Publications
Change search
Refine search result
128129130131132133134 6501 - 6550 of 6666
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 6501.
    Ängs- och hagmarker i Västmanlands län. Del 11, Surahammars kommun1992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under sommaren år 1989 har Lars-Thure Nordin inventerat ängs- och hagmarker i Surahammars kommun. Syftet med inventeringen är att ge ett bra kunskapsunderlag i arbetet med att bevara markslag som idag är starkt hotade.Under inventeringen besöktes sammanlagt 31 objekt. Av dessa är 5 av klass I, 11 av klass II, 13 av klass III och 2 tillhör klass Ö (övriga). Objektens storlek varierar stort, det minsta objektet är 1 ha och det största har en areal på 64 ha. Medelytan är ca 11 ha. Totalt utgör de inventerade ängs- och hagmarkerna en areal på 336 ha.

  • 6502.
    Ängs- och hagmarker i Västmanlands län. Del 12, Västerås kommun1992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under sommaren år 1990 har Pekka Hedin inventerat ängs- och hagmarker i Västerås kommun. Syftet med inventeringen är att ge ett bra kunskapsunderlag i arbetet med att bevara markslag som idag är starkt hotade.Under inventeringen besöktes sammanlagt 137 objekt. Av dessa är 19 av klass I, 33 av klass II, 71 av klass III och 14 tillhör klass Ö (övriga). Objektens storlek varierar stort, det minsta objektet är 1 ha och det största har en areal på 65 ha. Medelytan är ca 10 ha. Totalt utgör de inventerade ängs- och hagmarkerna en areal på 1408 ha.

  • 6503.
    Ängs- och hagmarker i Västmanlands län. Del 2 Arboga kommun1992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under sommaren 1989 har Pekka Hedin inventerat ängs- och hagmarker i Arboga kommun. Syftet med inventeringen är att ge ett bra kunskapsunderlag i arbetet ned att bevara markslag som idag är starkt hotade.Under inventeringen besöktes sammanlagt 43 objekt. Av dessa är 6 av klass I, 16 av klass II, 19 av klass III och 2 tillhör klass Ö (övriga). Objektens storlek varierar stort, det minsta objektet är 2 ha och det största har en areal på 40 ha. Medelytan är ca 10 ha. Totalt utgör de inventerade ängs- och hagmarkerna en areal på 442 ha.

  • 6504.
    Ängs- och hagmarker i Västmanlands län. Del 3, Fagersta kommun1992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under sommaren år 1988 har Lars-Thure Nordin inventerat ängs- och hagmarker i Fagersta kommun. Syftet med inventeringen är att ge ett bra kunskapsunderlag i arbetet med att bevara markslag som idag är starkt hotade.Under inventeringen besöktes sammanlagt 44 objekt. Av dessa är 6 av klass I, 6 av klass II, 16 av klass III och 16 tillhör klass Ö (övriga). Objektens storlek varierar stort, det minsta objektet är 0,5 ha och det största har en areal på 26 ha. Medelytan är ca 6 ha. Totalt utgör de inventerade ängs- och hagmarkerna en areal på 255 ha.

  • 6505.
    Ängs- och hagmarker i Västmanlands län. Del 4, Hallstahammars kommunReport (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under sommaren år 1989 har Lars-Thure Nordin inventerat ängs- och hagmarker i Hallstahammars kommun. Syftet med inventeringen är att ge ett bra kunskapsunderlag i arbetet med att bevara markslag som idag är starkt hotade.Under inventeringen besöktes sammanlagt 40 objekt. Av dessa är 8 av klass I, 10 av klass II, 22 av klass III och O tillhör klass Ö (övriga). Objektens storlek varierar stort, det minsta objektet är 1 ha och det största har en areal på 90 ha. Medelytan är ca 9 ha. Totalt utgör de inventerade ängs- och hagmarkerna en areal på 375 ha.

  • 6506.
    Ängs- och hagmarker i Västmanlands län. Del 6, Kungsörs kommun1992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under sommaren år 1989 har Pekka Hedin inventerat ängs- och hagmarker i Kungsörs kommun. Syftet med inventeringen är att ge ett bra kunskapsunderlag i arbetet med att bevara markslag som idag är starkt hotade.Under inventeringen besöktes sammanlagt 53 objekt. Av dessa är 14 av klass I, 14 av klass II, 25 av klass III och 0 tillhör klass Ö (övriga). Objektens storlek varierar stort, det minsta objektet är 1 ha och det största har en areal på 34 ha. Medelytan är ca 10 ha. Totalt utgör de inventerade ängs- och hagmarkerna en areal på 563 ha.

  • 6507.
    Ängs- och hagmarker i Västmanlands län. Del 7, Köpings kommun1992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under sommaren år 1989 har Jenny Lonnstad inventerat ängs- och hagmarker i Köpings kommun. Syftet med inventeringen är att ge ett bra kunskapsunderlag i arbetet med att bevara markslag som idag är starkt hotade.Under inventeringen besöktes sammanlagt 112 objekt. Av dessa är 10 av klass I, 22 av klass II, 69 av klass III och 11 tillhör klass Ö (övriga). Objektens storlek varierar stort, det minsta objektet är 1 ha och det största har en areal på 16 ha. Medelytan är ca 4 ha. Totalt utgör de inventerade ängs- och hagmarkerna en areal på 501 ha.

  • 6508.
    Ängs- och hagmarker i Västmanlands län. Del 8, Norbergs kommun1992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under sommaren år 1988 har Lars-Thure Nordin inventerat ängs- och hagmarker i Norbergs kommun. Syftet med inventeringen är att ge ett bra kunskapsunderlag i arbetet med att bevara markslag som idag är starkt hotade.Under inventeringen besöktes sammanlagt 37 objekt. Av dessa är 6 av klass I, 8 av klass II, 16 av klass III och 7 tillhör klass Ö (övriga). Objektens storlek varierar stort, det minsta objektet är 1 ha och det största har en areal på 29 ha. Medelytan är ca 5 ha. Totalt utgör de inventerade ängs- och hagmarkerna en areal på 195 ha.

  • 6509.
    Ängs- och hagmarker i Västmanlands län. Del 9, Sala kommun1992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under sommaren år 1990 har Kjell Eklund inventerat ängs- och hagmarker i Sala kommun. Syftet med inventeringen är att ge ett bra kunskapsunderlag i arbetet med att bevara markslag som idag är starkt hotade.Under inventeringen besöktes sammanlagt 156 objekt. Av dessa är 42 av klass I, 24 av klass II, 72 av klass III och 18 tillhör klass Ö (övriga). Objektens storlek varierar stort, det minsta objektet är 1 ha och det största har en areal på 83 ha. Medelytan är ca 6 ha. Totalt utgör de inventerade ängs- och hagmarkerna en areal på 936 ha.

  • 6510.
    Ängs- och hagmarker i Östergötland1991Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I den här sammanställningen av ängs- och hagmarksinventeringen i Östergötland, ges en översiktlig redovisning av de resultat som uppnåtts i länet. Inventeringen har omfattat naturligt gräsbärande marker som betas av boskap eller slås.

  • 6511.
    Ängs- och hagmarker på Gotland. D. 1, Fårö1991Report (Other academic)
  • 6512.
    Ängs- och hagmarker på Gotland. Del 2, Norra Gotland utom Fårö1992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Katalog över ängs- och hagmarker på Gotland. Del 2 av 5, Norra Gotland utom Fårö

  • 6513.
    Ängs- och hagmarker på Gotland. Del 4, Södra Gotland utom Storsudret1991Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Katalog över ängs- och hagmaker på Gotland. Del 4 av 5, Södra Gotland utom Storsudret.

  • 6514.
    Ängs- och hagmarker på Gotland. Del 5, Storsudret.1991Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Katalog över ängs- och hagmarker på Gotland. Del 5 av 5, Storsudret.

  • 6515.
    Ängs- och hagmarker, sammanställning1996Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ängs- och hagmarker, sammanställning

  • 6516.
    Ängs- och hagmarksinventering i Kristianstads län.1993Report (Other academic)
  • 6517.
    Ängs- och hagmarksinventeringar i Jönköpings län2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under 1990-talet gjordes inventeringar kommunvis (Aneby, Eksjö, Gislaved, Gnosjö, Jönköping, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda, Värnamo) i länet.

  • 6518.
    Ängssvampar 20052006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ängssvampar inventerades på fyra utvalda ängsmarksområden i Uppvidinge och Växjö kommun hösten 2005. Inom dessa områden fanns 43 spridda ängar, som besöktes. Totalt sätt påträffades 39 arter, av vilka 8 var rödlistade. Då höstens år 2005 var ovanligt torr, har resultatet av tre års tidigare inventeringar inkluderats i rapporten.

  • 6519.
    Ängsö gods och socken, del 12009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ängsö naturreservat är beläget i Västerås Stad, ca 20 km sydost om Västerås, och i en region med ca 2,5 miljoner människor inom en radie av 100 km. Naturreservatet består av öar, holmar och skär i Mälaren. Arealen uppgår till totalt 7.250 ha, varav landarealen uppgår till ca 2.900 ha och vatten till ca 4.300 ha. Ängsö ägs idag av Westmannastiftelsen. Huvudmännen för stiftelsen är Landstinget Västmanlands län och primärkommunerna i länet. Stiftelsen har genom åren avyttrat flera naturområden i länet varför Ängsö naturreservat idag är det enda område som stiftelsen äger och förvaltar. Därutöver äger stiftelsen två fastigheter på fastlandet. Ängsö är utpekat som naturreservat och ingår också i EU:s nätverk av skyddade områden, Natura 2000-områden. Slottet med omgivande byggnader samt prästgården är byggnadsminnesförklarade. Det finns rikligt med spår och lämningar från tidigare markanvändning. Naturreservatet har stora natur-, kultur- och rekreationsvärden och har stor betydelse för allmänhetens friluftsliv. Det finns ett rikt växt- och djurliv. På Ängsö bedrivs ett aktivt jordbruk och fiske med flera arrendatorer. Slottet inklusive slottsparken arrenderas ut och de dryga 50-talet torpen hyrs ut liksom övriga byggnader. Westmannastiftelsen får sedan 2007 inga bidrag från huvudmännen för att bedriva sin verksamhet. De intäkter som förvaltningen av Ängsö genererar i form av arrendeavgifter, hyresintäkter, statsbidrag m.m. täcker inte de löpande kostnaderna. Stiftelsen har inga skulder och tillgångarna utgörs av Ängsö inklusive två fastigheter på fastlandet med ett bokfört värde (december 2008) på sammantaget 18 mkr. Om ingenting görs kommer stiftelsen att behöva avyttra Ängsö under 2010. Den genomgång av befintliga arrenden och avtal, som gjorts inom ramen för utredningen, visar att det med en professionell hantering av de olika kontrakten och en marknadsanpassning av villkoren finns utrymme för en intäktsförstärkning. Tillsammans med offensiv användning av de EU-fonder och program samt andra projektmedel och fonder, som för närvarande finns tillgängliga, görs bedömningen att det på två till tre års sikt är fullt möjligt att få en hållbar ekonomi i förvaltningen av Ängsö. Detta förutsätter en ny ägarstrategi som betonar utveckling av Ängsö och en kanslifunktion som fokuserar på detta. Däremot bedöms förvaltningen av slottet att även framgent behöva ägartillskott. Avslutningsvis beskrivs några alternativ på långsiktigt ägande samt för- och nackdelar med respektive alternativ. Det första alternativet innebär att Westmannastiftelsen fortsätter att äga och förvalta Ängsö. De två övriga alternativen innebär att Ängsö naturreservat och fastlandsdelen lämnas till försäljning, till offentlig aktör respektive privat aktör. I ett av alternativen tillförs stiftelsen inga medel och kan därmed upplösas och avregistreras. Övriga alternativ innebär att stiftelsen, genom försäljning, tillförs tillräckligt med ekonomiska resurser för att kunna fortsätta att spela en väsentlig roll i skötsel och utveckling av länets natur- och friluftsområden. Utredningen tar också upp hur stiftelselagen och Westmannastiftelsens stadgar förhåller sig till de olika alternativen. Då lagstiftningen som reglerar stiftelser är komplicerad måste alternativen som innebär försäljning av Ängsö analyseras och bedömas av juridisk expertis utöver vad som kunnat ske inom ramen för denna utredning.

  • 6520.
    Ängsö nationalpark 20072007Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Informationsskrift om Ängsö nationalpark.

  • 6521.
    Är kornhalm lösningen på problemet med algblomning i Viredaholmssjön?: [en rapport från regional miljöövervakning i Jönköpings län]2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Om kornhalm är en lösning på problematiken med algblomning är något som forskas om i bland annat England. Ett flertal teorier om vad som händer mellan halm och alger finns. Om det beror på svamp, fenoler, bakterier eller humussyror är ännu en obesvarad fråga. I denna studie har kornhalm placerats i en badvik i Viredaholmssjön, Aneby kommun. Syftet med studien var att undersöka om kornhalm har en inhiberande effekt på algblomningen samt undersöka vad som är orsakerna till att det sker. Undersökningen genomfördes under sommaren 1999 i form av placering av halmen i vattnet, vattenprovtagning för analyser av totalfosfor, fosfat-fosfor, totalkväve samt mätningar av temperatur, konduktivitet, pH, syrehalt och siktdjup. Prover togs även för analyser av klorofyll a och växtplankton. Under hösten genomfördes även ett provfiske och våren 2000 togs proppar upp för analys av sedimenten. Medelvärdena för halterna av näringsämnen inom provområdet visade att de var måttligt höga (Tot-P 14 mikrogram/liter, PO4-P 9,4 mikrogram/liter, Tot-N 709 mikrogram/liter). Vid analyserna av växtplankton förekom endast mindre inslag av blågröna alger. Att mängden blågröna alger ej var dominerande, vilket borde ha varit fallet eftersom en algblomning skedde i början av augusti, tros kunna förklaras med att provtagningen skedde på ett sådant djup att de blågröna algerna hamnade ovanför provområdet i vattenpelaren. Provfisket visade att andelen mörtfisk var störst (52%) och dessa tillsammans med små abborrar rör runt i den näringsrika sedimenten så att näringsämnen som är fastlagda lättare frigörs till vattnet. Studien indikerar att den huvudsakliga källan till näringstillförsel till Viredaholmssjön sannolikt är sedimenten. Sannolikt har dock även golfbanan en inte försumbar inverkan på grund av de relativt stora vattenmängder som tillförs sjön från det vattendrag som avvattnar golfbanan. Studien visar även att försöket med kornhalm ej hade någon bevisad effekt på algblomningen i Viredaholmssjön under sommaren 1999. Huvudorsaken till detta tros vara att halmen placerades ut i vattnet för sent på säsongen vilket innebar att de blågröna algerna redan fått ett för starkt övertag. För att kunna visa den påverkan som halmen kunde ha haft på Viredaholmssjön skulle provtagning ha skett i samma omfattning under sommaren 1998 när ingen halm lagts i. Studien kan ses som en god grund för fortsatta försök med halm som behandlingsmetod mot algblomning.Kommentar:Examensarbete av Anna Fransson

  • 6522.
    Är Munksjöns sediment giftigt?2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Munksjön ligger centralt belägen i Jönköping. Tidigare undersökningar har visat att sjöns sediment är starkt förorenade av ett flertal giftiga ämnen (kvicksilver, koppar, zink, kadmium, bly, krom, PCB och dioxiner). Syftet med denna undersökning var att se om gifterna är biotillgängliga. Undersökningsmetoden som användes var; ett toxicitetstest med Hyalella azteca och Daphnia magna kombinerat med en undersökning av bottenfaunan i sjön. Resultaten visar på en signifikant ökad dödlighet hos både Hyalella azteca och Daphnia magna, samt en signifikant lägre abundans av bentiska evertebrater i Munksjön, jämfört med en närbelägen referenssjö (Rocksljön).

  • 6523.
    Är statligt ägda företagföredömen i miljöarbetet?: En utvärdering av hur statligt ägda företag arbetar motmiljökvalitetsmålen2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Staten är den största bolagsägaren i landet och dess ansvar i bl a miljöarbete bör

    vara synligt i företag med statligt ägande. I sin styrning har staten ett flertal instrument

    till sitt förfogande, från bolagsstämma till redovisningskrav.

    Denna studie har haft fokus på hur de arbetar med miljöfrågor och huruvida deras

    miljöarbete går i riktning mot de nationella miljökvalitetsmålen. Ett urval av

    statligt ägda företag har gjorts inom branscherna fastigheter, transport, råvaror,

    tjänster samt finansiering/investering.

    En gemensam bild för dessa bolags styrelser är att miljöfrågor oftast inte finns

    på dagordningen. Inte heller tycks ägarens representanter driva frågan i någon

    nämnvärd omfattning.

    I fastighetsbranschen uppfattar vi att miljö är en fråga som aktualiseras, inte

    minst när det gäller besparingar, samt att de har en tämligen hög miljömedvetenhet.

    Där finns också, till skillnad från de andra branscherna, en kännedom om miljökvalitetsmål

    och vad de innebär.

    Tjänsteföretagen i vårt urval uppvisar en medvetenhet om den egna miljöpåverkan.

    Det finns kanske däremot mer att göra när det gäller kunder och deras

    miljömedvetenhet samt miljöpåverkan.

    De transportföretag som ingått i studien är sinsemellan olika: ett har byggt sin

    affärsverksamhet kring ett tydligt miljötänk och det andra ställer inga direkta miljökrav

    på sin egen verksamhet. Dess kunder arbetar miljöfrämjande men vi har inte

    fått uppfattningen att transportföretaget ställer några krav om kundernas miljöarbete

    som är en indirekt påverkan sett ur transportföretagens perspektiv. Vi har inte

    heller kunnat se att transportföretagen har kännedom om miljömålen.

    Det råvaruföretag som ingått i studien uppvisar i sin dokumentation åtgärder

    och hänsyn om miljön, men har dock inga styrdokument så vitt vi kunnat se, som

    reglerar bolagets miljöarbete.

    Bland företagen inom finansiering/investering är inte heller miljömålen kända

    och deras uppfattning är att deras egen direkta miljöpåverkan

    1 är ringa. Inga särskilda

    krav verkar ställas på kundens ev. miljöpåverkan. Det finns exempel på

    företag som på eget initiativ tagit fram miljöetiska produkter. Dock har de produkterna

    inte funnit gehör hos kunderna.

    Vi har kunnat se att företagens drivkrafter, den kontext de verkar i och hur ”erbjudandet”

    ser ut, d v s vilka möjligheter företagen ser i att verka miljömässigt,

    verkar sammantaget för företagens agerande. Variationen är stor både i miljöengagemang

    och agerande bland företagen. Viktiga faktorer för ett aktivt miljöarbete

    tycks vara införandet av miljöledningssystem och certifieringar (ISO 14001, miljövarudeklarationer

    eller liknande), en engagerad ledning samt ägarens intresse och

    efterfrågan på miljöarbete.

    Statens ansvar som föredöme i miljöarbete bör enligt prop. 2004/05:150 vara

    synbart även i företag med statligt ägande. Alla företag har ett stort ansvar att ta i

    en ekologiskt hållbar utveckling, särskilt de statligt ägda företagen. Få ägardirektiv,

    såvitt vi kunnat se, handlar dock explicit om miljö. Detta skulle kunna vara ett

    verktyg bland statens styrinstrument som kan utnyttjas mer. Vi tycker oss kunna se

    att i flera av de företag vi intervjuat finns en vilja och ett intresse att göra mer på

    området. Det kan tyda på att det finns en outnyttjad potential i de företag staten

    äger.

    Vårt samlade intryck är att statligt ägda företag inte kommit längre än privatägda

    företag när det gäller arbete mot de nationella miljökvalitetsmålen. Frågan om

    hur de statligt ägda företagen kan bli föredömen i sina respektive branscher kan

    gynnas av:

    mer långtgående krav om miljöpolicys som har en tydlig koppling till förekomsten

    av ett miljöledningssystem,

    större krav på utförligare redovisning av miljöarbete i exempelvis årsredovisningar,

    hållbarhetsredovisningar etc. och

    formulerandet av differentierade ägarstrategier, med olika tyngdpunkt i

    ägarens krav om miljöarbete, beroende på företagens verksamhet.

  • 6524.
    Är vi på rätt väg? Uppföljning av de regionala miljömålen2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten är en uppföljning av de regionala miljömål som fastställdes för Västernorrlands län 2003.

  • 6525.
    Ätlig groda i Östergötland - resultat från en inventering i juni 20042004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I rapporten redovisas resultatet från en inventering av ätlig groda (Rana esculenta) vid Hannäs iÅtvidabergs kommun, Östergötland. Olika lokaler besöktes 6 till 8 juni 2004 i syfte att bekräftaförekomst, beskriva och fotografera grodorna samt deras livsmiljö.Ätliga grodor hittades på två lokaler: Lindalsgölen och Kyrkviken i sjön Vindommen.Lindalsgölen är en nyupptäckt lokal och var samtidigt den med flest observerade grodor. Härnoterades kväk, parning, ungdjur samt ägg. Gölen verkar inte vara utsatt för något direkt hot,men det uppmätta pH-värdet tyder på ganska surt vatten. Därför är det viktigt att årligenkontrollera vattenkemin och att förhindra eventuell försurning av vattenmiljön. Andra åtgärderbör inkludera skydd av gölens närmaste omgivning, i samband med eventuell avverkning iskogsområdet.I Kyrkviken har ätliga grodor observerats sedan 1975. I år hördes som mest tre individer kväka.Inga grodor kunde dock fångas in för närmare studium. Det finns inga direkta hot mot grodornai Kyrkviken, men en tilltagande igenväxning av viken och dess strandområden kan på siktmissgynna arten.Enligt de morfologiska mätningar som utfördes på de infångade grodorna från Lindalsgölen kandessa klassificeras som typiska ätliga grodor, även om vissa exemplar var ganska lika dennärstående typen gölgroda (Rana lessonae). Förhoppningsvis kan DNA-tester det närmaste åretklargöra arttillhörighet och om grodorna kan betraktas som naturliga eller inplanterade.Uppskattningsvis finns färre än 100 vuxna grodor inom området och det är därför viktigt medåtgärder inom de närmaste åren för att få antalet att öka. Detta kan inkludera nya lekvatten vidKyrkviken eller i närheten av Lindalsgölen. Man kan också tänka sig förflyttning av djur tilllämpliga ställen, vilket dock kräver noggranna förberedelser. I vilket fall som helst är det viktigtatt årligen kontrollera förekomsterna och föryngringen så att grodorna inte dör ut.

  • 6526.
    Åinventering -94. Rapport Nr 6 19941994Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapport från en inventering som syftar till att ta fram ett underlagsmaterial för att upprätta ett program för övervakning av den biologiska mångfalden i rinnande vatten. Rapporten innehåller bl.a. lokalbeskrivningar och tillhörande kartor över 27 åar/vattendrag. Projektet har finansierats med medel från Miljöövervakningsnämnden vid Naturvårdsverket och utförts av Ingela Börjesson, som också är författare till rapporten. Bottenfauna För att kartlägga vattendragens tillstånd har b1.a. bottenfaunaprover tagits. Bottenfaunan består till största delen av olika insektslarver, som kan leva flera år i vattendragen innan de blir fullt utvecklade insekter och lämnar vattenmiljön. De utgör föda för exempelvis öring och strömstare. Alla arter har sina egna krav på vattenkvaliteten för att de ska kunna etablera sig.

  • 6527.
    Ål i Göta älv, Säveån och Rolfsån. Telemetristudier på blankålsvandring2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ål i Göta älv, Säveån och Rolfsån. Telemetristudier på blankålsvandring

  • 6528.
    Åldersstruktur och dynamik i Biskopstorps lövskogar2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten är en undersökning av reservatet Biskopstorp ädellövdominerade skogsbestånd med avseende på beståndsålder och träddynamik. Drygt ettusenfemhundra träd borrades och åldersbestämdes i 64 bok- och ekdominerade bestånd (40 bokbestånd, 24 ekbestånd). I 21 bokbestånd borrades och koordinatsattes träd inom cirkelprovytor om 1257 m2 (20 m radie), i övriga ek- och bokbestånd var provytestorleken 157 m2. Inga av bestånden uppvisade den för naturbestånd typiska åldersstrukturen med träd i alla åldrar. Alla bestånd hade föryngrats i tydliga pulser, oftas under en period om 10-50 år, som mest kunde ett bestånd bestå av 3 sådana pulser. Sentida föryngringspulser kunde sammankopplas med gallringar och föryngringshuggningar under slutet av 1980-talet och början på 1990-talet. På landskapsnivå var åldersfördelningen ojämn med de äldsta bestånden/träden koncentrerade till 230-270 års ålder (uppkommna 1720-1760). Under perioden 1760 till 1840 har ytterst få träd föryngrats i de äldsta bestånden. Efter 1840 startar en period av föryngring då många bestånd initieras. Efter 1950 har i princip inga bestånd föryngrats. Vi spekulerar i att huggningar varit en huvudorsak till skogens dynamik i de undersökta bestånden. Skogsbete kan mycket väl bidragit till att föryngringspulserna i flera fall blivit mer utdragna i tiden, liksom till igenväxning från öppnare förhållanden då det upphört. Den 80-åriga föryngringsluckan under 17- och 1800-talen gör att riktigt gamla träd kommer att bli ovanligare i en relativt nära framtid. Beroende på hur mortaliteten kommer att fluktuera kan denna brist bli märkbar om gissningsvis 30 - 80 år.

  • 6529.
    Ångermanlands flora1990Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Flora för landskapet Ångermanland innefattar blomväxter och ormbunkar.

  • 6530.
    Ånnsjöns fågelstations Årsrapport 20072007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föreningen Ånnsjöns fågelstation har för nittonde, eller egentligen tjugonde, sommaren i rad bedrivit miljöövervakning och avancerad ornitologisk amatörforskning i västra Jämtlandsfjällen. Ett stort antal ideella medarbetare har ännu en sommar hjälpt till att dokumentera hur områdets fågelliv ser ut idag, och hur det förändrats med tiden.

  • 6531.
    Årets art 20052005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Beskrivning av "Årets arter" 2005, backsippa, gröngöling och sex arter bastardsvärmare. Information till allmänheten hur artfynd kan rapporteras.

  • 6532.
    Årets art 20062006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Beskrivning av årets arter 2006: sik, storlom och notblomster. Information till allmännheten hur de skall rapportera artfynd.

  • 6533.
    Årets Art 20072007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Beskrivning av de tre "arter" som var "Årets art" 2007; kattuggla, linnéa, samt gamla och grova lövträd. Information om bevarande. Information hur allmänheten kunde inkomma med observationer av arterna.

  • 6534.
    Årets art 2007-Linnés jätteträd2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten behandlar resultatet av den "trädtävling" som utlystes i samband med utgivningen av årets art 2007. Allmänheten fick rapportera in grova träd till länsstyrelsen.Länsstyrelen fick in 732 rapporter om jätteträd. Rapporten sammanfattar alla inrapporterade träd och inkluderar trädslag, position och omkrets i brösthöjd. Det finns också kartor över förekomster i varje kommun. Länsstyrelsen fick in värdefull auppgifter om träd som inte täcks in av åtgärdsprogrammets trädinventering.

  • 6535.
    Årets art 20082008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Beskrivning av årets art 2008- sånglärka. Uppgifter om hur allmänheten kan anmäla observationer av arten.

  • 6536.
    Årets art 2009509Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Beskrivning av Årets Art-Utter, inom ÅGP-programmet. Allmän information om arten samt instruktioner till allmänheten för att rapportera observationer.

  • 6537.
    Årsrapport - Jordbrukets recipientkontroll 1992/93Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen i Jönköpings län har sedan 1988 bedrivit recipientkontroller i några av länets jordberuksområden. Undersökningarna har bekostats av Statens naturvårdsverk. Under budbetåret 192/93 har en rekonstruktion av JRK-verksamheten skett. Det tidigare programmet omfattade hela Landsjöns avrinningsområde med bl a Lyckåsån samt tillflödena till Ralången. Det nya programmet utgörs av delar av Lyckåsåns ARO. Två mätstationer ingår i undersökningen varav provtagningen i referenspunkten (Lund)startade i juli 1992 medan provtagningen in den nuvarande nedströmspunkten startade först i början av november 1992 då medelstilldelningen blev klar. Under hösten 1993 startar undersökning i ett nytt JRK-område i Gislaveds kommun. Undersökningen och rapporteringen följer de anvisningar som getts i "Framtida miljöövervakning av jordbruk, utvärdering och förslag! (SNV rapport 4108).

  • 6538.
    Årsrapport 1997 Hydrografi och växtplankton: Hallands kustkontrollprogram1998Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas 1997 års undersökningar på sju hydrografistationer vad gäller:- temperatur och salthalt- syrehalt- halterna av närsalter- artsammansättning och biomassa av växtplankton- observerade giftiga växtplanktonVidare redovisas näringsutvecklingen under åren 1993-1997 vad gäller fosfat, nitrat och kisel.

  • 6539.
    Årsrapport 1999 Hydrografi och växtplankton: Hallands kustkontrollprogramReport (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas 1999 års undersökningar på sju hydrografistationer vad gäller:- temperatur och salthalt- syrehalt- halterna av närsalter- artsammansättning och biomassa av växtplankton- observerade giftiga växtplanktonVidare redovisas näringsutvecklingen under åren 1993-1999 vad gäller fosfat, nitrat och kisel.

  • 6540.
    Årsrapport 2001 Hydrografi och växtplankton: Hallands kustkontrollprogram2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas 2001 års undersökningar på sju hydrografistationer vad gäller:- temperatur och salthalt- syrehalt- halterna av närsalter- artsammansättning och biomassa av växtplankton- observerade giftiga växtplanktonVidare redovisas näringsutvecklingen under åren 1993-2001 och vattnets miljökvalitet 2001 vad gäller närsalter, klorofyll, siktdjup och syre bedöms.

  • 6541.
    Årsrapport 2003 Hydrografi och växtplankton: Hallands kustvattenkontrollprogram2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    HYDROGRAFIÅr 2003 blev ett varmt år med undantag av februari och oktober. Oktober blev hela 3,5 grader kallare än normalt och i genomsnitt kyligare än november vilket är ovanligt. Mycket stora nederbördsmängder kom i slutet av april och maj medan februari-mars och september var torra månader.Den kyliga inledningen av året medförde lägre ytvattentemperaturer än normalt under januari till mars. Ytsalthalten varierade stort under årets inledning, framförallt i mars - april.Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var närsaltsituationen bra och visade endast liten eller ingen avvikelse från jämförvärdena.Under 2003 var syreförhållandena i bottenvattnet vid flera tillfällen sämre än normalt.VÄXTPLANKTONI Laholmsbukten nådde vårblomningen sitt maximum mellan provtagningarna i mars och april, medan den var nära sitt maximum vid Nidingen vid marsprovtagningen. Antalet växtplanktonarter/identifieringsgrupper var ungefär detsamma 2003 som 2002 i Laholmsbukten. Vid Nidingen var antalet något lägre 2003. Under 2003 registrerades 132 arter/identifieringsgrupper i Laholmsbukten och 134 arter/identifieringsgrupper vid Nidingen.Tolv arter av potentiellt skadliga växtplankton förekom under året, men orsakade inte några kända störningar.

  • 6542.
    Årsrapport 2007 - informationscentralen för Egentliga Östersjön2008Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Informationscentralen för Egentliga Östersjön har i år bedrivit sin verksamhet i femton år. Verksamheten har under denna tid genomgått en hel del förändringar, förhoppningsvis till det bättre. Genom samarbete med de övriga svenska informationscentralerna, SMHI och andra aktörer har vårt sätt att sköta informationsspridning och rapportering kunnat utvecklas. Vi hoppas kunna utveckla det även framöver.En tidig blomning i danska vatten under mars månad inledde årets algblomningsrapportering. De annars dominerande cyanobakterieblomningarna kom i år igång i slutet på juni. Arten Aphanizomenon sp. var ovanligt talrik och bildade ytansamlingar, vilket inte varit vanligt sommartid. Normalt har det varit Nodularia spumigena som bildat merparten av ytansamlingar under sommaren. En blåsig och ganska molnig sommar gjorde att blomningarna inte märktes så mycket, åtminstone inte i satellitbilder och inte heller såmycket vid stränderna. Under senare delen av juli förekom kraftigare ansamlingar i estniska vatten. I början av augusti fanns ansamlingar kvar där men det dök upp blomningar också i de yttre och mellersta delarna avStockholms skärgård samt i Bottenhavet på finsk sida. Blomningar av Nodularia spumigena upphörde i slutet av augusti. Aphanizomenon sp. förekom i små lokala ansamlingar både i Mälaren och i delar av Stockholms skärgård under hösten och in i november. Sammanfattningsvis var mängdernacyanobakterier i Egentliga Östersjön ungefär samma som under 2005 och 2006 men observerade ansamlingar i ytan var färre.Syresituationen i Egentliga Östersjöns bottenvatten har inte förbättrats särskilt under 2007. Några stora inflöden av västerhavsvatten har inte ägt rum. Havstulpanerna slog sig ner på bottnar och båtbottnar i slutet av juli. I Västervikstrakten skedde en andra fastsättning också i början av september. Den amerikanska kammaneten Mnemiopsis leidyi visade sig under 2007 ha spritt sig långt in Östersjön, ända in i Bottenhavet, trots att den upptäcktespå Västkusten först under år 2006. Både larver och vuxna djur påträffades. Till skillnad från i saltare vatten påträffades de inne i norra Östersjön på stora djup ner till omkring 200 m.

  • 6543.
    Årsrapport 2007 för RMÖ i Västernorrlands län2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detta är en del i den årliga dokumentationen av regional miljöövervakningen (RMÖ) i länet. Rapporten ska försöka beskriva vad som gjorts under året (och inte gjorts), hur det utfördes och vem som utfört arbetet. Den som läser rapporten ska enkelt kunna se vilka undersökningar som gjorts i länet, var dessa utförts osv. Dokumentationen är en viktig del i kvalitetssäkringsarbetet. Allt vi gör måste dokumenteras och alla eventuella revideringar i program måste beskrivas och motiveras. Varje delmoment i miljöövervakningen beskrivs på ett likvärdigt sätt. Rapporten innehåller även uppgifter om annan övervakning i länet, vilka publikationer som vi tagit fram och annat som skett under året.

  • 6544.
    Årsrapport 2007 Hallands Kustvattenkontroll: Hydrografi och växtplanktion: Med utvärdering av perioden 1993-20072008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen i Hallands län genomför sedan 1993 mätningar enligt ett program för samordnad kustvattenkontroll längs Hallandskusten. Sedan februari 2002 ansvarar SMHI för mätningar och analys av hydrografi och växtplankton. Syftet med kontrollprogrammet är att ge en uppfattning om den nuvarande eutrofieringssituationen i kustvattnet samt spegla förändringar i kustområdet sett i ett längre tidsperspektiv. Programmet skall utgöra en uppföljning av effekten i kustvattnet av de åtgärder som hittills genomförts på land och kunna ge underlag för ytterligare åtgärder.

  • 6545.
    Årsrapport av fjärilar (Lepidoptera) 19961996Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Lokaluppgifter för fynd av hotarter och sällsyntheter i Blekinge, främst inom Karlskrona kommun.

  • 6546.
    Årsrapport av fjärilar (Lepidoptera) 19981998Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Lokaluppgifter för fynd av hotarter och andra nämnvärda fjärilar inom Karlskrona kommun i Blekinge.

  • 6547.
    Årsrapport av fjärilar (Lepidoptera) 19991999Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Lokaluppgifter för hotade arter inom Karlskrona kommun i Blekinge.

  • 6548.
    Årsrapport från Ånnsjöns fågelstation 20022002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ibland gör naturen egna experiment. Det är bara att stå bredvid och titta på. DEn här våren ville någon okänd naturkraft se vad som händer om våren är tre veckor tidigare an normalt. Månaderna april, maj och juni var alla betydligt varmare än normalt. Genomsnittstemperaturen låg ett par grader högre än något år de senaste 15 åren.

  • 6549.
    Årsrapport från Ånnsjöns fågelstation 20052005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Utan tvekan utser vi 2005 till ugglornas år. Det är mycket länge sedan det var så gott om ugglor i Jämtland och Ånnsjöområdet. Som alltid finns en koppling till gnagarförekomsten som detta år kulminerade. Samtidigt som gnagartoppen inträffar är också gnagarkrashen nära och så var det också i år. Vad som skiljer 2005 från de flesta andra toppår var att krashen kom sent under året.

  • 6550.
    Årsrapport för 2010 - Informationscentralen för Egentliga ÖStersjön2011Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Informationscentralen för Egentliga Östersjön har sedan 1992 rapporterat om algblomningar och andra händelser i Egentliga Östersjön. Den här rapporten sammanfattar vad som hänt i Egentliga Östersjön under år 2010. Webbplatsen, www.infobaltic.se, har blivit en allt viktigare del av vårt arbete som den främsta kontaktlänken med omvärlden. Vissa nyheter, i form av notiser, läggs enbart ut på webbplatsen och förmedlas normalt inte på något annat sätt. Webbplatsen ger en god bild av vår verksamhet och innehåller mycket information. Den svenska marint miljöinriktade verksamheten har varit under utredning sedan en tid. Högskolan i Kalmar bildade tillsammans med Växjö universitet Linnéuniversitetet. En ny enhet inom Linnéuniversitetet och delar av de tidigare tre marina centrumen ingår nu som samverkande delar av Havsmiljöinstitutet. Hur informationscentralerna kommer in i den bilden och hur de ska samarbeta med det nya systemet är fortfarande oklart. För vår del märktes under 2010 inga effekter av denna nya organisation. Baltic Algae Watch System (BAWS), som administreras av SMHI, och utvecklas i samarbete med de tre informationscentralerna har som vanligt varit en viktig kugge i Informationscentralens arbete. Den dagliga satellitbildsövervakningen baserades från och med i år på mer högupplösta bilder från MERIS- och MODIS-sensorerna på europeiska rymdstyrelsens Envisat satellit respektive amerikanska NASA:s EOS Aqua satellit. Samtidigt har presentationssättet förbättrats vilket har medgett att förekomsterna i de dagliga bilderna kunnat presenteras på korrekt pixelposition för förekomster strax under havsytan respektive i ytan. Då tidigare års presentationer och områdesavgränsningar hade lägre upplösning och även gjordes manuellt har det inneburit att 2010-års bilder inte längre är direkt jämförbara med tidigare års sammanställningar. Användningen av bilder från de nya satelliterna innebar även att de tolkade satellitbilderna är fördröjda och kan läggas ut först på morgonen dagen därpå. Trots den högre upplösningen är förseningen något som upplevs som ett bekymmer.

128129130131132133134 6501 - 6550 of 6666
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf