Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 51 - 100 av 106
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Liliegren, Yvonne
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Regionalt miljöövervakningsprogram Jönköpings län 2021-20262021Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelserna har av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten fått i uppdrag att revidera den regionala miljöövervakningen och ta fram nya reviderade program för åren 2021-2026. Den statligt finansierade miljöövervakningen omfattar en nationell och en regional nivå. Naturvårdsverket har ett övergripande samordningsansvar för miljöövervakningen på dessa nivåer. Den nationella övervakningen drivs av Naturvårdsverket och/eller Havs och vattenmyndigheten medan den regionala delen består av länsvisa samordnade program. Länsprogrammet innehåller åtta programområdena; Landskap, Jordbruksmark, Skogsmark, Sötvatten, Våtmark, Luft, Hälsorelaterad övervakning och Miljögiftssamordning. Totalt planeras övervakning inom 31 delprogram, några av dem finansieras inte via regionala miljöövervakningsmedel Den övergripande ambitionen har varit att skapa en meningsfull miljöövervakning inom samtliga programområden som berör Jönköpings län. Gemensamma delprogram har prioriterats det vill säga delprogram i vilka flera länsstyrelser verkar tillsammans. Det är kostnadseffektivt vid genomförandet och möjliggör också gemensamma utvärderingar. Även samverkan och samordning med nationell miljöövervakning har eftersträvats.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 52.
    Lindell, Måns
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Vätternvårdsförbundet.
    Vätternvårdsförbundets verksamhetsberättelse för 20042005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Verksamhetsåret 2004 kan för det första kännetecknas av ett år där miljöövervakningen avVättern har gått enligt planerna. Året har dock inneburit en stor förändring då en inför åretgenomförd upphandling av provtagningsprogrammet och analyser resulterade i byte av konsult,från SLU som innehaft uppdraget sedan 1967, till AnalyCen och Pelagia. Byte av konsulthar ägt rum utan praktiska problem och förbundet har varit nöjd under året. Olyckligtvishar upphandlingen överklagats och förbundet har tvingats avbryta upphandlingen vilket innebäratt en ny upphandling måste genomföras under 2005.För det andra kan 2004 karakteriseras av året då många rapporter har publicerats. Under2004 lanserades inte mindre än sju rapporter, dock tre av dessa precis efter Årsskriften publicerades.Således har kunskapsunderlaget om Vättern öka väsentligt

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 53.
    Lindell, Måns
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Vätternvårdsförbundet.
    Årsskrift 20062007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ännu ett år har gått och med det redovisas här resultaten från den samordnade miljöövervakningsprogrammetför Vättern. Undersökningsmomenten spänner från allt mellan fågel, fiskoch mittemellan.Genom samordna övervakning kan såväl den ekonomiska som vetenskapliga effektivitetenökas, något som borde gagna alla. Finansiering sker genom medlemsavgifterna, genom bidragfrån Naturvårdsverket (Sötvatten: delprogram Stora Sjöar), Fiskeriverket samt länstyrelsernasfiskeanslag. Utförare är en rad olika aktörer alltifrån Lantmännen AnalyCen AB som tillsammansmed Pelagia Miljökonsult AB ansvarar för vattenkemi, växt-och djurplankton samt bottenfauna,Svenska miljöinstitutet AB som anlitas för analyser av nedfall, Fiskeriverkets personal(ekoräkningar) och Länsstyrelsernas personal, samt ett nätverk av frivilliga som ansvara försmå men viktiga delar. Tack till alla för gott samarbete.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 54.
    Linderfalk, Rasmus
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    2018:23 Nätprovfiske i Ören 20172017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ören är utpekad som Natura 2000-område enligt EU:s art- och habitatdirektiv samt klassad som nationellt särskilt värdefullt vatten för natur och fiske (2006). Den har även bedömts ha ett högt naturvärde enligt System Aqua. Sjön provfiskades inom provfiskeprogrammet fisk i värdefulla vatten. Syftet med provfisket 2017 var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Provfisket ska även ligga till grund för fiskevårdsområdesföreningens fortsatta arbete med fiskevården. Provfisket har finansierats av Jönköpings och Aneby kommun samt Länsstyrelsen i Jönköpings län. Provfisket utfördes enligt standardiserad metodik och ägde rum under tre nätter mellan den 14:e och 17:e augusti 2017. Provfisket utfördes av personal från Länsstyrelsen i Jönköpings län där medlemmar ur Örens fiskevårdsområdesförening bistod med hjälp i samband med fältarbetet. Under provfisket 2017 fångades abborre, bergsimpa, braxen, gers, gädda, gös, lake, mört, nors, sarv, sik och siklöja. I bottensatta nät fångades 1596 fiskar med en sammanlagd vikt av 103 kilo. Fångsten dominerades av abborre. Antalsmässigt var fångsten i bottensatta nät normalt jämfört med liknande regionala sjöar. Fångstvikten var hög och förklaras till stor del av den stora fångsten av abborre, där medelvikten var hög. I pelagiska nät fångades 216 fiskar med en sammanlagd vikt av sju kilo. Nors och siklöja dominerade fångsten, men även abborre, braxen, mört fångades. Antalsmässigt var fångsten per ansträngning liten medan fångstvikten var i underkant av vad som betraktas som normalt i regionala jämförelser. Det mest anmärkningsvärda i provfisket 2017 var att fångsten var så dominerad av fiskätande abborre, att det fångades flera gösar av olika åldrar och att fångsten av nors var stor. Jämfört med provfisket 2005 har abborrens medelstorlek ökat och fångsten av nors minskat. Jämfört med provfisket 1990, som förvisso har utförts med en äldre metodik, har norsen ökat markant. Möjligen kan detta vara en effekt av att rödingen gått tillbaka i Ören. Röding, sutare och stensimpa fångades inte under provfisket. Vid provfisket 2005 fångades en individ av respektive art. Att ingen röding fångades i provfisket 2017 betraktas som normalt utifrån den metodik som användes. Däremot är det alarmerande att lekprovfisken efter röding visar en hög andel återfångster och att rödingens medellängd och medelvikt ökat sedan 1990-talet. Stensimpa är upptagen som skyddsvärd enligt art- och habitatdirektivet. Ytterligare undersökningar är eftersträvansvärt för att stärka kunskapen om arten. Om simpor fångas vid fiske eller fiskeribiologiska undersökningar bör dessa undersökas av specialister på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm eller någon med likvärdig kompetens. Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms efter expertgranskning vara måttlig. Det beräknade medelvärdet av de parametrar som ingår i EQR8 pekade på otillfredsställande status och påverkades av den stora fångsten av abborre. Sjöns samlade ekologiska status har tidigare bedömts vara måttlig, där undersökningar av fisksamhället varit avgörande. Att rödingen är akut hotad är ett viktigt tecken på att sjön är påverkad av någon eller flera störningar. Tillsammans med att sjön uppvisar flera introducerade arter, där gös är den senaste i raden, motiverar att sjön inte uppnår god status. De viktigaste åtgärderna framöver utöver att gå i mål med förstärkningsutsättningarna av röding bedöms vara att upprätthålla ett regelverk som förbjuder uttag och minimerar bifångst av röding. Dessutom är det mycket viktigt att se till att regleringen av Ören tar hänsyn till sjöns fiskarter, där rödingen sannolikt är sjöns allra mest känsliga fiskart.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 55.
    Linderfalk, Rasmus
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Kräftprovfiske Jönköpings län 2011-20122016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I utvärderingen presenteras resultat från kräftprovfisken gjorda i Jönköpings län under 2011 och 2012. Rapporten omfattar resultat från sammanlagt 26 kräftprovfiskade lokaler inom Gislaved, Gnosjö, Värnamo, Vaggeryd, Vetlanda, Eksjö, Jönköping och Aneby kommuner. Syftet med de genomförda kräftprovfiskena var bland annat att följa upp utvecklingen av tidigare utsättningar, att inventera lokaler samt att undersöka inkomna uppgifter rörande utslagna flodkräftbestånd respektive nya förekomster av signalkräftor. Många av kräftprovfiskena görs inom ramen för kalkeffektuppföljning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 56.
    Linderfalk, Rasmus
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Kräftprovfiske Jönköpings län 2013-20152016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I utvärderingen presenteras resultat från kräftprovfisken gjorda i Jönköpings län under 2013, 2014 och 2015. Rapporten omfattar resultat från sammanlagt 41 kräftprovfiskade lokaler inom Gislaved, Gnosjö, Värnamo, Vaggeryd, Vetlanda, Eksjö, Jönköping, Nässjö och Aneby kommuner. Krusosabäcken, Sågån och Källerydsån har kräftprovfiskats vid två tillfällen under dessa tre år. Syftet med de genomförda kräftprovfiskena var bland annat att följa upp utvecklingen av tidigare utsättningar, att inventera lokaler samt att undersöka inkomna uppgifter rörande utslagna flodkräftbestånd respektive nya förekomster av signalkräftor. Många av kräftprovfiskena görs inom ramen för kalkningseffektuppföljning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 57.
    Linderfalk, Rasmus
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Nätprovfiske i Bunn 20152016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bunn är utpekad som regionalt särskilt värdefullt vatten för fiske (2006). Bunn provfiskades inom provfiskeprogrammet fisk i värdefulla vatten. Syftet med provfisket 2015 var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Provfisket ska också ligga till grund för fiskevårdsområdesföreningarnas fortsatta arbete med fiskevården. Provfisket har finansierats av Norra och Södra Bunns fiskevårdområdesföreningar, Aneby och Jönköpings kommun. Provfisket ägde rum under fyra nätter mellan den 10 och 14 augusti 2015. Provfisket utfördes av medlemmar ur Norra Bunns fiskevårdsområdesförening, Södra Bunns fiskevårdsområdesförening med ledning av personal från Länsstyrelsen i Jönköpings län.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 58.
    Linderfalk, Rasmus
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Nätprovfiske i Fegen 20142015Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport är en utvärdering av det nätprovfiske som genomfördes i Fegen under fem nätter i mitten av augusti, 2014. Provfisket utfördes av medlemmar ur Fegens fiskevårdsområdesförening, Länsstyrelsen i Jönköpings län och frivilliga medhjälpare. Provfisket finansierades av fvof, Länsstyrelserna i Jönköpings, Hallands och Västra Götalands län, Gislaved, Falkenberg och Svenljunga kommun. Syftet med provfisket 2014 var regional miljöövervakning Fisk i Värdefulla vatten. Provfisket ska ligga till grund för en uppdatering av åtgärdsförslagen i fiskevårdsplanen för Fegen. Resultaten från provfisket är viktiga för att kunna föreslå eventuella förändringar i planen och peka ut vilka åtgärder som är viktigast för föreningen att arbeta med. Provfisket ligger även till grund för en statusbedömning för vattenförvaltningen. Sjön nätprovfiskades senast 2003 av Länsstyrelsen i Jönköpings län, i samband med utarbetandet av en lokal fiskevårdsplan. Fisket 2014 utfördes enligt samma metod och samma nätpositioner som 2003. Man satte 56 bottensatta nät och 18 pelagiska nät. Fångsten 2014 bestod av abborre, benlöja, bergsimpa, braxen, gers, gädda, gös, lake, mört, sik, siklöja. Av de fångade siklöjorna var det minst två som var vårlekande siklöjor. Enligt Länsstyrelsen i Jönköpings läns fiskregister finns det även ruda, sarv, sutare och ål i sjön. Totalt fångades 2190 fiskar med en sammanlagd vikt av 74 kilo. Biomassan dominerades av abborre följt av mört, braxen, gös och siklöja. Fegen får anses vara dominerad av rovfisk då den totala biomassan av abborre, gädda, gös och lake överstiger den totala biomassan av benlöja, braxen och mört i bottensatta nät. Förutom rovfisk och karpfisk förekommer även en ansenlig mängd laxartad fisk (framförallt siklöja men även sik).

  • 59.
    Linderfalk, Rasmus
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Nätprovfiske i Försjön 20192021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Försjön är utpekad som Natura 2000-område enligt EU:s art- och habitatdirektiv samt klas-sat som nationellt särskilt värdefullt vatten för natur. Sjön har även bedömts ha ett mycket högt naturvärde enligt System Aqua. Sjön provfiskades inom provfiskeprogrammet fisk i värdefulla vatten. Syftet med provfisket 2019 var regional miljöövervakning och statusbe-dömning för vattenförvaltningen. Provfisket ska även ligga till grund för fiskevårdsområ-desföreningens fortsatta arbete med fiskevården. Det standardiserade nätprovfisket finansi-erades av Eksjö kommun, Eksjö Energi, Movänta fiskevårdsområdesförening samt Läns-styrelsen i Jönköpings län. Fältarbetet utfördes under tre nätter mellan den 12 och 15 au-gusti 2019 av personal från Länsstyrelsen med hjälp av medlemmar ur fiskevårdsområdes-föreningen.Under provfisket 2019 fångades abborre, gädda, mört, nors och siklöja. Det var första gången i modern tid som nors verifierats i fiskeribiologiska undersökningar i sjön. Förutom fisk fångades även 6,3 kilo signalkräftor i näten.I bottensatta nät fångades mycket få individer medan fångstvikten var normal jämfört med sjöar av liknande storlek och djup på sydsvenska höglandet. I pelagiska nät var fångsten per ansträngning däremot stor, till följd av den rikliga fångsten av nors och siklöja. I bottensatta nät dominerade abborre som utgjorde omkring halva fångsten. Att det fångades få fiskar per bottensatt nät förklaras till stor del av sjöns näringsfattiga och djupa karaktär. Utöver dokumentationen av nors har inga större förändringar jämfört med föregående nätprov-fiske 2006 påvisats. Fångstutvecklingen för siklöja försvåras eftersom nors av allt att döma ingår i fångstdata för siklöja. Förekommande arter som inte fångades i provfisket 2019 är bergsimpa, lake och braxen. Både bergsimpa och lake har dokumenterats i tidigare fiskun-dersökningar medan förekomsten av braxen inte är verifierad.Sjön är idag rovfiskdominerad och inga fångade arter uppvisar rekryteringsstörningar. Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms vara god. Men det är viktigt att främja sjöns näringsfattiga karaktär även i framtiden och minimera tillförsel av näringsämnen och organiskt material såsom förmultnande växtdelar.Med anledning av sjöns näringsfattiga och karga karaktär kan produktionen av abborre san-nolikt främjas av att fler risvasar anläggs i sjön. Detta kommer även gynna produktionen av bottenfauna, vilket också är en viktig föda för sjöns signalkräftor. Dessutom bidrar ofta ris-vasar till ett givande fiske efter i första hand abborre.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 60.
    Linderfalk, Rasmus
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Nätprovfiske i Grumlan 20222023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Grumlan ligger nära Vetlanda och är ett nationellt värdefullt vatten för natur och regionalt särskilt värdefullt vatten för fiske, samt bedöms ha ett högt naturvärde enligt System Aqua. Syftet med provfisket var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Provfisket ska även ligga till grund för fiskevårdsområdesföreningens fortsatta arbete med fiskevården. Det standardiserade nätprovfisket finansierades av Vetlanda kommun, Grumlans fiskevårdsområdesförening och Njudungs Energi AB. Fältarbetet utfördes under fyra nätter mellan den 25 och 29 juli 2022 av personal från Emåförbundet.

    Under provfisket 2022 fångades abborre, braxen, gädda, gös, mört och sarv. Fångsten i bottensatta nät dominerades av abborre, mört, braxen och gös. I pelagiska nät utgjorde mört och gös nästan hela den totala fångstvikten. Den totala fångsten per ansträngning i bottensatta nät var stor i relation till andra sjöar 12-20 meter djupa i såväl sydöstra Sverige under 200 meter över havet som på sydsvenska höglandet. Även jämfört med svenska gössjöar upp till 500 hektar och djupare än 10 meter var fångstvikten per ansträngning stor. Eftersom mer än halva fångsvikten utgjordes av abborre och gös bedöms sjön vara rovfiskdominerad. Inga arter uppvisade rekryteringsstörningar som härleds till försurning.

    I bottensatta nät var fångsten per ansträngning störst hittills i nätprovfisken 1997-2022. Fångsten var dubbelt så stor jämfört med flera av de tidigare nätprovfiskena. Att fångsten per ansträngning har en ökande trend kan vara en effekt av svagt ökande näringshalter, högre medeltemperatur över tid och att vattenfärgen minskat de senaste åren. Det kan också finnas naturliga variationer som bidrar till ökningen. Abborre och braxen har procentuellt sätt ökat mest. Mört har stabiliserat sig på en nivå som förmodligen är normal för Grumlan. Andelen abborre har haft en ökande trend medan andelen gös har minskat.

    Resultatet tyder på ett stort bestånd av abborre som dessutom ökat. Flera storleksintervaller med olika födobehov har ökat i provfiskefångsten. Gösbeståndet bedöms vara välmående. Fångsten per ansträngning har haft en svagt ökande trend och det finns indikationer som pekar på att tillgången på gös över 50 centimeter kan öka de närmsta åren. Rekryteringen bedöms fungera normalt. För mört antyder resultatet ett stort bestånd med hög medelvikt. Rekryteringen bedöms fungera bra. För braxen tyder resultatet på ett tämligen stort och stabilt bestånd. Få gäddor och sarvar fångades, vilket är normalt i nätprovfisken. Fångst av gädda i nätprovfisken ger en underskattad bild av beståndet. Bergsimpa, elritsa, lake, ruda, sik, sutare, ål och öring ska finnas, men fångades inte och förekomsten är sannolikt liten.

    Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms efter expertgranskning vara måttlig. Måttlig status innebär en sänkning från god status vid senaste nätprovfisket och en försämring jämfört med bedömningen av sjöns samlade ekologiska status i den senaste statusklassningen. Avgörande är en antydan av övergödningspåverkan samt att flera förekommande arter inte fångades, vilket sannolikt kan härledas till tidvis syrebrist under språngskiktet.

    För fiskevårdsområdesföreningen finns det viktigt arbete att göra. Föreningen uppmanas att fortsatt engagera sig i vattenvårdsfrågor och samverka med exempelvis kommun, emåförbundet och länsstyrelsen. Föreningen uppmuntras också att bland annat införa en fångstbegränsning av gös och gädda och införa statistikuppföljning av fritidsfisket. Det senare är ett mycket viktigt komplement till fiskundersökningar såsom nätprovfisken och bidrar till bättre förutsättningar att rätt beslut fattas i förvaltningen av sjön.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 61.
    Linderfalk, Rasmus
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Nätprovfiske i Jönköpings län 20142015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I den här rapporten redovisas och utvärderas resultaten från 22 sjöar som nätprovfiskades av Länsstyrelsen i Jönköpings län sommaren 2014. Syftet med provfiskena är i de flesta fall kalkningseffektuppföljning. Syftet kan också vara uppföljning av biologisk återställning i form av mörtutsättningar i sjöar som varit så försurade att mörtbestånden slagits ut eller kraftigt försvagats och inte återhämtat sig på egen hand. Provfiskena ligger även till grund för bedömning av den ekologiska statusen för vattenförvaltningen.

    Provfiskena och utvärderingarna av de 17 sjöar som kalkas har finansierats med medel för kalkningseffektuppföljning. I Axamosjön har provfisket och utvärderingen finansierats av Jönköpings kommun. I Granarpssjön har provfisket och utvärderingen finansierats av Jönköpings kommun och Lovsjöns fvof. I Lillesjön, Grimstorp, har provfisket och utvärderingen finansierats genom uppföljningsprogrammet för den sanering som gjorts i sjön. I Mullsjön har provfisket och utvärderingen finansierats av Habo och Mullsjö kommun. Provfisket i Munksjön har gjorts på uppdrag av och finansierats av Jönköpings kommun.

  • 62.
    Linderfalk, Rasmus
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Nätprovfiske i Jönköpings län 20152018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I den här rapporten redovisas och utvärderas resultaten från 25 sjöar som nätprovfiskades av Länsstyrelsen i Jönköpings län sommaren 2015. Syftet med provfiskena har i de flesta fall varit kalkeffektuppföljning. Syftet kan också vara uppföljning av biologisk återställning i form av mörtutsättningar i sjöar som varit så försurade att mörtbestånden slagits ut eller kraftigt försvagats. Resultatet kommer även ligga till grund för bedömning av ekologisk status inom vattenförvaltningen. Provfisket kan också ligga till grund för fiskerättsägarnas fortsatta arbete med fiskevården.

    Provfiskena har finansierats via kalkeffektuppföljningen. Samtliga sjöar utom Försjön, Hagasjön och Mossjön har kalkats. Av de provfiskade sjöarna har 18 provfiskats utifrån standardiserad metodik för provfiske med översiktsnät (SIS, 2015). Övriga sju sjöar har provfiskats genom ett så kallat inventeringsfiske med begränsad nätansträngning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 63.
    Linderfalk, Rasmus
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Naturvårdsverket.
    Nätprovfiske i Kansjön 20182019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kansjön provfiskades inom provfiskeprogrammet fisk i värdefulla vatten. Syftet med provfisket 2018 var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Provfisket ska även ligga till grund för fiskevårdsområdesföreningens fortsatta arbete med fiskevården. Provfisket har finansierats av Kansjöns fiskevårdsområdesförening, Nässjö kommun och Länsstyrelsen i Jönköpings län. Provfisket utfördes enligt standardiserad metodik och ägde rum under två nätter mellan den 1:e och 3:e augusti 2018. Fältarbetet utfördes av personal från Länsstyrelsen med hjälp av medlemmar ur fiskevårdsområdesföreningen. Vid provfisket 2018 fångades abborre, gädda, mört och siklöja. Både vikt och antal fångade individer dominerades av mört. Den totala fångsten per ansträngning i bottensatta nät kan betraktas som mycket stor och fångstvikten normal i jämförelse med regionala sjöar. Fisk fångades inte i de djupare delarna av sjön på grund av syrebrist. Antal fångade abborrar per ansträngning var stor i både bottensatta och pelagiska nät. Fångstvikten var stor i pelagiska nät men mer normal i bottensatta nät i jämförelse med andra regionala sjöar. Även mörten visade samma mönster där fångade mörtar per ansträngning var stor både i antal och vikt jämfört med andra regionala sjöar. Siklöja var mest framträdande i pelagiska nät där fångsten var nära normal jämfört med andra sjöar i regionen. På grund av den rikliga fångsten av mört var sjön karpfiskdominerad. Fångsten dominerades av små individer för abborre. Det var få individer som var stora nog för att gå över till fiskdiet. Det kan bero på hög konkurrens om föda med mörten. De får inte tillräckligt med mat för att växa sig stora nog att börja äta fisk. En minskad mängd mört skulle troligen gynna abborren som då kan växa sig större och övergå till fiskdiet och samtidigt hålla nere mörtbeståndet vilket skulle gynna sjön. Sjön var sommaren 2018 även helt syrefri från 4 meter och ner till botten på 14 meter. Det påverkar var fisken kan vara i vattenmassan. Även temperaturen var hög i den delen av vattnet där fisken kunde uppehålla sig. Att siklöjan tvingas att vistas i höga temperaturer där dessutom förekomsten av andra arter är stor påverkar siklöjan negativt genom ökad predation och konkurrens. Om förhållandena som rådde under sommaren 2018 blir återkommande framöver kan siklöjans existens i sjön vara hotad. Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms vara måttlig. För att gynna den ekologiska statusen med avseende på fisk bör man minska näringstillförseln. En minskad näringshalt skulle sannolikt medföra lägre individtäthet och lägre fångstvikter samtidigt som en bättre balans mellan abborre och mört skulle främjas. Sjön är idag karpfiskdominerad och inga fångade arter uppvisar rekryteringsstörningar. Det kan vara aktuellt att anlägga risvasar för att bidra till fler lekplatser för abborre och vara gynnsamt för produktion av bottenfauna. De bör placeras ut så att de inte ligger på djup som blir syrefria på varma somrar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 64.
    Linderfalk, Rasmus
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Nätprovfiske i Lången 20162017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med provfisket 2016 var statusbedömning för vattenförvaltningen. Provfisket ska också ligga till grund för fiskevårdsområdesföreningens fortsatta arbete med fiskevården. Provfisket har finansierats av Lyen-Rymmen & Långens fiskevårdsområdesförening samt Länsstyrelsen i Jönköpings län. Provfisket genomfördes med 32 bottensatta nät och två pelagiska nät under tre nätter mellan den 9 och 12 augusti 2016. Provfisket utfördes enligt standardiserad metodik för provfiske med översiktsnät (SIS, 2015). Provfisket utfördes av personal från Länsstyrelsen i Jönköpings län där medlemmar ur fiskevårdsområdesföreningen bistod med hjälp i samband med fältarbetet. Vid provfisket 2016 fångades abborre, benlöja, braxen, gers, gädda, gös och mört. I bottensatta nät fångades totalt 852 fiskar med en sammanlagd vikt av 61 kilo. Fångsten dominerades viktmässigt av gös och antalsmässigt av mört och abborre. Fångsten i bottensatta nät var antalsmässigt inom ramarna för vad som anses normalt men mycket hög viktmässigt jämfört med liknande sjöar i regionen. Jämfört med andra svenska gössjöar av liknande storlek och djup var fångsten normal, även om fångstvikten per ansträngning var nära att betraktas som hög. Av förekommande arter har inte lake, sik, siklöja, sutare och ål fångats i provfisket 2016. Fisk fångades i samtliga djupzoner. Fångsten var störst ner till sex meters djup trots att syreoch temperaturförhållandena var likartade i hela vattenprofilen. Av de arter där fångsten var större än en handfull individer var det främst gers som stack ut. Fångsten per ansträngning av gers var lägre än både regionala jämförvärden och andra gössjöar i Sverige. Fångsten per ansträngning av gös var antalsmässigt inom ramarna för vad som anses vara normalt och viktmässigt hög jämfört med regionala sjöar. Jämfört med andra gössjöar av liknande storlek och djup i Sverige var fångsten hög antalsmässigt och mycket hög viktmässigt. Medelvikten var likvärdig med nationella jämförelsevärden (594 gram) beräknat på medelvikt per sjö för standardiserade provfisken i SLU:s databas. I de pelagiska näten fångades totalt 94 fiskar med en sammanlagd vikt av drygt två kilo. Den totala fångsten per ansträngning var inom ramarna för vad som anses normalt jämfört med regionala sjöar av liknande storlek och djup. Alla utom sex fiskar var mört och abborre. En konsekvens av att pelagiska nät endast lades i den översta djupzonen mellan noll och sex meter var att fångsten per ansträngning tenderar att överskattas för abborre och mört. Normalt sett är fångsterna mellan noll och sex meter större än på djupare vatten för nämnda arter. Fångsten var totalt sett större 2016 jämfört med 2004. Detta kan delvis bero på att förutsättningarna 2004 inte var optimala på grund av högt vattenstånd. Det kan inte uteslutas att de höga flöden det medförde påverkade fångsterna negativt. Fångsten per ansträngning av abborre och mört har mer än dubblerats jämfört med 2004. Fångsten av gös har tredubblats. Fångsten av braxen har också ökat men i mindre utsträckning. Antalet gersar har minskat kraftigt. I övrigt har endast enstaka individer fångats av respektive art vid båda provfisketillfällena. Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms vara god, vilket är en förbättring jämfört med provfisket 2004. Fångstvikten av rovfisk var högre än fångstvikten av karpfisk. Därför bedöms sjön vara rovfiskdominerad. Resultatet från provfisket visade tecken på att en årsklass av mört omkring fem år gammal sannolikt saknades i fångsten. Avsaknaden bedöms inte bero på försurning då liknande mönster återfanns 2004. Dessutom talar vattenkemiprovtagning och sjöns geografiska läge för att sjön inte ska vara utsatt för försurning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 65.
    Linderfalk, Rasmus
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Naturvårdsverket.
    Nätprovfiske i Mycklaflon 20182019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Mycklaflon är utpekad som nationellt särskilt värdefullt vatten för natur och fiske. Sjön är även utpekad som Natura 2000-område enligt EU:s art- och habitatdirektiv samt bedömts ha ett mycket högt naturvärde enligt System Aqua. Sjön provfiskades inom rovfiskeprogrammet fisk i värdefulla vatten. Syftet med det standardiserade nätprovfisket 2018 var regionalmiljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Provfisket ska även ligga till grund för fiskevårdsområdesföreningens fortsatta arbete med fiskevården. Undersökning och utvärdering finansierades av Mycklaflons iskevårdsområdesförening, Eksjö kommun, Eksjö Energi samt via Länsstyrelsen i Jönköpings läns provfiskeprogram ”Värdefulla Vatten” och arbete med uppföljning av skyddade områden. Fältarbetet utfördes under fyra nätter mellan den 13:e och 17:e augusti 2018 av personal från Länsstyrelsen med hjälp av medlemmar ur fiskevårdsområdesföreningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 66.
    Linderfalk, Rasmus
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Nätprovfiske i Noen 20222023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Noen är en populär sjö för fiske som ingår i Svartåns vattensystem och är belägen en mil nordväst om Aneby. Syftet med provfisket var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Provfisket ska även ligga till grund för fiskevårdsföreningens fortsatta arbete med fiskevården. Det standardiserade nätprovfisket finansierades av Noens fiskevårdsförening. Fältarbetet utfördes under tre nätter mellan den 15 och 18 augusti 2022 av personal från Länsstyrelsen med hjälp av medlemmar från föreningen.

    Under provfisket fångades abborre, braxen, gers, gädda, mört, sarv, siklöja och sutare. Fångsten i bottensatta nät dominerades av abborre följt av mört och braxen. I pelagiska nät dominerade abborre följt av mört och siklöja. Den totala fångsten per ansträngning var stor i relation till andra sjöar 20-35 meter djupa i såväl sydöstra Sverige under 200 meter över havet som på sydsvenska höglandet. Få gäddor fångades, vilket är normalt. Fångst av gädda i nätprovfisken ger en underskattad bild av beståndet. Bergsimpa, lake och ruda ska finnas, men fångades inte och förekomsten är sannolikt liten.

    I bottensatta nät var fångsten per ansträngning måttligt större än vid tidigare nätprovfisken av dagens metodik. Framför allt förklaras ökningen av att fångsten av mört ökat. Utvecklingen för gers har varit den omvända. Andelen abborre var för första gången lägre än 50 procent. Andelen mört och braxen var större än vid tidigare provfisken samtidigt som an[1]delen gers minskat för varje provfisketillfälle. I pelagiska nät var fångsten per ansträngning ungefär lika stor som 2012 men betydligt mindre än 1996. I stort påminner fångsten av siklöja fångsten 1996 även om beståndet 2022 tycks varit mer dominerat av årsyngel.

    Resultatet antyder att abborren återgått till att domineras av mindre individer. Uttaget av fiskätande abborre bedöms ha varit på en hållbar nivå över tid. Däremot syns en minskning jämfört med 2012. Eftersom det inte är de största abborrarna (matfisk) som minskat beror det sannolikt inte på ett för stort uttag av fisk från fisket utan snarare förändringar som kan förklaras av naturliga variationer eller förändrad ekologi och miljö.

    Att fångsten per ansträngning ökat, att karpfisken ökar på bekostnad av rovfisk och att fisken tenderar att fångas mer ytligt och närmare stränderna signalerar att sjön i ökad grad är påverkad av övergödning. Men det kan delvis också vara en effekt av ökad medeltemperatur. Om förekomsten av undervattensvegetation (smalbladig och vanlig vattenpest) kan det också vara en potentiell delförklaring till de övergripande förändringarna.

    Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms efter expertgranskning vara måttlig. Måttlig status innebär en sänkning från god status vid senaste nätprovfisket men är samma bedömning som gjordes av sjöns samlade ekologiska status i den senaste statusklassningen. Måttlig status motiveras av den omfattande och återkommande problematiken med syrebrist, att arter som om sommaren primärt förekommer under språngskiktet inte påträffas eller förekommer i en avsevärt mindre omfattning än vad som bedöms vara ursprungligt samt att fångsten signalerar påverkan av övergödning genom ett eutrofieringsindex. Sjön bedöms vara svagt rovfiskdominerad. Inga arter uppvisade rekryteringsstörningar som härleds till försurning.

    Den viktigaste uppgiften framåt bedöms vara att åtgärda sjöns problem med syrebrist. Fler åtgärdsförslag presenteras sist i rapporten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 67.
    Linderfalk, Rasmus
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Nätprovfiske i Nömmen 20212023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Nömmen är utpekad som regionalt särskilt värdefullt vatten för natur och regionalt särskilt värdefullt vatten för fiske samt bedömts ha ett högt naturvärde enligt System Aqua. Sjön provfiskades inom provfiskeprogrammet fisk i värdefulla vatten. Syftet med provfisket var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Provfisket ska även ligga till grund för fiskevårdsområdesföreningens fortsatta arbete med fiskevården och utgjorde underlag för en uppdatering av åtgärdsförslagen i Nömmens förvaltnings- och utvecklingsplan. Det standardiserade nätprovfisket finansierades av Nässjö och Vetlanda kommun, Nömmens fiskevårdsområdesförening samt Länsstyrelsen i Jönköpings län. Fältarbetet utfördes under tre nätter mellan den 23 och 26 augusti 2021 av personal från Länsstyrelsen med hjälp av medlemmar ur fiskevårdsområdesföreningen.

    Under provfisket 2021 fångades abborre, benlöja, braxen, gers, gös, mört, sarv, siklöja och sutare. Den totala fångstvikten per ansträngning var stor i relation till andra sjöar på sydsvenska höglandet. Gös, abborre och mört i nämnd ordning dominerade biomassan. Sjön bedöms vara rovfiskdominerad eftersom fångstvikten av abborre och gös tillsammans utgjorde mer än halva fångstvikten.

    Fångsten per ansträngning av framför allt gös och braxen har ökat jämfört med provfisket 2011. Fångsten per ansträngning av gös var stor såväl i jämförelser med sjöar på sydsvenska höglandet som i jämförelser med andra nationella gössjöar av liknande karaktär. Beståndet av gös bedöms vara välmående och det finns indikationer i resultatet som antyder att tillgången på gös över minimimått kan öka kommande år.

    Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms vara måttlig och visar tecken på påverkan av övergödning. Bedömningen innebär en sänkning jämfört med föregående prov[1]fiske. Den stora fångsten bidrog till sänkningen till måttlig status. Flera parametrar i fångsten har förändrats i en riktning som indikerar en påverkan av övergödning. Dessutom indikerarett eutrofieringsindex att fångsten uppvisar tecken på att vara påverkat av övergödning.

    Det finns behov av att förbättra den ekologiska statusen och mildra effekterna av övergödning i Nömmen. I detta arbete bör fiskevårdsområdesföreningen vara medverkande. Utifrån resultatet i nätprovfisket finns det för närvarande inga omfattande behov av åtgärder för att förbättra för fisk och fisket i Nömmen. Däremot kan man, genom att öka kunskapen om fiskbestånden och förbättra statistikinsamling från fisket, förbättra möjligheterna till att anpassa förvaltningen för framtida behov. Dessutom kan attraktionen som sportfiskesjö förbättras. Exempelvis genom justerade fiskeregler och ökad tillgänglighet att fiska.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 68.
    Linderfalk, Rasmus
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Nätprovfiske i Ralången 20212022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ralången är utpekad som regionalt särskilt värdefullt vatten för natur och regionalt värde-fullt vatten för fiske (2006), samt bedömts ha ett högt naturvärde enligt System Aqua. Sjön provfiskades inom provfiskeprogrammet fisk i värdefulla vatten. Syftet med provfisket 2021 var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Provfisket ska även ligga till grund för fiskevårdsområdesföreningens fortsatta arbete med fiskevården. Det standardiserade nätprovfisket finansierades av Aneby kommun, Ralångens fiskevårdsområdesförening samt Länsstyrelsen i Jönköpings län. Fältarbetet utfördes under tre nätter mellan den 9 och 12 augusti 2021 av personal från länsstyrelsen med hjälp av medlemmar ur fiskevårdsområdesföreningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 69.
    Linderfalk, Rasmus
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Nätprovfiske i Ramsjön 20152016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med provfisket 2015 var statusbedömning för vattenförvaltningen samt att provfisket ska ligga till grund för fiskevårdsområdesföreningens fortsatta arbete med fiskevården. Provfisket har finansierats av Jönköpings kommun och Ramsjöns fiskevårdsområdesförening. Provfisket ägde rum under tre nätter mellan den 17 och 20 augusti 2015. Provfisket utfördes av medlemmar ur fiskevårdsområdesföreningen och Länsstyrelsen i Jönköpings län.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 70.
    Linderfalk, Rasmus
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Nätprovfiske i Rusken 20172017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rusken är utpekad som regionalt särskilt värdefull för natur och nationellt värdefull för fiske (2006). Sjön provfiskades inom provfiskeprogrammet fisk i värdefulla vatten. Syftet med provfisket 2017 var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Provfisket ska även ligga till grund för fiskevårdsområdesföreningens fortsatta arbete med fiskevården. Provfisket har finansierats av Ruskens fiskevårdsområdesförening och Länsstyrelsen i Jönköpings län. Provfisket utfördes enligt standardiserad metodik och ägde rum under två nätter mellan den 9:e och 11:e augusti 2017. Fältarbetet utfördes av personal från Länsstyrelsen med hjälp av medlemmar ur fiskevårdsområdesföreningen. Under provfisket 2017 fångades abborre, benlöja, braxen, gers, gädda, gös, lake, mört och sik. Fångstvikten dominerades av gös medan abborre var talrikast. I bottensatta nät var fångsten mycket stor jämfört med liknande regionala sjöar. Fisk fångades på samtliga djup, vilket var möjligt på grund av goda syreförhållanden i hela vattenmassan. Antalet abborrar betraktas i bottensatta nät som mycket högt medan fångstvikten var hög. Medelvikten av abborrarna var låg och förklaras till stor del av mängden årsyngel. Fångsten per ansträngning har ökat jämfört med 2004 och liknar fångsten 1996. Även tidigare har fångsten dominerats av årsyngel. Dominansen har dock inte varit lika tydlig som 2017. En förhållandevis liten del av årsynglen tycks överleva den första vintern. Till det andra levnadsåret ska abborren gå över från att äta djurplankton till bottenfauna. Konkurrensen med andra abborrar och övriga arter (exempelvis gers) är troligen hög och kan begränsa mängden abborrar som förmår växla över till att äta bottenfauna. Abborren skulle troligen påverkas positivt av en mer talrik bottenfauna. Om abborrarna överlever den första vintern tycks konkurrensen bli lägre och inte begränsa möjligheten att växla över till fiskdiet. Antalet mörtar i bottensatta nät betraktas som normalt medan fångstvikten var stor. Jämfört med 2004 har fångstvikten fördubblats medan andelen mört har minskat mellan provfisketillfällena. Äldre provfiskeundersökningar vittnar om ett fiskbestånd dominerat av mört. Att mörtbeståndet minskat över tid får ses som positivt då det är ett tecken på att sjön är på väg mot ett mer näringsfattigt tillstånd, vilket Rusken historiskt sett varit. Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms vara måttlig. Sjöns samlade ekologiska status har tidigare bedömts vara god, där undersökningar av fisksamhället varit avgörande. Resultatet från 2017 bedöms vara mer pålitligt än resultatet från 2004 till följd av en betydligt mindre fångst 2004 jämfört med 1996 och 2017. För att gynna den ekologiska statusen med avseende på fisk bör man minska näringstillförseln. En minskad näringshalt skulle sannolikt medföra lägre individtäthet och lägre fångstvikter samtidigt som en bättre balans mellan abborre, gädda och gös främjas. Sjön är idag rovfiskdominerad och inga fångade arter uppvisar rekryteringsstörningar. Gös är idag en viktig resurs och utgör ett stort värde för sjön. Gösbeståndet tycks tåla dagens fisketryck. Samtidigt kan man sannolikt öka tillgången på stor gös genom att begränsa uttaget av stor gös, över exempelvis 65-70 centimeter. Det kan vara aktuellt att anlägga risvasar i Rusken. Med tanke på den stora rekryteringen av årsyngel av abborre bör risvasarna i så fall inte ligga för grunt att de bidrar till ökade lekmöjligheter för abborre. Djupare belägna risvasar kan däremot vara gynnsamt för produktionen av bottenfauna. Detta leder i sin tur till mer mat för abborren och att fler abborrar överlever den första vintern, vilket tycks vara en flaskhals i Rusken.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 71.
    Linderfalk, Rasmus
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Nätprovfiske i Rymmen 20142015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rymmen är utpekad som regionalt särskilt värdefullt vatten för natur och fiske (2006). Rymmen provfiskades inom provfiskeprogrammet fisk i värdefulla vatten. Syftet med provfisket 2014 var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Provfisket har finansierats av fiskevårdområdesföreningen, Värnamo kommun och Länsstyrelsen i Jönköpings län. Provfisket ägde rum tre nätter i slutet av juli 2014 och utfördes av medlemmar ur Rymmens fiskevårdsområdesförening, Länsstyrelsen i Jönköpings län och frivilliga medhjälpare.

    Sjön nätprovfiskades senast 2004 av hushållningssällskapet samt medlemmar i fiskevårdsområdesföreningen. Efter det har en lokal förvaltnings- och utvecklingsplan för Rymmens fvof arbetats fram. Fisket 2014 utfördes enligt samma metod som användes 2004. Man satte 32 bottensatta nät men endast två pelagiska nät till skillnad mot 2004 då fyra pelagiska nät användes. Fångsten bestod av abborre, braxen, gers, gädda, gös, mört och sik. Enligt Länsstyrelsen i Jönköpings läns fiskregister finns det även benlöja, lake, ruda, sarv, siklöja, sutare och ål i sjön.

    Totalt fångades 1517 fiskar med en sammanlagd vikt av knappt 74 kilo. Biomassan (vikten) dominerades av abborre följt av gös och mört. Rymmen får anses vara dominerad av rovfisk då den totala biomassan av abborre och gös överstiger den totala biomassan av braxen och mört i bottensatta nät. I pelagiska nät dominerades biomassan av gös.

  • 72.
    Linderfalk, Rasmus
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Nätprovfiske i Sommen 20162017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport är en utvärdering av det nätprovfiske som genomfördes i Sommen under fem nätter mellan den 14 och 19 augusti 2016. Syftet med provfisket 2016 var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Provfisket ska också ligga till grund för fiskevårdsområdesföreningens fortsatta arbete med fiskevården. Provfisket har finansierats av Motala ströms vattenvårdsförbund samt Länsstyrelsen i Östergötlands och Jönköpings län. Provfisket utfördes av personal från Länsstyrelsen i Jönköpings län där medlemmar ur Sommens fiskevårdsområdesförening bistod med hjälp i samband med fältarbetet. Nätprovfiske är en väl beprövad metodik för att undersöka fiskbestånd i sjöar. Provfisket ger oss en uppfattning om fisksamhällets storlek, artsammansättning och struktur, men även om enskilda arters täthet. Vi får också en uppfattning om populationsstrukturen inom enskilda arter och kan göra en uppskattning av vilka åldersklasser som varit svaga eller kanske saknas helt. Genom att använda den standardiserade metodiken (SIS, 2015) är det möjligt att jämföra resultatet med andra sjöar som fiskats med samma metodik. Det blir även möjligt att upptäcka förändringar i resultatet mellan olika år. Fiskbestånden fungerar som indikatorer på hur tillståndet i en sjö varit en längre tid och ger en mer rättvis bild än enstaka vattenprover som endast visar ett momentanvärde. Provfiske kan därför ge en bild av i vilken omfattning sjön är påverkad av försurning, eutrofiering (övergödning), giftiga substanser och fysiska miljöstörningar.  Fisken intar en central plats i sjöekosystemet och utgör de övre trofiska nivåerna i sjöns näringsväv. Därför är det viktigt att bedöma fisksamhällenas status och eventuella förändringar, vilket i sin tur gör det möjligt att utvärdera sjöns allmänna tillstånd. Resultatet kan även användas till förvaltningsarbete och planering av fiskevårdsinsatser.  För att bedöma fisksamhällets status används standardiserade bedömningsgrunder för nätprovfisken i sjöar, EQR8 (Holmgren med flera, 2007). Indexet är baserat på åtta indikatorer vilka man får ut från resultaten i standardiserade provfisken med bottensatta nät. Bedömningen av fisksamhällets status utgör en del av uppföljningen av arbetet med vattendirektivets mål; att skapa god ekologisk och kemisk status i våra vatten. Förutom en statusbedömning kan man genom att granska de olika delindexen i bedömningsgrunderna även få indikationer på vilken påverkan som ligger bakom en statusförsämring. Bedömningsgrunderna är konstruerade så att det främst kan ge indikationer på påverkan av försurning och/eller övergödning (Dahlberg 2007).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 73.
    Linderfalk, Rasmus
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Nätprovfiske i Stråken 20142015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Stråken är utpekad som nationellt värdefullt vatten för natur och fiske (2006). Stråken provfiskades inom provfiskeprogrammet fisk i värdefulla vatten. Syftet med provfisket 2014 var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Provfisket har finansierats av fiskevårdområdesföreningen, Habo, Mullsjö och Jönköpings kommun. Provfisket ägde rum fyra nätter i slutet av juli och början av augusti 2014 och utfördes av medlemmar ur Stråkens fiskevårdsområdesförening, Länsstyrelsen i Jönköpings län och frivilliga medhjälpare.

    Utifrån provfiskeresultaten föreslås vilka åtgärder som är viktigast för föreningen att arbeta med. Sjön nätprovfiskades senast 2004 av Länsstyrelsen i Jönköpings län tillsammans med medlemmar i fiskevårdsområdesföreningen. Efter det arbetades en lokal förvaltnings- och utvecklingsplan för Stråkens fvof fram. Fisket 2014 utfördes enligt samma metod som användes 2004. Man satte 48 bottensatta nät och 10 pelagiska nät. Fångsten bestod abborre, benlöja, braxen, gers, gädda, lake, mört och siklöja. Enligt Länsstyrelsen i Jönköpings läns fiskregister finns det även bäcknejonöga, sutare och öring i sjön.

    Totalt fångades 1389 fiskar med en sammanlagd vikt av drygt 45 kilo. Biomassan (vikten) dominerades av abborre följt av mört, braxen. Stråken får anses vara dominerad av rovfisk då den totala biomassan av abborre överstiger den totala biomassan av benlöja, braxen och mört i bottensatta nät. I pelagiska nät dominerades biomassan av siklöja följt av abborre.

  • 74.
    Linderfalk, Rasmus
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Nätprovfiske i Södra Vixen 20172018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Södra Vixen är utpekad som Natura 2000-område enligt EU:s art- och habitatdirektiv, samt klassad som nationellt särskilt värdefullt vatten för natur och regionalt särskilt värdefullt vatten för fiske (2006). Den har även bedömts ha ett mycket högt naturvärde enligt System Aqua. Sjön provfiskades inom provfiskeprogrammet fisk i värdefulla vatten. Syftet med provfisket 2017 var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Provfisket ska även ligga till grund för fiskevårdsområdesföreningens fortsatta arbete med fiskevården. Provfisket har finansierats av Södra Vixens fiskevårdsområdesförening, Eksjö kommun samt Länsstyrelsen i Jönköpings län. Provfisket utfördes enligt standardiserad metodik och ägde rum under två nätter mellan den 7:e och 9:e augusti 2017. Provfisket utfördes av personal från Länsstyrelsen och medlemmar ur Södra Vixens fiskevårdsområdesförening bistod med hjälp i samband med fältarbetet. Under provfisket 2017 fångades abborre, bergsimpa, braxen, gädda, mört, sarv, siklöja och sutare. I bottensatta nät fångades 2415 fiskar med en vikt av 56 kilo. I pelagiska nät fångades 678 fiskar med en vikt av fem kilo. Fångsten dominerades i både bottensatta och pelagiska nät av abborre och mört. Oavsett nättyp var fångsten antalsmässigt mycket stor jämfört med liknande regionala sjöar. Fångstvikten var däremot normal, vilket tyder att fångsten dominerades av små och unga individer. Vid de tre senaste provfisketillfällena har fler abborrar och mörtar fångats per bottensatt nät samtidigt som fångstvikten minskat. Sjön uppvisade under provfisket ett tydligt språngskikt där vattnet från språngskiktet var i princip syrefritt. Detta är ett återkommande problem i Södra Vixen och påverkar fiskens och kräftornas djupfördelning. Endast enstaka fiskar fångades djupare än språngskiktet. Kallvattensarter som lake och siklöja är sannolikt utsatta för hård konkurrens då de om sommaren inte kan uppehålla sig under språngskiktet, vilket de vanligtvis gör. Fångsten av abborre betraktas som hög antalsmässigt och normal viktmässigt. Medelvikten av fångade abborrar var låg. Den låga medelvikten förklaras till stor del av den stora fångsten av årsyngel. Jämfört med tidigare provfisketillfällen har antalet abborrar ökat samtidigt som fångstvikten per nät minskat. Fångsten av mört i bottensatta nät var mycket hög och har ökat jämfört med föregående provfisken, i synnerhet vad gäller antal mörtar. Detta är troligtvis en effekt av mer näringsrika förhållanden men kan också vara ett tecken på att uttaget av äldre mört ökat. För första gången var fångstvikten av karpfisk högre än för abborre. Andelen mört av den totala fångstvikten av karpfisk var högre 2017 än vid tidigare provfisken 1996 och 2006. Detta tyder på att balansen mellan framförallt abborre och mört har förändrats på senare år, även om fisksamhället fortfarande är tämligen välbalanserat. Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms efter expertgranskning vara måttlig. Sänkningen från det beräknade värdet av EQR8 motiveras av att fisksamhället uppvisar tecken på mer näringsrika förhållanden där syrefritt vatten under språngskiktet är återkommande. Att begränsa tillförseln av näringsämnen (främst fosfor) är viktigt för sjön och dess fisksamhälle. Ytterligare åtgärder kan vara aktuella men kräver ett större regionalt samarbete med Länsstyrelsen, kommunen och andra aktörer. Detta kan handla om att syresätta vattnet under språngskiktet och/eller att dammsuga det översta lagret sediment i sjöns djuphålor. Ett riktat fiske efter mört kan också vara aktuellt för att pusha sjön till att bli rovfiskdominerad och därigenom minska problem med försämrat siktdjup och algblomning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 75.
    Linderfalk, Rasmus
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Nätprovfiske i Vidöstern 20162017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vidöstern är utpekad som regionalt värdefullt vatten för natur och som nationellt särskilt värdefullt vatten för fiske (2006). Syftet med provfisket 2016 var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Provfisket ska också ligga till grund för fiskevårdsområdesföreningens fortsatta arbete med fiskevården. Provfisket har finansierats av Vidösterns fiskevårdsområde samt Länsstyrelsen i Kronobergs och Jönköpings län. Provfisket genomfördes med 56 bottensatta nät och tolv pelagiska nät under fyra nätter mellan den 22 och 26 augusti 2016. Provfisket utfördes enligt standardiserad metodik för provfiske med översiktsnät (SIS, 2015). Provfisket utfördes av personal från Länsstyrelsen i Jönköpings län där medlemmar ur Vidösterns fiskevårdsområde bistod med hjälp i samband med fältarbetet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 76.
    Linderfalk, Rasmus
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Nätprovfiske i Västra Lägern 20182019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Västra Lägern är utpekad som nationellt värdefullt vatten för natur och fiske, samt bedöms ha ett högt naturvärde enligt System Aqua. Sjön provfiskades inom provfiskeprogrammet fisk i värdefulla vatten. Syftet med provfisket 2018 var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Provfisket ska även ligga till grund för fiskevårdsområdesföreningens fortsatta arbete med fiskevården. Det standardiserade nätprovfisket finansierades av Västra Lägerns fiskevårdsområdesförening, Länsstyrelsen i Jönköpings och Östergötlands län, Sommens sjöregleringsfond och Aneby kommun. Fältarbetet utfördes under fyra nätter mellan den 6:e och 10:e augusti 2018 av personal från Länsstyrelsen med hjälp av medlemmar ur fiskevårdsområdesföreningen. Under provfisket 2018 fångades samtliga sjöns fiskarter förutom bergsimpa, sik och öring. Om sik överhuvudtaget fortfarande finns är oklart. Att ingen öring fångades var väntat dels på grund av att öring sällan fångas i nät, men också på grund av att statusen för beståndet är prekärt. Förutom fisk fångades även 14 kg signalkräftor i näten. Fångsten per ansträngning var i både bottensatta och pelagiska nät mycket liten i jämförelse med sjöar av liknande storlek och djup på sydsvenska höglandet. I bottensatta nät dominerade abborre fångsten och utgjorde mer än halva fångstvikten. I pelagiska nät dominerade siklöja. Att fångsten per ansträngning var låg förklaras till stor del av sjöns näringsfattiga och djupa karaktär. Några större förändringar jämfört med föregående nätprovfiske 2005 har inte skett. Antalet abborrar har visserligen halverats men förklaras främst av att färre årsyngel fångades 2018. Gers som kan uppehålla sig på samtliga djup står för den största minskningen jämfört med 2005. Sjön är idag rovfiskdominerad och inga fångade arter uppvisar rekryteringsstörningar. Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms efter expertgranskning vara måttlig, trots att EQR8 indikerar god status. Motivet till sänkningen av ekologisk status är öringens negativa utveckling i sjön, vilket inte fångas upp nämnvärt med standardiserade nätprovfisken. För att gynna den ekologiska statusen med avseende på fisk bör man införa åtgärder som gynnar öringen. Dessa åtgärder innefattar både regleringar i sjön och tillrinnande vattendrag. Det är positivt att föreningen inför 2019 införde ett fångstförbud för öring. Skyddet kan ökas ytterligare med fredningsområden, i första hand utanför Bordsjöbäckens mynning. I dag fångas sällan öring i sjön, men risken för bifångster kommer öka när de cirka 4000 öringar som sattes ut i Bordsjöbäcken 2019 simmat ut i sjön. Arbetet med åtgärder i tillrinnande vattendrag skulle sannolikt underlättas om även dessa var en del av fiskevårdsområdet. Med anledning av sjöns näringsfattiga och karga karaktär kan produktionen av abborre sannolikt främjas av att fler risvasar anläggs i sjön. Detta kommer även gynna produktionen av bottenfauna, vilket också är en viktig föda för sjöns signalkräftor. Dessutom bidrar ofta risvasar till ett givande fiske efter i första hand abborre.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 77.
    Linderfalk, Rasmus
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Nätprovfiske i Ylen 20182019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är en utvärdering av det nätprovfiske som genomfördes i Ylen under fyra nätter mellan den 30 juli och 3 augusti 2018. Syftet med det standardiserade nätprovfisket 2018 var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Provfisketska även ligga till grund för fiskevårdsområdesföreningens fortsatta arbete med fiskevården och uppdatering av åtgärdsförslag i den lokala förvaltnings- och utvecklingsplanen som presenteras i detta dokument. Projektet har finansierats av Ylens fiskevårdsområdesförening, Jönköpings kommun, bygdemedel för Huskvarnaån samt via Länsstyrelsen i Jönköpings län.

    Fältarbetet utfördes av personal från Länsstyrelsen med hjälp av medlemmar ur fiskevårdsområdesföreningen.Nätprovfiske är en väl beprövad metodik för att undersöka fiskbestånd i sjöar. Provfisket ger oss en uppfattning om fisksamhällets storlek, artsammansättning och struktur, men även om enskilda arters täthet. Vi får också en uppfattning om populationsstrukturen inom enskilda arter och kan göra en uppskattning av vilka åldersklasser som varit svaga eller kanske saknas helt.

    Genom att använda den standardiserade metodiken (SIS, 2015) är det möjligt att jämföra resultatet med andra sjöar som fiskats med samma metodik. Det blir även möjligt att upptäcka förändringar i resultatet mellan olika år. Fiskbestånden fungerar som indikatorer på hur tillståndet i en sjö varit en längre tid och ger en mer rättvis bild än enstaka vattenprover som endast visar ett momentanvärde. Provfiske kan därför ge en bild av i vilken omfattning sjön är påverkad av försurning, eutrofiering (övergödning), giftiga substanser och fysiska miljöstörningar. Fisken intar en central plats i sjöekosystemet och utgör de övre trofiska nivåerna i sjöns näringsväv. Därför är det viktigt att bedöma fisksamhällenas status och eventuella förändringar, vilket i sin tur gör det möjligt att utvärdera sjöns allmänna tillstånd. Resultatet kan även användas till förvaltningsarbete och planering av fiskevårdsinsatser.

    För att bedöma fisksamhällets status används standardiserade bedömningsgrunder förnätprovfisken i sjöar, EQR8 (Holmgren med flera, 2007). Indexet är baserat på åtta indikatorer vilka man får ut från resultaten i standardiserade provfisken med bottensatta nät. Bedömningen av fisksamhällets status utgör en del av uppföljningen av arbetet med vattendirektivets mål; att skapa god ekologisk och kemisk status i våra vatten. Förutom en statusbedömning kan man genom att granska de olika delindexen i bedömningsgrunderna även få indikationer på vilken påverkan som ligger bakom en statusförsämring. Bedömningsgrunderna är konstruerade så att det främst kan ge indikationer på påverkan av försurning och/eller övergödning (Dahlberg 2007).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 78.
    Linderfalk, Rasmus
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Nätprovfiskeutvärdering 20162018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I den här rapporten redovisas och utvärderas resultaten från 29 sjöar som nätprovfiskades av Länsstyrelsen i Jönköpings län sommaren 2016. Syftet med provfiskena har i de flesta fall varit kalkeffektuppföljning. Syftet kan också vara uppföljning av biologisk återställning i form av mörtutsättningar i sjöar som varit så försurade att mörtbestånden slagits ut eller kraftigt försvagats. Två sjöar (Kåvasjön och Vederydssjön) provfiskades på uppdrag av Jönköpings kommun. Resultatet kommer även ligga till grund för bedömning av ekologisk status inom vattenförvaltningen. Provfisket kan också ligga till grund för fiskerättsägarnas fortsatta arbete med fiskevården.

    27 av de provfiskade sjöarna har kalkats och provfisket har därmed finansierats via kalkeffektuppföljningen. Kåvasjön och Vederydssjön har finansierats av Jönköpings kommun. 23 av sjöarna har provfiskats utifrån standardiserad metodik för provfiske med översiktsnät (SIS, 2015). Övriga sex sjöar har provfiskats genom ett så kallat inventeringsfiske med begränsad nätansträngning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 79.
    Lundqvist, Carin
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Hälsorelaterad övervakning: En genomgång av den nationellt utfördaövervakningen samt utvärdering avpollenmätningar i Jönköpings län2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 80.
    Lundqvist, Carin
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Naturvårdsverket.
    Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län 2014 – 20162018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vår kemikalieanvändning har ökat kraftigt de senaste årtiondena, men trots en strängare lagstiftning råder det stor kunskapsbrist om många kemikaliers spridning och påverkan på miljön. Ett sätt att ta reda på mer om spridning och förekomst av kemikalier i miljön är genom så kallade screeningundersökningar. Screening av miljögifter innebär att förekomsten av ett stort antal ämnen i ett område eller att ett urval av ämnen vid ett stort antal lokaler undersöks. Naturvårdsverket väljer varje år ut ett antal ämnen eller ämnesgrupper som skall ingå i den nationella screeningen. Den nationella screeningen utökas med att antal regionala lokaler för de ämnen som bedöms vara intressanta för länet. I Jönköpings län har miljögifter analyserats förutom via screeningsundersökningar även inom arbetet med vattenförvaltningen

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 81.
    Lundqvist, Carin
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Naturvårdsverket.
    Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län 2017–20192020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle är användningen av kemikalier för olika ändamål mycket stor och ofta saknas tillräcklig kunskap om kemikaliernas påverkan på vår miljö och hälsa. För att begränsa miljöpåverkan behövs mer data över spridning och förekomst i miljön. För att öka dataunderlaget genomförs provtagning och analys av kemiska ämnen i sjöar och vattendrag. I Jönköpings län har ett antal olika kemiska ämnen analyserats i ytvatten, grundvatten, lakvatten, avloppsvatten, sediment och fisk.

    Under åren 2017-2019 analyserades vattendirektivsämnen, organiska ämnen i reningsverk, högfluorerade ämnen, metaller i fisk, miljögifter i sediment och miljögifter i tätortspåverkat grundvatten. De flesta av ämnena hittades endast i låga halter eller under rapporeringsgränsen, men några ämnen hittades i halter som kan utgöra risker för miljön. Det är viktigt att fortsätta övervaka dessa ämnen och att sätta in åtgärder för att begränsa spridningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 82.
    Lundqvist, Carin
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Naturvårdsverket.
    Pollenmätningar i Jönköpings län 2006-20182019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är framtagen som en del i den regionala hälsorelaterade miljöövervakningen. Miljön runt omkring oss kan påverka vår hälsa och det är därför viktigt att genomföra undersökningar av miljön för att utreda orsaken till vissa hälsorelaterade besvär. De flesta undersökningar av människors hälsa med koppling till miljön sker på nationell nivå och ger en övergripande bild av hälsomiljötillståndet. Regionala skillnader när det gäller exponering för vissa miljöfaktorer kan vara små och resultat från nationella studier kan därför antas gälla även på regional nivå. Till exempel äter vi idag stort sett samma mat och använder samma sorts produkter och varor i hela Sverige. Exponeringen för vissa faktorer kan dock variera över landet. Förekomst av luftföroreningar, radon och pollen är exempel på faktorer som varierar i landet och lokalt kan stora skillnader förekomma.

    Ett hälsoproblem i Sverige idag är pollenallergi som drabbar ungefär 20 procent av befolkningen. Vissa besväras av pollen endast under några dagar på våren medan andra har svåra symtom under hela sommarhalvåret. I Jönköpings län genomförs mätningar av pollen i Nässjö och i Jönköping. Utifrån mätningarna av pollen görs pollenprognoser. Data från mätningarna av pollen kan även användas för att studera hur exponeringen för pollen förändras över tid och för att utvärdera kopplingar till klimat. Utvärdering av pollendata är en del i den regionala hälsorelaterade miljöövervakningen och den första utvärderingen gjordes 2012 (5). I rapporten från 2012 utvärderades data från pollenmätningar i Jönköping 2006 - 2011 och från Nässjö 2009 - 2011. I denna rapport redovisas data från pollenmätningar i Jönköping 2006 – 2018. Utvärdering av pollendata och koppling till klimat sker i samordning med länsstyrelsen arbete med övervakning av klimatförändringar och redovisas även i rapporten Klimatdata i Jönköpings län 2017.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 83.
    Millon, Lara
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Calluna AB.
    Inventering av fladdermössi Grenåsa: Jönköpings kommun i Jönköpings län, 20212023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med inventeringen är att följa hur nyligen skapade eller restaurerade ängsmarker påverkar fladdermusfaunan.Ett inventeringsbesök genomfördes med en manuell inventering och en autoboxinventering med fyra boxar som spelade in fladdermöss under två på varandra följande nätter.Vid inventeringen 2021 observerades totalt sju arter av fladdermöss varav tre arter är upptagna på den svenska rödlistan: brunlångöra, fransfladdermus och nordfladdermus.Fladdermusaktiviteten var generellt låg under fladdermusinventeringen vid Grenåsa. Fladdermusaktiviteten var även lägre i närheten av den restaurerade ängsmarken jämfört medandra lokaler vid Grenåsa.Restaurering av ängar kan öka kvaliteten på födosöksområden för fladdermusfaunan. Dettabör ske på stora ytor. Att bevara eller öka antalet möjliga boplatser för fladdermusfaunan ären annan viktig åtgärd

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 84.
    Millon, Lara
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Calluna AB.
    Andersson, P
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Calluna AB.
    Inventering av fladdermössi Röttle: Jönköpings kommun i Jönköpings län, 20212023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med inventeringen är att följa hur nyligen skapade eller restaurerade ängsmarker påverkar fladdermusfaunan. Inventeringen ingår också i regional uppföljning av fladdermösssom genomförs av Länsstyrelsen i Jönköpings län.Ett inventeringsbesök genomfördes med en manuell inventering och en autoboxinventering med fyra boxar som spelade in fladdermöss under två på varandra följande nätter.Vid inventeringen 2021 observerades totalt sex arter av fladdermöss varav en art är nordfladdermus, som är den enda rödlistade fladdermusart som påträffades under inventeringen.Förutom vid skogen längs Röttleån var fladdermusaktiviteten vid undersökningsområdetlåg.Restaurering av ängar kan öka kvaliteten på födosöksområden för fladdermusfaunan. Dettabör göra på stora ytor. Att bevara eller öka antalet möjliga boplatser för fladdermusfaunanär en annan viktig åtgärd.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 85.
    Moberg, Frida
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Klimatförändringens effekt på flodpärlmussla i Jönköpings län2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Klimatförändringarna är en de mest bidragande orsakerna till att den biologiska mångfalden glo-balt sett minskar. Enligt Millennium Ecosystem Assessment har klimatförändringens effekter särskilt stor påverkan på sötvatten. Redan idag före-kommer fysiska, kemiska och biologiska förändringar, till följd av klimatförändringar. 

    Flodpärlmusslan är en av de arter i Jönköpings län som redan i nuläget uppvisar tendenser med minskande bestånd och utbredning. Förklaringarna är flera men beror troligen på komplexa or-sakssamband som så ofta i naturen. Sett på en lång tidshorisont är klimatförändringarna med tillhörande effekter ett hot mot arten. 

  • 86.
    Nihl, Jessica
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Tidsseriesjöar i Jönköpings länTillstånd och utveckling 1983-20032005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Undersökningarna av referenssjöar (tidsseriesjöar) startades 1983/84 av Naturvårdsverket, bland

    annat för att följa försurningsutvecklingen och ge referensmaterial till kalkningsverksamheten

    och landsomfattande sjöinventeringar. Senare har syftet med undersökningarna utökats och numer

    representerar både sjöar och undersökningsprogram ett bredare referensområde med data på

    näringsämnen, ljusförhållande, syrgasförhållande, planktiska alger, bottenfauna och fisk.

    Sedan 1995 bedriver även länsstyrelsen övervakning av sjöar med delvis samma programstruktur

    och syften som gäller nationellt.

    Aktuell rapport innehåller en sammanställning och utvärdering av fysikaliska, kemiska och

    biologiska resultat som analyserats till och med 2003. Rapporten innefattar totalt sjutton sjöar

    varav sju ligger inom länets gränser, övriga ligger delvis eller helt i omkringliggande län. Åtta av

    de sjutton sjöarna ingår i det nationella referensprogrammet medan övriga ingår i regionala referensprogram.

    Sjöarnas avrinningsområden utgörs främst av barrskog med inslag av våtmark och öppen

    mark/jordbruksmark. Karaktären hos avrinningsområdena gör att vattnet i flertalet sjöar är måttligt

    till starkt färgat med måttligt till mycket litet siktdjup. Näringshalten i sjöarna är låga till

    måttligt höga med undantag för enstaka sjöar som har en högre näringshalt.

    Många av referenssjöarna har ett naturligt svagt surt till surt vatten med svag buffertkapacitet

    vilket gör dem känsliga för belastning av försurande ämnen. Den svaga buffertkapaciteten beror

    på tillförseln av organiska syror från de skogsdominerande avrinningsområdena, att jordlagren

    är tunna och att berggrunden är svårvittrad.

    De låga näringshalterna ger en liten tillväxt av växt- och djurplankton, enstaka sjöar inom

    referensprogrammet bedöms dock ha stor till mycket stor biomassa. Fisksamhällena utgörs främst

    av abborre, mört och gädda men även sik och braxen förekommer.

    Tabell 1. Trender för de ämnen som undersökts. N anger totalantalet sjöar.

    Parameter N Oförändrad Ökande Minskande

    tot-N 17 10 3 4

    tot-P 17 14 1 2

    TOC 17 13 4 0

    Siktdjup 17 9 1 7

    Absorbans 17 5 12 0

    pH 17 16 1 0

    Alkalinitet 17 11 3 3

    Konduktivitet 17 3 0 14

    Klorid 17 8 1 8

    Kalium 17 17 0 0

    Natrium 17 12 3 2

    Kalcium 17 5 0 12

    Magnesium 17 11 0 6

    Sulfat 17 1 1 15

    Algbiomassa 11 4 5 2

    Blågrönalger 11 8 3 0

    Klorofyll 10 4 6 0

    TIDSSERIESJÖAR I JÖNKÖPINGS LÄN – TILLSTÅND OCH UTVECKLING 1983-2003

    3

    I Tabell 2 redovisas en sammanställning av sjöarnas tillstånd med avseende på de parametrar

    som har undersökts. Bedömningarna är gjorda på medelvärde för treårsperioden 2001-2003. För

    en närmare förklaring till de olika klassernas innebörd se (Tabell 6)

    Tabell 2. Tillståndsbedömningen av sjöarnas miljökvalitet är gjord enligt Naturvårdsverkets

    Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag”.

    Klass

    1

    Klass

    2

    Klass

    3

    Klass

    4

    Klass

    5

    Fiolen

    Fjärasjön

    Försjön

    Hagasjön

    Hagserydssjön

    Harasjön

    Hojagöl

    Holmeshyltasjön

    Hökesjön

    Klintsjön

    Mossjön

    Skärlen

    St. Lummersjön

    St. Skärsjön

    Tångerdasjön

    Vrången

    Älgarydssjön

    Kemi

    Totalfosfor

    Totalkväve

    TOC

    Syrehalt

    Absorbans

    Siktdjup

    Alkalinitet

    pH

    Planktiska alger

    Biomassa

    Klorofyll

    Biomassa blågrönalger

    Bottenfauna

    BQI-index

    O/C index

    ASPT index

    Diversitets index

    Danskt fauna index

    Surhets index

    Fisk

    Antal arter

    Artsdiversitet

    Biomassa

    Antal

    Andel piscivore

    Samlat index

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 87.
    Nilsson, Klas
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Nätprovfiske i Jönköpings län 20202023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I den här rapporten redovisas och utvärderas resultaten från 16 sjöar som nätprovfiskades av Länsstyrelsen i Jönköpings län sommaren 2020. Syftet med provfiskena har i de flesta fall varit kalkeffektuppföljning. Syftet kan också vara uppföljning av biologisk återställning i form av mörtutsättningar i sjöar som varit så försurade att mörtbestånden slagits ut eller kraftigt försvagats. Syftet med provfisket i Sötåsasjön var att följa upp fisksamhället inom Natura 2000 området. Provfisket i Landsjön utfördes i samverkan med fiskevårdsområdesföreningen och Jönköpings kommun och var en del av provfiskeprogrammet ”fisk i väderfulla vatten” och syftade både till att följa upp fisksamhällets status och bidra till underlag för fiskevårdsområdesföreningens förvaltning. Resultat från provfiskena ligger även till grund för bedömning av ekologisk status inom vattenförvaltningen och kan också ligga till grund för fiskerättsägarnas fortsatta arbete med fiskevården.

    Provfisket har i 13 av sjöarna finansierats via kalkeffektuppföljningen. Provfisket i Landsjön finansierades av Landsjöns fvof, Jönköpings kommun och Länsstyrelsen. Provfisket i Sötåsasjön har finansierats av Länsstyrelsen (medel för skyddade områden) samt Aneby och Tranås kommun. Standardiserad metodik för provfiske med översiktsnät användes i 12 av sjöarna (SIS, 2015). Övriga 4 sjöar har provfiskats genom ett så kallat inventeringsfiske, med begränsad nätansträngning.

    I Tabell 1 framgår provfiskade sjöar och fångade arter. I tabellen framgår även bedömning av försurningsgrad respektive ekologisk status med avseende på fisk.

    I rapporten ges en kort beskrivning av sjöarna. Dessutom redovisas när respektive prov[1]fiske genomfördes, hur vädret var vid provfisketillfället och hur många nät som användes. Tillgängliga vattenkemidata presenteras. Provfiskeresultat med jämförelser mot regionala jämförvärden och tidigare provfisken redovisas per sjö. Dessutom presenteras bedömningar av ekologisk status med avseende på fisk, försurningsgrad och om fiskbeståndet var dominerat av rovfisk eller karpfisk.

    Sju av de provfiskade sjöarna som redovisas i den här rapporten ingår i Nissans huvudavrinningsområde, sex sjöar ingår i Lagans huvudavrinningsområde, två i Motala ströms huvudavrinningsområde och en i Göta älvs huvudavrinningsområde.

    Försurningsbedömningen av de provfiskade sjöarna visade att elva uppnår klass 1, det vill säga fiskbestånden uppvisar inte några störningar som kan relateras till försurningspåverkan (Tabell 2). I fyra sjöar uppvisade fiskbestånden reproduktionsstörningar (klass 2). I en sjö fångades ingen mört varför försurningsgraden bedöms tillhöra klass 4.

    Vid bedömningen av ekologisk status med avseende på fisk uppvisade en sjö hög status, sju sjöar god status, sex sjöar måttlig status och två sjöar otillfredsställande status.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 88.
    Nyström, Jenny
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Brolin, Carolin
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Fladdermöss i Jönköpings läns gruvor: Sammanställning av vinterinventeringar år 1980 – 20172017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vinterräkning av fladdermöss har skett i gruvorna i Taberg, Kleva, Hörnebo, Sunnerskog och Ädelfors sedan 1980-talet. Inventeringarna ger oss information om fladdermössens populationsförändringar. Men de ger även information om förändringar i biologisk mång-fald, markanvändning och vegetationsstruktur.

    Tabergs gruva är den gruvan som har inventerats flest gånger och därefter kommer Kleva gruva. Däremot är Hörnebo gruva, Sunnerskogs gruva och Ädelfors gruva endast invente-rade ett fåtal gånger. På grund av de enstaka räkningarna är det svårt att dra några slutsatser kring förändringarna i dessa.

    Enligt inventeringarna hyser Tabergs gruva det största antalet övervintrande fladdermöss och sedan 1980-talet har individantalet ökat kraftigt. Individantalet har även ökat i Kleva gruva.

    De arter som registrerats under vinterräkningarna i gruvorna i länet är:

    Fransfladdermus (Myotis nattereri).

    Brunlångöra, tidigare långörad fladdermus (Plecotus auritus).

    Mustasch-/taigafladdermus, tidigare brandts fladdermus (Myotis mystacinus/ Myotis brandtii).

    Nordfladdermus, tidigare nordisk fladdermus (Eptesicus nilssonii).

    Vattenfladdermus (Myotis daubentonii).

    De vanligast påträffade arterna överlag i länet är brunlångöra, mustasch-/taigafladdermus och vattenfladdermus. I Kleva gruva utgör glädjande nog den rödlistade fransfladdermusen en stor del av fladdermusfaunan, samtidigt som arten blir allt vanligare i Tabergs gruva. Dessutom har artens utbredning ökat i länet då två individer av fransfladdermus även påträffades år 2015 i Ädelfors gruva.

    År 2016 utgjorde ett rekordår för det totala antalet individer av fladdermöss och antalet fransfladdermöss som övervintrade i Tabergs gruva.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 89.
    Olsson, Henrik
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Sportfiskarna.
    Kartläggning av smal vattenpest i Noen och Vidöstern2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Smal vattenpest är en invasiv främmande makrofyt som numera finns spridd i stora delarav Sverige. När arten får fäste är den konkurrenskraftig och riskerar därmed att slå ut ellerkraftigt hämma inhemska arter. I Jönköpings län är arten känd från fem sjöar eller vattendrag där Noen och Vidöstern är två exempel.

    Smal vattenpest påträffades i både Vidöstern och Noen och flertalet till- och frånflöden.Även vanlig vattenpest observerades om än i mindre omfattning. I sjöarna bedöms möjligheten till decimering eller utrotning i stort sett omöjlig medan det i tillrinnande mindrebäckar finns en rimlig chans.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 90.
    Palmgren, Michael
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Utförare miljöövervakning, Vattenvårdsförbund, Vänerns vattenvårdsförbund.
    Inventering av undervattensväxter i Vänern 20032005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Behovet av att dokumentera och att se förändringar och miljöpåverkan i naturen har ökat.I de miljöpolitiska propositionerna (Prop. 1990/91:90 & 1997/98:145) framgår att regeringens krav på eneffektiv miljöövervakning är att den ska:- beskriva tillståndet i miljön,- bedöma hotbilder,- lämna underlag för åtgärder,- följa upp beslutade åtgärder,- ge underlag för analys av olika utsläppskällors nationella och internationella miljöpåverkan.På land finns metoder för att dokumentera förändringar på landskaps- och biotopnivå. Metoderna för attdokumentera miljöer under vattnet har främst skett med dykare och med provtagning från båt. På senare århar det tillkommit flygtolkning av vegetation som flyter ovan vattnet och olika sorters ROV farkoster som kanfotografera undervattensvegetationen. Metoderna har olika fördelar och nackdelar. Svårigheterna har oftavarit att täcka större ytor och med god kvalité och säkerhet kunna se förändringar ute i den akvatiska miljön.Dessutom har bildkvalitén endast medgivit att bedöma täckningsgraden och ej art karakterisering.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 91.
    Persson, Kill
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Kronobergs län. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Hallands län. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Kalmar län. MiNa natur AB.
    Wirdheim, Anders
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Kronobergs län. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Hallands län. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Kalmar län.
    Karlsson, HG
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Kronobergs län. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Hallands län. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Kalmar län.
    Hur går det för fåglarna?: Trender för arter och miljöindikatorer baserade på standardrutter 2002-2014 i Hallands, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Resultat från standardrutter 2002-2014 har analyserats och populationstrender beräknats för såväl enskilda arter (118) som grupper av fåglar och för miljömålsindikatorer. Trender presenteras gemensamt för Jönköpings (F), Kronobergs (G), Kalmar (H) och Hallands län (N) för att resultatet ska bli stabilt.

    Resultatet för vårt område är något bättre för miljömålsindikatorn Levande skogar-gammal skog och den europeiska indikatorn vanliga skogsfåglar jämfört med landet i övrigt. För två av indikatorerna, Levande sjöar och vattendrag och Begränsad klimatpåverkan, är resultatet sämre än i övriga Sverige. I övrigt är resultaten samstämmiga med övriga delar av landet och innebär att ingen tydlig förändring ses i trenderna.

    Hälften av fågelarterna har en tydlig positiv eller negativ trend. För de andra 59 arterna finns ingen statistiskt säker förändring. 38 arter ökar, till exempel trana, ladusvala och gransångare. Bland de 21 arter som minskar finns storspov, tornseglare och kungsfågel.

    Det finns skillnader mellan de västra och de östra delarna: Till exempel går det bra i väster för arter som vigg, silltrut och i viss mån tornseglare, som går tillbaka i öster. Å andra sidan går det bättre för gravand, svartvit flugsnappare och sånglärka i öster än i väster. Effekter av klimatets förändring missgynnar vissa nordliga arter, medan några sydliga arter expanderar. Exempel på arter som missgynnas av klimatförändringen är björktrast och rödvingetrast, medan gransångare och gärdsmyg gynnas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 92.
    Rydberg, Daniel
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Rödingrapport F-län: En sammanställning över storrödingens (Salvelinus umbla) situation i Jönköpings län2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sydsvenska bestånd av Storröding (Salvelinus umbla) förekommer naturligt på fyra platser i Jönköpings län. Under de senaste åren har flera undersökningar genomförts som syftat till att följa upp rödingbeståndens status. 

    Denna rapport har som mål att sammanfatta situationen för rödingen i länets fyra sjöar; Vättern, Sommen, Ören och Mycklaflon genom att samla ännu ej publicerade rapporter från genomförda undersökningar på ett enda ställe. 

    En stor del av materialet har under en längre tid funnits tillgängligt som internt arbetsmaterial, ett viktigt syfte med rapporten är därför att tillgängliggöra information för externa intressenter. Det opublicerade materialet omfattas till största delen av information om sjöarna Ören och Mycklaflon. 

  • 93.
    Sandin, Leonard
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Uppsala universitet.
    Andersson, Berta
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Uppsala universitet.
    Bergengren, Jakob
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Bergquist, Björn
    Broberg, Ola
    Dahlberg, Magnus
    Fölster, Jens
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Uppsala universitet.
    Jarlman, Amelie
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Östlund, Mikael
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Uppsala universitet.
    Undersökning av påväxt bottenfauna makrofyter och fisk längs en naturlighetsgradient i Emåns & Mörrumsåns avrinningsområden2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 94.
    Spjut, David
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Bäckrödingens utbredning i Jönköpings län2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport ämnar ge en översiktlig nulägesbild över bäckrödingen ut-bredning i Jönköpings län. - Bäckrödingen härstammar från Nordamerika och har sedan de första utsättning-arna i slutet av 1800-talet förekommit i Sverige. - Som många reproducerande icke inhemska arter utgör bäckrödingen ett hot i form av konkurrens om livsmiljöer och föda. - Bäckrödingen är dagsläget inte upptagen på listan för ”EU:s förordning om inva-siva arter” och ännu har inget hanteringsprogram tagits fram som beskriver hur ar-ten ska hanteras eller utrotas. Förekomst av bäckröding i den svenska naturen mot-verkar dock uppfyllelsen av miljömålen Levande sjöar och vattendrag och Ett rikt växt- och djurliv.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 95.
    Stare, Mattias
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Calluna AB.
    Ignell, Håkan
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Naturvårdsverket. Calluna AB.
    Inventering av sandödla vid 24 lokaler i Jönköpings län 20142018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Mellan åren 2003 och 2005 genomfördes ett antal sandödleinventeringar i Jönköpings län. Dessutom gjordes en mindre inventering år 2008. Resultaten finns sammanställda i rapporter. Under år 2014 gjordes en upprepning av inventeringarna på 22 av de tidigare inventerade lokalerna samt en nyinventering på två lokaler. På åtta av dessa 24 lokaler har det genomförts åtgärder i syfte att gynna sandödlan. Sandödla påträffades i 15 av de totalt 24 lokalerna. Totalt observerades 34 vuxna individer och 28 unga. Vad gäller åtgärder bedömdes 15 av lokalerna inte behöva åtgärder inom de närmsta åren efter inventeringen. Däremot bör igenväxningen ses över inom 3–5 år på flertalet lokaler, särskilt i de sandiga delarna. Nio av lokalerna bedöms behöva åtgärdas i närtid. Det handlar framförallt om att blotta mer sandytor men även att röja sly. För en lokal där det inte påträffades några ödlor under inventeringen bedöms det krävas stora insatser att öppna upp i vegetationen för att skapa en gynnsam miljö för sandödlan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 96.
    Thorfve, Stefan
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. VFK Vatten & Fiskevårdskonsult IT.
    Båtelfisken i Jönköpings län 20192019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under juli månad år 2019 genomfördes båtelfiske i sex olika sjöar som ingår i Jönköpings läns kalkeffektuppföljning. I varje sjö utfördes elfiske vid 1-2 sträckor metodiskt där olika parametrar registrerades och samtliga observerade fiskar försökte fångas. Detta fiske utfördes både under dag och natt (mörker). I de sjöar som man inte fångat årsungar av mört vid tidigare nätprovfisken, genomfördes ett utökat fiske över stora områden för att fånga målarten (årsungar av mört) och nya arter.

    Nässjö, Rannäsa sjö, Illeråsasjön, Stora Vällingen och Stora Iglasjön bedöms inneha ett självreproducerande bestånd av mört. I Stora Vällingen fångades dock inga årsungar av mört, i övrigt hade sjön ett relativt stort mörtbestånd av övriga årsklasser. Avsaknaden av mörtungar bedöms bero på att de inte nått fångstbar storlek (~30 mm). I Örsjön bedöms det kunna föreligga en reproduktionsstörning då inga års- eller fjolårsungar av mört fångades. I övriga sjöar fångades ett flertal mörtungar.

    Jämförelser mellan tid på dygnet och med nätprovfiske, som utfördes under 2019 eller föregående år i samma sjöar, visar att båtelfisket är mer effektivt under natten. Detta beror på att fisk går in mot land i större utsträckning samt att det är lättare att observera fisk med hjälp av lampor som är monterade på båten. Mört fångades i mycket större utsträckning under natten vilket påvisar att fisket bör utföras även i mörker om man ska kunna få en uppfattning av beståndet. Jämförelser med nätprovfisket visar att denna metod fungerar signifikant sämre efter mört och gädda, speciellt mindre storlekar som nästan helt saknas i fångsten. Nätprovfisket fångar däremot mer och signifikant större individer (fiskätande) då nätprovfisket även utförs i djupare områden där större fisk befinner sig.

    Ett test att mata in fångstresultatet i en mall för att beräkna fram ekologisk status (EQR8) visar att det fungerar tillfredställande och beroende på hur man omvandlar båtelfiskeinsatsen till nätansträngningar varierar resultaten men skillnaderna är små. Båtelfiskedata fungerar som ett bra komplement för expertbedömning (ev. justering) av ekologisk status. I Stora Vällingen kunde båtelfisket påvisa att nätprovfisket fångat mört i en betydligt mindre omfattning än förväntat (slumpvis fel) på grundare områden. Detta medförde att man kunde justera ingångsvärdena och på detta sätt få en mer rättvisande bedömning av sjöns ekologiska status.

    Sammantaget visar resultaten att båtelfisket har flera fördelar i jämförelse med nätprovfiske på djup mellan 0-2 meter. Detta beror främst på att inventeringsmetoden är aktiv, man letar upp fisken i relativt stora områden till skillnad från nätprovfiske som är en passiv metod. Vidare kan man fiska av betydligt grundare områden och ytor med tät övervattensvegetation där fiskungar ofta befinner sig. Dödligheten var mellan 0-2 % att jämföra med nätprovfiskets 100 %. Nackdelen är att metoden endast fungerar bra på djup upp till omkring två meter till skillnad mot nätprovfiske. Båda metoderna har således fördelar och kompletterar varandra.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 97.
    Thorfve, Stefan
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Elfiskeundersökningar i Jönköpings län 2011: Redovisning av fältdata2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Förutsättningarna för elfisket 2011 var allmänt sett bra. Flödet var generellt normalt och

    medförde att fisket utan problem kunde utföras vid majoriteten av lokalerna. Flödet var

    dock högre i jämförelse med föregående år 2010 då flödena var låga. Detta medförde en

    lägre fångsteffektivitet av öringungar i jämförelse med detta år. Fångsteffektiviteten av äldre

    öring låg däremot på samma nivå vilket innebär att förhållandena i fält bedöms vara relativt

    jämförbara med de tre föregående säsongerna 2008, 2009 och 2010.

    Artförekomsten var relativt hög i jämförelse med tidigare år. Öring var den dominerande

    arten och fångades vid 84 % av lokalerna. Andelen abborre, elritsa, lake och mört var klart

    högre i jämförelse med närmast tre föregående år. Liksom tidigare år är öringtätheterna

    högst i Motala ströms vattensystem där det finns sjövandrande bestånd från Vättern. De

    största tätheterna av årsungar återfanns i Rödån som trots detta uppvisade den största antalsmässiga

    nedgången av öringungar (- 476st/100m

    2) i jämförelse med föregående år.

    Största tätheten av äldre öring fanns i Kyrkbäcken, Nissans vattensystem på 48 individer

    per 100 m

    2. Den största antalsmässiga och relativa förändringen inträffade i Knipån (Öster

    Kivarp) som ökade med 69,2 st/100 m

    2.

    Vid en jämförelse med tätheterna år 2011 och föregående år 2010 påvisades en mindre

    minskning i tätheten av öringungar i Lagans vattensystem. I övrigt påvisades inga skillnader

    mellan tätheterna år 2011 och föregående år eller vid jämförelse med andra längre tidsperioder.

    Mörten som bedöms vara en relativt försurningskänslig art förekom i ett större antal lokaler

    under 2011 i jämförelse med tidigare år. Det finns däremot ingen långsiktig trend till en

    ökning av andelen lokaler med mört.

    Den största andelen lokaler med negativt påverkade vattendrag ur allmän och försurningssynpunkt

    finner man i Lagans vattensystem. Försurningspåverkan, som baseras på förekomsten

    av försurningskänsliga årsungar av fiskar och kräftor, bedöms generellt som låg på

    länsnivå där 75 % av lokalerna bedömdes ha en opåverkade eller tämligen opåverkade ur

    försurningssynpunkt. Detta baseras främst på att det förkommer årsungar av elritsa, signalkräfta

    och öring i flertalet av lokalerna.

    Klassningen av den ekologiska statusen (VIX-index) visar att det är få lokaler som når hög

    status (7 %) som men att knappt hälften av lokalerna når god status. VIX-värdet visar för

    år 2011 signifikant lägre värden i jämförelse med medelvärdet under föregående 10-års period.

    I Tabell 1 på följande sida redovisas en sammanfattning över 2010 års elfisken uppdelat på

    huvudflodområden, 101-Nissan, 098-Lagan, 086-Mörrum, 074-Emån samt 067-Motala

    ström.

    Tabell 1. Sammanfattning av elfiskeresultat säsongen 2011

    AP avser en bedömning av den allmänna påverkan på lokalen och dess fiskbestånd. FP avser en bedömning

    av försurningspåverkan på fiskbeståndet.

    Båda bedömningarna görs i en femgradig skala, 0-4. Skalans siffergradering innebär följande:

    0 = påverkan går inte att bedöma 3 = negativ påverkan samt

    1 = opåverkade optimala förhållanden 4 = kraftig negativ påverkan.

    2 = tämligen opåverkade förhållanden

    Förkortningar syfte: Kalk = Kalkeffektuppföljning, MÖV = Miljöövervakning, VF= Vattenförvaltning

    K avser antalet utfisken på lokalen.

    Förkortningar fiskarter: Ab=Abborre, BS=Bergsimpa, BN=Bäcknejonöga, BR=bäckröding, Br=Brax, El=Elritsa,

    FK=Flodkräfta, Gä=Gädda, La=Lake, Mö=Mört, N=Nejonöga, SK=Signalkräfta, Ål=Ål

    Vattendrag, lokal Åtg.

    omr

    Syfte K Yta

    (m

    2)

    Beräkn. öringtäthet

    (st/100m

    2)

    Övriga arter Bedömning

    0+ >0+ Tot AP FP

    101-Nissan

    1. Jonsbobäcken, Ned Rödjorna 001 Kalk 3 114 12 13,5 25,5 BS, El, SK, Gä 2 1

    2. Krakhultabäcken, Mynningen 001 Kalk 3 94 14,3 12,8 27,1 BS, El, La 1 1

    3. Nissan, Spafors 001 Kalk 1 196 5,3 1,5 6,8 BS, BN, SK, La, Mö 3 2

    4. Nissan, Unnefors damm 001 Kalk 1 313 1,3 4,3 5,6 BS, El, La 3 2

    5. Närmrebäcken, Stenbron 001 Kalk 1 155 5,4 15,4 20,8 BS, La 2 1

    6. Västerån, 2 km N Kinnared 004 Kalk 1 394 8,5 3,8 12,3 El, Gä, La 2 1

    7. Nissan, Gamla stenbron 017 Kalk 1 224 0 2 2 El, SK, Gä, La, 2 2

    8. Nissan, Nedströms Jära 017 Kalk 3 248 6,1 5,4 11,5 BS, SK, La, Mö, 2 2

    9. Nissan, Vid p-plats väg 40 017 Kalk 3 371 2,6 4,1 6,7 BS, BN, El, La, 3 2

    10. Älgån, Klerebo 018 Kalk 3 278 0 5,5 5,5 Ab, BS, SK, La, Mö 4 2

    11. Älgån, Syd Spikamon 018 Kalk 1 293 0 2 2 Ab, BS, BN, El, La, Mö 3 3

    12. Kattån, Sågeviken nedre 019 Kalk 3 210 0 3,8 3,8 SK, La, Mö 3 2

    13. Kvarnån, 800m o. Gunnahems. 019 Kalk 3 213 8,2 7,9 16,1 Ab, La, Mö 2 1

    14. Kyrkbäcken, Angeredsh. kyrka 019 Kalk 1 173 22,9 47,6 70,5 Ab, El, SK, Gä, Mö 2 1

    15. Sågån, Vägbron 021 Kalk 3 113 7,4 18,8 26,2 Ab, SK 1 1

    16. Grissleån, Nedre gångbro 021 Kalk 3 221 3,8 4,5 8,3 Ab, La 2 2

    17. Svanån, Ovan Sågrydet 022 Kalk 1 147 4,3 13,2 17,5 BN, SK, Gä 1 1

    18. Åsabäcken, Olivefors 022 Kalk 3 149 4,7 18,3 23 BS 2 2

    19. Radan, Nedan Moarydet krv 024 Kalk 3 376 0 0,6 0,6 BS, El 2 2

    20. Trollsjöån, 250 m ned Mellansjön 029 Kalk 1 116 0 9 9 El 3 2

    21. Valån, Nedan S. Vallsjön 029 Kalk 1 328 4,4 4,1 8,5 El, Gä, Ål 2 2

    22. Valån, Nedan vägen 029 Kalk 3 207 0 3,2 3,2 El, Gä 2 2

    23. Valån, Vid landsvägsbron 029 Kalk 3 211 11,7 9,6 21,3 El, Mö 2 1

    24. Västerån, Kvarntorp 030 Kalk 3 320 0 4,8 4,8 Ab, El, SK, Gä, La 3 2

    25. Västerån, Lid 030 Kalk 3 110 13,2 14,5 27,7 SK 2 1

    26. Västerån, Nedan bron 030 Kalk 3 198 2,6 18,2 20,8 El, SK 2 1

    27. Västerån, Skogsfors, torrfåran 030 Kalk 1 180 1,2 2,5 3,7 Ab, BN, El, La, 4 2

    28. Flankabäcken, 100 m ned bro 033 Kalk 3 175 1,8 4 5,8 BN, La, Mö 2 2

    29. Flankabäcken, Sprottebo 033 Kalk 1 82 0 0 0 Fl, Gä 2 1

    30. Moa sågbäck, Ovan RV 27 036 Kalk 3 113 0 9,8 9,8 Ab, BN, Gä 3 3

    098-Lagan

    31. Modalaån, Ovan väg 058 Kalk 1 248 3,4 2,4 5,8 La, Mö 2 2

    32. Modalaån, Väg vid Ådala 058 Kalk 1 223 0 0 0 Ab, SK, Gä 3 2

    ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 2011

    9

    Vattendrag, lokal Åtg.

    omr

    Syfte K Yta

    (m

    2)

    Beräkn. öringtäthet

    (st/100m

    2)

    Övriga arter Bedömning

    0+ >0+ Tot AP FP

    33. Lomsjöån, Ned Lomsjön vändp. 059 Kalk 1 282 3 2,6 5,6 El 2 2

    34. Västerån, Gångbron 059 Kalk 1 306 0 1 1 El, Gä, La 3 2

    35. Västerån, Nedan Ålarydssjön 059 Kalk 1 676 0 0,8 0,8 El, SK, Gä 2 2

    36. Älgabäcken, Kyllås 059 Kalk 1 402 1,6 2,6 4,2 El, SK, Gä 2 1

    37. Österån, Stensö 060 Kalk 1 390 0 0 0 El, SK, Gä 2 0

    38. Österån, Ulvhultsån ned Ryasjön 060 Kalk 1 240 0 0 0 Ab, SK, Gä, Mö, Ål 3 2

    39. Högaforsån, Kvarnaberg 077 Kalk 1 318 0,7 0 0,7 El, SK 2 2

    40. Stödstorpaån/Högaforsån,

    Stödstorp

    077 Kalk 3 260 2,3 0 2,3 BS, El, SK 2 2

    41. Malmbäcksån,

    Ov. järnvägsbron

    096 Kalk 1 180 0 0 0 El, SK 3 0

    42. Virstorpsån, Nedstr N Virstorp 105 VF 3 149 0 0 0 El, SK 2 1

    43. Storkvarnsån, Storkvarnen 107 Kalk 1 429 1,9 0,3 2,2 El, SK, Gä, Mö, 3 3

    44. Osån, Åtorpet 109 Kalk 1 560 2,2 0,3 2,5 Ab, Gä, La, Mö, 2 2

    45. Hjorsetån, Södragårdens kvarn 119 Kalk 3 141 11 12,4 23,4 El, SK, Gä 1 1

    46. Hylletoftaån, Såg 700m upp

    Hylletofta

    119 Kalk 1 134 20,2 20 40,2 El, SK 1 1

    47. Vämmesån, SO Ängeberget 119 Kalk 1 315 1,3 2,8 4,1 Ab, El, La 1 1

    48. Rammsjöbäcken,

    SV Ängatorpet

    141 Kalk 1 104 0 0 0 La 4 4

    49. Årån, Bron söder S Sölaryd 141 Kalk 3 336 0 0,9 0,9 Ab, La, Mö 3 0

    50. Årån, Edskvarn 141 Kalk 3 207 1,1 3,7 4,8 La, Mö 3 2

    51. Årån, Pinnarekulla 141 Kalk 3 187 4,7 1,1 5,8 Ab, La, Mö, Ål, 3 2

    52. Sävsjöån, Skjutbanan VF 3 280 0,7 5 5,7 Ab, SK, Gä, Mö, 2 2

    074-Emån

    53. Gårdvedaån, Beskvarn 169 Kalk 1 186 0 0 0 Ab, SK, Gä, La, Mö 4 0

    54. Brusaån, Högebro 180 Kalk 1 440 0 0,7 0,7 Ab, BL, BS, BN, El, SK,

    La, Mö

    3 2

    55. Nödjehultavägen 180 Kalk 3 113 24,6 28 52,6 SK 1 1

    56. Brändebäcken, Strömsberg 204 Kalk 1 127 70,8 10,6 81,4 El, SK 2 1

    57. Gnyltån, NV Nymåla 206 Kalk 3 132 17,8 12,9 30,7 BS, BN, El 1 1

    58. Lillån (Linneån), Kvarnkullen VF 3 160 5,8 5,4 11,2 El, SK, La 2 2

    59. Silverån, Ned bro Svinhultsväg Kalk 1 286 11,7 3,1 14,8 Ab, BS, El, Mö, 2 1

    067-Motala ström

    60. Hökesån, Norr g:a elljusspåret 047 BÅ 3 196 1,6 13,3 14,9 SK 2 2

    61. Hökesån, Ovan Laggaredammen

    047 Kalk 1 175 53,6 26,4 80 2 1

    62. Hökesån, Reningsverket 047 Kalk 1 176 61,4 33,8 95,2 2 1

    63. Skämningsforsån, Skogshemmet

    nedre

    049 Kalk 3 165 33 35,5 68,5 SK 2 1

    64. Rödån, Brännemossen 054 Kalk 3 78 6 17 23 BR, SK 2 1

    65. Rödån, Nära mynningen 054 Kalk 3 96 160,9 25 185,9 1 1

    66. Knipån, Ned Skårhultsdammen 055 Kalk 3 304 13,8 9,8 23,6 SK 2 2

    67. Knipån, Väg Kivarp/Dykärr 055 BÅ 3 168 15,8 36,4 52,2 N, SK 2 1

    68. Knipån, Öster Kivarp 055 BÅ 3 310 69,6 0,7 70,3 N, El, SK 2 1

    69. Adelövsbäcken, Adelöv VF 3 189 2 4 6 3 2

    70. Bordsjöbäcken, V Oron ned MÖV 3 250 0,9 0,9 1,8 SK, La, Mö 3 1

    ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 2011

    10

    Vattendrag, lokal Åtg.

    omr

    Syfte K Yta

    (m

    2)

    Beräkn. öringtäthet

    (st/100m

    2)

    Övriga arter Bedömning

    0+ >0+ Tot AP FP

    71. Bäck till V Lägern,

    Norr kraftledningen

    VF 3 222 5 5,7 10,7 SK, Gä, Mö 2 2

    72. Kalvån, Nedströms väg VF 3 83 0 0 0 Ab, SK, Gä, La 3 2

    73. Noån, Vid Degla kvarn VF 3 135 0 0 0 SK, Gä, La 2 2

    74. Rallån, Hulukvarn VF 3 14 0 0 0 SK, La, Mö 3 0

    75. Sötåsabäcken, Åsen VF 3 130 0 0 0 Ab, SK, La 3

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 98.
    Thorfve, Stefan
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. VFK Vatten & Fiskevårdskonsult IT.
    Elfiskeundersökningar i Jönköpings län 20162017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under perioden 14 juli till 8 augusti 2016 genomfördes elfiskeundersökningar på 66 lokaler i vattensystem inom och i nära anslutning till Jönköpings län. Vid inledningen av elfiskeundersökningen var det generellt låga flöden i västra delen av länet medan de östra delarna hade mer extremt låga flöden där vissa lokaler nästan var helt uttorkade. Sammantaget var flödesförhållandet och temperaturer sådana att elfisket kunde genomföras utan problem då låga flöden rent tekniskt underlättar undersökningarna. Under år 2016 fångades sammanlagt 12 fiskarter samt signal- och flodkräfta. Antalet arter för respektive lokal varierade mellan 1-7 med ett medelvärde på 2,98 arter vilket är något lägre än det som fångades föregående 3-årsperiod. Öring är liksom föregående år vanligast förekommande fiskart som fångades på 89 % av lokalerna. Den tydligaste nettoförändringen i artförekomst sedan närmast föregående elfisketillfälle på samma lokal, är att signalkräfta tillkommit samt att öring och abborre försvunnit. Liksom tidigare år är öringtätheterna högst i Motala ströms vattensystem där det finns sjövandrande bestånd från Vättern. Medeltätheten av öringårsungar var ovanligt hög under 2016 då den uppgick till drygt 65 öringungar per 100 m2. Även Emåns och Lagans vattensystem hade relativt höga tätheter medan övriga Nissans visade på normala tätheter. Ökningen av öringungar och äldre öring är statistiskt säkerställd på länsnivå och i Motala ströms vattensystem i jämförelse med närmast föregående elfisketillfälle samt med perioden 2005-2015 i samma lokal. Sammantaget visar resultatet att tätheten av öringungar under 2016 var ovanligt höga och skiljer sig tydligt på länsnivå mot tidigare undersökningsår. En av orsakerna till detta bedöms vara kopplat till låga flöden som innebär att fisken ansamlas på mindre vattentäckta arealer samt att äldre individer migrerar bort till djupare områden vilket minskar inomartskonkurrensen. Försurningspåverkan som främst baseras på förekomsten av försurningskänsliga årsungar av fiskar och kräftor, bedöms sammantaget vara låg i länet, då samtliga lokalerna definieras vara opåverkade eller ringa påverkade ur försurningssynpunkt. Ökad förekomst av öringungar är främsta orsaken till att flera av lokalernas försurningspåverkan bedömts att ha minskat sedan föregående undersökningstillfälle. Klassningen av den ekologiska statusen (VIX-index) visar att det är 50 lokaler (76 %) som når god eller hög status. I jämförelse med närmast föregående fiske i samma lokal är VIX-värdet signifikant högre på länsnivå och i Motala ströms vattensystem. Analysen av VIX visar att det finns brister i klassningen då indexet främst används för lokaler som har bestånd av sjövandrande öring samt i lokaler nära dammlägen. Länsstyrelsens sammanvägda ekologiska statusklassning tar hänsyn till förekommande brister som innebar att totalt 12 av lokalerna fick en högre och 10 en lägre statusklassning än vad enbart årets VIX-klassning påvisar. Justeringen av den ekologiska statusen baseras främst på tidigare års VIX-värden, trender i VIXklassningen, extrema flödesförhållanden, närhet till dammar och eventuella brister på lokalen med avseende på öringens habitatpreferens.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 99.
    Thorfve, Stefan
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Elfiskeundersökningar i Jönköpings län 20172020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under perioden 10 juli till 8 augusti 2017 genomfördes elfiskeundersökningar på 67 lokaler i vattensystem inom och i nära anslutning till Jönköpings län. I anslutning till inledningen av elfisket regnade det en del vilket medförde att det var relativt normala flöden vid lokalerna i länets västra delar. Mellan den 10-25 juli var nederbördsmängden liten vilket medförde låga flöden i länets östra delar där enskilda lokaler hade ett mycket låga flöden. Sammantaget var flödesförhållandet och temperaturer sådana att elfisket kunde genomföras utan problem då låga flöden rent tekniskt underlättar undersökningarna. Under år 2017 fångades sammanlagt 11 fiskarter samt signal- och flodkräfta. Antalet arter för respektive lokal varierade mellan 1-6 med ett medelvärde på 3,37 arter vilket var i nivå med föregående 3-årsperiod. Öring är liksom föregående år vanligast förekommande fiskart och fångades på 92 % av lokalerna. Den tydligaste nettoförändringen i artförekomst sedan närmast föregående elfisketillfälle på samma lokal, är att elritsa ökat. En av orsakerna är att arten även klarar av att överleva vid mycket små flöden och hög vattentemperatur. Liksom tidigare år är öringtätheterna högst i Motala ströms vattensystem där det finns sjövandrande bestånd från Vättern. Medeltätheten av öringårsungar på länsnivå låg år 2017 på en normal nivå i jämförelse med senaste 15-års perioden, med andra ord lägre än närmast föregående undersökningsår som uppvisat relativt höga tätheter i hela länet. Vid enstaka lokaler, speciellt i länets östra delar, märktes en kraftig minskning i öringbeståndet och ibland saknades arten i fångsten, vilket förmodligen främst orsakats av de mycket låga flödesförhållanden under de senaste två åren. Minskningen av öringungar under år 2017 i jämförelse med närmast föregående elfisken på samma lokaler är statistiskt säkerställd på länsnivå och i Emåns vattensystem. Förekomsten av äldre öring har däremot tenderat att öka något och var i jämförelse med medeltätheten föregående 10-års period signifikant högre på länsnivå och i Motala ström vattensystem. En utökad analys av vilken betydelse de senaste två åren låga flöden haft för öringbestånden i olika vattendragstorlekar visar inte på någon märkbar effekt på förekomsten av öringungar. Förekomsten av äldre öring har snarare ökat vilket påvisar att inomartskonkurrens förmodligen är av större betydelse för reglering av bestånden. Enskilda lokaler har dock drabbats av stora beståndsförändringar. Förändringar i öringbeståndet är således av lokal karaktär. Försurningspåverkan som främst baseras på förekomsten av försurningskänsliga årsungar av fiskar och kräftor, bedöms sammantaget vara låg i länet, då 52 lokaler av 66 bedöms ha optimal eller nära optimal reproduktion och 12 lokaler ringa påverkan. Fem lokaler vara mindre försurningspåverkade i jämförelse med närmast föregående undersökningstillfälle. Orsaken till detta är främst ökad täthet av öringungar samt signalkräftyngel. Tre bedömdes vara mer försurningspåverkade då öringbeståndet minskat kraftigt eller saknades helt vid 2017-års elfiske. Klassningen av den ekologiska statusen (VIX-index) visar att det är 50 lokaler (76 %) som når god eller hög status. I jämförelse med närmast föregående fiske har VIX-värdet sjunkit och är signifikant lägre på länsnivå och i Nissans vattensystem. Orsaken är främst försämrade tätheter av öring i lokalerna. Analysen av VIX visar att det finns olika brister i klassningen då indexet främst används för lokaler som har bestånd av sjövandrande öring eller i större vattendrag. Länsstyrelsens sammanvägda ekologiska statusklassning tar hänsyn till förekommande brister som innebar att totalt 16 lokaler justerades från klassningen enbart baserad på VIX-index varav totalt 12 av lokalerna fick en högre och 4 en lägre statusklassning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 100.
    Thorfve, Stefan
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. VFK Vatten & Fiskevårdskonsult IT.
    Elfiskeundersökningar i Jönköpings län 20192020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport sammanfattar resultaten av elfisken utförda under år 2019 inom och i nära anslutning till Jönköpings län, på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län.

    Undersökningarna görs i huvudsak för att följa effekten av länets kalkningsverksamhet. Övriga lokaler ingår i Vätternvårdsförbundets övervakningsprogram eller är en del av länsstyrelsens arbete med miljöövervakning och biologisk återställning.

    Vid sammanställningen användes uppgifter från Länsstyrelsen i Jönköping, bland annat rörande kalkningsverksamheten i länet. Sammanställningar och analys av elfiskeresultatet har genomförts av Stefan Thorfve, VFK Vatten & Fiskevårdskonsult IT. Personal vid länsstyrelsen har varit behjälplig vid framtagandet av rapportdesign, metodikbeskrivningar, bilagor och kartmaterial som ingår i rapporten. Jag vill därför rikta ett tack till Gunnel Hedberg och Ingela Tärnåsen samt övrig berörd personal på Länsstyrelsen. Arbetets genomförande i fält har utförts av Stefan Thorfve, Sebastian Thorfve och Veronica Thorfve.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
123 51 - 100 av 106
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf