Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 51 - 100 av 5651
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51. Alenius, Beatrice
    Nätprovfiske i Jönköpings län 20102011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten är en redovisning och bedömning av tjugofyra sjöar som nätprovfiskats av Länsstyrelsen i Jönköpings län under sommaren 2010. Syftet med provfisket var att göra en statusbedömning för vattenförvaltningen av samtliga sjöar, samt att utvärdera kalkningens effekt på fiskfaunan i kalkade sjöar.

  • 52. Alenius, Beatrice
    Nätprovfiske i Jönköpings län 20112012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten är en redovisning och bedömning av sexton sjöar som nätprovfiskats av Länsstyrelsen i Jönköpings län under sommaren 2011. Syftet med provfiskena var att göra statusbedömningar för vattenförvaltningen samt att utvärdera kalkningens effekt på fiskfaunan i kalkade sjöar. I vissa fall utgjorde provfisket en uppföljning av biologisk återställning i form av mörtutsättningar i sjöar som varit så försurade att de förlorat sina mörtbestånd. Provfisket i Rasjön utgjorde även underlag i den förvaltnings- och utvecklingsplan som utarbetats för Rasjön och Rakalvens fiskevårdsområde under 2011. Även i Storasjön, Sävsjön, Majsjön och Store-Malen var syftet med provfisket att resultaten skulle utgöra underlag i den förvaltnings- och utvecklingsplan som utarbetas för Västerån. Syftet med provfisket i Ralången var att resultaten ska utgöra underlag för ett eventuellt decimeringsfiske av karpfisk i sjön. Stensjön provfiskades på uppdrag av Jönköpings kommun.

  • 53. Alenius, Beatrice
    Nätprovfiske i Noen 20122013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Noen provfiskades i början på augusti 2012. Syftet med provfisket var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Noen provfiskades inom delprogrammet ”Fisk i värdefulla vatten”, ämnat att följa bestånds-utvecklingen i sjöar som är värdefulla ur naturvärdes eller fiskesynpunkt. Provfiskeresultatet ska ligga till grund för föreningens beslutsfattning om vilka fiskevårdsåtgärder som är viktigast att arbeta med. Provfisket utfördes av personal från Länsstyrelsen i Jönköping och representanter från föreningen bistod med hjälp under det praktiska utförandet. Fisket utfördes enligt standardiserad metod för provfiske med översiktsnät. Syrebrist i bottenvattnet är ett problem som förekommer i Noen. Siklöjan hör till de arter som drabbas hårdast när djupvattnet blir syrefritt under sommaren, eftersom den föredrar det kalla vattnet under språngskiktet. Enligt de standardiserade bedömnings-grunderna bedöms den ekologiska statusen med avseende på fisksamhället vara god i Noen. Ingen fiskart uppvisade några försurningsrelaterade störningar.

  • 54. Alenius, Beatrice
    Nätprovfiske i Ärnanäsasjön 20122013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ärnanäsasjön provfiskades två nätter i månadsskiften juli-augusti 2012 på uppdrag av fiskevårds-områdesföreningen, Sävsjö kommun och Länsstyrelsen i Jönköpings län. Syftet var att göra en statusbedömning för vattenförvaltningen samt att undersöka om det fortfarande finns sik kvar i sjön, då arten enligt uppgift inte fångats på 2 år. Ärnanäsasjön är av särskilt intresse då den utgör ytvattentäkt för Stockaryds samhälle. Sjön har inte provfiskats tidigare, därför var det också viktigt att belägga vilka fiskarter som finns.fisket utfördes enligt standardiserad metod för provfiske med översiktsnät (SIS, 2006) varpå 26 bottensatta nät och 4 pelagiska nät lades ut. Fångsten bestod av abborre, benlöja, gädda, mört, sik och sutare. Dessutom fick man signalkräfta i näten. Enligt uppgift finns det även lake i sjön. Förut fanns det braxen i sjön, men sedan början på 1990-talet har arten förekommit mycket sparsamt och det är tveksamt om det finns braxen i Ärnanäsasjön idag. Fångsten per ansträngning låg nära jämförvärdena både antals- och viktmässigt. Biomassan i både de bottensatta och pelagiska näten dominerades av mört och fisksamhället får anses som vitfiskdominerat. Det fångades inga årsyngel av mört, troligtvis eftersom dessa var för små för att kunna fångas vid tidpunkten för provfisket. Rekryteringen tycks ha sett god ut tidigare år. För abborre var fångst per ansträngning något lägre än de nationella jämförvärdena. Det fanns årsyngel i fångsten och utfallet av leken 2012 verkar ha varit lyckat. Andelen potentiellt fiskätande abborrar var lägre än jämförvärdena i de standardiserade bedömningsgrunderna. Enligt fiskevårdsområdesföreningen finns det gott om grov abborre i sjön, men då nätens placering slumpas ut har de ej hamnat där abborrfisket anses vara som bäst. Benlöja fångades framförallt i de pelagiska näten. Benlöjan uppehåller sig vanligen i grundområden eller i den öppna vattenmassan. Man fångade endast en gädda under provfisket. Artens levnadssätt gör att nätprovfiske sällan ger en rättvis bild av gäddbeståndet i en sjö. Sutare underrepresenteras också ofta, på grund av sitt vegetationsbundna levnadssätt. Ärnanäsasjön har inte provfiskats tidigare. Därför är det svårt att avgöra hur fisksamhället förändrats över tid. Enligt uppgift har sikbeståndet minskat kraftig och fångsten per ansträngning var mycket låg vid provfisket. För att siken ska trivas krävs kallt vatten, vilket oftast kräver stora djup, samt stora öppna vattenmassor, annars kan arten konkurreras ut av vitfisk såsom mört. Den mycket begränsade djuphålan, den ökade brunifieringen och risken för syrebrist under språngskiktet på sommaren gör att de fysiska förhållandena i Ärnanäsasjön inte är särskilt gynnsamma för siken. Den ekologiska statusen hos fisksamhället i Ärnanäsasjön bedöms som god. Sjön tycks inte vara särskilt påverkad av övergödning eller försurning.

  • 55. Alenius, Beatrice
    Nätprovfiskeutvärdering Flåren 20122013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Flåren provfiskades med 40 bottensatta nät och 4 pelagiska nät i mitten på augusti 2012 (för nätläggningskarta se bilaga 1). Provfisket utfördes av personal från Länsstyrelsen i Jönköping och representanter från föreningen bistod med hjälp under det praktiska utförandet. Syftet med provfisket var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Flåren provfiskades inom delprogrammet ”Fisk i värdefulla vatten”, ämnat att följa beståndsutvecklingen i sjöar som är värdefulla ur naturvärdes- eller fiskesynpunkt. Provfiskeresultatet ska ligga till grund för föreningens beslutsfattning om vilka fiskevårdsåtgärder som är viktigast att arbeta med. I föreliggande provfiskeutvärdering ges exempel på några åtgärdsförslag för den fortsatta förvaltningen av fiskevattnet. Den ekologiska statusen hos fisksamhället i Flåren bedöms som god enligt de standardiserade bedömningsgrunderna. Ingen fiskart uppvisade några försurnings-relaterade störningar och sjöns fisksamhälle uppvisade inte heller tecken på övergödning. Den parameter som får sämst bedömning och som försämrats mest sedan sjön provfiskades 2004 är andelen fiskätande abborrfiskar. Den stora gösfångsten gör att andelen abborrfiskar bedöms som hög för en sjö av Flårens karaktär. Kvoten mellan abborre och karpfisk har också försämrats, då andelen abborre i fångsten var lägre 2012 än 2004. Artdiversiteten och den totala fångsten per ansträngning bedömdes som goda.

  • 56.
    Alexandersson, Hans
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Bohuskustens häckfågelfauna 2001‒2009 Förekomst, reproduktion och habitat2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under nio år (2001 ‒2009) har Svensk Naturförvaltning AB, på uppdrag av länsstyrelsen, initierat och utfört inventeringar av fåglar i Västra Götalands läns marina skärgård. Arbetet har syftat till att övervaka trender i antal och utbredningsmönster för olika fågelarter, samt att identifiera eventuella effekter av predation och miljöstörning på deras populationer. Vidare har målsättningen varit att ta fram underlag för att kunna utvärdera olika förvaltningsåtgärder och naturvårdsprojekt. Inventeringarna har gett information om förändringar i antal och utbredning för fågelarter som vistas längs Bohuskusten under häckningssäsongen. Liknande information har samlats in även för andra arter som är karaktäristiska inslag i denna miljö och/eller kan påverka fågelfaunan, såsom knubbsäl, mink och makaonfjäril. Information har även samlats in angående kullstorlek och döda fåglar.

    I denna rapport redovisas resultaten av inventeringarna. Av samtliga 79 fågelarter som påträffades under inventeringarna var det sex (8%) som ökade påtagligt i antal. Den art som ökade mest var grågås, följd av vitkindad gås, silvertärna, storskarv, toppskarv och ängspiplärka. Ytterligare 22 arter (28%) uppvisade en positiv trend. Tolv arter (15%) uppvisade en påtaglig minskning.

    Sånglärkan minskade mest, följd av, i tur och ordning, kråka, stare, berguv, näktergal, drillsnäppa, havstrut, gulärla, knölsvan, korp, gråsiska och strandskata. För ytterligare 39 arter (49%) påvisades en negativ trend. En analys av populationsutvecklingen för de 56 arter som påträffades i större antal under inventeringarna ger en liknande bild. Totalt sett har alltså fler arter uppvisat en negativ (64%) än en positiv (36%) trend under inventeringsperioden. En jämförelse mellan de 56 arternas populationsutveckling längs Bohuskusten och i landet i övrigt under de senaste tio åren visar att fler arter har haft en sämre än en bättre utveckling längs Bohuskusten jämfört med i övriga landet under 2000-talet. Kanadagås och tornfalk visar en starkt negativ skillnad, och ytterligare åtta arter avviker klart till Bohuskustens nackdel, nämligen knölsvan, strandskata, fiskmås, tordmule, gök, ärtsångare, kaja och korp. För tre arter är utvecklingen längs Bohuskusten betydligt bättre jämfört med landet i övrigt; vitkindad gås, gråtrut och ängspiplärka.

    När det gäller förändringen i utbredning längs Bohuskusten finner man att en del arter som haft en negativ populationstrend trots allt har utvidgat sitt utbredningsområde. Däremot finns det ingen art som har ökat i antal samtidigt som dess utbredningsområde har minskat.

    Artdiversiteten längs Bohuskusten ökade under inventeringsperioden. Detta som en effekt av att de vanligaste arterna minskade i antal snarare än att antalet arter ökade. Områden med någon form av skydd verkar inte ha någon generell effekt på artrikedomen. Däremot kan områden skyddas för att bevara en speciell biotop som förekommer i begränsad omfattning och som är viktig för vissa arter, t.ex. tobisgrissla. Skyddsområden är även viktiga för knubbsälen.

    För 18 arter inventerades kullstorleken, vilken ökade för två arter, nämligen fisktärna och ängspiplärka. För tre arter minskade kullstorleken under inventeringsperioden; knölsvan, strandskata och skrattmås.

    Antalet döda fåglar som hittades under inventeringsperioden minskade. För en art var minskningen statistiskt säkerställd, nämligen gråtrut

    Under hösten och vintern 2002/2003 gjordes för första gången i landet ett försök att skatta minkpopulationens storlek längs Bohuskusten genom en regelrätt inventering och information från avskjutning. Resultaten av denna undersökning har redovisats i tidigare rapporter (Wallin m.fl. 2002, 2003). I övrigt har minkpopulationen varit stabil eller svagt ökande under inventeringsperioden.

    Sommaren 2002 dog tusentals knubbsälar i en epizooti längs Västkusten. Följaktligen minskade antalet knubbsälar i skärgården med 33 % mellan 2002 och 2003. Därefter har populationen stabiliserats på en lägre nivå. Totalt sett kan endast en svag nedgång konstateras under inventeringsperioden.

  • 57.
    Alexandersson, Solbritt
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Miljötillståndet i länets kustvatten1994Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna sammanställningsrapport bygger till största delen på resultat från 1990-1993.Under den tiden visade de delar av kustvttnet som ligger nära tätorter och större industrier en tydlig påverkan av de verksamheter som pågår där.Situationen är emellertid inom flera områden bättre idag än vad den har varit.Det beror främst på en minskning av utsläpp från industrier och kommunala reningsverk, men även på att enheter inom skogindustrin har lagts ner.Bottenfauna-undersökningar har gjorts i närheten av de större industrierna samt i Söderhamnsfjärden.Dessa undersökningar har visat på att bottenfaunan är störd. På vissa provtagningspunkter nära utsläppskällor saknades bottenfauna helt.På andra ställen bestod den endast av föroreningståliga djur såsom vissa fjädermygglarver och glattmaskar.På större avstånd från föroreningskällorna var bottenfaunan mer mångformig och även känsliga djur förekom.

  • 58.
    Alias, Izabela
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Kalmar län.
    Andersson, Sven
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Kalmar län.
    Borger, Tobias
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Kalmar län. Länsstyrelsen Kalmar län.
    B Jönsson, Rita
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Kalmar län.
    Eriksson, Joel
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Kalmar län.
    Hauxwell, Maria
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Kalmar län.
    Johansson, Thomas
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Kalmar län.
    Ringberg, Amie
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Kalmar län.
    Svensson, Anders
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Kalmar län.
    Persson, Karl-Johan
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Kalmar län.
    Brusin, Martin
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Kalmar län.
    Miljöövervakning i Kalmar län: En kort beskrivning av tillståndet i länet2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Broschyren sammanfattar övervakning och resultat inom ett urval av delprogram inom den regionala miljöövervakningen i Kalmar län.

  • 59.
    Allard, A
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Glimskär, A
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Högström, M
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Marklund, L
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Olofsson, K
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Nilsson, B
    Pettersson, A
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ringvall, A
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Wissman, J
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Svensson, J
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Småbiotopsuppföljning i NILS år 20082008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 60.
    Allard, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    INSTRUKTION FÖR FLYGBILDSSINVENTERINGEN VID NATIONELL INVENTERING AV LANDSKAPET I SVERIGE NILS2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 61.
    Allard, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Variables and Classifications, Conversion of the Set of Variables From the Swedish NILS Programme Into the General Habitat Categories ofthe European EBONE Project Arbetsrapport 2952010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 62.
    Allard, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Variables in Environmental Monitoring Enables a Multitude of Classifications: A Way to Incorporate Inventory Data from National Programs into Harmonization Efforts2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 63.
    Allard, Anna
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Esseen, Per-Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Holm, Sören
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Högström, Mats
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Marklund, Liselott
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Nilsson, Björn
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Reese, Heather
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Wikberg, Jenny
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Fångst av vegetationsdata och Natura 2000-habitat i fjällen genom flygbildstolkning i IRF med punktgittermetodik2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna rapport visas att flygbildstolkning med punktgittermetodik har stor potential för att ta fram tillförlitliga och kostnadseffektiva data på tillstånd och förändringar i fjällens vegetation. Projektet är finansierat av Naturvårdsverkets svenska miljöövervakning.

    Inom denna studie har följande delmål nåtts

    1) Utprovning av försöksdesign har gjorts med antal och fördelning av punkter, samt design och val av tolkningsvariabler.

    2) Ett operativt tolkningssystem för punktgittertolkning har tagits fram.

    3) Tolkningsprecisionen för olika variabler och Natura 2000-habitat är utvärderade mot fältdata.

    4) Metodens kvaliteter är utvärderade.

    5) Beräkning av tidsåtgång och kostnadsberäkningar är gjorda och ställda mot en polygonbaserad metod för översiktlig tolkning av NILS 5x5 km ruta.

    Förutom dessa delmål har även säkerheten ytterligare undersökts via ett personvariationstest av tolkade data.

    Resultaten från de tolkade fältpunkterna visar att överensstämmelsen med fältinventeringen är mycket god. Ett gott resultat fanns från testet med personvariation, med några få problemområden. Metoden har några begränsningar. För flygbildstolkning i punktgitter med den metodik som föreslås här förutsätts att det finns välutbildade tolkare. För en van vegetationstolkare krävs det i storleksordning en tilläggsutbildning på minst 1 månad i tolkning av fjällvegetation, inklusive fältbesök. En exempelsamling av bilder och ett antal nycklar för tolkning bör tas fram.

    Punktgittermetoden är operativt användbar, vissa kompletterande fältstudier behövs. Metoden har följande generella kvaliteter.

    1. Metoden är enkel att implementera.
    2. Punktgittermetoden är en kostnadseffektiv metod för att fånga landskapsdata. Den är snabbare än polygontolkning.
    3. Datafångst från en 5 x 5 km ruta kan göras på 1-3 dagar, beroende på antal punkter i gittret.
    4. Det är enkelt att bearbeta och analysera punktgitterdata.
    5. Precisionen i arealskattningarna kommer att kunna enkelt beräknas.
    6. Tolkningen i punktgitter kan verifieras genom jämförelse med NILS fältdata.
    7. Metoden är lämplig för förändringsstudier. Exempelvis kan den utgöra ett snabbt och effektivt sätt att statistiskt uppdatera information om area av vegetationstyper från vegetationskartorna över de svenska fjällen.
    8. Metoden kan fånga upp ovanligare naturtyper i 5 x 5 km ytan förutsatt att många punkter tolkas.
    9. Metoden kan användas för urval av objekt för riktade fältinventeringar till ovanligare habitat.
    10. Resultaten från metoden kan utgöra viktiga data för annan forskning, exempelvis som träningsdata till satellitbildsklassificeringar.
  • 64.
    Allard, Anna
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Gardfjell, Hans
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Inventering av linjära element i de jämtländska fjällen 20092009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 65.
    Allard, Anna
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Löfgren, Per
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, Sture
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Skador på mark och vegetation i de svenska fjällen till följd av barmarkskörning.2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Att tryck- och erosionsskador på underliggande mark sker när fordon körs sommartid i fjällterräng är känt, men det är svårt att överblicka om sådana problem är allmänna eller endast fläckvis förekommande. Vilka mönster skadorna uppvisar är inte heller väl känt, ifall de främst uppträder nära tätorter eller finns spridda i landskapet. Det finns få undersökningar som tar upp både omfattningen och karaktären av skador på mark och vegetation, som följd av terrängkörning på barmark. Det har inkommit rapporter om körskador i fjällen från vandrare och andra, till exempel Länsstyrelser och olika intresseorganisationer. Syftet med denna undersökning har varit att i fjällen och fjällnära skogar göra en översiktlig sammanställning över omfattningen av körspår i terräng Från myndigheternas sida är det vikigt att få bakgrundskunskap och överblick för att kunna följa upp flera av de nationella miljömålen, exempelvis fjällmålet, våtmarksmålet och skogsmålet. Viktiga avnämare är Miljömålsrådet, Regering och Riksdag. Som hjälp till beslutsunderlag för Naturvårdsverket och berörda Länsstyrelser och kommuner är det också viktigt att få en översikt som visar på nyttjande, både legalt, i form av polisens och rennäringens körning samt andra körningar där dispens givits, och illegalt nyttjande. Med detta som bakgrund har intentionen med denna undersökning varit att göra en översiktlig sammanställning av dagsläget gällande körspår i fjällens terräng med hjälp av enkätstudie, fältstudier samt flygbildstolkning.

    Metodiken utgjordes av tre steg. I steg ett utfördes fältinventeringar inom ramarna för miljöövervakningsprogrammet NILS, Nationell Inventering av Landskapet i Sverige. NILS fältmetodik innebär att det inom en 1 x 1 km stor ruta besöks 16 fördefinierade provytepunkter, dessutom görs en linjeinventering längs rutans fyra kanter. I studien har använts data från denna linjekorsningsinventering. I samband med fältbesöken i de enskilda inventeringsområdena noterade fältpersonalen också övriga körspår som påträffades, samt gav en beskrivning av spåret, vegetationen och förekommande erosion. GPS-koordinater och en digital markbild lagrades också.

    I ett andra steg utfördes flygbildstolkning i IR- färg för de NILS-rutor där fältkontrollen  funnit något eller några körspår. Eftersom ingen metodik funnits för upptäckt av spår i fjällterräng så har arbete lagts ner på att förstå hur dessa kan identifieras i ett såpass mosaikartat landskap som fjällen utgör. Ett GIS-skikt skapades med funna linjära strukturer, som kan misstänkas vara körspår. Linjernas attributdata skrevs in i samband med tolkningen. Vid flygbildstolkningen undersöks ett område på minst 5 x 5 km, dessutom undersöks alla delar av ytan och fler körspår kan då upptäckas än i den punkt- och linjevisa fältinventeringen.

    Resultaten jämfördes under tiden med inrapporterade spår ifrån fältinventeringen, och de spår som fanns beskrivna från fält lokaliserades och användes som referens i tolkningen av IRFflygbilderna.

    I det tredje steget genomfördes en enkätstudie, där representanter för Länsstyrelser, kommuner, polismyndigheter, näringar och naturvårdsintresserade (exempelvis naturbevakarna, svenska fjällklubben och svenska turistföreningen) ombads att ge information om specifika kunskaper över geografiskt läge och att redovisa sin syn på omfattningen av körspår i mark och vegetation.

    I fältinventeringen fann vi enstaka körspår i eller i närheten av 8 av de 28 undersökta rutorna i fjällen och det fjällnära området, stratum 10 i NILS-programmet, alltså i närmare en tredjedel av områdena.

    Vid flygbildstolkning av två inventerade områden i en större ruta om 5 x 5 km registrerade vi många linjära element som korsar terrängen, lättast var de att upptäcka i myrmark och i gles skog. Uppe på kalfjället (en liten del av det ena området) förekommer några spår, men de var svårare att följa. Vi har haft hjälp vid flygbildstolkningen av de spår som fotograferats och koordinatsatts av fältpersonalen inom NILS-programmet, såväl som av de erfarenheter vi fick från Gotland, där vi fann spår av terrängbil/traktor och av 2-hjuliga motorcyklar.

    Av de svar som inkommit på enkäterna kan konstateras att det är svårt att få en överblick av läget genom att följa antalet sökta dispenser, eftersom de givna dispenserna kan gälla en eller flera personer samt ett eller flera fordon. De få anmälningar om olovlig körning som gjorts var några från Norrbotten och dessa gällde körning på snötäckt mark. Vi har i enkätstudien inte fått fram något entydigt mönster i omfattningen av körspår, annat än att de förekommer över större delen av fjällkedjan. Av de observerade körspåren överväger 4-hjuliga motorcyklar som fordonstyp och spåren förekommer över hela fjällkedjan. I många fall angavs det att dräneringsdiken har bildats i spåren utmed sluttningar och på många håll upplevs skadorna som stora och i några fall även över utbredda områden. Läkning av rivskador har rapporterats på några håll. Myrar återfår vegetation relativt snabbt, men på andra ställen kan det ta upp till 40 år att laga markaskadorna. Några svar har rapporterat partiell läkning, men att kompaktionen av marken gör att spåren syns tydligt ändå.

  • 66.
    Allard, Anna
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Marklund, Liselott
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Glimskär, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Högström, Mats
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Utveckling av nationellt uppföljningssystem för små biotoper vid åkermark2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar förslag till arbetsgång och rapporteringsformat för analys avmängden småbiotoper vid åkermark, baserat på flygbildstolkningen i det nationellamiljöövervakningsprogrammet NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige).Resultaten tas fram som underlag för Jordbruksverkets löpande uppföljning avmiljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Urvalsprinciperna för småbiotoper är utformadeför att överensstämma med definitionerna inom miljöersättningen till skötsel avlandskapselement. Utöver linje- och punktelement ingår också kantzoner mot åkermark, vilketinnebär utökade möjligheter att beskriva variationen i landskapet.Arbetet har utförts vid institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik, Sverigeslantbruksuniversitet, Umeå och institutionen för naturvårdsbiologi, SLU, Uppsala. NILS är ettrikstäckande miljöövervakningsprogram som följer tillstånd och förändringar i det svenskalandskapet och hur dessa påverkar förutsättningarna för den biologiska mångfalden. NILSfinansieras av Naturvårdsverket, där NILS ingår i programområde Landskap. Ett viktigt syftemed NILS är att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen för olika naturtyper och fungerasom underlag för att till exempel visa om genomförda miljövårdsåtgärder leder till önskadeförbättringar på nationell nivå eller landsdelsnivå.

  • 67.
    Allard, Anna
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Nilsson, Björn
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Pramborg, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ståhl, Göran
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, Sture
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    INSTRUKTION FÖR BILDTOLKNINGSARBETET VID NATIONELL INVENTERING AV LANDSKAPET I SVERIGE NILS ÅR 20032003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna manual är utarbetad för att användas vid flygbildstolkningsarbetet inom det nationella miljöövervakningsprogrammet Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS). NILS är en del av Naturvårdsverkets nationella miljöövervakning och omfattar alla landmiljöer – jordbruksmark, våtmark, bebyggd miljö, skogmark, kust och fjäll. Operativt drivs programmet av Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik i Umeå. Manualen är framtagen som en del i metodutvecklingsarbetet med NILS. Förutom författarna till manualen har ett stort antal personer bidragit med synpunkter och delar av texten. Ett stort tack till Per-Anders Esseen, Anders Glimskär, Mats Högström, Per Löfgren, Ronny Löfstrand och Anki Weibull från Sveriges Lantbruksuniversitet samt Margareta Ihse Stockholms Universitet, Ola Inghe Naturvårdsverket, Anneli Mattisson Länsstyrelsen i Stockholm och Sture Westerberg Länsstyrelsen i Norrbotten. Manualen inleds med en beskrivning av NILS-programmet och en översiktlig beskrivning hur inventeringen är uppbyggd. Därefter följer en mer detaljerad beskrivning av flygbildstolkningsarbetet. I slutet av manualen finns tolkningsinstruktioner och definitioner på olika begrepp som används i tolkningsarbetet.

  • 68.
    Allard, Anna
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Nilsson, Björn
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Pramborg, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ståhl, Göran
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, Sture
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    INSTRUKTION FÖR BILDTOLKNINGSARBETET VID NATIONELL INVENTERING AV LANDSKAPET I SVERIGE NILS ÅR 20052007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 69.
    Allard, Anna
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning. Sveriges lantbruksuniversitet.
    Nilsson, Björn
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Pramborg, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ståhl, Göran
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, Sture
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Manual for Aerial Photo Interpretation in the National Inventory of Landscapes in Sweden: NILS2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    This manual is developed for the aerial photo interpretation work within the Swedish monitoring programme National Inventory of Landscapes in Sweden (NILS).NILS is a part of the national environmental monitoring activities of the Swedish Environmental Protection Agency (EPA) and includes all terrestrial environments – agricultural lands, wetlands, urban environments, forests, and coastal and alpine areas. Operationally, the programme is conducted by the Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Forest Resource Management and Geomatics in Umeå.The manual is prepared as part of the methodology development work within NILS. In addition to the authors, some external reviewers have given their comments on the text and also contributed with material. Special thanks to Per-Anders Esseen, Anders Glimskär, Mats Högström, Per Löfgren, Ronny Löfstrand, Anki Weibull (all from the Swedish University of Agricultural Sciences), Margareta Ihse (Stockholm University) Ola Inghe (Swedish Environmental Protection Agency), Anneli Mattisson (County of Stockholm), and Sture Westerberg (County of Norrbotten). We would also like to thank Ylva melin and Heather Reese for the translation work to the English language.Following this introduction, the manual describes the NILS programme and outlines the structure of the inventory. This is followed by a detailed description of how the aerial photo interpretation is performed. Finally, instructions and definitions for the interpretation work are given. Some of the figures are mad in Swedish, but explanatory texts are given to the figures.

  • 70.
    Allerup, Jonas
    et al.
    Statistiska centralbyrån, SCB.
    Eklund, Veronica
    Statistiska centralbyrån, SCB.
    Gerner, Annika
    Statistiska centralbyrån, SCB.
    Viklund, Lars
    Statistiska centralbyrån, SCB.
    Danielsson, Helena
    IVL Svenska Miljöinstitutet AB, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Snabbstatistik - preliminär skattning av utsläpp av växthusgaser 20152015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverket har uppdragit åt SMED att utföra preliminära skattningar av utsläpp av växthusgaser 2014 för publicering i maj 2015. Med tanke på den korta tidsfristen och den i vissa fall begränsade tillgången till uppdaterade indata levereras skattningarna med en något annan sektorsindelning än till ordinarie rapportering. Utsläppen redovisas i kt CO2-ekvivalenter totalt samt per sektor enligt den modifierade sektorsindelningen. Metodiken baseras i huvudsak på SMED 2012 och 2006 års rapporterings- och metodriktlinjer från UNFCCC och IPCC. Förutsättningarna och metodvalet skiljer sig åt mellan olika sektorer. För utsläpp från energiproduktion och transporter samt i viss mån industriprocesser och avfallsförbränning har data avseende 2014 funnits tillgängliga och utnyttjats. Utsläpp från jordbruk och avfallshantering exklusive förbränning har skattats genom framskrivning av tidigare års utsläpp med linjär regression. Resultatet av beräkningarna visar att Sveriges totala utsläpp av växthusgaser 2014 var 53 888 kt CO2-ekvivalenter exklusive utrikes transporter. Det innebär en minskning med 3 procent jämfört med 2013 års utsläpp enligt Sveriges submission 2015. Totalt 82 procent av utsläppen har beräknats baserat på uppdaterade data avseende 2014. Resultatet är preliminärt och 2014 års utsläpp kommer att revideras till ordinarie submission 2016. Inga osäkerhetsskattningar har gjorts.Tidigare års preliminära uppskattningar av utsläppen har legat cirka en procent lägre än det slutgiltiga resultatet för aktuell submission. Detta kan ge en grov fingervisning om den förväntade avvikelsen från den slutgiltiga skattningen.

  • 71.
    Allerup, Jonas
    et al.
    Statistiska centralbyrån, SCB.
    Eklund, Veronica
    Statistiska centralbyrån, SCB.
    Szudy, Mikael
    Statistiska centralbyrån, SCB.
    Viklund, Lars
    Statistiska centralbyrån, SCB.
    Utveckling av rapportering till CLRTAP NFR 1A och 5 map EMEP Guidebook 2013, steg 22015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sverige rapporterar årligen emissioner till luft för uppföljning av Sveriges åtaganden gentemot de olika protokollen under FN:s Luftkonvention (UNECE CLRTAP) samt EU:s Takdirektiv (NEC). Vid ett flertal tillfällen har det framkommit att Sveriges inventering av luftföroreningar är ofullständig och alltså saknar utsläpp från vissa källor och av vissa ämnen. Det innebär bland annat att beräknade nationella totaler troligtvis är underskattade, vilket försvårar arbetet med att följa upp de olika åtagandena. I den senaste ERT-granskarrapporten rekommenderas att Sverige förbättrar fullständigheten av sin rapportering, och det påpekas att detta kan ske genom att applicera default-faktorer från EMEP/EEA Guidebook 2013. I de fall där det finns default-metoder och default-emissionsfaktorer tillgängliga i EMEP/EEA Guidebook 2013 för koderna NFR 1A och NFR 5 (A, B1, B2, D1, D2, D3, E) och Sverige har rapporterat ”NE” (Not estimated) eller ”NA” (Not applicable), har vi i denna studie gjort beräkningar genom att applicera default-emissionsfaktorn på aktivitetsdata. För avfallssektorn har en del ny aktivitetsdata implementerats för att matcha default emissionsfaktorer från Guidebook. De beräknade emissionerna står endast för en liten del av den nationella totalen för respektive ämne som rapporteras till submission 2015 och de nya beräkningarna kommer att implementeras i inventeringen.

  • 72.
    Alm Bergvall, Ulrika
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kjellander, Petter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    M. Arnemo, Jon
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Projektstatus: ”Fysiologiska och beteendemässiga effekter av fångst och märkning av rådjur”. Delrapportering 1301312013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 73. Alm, Gunilla
    Plan för restaurering av vattendrag i Västmanlands län 2009-2010.2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna plan samlar statligt finansierade restaureringsåtgärder i vattendrag, som är prioriterade under 2009 och 2010 i ett dokument. Restaureringsåtgärderna som ingår i planen har som övergripande syfte att gynna naturvärdena och fisket i vattendragen samtidigt som stor hänsyn ska tas till kulturmiljövärden vid genomförandet av åtgärderna. De vattendrag som är högst prioriterade för restaureringsåtgärder under planperioden är de som är utpekade som nationellt skyddsvärda i miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag samt vattendrag inom samma avrinningsområde som dessa. Ett viktigt syfte med planen är att precisera vad som behöver göras för att man ska kunna anse att delmål 2 i miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag är uppfyllt. Delmål 2 går ut på att 25 % av de nationellt skyddsvärda vattendragen ska vara restaurerade år 2010. Länsstyrelsens förhoppning har varit att minst åtta vattendrag skulle vara färdigrestaurerade senast 2010, vilket skulle innebära att man uppfyller delmål 2 i Västmanlands län. Det kommer i praktiken att bli svårt att uppnå delmålet, då Naturvårdsverket nyligen har beslutat att man inte kommer att fördela några särskilda skötselmedel för restaurering av nationellt skyddsvärda vattendrag till nästa år. Dessa pengar har fördelats till länsstyrelserna under tre års tid med syftet att uppnå delmål 2, men omfördelas under nästa år för att istället finansiera arbetet med skogsskyddet (miljökvalitetsmålet Levande skogar). Restaureringsåtgärderna kan delas in i fyra typer: 1. Åtgärder av vandringshinder, 2. Biotopvårdsåtgärder, 3. Återintroduktion av hotade arter och 4. Långsiktigt skyddade funktionella skyddszoner, som handlar om att säkerställa en naturlig närmiljö. Alla typer är lika angelägna och alla måste tillgodoses för att man ska kunna anse att ett vattendrag är färdigrestaurerat. Åtgärder av vandringshinder har dock högsta prioritet. Planen omfattar åtgärder som kan finansieras av nio olika finansieringskällor. Länsstyrelsen förfogar över fem av de aktuella finansieringskällorna (skötselmedel för skyddade områden, medel för biologisk återställning av kalkade vatten, fiskevårdsmedel, åtgärdsprogram för hotade arter såsom asp, flodpärlmussla och flodkräfta samt fiskeavgiftsmedel). Därutöver finns Vägverkets särskilda pengar för miljöförbättrande åtgärder, Skogsstyrelsen NOKÅS-pengar samt Banverkets miljöpengar. Dessutom har Sveaskog under flera års tid avsatt pengar för att medfinansiera restaureringsåtgärder, framför allt åtgärder av vandringshinder. Kommunerna har de senaste åren blivit en allt viktigare part i restaureringsarbetet. I flera fall har man ställt upp som huvudman för restaureringsåtgärder, ibland med ersättning för den administrativa insatsen ibland inte. Man får heller inte glömma att både privata medel och pengar från fiskevårdssammanslutningar finansierar angelägna restaureringsprojekt. Totalt planeras restaureringsåtgärder att utföras och/eller utredas i 23 st vattendrag under planperioden till en kostnad av 6,0-6,4 miljoner. Knappt 2 miljoner beräknas att gå till olika utredningar (framför allt för fiskvägar) och omkring 4 miljoner kommer att läggas på åtgärder. Den dyraste av dessa åtgärder (cirka 2 miljoner) är en fiskväg som ska byggas i Forsån, en av våra nationellt särskilt värdefulla vattendrag. 6

  • 74. Alm, Gunilla
    Vattenväxter i fem sjöar i Västmanlands länRapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten beskriver inventeringar av vattenväxter i fem sjöar i Västmanlands län. Fyra av sjöarna (Hörendesjön, Dagarn, Råksjön och Övre Skärsjön) inventerades första gången sommaren 1997 (Godow, 1999). I dessa sjöar ville vi se om vi kunde upptäcka några förändringar på de utvalda lokalerna som vi återbesökte första gången 2005. Den femte sjön (Vågsjön) är en näringsfattig, klarvattensjö som ligger högt upp i ett avrinningsområde med hög naturlighet (enligt System Aqua). Vågsjön är utpekad som en nationellt särskilt värdefull sjö och här finns länets enda kända förekomst av sjöhjortron (hotklass NT på rödlistan). Vi gjorde en förstagångsinventering av vattenväxter i hela Vågsjön 2005 och 2007 återbesöktes en av lokalerna. År 1997 fanns inte den metod för inventering av vattenväxter i sjöar som finns idag i Naturvårdsverkets ”Handledning för miljöövervakning” (Naturvårdsverket, 2003) utan man utvecklade en egen metod. Vid inventeringarna på senare år har vi försökt tillämpa metoden i Naturvårdsverkets handledning. Metoderna är relativt lika, men en stor skillnad är att man år 1997 utförde hela inventeringen från båt med hjälp av flytram, vattenkikare och Lutherräfsa medan merparten av senare års inventeringar har utförts av en inventerare som har varit i vattnet. Täckningsgraden har bedömts med hjälp av en aluminiumram som placerats på botten. Organismgrupper som är inventerade är akvatiska kärlväxter, kransalger och mossor. Vid inventeringen 2005 noterades även en del stormusslor och skal samlades in för bestämning från Vågsjön, Hörendesjön och Dagarn. Siktdjup och vattenstånd är uppmätt vid alla inventeringstillfällena. På lokalerna som inventerats med provruta har djupet för provrutan samt täckningsgrad för arterna i rutan noterats. Bottensubstrat noterades för varje inventerad ruta 2005, men endast sporadiskt vid inventeringen 1997. Förändringar hos vattenvegetationen i sjöarna mellan åren 1997 och 2005 är svåra att slå fast. Orsakerna är framför allt att metoderna för inventering skiljer sig åt alltför mycket samt att det har varit svårt att återfinna de vattenståndstenar man använde 1997, vilket innebär att man inte kan korrigera t.ex. maxdjupsutbredningar av olika arter. Metoden som användes 1997, att lägga en transekt/lokal längs vilken flytrutor inventeras från båt med vattenkikare, är inte optimal för inventering av vattenväxter av flera skäl. 1. Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att lägga en transekt på samma ställe vid en uppföljning, vilket gör att de data man samlar in blir osäkra. Beroende på var transekten läggs får man olika (max-)djuputbredningar. Maxdjupen för arterna blir mycket osäkra. 2. Det är mycket vanskligt att dokumentera förändringar i djuputbredning om man inte kompletterar med rutor i sidled bredvid transekten när djupet ökar snabbt. 3. Sikten uppifrån en (gungande) båt är sällan optimal. 4. Täckningsgraden för olika arter måste vara mycket svårbedömd utifrån flytramar. Fördelen med att snorkla på lokalen är att man har betydligt bättre förutsättningar till korrekt artbestämning genom att man kommer närmre arterna, vilket även underlättar bedömningen av täckningsgrad. Dessutom får man en betydligt bättre bild av maxdjupsutbredningen för kortskottsväxterna. Det finns en del skillnader mellan resultaten från 1997 och återinventeringen 2005 som med största sannolikhet har sin förklaring i metodskillnader. I Dagarn hittade vi t.ex. ett rikligt bestånd av styvt braxengräs på djup mellan 2,2 och 3 meter. Detta bestånd fanns sannolikt redan 1997, men syntes förmodligen inte med vattenkikare från båt. För fyra av sjöarna (Övre Skärsjön, Dagarn, Hörendesjön och Vågsjön) finns data insamlade från samma lokal vid minst två tillfällen under åren 2002-2007 med samma metod (snorkling). Här är förutsättningarna för jämförelser mellan åren betydligt bättre än vid jämförelser med 1997 års data. Vi har observerat förändringar i en del arters täckningsgrader inom vissa djupintervall. Det är främst kortskottsväxter som uppvisar signifikanta förändringar i täckningsgrad mellan år: i Hörendesjön växer notblomster tätare i djupintervall 0,5-1 meter, i Vågsjön växer styvt braxengräs i tätare bestånd i djupintervallen 2-2,5 och 2,5-3 meter och i Dagarn har sylört dykt upp med ett nytt bestånd i djupintervall 0-0,5 meter. I Övre Skärsjön har ett flertal förändringar skett under de tre år inventeringar har utförts. Förändring i maxdjupsutbredning är med de data vi har att tillgå svårt att slå fast. Det är viktigt att man söker av ett väl definierat område utanför rutorna så att man inte begränsar sig till de inventerade rutorna. Det är även viktigt att läsa av vattennivån vid en referenspunkt så att man kan korrigera de uppmätta djupen mot en uppskattad normalvattennivå. Det finns en tydlig koppling mellan siktdjup och maxdjup för styvt braxengräs. I Dagarn med ett siktdjup på 5,5 m (2005) respektive 5,0 m (2007) växer styvt braxengräs på ca 3 meters djup. I Örsviken i Hörendesjön är siktdjupet 2,5-2,7 meter och styvt braxengräs finns på ca 1,7 meters djup. Samtliga sjöar utom Hörendesjön får bedömningen hög eller god enligt de nya bedömningsgrunderna för miljökvalitet (Naturvårdsverket, 2007). I många fall är dock en rimlighetsbedömning nödvändig, vilket till stor del beror på att klassgränserna oftast är mycket snäva. För rimlighetsbedömningarna kan man använda sig av en artlista (tabell 4.4 i Bilaga A till Naturvårdsverkets handbok 2007:4) som hjälp, eftersom vissa arter indikerar näringsfattiga alt. näringsrika förhållanden. Man tar dock ingen hänsyn till livskraftigheten eller spridningen av arterna i sjön vilket gör att bedömningen av ekologisk status baserat på makrofyter ibland kan kännas något trubbig och grov. En strategi för övervakning av vattenväxter, som vi har utvecklat under de senaste tre åren är att etablera en miljöövervakningslokal i varje sjö. Lokaler som vi anser är lämpliga för miljöövervakning av vattenväxter bör slutta lagom och inte vara alltför blockiga. Dessutom bör det förekomma kortskottsvegetation som lämpar sig väl för täckningsgradsbedömningar samt sannolikt svarar bra på påverkan i form av försämrat siktdjup (=övergödning) genom att maxdjupsutbredningen minskar.

  • 75.
    Almer, Anne-Catrin
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Oscarsson, Amanda
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Setzer, Malin
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Klimatdata i Jönköpings län 2016: Indikatorer och underlag2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Klimat är en av de viktigaste faktorerna som påverkar arters utbredning och välstånd. Väderrelaterade data är därmed i flera avseenden ett viktigt underlag vid utvärdering av biologiska undersökningar. Diverse klimatrelaterat underlag, både uppmätt och modellerat, sammanställs i föreliggande rapport och avsikten är att den ska åskådliggöra vilken information som finns tillgänglig, men även ge uppslag till användningsområden av tillgänglig information. Rapporten är tänkt att tydliggöra hur klimatförändringar konkret gestaltar sig i länet.

  • 76.
    Almer, Anne-Catrin
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Setzer, Malin
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Klimatdata Jönköpings län 2015: Indikatorer och underlag2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Klimat är en av de viktigaste faktorerna som påverkar arters utbredning och välstånd. Väderrelaterad data är i flera avseende därmed ett viktigt underlag vid utvärdering av biologiska undersökningar. Diverse klimatrelaterat underlag, både uppmätt och modellerat, sammanställs i föreliggande rapport och avsikten är att den ska åskådliggöra vilken information som finns tillgänglig men även ge uppslag till användningsområden av tillgänglig information. Rapporten är tänkt att tydliggöra hur klimatförändringar konkret gestaltar sig i länet. År 2015 var ett varmt år och medeltemperaturen för länet som helhet var 1,8°C varmare än under referensperioden. Särskilt vintermånaderna januari, februari och december var ovanligt varma. Endast två månader, maj och juni, var svalare än referensperioden. Även nederbörden var större än under referensperioden. Maj och december var nederbördsrika månader medan oktober var ovanligt torr. Mängden nederbörd skiljer sig åt mellan olika delar av länet, med en högre nederbörd i de västra delarna av länet än de östra. Vattentemperaturen i utvalda vattendrag visar en överensstämmande bild, att tillsammans med 2014 är 2015 överlag ett varmt år. Dessa två år sticker ut som varmare år jämfört med det underlag som finns i länet för vattentemperaturer. 2013 sticker istället ut med låga vattentemperaturer under vårmånaderna och en större del av 2013 har lägre vattentemperaturer jämfört med 2014-2015. För vattendragen med modellerad data, med avseende av vattenföring, var det en högre medelvattenföring än referensperioden men variationen var stor lokalt. Övervakningen av grundvattennivåerna har inte varit igång så länge så det går inte utläsa några trender ännu. Befintligt underlag visar att grundvattennivåerna var sjunkande under en stor del av 2015, för att sedan vända uppåt i slutet av året. 

  • 77. Almlöf, Karin
    et al.
    Sandsten, Håkan
    Lundkvist, Elisabeth
    Naturvärdesbedömning av sjöarna Misteln, Dunkern, Södra Kärrlången och Virlången samt Kilaån i Södermanland2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Calluna AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Södermanland undersökt fyra potentiellt mycket värdefulla sjöar och ett vattendrag för att bedöma deras ekologiska status och naturvärde. I en sjö eftersöktes speciellt sjönajas och styvnate och i resten av sjöarna och i vattendraget Kilaån inventerades vattenväxter. I två av sjöarna undersöktes även bottenfauna och i Kilaån genomfördes ett provfiske. Den mest sällsynta arten som hittades var sjönajas som växte på en lokal i Södra Kärrlången. Den är bara känd från tre andra sjöar i hela Sverige. Styvnate som enligt tidigare uppgifter har funnits i Södra Kärrlången hittades inte. Eftersom utbredningen av sjönajas verkade ha minskat i sjön sedan 2005 bedöms den ha ogynnsam bevarandestatus. Även styvnate bedöms ha ogynnsam bevarandestatus i Södra Kärrlången. Inga andra rödlistade kärlväxter eller kransalger hittades i sjöarna eller i Kilaån. Både i Södra Kärrlången och Misteln hittades flera ovanliga, men inte rödlistade, arter av vattenlevande insekter och snäckor. Förutom eftersök av rödlistade arter som har ett fastställt åtgärdsprogram, syftade denna undersökning också till att bedöma sjöarnas naturvärde och ekologiska status enligt bedömningsgrunderna. Utifrån en bedömning av vattenväxter fick alla fyra sjöar en hög status. Något som styrker denna bedömning är i Misteln bottenfaunans tillstånd och i Södra Kärrlången både bottenfauna och vattenkvalitet. Sjöarnas naturvärde bedömdes som mycket högt. Kilaån bedömdes inte eftersom det saknas bedömningsgrunder för vattenväxter där, men den var tydligt påverkad av övergödning och med få arter. Inte heller fiskfaunan i ån visade något annat än allmänna naturvärden. Åtgärder för att förbättra åns status föreslås. Dunkern, Misteln och Södra Kärrlången hade ett ovanligt högt antal arter av undervattens- och flytbladsväxter och sett i ett större perspektiv har de en såpass ovanlig karaktär att de kanske borde få någon slags starkare områdesskydd. Endast Södra Kärrlången har något skydd alls och det är ett relativt svagt Natura 2000-område.

  • 78. Almér, Anne-Catrin
    Miljökvalitetsmålen och vattenförvaltningen– möjlig samordning2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Både inom vattenförvaltningen och miljömålsarbetet har åtgärdsprogram med syfte att förbättra miljökvaliteten i vatten, tagits fram. Det finns många samordningsvinster att göra. En genomgång visar att 24 åtgärder i miljökvalitetsmålens åtgärdsprogram (Åtgärdsprogram för miljömålen för vattnets bästa 2011-2015) har kopplingar gentemot vattenförvaltningens åtgärdsprogram. 17 av vattenförvaltningens åtgärder har en tydlig koppling mot miljömålen, det vill säga är likvärdig eller att miljömålsåtgärden är en del i den större vattenförvaltningsåtgärden.

  • 79.
    Alsberg, Tomas
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Egebäck, Anna-Lena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Kärsrud, Anne-Sofie
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Strandell, Michael
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Karlsson, Hans
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Sakrapport för undersökningen organiska miljögifter i luft och nederbörd Aspvreten inom delprogrammet organiska miljögifter i luft och nederbörd inom programområde luft2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 80. Anderson, Robert
    Dagvatten Ökad kunskap och förståelse för dagvattnet som ett miljöproblem.2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Dagvattnet har med tiden blivit alltmer förorenat av metaller, näringsämnen, miljögifter och partiklar. Det beror bland annat på att industriella utsläpp, biltäthet och atmosfäriskt nedfall av föroreningar har ökat. Målet med projektet var att skaffa kunskaper om dagvattnet i Västmanlands län avseende mängder, föroreningsinnehåll, med mera. Målet var också att få kunskap om vilka åtgärder som kan utföras för att förbättra kvalitén på dagvattnet samt att klargöra vem det är som är ansvarig för att utföra åtgärder där de behövs. Dagvatten regleras juridiskt i bland annat miljöbalken, lagen om allmänna vattentjänster och plan- och bygglagen. Ledningsnäten för dagvatten är oftast ägda av kommunerna, vilket innebär att kommunerna därmed är att se som verksamhetsutövare enligt miljöbalken. I lagstiftningen kan man bland annat läsa ut att dagvatten ska ledas bort eller behandlas så att störningar för människors hälsa eller miljön inte uppstår samt att det är förbjudet att släppa ut orenat dagvatten i ett vattenområde om det inte är uppenbart att utsläppet kan ske utan risk. Det finns olika sätt att minska föroreningsbelastningen från dagvatten. Antingen kan man förhindra att dagvattnet förorenas eller så kan dagvattnet renas i en lokal eller central reningsanläggning. Det finns olika sätt att rena dagvatten, till exempel i dammar, våtmarker och infiltrationsanläggningar. Arbetet med dagvatten behöver bedrivas strategiskt i länets kommuner, för att få till stånd ett långsiktigt hållbart arbete kring dagvattenfrågorna. Arbetet med dagvatten är i de flesta kommuner inte prioriterat, men intresset ser ut att öka. Dagvattnet samlas vanligen upp i duplikata ledningssystem under länets tätorter och leds sedan vidare ut till sjö eller vattendrag utan någon rening. De centrala recipienterna är Hedströmmen, Arbogaån, Sagån, Svartån, Kolbäcksån och Västeråsfjärden. Ingen av dessa recipienter uppfyller föreslagen miljökvalitetsnorm för vatten, god ekologisk status. Varje år beräknas omkring 36 ton kväve och 6 ton fosfor nå recipienten via det kommunala dagvattennätet. Ungefär 17 ton kväve och 2 ton fosfor leds vidare till Östersjön. Denna rapport visar att utsläppet av näringsämnen från dagvattnet är betydande. Arbetet med dagvatten behöver prioriteras högre i Västmanlands län. Kommunerna behöver agera mer i sina roller som tillsynsmyndigheter och Länsstyrelsen behöver vara mer verksam i sin roll som ansvarig för tillsynsvägledningen inom dagvattenområdet.

  • 81.
    Andersson, Agneta
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum. Umeå universitet.
    Wikner, Johan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum.
    Vattenmassans biologi2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Förekomsten av kiselalger och dinoflagellater visar ingen generell uppgång eller nedgång vid någon av stationerna i Bottenviken, Örefjärden eller Bottenhavet under perioden 1991–2000. Växtplanktonhalterna visar dock på stor variation mellan år, vilket kan påverka andra organismer i ekosystemet.

  • 82.
    Andersson, Agneta
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum. Umeå universitet.
    Wikner, Johan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum.
    Vattenmassans biologi1999Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inga statistiskt säkerställda förändringar kan påvisas bland de biologiska variabler som speglar näringstillgången i vattenmassan i Bottniska viken. Både växtplanktonarter och syrekonsumtion som redovisas nedan är exempel på detta. Tillsammans med stabila tidsserier av syre och närsalter tyder resultaten på en jämn näringstillgång i Bottniska vikens utsjöbassänger under övervakningsperioden.

  • 83. Andersson, Anna
    Övervakning och uppföljning av utter (Lutra lutra) i Västerbottens län2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Från att ha varit försvunnen från många områden tycks uttern nu åter förekomma i största delen av Västerbottens län. Detta är mycket glädjande. De faktorer som en gång orsakade utterns tillbakagång verkar vara mindre betydelsefulla nu. Uttern är alltså en indikator på att tillståndet av artens livsmiljö, vattenmiljöer av olika slag, verkar ha förbättrats på senare år. Uttern är dock fortfarande sårbar. Det är därför uttern ingår i EU:s Natura 2000-system, och det är därför ett nationellt åtgärdsprogram för arten har tagits fram. Uttern upplevs av många som ett väldigt sympatiskt djur och betraktas ofta som indikator för, och trevlig del av, en stor biologisk mångfald. Uttern fungerar också som indikator för uppföljningen av miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Giftfri miljö, Biologisk mångfald och Bara naturlig försurning. Än återstår en lång väg att gå för att bevara uttern. Så måste vi ta fram ett övervaknings- och uppföljningsprogram för arten som gör det möjligt att bedöma dess status och hjälper oss att säkerställa utterns långsiktiga överlevnad i länet. Det föreliggande arbetet är första steget i denna strävan. Denna rapport har finansierats av Umeå universitet och Länsstyrelsen i Västerbotten länUnder 1960-1980-talet minskade utterpopulationen drastiskt i hela landet. Bland annat PCB och en intensiv jakt har angetts som troliga orsaker till utterns tillbakagång. På senare år har uttern börjat återhämta sig och sprida sig till sina ursprungliga biotoper i Västerbottens län. Då det både finns ett nationellt och internationellt intresse av att bevara uttern och dess livsmiljöer är det av yttersta vikt att noggrant övervaka återetableringar och beståndsutvecklingar. Då kunskapen om uttern i länet är begränsad ska denna kunskapssammanställning ligga till grund för Länsstyrelsens beslut om den regionala förvaltningen av utter. Genom informationsbrev och tidningsannonser samlades 175 rapporter in omfattande totalt 193 olika observationer. Utifrån rapporterna har en ungefärlig utbredning kunnat fastställas och uttern verkar vara spridd över hela länet med större täthet i vissa områden. Även ett antal föryngringar rapporterades från olika delar av länet. Utterns naturliga miljö skadas vid vattenregleringar. Vidare innebär en reglerad älv att uttern får svårare att söka föda vintertid då öppna forssträckor försvinner. Trots att uttern i dagsläget förekommer både i reglerade och oreglerade älvar är den mest förekommande i oreglerade vattensystem. Observationsrapporterna i kunskapssammanställningen antydde att det fanns fler uttrar vid den reglerade Umeälven jämfört med den oreglerade Vindelälven. Syftet med inventeringen var att undersöka huruvida rapporternas antydan stämde samt om det förekommer säsongsmässig förflyttning från bäck till älv. Sommarinventeringen i juli 2004 var resultatlös till följd av kraftigt regnande och höga vattenstånd. Vidare erhölls endast ett fåtal utterobservationer i form av spillning under vinterinventeringen i november 2004. Statistiska tester visade att det inte förelåg någon signifikant skillnad mellan älvarna. Undersökningen visar på de svårigheter som finns med de olika metoderna. De inkomna rapporterna återspeglar inte nödvändigtvis utterns täthet. Sommarinventeringar är besvärliga på grund av vattenflödets svängningar. Vidare är vinterinventeringar beroende av bra väder- och snöförhållanden.

  • 84.
    Andersson, Arne
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Fågelstationer, Ottenby fågelstation. Sveriges Ornitologiska Förening.
    Lindström, Åke
    Utförare miljöövervakning, Fågelstationer, Ottenby fågelstation.
    Hasselquist, Dennis
    Utförare miljöövervakning, Fågelstationer, Ottenby fågelstation.
    Hedenström, Anders
    Utförare miljöövervakning, Fågelstationer, Ottenby fågelstation.
    Hjort, Christian
    Utförare miljöövervakning, Fågelstationer, Ottenby fågelstation.
    Jonzén, Niclas
    Utförare miljöövervakning, Fågelstationer, Ottenby fågelstation.
    Bengtsson, Daniel
    Utförare miljöövervakning, Fågelstationer, Ottenby fågelstation.
    Ottenby fågelstation: Årsrapport 19991999Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Decenniets, seklets och milleniets sista år blev ett år av stora förändringar vid Ottenby fågelstation. Deföregående tre-fyra åren hade präglats av mycket dålig ekonomi och därtill personalproblem. Under 1998blev situationen akut. Som ett första led i att förbättra situationen ombildades Ottenbykommittén (avSveriges Ornitologiska Förening satt att sköta fågelstationen) under hösten 1998. Den störstaförändringen blev sedan att Jan Pettersson, platschef sedan 1978, sades upp. Därtill kom uppsägning,pensionering, dödsfall (se nedan) och sedan tidigare överflyttade tjänster till OFAB, vilket innebar detatt den “fast” anställda personalstyrkan, som 1992 var 7 personer, reducerades till noll!Ottenbykommittén har nu fått en mycket mer aktiv roll i stationens arbete. Olika verksamhetsdelar haridentifierats och ledamöterna har getts olika ansvarsområden.Kommittén bestod under året av :Åke Lindström (ordförande)Christian Hjort (sekreterare, utlandsverksamheten)Dennis Kraft (ekonomi)Arne Andersson (datafrågor)Dennis Hasselquist (samordning av ansökningar)Anders Hedenström (forskningssamordnare)Niclas Jonzén (personal)Lars Lindell (SOF:s styrelse).Aktiviteterna inom dessa olika områden redovisas nedan och här skallbara de generella linjerna i arbetet läggas fram.Tvivelsutan förbättrades arbetsklimatet för den ideellt arbetandepersonalen på fågelstationen och glädjande nog var tillströmningen storav arbetsvilliga ungdomar. Stationen blev på många sätt öppnare, inteminst mot fågelskådarleden. Fler personer besökte stationen och pådetta sätt kan många fler känna sig delaktiga och trivas. Nackdelen äratt det rent praktiskt blir svårare att driva verksamheten med mångamänniskor närvarande och relativt stor omsättning på personer.Genom mycket hård åtstramning på utgiftssidan kunde ett förväntat rejält underskott i budgeten vändastill en liten vinst. Alla inblandade skall ha stor ära av detta eftersom både stora som små uppoffringarkrävts för att styra ekonomin rätt. Den lilla vinsten användes till att börja täcka det underskott somunder många år ackumulerats. Även om det nu känns som att vi har en god kontroll över den löpandeekonomin så måste vi på lång sikt hitta fler finansieringskällor till stationens verksamhet. Det är tillexempel mycket otillfredsställande att vi nu inte har någon heltidsanställd personal, något som på siktmåste lösas.Fågelstationens gamla dröm om att ha en egen filial söder om Sahara gick i uppfyllelse under 1999 meden månads försöksverksamhet i Nigeria under våren. Denna slog väl ut på alla sätt och verksamhetenskall nu intensifieras under 2000.Datahanteringen fick sig en rejäl skjuts framåt under året och kan vi bara snart förnya maskinparken finnsgrunden för en smidig och effektiv datahantering vid stationen. Detta kommer att underlätta bådeutåtriktad verksamhet (Internet) och eget analysarbete.Ottenby Försäljnings AB (OFAB), som drivit den affärsmässiga delen av stationens verksamhet sedan1995, fortsatte sin verksamhet parallellt med fågelstationens ideella verksamhet. Genom verksamheten iNaturum och restaurang Fågel Blå svarar OFAB för en viktig del av fågelstationens publika aktiviteter.Det är av stor vikt för framtiden att behålla och utveckla det goda samarbetet mellan fågelstationen ochOFAB.Figur 1. Åke LindströmFigur 2. Patrik Rhönnstad, platschef 1999Kontinuiteten i det praktiska arbetet på stationen blev naturligtvis något lidande av att den rutineradepersonalen försvunnit. Situationen hjälptes dock upp signifikant av att OFABs personal fanns på plats(Håkan och Annika Lundkvist, Gösta Friberg) samt att nye platschefen och många av de ideelltarbetande hade erfarenhet från tidigare år.

  • 85.
    Andersson, Berta
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Vattenvårdsförbund, Mälarens vattenvårdsförbund. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Östlund, Mikael
    Utförare miljöövervakning, Vattenvårdsförbund, Mälarens vattenvårdsförbund. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Miljöövervakning i Mälaren 2000: Sammanfattning2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Mälarens vattenvårdsförbund har Institutionen förmiljöanalys, SLU utfört provtagning, analys och utvärdering av vatten iMälarens fjärdar och sund under år 2000. Biologiska, kemiska och vissafysikaliska förhållanden har undersökts. Denna broschyr är en sammanfattningav ”Miljövervakning av Mälarens fjärdar och sund 2000”.

  • 86. Andersson, Birgitta
    Fide prästäng-flora och vegetation under 55 år1994Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Genomgång av historisk och nuvarande vegetation i Fide prästänge på södra Gotland.

  • 87.
    Andersson, Birgitta
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Brink, Karin
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Nordfeldt, Sofi
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Regionalt miljöövervakningsprogram för Södermanlands län 2015-20202017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det övergripande målet för den svenska miljöpolitiken är att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Riksdagen har beslutat om 16 miljömål som beskriver vilka kvaliteter miljön ska ha för att detta ska vara uppfyllt. Miljöövervakningen är en av de viktigaste delarna av uppföljningen av miljökvalitetsmålen.

    Miljöövervakningen innebär att beskriva miljötillståndet i länet. Den ska ge svar på frågan hur det står till i miljön och hur miljön förändrar sig. Miljöövervakningen omfattar ett brett område från nedfall av luftföroreningar, arter i skogen, halter av näringsämnen i sjöar, fiskbestånd i havet, fåglar i olika miljöer till miljögifter i sediment.

    Processen med att ta fram detta program påbörjades 2013. Arbetet har utförts av Sofi Nordfeldt, Per Flodin och Karin Brink samt ansvariga för respektive delprogram. Genom möten med Naturvårdsverket och andra länsstyrelser har övervakningen kunnat samordnas med nationell miljöövervakning och med angränsande län. Ett exempel på samordning mellan länsstyrelsernas regionala miljöövervakning och den nationella är undersökningarna av bottenfauna i Östersjön, där resultaten kan jämföras med varandra och ge en bättre helhetsbild av tillståndet än var för sig. Ambitionen är att utveckla samarbeten inom programmet under den kommande programperioden med utgångspunkt från miljömålen.

    Länsstyrelsen i Södermanlands län har redovisat till Naturvårdsverket det Regionala miljöövervakningsprogrammet som ska gälla 2015-2020. Programmet innehåller detaljerad beskrivning av vilka delprogram som ska utföras respektive år.

  • 88.
    Andersson, Carin
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Övervakning av grundvatten i Jönköpings län 2005-20082010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Grundvattnet har stor betydelse för naturen eftersom det försörjer sjöar, vattendrag, våtmarker

    och källor med vatten. Det förser också många av länets invånare med dricksvatten.

    Det är därför nödvändigt att grundvattnet är av god kvalitet och att negativ miljöpåverkan

    motverkas. För att följa eventuella förändringar i grundvattnets kvalitet har Länsstyrelsen i

    Jönköpings län genomfört en undersökning i 25 vattentäkter och fem källor. Konduktivitet,

    pH, ammonium, nitrat, sulfat och klorid samt metaller analyserades i vattentäkterna och

    källorna. Dessutom analyserades råvatten för bekämpningsmedel och klorerade lösningsmedel

    vid några grundvattentäkter. För att kunna bedöma tillstånd och påverkan har Sveriges

    geologiska undersöknings föreskrifter om statusklassificering och miljökvalitetsnormer

    för grundvatten och Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för grundvatten använts. I

    denna rapport redovisas resultat från provtagningar i de 25 grundvattentäkterna 2005-2008.

    För att utläsa trender har även äldre resultat använts som underlag.

    Enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder anses alkaliniteten vara måttlig - mycket låg

    vid 70 % av vattentäkterna vilket kan innebära att alkaliniteten är otillräcklig för att i framtiden

    ge en stabil och acceptabel pH-nivå i områden med hög syradeposition. Nitrathalten

    visar en måttlig till stark påverkan i 76 % av vattentäkterna. Klorid-halterna bedöms som

    låga eller mycket låga i samtliga vattentäkter och källor.

    Sammanfattningen i tabell 2 visar medelvärden för de undersökta parametrarna i källorna

    och vattentäkterna bedömda efter SGUs föreskrifter. Ingen koncentration översteg riktvärdet

    för grundvatten vare sig i källorna eller i vattentäkterna. Ammonium-, klorid- och sulfathalterna

    översteg referensvärdet i ett fåtal av täkterna och ammoniumhalten översteg referensvärdet

    i två av källorna. Kvävehalten är i tabell 1 och 2 utryckt som nitrat, NO

    3, för

    att kunna jämföra med värdena i SGUs föreskrifter. Nitrathalten överskrider utgångspunkt

    för att vända trend vid fyra vattentäkter. Sju vattentäkter och en källa har kvävehalter över

    referensvärdet. Metallhalterna i vattentäkterna och källorna var generellt sett låga. 2,6-

    diklorbensamid (BAM) var det enda bekämpningsmedel som detekterades vid fem av vattentäkterna.

    Baserat på resultaten i denna rapport har fem vattentäkter otillfredsställande

    status (på grund av BAM), tre vattentäkter är ”at risk” (överstiger värdet för utgångspunkt

    för att vända trend, tabell 5) övriga har god status enligt vattendirektivet. Den tydligaste

    trenden som kunde påvisas var att nitrat- och sulfathalterna i vattentäkterna minskar (tabell 1).

    Tabell 1.

    Trendbedömning av konduktivitet (Kond), pH, Alkalinitet (Alk), ammonium (NH4N),

    nitrat, klorid och sulfat i vattentäkterna (VT).

    Kond

    mS/m

    pH Alk

    mg/l

    NH4N

    mg/l

    Nitrat

    mg/l

    Klorid

    mg/l

    Sulfat

    mg/l

    Antal VT där trend kan bedömmas 8 18 17 7 12 13 12

    Antal VT där ingen trend kan påvisas 6 12 13 7 5 10 6

    Antal VT där en ökande trend kan påvisas 0 3 3 0 1 0 0

    Antal VT där en minskade trend kan påvisas 2 3 1 0 6 3 6

    ÖVERVAKNING AV GRUNDVATTEN I JÖNKÖPINGS LÄN 2005-2008

    5

    Tabell 2.

    Medelvärden 2005-2008 för konduktivitet (kond), pH, alkalinitet (alk), ammonium (NH4), nitrat, klorid, sulfat, försurningsbelastning (förs.), arsenik (AS), kadmium (CD),

    kobolt (CO), krom (CR), kvicksilver (HG), nickel (NI), bly (PB) och zink (ZN). Gult = halten överstiger referensvärdet, orange = värdet överstiger utgångspunkt för att vända

    trend, rött = värdet överstiger riktvärdet för grundvatten. x = ej analyserat / halterna överstiger ej detektionsgränserna.

    *Baseras endast på en mätning. **Vid provtagningarna

    i Malmbäck (2 st 2008) uppmättes en hög koncentration av bly (15.4 μg/l ) och en låg koncentration (0.07 μg/l

    Vattentäkt Kond

    mS/m

    pH Alk

    mg/l

    NH4

    mg/l

    Nitrat

    mg/l

    Klorid

    mg/l

    Sulfat

    mg/l

    Förs. AS

    μg/l

    CD

    μg/l

    CO

    μg/l

    CU

    g/l

    HG

    μg/l

    NI

    μg/l

    PB

    μg/l

    ZN

    μg/l

    BAM

    μg/l

    Status vattentäkt

    Anneberg 22.9 6.95 63.3 0.005 9 16.00 15.00 3.3 0.15 0.011 0.03 4.5 0.001 0.8 0.1 10.3 0.33 Otillfredställande

    Baskarp X 6.78 X 0.050 0.3 5.30 6.50 X 0.15 0.003 0.004 0.7 0.001 0.1 0.1 6.1 x God

    Bor 8.1 6.3 22.0 0.035 2.2 7.8 7.20 1.2 0.11 0.040 1.13 7.7 0.026 4.8 0.3 24.4 x God

    Bottnaryd 8.3 6.20 23.5 0.010 2.0 5.60 8.10 1.2 0.08 0.002 0.01 0.9 0.001 0.3 0.1 5.1 x God

    Broaryd 24.5 7.93 89.0 0.005 24.8 9.48 8.38 4.8 0.04 0.034 0.03 3.9 0.001 1.0 0.1 4.1 x Risk

    Bäckshult 14.8 6.64 23.3 0.005 0.3 6.80 6.10 1.1 0.04 0.010 0.05 3.7 0.018 0.4 0.3 2.6 x God

    Furusjö X 6.35 X 0.010 3.3 6.00 7.60 X 0.16 0.036 0.03 7.6 0.001 0.2 0.4 10.3 x God

    Grimstorp 6.1 6.30 13.3 0.005 2.2 5.20 6.90 0.7 0.03 0.008 0.05 42.7 0.001 1.8 0.2 4.1 x God

    Hjältevad 6.7 6.50 20.0 0.005 0.3 4.57 7.37 1.1 0.09 0.008 0.04 5.9 0.002 0.2 0.1 4.8 x God

    Holsby 16.0 6.40 46.0 0.050 15 7.55 9.70 2.5 0.03 0.007 0.06 8.0 0.002 0.2 0.1 3.1 x God

    Horda X 5.69 5.4 0.005 7.5 7.2 11,00 0.2 0.04 0.044 1.41 5.0 0.026 2.9 0.2 11.5 x God

    Jularp 35.3 7.68 165.0 0.005 7 19.00 24.00 9.3 0.31 0.008 0.02 3.4 0.001 0.3 0.3 5.5 x God

    Korsberga 10.0 6.55 28.5 0.038 2.3 6.90 8.90 1.5 0.11 0.010 0.08 4.1 0.001 0.2 0.2 24.4 x God

    Landsbro 24.5 6.65 61.5 0.038 22 15.50 22.00 3.3 0.08 0.007 0.04 1.6 0.001 0.8 0.1 3.8 x Risk

    Lanna X 5.83 5.4 0.005 0.2 6.8 8.5 0.3 0.04 0.027 0.04 3.9 0.026 0.7 0.2 14.2 x God

    Lekeryd 19.8 6.60 60.6 0.010 5.3 15.50 13.00 3.0 0.18 0.002 0.01 2.5 0.001 1.3 0.2 3.2 x God

    Ljusseveka X 7.40 X 0.071 X 13.50 21.00 X 0.41 0.015 0.92 0.1 0.001 2.8 0.03 3.6 0.11 Otillfredställande

    Malmbäck 8.0 6.67 30.0 0.005 1.0 5.70 9.60 1.9 0.04 0.023 0.03 5.1 0.002 1.8 7.7** 32.8 0.45 Otillfredställande

    N.Unnaryd 15.3 6.05 27.5 0.010 30.5 6.10 11.00 1.5 0.52 0.011 0.01 2.7 0.001 0.7 0.1 5.2 x Risk

    Skede 20.0 6.55 51.0 0.050 16.5 15.50 9.00 2.7 0.11 0.018 0.14 7.9 0.003 1.2 0.7 9.6 x God

    Starhult 19.9 6.70 36.1 0.005 2.7 X X 1.9 0.09 0.003 0.02 1.4 0.002 0.4 0.8 5.3 x God

    Sunnerby 14.9 6.27 21.2 0.005 10 X X 1.1 0.11 0.039 0.14 9.1 0.002 0.5 1.2 21.2 x God

    Svenarum X 6.10 12.0 0.005 4.8 6.90 8.70 0.6 0.06 0.018 0.02 2.9 0.026 1.4 0.1 8.6 0.37 Otillfredställande

    Viebäck X X X X X X X X 0.11 0.008 0.19 15.7 0.002 1.07 0.4 6.3 x God

    Vireda 60.1* 7.70 207.5 0.008 23 22.00* 75.00* 10.8 0.20 0.049 0.02 3.5 0.001 0.7 0.1 2.4 0.76 Otillfredställande

    Glörje källa 23.66 7.7 127 0.064 0.79 7.37 6.70 6.7 1.14 0.001 0.10 0.1 0.001 0.1 0.01 1.2 x God

    Gränseryd 14.95 7.3 56.6 0.006 3.1 6.65 10.5 3.0 0.11 0.007 0.01 0.2 0.002 0.1 0.01 1.6 x God

    Skogshyltan 4.8 6.1 5.33 0.066 0.95 5.21 6.82 0.3 0.03 0.001 0.01 0.1 0.001 0.1 0.04 1.1 x God

    Sunneränga 17.35 7.4 65 0.023 4.8 7.3 13.35 3.5 0.23 0.005 0.01 0.3 0.002 0.1 0.005 1.4 x God

    Taberg 2 33.5 8.35 115.3 0.022 2.6 7.5 19.35 6.1 0.04 0.002 0.20 0.8 0.001 1.9 0.09 0.7 x God

    ÖVERVAKNING AV GRUNDVATTEN I JÖNKÖPINGS LÄN 2005-2008

    6

  • 89. Andersson, Daniel
    Naturvårdsbränning av Flistersjönäset - inventeringsrapport och resultatsammanställning2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den tredje augusti 1999 brändes i naturvårdssyfte ca 120 hektar ståndskog på Flistersjönäset. För att följa upp,dokumentera och utvärdera resultaten av branden genomfördes under juni 2000 en inventering av området.Rapportens syfte är att sammanställa, analysera och presentera data från inventeringen av brandfältet, för attåskådliggöra om branden åstadkommit önskvärda biologiska resultat. De företeelser som undersökts är främst;bildandet av bränd ved (levande och död), bildandet av döda eller skadade träd, brandpåverkan på fält- och bottenskiktsvegetation samt brandpåverkan på markens organiska skikt.Resultaten ligger väl i linje med vad som observerades vid bränningstillfället och visar att branden har tillskapatstora mängder bränd ved. Den största delen återfinns i lägre diameterklasser, eftersom de flesta träden i de huvudsakligen skiktade bestånden återfinns i dessa. Detta resultat gäller både stående träd och lågor. Branden haräven tillskapat stora mängder döda och skadade träd, framför allt i de lägsta diameterklasserna. Grövre träd har, med vissa undantag klarat branden utan skador.Både fält- och bottenskiktsvegetationens yttäckning har påverkats kraftigt. Däremot har markens organiska skiktoch därigenom även fältskiktsvegetationens rotsystem inte påverkats i någon större utsträckning. Brandpåverkansgraden varierar ganska kraftigt över området. Punktvis har vissa områden inte alls berörts avbranden medan andra påverkats betydligt mer än vad de generella resultaten gör gällande.På det hela taget kan man nog bedöma bränningen som lyckad ur ett naturvårdsperspektiv. Undantag från dettaär en något svag påverkan på markens organiska skikt till följd av en hög fukthalt vid bränningstillfället.

  • 90.
    Andersson, Elin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Jämtlands län.
    Kempe, Göran
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Larsson, Artur
    Siira, Ulrika
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Skogsstyrelsen.
    Uppföljning av biologisk mångfald meddata från Riksskogstaxeringen: Slutrapport, mars 20122012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport redovisar resultatet av ett samarbete mellan två projekt, dels ett projekt inom fortlöpande

    miljöanalys på SLU, lett av Artdatabanken, dels ett projekt som letts av Länsstyrelsen i Jämtland

    tillsammans med Artdatabanken och Skogsstyrelsen. Det senare drivs som ett så kallat miljömålsprojekt,

    med medel från Naturvårdsverket. I båda projekten är Riksskogstaxeringen en samarbetspartner.

    Grundtanken i båda projekten är att undersöka vilka parametrar i Riksinventeringen av skog (RIS) som

    bäst speglar tillståndet för biologisk mångfald.

    I ett första steg har arbetsgruppen valt ut ett antal parametrar som bör tas fram och undersökas. I ett andra

    steg har SLU tagit fram ett bakgrundsmaterial som diskuterats vidare inom gruppen. Därefter har gruppen

    tagit fram ett preliminärt förslag på vilka parametrar som kan vara lämpliga att prioritera för uppföljning

    av miljömålen. Förslaget har remitterats till forskare och myndigheter som kan tänkas ha intresse av

    innehållet och inkomna synpunkter har inarbetats i föreliggande slutrapport. Innehållet kan utgöra

    lämpligt bakgrundsmaterial om tillståndet i skogen, men också som indikatorer och andra mått som kan

    användas på olika sätt i uppföljning av biologisk mångfald.

    Övergripande kan det konstateras att RIS ger värdefull kunskap om främst utvecklingen av skogliga

    strukturer som trädens ålder, trädslag, beståndsålder och andra kvaliteter. Denna information kan bidra till

    att beskriva förutsättningarna för den biologiska mångfalden. Ett flertal av parametrarna har haft en

    positiv utveckling under miljömålsperioden. Det är däremot inte liktydigt med att utvecklingen för den

    biologiska mångfalden utvecklats i en positiv riktning. Detta på grund av att de nivåer som vi har att utgå

    från (1999) ofta ligger på en så låg nivå jämfört med många arters behov att det krävs kraftiga

    förändringar för att arterna ska kunna utvecklas i positiv riktning.

    Projektet har hitintills prioriterat drygt ett tjugotal skogliga parametrar för uppföljning av biologisk

    mångfald inom miljömålssystemet. Av de skogliga parametrarna har följande föreslagits få hög prioritet:

    Antal gamla träd över 121 år per kvadratkilometer, indelat i åldersklasser

    Areal gammal skog fördelad på skogstyper; tall, gran, barr (ädel, barrädel, barrlöv)

    Volym död ved av olika trädslag; tall, gran, löv

    Volym död ved av olika grovlek

    Areal ädellövskog indelad i åldersklasser

    Areal ädellövskog fördelat på olika klasser för mängden död ved

    De arter och spårtecken från inventeringen som särskilt uppmärksammats är:

    Hackmärken

    Vedsvamp

    Tickor

    Mjölkört

    Hänglavar; man- och skägglav

  • 91.
    Andersson, Henrik C
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Fisk i vattendrag och stora sjöar: Metoder för övervakning2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie syftade till en genomgång av befintliga elfiskeprogram i

    kustvattendrag i södra Sverige för att se om programmen kunde samordnas

    och optimeras. Genom en enkät till 11 länsstyrelser och 14 andra organisationer

    (kommuner, vattenvårdsförbund, fiskevårdsområden, Fiskeriverket

    m.fl.) erhölls uppgifter om 28 pågående elfiskeprogram från Uppsala till

    Hallands län, även tillrinnande vattendrag till Vättern inräknades.

    De flesta elfiskeprogram (96 %) förväntas pågå långsiktigt.

    De flesta program hade startats under 2000-talet, men några program

    hade pågått sedan 1980-talet.

    I hälften av de pågående elfiskeprogrammen elfiskades samtliga

    lokaler årligen.

    De pågående elfiskeprogrammen som hade ett renodlat syfte var

    främst de som genomfördes inom de samordnade recipientkontrollerna

    (10 program), medan resterande program oftast hade två

    eller flera syften.

    I majoriteten (79 %) av de pågående elfiskeprogrammen hade inga

    specifika mål satts upp för vare sig lokaler och vattendrag.

    I knappt hälften (46 %) av de pågående elfiskeprogrammen skedde

    en årlig utvärdering, följt av enbart redovisning av elfiskeresultaten

    (39 %).

    I drygt hälften av programmen hade även en samlad utvärdering

    gjorts och/eller var planerad.

    Genomgången av elfiskeresultat visade att:

    En lokal bör följas minst fem år för att få en bild av samtliga

    förekommande fiskarter.

    300-400 m2 samplad area kan sättas som en övre gräns vid elfiske för

    att fånga förekommande arter.

    En god statistisk precision i skattning av artantalet kan uppnås med

    4-6 lokaler per vattendrag och år.

    Med samplingen vartannat år istället för varje skulle hälften av de

    signifikanta förändringarna av artantalet ej detekterats, trots att

    samma tidsperiod undersökts.

    Det är viktigare att fiska vid samma vattennivå än att hålla provtagningsdatum

    exakt när avsikten är att bestämma öringtätheten.

    12

    En god precision i bestämning av öringtäthet kan uppnås med

    5 undersökta lokaler per vattendrag och år.

    Provtagning vartannat år jämfört med varje år gör att endast 60

    procent av trender i öringtäthet kan påvisas. Minskas samplingsfrekvensen

    till vart tredje år kan bara 25 procent av signifikanta

    förändringar beläggas statistiskt.

    Biologisk mångfald bör inte övervakas med diversitetsindex på

    grund av få arter, utan hellre med frekvensen av rödlistade resp.

    främmande arter. Exempel redovisas.

    Skattningen av ekologisk status kan påverkas av vattentemperaturen,

    avrinningsområdets storlek och vattenhastigheten.

    Rekommendationer för lokalval ges.

    Utgående från ovanstående resultat görs rekommendationer för hur elfiskeprogrammen

    kan optimeras för att passa multipla syften med god statistisk

    precision (avsnitt 4).

  • 92. Andersson, Henrik C
    Fiskar och fiskare i Stockholms län: läget år 20022003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det finns 53 licensierade yrkesfiskare i Stockholms län varav 5 är verksamma i Mälaren. Saltsjöfisket domineras av strömming och torsk medan fisket i Mälaren domineras av gös.I Mälaren har fisket efter siklöja minskat mycket drastiskt under senare år, från 150-200 ton under slutet av 1980-talet till 0,5-1 ton under början av 2000-talet. Merparten av yrkesfisket i Stockholms län bedrivs från små båtar, under 12 meter. Statistiken över yrkesfisket i Stockholms skärgård är ofullständig och endast 23 av de 48 licensieradefiskarena förekommer i den officiella statistiken. Fritidsfisket är omfattande i Stockholms län och ca 650 000 av länets invånare är intresserade av fiske. Fritidfisketsfångster är stora och de enkätundersökningar som genomförts av Fiskeriverket pekar mot att de överstiger yrkesfiskets av arter som gädda och abborre.Från och med 2002 ingår fisk i Länsstyrelsens regionala miljöövervakning och under augusti genomfördes ett provfiske i Stockholms skärgård och under hösten elfiskades 56 lokaler i 14 kustmynnande vattendrag. Utöver Länsstyrelsens provfiske genomförde Tyresö fiskeförening ett provfiske i Kalvfjärden i Tyresö kommun med länsstyrelsens hjälp. Provfiskefångsten vid Lagnö överensstämde med vad som är att förvänta i ett förhållandevis ostört nutida kustområde. Totalt fångades 18 fiskarter vilket var många i förhållande till andra provfiskade längs ostkusten. Fångsten av dominerades abborre både i vikt och antal. I Kalvfjärden var fångsten mindre, i förhållande till övriga områden, än vad som varförväntat. Det fångades även färre fiskarter än vad som var att förvänta och fångsten av karpfiskar var förhållandevis stor. Vid elfiskeunderökningen fångades totalt 13 arter i de undersökta vattendragen. Öring, abborre och gädda var de fiskarter som påträffades på flest lokaler. Flest fiskarter fångades i Bränningeån, Broströmmen, Loån, Skeboån och Moraån. De högsta tätheterna av fisk uppmättes i Igelbäcken, Kagghamraån, Moraån och Åvaån. I Igelbäcken utgjordes fångsten i huvudsak av grönling, i Kagghamraån och Moraån dominerades fångsten av stensimpa och öring medan den i Åvaån mestadels utgjordes av öring. Lite fisk fångades i Skeboån, Penningbyån och Skillebyån. Mycket öring påträffades i Bergshamraån, Hammerstaån,Kagghamraån och Åvaån. I vattendrag som Skillebyån och Penningbyån fångades oväntat få öringar. Kagghamraån har elfiskats kontinuerligt sedan 1994 och förekomstenav öring har ökat avsevärt genom olika typer av fiskevårdande åtgärder.

  • 93. Andersson, Henrik C
    et al.
    Östlund, Linda
    Sandström, Olof
    Fiskevårdsplan 2007 - 2010 för Stockholms län2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Fiskevårdsbehovet är stort i Stockholms län. Problemen med fiskbestånden täcker hela skalan från gäddans kraftiga beståndsnedgångar med kopplingar till storskaliga miljöproblem i Östersjön till utdikade sjöar och våtmarker iinlandet. Påverkan på länets vattendrag är omfattande. Det finns även stort behov att förbättra förvaltningen av de kommersiella fiskarterna i länet och därigenom skapa underlag för livskraftiga näringar baserade på fisk samtrekreation för länets invånare.Det statliga fiskevårdsbidraget kan omöjligt täcka dessa behov. Det är därför nödvändigt att samordna olika finansieringskällor och intressen. I fiskevårdsplanen finns en översiktlig beskrivning av målen för verksamheten samt strategier för att öka samordning och skapasynergieffekter mellan olika åtgärder. Länsstyrelsen har en ambition att Stockholms skärgård skall bli ett "särskilt fiskeområde" under den innevarande strukturmedelsperioden.För fiskevården inom ramen för det statliga fiskevårdsanslaget beräknas till ca 5,5 kronor miljoner per år. Statsbidraget utgör ca 2,3 miljoner per år. Kostnaderna för åtgärder i skärgården har inte specificerats för åren 2009 och 2010. Under 2007-2008 kommer det att genomföras en förstudie tillsammans med Fiskeriverket för att definiera detta behov på objektsnivå.Målgruppen för planen är centrala verk, kommuner, fiskets organisationer och enskilda. Förhoppningen är att det i det kommande fiskevårdsarbetet sker en ökad integrering av fiskevårdsarbetet med övriga mål för miljö- ochfiskeripolitiken samt den kommunala översiktsplaneringen.

  • 94.
    Andersson, Håkan
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Gaddsteklar och blomflugor i tio skogsområden i Västra Götalands län 20082010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    I samband med bestämningsarbetet av skalbaggar vid en inventering av tio ädellövskogsområden i

    Västra Götaland 2008, lades en del andra insekter undan för att eventuellt artbestämmas vid ett senare

    tillfälle.

    Alla gaddsteklar (här avses guldsteklar, bin och humlor, getingar, vägsteklar och rovsteklar) och

    blomflugor samt ytterligare några enstaka insekter artbestämdes i början av 2010. Sammanlagt

    artbestämdes 1 135 gaddsteklar, 141 blomflugor och fem övriga insekter. Antalet arter uppgick till 58

    gaddsteklar, 25 blomflugor och två övriga insekter. En rödlistad art påträffades samt en art som

    tidigare varit rödlistad. Två nya landskapsfynd för landskapet Bohuslän gjordes.

    De mest anmärkningsvärda fynden var den rödlistade skalbaggsstriten

    Issus muscaeiformis som

    påträffades i fyra exemplar i Gunnarsbo på Orust, samt rovstekeln

    Ectemnius sexcinctus som hittades i

    ett exemplar i Skottek utanför Ulricehamn.

  • 95. Andersson, Håkan
    Inventering av dyngbaggar i Örebro län 2008 - förekomst av streckdyngbagge Aphodius merdarius2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I månadsskiftet maj-juni 2008 inventerades dyngbaggar på 40 lokaler på uppdrag av Länsstyrelsen i Örebro län. Det viktigaste syftet med inventeringen var att ta reda på hur utbredd streckdyngbaggen Aphodius merdarius är i Örebro län. Ett annat syfte var att få bättre kännedom över vilka arter av dyngbaggar som förekommer i länet. Streckdyngbaggen är klassad som starkt hotad (EN) enligt den nationella rödlistan (Gärdenfors 2005). Arten ingår i åtgärdsprogrammet för dynglevande skalbaggar (Ljungberg 2007). Streckdyngbaggen är en art som är ganska starkt knuten till hästspillning, helst i torra, varma betesmarker. Efter 1950 har arten gått mycket snabbt tillbaka i Sverige och ansågs försvunnen från fastlandet. I slutet av 1990-talet och på 2000-talet har arten återfunnits på flera platser i södra Sverige, bl.a. på ca 20 lokaler i Stockholms län vid en inventering utförd av Calluna AB år 2007 (Andersson 2007). Vid denna inventering i Örebro län hittades streckdyngbaggen i sju av de 40 inventerade betesmarkerna. I något fall var dessutom streckdyngbaggen en av de dominerande arterna. Arten hittades främst i helt triviala kulturbeten utan några andra naturvärden. Alla fynden gjordes i den södra delen av länet och bara i hästspillning. Den främsta anledningen till att streckdyngbaggen minskade så snabbt efter 1950 var förändringar inom jordbruket, främst att hästen på allvar ersattes av traktorer. Skälet till att streckdyngbaggen åter igen verkar ha blivit vanligare beror på att hästar återigen blivit vanligare, t.ex. runt Stockholm där streckdyngbaggen verkar förekomma i ganska många hästbetesmarker. Förutom de sju nya lokalerna för streckdyngbagge var det intressantaste fyndet ett par exemplar av rakhorndyvel Onthophagus nuchicornis i Nydalen, Askersunds kommun. Denna art var inte funnen i Närke sedan 1930-talet. Nydalen var också inventeringens artrikaste lokal med tolv arter dynglevande skalbaggar.

  • 96. Andersson, Håkan
    Inventering av insekter i fem linddominerade lokaler i Västmanlands län 2006.2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vid inventeringen av de fem linddominerade lokalerna i Västmanland påträffades sammanlagt 20 rödlistade arter. Av dessa var två klassade i kategorin Starkt hotad (EN): mulmknäppare Elater ferrugineus och Synchita separanda (en barkbagge). Dessutom var tre arter klassade i kategorin Sårbar (VU): Quedius truncicola (en kortvinge), Eucnemis capucina (en halvknäppare) och trubbtandad lövknäppare Crepidoderus mutilatus. Övriga 15 arter var klassade i kategorin Missgynnad (NT). Sammanlagt gjordes elva nya landskapsfynd. Många av dessa fynd var arter som är ganska vanliga, låt vara att de i Västmanland befinner sig på gränsen av sitt utbredningsområde. Fyra av nyfynden är rödlistade, samtliga i kategorin Missgynnad (NT): sprängtickgnagare Dorcatoma substriata, Stephostethus alternans (en mögelbagge), brun vedborre Xyleborinus saxesenii samt hålträdklokrypare Anthrenochernes stellae. De mest intressanta fynden var mulmknäppare Elater ferrugineus i Sandholmarna, Strömsholm, kortvingen Quedius truncicola i Stensjöberget, Tidö samt barkbaggen Synchita separanda på Skutterön. Värt att notera är också att de sällsynta trubbtandad lövknäppare och halvknäpparen Eucnemis capucina hittades på tre lokaler vardera. Flest rödlistade arter påträffades i Stensjöberget (Tidö) med elva stycken. I Sandholmarna (Strömsholm), Fullerö och Skutterön påträffades åtta rödlistade arter och i Saxgarn fem stycken. Vid inventeringen påträffades två arter som finns med i åtgärdsprogrammet för hotade skalbaggar knutna till lind. Enfärgad brandsvampbagge Diplocoelus fagi hittades på tre platser (Fullerö, Saxgarn och Skutterön) medan Synchita separanda endast påträffades på Fullerö. Alla arter som är eller har varit rödlistade finns nämnda på följande sidor. Alla artbestämda arter finns listade i tabellerna.

  • 97. Andersson, Ingemar
    Inventering av flodpärlmusslan i Silletorpsån1990Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sommaren 1990 utförde jag en inventering, rörande förekomsten av flodpärlmusslor, i Silletorpsån. Målsättningen med undersökningen var främst att inventera kända muyssellokaler och jämföra resultaten med två tidigare utförda undersökningar (Björk 1962 och Persson 1981), för att därigenom försöka utröna i vilken utsträckning flodpärlmusslebeståndet påverkats de senaste 30 åren.

  • 98. Andersson, Jafet
    Övervakning av marknära ozon i Jönköpings län 2002-2004: resultat av mätningar med passiva ozonprovtagare under åren 2002-20042005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Marknära ozon mäts i Jönköpings län sedan 1993 i syfte att värdera länet gentemot gällande regler till skydd för vegetation och människors hälsa som kan ta skada vid höga halter. Denna rapport redovisar framför allt resultat under perioden 2002-2004. Under dessa år har mätningar utförts vid två stationer sommartid och två stationer året runt med hjälp av passiva provtagare med en månatlig exponeringstid.Gällande riktlinjer, konvention, EG direktiv, miljökvalitetsnormer samt miljömål specificerar gränsvärden baserat på timmedelvärden. Eftersom stora timvariationer i ozonkoncentration finns kan inte länets månatliga mätningar jämföras på ett tillfredställande sätt gentemot dessa.Länets ozonhalter fluktuerar i en regelbunden cykel på årsbasis och har varken ökat eller minskat signifikant under perioden 1996-2004. Typiska halter för sommar respektive vinterhalvår är 60-90 mikrogram per kubikmeter samt 20-60 mikrogram per kubikmeter mätt som månadsmedelvärde. Halten där risk finns för skada på människors hälsa (120 mikrogram per kubikmeter) överskrids sällan medan gränsvärdet för skada på växtlighet (80 mikrogram per kubikmeter) överskrids regelbundet speciellt under april-juni. Om den relativt konstanta flerårstrenden håller i sig blir det svårt att nå generationsmålet rörande marknära ozon. Länets stationer skiljer sig inte signifikant åt (p<0,001) utan visar istället på stor samstämmighet och därmed en övergripande länssituation snarare än lokal rumslig variation beträffande ozonhalter.Eftersom mätningarna i länet inte utförs med tillräcklig tidsupplösning för att kunna värderas gentemot gällande gränsvärden uppskattades länets förhållande till normerna beträffande människors hälsa samt vegetation med hjälp av den kontinuerligt ozonmätande stationen Norra Kvill som korrelerar mycket väl (R2 0,63-0,88) med samtliga länets stationer i fråga om månadsmedelhalter. Dessa beräkningar indikerar att länet med råge når de gränsvärden som ramdirektivet för luftkvalitet sätter mellan 2010-2020 beträffande skada på vegetation, men att det fortfarande är en bit kvar till att nå FN konventionen och miljökvalitetsnormen som börjar gälla 2020. Beträffande människors hälsa indikerar beräkningarna att länet erfar en trend av ökande antal dagar då den kritiska nivån där människors hälsa kan ta skada överskrids. Detta går i rakt motsatt riktning mot takdirektivet även fast gränserna satta i ramdirektivet inte nås ännu. Dessutom tycks ramdirektivets långtidsmål, miljökvalitetsnormen och miljömålet väldigt långt borta med den ökande trenden.Beträffande bidragande orsaker till bildandet av marknära ozon i länet observerades en svag korrelation mellan kvävedioxid och ozonhalt. Antalet soltimmar däremot visar på en variabel och komplicerad koppling till ozonhalt. Signifikanta korrelationer (p<0,05) observerades vid stationerna Bordsjö och Fagerhult där ozonhalt mäts året runt vilket tycks tyda på att solljuset är mer begränsande under vinterhalvåret än sommarhalvåret.

  • 99. Andersson, Jan
    Inventering av fisksamhällen vid Tromtö i Blekinge, augusti 20012001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tromtö naturreservat i den västra delen av Karlskrona skärgård omfattar 12,4 km2, varav ca 70% utgörs av havsyta (figur 1). Provfisken genomfördes i augusti 2001, som en del av en större inventering av områdets marina växtoch djurliv. Fiskena utfördes av Fiskeriverkets Kustlaboratorium på uppdrag av länsstyrelsen i Blekinge län. Det undersökta området omfattade, förutom reservatets vattenområde, även angränsande vatten i öster mot Haglö och Skillingenäs samt i väster mot Almöhalvön. Det totala undersökningsområdet täckte 17-18 km2.

  • 100. Andersson, Jan
    et al.
    Franzén, Fredrik
    Kustfiskövervakning i de nationella referensområdena Kvädöfjärden och Torhamn2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Fisksamhället i referensområdet Kvädöfjärden i södra Östergötland har studerats sedan 1987 genom

    provfisken under sommaren. Den totala fiskbiomassan förändrades inte under perioden fram till och

    med 2005. En förändring av samhällets sammansättning speglas av en stigande andel rovlevande fiskar,

    i första hand abborre, och av ett ökande antal fiskarter i fångsten. En allt snabbare tillväxthastighet hos

    abborre förklaras till största delen av att havsvattnet blivit varmare över tiden. Ett resultat av denna

    utveckling är att abborren mot slutet av perioden har rekryterats till fisket vid en lägre ålder.

    Övervakningen av kustfisk utökades 2002 med ett kustområde vid Torhamn i sydöstra Blekinge. Provfiskena

    där dokumenterar ett samhälle dominerat av abborre och andra sötvattenarter. Abborrens

    åldersstruktur tyder på en normalt fungerande reproduktion i området. Låga tätheter av mer än tre år

    gamla abborrar har konstaterats, men har ännu inte kunnat förklaras. Tillväxten hos abborre var något

    snabbare än den i Kvädöfjärden.

    Beståndstäthet och reproduktionsförmåga hos tånglake har övervakats i Kvädöfjärden sedan 1994.

    Beståndet förändras inte signifikant över tiden, men en vikande tillväxthastighet har observerats hos

    honorna. Inga förändringar har dokumenterats avseende enskilda honors reproduktionspotential. De

    variabler som representerar hälsotillstånd hos yngel indikerar inte någon negativ påverkan på den

    lokala miljön och bedöms beskriva naturliga bakgrundsnivåer.

1234567 51 - 100 av 5651
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf