Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 51 - 100 av 106
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Haglund, Peter
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Olofsson, Ulrika
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Miljöövervakning av slam: Redovisning av resultat från 2008 års provtagning (inklusive en sammanfattning av åren 2004-2008)2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna fortsättning på tidigare års miljöövervakning av slam redovisar kortfattade resultat av 2008 års provtagning. Kompletterande information om reningsverken, föreningar, provtagning och analys återfinns i rapporten Miljöövervakning av slam, Redovisning av resultat från 2004-2006 års provtagningar [1]. Förekomsten av organiska substanser i slam från åtta svenska avloppsreningsverk (ARV); Stockholm (Henriksdal), Göteborg (Ryaverket), Umeå (Öhn), Borås (Gässlösa), Eslöv (Ellinge), Alingsås (Nolhaga), Floda och Bollebygd, har undersökts. Följande ämnen/ämnesgrupper har ingått i studien: bromerade difenyletrar, klorparaffiner, fluorerade ämnen, fosfatestrar, ftalater, butylhydroxytoluen, klorbensener, klorfenoler, triclosan, organotennföreningar, siloxaner, metaller samt klorerade dibenso-p-dioxiner, dibensofuraner och bifenyler. I graferna till denna rapport visas halterna för perioden 2004-2008. Slam från Bollebygd analyserades dock inte under 2004. Liksom tidigare år så är slamhalterna generellt lika såväl mellan reningsverk som över tid. Med andra ord är mellanårsvariationen är generellt lika stor som variationen mellan olika reningsverk. Det finns dock några avvikelser. Slam från Umeå ARV ser ut att innehålla mer DEHP och ofta även mer di-isodecyl ftalat än övriga reningsverk. Dessa ämnen har liknande teknisk användning. Vidare innehåller slam från Gässlösa ARV generellt flera olika fluorerade ämnen än övriga reningsverk och även högre halter av PFOA.

  • 52.
    Haglund, Peter
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Veenaas, Cathrin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Non-target screening and digital archiving of abiotic samples2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna rapport beskrivs resultatet av ett doktorandprojekt vid Umeå universitet som initierats och finansierats av Naturvårdsverket. Inom detta projekt utvecklades innovativa metoder för att skapa och använda digitala arkiv för miljörelaterade prover, såsom biologisk vävnad, sediment och rötslam. Digitala arkiv skiljer sig från traditionella miljöprovbanker genom att resultat från analys av miljöprover fryses digitalt, istället för att fysiska prover placeras i frys.

    För att testa detta nya koncept utvecklades nya metoder för omfattande kemisk analys av slam från avloppsreningsverk. Avloppsslam är spännande för att det kan ge en integrerad bild av vilka kemikalier som används i samhället. Slam används också bland annat till gödsling av åkermark vilket kan leda till spridning av farliga kemikalier till miljön och därmed exponering av olika organismer, inklusive människa.

    De nyutvecklade metoderna möjliggör analys och efterföljande identifiering av miljöföreningar med vitt skilda kemiska egenskaper. De inkluderar icke-specifik provberedning och omfattande analys av avloppsslam med gaskromatografi (GC) respektive vätskekromatografi (LC) kopplat till högupplösande masspektrometri. För beredning av prover för GC-analys utvecklades två olika metoder för extraktion av föroreningar och eliminering av potentiellt störande ämnen, exempelvis fett och humus. Likaså optimerades extraktionstekniker för LC-analys. Genom att komplettera de båda metoderna för GC-analys med en för LC-analys kan miljöföroreningar med varierande stabilitet, storlek och polaritet analyseras. Det utvecklades även ett robust retentionindexsystem för tvådimensionell gaskromatografi (GC×GC) baserat på relativ retention i förhållande till polyetylenglykoler, liksom metoder för att beräkna retentionstider och index. Bäst resultat uppnåddes med en multivariat prediktion med hjälp av molekylära deskriptorer. Tillsammans underlättar dessa verktyg identifiering av nya potentiella miljögifter.

    Analys av tidstrender användes för att prioritera bland detekterade föroreningar, till exempel för att finna föroreningar som ökar i halt med tiden. Tusentals föroreningar med statistiskt säker-ställda tidstrender upptäcktes och flera hundra av dem kunde ges en preliminär identitet. Föroreningar med starkt ökande trender inkluderade exempelvis kemikalier med UV-blockerande egenskaper som används i solskyddsmedel. Slutligen presenteras nuvarande status och utsikter för framtida användning av digitala arkiv. Lämpliga rutiner för digital arkivering diskuteras och det ges rekommendationer för varje steg, från insamling av prover, genom instrumentanalys till lagring av slutdata. Förhoppningen är att digitala arkiv framöver helt eller delvis kan ersätta miljöprovbanker för miljögiftsstudier och därmed undvika problem såsom begränsad tillgång till material, nedbrytning eller kontamination under lagring.

  • 53.
    Hagmar, Lars
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Wallin, Ewa
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Tysklind, Mats
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Sjöström, Anna Kitti
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Vessby, Bengt
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Uppsala universitet.
    Jönsson, Bo AG
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Rylander, Lars
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Tidstrender för halter av persistenta klororganiska miljögifter i blod hos vuxna svenska män i relation till konsumtion av fet östersjöfisk2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det har skett en signifikant genomsnittlig minskning med 34 till 55 % av serumhalterna av CB-153, p,p´-DDE och HCB under perioden 1991 till 2001 bland 39 medelålders svenska män, varav en del med hög konsumtion av fet östersjöfisk. Detta kunde inte förklaras med förändrad fiskkonsumtion över tiden. Däremot förklarade en ökad kroppsvikt en del av minskningen, genom en ”utspädningseffekt” (större distributionsvolym). Det är sannolikt att en minskad förorening av animaliska livsmedel med dessa POPs under senare år bidragit till de sjunkande halterna i serum. I motsats till resultaten för CB-153, p,p´-DDE och HCB förelåg det inte någon signifikant tidstrend för TEQ för PCDD eller PCDF I serum bland 26 medelålders svenska män, trots en längre uppföljningsperiod (1987 till 2002). För enskilda PCDD/F kongeners noterades såväl minskningar som ökningar över tiden. Resultaten ger vid handen att dioxinbelastningen varit oförändrad under den senaste 15 års perioden.

  • 54.
    Hansson, Katarina
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Bibi, Momina
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Bodholm, Sara
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Braun, Henrik
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Hageström, Ulla
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Norén, Katja
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Rehngren, Erika
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Liljelind, Per
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Hjelt, Maria
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Sjöström, Anna-Kitti
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Övervakning av miljögifter i havskräfta och hummer: Bohus- och Hallandskusten2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 55.
    Heiskanen, Janne
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Nilsson, Björn
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Mäki, Ann-Helen
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Allard, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Moen, Jon
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Holm, Sören
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, Sture
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Olsson, Håkan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Aerial photo interpretation for change detection of treeline ecotones in the Swedish mountains2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    It is expected that the ongoing climate change will have a strong influence on the Earth’s vegetation and cause the advancement of treelines towards the poles and up to higher elevations. In the Swedish mountains, changes in the positions of alpine treelines have already been reported, and major changes due to changing climate are predicted for the near future. Remote sensing techniques have considerable potential to improve the monitoring of spatially complex treeline ecotones, which are likely to show site dependent responses to changing climate. Aerial photos provide the longest temporal record of remote sensing data for studying the historical treeline changes. High spatial resolution and the possibility of interpreting photos in three-dimensions are the main strengths of aerial photos. The National Inventory of Landscapes in Sweden (NILS) is a nationwide environmental monitoring program, which provides sampling infrastructure for monitoring treelines over the Swedish mountains using high spatial resolution remote sensing data.

  • 56.
    Helander, Björn
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum.
    Olle, Karlsson
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum.
    Gråsäl2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Antalet räknade gråsälar ökade även under2005. I Östersjön som helhet räknades18 300 gråsälar under pälsbytesperiodeni månadsskiftet maj/juni 2005.I Sverige räknades 6 600 gråsälar, vilketär betydligt fler än de 5 500 som räknadesunder 2005. De ska inte tolkas somen massiv ökning av det svenska beståndetutan reflekterar snarast vilken sida avgränsen sälarna befann sig på under räkningsperioden.I Finland räknades någotfärre sälar 2005 än föregående år. Överhela perioden 1990–2005 har det svenskasälbeståndet ökat med ca 7,9 procentper år, men ökningstakten tycks vara någothögre för regionen Sörmland-Östergötlandoch något lägre för det sydligastebeståndet. Dock är dessa skillnader intesäkerställda statistiskt.

  • 57.
    Hoffsten, Per-Ola
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU. Bollnäs kommun.
    Galvån: Ett riksintresseområde för naturvården, X 1051992Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]
    • Riksintresset
    • Rikedom av forsar och strömmar i kombination med vattendragets storlek utgör en ovanlig och därför värdefull miljö.
    • Området utgör även en värdefull biotop för sårbart djurliv bl. a utter, nedströmsvandrande insjööring.
    • Översvämningsbetingade våtmarksmiljöer med rik flora, bl. a Kung Karls spira, intressant strandflora invid sidofåror, samt en unik svampflora invid biflödet Nybobäcken.
  • 58.
    Johansson, Magnus
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Lindberg, Richard
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Wennberg, Patrik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Tysklind, Mats
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Screening av antibiotika i avloppsvatten, slam och fisk under 2002/20032003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tretton olika antibiotika har undersökts i en screeningstudie i Sverige under 2002/2003. Avloppsvatten, slam och fiskprover har ingått i denna studie. Provtagningar har genomförts vid två tillfällen och fem reningsverk av olika karaktärer. Kemiska analysmetoder har utvecklats och validerats för samtliga dessa matriser. För första gången har intern standard metoden (struktur analoger) utnyttjats fullt ut för bestämningar av antibiotika i miljöprover. Resultaten visar att penicilliner och cefalosporiner har korta halveringstider. Enstaka substanser av dessa grupper har detekterats i 50 % av alla avloppsvattenprover och då endast i undantagsfall i utgående vatten. Fluorokinoloner, trimetoprim och doxycyklin har detekterats i samtliga avloppsvattenprover (20 av 20). I slam förekommer främst fluorokinoloner och doxycyklin. Fluorokinolonerna förekommer i relativt höga halter (summa fluorokinoloner ~6.5 mg kg-1 TS). Detta kan utgöra en risk om detta material sprids ut i miljön men mer kunskap krävs om dessa substansers mobilitet och toxicitet för att göra denna bedömning.

  • 59.
    Knekta, Eva
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen. Kemikalieinspektionen; Umeå universitet.
    Fischer, Stellan
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Kemikalieinspektionen.
    Hur nyttja data från produktregistret för identifiering av kandidater till monitoringprogrammet: En förstudie2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Miljöövervakning är en viktig del i arbetet för att nå det svenska miljökvalitetsmålet ”giftfri miljö”. Inom miljöövervakningen studeras resthalter av ett flertal ämnen i exempelvis luftdeposition, biota, reningsverk, jord och vatten. Fördelning i miljön styrs förutom av inneboende kemikalieegenskaper, såsom tex. vattenlöslighet och persistens, även av kemikaliehanteringen. Kemikalieinspektionens register över svenska kemiska produkter (produktregistret) är en viktig källa till kemikaliehantering (72 000 produkter, 14 500 olika ämnen). Denna studie har haft till syfte att belysa om hanteringsdata i produktregistret kan användas för att identifiera högemitterande kemikalier samt till vilka recipienter dessa emitteras. Arbetet har lags upp som en förstudie där olika metoder har prövats. Inledningsvis analyserades och strukturerades funktioner och användningsområden (”branscher”) i produktregistret med hjälp av multivariat dataanalys. Framtagna modeller gav en god överblick av produktregistret och kan även användas för att screena efter prioriterade ämnen. En översiktlig genomgång av tillgängliga miljöövervakningsuppgifter kopplades till profiler i produktregistret. Utifrån detta valdes 12 kemikalier ut (Triclosan, dietylhexylftalat, dibutylftalat, kromsalter, glyfosat, tributylfosfat, tributyltennoxid, nonylfenol, limonen, hexabromocyclododecan och pentabromodifenyler) som modellsubstanser för fortsatta studier. Substanserna representerar olika användningsområden och ett brett spektra kemisk-fysikaliska egenskaper. En styrka i produktregistermaterialet är att data finns lagrat för ett antal år tillbaks i tiden. Tidstrender i kvantitet och användningsmönster kan användas som tidiga varningstecken på ökad spriding. För att få ett mått på en kemikalies hanteringsdrivna emissionsbenägenhet utarbetades ett ”spridningsindex” utifrån hanteringsdata. Principen för indexet är att för ett ämne räkna fram ett emissionsbidrag för alla kemiska produkter där ämnet förekommer. Dessa kvantitetsviktas och summeras till ett övergripande spridningsindex. Emissionen har differentierats till olika miljöer här kallad primärrecipienter. Dessa är ytvatten, jord, luft, reningsverk samt människa. Ämneshalter i inkommande avloppsvatten samt i slam i reningsverk användes för validering av spridningsindex för primärrecipienten ”reningsverk”. Resultatet visar att tidstrender baserade på spridningsindex verkar överensstämma med uppmätta trender i slam. Ingen koppling erhölls mellan spridningsindex och uppmätta halter av olika ämnen i inkommande avloppsvatten. Spridningsindex användes även i kombination med multimedia fugacitetsberäkningar för att uppskatta den vidare spridningen till mera perifera närmiljöer, här kallad sekundärrecipienter. Fugacitetsberäkningarna utfördes för DEHP, dibutylftalat, triclosan, och HBCD och byggde på en modell som skattar den procentuella fördelningen mellan luft, vatten, jord och sediment. Den beräknade fördelningen i sekundärrecipienter jämfördes med motsvarande fördelning som den ser ut i miljöövervakningsdata. Resultatet visade på en god överensstämmelse. Som kontroll gjordes även beräkningar där emissionsfördelningen antogs vara lika stor till resp. primärrecipient. Dessa visade på en sämre överensstämmelse vilket indikerar att användning av spridningsindex ökar prognosförmågan. En vidare utveckling av emission-uppskattningar kan ge unika möjligheter att nyttja hanteringsdata i produktregistret vid miljöövervakning Validering av emissionsuppskattningarna med hjälp av tillgängliga miljöövervakningsdata visade på svårigheter att hitta lämpligt data. Mycket data berör ämnen som inte återfinns i registret så som avvecklade ämnen och nedbrytningsprodukter. Ett annat problem var att tillgänglig dokumentation sällan räckte för att kunna definiera vilken typ av recipient som de representerar. Förstudien identifierade ett antal rekommendationer: (1) Multivariattekniken kan förbättras (2) Vidareutveckla rutiner tidstrendanalys i produktregistret (3) Förändra typ av data som anmäls till registret (4) Optimera gjorda emissionuppskattningar (5) Omarbeta spridningsindex så att de närmar sig en verklig kvantitet (6) Utveckla multimedia fugacitetsmodellen m.a.p. svensk geografi samt joniserbara ämnen/metaller (7) Standardisering av analyser och sammanställning av miljöövervakningsdata (8) För att skapa en heltäckande bild av kemikalieflödet i samhället borde kopplingarna med läkemedel, kosmetika och varor bättre styrkas.

  • 60.
    Kullman, Leif
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Trädgränsens förändring 1974 till 2013: fotoserie från fjället Östra Barfredhågna i norra Dalarna2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kommer Dalarnas fjäll vara helt trädklätt inom 100 år? Vissa hävdar det, men finns det forskning som styrker det? Leif Kullman, Umeå universitet har inventerat träden på Östa Barfredhågna i norra Dalarna. Han har jämfört bilder tagna från 1974 fram till 2013. Det finns utifrån denna enskilda studie, ingen större anledning att befara att fjällen skulle bli helt trädbevuxet den närmaste 50 årsperioden. Även om de flesta träd har förflyttat sina gränser uppåt sedan 1915, så reagerar trädslagen något olika. Både fjällbjörk och gran tycks ha det svårt med nyetablering av nya plantor , medan tall verkar klara sig något bättre.

  • 61.
    Kullman, Leif
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Öberg, Lisa
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Jämtlands län. Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Dalarnas län.
    Trädgräns i fjällen: Sammanställning och utvärdering av en metodstudie för klimatrelaterad miljöövervakning2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Klimatet påverkar våra ekosystem i olika grad och fjällen är ett område där klimatförändringar skulle kunna orsaka stora och snabba förändringar. Genom att studera de övre träden på fjällsluttningar kan man följa hur klimatet bidrar till en förändrad trädgräns. Med trädgräns menas på vilken höjd över havet som träd kan finnas utifrån rådande klimat på platsen. I denna rapport redovisas förändringar i trädgränsen i Dalarna, Härjedalen och Jämtland mellan perioderna 2006-2007 och 2010-2013. Resultaten sammanfattas och utvärderas översiktligt i relation till meteorologiska data under samma tidsintervall. Dessutom diskuteras hur man kan utveckla projektets inriktning och metodik i framtida miljöövervakning.

    Rapporten visar att inga förändringar av trädgränsens position kan påvisas under det studerade tidsintervallet, även om tidigare studier över ett längre intervall visat på en stigning av trädgränsen. Orsaken till denna uteblivna ökning under det senaste tidsintervallet diskuteras i rapporten.

    Trädgräns i fjällen är ett gemensamt delprogram inom den regionala miljöövervakningen mellan Länsstyrelserna i Dalarna och Jämtland. Programet påbörjades 2006 som ett utvecklingsprojekt i syftet att utveckla en metod för övervakning av den alpina trädgränsen för att indikera klimatförändringar i fjällen. Uppföljningen av förändringar i trädgränsens position grundar sig på äldre data (från 1915) och tidigare studier av trädgränsernas läge och förändringar i olika tidsskalor genomförda av Leif Kullman vid Umeå universitet från 1970-talet och framåt. De alpina trädgränserna är viktiga i avseende att tidigt upptäcka förändringar i det biologiska fjällandskapet och för att förstå de klimatberoende ekologiska processer som på sikt kan påverka den biologiska mångfalden. Resultaten bidrar till att följa upp miljömålet Storslagen fjällmiljö.

  • 62.
    Levin, Jan-Olov
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Bergemalm-Rynell, Kerstin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Bohlin, Pernilla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Johannesson, Sandra
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Lindahl, Roger
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Rhén, Margaret
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Strandberg, Bo
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Sundgren, Margit
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Sunesson, Anna-Lena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Sällsten, Gerd
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Delprogrammet cancerframkallande ämnen i tätortsluft, personlig exponering och bakgrundsmätningar.: Utveckling av metoder för personburen mätning av PAH.2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna studie har olika metoder för analys av partikulära polycykliska aromatiska kolväten (PAH) efter provtagning på filter utvärderats. Två metoder för ultraljudsextraktion, ett traditionellt ultraljudsvattenbad samt en ultraljudsextraktor specialdesignad för PAH-extraktion (Sonicator) samt två olika analysmetoder gaskromatografi-masspektrometri (GC/MS) och vätskekromatografi med fluorescensdetaktion (LC/Fluo) har studerats. För testerna användes bl.a certifierade referensmaterial av typen Urban Dust och Fly Ash. Sonicatorn gav för Urban Dust en avvikelse på mellan 5-35 % med GC/MS-analys och med LC/Fluo-analys var avvikelsen endast 3 % från det certifierade värdet. För extraktion av Fly Ash med Sonicatorn var avvikeslen <10 % med GC/MS-metoden medan LC/Fluo-metoden endast var ca 30 % av det certifierade värdet, vilket inte är acceptabelt. Extraktion med traditionellt ultraljudsvattenbad följt av LC/Fluo-analys gav för Urban Dust en avvikelse på ca 32%. Filterprover tagna i stadsmiljö analyserade med bägge metoderna gav likvärdiga resultat för B[a]P oberoende av analysmetod. Studien visar att båda analysmetoderna är användbara för mätningar där dammet är av typen Urban Dust, dvs. från utomhus- och tätortsmiljöer. I denna studie har fokus legat på analys av högmolekylära, partikulära PAH-komponenter och då framför allt B[a]P. Förutom B[a]P kan flertalet andra PAH-komponenter analyseras med bägge metoderna, dock har i detta projekt endast B[a]P studerats med LC-fluo-metoden eftersom detta ämne är prioriterat i EU-direktiven. En stor fördel med LC/Fluo-metoden är att den inte kräver lika omfattande provupparbetning före analys. LC/Fluo-metoden har något bättre känslighet, men bägge metoderna är tillräckligt känsliga för dessa analyser. Det är viktigt att påpeka att PAH i allmänluften domineras av PAH med 3-4 ringar dvs PAH som finns i gasfas. PAH-komponenterna fenantren, pyren och fluoranten är till 80-90% i gas fas vid 20°C. Vill man mäta sanna halter av PAH i både gasfas och partikelfas måste någon form av denuder eller motsvarande provtagningsmetod användas. För att få en bra uppfattning om totala mängden gas + partiklar och en ungefärlig uppfattning om fördelning gas/partiklar kan en enkel uppsättning av 13-mm-filter av glasfiber i kombination med adsorbentrör med XAD-2 användas [9-10]. Denna provtagningsutrustning är lättanvänd för personburna mätningar där man inte specifikt behöver mäta PM2,5 och kan användas både för GC-MS-analys och LC-Fluo-analys [9-10]. Ett intressant alternativ för att mäta gasfas-PAH är passiva provtagningstekniker som PUF (polyurethane foam disks) och SPMDs (semipermeable membrane devices) som idag används som tidsintegrerade (2-6 veckor) semikvantitativa provtagare i olika miljöövervakningsprogram för gasfas PAH både i Europa och globalt [11-13]. Det är därför viktigt att också utveckla och validera enkla och billiga metoder och gärna diffusionsprovtagare för att kunna mäta gasfas-PAH både stationärt och personburet. Lagring av prover testades inte i denna studie. Vid långtidslagring kan det vara viktigt att lagra filtren i kylskåp. PAH-föreningar med 5 eller 6 ringar anses dock vara stabila även vid lagring i rumstemperatur [7]. Sammanfattningsvis har utvärderingen visat att det är möjligt att analysera 8 av de 16 PAH-föreningar som EPA anger på personburna teflonfilter provtagna med PM2.5cykloner. Inom HÄMI-luft programmet kan man därmed vid samma provtagningstillfälle få svar på partikelmassekoncentrationen och koncentrationen av ett flertal svårflyktiga PAH-föreningar, däribland benso(a)pyren.

  • 63.
    Linder, Per
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Söderström, Lars
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Naturskogen på Ysberget och Laxtjärnsberget - en skogsbiologisk inventering1983Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Arbetet har inriktats på att dokumentera aktuellt skogstillstånd samt rekonstruera tidigare skogshistoria inom området. Detta har då bl a innefattat provytetaxering, inventering av brandskadade tallar, studier av äldre lantmäterihandlingar och bruksarkiv samt diskussioner med lokalbefolkning och hembygdsföreningar i trakten. Då området är aktuellt som naturreservatsobjekt har även översiktliga inventeringar av växter och fåglar genomförts. Förslag till gränser samt skötsel för reservatet har också lämnats.

  • 64.
    Lindh, Christian
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Jönsson, Bo
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Berggren, Maya
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Beronius, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Carlberg, Bo
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Sundkvist, Anneli
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Bergdahl, Ingvar
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Bisfenol A i urin från män och kvinnor i Norr- och Västerbotten2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 65.
    Lundh, Thomas
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Bergdahl, Ingvar
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Hallmans, Göran
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Jansson, Jan-Håkan
    Medicinska kliniken, Lasarettet i Skellefteå.
    Stegmayr, Birgitta
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Wennberg, Maria
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Skerfving, Staffan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Spårelement i blodkroppar från väster- och norrbottningar 1990-992002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sexton spårelement bestämdes i blodkroppar från 600 kvinnor och män i åldrarna 25-74 år från Västerbotten och Norrbotten. Med Induktiv kopplad plasma (ICP-MS) bestämdes aluminium (Al), vanadin (V), mangan (Mn), kobolt (Co), nickel (Ni), koppar (CU), zink (Zn), selen (Se), rodium (Rh), palladium (Pd), kadmium (Cd), antimon (Sb), wolfram (W), platina (Pt) och bly (Pb). Dessutom bestämdes med atomfluorescens kvicksilver (Hg). Cd-koncentrationerna är av en nivå som kopplats samman med lätt toxicitet. Medianhalterna av Pb och Hg ligger långt under de som satts i samband med toxiska effekter. Variationen var emellertid hög; de högsta halterna är i nivå med dem som anses kunna orsaka ogynnsamma effekter. I en multivariat modell utvärderades effekter av kön, ålder, rökvanor och kalenderår. Framför allt för Cd, men i viss mån också för Hg, hade rökare högre halter än icke-rökare. Kvinnor hade högre halter av Cd och Pb än män. Det fanns klart stigande halter av Cd och Hg med stigande ålder. Vid jämförelse mellan prover tagna 1990, 1994 och 1999 hade en markant sänkning skett av Pb (ca 6% per år), Hg (ca 6% per år) och Cd, men i det fallet bara för män (6% per år), inte för kvinnor. Detta beror sannolikt på minskade utsläpp av dessa metaller, med sjunkande exponering som följd. För Pb och Cd bör sänkningen i exponering ha varit högre än 6% per år, eftersom tidigare ådragen kroppsbörda har en tendens att fördröja en sänkning i blodkroppar. Det finns skäl att även fortsättningsvis följa utvecklingen av metallhalter i blod. För halterna av Al, V, Mn, Co, Ni, Cu, Zn, Se, Rh, Pd, Sb, W och Pt i prover tagna 1999 finns mindre möjligheter att jämföra med andra studier. De funna halterna är emellertid i paritet med det fåtal andra undersökningar som finns. Det fanns en rad associationer mellan halter av olika element. Av särskilt intresse är korrelationerna mellan Pt, Pd and Rh, vilka har spritts i miljön genom användning av katalytiska avgasrenare i bilar. Detta fynd förtjänar vidare undersökningar. Se och Hg var också relaterade, troligen p g a gemensam källa i form av fisk, möjligen också gemensamma bindningar i kroppen.

  • 66.
    Lundstedt, Staffan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Sources and levels of PBDD/Fs in the Swedish environment2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten handlar om bromerade dioxiner (PBDD/F); hur de bildas och sprids och vad detta

    leder till iform av halter i miljön. Rapporten har ett fokus på Sverige, men innefattar en grundlig

    genomgång av studier och data från hela världen. Rapporten innehåller även en preliminär

    uppskattning av den totala mängden PBDD/F som finns gömd och potentiellt kan emitteras från

    material och produkter i det svenska samhället. Vidare innefattar rapporten en diskussion angående

    hur dessa emissioner kan minimeras.

    PBDD/F är en grupp oavsiktligt bildade föroreningar som är analoga med de mer välkända klorerade

    dioxinerna (PCDD/F), men som innehåller brom istället för klor. Det finns också blandade brom‐klor

    dioxiner (PBCDD/Fs), även om dessa bara behandlas översiktligt i denna rapport. På grund av sina

    strukturella likheter delar PBDD/Fs, PCDD/Fs och PBCDD/Fs många egenskaper med varandra, vilket

    inkluderar låg vattenlöslighet och flyktighet samt lång halveringstid. Detta betyder att PBDD/Fs i

    miljön i stor utsträckning kommer att vara bundna till partiklar, samt att dom kommer att stanna där

    en lång tid framåt, vanligtvis många år. Likheterna inbegriper även giftigheten, som generellt är

    mycket hög för dioxiner, och i enlighet med rådande rekommendationer kan därför de toxiska

    ekvivalensfaktorerna (TEFs) som utvecklats för PCDD/Fs också användas för PBDD/Fs.

    I likhet med PCDD/Fs kan PBDD/Fs bildas i all typer förbränningsprocesser förutsatt att brom finns

    närvarande i någon form, vilket idag oftast är fallet. Brominnehållet i material, sopor och bränsle har

    ökat drastiskt sedan de bromerade flamskyddsmedlena (BFRs) började användas på 1970‐talet. I

    förbränningsprocesser bildas PBDD/Fs antingen från fria grundämnen, dvs kol, väte och brom, eller

    genom sammanslagning av små molekyler, s.k. prekursors. Medan den första ”de novo”‐bildningsvägen

    många gånger dominerar för PCDD/Fs, så verkar den senare prekursor ‐bildningsvägen vara

    viktigare för PBDD/Fs. Detta beror på att många BFRs, och särskilt de polybromerade difenyletrarna

    (PBDEs), utgör mycket långt gångna prekursorer till PBDD/Fs och framförallt då till polybromerade

    dibensofuraner (PBDFs). Till följd av detta bildas framförallt PBDFs i de flesta förbränningsprocesser,

    och utbytena ökar vid dåliga förbränningsförhållanden när mängden av prekursorer ökar.

    PBDD/Fs kan också bildas när BFR innehållande material och tekniska BFR‐blandningar utsätts för

    mer försiktaga temperaturhöjningar. Detta betyder i praktiken att PBDD/Fs bildas redan när BFR

    blandningarna produceras, och att PBDD/F innehållet sedan stadigt ökar när BFR blandningen

    blandas i polymerer, när polymeren förädlas till material och produkter, samt när produkten

    återvinns eller destrueras. PBDD/Fs kan dessutom även bildas genom fotolytisk omvandlig av BFRs,

    vilket exempelvis kan inträffa när BFR innehållande produkter exponeras för solljus. Gemensamt för

    alla dessa processer är att omvandlingen av PBDEs till PBDFs är den överlägset dominerande

    bildningsvägen, och att denna kommer att överskugga alla andra bildningsvägar så fort PBDEs finns

    närvarande. Dock har det nyligen blivit känt att PBDD/Fs, och i det här fallet huvudsakligen

    polybromerade dibenso‐p‐dioxiner (PBDDs), kan bildas naturligt i vissa havsmiljöer via biologiska och

    fotolytiska processer.

    PBDD/F‐emissionerna från förbränningsprocesser är en kombination av ett frisläppande av PBDD/Fmolekyler

    som fanns med i materialet redan från början och ett bildande av nya PBDD/F‐molekyler

    under själva förbränningen. Båda dessa processer gynnas av dåliga förbränningsbetingelser, vilka är

    mer framträdande vid öppen, okontrollerad eldning jämfört med kontrollerad förbränning i

    Sources and levels of PBDD/Fs in the Swedish environment

    8

    storskaliga anläggningar. Till följd av detta uppmäts oftast relativt låga utsläppsnivåer från

    förbränningsanläggningar, medan utsläppen från öppna eldar och olycksbränder kan vara extremt

    stora. Utsläppsmängderna beror dock även på bränslet och dess innehåll av BFRs. Högre PBDD/F

    utsläpp har därför uppmäts från förbrännings‐anläggningar för industriavfall (IWI) och farligt avfall

    (HWI) samt från metallurgiska processer som använder elektronikavfall (e‐avfall) som en av sina

    råvaror, jämfört med anläggningar för hushålls‐avfall (MSWI). Extremt höga PBDD/F utsläpp har

    också uppmätts i samband med öppen eldning av e‐avfall, vilket utförs som en metallåtervinningsmetod

    i vissa u‐länder, och som också kan förekomma vid olycksbränder i återvinningsanläggningar

    för e‐avfall till exempel.

    Relativt stora utsläpp av PBDD/Fs har också konstaterats kring produktionsanläggningar för BFRs och

    anläggningar som använder BFRs för att flamskydda produkter, även om inga sådana data finns för

    svenska anläggningar. Dock har höga PBDD/F‐halter uppmätts i tekniska PBDE‐blandningar och

    material behandlade med PBDEs, både i Sverige och andra länder. Dessa föroreningar utgör en miljöoch

    hälsofara när materialen används liksom när dom senare kasseras och återvinns. PBDD/Fs kan,

    liksom PBDEs, således emitteras under hela materialets livscykel. Inte minst materialåtervinningen

    kan leda till stora utsläpp av PBDD/Fs, och då framförallt när e‐avfall återvinns under okontrollerade

    former. Stora emissioner har dock även uppmätts i kontrollerade återvinningsanläggningar, och då

    framförallt i det damm som frigörs när e‐avfall demonteras. Detta kan, om inte annat, leda till höga

    exponeringar för personalen som jobbar i anläggningarna.

    Som ett resultat av det stora antalet källor för PBDD/Fs återfinns idag dessa föroreningar i princip

    överallt i miljön. PBDD/Fs har således återfunnits i luft, jord, sediment, avloppsvatten, slam, olika djur

    och växter, mat och djurfoder, inomhusdamm och människor. I luft är PBDD/F‐halterna oftast lägre

    än PCDD/F‐halterna, men i vissa stads‐ och industrimiljöer är bilden den omvända. De högsta

    PBDD/F‐halterna i luft har återfunnits utanför återvinningsanläggningar för e‐avfall samt på platser

    där okontrollerad återvinning av e‐avfall sker. Halterna är oftast korrelerade med PBDE‐halterna, och

    PBDD/F‐profilerna domineras av PBDFs. För Sverige ligger halterna för stadsluft något lägre än

    motsvarande data från asiatiska städer, men i landsbygden verkar lufthalterna vara mer lika. I Sverige

    är halterna uppmätta i stadsluft faktiskt inte så mycket högre än de uppmätta i landsbygdsluft.

    För jord uppmäts generellt de högsta PBDD/F‐halterna på platser där e‐avfall återvinns under

    okontrollerade former. Men faktum är att likartade halter har uppmätts intill en svensk

    återvinningsindustri som utsatts för brand. Bortsett från dessa ”hot‐spots”, uppmäts generellt högre

    PBDD/F‐halter i stadsmiljö jämfört med landsbygd och jordbruksområden. I likhet med luften

    domineras PBDD/F‐profilerna i jord vanligtvis av PBDFs och halterna är oftast väl korrelerade med

    PBDE‐halterna. Detta bekräftar att föroreningarna härstammar från samma källa. Sjösediment

    uppvisar ungefär samma mönster som jord med högre PBDD/F‐halter i stadsmiljö och områden med

    PBDE påverkan. Föroreningsprofilen domineras av PBDFs. I marina sediment kan dock bilden se

    annorlunda ut med extremt höga PBDD‐nivåer. Detta ses huvudsakligen i grunda, kustnära miljöer

    med hög biologisk aktivitet och effektiv solinträngning och beror på naturlig bildning av företrädesvis

    PBDDs i dessa miljöer.

    När det gäller biologiskt material, mat och djurfoder återfinns oftast de högsta PBDD/F‐halterna i

    fettrika prover, som t.ex. fet fisk, musslor, ägg, lever och djurfett. Dock verkar halterna i fisk och

    skaldjur också vara starkt påverkade av förekomsten av lokala källor i de områden där de levt och

    Sources and levels of PBDD/Fs in the Swedish environment

    9

    fångats, och i det sammanhanget verkar de naturliga källorna ge upphov till störst variationer. Vissa

    fisk‐ och musselpopulationer längs den svenska kusten har således setts innehålla extrema halter av

    PBDDs. Lokala källor relaterade till PBDE kan dock också ge upphov till förhöjda PBDD/F‐halter i

    marina arter, vilket kan resultera i blandade PBDD/F‐profiler i vissa miljöer och arter. Bortsett från

    dessa lokalt påverkade fiskar och musslor så uppvisar marina arter generellt lägre PBDD/F‐halter än

    PCDD/F‐halter. Dock bidrar ändå ger PBDD/Fs med en betydandel del av den totala dioxin‐lika

    toxiciteten. Detta är allvarligt med tanke på att många av dessa arter, i alla fall i våra svenska hav,

    redan innehåller andra dioxin‐lika ämnen i mängder nära de acceptabla gränserna.

    I inomhusmiljö har förekomsten av PBDD/Fs huvudsakligen undersökts i damm. Halterna varierar

    avsevärt vilket antas hänga ihop med mängden PBDE‐innehållande material som finns närvarande i

    lokalerna. Dock har detta samband inte alltid varit så lätt att urskilja. Generellt uppmäts något högre

    halter i allmänna lokaler, som t.ex. hotell och kontor, än i bostadshus, vilket är i linje med teorin.

    Men de högsta PBDD/F‐halterna som har rapporterats för damm har faktiskt uppmätts i ett

    bostadshus. I detta hus, i USA, var halterna till och med högre än de som uppmätts i golvdammet

    från en verkstad i ett område för okontrollerad återvinning av e‐avfall i Kina. PBDD/F‐halterna i

    inomhusdamm uppvisar ändå vanligtvis en tydlig korrelation med PBDE‐halterna, vilket tyder på att

    föroreningarna har samma källa. PBDD/F‐profilerna domineras oftast också av PBDFs. Vidare är

    PBDD/F‐halterna i damm oftast högre än PCDD/F‐halterna, och bidraget till den total dioxin‐lika

    toxiciteten är också betydande. Halterna som uppmätts i damm från svenska inomhusmiljöer ligger

    på liknande nivåer som i andra länder.

    När det gäller prover från människa har PBDD/Fs undersökts i bröstmjölk, fettvävnad och blod. I

    bröstmjölk har liknande halter uppmätts över hela världen, även när man inkluderar mammor från

    återvinningsplatser för e‐avfall i Vietnam samt mammor från USA, vilka har betydligt högre PBDEhalter

    i sin mjölk. Detta i kombination med att PBDF‐profilerna i bröstmjölk skiljer sig ganska mycket

    från profilerna i inomhusdamm antyder att upptaget och metabolismen av PBDD/Fs i människa är

    delvis selektivt. PBDD/F‐nivåerna i bröstmjölk är dock generellt lägre än PCDD/F‐nivåerna och

    bidraget till den total dioxin‐lika toxiciteten ser än så länge ut att vara gansk lågt. PBDD/Fs har även

    undersökts i fettvävnad från människor i Sverige och Japan. Generellt verkar halterna vara något

    lägre i Sverige, men föroreningarna har ändå återfunnits i samtliga prover som analyserats vilket

    bekräftar deras utbredda spridning. PBDD/F‐profilerna i fettvävnadsproverna var överlag lik dom i

    bröstmjölksproverna vilket stödjer teorin om ett selektivt upptag och metabolism. Dock verkar

    PBDD/Fs ge ett större bidrag till den total dioxin‐lika toxiciteten i fettvävnaden jämfört med i

    bröstmjölken . Slutligen har PBDD/Fs återfunnits i relativt höga halter i blod från två brandmän i San

    Francisco.

    Datat som sammanfattas i denna rapport talar för att huvuddelen av de PBDD/Fs vi exponeras för,

    bortsett från de naturligt bildade PBDDs, har sitt ursprung i alla BFR‐behandlade material vi har i vår

    omgivning, och framförallt då alla PBDE innehållande material. Enligt dom uppskattningar som gjorts

    i rapporten innehåller sådana material och produkter flera ton PBDD/Fs bara i Sverige. Till detta

    tillför vi också några hundra kilo varje år genom de varor vi importerar från andra länder. Detta

    innefattar framförallt elektrisk och elektronisk utrustning (EEE), fordon och byggmaterial. Samtidigt

    avlägsnas ständigt BFR‐innehållande material från samhället när de har blivit uttjänta. När detta sker

    kan materialen antingen återvinnas, destrueras eller deponeras.

    Sources and levels of PBDD/Fs in the Swedish environment

    10

    I Sverige förbränns det mesta BFR‐innehållande materialet nuförtiden, men en del kan också läggas

    på deponi. T.ex. kan ibland den lätta fraktionen från fragmenterade bilar (SLF) läggas på deponi då

    denna är mer komplicerad att bränna. Uppskattningsvis hamnar upp till 0.5 ton PBDD/Fs på svenska

    deponier varje år och totalt innehåller dessa deponier troligtvis flera ton PBDD/Fs sedan tidigare. I

    avfallsfraktionen som går till förbränning sker en effektiv destruktion av PBDD/Fs, i alla fall om man

    ser till vad som kommer ut från skorstenen och vad som hamnar i flygaskan. Dock kan bottenaskan

    fortfarande innehålla relativt höga halter PBDD/F vilket antyder att alla PBDD/Fs i det ursprungliga

    avfallet ändå inte förstörs, och att en viss nybildning av PBDD/F också kan ske. Uppskattningsvis finns

    det närmare 6 kg PBDD/Fs i de bottenaskor som genereras vid svenska sopförbränningsanläggningar

    varje år.

    Förutom alla de PBDD/Fs som är gömda i produkter, material och avfall i vårt samhälle, finns det en

    ännu större mängd PBDD/Fs som inte ännu bildats i alla BFRs (och framförallt PBDEs) som återfinns i

    samma och liknande produkter, material och avfall. Om alla dessa material, som ett värsta scenario,

    skulle utsättas för någon typ av dålig förbränning skulle uppskattningsvis ytterligare 200 ton PBDD/Fs

    kunna bildas och emitteras. För att helt elimnera denna risk måste dessa material avlägsnas från

    samhället och därefter destrueras. Här ska man dock komma ihåg att emissionsrisken många gånger

    ökar när material rivs bort från sin ursprungliga funktion samt när de återvinns och destrueras.

    En av de viktigaste faktorerna för att minimera PBDD/F‐emissionerna vid hanteringen av BFRinnehållande

    avfall är att effektivt och med hög noggranhet kunna identifera och separera det BFRinnehållande

    materialet från icke BFR‐innehållandematerial så att varje fraktion kan behandlas på

    tillbörligt sätt. Det finns flear spektroskopiska tekniker som kan användas för detta ändamål och även

    tekniker baserade på skillnader i densitet och elektrostatiska egenskaper. Ingen av dessa tekniker kan

    dock ensamt klara av att separera ut allt BFR‐innehållande material, utan kombinationer av metoder

    måste användas. Trots detta uppnås aldrig en 100%‐ig separation utan vanligtvis hamnar runt 5% i fel

    fraktion. På grund av detta ska återvunnet plastmaterial aldrig användas i känsliga produkter såsom

    leksaker och hushållsartiklar, och när det gäller den BFR‐innehållande fraktionen så ska denna inte

    återvinnas alls. Den kan möjligen användas till att göra baskemikalier (som brom) och bränsle till

    industrin, men annars bör den destrueras.

    Destruktion av BFR‐innehållande material görs företrädesvis i godkända förbränningsanläggningar.

    Inblandningen av BFR‐material i övrigt avfall/bränsle skall dock hållas lågt (<5%) för att hålla ner

    mängden PBDD/F‐prekursorer och korrosiv HBr i ugnen och förbränningsgaserna. Anläggningarna

    måste också ha ett väl utvecklat reningssytem för rökgaserna och en plan för hur askorna (inte minst

    bottenaskorna) ska tas om hand på ett säkert sätt. PBDD/F‐innehållande material kan även

    destrueras med hjälp av andra högtemperaturprocesser som t.ex. brännugnar för cement och

    metallsmältverk. Det är dock viktigt att dessa har samma krav på rökgasrening och askhantering för

    att undvika stora utsläpp härifrån. Om dessa krav uppfylls kan metallsmältverk med fördel användas

    för destruktion av metallinnehållande BFR‐avfall, t.ex. kretskort, då detta gör att metallerna kan

    återvinnas.

    En alternativ sätt att ta hand om BFR‐innehållande material är att genom extraktion eller pyrolys

    först avskilja bromet eller de intakta BFR‐ämnena från basmaterialet varefter detta kan återvinnas

    eller behandlas som ett ett BFR‐fritt material. Bromet kan i sin tur tas om hand och återanvändas i

    Sources and levels of PBDD/Fs in the Swedish environment

    11

    industrin. Ett antal sådana här processer har utvecklats för BFR‐innehållande plaster, men ingen har

    än så länge använts i stor skala.

    Det absolut sista alternativet för BFR‐innehållande avfall, liksom för annat organiskt avfall, är

    deponering. Detta ska egentligen endast användas i undantagsfall, men om det ändå av någon

    anledning måste användas så måste det göras under mycket kontrollerade former för att undvika

    läckage, emission och exponering av människor och djur. Deponin måste också skyddas från

    olycksbränder samt vara anpassad för att upprätthålla en hög säkerhet även om klimat och

    omgivning förändras. De mer kortsiktiga riskerna ovan, t.ex. läckage‐ och brandrisk, bör också

    beaktas vid tillfällig lagring av BFR‐innehållande material, t.ex. i väntan på annan behandling. I sådana

    situationer skulle det också vara lämpligt med en begränsning angående hur mycket BFR

    innehållande material/avfall som får lagras på samma plats för att minska skadorna om t.ex. en brand

    ändå skulle inträffa.

  • 67.
    Meister, Kadri
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Forsberg, Bertil
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Luftföroreningshalter och akutbesök för astma och andra luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg och Malmö 2001-20082012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna studie inom den hälsorelaterade miljöövervakningen har genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket för att belysa eventuella korttidseffekter av luftföroreningar på akutbesök för astma och alla sjukdomar i andningsorganen, vilka ofta medför ökad känslighet för luftföroreningar. Halternas samband med akutbesök för andningsorganens sjukdomar har tidigare studerats inom miljöövervakningen. För att underlätta jämförelser har metodiken anpassats till tidigare studier där betydelsen av halterna de två senaste dygnen beräknas. Övervakning av denna typ av direkta samband med halter i miljön är mindre känslig för trender och förändringar i diagnostik och vårdresurser än enklare epidemiologisk bevakning av antalet fall per år etc., eftersom totala antalet fall i sig kan påverkas av en rad olika typer av faktorer utan koppling till luftföroreningssituationen.

    Uppgifter om den skrivna befolkningens akutbesök under åren 2001 till och med 2008 för andningsorganens sjukdomar inklusive astma vid akutsjukhusen i StorStockholm (9 sjukhus), Göteborg och Mölndal respektive Malmö har inhämtats från Socialstyrelsens Patientregister. Uppgifterna från registret avser avidentifierade akutbesök med diagnoser dygn för dygn under perioden.

    Luftföroreningsdata i form av urbana bakgrundshalter har hämtats från Stockholm luft- och bulleranalys (SLB) vid miljöförvaltningen i Stockholm, Göteborgs miljöförvaltning respektive Malmö miljöförvaltning. Vi har studerat partikelhalten som PM10, avgashalten indikerad med kväveoxider (NOx) samt ozon. Vi har för första gången studerat effekterna för olika åldergrupper: barn (tom 18 år), vuxna (19-64 år) och äldre (from 65 år).

    Tidsserieanalyserna har utförts med Poisson-regression. I dessa analyser tas hänsyn till tidstrender, årstidsmönster, influensaperioder, väderförhållanden, pollenhalt, veckodag,

    helgperioder mm. De inkluderade luftföroreningarna är ozon, kvävedioxid och partiklar. Alla luftföroreningsvariabler kan ses som indikatorer på olika typer av luftföroreningar, och har simultant beaktats i de slutliga analyserna.

    Sambanden skiljer sig i några fall signifikant mellan studieområdena. För akutbesök för andningsorganen totalt och för astma alla åldrar fann vi kraftigare effekter av PM10 i Malmö. För kväveoxider (NOx) och akutbesök för andningsorganen totalt liksom för astma alla åldrar var den skattade effekten högre i Stockholm. Effekten av ozon på astma alla åldrar var lägre i Malmö.

    När resultaten vägdes ihop för de tre studieområdena beräknas att antalet akutbesök för andningsorganen totalt ökar med 1.4% (95% KI =0.0-2.9%) per 10 g/m3 PM10, akutbesök för astma med 2.1% (95% KI= -0.1-4.3%) per 10 g/m3, medan akutbesök för astma bland barn med 2.9% (95% KI=0.9- 4.8%) per 10 g/m3.

    Motsvarande sammanvägda resultat för NOx visar en ökning av totala antalet akutbesök för andningsorganen med 0.7% (95% KI=-0.1-1.5 %) per 10 g/m3, akutbesök för astma med 1.6% (95% KI=0.5-2.7%) samt akutbesök för astma bland barn med 1.7%

    (95% KI=0.4-3.1%) per 10 g/m3.

    För ozon visar de sammanvägda resultat en ökning av totala antalet akutbesök för andningsorganen med 1.3% (95% KI=0.5-2.1%) per 10 g/m3, akutbesök för astma med 1.7% (95% KI=0.0-3.4% ) samt akutbesök för astma bland barn med 1.8%

    (95% KI=0.2- 3.3%) per 10 g/m3.

    Eftersom föroreningssituationen som indikatorerna representerar kan förändras med tiden, bör analyserna upprepas med viss periodicitet. Vi ser för Malmö att vissa effekter är säkerställt högre under den senare delen av studien. I framtiden kommer trendanalyser att kunna genomföras lämpligtvis genom att resultat för 3-5-årsintervall jämförs.

  • 68.
    Meister, Kadri
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Tornevi, Andreas
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Forsberg, Bertil
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Sambandet mellan luftföroreningshalter och akuta vårdkontakter för luftvägssjukdomar som hälsoindikator för luftkvalitet2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna studie inom den hälsorelaterade miljöövervakningen har genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket för att belysa eventuella korttidseffekter av luftföroreningar på akutbesök för astma samt för alla sjukdomar iandningsorganen. Dessa sjukdomar medför ofta ökad känslighet för luftföroreningar. Halternas samband med akutbesök för andningsorganens sjukdomar har tidigare studerats inom miljöövervakningen. För att underlätta jämförelser har metodiken anpassats till tidigare studier där betydelsen av halterna de två senaste dygnen beräknas. Övervakning av denna typ av korttidssamband med halter i miljön är mindre känslig för trender och förändringar i diagnostik och vårdresurser än enklare epidemiologisk bevakning av antalet fall per år etc., eftersom totala antalet fall i sig kan påverkas av en rad olika typer av faktorer utan koppling till luftföroreningssituationen.

    Uppgifter om den skrivna befolkningens akutbesök (vid akutmottagning samt akuta (inte planerade) inläggningar) under åren 2005 till och med 2013 för andningsorganens sjukdomar inklusive astma vid akutsjukhusen i StorStockholm, Göteborg/Mölndal respektive Malmö/Burlöv har inhämtats från Socialstyrelsens Patientregister. Uppgifterna från registret avser avidentifierade akutbesök med diagnoser dygn för dygn under perioden.

    Luftföroreningsdata i form av urbana bakgrundshalter har hämtats från Stockholm luft- och bulleranalys (SLB) vid miljöförvaltningen i Stockholm och från IVL Svenska miljöinstitutet data för Göteborg respektive Malmö. Vi har studerat effekterna av partikelhalten (PM10 ~ partiklar mindre än 10 mikrometer i diameter), avgashalten indikerad med kväveoxider (NOx) samt ozon. Analyser har gjorts av akutbesök totalt för alla åldrar samt i olika åldergrupper: barn, vuxna och äldre.

    Tidsserieanalyserna har utförts med Poisson-regression. I dessa analyser tas hänsyn till tidstrender, årstidsmönster, influensaperioder, väderförhållanden, pollenhalt, veckodag, helgperioder mm. De inkluderade luftföroreningarna är ozon, kvävedioxid och partiklar (PM10). Alla luftföroreningsvariabler kan ses som indikatorer på olika typer av luftföroreningar, och har simultant beaktats i de slutliga analyserna.

    I alla tre städer hade ozon effekten på akutbesök för andningsorganens sjukdomar totalt och för astma totalt. Effekten av ozon på akutbesök för andningsorganen samt på astma finns även för barn respektive vuxna separat i Stockholm och Göteborg.

    Effekter av ozon kan ses som inte skiljande sig mellan de tre olika studieområdena och därför har även en sammanvägd skattning för ozon beräknats gällande antalet akutbesök för andningsorganen totalt, akutbesök för astma totalt samt akutbesök för astma bland barn. När resultaten vägdes ihop för de tre studieområdena beräknas att antalet akutbesök för andningsorganen totalt ökar med 1,6% (95% KI=1,1-2%) per 10 g/m3 haltökning av ozon, akutbesök för astma totalt med 2,5% (95% KI=1,5-3,6% ) per 10 g/m3 haltökning, medan akutbesök för astma bland barn med 3,9% (95% KI=1,7- 4%) per 10 g/m3 haltökning av ozon.

    Eftersom föroreningssituationen som indikatorerna representerar kan förändras med tiden har analyserna gjorts även för två olika tidsperioder: 2005-2008 samt 2009-2013. Analysen för Malmö visade på vissa statistiskt säkerställda skillnader. Effekten av ozon på akutbesök för andningsorganen totalt var högre under den senare tidsperioden, 2009-2013. Denna trend finns även för barn respektive vuxna separat.

    Att analysera variationen i telefonsamtal till 1177-Vårdguiden har tidigare visat sig vara en fördelaktig metod vid studier gällande magsjuka och den mest lämpliga metoden för att tidigt detektera utbrott av magsjuka. Till följd av detta var det angeläget att undersöka om denna relativt nya databas innehållande 1177-samtal även kan vara lämplig att använda i studier som avser akuta hälsoproblem av sjukdomar i andningsorganen som kan påverkas av luftföroreningshalterna.

    Som tillägg har en pilotstudie gjorts i Göteborg, där uppgifter om dygnsvisa antal samtal medkontaktorsakerna andningsproblem respektive hosta från 1177-Vårdguiden under perioden 2007-11-30 - 2013-12-01 har använts för att jämföra sambanden till luftföroreningshalter. Även här är antalsuppgifter uppdelade i olika åldersgrupper. I likhet med besöksdata påvisades effekter av luftföroreningar där ökning av PM10-halten ökade antalet samtal gällande andningsbesvär och hosta bland barn. Samtal gällande andningsbesvär hos vuxna ökade med ökande halter av ozon. Studien visar att denna typ av data kananvändas för att övervaka luftföroreningsexponeringens effekter.

  • 69.
    Modig, Lars
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Forsberg, Bertil
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Besvärsförekomst i relation till luftföroreningshalter i tre svenska städer. En studie inom den hälsorelaterade miljöövervakningen 2005.2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna enkätstudie utgör en del i Naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning, och

    syftar till att beskriva hur människor upplever sin omgivningsmiljö med avseende på främst

    luftkvalitet.

    Enkäten bestod av 22 frågor främst rörande upplevelsen av olika miljöfaktorer i närheten av

    bostaden. Urvalet av deltagare gjordes slumpmässigt bland befolkningen (16-70 år) i de

    centrala delarna av tre svenska städer (Umeå, Göteborg och Uppsala). Halten av luftföroreningar

    indikerad med avgasmarkören kvävedioxid (NO

    2) beräknades som vinterhalvårsmedelhalter

    för varje stad med detaljerade meteorologiska spridningsmodeller. Med

    hjälp av koordinaterna för den fastighet på vilken respektive deltagare var skriven, kunde

    varje deltagare tillskrivas en beräknad vinterhalvårsmedelhalt.

    Ungefär 20 % av nära 2800 deltagare skattade störningen av avgaser från vägtrafik till mer än

    4 på en 11-gradig skala, medan störningen på grund av vedeldning på dessa orter var betydligt

    mindre omfattande. Analysen av den modellerade luftföroreningshalten och andelen mycket

    störda av avgaser från vägtrafik, visade på ett statistiskt säkerställt samband där oddset att

    skatta sig mycket störd ökade med cirka 14 % per μg/m

    3 ökning av vinterhalvårsmedelhalten

    av NO

    2. Motsvarande analys av frågan om hur ofta deltagarna upplevde luften som irriterande

    resulterade i ett säkerställt samband med en ökning av oddset med 9 % per μg/m

    3 ökning av

    NO

    2-halten.

    Resultaten från enkäten visade också att låg temperatur och drag var de inomhusfaktorer som

    störst andel av deltagarna angav som besvärande, medan vägtrafik och grannar var de

    bullerkällor som upplevdes som mest störande.

  • 70.
    Modig, Lars
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Forsberg, Bertil
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Hagenbjörk-Gustafsson, Annika
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Järvholm, Bengt
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Levin, Jan-Olof
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Lindahl, Roger
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Rhén, Margaret
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Segerstedt, Bo
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Sundgren, Margit
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Sunesson, Anna-Lena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Brorström-Lunden, Eva
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Cancerframkallande ämnen i tätortsluft: Exponering och halter i Umeå 20012002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Exponeringen för ett antal cancerframkallande ämnen undersöktes i ett slumpmässigt urval av allmänbefolkningen i Umeå, 2001. Den huvudsakliga studien genomfördes från slutet av september till mitten av oktober som personburna 7-dygns mätningar på totalt 60 personer, medan några av mätningarna genomfördes i januari 2002. Parallellt med de personburna mätningarna genomfördes även mätningar vid två stationära platser i Umeå, bibliotekstaket och E4:an. Mätningarna omfattade bensen, 1,3-butadien, formaldehyd, acetaldehyd, PAH (polyaromatiska kolväten) samt kvävedioxid (NO2). Mätningarna genomfördes med passiva provtagare med undantag för PAH där provtagningen genomfördes med hjälp av en pump. Resultatet från de personburna provtagningarna av bensen gav medianvärdet 1,5 μg/m3, vilket kan jämföras med resultatet från fjolårets studie i Göteborg (1μg/m3) och den av Institutet för miljömedicin (IMM) föreslagna lågrisknivån 1,3μg/m3. Exponeringen för bensen var signifikant associerad till tiden som deltagarna vistats inomhus, utomhus på arbetsplatsen, i rum med rökning samt om de var rökare. Det var marginell skillnad mellan medianhalten uppmätt vid E4:an och den personburna halten (1,6 μg/m3 och 1,5 μg/m3) medan halten på bibliotekstaket låg lägre (1,0 μg/m3). Medianvärdet för butadien var 0,4 μg/m3, vilket är samma som halten uppmätt vid E4:an men högre jämfört med halten på bibliotekstaket (0,12 μg/m3). Det var signifikant skillnad mellan rökare och icke-rökare (p=0,007), och tid som tillbringats i rum med rökning var signifikant förknippat med ökad exponering för butadien. Mätningar genomfördes för både formaldehyd och acetaldehyd, dock redovisas enbart resultaten för formaldehyd på grund av problem med provtagningen av acetaldehyd. Bland mätningarna som genomfördes personburet var medianhalten formaldehyd 15 μg/m3 vilket kan jämföras med resultaten från samma studie i Göteborg förra året (19 μg/m3). Resultatet ligger inom det intervall som angivit som lågrisknivå (IMM, 12-60 μg/m3). Halterna som uppmättes vid E4:an och Biblioteket var nästintill lika (3,5 μg/m3 och 3,0 μg/m3), dock var de betydligt lägre jämfört med den halt som uppmättes personburet. Bostadstyp (villa alt lägenhet), framstod som den enda variabeln som var signifikant associerad till den personburna halten formaldehyd. PAH-mätningarna genomfördes stationärt hemma hos 10 deltagare ur befolkningsurvalet, samt personburet och stationärt på 10 personer i anknytning till forskargruppen. Mediankoncentrationen av bens(a)pyren, mätt personburet, var 0,08 ng/m3 vilket är i nivå med resultaten från Göteborg. Halterna hemma hos personerna från befolkningsurvalet samt de med anknytning till kliniken var 0,17 respektive 0,07 ng/m3. De stationära utomhusmätningarna visade att halten vid E4:an var betydligt högre jämfört med halten på Bibliotekstaket (0,3 respektive 0,1 ng/m3). Kvävedioxid (NO2) mättes som ett lokalt tillägg i syfte att undersöka samband mellan NO2, som trafikindikator, och övriga ämnen. Median halten för mätningarna som gjordes personburet var 8 μg/m3 medan resultaten från de stationära mätningarna var betydligt högre. NO2 uppvisade ingen signifikant korrelation till övriga ämnen mätta personburet. Vidare sågs inga samband till vistelse i specifika miljöer.

  • 71.
    Modig, Lars
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Forsberg, Bertil
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Hagenbjörk-Gustafsson, Annika
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Järvholm, Bengt
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Levin, Jan-Olof
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Lindahl, Roger
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Rhén, Margaret
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Segerstedt, Bo
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Sundgren, Margit
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Sunesson, Anna-Lena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Brorström-Lunden, Eva
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Cancerframkallande ämnentätortsluft - Umeå 20012002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Exponeringen för ett antal cancerframkallande ämnen undersöktes i ett slumpmässigt

    urval av allmänbefolkningen i Umeå, 2001. Den huvudsakliga studien genomfördes

    från slutet av september till mitten av oktober som personburna 7-dygns mätningar på

    totalt 60 personer, medan några av mätningarna genomfördes i januari 2002. Parallellt

    med de personburna mätningarna genomfördes även mätningar vid två stationära

    platser i Umeå, bibliotekstaket och E4:an. Mätningarna omfattade bensen, 1,3-

    butadien, formaldehyd, acetaldehyd, PAH (polyaromatiska kolväten) samt

    kvävedioxid (NO

    2). Mätningarna genomfördes med passiva provtagare med undantag

    för PAH där provtagningen genomfördes med hjälp av en pump.

    Resultatet från de personburna provtagningarna av bensen gav medianvärdet

    1,5 μg/m

    3, vilket kan jämföras med resultatet från fjolårets studie i Göteborg (1μg/m3)

    och den av Institutet för miljömedicin (IMM) föreslagna lågrisknivån 1,3μg/m

    3.

    Exponeringen för bensen var signifikant associerad till tiden som deltagarna vistats

    inomhus, utomhus på arbetsplatsen, i rum med rökning samt om de var rökare. Det

    var marginell skillnad mellan medianhalten uppmätt vid E4:an och den personburna

    halten (1,6 μg/m

    3 och 1,5 μg/m3) medan halten på bibliotekstaket låg lägre (1,0

    μg/m

    3).

    Medianvärdet för butadien var 0,4 μg/m

    3, vilket är samma som halten uppmätt vid

    E4:an men högre jämfört med halten på bibliotekstaket (0,12 μg/m

    3). Det var

    signifikant skillnad mellan rökare och icke-rökare (p=0,007), och tid som tillbringats i

    rum med rökning var signifikant förknippat med ökad exponering för butadien.

    Mätningar genomfördes för både formaldehyd och acetaldehyd, dock redovisas enbart

    resultaten för formaldehyd på grund av problem med provtagningen av acetaldehyd.

    Bland mätningarna som genomfördes personburet var medianhalten formaldehyd

    15 μg/m

    3 vilket kan jämföras med resultaten från samma studie i Göteborg förra året

    (19 μg/m

    3). Resultatet ligger inom det intervall som angivit som lågrisknivå (IMM,

    12-60 μg/m

    3). Halterna som uppmättes vid E4:an och Biblioteket var nästintill lika

    (3,5 μg/m

    3 och 3,0 μg/m3), dock var de betydligt lägre jämfört med den halt som

    uppmättes personburet. Bostadstyp (villa alt lägenhet), framstod som den enda

    variabeln som var signifikant associerad till den personburna halten formaldehyd.

    PAH-mätningarna genomfördes stationärt hemma hos 10 deltagare ur

    befolkningsurvalet, samt personburet och stationärt på 10 personer i anknytning till

    forskargruppen. Mediankoncentrationen av bens(a)pyren, mätt personburet, var 0,08

    ng/m

    3 vilket är i nivå med resultaten från Göteborg. Halterna hemma hos personerna

    från befolkningsurvalet samt de med anknytning till kliniken var 0,17 respektive 0,07

    ng/m

    3. De stationära utomhusmätningarna visade att halten vid E4:an var betydligt

    högre jämfört med halten på Bibliotekstaket (0,3 respektive 0,1 ng/m

    3).

    Kvävedioxid (NO

    2) mättes som ett lokalt tillägg i syfte att undersöka samband mellan

    NO

    2, som trafikindikator, och övriga ämnen. Median halten för mätningarna som

    gjordes personburet var 8 μg/m

    3 medan resultaten från de stationära mätningarna var

    betydligt högre. NO

    2 uppvisade ingen signifikant korrelation till övriga ämnen mätta

    personburet. Vidare sågs inga samband till vistelse i specifika miljöer.

  • 72.
    Modig, Lars
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Hagenbjörk-Gustafsson, Annika
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Jonsson, Lennart
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Olsson, David
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Strömgren, Magnus
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Forsberg, Bertil
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Modell for beräkning av bensen- och1,3-butadienhalter i omgivningsluft utifran geografisk information om bland annat biobransleeldning och trafik.2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Luftföroreningar är ett känt folkhälsoproblem i tätorter där trafiken oftast är den största

    enskilda emissionskällan. Det finns dock andra källor som lokalt kan ge upphov till höga

    luftföroreningshalter och en sådan är småskalig biobränsleeldning. För att begränsa

    hälsoeffekterna av luftföroreningar finns normvärden reglerade i lagstiftning, och

    övervakningen av dessa kan ske via mätningar eller olika typer av beräkningar.

    Syftet med projekt har varit att tillämpa en typ av statistisk beräkningsmodell, ”Land Use

    Regression (LUR)”, för att predicera halterna av luftföroreningarna bensen och 1,3-butadien i

    ett antal tätorter med hög andel småskalig biobränsleeldning i och omkring Umeå.

    Principen för en LUR-modell är att först förklara variationen i luftföroreningshalter mellan ett

    begränsat antal mätpunkter med skillnader i geografiska variabler, som t.ex.

    populationsdensitet och trafikflöde inom olika radier runt respektive mätplats. Sedan kan

    modellen användas för att beräkna halten i många fler punkter. I denna studie har bensen och

    1,3-butadien mätts vid tre tillfällen på 39 olika mätpunkter. Geografisk information har

    samlats in för respektive mätpunkt, och innefattar bland annat trafikvariabler men även

    uppgifter om biobränsleeldning baserat på uppgifter från sotarregister. LUR-modellen har

    byggts upp i enlighet med den procedur som finns beskrivet inom ett stort europeiskt

    forskningsprojekt, ESCAPE.

    Rapporten visar att det är möjligt utifrån geografiska variabler att predicera halten bensen och

    1,3-butadien i en given punkt med acceptabel precision. Resultaten visar också att

    befolkningstäthet tillsammans med småskalig biobränsleeldning och trafik är de variabler som

    gemensamt är viktigast för årsmedelhalten bensen och 1,3-butadien.

    Denna typ av modell är således tillämpbar för att kartlägga och predicera halter av bensen och

    1,3-butadien i områden med småskalig biobränsleeldning. Modellen kan även användas för att

    studera betydelsen av nyetablering av småskalig biobränsleeldning för halten bensen och 1,3-

    butadien inom t.ex. ett bostadsområde.

  • 73.
    Modig, Lars
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Segerstedt, Bo
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Forsberg, Bertil
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Akuta luftvägsbesvär bland vuxna astmatiker i förhållande till tidsmässiga variationer i luftföroreningshalter - en studie inom den hälsorelaterade miljöövervakningen 20052006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna dagboksstudie utgör en del i Naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning, och

    syftar till att studera om och hur symtom och besvär bland astmatiker samvarierar med

    korttidsvariationer i luftföroreningshalter i utomhusluften.

    Studien bygger på tre paneler med totalt 64 vuxna astmatiker (16-70 år) fördelade på städerna

    Umeå, Uppsala och Göteborg. Deltagarna identifierades via en bredare miljöenkät där de som

    svarade ja på frågan om läkardiagnostiserad astma inbjöds att delta i dagboksstudien.

    Deltagarna besvarade dagligen under 11 veckor ett dagboksblad bestående av 15 frågor

    rörande astmarelaterade symtom, astmamedicinering, upplevda besvär osv. Halten av

    luftföroreningar beskrivs som dygnsmedelhalterna av kvävedioxid (NO

    2) och partiklar mätt

    som PM

    10 i urban bakgrundsluft och har inhämtats från respektive kommun.

    Resultaten visar då samtliga städer inkluderades i analysen på ett statistiskt säkerställt

    samband mellan NO

    2-halten samma dag (lag 0) och att man behövt stanna hemma på grund

    av luftvägsbesvär samt att man haft pip i bröstet. Motsvarande resultat sågs även då NO

    2-

    halten beskrevs som medelvärdet av dagens och gårdagens halt (lag 01). I de separata

    analyserna för respektive stad sågs också ett säkerställt samband mellan NO

    2-halten (lag01)

    och risken att få stanna hemma på grund av luftvägsbesvär samt att ha pip i bröstet i Umeå,

    men inte i de två övriga städerna. För PM

    10 sågs inga säkerställda samband.

  • 74.
    Moen, Jon
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Vegetationsstudier i den skandinaviska fjällvärlden - en litteratursammanställning1996Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 75.
    Nilsson, Hans C
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.
    Leonardsson, Kjell
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum.
    Rosenberg, Rutger
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.
    Bedömning av kvaliteten av bottenmiljön i Sundsvallsbukten: En jämförande analys mellan fotografier från sedimentprofiler och data från bottenfauna2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Målsättningen med denna studie var att jämföra traditionell bottenfaunaprovtagning med analys av sedimentprofilsbilder i några olika typer av bottenmiljöer i Bottenhavet. Totalt besöktes 17 stationer i Sundsvallsbukten. Avsikten med uppläggningen var att provta lokaler dominerade av östersjömusslan (Macoma balthica), lokaler dominerade av vitmärlan (Monoporeia affinis), lokaler med riklig förekomst av både östersjömusslor och vitmärlor, samt lokaler med utarmad makroskopisk fauna, detta för att inkludera en så varierande bottenmiljö som möjligt. Bilderna tagna med sedimentprofilskameran tolkades enligt ett kvalitetsindex för att klassificera bottenmiljön, BHQ-index, vilket jämfördes med det från bottenfaunadata kalkylerade AAB-indexet som är framtaget för Östersjön. De stationer som saknade eller hade kraftigt reducerad makrofauna återfanns på djup som motsvaras av djupet av den nedre delen av sommartermoklinen på cirka 20m djup. Dessa stationer tillhörande tillståndklass 4 och 5 enligt Naturvårdverkets bedömningsgrunder, det vill säga tydligt till kraftigt påverkade bottenmiljöer och sammanföll med de två olika bedömningsindexen AAB och BHQ. Fyra stationer klassades som opåverkade till obetydligt påverkade enligt AAB-indexet, tillståndsklass 1. Inga stationer klassades så högt enligt BHQ-indexet. Frånvaron av större strukturer såsom födofi ckor och djupa djurgångar i sediment-vatten-gränsskiktet kan förklara varför det högst uppmätta BHQ-indexet inte nådde upp till tillstånds klass 1 enligt Naturvårdsverkets förslag till bedömningsgrunder. Vi föreslår hur BHQ-indexet kan revideras för att ge en fullgodmiljöklassificering av bottnarna i Bottenhavet.

  • 76.
    Nyberg, Elisabeth
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Johansson, Anna- Karin
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Boalt, Elin
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Le, Van Ahn
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Gustavsson, Nicklas
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Miller, Aroha
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Eriksson, Ulla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Nylund, Kerstin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Holm, Karin
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Borg, Hans
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Berger, Urs
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Övervakning av metaller och organiska miljögifter i limnisk biota 20112011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 77.
    Nyberg, Elisabeth
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faxneld, Suzanne
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Eriksson, Ulla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Egebäck, Anna-Lena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Holm, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Sundbom, Marcus
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Benskin, Jon
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Övervakning av metaller och organiska miljögifter i limnisk biota, 20152015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The report summarises the monitoring activities within the National Swedish Contaminant Programme for freshwater biota. Each monitored contaminant has been examined in pike, perch or Arctic char from 32 lakes from the north to the south in Sweden.

    No general trend could be seen for mercury, and all samples, except Arctic char from Abiskojaure, were above the EU target level. Lead was generally decreasing. Nickel showed a general upward trend in perch. An increase, or indication of an increase, was seen for chromium during the last ten years. Zinc concentrations were decreasing in a majority of the perch samples and in pike from Lake Storvindeln.

    No general trend was observed for copper, arsenic, silver, aluminum, tin, bismuth, and cadmium.

    In general, downward trends were seen for; PCBs, HCHs, DDT, DDE and PCDD/Fs in all species (with a few exceptions). The chlorinated compounds generally show a somewhat higher concentration in the southern parts of Sweden. Most chlorinated compounds were below the suggested target levels.

    No general trend was seen during the monitoring period for PBDEs. Concentrations of PBDEs in Lake Bolmen increased from the 60s and peaked in the late 80s to mid-90s and have subsequently decreased. The concentration of HBCDD was under LOQ in a majority of the samples.

    Several of the perfluorinated carboxylate compounds showed an increase in concentration in perch, while PFOS and FOSA decreased. Higher concentrations of perfluorinated compounds can in general be seen in the southern part of Sweden. In all lakes, PFOS is below the target level for all species.

  • 78.
    Nyberg, Elisabeth
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faxneld, Suzanne
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Eriksson, Ulla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Egebäck, Anna-Lena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Holm, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Sundborn, Marcus
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Berger, Urs
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Sakrapport Övervakning av metaller och organiska miljögifter i limnisk biota, 2013 2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The environmental contaminants examined in this report can be classified into four groups – trace metals, chlorinated compounds, brominated flame retardants and perfluoroalkyl substances. Each of these contaminants has been examined in pike, perch and Arctic char from 32 lakes geographically spread from the north to the south of Sweden. The following summary examines overall trends, spatial and temporal, for the four groups.

    Fat Content, Age and Length

    Pike and perch displayed a decreasing trend in fat content at 50 % of the sites examined. An increasing trend in fat content could be seen for Arctic char from Lake Tjulträsk. The age of the perch sampled within the programme was somewhat lower in the most southern and south eastern parts of Sweden, whereas the length of the perch was homogenous in all lakes sampled.

    Trace Metals

    No general temporal trend could be observed for mercury in the freshwater environment. However, in all lakes and species, except Arctic char from Abiskojaure, these concentrations are above the suggested EU-target level of 20 ng/g wet weight.

    Lead is generally decreasing over the study period (in time series of sufficient length), supposedly due to the elimination of lead in gasoline. In all lakes, Pb concentration is below the suggested EU-target level of 1.0 ug/g wet weight. This result has to be interpreted carefully as the recalculation between levels of lead in whole-body and liver is based on only one study.

    Cadmium concentrations show no consistent trends over the monitored period. It is worth noting that despite several measures taken to reduce discharges of cadmium, the most recent concentrations in Arctic char and pike are similar to concentrations measured 30 years ago in the longer time series. In a majority of the lakes, Cd concentration in perch is above the suggested EU target level of 0.16 ug/g wet weight. This result has to be interpreted carefully as the recalculation between levels of cadmium in whole-body and liver is based on only one study.

    Nickel concentrations showed a general increasing trend in perch. Chromium concentrations showed a general decreasing trend in all matrices during the monitoring period,

    but this decrease is most probably caused by the change of method for chromium analysis in 2004.

    The concentrations of Zinc in perch liver are consistent in all lakes monitored. The concentrations are decreasing significantly at a majority of the perch sampling sites and in pike from Lake Storvindeln.

    No general temporal trend were observed for copper, arsenic, silver, aluminium, tin, and bismuth concentrations in fish liver during the monitoring period.

    22

    Chlorinated Compounds

    Generally, a decreasing trend was observed for all compounds (DDT’s, PCB’s, HCH’s, HCB and PCDD/PCDF) in all species examined (with a few exceptions).

    The chlorinated compounds generally show a somewhat higher concentration in the southern parts of Sweden than in the north.

    CB-153 concentration is below the suggested target level of 1.6 ug/g lipid weight in all species and areas, while the target level for CB-118 of 0.024 ug/g lipid weight is exceeded in perch from Lake Fysingen and Lake Krankesjön. For DDE the concentration is below the suggested target level of 0.005 ug/g wet weight for all species and areas. sHCH is below the suggested target level of 0.026 ug/g wet weight for all species and areas. HCB is below the suggested target level of 0.010 ug/g wet weight for all species and areas. TCDD-eqvivalents is below the suggested target level of 3.5 pg WHO05-TEQ/g wet weight for all species and areas.

    Brominated Flame Retardants

    No general linear trend is observed during the whole monitoring period for the BDEs. However the concentrations of BDEs in Lake Bolmen increased from the start of the monitoring period until the late 80s to the mid 90s and appear to have decreased since then. The lower brominated flame retardants (BDE-47, BDE-99 and BDE-100) peaked earlier than the higher (BDE-153 and BDE-154).

    In all areas, BDE-47 is above the suggested target level of 0.0085 ng/g wet weight for all species.

    The concentration of HBCDD is under LOQ in a majority of the freshwater samples.

    PFASs

    PFNA, PFDA, and PFUnDA all show significantly increasing concentrations in Arctic char liver from Lake Abiskojaure. PFDA, PFUnDA, PFDoDA, and PFTrDA show increasing trends in perch liver from Lake Skärgölen

    . A decreasing trend in PFOS is also indicated for perch in Lake Skärgölen for the last ten years.

    In about 40 % of the perch lakes, PFOS concentrations in liver are above the suggested target level for PFOS in

    whole fish (9.1 ng/g wet weight). This result has to be interpreted with caution since no recalculation for the results from the liver analysis has been made, especially since liver in most cases contains higher concentrations of PFASs than muscle tissue.

    Priority substances 2007 and 2010

    For four of the five priority substances - DEHP, HCBD, pentachlorobenzene, and organotin compounds – all or most values were below LOQ in the years examined. The chloroalkane SCCP did have values above LOQ, however, no consistent spatial variation was seen. The highest concentrations of SCCP (approximately 30 ng/g wet weight) were found in Lake Stor-Backsjön in Jämtland County and in Lake Fiolen in Kronobergs County. No statistical difference in concentration of SCCP between year 2007 and 2010 was found.

    Information about the lakes sampled within the programme can be seen in Appendix 1.

  • 79.
    Nyberg, Elisabeth
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faxneld, Suzanne
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Eriksson, Ulla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Holm, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Borg, Hans
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Berger, Urs
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Övervakning av metaller och organiska miljögifter i limnisk biota 20122012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 80.
    Nyberg, Elisabeth
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faxneld, Suzanne
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Fång, Johan
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Vasileiou, Maria
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Berger, Urs
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Eriksson, Ulla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Holm, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Egebäck, Anna-Lena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Sundbom, Marcus
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Sakrapport Övervakning av metaller och organiska miljögifter i limnisk biota, 2014 2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The report summarises the monitoring activities within the National Swedish Contaminant Programme for freshwater biota. Each monitored contaminant has been examined in pike, perch and Arctic char from 32 lakes from the north to the south in Sweden.

    No general trend could be seen for mercury, and all samples, except Arctic char from Abiskojaure, were above the EU target level. Lead was generally decreasing. Nickel showed a general upward trend in perch. An increase, or indication of an increase, was seen for chromium during the last ten years. Zinc concentrations were decreasing in a majority of the perch samples and in pike from Lake Storvindeln. No general trend was observed for copper, arsenic, silver, aluminum, tin, bismuth, and cadmium.

    In general, downward trends were seen for; PCBs, HCHs, DDT, DDE and PCDD/Fs in all species (with a few exceptions). The chlorinated compounds generally show a somewhat higher concentration in the southern parts of Sweden. Most chlorinated compounds were below the suggested target levels.

    No general trend was seen during the monitoring period for PBDEs. Concentrations of PBDEs in Lake Bolmen increased from the 60s and peaked in the late 80s to mid-90s and have subsequently decreased. The concentration of HBCDD was under LOQ in a majority of the samples.

    A majority of the perfluorinated compounds showed an increase in concentration in perch, except PFOS and FOSA. Higher concentrations of perfluorinated compounds can in general be seen in the southern part of Sweden.

  • 81.
    Olsson, Mats
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    de Wit, Cynthia
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Dioxiner i Östersjöns fisk: ett hot mot svenskt fiske2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Livsmedelsverket har i två rapporter under 2000-talethävdat att halterna av dioxiner i fet Östersjöfisk minskaroch att svenskarnas intag av detta giftiga ämne minskatdrastiskt. Vi menar att slutsatserna i dessa rapporter baserarsig på undermåliga data, och att informationen ärvilseledande eller direkt felaktig. Tillförlitliga miljöövervakningsdatavisar att dioxinhalterna ligger kvar påsamma nivå sedan mitten av 1980-talet och dessutomsannolikt kommer att öka.Livsmedelsverkets långtgående och lugnande slutsatserfår stora konsekvenser för miljöarbetet, östersjöfisketoch alla konsumenter. Istället måste Livsmedelsverketgenom saklig och korrekt information påskynda och stödjaandra myndigheters arbete med att rensa upp i gamladeponier och pågående utsläpp

  • 82.
    Olsson, Mats
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    de Wit, Cynthia
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Bignert, Anders
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Miljögifter i biota2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I en nyligen genomförd studie tycks halterna dioxiner i strömming (muskel)ha mer än fördubblats i Bottenhavet sedan slutet av 1970-talet–början av 1980-talet. I förra årets nummer av Bottniska viken påtalade vi den allvarliga situationen för fisket i Östersjön, då koncentrationerna av dioxiner inte minskade i våra havsområden. Bottenhavets yrkesfiskare står således inför svåra problem.

  • 83.
    Remberger, Mikael
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Kaj, Lennart
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Hansson, Katarina
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Momina, Bibi
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Brorström-Lundén, Eva
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Liljelind, Per
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Bergek, Sture
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Andersson, Rolf
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Kitti-Sjöström, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Screening of Emerging Brominated Flame Retardants (BFRs) and Polybrominated dibenzofurans (PBDFs)2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Naturvårdsverket har en screeningstudie av utvalda "nya" bromerade flamskyddsmedel (BFRs) och polybromerade dibensofuraner (PBDFs) genomförts. Ytterliggare substansgrupper var polybromerade difenyletrar (PBDEs), polybromerade dibensodioxiner (PBDDs) och klorerade dioxiner och furaner (PCDDs och PCDFs).

    Undersökningens ändamål var att bestämma koncentrationer av vissa BFRs och PBDFs i ett antal olika medier i den svenska miljön och dessutom bedöma möjliga källor och spridningsvägar i miljön inklusive storskalig transport. En uppgift var också att undersöka förekomst av BFRs i biota och indikera om detta kan utgöra en miljörisk. Möjlig human exponering belystes genom analys av BFRs i humana blodprov och av PBDFs i modersmjölk.

    Mätningar har gjorts både i bakgrundslokaler och i urbant påverkade områden. Provtagning gjordes huvudsakligen på svenska västkusten, med Göteborg som urbant område. Sediment och biota provtogs i Göta älvs mynningsområde och vid en bakgrundslokal.

    För att identifiera spridningsvägar till miljön provtogs dagvatten/dagvattenslam och vatten och slam från avloppsreningsverk. Damm från olika inomhusmiljöer provtogs både i offentliga lokaler och i hemmiljö. Luft och damm provtogs i en återvinningsindustri. Brandsläckningsvatten från en brand i en återvinningsindustri ingick också.

    "Nya" BFRs, PBDEs och PBDFs förekom i "höga" koncentrationer i luft och damm från återvinningsindustrin. Förekomsten av BFRs här visar att elektriska artiklar innehåller dessa kemikalier. BDE-209 och DBDPE förekom i högst koncentrationer. DPDBE har likartat användningsområde som BDE-209 och har marknadsförts som en ersättningskemikalie för denna. Förekomsten av PBDFs kan indikera att BFRs är kontaminerade eller att PBDEs transformeras till PBDFs i återvinningsprocessen.

    Förekomsten av både de "nya" BFRs och PBDEs i damm som provtogs i en ny personbil, visar att dessa flamskyddsmedel används i textilier och plastdetaljer i nytillverkade bilar. DBDPE och BDE-209, som används som flamskyddsmedel i textilier, förekom i höga koncentrationer.

    Förekomsten av de i studien ingående bromerade flamskyddsmedlen i damm från olika inomhusmiljöer visar en bred användning av dessa kemikalier i varor och hushållsprodukter och att diffusa utsläpp från konsumentprodukter kan ske i inomhusmiljön. Skillnaderna i fördelningen mellan ämnena i olika dammprover indikerar att BFR kan härröra från olika varor och konsumentprodukter.

    En högre andel PBDFs jämfört med BDE-209 förekom i damm från miljöer som sannolikt innehåller BFR-plast (kontor och återvinningsanläggningar) än i damm från miljöer där BFR behandlade textilprodukter används (bil och konferenscenterinteriörer). Detta kan tyda på att PBDFs bildas under produktion eller användning av flamskyddade plaster.

    Utsläppen av bromerade flamskyddsmedel och PBDFs sker både till luft och vatten. BFRs och PBDFs som avges inomhus till luft och damm, kan via ventilationen transporteras vidare till utomhusluften. Förekomst av dessa föroreningar i inkommande och utgående vatten samt slam från kommunala reningsverk tyder också på att diffusa utsläpp från hushållsprodukter förekommer och att dessa kemikalier kan spridas till miljön från avloppsreningsverk. Förekomsten av bromerade flamskyddsmedel och PBDD/Fs i dagvatten och släckvatten från bränder visar att dessa också kan utgöra spridningsvägar till miljön.

    Således, "nya" BFRs och PBDFs förekom generellt i prover från reningsverk, dagvatten, inomhusluft och damm, vilket indikerar att de kan släppas ut och transporteras till miljön via dessa källor och spridningsvägar.

    Flera av de "nya" BFRs förekom i alla ingående miljömatriser utom i atmosfäriskt nedfall. Koncentrationerna i proven i urbana platser var högre jämfört med bakgrundsprover.

    De flesta av "nya" BFRs förekom i urban luft, i samma nivåer eller något lägre än BDE-47, -100 och -99. BDE-209 förekom i de högsta koncentrationerna. En av den nya BFRs, HBB, detekterades i bakgrundsluft i samma koncentrationer som PBDE. Förekomsten av HBB både på den svenska västkusten och i norra Finland, visar på en potentiell långväga atmosfärisk transport av HBB.

    PBDD/Fs förekom i alla luft-och depositionsprover. Det verkar förekomma en årlig variation i både PBDD/ Fs och PCDD/ Fs koncentrationer, med högre nivåer under vintern. Signifikant förhöjda nivåer detekterades i maj-juni 2011, vilket sammanföll med omfattande skogsbränder i södra Ryssland och Ukraina.

    I sediment påvisades "nya" BFRs endast i ett prov från Göta älv, i närheten av ett tidigare industriområde där halterna var i samma storleksordning som för penta-BDE.

    Förekomsten av nya bromerade flamskyddsmedel i biota från bakgrundsområden, visar att dessa kemikalier, precis som PBDE, sprids till ekosystemet. Fördelningen av BFRs skilde sig mellan de olika arterna samt mellan de olika provtagningsplatserna.

    Den enda av de "nya" BFRs som detekterades i humant serum var PBEB, som förekom endast i ett av totalt 15 prover. PCDD/Fs detekterades i alla modersmjölksprover, däremot kunde PBDD/Fs inte påvisas i några av prover

  • 84.
    Renberg, Ingemar
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU. Inst. för Ekologi och Geovetenskap.
    Bindler, Richard
    Bradshaw, Emily
    Emteryd, Ove
    Englund, Johanna
    Leavitt, Peter
    Paleolimnologiska undersökningar i Vättern och Vänern2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Renberg, I., Bindler, R., Bradshaw, E., Emteryd, O., Englund, J. & Leavitt, P. Paleolimnologiskaundersökningar i Vättern och Vänern. Vätternvårdsförbundet Rapport 75, VänernsVattenvårdsförbund Rapport 26.• Rapporten redovisar analyser av sedimentproppar från Vättern och Vänern som gjorts isyfte att undersöka hur miljötillståndet utvecklats i långt tidsperspektiv − flera hundra år.Proppen från Vättern togs söder om Visingsö på drygt 120 m vattendjup och proppen frånVänern mitt i Värmlandssjön på 81 m djup. Proverna togs sommaren 2001 och sedimentendaterades med 210Pb-metoden.• Det primära målet var att studera hur näringstillståndet förändrats. För att undersöka dettaanalyserades kiselalger i sedimentpropparna och kiselalgerna användes för att utläsa vattnetsforna totalfosforhalt. Kiselalganalyserna kompletterades med sedimentanalyser avpigment, biogent kisel, samt kol och kväve inklusive isotoper.• För att få ett begrepp om hur belastningen av vissa föroreningar förändrats analyseradesflygaskpartiklar, bly inklusive stabila blyisotoper, och kvicksilver.• De biologiska analyserna i sedimentet från Vättern tyder på att sjön efter en flera hundraår lång period med stabila förhållanden genomgick ganska stora förändringar med börjanunder 1800-talet och främst från mitten av 1900-talet. Kiselalgfloran förändras påtagligtoch vittnar om att sjön blev näringsrikare. Eutrofieringen kulminerade kring 1960-1970och sedan dess har en återgång i riktning mot det tillstånd som rådde före 1800-talet pågått,och i ytsedimentet är kiselalgfloran praktiskt taget återställd. Enligt kiselalgerna skulletotalfosforhalten ha stigit från 6-8 μg L-1 till ca 12 μg för att nu vara tillbaka till ca 6 ug.Enligt vattenmätserien låg totalforsforhalten i vattnet mellan 8-14 μg L-1 vid slutet av1960-talet och den är nu mellan 3-5 μg L-1. Även om de utifrån kiselalgerna utlästa totalfosforhalternai sjövattnet ska tolkas med viss skepsis när det gäller absolutvärdena pågrund av brister i transferfunktionen, så råder ingen tvekan om att trenden är korrekt.• De biologiska analyserna i Vänern visar mindre förändringar, men även här finns teckenpå ökad näringsgrad under andra halvan av 1900-talet som tycks kulminera 1960-1970.Till skillnad från i Vättern, sker dock denna ökning enligt kiselalgerna från ett minimumunder perioden 1700-1900, som föregicks av en flera hundra år lång period med ungefärlika höga totalfosforhalter som dagens.• Blyanalyserna, särskilt 206Pb/207Pb-kvoten, visar att Vättern tidigt påverkades av blyföroreningar,troligen redan från medeltiden. Ursprunget till detta bly var till en del luftföroreningsnedfallfrån Europa, men blyisotopkvoten vittnar om påverkan från gruvverksamheteller metallhantering i tillrinningsområdet. Bergsbruk har pågått i Åmmeberg åtminstonesedan medeltiden. Blyföroreningarna nådde sin kulmen på 1970-talet när inflytandetfrån bensinbly var som störst. Då finns också en topp i Vänern.• Sedimentet i Vättern och i Vänern har en markant efterkrigstopp i kvicksilver. I Vätternsom är mera noggrant undersökt finns toppen på 1950 eller 1960-talet. I Vänern är toppentill synes senare och här når den en mycket hög koncentration (1100 ng g-1), men i ytsedimentetär koncentrationen halverad. I Vänern är också halten av flygaska, som härstammarfrån eldning av olja och kol, mycket hög i sedimentet från 1970-1980-talet.• De två följande sidorna ger sammanfattningar i figurform baserade på utvalda data från detvå sjöarna.

  • 85.
    Roos, Anna
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Polychlorinated dioxins, furans and dl-PCBs in ringed seals (Pusa hispida botnica) from the Baltic Sea 1978-20142015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Blubber tissue samples from in total 40 juvenile ringed seals from the Baltic Sea collected between 1978 and 2014 were analyzed for "dioxins"; polychlorinated dibenzo-p-dioxins, dibenzofurans (PCDD/PCDF) and dioxin-like PCBs (dl-PCB). Thirty-eight of the seals were bycaught in fishing gear and two were shot by mistake, taken for grey seals.

    Concentrations of PCDDs, PCDFs and dl-PCBs have decreased over the study period in ringed seals with only a few exceptions. The decrease was primarily seen until year 2000 while the concentrations have been stable the last 15 years with a few exceptions. Two dioxins (1,2,3,4,6,7,8-HpCDD and OCDD) and one furan (1,2,3,7,8-PeCDF) demonstrate increased levels the last 15 year of the study period while one furan decreases (1,2,3,7,8,9-HxCDF). OCDD demonstrates the highest increase rate with 15 % yearly increase the last 15 years.

    Concerning the dioxin-like PCBs, the four non-ortho, dl-PCBs demonstrate no trend the last 15 years. Four of the mono-ortho dl-PCBs continue to decrease until 2014 while the other four mono-ortho congeners show no statistically significant trends the last 15 years.

    It should however be stated that a limited number of seals have been analyzed with an average of one seal/year and more analyses are demanded in order to achieve more significant time trend results.

    Ringed seals show a low increase in population, approximately half of what is natural and reproductive impairment is still noted among ringed seals. If this has a connection to the concentrations of PCDD/F and dl-PCBs cannot be ruled out.

  • 86.
    Rönmark, Eva
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Skillnader i astma och luftvägsbesvär mellan norra och södra Sverige2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Flertalet studier har verifierat en högre förekomst av astma i norra jämfört med södra Sverige. Orsaken till detta är oklar men bidragande orsak kan vara det torra och kalla klimatet. Hyperreaktivitet, dvs överkänslighet av luftvägarna, är starkt associerat till astma och hyperreaktivitet predikterar uppkomst av astma. Även personer utan astma kan dock vara hyperreaktiva. Hypotesen var att befolkningen i Norrbotten generellt var mer hyperreaktiv jämfört med befolkningen i Stockholm och att detta därigenom skulle kunna förklara den högre förekomsten av astma i Norrbotten.

    Syfte: Att undersöka bronkiell hyperreaktivitet (BHR) dels bland befolkningen och dels bland personer med astma i Norrbotten respektive Stockholm.

    Metod: Ett slumpurval om 8000 individer i åldern 20-69 i Norrbotten respektive Stockholm inbjöds 1996 till en postal enkätstudie med frågor om luftvägssymtom och astma. arsfrekvensen var 85% i Norrbotten och 72% i Stockholm. Ett slumpurval av de medverkande inbjöds sedan till kliniska undersökningar innefattande bl.a intervju, allergitest, lungfunktionstest samt hyperreaktivitetstest. I Norrbotten medverkade 303 personer i åldern 20-59år vid hyperreaktivitetstestet och i Stockholm 199 personer.

    Resultat: Enligt enkäten var andelen med astma och luftvägsbesvär var signifikant högre i Norrbotten jämfört med Stockholm. Bland personer med astma, positiv pricktest respektive rhinit var hyperreaktiviteten mätt som PC 20 närmast identiska i Norrbotten och Stockholm. I gruppen utan astma men med något luftvägssymtom hade personer i Stockholm lägre PC 20-värden, dvs. var mer hyperreaktiva. I gruppen helt luftvägsfriska skilde sig inte BHR mellan Norrbotten och Stockholm. Efter korrigering för confounders var boende i Stockholm signifikant relaterat till ökad hyperreaktivitet.

    Sammanfattning: Sammanfattningsvis tyder den aktuella studien på en reell skillnad i astma prevalens mellan Norrbotten och Stockholm. Den högre astmaprevalensen i Norrbotten kan dock inte förklaras av att befolkningen i Norrbotten generellt är mer hyperreaktiva. Det kalla klimatet kan ändå vara relaterat till uppkomst av luftvägssymtom inklusive symtomgivande variabel bronkobstruktion, dvs. astma.

  • 87.
    Sahlander, Gisela
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Högberg, Fred
    Vägverket.
    Ny E4 Enånger- Hudiksvall Naturinventering: Biologisk konskvensbeskrivning1994Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta arbete är en naturinventering av planerade sträckningen av den planerade sträckningen av ny E4 mellan Enånger och Hudiksvall och kommer att ingå som en del av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av området. Jag har av vägverket fått i uppdrag at undersöka tre alternativ för vägens sträckning: A, B och D. Denna undersökning har tre syften: TT bedöma de tänkta vägsträckningarnas inverkan på naturen i området, att visa Vägverket vilket alternativ som till sist kommer till utförande.

    Generellt bedömer jag att den landskapstyp som de föreslagna vägsträckningarna berör är vanligt förekommande i trakten. Alternativ B har jag förkastat då det skulle medföra att en biologisk intressant gransumpskog skulle ödeläggas. De två övriga alternativ är lika varandra vid första påseendet. Längs båda sträckningarna finns det värdefulla naturtyper. Vid en granskning fann jag dock att det längs vägsträcka A finns fler ”fasta” naturtyper, såsom bäckraviner, myrmarker, åkanter och hällmarker, d.v.s bestående strukturer i naturen. Dessa ” fasta” naturtyper skulle komma att förstöras av en ny väg. Slutsatsen blir att jag förordar alternativ D som ny E4 mellan Enånger och Hudiksvall. När det gäller valet av vägtyp tror jag att det inte har någon större betydelse för naturen vare sig det blir en motorväg eller en motortrafikled.

  • 88.
    Sjöberg, Karin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Haeger Eugensson, Marie
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Liljeberg, Marcus
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Blomgren, Håkan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Forsberg, Bertil
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Quantification of general population exposure to nitrogen dioxide in Sweden2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 89. Sjöberg, Karin
    et al.
    Haeger-Eugensson, Marie
    Forsberg, Bertil
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Åström, Stefan
    Hellsten, Sofie
    Larsson, Klara
    Björk, Anders
    Blomgren, Håkan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Quantification of population exposure to PM2.5 and PM10 in Sweden 20052009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The population exposure to PM

    2.5 and PM10 in ambient air for the year 2005 has been quantified (annual

    and daily mean concentrations) and the health and associated economic consequences have been

    calculated based on these results. The PM

    10 urban background concentrations are found to be rather

    low compared to the environmental standard for the annual mean (40 μg/m

    3) in most of the country.

    However, in some parts, mainly in southern Sweden, the concentrations were of the same magnitude as

    the environmental objective (20 μg/m

    3 as an annual mean) for the year 2010. The majority of people,

    90%, were exposed to annual mean concentrations of PM

    10 less than 20 μg/m3. Less than 1% of the

    Swedish inhabitants experienced exposure levels of PM

    10 above 25 μg/m3. The urban background

    concentrations of PM

    2.5 were in the same order of magnitude as the environmental objective (12 μg/m3

    as an annual mean for the year 2010) in quite a large part of the country. About 50% of the population

    was exposed to PM

    2.5 annual mean concentrations less than 10 μg/m3, while less than 2% experienced

    levels above 15 μg/m

    3.

    Using a cut off at 5 μg/m

    3 of PM10 as the annual mean (roughly excluding natural PM) and source

    specific ER-functions, we estimate approximately 3 400 premature deaths per year. Together with

    1 300 - 1 400 new cases of chronic bronchitis, around 1 400 hospital admissions and some 4.5-5 million

    RADs, the societal cost for health impacts is estimated at approximately 26 billion SEK per year. For

    PM

    2.5 we estimate somewhat lower numbers, approximately 3 100 premature deaths per year.

    The results suggest that the health effects related to high annual mean levels of PM can be valued to

    annual socio-economic costs (welfare losses) of ~26 billion Swedish crowns (SEK) during 2005.

    Approximately 1.4 of these 26 billion SEK consist of productivity losses for society. Furthermore, the

    amount of working and studying days lost constitutes some ~0.1% of the total amount of working and

    studying days in Sweden during 2005.

  • 90.
    Sjöberg, Karin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Haeger-Eugensson,, Marie
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Forsberg, Bertil
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Åström, Stefan
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Hellsten, Sofie
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Tang, Lin
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Quantification of population exposure to nitrogen dioxide in Sweden 20052007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Drygt 2% av Sveriges befolkning utsätts för halter av kvävedioxid (NO 2) i utomhusluft över det långsiktiga miljökvalitetsmålet, 20 μg/m3 som årsmedelvärde. Däremot exponeras ingen för halter över miljökvalitetsnormen (40 μg NO2/m3). Andelen som utsätts för förhöjda NO2-halter har minskat med cirka 7% sedan 1999 och nästan 20% sedan 1990.

    Med den lokala halten av NO 2 som en indikator på förbränningsprodukter, främst fordonsavgaser, beräknas nuvarande halter ge upphov till mer än 3 200 extra dödsfall per år. Nästan 600 av dessa skulle kunna undvikas om miljökvalitetsmålet för årsmedelkoncentrationen av NO2 i luften var uppfyllt i hela landet.

    Kostnaden för samhället orsakade av hälsoeffekter relaterade till NO 2-halter högre än det långsiktiga miljökvalitetsmålet värderar vi till 3368 miljoner svenska kronor per år, orsakade av 591 dödsfall årligen. Detta motsvarar 18 % av de totala hälsorelaterade samhällskostnaderna som kopplas till höga halter av NO2. Resterande 82 % av samhällskostnaderna orsakas av exponeringshalter i skiktet mellan 10 och 20 μg NO2/m3.

  • 91.
    Sobek, Anna
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Wiberg, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Sundiqvist, Kristina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Cornelissen, Gerard
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Jonsson, Per
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Dioxiner i Bottenhavet och Bottenviken - pågående utsläpp eller historiska synder2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med det här projektet var att undersöka vilka källor som är viktiga för dagens

    dioxinbelastning i sediment i kustnära områden i Bottenhavet och Bottenviken.

    Dioxinkoncentrationer i åtta daterade sedimentkärnor från fjärdar med olika typer av historisk

    och pågående verksamhet i närområdet analyserades. Dessutom gjordes en

    källfördelningsanalys för att tydliggöra bidraget av olika källor och hur det har förändrats över

    tid. Dioxinkoncentrationer i bottenvatten och sedimentens porvatten har också undersökts för

    att få en bild av om sedimenten idag läcker dioxiner till vattenkolonnen, eller om sedimenten

    fungerar som en sänka och tar upp dioxiner från överliggande vatten. Resultaten visade

    generellt på en mycket tydlig minskning i totalkoncentrationer av dioxiner i de undersökta

    sedimentkärnorna. Vid de flesta lokalerna var koncentrationerna som högst under 1960-tal till

    1980-tal och har sedan dess minskat drastiskt fram till idag, med en genomsnittlig minskning

    på 73 % från toppnivåerna. Det är därmed tydligt att tidigare åtgärder som förbud mot

    pentaklorfenol och bättre reningsprocesser inom industrin har resulterat i en tydlig minskning

    av dioxinutsläpp till havsmiljön. Den här studien visar vidare att samtliga av de undersökta

    kustnära sedimenten läcker ut dioxiner till överliggande vatten. Samtidigt binder dioxinerna

    mycket starkt till det organiska materialet i sedimenten, och det är därmed en mycket liten

    andel av den totala mängden dioxiner i sedimenten som är tillgängliga för läckage till vatten

    och upptag i biota. Genom en källfördelningsanalys där man studerar den relativa

    förekomsten av olika dioxinkongener och kopplar det till en viss typ av källa, kunde tydliga

    kopplingar göras till tidigare och pågående verksamheter vid de flesta lokalerna. Exempel på

    historiska källor som det fanns tydliga spår av är klorfenolanvändning, som har haft en

    mycket stor inverkan på flera platser och en påverkan kan fortfarande ses även i ytliga

    sediment. Till skillnad från klorfenolanvändningen visade sig klorgasblekning ha låg

    påverkan på de studerade sedimenten. På några platser pekar källfördelningsanalysen på

    relativt oförändrade förhållanden även efter topphalterna. Baserat på den här studien kan

    pågående emissioner därmed inte uteslutas, men det är också mycket troligt att resuspension

    har orsakat en långsam återhämtning av sedimenten på de aktuella platserna. Analyser av

    utsjösediment visar att för Östersjön som helhet, är det atmosfäriskt relaterade källor inklusive

    olika typer av förbränning och högtemperaturprocesser (t.ex. metallindustri) som dominerar

    dagens emissioner.

  • 92.
    Sundkvist, Anneli
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Organofosfatestrar i humanmjölk och fisk från svenska sjöar och kustnära områden: Ett screeningprojekt från Naturvårdsverket2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Användningen av fosforbaserade flamskyddsmedel och mjukgörare av typen organofosfatestrar (OP) ökar i samhället. Halter och fördelningsmönster av 11 st OP, varav en del har visat sig vara giftiga för bl.a. vattenlevande organismer, har kartlagts i bröstmjölk samt i fisk och musslor från svenska sjöar och kustområden. En del av miljöproverna samlades in i närheten av potentiella källor till OP men de flesta samlades in från bakgrundslokaler. Tris-2-kloro-iso-propylfosfat (TCPP) och trifenylfosfat dominerade i biota medan TCPP och tributylfosfat dominerade i mjölkproven. Koncentrationer och fördelningsmönster av OP var mycket likartade i biota från bakgrundslokaler, vilket tyder på att OP spridits från diffusa källor. Däremot märktes tydliga skillnader i både halter och fördelning av OP i proven som tagits nära källor. Fisk från Märstaån, som får dagvatten från Arlanda flygplats, uppvisade höga halter av OP som ingår i hydrauloljor för flygplan. Fisk provtagen nedströms reningsverk hade betydligt högre halter än fisk från bakgrundslokaler av tris(2-butoxyetyl)fosfat (TBEP), en av de mest vanligt förekommande OP i utgående vatten från reningsverk. Likaså återfanns den klorerade OP tris(1,3-dikloro-2-propyl)fosfat endast i fiskarna som provtagits nedströms reningsverk. Inga distinkta skillnader kunde upptäckas i halter och fördelning av OP i mjölk från kvinnor som bor i olika städer. Däremot var halten av TBEP högre i mjölk insamlad för tio år sedan jämfört med nyligen insamlad mjölk. När det gäller humanexponering för OP verkar exponering via fisk och, för spädbarn, bröst-mjölk vara av liten betydelse jämfört med andra potentiella exponeringsvägar som t.ex luft och damm.

  • 93.
    Sundkvist, Anneli
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Wennberg, Maria
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Rentschler, Gerda
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Lundh, Thomas
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Carlberg, Bo
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Rodushkin, Ilia
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Luleå tekniska universitet, LTU.
    Bergdahl, Ingvar A
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Time trends of cadmium, lead and mercury in the population of Northern Sweden 1990-2009 and blood levels of rhodium and platinum in 20092011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background: Knowledge of time trends in burdens of the heavy metals cadmium (Cd), lead (Pb) and mercury (Hg) are important to evaluate effects of preventive actions. This has previously been monitored in northern Sweden in samples from 1990-1999. Alpha-1-microglobuline (A1M) in urine is a potential biomarker of tubular dysfunction, presumed to be effected by body burdens of cadmium. It is unknown if elements from catalytic converters, platinum (Pt), rhodium (Rh) and palladium (Pd), cause human exposure.

    Objective: To continue the time trend series of body burdens of Cd, Pb and Hg and to quantify levels of Pt, Rh and Pd and alpha-1-microglobuline in samples from northern Sweden.

    Design: Biobanked blood samples from health screenings in the WHO MONICA-project in northern Sweden were analyzed for Cd, Pb and Hg, in two age-groups; 25-35 years and 50-60 years. In 2004, blood samples from 287 women were analysed and in 2009, blood samples from 150 men and 177 women were analyzed. Also, cadmium and A1M were analysed in urine for the 2004 and 2009 participants. Pt, Rh and Pd were analysed in blood for 26 women in ages 55-59 years from the 2009 screening.

    Results: There was a decline in blood levels of Pb in both men and women. Blood levels of Cd did not change over time. However, in women, levels of U-Cd were lower in 2009 as compared to 2004, also in never-smokers in the younger age-group. Due to use of erythrocytes in the previous report on data from 1990-99, body burdens of Hg could not be compared to previous data. A decrease from 2004 to 2009 was detected in B-Hg in women in the older age-group. Levels of Pd could not be quantified due to high uncertainty in the analysis. Blood levels of Pt and Rh were at levels of about one thousandth of the heavy metals. Levels of protein A1M in urine could not be compared over time, due to changes in analytical method. Levels of the protein were higher in the older age-group and men had higher levels than women in samples from 2009.

    Conclusion: The previously detected decline in body burdens of Pb continued from 1999 to 2009, while there is still no evident change in body burdens of Cd. We cannot evaluate the time trend of Hg body burdens after 1999 with these data. Levels of Pt and Rh are detectable. Surprisingly, men in the older age-group had higher levels than women of protein A1M. For Cd, there are indications of risk of adverse health effects at the reported levels. Efforts to reduce pollution and human exposure to all three heavy metals are important, but this is especially important for cadmium.

  • 94.
    Sundkvist, Anneli
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Wennberg, Maria
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Rentschler, Gerda
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Lundh, Thomas
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Carlberg, Bo
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Rodushkin, Ilia
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Luleå tekniska universitet, LTU.
    Bergdahl, Ingvar A
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Time trends of cadmium, lead and mercury in the population of Northern Sweden 1990-2009 and blood levels of rhodium and platinum in 20092011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background:

    Knowledge of time trends in burdens of the heavy metals cadmium (Cd), lead (Pb) and mercury (Hg) are important to evaluate effects of preventive actions. This has previously been monitored in northern Sweden in samples from 1990-1999. Alpha-1- microglobuline (A1M) in urine is a potential biomarker of tubular dysfunction, presumed to be effected by body burdens of cadmium. It is unknown if elements from catalytic converters, platinum (Pt), rhodium (Rh) and palladium (Pd), cause human exposure.

    Objective:

    To continue the time trend series of body burdens of Cd, Pb and Hg and to quantify levels of Pt, Rh and Pd and alpha-1-microglobuline in samples from northern Sweden.

    Design:

    Biobanked blood samples from health screenings in the WHO MONICA-project in northern Sweden were analyzed for Cd, Pb and Hg, in two age-groups; 25-35 years and 50-60 years. In 2004, blood samples from 287 women were analysed and in 2009, blood samples from 150 men and 177 women were analyzed. Also, cadmium and A1M were analysed in urine for the 2004 and 2009 participants. Pt, Rh and Pd were analysed in blood for 26 women in ages 55-59 years from the 2009 screening.

    Results:

    There was a decline in blood levels of Pb in both men and women. Blood levels of Cd did not change over time. However, in women, levels of U-Cd were lower in 2009 as compared to 2004, also in never-smokers in the younger age-group. Due to use of erythrocytes in the previous report on data from 1990-99, body burdens of Hg could not be compared to previous data. A decrease from 2004 to 2009 was detected in B-Hg in women in the older age-group. Levels of Pd could not be quantified due to high uncertainty in the analysis. Blood levels of Pt and Rh were at levels of about one thousandth of the heavy metals. Levels of protein A1M in urine could not be compared over time, due to changes in analytical method. Levels of the protein were higher in the older age-group and men had higher levels than women in samples from 2009.

    Conclusion:

    The previously detected decline in body burdens of Pb continued from 1999 to 2009, while there is still no evident change in body burdens of Cd. We cannot evaluate the time trend of Hg body burdens after 1999 with these data. Levels of Pt and Rh are detectable. Surprisingly, men in the older age-group had higher levels than women of protein A1M. For Cd, there are indications of risk of adverse health effects at the reported levels. Efforts to reduce pollution and human exposure to all three heavy metals are important, but this is especially important for cadmium.

  • 95.
    Tesfalidet, Solomon
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Screening of organotin compounds in the Swedish Environment2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    De ekotoxikologiska effekterna av organotennföreningar (OTC), i huvudsak tributyltenn (TBT) och trifenyltenn (TBT) men också deras mono- och di-substituerade dealkyleringsprodukter är väl dokumenterade. Idag är utsläpp av TBT från skeppsbåttenfärgerna känt för att vara en fara för marina miljöer och användandet har förbjudits i många länder, inklusive Sverige. En rad olika analysmetoder har använts för att utvärdera hur föreningarna är fördelade i miljön, samt för att kontrollera om utsläpp fortfarande förekommer efter införandet av restriktioner. Gaskromatografi kopplad till ”Inductively Coupled Plasma Mass Spectrometry” GC-ICP-MS är en av de kraftfullaste analysteknikerna som finns idag. Tidigare studier om miljöefekter av tennbaserade skeppsbotten-färger har visat att det finns ansenliga mängder av framförallt tributylten, i blåmussla och sediment, i svensk miljö. I den här studien har vi använt GC-ICP-MS för att undersöka förekomsten av både fenyltenn och butyltenn föreningar. En metod baserad på species-specifik isotoputspäddning (SSID-GC-ICP-MS) har utvecklats genom att använda isotop anrikade organoten föreningar som vi syntetiserade från anrikade 116Sn och 124Sn tenn metaller. Biologiska prover (blåmussla, strömming lax och snäckor), sediment, slam, vatten från reningsverk (både utgående och inkommande vatten) och småbåtshamnar, har tagits från olika delar i landet och analyserats. Koncentration av organotennföreningar i de prover som analyserades var generellt sett lägre än det som rapporterades 1987. Koncentrationen av, till exempel, TBT i vattenproverna från Fiskebäckskilsvik är mycket lägre nu (0.1-0.6 ng Sn/L) jämfört med det som rapporterades 1987 (260-410 ng Sn/L). Haltminskningen av organotennföreningar i mussel proverna, tagna från samma plats, var också avsevärt. TBT koncentrationen ligger mellan 17 och 364 ng Sn/g mot det som raporterades 1987 (1000-18000 ng Sn/g ). Högre halter av organotennföreningar har vi funnit i månadsslam från vattenreningsanläggningen i Loudden (Stockholm) där monobutyltenn (MBT), dibutyltenn (DBT) och TBT koncentrationerna bestämdes vara 39, 692, respektive 32 ng Sn/g. Halterna av organotennföreningarna i sediment varierade med sedimentdepositionsdjupet och de högsta halterna av till exempel TBT påträffades mellan sedimentsnittarna 1-3 cm och 39-50 cm. Literaturstudie över relevanta artiklar har genomförts. Mer än 140 referenser har samlats och förts in i ett referensprogram (Idealist) och de är presenterade i en separat data fil.

  • 96.
    Tysklind, Mats
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Dioxiner: vår tids största miljöhot2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bland det stora antalet kemikalier som dagenssamhälle avsiktligt eller oavsiktligt produceraråterfinns grupper av klorerade organiskamiljögifter. Dessa har beskrivits som en av vårtids större miljöhot med effekter på bl.a.reproduktion och immunsystem. Dioxiner ärkanske de mest undersökta av dessa ämnen,men trots detta saknas mycket kunskap omdioxiner och liknande ämnens kemiska ochbiologiska egenskaper.

  • 97.
    Wennberg, Maria
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Bergdahl, Ingvar
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött?2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I norra Sverige är en högre konsumtion av viltkött vanligare än i södra delarna av landet. Syftet med detta projekt var att genom en kunskapssammanställning undersöka om det finns anledning att mäta nivåer av miljöföroreningar hos högkonsumenter av viltkött.

    Sammanställningen ger inte belägg för att högkonsumenter av viltkött skulle vara i riskzonen för höga intag av miljöföroreningar, i någon större utsträckning än högkonsumenter av nötkött eller fisk. En reservation finns: Renkött innehåller mer HCB än annat kött och fisk. Nivåerna av HCB i renkött är dock betydligt lägre än gränsvärdet för kött. Långt ifrån alla organiska miljöföroreningar finns uppmätta i livsmedel, men de data vi har funnit visar på att hög konsumtion av förorenad fet fisk (från Vänern, Vättern och Östersjön) utgör den största risken för höga intag av flera organiska miljöföroreningar. P.g.a. tidstrender blir det lättare att jämföra framtida mätningar i olika köttslag om jämförelser görs på kött slaktat vid ungefär samma tidpunkt samt att omräkningar görs till halt i kött, i de fall mätningarna har gjorts i fett. Vid eventuella mätningar av organiska miljöföroreningar eller kvicksilver hos människor med hög konsumtion av viltkött är det viktigt att ha kunskap om deltagarnas fiskkonsumtion.

  • 98.
    Wennberg, Maria
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Bergdahl, Ingvar
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Utvärdering av resultat som underlag till AMAP-arbetet – finns det skillnader mellan norra och södra Sverige i människors exponering för organiska miljöföroreningar och metaller?2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sverige deltar i det arktiska samarbetet AMAP, som följer exponering av miljöföroreningar i arktiska områden. Det är av intresse att känna till om det finns regionala skillnader i Sverige när det gäller människors exponering för miljöföroreningar. Om skillnaderna är små kan data från norra Sverige både användas inom AMAP och för att skaffa kunskap om resten av landet, och vice versa. Syftet med detta projekt var att utvärdera de data som finns avseende skillnader i exponering mellan norra och södra Sverige.

    Det finns bara ett fåtal studier som kan användas för att klarlägga skillnader mellan norra och södra Sverige i människors exponering för organiska miljöföroreningar och metaller. De studier som gjorts visar små eller inga skillnader mellan norra och södra Sverige.

    Om Sverige inom det arktiska samarbetet karaktäriserar miljöföroreningsexponering hos populationer i norra Sverige, så kommer dessa data snarare att avspegla tillståndet i Sverige än en särskild arktisk exponeringssituation. Data från sådana studier, t.ex. om nivåer och tidstrender, skulle alltså ge information som kan förväntas relativt väl avspegla tillståndet även i övriga Sverige. Omvänt så kan data från andra delar av Sverige förväntas avspegla även tillståndet hos populationen i den arktiska delen av Sverige. Eftersom bara några ämnen är undersökta kan det inte uteslutas att det finns miljöföroreningar med betydande regional variation.

  • 99.
    Wennberg, Maria
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Bergdahl, Ingvar A
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Ståhl, Tomas
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Persistenta organiska miljöföroreningars halter i plasma i relation till kostfaktorer av betydelse för diabetesrisk2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Flera studier har visat på samband mellan halter av persistenta organiska miljöföroreningar (POPar) och ökad risk för diabetes typ 2, men endast ett fåtal av studierna är prospektiva. Det är då osäkert om POPar orsakar diabetes eller om sjukdomen i sig påverkar halter av POPar. Det är rimligt att det totala intaget av POPar är relaterat till mängden mat man äter och därmed skulle ett stort matintag både kunna leda till ett högt BMI och höga halter av POPar. Syftet med studien var att ta reda på hur vikt och BMI samt kostfaktorer av betydelse för diabetesrisk är kopplade till halter av POPar. Kan de samband som setts mellan POPar och diabetesrisk förklaras av att halter av POPar är kopplade till någon/några av dessa faktorer? Korrelationer mellan olika POPar och kostfaktorer (energiintag, energiprocent protein, fett och kolhydrater) samt BMI, vikt och skattat energibehov beräknades hos 845 deltagare i Västerbottens hälsoundersökningar. Halter jämfördes också för de med högst respektive lägst fysisk aktivitet på arbetet, då en hög fysisk aktivitet rimligen bör medföra ett högre energiintag. Positiva korrelationer kunde ses mellan DDE, HCB, lågklorerade PCBer (PCB-118 och 138) och BMI respektive vikt samt skattat energibehov. Korrelationerna var starkare för män jämfört med för kvinnor. Korrelationer mellan vikt respektive BMI och högklorerade PCBer (PCB-156, 170 och 180) var negativa för kvinnor, medan inga sådana korrelationer

    kunde ses för män. För energiintag eller energiprocent av protein, fett, respektive kolhydrater kunde endast ett fåtal svaga korrelationer ses. Det fanns inte någon signifikant skillnad i POP-halter mellan de med högst respektive lägst nivå av fysisk aktivitet på arbetet. Fynden angående samband mellan POPar och BMI stämmer relativt väl överens med resultat från tidigare studier. Vi har försökt finna ut om POP-koncentrationer är ett mått på stort matintag. Det enda som tyder på att det skulle kunna vara så är korrelationerna med skattat energibehov. Däremot ger inte självrapporterat energiintag stöd för detta, och inte heller en jämförelse av personer med samma BMI men olika fysisk aktivitetsnivå. Därmed är det fortfarande oklart om det samband som setts mellan halter av POPar och diabetesrisk kan förklaras av ett högre energiintag eller högre intag av protein- eller fettrika livsmedel. Alltså kvarstår möjligheten att POPar orsakar en ökad diabetesrisk.

  • 100.
    Wennberg, Maria
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Lindh, Christian
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Bergdahl, Ingvar A
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin. Department of Biobank Research, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Organiska miljöföroreningar i urin hos unga i norra och södra Sverige2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det är viktigt att följa halter av miljöföroreningar hos människor, för riskvärdering och för att få kunskap om hur exponeringen kan minskas.

    Organiska miljöföroreningar (ftalat-metaboliter, bisfenol A, bisfenol F, triklosan, pesticiderna 3-PBA och TCP samt PAH-metaboliten 1-HP) analyserades i urin hos 204 unga i Skåne (gymnasieelever, år 2013) och hos 143 unga i MONICA-studien i norra Sverige (25-35 år, år 2014). Koncentrationer jämfördes statistiskt mellan studierna och kopplingar till levnadsvanor som efterfrågades i båda studierna undersöktes (rökning, fiskintag, intag av mat från konserver och typ av golv i sovrum). En kompletterande enkätstudie gjordes på deltagarna i MONICA-studien som uppgav att de hade plastgolv i sovrummet (n=65), för att utröna om golvvärme under plastgolv i sovrummet kan öka exponering av "plast-ftalaten" MBzP.

    De statistiskt säkerställda skillnader som uppdagades var att de unga i norr hade högre koncentration av de flesta ftalat-metaboliter och av pesticiden 3-PBA medan de unga i söder hade högre koncentration av triklosan.

    Ftalat-metaboliten MBzP kunde kopplas till att ha plastgolv i sovrummet i båda studiepopulationerna. Då endast fyra personer i MONICA-studien uppgav golvvärme under plastgolv och den gruppen inte hade anmärkningsvärt hög MBzP-koncentration i urin kan inte högre användning av golvvärme i norr vara förklaringen till högre koncentration av MBzP i norra Sverige.

    Skillnader i levnadsförhållanden av betydelse för exponering av miljöföroreningarna som beror på den åldersskillnad som fanns mellan studiepopulationerna i norr och söder, och inte undersöktes i den här studien, kan inte uteslutas. Framtida geografiska jämförelser av miljöföroreningar hos människor bör om möjligt göras på människor i samma åldersintervall

123 51 - 100 av 106
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf