Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Endre søk
Begrens søket
123456 51 - 100 of 280
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Ejhed, Katarina
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Hansson, Katarina
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Olshammar, Mikael
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Lind, Ewa
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Nguyen, Minh
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Hållén, Joakim
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Allard, Ann-Sofie
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Stadmark, Johanna
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Jutterström, Sara
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Löfgren, Stefan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Hellgren, Stefan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Belastning och påverkan från dagvatten: Källor till föroreningar i dagvatten, potentiell effekt, och jämförelser med belastning från andra källor2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    SMED har på uppdrag av Naturvårdsverket tagit fram denna rapport om föroreningar och belastning från dagvatten. Studien är en del av ett Regeringsuppdrag ”Föreslå etappmål om dagvatten”. Syftet med projektet har varit att ta fram en sammanställning om belastning av föroreningar från dagvatten till vattenrecipienter. Primära källor, potentiella toxiska och hormonstörande effekter samt belastning på ytvatten har sammanställts och beräknats av ett urval av prioriterade ämnen och Särskilda Förorenande Ämnen (SFÄ) och omfattande sammanlagt 22 st näringsämnen, metaller och organiska miljöföroreningar. Dessa ämnen valdes ut eftersom de är kända ämnen i dagvatten, prioriterade ämnen av Vattenmyndigheterna på grund av att de orsakar att god kemisk eller ekologisk status inte uppnås i många vattenförekomster samt att det var möjligt att göra beräkningar av belastning av dessa tack vare att det fanns data tillgängligt. Dessa 22 ämnen har sådana ekologiska, toxiska och/eller hormonstörande effekter i akvatisk miljö att belastningen av samtliga av dessa ämnen bör begränsas eller helt förhindras. Dagvattnets påverkan och effekter på miljön har sammanställts utifrån tillgänglig litteratur. Studierna är dock få och av varierande karaktär, vilket gör det svårt att dra några generella slutsatser gällande dagvattnet påverkan.

    Antalet föroreningar i dagvatten kan dock vara många fler än de 22 utvalda ämnena. Uppmätta halter i dagvatten har sammanställts från Naturvårdsverkets Screeningdatabas i denna rapport och visar att 74 st ämnen förekommer i samtliga prover av dagvatten där de har analyserats, och ytterligare 117 st ämnen förekommer i en del av dagvattenproverna. Många är ämnen som ännu inte är prioriterade av vattenförvaltningen. Bland annat förekommer ofta metaller och grundämnen, vissa dioxiner och furaner, alkylfenoler, antioxidanter, bekämpningsmedel, kolväten, LAS (Linear alkyl benzene sulfonate) och olika flamskyddsmedel. 

    Resultat av belastningsberäkningarna visar att dagvatten är en betydande spridningsväg till belastningen i recipienter för vissa ämnen trots att arealen tätort är mindre än 1% av Sveriges totala yta. För metallerna kadmium, zink, bly och koppar så har bidragen från dagvatten beräknats till mellan 15% och 17% av den totala belastningen till recipienter i Sverige och kan anses vara betydande belastning. I mellan 451 och 1090 st enskilda vattenförekomstområden är belastningen från dagvatten den dominerande spridningsvägen (>50% av total belastning) till de olika metallerna. Dagvatten utgör 100% av belastningen i 17 st vattenförekomster för koppar, zink och bly, i 12 st vattenförekomster för kadmium och nickel och i enbart 3 st vattenförekomster för kvicksilver. För de organiska ämnena är uppgifterna om utsläpp väldigt osäkra eller saknas helt för många källor till total belastning i Sverige, så som läckage från olika marktyper, jordbruksmark och skog, men de tillgängliga data och beräkningarna som gjorts indikerar att dagvatten utgör en viktig spridningsväg för PAH16, DEHP, Nonylfenol, HCH, TBT, PBDE, PFOS och PCB7 till vattenrecipienter.

    Betydande bidrag (>25%) till belastningen i dagvatten kommer ifrån mark inom tätorter som används till ”industri, handelsplats, grus- och sandtag, hamn och deponiverksamhet” för samtliga metaller, för nonylfenol (58%), PFOS (54%), PAH16 (40%), HCH (23%), PCB7 (23%), PBDE (22%) och oktylfenol (18%). Industri och handelsplats utgör den största arealen inom den markanvändningsklassen och bör prioriteras i det fortsatta arbetet. Industri och handelsplatser har höga typhalter och höga avrinningskoefficienter som orsakar den höga belastningen. Belastningen i dagvatten av ftalaten DEHP kommer däremot till största del ifrån ytor av ”enstaka hus, mycket grönyta” (35%), ”bostadsområde, mindre grönyta” (29%) samt ”urbant grönområde, idrottsanläggning, flygfält gräs” (25%). Markanvändningsklassen ”enstaka hus, mycket grönyta” utgör den största arealen totalt inom tätorter i Sverige (35% av arean), vilket innebär att den ytan bidrar med generellt stor belastning.

    Det finns stora osäkerheter i resultaten beroende bland annat på brist på mätningar av ämnen i dagvatten. Beräkningarna i denna rapport baseras på markanvändning som sammanställts av SMED till HELCOM Pollution Load Compilation (PLC7) rapporteringen, typhalter och avrinningskoefficienter inom tätorter från Stormtac databasen samt rapporterade utsläpp i miljörapporter från avloppsreningsverk och industrier i Svenska Miljörapporteringsportalen. Framförallt för organiska ämnen är dataunderlaget litet, vilket gör dessa uppskattningar mer osäkra. Utökad miljöövervakning av metaller och organiska ämnen behövs för att kunna följa trender och sätta in rätt åtgärder uppströms vid källorna och nedströms genom rening av dagvatten.

    Det stora antalet ämnen som har uppmätts i dagvatten och den betydande belastningen som dagvatten har beräknats bidra med, indikerar trots osäkerheterna på att miljöproblemen med dagvatten kan vara omfattande. Påverkan i form av eventuella överskridanden av miljökvalitetsnormer i recipienterna har inte kunnat beräknas inom ramen för detta projekt.

  • 52.
    Ek, Mats
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Junestedt, Christian
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Kock, Elisabet
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Ljunggren-Söderman, Maria
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Szudy, Mikael
    SCB.
    Utvecklingsprojekt för byggavfall: Hur ska avfallsstatistik från byggsektorn tas fram på bästa sätt?2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektets mål var att hitta en väl definierad och inte alltför resurskrävande metod att samman-ställa statistik för avfallsmängden från byggsektorn i Sverige. Den framtagna statistiken ska kunna tjäna som en grund för rapporteringen till EU, men kanske främst för att olika aktörer i Sverige ska kunna följa upp sina miljömål. Arbetet har bestått av dels en genomgång av hur andra europeiska länder gör, dels intervjuer med olika aktörer i branschen. Viktiga delar har också varit diskussioner med en expertpanel vid början och slutet av projektet. Andra länder har använt enkäter, avfallsfaktorer, olika typer av administrativa system eller kombinationer av dessa för sina rapporteringar till EU. Tyvärr saknas uppgifter om osäkerhet i data med de olika metoderna. De olika aktörerna som har engagerats är byggföretag, avfallstransportörer och avfallsbehandla-re. Ingen av dessa grupper som helhet har idag färdiga system för samlad avfallsstatistik. Även om vissa företag inom de olika branscherna har kommit långt och har god kontroll på avfall från byggsektorn så är det inte heltäckande för branschen. Olika företag inom samma bransch an-vänder dessutom egna unika kodningssystem för olika typer av avfall. Idag finns därmed ingen renodlad naturlig väg att gå för att samla in avfallsstatistik från byggsektorn. Den naturliga vägen borde vara att gå via byggföretagen där avfallet primärt uppkommer, men idag finns inte tillräckliga system i branschen för detta ändamål och så länge som inga andra rättsliga krav ställs på byggföretagen så prioriteras inte heller detta område. Svårigheten med byggföretagen är dessutom att det finns över 70 000 registrerade företag i Sverige, och att de stora dominerande knappt 10 företagen troligen har en annan verksamhet än många av de små. Speciellt inom rivningsverksamhet med stora relativa avfallsmängder är de stora företagen un-derrepresenterade. Avfallsbehandlingsföretagen är färre, men risken är att man missar stora mängder fyllnadsmate-rial och redan sorterat material för återvinning som körs direkt till andra arbetsplatser eller rena återvinnare. Behandlingsföretagen bör dock vara de som har bäst möjligheter när det gäller att följa upp hur avfallet tas omhand efter sortering. För 2008 års rapportering använde SMED en grundlig kartläggning av en begränsad geografisk region, och sedan uppräkning till hela landet. Nackdelarna med den metoden är att den blir mycket beroende av en persons lokalkännedom, och att olika delar av landet antagligen har mycket olika byggprofil. För att få ett säkrare underlag skulle man behöva studera fler regioner.

    Då flera av de studerade länderna i EU har använt sig av avfallsfaktorer har användningen av avfallsfaktorer och byggd kvantitet också värderats. Det finns dock inte idag någon information eller färdiga faktorer som kan användas för att ge bra säkerhet över genererat avfall i byggbran-schen. En svaghet är hur faktorerna tas fram, och hur allmängiltiga de är. Särskilt är det svårt att få fram faktorer för renoveringar och rivningar. Det är också svårt att få fram bra siffror på genomförd verksamhet, särskilt inom anläggningssidan (vägar, broar, tunnlar osv.). Renodlade enkäter med en standardiserad blankett anses inte passa branschen med det stora antalet olika stora och små aktörer. Det slutliga valet har fallit på att detaljstudera ett antal avfallstransportörer i tre olika storleks-klasser, och att kartlägga deras transporter från byggföretag. Från dessa data räknar man upp till hela branschen. Viktigt för valet är att det är här som avfallet flyttas för första gången, och man undviker dubbelräkning och underskattning av större strömmar. Metoden innebär att ett urval av ett visst antal företag måste göras för att räkna upp till hela branschen. Det finns ett mindre antal väldigt stora avfallstransportörer och ett mycket stort antal små avfallstransportörer. Nackdelen med metoden är att det kan vara svårt att göra ett urval representativt för de mindre transportö-rerna, som sedan kan användas för uppräkning.

  • 53.
    Ek, Mats
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Junestedt, Christian
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Larsson, Cajsa
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Olshammar, Mikael
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Ericsson, Marianne
    SCB.
    Teknikenkät - enskilda avlopp 20092011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverket har givit SMED i uppdrag att genomföra en undersökning för att uppdatera uppgifter om enskilda avlopp som ett led i planering och uppföljning av åtgärder för att nå uppsatta miljömål.

    En enkät med förtryckta centrala registeruppgifter från fastighetstaxering och mantalsskrivning skickades ut till Sveriges samtliga kommuner. I enkäten efterfrågades vilken typ av avloppstekniklösning som är knuten till fastigheterna samt vilka av dessa som endast har avloppslösning för BDT-vatten. Den samlade informationen om den här typen av uppgifter är så gammal (ca 10 år) och ofullständig att det är angeläget att förnya den.

    Efter två påminnelser och utsträckt svarstid samt telefonintervjuer med utvalda kommuner, baserat på antal enskilda avlopp enligt SCB, inkom totalt 142 svar. De representerade totalt 148 kommuner, då några blanketter innehöll sammanlagda data från fler kommuner. Tyvärr innehöll många bara konstaterandet att man inte hade möjlighet att besvara enkäten. De absolut vanligaste skälen var tids- och resursbrist och att man inte hade data i en lämplig form för att ta ut de önskade uppgifterna. Det var antagligen också skälen till att vi inte fick något svar alls från 140 kommuner.

    Från totalt 102 kommuner kom svar som bedöms som mer tillförlitliga än de uppgifter som redan fanns i SMEDs register. Av dem är det dock bara 42 som har kunnat skilja på fastigheter med permanentboende och sådana för fritidsboende. I de flesta fallen var den uppdelningen inte heller fullständig, utan mer en uppskattning. En majoritet av kommunerna hade också problem att redovisa fastigheter med enbart BDT-avlopp.

    I projektet har även det mycket viktiga arbetet med att uppdatera schablonvärden för belastning och avskiljning av organiskt material (BOD och COD, i framtiden antagligen TOC), totalkväve (N-tot) och totalfosfor (P-tot) i enskilda avlopp av olika typer genomförts.

    Schablonerna ska användas för att uppskatta belastningen från enskilda avlopp i större avrinningsområden. De ska inte användas vid val av metod för rening i enskilda fall. Schablonerna har tagits fram i samråd med en grupp ledande aktörer inom området i Sverige.

    Belastningsberäkningar genomförda i projektet med användande av de nya schablonerna visar på stora skillnader jämfört med tidigare beräkningar. Med samma statistik som användes i PLC5 leder de nya schablonerna till att belastningen ökar med 21% för fosfor och 120% för kväve, vilket visar hur avgörande schablonerna är för beräkningsresultatet. Med de nya schablonerna blir den totala belastningen från enskilda avlopp i Sverige 287 ton P och 2 900 ton N jämfört med 237 ton P och 1 317 ton N enligt PLC5. Visserligen omfattar de nya beräkningarna även gemensamhetsanläggningar mellan 25-200 pe, vilka tidigare inte ingått i beräkningarna men dessa anläggningar som servar knappt 8 000 fastigheter står endast för 1,3 ton P och 45 ton kväve. Beräkningarna visar också att belastningen av fosfor har minska något pga förbättrad rening och reducerad BDT-belastning, pga fosfatfria tvättoch diskmedel. Denna förbättring ”försvinner” dock i den ökade belastning de förändrade schablonerna leder till.

  • 54.
    Elander, Maria
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Sörme, Louise
    SCB.
    Dunsö, Olof
    SCB.
    Stare, Malin
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Allerup, Jonas
    SCB.
    Konsumtion och återanvändning av textilier2014Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 55.
    Engström, Rebecka
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Gode, Jenny
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Axelsson, Ulrik
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Vägledning och metodval vid beräkning av påverkan från förändrad energianvändning på de svenska miljömålen: Framtagen med stöd av miljömålsrådet Energimyndigheten och Naturvårdsverket2009Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 56.
    Eriksson, Marianne
    et al.
    SCB.
    Olshammar, Mikael
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp: Slutrapport2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Enligt Skatteverkets fastighetstaxeringsregister finns det i Sverige 744 863 fastigheter med enskilt wc-avlopp. En stor del av dessa, 294 197, har egentliga Östersjön som slutlig mottagare för sina föroreningar. För de flesta föroreningar utgör inte enskilda avlopp en stor källa men för fosfor, som har stor betydelse för Östersjöns ekologiska status, visar beräkningar (Brandt, M., Ejhed, H., 2002) att enskilda avlopp står för en betydande del av belastningen.

    Detta projekt visar att genom att ta bort fosfater ur tvätt- och rengöringsmedel skulle utgående belastning av fosfor från de enskilda wc-avloppen minska med ca 20%, vilket motsvarar ca 20 ton per år för egentliga Östersjöns avrinningsområde och 50 ton per år totalt för hela Sverige.

  • 57.
    Fejes, Jonas
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Lindgren, Charlotte
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Tvätt av oljeskadade fåglar2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Oljeutsläpp i vattenmiljöer kan drabba sjöfåglar hårt. Oljan kommer vanligtvis ut i vattnetgenom olyckor på land eller till sjöss, eller genom slarv och okunnighet från verksamheter somhanterar olja och oljeliknande kemikalier. Bl a har Kustbevakningen registrerat mellan 200-500oljeutsläpp/år i den svenska zonen i Östersjön under de senaste åren. Exakt hur många fåglarsom oljeskadats och dött på grund av dessa oljeutsläpp i Östersjön är omöjligt att uppskattamen det rör sig troligen om 10 000-tals, kanske mer än 100 000 individer årligen.De arter som drabbats värst av oljeutsläppen är havslevande fåglar såsom alfåglar, sillgrisslor,tordmular och lommar, men även andra arter utsätts emellanåt för olja beroende på var ochnär oljeutsläppet sker.Den största mängden sjöfåglar i Östersjön förekommer längs Gotlands sydostkust medrelativt kort avstånd till farled och Hoburgs bank. Vid Hoburgs bank uppehåller sig varjevinter omkring en miljon alfåglar. Sedan 1996 har antalet oljeskadade fåglar på Gotlandinventerats varje vinter, främst alfåglar. Inventeringen går ut på att se om situationen föralfåglar har förbättrats eller försämrats med åren. Inventeringarna har i regel påvisat cirka 20000 skadade alfåglar varje vinter. Antalet observerade oljeskadade fåglar har dock ökat desenaste åren ( 27 000 fåglar vintern 00-01 och 36 800 vintern 01-02). Inventeringen visar intepå någon reducering av antalet drabbade alfåglar trots att antalet observerade oljeutsläpp harminskat (även i farleden utanför Gotland) (Kustbevakningen, 2003).När alfåglar blir oljeskadade flyger de in till land, där de dör p.g.a. förgiftning, köld eller svält.Fåglar som är helt nedsmetade tar sig dock aldrig till land utan dör till havs.Idag avlivar länsjägmästare eller jaktvårdsföreningar huvuddelen av funna oljeskadade fåglar.Detta sker helt enligt svensk jaktlag. Allmänheten uppfattar ibland detta som oetiskt och tvättav oljeskadade fåglar framhålls då som ett ”mjukare” alternativ.Det finns idag ett antal internationella och nationella organisationer som har erfarenhet av atttvätta oljeskadade fåglar. Dokumentationen av erfarenheterna är dock mycket begränsade.

  • 58.
    Ferm, Martin
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    EMEP Intensive Measurement Periods 2008/09 at Råö2009Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 59.
    Ferm, Martin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Sjöberg, Karin
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Persson, Karin
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Peterson, Kjell
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Utredning angående havssaltsandelen av PM10 på bakgrundsstationen Råö2007Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 60.
    Fick, Jerker
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Lindberg, Richard H.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Fång, Johan
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Magnér, Jörgen
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Kaj, Lennart
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Brorström-Lundén, Eva
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Screening 2014: Analysis of pharmaceuticals and hormones in samples from WWTPs and receiving waters2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    A screening study was performed on selected pharmaceuticals and hormones. A total of 103 pharmaceuticals were analysed in 25 samples from a national program and 41 samples from a regional program. In addition, three hormones were analysed in 25 samples. The sampling programs were focused on samples from waste water treatment plants (WWTPs) and their receiving waters. Biota samples (perch) were also included in the study.

    45 pharmaceuticals were detected in the effluent of at least one WWTP, in levels that ranged from low ng/L up to 8.8 μg/L, with a median concentration of 52 ng/L. Caffeine was detected in highest concentrations followed by the beta-blocker metoprolol (1.8 μg/l). In WWTP sludge, 31 substances were detected. The antibiotic ciprofloxacine often dominated and was found in all sludge samples in the range 800-1800 μg/Kg dw. 44 pharmaceuticals were detected in surface water samples in the range from low ng/L up to 480 ng/L. Measured surface water concentrations were compared to critical environmental concentrations, i.e. the water concentration that is expected to cause a pharmacological effect in fish. This evaluation showed that eight pharmaceuticals in these samples may cause a pharmacological response in fish exposed to these waters. In biota (perch muscle) 17 substances were detected in concentrations up to 150 μg/Kg.

    Concentrations of hormones in WWTP effluents were <0.12 -0.76 ng/L for β-estradiol, <0.23–25 ng/L for estrone and <0.38–23 ng/L for ethinyl estradiol. Hormone measurements in perch bile suggested increased concentrations due to influence from WWTP emissions. Concentrations of hormones in three WWTP sludge’s were 2–7 ng/g dw for β-estradiol, 2–36 ng/g dw for estrone and 46–62 ng/g dw for ethinyl estradiol.

  • 61.
    Flodström, Eje
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Sjödin, Åke
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Gustafsson, Tomas
    SCB.
    Uppdatering av utsläpp till luft från arbetsfordon och arbetsredskap för Sveriges internationella rapportering2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sveriges rapportering av utsläpp till luft till Klimatkonventionen (UNFCCC) samt till Konventionen om gränsöverskridande luftföroreningar (CLRTAP) har under de ca fem senaste åren i fallet arbetsfordon och arbetsredskap till stora delar vilat på en genomgripande "bottom-up" inventering utförd av IVL under 1999 avseende 1997 års utsläpp. Till viss del är därmed svenska officiella utsläppsdata för denna sektor föråldrade. Föreliggande projekts syfte har varit att, med utgångspunkt från den förra inventeringen från 1999, göra en uppdatering av de nationella utsläppen från arbetsfordon och arbetsredskap, där hänsyn tas till bl a:

    • förändringar i bestånd och andra aktivitetsrelaterade data (t ex driftstider) sedan den förra inventeringen, reella sådana eller genom att ny kunskap på området tagits fram

    • införandet av avgaskrav inom EU på dieselmotorer i arbetsfordon stegvis från 1999

    • ny kunskap om emissionsfaktorer för arbetsfordon och arbetsredskap

    Baserat på den förra inventeringen från 1999 har inom föreliggande projekt nya "bottom-up"-beräkningar av de nationella utsläppen från arbetsfordon och arbetsmaskiner utförts för åren 1998 och 2002. Utifrån dessa har sedan de årsvisa utsläppen från arbetsfordon och arbetsmaskiner för hela perioden 1990-2002 räknats om för samtliga de ämnen som idag redovisas avseende utsläpp relaterade till diesel- och bensinanvändning inom den mobila sektorn i Sveriges internationella rapportering (CO2 inkl bränsleförbrukning CH4, N2O, NOx, SO2, NMVOC, CO, NH3,samt partiklarform av TSP, PM10och PM2.5). För de nya "bottom up"-beräkningarna har för aktuella uppgifter på bestånd av arbetsfordon uppdelade på näringsgren i hög grad utnyttjats statistik tillgänglig via trafikregistret kombinerat med företagsregistret. För uppgifter om fordonsbestånd och aktivitetsdata avseende arbetsredskap (gräsklippare och trimmers) har för första gången utnyttjats SCB's OMNIBUS-undersökning - som riktas mot svenska hushåll - med gott resultat.

    Jämfört med inventeringen från 1999 har i den nya inventeringen utsläppen av CO2 minskat marginellt (ca 3%), utsläppen av NOx, CH4 och N2O minskat i betydande omfattning, främst till följd av ändrad (förbättrad) beräkningsmetodik, medan utsläppen av NMVOC och partiklar ökat till följd av nya emissionsfaktorer.

    Kunskapen om - såväl som modeller och verktyg för beräkningar av - utsläppen från arbetsmaskiner och arbetsredskap är jämförelsevis fortfarande begränsad, och osäkerheterna i de beräknade utsläppen får bedömas som relativt stora. Det föreligger ett stort behov av förbättrad statistik avseende bestånd och aktivitetsdata, men också ett forskningsbehov, för att kunna uppnå bättre precision i nationella utsläppsberäkningar. Oaktat detta ger rapporten förslag på hur man utan större insatser kan uppdatera de framtida utsläppsberäkningarna avsedda för Sveriges internationella rapportering, så att de speglar framtida förändringar i såväl bestånd som i emissionsprestanda.

  • 62.
    Flodström, Eje
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Sjödin, Åke
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Gustafsson, Tomas
    SCB.
    Uppdatering av utsläpp till luft frånarbetsfordon och arbetsredskap för Sveriges internationella rapportering2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sveriges rapportering av utsläpp till luft till Klimatkonventionen (UNFCCC) samt till Konventionen om gränsöverskridande luftföroreningar (CLRTAP) har under de ca fem senaste åren i fallet arbetsfordon och arbetsredskap till stora delar vilat på en genomgripande "bottom-up" inventering utförd av IVL under 1999 avseende 1997 års utsläpp. Till viss del är därmed svenska officiella utsläppsdata för denna sektor föråldrade. Föreliggande projekts syfte har varit att, med utgångspunkt från den förra inventeringen från 1999, göra en uppdatering av de nationella utsläppen från arbetsfordon och arbetsredskap, där hänsyn tas till bl a:

    • förändringar i bestånd och andra aktivitetsrelaterade data (t ex driftstider) sedan den förra inventeringen, reella sådana eller genom att ny kunskap på området tagits fram

    • införandet av avgaskrav inom EU på dieselmotorer i arbetsfordon stegvis från 1999

    • ny kunskap om emissionsfaktorer för arbetsfordon och arbetsredskap

    Baserat på den förra inventeringen från 1999 har inom föreliggande projekt nya "bottom-up"-beräkningar av de nationella utsläppen från arbetsfordon och arbetsmaskiner utförts för åren 1998 och 2002. Utifrån dessa har sedan de årsvisa utsläppen från arbetsfordon och arbetsmaskiner för hela perioden 1990-2002 räknats om för samtliga de ämnen som idag redovisas avseende utsläpp relaterade till diesel- och bensinanvändning inom den mobila sektorn i Sveriges internationella rapportering (CO2 inkl bränsleförbrukning, CH4, N2O, NOx, SO2, NMVOC, CO, NH3, samt partiklar i form av TSP, PM10 och PM2.5). För de nya "bottom-up"-beräkningarna har för aktuella uppgifter på bestånd av arbetsfordon uppdelade på näringsgren i hög grad utnyttjats statistik tillgänglig via trafikregistret kombinerat med företagsregistret. För uppgifter om fordonsbestånd och aktivitetsdata avseende arbetsredskap (gräsklippare och trimmers) har för första gången utnyttjats SCB's s k OMNIBUS-undersökning - som riktas mot svenska hushåll - med gott resultat.

    Jämfört med inventeringen från 1999 har i den nya inventeringen utsläppen av CO2 minskat marginellt (ca 3%), utsläppen av NOx, CH4 och N2O minskat i betydande omfattning, främst till följd av ändrad (förbättrad) beräkningsmetodik, medan utsläppen av NMVOC och partiklar ökat till följd av nya emissionsfaktorer.

    Kunskapen om - såväl som modeller och verktyg för beräkningar av - utsläppen från arbetsmaskiner och arbetsredskap är jämförelsevis fortfarande begränsad, och osäkerheterna i de beräknade utsläppen får bedömas som relativt stora. Det föreligger ett stort behov av förbättrad statistik avseende bestånd och aktivitetsdata, men också ett forskningsbehov, för att kunna uppnå bättre precision i nationella utsläppsberäkningar. Oaktat detta ger rapporten förslag på hur man utan större insatser kan uppdatera de framtida utsläppsberäkningarna avsedda för Sveriges internationella rapportering, så att de speglar framtida förändringar i såväl bestånd som i emissionsprestanda.

  • 63.
    Fredricsson, Malin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Brorström-Lundén, Eva
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Danielsson, Helena
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Hansson, Katarina
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Nerentorp, Michelle
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Potter, Annika
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Sjöberg, Karin
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Kreuger, Jenny
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Nanos, Therese
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Areskoug, Hans
    ACES.
    Kreici, Radovan
    ACES.
    Alpfjord Wylde, Helene
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Andersson, Camilla
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Andersson, Sandra
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Carlund, Thomas
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Josefsson, Weine
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Leung, Wing
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Nationell luftövervakning – Sakrapport med data från övervakning inom Programområde Luft t.o.m. 20172018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverket, Luftenheten, ansvarar för den nationella luftövervakningen i bakgrundsmiljö i Sverige. I rapporten redovisas resultat från verksamheten inom Programområde Luft avseende mätningar (genomförda av IVL, SU, SLU och SMHI) till och med 2017 och regionala modellberäkningar (utförda av SMHI) till och med 2016.

    För flertalet av de luftföroreningskomponenter som övervakas inom den nationella miljöövervakningen har det, sedan mätningarna startade för mellan 15 och 35 år sedan, generellt sett skett en avsevärd förbättring avseende såväl halter i luft som deposition i bakgrundsmiljö. Utvecklingen har dock varierat i något olika utsträckning beroende på komponenter och lokalisering i landet. Föroreningsbelastningen är oftast lägre ju längre norrut i landet man kommer.

    För de flesta ämnen som det finns miljökvalitetsnormer (MKN) respektive miljömål för ligger halterna i regional bakgrund avsevärt lägre än angivna gräns- och målvärden. Halterna av ozon överskrider dock i dagsläget MKN för hälsa.

  • 64.
    Fridell, Erik
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Arbetsmaskiner: Uppdatering av metod för emissionsberäkningar2010Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 65.
    Fråne, Anna
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Stenmarck, Åsa
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Sörme, Louise
    SCB.
    Carlsson, Annica
    SCB.
    Jensen, Carl
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Kartläggning av plastavfallsströmmar i Sverige2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Plast återfinns i stora delar av det vardagliga livet, alltifrån i livsmedelsförpack-ningar till i fordonskomponenter. Plastens variation och komplexitet återspeglas i plastavfallsflödena. På grund av plastens breda användningsområden hamnar plast slutligen i ett otal, mer eller mindre, rena avfallsströmmar för vilka förutsättningar-na för olika avfallsbehandlingsmetoder varierar.

    Projektet är en förstudie med mål att kartlägga plastavfallsflödena i Sverige avse-ende på kvantitet, var de uppkommer, vilka plasttyper plastavfallsströmmarna hu-vudsakligen innehåller samt hur plasten slutligt omhändertas. Metoden för kart-läggningen har baserats på uttag från olika typer av databaser (som till exempel den officiella avfallsstatistiken som tas fram av SMED, Avfall Webb och Utrikeshan-delsstatistiken på SCB), uppgifter i litteraturen samt kontakter med branschaktörer. I Tabell S1 sammanfattas resultaten från studien med hänsyn till identifierade plastavfallsflöden i Sverige uppdelat i sektorer och på hur plastavfallet behandlas och i vilken omfattning det behandlas inom respektive utanför Sverige. De avfalls-strömmar för vilka det är oklart huruvida behandlingen sker utanför Sverige har angivits med ett frågetecken.

    kvantifieras i studien. Det rör sig framförallt om produktionsavfall från tillverk-ningssektorn i form av blandade och brännbara fraktioner.

    Av de kartlagda flödena är det i hushållssektorn det uppkom mest plastavfall, varav förpackningar i säck- och kärlavfallet utgjorde störst mängd, omkring 39 procent av det totala plastavfallsflödet. Efter hushållssektorn genererade tillverknings- och tjänstesektorn mest plastavfall följt av bygg- och rivningssektorn. Av de totalt iden-tifierade plastavfallsmängderna i studien gick cirka 58 procent till energiåtervin-ning, 26 procent till materialåtervinning, 14 procent till bränsle inom cementindu-strin och ungefär 2 procent till deponering. Materialåtervinningsgraden på cirka 26 procent inkluderar inte materialförluster i återvinningsprocesserna. De största mängderna plastavfall som gick till materialåtervinning representerades av plastav-fall i form av förpackningar, med en materialåtervinningsgrad på 30 procent. Den högsta materialåtervinningsgraden hade dock plast i uttjänta elektronikprodukter, vilken i studien uppskattas till omkring 44 procent. Sektorer med låga materialåter-vinningsgrader var bygg-och rivningssektorn, trots att sektorn genererade mest plast efter hushållssektorn och tillverknings- och tjänstesektorn. Orsaker till den låga materialåtervinningsgraden är ett flertal identifierade hinder som att plasten ofta är gammal och förorenad samt innehåller oönskade ämnen som påverkar av-sättningsmöjligheterna negativt.

    Av de totala mängderna plastavfall till energiutvinning utgjordes omkring 47 pro-cent av förpackningar som hamnat i kärl- och säckavfallet. Plastavfall som depone-ras ingick framförallt i fluff som uppkom vid hantering av uttjänta elektronikpro-dukter och fordon.

    Plasten i elektronikavfallet materialåtervinns och energiåtervinns i ungefär lika hög grad, men små mängder går också till deponi. Vad gäller fordon av personbilstyp energiåtervinns den absolut största andelen av plastavfallet. Avfall från övriga fordon, så som tåg, flygplan och större båtar hanteras sällan i Sverige. Dessa säljs istället innan det blir avfall på andrahandsmarknaden i andra länder. Få aktörer tar om hand fritidsbåtar, här finns ett kommande flöde av plastavfall. Slutligen, i me-dicinska tillämpningar och i jordbrukssektorn uppkommer relativt små mängder plastavfall. Plast från medicinska tillämpningar energiåtervinns medan kasserad jordbruksplast samlas in och materialåtervinns.

    Kvaliteten på redovisade mängder för rena plastavfallsflöden bedöms som goda, exempelvis hushållens utsorterade förpackningsavfall och ensilageplast från jord-bruk, medan andra plastavfallsflöden bedöms som mer osäkra: bland annat plastav-fall i grovavfallet samt plastavfall från byggsektorn och plast från tillverkningssek-torn. Orsaken till att större osäkerhet föreligger är att sammansättningen varierar och få plockanalyser finns att tillgå.

    Det är viktigt att notera att plastavfallsflöden är svåra att fullständigt kartlägga på grund av plast återfinns i mindre karaktäriserade avfallsflöden där plockanalyser saknas eller är mycket få. Plastavfall kan uppstå och uppstår säkert i fler flöden än 9

    vad som tagits upp i studien vilket gör att data i Tabell S1 kan förväntas vara en underskattning snarare än en överskattning av verkliga plastavfallsflöden.

    Det finns en stor import av plastavfall till Sverige, främst från Norge. Även expor-ten är stor från Sverige, nästan fem gånger högre än vad som uppkommer i for-donsindustrin. Sverige exporterar störst mängder till Tyskland, men även till många andra länder.

    Det finns många företag i "plastbranschen" och återvinningsbranschen i Sverige. Inom plastvarutillverkning finns drygt 1 200 företag registrerade. För att kunna bedöma till vilka typer av tillämpningar som plastavfallet används skulle en möj-lighet vara att undersöka i vilken mån dessa företag finns med i den Svenska Miljö-rapporteringsportalen (SMP). Företagens årsberättelser/miljörapporter kan därefter läsas för att få reda på mer om var plastavfall tar vägen och vad det används till. Detta har inte ingått i projektet.

    Det finns möjlighet att öka insamlingen och därmed materialåtervinningen av plastavfall. Baserat på data i denna rapport finns en möjlighet att öka mängderna som insamlas och materialåtervinns genom att öka insamlingen av plastavfall från hushåll, både förpackningar och grovavfall samt genom att förbättra återvinningen av plast från elektronik, fordon och byggindustrin.

  • 66.
    Fråne, Anna
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Stenmarck, Åsa
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Sörme, Louise
    SCB.
    Carlsson, Annica
    SCB.
    Jensen, Carl
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Kartläggning av plastavfallsströmmar i Sverige2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Plast återfinns i stora delar av det vardagliga livet, alltifrån i livsmedelsförpack-ningar till i fordonskomponenter. Plastens variation och komplexitet återspeglas i plastavfallsflödena. På grund av plastens breda användningsområden hamnar plast slutligen i ett otal, mer eller mindre, rena avfallsströmmar för vilka förutsättningar-na för olika avfallsbehandlingsmetoder varierar.

    Projektet är en förstudie med mål att kartlägga plastavfallsflödena i Sverige avse-ende på kvantitet, var de uppkommer, vilka plasttyper plastavfallsströmmarna hu-vudsakligen innehåller samt hur plasten slutligt omhändertas. Metoden för kart-läggningen har baserats på uttag från olika typer av databaser (som till exempel den officiella avfallsstatistiken som tas fram av SMED, Avfall Webb och Utrikeshan-delsstatistiken på SCB), uppgifter i litteraturen samt kontakter med branschaktörer. I Tabell S1 sammanfattas resultaten från studien med hänsyn till identifierade plastavfallsflöden i Sverige uppdelat i sektorer och på hur plastavfallet behandlas och i vilken omfattning det behandlas inom respektive utanför Sverige. De avfalls-strömmar för vilka det är oklart huruvida behandlingen sker utanför Sverige har angivits med ett frågetecken.

  • 67.
    Gerner, Annika
    et al.
    SCB.
    Andersson, Markus
    SCB.
    Gustafsson, Tomas
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Differences between Eurostat and CRF data in Swedish reporting: A comparative study of data on fuel consumption in 2005-2011 reported by Sweden to Eurostat and UNFCCC2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    EU ESD review avseende submission 2012 visade på skillnader i data över bränsleförbrukning i Sveriges rapporteringar till Eurostat respektive UNFCCC. I föreliggande studie har årlig energistatistik som rapporteras till Eurostat (Eurostat-data) och Sveriges rapportering till UNFCCC, submission 2013 (UNFCCC-data), jämförts och de viktigaste skillnaderna har analyserats. Studien omfattar referensåren 2005-2011. Skillnaderna är många, men inga större felaktigheter i rapporteringen till UNFCCC har kunnat påvisas.

    Generellt orsakas skillnaderna oftast av att:

     Olika allokeringsprinciper används beroende på att rapporteringarna har olika syften, och riktlinjer och manualer skiljer sig åt.

     Olika datakällor används till de respektive rapporteringarna.

     Eurostat använder andra värmevärden än de som Sverige använder i rapporteringen till UNFCCC.

    I sectoral approach återfanns de största skillnaderna för fasta fossila bränslen inom järn- och stålindustrin, diesel som används till vägtrafik och i övrigsektorn, petroleumbaserade bränslen i kemisk industri samt avlutar inom industrin, som rapporteras som processutsläpp till UNFCCC.

    Inga fel hittades i UNFCCC-data, sectoral approach, men allokeringen av avlutarna kommer att ses över under 2013 ifall problemet tas upp under In Country Review. En misstänkt dubbelräkning av diesel 2011 upptäcktes i Eurostat-data, vilket orsakade en mycket stor skillnad för vägtrafik det året. De stora skillnaderna i petroleumbränslen inom kemisk industri förklaras av att förbränning av biprodukter från processerna inte rapporteras i Eurostat-data på grund av att insatsvarorna rapporteras under användning för icke-energiändamål.

    Inom reference approach är den vanligaste orsaken till skillnader att olika värmevärden används. Värmevärdena för kol som används i Reference approach misstänks vara för låga och kommer att ses över. Ett par mindre felaktigheter för torv 2006-2007 kommer att korrigeras. För petroleumbränslen förekommer dessutom ofta betydande skillnader i lagerförändringar, vilket också resulterar i skillnader i inhemsk konsumtion (apparent consumption). Konsumtion av biomassa är systematiskt högre i Eurostat-data, vilket bara delvis förklaras av att fossila fraktioner av avfallsbränslen inkluderats. Beräkningarna för reference approach för biomassa kommer att ses över i mån av tid.

  • 68.
    Gerner, Annika
    et al.
    SCB.
    Andersson, Markus
    SCB.
    Gustafsson, Tomas
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Differences between Eurostat and CRF data in Swedish reporting: A comparative study of data on fuel consumption in 2005-2011 reported by Sweden to Eurostat and UNFCCC2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    EU ESD review avseende submission 2012 visade på skillnader i data över bränsleförbrukning i Sveriges rapporteringar till Eurostat respektive UNFCCC. I föreliggande studie har årlig energistatistik som rapporteras till Eurostat (Eurostat-data) och Sveriges rapportering till UNFCCC, submission 2013 (UNFCCC-data), jämförts och de viktigaste skillnaderna har analyserats. Studien omfattar referensåren 2005-2011. Skillnaderna är många, men inga större felaktigheter i rapporteringen till UNFCCC har kunnat påvisas.

    Generellt orsakas skillnaderna oftast av att:

     Olika allokeringsprinciper används beroende på att rapporteringarna har olika syften, och riktlinjer och manualer skiljer sig åt.

     Olika datakällor används till de respektive rapporteringarna.

     Eurostat använder andra värmevärden än de som Sverige använder i rapporteringen till UNFCCC.

    I sectoral approach återfanns de största skillnaderna för fasta fossila bränslen inom järn- och stålindustrin, diesel som används till vägtrafik och i övrigsektorn, petroleumbaserade bränslen i kemisk industri samt avlutar inom industrin, som rapporteras som processutsläpp till UNFCCC.

    Inga fel hittades i UNFCCC-data, sectoral approach, men allokeringen av avlutarna kommer att ses över under 2013 ifall problemet tas upp under In Country Review. En misstänkt dubbelräkning av diesel 2011 upptäcktes i Eurostat-data, vilket orsakade en mycket stor skillnad för vägtrafik det året. De stora skillnaderna i petroleumbränslen inom kemisk industri förklaras av att förbränning av biprodukter från processerna inte rapporteras i Eurostat-data på grund av att insatsvarorna rapporteras under användning för icke-energiändamål.

    Inom reference approach är den vanligaste orsaken till skillnader att olika värmevärden används. Värmevärdena för kol som används i Reference approach misstänks vara för låga och kommer att ses över. Ett par mindre felaktigheter för torv 2006-2007 kommer att korrigeras. För petroleumbränslen förekommer dessutom ofta betydande skillnader i lagerförändringar, vilket också resulterar i skillnader i inhemsk konsumtion (apparent consumption). Konsumtion av biomassa är systematiskt högre i Eurostat-data, vilket bara delvis förklaras av att fossila fraktioner av avfallsbränslen inkluderats. Beräkningarna för reference approach för biomassa kommer att ses över i mån av tid.

  • 69.
    Gerner, Annika
    et al.
    SCB.
    Gustafsson, Tomas
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Bergström, Jonas
    SCB.
    Kvalitetskontroll av emissionsfaktorer för stationär förbränning: Memorandum2012Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 70.
    Gustafsson, Malin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Forsberg, Bertil
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Orru, Hans
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Åström, Stefan
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Haben, Tekie
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Sjöberg, Karin
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Quantification of population exposure to NO2, PM2.5 and PM10 and estimated health impacts in Sweden 20102014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Sweden is one of the countries in Europe which experiences the lowest concentrations of air pollutants in urban areas. Despite this, health impacts of exposure to ambient air pollution is still an important issue in the country and the concentration levels, especially of nitrogen dioxide (NO2) and particles (PM10 and PM2.5), exceed the air quality standards at street level in many urban areas.

    IVL Swedish Environmental Research Institute and the Department of Public Health and Clinical Medicine at Umeå University have, on behalf of the Swedish EPA, performed a health impact assessment (HIA) for the year 2010. The population exposure to annual mean concentrations of NO2, PM10 and PM2.5 in ambient air has been quantified and the health and associated economic consequences have been calculated based on these results.

    Environmental standards as well as environmental objectives are to be met everywhere, also at the most exposed kerb sides. However, for exposure calculations it is more relevant to used urban background data, on which also most available exposure-response functions are based. The results show that in 2010 most of the country had rather low NO2 urban background concentrations in comparison to the environmental quality standard for the annual mean (40 μg/m3) and the population weighted average exposure to NO2 was 6.2 μg/m3. Likewise the PM10 urban background concentrations, compared to the environmental quality standard for the annual mean (40 μg/m3), were also low in most parts of the country. However, in some parts, mainly in southern Sweden the concentration levels were of the same magnitude as the environmental objective (20 μg/m3 as an annual mean) for the year 2010. The majority of people, 90%, were exposed to annual mean concentrations of PM10 less than 20 μg/m3. Less than 5% of the Swedish inhabitants experienced exposure levels of PM10 above 25 μg/m3.

    The modelling results for PM2.5 show that the urban background concentration levels in 2010 were of the same order of magnitude as the environmental objective (12 μg/m3 as an annual mean for the year 2010) in a quite large part of the country. About 70% of the population was exposed to PM2.5 annual mean concentrations lower than 10 μg/m3, while less than 15% experienced levels above 12 μg/m3.

    There is currently within the research community a focus on the different types of particles and more and more indications that their impact on health and mortality differ. Yet a common view is still that current knowledge does not allow precise quantification of the health effects of PM emissions from different sources. However, when the impact on mortality from PM10 is predicted, exposure-response functions obtained using PM2.5 are usually reduced using the PM2.5/PM10 concentration ratio.

    Assessment of health impacts of particle pollution is thus difficult. Even if WHO in HRAPIE and others assessments still choose to recommend the same relative risk per particle mass concentration regardless of source and composition, we find this a too conservative approach. Therefore we applied different exposure-response functions for primary combustion generated particles (from motor vehicles and residential wood burning), for road dust and for other particles (the regional background of mainly secondary particles).

    For primary combustion particles we have in this study applied the exposure-response coefficient 17 % per 10 μg/m3 for mortality. For other PM2.5 sources and for PM2.5 totally, we applied the 6.2 % per 10 μg/m3 as was recently recommended by WHO. For road dust we here assumed only a "short-term" effect on mortality as has been done for PM10 in general.

    We estimated approximately 3 500 preterm deaths per year from PM2.5 without any division between sources and using the exposure-response coefficient 6.2 % per 10 μg/m3. Assuming a division between sources we estimated that non-local sources caused just over 3 000 preterm deaths per year (exposure-response coefficient 6.2 % per 10 μg/m3), and residential wood burning caused just over 1 000 preterm deaths per year (exposure-response coefficient 17 % per 10 μg/m3). In addition, we estimated approximately 1 300 preterm deaths per year from locally generated vehicle exhaust using NO2 as an indicator (exposure-response coefficient 17 % per 10 μg/m3 and a 5 μg/m3 cut-off). Preterm mortality related to short-term exposure to road dust PM, estimated to over 200 deaths per year (exposure-response coefficient 17 % per 10 μg/m3), should probably be added to the impact of local traffic in Sweden. In summary, the total number of preterm deaths can be estimated to approximately 5 500 per year when taking into account differences in exposure-response for different PM sources. Note that the ground-level ozone has not been taken into account in this study, but can still cause premature deaths and other health issues.

    For morbidity we have in this study included only some of the potentially available health endpoints to be selected. Only a few important and commonly used endpoints were included to allow comparisons with other health impact assessments and health cost studies.

    The estimated respiratory and cardiovascular hospital admissions due to the short-term effects of air pollution may seem to be low in comparison with the estimated number of deaths, new chronic bronchitis cases and restricted activity days. However, for hospital admissions we can only estimate the short-term effect (acute effect) on admissions, not the whole effect on hospital admissions following morbidity induced by the air pollution exposure.

    The socio-economic costs (welfare losses) related to population exposure to air pollutants as indicated by NO2 were calculated both with and without a threshold of 5 μg/m3. The results suggest that the health effects related to annual mean levels of NO2 can be valued to between 7 and 25 billion Swedish crowns (SEK2010) during 2010 depending on if a threshold of above 5 μg/m3 is included or not.

    Moreover, welfare losses resulting from exposure to PM pollutants from road dust, domestic heating and other sources can be valued to annual socio-economic costs of about 35 billion SEK 2010 during 2010. Approximately 6.5 of these 35 billion SEK2010 are from productivity losses in society. Furthermore, the amount of working and studying days lost constitutes about 0.3% of the total amount of working and studying days in Sweden during 2010. Using the division between PM sources and NO2 (with a 5 μg/m3 cut-off) as an indicator of traffic combustion the total socio-economic cost would be approximately 42 billion SEK2010.

    In a counterfactual analysis, impacts of a hypothetical large scale introduction of electric passenger vehicles in the Stockholm, Göteborg, and Malmö regions were studied. The results from this analysis indicated that the health benefits from introducing ~10% electric vehicles in these regions would motivate 13 – 18% of the investment.

  • 71.
    Gustafsson, Malin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Lindén, Jenny
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Tang, Lin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Forsberg, Bertil
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Orru, Hans
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Åström, Stefan
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Sjöberg, Karin
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Quantification of population exposure to NO2, PM2.5 and PM10 and estimated health impacts2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In this study population exposure to annual mean concentrations of NO2, PM10 and PM2.5 in ambient air has been quantified, and the health and associated economic consequences have been calculated based on these results. To allow application of known exposure-response functions for assessment of health effects this study exclusively focus on regional and urban background concentrations. Nearly the entire Swedish population was exposed to concentrations below the environmental standards, and 97 %, 78 % and 77 % was exposed to concentrations below the respective specifications of the environmental objective for NO2, PM10 and PM2.5. The highest concentrations of NO2 and PM were found in the most polluted central parts of our largest cities.

    Excess mortality was used as the main health indicator. The total number of excess deaths due to air pollution exposure was estimated to be 7600 in 2015. Of these, we estimated that approximately 3600 deaths per year were associated with exposure to regional background, 900 from local wood burning, 215 due to road dust and approximately 2850 deaths per year from vehicle exhaust.

    Based on these results the health impacts from exposure to NO2 and PM2.5 were conservatively estimated to cause socio-economic costs of ~56 billion Krona in 2015. Just absence from work and studies was estimated to cause socio-economic costs of ~0.4% of GDP in Sweden.

  • 72.
    Gustafsson, Tomas
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB. SCB.
    Fluorinated Greenhouse Gases in Sweden: Review of Methodology and Estimated Emissions Reported to the UNFCCC and the EU monitoring Mechanism2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Sweden reports emissions of fluorinated greenhouse gases (F-gases) annually to the UNFCCC and the EU Monitoring Mechanism. Emissions of F-gases amounted to about 2 per cent of national total emissions 2009 and show an increasing trend since 1990. National and international regulations have entered into force in order to reduce emissions of F-gases. The national system for estimating emission of F-gases is based on national statistics from the Swedish Chemicals Agency and additional information sources. Due to the projected reduction of emissions in the near future, there has been an increasing focus on the reliability of the monitoring of such changes over time, especially for certain sub-categories such as F-gases from mobile air-conditioning equipment.

    The aim of this study has been to improve the quality of the collection and emission estimation system in Sweden for F-gases reported to the UNFCCC and the EU Monitoring Mechanism and especially in order to enable better annual follow-up of changes in chemicals flows and emissions of F-gases e.g. due to increased amounts of HFC recovered and the enforced national and international legislations.

    The national statistics available and the most important additional information sources and emission factors have been reviewed in this study. The results of this study show that the national statistics from the Swedish Chemicals Agency and the additional information sources continues to be a good foundation for the Swedish emission inventory reporting.

    In this study no major adjustments are recommended for the collection and emission estimation system, but there are some suggestions on modifications of emission factors and model macros. In addition, this study includes several recommendations for future improvements on emission inventory quality control checks as well as on national data management procedures.

  • 73.
    Gustafsson, Tomas
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Gerner, Annika
    SCB.
    Lidén, Maria
    SCB.
    Emissions from integrated iron and steel industry i Sweden: Model for estimation and allocation of energy consump-tion and CO2 emissions for reporting to the UNFCCC2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    SSAB’s two integrated iron and steel production plants in Luleå and Oxelösund are among the largest point sources of greenhouse gases in Sweden. Their reported emissions included in Sweden’s annual submission to the UNFCCC have been reviewed and revised in several previous studies. In a 2010 SMED pilot study it was concluded that there was a need to further review the energy allocation model for the Luleå and Oxelösund plants as well as the reported energy consumption and CO

    2 emissions from excess energy gases utilized outside the SSAB premises for power and heat production. In the light of the pilot study, this study aimed at de-veloping a robust and sustainable model for present reported time-series for future estimations.

    In cooperation with SSAB representatives, information on annual material input, calorific values and energy flows were assessed and used as basis for estimation of total energy consumption and model for energy allocation. In addition, energy statistics from Statistics Sweden and EU ETS data were evaluated. The results show that the present estimations of energy consumption in the IPCC energy sector based on data from the plant-specific annual environmental reports and energy statistics from Statistics Sweden are sufficient also for future reporting to the UNFCCC. Furthermore, this report includes recommendations on revisions and future reporting of CO

    2 emissions from combustion of SSAB excess energy gases (reported in CRF 1A1a) as well as of energy allocated to non-energy use of fuels in industrial processes (CRF 2C1) and feedstocks (CRF 1Ad).

  • 74.
    Gustafsson, Tomas
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Jerksjö, Martin
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Prognoser för emissioner till luft till år 2030: Dokumentation av antaganden för prognostiserade väg-trafikpartiklar från icke bränslerelaterade källor samt emissioner från industriprocesser, lösningsmedelsan-vändning och fluorerade gaser2011Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 75.
    Gustafsson, Tomas
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB. SCB.
    Jerksjö, Martin
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Prognoser för emissioner till luft till år 2030: Dokumentation av antaganden för prognostiserade väg-trafikpartiklar från icke bränslerelaterade källor samt emissioner från industriprocesser, lösningsmedelsan-vändning och fluorerade gaser2011Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 76.
    Gustafsson, Tomas
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Nyström, Anna-Karin
    SCB.
    Gerner, Annika
    SCB.
    Riktad kvalitetskontrollstudie av utsläpp från kemiindustrin i Sveriges internationella rapportering: Utsläpp rapporterade till UNFCCC, EU Monitoring Mechanism, CLRTAP och NEC2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I föreliggande studie har utsläpp av CO2, CH4, N2O, NOx, CO, NMVOC, NH3, TSP, PM10, PM2.5, Pb, Cd, Hg, dioxin, PAH, As, Cr, Cu, Ni, Zn från kemiindustri-sektorn (CRF/NFR 1A2c och inom CRF/NFR 2B) som rapporteras av Sverige till EU Monitoring Mechanism, EU:s takdirektiv (NEC), UNFCCC och CLRTAP studerats.

    Data som rapporterats av Sverige för denna sektor har jämförts på anläggningsnivå med data från andra källor (miljörapporter) och skillnader har noterats. Ett antal brister har påträffats i inventeringsdata som rapporterats internationellt och förslag på förbättringar ges, vilket innebär att kvalitén kommer att höjas i internationellt rapporterade utsläpp i framtiden, om förbättringsförslagen genomförs.

  • 77.
    Gustafsson, Tomas
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Nyström, Anna-Karin
    SCB.
    Gerner, Annika
    SCB.
    Riktad kvalitetskontrollstudie av utsläpp från kemiindustrin i Sveriges internationella rapportering: Utsläpp rapporterade till UNFCCC, EU Monitoring Mechanism, CLRTAP och NEC2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I föreliggande studie har utsläpp av CO2, CH4, N2O, NOx, CO, NMVOC, NH3, TSP, PM10, PM2.5, Pb, Cd, Hg, dioxin, PAH, As, Cr, Cu, Ni, Zn från kemiindustri-sektorn (CRF/NFR 1A2c och inom CRF/NFR 2B) som rapporteras av Sverige till EU Monitoring Mechanism, EU:s takdirektiv (NEC), UNFCCC och CLRTAP studerats.

    Data som rapporterats av Sverige för denna sektor har jämförts på anläggningsnivå med data från andra källor (miljörapporter) och skillnader har noterats. Ett antal brister har påträffats i inventeringsdata som rapporterats internationellt och förslag på förbättringar ges, vilket innebär att kvalitén kommer att höjas i internationellt rapporterade utsläpp i framtiden, om förbättringsförslagen genomförs.

  • 78.
    Gustafsson, Tomas
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Skårman, Tina
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Development of the inventory of heavy metals, dioxins, PAHs, HCB and PCBs for Sweden's reporting to CLRTAP2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Sweden annually reports emissions to air to the UNECE Convention of Long-Range Transboundary Air Pollution (CLRTAP). As Party to the Convention, in 2000 Sweden ratified the Aarhus Protocols on Heavy Metal and on Persistent Or-ganic Pollutants (POPs), committing to reduce its protocol emissions below the 1990 level. However, the Swedish emission inventories on HM and POPs are in-complete and associated with large uncertainties. The aim of this study was to as-sess the need for updating and improving the Swedish inventory reporting of heavy metals and POPs emissions to air. As information from industrial plants for some sectors are scarce, in this study information from the EEA/EMEP Guidebook and other Nordic countries have been scrutinized to enable good coverage of emission sources.

    Based on the results of this study there are several indications that the heavy metals and POPs inventories are in need of improvement. Especially for HCB and PCB the need is substantial due to the lack of reported emission sources in the Swedish inventories. Based on information from annual plant-specific environmental re-ports, information on process-related heavy metals emissions from cement produc-tion and metal production are available for implementation or further quality re-view. Moreover, this study shows that where the inventories are lacking emission sources, information available in the Guidebook or in other Nordic countries’ emis-sion inventories could be used as a complement. Several recommendations on im-

    provements are presented in this study.

  • 79.
    Gustafsson, Tomas
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Skårman, Tina
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Development of the inventory of heavy metals, dioxins, PAHs, HCB and PCBs for Sweden's reporting to CLRTAP2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Sweden annually reports emissions to air to the UNECE Convention of Long-Range Transboundary Air Pollution (CLRTAP). As Party to the Convention, in 2000 Sweden ratified the Aarhus Protocols on Heavy Metal and on Persistent Or-ganic Pollutants (POPs), committing to reduce its protocol emissions below the 1990 level. However, the Swedish emission inventories on HM and POPs are in-complete and associated with large uncertainties. The aim of this study was to as-sess the need for updating and improving the Swedish inventory reporting of heavy metals and POPs emissions to air. As information from industrial plants for some sectors are scarce, in this study information from the EEA/EMEP Guidebook and other Nordic countries have been scrutinized to enable good coverage of emission sources.

    Based on the results of this study there are several indications that the heavy metals and POPs inventories are in need of improvement. Especially for HCB and PCB the need is substantial due to the lack of reported emission sources in the Swedish inventories. Based on information from annual plant-specific environmental re-ports, information on process-related heavy metals emissions from cement produc-tion and metal production are available for implementation or further quality re-view. Moreover, this study shows that where the inventories are lacking emission sources, information available in the Guidebook or in other Nordic countries’ emis-sion inventories could be used as a complement. Several recommendations on im-provements are presented in this study

  • 80.
    Gustavsson, Hanna
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Westerberg, Ida
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Widén-Nilsson, Elin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Osäkerhetsanalys av kväveretention i HBV-NP-modellen2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kväve från olika källor som reningsverk, dagvatten och atmosfärsdeposition transporteras med vattnet genom mark, sjöar och vattendrag mot havet. På vägen reduceras en del kväve genom biogeokemiska processer som växtupptag, denitrifikation och sedimentation. Denna retention är svår att mäta men kan skattas med vatten-kvalitetsmodeller som matematiskt beskriver dessa processer.

    Svenska MiljöemissionsData (SMED) ansvarar för de svenska beräkningarna som ligger till grund för rapporteringen av Sveriges belastning på Östersjön genom HELCOM:

    PLC-Annual och PLC-Periodical. I PLC-Annual beräknas retention av kväve och fosfor med SMHIs vattenkvalitetsmodell HBV-NP (Brandt, 1990; Ar-heimer och Brandt, 1998).

    Inom arbetet med svensk vattenförvaltning används beräkningsresultat från PLC5-rapporteringen i brist på observerade data. Modellresultat är behäftade med osäker-het som ett resultat av osäkerheter i såväl data som modellens beskrivning av verk-ligheten. Få studier har undersökt osäkerhet i modellering av kvävebelastning och kväveretention. Efter rapporteringen till PLC5 gjordes inom SMED ett försök att kvantifiera osäkerhet i bruttobelastning till följd av osäkerhet i indata i PLC5-beräkningarna (Widén-Nilsson m.fl., 2010). Studien visade att de olika indatakäl-lorna bitvis är behäftade med stora osäkerheter, vilket även kan få stort genomslag på den totala bruttobelastningen. För att på sikt komma fram till osäkerhetsintervall för de nationella nettobelastningsberäkningarna behöver osäkerheten i retentions-beräkningarna också studeras.

    Syftet med denna studie var att identifiera och kvantifiera de största osäkerheterna i retentionsberäkningarna för PLC5-rapporteringen. Projektet avgränsades till att endast omfatta analyser av kväve. Öreälven, Helge å, Rönne å och Skräbeån valdes ut för studien baserat på datatillgång.

    Flera olika typer av osäkerheter som påverkar den modellerade retentionen stude-rades. Först analyserades kalibreringsmetodens inverkan genom manuell kalibre-ring av modellen av flera oberoende modellerare samt med en Monte Carlo-analys. Vid Monte Carlo-analysen kördes modellen 5 000 gånger med slumpmässigt valda värden för retentionsparametrarna. Av de 5 000 simuleringarna valdes de 1 000 simuleringarna med bäst överrensstämmelse mellan observerat och simulerat kväve ut. Urvalet baserades på ett utvärderingskriterium som mätte andel av tiden som de simulerade värdena var innanför osäkerheten i de observerade värdena. Osäkerhet-en i de observerade kvävekoncentrationerna var ibland betydande. Analysen visade att många olika kombinationer av parametervärden gav jämförbara resultat. Inga simuleringar var innanför de observerade osäkerhetsgränserna vid alla tidpunkter och generellt sett beskrev modellen dynamiken i oorganiskt kväve bättre än för totalkväve och organiskt kväve. PLC5-simuleringarna jämförde sig i flera fall väl med de bästa simuleringarna från Monte Carlo-analysen.

    För Helge å och Rönne å var skillnaden i retention liten mellan de olika manuella kalibreringarna och beräkningen i PLC5. Skillnaden mellan de tre oberoende kalibreringarna var störst för det avrinningsområde som hade lägst antal observationspunkter, Öreälven skiljde sig ca 10 % jämfört med den beräknade totala retentionen enligt PLC5. Den manuella kalibreringen utvärderades även i ett proxy-basin test i ett närliggande område, Skräbeån, som ligger öster om Helge å. Skillnaden i medelretentionen 1984–2004 för Skräbeån, med kalibreringsparametrar för Helge å, var som högst 12 % mellan högsta och lägsta beräkningsscenario. Jämförelsen visar på vikten av mätdata att kalibrera modellen mot för att begränsa osäkerheter på grund av olika kalibreringsmetodik.

    Resultatet från den första analysen användes sedan till att undersöka effekten av olika förändrade förutsättningar; ett högbelastande och ett lågbelastande scenario för förändrad bruttobelastning, scenarier för förändrad jordart samt för förändrad grödofördelning. Samma metodik som i den tidigare studien av Widén-Nilsson m.fl. (2010) användes för att skatta osäkerheten i bruttobelastning och effekten på de simulerade resultaten var störst i Öreälven som normalt hade lägst retention.

    Utifrån resultat från den manuella kalibreringen, beräknades två olika scenarier för förändrat läckage från jordbruksmark där jordarten hade en finare respektive grövre textur jämfört med PLC5. Jordartsanalysen med det höga läckaget kompletterades för Rönne å med en analys av en förändrad grödofördelning. Scenarier med föränd-rad fördelning av jordarter gav en försumbar effekt på den totala retentionen i alla huvudavrinningsområden. I Rönne å gav förändrad gröda en effekt på i genomsnitt 5 %.

    Osäkerhet i vattenföringsdata beräknades utifrån avvikelsen mellan uppmätt och från avbördningskurvan beräknad vattenföring. Osäkerheterna låg inom ett inter-vall av -50 till +30 %, med de största osäkerheterna för de lägsta och högsta flö-dena. Effekten av denna osäkerhet i vattenföring på de simulerade resultaten var i vissa fall stor, för en station var skillnaden i medelretention omkring 20 %.

    Förändringen av sjöretention analyserades i varje PLC-område genom att sjöyta respektive djup varierades med ±10 % och ±30 %. Osäkerheter i form av förändrad sjöyta var mer avgörande i små PLC-områden. Där får små sjöar förhållandevis större betydelse än i stora områden.

    Sammanfattningsvis visade studien på vikten av osäkerhetsanalys vid modellka-librering och vikten av kvantifiering av överrensstämmelsen med observationsdata, såväl som vikten av observationsdata för att begränsa osäkerheter i simulerade resultat. Osäkerheter i indata och fysikaliska parametrar i modellen får särskild betydelse i oövervakade områden där modellkalibreringen inte kan kompensera för sådana osäkerheter.

  • 81.
    Gustavsson, Hanna
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Westerberg, Ida
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Widén-Nilsson, Elin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Osäkerhetsanalys av kväveretention i HBV-NP-modellen2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kväve från olika källor som reningsverk, dagvatten och atmosfärsdeposition trans-porteras med vattnet genom mark, sjöar och vattendrag mot havet. På vägen redu-ceras en del kväve genom biogeokemiska processer som växtupptag, denitrifikation och sedimentation. Denna retention är svår att mäta men kan skattas med vatten-kvalitetsmodeller som matematiskt beskriver dessa processer.

    Svenska MiljöemissionsData (SMED) ansvarar för de svenska beräkningarna som ligger till grund för rapporteringen av Sveriges belastning på Östersjön genom HELCOM: PLC-Annual och PLC-Periodical. I PLC-Annual beräknas retention av kväve och fosfor med SMHIs vattenkvalitetsmodell HBV-NP (Brandt, 1990; Ar-heimer och Brandt, 1998).

    Inom arbetet med svensk vattenförvaltning används beräkningsresultat från PLC5-rapporteringen i brist på observerade data. Modellresultat är behäftade med osäker-het som ett resultat av osäkerheter i såväl data som modellens beskrivning av verk-ligheten. Få studier har undersökt osäkerhet i modellering av kvävebelastning och kväveretention. Efter rapporteringen till PLC5 gjordes inom SMED ett försök att kvantifiera osäkerhet i bruttobelastning till följd av osäkerhet i indata i PLC5-beräkningarna (Widén-Nilsson m.fl., 2010). Studien visade att de olika indatakäl-lorna bitvis är behäftade med stora osäkerheter, vilket även kan få stort genomslag på den totala bruttobelastningen. För att på sikt komma fram till osäkerhetsintervall för de nationella nettobelastningsberäkningarna behöver osäkerheten i retentions-beräkningarna också studeras.

    Syftet med denna studie var att identifiera och kvantifiera de största osäkerheterna i retentionsberäkningarna för PLC5-rapporteringen. Projektet avgränsades till att endast omfatta analyser av kväve. Öreälven, Helge å, Rönne å och Skräbeån valdes ut för studien baserat på datatillgång.

    Flera olika typer av osäkerheter som påverkar den modellerade retentionen stude-rades. Först analyserades kalibreringsmetodens inverkan genom manuell kalibre-ring av modellen av flera oberoende modellerare samt med en Monte Carlo-analys. Vid Monte Carlo-analysen kördes modellen 5 000 gånger med slumpmässigt valda värden för retentionsparametrarna. Av de 5 000 simuleringarna valdes de 1 000 simuleringarna med bäst överrensstämmelse mellan observerat och simulerat kväve ut. Urvalet baserades på ett utvärderingskriterium som mätte andel av tiden som de simulerade värdena var innanför osäkerheten i de observerade värdena. Osäkerhet-en i de observerade kvävekoncentrationerna var ibland betydande. Analysen visade att många olika kombinationer av parametervärden gav jämförbara resultat. Inga simuleringar var innanför de observerade osäkerhetsgränserna vid alla tidpunkter och generellt sett beskrev modellen dynamiken i oorganiskt kväve bättre än för totalkväve och organiskt kväve. PLC5-simuleringarna jämförde sig i flera fall väl med de bästa simuleringarna från Monte Carlo-analysen. HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN Rapport

    8

    För Helge å och Rönne å var skillnaden i retention liten mellan de olika manuella kalibreringarna och beräkningen i PLC5. Skillnaden mellan de tre oberoende kalibreringarna var störst för det avrinningsområde som hade lägst antal observationspunkter, Öreälven skiljde sig ca 10 % jämfört med den beräknade totala retentionen enligt PLC5. Den manuella kalibreringen utvärderades även i ett proxy-basin test i ett närliggande område, Skräbeån, som ligger öster om Helge å. Skillnaden i medelretentionen 1984–2004 för Skräbeån, med kalibreringsparametrar för Helge å, var som högst 12 % mellan högsta och lägsta beräkningsscenario. Jämförelsen visar på vikten av mätdata att kalibrera modellen mot för att begränsa osäkerheter på grund av olika kalibreringsmetodik.

    Resultatet från den första analysen användes sedan till att undersöka effekten av olika förändrade förutsättningar; ett högbelastande och ett lågbelastande scenario för förändrad bruttobelastning, scenarier för förändrad jordart samt för förändrad grödofördelning. Samma metodik som i den tidigare studien av Widén-Nilsson m.fl. (2010) användes för att skatta osäkerheten i bruttobelastning och effekten på de simulerade resultaten var störst i Öreälven som normalt hade lägst retention.

    Utifrån resultat från den manuella kalibreringen, beräknades två olika scenarier för förändrat läckage från jordbruksmark där jordarten hade en finare respektive grövre textur jämfört med PLC5. Jordartsanalysen med det höga läckaget kompletterades för Rönne å med en analys av en förändrad grödofördelning. Scenarier med föränd-rad fördelning av jordarter gav en försumbar effekt på den totala retentionen i alla huvudavrinningsområden. I Rönne å gav förändrad gröda en effekt på i genomsnitt 5 %.

    Osäkerhet i vattenföringsdata beräknades utifrån avvikelsen mellan uppmätt och från avbördningskurvan beräknad vattenföring. Osäkerheterna låg inom ett inter-vall av -50 till +30 %, med de största osäkerheterna för de lägsta och högsta flö-dena. Effekten av denna osäkerhet i vattenföring på de simulerade resultaten var i vissa fall stor, för en station var skillnaden i medelretention omkring 20 %.

    Förändringen av sjöretention analyserades i varje PLC-område genom att sjöyta respektive djup varierades med ±10 % och ±30 %. Osäkerheter i form av förändrad sjöyta var mer avgörande i små PLC-områden. Där får små sjöar förhållandevis större betydelse än i stora områden.

    Sammanfattningsvis visade studien på vikten av osäkerhetsanalys vid modellka-librering och vikten av kvantifiering av överrensstämmelsen med observationsdata, såväl som vikten av observationsdata för att begränsa osäkerheter i simulerade resultat. Osäkerheter i indata och fysikaliska parametrar i modellen får särskild betydelse i oövervakade områden där modellkalibreringen inte kan kompensera för sådana osäkerheter.

  • 82.
    Haglund,, Peter
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Kaj, Lennart
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Brorström Lundén, Eva
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Analysis of new brominated flame retardants in human serum and background air2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    As an assignment from the Swedish Environmental Protection Agency, a screening study

    of selected emerging brominated flame retardants (BFRs) has been carried out. The study

    build on an earlier screening study including most of the target analytes ”Screening of

    Emerging Brominated Flame Retardants and Polybrominated dibenzofurans”. In the cited

    study many of the analytes were not detected possibly due to low concentrations in relation

    to the instrumental detection limits.

    In the current study a more sensitive mass spectrometric technique Gas Chromatography -

    High Resolution Mass Spectrometry (GC-HRMS) was used to improve the detection

    frequency. In addition, five more emerging BFRs that have been highlighted in a recent

    European Food Safety Authority report were also included.

    The overall objective of this screening study was to determine the concentrations of

    selected BFRs and a group of well-known BFRs, polybrominated diphenyl ethers (PBDEs),

    in ambient air and in human serum, to highlight an important global transport pathway in

    the environment and the degree of human exposure, respectively.

    Most of the emerging flame retardants occurred in all of the air samples. The mean

    concentration of several emerging flame retardants (TBECH, HBB, BEH-TEBP, BTBPE,

    DBDPE, and Dechlorane Plus) was between 10% and 60% of that of BDE-209, the most

    abundant PBDE.

    The mean concentrations of the brominated phenols were generally higher than BDE-209.

    The concentrations of monobromo phenols and 2,4-dibromophenol were at least an order

    of magnitude higher than BDE-209, whilst 2,4,6-Tribromophenol was 4-fold higher than

    BDE-209.

    The emerging FRs, brominated phenols and PBDEs all occurs at elevated concentrations

    during the summer period in Pallas in Northern Finland, which illustrates the potential for

    atmospheric long range transport and the positive influence of temperature on

    contaminant mobility.

    The brominated phenols also showed a temporal trend at the Swedish West Coast site Råö,

    with elevated concentrations in the summer/autumn period, possible linked to increased

    natural production and emissions of these compounds during the summer period.

    Three of the emerging BFR were detected in human sera. Bis(2,4,6-tribromophenoxy)-

    ethane (BTBPE) was found in all samples and at an average concentration higher than that

    of BDE-209. Pentabromoethylbenzene (PBEB) and 2-ethylhexyl 2,3,4,5-tetrabromobenzoate

    (EH-TBB) were found in roughly half of the samples. The levels of brominated

    phenols was much higher than those of BDE-209, with 2,4,6-tribromophenol as the most

    abundant, likley due to high metabolic resistance.

  • 83.
    Haglund, Peter
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Kaj, Lennart
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Brorström-Lundén, Eva
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Results from the Swedish National Screening Programme 2010: Subreport 1. Polychlorinated Naphthalenes (PCNs)2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    A screening study has been performed concerning Polychlorinated Naphthalenes (PCNs).

    PCNs were found in all samples analysed and based on the results it was possible to identify several sources of PCNs. Long-range air transport is most likely a significant pathway of PCNs. Further, municipal solid waste incinerators, municipal solid waste dump sites, metal processing facilities and chlor-alkali production plants all seem to emit PCNs. On the contrary, traffic is likely a minor source of PCNs.

    Sludge from municipal sewage treatment plants has a homologue pattern similar to that in air, which may indicate that PCNs mainly reach the sewer systems through collection of storm water. A gradient in PCN concentrations were also observed in sediments collected at increasing distance from Stockholm. However, the concentrations were in the range of background (offshore) sediments, which suggest that the urban impact on the PCN levels are minor to moderate.

    Decreasing PCN concentrations over time was observed for both herring and guillemot. For the latter, the time trend could be followed over the last 35 years. Over this period the PCN concentrations have dropped by one order of magnitude. However, during the last decade the levels has levelled off. Since the long term time-trend and short term temporal variations of the PCNs resembles closely those of the polychlorinated dibenzo-

    p-dioxins and dibenzofurans (PCDD/Fs) they may share the same bioaccumulation/biomagnification pathways.

    Human milk was found to contain relatively high concentrations of PCNs. Expressed on relative biological potency (REP) basis the levels are similar to the total toxic equivalents (TEQs) of PCDD/F. The weekly PCN-REP intake for a 1-month baby was estimated to be 22 pg/kg body weight, which is above the tolerable weekly intake of 14 pg TEQ/kg body weight recommended by EU Scientific Committee of Food. That indicates that it may be time to consider the PCNs for inclusion in the TEQ concept of the World Health Organization (WHO) and assign the most toxic congeners consensus toxic equivalent factors (TEFs).

  • 84.
    Haglund, Peter
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Lundin, Lisa
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Liljelind, Per
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Hjelt, Maria
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Renberg, Mikael
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Kaj, Lennart
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Alsberg, Tomas
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Hazardous compounds released from textiles and the associated load they place on Swedish sewage treatment plants2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Hushållens bidrag av tvättvatten från textiltvätt till de kommunala avloppsreningsverken uppskattas till ca 2% av det totala volymflödet. Registerdata över kemikalier som används vid tillverkning av textilier/kläder samt analyser av tvättvatten visar att textilfibrer, mikroplastfibrer och många miljöstörande ämnen når våra reningsverk via textiltvätt. Dessa fibrer och kemiska ämnen kan bidra till förorening av avloppsreningsslam som används för gödsling av åkermark eller av vattenmiljö nedströms reningsverken.

    Ett av Sveriges miljömål är En Giftfri Miljö och dess delmål innefattar bl.a. information om farliga ämnen i varor (Ds 2012:23). Textilier är en av de varugrupper som Miljömålberedningen föreslagit (SOU 2012:38) bli föremål för ett regeringsuppdrag avseende innehåll av farliga ämnen och riskbegränsande åtgärder samt frivillig miljömärkning. I det svenska miljömålsystemet ingår också generationsmål om att materialkretsloppen skall vara så fria från farliga ämnen som möjligt och att våra konsumtionsmönster av varor ska ge så små hälso- och miljöproblem som möjligt även i varornas tillverkningsländer utanför Sverige. Generationsmålet innebär att svensk politik behöver ta hänsyn till den miljö- och hälsopåverkan som svensk konsumtion orsakar i andra länder. EU:s ramdirektiv för avfall (2008/96/EG) har vidare slagit fast en avfallshierarki som sätter återanvändning av uttjänta varor, t. ex. kläder, före materialåtervinning av avfall.

    Syfte

    Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning som vattentvätt av fem klädtyper (t-tröjor av bomull med plasttryck, bomullsjeans, arbetsbyxor, fleecetröjor samt allvädersjackor) bidrar till förekomsten av miljögifter i slam samt i utgående vatten från representativt utvalda svenska reningsverk.

    Utförande

    Kläder av fem olika klädtyper, enligt specifikation från naturvårdsverket (baserat på en tidigare studie av Swerea) köptes in från affärer i Umeå under januari 2014. Det var 8 st t-tröjor av bomull med plasttryck, 3 st bomullsjeans, 2 st arbetsbyxor, 8 st fleecetröjor samt 3 st allvädersjackor.

    Kläderna tvättades i en vanlig tvättmaskin 2 gånger efter varandra utan att torka mellan och allt tvättvatten samlades upp. Delprov av tvättvattnet togs ut och analyserades för 126 utvalda ämnena på tre olika laboratorier (Miljökemiska Laboratoriet, Umeå Universitet, Svenska Miljöinstitutet (IVL) och Stockholms Universitet (ACES)). Ämnena var processkemikalier såsom pentaklorfenol, och triklosan, funktionskemikalier såsom ftalater och organofosfater samt oönskade kemikalier såsom dioxiner, klorfenoler och klorbensener.

    2

    Resultat

    Studien visar på att det mängdmässigt främst är funktionskemikalier som släpper från kläderna vid tvätt. Det här var väntat då dessa kemikalier är avsiktligt och oftast inte kemiskt bundet till tyget. Processkemikalier avges i mindre mängd och oönskade kemikalier såsom till exempel klorerade fenoler och bensener hittades i väldigt små mängder i tvättvattnet oavsett vilken typ av klädesplagg som tvättats. Vare sig processkemikalierna eller de oönskade kemikalierna borde finnas i plaggen och därför var det väntat att dessa kemikalier inte skulle hittas i samma utsträckning som funktionskemikalierna.

    Om man ser till detektionsfrekvensen, d.v.s. hur ofta de ämnen som ingår i en ämnesklass påträffas, blir bilden delvis en annan. Mer än 75% av de funktionskemikalier (38 av 50), ca 50% av funktionskemikalierna (26 av 49) och ca. 30% av processkemikalierna (8 av 27) detekterades i tvättvattenproverna.

    T-tröjor och skaljackorna var de klädtyper som avgav störst mängd kemikalier per kg 47 mg/kg (0.005% w/w) för t-tröjor följt av 23 mg/kg (0.002% w/w) för skaljackor. Jeans, arbetsbyxor och fleecetröjor släppte mycket mindre mängd kemikalier 0.001, 0.001 and 0.0005% vid tvätt till tvättvattnet.

    De fem klädtyperna släppte alla bisfenol AF, organofosfater, ftalater, formaldehyd, bromerade och klorerade fenoler samt klorerade bensener till tvättvattnet vid de två första tvättarna. Några föreningar som inte kunde detekteras i tvättvattnet var 4 stycken siloxaner, 9 stycken olika aniliner och majoriteten av de 17 dioxinerna och furanerna som ingick i studien.

    T-tröjor släppte mer textilfibrer (0,85 mg/kg) jämfört med de andra klädtyperna. De andra klädtyperna släppte betydlig mindre fibrer vid tvätt: jeans 0,46 mg/kg, skaljackor 0,02 mg/kg, arbetsbyxor 0,07 mg/kg och fleecetröjor 0,1 mg/kg.

    Diskussion

    Om man tar hänsyn till den årliga användningsvolymen av de olika klädestyperna avger t-tröjorna den största mängden kemikalier (469 kg funktionella kemikalier, 0,5 kg processkemikalier och 0,07 kg oönskade kemikalier) vid de två första tvättarna av plaggen. Arbetsbyxor var den klädestyp som släppte minst kemikalier (30 kg funktionella kemikalier, 7 kg processkemikalier och 0,9 g oönskade kemikalier).

    Ftalater och organofosfater frigjordes i stora mängder från kläderna (302 kg och 7,6 kg) och bidrar med 50% respektive 5% vardera till vad som återfinns i utgående vatten och slam från avloppsreningsverken. Klorfenoler och perfluorerade ämnen frigjordes i betydligt mindre mängder (430 g och 300 g) men bidrar i teorin med mer (167% respektive 223%) än vad som återfinns i utgåendevatten och slam från avloppsreningsverken för respektive grupp, vilket är orealistiskt. Brister i dataunderlaget eller degradering av föroreningar i reningsprocessen kan vara möjliga orsaker till överskattningen. Det är dock klart att tvätt av kläder ger ett betydande bidrag till vad som återfinns i reningsverksvatten och slam.

    3

    Slutsatser

    Kemikalier som är förbjudna enligt t ex Reach ska naturligtvis inte förekomma i kläder. Trots det så hittas de ändå ibland vid inspektion. Det är ett stort problem eftersom kemikalierna fortfarande kan vara lagliga att använda i visa länder. Exempelvis är det förbjudet att använda arylaminer inom EU, ändå återfinner vi en av dessa 4,4'-diaminodiphenylmethane i tvättvatten från alla typer av kläder i denna studie. Idag sker produktion av kläder över hela världen och det är svårt att få information om vilka kemikalier som har använts för ett visst plagg. Denna spårbarhet skulle behöva förbättras.

    I den här studien har vi hittat 72 av 126 föreningar, alla icke-naturliga föreningar, i tvättvattnet. De föreningar som frigjordes i störst mängder till tvättvattnet i den här studien var BPS, ftalater (DBP, BBP, DEHP, DINP, DIDP), DINCH, organofosfater (TPP, TCEP, TCPP, TEHP, TBEP) och formaldehyd. Med hänsyn taget till nettotillförseln av nya kläder kommer den mängden kemikalier på årlig basis som avges från nya kläder som tvättas de två första gångerna att vara betydande.

    Även om en del av de föreningar som avges från kläderna kommer att brytas ner under behandlingen av avloppsvattnet i avloppsreningsverken så kommer många av dem att hamna i det utgående vattnet eller i slammet. Dessa kommer hamna i recipienten eller där slam används för att tillföra näringsämnen.

    Fortsatt arbete

    För att få en ännu bättre bild av hur mycket kemikalier som frigörs från kläder vid tvätt skulle det vara intressant att studera fler klädtyper. Det skulle också vara av intresse att analysera kläderna i sig för att kunna avgöra hur stor andel av det som finns i kläderna som avges vid tvätt, men också vad som finns kvar i kläderna när de så småningom blir textilavfall.

    Slutligen skulle det vara intressant att genom så kallad "non-target analysis" av både kläder och tvättvatten få veta vilka andra föreningar som förekommer i både kläder och tvättvatten. Rätt använt skulle "non-target anaysis" kunna fånga upp ett brett spektrum av kemikalier och ge en "totalbild" av substansflödet från textilier, via tvättvatten och reningsverk, till olika recipienter.

  • 85.
    Hallgren Larsson, Eva
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Övervakning av luftföroreningar i Blekinge län: Resultat till och med september 19992000Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Blekinge Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på olika platser i länet sedan 1985. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, samt hur förhållandena ändras med tiden. Resultaten kan jämföras med förväntad utveckling i takt med att beslutade åtgärder genomförs. Flertalet ytor har samlokaliserats med Skogsvårdsorganisationens observationsytor och resultaten kan jämföras med uppgifter om skogens hälsa.

    Mätningarna visar att nedfallet av försurande svavel och kväve varit mindre i Blekinge län jämfört med situationen i Skåne. Däremot visar mätningarna större nedfall i Blekinge jämfört med länen längre norrut; Kronobergs, Kalmar, Jönköpings och Östergötlands län. Sedan mätningarna startade har nedfallet av svavel minskat kraftig samtidigt som nederbörden blivit mindre sur. För kväve är det svårt att se tydliga trender. Om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer depositionen av svavel och kväve att minska till år 2010. Markvattnet bär tydliga spår av flera decenniers belastning av försurande ämnen. Genomgående noteras surt markvatten i kombination med låga halter av baskatjoner och mycket höga halter av aluminium.

    Det hydrologiska året 1998/99 utmärker sig som det nederbördsrikaste sedan mätningarna startade 1985. Medelvärdet från länets samtliga sju lokaler var drygt 900 mm och nederbördens pH-värde var i genomsnitt 4,5. Nederbördens bidrag till kvävenedfallet var 10 kg per hektar. Till marken i de tre granytorna deponerades i genomsnitt 7 kg försurande svavel per hektar, med högst värde i Vång. Det innebär att nedfallet av svavel och kväve var på ungefär samma nivå under 1998/99 jämfört med året innan. Generellt gäller att markvattnet varit surt, cirka 4,5. Högst försurningsgrad, mätt som kvot mellan baskatjoner och aluminium, och störst risk för ekologiska skador indikeras från tallytan i Hjärtsjömåla samt granytorna i Vång och Björkefall.

  • 86.
    Hallgren Larsson, Eva
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Övervakning av luftföroreningar i Blekinge län: Resultat till och med september 20002001Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Blekinge Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på olika platser i länet sedan 1985. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, samt hur förhållandena ändras med tiden. Resultaten kan jämföras med förväntad utveckling i takt med att beslutade åtgärder genomförs. Flertalet ytor har samlokaliserats med Skogsvårdsorganisationens observationsytor och resultaten kan jämföras med uppgifter om skogens hälsa.

    Mätningarna visar att nedfallet av försurande svavel och kväve varit mindre i Blekinge län jämfört med situationen i Skåne. Däremot visar mätningarna större nedfall i Blekinge jämfört med Kronobergs, Kalmar, Jönköpings och Östergötlands län. Sedan mätningarna startade har skillnaden mellan de olika regionerna och nedfallet av svavel minskat kraftig, samtidigt som nederbörden blivit mindre sur. För kväve är det svårt att se tydliga trender. Om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer depositionen av i första hand kväve, men även svavel, att minska till år 2010. Markvattnet bär tydliga spår av flera decenniers belastning av försurande ämnen. Genomgående noteras surt markvatten i kombination med låga halter av baskatjoner och mycket höga halter av aluminium.

    Mest utmärkande för det hydrologiska året från oktober 1999 till och med september 2000 är liten torrdeposition av svavel. Nedfallet av svavel till marken i granskogen var av samma storleksordning som nedfallet på öppet fält; 4 kg/ha, vilket är betydligt mindre än något år tidigare. Nedfallet av kväve var på samma nivå som tidigare år; 9 kg/ha. Liksom de två tidigare åren noterades relativt mycket nederbörd; 800 mm som medelvärde från samtliga sju lokaler och dess pH-värde var i genomsnitt 4,6. Generellt gäller att markvattnet varit surt; pH-värden runt 4,5 samt låga värden för den försurningsindikerande kvoten mellan baskatjoner och aluminium. Trots att nedfallet av svavel har minskat kraftigt visar statistiska beräkningar att markvattnets försurningsgrad, mätt på detta sätt, har ökat sedan mätningarna startade på Ryssberget samt i Hjärtsjömåla, Komperskulla, Vång och Björkefall.

  • 87.
    Hallgren Larsson, Eva
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Övervakning av luftföroreningar i Blekinge län: Resultat till och med september 20012002Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Blekinge Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på olika platser i länet sedan 1985. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, samt hur förhållandena ändras med tiden. Resultaten kan jämföras med förväntad utveckling i takt med att beslutade åtgärder genomförs. Flertalet ytor har samlokaliserats med Skogsvårdsorganisationens observationsytor och resultaten kan jämföras med uppgifter om skogens hälsa. I Kallgårdsmåla fortsätter markvattenstudier sedan skogen avverkades år 2000.

    Mätningarna visar att nedfallet av försurande svavel och kväve varit mindre i Blekinge län jämfört med situationen i Skåne. Däremot visar mätningarna större nedfall i Blekinge jämfört med Kronobergs, Kalmar, Jönköpings och Östergötlands län. Sedan mätningarna startade har skillnaden mellan de olika regionerna och nedfallet av svavel minskat kraftig, samtidigt som nederbörden blivit mindre sur. För kväve är det svårt att se tydliga trender. Om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer depositionen av i första hand kväve, men även svavel, att minska till år 2010. Markvattnet bär tydliga spår av flera decenniers belastning av försurande ämnen. Genomgående noteras surt markvatten i kombination med låga halter av baskatjoner och mycket höga halter av aluminium.

    Hydrologiska året från oktober 2000 till och med september 2001 utmärker sig genom mycket rikligt nederbördsmängd samt större våtdeposition av kväve än något år tidigare sedan 1985. Dessutom var torrdepositionen av svavel den största sedan 1995/96. Som genomsnitt från tre lokaler noterades 1035 mm nederbörd med pH-värde 4,5. Nederbördens bidrag till nedfallet av oorganiskt kväve var i genomsnitt 12,6 kg/ha. Svavelnedfallet till marken i de två granytorna var i genomsnitt 8,2 kg/ha. Liksom tidigare år redovisas generellt sura förhållanden i markvattnet; pH-värden under 5 på samtliga lokaler och låga värden för den försurningsindikerande kvoten mellan baskatjoner och aluminium. Fyra av de sju lokalerna har generellt haft mycket låga pH-värden; 4,3-4,5. Som en följd av att nedfallet av svavel har halverats sedan slutet av 1980-talet har markvattnets innehåll av sulfatsvavel minskat på samtliga lokaler. Trots minskat svavelnedfall indikerar kvoten mellan baskatjoner och aluminium ökad försurningsgrad i markvatten från Ryssberget och Vång.

  • 88.
    Hallgren Larsson, Eva
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Övervakning av luftföroreningar i Blekinge län: Resultat till och med september 20032004Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 89.
    Hallgren Larsson, Eva
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Övervakning av luftföroreningar i Stockholms län: Resultat tom september 20012002Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 90.
    Hallgren Larsson, Eva
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Övervakning av luftföroreningar i Västmanlands och Uppsala län: Resultat tom september 20012002Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 91.
    Hallgren Larsson, Eva
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Sjöberg, Karin
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Westling, Olle
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Luftföroreningar i mellersta Sverige: Nedfall, halter och effekter oktober 1994 och september 19951996Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 92.
    Hallgren Larsson, Eva
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Svensson, Annika
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Westling, Olle
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Luftföroreningar i skogliga provytor: - Resultat till och med september 20022003Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 93.
    Hanberg, Annika
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Högberg, Johan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Berglund, Marika
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Bensryd, Inger
    University Hospital of Lund.
    Skerfving, Staffan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Remberger, Mikael
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Calafat, Antonia
    Division of Laboratory Sciences, National Centre for Environmental Health, Atlanta.
    Appelgren, Malin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Filipsson Falk, Agneta
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Jansson, Bo
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Håkansson, Helen
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Phthalates and their metabolites in human breast milk, blood and urine as measures for monitoring exposure in human risk groups2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    För att undersöka halter av ftalater i svenskar och vilken matris som bäst lämpar sig för hälsorelaterad miljöövervakning har ftalater och ftalatmetaboliter analyserats i en grupp kvinnor som nyligen fött barn. I samband med förlossning på Universitetssjukhuset i Lund tillfrågades förstföderskor om medverkan och 42 kvinnor kom att ingå i studien. När barnet var 2-3 veckor gammalt pumpade mamman ut 50 mL bröstmjölk. Blod- och urinprov togs en vecka senare. Omfattande förändringar av standardmetoder för provtagning av mjölk och blod gjordes för att minimera risken för kontaminering av proverna. För mjölkprovtagningen användes en specialkonstruerad manuell pump av polykarbonat med ftalatfri packning. Blodprov togs med hjälp av endast kanyl och provrör (eftersom propparna i vaccutainrör innehåller ftalater). Proverna förvarades i värmebehandlade glasbehållare och fosforsyra tillsattes för att motverka metabolism av ftalater i mjölk- och blodprover. Analyserna av bröstmjölk visade värden nära eller under detektionsgränsen (LOD) för flertalet ftalater eller deras metaboliter. Även i blod och serum var nivåerna vanligtvis nära eller under LOD. I urin analyserades endast metaboliter och dessa kunde kvantifieras i 53-100 % av proverna. Nivåerna av ftalatmetaboliter i urin hos de svenska kvinnorna var i paritet med nivåerna hos en allmänbefolkning i USA och Tyskland. Några klara korrelationer mellan nivåer i t ex urin och bröstmjölk respektive blod påvisades inte. Resultaten av studien anger att för närvarande är analys av ftalatmetaboliter i urin den mest framkomliga vägen för skattning av ftalatexponering hos människa. Provtagning och analys av mjölk och blod innebar betydligt större svårigheter. Framför allt framstår risken för kontaminering vid provtagning som betydande och en stor del av ftalaterna och dess metaboliter uppvisade låga halter, vid eller under LOD. Dessutom kan ftalater brytas ned i blod och mjölk. I flertalet internationella publicerade studier av ftalatexponering används urinmetabolit-analyser som ett mått på exponering för ftalater. I en nyligen publicerad amerikansk studie av ett 80-tal nyfödda pojkar sågs ett samband mellan kort ano-genitalt avstånd och nivåer av ftalatmetaboliter i urin hos deras mammor under graviditeten. Den amerikanska studien behöver bekräftas, men metaboliterna var desamma som i vår studie och en jämförelse visar att mediannivåerna var lägre för vissa men högre för andra metaboliter. Vår studie indikerar att svenska kvinnor i fertil ålder inte sällan exponeras för ftalater i nivåer som satts i samband med fosterpåverkan.

  • 94.
    Hansson, Katarina
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Andersson, Hanna
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Ejhed, Helene
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Liljeberg, Marcus
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Olshammar, Mikael
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Skårman, Tina
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Sörme, Louise
    SCB.
    Dunsö, Olof
    SCB.
    Segersson, David
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Diffusa emissioner till luft och vatten2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I Sverige finns det sedan länge stor kunskap om utsläpp från punktkällor genom miljörapportsystemet. Punktkällorna utgör dock endast en begränsad del av de totala utsläppen. Detta gör att bidraget från diffusa källor är viktigt för att kartlägga spridningen av olika ämnen till miljön. Exempel på diffusa källor är vägtrafik, jordbruk, användning av lösningsmedel, kemikalier som avges under en varas an-vändning och mindre industrier. Idag presenteras diffusa emissioner till luft på "Utsläpp i Siffror" (UTIS). Dessa data kommer från luft/klimatrapporteringarna CLRTAP och UNFCCC. Data på UTIS finns för några organiska miljögifter, t.ex. PAH och några tungmetaller. Data över diffusa emissioner till vatten finns idag inte på UTIS. Vissa diffusa emissioner till vatten ingår i internationella rapporte-ringar, så som HELCOM PLC periodical och EEA WISE SoE Emissions.

    Föreliggande projekt härstammar i stort från utvecklingsprojektet "Förstudie över möjlig presentation av diffusa emissioner på UTIS" och har som mål att:

     Presentera data över emission från diffusa källor till främst vatten, från några sektorer och ämnen/ämnesgrupper.

     Jämföra framtagna data över diffusa emissioner med avseende på storlek med rapporterade E-PRTR data.

     Utifrån lärdomar från projektet föreslå hur uttag av diffusa emissionsdata kan genomföras på ett mer rutinmässigt sätt.

    De ämnen som ingår i projektet är näringsämnen (kväve och fosfor), metaller (bly, kadmium, koppar, kvicksilver, nickel och zink) samt vissa organiska ämnen (PAH, PBDE, nonylfenol, PCB, HCH, DDT, endosulfan och dioxiner). För de organiska ämnena saknas data i vissa matriser.

    Projektet består av fyra separata delprojekt:

    1. Diffusa emissioner av metaller och näringsämnen till vatten

    2. Diffusa emissioner av vissa organiska miljögifter till vatten

    3. Diffusa emissioner av nonylfenol och nonylfenoletoxilater från olika pro-duktgrupper

    4. Analys av rapporterade data till luft och vatten och jämförelse av dessa med diffusa utsläpp.

    Delprojekt 1 täcker in följande diffusa källor: atmosfärisk deposition på sjöyta, skogsmark, jordbruk, övrig mark, dagvatten, enskilda avlopp samt industrier och reningsverk som inte ingår i rapporteringen till E-PRTR. För koppar ingår även emission från båtbottenfärg. Resultaten från delprojekt 1 visar att för kväve och fosfor dominerar emission från jordbruksmark och skogsmark. Skogsmark domine-rar som källa för alla metaller. För de flesta metaller är även diffus emission från jordbruk, atmosfärisk deposition på sjöyta, övrig mark och dagvatten betydande. Den geografiska fördelningen visar att emission från dagvatten är mer betydande i söder (Norra Östersjöns-, Södra Östersjöns- och Västerhavets vattendistrikt) än i 9

    norr (Bottenvikens och Bottenhavets vattendistrikt). Det var väntat eftersom det är mer trafik i söder. Data från vattenrapporteringar kan i framtiden på ett relativt enkelt sätt omarbetas i geodatabasen för att uttaget ska passa presentationen på UTIS. En samordning med programområde Vatten är en förutsättning för detta.

    Resultaten från delprojekt 2 visar att det endast finns data för ett fåtal PRTR ämnen (t.ex. PAH, PBDE, nonylfenol, dioxiner, DEHP, PCB, HCH, DDT, endosulfan och klorparaffiner) och för många av dessa ämnen finns i nuläget endast data för någon eller några diffusa källor (mindre industrier, mindre reningsverk, atmosfärisk depo-sition på sjöyta, dagvatten och atmosfärisk deposition på land). De data över diffus emission av dessa ämnen som finns idag är osäkra och bygger på få mätningar.

    Delprojekt 3 visar att det går att uppskatta emissionen till luft, mark och avlopps-vatten av nonylfenolekvivalenter (NFekv.). Den största emission till avloppsvatten av NFekv. kommer från textilier, och en liten del från rengöringsmedel. Data är dock osäkra eftersom beräkningarna bygger på emissionsfaktorer med relativt stora osä-kerheter.

    Slutligen visar resultaten från delprojekt 4 att de diffusa emissionerna är betydande. Den diffusa emissionen till vatten för kväve, fosfor och metaller är minst 10 gånger högre eller mer, i nästan samtliga fall, jämfört med punktkällor. Jordbruksmark dominerar som källa när det gäller fosfor och kväve. För organiska ämnen till vat-ten är det stora luckor i data eftersom mycket få företag rapporterar. För emission av organiska ämnen och metaller till luft är i de flesta fall skillnaden mellan punkt-källor enligt (E-PRTR) och den diffusa emissionen baserad på data från CLRTAP inte lika stor som för vatten. För koppar är den diffusa emissionen till luft från bromsbelägg den absolut största källan (>90 %) och för PAH är den diffusa emiss-ionen från energisektorn helt dominerande, nästan 100 %. Emissionen från respek-tive ämne, är i nästan samtliga fall större till vatten än till luft, när det gäller punkt-källor, diffusa källor och totalt. För utsläpp från olika branscher framgår det t.ex. att anläggningar inom skogsindustrin bidrar med cirka 90 % när det gäller utsläpp av kadmium till vatten från punktkällor enligt E-PRTR (totalt 440 kg). De är dock mycket lägre än de diffusa emissionerna (delprojekt 1), vilka är totalt 3900 kg. Det betyder att de diffusa emissionerna är nästan 9 gånger högre. Skillnaden mellan rapporterade data till E-PRTR och UTIS (punktkällor ej rapporterade till E-PRTR) inte är så stor, för utsläpp till vatten. Det visar att punktkällor enligt E-PRTR inklu-derar en stor andel av utsläpp från punktkällor till vatten.

    Datakvalitén håller för att visa diffusa emissioner av både näringsämnen och metal-ler på UTIS, nationellt, per vattendistrikt eller på finare nivå, eftersom data bygger på rapporterade värden till EU och HELCOM. När det gäller organiska ämnen till vatten och emission av nonylfenol från varor är data osäkrare och rekommenderas inte i nuläget att visas på UTIS. För utsläpp till luft är slutsatsen att nationella tota-ler, vilka rapporteras till UNFCCC och CLRTAP kan inkluderas i presentationen på UTIS.

  • 95.
    Hansson, Katarina
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Bibi, Momina
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Bodholm, Sara
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Braun, Henrik
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Hageström, Ulla
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Norén, Katja
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Rehngren, Erika
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Liljelind, Per
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Hjelt, Maria
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Sjöström, Anna-Kitti
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Övervakning av miljögifter i havskräfta och hummer: Bohus- och Hallandskusten2014Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 96.
    Hansson, Katarina
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Danielsson, Helena
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Skårman, Tina
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Brorström-Lundén, Eva
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Sörme, Louise
    SCB.
    Johansson, Malin
    Naturvårdsverket.
    Långsiktig Plan för Programområdet Farliga Ämnen2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Detta är en långsiktig plan för programområdet "Farliga ämnen". Planen är ett vägledande dokument, dels för Naturvårdsverkets prioriteringar inom området, samt för projektplanering och samordning inom SMED. Planen har avstämts med Naturvårdsverket. När det gäller granskning, rapportering och deltagande i konfe-renser gäller planen fram till 2012, då en uppdatering av detta dokument är plane-rat. Arbetet har utförts i fyra områden:

    1. Rapporteringskrav

    2. Omvärldsanalys och nationella rapporteringsbehov

    3. Internationell verksamhet i relation till PRTR

    4. Utformning av långsiktig plan med projektförslag, här ingår bl.a. utveck-ling av det nationella utsläppsregistret, Utsläpp i siffror (UTIS) och E-PRTR rapporteringen

    Den första rapporteringen till E-PRTR gjordes 2009-06-30 och avsåg 2007 års aktivitetsuppgifter. Därefter rapporteras data till E-PRTR årligen den 31 mars. Både PRTR och E-PRTR syftar till att införa ett register över utsläpp och överfö-ring av föroreningar, för att underlätta allmänhetens deltagande i beslutsfattandet om miljön och att bidra till att hindra och minska nedsmutsningen av miljön. 86 respektive 91 ämnen skall rapporteras till PRTR och E-PRTR. Ett tröskelvärde är kopplat till respektive ämne och om tröskelvärdet överskrids skall ämnet rapporte-ras. 65 olika verksamheter efterfrågas enligt PRTR och E-PRTR. Huruvida en verksamhet skall rapporteras eller ej avgörs med hjälp av tröskelvärden för kapaci-tet. Utsläpp från diffusa källor skall rapporteras till PRTR för enskilda länder. Till E-PRTR ombesörjer EU- kommissionen ländernas rapportering av diffusa emissio-ner. Data kommer att baseras på redan befintlig rapportering från medlemsländerna (t.ex. UNFCCC, CLRTAP etc.). Det saknas dock metodik och data för att göra denna rapportering heltäckande i dagsläget.

    Omvärldsanalysen visar att det pågår ett omfattande arbete i många länder inom detta område. Forskningsprogrammet ChEmiTecs arbetar med att öka kunskapen om emissioner av organiska ämnen från varor, KemI har utvecklat Varuguiden som bl.a. visar vilka ämnen det skulle kunna finnas i olika varor och SCB har utvecklat materialflödesstatistik. Utsläppsdata rapporteras internationellt via flertalet konven-tioner och direktiv. På nationell basis använder Naturvårdsverket data för uppfölj-ning av de nationella miljökvalitetsmålen, samt som underlag till utredningar be-ställda av den svenska regeringen.

    I samråd med Naturvårdsverket har den internationella verksamheten i denna rap-port begränsats till att omfatta rapporteringar enligt PRTR/E-PRTR och dess kopp-ling till andra internationella konventioner och överenskommelser, kunskapssprid-ning och sammanställning av ett antal relevanta EU och OECD projekt. 7

    Den långsiktiga planen innehåller de närmaste två årens granskning, rapportering och deltagande i internationella möten (OECD och FN). Övriga projektförslag handlar om hur man kan redovisa mer data på UTIS; diffusa utsläpp, utsläpp av lösningsmedel från hushåll, långväga transport och att koppla miljödata till miljö-emissionsdata. När det gäller E-PRTR rapporteringen finns det flera förslag som rör olika typer av kvalitetsarbete och täckningsgrad: t.ex. jämföra företag inom samma bransch, hitta metodik för små och medelstora företag. Mer långsiktigt finns förslag på att uppskatta diffusa emissioner från varor.

  • 97.
    Hansson, Katarina
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Green, Jeanette
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Olshammar, Mikael
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Brorström-Lundén, Eva
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Kreuger, Jenny
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Johansson, Kjell
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Belastning av miljögifter på vatten: Kartläggning av källor till miljögifter2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport sammanställer information om belastningen av organiska miljögifter och metaller på ytvatten. I projektet har 16 olika ämnen och ämnesgrupper valts ut som prioriterade. Dessa ämnen är upptagna i ramdirektivet för vatten och/eller i HELCOMs Baltic Sea Action Plan (BSAP) och är intressanta ur både ett nationellt och ett regionalt perspektiv.

    I syfte att ge förslag till en beräkningsmetodik har en inventering av datatillgången genomförts. I den sammanställningen presenteras vilka miljöövervakningsdata och övriga datakällor som kan ligga till grund för emissionsberäkningar. I samband med det identifierades dataluckor.

    Uppgifter om punktutsläpp av organiska miljögifter till vatten är knapphändiga i EMIR-databasen. Med undantag för vissa enstaka ämnen och anläggningar finns det i EMIR-databasen endast data gällande utsläppen av metaller. Punktkällor för utsläpp till vatten är industrier, gruvor, avloppsreningsverk, värmevärk samt icke rapporterande punktkällor, som t.ex. enskilda avlopp. De diffusa källorna av organiska ämnen och metaller är atmosfärisk deposition, läckage från jordbruks- och skogsmark, dagvatten, lakvatten från deponier samt re-emission från sediment.

    I rapporten föreslås en stegvis metodik för kvantifiering av utsläppen av organiska ämnen och metaller till vatten. Beräkning bör i första hand baseras på rena emissionsdata. Om dessa inte finns tillgängliga bör omräkning från miljöövervakningsdata tillämpas. Screeningdata och övriga regionala data och resultat från enskilda forskningsrapporter kan utnyttjas i brist på annan information, men innebär att trendanalyser av data inte kan genomföras. I de fall där rena emissionsdata och miljöövervakningsdata saknas, kan statistik om användning av varor och produkter innehållande de aktuella ämnena utnyttjas som ett mått på trender eller på den diffusa belastningen.

    I rapporten har vi kvantifierat belastningen av metaller och vissa organiska ämnen och ämnesgrupper från atmosfäriska depositionen och rapporterande punktkällor. Dessa resultat pekar på att för metallerna är bidraget från atmosfären större än utsläppen från kända punktkällor, men det är också viktigt att poängtera att de framtagna resultaten är delvis beräknade från mycket osäkert underlag. De diffusa utsläppen utgör även en viktig spridningskälla till förekomst av organiska ämnen i ytvattnet.

    För att i framtiden kunna genomföra bra emissionsberäkningar av miljögifter till vatten bör metodiken för de enskilda källorna utvecklas. Dessutom krävs det vidare arbete med metodikutvecklingen och bättre datatillgång.

  • 98.
    Hansson, Katarina
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Kaj, Lennart
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Brorström-Lundén, Eva
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    One-off survey of 2,4,6-tri-tert-butylphenol and short chained chlorinated paraffins in the Göta Älv estuary, Sweden2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    As an assignment from the Swedish Environmental Protection Agency, the Swedish Research Institute (IVL) has performed measurements of 2,4,6-tri-tert butylphenol and Short Chain Chlorinated Paraffins (SCCPs) in sediments. The study has been carried out based on Annex 2: Strategy for a base line one off survey for SCCPs (Agenda Item 7, ASMO 06/7/2-E-(L)) and from the OSPAR meeting, Meeting of the environmental assessment and monitoring committee (ASMO, Hamburg: 24-28 April 2006). These measurements is a Swedish contribution to an “OSPAR base line one off survey” with sampling and analysis of SCCPs and 2,4,6-tri-tert-butylphenol in sediments collected in Göta Älv estuary on the Swedish west coast. This sampling was planned according to the advice to the design of the one-off surveys of chemicals identified for priority actions by ICES 2005 according to points 1-3: 1. The purpose of the one-off surveys is to gain a rapid overview of the occurrence of certain priority chemicals in the marine environment. This could be achieved already by small scale surveys through a limited number of samples, using one sampling type only (for example sediments) and concentrating sampling in estuaries; 2. A minimum of five samples per Contracting Party was required for a focused survey comprising one sample for reference, two samples from polluted areas and two samples from less polluted areas; 3. Sampling could be carried out for the purpose of several one-off surveys for different substances if provided in quantities of 50-500 g of the top centimetres of the sediments. If frozen and kept in a sample bank, the samples could be used at any time when the budget became available for their analysis and for the completion of the survey; This project was carried out in cooperation between IVL and the consultant Marine Monitoring Ltd. Apart from the 2,4,6-tri-tert butylphenol, analysis of 2,4-di-tert-butylphenol and 2,6-di-tert-butylphenol were also included in this study.

  • 99.
    Hansson, Katarina
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Palm Cousins, Anna
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Brorström- Lundén, Eva
    Leppanen, Sirkka
    Atmospheric concentrations in air and deposition fluxes of POPs at Råö and Pallas trends and seasonal and spatial variations2006Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 100.
    Hansson, Katarina
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Rahmberg, Magnus
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Kaj, Lennart
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Brorström-Lundén, Eva
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Screening 2013 Assessment of the occurrence of stormwater related substances in sewagesludge and effluent water2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The total inflow of wastewater to a municipal waste water treatment plant (WWTP) may be divided in sanitary sewer and additional water. The additional water may further be divided into three compartments: groundwater or soil water that leaks or drains into the sewage system; runoff from roofs and paved surfaces connected to the sewage system due to direct impact of precipitation (stormwater); runoff from e.g. paved surfaces and green surfaces that infiltrates through soil and may leak to the sewage system or as leakage from stormwater system to the sewage system.

    In order to determine the shares of stormwater in the load to the selected WWTPs, annual environmental reports from these plants were used together with information obtained by personal communication with the WWTPs. Generally, the level of knowledge concerning the proportion of stormwater in the influent varied among the different WWTPs. Some of the WWTPs had modelled data, other not. Estimates from WWTPs for which inflow of stormwater could be separated from the total inflow of additional water (Henriksdal, Gässlösa, Ryaverket and Borlänge WWTP) showed that the share varied between 9 and 30%. The highest shares were found in Henriksdal in Stockholm.

    Results from the Swedish EPA monitoring programme of sludge and effluent were analysed with multivariate methods to determine if any co-variation exist between share of stormwater inflow, for which additional water was used as an approximation, and measured concentrations of metals and organic substances. Also the change over time was studied with this methodology.

    The results from the multivariate analyses showed that there is a grouping according to when the monitoring was performed. The monitoring performed in 2006 and 2007 differed from the rest. The analyses with multivariate method also showed that it was hard to seeany trends regarding the additional water and its influence on the concentrations of pollutants in sludge or water. New measurements at the inflow to the WWTP and on sludge samples together with additional parameters, such as antimony or other specific markers, which could contribute to the explanation of the load from additional waters, are needed. Time trends at the different sites were observed with the present data but no correlation with the amount of additional water was however seen. It is clear that the use of “additional water” as an approximation for stormwater is not ideal. Better estimates of the stormwater share could perhaps reveal correlations in the data that was now hidden.

    Effluent and sludge from the WWTPs Henriksdal, Ryaverken, Gässlösa and Bollebygd, and also sediment sampled downstream of the plants were chemically analysed on alkyl phenols, major phthalates, PAHs and metals. Multivariate modelling did not reveal any correlation between any of the measured parameters and the share of additional water, which was used as an estimate for the share of stormwater. As above, a better estimate of the stormwater share than “additional water” would have been beneficial.

123456 51 - 100 of 280
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf