Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Endre søk
Begrens søket
1234567 51 - 100 of 8873
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Ahlén, Johan
    Naturcentrum AB.
    BIOGEOGRAFISK UPPFÖLJNING FLADDERMÖSS I SKÅRDALEN, BENGTSFORS KOMMUN 20182018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Skårdalen är inget särskilt artrikt område men har en intressant sammansättning av arter. Syftet med inventeringen i Skårdalen är att följa upp status och förekomst av fransfladdermus. Fransfladdermus är fortfarande stabil i området. Totalt noterades åtta arter/artpar och några inspelningar av obestämd myotis. Det är två fler arter registrerade jämfört med tidigare år: trollpipistrell och gråskimlig fladdermus. Trollpipistrell har ökat på flera håll i södra Sverige medan gråskimlig fladdermus troligen finns i dalgångarna och dök upp i Skårdalen för jakt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 52.
    Ahlén, Johan
    Naturcentrum AB.
    BIOGEOGRAFISK UPPFÖLJNING FLADDERMÖSS PÅ VIK, UPPSALA KOMMUN 20182018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vik är med i den biogeografiska uppföljningen för första gången. Området togs med som ett artrikt område för Svealand. Inventeringen syftade till att göra en så fullständig kartläggning som möjligt. Totalt registrerades nio arter där den vanligast förekommande arten var dvärgpipistrell. Därefter kom nordfladdermus, vattenfladdermus och mustasch/tajgafladdermus. En rödlistad art registrerades: fransfladdermus.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 53.
    Ahlén, Johan
    Naturcentrum.
    Biogeografisk uppföljning fladdermöss Virsehatt, Halmstad kommun 20202020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Naturcentrum AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län genomfört en fladdermusinventering i Virsehatt, Halmstad kommun. Inventeringen är en del i den nationella biogeografiska uppföljningen av fladdermöss. Manuell inventering utfördes under två nätter, autoboxar låg ute under samma två nätter. Tidpunkten sattes till månadsskiftet augusti-september, för att maximera chanserna på nymffladdermus. Fokus på inventeringen var att följa upp fladdermusfaunans status i allmänhet och nymffladdermusförekomsten i synnerhet. 14 arter hittades år 2016 och 11 arter år 2020. Arterna dammfladdermus, trollpipistrell och mindre brunfladdermus observerades med ett fåtal inspelningar 2016, men inte 2020. Detta betyder inte att några dramatiska förändringar skett. Sannolikt är fladdermusfaunan i stort sett oförändrad. Nymffladdermöss observerades på ett antal platser i området.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 54.
    Ahlén, Johan
    Naturcentrum AB.
    Biogeografisk uppföljning fladdermöss Värmlands Säby, Kristinehamns kommun 20192019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Naturcentrum AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län genomfört en fladdermusinventering med två fältbesök på Värmlands Säby i Kristinehamns kommun. Inventeringen är en del i den nationella biogeografiska uppföljningen av fladdermöss. Värmlands Säby har pekats ut som ett av de artrikaste områdena i Svealand och fladdermusfaunan följs därför upp. Målet med inventeringen var att avgöra om artmångfalden fanns kvar. Området har inventerats vid minst tre tidigare tillfällen: 2007–2008, 2015 och 2017. Vid de två första besöken hittades 8 fladdermusarter. Vid besöken 2017 tillkom arterna fransfladdermus och sydfladdermus, som tidigare misstänkts funnits där, men som tidigare inte säkert kunnat konstateras. Fladdermusfaunan på Värmlands Säby inventerades med två besök om två nätter vardera. Arbetet genomfördes enligt artkarteringsmetoden, med manuell inventering samt 9 till

    10 utlagda autoboxar. 10 arter hittades, varav två rödlistade: fransfladdermus och sydfladdermus. Detta innebär att samma arter förekom som vid 2017 års inventering, med någorlunda liknande antal inspelningar, återigen noterades i Värmlands – Säby. De vanligaste förekommande arterna är dvärgpipistrell och nordfladdermus.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 55. Ahlén, Johan
    Fladdermöss i Alingsås, Vårgårda och Herrljunga kommuner sommaren 2004.2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna inventering av fladdermöss bidrager till kunnandet om hur den biologiska mångfalden för fladdermusfaunan ser ut i länet. En liknande inventering gjordes år 2003 i några kommuner i länets nordöstra del. Fladdermusfaunan ser i stort sett likadan ut i länets nordöstra del och dess centrala del ( Alingsås, Vårgårda och Herrljunga kommuner), som denna rapport redovisar. Här finns fransfladdermus men inte barbastell. Här hittades mer gråskimlig fladdermus och stor fladdermus än i den nordöstra delen av länet. Totalt hittades åtta fladdermusarter. Johan Ahlén, Naturcentrum AB, har genomfört inventeringen. Johan Ahlén är själv ansvarig för rapportens innehåll, varför detta inte kan åberopas som representerande Länsstyrelsens ståndpunkt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 56.
    Ahlén, Johan
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Fladdermöss i Götene, Skara, Skövde, Falköpings,Ulricehamns och Marks kommuner 20092010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 57. Ahlén, Johan
    Fladdermöss i Orusts, Strömstads och Tanums kommuner sommaren 20072008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Redovisning av fladdermusfynd i kommunerna Orust, Strömstad och Tanum sommaren 2007.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 58. Ahlén, Johan
    Fladdermöss i Svenljunga och Tranemo kommuner sommaren 20052006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är en redogörelse för den inventering av fladdermöss som utfördes på lokaler i Svenljunga och Tranemo kommuner under sommaren 2006, 8/8 till 12/8. Inventering utfördes under dessa fem nätter av två inventerare vilket innebär att totalt tio man-nätters arbete utfördes.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 59.
    Ahlén, Johan
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Fladdermöss i Vänersborgs, Melleruds och Färgelanda kommuner sommaren 20062006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 60. Ahlén, Johan
    et al.
    Stenström, Jonas
    Hultengren, Svante
    Blom, Erika
    Miljöövervakning av ängar i Västra Götalands län 20002001Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Av fältinventeringen framgår att 24 stycken objekt (50%) under de tio år som gått mellan inventeringstillfällena förändrats till det sämre. Fortsätter denna utveckling kommer det inte att dröja många decennier innan det endast finns ängar i naturreservat och på de ställen där de brukas och bevakas av ideella föreningar och särskilt intresserade brukare. Ungefär en tredjedel av de inventerade ängs- och hagmarksobjekten är sådana, vilket, extrapolerat, skulle innebära ca 90 stycken i hela länet. Om arealen antas vara jämnt fördelad skulle detta innebära en minskning från nulägets ca 320 ha till drygt 100 ha.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 61.
    Ahrens,, Lutz
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Hedlund, Johanna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Dürig, Wiebke
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Tröger, Rikard
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Wiberg, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Screening av PFAS i grund- och ytvatten2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Levels of 26 per- and polyfluoroalkyl substances (PFASs) were measured in 502 water samples originat-ing from Swedish groundwater, surface water, sewage treatment plant (STP) effluents and landfill leachates. In drinking water source areas, the average Σ26PFAS concentration was 8.4 ng L-1. The national drinking water guideline value of 90 ng L-1 for Σ7PFASs was exceeded in 2% of these samples. In water not used for drinking water, Σ26PFASs average concentration was 142 ng L-1. PFOS concentra-tions exceeded the Annual Average Environmental Quality Standard (AA-EQS) of the EU Water Frame-work Directive in 42% of the surface water samples. Among the different water categories, the landfill leachates had the highest average concentration of Σ26PFAS with 487 ng L-1, followed by surface water (average 112 ng L-1), groundwater (49 ng L-1), STP effluents (35 ng L-1) and background screening lakes (3.4 ng L-1). The composition profile of the PFASs differed between the types of waters showing an even distribution of ΣPFCAs, ΣPFSAs and ΣPFAS precursors in groundwater, whereas in all other water categories, ΣPFCAs were dominant. As FOSA, PFNA, PFDA, and 6:2 FTSA were frequently detected in drinking water source areas (constituted 20%, 7.3%, 5.9%, and 4.4% of the Σ26PFASs, respectively), it is reasonable to consider the inclusion of these in the Swedish drinking water guideline.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 62.
    Ahrens, Lutz
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Ribéli, Erik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Josefsson, Sarah
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Gustavsson, Jakob
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Nguyen, Minh Anh
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Wiberg, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Screening of perfluoroalkyl substances and organic flame retardants in Swedish Rivers: Screening av perfluoralkylerade ämnen och flamskyddsmedel i svenska vattendrag2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The occurrence and effects of ubiquitously present persistent organic pollutants (POPs) in the environment is one of the challenges the society is facing today. Two categories of chemicals that have gained increased public attention during the last decades are organic flame retardants (FRs) and perfluoroalkyl substances (PFASs). Many representatives from these compound groups have bioaccumulative, persistent and toxic properties. This has led to a ban of some of these compounds based on international agreements.

    FRs and PFASs end up in surface waters and sometimes also in ground water due to their widespread distribution, disinclination of getting removed at wastewater treatment plants (WWTPs), and persistence. However, the knowledge of the occurrence, fate, and effect in the environment of FRs and PFASs is still in great need of research, especially for recently introduced compounds (such as novel FRs). The objective of this project was to provide a snapshot of the current pollution situation of PFASs and selected novel FRs in Swedish surface waters. We sampled at 44 sites (representing 41 rivers and streams) along the whole coastline of Sweden and analysed their content of PFASs (all sites) and FRs (25 sites representing 23 rivers).

    Among the 12 target FRs, 3 could be quantified (2,4,6-TBP, TCIPP, and TPHP). TCIPP was the predominant compound with a level up to 3 900 ng L

    -1. The 2,4,6-TBP showed higher levels in southern rivers. The river with highest levels of ΣFRs was Fyrisån, and the total riverine input of the targeted FRs into the Baltic Sea was estimated to 38 kg day-1 with Ångermanlandsälven and Norrström as major contributors. It should be noted that these values only include the targeted, relatively novel FRs, while historically more important FRs such as the polybrominated diphenyl ethers (PBDEs), are not included.

    In total 13 PFASs were detected (PFBA, PFHxA, PFHpA, PFOA, PFNA, PFDA, PFUnDA, PFDoDA, PFTeDA, FOSA, PFBS, PFHxS, PFOS) among the 25 target compounds. The mean ΣPFAS level of all sampled rivers was 9.5 ng L

    -1 and the median 4.2 ng L-1, and the highest mean values were found for PFBS and PFHxS (~2 ng L-1 for each compound). Streams in the north (e.g. Alterälven, Öre älv, Gide älv, Lögde älv and Ljungan) showed generally higher fractions of the longer chained perfluoroalkyl carboxylic acids (PFCAs; i.e. PFNA, PFDA, PFUnDA, PFDoDA, PFTeDA) whereas in the south the fractions of PFHpA and PFOA were higher. The total riverine input of all PFASs into recipient seas was estimated to 3.2 kg day-1 (1150 kg yr-1).

    PFOS exceeded the annual average Environmental Quality Standard (AA-EQS; 2013/39/EU) of 0.65 ng L

    -1 at 12 of 44 sampling sites, which are located in all parts of Sweden (Ume älv at Gubböle, Ångermanälven, Delångersån, Fyrisån, Norrström, Nyköpingsån, Emån, Lyckebyån, Rönneån, Nissan, Viskan and Göta älv at Alelyckan).

    As this study was a one-time grab sampling campaign for screening purposes, all values should be interpreted with care. A screening study like the current may, however, reveal hot spots. Verification and more detailed studies over a longer time period are recommended for sites with elevated levels. Our study also suggests that upstream monitoring is necessary to reveal important pollution sources.

     

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 63.
    Ahrens, Lutz
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Vogel, Lisa
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Wiberg, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Analysis of per- and polyfluoroalkyl substances (PFASs) and phenolic compounds in Swedish rivers over four different seasons2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka miljökoncentrationer, sammansättning, säsongsvariation

    och flöden av 28 PFAS-substanser och 10 fenolära ämnen i 10 svenska vattendrag över fyra olika

    årstider (oktober 2016, januari 2017, april 2017 och juli 2017). Totalt detekterades 7 av 28 PFASämnen

    i relativt låga nivåer (i genomsnitt 3,2 ng per liter för Σ28PFAS) i flodvatten (n = 40).

    Koncentrationerna av de fenolära föreningarna var generellt högre (genomsnittshalt 230 ng per liter

    för summan av alla fenoler som mättes; n = 38). Detektionsfrekvensen var dock låg (i genomsnitt

    50%), vilket resulterade i låga mediankoncentrationer för summahalten (0 ng per liter). De

    dominerande PFAS-substanserna var perfluorbutansulfonsyra (PFBS, 38% av Σ28PFAS),

    perfluoroktansyra (PFOA, 21%) och perfluoroktansulfonsyra (PFOS (grenad), 8,9%) medan de

    dominerande fenolära föreningarna var 4-nonylfenol (4-NP, 67%), 4-tert-nonylfenol-dietoxilat (4-

    NP-EO2, 20%) och 2,4,6-tribromfenol (TBP, 10%). Koncentrationerna av PFAS och fenolföreningar

    uppvisade ingen säsongsvariation under de fyra undersökta årstiderna, vilket indikerar ett relativt

    stabilt flöde av dessa två ämnesklasser till vattendragen. De uppmätta PFAS-koncentrationerna var

    inte relaterade till koncentrationerna av fenolära föreningarna, vilket indikerar olika källor för de två

    ämnesklasserna. Flödena för totalhalterna uppskattades till 220 g per dag (81 kg per år) för Σ28PFAS,

    och >70 gånger högre för de fenolära ämnena med totalflöden på 16000 g per dag (5700 kg per år).

    Miljökvalitetsstandarden för ett årligt genomsnitt (AA-EQS) som anges i EU: s ramdirektiv för

    vatten (WFD) överskreds för 33% (n = 13) av vattenproverna för summan av linjära och grenade

    PFOS och för 13% (n = 5) av för 4-NP. Detta indikerar att halterna av PFOS och 4-NP utgör en

    potentiell risk för vattenmiljön. AA-EQS för 4-oktylfenol (4-OP) och pentaklorfenol (PCP)

    överskreds inte i något fall.

    vatten (WFD) överskreds för 33% (n = 13) av vattenproverna för summan av linjära och grenade

    PFOS och för 13% (n = 5) av för 4-NP. Detta indikerar att halterna av PFOS och 4-NP utgör en

    potentiell risk för vattenmiljön. AA-EQS för 4-oktylfenol (4-OP) och pentaklorfenol (PCP)

    överskreds inte i något fall.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 64.
    Akselsson, Cecilia
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Ferm, Martin
    Hallgren Larsson, Eva
    Knulst, Johan
    Lövblad, Gun
    Malm, Gunnar
    Regional övervakning av nedfall och effekter av luftföroreningar:   2000Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    IVL har tillsammans med länen (Luftvårdsförbund och Länsstyrelser) och Naturvårdsverket utförtett projekt under tre år (1997 till 1999) där de framtida metoderna för att övervaka luftföroreningarmed regional upplösning har utretts och utvecklats. Utredningen har resulterat i ett förslag till framtidaregional miljöövervakning av luftföroreningar som omfattar en kombination av mätningar ochresultat från andra program. Samordningen innebär att resultatredovisningen blir mer komplett ochanpassad till nya krav på indikatorer och uppföljningsmått. Programmet omfattar följande moment;deposition, halter i luft och markvatten, modellberäkningar, lagring, bearbetning och utvärdering avdata, redovisning samt samordning, kvalitetssäkring och programutveckling. Samarbetsprojektet harutvärderat de olika momenten och utvecklat rutiner för lagring, bearbetning och redovisning avresultat i form av länsrapporter och en hemsida. Förbättrade metoder att mäta och beräkna den totaladepositionen av baskatjoner och kväve till skog har utvecklats inom projektet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 65.
    Akselsson, Cecilia
    et al.
    Naturvårdsverket. Lunds Universitet.
    Hellsten, Sofie
    Naturvårdsverket. IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Per Erik
    Naturvårdsverket. IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Naturvårdsverket. IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Tillståndet i skogsmiljön i Västra Götalands län: Resultat från Krondroppsnätet t.o.m.september 20132014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 66.
    Akselsson, Cecilia
    et al.
    Lunds Universitet.
    Hellsten, Sofie
    Naturvårdsverket. IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Naturvårdsverket. IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Per Erik
    Naturvårdsverket. IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Krondroppsnätet i södra Sverige -övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön: Resultat till och med september 20162017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna andra omgång av årsrapporter inom Krondroppsnätets Program 2015-2020 fokuserar vi på en analys av hur atmosfäriskt nedfall, och effekterna på markvattenkemi, av försurande och övergödande ämnen har förändrats under de senaste 19 åren. Vi redovisar denna analys såväl nationellt som för södra Sverige separat. Vi visar även resultaten för samtliga mätstationer i södra Sverige var för sig i Bilaga 1.De europeiska utsläppen till luft av svavel har minskat med nästan 90 % mellan 1990 och 2014. Motsvarande minskning för kväveoxider är drygt 50 %. Sverige har minskat sina utsläpp i ungefär samma omfattning. Mer problematiskt är det med ammoniak, där Europas utsläpp endast minskat 24 % och Sveriges utsläpp knappt förändrats alls. Lufthalterna av svavel- och kväveoxider på olika platser i Sverige har generellt minskat i samma utsträckning som rapporterade utsläppsminskningar, vilket utgör en värdefull bekräftelse av metodiken för svensk och europeisk utsläppsrapportering.De minskade svavelutsläppen i Europa har kraftigt reducerat svavelnedfallet i Sverige sedan slutet av 1980-talet. I de högst belastade sydvästra delarna av södra Sverige har nedfallet minskat från omkring 20 till under 4 kg per hektar och år. Under det hydrologiska året 2015/16 understeg svavelnedfallet 1 kg per hektar och år på flertalet mätplatser i Sverige. En bidragande orsak till den låga nivån på nedfallet 2015/16 var de låga nederbördsmängderna i stora delar av landet.Effekterna av det minskade svavelnedfallet syns även tydligt i minskade svavelhalter i markvattnet på 50 cm markdjup vid flertalet platser i Sverige, även om svavelprocesser i marken gör att minskningen ofta inte är lika kraftig som nedfallsminskningen.Markvattnet är dock fortfarande försurat på många platser, framför allt i stora delar av södra Sverige. Den syraneutraliserande förmågan, ANC, har varit negativ på flertalet platser under den senaste treårsperioden, och pH har varierat från mycket surt, mindre än 4.4, på flera av platserna i söder, till över 5.2 på några platser i de mellersta/norra delarna av södra Sverige. Ungefär hälften av mätplatserna i södra Sverige visar på en signifikant, men långsam, återhämtning från försurning. Den långsamma återhämtningen beror dels på frigörelse av tidigare i marken adsorberat svavel (svaveldesorption), dels på att vittringen, som är den process som motverkar försurningen, generellt är långsam i de relativt näringsfattiga moränmarker som finns i södra Sverige.Det samlade nedfallet av oorganiskt kväve (nitrat + ammonium), uppmätt som våtdeposition på öppet fält, har under perioden mellan 1996/97 och 2015/16 minskat statistiskt säkerställt vid 7 av 24 platser i Sverige. Av de 10 platserna i södra Sverige minskade våtdepositionen av kväve vid två av dessa. Beräknat totalt nedfall av oorganiskt kväve, som summan av torr- och våtdeposition till skogsmark, har för de tre senaste hydrologiska åren överskridit den kritiska belastningen för barrskog, 5 kg N/ha/år, i hela södra och drygt hälften av mellersta Sverige. Även den kritiska belastningen för lövskog, 10 kg N/ha/år, överskrids i stora delar av sydvästra Sverige, där lövskogsandelen är hög. Överskridanden kan leda till påverkan på markvegetationen i skogsekosystemen, samt risk för läckage av nitrat till yt- och grundvatten.Nitrat förekommer dock hittills sällan i markvattnet i ostörda skogsekosystem, förutom i de sydvästligaste delarna av Sverige. Som våra mätningar i södra Sverige inom Krondroppsnätet visat kan dock halterna av nitrat öka till ganska höga nivåer i markvattnet efter relativt begränsade stormskador.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 67.
    Akselsson, Cecilia
    et al.
    Naturvårdsverket. Lunds Universitet.
    Karlsson, Per Erik
    Naturvårdsverket. IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Naturvårdsverket. IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hellsten, Sofie
    Naturvårdsverket. IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Tillståndet i skogsmiljön i Västra Götalands län: Resultat från Krondroppsnätet till och med 2016/172018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Nedfallet av svavel- och kväveföreningar i Västra Götalands län har under decennier legat långt över vad skogsmarken samt sjöar och vattendrag tål. Det bedrivs därför en omfattande kalknings-verksamhet i länet. Kvarvarande försurningsproblematik beror på en kombination av ett historiskt högt svavelnedfall och en låg syraneutraliserande förmåga hos skogsmarken.Nedfallet av svavel till skogen i länet låg i början av 1990-talet mellan 10 och 25 kg S per hektar och år, men har minskat i stort sett i takt med minskade utsläpp av svavel från Europa. Det hydro-logiska året 2016/17 låg svavelnedfallet mellan 0,2 och 2,0 kg S per hektar och år i länet.Som ett resultat av det minskande svavelnedfallet har försurningstillståndet i skogsmarken förbättrats. Halterna av svavel i markvattnet har minskat vid alla nu aktiva mätplatser i Västra Götaland, och för pH har en ökning kunnat konstateras vid två av tre platser med tillräckligt långa tidsserier för en trendanalys. I början av 1990-talet saknades buffringskapacitet (syraneutraliserande förmåga, ANC) i markvattnet vid i stort sett alla mätplatser i länet, det vill säga ANC var negativt. Under 2000-talet har nu aktiva mätplatser närmat sig en positiv buffringskapacitet, med värden för ANC nära noll (se figur). Vid två av fyra platser har dock ANC de senaste åren återigen blivit negativ. För att sjöar och vattendrag i länet ska återhämta sig krävs att vattnet som passerat skogsmarken kan bidra med en betydande buffrande förmåga, det vill säga att ANC är klart positivt.Det totala nedfallet av oorganiskt kväve till länet under 2016/17 överskrider den kritiska nivån som antagits för att motverka förändringar av artsammansättningen hos markvegetationen, 5 kg kväve per hektar och år för barrskog, i hela länet. Motsvarande kritiska nivå för lövskog, 10 kg per hektar och år, överskrids i länets sydvästligaste delar under 2016/17. Om kvävenedfallet överstiger vad skogsekosystemet kan ta hand om finns det risk för att kväve läcker till bäckar och sjöar. Nitrat har i vissa fall uppträtt i förhöjda halter vid provytor med växande skog i länet. Vid en provyta i länet där granarna dött som ett resultat av ett angrepp av granbarkborre, uppträdde under flera år mycket höga halter av nitrat i markvattnet, vilket indikerar att kväveläckage kan uppstå vid störningar av skogsekosystemen i länet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 68.
    Akselsson, Cecilia
    et al.
    Naturvårdsverket. Lunds Universitet.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Naturvårdsverket. IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Per Erik
    Naturvårdsverket. IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Tillståndet i skogsmiljön i Västra Götalands län: Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 20142015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i VästraGötalands län från perioden oktober 2013 till september 2014. Resultaten relateras tilltidigare års mätningar. I Västra Götalands län görs mätningar av lufthalter (vid en plats), avnedfall på öppet fält (vid två platser) samt av nedfall via krondropp och markvattenkemi(vid fem platser).Svaveldioxid- och kvävedioxidhalterna i luften har minskat signifikant under både sommarochvinterhalvår sedan mätstarten vid Hensbacka. Under 2013/14 var svaveldioxidhalternadock högre jämfört med de sex föregående åren. Även svavelnedfallet i krondroppet harminskat signifikant vid alla länets mätplatser sedan mätstarten. Under 2013/14 varieradesvavelnedfallet (utan havssalt) i länet mellan 1 och 2,5 kg per hektar. Statusen i markvattnettyder på bestående försurningsproblem för skogsmarken, men visar också att det pågår enlångsam återhämtning, med stigande pH och ANC och minskande halter oorganisktaluminium, vid de mest försurningsdrabbade mätstationerna. Vid övriga mätstationer, sominte varit lika drabbade av försurningen, har ingen återhämtning skett, och ANC är runtnoll.Kvävenedfallet, som följs främst på öppet fält på grund av interncirkulation i kronorna iskogsytorna, visar på en signifikant minskning vid Hensbacka, en av de två mätstationersom har tillräckligt lång mätserie för att man ska kunna göra en tidsserieanalys. Under2013/14 var kvävenedfallet i nederbörden mellan 7 och 8 kg per hektar. Det totalakvävenedfallet till skog kan antas vara cirka 25 % högre i länet på grund av torrdepositionentill skogen, vilket gör att det beräknas till 9-10 kg per hektar under 2013/14. Den kritiskabelastningsgränsen med avseende på övergödning till skog har satts till 5 kg per hektar ochår. Gränsen överskrids därmed med bred marginal i hela länet och har även gjort så underlång tid. I Västra Götalands län har halterna av ammonium- och nitratkväve i markvattnetgenerellt varit relativt låga förutom vid ett fåtal tillfällen. Vid en nyligen avveckladmätstation har höga halter nitrat i markvattnet uppmätts efter ett angrepp avgranbarkborre, vilket tyder på en pågående upplagring av kväve i länets skogsmark som kanresultera i kväveläckage i samband med andra störningar.Resultat för nedfall av svavel och kväve samt markvattenkemi från Krondroppsnätet haranvänts till de fördjupade utvärderingarna avBara naturlig försurning och Ingenövergödningsom slutförts under 2015.Under 2014 utvärderades Skogsstyrelsens program för observationsytor (obsytor), dåprogrammet avslutades under 2013. Inom obsyte-programmet, som startade 1984, harmätningar i träd och mark gjorts på hundratals ytor i Sverige. Merparten avKrondroppsnätets ytor utgör en delmängd av obsytorna. En slutsats från utvärderingen varatt obsyte-programmets mätningar bör fortsätta på Krondroppsnätets ytor, då de tvåmätprogrammen ger unika möjligheter till studier av orsakssamband för hela kedjan frånnedfall till tillstånd i träd och mark.31 juli 2014 startade i Västmanland den största skogsbranden i modern tid i Sverige. Rökenspreds över ett stort område och vissa indikationer tyder på att NO2-halterna i luft endastpåverkades av branden i begränsad omfattning i närområdet.Mellan 31 augusti 2014 och 27 februari 2015 inträffade det största vulkanutbrottet på Islandsedan 1783, vilket påverkade luftföroreningssituationen i Sverige. Vulkanutbrottetproducerade svavelemissioner i nivå med hela Europas samlade svavelutsläpp.Mätningarna inom Krondroppsnätet visade att lufthalterna av SO2, framförallt i norraSverige, var kraftigt förhöjda under september 2014. Ytterligare utredning om påverkanfrån vulkanen i nedfallet i olika delar av Sverige kommer under 2015.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 69.
    Akselsson, Cecilia
    et al.
    Naturvårdsverket. Lunds Universitet.
    Stadmark, Johanna
    Naturvårdsverket. Lunds Universitet.
    Kahlert, Maria
    Naturvårdsverket. SLU.
    Vattenkvalitet i skogsbäckar 1999-2016: En analys av tidstrender i brukade och obrukade avrinningsområden i sydvästra Sverige2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 70. Akselsson, Cecilia
    et al.
    Westling, Olle
    Nedfall av luftföroreningar i fjällområden i Jämtlands län 1995 till 19992000Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under vintern 1994/95 påbörjades depositionsmätningar i sex olika fjällområden Jämtland, med syftet att kvantifiera depositionen (nedfallet) av främst försurande luftföroreningar (svavel och kväve). På varje lokal finns en mätstation för nederbördsinsamling på öppen mark på hög höjd (935-1410 m.ö.h) och en på låg höjd (420-820 m.ö.h.). På tre lokaler finns även krondroppsmätningar i trädgränsen för granskog (620-780 m.ö.h.). Mätningarna har visat att nederbördskemiska undersökningar på kalfjället medför betydande osäkerheter i både uppmätta nederbördsmängder och halter av olika ämnen på grund av hård vind och hög dimfrekvens. Det gör att uppmätt deposition i form av nederbörd på hög höjd måste korrigeras och beräknas med hjälp av mätningarna på lägre höjd, samt uppskattad nederbördsökning med höjden. Den högsta depositionen av luftföroreningar under perioden 1995 till 1999 uppmättes under granar vid trädgränsen. Träden tar emot både våtdeposition, i form av nederbördens föroreningar, och torrdeposition, främst föroreningar i molndimma. Generellt beräknades nederbörden öka med höjden i denna studie, men halten av föroreningar i nederbörden antogs vara konstant. Det gör att den beräknade depositionen på kalfjället var högre än på öppna områden på lägre höjd. Under den korta period (fyra år) som mätningar pågått, var det främst vädermässiga olikheter som gav upphov till skillnader i deposition mellan åren. Nederbördsmängden i fjällnära skog, uppmätt som krondropp, samvarierade mellan fjällen och även med närliggande stationer i mätprogram i skogsytor utanför fjällregionen. Även svavelhalten samvarierade, men halten var högre i den fjällnära skogen än i skog på lägre höjd, vilket troligen beror på en större mängd dimdeposition. Det var över lag högre halter av luftföroreningar i nederbörd och krondropp under vinterperioden än under sommarperioden, såväl på hög och låg höjd som i den fjällnära skogen. Hög nederbörd på sommaren kan dock göra att depositionen är störst den årstiden, även om halterna är lägre. I de flesta fall var halterna av luftföroreningar högst i krondropp i fjällnära skog, jämfört med nederbörd på öppna ytor. Den uppmätta och beräknade årliga depositionen av svavel och kväve i fjällnära skog och på kalfjället i Jämtland var 50 till 100 % högre än i områden utanför fjällkedjan. Mätningarna kunde inte visa någon gradient på de olika fjällen från söder till norr i länet. Nivån på depositionen var måttlig jämfört med områden i södra Sverige, men fjällområdena i norra Sverige är i många fall mycket känsliga för tillförsel av försurande luftföroreningar. Det kan göra att även måttlig deposition kan leda till att kritiska belastningsgränser överskrids.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 71.
    Albin, Maria; Björk, Jonas; Lövkvist, Håkan,
    Universitetssjukhuset i Lund, arbets- och miljömedicin.
    Exponering för omgivningsbuller i Skåne: Omfattning och miljömedicinsk bedömning2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En kartläggning av exponering för omgivningsbuller i Skåne och en miljömedicinsk bedömning av dess effekter har genomförts. Som underlag har använts trafik på statliga vägar, med beräkningar baserade på GIS-metodik, samt modeller för vägbullerbelastning i tätorter av olika storlek från såväl statliga som kommunala vägar. Uppgifter om störning och hälsotillstånd har hämtats från Folkhälsoenkät Skåne 2000. Den övervägande delen av befolkningen (3 av 4) bor i områden som inte är tysta (ekvivalentnivå över 40 dB(A). Nära var femte person i Skåne beräknas vara utsatt för omgivningsbuller från vägtrafik överskridande 55 dB(A) ekvivalentnivå över dygnet. I Malmö och Burlöv beräknas minst var fjärde invånare ha sådan exponering. För tåg- och flygtrafik saknas underlag för motsvarande beräkningar. Det fanns bland personer som beräknades vara exponerade över dessa nivåer en tendens till att oftare rapportera koncentrationsstörning. För personer som i större utsträckning kan antas vistas och arbeta hemma dagtid (hemarbetande, pensionärer, studerande, arbetslösa) var ökningen statistiskt signifikant (Oddskvot=3,5, 95% konfidensintervall 1,3-8.9), medan ingen effekt sågs hos de förvärvsarbetande. Inga statistiskt säkerställda samband sågs med sömnstörning eller blodtrycksmedicinering. Trafikbuller i bostaden upplevs som ganska mycket, eller mycket störande av var femtonde person i Skåne (7%). Flertalet av dessa, motsvarande 5% i hela befolkningen, anger att det är vägtrafiken som stör dem. Motsvarande 2-3% av befolkningen anger att trafikbullret ofta ger störd vila/avkoppling, insomning, respektive väckning. Kartläggningen visar att underlaget för hälsorelaterad miljöövervakning av exponering för trafikbuller är bristfälligt i flera avseenden. Trots detta visar kartläggningen att exponeringen för trafikbuller är ett betydande problem för befolkningen i Skåne. Problemet är särskilt uttalat i vissa kommuner där riktade insatser är befogade. Det är ur miljömedicinsk synpunkt angeläget att underlaget för fortsatt miljöövervakning av exponering för trafikbuller förbättras och därefter fortsatt uppdateras, med god tillgänglighet för olika samhällsinstanser.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 72. Alenius, Beatrice
    Nätprovfiske i Bolmen 20122013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bolmen provfiskades sju nätter i början på augusti 2012 av medlemmar ur Bolmens fiskevårdsområdesförening. Syftet med provfisket var att göra en statusbedömning för vattenförvaltningen, men framförallt att följa utvecklingen av fiskbestånden i sjön för att kunna förvalta fisken på ett hållbart sätt. Provfisket ska ligga till grund för en uppdatering av fiskevårdsplanen i Bolmen. Resultaten från provfisket är viktiga för att kunna föreslå eventuella förändringar i planen och peka ut vilka åtgärder som är viktigast för föreningen att arbeta med.

    Sjön nätprovfiskades senast 2004 av medlemmar i fiskevårdsområdesföreningen, i samband med utarbetandet av en lokal fiskevårdsplan. Fisket 2012 utfördes enligt samma metod som användes 2004. Man satte 103 bottensatta nät och 16 pelagiska nät. Fångsten bestod av abborre, benlöja, björkna, braxen, gers, gädda, gös, lake, mört, sik och siklöja. Enligt uppgift finns det även bergsimpa, elritsa, sutare, öring, ål och eventuellt sarv i sjön. Biomassan dominerades av gös, följt av abborre och fisksamhället i Bolmen får anses som rovfiskdominerat.

    Fångsten per ansträngning var jämförelsevis låg, ungefär hälften så stor som jämförvärdena både vad gäller antal och vikt per nät. Detta indikerar att sjön hyser förhållandevis lite fisk i förhållande till dess förutsättningar. Även i sjöns grundområden fångades förvånansvärt lite fisk. Fångsten per ansträngning var lägre än jämförvärdena för samtliga arter utom gös, där både antal och vikt per nät låg nära de nationella jämförvärdena.

    Gös är den art som tycks ha gynnats mest av förhållandena i sjön de senaste åren. Antal fångade individer per nät var cirka 50% större 2012 jämfört med 2004 och 1997. Vikten per nät var nära dubbelt så stor 2012 jämfört med 2004 och 1997. Vattnet i sjön har blivit brunare de senaste decennierna och siktdjupet har minskat. Gös främjas ofta i konkurrensen med gädda och abborre i sjöar med begränsat siktdjup och högt färgtal. Gädda är svår att övervaka med hjälp av nätprovfiske, då den sällan fångas i översiktsnät. För abborre var vikten per nät betydligt lägre vid provfisket 2012 jämfört med 1997-2004. Motsvarande trend kan även ses hos mört. Fångsten per ansträngning var ungefär hälften så stor 2012 jämfört med tidigare provfisken. Rekryteringen ser inte ut att ha varit stark de senaste åren.

    Även sikfångsterna var lägre 2012 jämfört med 2004 och betydligt lägre jämfört med 1997. Vid provfisket 1998 fångades däremot mindre sik än 2012. Endast 11 sikar fångades vid provfisket 2012 och beståndet får anses som svagt. En liknande beståndsutveckling kan ses hos siklöjan. Ökat predationstryck från gös, ökat färgtal och ökad temperatur är troligtvis faktorer som påverkar sik och siklöja negativt. Dessa arter är beroende av klart, kallt och syrerikt vatten i sjöns djupa delar.

    Den ekologiska statusen hos fisksamhället i Bolmen får anses, efter en expertbedömning, som måttlig. Sjön tycks inte vara särskilt påverkad av övergödning eller försurning. Däremot syns tydliga förändringar hos fisksamhället de senaste 10-15 åren. Framförallt har totalfångsterna minskat och tätheterna av abborre och mört var mycket låga vid provfisket 2012. En annan parameter som förändrats mycket sedan sjön provfiskades 2004 är andelen fiskätande abborrfiskar. Den stora gösfångsten och den ringa fångsten av vitfisk gör att andelen abborrfiskar bedöms som hög för en sjö av Bolmens karaktär. Flera av dessa förändringar har troligtvis en koppling till det ökade färgtalet i Bolmen under tidsperioden.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 73. Alenius, Beatrice
    Nätprovfiske i Bolmen 20122013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bolmen provfiskades sju nätter i början på augusti 2012 av medlemmar ur Bolmens fiskevårdsområdesförening. Syftet med provfisket var att göra en statusbedömning för vattenförvaltningen, men framförallt att följa utvecklingen av fiskbestånden i sjön för att kunna förvalta fisken på ett hållbart sätt. Provfisket ska ligga till grund för en uppdatering av fiskevårdsplanen i Bolmen. Resultaten från provfisket är viktiga för att kunna föreslå eventuella förändringar i planen och peka ut vilka åtgärder som är viktigast för föreningen att arbeta med. Sjön nätprovfiskades senast 2004 av medlemmar i fiskevårdsområdesföreningen, i samband med utarbetandet av en lokal fiskevårdsplan. Fisket 2012 utfördes enligt samma metod som användes 2004. Man satte 103 bottensatta nät och 16 pelagiska nät. Fångsten bestod av abborre, benlöja, björkna, braxen, gers, gädda, gös, lake, mört, sik och siklöja. Enligt uppgift finns det även bergsimpa, elritsa, sutare, öring, ål och eventuellt sarv i sjön. Biomassan dominerades av gös, följt av abborre och fisksamhället i Bolmen får anses som rovfiskdominerat. Fångsten per ansträngning var jämförelsevis låg, ungefär hälften så stor som jämförvärdena både vad gäller antal och vikt per nät. Detta indikerar att sjön hyser förhållandevis lite fisk i förhållande till dess förutsättningar. Även i sjöns grundområden fångades förvånansvärt lite fisk. Fångsten per ansträngning var lägre än jämförvärdena för samtliga arter utom gös, där både antal och vikt per nät låg nära de nationella jämförvärdena. Gös är den art som tycks ha gynnats mest av förhållandena i sjön de senaste åren. Antal fångade individer per nät var cirka 50% större 2012 jämfört med 2004 och 1997. Vikten per nät var nära dubbelt så stor 2012 jämfört med 2004 och 1997. Vattnet i sjön har blivit brunare de senaste decennierna och siktdjupet har minskat. Gös främjas ofta i konkurrensen med gädda och abborre i sjöar med begränsat siktdjup och högt färgtal. Gädda är svår att övervaka med hjälp av nätprovfiske, då den sällan fångas i översiktsnät. För abborre var vikten per nät betydligt lägre vid provfisket 2012 jämfört med 1997-2004. Motsvarande trend kan även ses hos mört. Fångsten per ansträngning var ungefär hälften så stor 2012 jämfört med tidigare provfisken. Rekryteringen ser inte ut att ha varit stark de senaste åren. Även sikfångsterna var lägre 2012 jämfört med 2004 och betydligt lägre jämfört med 1997. Vid provfisket 1998 fångades däremot mindre sik än 2012. Endast 11 sikar fångades vid provfisket 2012 och beståndet får anses som svagt. En liknande beståndsutveckling kan ses hos siklöjan. Ökat predationstryck från gös, ökat färgtal och ökad temperatur är troligtvis faktorer som påverkar sik och siklöja negativt. Dessa arter är beroende av klart, kallt och syrerikt vatten i sjöns djupa delar. Den ekologiska statusen hos fisksamhället i Bolmen får anses, efter en expertbedömning, som måttlig. Sjön tycks inte vara särskilt påverkad av övergödning eller försurning. Däremot syns tydliga förändringar hos fisksamhället de senaste 10-15 åren. Framförallt har totalfångsterna minskat och tätheterna av abborre och mört var mycket låga vid provfisket 2012. En annan parameter som förändrats mycket sedan sjön provfiskades 2004 är andelen fiskätande abborrfiskar. Den stora gösfångsten och den ringa fångsten av vitfisk gör att andelen abborrfiskar bedöms som hög för en sjö av Bolmens karaktär. Flera av dessa förändringar har troligtvis en koppling till det ökade färgtalet i Bolmen under tidsperioden.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 74. Alenius, Beatrice
    Nätprovfiske i Flåren 20122013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Flåren provfiskades med 40 bottensatta nät och 4 pelagiska nät i mitten på augusti 2012 (för nätläggningskarta se bilaga 1). Provfisket utfördes av personal från Länsstyrelsen i Jönköping och representanter från föreningen bistod med hjälp under det praktiska utförandet. Syftet med provfisket var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Flåren provfiskades inom delprogrammet ”Fisk i värdefulla vatten”, ämnat att följa beståndsutvecklingen i sjöar som är värdefulla ur naturvärdes- eller fiskesynpunkt. Provfiskeresultatet ska ligga till grund för föreningens beslutsfattning om vilka fiskevårdsåtgärder som är viktigast att arbeta med. I föreliggande provfiskeutvärdering ges exempel på några åtgärdsförslag för den fortsatta förvaltningen av fiskevattnet.

    Vid provfisket fångades 11 arter; abborre, benlöja, braxen, gers, gädda, gös, lake, mört, sarv, siklöja och sutare. Förutom de fångade arterna finns det även ål i sjön. Ål sätts ut årligen och det finns gott om ål i sjön. Fångsten per ansträngning låg relativt nära jämförvärdena i de standardiserade bedömningsgrunderna, både antals- och viktmässigt.

    Fisksamhället är rovdominerat och biomassan i provfiskefångsten dominerades av gös, vilken utgjorde 38% av den totala vikten. Då Flåren provfiskades 2004 utgjorde gösen cirka 18% av biomassan. För gös var fångsten per ansträngning mer än dubbelt så stor 2012 jämfört med 2004. Längdföredelningen hos de fångade gösarna visar på god föryngring hos beståndet. För abborre var fångsten per ansträngning däremot hälften så stor 2012 jämfört med 2004. Det växande gösbeståndet kan ha haft negativ inverkan på abborrbeståndet, dels genom födokonkurrens men också genom ökat predationstryck. Enligt fiskevårdsområdesföreningen har även gäddbeståndet minskat. Gös främjas ofta i konkurrensen med gädda och abborre i sjöar med begränsat siktdjup och högt färgtal. Färgtalet har ökat i Flåren de senaste decennierna och har under 2000-talet varit betydligt färgat. Gösen är bättre på att känna vibrationer från bytesfisken än abborre och gädda och är därmed bättre anpassad för jakt i grumliga vatten.

    Fångsten av mört var något mindre 2012 jämfört med 2004. Fångsten av siklöja var mycket sparsam. Siklöjan är en viktig födoresurs för sjöns rovfiskar. Det är sannolikt att sjöns stora gösbestånd påverkat siklöjan negativt. Dessutom har vattnet blivit brunare i Flåren på senare tid och sjön drabbas tidvis av syrebrist i bottenvattnet. Brunare vatten innebär ökad temperatur och ökad syreförbrukning, vilket kan ge syrebrist i bottenvattnet. Siklöjan är beroende av klart, kallt och syrerikt vatten.

    Den ekologiska statusen hos fisksamhället i Flåren bedöms som god enligt de standardiserade bedömningsgrunderna. Ingen fiskart uppvisade några försurningsrelaterade störningar och sjöns fisksamhälle uppvisade inte heller tecken på övergödning. Den parameter som får sämst bedömning och som försämrats mest sedan sjön provfiskades 2004 är andelen fiskätande abborrfiskar. Den stora gösfångsten gör att andelen abborrfiskar bedöms som hög för en sjö av Flårens karaktär. Kvoten mellan abborre och karpfisk har också försämrats, då andelen abborre i fångsten var lägre 2012 än 2004. Artdiversiteten och den totala fångsten per ansträngning bedömdes som goda.

    Länsstyrelsen vill i samband med denna rapport passa på att rikta ett stort tack till föreningen för dess gästfrihet och hjälp i samband med provfisket.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 75. Alenius, Beatrice
    Nätprovfiske i Jönköpings län 20102011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten är en redovisning och bedömning av tjugofyra sjöar som nätprovfiskats av Länsstyrelsen i Jönköpings län under sommaren 2010. Syftet med provfisket var att göra en statusbedömning för vattenförvaltningen av samtliga sjöar, samt att utvärdera kalkningens effekt på fiskfaunan i kalkade sjöar.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 76. Alenius, Beatrice
    Nätprovfiske i Jönköpings län 20112012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten är en redovisning och bedömning av sexton sjöar som nätprovfiskats av Länsstyrelsen i Jönköpings län under sommaren 2011. Syftet med provfiskena var att göra statusbedömningar för vattenförvaltningen samt att utvärdera kalkningens effekt på fiskfaunan i kalkade sjöar. I vissa fall utgjorde provfisket en uppföljning av biologisk återställning i form av mörtutsättningar i sjöar som varit så försurade att de förlorat sina mörtbestånd. Provfisket i Rasjön utgjorde även underlag i den förvaltnings- och utvecklingsplan som utarbetats för Rasjön och Rakalvens fiskevårdsområde under 2011. Även i Storasjön, Sävsjön, Majsjön och Store-Malen var syftet med provfisket att resultaten skulle utgöra underlag i den förvaltnings- och utvecklingsplan som utarbetas för Västerån. Syftet med provfisket i Ralången var att resultaten ska utgöra underlag för ett eventuellt decimeringsfiske av karpfisk i sjön. Stensjön provfiskades på uppdrag av Jönköpings kommun.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 77. Alenius, Beatrice
    Nätprovfiske i Noen 20122013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Noen provfiskades i början på augusti 2012. Syftet med provfisket var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Noen provfiskades inom delprogrammet ”Fisk i värdefulla vatten”, ämnat att följa beståndsutvecklingen i sjöar som är värdefulla ur naturvärdeseller fiskesynpunkt. Provfiskeresultatet ska ligga till grund för föreningens beslutsfattning om vilka fiskevårdsåtgärder som är viktigast att arbeta med. Provfisket utfördes av personal från Länsstyrelsen i Jönköping och representanter från föreningen bistod med hjälp under det praktiska utförandet. Fisket utfördes enligt standardiserad metod för provfiske med översiktsnät. Man satte 48 bottennät och 6 pelagiska nät.

    Fiskfaunan är artrik. Vid provfisket fångades abborre, braxen, gers, gädda, mört, sarv, siklöja och sutare. Man fick dessutom signalkräfta i näten. Förutom de fångade arterna finns det enligt fiskevårdsområdesföreningen även lake och ruda i sjön. Fångsten per ansträngning var betydligt högre än jämförvärdena i de standardiserade bedömningsgrunderna, både antals- och viktmässigt. Den rikliga fångsten tyder på att fisksamhället är talrikt.

    Noen har tidigare nätprovfiskats 1895, 1967 och 1996. Då Noen provfiskades 1967 utgjorde mört en betydligt större andel av den totala fångsten, jämfört med 1996 och 2012. Mörten gynnas av näringsrika förhållanden. När näringstillförseln till sjön minskat har fisksamhället istället kommit att domineras av abborre.

    Abborre utgjorde två tredjedelar av det totala antalet fångade fiskar under provfisket 2012 och över häften av den totala vikten. En mycket stor andel av de fångade abborrarna, ungefär hälften av individerna, var årsyngel. Det fångades dessutom en större andel stor abborre vid provfisket 2012 än 1996. Det fångades fem gäddor under provfisket 2012. På grund av sitt relativt stationära beteende underskattas gäddan ofta vid nätprovfiske. Det är därför svårt att bedöma gäddbeståndets storlek utifrån fångsten vid nätprovfiske.

    Syrebrist i bottenvattnet är ett problem som förekommer i Noen. Siklöjan hör till de arter som drabbas hårdast när djupvattnet blir syrefritt under sommaren, eftersom den föredrar det kalla vattnet under språngskiktet. Beståndet av siklöja är sparsamt och har minskat betydligt sedan sjön provfiskades på 1960-talet. Troligtvis påverkas även laken negativt av syrebristen i bottenvattnet, genom kraftigt minskat livsutrymme.

    Enligt de standardiserade bedömningsgrunderna bedöms den ekologiska statusen med avseende på fisksamhället vara god i Noen. Ingen fiskart uppvisade några försurningsrelaterade störningar. Andelen fiskätande abborrfiskar bedöms vara god och kvoten mellan abborre och karpfisk är också mycket god. De parametrar som får sämst bedömning är fångsten per ansträngning, som var betydligt högre än jämförvärdena i de standardiserade bedömningsgrunderna, både antals och viktmässigt.

    Länsstyrelsen vill i samband med denna rapport passa på att rikta ett stort tack till föreningen för dess gästfrihet och hjälp i samband med provfisket.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 78. Alenius, Beatrice
    Nätprovfiske i Noen 20122013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Noen provfiskades i början på augusti 2012. Syftet med provfisket var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Noen provfiskades inom delprogrammet ”Fisk i värdefulla vatten”, ämnat att följa bestånds-utvecklingen i sjöar som är värdefulla ur naturvärdes eller fiskesynpunkt. Provfiskeresultatet ska ligga till grund för föreningens beslutsfattning om vilka fiskevårdsåtgärder som är viktigast att arbeta med. Provfisket utfördes av personal från Länsstyrelsen i Jönköping och representanter från föreningen bistod med hjälp under det praktiska utförandet. Fisket utfördes enligt standardiserad metod för provfiske med översiktsnät. Syrebrist i bottenvattnet är ett problem som förekommer i Noen. Siklöjan hör till de arter som drabbas hårdast när djupvattnet blir syrefritt under sommaren, eftersom den föredrar det kalla vattnet under språngskiktet. Enligt de standardiserade bedömnings-grunderna bedöms den ekologiska statusen med avseende på fisksamhället vara god i Noen. Ingen fiskart uppvisade några försurningsrelaterade störningar.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 79. Alenius, Beatrice
    Nätprovfiske i Solgen 20132014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Solgen provfiskades med 40 bottensatta nät och 6 pelagiska nät i månadsskiftet juli-augusti 2013 (för nätläggningskarta se bilaga 1). Provfisket utfördes av personal från Länsstyrelsen i Jönköping tillsammans med representanter från fiskevårdsområdesföreningen och fiskeklubben. Solgen provfiskades inom delprogrammet "Fisk i värdefulla vatten", ämnat att följa beståndsutvecklingen i sjöar som är värdefulla ur naturvärdes- eller fiskesynpunkt. Provfisket finansierades av fiskevårdsområdesföreningen, Eksjö kommun och Länsstyrelsen i Jönköpings län. Syftet med provfisket var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Provfiskeresultatet ska också ligga till grund för fiskevårdsområdesföreningens fortsatta fiskevårdsarbete. I föreliggande provfiskeutvärdering ges exempel på några åtgärdsförslag som kan vara positiva för den fortsatta förvaltningen av fiskevattnet.

    Vid provfisket fångades sju arter; abborre, braxen, gös, mört, sarv, siklöja och sutare. Dessutom fångades karpfiskar som bedömdes vara hybrider mellan mört och braxen. Det satt även en del signalkräftor i näten. Förutom de fångade arterna finns det även gädda, lake och ruda i sjön. Fisksamhället är rovfiskdominerat och vid provfisket dominerades biomassan av gös, vilken utgjorde 38% av den totala vikten. Antalsmässigt dominerades fångsten av abborre. I de bottensatta näten var fångsten per ansträngning ungefär dubbelt så stor som jämförvärdena i de standardiserade bedömningsgrunderna, både antals- och viktmässigt.

    Solgen har tidigare nätprovfiskats 1985, dock enligt äldre metodik. Då fångades abborre, braxen, gädda, gös, mört, sarv och siklölja. Det fångades ingen gädda vid provfisket 2013. På grund av sitt relativt stationära beteende underskattas gäddan ofta vid nätprovfiske. Det är därför svårt att bedöma gäddbeståndets storlek utifrån fångsten vid nätprovfiske.

    Abborrbeståndet tycks vara starkt och det råder god balans mellan abborre och karpfisk. För braxen var fångsten per ansträngning förhållandevis hög, medan den var normalstor för mört. Gös utgjorde en betydande andel av provfiskefångsten och fångsten per ansträngning var relativt hög i de bottensatta näten. Det är sannolikt att etableringen av gös påverkat siklöjan negativt. Fångsten av siklöja var mycket fåtalig och beståndet är troligtvis svagt. Även vid provfisket 1985 fångades endast ett fåtal siklöjor. Siklöjan hör dessutom till de arter som drabbas hårdast när djupvattnet blir syrefritt under sommaren eftersom den föredrar det kalla vattnet under språngskiktet. Under provfisket var sjön temperaturskiktad och språngskiktet låg på cirka 10 meters djup. Det var syrebrist under språngskiktet.

    Nätprovfisket i Solgen 2013 visar på måttlig status enligt bedömningsgrunderna för fisk (EQR8). Framförallt är det den stora mängden gös som gör att flera parametrar avviker från jämförvärdena i bedömningsgrunderna. Andelen fiskätande abborrfiskar bedöms som stor och fångsten per ansträngning var cirka dubbelt så stor som de förväntade värdena. Den högra fångsten per ansträngning tyder på att Solgen är näringspåverkad. Arbete pågår för att minska näringsbelastningen på Solgen.

    Länsstyrelsen vill i samband med denna rapport passa på att rikta ett stort tack till fiskevårdsområdesföreningen och fiskeklubben för deras gästfrihet och hjälp i samband med provfisket.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 80. Alenius, Beatrice
    Nätprovfiske i Ärnanäsasjön 20122013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Ärnanäsasjön provfiskades två nätter i månadsskiften juli-augusti 2012 på uppdrag av fiskevårds-områdesföreningen, Sävsjö kommun och Länsstyrelsen i Jönköpings län. Syftet var att göra en statusbedömning för vattenförvaltningen samt att undersöka om det fortfarande finns sik kvar i sjön, då arten enligt uppgift inte fångats på 2 år. Ärnanäsasjön är av särskilt intresse då den utgör ytvattentäkt för Stockaryds samhälle. Sjön har inte provfiskats tidigare, därför var det också viktigt att belägga vilka fiskarter som finns.fisket utfördes enligt standardiserad metod för provfiske med översiktsnät (SIS, 2006) varpå 26 bottensatta nät och 4 pelagiska nät lades ut. Fångsten bestod av abborre, benlöja, gädda, mört, sik och sutare. Dessutom fick man signalkräfta i näten. Enligt uppgift finns det även lake i sjön. Förut fanns det braxen i sjön, men sedan början på 1990-talet har arten förekommit mycket sparsamt och det är tveksamt om det finns braxen i Ärnanäsasjön idag. Fångsten per ansträngning låg nära jämförvärdena både antals- och viktmässigt. Biomassan i både de bottensatta och pelagiska näten dominerades av mört och fisksamhället får anses som vitfiskdominerat. Det fångades inga årsyngel av mört, troligtvis eftersom dessa var för små för att kunna fångas vid tidpunkten för provfisket. Rekryteringen tycks ha sett god ut tidigare år. För abborre var fångst per ansträngning något lägre än de nationella jämförvärdena. Det fanns årsyngel i fångsten och utfallet av leken 2012 verkar ha varit lyckat. Andelen potentiellt fiskätande abborrar var lägre än jämförvärdena i de standardiserade bedömningsgrunderna. Enligt fiskevårdsområdesföreningen finns det gott om grov abborre i sjön, men då nätens placering slumpas ut har de ej hamnat där abborrfisket anses vara som bäst. Benlöja fångades framförallt i de pelagiska näten. Benlöjan uppehåller sig vanligen i grundområden eller i den öppna vattenmassan. Man fångade endast en gädda under provfisket. Artens levnadssätt gör att nätprovfiske sällan ger en rättvis bild av gäddbeståndet i en sjö. Sutare underrepresenteras också ofta, på grund av sitt vegetationsbundna levnadssätt. Ärnanäsasjön har inte provfiskats tidigare. Därför är det svårt att avgöra hur fisksamhället förändrats över tid. Enligt uppgift har sikbeståndet minskat kraftig och fångsten per ansträngning var mycket låg vid provfisket. För att siken ska trivas krävs kallt vatten, vilket oftast kräver stora djup, samt stora öppna vattenmassor, annars kan arten konkurreras ut av vitfisk såsom mört. Den mycket begränsade djuphålan, den ökade brunifieringen och risken för syrebrist under språngskiktet på sommaren gör att de fysiska förhållandena i Ärnanäsasjön inte är särskilt gynnsamma för siken. Den ekologiska statusen hos fisksamhället i Ärnanäsasjön bedöms som god. Sjön tycks inte vara särskilt påverkad av övergödning eller försurning.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 81. Alenius, Beatrice
    Nätprovfiskeutvärdering Flåren 20122013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Flåren provfiskades med 40 bottensatta nät och 4 pelagiska nät i mitten på augusti 2012 (för nätläggningskarta se bilaga 1). Provfisket utfördes av personal från Länsstyrelsen i Jönköping och representanter från föreningen bistod med hjälp under det praktiska utförandet. Syftet med provfisket var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Flåren provfiskades inom delprogrammet ”Fisk i värdefulla vatten”, ämnat att följa beståndsutvecklingen i sjöar som är värdefulla ur naturvärdes- eller fiskesynpunkt. Provfiskeresultatet ska ligga till grund för föreningens beslutsfattning om vilka fiskevårdsåtgärder som är viktigast att arbeta med. I föreliggande provfiskeutvärdering ges exempel på några åtgärdsförslag för den fortsatta förvaltningen av fiskevattnet. Den ekologiska statusen hos fisksamhället i Flåren bedöms som god enligt de standardiserade bedömningsgrunderna. Ingen fiskart uppvisade några försurnings-relaterade störningar och sjöns fisksamhälle uppvisade inte heller tecken på övergödning. Den parameter som får sämst bedömning och som försämrats mest sedan sjön provfiskades 2004 är andelen fiskätande abborrfiskar. Den stora gösfångsten gör att andelen abborrfiskar bedöms som hög för en sjö av Flårens karaktär. Kvoten mellan abborre och karpfisk har också försämrats, då andelen abborre i fångsten var lägre 2012 än 2004. Artdiversiteten och den totala fångsten per ansträngning bedömdes som goda.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 82.
    Alexandersson, Hans
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Bohuskustens häckfågelfauna 2001‒2009 Förekomst, reproduktion och habitat2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under nio år (2001 ‒2009) har Svensk Naturförvaltning AB, på uppdrag av länsstyrelsen, initierat och utfört inventeringar av fåglar i Västra Götalands läns marina skärgård. Arbetet har syftat till att övervaka trender i antal och utbredningsmönster för olika fågelarter, samt att identifiera eventuella effekter av predation och miljöstörning på deras populationer. Vidare har målsättningen varit att ta fram underlag för att kunna utvärdera olika förvaltningsåtgärder och naturvårdsprojekt. Inventeringarna har gett information om förändringar i antal och utbredning för fågelarter som vistas längs Bohuskusten under häckningssäsongen. Liknande information har samlats in även för andra arter som är karaktäristiska inslag i denna miljö och/eller kan påverka fågelfaunan, såsom knubbsäl, mink och makaonfjäril. Information har även samlats in angående kullstorlek och döda fåglar.

    I denna rapport redovisas resultaten av inventeringarna. Av samtliga 79 fågelarter som påträffades under inventeringarna var det sex (8%) som ökade påtagligt i antal. Den art som ökade mest var grågås, följd av vitkindad gås, silvertärna, storskarv, toppskarv och ängspiplärka. Ytterligare 22 arter (28%) uppvisade en positiv trend. Tolv arter (15%) uppvisade en påtaglig minskning.

    Sånglärkan minskade mest, följd av, i tur och ordning, kråka, stare, berguv, näktergal, drillsnäppa, havstrut, gulärla, knölsvan, korp, gråsiska och strandskata. För ytterligare 39 arter (49%) påvisades en negativ trend. En analys av populationsutvecklingen för de 56 arter som påträffades i större antal under inventeringarna ger en liknande bild. Totalt sett har alltså fler arter uppvisat en negativ (64%) än en positiv (36%) trend under inventeringsperioden. En jämförelse mellan de 56 arternas populationsutveckling längs Bohuskusten och i landet i övrigt under de senaste tio åren visar att fler arter har haft en sämre än en bättre utveckling längs Bohuskusten jämfört med i övriga landet under 2000-talet. Kanadagås och tornfalk visar en starkt negativ skillnad, och ytterligare åtta arter avviker klart till Bohuskustens nackdel, nämligen knölsvan, strandskata, fiskmås, tordmule, gök, ärtsångare, kaja och korp. För tre arter är utvecklingen längs Bohuskusten betydligt bättre jämfört med landet i övrigt; vitkindad gås, gråtrut och ängspiplärka.

    När det gäller förändringen i utbredning längs Bohuskusten finner man att en del arter som haft en negativ populationstrend trots allt har utvidgat sitt utbredningsområde. Däremot finns det ingen art som har ökat i antal samtidigt som dess utbredningsområde har minskat.

    Artdiversiteten längs Bohuskusten ökade under inventeringsperioden. Detta som en effekt av att de vanligaste arterna minskade i antal snarare än att antalet arter ökade. Områden med någon form av skydd verkar inte ha någon generell effekt på artrikedomen. Däremot kan områden skyddas för att bevara en speciell biotop som förekommer i begränsad omfattning och som är viktig för vissa arter, t.ex. tobisgrissla. Skyddsområden är även viktiga för knubbsälen.

    För 18 arter inventerades kullstorleken, vilken ökade för två arter, nämligen fisktärna och ängspiplärka. För tre arter minskade kullstorleken under inventeringsperioden; knölsvan, strandskata och skrattmås.

    Antalet döda fåglar som hittades under inventeringsperioden minskade. För en art var minskningen statistiskt säkerställd, nämligen gråtrut

    Under hösten och vintern 2002/2003 gjordes för första gången i landet ett försök att skatta minkpopulationens storlek längs Bohuskusten genom en regelrätt inventering och information från avskjutning. Resultaten av denna undersökning har redovisats i tidigare rapporter (Wallin m.fl. 2002, 2003). I övrigt har minkpopulationen varit stabil eller svagt ökande under inventeringsperioden.

    Sommaren 2002 dog tusentals knubbsälar i en epizooti längs Västkusten. Följaktligen minskade antalet knubbsälar i skärgården med 33 % mellan 2002 och 2003. Därefter har populationen stabiliserats på en lägre nivå. Totalt sett kan endast en svag nedgång konstateras under inventeringsperioden.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 83.
    Alexandersson, Solbritt
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Kvicksilver och cesium i fisk1995Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Data om kvicksilver och cesium i insjöfisk i länet har sammanställts i syfte att beskriva tillståndet i länet som ett underlag för bedömning av konsumtionsmöjligheter enligt de kostråd som finns. Ett annat syfte har varit att systematisera befintliga data för senare uppföljningar inom ramen för den regionala miljöövervakningen.

    Vi tackar länets kommuner samt Radiakgruppen i Nordanstig som har ställt sina analysresultat till förfogande. För äldre kvicksilverdata tackar vi Bert Karlsson på institutet för Miljöanalys.

    Solbritt Alexandersson har sammanställt materialet. Handlare för projekt har varit Anna Helena Lindahl

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 84.
    Alexandersson, Solbritt
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Miljötillståndet i länets kustvatten1994Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna sammanställningsrapport bygger till största delen på resultat från 1990-1993.Under den tiden visade de delar av kustvttnet som ligger nära tätorter och större industrier en tydlig påverkan av de verksamheter som pågår där.Situationen är emellertid inom flera områden bättre idag än vad den har varit.Det beror främst på en minskning av utsläpp från industrier och kommunala reningsverk, men även på att enheter inom skogindustrin har lagts ner.Bottenfauna-undersökningar har gjorts i närheten av de större industrierna samt i Söderhamnsfjärden.Dessa undersökningar har visat på att bottenfaunan är störd. På vissa provtagningspunkter nära utsläppskällor saknades bottenfauna helt.På andra ställen bestod den endast av föroreningståliga djur såsom vissa fjädermygglarver och glattmaskar.På större avstånd från föroreningskällorna var bottenfaunan mer mångformig och även känsliga djur förekom.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 85.
    Alger, David
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Grundberg, Karl-Erik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lundblad, Mattias
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Petersson, Hans
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Skattning av areal organogen mark för alla ägoslag2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Torvmark lagrar stora mängder organiskt kol som kan emitteras i samband med brukande. Vidare kan lustgas och metan släppas ut från torvmark och därför anses variabeln viktig ur ett klimatperspektiv. Vi har valt att definiera torvmark som att ”mer än halva arealen täcks av torv”. Riksskogstaxeringen har en mer detaljerad definition men normalt ska torvlagret vara djupare än 30 cm. Riksskogstaxeringen mäter alltid torvmark på ägoslagen Skogsmark, Naturbete, Myr, Fjällbarrskog och Annat klimatimpediment (men periodvis har mätningar även förekommit på andra ägoslag). Därmed saknas variabeln för vissa ägoslag. Om provytan är delad i mer än ett ägoslag mäts variabeln per delyta. Internt i nuvarande klimatrapportering redovisas torvmark utifrån en inventering per omdrev (2003-2007) fast variabeln registreras vid varje återinventering av samma provyta. Tanken är att undvika variation orsakad av personlig bedömning i fält samtidigt som vi tror att variabeln sällan ändras. Det finns nu en möjlighet att grovt komplettera variabeln torvmark för ägoslag där densamma inte registrerats av Riksskogstaxering. Tanken är att använda SGUs jordartskarta för ändamålet. Uppgiften går ut på att komplettera de provytor som saknar bedömning av variabeln torvmark med uppgifter från ett nyproducerat kartskikt. Vidare kommer en kontinuerlig registrering av variabeln torvmark per inventeringstillfälle vägas mot att, som idag, enbart basera mätningen på ett inventeringstillfälle.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 86.
    Alger, David
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Grundberg, Karl-Erik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Petersson, Hans
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Skattning av arealer2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Riksskogstaxeringen bedömer markanvändning (i Riksskogstaxeringen kallat ägoslag) i fält och ibland är det svårt att avgöra om markanvändningen/ägoslaget verkligen ändrats eller ej. Det är särskilt svårt att avgöra en gradvis förändring såsom när mark övergår till Skogsmark (F) från Våtmark (W) och omvänt. I detta fall rör det sig ofta om trädbevuxen myr som antingen torkats ut eller försumpats. Det är förstås alltid svårt att bedöma förändringar i markanvändning för ej trädbevuxen mark.

    För att minska artificiella markanvändningsförändringar som beror på tveksamma bedömningar i fält så introducerades ett automatiskt rättningssystem i klimatrapporteringen för de första fyra inventeringarna. 

    Artificiella markanvändningsförändringar har liten påverkan på skattningar av kolpoolsförändringar för levande biomassa då marken ofta är utan trädskikt eller håller ett trädskikt som växer långsamt. För kolpoolsförändringar i marken som oftast skattas indirekt utifrån markanvändningsarealer får dessa dock större konsekvenser för resultaten. Syftet med detta projekt var att så bra som möjligt eliminera artificiella markanvändningsförändringar i klimatrapporteringen och på så sätt förbättra skattningen av kolpoolsförändringar i förna och markkol.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 87.
    Alias, Izabela
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Kalmar län.
    Andersson, Sven
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Kalmar län.
    Borger, Tobias
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Kalmar län. Länsstyrelsen Kalmar län.
    B Jönsson, Rita
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Kalmar län.
    Eriksson, Joel
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Kalmar län.
    Hauxwell, Maria
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Kalmar län.
    Johansson, Thomas
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Kalmar län.
    Ringberg, Amie
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Kalmar län.
    Svensson, Anders
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Kalmar län.
    Persson, Karl-Johan
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Kalmar län.
    Brusin, Martin
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Kalmar län.
    Miljöövervakning i Kalmar län: En kort beskrivning av tillståndet i länet2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Broschyren sammanfattar övervakning och resultat inom ett urval av delprogram inom den regionala miljöövervakningen i Kalmar län.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 88.
    Allard, A
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Glimskär, A
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Högström, M
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Marklund, L
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Olofsson, K
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Nilsson, B
    Pettersson, A
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ringvall, A
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Wissman, J
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Svensson, J
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Småbiotopsuppföljning i NILS år 20082008Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 89.
    Allard, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    INSTRUKTION FÖR FLYGBILDSSINVENTERINGEN VID NATIONELL INVENTERING AV LANDSKAPET I SVERIGE NILS2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 90.
    Allard, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Variables and Classifications, Conversion of the Set of Variables From the Swedish NILS Programme Into the General Habitat Categories ofthe European EBONE Project Arbetsrapport 2952010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 91.
    Allard, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Variables in Environmental Monitoring Enables a Multitude of Classifications: A Way to Incorporate Inventory Data from National Programs into Harmonization Efforts2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 92.
    Allard, Anna
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Esseen, Per-Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Holm, Sören
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Högström, Mats
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Marklund, Liselott
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Nilsson, Björn
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Reese, Heather
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Wikberg, Jenny
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Fångst av vegetationsdata och Natura 2000-habitat i fjällen genom flygbildstolkning i IRF med punktgittermetodik2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna rapport visas att flygbildstolkning med punktgittermetodik har stor potential för att ta fram tillförlitliga och kostnadseffektiva data på tillstånd och förändringar i fjällens vegetation. Projektet är finansierat av Naturvårdsverkets svenska miljöövervakning.

    Inom denna studie har följande delmål nåtts

    1) Utprovning av försöksdesign har gjorts med antal och fördelning av punkter, samt design och val av tolkningsvariabler.

    2) Ett operativt tolkningssystem för punktgittertolkning har tagits fram.

    3) Tolkningsprecisionen för olika variabler och Natura 2000-habitat är utvärderade mot fältdata.

    4) Metodens kvaliteter är utvärderade.

    5) Beräkning av tidsåtgång och kostnadsberäkningar är gjorda och ställda mot en polygonbaserad metod för översiktlig tolkning av NILS 5x5 km ruta.

    Förutom dessa delmål har även säkerheten ytterligare undersökts via ett personvariationstest av tolkade data.

    Resultaten från de tolkade fältpunkterna visar att överensstämmelsen med fältinventeringen är mycket god. Ett gott resultat fanns från testet med personvariation, med några få problemområden. Metoden har några begränsningar. För flygbildstolkning i punktgitter med den metodik som föreslås här förutsätts att det finns välutbildade tolkare. För en van vegetationstolkare krävs det i storleksordning en tilläggsutbildning på minst 1 månad i tolkning av fjällvegetation, inklusive fältbesök. En exempelsamling av bilder och ett antal nycklar för tolkning bör tas fram.

    Punktgittermetoden är operativt användbar, vissa kompletterande fältstudier behövs. Metoden har följande generella kvaliteter.

    1. Metoden är enkel att implementera.
    2. Punktgittermetoden är en kostnadseffektiv metod för att fånga landskapsdata. Den är snabbare än polygontolkning.
    3. Datafångst från en 5 x 5 km ruta kan göras på 1-3 dagar, beroende på antal punkter i gittret.
    4. Det är enkelt att bearbeta och analysera punktgitterdata.
    5. Precisionen i arealskattningarna kommer att kunna enkelt beräknas.
    6. Tolkningen i punktgitter kan verifieras genom jämförelse med NILS fältdata.
    7. Metoden är lämplig för förändringsstudier. Exempelvis kan den utgöra ett snabbt och effektivt sätt att statistiskt uppdatera information om area av vegetationstyper från vegetationskartorna över de svenska fjällen.
    8. Metoden kan fånga upp ovanligare naturtyper i 5 x 5 km ytan förutsatt att många punkter tolkas.
    9. Metoden kan användas för urval av objekt för riktade fältinventeringar till ovanligare habitat.
    10. Resultaten från metoden kan utgöra viktiga data för annan forskning, exempelvis som träningsdata till satellitbildsklassificeringar.
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 93.
    Allard, Anna
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Gardfjell, Hans
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Inventering av linjära element i de jämtländska fjällen 20092009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 94.
    Allard, Anna
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Löfgren, Per
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, Sture
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Skador på mark och vegetation i de svenska fjällen till följd av barmarkskörning.2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    It is known that driving of all-terrain vehicles during summer in can cause damage to both vegetation and the underlying ground. However, in the mountainous parts of Sweden it is poorly known if these problems are of general nature or occurring in patches. The aim with this study was to make a general investigation into occurrences of vehicle-tracks in the Swedish mountainous areas and adjoining sparse forests, using field investigations, interpretation of color infrared aerial photos and a questionnaire survey. A field survey was carried out at 28 permanent plots of 1 x 1 km by personnel of the NILS (National Inventory of Landscapes in Sweden) program during the summer of 2003 and in 8 of the plots (28 %), vehicle tracks were found. Two of the 8 plots have been interpreted in color infrared aerial photos as a larger area of 5 x 5 km and a multitude of linear elements were found. From field control of the interpretations we can conclude that many of the linear elements visible from the air, are very hard to see at ground level. The questionnaire survey shows that vehicle tracks occur scattered over the mountainous area and also that 4-wheeled motorcycles are the dominant type of vehicle. The answers also show that tracks stay long on the ground and can be seen long after vegetation covers the initial damage.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 95.
    Allard, Anna
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Marklund, Liselott
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Glimskär, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Högström, Mats
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Utveckling av nationellt uppföljningssystem för små biotoper vid åkermark2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar förslag till arbetsgång och rapporteringsformat för analys avmängden småbiotoper vid åkermark, baserat på flygbildstolkningen i det nationellamiljöövervakningsprogrammet NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige).Resultaten tas fram som underlag för Jordbruksverkets löpande uppföljning avmiljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Urvalsprinciperna för småbiotoper är utformadeför att överensstämma med definitionerna inom miljöersättningen till skötsel avlandskapselement. Utöver linje- och punktelement ingår också kantzoner mot åkermark, vilketinnebär utökade möjligheter att beskriva variationen i landskapet.Arbetet har utförts vid institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik, Sverigeslantbruksuniversitet, Umeå och institutionen för naturvårdsbiologi, SLU, Uppsala. NILS är ettrikstäckande miljöövervakningsprogram som följer tillstånd och förändringar i det svenskalandskapet och hur dessa påverkar förutsättningarna för den biologiska mångfalden. NILSfinansieras av Naturvårdsverket, där NILS ingår i programområde Landskap. Ett viktigt syftemed NILS är att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen för olika naturtyper och fungerasom underlag för att till exempel visa om genomförda miljövårdsåtgärder leder till önskadeförbättringar på nationell nivå eller landsdelsnivå.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 96.
    Allard, Anna
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Nilsson, Björn
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Pramborg, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ståhl, Göran
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, Sture
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    INSTRUKTION FÖR BILDTOLKNINGSARBETET VID NATIONELL INVENTERING AV LANDSKAPET I SVERIGE NILS ÅR 20032003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna manual är utarbetad för att användas vid flygbildstolkningsarbetet inom det nationella miljöövervakningsprogrammet Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS). NILS är en del av Naturvårdsverkets nationella miljöövervakning och omfattar alla landmiljöer – jordbruksmark, våtmark, bebyggd miljö, skogmark, kust och fjäll. Operativt drivs programmet av Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik i Umeå. Manualen är framtagen som en del i metodutvecklingsarbetet med NILS. Förutom författarna till manualen har ett stort antal personer bidragit med synpunkter och delar av texten. Ett stort tack till Per-Anders Esseen, Anders Glimskär, Mats Högström, Per Löfgren, Ronny Löfstrand och Anki Weibull från Sveriges Lantbruksuniversitet samt Margareta Ihse Stockholms Universitet, Ola Inghe Naturvårdsverket, Anneli Mattisson Länsstyrelsen i Stockholm och Sture Westerberg Länsstyrelsen i Norrbotten. Manualen inleds med en beskrivning av NILS-programmet och en översiktlig beskrivning hur inventeringen är uppbyggd. Därefter följer en mer detaljerad beskrivning av flygbildstolkningsarbetet. I slutet av manualen finns tolkningsinstruktioner och definitioner på olika begrepp som används i tolkningsarbetet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 97.
    Allard, Anna
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Nilsson, Björn
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Pramborg, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ståhl, Göran
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, Sture
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    INSTRUKTION FÖR BILDTOLKNINGSARBETET VID NATIONELL INVENTERING AV LANDSKAPET I SVERIGE NILS ÅR 20052007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 98.
    Allard, Anna
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning. Sveriges lantbruksuniversitet.
    Nilsson, Björn
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Pramborg, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ståhl, Göran
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, Sture
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Manual for Aerial Photo Interpretation in the National Inventory of Landscapes in Sweden: NILS2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    This manual is developed for the aerial photo interpretation work within the Swedish monitoring programme National Inventory of Landscapes in Sweden (NILS).NILS is a part of the national environmental monitoring activities of the Swedish Environmental Protection Agency (EPA) and includes all terrestrial environments – agricultural lands, wetlands, urban environments, forests, and coastal and alpine areas. Operationally, the programme is conducted by the Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Forest Resource Management and Geomatics in Umeå.The manual is prepared as part of the methodology development work within NILS. In addition to the authors, some external reviewers have given their comments on the text and also contributed with material. Special thanks to Per-Anders Esseen, Anders Glimskär, Mats Högström, Per Löfgren, Ronny Löfstrand, Anki Weibull (all from the Swedish University of Agricultural Sciences), Margareta Ihse (Stockholm University) Ola Inghe (Swedish Environmental Protection Agency), Anneli Mattisson (County of Stockholm), and Sture Westerberg (County of Norrbotten). We would also like to thank Ylva melin and Heather Reese for the translation work to the English language.Following this introduction, the manual describes the NILS programme and outlines the structure of the inventory. This is followed by a detailed description of how the aerial photo interpretation is performed. Finally, instructions and definitions for the interpretation work are given. Some of the figures are mad in Swedish, but explanatory texts are given to the figures.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 99.
    Allerup, Jonas
    et al.
    Statistiska centralbyrån, SCB.
    Eklund, Veronica
    Statistiska centralbyrån, SCB.
    Gerner, Annika
    Statistiska centralbyrån, SCB.
    Viklund, Lars
    Statistiska centralbyrån, SCB.
    Danielsson, Helena
    IVL Svenska Miljöinstitutet AB, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Snabbstatistik - preliminär skattning av utsläpp av växthusgaser 20152015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverket har uppdragit åt SMED att utföra preliminära skattningar av utsläpp av växthusgaser 2014 för publicering i maj 2015. Med tanke på den korta tidsfristen och den i vissa fall begränsade tillgången till uppdaterade indata levereras skattningarna med en något annan sektorsindelning än till ordinarie rapportering. Utsläppen redovisas i kt CO2-ekvivalenter totalt samt per sektor enligt den modifierade sektorsindelningen. Metodiken baseras i huvudsak på SMED 2012 och 2006 års rapporterings- och metodriktlinjer från UNFCCC och IPCC. Förutsättningarna och metodvalet skiljer sig åt mellan olika sektorer. För utsläpp från energiproduktion och transporter samt i viss mån industriprocesser och avfallsförbränning har data avseende 2014 funnits tillgängliga och utnyttjats. Utsläpp från jordbruk och avfallshantering exklusive förbränning har skattats genom framskrivning av tidigare års utsläpp med linjär regression. Resultatet av beräkningarna visar att Sveriges totala utsläpp av växthusgaser 2014 var 53 888 kt CO2-ekvivalenter exklusive utrikes transporter. Det innebär en minskning med 3 procent jämfört med 2013 års utsläpp enligt Sveriges submission 2015. Totalt 82 procent av utsläppen har beräknats baserat på uppdaterade data avseende 2014. Resultatet är preliminärt och 2014 års utsläpp kommer att revideras till ordinarie submission 2016. Inga osäkerhetsskattningar har gjorts.Tidigare års preliminära uppskattningar av utsläppen har legat cirka en procent lägre än det slutgiltiga resultatet för aktuell submission. Detta kan ge en grov fingervisning om den förväntade avvikelsen från den slutgiltiga skattningen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 100.
    Allerup, Jonas
    et al.
    Statistiska centralbyrån, SCB.
    Eklund, Veronica
    Statistiska centralbyrån, SCB.
    Szudy, Mikael
    Statistiska centralbyrån, SCB.
    Viklund, Lars
    Statistiska centralbyrån, SCB.
    Utveckling av rapportering till CLRTAP NFR 1A och 5 map EMEP Guidebook 2013, steg 22015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sverige rapporterar årligen emissioner till luft för uppföljning av Sveriges åtaganden gentemot de olika protokollen under FN:s Luftkonvention (UNECE CLRTAP) samt EU:s Takdirektiv (NEC). Vid ett flertal tillfällen har det framkommit att Sveriges inventering av luftföroreningar är ofullständig och alltså saknar utsläpp från vissa källor och av vissa ämnen. Det innebär bland annat att beräknade nationella totaler troligtvis är underskattade, vilket försvårar arbetet med att följa upp de olika åtagandena. I den senaste ERT-granskarrapporten rekommenderas att Sverige förbättrar fullständigheten av sin rapportering, och det påpekas att detta kan ske genom att applicera default-faktorer från EMEP/EEA Guidebook 2013. I de fall där det finns default-metoder och default-emissionsfaktorer tillgängliga i EMEP/EEA Guidebook 2013 för koderna NFR 1A och NFR 5 (A, B1, B2, D1, D2, D3, E) och Sverige har rapporterat ”NE” (Not estimated) eller ”NA” (Not applicable), har vi i denna studie gjort beräkningar genom att applicera default-emissionsfaktorn på aktivitetsdata. För avfallssektorn har en del ny aktivitetsdata implementerats för att matcha default emissionsfaktorer från Guidebook. De beräknade emissionerna står endast för en liten del av den nationella totalen för respektive ämne som rapporteras till submission 2015 och de nya beräkningarna kommer att implementeras i inventeringen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1234567 51 - 100 of 8873
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf