Publications
Change search
Refine search result
123 51 - 100 of 108
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Helander, Björn
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Räikkönen, Jannikke
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Ågren, Erik
    Executive, Myndigheter, Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.
    Borg, Hans
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Rapportering från projekt om undersökning av bly i leverprover från havsörn 2005 – 20112012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Undersökningen omfattar analys av bly och blyisotoper i leverprover från 199 havsörnar från 2005-2011 som påträffats i naturen och lämnats in till Naturhistoriska riksmuseet (NRM) och Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) för undersökning och arkivering av prover.

    Fåglarna kommer från 18 län, flertalet från Östersjökusten, norra Norrland och Skåne. Materialet omfattar 48 % honor och 52 % hanar i åldrar från första levnadsår upp till 27 år.

    Samtliga 199 leverprover har analyserats vid ITM med avseende på totalbly och på blyisotoper (206Pb, 207Pb, 208Pb). Från 94 av dessa individer har prover av lever och njure analyserats tidigare vid SVA vilket medger jämförelser mellan analysdata som kontroll och ger en ökad säkerhet. En jämförelse mellan de leverprover från havsörnar som analyserats både vid SVA och vid ITM visar en god överensstämmelse. Från ett mindre antal örnindivider har dubbla prover från levern analyserats vid ITM för kvalitetssäkring och en bra överensstämmelse mellan proverna har konstateras (spridning 0,99 ± 1,1 %).

    I en tidigare undersökning av 118 havsörnar från 1981-2004 konstaterades att 22 % hade förhöjda halter av bly i lever och/eller njure (> 6 μg/g torrvikt) och 14 % hade letala halter > 20 μg/g). Den föreliggande studien visar att ingen signifikant minskning av andelen havsörnar med förhöjda halter kan påvisas (20 %), och att andelen fåglar med letala koncentrationer är oförändrad (14 %). Ytterligare tre individer med koncentrationer mellan 17 och 20 μg/g har diagnos blyförgiftning, med stöd av förändringar påvisade vid obduktion.

    Medianvärdena för samtliga individer i den tidigare respektive den nya studien var 0,60 resp. 0,86 och medelvärdena var 10,4 (sd 27,6) respektive 11,8 (sd 30,0).

    Fåglar med ammunitionsrester i mag-tarmkanalen (röntgen) hade signifikant högre koncentrationer jämfört med de som inte hade det (p< 0.008). Den genomsnittliga andelen akut blyförgiftade havsörnar var högre (20 %) inom de län som är artens kärnområde vid kusten [Stockholm, Uppsala, Södermanland, Östergötland, Kalmar] än genomsnittet för övriga län (7 %). Andelen individer med ammunitionsrester på röntgen som var eller misstänks kunna vara påskjutna var 8-10 %.

    Inget statistiskt säkerställt samband kunde konstateras mellan blyhalt och blyisotopkvoterna i leverproverna. En tendens till avvikelse finns dock i att de högbelastade individerna uppvisar en något lägre isotopsignatur. Majoriteten av leverproverna från örnarna visar dock en helt annan isotopsignatur än som finns från t ex monitoring-stationen Aspvreten, som återspeglar den sedan länge dominerande källan för blyförorening, från blytillsatser i bensin.

    Detta pekar på att den dominerande källan till bly i havsörnarna är en annan än den allmänna storskaliga blydepositionen över landet. Den troligaste källan är bly från de ammunitionsrester som de fått i sig via kontaminerade kadaver/byten.

  • 52.
    Herzing, Mathias
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Jacobsson, Adam
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Efficient Environmental Inspections and Enforcement: Translation of "Effektiv miljötillsyn", report 6558, Swedish Environmental Protection Agency (Naturvårdsverket), 20132016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The Swedish Environmental Protection Agency (Naturvårdsverket) has financed the interdisciplinary research program “Efficient Environmental Inspections and Enforcement” (“Effektiv miljötillsyn”). The researchers are affiliated to Stockholm University, which is the responsible research institution, the Royal Institute of Technology (Kungliga Tekniska Högskolan), the Karolinska Institutet, and the Swedish Defense Research Agency (Totalförsvarets forskningsinstitut). The goal has been to develop new knowledge, thereby achieving more efficient environmental inspections and enforcement and obtaining new scientific perspectives on environmental inspections and enforcement.

    The report studies methods for inspections and the communication between the inspector and the representative of the inspected facility, how the institutional framework for the inspection process works, and demonstrates the possibilities of measuring the effects of inspections and enforcement. The researchers involved in the program are fully responsible for the content of this report.

    The Swedish Environmental Protection Agency will use the results as a base for its continuing efforts to improve inspection and enforcement guidance and to develop the following up and evaluation of inspections and enforcement and guidance.

  • 53.
    Holm, Karin
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Borg, Hans
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Comparative determinations of metals in fish2004Report (Other academic)
  • 54.
    Jakobsson, Kristina
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Athanasiadou, Maria
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Christiansson, Anna
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Athanassiadis, Ioannis
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Bergman, Åke
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Hagmar, Lars
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Polybrominated diphenyl ethers (PBDEs) in serum from swedish men 1988-2002: A longitudinal study2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Polybrominated diphenyl ethers (PBDEs) have been extensively used as additive flame retardants since the 1970s. Their concentrations have been reported to increase with time both in humans and in wildlife from all environmental compartments. Retrospective time-trend studies conducted using environmental samples originating from the Swedish environment showed a peak in environmental levels in the mid-1980’s, after which environmental concentrations decreased or remained unchanged. In Swedish human breast milk, the concentrations of low-medium brominated diphenyl ethers redoubled every 5 years until the late 1990s; thereafter a decrease has been indicated, at least for BDE-475. However, there is yet no information on human time trends for hepta-, octa-, nona- and deca-BDEs, neither in Sweden or elsewhere. Further, no longitudinal studies on individual basis have yet been reported. In 1991 men with a high dietary intake of fish from the Baltic Sea, 12–20 meals/month, had considerably higher BDE-47 levels than men with negligible consumption of fish. These men were resampled in 2001. Time trends for PCB and DDE have been reported elsewhere. Here, we report data on time trends for PBDEs in these men.

  • 55.
    Jansson, Bo
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Tennorganiska föreningar i svensk miljö - behöver vi ytterligare kunskaper?2000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Tenn är en av de metaller som kan kemiskt binda organiska byggstenar till sig. Metallen ärfyrvärd och många av dess organiska föreningar har tre kolkedjor och bildar en katjon somförenas med en motjon. En av de vanligaste föreningarna är t ex tributyltennklorid. Många avdessa ämnen har biocid verkan och har på grund av detta kommit att utnyttjas i mångasammanhang, som t ex i färg för båtskrov för att förhindra påväxt (antifouling-färger) sedan1960-talet. Det var också denna användning som gjorde att de negativa effekterna av dessaämnen i miljön kom att uppmärksammas (Blaber, 1970). I den debatt som nu pågår avseendehormonliknande föreningar har de tennorganiska föreningarna en viktig plats och det gör attdet just nu händer mycket kring dessa föreningar.

  • 56.
    Johansson, Christer
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Hansson, H C
    PM 10 och sot i Sverige2007Report (Other academic)
  • 57.
    Järnberg, Ulf
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Holmström, Katrin
    Bignert, Anders
    Hjelmberg, Mats
    Odsjö, Tjelvar
    Retrospektiva studier av perfluoralkylsulfonsyror i den svenska miljön - Andra och avslutande året av screeningundersökningen: Slutrapport2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Högfluorerade organiska ämnen har på senare tid uppmärksammats internationellt som potentiellt miljöstörande ämnen. Deras kemiska och biologiska persistens medför att de är mycket långlivade i miljön. Perfluoralkylsulfonsyror och perfluoralkylkarboxylsyror innefattar ett flertal isomera föreningar med mellan 4 och 12 kol i strukturen. De förekommer dels som rena ämnen i produkter, men även som delstrukturer i derivat och polymera produkter. Några ämnen, perfluorooktansyra (PFOA) och perfluoroktansulfonsyra (PFOS) har också visats innebära toxikologiska risker genom deras leverskadande och reproduktionsstörande egenskaper. Ämnena bioackumulerar och biomagnifierar och återfinns i kraftigt förhöjda koncentrationer hos toppkonsumenter som t.ex. säl och rovfågel, samt i blod från människa. Sammantaget med deras produktionsvolymer och spridda användningsområden har detta gett anledning att undersöka spridningen av dessa ämnen i den svenska urbana miljön. På grund av det mångsidiga användningsområdet av perfluoralkylsyror som derivat och i polymer form är användningen svår att kartlägga. Några användningsområden som identifierats i Sverige är ytbehandling, industriell textil- och läderbehandling, skumsläckningsmedel samt konsumentprodukter för textil och lädervård. Användningen av PFOS-baserade produkter har troligen minskat kraftigt sedan 2002 efter att den största tillverkaren 3M frivilligt dragit ned produktionen. ITM påbörjade 2001 ett undersökningsprogram på uppdrag av Naturvårdsverket för att kartlägga användning och spridning av PFOS och PFOA i Sverige. Det har visat sig att PFOS finns spritt i måttliga koncentrationer i den urbana miljön, men även återfinns i låga halter i biota i prover från opåverkade miljöer. PFOA däremot kunde ej påvisas i mätbara halter i något biologiskt prov. Som en följd av dessa resultat beslutade Naturvårdsverket om en fortsatt studie av tidsutvecklingen av dessa typer av ämnen i den svenska miljön. Denna rapport beskriver resultaten av den andra delen av screeningprojektet och innefattar data på biologisk spridning för PFOS i gädda, abborre och sillgrissleägg och en tidstrend för PFOS i sillgrissleägg. Undersökningen ger ett underlag för vidare monitorering av halter av PFOS och liknande substanser i Sverige.

  • 58.
    Järnberg, Ulf
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Holmström, Katrin
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    van Bavel, Bert
    Executive, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Kärrman, Anna
    Executive, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Perfluoroalkylated acids and related compounds (PFAS) in the Swedish environment2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    The perfluoroalkylated substances have gained increased attention among scientists and regulators during the last few years. In particular, perfluorooctane sulfonate (PFOS), perfluorooctanoic acid (PFOA) and similar perfluorinated alkylated acids are regarded as the most stable end products of various perfluoroalkylated substances and have been shown to be extremely stable, bioconcentrate and biomagnify and have several toxicological effects. The industrial chemistry of perfluoroalkylated substances is extremely diverse and includes almost all chemical functionalities from simple pure alkanes to complex co-polymers. Major usage of perfluoroalkylated products is related to polymeric compounds and the dominant release to the environment is from primary and secondary production plants which are lacking in the Nordic countries. The occurrence of elevated concentrations of perfluoroalkylated acids in Sweden is strongly related to urbanized areas and the most likely path into the aquatic environment is through sewage water, although atmospheric input is also possible via more volatile precursor compounds. Up to 40 times elevated concentrations were found in biota from urban areas compared to unpolluted areas. Lake Mälaren and lower parts of the river Helge å are examples of aqueous environments clearly contaminated by PFOS. One of several potential point sources in Sweden has been screened for PFOS. A firefighting training site was found to release PFOS to the local aqueous environment (wetland) where μg/l concentrations where found. Long chain (more than 8 C for sulfonates and 10 C or more for carboxylates) perfluoroalkylated acids are readily taken up by biota in aqueous environments and reach very high concentrations in predators at high trophic levels of aquatic food webs. Baltic guillemot egg showed an increasing trend in PFOS concentration from 20-30 ng/g by the end of sixties to more than 600 ng/g at present. Freshwater otter from various locations in Sweden showed concentrations similar to guillemot eggs and Baltic grey seal has extreme values up to ten times higher (21 μg/g sum of all acids 6-14 C, PFOS alone:11μg/g). Human exposure, as described by Swedish human blood levels, appears to be similar to most other countries. No extreme values were encountered which would indicate occupational exposure. An excessive consumption of freshwater fish may contribute to an increased exposure, but this could not be clearly verified. Occupational settings where exposure to precursor compounds can take place are present in Sweden and should be included in future studies. Industrial use of textile and leather impregnating formulations result in elevated concentrations of perfluorocarboylates in effluent water from sewage treatment plants. The relation between effluent and biota concentrations for an aquatic environment with this type of activity needs to be further described in particular for perfluoroalkyl carboxylates which are currently being discharged in Sweden. Exposure routes and distribution behavior are yet not completely described for many PFAS, in particular their precursors. Environmental levels, human levels and human exposure data are lacking for a wide variety of PFAS discussed in this report

  • 59.
    Jönsson, Bo AG
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Axmon, Anna
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Lindh, Christian
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Rignell Hydbom, Anna
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Axelsson, Jonatan
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Giwercman, Aleksander
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Bergman, Åke
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för material- och miljökemi.
    Tidstrender för och halter av persistenta fluorerade, klorerade och bromerade organiska miljögifter i serum samt ftalater i urin hos unga svenska män – Resultat från den tredje uppföljningsundersökningen år 2009-2010.2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Studier av tidstrender för miljögifter är viktiga för riskvärdering och åtgärder för att minska exponeringen. Studiens huvudsyfte har varit att fortsatt undersöka halter och tidstrender för klorerade, bromerade och fluorerade POPar i serum och ftalatmetaboliter i urin hos mönstrande unga män. För detta har vi valt att använda oss av mönstringsundersökningen, som de flesta svenska män hittills har genomgått vid omkring 18 års ålder.

    Metoder:

    Mönstrande från fyra olika år har studerats. År 2000 samlades serumprover från 274 mönstrande och urinprover från 234, år 2004 samlades serum- och urinprover från 200 mönstrande, år 2006 serumprover från 200 mönstrande och till sist åren 2009-2010 serumprover från 100 mönstande och urinprover från 50. Serumproverna analyserades med gaskromatografi-masspektrometri (CG-MS) med avseende på 2,2’,4,4’,5,5’-hexaklorobifenyl (CB-153), p,p’-diklordifenyldikloreten (p,p´-DDE) samt bromerade difenyletrar (BDE). Urinproverna analyserades med vätskekromatografi-tandem MS med avseende på monoetylftalat (MEP), monobutylftalat (MBP), monobutylbenzylftalat (MBzP) och monoetylhexylftalat (MEHP). I urinproverna från 2009-2010 analyserades dessutom oxiderade ftalatmetaboliter till dietylhexylftalat: 5-hydroxy-MEHP, 5-oxo-MEHP och 5- karboxy-monoetylpentylftalat (5-cx-MEPP) samt diisononylftalat: 7-hydroxy-MiNP, 7-oxo- MiNP och 7-karboxy-monometylheptylftalat (7cx-MMeHP). Trender analyserades med Jonckheere-Terpstra testet.

    Resultat:

    Medianhalten i serum för CB-153 för åren 2000, 2004, 2006 och 2009/2010 var 65, 19, 34 och 22 ng/g fett. Medianhalten för p,p´-DDE för åren 2000, 2004, 2006 och 2009/2010 var 88, mindre än detektionsgränsen (<LOD), 62 och 28 ng/g fett. Det finns klara signifikanta minskande tidstrender (p<0,001) för båda föreningarna under perioden 2000-2010.

    De kreatininjusterade medianurinhalterna för åren 2000, 2004 och 2009-2010 var för MEP 83, 24 respektive 12 nmol/mmol, för MBP 24, 20 respektive 5 nmol/mmol samt för MBzP 4, 4 respektive 1 nmol/mmol. För MEHP var värdena <LOD under 2000 och 2004 men 2 nmol/mmol under 2009-2010. De sjunkande tidstrenderna för MEP, MBP och MBzP under 2000-2010 var signifikanta (<0,001). För MEHP fanns ingen signifikant tidstrend. Även halter av de oxiderade metaboliterna till DEHP och DiNP bestämdes i proverna från 2009/2010.

    Medianhalterna för BDE-47 var 1,32 (2006), respektive 0,63 ng/g blodfett (2009/2010), för BDE-99 0,38 ng/g blodfett respektive <LOD, för BDE-100 0,28 respektive 0,14 ng/g blodfett, för BDE-153 2,50 respektive 0,88 ng/g blodfett, för BDE-154 0,04 respektive 0,10 ng/g blodfett samt för BDE-209 0,07 respektive 0,15 ng/g blodfett. Det fanns en statistisk signifikant minskning från 2006 till 2010 för BDE-47 (p<0,001), BDE-99 (p<0,001), BDE-100 (p=0,001) och BDE-153 (p<0,001), men ej för BDE-154 (p=0,83) eller BDE-209 (p=0,27).

    Även halter av perfluorerade ämnen bestämdes i proverna från år 2009/2010.

    Konklusion:

    Det har skett en påtaglig minskning av serumhalterna av CB-153 och p,p’-DDE hos unga män mellan 2000 och 2010 och beror säkerligen på att dessa ämnen inte längre används i Sverige sedan lång tid tillbaka. De minskade koncentrationerna av ftalatmetaboliter i urin avspeglar troligen en lägre exponeringsnivå till följd av en minskad användning av ftalater i olika produkter ute i samhället. Det finns dock andra ftalater där exponeringen i stället ökar enligt litteraturen. Halterna av de bromerade föreningarna minskade i de flesta fall vilket även detta beror på en minskad eller avslutad användning.

  • 60.
    Jönsson, Bo AG
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Axmon, Anna
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Rignell-Hydbom, Anna
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Hovander, Lotta
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Bergman, Åke
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Tidstrender för och halter av persistenta klorerade och bromerade organiska miljögifter i serum hos unga svenska män: Resultat från den andra uppföljningsundersökningen år 20062008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I en undersökning år 2006 av 200 mönstrande män (medianålder 18 år) var medianvärdet 34 och 62 ng/g blodfett för 2,2’,4,4’,5,5’-hexaklorobifenyl (CB-153) respektive p,p’- diklordifenyldikloreten (p,p´-DDE) i serum. Detta kan jämföras med att i motsvarande undersökningar av mönstrande, som gjordes år 2000 (omfattande 304 personer med medianålder 18 år) samt 2004 (omfattande 200 personer med medianålder 18 år) var medianvärdet 65 och 19 ng/g blodfett för CB-153. I motsvarande analyser av p,p´-DDE var medianvärdet 88 och mindre än kvantifieringsgränsen (<LOQ) ng/g blodfett. Mellan åren 2000 och 2006 minskade alltså medianhalterna av CB-153 och p,p’-DDE med 47 respektive 29%. Mellan åren 2004 och 2006 fanns det dock i stället en ökning av halten CB-153 med 76 %. För p,p’-DDE var medianhalten år 2004 <LOQ varför en beräkning av ökningen inte kan göras. Dock finns samma tendens till ökning genom att andelen personer som låg under kvantifieringsgränsen har minskat från 67,5 % till 7 % mellan 2004 och 2006. I ett slumpmässigt urval av 59 prover analyserades sju bromerade POPar. Medianhalten för bromerade difenyletern (BDE)-47 var 1,32 ng/g blodfett, för BDE-99 0,38 ng/g blodfett, för BDE-100 0,28 ng/g blodfett, för BDE-153 2,50 ng/g blodfett, för BDE-154 0,04 ng/g blodfett samt för BDE-209 0,07 ng/g blodfett. Samtliga analyser för hexabromcyklododekan (HBCDD) var <LOQ. Liksom i den tidigare tvärsnittsundersökningen av mönstrande var Body Mass Index (BMI) svagt negativt korrelerat med de klorerade POP-markörerna. För de bromerade ämnena fanns framför allt en negativ korrelation med intag av skinka. Sammanfattningsvis har det skett en minskning av serumhalterna av CB-153 och p,p’- DDE hos unga män födda 1988 jämfört med de födda 1982. Hos män födda 1988 verkar dock halterna ha ökat jämfört med de födda 1986. Det finns ingen enkel förklaring till dessa resultat. Fortsatta tvärsnittstudier av mönstrande unga män kan ge svar på detta. I dessa studier bör även de bromerade ämnena inkluderas.

  • 61.
    Karlsson, Agnes
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Danielsson, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Ek, Caroline
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faxneld, Suzanne
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Pütz Winkens, Kerstin
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Temporala och spatiala trender i föreslagna baslinjeorganismer för implementering av stabila isotoper i miljögiftsövervakningen2019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report summarises the long-term changes in the stable isotope composition of Blue mussels (Mytilus edulis) from Kvädöfjärden (1981-2017) and the spatial variation in the isotope composition in Blue mussels and the Baltic clam, Limecola balthica (syn. Macoma balthica), from 14 stations throughout the Baltic Proper (coast and offshore stations) and the west coast of Sweden.

    Time series and the spatial variability of analysed isotopes in Blue mussels and the Baltic clam are presented.

    The δ13C values were rather stable over time and the year-to-year variation corresponds well to observations in the Askö area, suggesting the two reference stations are rather similar regarding ultimate carbon sources. However, the pattern for δ15N increased over time in Kvädöfjärden (although not during the last 25 years). The difference in δ15N between years in Kvädöfjärden was sometimes equivalent to one trophic level (i.e. a trophic shift of 3.4 per mill).

    Spatial comparisons of the isotope composition in mussels revealed large differences (equivalent to the trophic shift) among stations and between species, highlighting the need for site-specific isotope baselines when normalizing contaminant data to a specific trophic position according to the WFD (Water Framework Directive).

  • 62.
    Karlsson, Magnus
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Malmaeus, Mikael
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jonsson, Per
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Rydin, Emil
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Sediment studies in the Stockholm archipelago 20082009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I takt med att larmrapporter om frekventa algblomningar, ökad utbredning av döda bottnar, minskande bestånd av rovfisk, förändringar i makrovegetationens sammansättning mm. under senare år duggat tätt har samhället börjat ställa krav på att åtgärder genomförs som väsentligt förbättrar miljöförhållandena i Östersjön. Ett av de mer påtagliga fenomen som kan kopplas till övergödning är den syrgasbrist som ibland uppstår längs bottnar där sedimenterande organiskt material ackumuleras och bryts ned. I många marina och limniska miljöer finns i de översta sedimentlagren längs mjukbottnar ett diversifierat och individrikt organismsamhälle. Om syrgasnivån varaktigt underskrider en kritisk nivå elimineras emellertid förutsättningarna för djurliv och det sker en succession mot bakterier som förmår leva under anaeroba förhållanden. Detta innebär att fisk och mobila bottenlevande djur lämnar området medan djur som saknar förmåga till längre förflyttningar slås ut. Ansträngda syrgasförhållanden längs bottnar har sedan lång tid tillbaka också ansetts kunna leda till en försämrad fastläggning av näringsämnet fosfor. Fosfor är ett av de näringsämnen som algerna behöver för sin tillväxt. Under ganska lång tid ansågs emellertid fosfors betydelse i Östersjön vara underordnad förekomsten av kväve, som också är ett essentiellt näringsämne för alla organismer. Senare års forskning har dock snarare pekat på motsatsen och den tidigare strategin att i första hand minska tillförseln av kväve är numer ersatt av en rekommendation att fokusera reningsåtgärderna mot fosfor. Vissa forskare anser också att det skulle vara önskvärt att på artificiell väg försöka syresätta Östersjöns bottenvatten och på så sätt öka fastläggningen av fosfor i sedimenten. Vid flera sedimentologiska undersökningar i Stockholms skärgård som genomfördes under 1990-talet förvånades man över att de påtagliga förbättringar av vattenkvaliteten som noterades i vattenmassan efter att förbättrad reningsteknik infördes under 1970-talet, resulterande i kraftigt minskad tillförsel av näringsämnen från Stockholm och Mälardalen, inte återspeglades i successivt förbättrade miljöförhållanden längs bottnarna. Tvärtom fann man att omfattande försämringar av bottenförhållandena skett under samma tidsepok som reningsverksutbyggnaden skett och att stora arealer av skärgårdens bottnar led av ansträngda syrgasförhållanden. I motsats till detta har dock regelbundna undersökningar av förekomsten av bottenlevande djur inom ramen för Stockholms stads recipient-kontrollprogram givit indikationer på en påtaglig förbättring av syrgasförhållandena i Stockholms innerskärgård under det senaste decenniet. Metodik I föreliggande studie har vi återupprepat provtagningar av sediment i flertalet av de fjärdar i Stockholms skärgård som undersöktes under 1990-talet. Vi har jämfört de resultat som erhållits från de nya undersökningarna med resultaten från undersökningarna på 1990-talet. I innerskärgården har vi också jämfört resultaten från sedimentundersökningarna med bottenfaunaundersökningar av samma områden utifrån recipientkontrollprogrammets data. Vidare har vi i fyra utvalda områden från inner-, mellan- och ytterskärgård studerat fosfors dynamik och förekomstformer i sedimenten. Förrådet av inert och rörlig fosfor har uppskattats och storleken på sedimentation, omsättning, läckage och begravning av olika fosforformer har beräknats.

  • 63.
    Kautsky, Hans
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitets Östersjöcentrum. Stockholms Marina Forskningscentrum.
    Gotland - nytt område i övervakningen2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan 1993 har en årlig miljöövervakning av de vegetationsklädda bottnarna i Asköområdet skett. Från år 2000 ingår även fem lokaler på Gotland i det nationella programmet. Syftet med dessa är att de ska spegla ett område som är relativt opåverkat av kustutflöden, motsvarande det fria vattnets utsjölokaler.

  • 64.
    Kautsky, Hans
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Qvarfordt, Susanne
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Intentionen var att pröva om enkla observationer av lekmän kunde komplettera kunskap om den naturliga variationen mellan år och rekrytering av arter längs våra kuster. Arbetet ses främst som stöd för nationell och regional miljöövervakning i de olika havsbassängerna.På ett initiativ av besättning från Sjöfartsverkets fartyg skissades ett program där de i farlederna årligt utbytta prickarna och bojar som tillsågs dokumenterades enligt ett enkelt, förtryckt protokoll. Färgen på påväxtalger, samt förekomsten av några vanliga djur (blåmussla, havstulpan och nässeldjur) samt deras läge på pricken/bojen kryssade i. Begränsad fotodokumentation samt insamling av prov skedde fr.a. det sista året.Inom projektet har ett protokoll framtagits för Östersjökusten samt ett för Västkusten (bilagor). Även en enkel bestämningsbok för de absolut vanligaste arterna gjordes (bilaga).Rapporter har inkommit och artiklar har skrivits i Östersjö xx (www.smf.su.se).Anmärkningsvärda resultat är bl.a. att havstulpaner observerades på prickar i Kalix skärgård, vilket är det nordligaste fyndet av denna nyinvandrade art och att den nu finns i hela Östersjön. Ett år då blåmusslornas längd noterades sågs en vacker korrelation med avtagande storlek norrut i Östersjön. På prickarna syns en tydlig gradient av arter från norr till söder.Råprotokoll och digitala fotografier finns arkiverade på Systemekologiska institutionen.

  • 65.
    Kautsky, Hans
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Sagerman, Josefin
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Wallin, Anders
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Vegetationsklädda bottnar i Kanholmsfjärden, Stockholms län2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning var att finna lämpliga lokaler och att

    påbörja regional miljöövervakning av de vegetationsklädda bottnarna i

    Kanholmsfjärden och angränsande fjärdar, Stockholms Län.

    Sista veckan i augusti månad år 2008 besöktes 24 lokaler i Kanholmsfjärden

    med syfte att finna cirka 8 lämpliga lokaler och påbörja regional miljöövervakning

    i området. Efter att ha valt fyra lokaler som besöktes år 1994

    (alla med beteckning HK.) valdes ytterligare 6 lokaler ut från de resterande

    20 lokalerna (numrerade av Länsstyrelsen från 1 till 20). Urvalet av dyklokaler

    skedde efter att ha videofilmat bottnarna på samtliga 20 nya lokaler

    som hade lagts ut av Länsstyrelsen. Syftet med videoinventeringen var att se

    om lämpligt substrat fanns på tillräckligt djup så att bedömningsgrundernas

    kriterier kunde tillämpas. På de tio slutgiltigt valda lokalerna, som befanns

    vara lämpliga för ett framtida regionalt miljöövervakningsprogram av de

    vegetationsklädda bottnarna i området, genomfördes dykinventeringar enligt

    standardmetod för nationell miljöövervakning.

    En jämförelse med år 1994 visar på en svagt positiv utveckling av de

    vegetationsklädda bottnarna i Kanholmsfjärden och angränsande fjärdar. På

    samtliga återbesökta lokaler går blåstång djupare ner och har i allmänhet

    även högre täckningsgrad än tidigare. Även röd- och brunalgerna visar

    samma trend.

    Förekomsten och artsammansättningen på de enskilda lokalerna tyder på att

    området hyser en rik förekomst av vegetation och djur. Sammansättningen

    är typisk för hårda bottnar i väl ventilerade (god vattenomsättning) mellanskärgårdsområden,

    jämförbart med vad som finns i referensområden för den

    nationella miljöövervakningen i norra egentliga Östersjön (Asköområdet).

    Enligt bedömningsrunderna erhöll Kanholmsfjärden statusen hög. Detta

    beräknades från två olika protokoll i och med att de båda dykare skattade

    varje lokal oberoende av varandra.

    De enskilda dyklokalerna är beskrivna i detalj. Information om positioner,

    kompassriktning, avstånd och djup för varje lokal samt och fotografier som

    dokumenterar lokalens läge har bifogats och gör framtida återbesök till

    exakt samma utgångsläge möjliga på decimetern när, och då utgår man från

    fotografierna.

    Det förekommer inga större, lokala störningar i området, förutom den

    dagliga, tunga fartygstrafken i lederna förbi Stavsnäs – Dalarö och

    Sandhamn. Effekter av fartygstrafiken sågs framför allt på några nordliga

    lokaler (kraftig stranderosion på lokal HK13, Sollenkroka, samt på lokal 10,

    Ängsholmen där små blåstångruskor växer på de dagligt vågspolade

    klipporna cirka 0.5 m ovanför vattenlinjen).

  • 66.
    Kruså, Martin
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Bellander, Tom
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Nilsson, Malin
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Cancerframkallande ämnen i tätortsluft Stockholm 2002/20032002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Mätningar av flera cancerframkallande ämnen och kvävedioxid har utförts i Stockholm

    med avsikt att skatta befolkningens exponeringsnivå för dessa ämnen. Fyrtio försökspersoner

    i åldern 20 –50 boende i församlingar med geografisk tyngdpunkt inom 10 km från

    Kungliga Slottet i Stockholms City valdes slumpmässigt ut. Varje försöksperson från

    slumpurvalet bar tre passiva provtagare i en vecka för mätning av kvävedioxid, bensen,

    1,3-butadien, formaldehyd samt acetaldehyd. Under provveckan fick varje försöksperson

    svara på frågor i en dagbok samt frågor i ett formulär om faktorer relevanta för deras exponering

    för luftföroreningar. Tjugo försökspersoner av de fyrtio slumpvis utvalda fick bära

    provtagare i ytterligare en vecka och tio av dessa tjugo hade under ett dygn även en pump

    och en provtagare för mätning av PAH (polyaromatiska kolväten) hemma i sitt sovrum. Tio

    försökspersoner anställda vid Arbets- och miljömedicin i Stockholm bar en pump och en

    provtagare för PAH under ett dygn, samma dygn hade de även utrustning för mätning av

    PAH hemma i sovrummet. Parallellt med de personburna mätningarna genomfördes mätningar,

    av samma ämnen som för de personburna mätningarna, vid tre stationära platser i

    Stockholm:

    1. På Miljöförvaltningens tak på Rosenlundsgatan

    2. I gatunivå på Hornsgatan

    3. På en tomt i ett villaområde i Huddinge, 10 km sydost från Stockholms City.

    Medianvärdet från den personburna provtagningen av bensen för de 40 mätningar i den

    första mätomgången var 3,0 μg/m

    3, vilket kan jämföras med resultaten från motsvarande

    studier i Göteborg (år 2000, 1,0 μg/m

    3) och Umeå (år 2001, 1,5 μg/m3) och den av Institutet

    för miljömedicin (IMM) föreslagna lågrisknivån 1,3 μg/m

    3. Exponeringen för bensen

    i den aktuella studien var signifikant associerad till tid i rökigt rum, tankning av bensin

    samt för tid utomhus annat än i trafik eller på arbetsplatser. Halterna uppmätta på Hornsgatan,

    Rosenlundsgatan och Huddinge var 4,5, 1,4 samt 1,2 μg/m

    3 respektive.

    Medianvärdet för de personburna mätningarna av 1,3-butadien för de 40 mätningarna i den

    första mätomgången var 0,5 μg/m

    3, vilket kan jämföras med 0,4 μg/m3 som uppmättes i

    Umeå. Halten uppmätt på Hornsgatan var densamma som för de personburna mätningarna

    medan halterna på Rosenlundsgatan och i Huddinge var betydligt lägre, 0,07 samt 0,04

    μg/m

    3. Tid som tillbringats i rökigt rum samt tankning av bensin var signifikant förknippat

    med ökad exponering för 1,3-butadien.

    Medianvärdet för formaldehyd för de personburna mätningarna för de 40 mätningarna i den

    första mätomgången var 12 μg/m

    3 vilket är något lägre än vad som uppmättes i Göteborg år

    2000 (19 μg/m

    3) och Umeå år 2001 (15 μg/m3). Skillnaden mellan de tre städerna kan delvis

    bero på boendeformen. I Göteborg, Umeå och även i den aktuella studien uppvisades

    signifikant högre halter formaldehyd för försökspersoner boende i villa/radhus jämfört med

    försökspersoner boende i lägenheter. Andelen försökspersoner som bodde i villa/radhus var

    högre i Göteborg och Umeå jämfört med Stockholm. IMM har angivit 12-60 μg/m

    3 som

    lågrisknivå. Utöver ”typ av bostad” var variablerna ”tid utomhus annat än i trafik eller på

    arbetsplats” och ”tid i rökigt rum” signifikant associerat till personliga exponeringen för

    formaldehyd. Halterna uppmätta på Hornsgatan, Rosenlundsgatan och Huddinge var 3,2,

    2,5 samt 1,8 μg/m

    3 respektive.

    Medianvärdet av acetaldehyd för de 40 personburna mätningarna i den första mätomgången

    var 13 μg/m

    3. Halterna uppmätta vid de stationära mätningarna var låga och flera låg under

    detektionsgränsen. De högsta värdena uppmättes som för övriga ämnen på Hornsgatan: 2,4

    μg/m

    3. För acetaldehyd finns ingen lågrisknivå angiven. Variablerna "tid i rökigt rum" samt

    "tankat bensin" var signifikant positivt associerade till halten acetaldehyd.

    Medianvärdet för bens(a)pyren personburet var 0,09 ng/m

    3 och halterna vid sovrumsmätningarna

    var 0,10 för försökspersoner ur slumpurvalet respektive 0,12 ng/m

    3 för försökspersoner

    anställda vid Arbets- och miljömedicin. WHO har angett ett riktvärde för Europa

    på 0,1 ng/m

    3 bens(a)pyren. I Göteborg och Umeå uppmättes liknande värden. Vid Hornsgatan

    uppmättes 0,28 ng/m

    3 bens(a)pyren och på Rosenlundsgatan och i Huddinge 0,16

    respektive 0,08 ng/m

    3 bens(a)pyren.

    Medianvärdet av kvävedioxid för de 40 personburna mätningarna i den första mätomgången

    var 19 μg/m

    3, vilket är betydligt högre än det som uppmättes i Umeå (8 μg/m3). Bakgrundshalten

    kvävedioxid var dock högre i Umeå (median 28 μg/m

    3) jämfört med i Stockholm

    (median 21 μg/m

    3), vilket kan bero på skillnader i provplatsernas placering. I Indexstudien

    som genomfördes juni 1999 – juni 2000 mättes kvävedioxid personburet på 247

    försökspersoner boende i Stockholms län. Den personliga kvävedioxidexponeringen skattades

    i Index-studien till 12,5 μg/m

    3. Det högre värdet uppmätt i denna studie beror troligen

    på att de flesta försökspersonerna bodde i innerstan eller dess närhet. Variablerna "tid i

    rökigt rum", "tid i trafik" samt "inomhus på arbete" var signifikant positivt associerade till

    kvävedioxidhalten. Försökspersoner boende i flerfamiljshus visade signifikant högre exponering

    för kvävedioxid än de boende i enfamiljshus. Detta beror antagligen på att de boende

    i flerfamiljshus i större utsträckning bodde i innerstaden där kvävedioxidhalterna är högre.

    Flera av dessa hade även gasspis. Halterna uppmätta stationärt var de följande: Hornsgatan

    71 μg/m

    3, Rosenlundsgatan 21μg/m3 och Huddinge 10μg/m3.

    För samtliga ämnen, utom för kvävedioxid, hade rökare i genomsnitt högre exponering. På

    grund av det ringa antalet rökare (4 st) kan dessa skillnader inte skattas med god precision i

    denna studie.

  • 67.
    Kärrman, Anna
    et al.
    Executive, Universitet, Örebro universitet.
    van Bavel, Bert
    Executive, Universitet, Örebro universitet.
    Hardell, Lennart
    Executive, Universitet, Örebro universitet.
    Lindström, Gunilla
    Executive, Universitet, Örebro universitet.
    Järnberg, Ulf
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Perfluoroalkylated compounds in whole blood andplasma from the Swedish population2004Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The levels of five perfluoroalkylated (PFA) compounds, PFOS, PFOA, PFHxS, PFOSA and

    PFNA were determined in whole blood and plasma from 47 males and 36 females

    representing the Swedish population. The analytical method developed and used includes

    solid-phase extraction and liquid chromatography electrospray masspectrometry. PFOS was

    the PFA found at the highest concentration in whole blood (18.2 pg/ul) followed by PFOSA

    (4.1 pg/μl), PFOA (2.7 pg/μl), PFHxS (2.3 pg/μl) and PFNA (0.3 pg/μl). Besides the five

    compounds determined, we were able to detect PFHxA, PFDA, PFDS, PFUnDA, PFDoDA

    and PFTDA in some of the samples/at low concentrations, the only compound included in this

    study that we did not detect was PFBuS. This shows that the Swedish population are exposed

    for a large number of PFAs. The concentrations of PFOS and PFOA correspond to those

    found in USA. The correlation between PFOS and the other compounds was studied in order

    to find out if there is a common source of exposure. Only a very week correlation between

    PFOS and PFOA could be seen.

  • 68.
    Langvall, Ola
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Marknära ozon i Asa, årsrapport 20102011Report (Other academic)
  • 69.
    Larsson, Kristin
    et al.
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Jönsson, Bo AG
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Lindh, Christian H
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    de Wit, Cynthia
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Sellström, Ulla
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Magnér, Jörgen
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Berglund, Marika
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Tidstrender av kemiska ämnen i barns urin och utvärdering av förskoledamm som exponeringskälla2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I en tidsserie av kemiska ämnen i urin från fyraåriga barn i Stockholm samlades urinprov in 2015 från 113 barn och analyserades för ftalater, bisfenoler och bekämpningsmedel. Resultaten jämfördes med urinprov insamlade 1998-2000 från en jämförbar grupp fyraåringar. Halter av BPA och metaboliter till idag tillståndspliktiga ftalater var signifikant lägre i urinproven från 2015, medan halterna av metaboliter till en ftalat som fortfarande används i stor utsträckning (DiNP) var högre 2015.

    I studien utvärderades även förekomsten av ftalater, alternativa mjukgörare, bisfenoler, fosforbaserade och bromerade flamskyddsmedel i damm från förskolor, samt faktorer av betydelse för dammhalterna av dessa ämnen. Byggnadsår och förekomst av vissa produkter, som skummadrasser, elektronik och PVC-golv, samvarierade med halter av vissa mjukgörare och flamskyddsmedel i damm.

    Barns exponering för de undersökta ämnena via dammintag beräknades och jämfördes med hälsobaserade riktvärden. Exponeringen för de undersökta ämnena via damm i förskolan underskred i samtliga fall de hälsobaserade riktvärdena. Exponeringen via intag av damm på förskolan uppskattades motsvara 2-27% av barnens totala intag (baserat på urindata) av olika ftalater och BPA.

    Halter av mjukgörare och BPA i damm samvarierade inte med halter av motsvarande metaboliter i urin från förskolebarn, vilket talar för att andra källor än förskoledamm är viktigare för den totala exponeringen för dessa ämnen. Däremot observerades signifikanta korrelationer mellan vissa flamskyddsmedel i damm och handavstrykningsprov från förskolebarn, vilket reflekterar betydelsen av kemikalier i damm för hand-till-mun exponering

  • 70.
    Löf, Marie
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Gorokhova, Elena
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Sundelin, Brita
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Föroreningar försämrar vitmärlans chans att klara syrebrist2012Report (Other academic)
  • 71.
    Mårs, Annika
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Gässön - en Ö i nedre Dalälven1997Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Min uppgift i detta examensarbete var att titta på den äldre markanvändningen på en ö vid namn Gässön, vilken ligger någon kilometer nedströms Bredforsen i nedre Dalälven. Den södra delen av Gässön som tillhör Uppsala län ligger inom det område som pga sina fina naturvärden avgränsats som förslag till naturreservat.

    Den äldre markanvändningen i form av slåtter och bete har betydelse för den säregna naturmiljön som finns här. Upphörande av den tidigare hävden bidrar till att älvängar och svämskogar växer igen vilket leder till en utarmning av den biologiska mångfalden. Andra faktorer som också bidrar är reglering av vattenflödena. Förhoppningsvis kan mitt arbet hjälpa till att bringa klarhet i den tidigare hävdens betydelse för nuvarande och framtida naturvärden.

    Kunskapar om tidigare markanvändning ger en bättre grund för beslut om skötselformer inom det eventuella naturreservatet, såsom tex uthuggning av gran och återupptagen hävd.

    I arbets första hälft ges en allmän beskrivning av området vid nedre Dalälven samt vilken betydelse hävden kan ha för tex floran. Det senare är dock inte direkt applicerbart på den aktuella ön. Till sist kommer jag in på den äldre markanvändningen på Gässön

  • 72.
    Nyberg, Elisabeth
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Aune, Marie
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Awad, Raed
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Benskin, Jon
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Bergh, Arpi
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Dahlgren, Henrik
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    de Wit, Cynthia
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Egebäck, Anna-Lena
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Ek, Caroline
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Eriksson, Ulla
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Kruså, Martin
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Näslund, Matilda
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Sallsten, Gerd
    Executive, Sahlgrenska universitetssjukhuset, arbets- och miljömedicin, Miljömedicinskt Centrum, VMC.
    Monitoring of POPs in human milk from Stockholm and Gothenburg, 1972-2015: Updated version – 2017-09-012017Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The environmental contaminants examined in this report can be classified into five groups –organochlorine pesticides (DDTs, HCHs and HCB), polychlorinated biphenyls (PCBs), brominated flame retardants (PBDEs and HBCDD), dioxins, furans and dioxin-like PCBs (PCDD/PCDFs and dl-PCBs) and perfluorinated compounds (PFASs). Each of these contaminants has been examined in human milk from Stockholm and Gothenburg. The following summary examines overall trends, both spatial and temporal, for the five groups and also individual differences in PFASs concentration between Stockholm and Gothenburg.

    Fat Content

    Human milk from Stockholm displayed an upward trend in fat content during the whole monitoring period, although a downward trend was observed during the most recent ten years. However, a change in analythical method in 2011 might have had an impact on the trend during the most recent ten years. Increasing fat content was indicated in human milk from Gothenburg (2007-2015). The fat content estimated from the smoothed line was slightly higher in the milk from Gothenburg than in the milk from Stockholm.

    PCBs

    Generally, a downward trend was observed for all congeners measured i.e. CB-180, CB-153, CB-138 and CB-118 in human milk from both Stockholm and Gothenburg, with the exception of CB-28 for which no trend was detected. The concentrations of the measured congeners were comparable between Stockholm and Gothenburg and there was no significant difference in PCB congener pattern between the two cities.

    DDTs, HCHs and HCB

    The concentrations of DDE, DDT and HCB in human milk from Stockholm decreased significantly during the whole monitoring period and so did DDE and DDT in the milk from Gothenburg during the most recent ten years. The concentrations of DDE, DDT and β-HCH estimated from the smoothed line were slightly higher in Stockholm than in Gothenburg whereas HCB was slightly higher in Gothenburg. There was no significant difference in the DDE, DDT, HCB and β-HCH pattern between Stockholm and Gothenburg.

    PCDD/PCDFs and dl-PCBs

    The concentrations of ΣPCDDs, ΣPCDFs, Σdl-PCBs and ΣPCDDs+PCDFs+dl-PCBs in human milk from Stockholm and Gothenburg decreased significantly during the whole monitoring period. However during the most recent ten years no trends were observed for the Stockholm milk. The concentrations were comparable between Stockholm and Gothenburg and there was no significant difference in the pattern for ΣPCDDs, ΣPCDFs, Σdl-PCBs between Stockholm and Gothenburg.

    PBDEs and HBCDD

    The concentrations of BDE-47, BDE-99 and BDE-100 in human milk from Gothenburg decreased significantly during 2007-2015 whereas no trends were observed in the milk from Stockholm. The concentrations estimated from the smoothed line were higher in Stockholm than in Gothenburg for all BFRs reported here (i.e. BDE-28, BDE-47, BDE-99, BDE-100, BDE-153 and HBCDD). There was no significant difference in the pattern for BDE-47, BDE-99, BDE-100, BDE-153 and HBCDD between Stockholm and Gothenburg. 11

    PFASs

    The concentrations of PFDA, PFHxS, PFNA, PFTriDA and PFUDA in human milk from Stockholm increased significantly during the whole monitoring period, whereas PFOA concentrations were decreasing. In the human milk samples from Gothenburg significant downward trends were detected for PFDoDA, PFHxS and PFOA and that was also the case for PFOS in Stockholm for the most recent ten years. There were no general differences in the concentrations estimated from the smoothed line between Stockholm and Gothenburg and no significant difference in the pattern was observed for PFOA, PFOS, PFNA, PFDA, PFUDA and PFTriDA between Stockholm and Gothenburg.

  • 73.
    Nyberg, Elisabeth
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Johansson, Anna- Karin
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Boalt, Elin
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Le, Van Ahn
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Gustavsson, Nicklas
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Miller, Aroha
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Eriksson, Ulla
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Nylund, Kerstin
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Holm, Karin
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Borg, Hans
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Berger, Urs
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Haglund, Peter
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Övervakning av metaller och organiska miljögifter i limnisk biota 20112011Report (Other academic)
  • 74.
    Nyberg, Elisabeth
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faxneld, Suzanne
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Eriksson, Ulla
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Egebäck, Anna-Lena
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Holm, Karin
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Sundbom, Marcus
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Benskin, Jon
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Haglund, Peter
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Övervakning av metaller och organiska miljögifter i limnisk biota, 20152015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report summarises the monitoring activities within the National Swedish Contaminant Programme for freshwater biota. Each monitored contaminant has been examined in pike, perch or Arctic char from 32 lakes from the north to the south in Sweden.

    No general trend could be seen for mercury, and all samples, except Arctic char from Abiskojaure, were above the EU target level. Lead was generally decreasing. Nickel showed a general upward trend in perch. An increase, or indication of an increase, was seen for chromium during the last ten years. Zinc concentrations were decreasing in a majority of the perch samples and in pike from Lake Storvindeln.

    No general trend was observed for copper, arsenic, silver, aluminum, tin, bismuth, and cadmium.

    In general, downward trends were seen for; PCBs, HCHs, DDT, DDE and PCDD/Fs in all species (with a few exceptions). The chlorinated compounds generally show a somewhat higher concentration in the southern parts of Sweden. Most chlorinated compounds were below the suggested target levels.

    No general trend was seen during the monitoring period for PBDEs. Concentrations of PBDEs in Lake Bolmen increased from the 60s and peaked in the late 80s to mid-90s and have subsequently decreased. The concentration of HBCDD was under LOQ in a majority of the samples.

    Several of the perfluorinated carboxylate compounds showed an increase in concentration in perch, while PFOS and FOSA decreased. Higher concentrations of perfluorinated compounds can in general be seen in the southern part of Sweden. In all lakes, PFOS is below the target level for all species.

  • 75.
    Nyberg, Elisabeth
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faxneld, Suzanne
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Eriksson, Ulla
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Egebäck, Anna-Lena
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Holm, Karin
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Sundborn, Marcus
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Berger, Urs
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Haglund, Peter
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Sakrapport Övervakning av metaller och organiska miljögifter i limnisk biota, 2013 2013Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The environmental contaminants examined in this report can be classified into four groups – trace metals, chlorinated compounds, brominated flame retardants and perfluoroalkyl substances. Each of these contaminants has been examined in pike, perch and Arctic char from 32 lakes geographically spread from the north to the south of Sweden. The following summary examines overall trends, spatial and temporal, for the four groups.

    Fat Content, Age and Length

    Pike and perch displayed a decreasing trend in fat content at 50 % of the sites examined. An increasing trend in fat content could be seen for Arctic char from Lake Tjulträsk. The age of the perch sampled within the programme was somewhat lower in the most southern and south eastern parts of Sweden, whereas the length of the perch was homogenous in all lakes sampled.

    Trace Metals

    No general temporal trend could be observed for mercury in the freshwater environment. However, in all lakes and species, except Arctic char from Abiskojaure, these concentrations are above the suggested EU-target level of 20 ng/g wet weight.

    Lead is generally decreasing over the study period (in time series of sufficient length), supposedly due to the elimination of lead in gasoline. In all lakes, Pb concentration is below the suggested EU-target level of 1.0 ug/g wet weight. This result has to be interpreted carefully as the recalculation between levels of lead in whole-body and liver is based on only one study.

    Cadmium concentrations show no consistent trends over the monitored period. It is worth noting that despite several measures taken to reduce discharges of cadmium, the most recent concentrations in Arctic char and pike are similar to concentrations measured 30 years ago in the longer time series. In a majority of the lakes, Cd concentration in perch is above the suggested EU target level of 0.16 ug/g wet weight. This result has to be interpreted carefully as the recalculation between levels of cadmium in whole-body and liver is based on only one study.

    Nickel concentrations showed a general increasing trend in perch. Chromium concentrations showed a general decreasing trend in all matrices during the monitoring period,

    but this decrease is most probably caused by the change of method for chromium analysis in 2004.

    The concentrations of Zinc in perch liver are consistent in all lakes monitored. The concentrations are decreasing significantly at a majority of the perch sampling sites and in pike from Lake Storvindeln.

    No general temporal trend were observed for copper, arsenic, silver, aluminium, tin, and bismuth concentrations in fish liver during the monitoring period.

    22

    Chlorinated Compounds

    Generally, a decreasing trend was observed for all compounds (DDT’s, PCB’s, HCH’s, HCB and PCDD/PCDF) in all species examined (with a few exceptions).

    The chlorinated compounds generally show a somewhat higher concentration in the southern parts of Sweden than in the north.

    CB-153 concentration is below the suggested target level of 1.6 ug/g lipid weight in all species and areas, while the target level for CB-118 of 0.024 ug/g lipid weight is exceeded in perch from Lake Fysingen and Lake Krankesjön. For DDE the concentration is below the suggested target level of 0.005 ug/g wet weight for all species and areas. sHCH is below the suggested target level of 0.026 ug/g wet weight for all species and areas. HCB is below the suggested target level of 0.010 ug/g wet weight for all species and areas. TCDD-eqvivalents is below the suggested target level of 3.5 pg WHO05-TEQ/g wet weight for all species and areas.

    Brominated Flame Retardants

    No general linear trend is observed during the whole monitoring period for the BDEs. However the concentrations of BDEs in Lake Bolmen increased from the start of the monitoring period until the late 80s to the mid 90s and appear to have decreased since then. The lower brominated flame retardants (BDE-47, BDE-99 and BDE-100) peaked earlier than the higher (BDE-153 and BDE-154).

    In all areas, BDE-47 is above the suggested target level of 0.0085 ng/g wet weight for all species.

    The concentration of HBCDD is under LOQ in a majority of the freshwater samples.

    PFASs

    PFNA, PFDA, and PFUnDA all show significantly increasing concentrations in Arctic char liver from Lake Abiskojaure. PFDA, PFUnDA, PFDoDA, and PFTrDA show increasing trends in perch liver from Lake Skärgölen

    . A decreasing trend in PFOS is also indicated for perch in Lake Skärgölen for the last ten years.

    In about 40 % of the perch lakes, PFOS concentrations in liver are above the suggested target level for PFOS in

    whole fish (9.1 ng/g wet weight). This result has to be interpreted with caution since no recalculation for the results from the liver analysis has been made, especially since liver in most cases contains higher concentrations of PFASs than muscle tissue.

    Priority substances 2007 and 2010

    For four of the five priority substances - DEHP, HCBD, pentachlorobenzene, and organotin compounds – all or most values were below LOQ in the years examined. The chloroalkane SCCP did have values above LOQ, however, no consistent spatial variation was seen. The highest concentrations of SCCP (approximately 30 ng/g wet weight) were found in Lake Stor-Backsjön in Jämtland County and in Lake Fiolen in Kronobergs County. No statistical difference in concentration of SCCP between year 2007 and 2010 was found.

    Information about the lakes sampled within the programme can be seen in Appendix 1.

  • 76.
    Nyberg, Elisabeth
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faxneld, Suzanne
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Eriksson, Ulla
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Holm, Karin
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Borg, Hans
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Berger, Urs
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Haglund, Peter
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Haglund, Peter
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Övervakning av metaller och organiska miljögifter i limnisk biota 20122012Report (Other academic)
  • 77.
    Nyberg, Elisabeth
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faxneld, Suzanne
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Fång, Johan
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Vasileiou, Maria
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Berger, Urs
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Eriksson, Ulla
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Holm, Karin
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Egebäck, Anna-Lena
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Sundbom, Marcus
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Haglund, Peter
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Sakrapport Övervakning av metaller och organiska miljögifter i limnisk biota, 2014 2014Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report summarises the monitoring activities within the National Swedish Contaminant Programme for freshwater biota. Each monitored contaminant has been examined in pike, perch and Arctic char from 32 lakes from the north to the south in Sweden.

    No general trend could be seen for mercury, and all samples, except Arctic char from Abiskojaure, were above the EU target level. Lead was generally decreasing. Nickel showed a general upward trend in perch. An increase, or indication of an increase, was seen for chromium during the last ten years. Zinc concentrations were decreasing in a majority of the perch samples and in pike from Lake Storvindeln. No general trend was observed for copper, arsenic, silver, aluminum, tin, bismuth, and cadmium.

    In general, downward trends were seen for; PCBs, HCHs, DDT, DDE and PCDD/Fs in all species (with a few exceptions). The chlorinated compounds generally show a somewhat higher concentration in the southern parts of Sweden. Most chlorinated compounds were below the suggested target levels.

    No general trend was seen during the monitoring period for PBDEs. Concentrations of PBDEs in Lake Bolmen increased from the 60s and peaked in the late 80s to mid-90s and have subsequently decreased. The concentration of HBCDD was under LOQ in a majority of the samples.

    A majority of the perfluorinated compounds showed an increase in concentration in perch, except PFOS and FOSA. Higher concentrations of perfluorinated compounds can in general be seen in the southern part of Sweden.

  • 78.
    Odsjö, Tjelvar
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM. Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Time series of DDT- and PCB-substances, Hg, Cd, Pb, Cu and Znin starling (Sturnus vulgaris) from reference areas in Sweden2000Report (Other academic)
  • 79.
    Olsson, Mats
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    de Wit, Cynthia
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Haglund, Peter
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Dioxiner i Östersjöns fisk: ett hot mot svenskt fiske2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Livsmedelsverket har i två rapporter under 2000-talethävdat att halterna av dioxiner i fet Östersjöfisk minskaroch att svenskarnas intag av detta giftiga ämne minskatdrastiskt. Vi menar att slutsatserna i dessa rapporter baserarsig på undermåliga data, och att informationen ärvilseledande eller direkt felaktig. Tillförlitliga miljöövervakningsdatavisar att dioxinhalterna ligger kvar påsamma nivå sedan mitten av 1980-talet och dessutomsannolikt kommer att öka.Livsmedelsverkets långtgående och lugnande slutsatserfår stora konsekvenser för miljöarbetet, östersjöfisketoch alla konsumenter. Istället måste Livsmedelsverketgenom saklig och korrekt information påskynda och stödjaandra myndigheters arbete med att rensa upp i gamladeponier och pågående utsläpp

  • 80.
    Olsson, Mats
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    de Wit, Cynthia
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Haglund, Peter
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Miljögifter i biota2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I en nyligen genomförd studie tycks halterna dioxiner i strömming (muskel)ha mer än fördubblats i Bottenhavet sedan slutet av 1970-talet–början av 1980-talet. I förra årets nummer av Bottniska viken påtalade vi den allvarliga situationen för fisket i Östersjön, då koncentrationerna av dioxiner inte minskade i våra havsområden. Bottenhavets yrkesfiskare står således inför svåra problem.

  • 81.
    Qvarfordt, Susanne
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Kautsky, Hans
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Södermanlands skärgård, år 20102012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Återbesök av sex miljöövervakningslokaler år 2010 visade endast små förändringar i bottenvegetationen sedan år 2003. På tre transekter kunde en trend mot minskad djuputbredning anas då djuputbredningen varit större de tidigare åren, framförallt år 2003. Ett inventeringsår (år 2007) avviker en del från de övriga, vilket dock troligtvis förklaras av att inventeringen gjordes av andra utförare.

    Länsstyrelsen i Södermanland har under några år kompletterat det nationella miljöövervakningsprogrammet av vegetationsklädda bottnar i Askö-Hartsöområdet med regionalt finansierade lokaler i Trosaområdet, Tvären och väster om Stendörren. Den kompletterande miljöövervakningen har inkluderat sex lokaler som inventerats år 2003, 2004, 2005 och 2007. Denna rapport redovisar resultaten från 2010 års återbesök av dessa sex lokaler samt inventering av tre nya miljöövervakningslokaler. De nio kompletterande lokalerna har placerats i innerskärgården eftersom det nationella programmets lokaler främst återfinns i mellan- och ytterskärgården.

    Inventeringen utfördes under perioden 6-13 september år 2010 och inkluderade vegetationsinventering på nio dyktransekter enligt standardmetodiken för den nationella miljöövervakningen av vegetationsklädda bottnar på Svenska ostkusten.

    Resultaten jämfördes med tidigare år och med andra transekter inventerade i närområdet under år 2010. Det gjordes även en bedömning av transekternas ekologiska status enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder.

    De nio inventerade transekterna är typiska exempel på vågskyddade lokaler i innerskärgården. Transekternas hårdbottnar slutade generellt redan på ett par meters djup, varefter sand- eller mjukbottnar tog vid. Det innebar att makroalgernas djuputbredning ofta var mer eller mindre substratbegränsad.

    Dominerande arter i växtsamhällena var algerna grönslick (Cladophora glomerata), blåstång (Fucus vesiculosus) och brunslick (Ectocarpus/Pylaiella).

    Blåstångsbältet var ofta kraftigt (> 50 % yttäckning) men hade relativt liten utbredning. Blåstångsbältet sträckte sig ned till ca 3 m djup varefter spridda ruskor förekom ned till 4-5 m djup. Övriga fleråriga alger förekom generellt endast sparsamt på transekterna. På mjuk- och sandbottnar växte ett kärlväxtsamhälle dominerat av borstnate (Potamogeton pectinatus) men även slinga (Myriophyllum sp) och ålnate (Potamogeton perfoliatus) var vanliga arter.

    Jämförelser av vegetationens, blåstångens och kärlväxternas djuputbredning med transekter i närområdet visade generellt att miljöövervakningslokalerna återspeglar förhållandena i innerskärgården. I Trosaområdet hade de två miljöövervakningslokalerna dock mindre utbredning av blåstång och kärlväxter än en närliggande transekt inventerad under 2010.

    Jämförelser mellan år på de sex lokaler som inventerats tidigare visade att inga stora förändringar i djuputbredning och yttäckning har skett. I de flesta fall kan variationen mellan år förklaras av naturlig mellanårsvariation i arternas förekomst.

    På tre transekter kan emellertid en trend mot minskad djuputbredning anas då djuputbredningen varit större de tidigare åren, framförallt år 2003.

    Bedömningen av ekologisk status enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder indikerade generellt hög status för området. Två transekter bedömdes ha hög status, tre god - hög status och en god. De två transekterna utanför Trosa bedömdes endast ha god - måttlig status, en bedömning som stöds av observationer av både större djuputbredning och artrikedom på en närliggande transekt.

  • 82.
    Qvarfordt, Susanne
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Wallin, Anders
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Kautsky, Hans
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Södermanlands skärgård 20132015Report (Other academic)
  • 83.
    Raymond, Caroline
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Svensson, Ola
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Cederwall, Hans
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Gunnarsson, Jonas
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Miljöövervakning av mjukbottenfauna i Stockholms skärgård 20102011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Systemekologiska Institutionen vid Stockholms Universitet utför årligen, på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län, insamling och taxonomisk bestämning av bottenfauna inom det nationellt ‐regionalt samordnade miljöövervakningsprogrammet för bottenfauna i Egentliga Östersjön. I Stockholms skärgård undersöks tre områden avseende mjukbottenfauna för att bedöma miljöstatus. De tre områdena är uppdelade i två regionala kustområden som ingår i Länsstyrelsens övervakning (varav ett inomskärsområde i Svartlögafjärden och ett område lite längre ut vid Kobbfjärden), samt ett utsjöområde vid Svenska Björn som ingår i det nationella programmet för Naturvårdsverket. I denna rapport redovisas förändringen mellan och inom dessa områden under åren 2007 till 2010. Syftet med programmet är att påvisa långsiktiga och storskaliga förändringar av referensområden i Egentliga Östersjön som en effekt av främst övergödning och syrebrist i bottenvattnet samt att undersöka den biologiska mångfalden på mjukbottnarna.

    År 2010 visade samtliga undersökta områden inom Stockholms skärgård "god status". Klusterområdet Svartlögafjärden har haft en stabil god status sedan mätningarna började 2007. De två andra klustren har haft en mer varierande status och visade en kraftig nedgång 2008. BQIvärdena (bentiskt kvalitetsindex) nådde då endast "måttlig status" eller nära gränsvärdet till denna status (BQI=4). Sedan 2008 syns en positiv trendutveckling och tillstånden klassas nu återigen med god status vid både Kobbfjärden och vid Svenska Björn. Förbättringen av BQI från 2008 till 2010 beror främst på att taxa med högt BQI ‐värde (känsliga mot främst syrebrist) har ökat i abundans. Framförallt gäller detta vitmärlan Monoporeia affinis som har ökat i båda områdena. I Kobbfjärden har det även skett en ökning av skorven Saduria entomon, och i Svenska Björn en ökning av havsborstmasken Bylgides sarsi.

    Den totala individtätheten och biomassan har ökat i Svartlögafjärden från tidigare relativt konstanta värden. De två andra klusterområdena har däremot uppvisat mer varierade värden. I Kobbfjärden har det i år skett en liten minskning i individtäthet men uppgång i biomassa. Inom Svenska Björn har det skett en uppgång i individtäthet (vilket är ett trendbrott) men däremot uppvisar biomassan liknande värden som förra året. Den biologiska mångfalden visade även den en ökning för Svartlögafjärden med nära en tredjedel fler taxa år 2010 (20) jämfört med 2009 (13). Ökningen i antal taxa beror dels på fler leddjur (Arthropoda), dels på tillkomsten av slemmaskar (Nemertea) vilka inte påträffats inom Stockholms klusterområden tidigare i denna undersökning. De övriga två områdena visar inte på någon större skillnad i totalt antal funna taxa.

  • 84.
    Raymond, Caroline
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Gotlands län.
    Svensson, Ola
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Gotlands län. Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Cederwall, Hans
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Gotlands län. Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Gunnarsson, Jonas
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Gotlands län. Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland 20102010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Systemekologiska Institutionen vid Stockholms Universitet utför årligen, på uppdrag av Länsstyrelsen

    på Gotland, insamling och taxonomisk bestämning av bottenfauna inom det nationellt

    ‐regionalt

    samordnade miljöövervakningsprogrammet för bottenfauna i Egentliga Östersjön. Öster om Gotland

    undersöks två områden avseende mjukbottensfauna för bedömning av miljöstatus. De två områdena

    är uppdelade i ett regionalt kluster benämnt REG När och ett nationellt kluster benämnt NAT När. I

    denna rapport redovisas förändringen mellan och inom dessa två områden under åren 2007 till 2010.

    Syftet med programmet är att påvisa långsiktiga och storskaliga förändringar av referensområden i

    Egentliga Östersjön som en effekt av främst övergödning och syrebrist i bottenvattnet samt att

    undersöka den biologiska mångfalden på mjukbottnarna.

    För de båda klustrena har den ekologiska statusen, mätt m.h.a. bentiska kvalitetsindexet BQI,

    uppvisat endast mindre variation under de senaste fyra åren. Status bedöms även för år 2010 som

    ”god” inom båda områdena. Inom REG När var den biologiska mångfalden högre än föregående år

    (totalt 15 taxa (arter och systematiska grupper) påträffades under 2010, jämfört med 12 taxa 2009.

    Inom NAT När har ingen större förändring påvisats gällande antal taxa. Reg När har tidigare redovisat

    en nedåtgående trend avseende abundans, men i år har denna trend avstannat. Även NAT När visar

    lägre abundans jämfört med programmets början år 2007. Mängden biomassa har ett, vid

    oförändrad artsammansättning, starkt samband med näringstillgången. Biomassan har fortfarande

    en nedåtgående trend. Fylum Mollusca (Blötdjur) är helt dominerande gällande biomassa. Främst

    beror detta på en minskad biomassa för östersjömusslan

    Macoma balthica.

    Slutsatserna från årets undersökningar är att de båda områdena visar fortsatt god status. Inom REG

    När har antalet taxa stigit jämfört med förra årets undersökning. Abundanserna har inte förändrats

    nämnvärt från 2009, men är lägre än vid programmets början år 2007.

  • 85.
    Raymond, Caroline
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Gotlands län.
    Svensson, Ola
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Gotlands län.
    Gunnarsson, Jonas
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Gotlands län.
    Cederwall, Hans
    Widbom, Bertil
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Gotlands län.
    Miljöövervakning av mjukbottenfauna i Gotlands kustområden, 20112011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Systemekologiska Institutionen vid Stockholms Universitet utför årligen, på uppdrag av Länsstyrelsen

    på Gotland och Naturvårdsverket/Havs och Vattenmyndigheten, insamling och taxonomisk

    bestämning av bottenfauna inom det nationellt

    ‐regionalt samordnade miljöövervakningsprogrammet

    för bottenfauna i Egentliga Östersjön. Öster om Gotland undersöks två områden

    avseende mjukbottensfauna för bedömning av miljöstatus. De två områdena är uppdelade i ett

    regionalt kluster benämnt REG När och ett nationellt kluster benämnt NAT När. I denna rapport

    redovisas förändringen mellan och inom dessa två områden under åren 2007 till 2011. Syftet med

    programmet är att påvisa långsiktiga och storskaliga förändringar av referensområden i Egentliga

    Östersjön som en effekt av främst övergödning och syrebrist i bottenvattnet samt att undersöka den

    biologiska mångfalden på mjukbottnarna.

    Förutom de ovan nämnda undersökningarna provtogs under 2011 tre områden (Slite, Klintehamn

    och Fårösund). Provtagningen i dessa områden gjordes på uppdrag av Länsstyrelsen på Gotland och

    ligger utöver det nationellt

    ‐regionalt samordnade miljöövervakningsprogrammet. De tre områdena

    har tidigare undersökts åren 2006 och 2008.

    Undersökningarnas primära mål är att bedöma den ekologiska statusen enligt EU:s vattendirektiv

    med hjälp av Benthic Quality Index (BQI). De båda klustren inom det nationellt

    ‐regionalt samordnade

    miljöövervakningsprogrammet uppvisar endast mindre variationer i BQI mellan åren. Detsamma

    gäller för undersökningarna av områdena utanför Slite och Klintehamn. För alla dessa områden

    bedöms den ekologiska statusen avseende bottenfauna som god. Området utanför Fårösund når

    däremot endast otillfredsställande status år 2011. Detta är en försämring från tidigare

    undersökningar.

    BQI tar hänsyn till artsammansättning och individantal av respektive art/taxa. Olika taxa tilldelas olika

    känslighetsvärden baserat på deras tålighet mot främst syrebrist. Förändringen av status, till det

    sämre, för området utanför Fårösund beror till stor del på en ökning av andelen Chironomidae

    (fjädermyggslarver). Dessa har det lägsta känslighetsvärdet (1) och uppgår till ca. 30 % av den totala

    abundansen.

    Den tydligaste förändringen på artnivå inom de nationellt

    ‐regionalt samordnade programmets

    kluster är en kraftig ökning av havsborstmasken

    Marenzelleria spp., som är relativt ny för Östersjön.

    Släktet Marenzelleria förekommer nu i hela Östersjön. I REG När har Marenzelleria år 2011 ökat

    dramatiskt i abundans, medan en mer gradvis ökning över tid har skett i NAT När. En närbesläktad

    havsborstmask,

    Pygospio elegans, av samma familj (Spionidae) uppvisar också ett anmärkningsvärt

    högt individantal i årets undersökning i området utanför Klintehamn.

    Slutsatserna från årets undersökningar är att området utanför Fårösund ej uppnår acceptabel status,

    då det endast når otillfredsställande status. De övriga områdena utanför Klintehamn och Slite, samt

    klustren REG När och NAT När inom det nationellt

    ‐regionalt samordnade miljöövervakningsprogrammet,

    visar relativt stabila värden över gränsen till god status.

     

  • 86.
    Reutgard, Martin
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Sundelin, Brita
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Bedömningsgrunder för missbildade embryon hos vitmärlan (Monoporeia affinis)2013Report (Other academic)
  • 87.
    Reutgard, Martin
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Sundelin, Brita
    Wiklund Eriksson,
    Sammanställning av regionala recipientstudier där vitmärlans reproduktion och embryonalutveckling använts som effektvariabel2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom den nationella miljöövervakningens program för hav och kust registreras effekter av långsiktiga förändringar i Bottniska vikens och Egentliga Östersjöns miljö på embryon av två arter vitmärla (Monoporeia affinis och Pontoporeia fermorata). Syftet med miljöövervakningen är dels att följa storskaliga effekter på bassängnivå med avseende på effekter av förorenade sediment, dels att områdena ska fungera som referenser för regionala studier. Målsättningen med denna rapport är att med hjälp av resultat från regionala studier och miljöövervakningen utvärdera hur vitmärlans reproduktion och embryonalutveckling fungerar som miljöindikator för Östersjön, samt att utvärdera hur representativa den nationella övervakningens områden är för sina respektive havsbassänger. Föreliggande rapport sammanställer och utvärderar resultat från totalt 11 stycken regionala recipientstudier där vitmärlans reproduktion och embryonalutveckling har använts som effektvariabel. Rapporten inkluderar även en studie där tångmärlan (Gammarus sp. ) har använts som testorganism. Studierna sträcker sig från Piteå i norr till Kalmar sund i söder och har genomförts sedan 1978 fram till 2006. Förutom att redovisa enskilda studiers resultat försöker rapporten även ge generella och statistiskt försvarbara svar kring den aktuella undersökningstypen genom att syntetisera de tidigare studiernas resultat i en metaanalys. Resultatet av metaanalysen visar att variabeln missbildade embryon besitter flera viktiga karakteristika för en miljöindikator. Missbildningar uppkommer allmänt i undersökta recipienterna, trots vitt skilda föroreningssituationer, vilket antyder att denna variabel fungerar som en generell miljögiftsindikator för Bottniska viken och Egentliga Östersjön. Sammanställningen visar att andelen missbildade embryon ökar med ökad föroreningsgrad. En regressionsanalys påvisar ett tydligt samband mellan avståndet från föroreningskälla och andelen missbildade embryon. Metaanalysen visar att variabeln missbildade embryon kan detektera signifikanta effekter på stationer med relativt låg föroreningsgrad (20-31 km från utsläppskällan), vilket indikerar att variabeln är mycket känslig. Sammanställningen visar att andelen missbildade embryon ger ett entydigt resultat vilket är viktigt i tolkningen och för beslut om eventuella åtgärder. Regionala referensstationer visar generellt sett en högre andel missbildade embryon både i Bottniska viken och i Egentliga Östersjön jämfört med de nationella övervakningsstationerna. Sannolikt kan detta förklaras med att de regionala referensstationerna ofta ligger närmre kusten och är därför i högre grad påverkade av antropogen verksamhet, och i vissa studier även den aktuella punktkällan. För att en miljöindikator ska kunna användas i bedömningen av miljötillståndet och upptäcka förändringar orsakad av mänsklig påverkan är det väsentligt att ha kunskap om naturliga referens- och bakgrundsvärden. Analysen visar att de data som produceras inom den nationella miljöövervakningen utgör ett mycket viktigt underlag för referens- och bakgrundsvärden som annars är svåra att fastställa i mer begränsade regionala studier. Eftersom sammanställningen visar att de nationella provtagningsstationerna uppvisar en lägre grad av embryomissbildningar i både Bottniska viken och Egentliga Östersjön konkluderar vi att de nationella provtagningspunkterna är representativa referensvärden för respektive havsbassäng.

  • 88.
    Ricklund, Niklas
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Kierkegaard, Amelie
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    McLachlan, Michael
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Screening of decabromodiphenyl ethane (dbdpe) in lake sediment, marine sediment and peregrine falcon (Falco peregrinus) eggs2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Dbdpe has been produced and used for more than 20 years (Umweltbundesamt, 2001). Presumably there have been considerable emissions to the environment. Nevertheless, few scientific studies have been conducted on the environmental behaviour of dbdpe since its introduction to the market. The main objective of this report is therefore to contribute to scientific understanding of the environmental behaviour and occurrence of dbdpe. The work will help to clarify whether dbdpe poses a threat to human health and wildlife. This report is built upon three studies. The first is a screening study of dbdpe in sediments from remote Swedish lakes. The objective of that screening survey was to determine whether dbdpe is present in Swedish lake sediments, and thereby available to the organisms dwelling there. Furthermore, the presence of dbdpe in remote lakes would indicate that long range atmospheric transport and deposition of dbdpe had occurred, because the remote lakes are not expected to have any point sources of BFRs. In the second study, marine sediments along a transect from Stockholm Harbour to the outer archipelago were analyzed for dbdpe. Wastewater treatment plants in Stockholm had been shown to emit dbdpe to Stockholm Harbour. The primary objective of this study was to determine if the marine benthic ecosystem outside Stockholm is exposed to dbdpe, and if so, how far out in the archipelago this exposure reaches. In the third study, Peregrine falcon eggs were analyzed for dbdpe. The eggs of this top predatory bird were hypothesized to be early indicators of dbdpe in Swedish wildlife, since they previously have been shown to accumulate high levels of decaBDE. A comparison of dbdpe and decaBDE concentrations in Peregrine falcon eggs would give information about the relative bioaccumulation potential of these two chemicals.

  • 89.
    Roos, Anna
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bäcklin, Britt-Marie
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Ericson Jogsten, Ingrid
    Executive, Universitet, Örebro universitet.
    Wang, Thanh
    Executive, Universitet, Örebro universitet.
    Awad, Raed
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Benskin, Jonathan
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    POPs, PFAS and metals in ringed seals (Pusa hispida botnica) from the Baltic 1978-20152019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Twenty two pooled samples from 69 juvenile ringed seals collected between 1974 and 2015 were analyzed for PCB (22 congeners), pesticides, PFAS, metals and selenium. Most seals were bycaught in fishing gear.

     

    All CB congeners were above the detection limits. CB-138 and -153 accounted for ca 50% of ∑PCB. CB-180 and -101 stood for ca 10 % each. ∑PCB decreased over the study period with approximately -4.6% annually and since 2000 the mean concentrations (i.e. in pooled samples) were below 9 mg/kg in these juvenile seals, which is the lowest suggested threshold for onset of physiological effects in experimental marine mammal studies.

    sDDT decreased with a rate of ca -8.9% yearly. The proportion of p,p’DDE increased over time as p,p’DDT decreased. Chlordanes and nonachlor also decreased over time (-4.6%). Trans-nonachlor was the most predominating compound. Finally, mirex decreased over time at a rate of approximately -2.3% annually.

     

    Nine PBDE congeners were analyzed in blubber. The predominating BDE was BDE-47 (ca 70%) followed by BDE-99 and BDE-100. Most BDE congeners peaked during the 1990s.

     

    Eleven perfluorinated substances were analysed. PFHxA and PFHpA were below detection limits in all but three samples not included in the statistical analyses. All but FOSA showed increasing trends over the study period, with increasing rates of +5-9% annually. However, if only looking at the last 15 years the concentrations appear stable (i.e. not increasing or decreasing). FOSA showed decreasing rates over the full period as well as the last 15 years. PFOS was observed in the highest concentrations (range 9.4-400 ng/g ww) and was the predominant PFAS. PFNA was the predominant PFCA followed by PFDA and PFUnDA.

     

    Arsenic (As), cadmium (Cd), cobalt (Co), copper (Cu), (Cr), mercury (Hg), manganese (Mn), nickel (Ni), selenium (Se) and zinc (Zn) were analysed in seal liver. Cr was below detection limit in all samples but one, which was at detection limit. Ni was below detection limit in all samples. Only Co showed slight decreasing concentrations, the concentrations of the other metals were stable over time. However, concentrations of Pb were very low, and after 2000 below detection limit (<0.03 mg/kg ww), indicating decreasing concentrations. The relationship Hg vs Se on a molar basis showed no trend over time. Generally, the ratio was slightly below 1, but in five samples it did exceeded 1 (mean ratio was 0.9).

  • 90.
    Salo, Ilkka
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Svensson, Ola
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Offentlig upphandling och miljöpåverkan: Beteendevetenskapligt beslutsperspektiv på upphandlingsprocessen2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Det övergripande syftet med föreliggande rapport är att belysa offentlig upphandling och identifiera eventuella svagheter med avseende på miljökonsekvenser. En studie av svensk och internationell litteratur identifierade viktiga kunskapsområden för att förstå och förbättra processen vid offentlig upphandling med potentiella miljökonsekvenser. Förutom gängse forskningslitteratur inom området användes även annan relevant dokumentation om upphandling samt intervjuer med anställda på Naturvårdsverket och på en medelstor svensk kommun med tjänstemän som ansvarar för upphandling inom olika sektorer. Som en bakgrund till arbetet belyses bland annat de miljökrav som råder vid offentlig upphandling och myndigheter med speciellt stort ansvar inom området. De psykologiskt intressanta utgångspunkterna för upphandling beskrivs utifrån ett antal perspektiv, däribland ett beteendevetenskapligt beslutsteoretiskt perspektiv samt ett socialpsykologiskt -organisatoriskt perspektiv. Teman som behandlas är bland andra säkerhet och risk i upphandlingsprocessen, makt över beslut och dess konsekvenser, kompetens beställare –anbudsgivare och individ-grupp processer.  Resultaten från tidigare forskning, litteratur och dokument samt nu insamlad empiri mynnar ut i en lista över potentiella risker eller hot mot en optimal process vid upphandling med miljökonsekvenser. En rad av dessa hot (t.ex. tidsbrist, begränsade resurser organisatoriskt, individuellt, brist på analys av sekundära effekter) sätts in i sitt sammanhang i en modell över en upphandlingsprocess med dess olika faser eller stadier (t.ex. behovsanalys, kravspecifikation).

  • 91.
    Sjöberg, Karin
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Brorström-Lundén, Eva
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Fredricsson, Malin
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hansson, Katarina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Potter, Annika
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Wängberg, Ingvar
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kreuger, Jenny
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Nanos, Therese
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Areskoug, Hans
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Alpfjord, Heléne
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Andersson, Camilla
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Josefsson, Weine
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Nationell luftövervakning Sakrapport med data från övervakning inom Programområde Luft t.o.m. 20152016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The Swedish Environmental Protection Agency, the unit for Air Quality and Climate Change, is responsible for the national air quality and precipitation monitoring in rural background areas. This report presents the results from the activities within the National monitoring programme for air pollutants regarding measurements (performed by IVL, SU, SLU and SMHI respectively) until 2015 and modelling (performed by SMHI) until 2015 for ground level ozone and 2014 for other pollutants. Furthermore, the National monitoring programme includes some activities on Svalbard, but these results are not presented in this report. January 1, 2016 the monitoring activities at the EMEP site Vavihill, Söderåsen in Skåne, were moved to Hallahus, 1 km north of the former location.

    For most of the air pollutants monitored the situation has improved significantly since the measurement started between 15 and 35 years back, regarding air concentrations as well as deposition in the rural background. The pollution load is in general decreasing the further north one goes.

    For most of the components for which there are environmental quality standards and environmental objectives, the concentrations are well below the limit and target values. The concentrations of ground-level ozone exceed the air quality standard for health. For ground-level ozone, particles and benzene (in urban background air) there is a risk for concentration levels above the specifications of the environmental objectives.

    Acidifying and eutrophying substances

    The concentration of pollutants in air and precipitation has during the last decades decreased significantly due to international agreements to reduce emissions of e.g. sulphur and nitrogen oxides.

    Air

    A comparison between the measured concentrations of sulphur dioxide (SO2) in air in the 1980's and in the 2010's shows that the annual average concentration has been reduced by between 88 and 95% at the EMEP sites. When comparing the Swedish regions, it becomes clear that the concentrations in the 2010's were lowest in northern Sweden, whereas the concentrations in the southeastern and southwestern Sweden were a comparable levels. An exception is 2014 when the concentration in northern Sweden was almost on the same level as in the rest of Sweden. The reason for this is believed to be air transport of sulphur from the outbreak at Holuhraun in Iceland. In Sweden's southwestern and southeastern regions the reduction of SO2 in air has been larger compared to northern Sweden. Similar results were seen also for concentrations of sulphur in deposition for which the decrease of sulphur in southern Sweden was greater compared to northern Sweden. Annual average concentrations of sulphate in the air (SO4) in air, measured at the EMEP sites have fallen by between 70 and 80% from the 1980's to the 2010's.

    A comparison between the measured concentrations in air of nitrogen dioxide (NO2) in the 1980's and the 2010's shows that the annual average concentrations at the EMEP sites have decreased by 50% in southern Sweden (Vavihill, Rörvik/Råö and Aspvreten) and with more than 70% in northern Sweden (Bredkälen). The comparison between the Swedish regions shows that the levels during the 2010’s have been the highest in southwest Sweden and lowest in northern Sweden. The concentrations in southeastern Sweden lie between.

    Annual average concentrations of nitrate (NO3) in the air, measured at the EMEP sites during 1986-2015, show a reduction of approximately 50% in Vavihill and Aspvreten and 35 % at Rörvik / Råö. The nitrate concentration in Bredkälen is for the whole time period much lower compared with the other EMEP sites, but even here the concentrations have decreased significantly. The annual average of ammonium (NH4) in the air has at the EMEP sites declined by 50-60% during the same time period.

    Concentrations of Cl, Na, Mg, Ca, and K in air have been measured at the EMEP sites from 2009 to 2015. Generally the annual average concentrations have been highest at Råö and lowest at Bredkälen.

    Modelling the concentration of different substances in air is achieved by combining observations with model data, in the MATCH Sweden system. Measurements and model data complement each other in order to achieve a better knowledge. With the model system, concentration levels can be divided into contributions from Swedish and foreign emission sources (long-range transport).

    Modelling results (on a regional scale) show that for reduced nitrogen (the sum of ammonium and ammonia) the total yearly average concentration varied between 1.19 μg N/m3 in the south of Sweden, and 0.04 μg N/m3 in the most northern parts of the country in 2014. For nitrogen dioxide the highest concentrations were modelled in the larger urban areas and the concentration varied between 0.06 and 2.31 μg N/m3. The air concentration of SO2 were modelled to vary between 0.03 and 0.81 µg S/m3 in Sweden, and the highest values were seen in the larger urban areas and along the coast of Norrland. During 2014 the Swedish emissions were calculated to have caused on average 27% of the total concentration of SO2 over Swedish land areas. For NO2 and reduced nitrogen the equivalent percentage was estimated to 48% and 37%.

    Precipitation and Deposition

    Wet deposition of sulphur in Sweden was significantly higher in 2014 compared to 2015. This can mainly be explained by the high sulphur emissions from the volcano eruption in Iceland between August 2014 and February 2015. Also the wet deposition of inorganic nitrogen was significantly higher in 2014 compared to 2015, primarily in southwestern Sweden. The highest wet deposition of inorganic nitrogen was just above 20 kg/ha in the most southern part of Sweden. In 2015 the highest wet deposition of inorganic nitrogen was measured at the southwest coast of Sweden, with just below 15 kg/ha.

    A statistical trend analysis for wet deposition has been made for the years 2000-2015. Averages for measurements separated for three different areas in Sweden (North, South-East and South-West) are used in the trend analysis. The monitoring stations included in the analysis in the different areas are the stations that have full data coverage during all years. No aspects of the stations representability in the different areas have been included in the analysis.

    No statistically significant trend in any of the three analysed areas was obtained for the amount of precipitation. Wet deposition of sulphur has decreased significantly by 51-65% over the period 2000-2015 for all three areas in Sweden. The largest decline of sulphur deposition was insouthwestern Sweden and lowest in northern Sweden. The hydrogen ion deposition, which may be used as a measure of the acid load, has also declined in all regions since 2000. No statistically significant change was obtained for chloride deposition in any area 2000-2015.

    Wet deposition of inorganic nitrogen (nitrate + ammonium nitrogen) decreased significantly during the period 2000-2015 in northern Sweden (29%) and southwestern Sweden (24%), while no significant changes were obtained for southeastern Sweden. The wet deposition of ammonium nitrogen showed no statistically significant change in any of the three areas during 2000-2015. However, the wet deposition of nitrate nitrogen decreased by 41% in southwestern Sweden, by 35% in southeastern Sweden and by 34% in northern Sweden since 2000.

    The model system divides the total deposition into wet and dry. The share of the wet to the total deposition was 71% for sulphur (sum of sulphur dioxide and sulphate excluding contribution from sea salt), 79% for reduced (the sum of ammonium and ammonia) and 78% for oxidized nitrogen (sum of NO, NO2, HNO3, PAN, N2O5, NO3- salts and organic NO3- among other substances) in 2014. The deposition for different land use types can also be calculated.

    The modelling shows that the deposition of reduced nitrogen is highest in the southern parts of Sweden, and is lowest in northern Sweden. In 2014 the deposition was increased compared to 2013, and it ranged between 35 and 820 mg N/m2. The Swedish contribution was marginally higher in 2014, indicating that most of the increase was due to long-range transport. A similar pattern was seen for oxidised nitrogen, for which the deposition varied between 40 and 690 mg N/m2 in 2014. For sulphur (sea salt not included) the total deposition varied between 100 and 600 mg S/m2, which was an increase compared to 2013. The volcanic eruption at Bardarbunga in Iceland contributed to the long-range transport of sulphur, especially in mid-Sweden. In 2014 the Swedish emissions caused on average 5% of the deposition of sulphur (sea salt not included) in Swedish land areas. The corresponding number for oxidized and reduced nitrogen was 6% and 15% respectively.

    Heavy metals

    The concentrations of heavy metals in air and in precipitation are lower in Sweden than in some other comparable countries. This can be explained by Sweden’s northerly position and the relative low use of fossil fuels for electricity and heath production. The highest yearly average concentrations of lead, nickel, cadmium and arsenic in the air in southern Sweden are ten times lower than the threshold values given in the EU directives 2004/107/EC and 2008/50/EC. The situation with mercury is slightly different, since this metal predominantly occurs as an elemental gas in the atmosphere. Due to its long atmospheric residence time it is more or less evenly distributed in the northern hemisphere. Nowadays the concentration levels of mercury in air and in precipitation in southern Sweden are similar to that of many other European countries.

    Persistent organic substances

    The concentration of PCBs and chlorinated pesticides in background air has generally declined since the start of the measurements in 1996, the decline has however in recent years levelled off. The air concentrations of PAHs, PCBs and DDTs are generally higher in southern Sweden compared to northern Finland, while α-HCH and chlordanes are at the same level both in the south and in north. The same pattern also applies to the atmospheric deposition.

    The pesticides, aldrin, heptachlor, diuron, atrazine and isoproturon, which only are measured at Råö, have only been detected occasionally in air and deposition samples. Endosulfan (α- and β-endosulfan, endosulfan sulfate) have been detected in all of the air and deposition samples from both Råö and Pallas.

    BDE (47, 99 and 100) has declined in both air and deposition and the levels are in the same range at all sites; Råö, Aspvreten and Pallas. BDE-85, 153, 154, 209 and HBCDD have only been detected occasionally.

    The dioxin/furans concentrations in air are generally higher at the Swedish west coast compared to the Swedish east coast, while the levels of chlorinated paraffins (SCCPs) are higher at Aspvreten compared to Råö.

    The long term monitoring program gives the possibility to follow up measures and bans. Although the use of PCBs was banned long time ago, they still occur in air from background areas. The decrease in PCB levels is slow, which shows that the PCBs are stored in the communities and ecosystems. As regards e.g. PBDEs, there is a marked decline in the levels, which shows the effect of the ban of these chemicals in the EU.

    Plant protection products (pesticides)

    Higher concentrations and a larger number of different pesticides were found in precipitation collected at Vavihill in the very south of Sweden, compared to precipitation collected at Aspvreten (situated just south of Stockholm). Differences in findings between the sites can be explained by the closeness of Vavihill to more intense agricultural areas, both in Sweden and on the European continent. A substantial portion (close to 50%) of the pesticides occurring in precipitation are no longer applied within Sweden, high-lightening the importance of a trans-boundary transport, also of some modern pesticides. Average deposition of pesticides at Vavihill has varied between 100 and 650 mg/ha, month (10-65 µg/m2, month). The deposition at Aspvreten has been one tenth of that at Vavihill. Substances found in air samples are to a large extent the same as those found in precipitation. In a special project we examined whether there are pesticides that are mainly transported in air bound to particles. The results show that a significant proportion of the substances that are currently permitted for use could be detected in the filter rather than in the adsorbent normally analysed. The project shows that it is important in the future to include analysis also of the filter material within the long-term air-monitoring program for pesticides.

    Volatile organic components (VOC)

    Highest concentrations of the VOCs were measured in November to Mars, i.e. during the coldest period of the year. The seasonal variations are probably due to higher emissions from combustion processes wintertime combined with a lower mixing layer in the lower part of the atmosphere during the same period of the year. No specific seasonal variation in the distribution of the VOCs was detected in 2009-2015, the most volatile substances accounted for the largest share in all seasons.

    The environmental quality standard (EQS) for benzene is 5 µg/m3 as an arithmetic annual average. With the guidance of 85 weekly measurements of benzene at the background site Råö and 58 weekly average values in urban background air in Gothenburg (roof level), the EQS was not exceeded at these sites during 2009-2015.

    Rapport C 224 - Nationell luftövervakning – Sakrapport med data från övervakning inom Programområde Luft t.o.m. 2015

    19

    For 1,3-butadiene and benzene there are clarifications to the national environmental objectives (butadiene 0.2 µg/m3 and benzene 1 µg/m3 as annual averages). The average concentrations of more than 6 000 hourly data during 2009-2015 in urban background air in Gothenburg, were <0.1 µg/m3 for 1,3-butadiene and 0.9 µg/m3 for benzene. These results indicate a risk that the environmental objective for benzene is exceeded on an annual basis.

    Particles

    The concentration of PM10 in the regional background is about 15 µg/m³ in southern Sweden (Vavihill and Råö), about 8 in central Sweden (Aspvreten and Norr Malma) and 3 -4 in the north (Bredkälen). The concentration of PM2.5 in the regional background is 7 -9 µg/m³ in southern Sweden (annual mean, Vavihill), 5-7 µg/m³ in central Sweden (Råö and Aspvreten) and about 2 in the northern part of the country (Bredkälen). Also in urban background air the average concentration of PM2.5 decreases northwardly, and is in the south of Sweden (Burlöv, Stockholm) of the same order as in the regional background. In the northern part of the country (Umeå) the concentration levels are somewhat higher in urban than in rural areas. The average exposure indicator shows that Sweden achieves the requirements set by the EU at an acceptable level of exposure.

    At Aspvreten in central Sweden, where measurements of PM10 has been going on since 1990, the level has dropped from almost 20 to 7 -9 µg/m³ today. At Vavihill in Skåne, where measurements began in 2000, and Råö in the Gothenburg area (start of measurement in 2007), there is no clear trend.

    PM2.5 at Aspvreten since 1998 has fallen from 11 to 12 to about 6 µg/m³ today. Most of the decrease occurred in the period 2000 – 2005. The trend is similar at the other stations in Sweden.

    The concentration of organic carbon (OC), in the PM10 fraction, was approximately 1.5 µg/m³ in the southern and central parts of Sweden (Vavihill and Aspvreten) with no clear seasonal variation. The monthly average concentration of elemental carbon (EC) is about 0.2 to 0.5 µg/m³ during winter and from 0.1 to 0.2 during the summer. There is no obvious trend of OC and EC since the start of the measurements in 2008. No measurements are made in Northern Sweden.

    Soot has been measured with an indirect method as 'black smoke' (BS) at several background sites since the early 1980s. Since then, the concentration in southern Sweden decreased from 4-8 to approximately 1.5 µg/m³ today. In northern Sweden (Bredkälen) the concentration was approximately 1.5 in the 1980s and is below 1 µg/m³ today. Most of the decrease occurred in the 1980s and early 1990s. One reason that no reduction is seen thereafter may be that the levels are often below the detection limit of the measurement method.

    Ground-level ozone

    The concentration of ground-level ozone is largely determined by the meteorological conditions, and for the average annual level of ozone there is neither a clear trend in time nor a geographical gradient over the country. The number of episodes of high concentrations of ozone, though, is significantly higher in the southern part of Sweden than in the north, both as regards the 8 hour mean value (limit value for health) and AOT40 (limit value for vegetation). During 2014 and 2015 no hourly values above the information threshold (180 µg/m3) were observed. However, the environmental goal for hourly means (80 µg/m3) as well as the limit value for the 8 hour mean (120 µg/m3) were exceeded at many of the monitoring sites during these years.

    Modelled daily exceedances of 70 μg/m3 of ground-level ozone show that year 2013 had more exceedances than 2014 and 2015 in all of Sweden. Most exceedances occurred in southern Sweden and in the inlands of Norrland. The trend of these exceedances during the years 1990-2013 is increasing across the whole country.

    Between 2013 and 2015, daily exceedances of 120 μg/m3 occur most frequently in southern Sweden, and during 2013 also along the coast of Norrland. The highest number of exceedances occurred in Blekinge in 2014, with about 13 days exceeding 120 μg/m3. In 2015, most exceedances occurred in the south of Sweden and around Gothenburg. The yearly number of days with exceedances of 120 μg/m3 over the period 1990-2013 was lower in the northern parts of Sweden (up to two days) and higher in the south (4-15 days). This suggests that 2013 was a normal/low year for the highest concentrations, while 2014 was a year with higher but not extreme concentrations than normal, except for in Blekinge. The trend of the last 25 years suggests that the number of exceedances of 120 μg/m3 is decreasing in the south of Sweden. That 2014 had higher concentrations than 2013 and 2015 was a result of meteorological variability.

    The indicator AOT40, which shows vegetation impact on crops and forest, was higher during 2013 than during 2014 and 2015, with the largest impact in the south, around Stockholm and in the Gävleborg region. AOT40 for crops in 2013 was close to the average of the period 1990-2013, whilst 2014 and definitely 2015 were lower than average. AOT40 for forest was higher in the north and lower or similar in the south in 2013 compared to the average. The trend over the last 25 years is decreasing everywhere except for the most northern part of Sweden, for both crops and forest impacts. The differences between the years 2013-2015 were caused by meteorological variability.

    Stratospheric ozone

    There is a large natural variation of ozone in the stratosphere from day to day and also over the year. These variations are mainly caused by large scale atmospheric transport mechanisms, but there is also a dependence on atmospheric chemistry. One of these chemically introduced factors is a long term decline of stratospheric ozone due to manmade ozone depleting substances. In global records of total ozone an indication of recovery can now be seen. However, this is often hard to see in data from specific stations due to the large natural variation and local conditions.

    STRÅNG

    The STRÅNG model that generates a number of radiation quantities over northern Europe has now produced data for a long period. An upgrade is under way and should be ready in 2017. For the last couple of years one can see the typical pattern with a strong latitudinal dependence, and that there also is relatively more radiation over the Baltic area compared to nearby similar latitudes.

  • 92.
    Sjöberg, Karin
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Brorström-Lundén, Eva
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hansson, Katarina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Wängberg, Ingvar
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Potter, Annika
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kreuger, Jenny
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Lindström, Bodil
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Areskoug, Hans
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Alpfjord, Heléne
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Andersson, Camilla
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Sakrapport 2013: Data från övervakning inom Programområde Luft t.o.m. år 20132014Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The Swedish Environmental Protection Agency, the unit for Air Quality and Climate Change, is responsible for the national air quality and precipitation monitoring in rural background areas. The report presents the results from the activities within the National monitoring progamme for air pollutants regarding measurements (performed by IVL, ITM and SLU respectively) until 2013 and modelling (performed by SMHI) under 2012.

    For most of the air pollutants monitored the situation has improved significantly since the measurement started between 10 and 30 years back, regarding air concentrations as well as deposition in the rural background. The pollution load is in general decreasing the further north one goes.

    For most of the components for which there are environmental quality standards and environmental objectives, the concentrations are well below the limit and target values. The ozone concentrations exceed the air quality standard for health. For O3, PM2.5 and benzene (in urban background air) there is a risk for concentration levels above the specifications of the environmental objectives.

    Acidifying and eutrophicating substances

    Air

    A comparison made between measured concentrations of SO2-S in air in the 1980s and in the 2000s shows that the annual average concentration has fallen by about 90 % at the EMEP stations. When comparing Swedish regions it becomes clear that the concentration in the 2000s was highest on the Götaland coast and in the Skåne region and in the Svealand-Stockholm region and lowest in the western parts of northern Sweden. Annual average concentrations of SO4-S, measured at the EMEP stations, have fallen by 65-70 % from the 1980s to the 2000s.

    A comparison between measured air concentrations of NO2-N in the 1980s and 2000s show that the average concentrations at the EMEP stations have decreased by 40% in the Götaland coast and Skåne region (Vavihill and Rörvik/Råö) and 70% in the western parts of northern Sweden (Bredkälen). Concentrations in Bredkälen has, however, been low (<1 μg m-3) during the entire period, except in 2003.

    The comparison between Swedish regions shows that the concentrations in the 2000s were highest in the Svealand-Stockholm region and lowest in the western parts of northern Sweden. Annual average of NO3-N in air, which has been measured at the EMEP stations during 1986-2013, shows a tendency to have declined somewhat in Götaland coast and Skåne region (Vavihill). The measurements at other stations show no significant trend. For NH4-N concentration in air, the annual average has decreased by 30-35% during the same period at the stations in Götaland coast and Skåne region (Vavihill and Rörvik/Råö).

    Atmospheric concentrations of Cl, Na, Mg, Ca and K have been measured at the EMEP stations during 2009-2013. Generally the annual average concentrations have been highest at Råö (the county of Halland) and lowest at Bredkälen (the county of Jämtland).

    The modelling is carried out by combining observations and model data into an assessment, where measurements and model data complement each other, in order to achieve a better knowledge. With models it is also possible to quantify the air pollution concentrations into contributions by Swedish and other sources (long-range transport).

    The air concentration of reduced nitrogen in 2012 is modelled to range between 0.09 μg N m-3 in the most northern part of Sweden and 1.7 μg N m-3 in the south. For oxidized nitrogen the highest concentrations are modeled in the larger urban areas and the concentration varies between 0.07 and 2.6 μg N m-3 in Sweden. The air concentration of SO2 is modelled to vary between 0.03 and 1.9 μg S m-3 in Sweden, and the highest values are seen in the larger urban areas and at the Norrland coast.

    In the modelled area covering Sweden, the Swedish contribution in comparison to the total concentration was 42% for SO2, 39% for NO2 and 35% for NHx in 2012.

    Deposition

    The deposition for many of the analyzed substances was relatively low in 2013. This can mainly be explained by the low amount of precipitation in 2013.

    Measured levels of various substances in precipitation over open field consists mainly of wet deposition, but in southern Sweden dry deposition can amount to 40% of the total deposition. The further north in Sweden the lower the dry deposition fraction. The statistical analysis for wet deposition is made for the years 2000-2013. Averages for measurements divided in three different areas in Sweden are used. The measuring stations included in the analysis in the different areas are the stations that have full data coverage during all years. No aspect of the stations representativity in the different areas have been included.

    No statistical trends in any areas of Sweden are obtained for the amount of precipitation. The sulphur deposition has decreased by 49-62% during 2000-2013 in all three areas in Sweden. The sulphur deposition has decreased the most in southwestern Sweden and lowest in northern Sweden. The hydrogen deposition, which may be used as a measure of the acid load, has also declined in all regions since 2000.

    Wet deposition of inorganic nitrogen (nitrate + ammonium) has decreased significantly in all three areas in Sweden during 2000-2013. The deposition of inorganic components has decreased the most in southeast Sweden (30%) and lowest in northern Sweden (25%). The deposition of ammonium, showed no statistically significant change in any of the three areas. The nitrate deposition has decreased 40% in south-western Sweden and by 33% in south-east Sweden, since 2000. In northern Sweden, there are no statistically significant changes for nitrate deposition. However, it is important to bear in mind that it is only at a few of the stations in the different areas where a statistical significant reduction of inorganic components was shown. The only exception from this is the nitrate deposition in south-western Sweden, which decreased at 5 of 6 stations.

    The total deposition can be divided into wet and dry deposition all over the country with the use of models. The share of the wet to the total deposition was 73% for sulfur (sea salt not included), 77% for NH x and 80% for NOy in 2012. The deposition to different land use types can also be calculated.

    The modeling shows that the deposition of oxidized nitrogen is largest in the south-western part of Sweden, and is lowest in northern Sweden. In 2012 the deposition ranges between 40 and 650 mg N m-2. A similar pattern is seen for reduced nitrogen, for which the deposition varies between 35 and 620 mg N m-2 in 2012. For sulfur (sea salt not included) the total deposition varies between 80 and 670 mg S m-2. The deposition is highest in southern Sweden and along the coast of Norrland, and lowest in the inland of Norrland. In 2012 the Swedish emissions caused on average 9% of the deposition of sulfur (sea salt not included) to Swedish land areas. The corresponding number for oxidized and reduced nitrogen was 7% and 17% respectively.

    Heavy metals

    The concentration of heavy metals in air and in precipitation is lower in Sweden than in some other comparable countries. This can be explained by Swedens northerly position and the relative low use of fossil fuels for electricity and heath production. The highest yearly average concentrations of lead, nickel, cadmium and arsenic in the air in southern Sweden are ten times lower than the threshold values given in the EU directives 2004/107/EC and 2008/50/EC. The situation with mercury is slightly different, since this metal predominantly occurs as an elemental gas in the atmosphere. Due to its long atmospheric residence time it is more or less evenly distributed in the northern hemisphere. Nowadays the concentration levels of mercury in air and in precipitation in southern Sweden are similar to that of many other European countries.

    Persistant organic substances

    The concentration of PCBs and chlorinated pesticides in background air has generally declined since the start of the measurements in 1996, the decline has however in recent years levelled off. The air concentrations of PAHs, PCBs and DDTs were generally higher in southern Sweden compared to northern Finland, while α-HCH and chlordanes were in the same level both in the south and in north. The same pattern also applies to the atmospheric deposition.

    The pesticides, aldrin, heptachlor, diuron, atrazine and isoproturon, which only are measured at Råö, have been detected in few air and deposition samples. Endosulfan (α- and β-endosulfan, endosulfan sulfate) is detected in all of the air and deposition samples from both Råö and Pallas.

    BDE (47, 99 and 100) has declined in both air and deposition and levels are in the same range at all stations, Råö, Aspvreten and Pallas. BDE-209 and HBCDD have only been detected occasionally.

    The dioxin/furans concentrations in air were generally higher at the Swedish west coast compared to the Swedish east coast, while the levels of chlorinated paraffins (SCCPs) were higher at Aspvreten compared to Råö.

    The long term monitoring program gives the possibility to follow up measures and bans. Although the use of PCBs was banned long time ago, they still occur in air from background areas. The decrease in PCB levels is slow, which shows that the PCBs are stored in the communities and ecosystems. As regards e.g. PBDEs, there is a marked decline in the levels, which shows the effect of the ban of these chemicals in the EU.

    Plant protection products (pesticides)

    Higher concentrations and a larger number of different pesticides were found in precipitation collected at Vavihill in the very south of Sweden, compared to precipitation collected at Aspvreten (situated just south of Stockholm). Differences in findings between the sites can be explained by the closeness of Vavihill to more intense agricultural areas, both in Sweden and on the European continent. The highest number of substances was usually detected during May and June, but at lower concentrations compared to in October when concentrations were the highest. A substantial portion (close to 50 %) of the pesticides occurring in precipitation is no longer applied within Sweden, high-lightening the importance of a trans-boundary transport, also of some modern pesticides. For some of the pesticides that are now forbidden within EU, in particular atrazine, the results demonstrate decreasing concentrations over time. Among the substances applied within Sweden, prosulfocarb was the substance most frequently detected, and in highest concentrations. Prosulfocarb is applied in large quantities also in our neighbouring countries and is quite volatile. Average deposition of pesticides at Vavihill has varied between 100 and 650 mg ha-1, month-1 (10-65 μg m-2, month-1). The deposition at Aspvreten has been one tenth of that at Vavihill. Substances found in air samples are to a large extent the same as those found in precipit

    Volatile organic components (VOC)

    Highest concentrations of the VOCs were measured in November to Mars, i.e. during the coldest period of the year. The seasonal variations are probably due to higher emissions from combustion processes at wintertime combined with a lower mixing layer in the lower part of the atmosphere during the same period of the year. No specific seasonal variation in the distribution of the VOCs were detected in 2009-2013 the most volatile substances accounted for the largest share in all seasons.

    EQS for benzene is 5 mg m-3 as an arithmetic annual average. With the guidance of 60 weekly measurements of benzene at the background site Råö and 30 weekly average values in urban background air in Gothenburg (roof level), the EQS was not exceeded at these sites during 2009-2013.

    For 1,3-butadiene and benzene there are clarifications to the national environmental objectives (butadiene 0.2 μg m-3 and benzene 1 μg m-3 as annual averages). The average concentrations of more than 5 000 hourly data during 2009-2013 in urban background air in Gothenburg, was <0.1 μg m-3 for 1,3-butadiene and 0.9 μg m-3 for benzene. These results indicate a risk that the environmental objective for benzene is exceeded on an annual basis.

    Particles

    The concentration of PM10 in the regional background is about 15 μg m-³ in southern Sweden (Vavihill and Råö), about 8 in central Sweden (Aspvreten) and 3 in the north (Bredkälen). The concentration of PM2.5 in the regional background is 7 -9 μg m-³ in southern Sweden (annual mean, Vavihill), 5-7 μg m-³ in central Sweden (Råö and Aspvreten) and about 2 in the northern part of the country (Bredkälen). The urban background concentrations of PM2.5 in southern Sweden (Burlöv, Stockholm)is in the same order as in the regional background, while the level is slightly higher in urban than in rural areas in northern Sweden (approximately 4 μg m-³ in Umeå). The average exposure indicator shows that Sweden achieves the requirements set by the EU at an acceptable level of exposure. In Burlöv, however, the environmental objective (maximum of 3 days > 25 μg m-³) were exceeded both 2012 (11 days) and 2013 (8 days).

    At Aspvreten in central Sweden, where measurements of PM10 has been going on since 1990, the level has dropped from almost 20 to 7 μg m-³ today. At Vavihill in Skåne, where measurements began in 2000, and Råö in the Gothenburg area (start of measurement in 2007), there is no clear trend.

    PM2.5 at Aspvreten since 1998 has fallen from 11 to 12 to about 6 μg m-³ today. Most of the decrease occurred in the period 2000 – 2005. The trend are similar at the other stations in Sweden.

    The concentration of soot, measured as organic carbon (OC), in the PM10 fraction, was approximately 1.5 μg m-³ in the southern and middle part of Sweden (Vavihill and Aspvreten) with no clear seasonal variation. The monthly averages concentration of elemental carbon (EC) is about 0.2 to 0.5 μg m-³ during the winter and from 0.1 to 0.2 during the summer. Measurements of OC and EC have been made since April 2008. No measurements are made in Northern Sweden.

    Soot has been measured with an indirect method 'black smoke' (BS) in several background stations since the early 1980s. Since then, the concentration in southern Sweden decreased from 4-7 to approximately 1.5 μg m-³ today. In northern Sweden (Bredkälen) the concentration was approximately 1.5 in the 1980s and is below 1 μg m-³ today. Most of the decrease occurred in the 1980s and early 1990s. One reason that no reduction is seen thereafter may be that the levels are often below the detection limit of the measurement method.

    Ground-level ozone

    The concentration of ground-level ozone is largely determined by the meteorological conditions, and for the average annual level of ozone there is neither a clear trend in time nor a geographical gradient over the country. The number of episodes of high concentrations of ozone, though, is significantly higher in the southern part of Sweden than in the north, both as regards the 8 hour mean value (limit value for health) and AOT40 (limit value for vegetation). During 2012 and 2013 no hourly values above the information threshold (180 μg m-3) were observed. However, the environmental goal for hourly means (80 μg m-3) as well as the limit value for the 8 hour mean (120 μg m-3) were exceeded at many of the monitoring sites during these years.

     

  • 93.
    Sjöberg, Karin
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hansson, H-C
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Kreuger, Jenny
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Brorström Lundin, Eva
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Brodin, Yngve
    Johnsson, Anna
    Rapportering av utvärderingsprojekten metaller partiklar pesticider och organiska ämnen i luft inom programområdet LUFT2007Report (Other academic)
  • 94.
    Sjöberg, Karin
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, Svenska Miljöinstitutet, IVL. Stockholms universitet.
    Hansson, H-C
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Kreuger, Jenny
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Brorström-Lundin, Eva
    Executive, Forskningsinstitut, Svenska Miljöinstitutet, IVL.
    Metaller, partiklar, pesticider och organiska ämnen i luft inom programområde LUFT2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under den senaste 10 års perioden har det framkommit att luftföroreningar har en relativt stor inverkan på folkhälsan. Åtgärder för att minska utsläpp och spridning av miljögifter i form av pesticider, persistenta organiska föreningar och metaller behöver intensifieras. Partiklar har en stark direkt inverkan på hälsan och dessutom har de troligen en stor betydelse för det regionala klimatet. Från detta har behovet av mätningar ökad, dels genom direkt krav från EU och olika internationella organisationer som EMEP vilket ingår under konventionen för gränsöverskridande luftföroreningar LRTAP. Det behövs därmed en revidering av det svenska miljöövervakningsprogrammet för luft för att möta kraven från EU och andra internationella organ, men även för att bättre beskriva tillståndet i Sverige vad gäller hälsopåverkande föreningar eller komponenter som sprids med luften. Det gäller även att kunna möta den utmaning som ett förändrat klimat utgör, dels genom att en förändring av klimatet påverkar direkt spridningen av dessa komponenter i luft, vatten och mark, och dels genom att luftföroreningar som partiklar, sot och ozon påverkar det lokala klimatet, dvs ger temperatur och nederbördsförändringar.

  • 95.
    Sobek, Anna
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Wiberg, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Sundiqvist, Kristina
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Cornelissen, Gerard
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Jonsson, Per
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Dioxiner i Bottenhavet och Bottenviken - pågående utsläpp eller historiska synder2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med det här projektet var att undersöka vilka källor som är viktiga för dagens

    dioxinbelastning i sediment i kustnära områden i Bottenhavet och Bottenviken.

    Dioxinkoncentrationer i åtta daterade sedimentkärnor från fjärdar med olika typer av historisk

    och pågående verksamhet i närområdet analyserades. Dessutom gjordes en

    källfördelningsanalys för att tydliggöra bidraget av olika källor och hur det har förändrats över

    tid. Dioxinkoncentrationer i bottenvatten och sedimentens porvatten har också undersökts för

    att få en bild av om sedimenten idag läcker dioxiner till vattenkolonnen, eller om sedimenten

    fungerar som en sänka och tar upp dioxiner från överliggande vatten. Resultaten visade

    generellt på en mycket tydlig minskning i totalkoncentrationer av dioxiner i de undersökta

    sedimentkärnorna. Vid de flesta lokalerna var koncentrationerna som högst under 1960-tal till

    1980-tal och har sedan dess minskat drastiskt fram till idag, med en genomsnittlig minskning

    på 73 % från toppnivåerna. Det är därmed tydligt att tidigare åtgärder som förbud mot

    pentaklorfenol och bättre reningsprocesser inom industrin har resulterat i en tydlig minskning

    av dioxinutsläpp till havsmiljön. Den här studien visar vidare att samtliga av de undersökta

    kustnära sedimenten läcker ut dioxiner till överliggande vatten. Samtidigt binder dioxinerna

    mycket starkt till det organiska materialet i sedimenten, och det är därmed en mycket liten

    andel av den totala mängden dioxiner i sedimenten som är tillgängliga för läckage till vatten

    och upptag i biota. Genom en källfördelningsanalys där man studerar den relativa

    förekomsten av olika dioxinkongener och kopplar det till en viss typ av källa, kunde tydliga

    kopplingar göras till tidigare och pågående verksamheter vid de flesta lokalerna. Exempel på

    historiska källor som det fanns tydliga spår av är klorfenolanvändning, som har haft en

    mycket stor inverkan på flera platser och en påverkan kan fortfarande ses även i ytliga

    sediment. Till skillnad från klorfenolanvändningen visade sig klorgasblekning ha låg

    påverkan på de studerade sedimenten. På några platser pekar källfördelningsanalysen på

    relativt oförändrade förhållanden även efter topphalterna. Baserat på den här studien kan

    pågående emissioner därmed inte uteslutas, men det är också mycket troligt att resuspension

    har orsakat en långsam återhämtning av sedimenten på de aktuella platserna. Analyser av

    utsjösediment visar att för Östersjön som helhet, är det atmosfäriskt relaterade källor inklusive

    olika typer av förbränning och högtemperaturprocesser (t.ex. metallindustri) som dominerar

    dagens emissioner.

  • 96.
    Sundelin, Brita
    et al.
    Executive, Vattenvårdsförbund, Vänerns vattenvårdsförbund.
    Börjesson, Therese
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU. Executive, Vattenvårdsförbund, Vänerns vattenvårdsförbund.
    Eriksson Wiklund, Ann- Kristin
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU. Executive, Vattenvårdsförbund, Vänerns vattenvårdsförbund.
    Håkansson, Eva
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU. Executive, Vattenvårdsförbund, Vänerns vattenvårdsförbund.
    Vitmärlans reproduktion i Vänern och Vättern 20022002Report (Other academic)
  • 97.
    Sundelin, Brita
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Eriksson, Ann-Kristin
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Håkansson, Eva
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Embryonal utveckling hos vitmärla i fyra sjöar,Vänern, Vättern, Vågsfjärden och Rogsjön1999Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Vitmärlans (

    Monoporeia affinis) embryonalutveckling studerades i fyra insjöar, Vänern,

    Vättern, Vågsfjärden innanför Höga Kusten och Rogsjön i Dalarna. Resultaten visar att

    undersökningstypen embryonal utveckling hos vitmärla går utmärkt att applicera i limniska

    ekosystem. Reproduktionsperioden följer i princip den i Östersjön och trots skillnader i latitud

    skiljer sig inte reproduktionsperioden vilket innebär att sjöar i hela Sverige kan jämföras vid

    samma tidpunkt på året.

    I de nordliga mindre sjöarna Rogsjön och Vågsfjärden, där isläggning i december försvårar

    provtagning i slutet av januari (den tid då embryoanalysen utförs i Östersjön) insamlades

    vitmärlor och sediment i november för inkubering i mikrokosmer fram till analysen i januari.

    Detta förfarande fungerade utmärkt.

    Resultaten indikerar att fekunditeten är generellt lägre i limniska ekosystem än i Östersjön.

    Vänern avviker från övriga sjöar med betydligt högre fekunditet på alla stationer och några

    stationer i södra Vättern uppvisade mycket låg fekunditet. Mer specifika studier krävs

    emellertid för att kunna fastställa om olika förutsättningar för tillväxt/fekunditet råder mellan

    brackvattenekosystem och limniska ekosystem

    Taggmärlan (

    Pallasea quadrispinosa) som förekommer i 3 av sjöarna (inga taggmärlor

    observerades i den individfattiga Rogsjön) uppvisar en likartad reproduktions-och livscykel

    samt en näst intill identisk embryonalutveckling, vilket innebär att vid effektövervakning i

    sjöar kan båda arterna studeras samtidigt.

    Av de fyra sjöar som ingick i studien är Rogsjön mindre lämpad, som representant för en

    opåverkad sjö, på grund av en hög frekvensen missbildade embryon, vilket antyder någon

    form av antropogen påverkan. Rogsjön uppvisade dessutom en mycket låg individtäthet av

    vitmärla, vilket innebär mycket stora ansträngningar i samband med insamlandet av djur.

    Vänern och Vättern kan inte heller betraktas som opåverkade referenssjöar men är på grund

    av sin storlek och riksintresse viktiga att övervaka med tanke på effekter av miljögifter.

    Mycket kraftiga reproduktionsskador observerades på de södra stationerna i Vättern, där 40-

    90 % av äggen var skadade. Outvecklade/obefruktade (odifferentierade) ägg utgjorde

    merparten av de skadade äggen. Förutom den höga andelen odifferentierade ägg uppvisade

    stationerna dessutom en mycket låg fekunditet (ägg per hona), vilket innebär en mycket låg

    produktion på dessa bottnar. Det fanns en positiv koppling mellan låg fekunditet och andel

    odifferentierade ägg. Orsaken till skadorna är emellertid oklara och kompletterande studier

    krävs för att utreda orsakssammanhang.

  • 98.
    Sundelin, Brita
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Eriksson Wiklund, Ann-Kristin
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Börjesson, Therese
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Vitmärlans embryonalutveckling2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vitmärlans embryoutveckling används som en effektvarabel för att detektera förekomsten av förorenade sediment. Exempelvis har andelen missbildade ägg hos vitmärla visat sig korrelera till exponering för olika miljögifter. Under perioden 1994–2000 minskade andelen missbildade embryon i Bottenhavet. Efter den dramatiska populationsnedgången som observerades 1999 har kurvan över missbildade embryon planat ut År 2004 var andelen missbildade embryon högre än tidigare år på de flesta stationer. Det är dock för tidigt att uttala sig om missbildade embryon är på väg att öka i Bottenhavet. Under hela perioden uppvisar kuststationerna utanför Norrbyn och utsjöstationen utanför Härnösand en högre andel missbildade embryon än de stationer som ligger längre ut från kusten utanför Örnsköldsvik.

  • 99.
    Sundin, Peter
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö. SLU, institutionen för miljöanalys.
    Kylin, Henrik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Söderström, Maria
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Asplund, Lillemor
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Alsberg, Tomas
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Fridström, Anders
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Strandell, Michael
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Mätning av organiska ämnen i sediment2000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Av 100 provtagna ytsediment har hittills 80 analyserats. De 20 sjöar som i denna studie tillsvidare har bortprioriterats ligger främst i södra Sverige och i områden där det finns flera närliggande sjöar av samma typ. Grunden för prioriteringen har varit att inte välja bort närliggande sjöar med liknande vattenkemi och morfometri eller sjöar som ingår i i olika intensivprogram inom miljöövervakningen. Detta för att få ett så bra underlag som möjligt för fortsatta studier på området. Ytsedimentproven analyserades med avseende på 19 polycykliska aromatiska kolväten (PAH), med högupplösande GC-MS (se Bilaga 2). Koncentrationerna av S16PAH varierade mellan 0.1 och 39 µg/g på torrviktsbas. Medelvärdet var 4.6 µg/g ts ± 1.3% RSD, medianvärdet var 2.2 µg/g ts. PAH-profilerna domineras av osubstituerade PAH med en förskjutning mot högre molekylvikter, dvs de indikerar en anrikning av högmolekylära pyrolytiskt bildade ämnen. Det relativt kraftiga inslaget av koronen gör det troligt att stoft från bilavgaser utgör en väsentliga källa. Perylen följer ej samma mönster som övriga PAH i denna undersökning, sannolikt beroende på att förekomsten av denna förening i sediment kan förklaras av naturliga källor. En tydlig geografisk trend med lägre halter i norr jämfört med söder, såväl på torrviktsbasis som på glödförlustbasis, kunde påvisas. Samtliga sjöar i undersökningen är att betrakta som bakgrundssjöar, utan kända lokala källor av de undersökta miljöföroreningarna. Vad gäller PAH utgör dock trafiken en diffus källa med regional spridning. Halterna av både sPCB och sDDT var ca 10 gånger högre i ytsediment från sjöar i de mest påverkade länen i södra Sverige än i sedimentprover från de minst påverkade delarna av norra Sverige (se Bilaga 1). Medelhalten av sPCB låg på 9,5 ng/g ts ± 62 % RSD i södra Sverige jämfört med 4,7 ng/g ts ± 121% RSD i norra Sverige. Mängden organiskt material mätt som glödförlust (Gf) verkade inte skilja mellan norra och södra Sverige. Därför utjämnade inte normering mot Gf nämnvärt de geografiska skillnaderna och inte heller de regionala skillnaderna. PCB profilerna varierade mycket ute i landet. Det fanns dock antydan till global fraktionering av de mest lättflyktiga kongenerna (CB-28 och CB-52) som ökade svagt från söder mot norr (som andel av sPCB). Detta gällde även hexaklorbensen (HCB), som har visat sig vara en relativt stabil omvandlingsprodukt av andra klorerade organiska föreningar. DDT-mönstret dominerades av p,p’-DDD och p,p’-DDE i de flesta av sjösedimenten. Endast i 7 av sjöarna kunde p,p’-DDT med säkerhet påvisas. I en av sjöarna dominerade p,p’-DDT vilket antydde en lokal och sentida källa.

  • 100.
    Svensson, Ola
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Raymond, Caroline
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Cederwall, Hans
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Gunnarsson, Jonas
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Askö-Landsortsområdet år 20102011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom det regionalt-nationellt samordnade miljöövervakningsprogrammet för bottenfauna och sedimentkvalité har 20 mjukbottenstationer i Asköområdet undersöks sedan år 2007. Stationerna ligger på djup mellan 9 och 60 meter. Denna rapport presenterar status för bottensamhället (BQI) inom Asköområdet år 2010 och jämför med programmets tidigare årliga undersökningar sedan 2007.

    Långtidsförändringar i området redovisas också för fyra av stationerna som undersökts årligen sedan 1970-talet inom tidigare miljöövervakningsprogram.

    Status för bottenfaunan bestäms med ett bottenkvalitets-index, BQI (Benthic Quality Index). I Asköområdet visar BQI en signifikant nedgång i status sedan 1970-talet. Detta beror främst på en minskning av vitmärlorna Monoporeia affinis och Pontoporeia femorata. Vitmärlorna är känsliga för låga syrehalter och har tilldelats ett högt känslighetsvärde i BQI-indexet. Deras nedgång följdes av en ökning av östersjömusslan Macoma balthica på de bottnar som tidigare dominerats av vitmärlor. Senare har den för Östersjön nya havsborstmasken Marenzelleria spp. tillkommit och förekommer nu på de flesta stationerna. Både Macoma och Marenzelleria har lägre känslighetsvärden än vitmärlorna och ger därmed området en lägre status än vid mätningarna under 1970- och början av 80-talet.

    År 2010 observerades det högsta BQI-värdet (BQI = 6.5) sedan det nya regionala programmet startades 2007, även om det fortfarande är lägre än på 1970-talet. Det höga BQI-värdet för 2010 beror på en viss återhämtning av vitmärlorna Monoporeia affinis och Pontoporeia affinis, samt att isopoden Jaera albifrons ökat i antal sedan 2009.

    En jämförelse av den biologiska mångfalden, uttryckt som antal taxa, visar en högre biodiversitet i år jämfört med 2009. Även den totala abundansen har ökat och visar de högsta värdena sedan programmets början 2007. Biomassan har också ökat jämfört med förra året, men är något lägre än 2008. Största skillnaden i biomassa beror på en ökning av blåmusslan Mytilus edulis, vilket troligtvis delvis beror på vintern 2009-2010 års kraftiga istäckning. Under hårda isvintrar kan isen skrapa loss tångruskor med associerade hårdbottenarter som sedan återfinns på de mjuka, djupare belägna, bottnarna.

    Sammantaget visar årets provtagning att miljötillståndet för mjuka bottnar förbättrats i Asköområdet jämfört med 2007-2009, även om den ekologiska statusen fortfarande ärbetydligt lägre än på 1970-talet.

123 51 - 100 of 108
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf