Publications
Change search
Refine search result
12 51 - 83 of 83
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Löfgren, Stefan
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Brandt, Maja
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Kväve och fosfor i skogsmark, fjäll och myr i norra Sverige: Slutrapport 2005-06-092005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom TRK-projektet noterades behovet av ett antal förbättringar inför framtida

    beräkningar, bl.a. översyn av kväve-typhalter (N) från skog, myr och fjäll i norra

    Sverige. Den använda skogstyphalten i TRK-projektet gav simulerade kvävekoncentrationer

    i vattendrag från fjällnära skogar liksom i delar av Norrlands inland

    som var för höga jämfört med mätdata i stora avrinningsområden. Resultat från

    mätningar av N-förlusterna från skog, myr och fjäll i Göta älvs och Dalälvens

    avrinningsområden visar att det föreligger ett höjdberoende för N-typhalterna.

    Detta projekt har bestått av två delar. I det första momentet har syftet varit att utveckla

    bättre kväve- och fosfortyphalter (N- och P-typhalter) för skog, fjäll och myr genom

    att analysera om det föreligger ett generellt höjdberoende för N- och P-typhalterna i

    små skogsbäckar i norra Sverige, samt om N- och P-halterna varierar med andra

    egenskaper i tillrinningsområdet.

    Vattenkemisk information har insamlats från 613 skogs-, fjäll- och myrdominerade

    avrinningsområden inom och norr om Värmland, Dalarna, Västmanland och

    Gävleborgs län (0,13-249 km2, median 43 km2). Till samtliga mätpunkter har

    avrinningsområdet tagits fram med hjälp av manuell skärmdigitalisering och

    Lantmäteriets höjddatabas, ur vilken även höjdinformation inhämtats. Markslagen

    inom varje avrinningsområde har extraherats ur Röda kartan, Blå kartan och IAKS99.

    Klimatdata och högsta kustlinjen har inhämtats från Sveriges Nationalatlas. För att

    minimera effekten av annan påverkan än atmosfärsdeposition och skogsbruk har alla

    avrinningsområden som innehåller tätortsareal och jordbruksmark sorterats bort.

    Dessutom har de vattenkemiska resultaten från tre områden bedömts som outliers.

    Detta innebär att resultaten från 259 vattendrag använts för statistisk analys.

    Resultaten från denna analys visar att skog, myr och fjäll kan hanteras likvärdigt och

    att samma typhalter kan användas oberoende av markslag. Algoritmer har tagits fram

    för att beräkna typhalterna för totalkväve (Tot-N) och totalfosfor (Tot-P) utgående

    från deras höjdberoende, medan de oorganiska fraktionerna hanteras som konstanta

    halter. Organiskt kväve (Org-N) och residualfosfor (Res-P) har beräknats som en

    mellanskillnad mellan totalhalt och oorganiska fraktioner. Säsongsdynamik har

    introducerats för Tot-N, Org-N, Oorg-N, Tot-P och Res-P, men inte för Oorg-P.

    I nästa moment har den framtagna algoritmen för N testats i sex huvudavrinningsområden

    i norra Sverige. Totalt har koncentrationer för Tot-N, Oorg-N och

    Org-N simulerats i 59 områden och jämförts med uppmätta koncentrationer samt med

    tidigare TRK-simuleringar. Efter en första testomgång skedde en mindre justering av

    typhalten och säsongsvariationen för Oorg-N.

    Slutsatsen är att den framtagna algoritmen för N ger bättre överensstämmelse med

    mätdata i TRK-områden än de typhalter som användes för TRK-beräkningarna. Det

    finns dock en tendens till för höga simulerade koncentrationer av Tot-N och Org-N,

    medan de simulerade Oorg-N-halterna är något lägre än vad mätdata visar.

  • 52.
    Löfgren, Stefan
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Brandt, Maja
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Kväve och fosfor i skogsmark, fjäll och myri norra Sverige: Slutrapport2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    1. Sammanfattning

    Inom TRK-projektet noterades behovet av ett antal förbättringar inför framtida

    beräkningar, bl.a. översyn av kväve-typhalter (N) från skog, myr och fjäll i norra

    Sverige. Den använda skogstyphalten i TRK-projektet gav simulerade kvävekoncentrationer

    i vattendrag från fjällnära skogar liksom i delar av Norrlands inland

    som var för höga jämfört med mätdata i stora avrinningsområden. Resultat från

    mätningar av N-förlusterna från skog, myr och fjäll i Göta älvs och Dalälvens

    avrinningsområden visar att det föreligger ett höjdberoende för N-typhalterna.

    Detta projekt har bestått av två delar. I det första momentet har syftet varit att utveckla

    bättre kväve- och fosfortyphalter (N- och P-typhalter) för skog, fjäll och myr genom

    att analysera om det föreligger ett generellt höjdberoende för N- och P-typhalterna i

    små skogsbäckar i norra Sverige, samt om N- och P-halterna varierar med andra

    egenskaper i tillrinningsområdet.

    Vattenkemisk information har insamlats från 613 skogs-, fjäll- och myrdominerade

    avrinningsområden inom och norr om Värmland, Dalarna, Västmanland och

    Gävleborgs län (0,13-249 km

    2, median 43 km2). Till samtliga mätpunkter har

    avrinningsområdet tagits fram med hjälp av manuell skärmdigitalisering och

    Lantmäteriets höjddatabas, ur vilken även höjdinformation inhämtats. Markslagen

    inom varje avrinningsområde har extraherats ur Röda kartan, Blå kartan och IAKS99.

    Klimatdata och högsta kustlinjen har inhämtats från Sveriges Nationalatlas. För att

    minimera effekten av annan påverkan än atmosfärsdeposition och skogsbruk har alla

    avrinningsområden som innehåller tätortsareal och jordbruksmark sorterats bort.

    Dessutom har de vattenkemiska resultaten från tre områden bedömts som outliers.

    Detta innebär att resultaten från 259 vattendrag använts för statistisk analys.

    Resultaten från denna analys visar att skog, myr och fjäll kan hanteras likvärdigt och

    att samma typhalter kan användas oberoende av markslag. Algoritmer har tagits fram

    för att beräkna typhalterna för totalkväve (Tot-N) och totalfosfor (Tot-P) utgående

    från deras höjdberoende, medan de oorganiska fraktionerna hanteras som konstanta

    halter. Organiskt kväve (Org-N) och residualfosfor (Res-P) har beräknats som en

    mellanskillnad mellan totalhalt och oorganiska fraktioner. Säsongsdynamik har

    introducerats för Tot-N, Org-N, Oorg-N, Tot-P och Res-P, men inte för Oorg-P.

    I nästa moment har den framtagna algoritmen för N testats i sex huvudavrinningsområden

    i norra Sverige. Totalt har koncentrationer för Tot-N, Oorg-N och

    Org-N simulerats i 59 områden och jämförts med uppmätta koncentrationer samt med

    tidigare TRK-simuleringar. Efter en första testomgång skedde en mindre justering av

    typhalten och säsongsvariationen för Oorg-N.

    Slutsatsen är att den framtagna algoritmen för N ger bättre överensstämmelse med

    mätdata i TRK-områden än de typhalter som användes för TRK-beräkningarna. Det

    finns dock en tendens till för höga simulerade koncentrationer av Tot-N och Org-N,

    medan de simulerade Oorg-N-halterna är något lägre än vad mätdata visar.

  • 53.
    Marmefelt, Eleonor
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Olsson, Håkan
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Integrerat kustzonsystem för Hallandskusten2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    SMHI har i samarbete med Länsstyrelsen i Hallands län implementerat SMHIs Kustzonssystem längs Hallandskusten från Onsala kustvatten i norr till Skälderviken i söder. Kustzonssystemet är ett integrerat modellsystem där såväl belastningen på kusten från land och atmosfär som tillståndet i kustzonen beräknas med hjälp av modeller. Tillrinningen från land har beräknats med hjälp av den hydrologiska modellen HBV och koncentrationerna har fastställts med hjälp av observerade data. Atmosfärsdepositionen både på land och i kustområdet beräknas av den atmosfärskemiska MATCH-modellen. Kustzonsmodellen (PROBE-SCOBI), som är en biogeokemisk modell, beräknar tillståndet i kustvattnen. Syftet med Kustzonssystemet är att modellerna skall vara så beskaffade att det är möjligt att skapa långa tidsserier främst av näringsämnen och syrgashalt, samtidigt som miljötillståndet i kustzonen genom modellerna beskrivs med så hög kvalité att modellsystemet kan användas i analyssyfte, exempelvis vid scenariostudier. Kustzonsmodellen är en s.k. en-dimensionell modell, som löser upp modellvariablerna i djupled med hög noggrannhet, men beräknar ett horisontellt medelvärde i sitt område. För att kunna lösa upp de horisontella gradienterna i området måste modellområdet delas in i flertalet delbassänger. Beräkningar görs i alla bassänger, vilka är kopplade med varandra och utbyter egenskaper mellan varandra. Indelningen av Kustzonsmodellens delbassänger längs Hallandskusten följer SVAR-indelningen. Detta innebär att Kustzonsmodellen längs Hallandskusten består av 20 delbassänger.

  • 54. Ojala, Lena
    et al.
    Thunholm, Bo
    Maxe, Lena
    Persson, Gunn
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Bergmark, Mats
    Kan grundvattenmålet klarasvid ändrade klimatförhållanden?– underlag för analys2007Report (Other academic)
  • 55.
    Olsson, Håkan
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Kvantifiering av fysisk påverkan på svenska vatten till följd av vattenuttag, flödesreglering och morfologiska förändringar: Slutrapport december 20042004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom projektet sammanställdes information som kunde användas som indikatorer på

    fysisk påverkan enligt vattendirektivets intentioner. Det rörde sig om information som

    kunde specificeras geografiskt och som kunde tillgängliggöras under projekttiden.

    Målsättningen var att göra en första rikstäckande kartering av områden där det fanns

    vattenobjekt med indikation på kraftig fysisk påverkan.

    Vattenförekomster som är kraftigt fysiskt förändrade kan under vissa förutsättningar

    som specificeras i vattendirektivet bli karaktäriserade som ”preliminärt kraftigt

    modifierade vattenförekomster” (förkortas PKMV). Definitionen ”Kraftigt modifierade

    vatten” erhålls först sedan socio-ekonomiska tester utförts enligt artikel 4:3 i EU:s

    ramdirektiv för vatten. Dessa vattenförekomster får därmed mindre stränga miljömål. I

    projektarbetet identifierades 214 sjöar och 6 kustvattenområden som provisoriskt

    kraftigt modifierade. Inom 3265 delavrinningsområden fanns det i det insamlade

    underlaget indikation på förekomst av vatten som kan komma i fråga som PKMV (se

    karta på sidan 20 i denna rapport).

    Bedömningsunderlag, kartor och kartunderlag som producerats inom projektet lagrades

    vid SMHI för användning vid fortsatt arbete med karaktärisering av vattenförekomster

    inför rapporteringen till EU i mars 2005. Resultaten samlades också på en CD för

    leverans till Naturvårdsverket. I tabell 1 ges en översikt över information som

    sammanställts inom projektet.

    Tabell 1. Antal dokument, kartor och kartunderlag med data (shape-filer) som

    sammanställts i projektet och som rapporteras på CD. Kartor = kartbilder. Shape =

    shape-filer.

    Moment Kartor Shape Word-dok Övrigt

    Vattenuttag 5 1 1 4 av kartorna i Word-dok.

    Regleringsgrad 1

    Flödesindikatorer 1 1

    Flödesstatistik 1

    Regleringshöjd 1

    Sänkta sjöar 3 3

    Dammar 2

    Strandnära 4 4 1

    Hamnar 3 2

    Preliminärt kraftigt modifierade 6 3

    Preliminärt konstgjorda 2

    Slutrapport 1

    SUMMA 27 16 3

  • 56.
    Olsson, Håkan
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Kvantifiering av fysisk påverkan på svenskavatten till följd av vattenuttag,flödesreglering och morfologiskaförändringar: Slutrapport december 20042004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Inom projektet sammanställdes information som kunde användas som indikatorer på

    fysisk påverkan enligt vattendirektivets intentioner. Det rörde sig om information som

    kunde specificeras geografiskt och som kunde tillgängliggöras under projekttiden.

    Målsättningen var att göra en första rikstäckande kartering av områden där det fanns

    vattenobjekt med indikation på kraftig fysisk påverkan.

    Vattenförekomster som är kraftigt fysiskt förändrade kan under vissa förutsättningar

    som specificeras i vattendirektivet bli karaktäriserade som ”preliminärt kraftigt

    modifierade vattenförekomster” (förkortas PKMV). Definitionen ”Kraftigt modifierade

    vatten” erhålls först sedan socio-ekonomiska tester utförts enligt artikel 4:3 i EU:s

    ramdirektiv för vatten. Dessa vattenförekomster får därmed mindre stränga miljömål. I

    projektarbetet identifierades 214 sjöar och 6 kustvattenområden som provisoriskt

    kraftigt modifierade. Inom 3265 delavrinningsområden fanns det i det insamlade

    underlaget indikation på förekomst av vatten som kan komma i fråga som PKMV (se

    karta på sidan 20 i denna rapport).

    Bedömningsunderlag, kartor och kartunderlag som producerats inom projektet lagrades

    vid SMHI för användning vid fortsatt arbete med karaktärisering av vattenförekomster

    inför rapporteringen till EU i mars 2005. Resultaten samlades också på en CD för

    leverans till Naturvårdsverket. I tabell 1 ges en översikt över information som

    sammanställts inom projektet.

    Tabell 1. Antal dokument, kartor och kartunderlag med data (shape-filer) som

    sammanställts i projektet och som rapporteras på CD. Kartor = kartbilder. Shape =

    shape-filer.

    Moment Kartor Shape Word-dok Övrigt

    Vattenuttag 5 1 1 4 av kartorna i Word-dok.

    Regleringsgrad 1

    Flödesindikatorer 1 1

    Flödesstatistik 1

    Regleringshöjd 1

    Sänkta sjöar 3 3

    Dammar 2

    Strandnära 4 4 1

    Hamnar 3 2

    Preliminärt kraftigt modifierade 6 3

    Preliminärt konstgjorda 2

    Slutrapport 1

    SUMMA 27 16 3

  • 57.
    Olsson, Håkan
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Tengdelius-Brunell, Johanna
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Avrinningsområden för vattenförekomster 2012: En hydrologisk indelning för PLC-62013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten är ett uppdrag från HaV, Havs- och Vattenmyndigheten. Informationen i rapporten riktar sig, i första hand, till dem som inom SMED arbetar med Pollution Load Compilation 6 (PLC6), Vattenförvaltningen vid SMHI och till Vattenmyndigheterna. I rapporten redovisas resultatet av en aktivitet inom SMED där syftet var att definiera hydrologiska avrinningsområden för användning vid beräkning av flöden av vatten, kväve och fosfor till havet. Avrinningsområden för Vattenmyndigheternas vattenförekomster identifierades i digitala kartskikt från SVAR, Svenskt VattenARkiv vid SMHI. Från projektet har data leverats till andra utvecklingsprojekt inom SMED-vatten, till modelluppsättningen S-HYPE vid SMHI och till representanter för vattenmyndigheterna. Ett kartskikt med indelning i 27 831 områden var tillgängligt 26 november 2012. Kartskiktet kompletterades med information om flödesordning och identiteter för det havsområde som vattnet rinner till. Det kompletterade kartskiktet var tillgängligt för hämtning 21 december 2012. I början av 2013 gjordes ytterligare granskning av kartskikt och utkast till denna rapport. Det ledde till ytterligare förbättringar av kartskiktet till PLC6. I den här rapporten beskrivs kartskiktets innehåll.

    I slutet av 2012 gjordes korrigeringar av några vattenförekomsters identiteter och kartrepresentationer i SVAR. Dessa ändringar har införts i kartskiktet till PLC6 så att samordningen med vattenmyndigheternas vattenförekomster optimeras. Det här innebar att antalet områden i kartskiktet minskade till 27 830 eftersom två områden slogs samman. Det reviderade kartskiktet till PLC6 blev klart i mars 2013.

    Kartskiktet baseras på avrinningsområden från SVAR version 2012_2. Till den här versionen av vattendelare kunde vi koppla 23 127 av vattenmyndigheternas vattenförekomster i SVAR version 2012_2 inklusive ändringar av vattenförekomsters identiteter införda i SVAR i slutet av 2012. Av de här vattenförekomsterna var 1 103 preliminära, d.v.s. de var ännu inte fastställda av Vattenmyndigheterna. Det finns fler vattenförekomster för sjöar respektive vattendrag i SVAR men de ligger inte vid avrinningsområdenas utlopp.

  • 58.
    Olsson, Håkan
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Tengdelius-Brunell, Johanna
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Avrinningsområden för vattenförekomster 2012: En hydrologisk indelning för PLC-62013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten är ett uppdrag från HaV, Havs- och Vattenmyndigheten.

    Informationen i rapporten riktar sig, i första hand, till dem som inom SMED

    arbetar med Pollution Load Compilation 6 (PLC6), Vattenförvaltningen vid SMHI

    och till Vattenmyndigheterna. I rapporten redovisas resultatet av en aktivitet inom

    SMED där syftet var att definiera hydrologiska avrinningsområden för användning

    vid beräkning av flöden av vatten, kväve och fosfor till havet.

    Avrinningsområden för Vattenmyndigheternas vattenförekomster identifierades i

    digitala kartskikt från SVAR, Svenskt VattenARkiv vid SMHI. Från projektet har

    data leverats till andra utvecklingsprojekt inom SMED-vatten, till modelluppsättningen

    S-HYPE vid SMHI och till representanter för vattenmyndigheterna.

    Ett kartskikt med indelning i 27 831 områden var tillgängligt 26 november 2012.

    Kartskiktet kompletterades med information om flödesordning och identiteter för

    det havsområde som vattnet rinner till. Det kompletterade kartskiktet var

    tillgängligt för hämtning 21 december 2012. I början av 2013 gjordes ytterligare

    granskning av kartskikt och utkast till denna rapport. Det ledde till ytterligare

    förbättringar av kartskiktet till PLC6. I den här rapporten beskrivs kartskiktets

    innehåll.

    I slutet av 2012 gjordes korrigeringar av några vattenförekomsters identiteter och

    kartrepresentationer i SVAR. Dessa ändringar har införts i kartskiktet till PLC6 så

    att samordningen med vattenmyndigheternas vattenförekomster optimeras. Det här

    innebar att antalet områden i kartskiktet minskade till 27 830 eftersom två områden

    slogs samman. Det reviderade kartskiktet till PLC6 blev klart i mars 2013.

    Kartskiktet baseras på avrinningsområden från SVAR version 2012_2. Till den här

    versionen av vattendelare kunde vi koppla 23 127 av vattenmyndigheternas

    vattenförekomster i SVAR version 2012_2 inklusive ändringar av

    vattenförekomsters identiteter införda i SVAR i slutet av 2012. Av de här

    vattenförekomsterna var 1 103 preliminära, d.v.s. de var ännu inte fastställda av

    Vattenmyndigheterna. Det finns fler vattenförekomster för sjöar respektive

    vattendrag i SVAR men de ligger inte vid avrinningsområdenas utlopp.

  • 59.
    Olsson, Håkan
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Tengdelius-Brunell, Johanna
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Avrinningsområden förvattenförekomster 2012: En hydrologisk indelning för PLC-62013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten är ett uppdrag från HaV, Havs- och Vattenmyndigheten.

    Informationen i rapporten riktar sig, i första hand, till dem som inom SMED

    arbetar med Pollution Load Compilation 6 (PLC6), Vattenförvaltningen vid SMHI

    och till Vattenmyndigheterna. I rapporten redovisas resultatet av en aktivitet inom

    SMED där syftet var att definiera hydrologiska avrinningsområden för användning

    vid beräkning av flöden av vatten, kväve och fosfor till havet.

    Avrinningsområden för Vattenmyndigheternas vattenförekomster identifierades i

    digitala kartskikt från SVAR, Svenskt VattenARkiv vid SMHI. Från projektet har

    data leverats till andra utvecklingsprojekt inom SMED-vatten, till modelluppsättningen

    S-HYPE vid SMHI och till representanter för vattenmyndigheterna.

    Ett kartskikt med indelning i 27 831 områden var tillgängligt 26 november 2012.

    Kartskiktet kompletterades med information om flödesordning och identiteter för

    det havsområde som vattnet rinner till. Det kompletterade kartskiktet var

    tillgängligt för hämtning 21 december 2012. I början av 2013 gjordes ytterligare

    granskning av kartskikt och utkast till denna rapport. Det ledde till ytterligare

    förbättringar av kartskiktet till PLC6. I den här rapporten beskrivs kartskiktets

    innehåll.

    I slutet av 2012 gjordes korrigeringar av några vattenförekomsters identiteter och

    kartrepresentationer i SVAR. Dessa ändringar har införts i kartskiktet till PLC6 så

    att samordningen med vattenmyndigheternas vattenförekomster optimeras. Det här

    innebar att antalet områden i kartskiktet minskade till 27 830 eftersom två områden

    slogs samman. Det reviderade kartskiktet till PLC6 blev klart i mars 2013.

    Kartskiktet baseras på avrinningsområden från SVAR version 2012_2. Till den här

    versionen av vattendelare kunde vi koppla 23 127 av vattenmyndigheternas

    vattenförekomster i SVAR version 2012_2 inklusive ändringar av

    vattenförekomsters identiteter införda i SVAR i slutet av 2012. Av de här

    vattenförekomsterna var 1 103 preliminära, d.v.s. de var ännu inte fastställda av

    Vattenmyndigheterna. Det finns fler vattenförekomster för sjöar respektive

    vattendrag i SVAR men de ligger inte vid avrinningsområdenas utlopp.

  • 60.
    Olsson, Håkan
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Årnfelt, Erik
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Kustzonssystemet i regional miljöanalys2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport presenteras det modellsystem som SMHI byggt upp för att beskriva miljötillståndet i kustvattenområden. I rapporten beskrivs kustzonssystemets olika användningsområden, systemets uppbyggnad och behov av indata. Rapporten har tagits fram inom ett projektarbete som Länsstyrelsen Östergötland och SMHI utfört på uppdrag av Naturvårdsverket (NV Dnr 721-2732-02Mm). Kustzonssystemet är speciellt anpassat för beräkning av eutrofieringstillståndet i kustvattenbassänger. Systemet finns uppsatt för Hanöbukten, Östergötlands kustvatten och norra Bohuskusten. I modellsystemet indelas kustområdena i bassänger med en meter tjocka sikt i djupled. Vattenavgränsningarna (oftast sund) mellan bassängerna beskrivs geometriskt och områden med tillrinning till olika delar av kusten definieras. I modellen beräknas flöden av vatten och ämnen till och mellan bassängerna. Flödena skiktas in på olika djup i bassängerna beroende vattnets täthet, som huvudsakligen beror på salthalten. Modellen beräknar nya tillståndsvariabler med korta tidsintervall för varje definierat djupskikt. Begreppet kustzonssystemet innefattar även modeller och system för produktion av indata till kustzonsmodellen och system för presentation av resultat från kustzonsmodellen. I den senaste uppsättningen av kustzonssystemet (Norra Bohuskusten) beräknas miljötillståndet i 30 kopplade bassänger. För varje bassäng och varje dygn samt för en tidsperiod på 10-15 år beräknas temperatur, salthalt, syrgashalt, kvävefraktioner, fosforfraktioner, klorofyll, växtplankton, djurplankton och detritus. Modellen har god vertikal upplösning. Upp till 156 djupskikt har definierats i befintliga modelluppsättningar. Kustzonssystemet kan användas i miljöövervakning och vid uppföljning av miljömål. Inom miljöövervakningen kan modellberäknade resultat användas för att ge en heltäckande bild av eutrofieringstillståndet i ett kustvattenområde. I arbete enligt vattendirektivet bedöms modellsystemet vara tillämpbart i samband med karaktärisering av vattenförekomster. Systemet bedöms vara speciellt användbart vid beskrivning av påverkan och för beräkning av scenarier med koppling till miljömål och effekter av åtgärder. Kustzonssystemet är framtaget för användning vid arbete med eutrofieringsfrågor men den fysikaliska delen av systemet kan köras utan att den biologiska modellen är inkopplad. Den typen av beräkningar ger information om salthalt, temperatur, isläggning, vattenomsättning och vattenutbyten mellan bassänger. Kustzonssystemet bör göras mer tillämpbart och rationellt för körning av scenarier på regional skala genom att system för s.k. TRK-beräkningar (tillrinning, retention och källfördelning i avrinningsområden) (se Brandt & Ejhed, 2002) tas fram med finare geografisk upplösning. Mer information om tillämpningar av modellen finns i kapitel 5 och 6. Exempel på grafisk redovisning av resultat finns i figurerna 3-6. I rapportens avsnitt 7 beskrivs översiktligt hur kustzonssystemet byggs upp. Beskrivningen är något mer utförlig när det gäller den information om utsläpp från punktkällor som behövs vid modellsystemets uppbyggnad. Denna information är nämligen viktig för tillämpningen av kustzonsmodellen och det är information som inte är lättillgänglig för modellbyggaren. I slutet av rapporten finns ett förslag på ytterligare 8 kustområden för framtida implementering av kustzonssystemet. Förslaget är baserat på en prioritering av kustområden med sammanhängande skärgård. Dessutom bygger förslaget på antagandet att varje område omfattas av ca 30 bassänger.

  • 61.
    Persson, Christer
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Magnusson, Mikael
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Kvaliteten i uppmätta nederbördsmängder inom svenska nederbördskemiska stationsnät2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För att uppmätta föroreningshalter i vecko- eller månadsprover från de svenskanederbördskemiska stationsnäten EMEP, PMK (svenska Luft- och Nederbördskemiskanätet) och REG (regionala nederbördskemiska stationsnät, som drivs av IVLi flertalet län, här sammanförda till ett nät) ska vara riktiga krävs att den uppmättanederbördsmängden vid varje station och nederbördstillfälle är representativ för dennederbördsmängd som verkligen fallit. Korrekt bestämda föroreningshalter inederbörden är i sin tur en förutsättning för att den beräknade våtdepositionen ska blikorrekt. Detta gäller oavsett om våtdepositionsberäkningarna baseras enbart pånederbördskemiska mätdata eller om MATCH-Sverige modellen, som inkluderarförenklad dataassimilation av föroreningshalter, utnyttjas. Det är emellertid svårt attmäta upp korrekta nederbördsmängder, flera felkällor finns.I denna studie har en utvärdering gjorts av kvaliteten i uppmätta nederbördsmängderinom de svenska nederbördskemiska stationsnäten. Detta har gjorts med hjälp avobjektivt analyserade nederbördsfält över Sverige, baserade på SMHIs samtliganederbördsstationer samt fjärranalysdata. Resultaten visar att det under vissaperioder under 1998-2001 finns brister i kvaliteten för uppmätta nederbördsmängdervid de svenska EMEP-stationerna Aspvreten och Vavihill och att nederbördsmätningarnainom PMK- och REG-näten visar bristande kvalitet undervinterhalvåren. Det finns dessutom systematiska skillnader i uppsamlingseffektivitetmellan sommar- och vinterhalvår vid dessa båda stationsnät.

  • 62.
    Persson, Christer
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Verbova, Marina
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Rehn, Helena
    SCB.
    Normalårskorrigering av fossil koldioxidemission från fastighetsuppvärmning och elproduktion 1990-2007 varav 2007 avser preliminära data2009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In the UNFCCC Reporting Guidelines on Annual Inventories, Parties are encouraged to give

    information on application of adjustments as it is regarded as important information in

    relation to the monitoring of emission and removal trends and the performance of national

    policies and measures. Information on fossil CO2-emissions adjusted for climatic conditions

    in Sweden was included in the Third National Communication on Climate Change due in

    November 2001 and up-dated in the Fourth National Communication in 2005.

    The Swedish climate varies a great deal from year to year. Temperature, solar radiation and

    wind influence the amount of energy needed to heat buildings in order to maintain normal

    indoor temperatures. Precipitation affects the quantity of water flowing in watercourses and

    hence the potential for generating electric energy using hydropower.

    0

    5

    10

    15

    20

    25

    1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008

    Year

    Fossil CO2-emission (milj. ton)

    Actual

    Normal-year corrected

    Figure 1. Actual and normal-year corrected fossil CO2-emissions for heating of buildings and

    electricity production for the years 1990-2007. For 2007 preliminary data is used for the

    fossil fuel consumption.

    Sweden has developed a normal-year correction method for adjusting fossil CO2-emissions

    for climatic conditions in Sweden to be able to compare the actual emissions with a climatic

    “normal” year. Normal-year correction includes emissions from heating of buildings (but not

    cooling) and from electricity generation. The model used to calculate the need, depending of

    weather, for heating of buildings is described in more detail in Appendix 3 in Sweden’s Third

    National Communication on Climate Change, also in [1] and later further elaborated in

    details. The model for normal-year corrections of CO2-emissions from electricity production

    is described in [2]. Actual and normal-year corrected fossil CO2-emissions caused by heating

    of buildings plus electricity production are shown for 1990-2007 (preliminary data for fossil

    fuel consumption in 2007) in Figure 1. In Table 1 the normal-year corrections of fossil CO2-

    emissions (1000 ton CO2/year) in total and separated for electricity production (including

    electric heating) and heating of buildings (except electric heating) are shown. The correction

    shall be added to the actual emission to obtain the normal-year emission.

    3

    Table 1. Annual 1990-2007 (2007 preliminary data) calculated normal-year corrections of

    fossil CO2-emissions (1000 ton CO2/year). Values are given for the total correction as well as

    separated into heating of buildings (excluding electric heating) and electricity production

    (including electric heating). The correction shall be added to the actual emission to obtain the

    normal-year emission.

    REFERENCES

    [1] Persson C. Normalårskorrigering av Sveriges utsläpp av fossil CO2 från uppvärmning.

    Summary in English. Rapportserie SMED och SMED&SLU, Nr 1. 2004

    [2] Holmberg J. & Axelsson J. Kortfattad metodbeskrivning – Normalårskorrigering av el.

    SwedPower. 2006

  • 63.
    Persson, Christer
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Verbova, Marina
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Rehn, Helena
    SCB.
    Normalårskorrigering av fossil koldioxidemission från fastighetsuppvärmning och elproduktion 1990-2007 varav 2007 avser preliminära data2009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In the UNFCCC Reporting Guidelines on Annual Inventories, Parties are encouraged to give

    information on application of adjustments as it is regarded as important information in

    relation to the monitoring of emission and removal trends and the performance of national

    policies and measures. Information on fossil CO2-emissions adjusted for climatic conditions

    in Sweden was included in the Third National Communication on Climate Change due in

    November 2001 and up-dated in the Fourth National Communication in 2005.

    The Swedish climate varies a great deal from year to year. Temperature, solar radiation and

    wind influence the amount of energy needed to heat buildings in order to maintain normal

    indoor temperatures. Precipitation affects the quantity of water flowing in watercourses and

    hence the potential for generating electric energy using hydropower.

    0

    5

    10

    15

    20

    25

    1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008

    Year

    Fossil CO2-emission (milj. ton)

    Actual

    Normal-year corrected

    Figure 1. Actual and normal-year corrected fossil CO2-emissions for heating of buildings and

    electricity production for the years 1990-2007. For 2007 preliminary data is used for the

    fossil fuel consumption.

    Sweden has developed a normal-year correction method for adjusting fossil CO2-emissions

    for climatic conditions in Sweden to be able to compare the actual emissions with a climatic

    “normal” year. Normal-year correction includes emissions from heating of buildings (but not

    cooling) and from electricity generation. The model used to calculate the need, depending of

    weather, for heating of buildings is described in more detail in Appendix 3 in Sweden’s Third

    National Communication on Climate Change, also in [1] and later further elaborated in

    details. The model for normal-year corrections of CO2-emissions from electricity production

    is described in [2]. Actual and normal-year corrected fossil CO2-emissions caused by heating

    of buildings plus electricity production are shown for 1990-2007 (preliminary data for fossil

    fuel consumption in 2007) in Figure 1. In Table 1 the normal-year corrections of fossil CO2-

    emissions (1000 ton CO2/year) in total and separated for electricity production (including

    electric heating) and heating of buildings (except electric heating) are shown. The correction

    shall be added to the actual emission to obtain the normal-year emission.

    3

    Table 1. Annual 1990-2007 (2007 preliminary data) calculated normal-year corrections of

    fossil CO2-emissions (1000 ton CO2/year). Values are given for the total correction as well as

    separated into heating of buildings (excluding electric heating) and electricity production

    (including electric heating). The correction shall be added to the actual emission to obtain the

    normal-year emission.

    REFERENCES

    [1] Persson C. Normalårskorrigering av Sveriges utsläpp av fossil CO2 från uppvärmning.

    Summary in English. Rapportserie SMED och SMED&SLU, Nr 1. 2004

    [2] Holmberg J. & Axelsson J. Kortfattad metodbeskrivning – Normalårskorrigering av el.

    SwedPower. 2006

  • 64.
    Persson, Christer
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Verbova, Marina
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Rehn, Helena
    SCB.
    Normalårskorrigering av fossil koldioxidemission från fastighetsuppvärmning och elproduktion 1990-2008 varav 2008 avser preliminära data2010Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Normal-year correction of green-house gas

    emissions

    In the UNFCCC Reporting Guidelines on Annual Inventories, Parties are encouraged to give

    information on application of adjustments as it is regarded as important information in

    relation to the monitoring of emission and removal trends and the performance of national

    policies and measures. Information on fossil CO2-emissions adjusted for climatic conditions

    in Sweden was included in the Third National Communication on Climate Change due in

    November 2001 and up-dated in the Fourth and Fifth National Communications in 2005 and

    2009, respectively.

    The Swedish weather conditions vary a great deal from year to year. Temperature, solar

    radiation and wind influence the amount of energy needed to heat buildings in order to

    maintain normal indoor temperatures. Precipitation affects the quantity of water flowing in

    watercourses and hence the potential for generating electric energy using hydropower.

    0

    5

    10

    15

    20

    25

    1990

    1992

    1994

    1996

    1998

    2000

    2002

    2004

    2006

    2008

    Year

    Fossil CO2-emission (milj. ton)

    Actual

    Normal-year corrected

    Figure 1. Actual and normal-year corrected fossil CO2-emissions for heating of buildings and

    electricity production for the years 1990-2008. For the year 2008 preliminary fossil fuel

    consumption data is used.

    Sweden has developed a normal-year correction method, which makes it possible to adjust

    actual fossil CO2-emissions in Sweden for a specific year to the fossil CO2-emissions which

    should have taken place in a climatic “normal” year and facilitate a comparison. Normal-year

    correction includes emissions from heating of buildings (but not cooling) and from electricity

    generation. The model used to calculate the need, depending on weather, for heating of

    2

    buildings is described in more detail in Appendix 3 in Sweden’s Third National

    Communication on Climate Change, also in [1] and later further elaborated in details. The

    model for normal-year corrections of CO2-emissions from electricity production, including

    hydro-power, is described in [2]. Actual and normal-year corrected fossil CO2-emissions

    caused by heating of buildings plus electricity production is shown for 1990-2008

    (preliminary data for fossil fuel consumption in 2008) in Figure 1. In Table 1 the normal-year

    corrections of fossil CO2-emissions (1000 ton CO2/year) in total and separated for electricity

    production (including electric heating) and heating of buildings (except electric heating) are

    shown. The correction shall be added to the actual emission to obtain the normal-year

    emission. The normal-year corrected total emissions of fossil CO2 for heating of buildings and

    electricity production were almost constant during the period 1990-1999. Since then the

    emission has gradually decreased and the value for 2008 is about half of the levels before year

    2000.

    Normal-year corrections of fossil CO2 [1000 ton CO2/year]

    Year

    Electricity

    production&heating

    Heating building excl elheating

    Total normal-year

    correction

    1990 1 315 1 943 3 258

    1991 449 765 1 213

    1992 877 1 425 2 302

    1993 149 502 652

    1994 -238 496 258

    1995 484 342 826

    1996 -1 338 -757 -2 095

    1997 560 680 1 240

    1998 760 325 1 084

    1999 807 1 065 1 872

    2000 1 707 1 619 3 325

    2001 660 487 1 147

    2002 191 901 1 091

    2003 -133 662 529

    2004 356 642 998

    2005 733 859 1 592

    2006 333 965 1 298

    2007 477 991 1 468

    2008P 240 964 1 203

    Table 1. Annual 1990-2008 (2008 preliminary data) calculated normal-year corrections of

    fossil CO2-emissions (1000 ton CO2/year). Values are given for the total correction as well as

    separated into heating of buildings (excluding electric heating) and electricity production

    (including electric heating). The correction shall be added to the actual emission to obtain the

    normal-year emission.

    REFERENCES

    [1] Persson C. Normalårskorrigering av Sveriges utsläpp av fossil CO2 från uppvärmning.

    Summary in English. Rapportserie SMED och SMED&SLU, Nr 1. 2004

    [2] Holmberg J. & Axelsson J. Kortfattad metodbeskrivning – Normalårskorrigering av el.

    SwedPower. 2006

  • 65.
    Persson, Christer
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Verbova, Marina
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Rehn, Helena
    SCB.
    Normalårskorrigering av fossil koldioxidemission från fastighetsuppvärmning och elproduktion 1990-2008 varav 2008 avser preliminära data2010Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Normal-year correction of green-house gas

    emissions

    In the UNFCCC Reporting Guidelines on Annual Inventories, Parties are encouraged to give

    information on application of adjustments as it is regarded as important information in

    relation to the monitoring of emission and removal trends and the performance of national

    policies and measures. Information on fossil CO2-emissions adjusted for climatic conditions

    in Sweden was included in the Third National Communication on Climate Change due in

    November 2001 and up-dated in the Fourth and Fifth National Communications in 2005 and

    2009, respectively.

    The Swedish weather conditions vary a great deal from year to year. Temperature, solar

    radiation and wind influence the amount of energy needed to heat buildings in order to

    maintain normal indoor temperatures. Precipitation affects the quantity of water flowing in

    watercourses and hence the potential for generating electric energy using hydropower.

    0

    5

    10

    15

    20

    25

    1990

    1992

    1994

    1996

    1998

    2000

    2002

    2004

    2006

    2008

    Year

    Fossil CO2-emission (milj. ton)

    Actual

    Normal-year corrected

    Figure 1. Actual and normal-year corrected fossil CO2-emissions for heating of buildings and

    electricity production for the years 1990-2008. For the year 2008 preliminary fossil fuel

    consumption data is used.

    Sweden has developed a normal-year correction method, which makes it possible to adjust

    actual fossil CO2-emissions in Sweden for a specific year to the fossil CO2-emissions which

    should have taken place in a climatic “normal” year and facilitate a comparison. Normal-year

    correction includes emissions from heating of buildings (but not cooling) and from electricity

    generation. The model used to calculate the need, depending on weather, for heating of

    2

    buildings is described in more detail in Appendix 3 in Sweden’s Third National

    Communication on Climate Change, also in [1] and later further elaborated in details. The

    model for normal-year corrections of CO2-emissions from electricity production, including

    hydro-power, is described in [2]. Actual and normal-year corrected fossil CO2-emissions

    caused by heating of buildings plus electricity production is shown for 1990-2008

    (preliminary data for fossil fuel consumption in 2008) in Figure 1. In Table 1 the normal-year

    corrections of fossil CO2-emissions (1000 ton CO2/year) in total and separated for electricity

    production (including electric heating) and heating of buildings (except electric heating) are

    shown. The correction shall be added to the actual emission to obtain the normal-year

    emission. The normal-year corrected total emissions of fossil CO2 for heating of buildings and

    electricity production were almost constant during the period 1990-1999. Since then the

    emission has gradually decreased and the value for 2008 is about half of the levels before year

    2000.

    Normal-year corrections of fossil CO2 [1000 ton CO2/year]

    Year

    Electricity

    production&heating

    Heating building excl elheating

    Total normal-year

    correction

    1990 1 315 1 943 3 258

    1991 449 765 1 213

    1992 877 1 425 2 302

    1993 149 502 652

    1994 -238 496 258

    1995 484 342 826

    1996 -1 338 -757 -2 095

    1997 560 680 1 240

    1998 760 325 1 084

    1999 807 1 065 1 872

    2000 1 707 1 619 3 325

    2001 660 487 1 147

    2002 191 901 1 091

    2003 -133 662 529

    2004 356 642 998

    2005 733 859 1 592

    2006 333 965 1 298

    2007 477 991 1 468

    2008P 240 964 1 203

    Table 1. Annual 1990-2008 (2008 preliminary data) calculated normal-year corrections of

    fossil CO2-emissions (1000 ton CO2/year). Values are given for the total correction as well as

    separated into heating of buildings (excluding electric heating) and electricity production

    (including electric heating). The correction shall be added to the actual emission to obtain the

    normal-year emission.

    REFERENCES

    [1] Persson C. Normalårskorrigering av Sveriges utsläpp av fossil CO2 från uppvärmning.

    Summary in English. Rapportserie SMED och SMED&SLU, Nr 1. 2004

    [2] Holmberg J. & Axelsson J. Kortfattad metodbeskrivning – Normalårskorrigering av el.

    SwedPower. 2006

  • 66.
    Persson, Christer
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Verbova, Marina
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Rehn, Helena
    SCB.
    Normalårskorrigering av fossil koldioxidemission från fastighetsuppvärmning och elproduktion 2008-2010 varav 2010 avser preliminära data: Resultatredovisning för hela perioden 1990-20102011Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In the UNFCCC Reporting Guidelines on Annual Inventories, Parties are encouraged to give information on application of adjustments as it is regarded as important information in relation to the monitoring of emission and removal trends, and the performance of national policies and measures. Information on fossil CO2-emissions adjusted for weather and climatic conditions in Sweden was included in the Third National Communication on Climate Change in 2001, and up-dated in the Fourth and Fifth National Communication in 2005 and 2009, respectively.

    The Swedish weather conditions vary a great deal from year to year. Temperature, solar radiation and wind influence the amount of energy needed to heat buildings in order to maintain normal indoor temperatures. Precipitation affects the quantity of water flowing in watercourses and hence the potential for generating electric energy using hydropower.

    Figure 1. Actual and normal-year corrected fossil CO2-emissions for heating of buildings and electricity production in Sweden for the years 1990-2010. For the year 2010 preliminary statistics on fossil fuel consumption is used.

    Sweden has developed a normal-year correction method, which makes it possible to adjust actual fossil CO2-emissions in Sweden for a specific year to the fossil CO2-emissions which should have taken place in a climatic "normal" year and facilitate a comparison. Normal-year correction includes emissions from heating of buildings (but not cooling) and from electricity generation. The model used to calculate the need, depending on weather, for heating of buildings is described in more detail in reference [1] and later further elaborated in details [3]. The model for normal-year corrections of CO2-emissions from electricity production, including hydro-power, is described in [2]. Actual and normal-year corrected fossil CO2-2

    emissions caused by heating of buildings and electricity production is shown for 1990-2010 (preliminary data for fossil fuel consumption in 2010) in Figure 1. In Table 1 the normal-year corrections of fossil CO2-emissions (1000 tons CO2/year) in total and separated for electricity production (including electric heating) and heating of buildings (except electric heating) are shown. The correction shall be added to the actual emission to obtain the normal-year emission. The normal-year corrected total emissions of fossil CO2 for heating of buildings and electricity production was almost constant during the period 1990-1999. Since then the emission has gradually decreased and was in 2009 about half of the levels during the period 1990-1999. In 2010, which was an exceptional year with regard to low Swedish nuclear power production combined with an unusually long and cold winter, there was a slight increase in the normal-year corrected fossil CO2-emissions compared to in 2009.

    Year Electricity production&heating Heating building excl el-heating Total normal-year correction 1990 1 315 1 943 3 258 1991 449 765 1 213 1992 877 1 425 2 302 1993 149 502 652 1994 -238 496 258 1995 484 342 826 1996 -1 338 -757 -2 095 1997 560 680 1 240 1998 760 325 1 085 1999 807 1 065 1 872 2000 1 708 1 619 3 326 2001 660 487 1 147 2002 191 901 1 092 2003 -133 662 529 2004 356 642 998 2005 733 859 1 592 2006 333 965 1 298 2007 478 991 1 469 2008 339 908 1 248 2009 230 626 855 2010 -410 -1 228 -1 639 Normal-year corrections of fossil CO2 [1000 ton CO2/year]

    Table 1. Annual 1990-2010 (2010 preliminary data) calculated normal-year corrections of fossil CO2-emissions (1000 ton CO2/year). Values are given for the total correction as well as separated into heating of buildings (excluding electric heating) and electricity production (including electric heating). The correction shall be added to the actual emission to obtain the normal-year emission.

    REFERENCES

    [1] Persson C. Normalårskorrigering av Sveriges utsläpp av fossil CO2 från uppvärmning. Summary in English. Rapportserie SMED och SMED&SLU, Nr 1. 2004

    [2] Holmberg J. & Axelsson J. Kortfattad metodbeskrivning – Normalårskorrigering av el. SwedPower. 2006

    [3] Normalårskorrigering av fjärrvärmebränslen. Rapport till Naturvårdsverket. Profu AB 2006.

  • 67.
    Persson, Christer
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Verbova, Marina
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Rehn, Helena
    Normalårskorrigering av fossilkoldioxidemission frånfastighetsuppvärmning ochelproduktion 1990-2008 varav 2008avser preliminära data2009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Normal-year correction of green-house gas

    emissions

    In the UNFCCC Reporting Guidelines on Annual Inventories, Parties are encouraged to give

    information on application of adjustments as it is regarded as important information in

    relation to the monitoring of emission and removal trends and the performance of national

    policies and measures. Information on fossil CO

    2-emissions adjusted for climatic conditions

    in Sweden was included in the Third National Communication on Climate Change due in

    November 2001 and up-dated in the Fourth and Fifth National Communications in 2005 and

    2009, respectively.

    The Swedish weather conditions vary a great deal from year to year. Temperature, solar

    radiation and wind influence the amount of energy needed to heat buildings in order to

    maintain normal indoor temperatures. Precipitation affects the quantity of water flowing in

    watercourses and hence the potential for generating electric energy using hydropower.

    Sweden has developed a normal-year correction method, which makes it possible to adjust

    actual fossil CO

    2-emissions in Sweden for a specific year to the fossil CO2-emissions which

    should have taken place in a climatic “normal” year and facilitate a comparison. Normal-year

    correction includes emissions from heating of buildings (but not cooling) and from electricity

    generation. The model used to calculate the need, depending on weather, for heating of

    2

    buildings is described in more detail in Appendix 3 in Sweden’s Third National

    Communication on Climate Change, also in [1] and later further elaborated in details. The

    model for normal-year corrections of CO

    2-emissions from electricity production, including

    hydro-power, is described in [2]. Actual and normal-year corrected fossil CO

    2-emissions

    caused by heating of buildings plus electricity production is shown for 1990-2008

    (preliminary data for fossil fuel consumption in 2008) in Figure 1. In Table 1 the normal-year

    corrections of fossil CO

    2-emissions (1000 ton CO2/year) in total and separated for electricity

    production (including electric heating) and heating of buildings (except electric heating) are

    shown. The correction shall be added to the actual emission to obtain the normal-year

    emission. The normal-year corrected total emissions of fossil CO

    2 for heating of buildings and

    electricity production were almost constant during the period 1990-1999. Since then the

    emission has gradually decreased and the value for 2008 is about half of the levels before year 2000.

  • 68.
    Persson, Christer
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Verbova, Marina
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Rehn, Helena
    Normalårskorrigering avfossil koldioxidemission frånfastighetsuppvärmning ochelproduktion 1990-2007varav 2007 avser preliminäradata2009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In the UNFCCC Reporting Guidelines on Annual Inventories, Parties are encouraged to give

    information on application of adjustments as it is regarded as important information in

    relation to the monitoring of emission and removal trends and the performance of national

    policies and measures. Information on fossil CO

    2-emissions adjusted for climatic conditions

    in Sweden was included in the Third National Communication on Climate Change due in

    November 2001 and up-dated in the Fourth National Communication in 2005.

    The Swedish climate varies a great deal from year to year. Temperature, solar radiation and

    wind influence the amount of energy needed to heat buildings in order to maintain normal

    indoor temperatures. Precipitation affects the quantity of water flowing in watercourses and

    hence the potential for generating electric energy using hydropower.

    Sweden has developed a normal-year correction method for adjusting fossil CO

    2-emissions

    for climatic conditions in Sweden to be able to compare the actual emissions with a climatic

    “normal” year. Normal-year correction includes emissions from heating of buildings (but not

    cooling) and from electricity generation. The model used to calculate the need, depending of

    weather, for heating of buildings is described in more detail in Appendix 3 in Sweden’s Third

    National Communication on Climate Change, also in [1] and later further elaborated in

    details. The model for normal-year corrections of CO

    2-emissions from electricity production

    is described in [2]. Actual and normal-year corrected fossil CO

    2-emissions caused by heating

    of buildings plus electricity production are shown for 1990-2007 (preliminary data for fossil

    fuel consumption in 2007) in Figure 1. In Table 1 the normal-year corrections of fossil CO

    2-

    emissions (1000 ton CO

    2/year) in total and separated for electricity production (including

    electric heating) and heating of buildings (except electric heating) are shown. The correction

    shall be added to the actual emission to obtain the normal-year emission.

  • 69.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bennet, Cecilia
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    von Brömssen, Claudia
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Akselsson, Cecilia
    Swedish Environmental Protection Agency. Lunds Universitet.
    Hansen, Karin
    Karlsson, Per Erik
    Granat, Lennart
    Kronnäs, Veronika
    Engardt, Magnuz
    Hellsten, Sofie
    Svensson, Annika
    Simpson, David
    Trender i kvävenedfall över Sverige 1955-20112013Report (Other academic)
  • 70.
    Segersson, David
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Fridell, Erik
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Uppdatering av typfartyg för svensk inrikes sjöfart2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ett uppdaterat typfartyg har tagits fram för svensk inrikes civil sjöfart. Avsikten är att denna beskrivning skall användas inom kommande internationell rapportering. Typfartyget grundas på samtliga fartygsrörelser som registrerats av HELCOM:s AIS-nätverk inom Östersjön och Västerhavet under år 2011. Endast fartygsrörelser mellan svenska hamnar används i sammanvägningen. Fartygen har klassats utifrån sin identitet (MMSI och IMO-nummer) och den information som finns att tillgå i Sjöfartsverkets databaser. Uppdelning på olika motortyper och bränsletyper inom varje fartygskategori har gjorts utifrån tidigare studier. Begränsningar i detaljeringsgraden vid klassificering av fartygen gjorde det svårt att avgöra hur bränsle bör allokeras mellan passagerarfärjor, Ro-Pax och kryssningsfartyg. Då emissionsfaktorer för dessa ligger nära varandra påverkas inte den slutliga emissionsberäkningen mer än marginellt.

  • 71.
    Segersson, David
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Verbova, Marina
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Danielsson, Helena
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gerner, Annika
    SCB.
    Metod-och kvalitetsbeskrivning Geografisk fördelning av emissioner till luft år 20082010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sverige rapporterar årligen nationella utsläpp till luft till UNFCCC (FN:s klimatkonvention) och CLRTAP (UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar). Förutom emissioner på nationell nivå finns även behov av data med högre geografisk upplösning. För regional uppföljning av miljömålen behövs emissioner på kommun- och länsnivå.

    Detta dokument utgör en metod- och kvalitetsbeskrivning av geografiskt fördelade emissioner för år 2008. Emissionerna presenteras i 40 olika sektorer uppdelade på 8 huvudsektorer. Huvudsektorerna är Energiförsörjning, Industriprocesser, Transporter, Lösningsmedels-användning, Avfall och avlopp, Internationell luftfart och sjöfart, Jordbruk samt Arbetsmaskiner.

    Inga växthusgaser fördelas geografiskt för huvudsektorn Internationell luftfart och sjöfart. Orsaken är att riktlinjerna för rapportering av växthusgaser till UNFCCC kräver att man utgår från mängd bunkrat bränsle inom landet. Emissionerna från detta bränsle sker sedan längs hela fartygets eller flygplanets färd och endast en mindre del emitteras inom Sveriges gränser. Nuvarande metodik för geografisk fördelning innebär att emissioner fördelas ut inom Sveriges gränser, och täcker därmed inte in specialfallet som växthusgaser från internationell luftfart och sjöfart utgör.

    Den geografiska fördelningen utförs huvudsakligen enligt konceptet "top-down". Detta innebär att emissioner bryts ner från en nationell eller regional totalemission för att uppnå en högre rumslig upplösning. Nedbrytningen till högre rumslig upplösning kräver en geografisk begränsning av emissionerna och statistik på regional nivå.

    Metoden för geografisk fördelning tillåter för vissa sektorer en mycket hög rumslig upplösning (t.ex. för vägtrafik). För flera sektorer är emellertid resultaten otillförlitliga om de ska studeras med högre upplösning än kommunnivå (och i vissa fall länsnivå). Denna leverans innehåller resultat i form av Excel-tabeller på läns- och kommunnivå. Exempel på resultaten redovisas grafiskt på länsnivå och för huvudsektorer i Bilaga 3. Dessutom levereras kartmaterial med ämnesvis totalemissioner för alla ingående ämnen.

    Arbetet med geografisk fördelning av Sveriges utsläpp till luft är sedan 2007 ett årligt projekt. Projektet har ett långsiktigt perspektiv med målsättningen att stegvis förbättra kvaliteten på geografiskt upplösta emissionsdata. Resultaten för alla sektorer presenteras med samma geografiska upplösning även om kvaliteten varierar. På grund av detta krävs det att användare av dessa emissionsdata går igenom kvalitetsbeskrivningen och bedömer om osäkerheterna är acceptabla för den aktuella tillämpningen. I de fall metodiken förbättras kan det innebära ett brott i tidsserien för emissioner från en viss sektor. För att inte förändringar i tidsserierna som orsakats av metodförändringar skall tolkas som verkliga förändringar redovisas samtliga förändringar som gjorts i fördelningsmetodiken i och med årets framtagning av data (se avsnittet Metodikförändringar). Under 2010 är ett projekt planerat för att möjliggöra omräkningar av tidigare års emissioner. På detta sätt kommer flera trendbrott kunna korrigeras.

  • 72.
    Sjöberg, Karin
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Brorström-Lundén, Eva
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Fredricsson, Malin
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hansson, Katarina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Potter, Annika
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Wängberg, Ingvar
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kreuger, Jenny
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Nanos, Therese
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Areskoug, Hans
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Alpfjord, Heléne
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Andersson, Camilla
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Josefsson, Weine
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Nationell luftövervakning Sakrapport med data från övervakning inom Programområde Luft t.o.m. 20152016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The Swedish Environmental Protection Agency, the unit for Air Quality and Climate Change, is responsible for the national air quality and precipitation monitoring in rural background areas. This report presents the results from the activities within the National monitoring programme for air pollutants regarding measurements (performed by IVL, SU, SLU and SMHI respectively) until 2015 and modelling (performed by SMHI) until 2015 for ground level ozone and 2014 for other pollutants. Furthermore, the National monitoring programme includes some activities on Svalbard, but these results are not presented in this report. January 1, 2016 the monitoring activities at the EMEP site Vavihill, Söderåsen in Skåne, were moved to Hallahus, 1 km north of the former location.

    For most of the air pollutants monitored the situation has improved significantly since the measurement started between 15 and 35 years back, regarding air concentrations as well as deposition in the rural background. The pollution load is in general decreasing the further north one goes.

    For most of the components for which there are environmental quality standards and environmental objectives, the concentrations are well below the limit and target values. The concentrations of ground-level ozone exceed the air quality standard for health. For ground-level ozone, particles and benzene (in urban background air) there is a risk for concentration levels above the specifications of the environmental objectives.

    Acidifying and eutrophying substances

    The concentration of pollutants in air and precipitation has during the last decades decreased significantly due to international agreements to reduce emissions of e.g. sulphur and nitrogen oxides.

    Air

    A comparison between the measured concentrations of sulphur dioxide (SO2) in air in the 1980's and in the 2010's shows that the annual average concentration has been reduced by between 88 and 95% at the EMEP sites. When comparing the Swedish regions, it becomes clear that the concentrations in the 2010's were lowest in northern Sweden, whereas the concentrations in the southeastern and southwestern Sweden were a comparable levels. An exception is 2014 when the concentration in northern Sweden was almost on the same level as in the rest of Sweden. The reason for this is believed to be air transport of sulphur from the outbreak at Holuhraun in Iceland. In Sweden's southwestern and southeastern regions the reduction of SO2 in air has been larger compared to northern Sweden. Similar results were seen also for concentrations of sulphur in deposition for which the decrease of sulphur in southern Sweden was greater compared to northern Sweden. Annual average concentrations of sulphate in the air (SO4) in air, measured at the EMEP sites have fallen by between 70 and 80% from the 1980's to the 2010's.

    A comparison between the measured concentrations in air of nitrogen dioxide (NO2) in the 1980's and the 2010's shows that the annual average concentrations at the EMEP sites have decreased by 50% in southern Sweden (Vavihill, Rörvik/Råö and Aspvreten) and with more than 70% in northern Sweden (Bredkälen). The comparison between the Swedish regions shows that the levels during the 2010’s have been the highest in southwest Sweden and lowest in northern Sweden. The concentrations in southeastern Sweden lie between.

    Annual average concentrations of nitrate (NO3) in the air, measured at the EMEP sites during 1986-2015, show a reduction of approximately 50% in Vavihill and Aspvreten and 35 % at Rörvik / Råö. The nitrate concentration in Bredkälen is for the whole time period much lower compared with the other EMEP sites, but even here the concentrations have decreased significantly. The annual average of ammonium (NH4) in the air has at the EMEP sites declined by 50-60% during the same time period.

    Concentrations of Cl, Na, Mg, Ca, and K in air have been measured at the EMEP sites from 2009 to 2015. Generally the annual average concentrations have been highest at Råö and lowest at Bredkälen.

    Modelling the concentration of different substances in air is achieved by combining observations with model data, in the MATCH Sweden system. Measurements and model data complement each other in order to achieve a better knowledge. With the model system, concentration levels can be divided into contributions from Swedish and foreign emission sources (long-range transport).

    Modelling results (on a regional scale) show that for reduced nitrogen (the sum of ammonium and ammonia) the total yearly average concentration varied between 1.19 μg N/m3 in the south of Sweden, and 0.04 μg N/m3 in the most northern parts of the country in 2014. For nitrogen dioxide the highest concentrations were modelled in the larger urban areas and the concentration varied between 0.06 and 2.31 μg N/m3. The air concentration of SO2 were modelled to vary between 0.03 and 0.81 µg S/m3 in Sweden, and the highest values were seen in the larger urban areas and along the coast of Norrland. During 2014 the Swedish emissions were calculated to have caused on average 27% of the total concentration of SO2 over Swedish land areas. For NO2 and reduced nitrogen the equivalent percentage was estimated to 48% and 37%.

    Precipitation and Deposition

    Wet deposition of sulphur in Sweden was significantly higher in 2014 compared to 2015. This can mainly be explained by the high sulphur emissions from the volcano eruption in Iceland between August 2014 and February 2015. Also the wet deposition of inorganic nitrogen was significantly higher in 2014 compared to 2015, primarily in southwestern Sweden. The highest wet deposition of inorganic nitrogen was just above 20 kg/ha in the most southern part of Sweden. In 2015 the highest wet deposition of inorganic nitrogen was measured at the southwest coast of Sweden, with just below 15 kg/ha.

    A statistical trend analysis for wet deposition has been made for the years 2000-2015. Averages for measurements separated for three different areas in Sweden (North, South-East and South-West) are used in the trend analysis. The monitoring stations included in the analysis in the different areas are the stations that have full data coverage during all years. No aspects of the stations representability in the different areas have been included in the analysis.

    No statistically significant trend in any of the three analysed areas was obtained for the amount of precipitation. Wet deposition of sulphur has decreased significantly by 51-65% over the period 2000-2015 for all three areas in Sweden. The largest decline of sulphur deposition was insouthwestern Sweden and lowest in northern Sweden. The hydrogen ion deposition, which may be used as a measure of the acid load, has also declined in all regions since 2000. No statistically significant change was obtained for chloride deposition in any area 2000-2015.

    Wet deposition of inorganic nitrogen (nitrate + ammonium nitrogen) decreased significantly during the period 2000-2015 in northern Sweden (29%) and southwestern Sweden (24%), while no significant changes were obtained for southeastern Sweden. The wet deposition of ammonium nitrogen showed no statistically significant change in any of the three areas during 2000-2015. However, the wet deposition of nitrate nitrogen decreased by 41% in southwestern Sweden, by 35% in southeastern Sweden and by 34% in northern Sweden since 2000.

    The model system divides the total deposition into wet and dry. The share of the wet to the total deposition was 71% for sulphur (sum of sulphur dioxide and sulphate excluding contribution from sea salt), 79% for reduced (the sum of ammonium and ammonia) and 78% for oxidized nitrogen (sum of NO, NO2, HNO3, PAN, N2O5, NO3- salts and organic NO3- among other substances) in 2014. The deposition for different land use types can also be calculated.

    The modelling shows that the deposition of reduced nitrogen is highest in the southern parts of Sweden, and is lowest in northern Sweden. In 2014 the deposition was increased compared to 2013, and it ranged between 35 and 820 mg N/m2. The Swedish contribution was marginally higher in 2014, indicating that most of the increase was due to long-range transport. A similar pattern was seen for oxidised nitrogen, for which the deposition varied between 40 and 690 mg N/m2 in 2014. For sulphur (sea salt not included) the total deposition varied between 100 and 600 mg S/m2, which was an increase compared to 2013. The volcanic eruption at Bardarbunga in Iceland contributed to the long-range transport of sulphur, especially in mid-Sweden. In 2014 the Swedish emissions caused on average 5% of the deposition of sulphur (sea salt not included) in Swedish land areas. The corresponding number for oxidized and reduced nitrogen was 6% and 15% respectively.

    Heavy metals

    The concentrations of heavy metals in air and in precipitation are lower in Sweden than in some other comparable countries. This can be explained by Sweden’s northerly position and the relative low use of fossil fuels for electricity and heath production. The highest yearly average concentrations of lead, nickel, cadmium and arsenic in the air in southern Sweden are ten times lower than the threshold values given in the EU directives 2004/107/EC and 2008/50/EC. The situation with mercury is slightly different, since this metal predominantly occurs as an elemental gas in the atmosphere. Due to its long atmospheric residence time it is more or less evenly distributed in the northern hemisphere. Nowadays the concentration levels of mercury in air and in precipitation in southern Sweden are similar to that of many other European countries.

    Persistent organic substances

    The concentration of PCBs and chlorinated pesticides in background air has generally declined since the start of the measurements in 1996, the decline has however in recent years levelled off. The air concentrations of PAHs, PCBs and DDTs are generally higher in southern Sweden compared to northern Finland, while α-HCH and chlordanes are at the same level both in the south and in north. The same pattern also applies to the atmospheric deposition.

    The pesticides, aldrin, heptachlor, diuron, atrazine and isoproturon, which only are measured at Råö, have only been detected occasionally in air and deposition samples. Endosulfan (α- and β-endosulfan, endosulfan sulfate) have been detected in all of the air and deposition samples from both Råö and Pallas.

    BDE (47, 99 and 100) has declined in both air and deposition and the levels are in the same range at all sites; Råö, Aspvreten and Pallas. BDE-85, 153, 154, 209 and HBCDD have only been detected occasionally.

    The dioxin/furans concentrations in air are generally higher at the Swedish west coast compared to the Swedish east coast, while the levels of chlorinated paraffins (SCCPs) are higher at Aspvreten compared to Råö.

    The long term monitoring program gives the possibility to follow up measures and bans. Although the use of PCBs was banned long time ago, they still occur in air from background areas. The decrease in PCB levels is slow, which shows that the PCBs are stored in the communities and ecosystems. As regards e.g. PBDEs, there is a marked decline in the levels, which shows the effect of the ban of these chemicals in the EU.

    Plant protection products (pesticides)

    Higher concentrations and a larger number of different pesticides were found in precipitation collected at Vavihill in the very south of Sweden, compared to precipitation collected at Aspvreten (situated just south of Stockholm). Differences in findings between the sites can be explained by the closeness of Vavihill to more intense agricultural areas, both in Sweden and on the European continent. A substantial portion (close to 50%) of the pesticides occurring in precipitation are no longer applied within Sweden, high-lightening the importance of a trans-boundary transport, also of some modern pesticides. Average deposition of pesticides at Vavihill has varied between 100 and 650 mg/ha, month (10-65 µg/m2, month). The deposition at Aspvreten has been one tenth of that at Vavihill. Substances found in air samples are to a large extent the same as those found in precipitation. In a special project we examined whether there are pesticides that are mainly transported in air bound to particles. The results show that a significant proportion of the substances that are currently permitted for use could be detected in the filter rather than in the adsorbent normally analysed. The project shows that it is important in the future to include analysis also of the filter material within the long-term air-monitoring program for pesticides.

    Volatile organic components (VOC)

    Highest concentrations of the VOCs were measured in November to Mars, i.e. during the coldest period of the year. The seasonal variations are probably due to higher emissions from combustion processes wintertime combined with a lower mixing layer in the lower part of the atmosphere during the same period of the year. No specific seasonal variation in the distribution of the VOCs was detected in 2009-2015, the most volatile substances accounted for the largest share in all seasons.

    The environmental quality standard (EQS) for benzene is 5 µg/m3 as an arithmetic annual average. With the guidance of 85 weekly measurements of benzene at the background site Råö and 58 weekly average values in urban background air in Gothenburg (roof level), the EQS was not exceeded at these sites during 2009-2015.

    Rapport C 224 - Nationell luftövervakning – Sakrapport med data från övervakning inom Programområde Luft t.o.m. 2015

    19

    For 1,3-butadiene and benzene there are clarifications to the national environmental objectives (butadiene 0.2 µg/m3 and benzene 1 µg/m3 as annual averages). The average concentrations of more than 6 000 hourly data during 2009-2015 in urban background air in Gothenburg, were <0.1 µg/m3 for 1,3-butadiene and 0.9 µg/m3 for benzene. These results indicate a risk that the environmental objective for benzene is exceeded on an annual basis.

    Particles

    The concentration of PM10 in the regional background is about 15 µg/m³ in southern Sweden (Vavihill and Råö), about 8 in central Sweden (Aspvreten and Norr Malma) and 3 -4 in the north (Bredkälen). The concentration of PM2.5 in the regional background is 7 -9 µg/m³ in southern Sweden (annual mean, Vavihill), 5-7 µg/m³ in central Sweden (Råö and Aspvreten) and about 2 in the northern part of the country (Bredkälen). Also in urban background air the average concentration of PM2.5 decreases northwardly, and is in the south of Sweden (Burlöv, Stockholm) of the same order as in the regional background. In the northern part of the country (Umeå) the concentration levels are somewhat higher in urban than in rural areas. The average exposure indicator shows that Sweden achieves the requirements set by the EU at an acceptable level of exposure.

    At Aspvreten in central Sweden, where measurements of PM10 has been going on since 1990, the level has dropped from almost 20 to 7 -9 µg/m³ today. At Vavihill in Skåne, where measurements began in 2000, and Råö in the Gothenburg area (start of measurement in 2007), there is no clear trend.

    PM2.5 at Aspvreten since 1998 has fallen from 11 to 12 to about 6 µg/m³ today. Most of the decrease occurred in the period 2000 – 2005. The trend is similar at the other stations in Sweden.

    The concentration of organic carbon (OC), in the PM10 fraction, was approximately 1.5 µg/m³ in the southern and central parts of Sweden (Vavihill and Aspvreten) with no clear seasonal variation. The monthly average concentration of elemental carbon (EC) is about 0.2 to 0.5 µg/m³ during winter and from 0.1 to 0.2 during the summer. There is no obvious trend of OC and EC since the start of the measurements in 2008. No measurements are made in Northern Sweden.

    Soot has been measured with an indirect method as 'black smoke' (BS) at several background sites since the early 1980s. Since then, the concentration in southern Sweden decreased from 4-8 to approximately 1.5 µg/m³ today. In northern Sweden (Bredkälen) the concentration was approximately 1.5 in the 1980s and is below 1 µg/m³ today. Most of the decrease occurred in the 1980s and early 1990s. One reason that no reduction is seen thereafter may be that the levels are often below the detection limit of the measurement method.

    Ground-level ozone

    The concentration of ground-level ozone is largely determined by the meteorological conditions, and for the average annual level of ozone there is neither a clear trend in time nor a geographical gradient over the country. The number of episodes of high concentrations of ozone, though, is significantly higher in the southern part of Sweden than in the north, both as regards the 8 hour mean value (limit value for health) and AOT40 (limit value for vegetation). During 2014 and 2015 no hourly values above the information threshold (180 µg/m3) were observed. However, the environmental goal for hourly means (80 µg/m3) as well as the limit value for the 8 hour mean (120 µg/m3) were exceeded at many of the monitoring sites during these years.

    Modelled daily exceedances of 70 μg/m3 of ground-level ozone show that year 2013 had more exceedances than 2014 and 2015 in all of Sweden. Most exceedances occurred in southern Sweden and in the inlands of Norrland. The trend of these exceedances during the years 1990-2013 is increasing across the whole country.

    Between 2013 and 2015, daily exceedances of 120 μg/m3 occur most frequently in southern Sweden, and during 2013 also along the coast of Norrland. The highest number of exceedances occurred in Blekinge in 2014, with about 13 days exceeding 120 μg/m3. In 2015, most exceedances occurred in the south of Sweden and around Gothenburg. The yearly number of days with exceedances of 120 μg/m3 over the period 1990-2013 was lower in the northern parts of Sweden (up to two days) and higher in the south (4-15 days). This suggests that 2013 was a normal/low year for the highest concentrations, while 2014 was a year with higher but not extreme concentrations than normal, except for in Blekinge. The trend of the last 25 years suggests that the number of exceedances of 120 μg/m3 is decreasing in the south of Sweden. That 2014 had higher concentrations than 2013 and 2015 was a result of meteorological variability.

    The indicator AOT40, which shows vegetation impact on crops and forest, was higher during 2013 than during 2014 and 2015, with the largest impact in the south, around Stockholm and in the Gävleborg region. AOT40 for crops in 2013 was close to the average of the period 1990-2013, whilst 2014 and definitely 2015 were lower than average. AOT40 for forest was higher in the north and lower or similar in the south in 2013 compared to the average. The trend over the last 25 years is decreasing everywhere except for the most northern part of Sweden, for both crops and forest impacts. The differences between the years 2013-2015 were caused by meteorological variability.

    Stratospheric ozone

    There is a large natural variation of ozone in the stratosphere from day to day and also over the year. These variations are mainly caused by large scale atmospheric transport mechanisms, but there is also a dependence on atmospheric chemistry. One of these chemically introduced factors is a long term decline of stratospheric ozone due to manmade ozone depleting substances. In global records of total ozone an indication of recovery can now be seen. However, this is often hard to see in data from specific stations due to the large natural variation and local conditions.

    STRÅNG

    The STRÅNG model that generates a number of radiation quantities over northern Europe has now produced data for a long period. An upgrade is under way and should be ready in 2017. For the last couple of years one can see the typical pattern with a strong latitudinal dependence, and that there also is relatively more radiation over the Baltic area compared to nearby similar latitudes.

  • 73.
    Sjöberg, Karin
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Brorström-Lundén, Eva
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hansson, Katarina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Wängberg, Ingvar
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Potter, Annika
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kreuger, Jenny
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Lindström, Bodil
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Areskoug, Hans
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Alpfjord, Heléne
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Andersson, Camilla
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Sakrapport 2013: Data från övervakning inom Programområde Luft t.o.m. år 20132014Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The Swedish Environmental Protection Agency, the unit for Air Quality and Climate Change, is responsible for the national air quality and precipitation monitoring in rural background areas. The report presents the results from the activities within the National monitoring progamme for air pollutants regarding measurements (performed by IVL, ITM and SLU respectively) until 2013 and modelling (performed by SMHI) under 2012.

    For most of the air pollutants monitored the situation has improved significantly since the measurement started between 10 and 30 years back, regarding air concentrations as well as deposition in the rural background. The pollution load is in general decreasing the further north one goes.

    For most of the components for which there are environmental quality standards and environmental objectives, the concentrations are well below the limit and target values. The ozone concentrations exceed the air quality standard for health. For O3, PM2.5 and benzene (in urban background air) there is a risk for concentration levels above the specifications of the environmental objectives.

    Acidifying and eutrophicating substances

    Air

    A comparison made between measured concentrations of SO2-S in air in the 1980s and in the 2000s shows that the annual average concentration has fallen by about 90 % at the EMEP stations. When comparing Swedish regions it becomes clear that the concentration in the 2000s was highest on the Götaland coast and in the Skåne region and in the Svealand-Stockholm region and lowest in the western parts of northern Sweden. Annual average concentrations of SO4-S, measured at the EMEP stations, have fallen by 65-70 % from the 1980s to the 2000s.

    A comparison between measured air concentrations of NO2-N in the 1980s and 2000s show that the average concentrations at the EMEP stations have decreased by 40% in the Götaland coast and Skåne region (Vavihill and Rörvik/Råö) and 70% in the western parts of northern Sweden (Bredkälen). Concentrations in Bredkälen has, however, been low (<1 μg m-3) during the entire period, except in 2003.

    The comparison between Swedish regions shows that the concentrations in the 2000s were highest in the Svealand-Stockholm region and lowest in the western parts of northern Sweden. Annual average of NO3-N in air, which has been measured at the EMEP stations during 1986-2013, shows a tendency to have declined somewhat in Götaland coast and Skåne region (Vavihill). The measurements at other stations show no significant trend. For NH4-N concentration in air, the annual average has decreased by 30-35% during the same period at the stations in Götaland coast and Skåne region (Vavihill and Rörvik/Råö).

    Atmospheric concentrations of Cl, Na, Mg, Ca and K have been measured at the EMEP stations during 2009-2013. Generally the annual average concentrations have been highest at Råö (the county of Halland) and lowest at Bredkälen (the county of Jämtland).

    The modelling is carried out by combining observations and model data into an assessment, where measurements and model data complement each other, in order to achieve a better knowledge. With models it is also possible to quantify the air pollution concentrations into contributions by Swedish and other sources (long-range transport).

    The air concentration of reduced nitrogen in 2012 is modelled to range between 0.09 μg N m-3 in the most northern part of Sweden and 1.7 μg N m-3 in the south. For oxidized nitrogen the highest concentrations are modeled in the larger urban areas and the concentration varies between 0.07 and 2.6 μg N m-3 in Sweden. The air concentration of SO2 is modelled to vary between 0.03 and 1.9 μg S m-3 in Sweden, and the highest values are seen in the larger urban areas and at the Norrland coast.

    In the modelled area covering Sweden, the Swedish contribution in comparison to the total concentration was 42% for SO2, 39% for NO2 and 35% for NHx in 2012.

    Deposition

    The deposition for many of the analyzed substances was relatively low in 2013. This can mainly be explained by the low amount of precipitation in 2013.

    Measured levels of various substances in precipitation over open field consists mainly of wet deposition, but in southern Sweden dry deposition can amount to 40% of the total deposition. The further north in Sweden the lower the dry deposition fraction. The statistical analysis for wet deposition is made for the years 2000-2013. Averages for measurements divided in three different areas in Sweden are used. The measuring stations included in the analysis in the different areas are the stations that have full data coverage during all years. No aspect of the stations representativity in the different areas have been included.

    No statistical trends in any areas of Sweden are obtained for the amount of precipitation. The sulphur deposition has decreased by 49-62% during 2000-2013 in all three areas in Sweden. The sulphur deposition has decreased the most in southwestern Sweden and lowest in northern Sweden. The hydrogen deposition, which may be used as a measure of the acid load, has also declined in all regions since 2000.

    Wet deposition of inorganic nitrogen (nitrate + ammonium) has decreased significantly in all three areas in Sweden during 2000-2013. The deposition of inorganic components has decreased the most in southeast Sweden (30%) and lowest in northern Sweden (25%). The deposition of ammonium, showed no statistically significant change in any of the three areas. The nitrate deposition has decreased 40% in south-western Sweden and by 33% in south-east Sweden, since 2000. In northern Sweden, there are no statistically significant changes for nitrate deposition. However, it is important to bear in mind that it is only at a few of the stations in the different areas where a statistical significant reduction of inorganic components was shown. The only exception from this is the nitrate deposition in south-western Sweden, which decreased at 5 of 6 stations.

    The total deposition can be divided into wet and dry deposition all over the country with the use of models. The share of the wet to the total deposition was 73% for sulfur (sea salt not included), 77% for NH x and 80% for NOy in 2012. The deposition to different land use types can also be calculated.

    The modeling shows that the deposition of oxidized nitrogen is largest in the south-western part of Sweden, and is lowest in northern Sweden. In 2012 the deposition ranges between 40 and 650 mg N m-2. A similar pattern is seen for reduced nitrogen, for which the deposition varies between 35 and 620 mg N m-2 in 2012. For sulfur (sea salt not included) the total deposition varies between 80 and 670 mg S m-2. The deposition is highest in southern Sweden and along the coast of Norrland, and lowest in the inland of Norrland. In 2012 the Swedish emissions caused on average 9% of the deposition of sulfur (sea salt not included) to Swedish land areas. The corresponding number for oxidized and reduced nitrogen was 7% and 17% respectively.

    Heavy metals

    The concentration of heavy metals in air and in precipitation is lower in Sweden than in some other comparable countries. This can be explained by Swedens northerly position and the relative low use of fossil fuels for electricity and heath production. The highest yearly average concentrations of lead, nickel, cadmium and arsenic in the air in southern Sweden are ten times lower than the threshold values given in the EU directives 2004/107/EC and 2008/50/EC. The situation with mercury is slightly different, since this metal predominantly occurs as an elemental gas in the atmosphere. Due to its long atmospheric residence time it is more or less evenly distributed in the northern hemisphere. Nowadays the concentration levels of mercury in air and in precipitation in southern Sweden are similar to that of many other European countries.

    Persistant organic substances

    The concentration of PCBs and chlorinated pesticides in background air has generally declined since the start of the measurements in 1996, the decline has however in recent years levelled off. The air concentrations of PAHs, PCBs and DDTs were generally higher in southern Sweden compared to northern Finland, while α-HCH and chlordanes were in the same level both in the south and in north. The same pattern also applies to the atmospheric deposition.

    The pesticides, aldrin, heptachlor, diuron, atrazine and isoproturon, which only are measured at Råö, have been detected in few air and deposition samples. Endosulfan (α- and β-endosulfan, endosulfan sulfate) is detected in all of the air and deposition samples from both Råö and Pallas.

    BDE (47, 99 and 100) has declined in both air and deposition and levels are in the same range at all stations, Råö, Aspvreten and Pallas. BDE-209 and HBCDD have only been detected occasionally.

    The dioxin/furans concentrations in air were generally higher at the Swedish west coast compared to the Swedish east coast, while the levels of chlorinated paraffins (SCCPs) were higher at Aspvreten compared to Råö.

    The long term monitoring program gives the possibility to follow up measures and bans. Although the use of PCBs was banned long time ago, they still occur in air from background areas. The decrease in PCB levels is slow, which shows that the PCBs are stored in the communities and ecosystems. As regards e.g. PBDEs, there is a marked decline in the levels, which shows the effect of the ban of these chemicals in the EU.

    Plant protection products (pesticides)

    Higher concentrations and a larger number of different pesticides were found in precipitation collected at Vavihill in the very south of Sweden, compared to precipitation collected at Aspvreten (situated just south of Stockholm). Differences in findings between the sites can be explained by the closeness of Vavihill to more intense agricultural areas, both in Sweden and on the European continent. The highest number of substances was usually detected during May and June, but at lower concentrations compared to in October when concentrations were the highest. A substantial portion (close to 50 %) of the pesticides occurring in precipitation is no longer applied within Sweden, high-lightening the importance of a trans-boundary transport, also of some modern pesticides. For some of the pesticides that are now forbidden within EU, in particular atrazine, the results demonstrate decreasing concentrations over time. Among the substances applied within Sweden, prosulfocarb was the substance most frequently detected, and in highest concentrations. Prosulfocarb is applied in large quantities also in our neighbouring countries and is quite volatile. Average deposition of pesticides at Vavihill has varied between 100 and 650 mg ha-1, month-1 (10-65 μg m-2, month-1). The deposition at Aspvreten has been one tenth of that at Vavihill. Substances found in air samples are to a large extent the same as those found in precipit

    Volatile organic components (VOC)

    Highest concentrations of the VOCs were measured in November to Mars, i.e. during the coldest period of the year. The seasonal variations are probably due to higher emissions from combustion processes at wintertime combined with a lower mixing layer in the lower part of the atmosphere during the same period of the year. No specific seasonal variation in the distribution of the VOCs were detected in 2009-2013 the most volatile substances accounted for the largest share in all seasons.

    EQS for benzene is 5 mg m-3 as an arithmetic annual average. With the guidance of 60 weekly measurements of benzene at the background site Råö and 30 weekly average values in urban background air in Gothenburg (roof level), the EQS was not exceeded at these sites during 2009-2013.

    For 1,3-butadiene and benzene there are clarifications to the national environmental objectives (butadiene 0.2 μg m-3 and benzene 1 μg m-3 as annual averages). The average concentrations of more than 5 000 hourly data during 2009-2013 in urban background air in Gothenburg, was <0.1 μg m-3 for 1,3-butadiene and 0.9 μg m-3 for benzene. These results indicate a risk that the environmental objective for benzene is exceeded on an annual basis.

    Particles

    The concentration of PM10 in the regional background is about 15 μg m-³ in southern Sweden (Vavihill and Råö), about 8 in central Sweden (Aspvreten) and 3 in the north (Bredkälen). The concentration of PM2.5 in the regional background is 7 -9 μg m-³ in southern Sweden (annual mean, Vavihill), 5-7 μg m-³ in central Sweden (Råö and Aspvreten) and about 2 in the northern part of the country (Bredkälen). The urban background concentrations of PM2.5 in southern Sweden (Burlöv, Stockholm)is in the same order as in the regional background, while the level is slightly higher in urban than in rural areas in northern Sweden (approximately 4 μg m-³ in Umeå). The average exposure indicator shows that Sweden achieves the requirements set by the EU at an acceptable level of exposure. In Burlöv, however, the environmental objective (maximum of 3 days > 25 μg m-³) were exceeded both 2012 (11 days) and 2013 (8 days).

    At Aspvreten in central Sweden, where measurements of PM10 has been going on since 1990, the level has dropped from almost 20 to 7 μg m-³ today. At Vavihill in Skåne, where measurements began in 2000, and Råö in the Gothenburg area (start of measurement in 2007), there is no clear trend.

    PM2.5 at Aspvreten since 1998 has fallen from 11 to 12 to about 6 μg m-³ today. Most of the decrease occurred in the period 2000 – 2005. The trend are similar at the other stations in Sweden.

    The concentration of soot, measured as organic carbon (OC), in the PM10 fraction, was approximately 1.5 μg m-³ in the southern and middle part of Sweden (Vavihill and Aspvreten) with no clear seasonal variation. The monthly averages concentration of elemental carbon (EC) is about 0.2 to 0.5 μg m-³ during the winter and from 0.1 to 0.2 during the summer. Measurements of OC and EC have been made since April 2008. No measurements are made in Northern Sweden.

    Soot has been measured with an indirect method 'black smoke' (BS) in several background stations since the early 1980s. Since then, the concentration in southern Sweden decreased from 4-7 to approximately 1.5 μg m-³ today. In northern Sweden (Bredkälen) the concentration was approximately 1.5 in the 1980s and is below 1 μg m-³ today. Most of the decrease occurred in the 1980s and early 1990s. One reason that no reduction is seen thereafter may be that the levels are often below the detection limit of the measurement method.

    Ground-level ozone

    The concentration of ground-level ozone is largely determined by the meteorological conditions, and for the average annual level of ozone there is neither a clear trend in time nor a geographical gradient over the country. The number of episodes of high concentrations of ozone, though, is significantly higher in the southern part of Sweden than in the north, both as regards the 8 hour mean value (limit value for health) and AOT40 (limit value for vegetation). During 2012 and 2013 no hourly values above the information threshold (180 μg m-3) were observed. However, the environmental goal for hourly means (80 μg m-3) as well as the limit value for the 8 hour mean (120 μg m-3) were exceeded at many of the monitoring sites during these years.

     

  • 74.
    Sjöberg, Karin
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Svensson, Annika
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Wängberg, Ingvar
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Brorström-Lundén, Eva
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hansson, Katarina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Potter, Annika
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Rehngren, Erika
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sjöblom, Ann
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Areskoug, Hans
    Kreuger, Jenny
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Södergren, Helena
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Andersson, Camilla
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Holmin Fridell, Sofi
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Andersson, Stefan
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Nationell Miljöövervakning - Luft: Data tom 20112013Report (Other academic)
  • 75.
    Sundén, Gustav
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
    Maxe, Lena
    Executive, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
    Dahné, Joel
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Grundvattennivåer och vattenförsörjningvid ett förändrat klimat2010Report (Other academic)
  • 76.
    Tengdelius Brunell, Johanna
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Dahné, Joel
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Pers, Charlotta
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Atmosfärsdeposition ochretentionsberäkningar iSMED-HYPE2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En följd av SMED Vattens anpassningar till beräkningar i finare geografisk skala

    är att ersätta HBV-NP-modellen med HYPE-modellen. I syfte att bibehålla samma

    noggrannhet och upplösning i framförallt beräkningen av läckaget från jordbruksmark

    jämfört med den äldre metoden har HYPE-modellen anpassats så att markläckaget

    (kväve och fosfor) motsvarar det som användes i HBV-NP-modellen.

    Denna anpassade modell kallas SMED-HYPE.

    För att SMED-HYPE ska kunna hantera atmosfärsdeposition på motsvarande sätt

    som den tidigare beräkningsmetoden, behöver HYPE-modellen anpassas ytterligare.

    Modellen förändras så att atmosfärsdepositionen bara sker på en markklass,

    sjö.

    Detta eftersom atmosfärsdepositionen på övriga markklasser kommer in implicit

    genom läckagekoefficienterna. Modellen måste även anpassas till att hantera

    månadsvis atmosfärsdeposition på sjöar, vilket HBV-NP tidigare hanterade.

    Under utvecklingen av SMED-HYPE kopplades det markläckage som HYPE beräknar

    bort. Förändringen innebar att SAP (Source Apportionment Program)-

    HYPE inte får tillgång till all den information som krävs för att beräkna retentionen.

    För att SAP-HYPE ska kunna beräkna retentionen krävs att kopplingar från de

    nya markläckagen (typhalter och läckagekoefficienter) upprättas.

    SMED-HYPE och SAP-HYPE har anpassats med avseende på retentionssammanställning

    och atmosfärsdeposition, så att hanteringen påminner om den i HBV-NP i

    så stor utsträckning som möjligt. De resultat som modellberäkningarna ger har

    kontrollerats för att se att hanteringen sker på önskat sätt men någon annan utvärdering

    av resultaten har inte skett inom detta projekt. En större utvärdering av modellen

    i sin helhet genomförs istället inom ramen för projektet Validering av

    SMED-HYPE.

  • 77.
    Tengdelius Brunell, Johanna
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Sjökvist, Elin
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Lokala avrinningsförhållanden i orter i Gävleborgs län2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För att underlätta arbetet med att förebygga vattenskador till följd av extrem nederbörd är det

    fördelaktigt att ha tillgång till ett generellt och enhetligt material för diskussion och åtgärdsarbete.

    Nationell Höjdmodell har visat sig användbar för att kostnadseffektivt analysera lokal ytavrinning

    för stora områden. Totalt sett har 11 orter analyserats och i kartor redovisas möjliga flödesvägar för

    ytavrinning samt låga områden där vatten kan ansamlas.

    För att analysera den extrema korttidsnederbördens intensitet i Gävleborgs län har en analys

    genomförts utifrån uppmätt nederbörd vid utvalda mätstationer. Nederbörd med varaktigheterna 15

    minuter, 1 timme, 6 timmar och 24 timmar och återkomsttiderna är 2, 10, 20, 50 och 100 år

    presenteras för dagens klimat samt för beräknat klimatet i slutet av seklet.

  • 78.
    Tengdelius-Brunell, Johanna
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Dahné, Joel
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Pers, Charlotta
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Atmosfärsdeposition och retentionsberäkningar i SMED-HYPE2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En följd av SMED Vattens anpassningar till beräkningar i finare geografisk skala är att ersätta HBV-NP-modellen med HYPE-modellen. I syfte att bibehålla samma noggrannhet och upplösning i framförallt beräkningen av läckaget från jordbruksmark jämfört med den äldre metoden har HYPE-modellen anpassats så att markläckaget (kväve och fosfor) motsvarar det som användes i HBV-NP-modellen. Denna anpassade modell kallas SMED-HYPE.

    För att SMED-HYPE ska kunna hantera atmosfärsdeposition på motsvarande sätt som den tidigare beräkningsmetoden, behöver HYPE-modellen anpassas ytterligare. Modellen förändras så att atmosfärsdepositionen bara sker på en markklass, sjö. Detta eftersom atmosfärsdepositionen på övriga markklasser kommer in implicit genom läckagekoefficienterna. Modellen måste även anpassas till att hantera månadsvis atmosfärsdeposition på sjöar, vilket HBV-NP tidigare hanterade.

    Under utvecklingen av SMED-HYPE kopplades det markläckage som HYPE beräknar bort. Förändringen innebar att SAP (Source Apportionment Program)-HYPE inte får tillgång till all den information som krävs för att beräkna retentionen För att SAP-HYPE ska kunna beräkna retentionen krävs att kopplingar från de nya markläckagen (typhalter och läckagekoefficienter) upprättas.

    SMED-HYPE och SAP-HYPE har anpassats med avseende på retentionssammanställning och atmosfärsdeposition, så att hanteringen påminner om den i HBV-NP i så stor utsträckning som möjligt. De resultat som modellberäkningarna ger har kontrollerats för att se att hanteringen sker på önskat sätt men någon annan utvärdering av resultaten har inte skett inom detta projekt. En större utvärdering av modelleni sin helhet genomförs istället inom ramen för projektet Validering av SMED-HYPE.

  • 79.
    Tengdelius-Brunell, Johanna
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Dahné, Joel
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Pers, Lotta
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Atmosfärsdeposition och retentionsberäkningar i SMED-HYPE2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En följd av SMED Vattens anpassningar till beräkningar i finare geografisk skala

    är att ersätta HBV-NP-modellen med HYPE-modellen. I syfte att bibehålla samma

    noggrannhet och upplösning i framförallt beräkningen av läckaget från jordbruksmark

    jämfört med den äldre metoden har HYPE-modellen anpassats så att markläckaget

    (kväve och fosfor) motsvarar det som användes i HBV-NP-modellen.

    Denna anpassade modell kallas SMED-HYPE.

    För att SMED-HYPE ska kunna hantera atmosfärsdeposition på motsvarande sätt

    som den tidigare beräkningsmetoden, behöver HYPE-modellen anpassas ytterligare.

    Modellen förändras så att atmosfärsdepositionen bara sker på en markklass,

    sjö. Detta eftersom atmosfärsdepositionen på övriga markklasser kommer in implicit

    genom läckagekoefficienterna. Modellen måste även anpassas till att hantera

    månadsvis atmosfärsdeposition på sjöar, vilket HBV-NP tidigare hanterade.

    Under utvecklingen av SMED-HYPE kopplades det markläckage som HYPE beräknar

    bort. Förändringen innebar att SAP (Source Apportionment Program)-

    HYPE inte får tillgång till all den information som krävs för att beräkna retentionen.

    För att SAP-HYPE ska kunna beräkna retentionen krävs att kopplingar från de

    nya markläckagen (typhalter och läckagekoefficienter) upprättas.

    SMED-HYPE och SAP-HYPE har anpassats med avseende på retentionssammanställning

    och atmosfärsdeposition, så att hanteringen påminner om den i HBV-NP i

    så stor utsträckning som möjligt. De resultat som modellberäkningarna ger har

    kontrollerats för att se att hanteringen sker på önskat sätt men någon annan utvärdering

    av resultaten har inte skett inom detta projekt. En större utvärdering av modellen

    i sin helhet genomförs istället inom ramen för projektet Validering av

    SMED-HYPE.

    En följd av SMED Vattens anpassningar till beräkningar i finare geografisk skala

    är att ersätta HBV-NP-modellen med HYPE-modellen. I syfte att bibehålla samma

    noggrannhet och upplösning i framförallt beräkningen av läckaget från jordbruksmark

    jämfört med den äldre metoden har HYPE-modellen anpassats så att markläckaget

    (kväve och fosfor) motsvarar det som användes i HBV-NP-modellen.

    Denna anpassade modell kallas SMED-HYPE.

    För att SMED-HYPE ska kunna hantera atmosfärsdeposition på motsvarande sätt

    som den tidigare beräkningsmetoden, behöver HYPE-modellen anpassas ytterligare.

    Modellen förändras så att atmosfärsdepositionen bara sker på en markklass,

    sjö. Detta eftersom atmosfärsdepositionen på övriga markklasser kommer in implicit

    genom läckagekoefficienterna. Modellen måste även anpassas till att hantera

    månadsvis atmosfärsdeposition på sjöar, vilket HBV-NP tidigare hanterade.

    Under utvecklingen av SMED-HYPE kopplades det markläckage som HYPE beräknar

    bort. Förändringen innebar att SAP (Source Apportionment Program)-

    HYPE inte får tillgång till all den information som krävs för att beräkna retentionen.

    För att SAP-HYPE ska kunna beräkna retentionen krävs att kopplingar från de

    nya markläckagen (typhalter och läckagekoefficienter) upprättas.

    SMED-HYPE och SAP-HYPE har anpassats med avseende på retentionssammanställning

    och atmosfärsdeposition, så att hanteringen påminner om den i HBV-NP i

    så stor utsträckning som möjligt. De resultat som modellberäkningarna ger har

    kontrollerats för att se att hanteringen sker på önskat sätt men någon annan utvärdering

    av resultaten har inte skett inom detta projekt. En större utvärdering av modellen

    i sin helhet genomförs istället inom ramen för projektet Validering av

    SMED-HYPE.

  • 80.
    Tengdelius-Brunell, Johanna
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Person, Håkan
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Nilsson, Johanna
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Blombäck, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Anpassning av HYPE-modellen för läckage-koefficienter och typhalter för att möjliggöra användandet av läckagekoefficienter och typhal-ter från jordbruk, hyggen, skog, myr, fjäll och öppen mark i HYPE-modellen Anpassning av HYPE-modellen för läckage-koefficienter och typhalter Anpassning av HYPE-modellen för läckage-koefficienter och typhalter Anpassning av HYPE-modellen för läckage-koefficienter och typhalter2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektets huvudsyfte är att sammanfoga HYPE-modellens (SMHI:s vattenkvalitets modell) beräkningar av vattenflöde samt kväve- och fosforprocesser med beräk-nade markläckagekoefficienter och typhalter. I projektet utreds även behovet av att tillföra en säsongsdynamik i läckaget av fosfor från åkermark.

    De typhalter för skog, myr, öppen mark, fjäll och hygge som använts vid PLC5-beräkningarna samt jordbruksläckage från NLeCCS har applicerats på alla delav-rinningsområden i S-HYPE 2010.

    De ursprungliga markprocesserna i HYPE-modellen är helt bortkopplade så att inget kväve- och fosforläckage beräknas. Istället beräknas markläckaget utifrån läckagekoefficienter och typhalter samt det vatten som lämnar varje markanvänd-ning. Markanvändningen i dessa beräkningar skiljer sig något från markanvänd-ningen i S-HYPE, därför viktas markläckaget mellan beräkningarna enligt en kopp-lingstabell. För de flesta markanvändningar finns en månadsvariation i form av en månadskoefficient som läggs till markläckaget från varje markanvändning för att skapa en årsdynamik.

    Efter att markläckaget, beräknat utifrån läckagekoefficienterna och typhalterna, implementerats sker inga förändringar av de processer som finns i originalversion-en av HYPE. Alltså vidtar de inbyggda sjö- och vattendragsprocesser som existerar sedan tidigare i modellen.

    Projektet, som enbart syftar till att sammanfoga HYPE-modellens beräkningar med beräknade markläckagekoefficienter från NLeCCS och övriga typhalter, innebär inte att modellen är färdig för beräkningarna till PLC6. En omfattande validering av modellen återstår för att utvärdera resultatets kvalitet och bedöma huruvida eventuella problem bör hanteras innan modellen kan tas i bruk för PLC6-arbetet. Dessutom behöver modellens atmosfärsdeposition och källfördelning ses över.

    Slutsatsen gällande säsongsdynamik i läckaget av fosfor från åkermark är att fos-forförluster, som orsakas av enstaka regntillfällen som skapar ytavrinning och makroporflöden, överskuggar eventuella tendenser till säsongsvariation av fosfors rörlighet och därmed även av fosforkoncentrationen i avrinnande vatten från åker-marken. Dynamiken av fosfor- och kväveförlusten bedöms vara mer flödesbero-ende än årstidsberoende.

  • 81.
    Verbova, Marina
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Persson,, Christer
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Asp, Magnus
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Rehn, Helena
    SCB.
    Normalårskorrigering av fossil koldioxidemission från fastighets-uppvärmning och elproduktion 2010-2011 varav 2011 avser preliminära data: Resultatredovisning för hela perioden 1990-20112012Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Summary for NIR Submission 2013

    Normal-year correction of green-house gas emissions

    In the UNFCCC Reporting Guidelines on Annual Inventories, Parties are encouraged to give information on application of adjustments as it is regarded as important information in relation to the monitoring of emission and removal trends, and the performance of national policies and measures. Information on fossil CO2-emissions adjusted for weather and climatic conditions in Sweden was included in the Third National Communication on Climate Change in 2001, and up-dated in the Fourth and Fifth National Communication in 2005 and 2009, respectively.

    The Swedish weather conditions vary a great deal from year to year. Temperature, solar radiation and wind influence the amount of energy needed to heat buildings in order to maintain normal indoor temperatures. Precipitation affects the quantity of water flowing in watercourses and hence the potential for generating electric energy using hydropower. Hydropower accounts for almost half of all electricity production in Sweden.

    Figure 1. Actual and normal-year corrected fossil CO2-emissions for heating of buildings and electricity production in Sweden for the years 1990-2011. For the year 2011 preliminary statistics on fossil fuel consumption is used. 2

    Sweden has developed a normal-year correction method, which makes it possible to adjust actual fossil CO2-emissions in Sweden for a specific year to the fossil CO2-emissions which should have taken place in a climatic "normal" year (normal year period 1965 - 1995) and facilitate a comparison. Normal-year correction includes emissions from heating of buildings (but not cooling) and from electricity generation. The model used to calculate the need, depending on weather, for heating of buildings is described in more detail in reference [1] and later further elaborated in details [2]. The model for normal-year corrections of CO2- emissions from electricity production, including hydropower, is described in [3]. Actual and normal-year corrected fossil CO2-emissions caused by heating of buildings and electricity production is shown for 1990-2011 (preliminary data for fossil fuel consumption in 2011) in Figure 1. In Table 1 the normal-year corrections of fossil CO2-emissions (1000 tons CO2/year) in total and separated for electricity production (including electric heating) and heating of buildings (except electric heating) are shown. The correction shall be added to the actual emission to obtain the normal-year emission. The normal-year corrected total emissions of fossil CO2 for heating of buildings and electricity production were almost constant during the period 1990-1999. Since then the emissions have gradually decreased and were in 2009 about half of the levels during the period 1990-1999. For years 2010 and 2011 there is a tendency towards increasing values.

    Year Electricity production&heating Heating building excl el-heating Total normal-year correction 1990 1 315 1 943 3 258 1991 449 765 1 213 1992 877 1 425 2 302 1993 149 502 652 1994 -238 496 258 1995 484 342 826 1996 -1 338 -757 -2 095 1997 560 680 1 240 1998 760 325 1 085 1999 807 1 065 1 872 2000 1 708 1 619 3 326 2001 660 487 1 147 2002 191 901 1 092 2003 -133 662 529 2004 356 642 998 2005 733 859 1 592 2006 333 965 1 298 2007 478 991 1 469 2008 339 908 1 248 2009 230 626 855 2010 -398 -1 277 -1 674 2011 496 1 064 1 560 Normal-year corrections of fossil CO2 [1000 ton CO2/year]

    Table 1. Annual 1990-2011 (2011 preliminary data) calculated normal-year corrections of fossil CO2-emissions (1000 ton CO2/year). Values are given for the total correction as well as separated into heating of buildings (excluding electric heating) and electricity production (including electric heating). The correction shall be added to the actual emission to obtain the normal-year emission.

    REFERENCES

    [1] Persson C. Normalårskorrigering av Sveriges utsläpp av fossil CO2 från uppvärmning. Summary in English. Rapportserie SMED och SMED&SLU, Nr 1. 2004

    [2] Normalårskorrigering av fjärrvärmebränslen. Rapport till Naturvårdsverket. Profu AB 2006.

    [3] Holmberg J. & Axelsson J. Kortfattad metodbeskrivning – Normalårskorrigering av el. SwedPower. 2006 3

  • 82.
    Wallin, Mats
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Olsson, Håkan
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Zakrisson, Jessica
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Påverkansbedömning för ytvatten enligt EG´s Ramdirektiv för vatten - tillgängliga metoder, verktyg och modeller samt utvecklingsmöjligheter för SMED&SLU2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Enligt EG´s Ramdirektiv för vatten – i rapporten benämnt Vattendirektivet – ska en första

    analys av påverkan och dess effekter på vattenstatus ske under 2004 och rapporteras till

    EU-kommissionen i mars 2005. I bedömningen som utförs 2004–2005 ska även en

    prognos för perioden fram till 2015 ingå. I föreliggande rapport redovisas metoder, verktyg

    och modeller för att klara databehovet för denna analys. Rapporten redovisar också i vad

    mån SMED&SLU och erfarenheter från TRK-projektet kan bidra med data till påverkansbedömningen

    samt utvecklingsmöjligheter för att ytterligare anpassa systemutvecklingen i

    SMED&SLU till Vattendirektivets krav på data.

    Rapporten fokuserar på föroreningspåverkan och dess effekter i form av övergödning samt

    fysisk påverkan i form av flödes- och nivåreglering. Även andra typer av föroreningspåverkan

    (försurning, metaller, organiska miljögifter och bekämpningsmedel), fysisk

    påverkan (nivåsänkning, vattenuttag, vandringshinder/dammar och strukturell förändring)

    och övrig mänsklig påverkan redovisas.

    För att underlätta de analyser som ska göras är det en stor fördel om påverkansdata kan

    kopplas till enskilda vattenförekomster och därmed också vara möjliga att ha med i

    kartpresentationer. För att klara att hantera såväl data som beskriver ytvattenförekomsternas

    läge och gränser, som data som beskriver status och påverkan på dessa ytvattenförekomster,

    behövs en gemensam databastruktur. Varje ytvattenförekomst kopplas här till

    successivt större avrinningsområden i ett hierarkiskt system. Den minsta enheten är

    ytvattenförekomstens avrinningsområde följt av SMHI:s delavrinningsområden, TRKområden,

    huvudavrinningsområden och slutligen vattendistrikt. Förslag ges på kartunderlag

    som följer denna databasstruktur för en första identifiering av betydande

    påverkan inom avrinningsområden i Sverige.

    För olika typ av metoder, verktyg och modeller som kan användas för kvantifiering av

    påverkan och dess effekter redovisas bedömningar av möjligheterna till tillämpningar i den

    påverkansbedömning som ska göras under 2004–2005. Dessutom ges en mer ingående

    beskrivning av ett urval av modeller. Urvalet är baserat på att modellen är, a) anpassad för

    svenska förhållanden, b) tillämpad på svenska vattensystem, c) allmänt tillgänglig

    (antingen att använda eller att erhålla data från) och d) dokumenterad.

    För varje modell redovisas bl.a. syfte, typ av påverkan som kvantifieras, koppling till

    faktorer för tillstånd och effekter, tidsupplösning och geografisk upplösning, styrka och

    svaghet samt plattform och programvaror. Med hjälp av denna information ska man kunna

    avgöra vilken modell som är relevant för olika situationer. Dessutom ges information om

    internetlänkar, modellhistorik, ingående submodeller, relevanta referenser och kontaktuppgifter

    för att få tillgång till data eller resultat från modellen i fråga.

    För det inledande arbetet med karaktärisering och påverkansbedömning inför rapporteringen

    2004–2005 kan man prioritera att beskriva påverkan av eutrofierande ämnen. Man

    börjar då med att inom ett huvudavrinningsområde först lokaliserar de största punktutsläppen

    av fosfor och kväve. Befintliga TRK-data avseende beräknad kväve- och fosforbelastning

    per TRK-område för perioden 1985–2000 samt underlagsdata kan primärt

    användas. Först måste dock en uppdelning av TRK-områdena på de fem Vattendistrikten

    samt sammanlänkning av TRK-områdena med SMHI:s kustområdesregister göras.

    5

    För många större sjöar och många kustvatten kan sannolikt eutrofieringsstatus klassas med

    hjälp av information från nationell och regional miljöövervakning och samordnad

    recipientkontroll. Om det inte finns data från recipientkontroll i en vattenförekomst så är

    det inte sannolikt att vattnet är betydligt påverkat av punktutsläpp. TRK-systemet och

    resultat från TRK-beräkningar kan användas för att identifiera större områden som är

    eutrofierade p.g.a. läckage från jordbruksmark.

    Om behov finns skulle förnyade beräkningar kunna göras för avrinningsområden som är

    mindre än TRK-områdena t.ex. på delavrinningsområdesnivå. En möjlighet är också att

    beräkningar på delavrinningsområdesnivå endast görs för de TRK-områden som identifieras

    ha betydande påverkan från kväve- och fosforbelastning. Ett tröskelvärde för vad

    som är betydande påverkan måste i så fall tas fram t.ex. baserat på avvikelse från den

    ”naturliga” bakgrundsbelastningen. Ytvattenförekomster i TRK-områden med liten

    närsaltpåverkan, d.v.s. under tröskelvärdet, skulle då kunna grupperas och klassas som god

    status eller bättre m.a.p. kväve och fosfor och ytvattenförekomster med betydande

    närsaltpåverkan (över tröskelvärdet) skulle kunna klassas som ”riskvatten” med måttlig

    status eller sämre.

    Sammanfattningsvis kan således SMED&SLU tillhandahålla data som rör kväve- och

    fosforbelastning på vatten från punktkällor och diffusa källor. Exempel på data som kan

    tillhandahållas är bruttobelastning, nettobelastning och källfördelad belastning av kväve,

    bruttobelastning av fosfor, normaliserad markanvändning och avrinning. En viss

    anpassning kan emellertid krävas för att uppfylla vattendirektivets krav. Exempelvis bör

    upplösningen generellt förbättras till delavrinningsområdesnivå (i varje fall inom TRKområden

    som identifieras ha betydande närsaltpåverkan). Nya kunskaper om fosfor bör

    också implementeras för att kunna göra korrekta beräkningar av både brutto- och

    nettobelastning. Det beräkningssystem som beräknar diffusa utsläpp kan på sikt också

    utvecklas till att hantera andra ämnen, exempelvis metaller.

    Ett utökat samarbete inom SMED&SLU kan, om efterfrågan och tillgång på data finns,

    resultera i att SMED&SLU också kan komma att tillhandahålla påverkansdata rörande

    markanvändning, reglering och vattenuttag.

  • 83.
    Årnfelt, Erik
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Olsson, Håkan
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Slutredovisning för kustzonsmodellen som verktyg i regional miljöövervakning enligt vattendirektivet - regional anpassning2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Naturvårdsverket (NV Dnr 721-2732-02Mm) har Länsstyrelsen Östergötland i samarbete med SMHI gjort en utredning för att beskriva hur SMHI:s modellsystem för beräkning av eutrofieringstillstånd i kustvatten kan användas inom regional miljöövervakning och miljöanalys. I uppdraget ingick att analysera hur systemet kan användas i miljöarbetet enligt vattendirektivets krav och vid uppföljning av miljömål. Resultat från detta projektarbete redovisades den 26 november 2002 i Stockholm vid ett seminarium som arrangerades av Länsstyrelsen i Stockholm och av Naturvårdsverket. Arrangörerna erhöll en Cd-skiva med projektets presentation i PowerPoint. Inom projektarbetet producerades också en rapport som i dag föreligger som manuskript och som avses att publiceras i SMHI:s publikationsserie ”Oceanografi”. Rapporten/manuskriptet, bilaga 1 i denna slutredovisning, innehåller resultat som presenterades vid seminariet i Stockholm och dessutom innehåller den mer om kustzonssystemets användningsområden, ambitionsnivåer, uppbyggnad och ett förslag till framtida tillämpning av kustzonssystemet. Den här slutredovisningen innehåller, som komplement till bilaga 1, en uppskattning av kostnader för olika tillämpningar av kustzonssystemet. Den innehåller också, jämfört med bilaga 1, en något mer detaljerad beskrivning av vattendirektivets behov av information.

12 51 - 83 of 83
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf