Publications
Change search
Refine search result
12 51 - 61 of 61
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Linkowski, Weronika I.
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, Centrum för biologisk mångfald, CBM.
    Lennartsson, Tommy
    Executive, Forskningsinstitut, Centrum för biologisk mångfald, CBM.
    Croneborg, Hjalmar
    Hörnberg, Greger
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ehnström, Bengt
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Jämtlands län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Norbotten.
    Naturvärden i fjällbjörkskog: Dokumentation av seminarium anordnat av Centrum för Biologisk Mångfald, länsstyrelsen i Norrbottens län och länsstyrelsen i Jämtlands län2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan 2002 pågår ett samarbetsprojekt mellan CBM (forskningsprogrammet Naturvårdskedjan) och länsstyrelsen i Norrbotten rörande miljömålsuppföljning och övervakning av biologisk mångfald i fjällen. Sedan 2004 har även länsstyrelsen i Jämtlands län deltagit i projektet, som därmed vidgats till att också innefatta uppföljning i Natura 2000-habitat. Uppföljning av biologisk mångfald, miljömål eller liknande, kan i många avseenden ses som ett mellanting mellan forskning och praktisk naturvård. Praktiska aspekter är krav på naturvårdsrelevans, tillämpbarhet samt på anpassning till naturvårdens organisation och medel. Vetenskapliga aspekter är krav på kunskapsbaserade frågeställningar, samt på metoder som ger analyserbara data. Projektets utgångspunkt är att det behövs ett samarbete mellan praktisk och vetenskaplig expertis för att kunna utforma relevant och fungerande uppföljning. Samarbetet fokuserar här på uppföljning i fjäll, men det långsiktiga målet är utvecklat utbyte mellan forskare och naturvårdare även i andra naturvårdssammanhang. Genom sådant samarbete i projektet räknar vi med att höja kvalitén på den kedja av överväganden är basen för all uppföljning: 1. Formulering av frågeställningar och uppföljningsbehov, baserat på tillgänglig kunskap om fjällens processer, strukturer/funktioner och arter. 2. Prioritering av uppföljning, biotoper etc. baserat på tillgänglig kunskap och tillgängliga medel. 3. Framtagande av indikatorer som är relevanta för dessa frågeställningar och prioriteringar. 4. Utveckling av metoder som både fungerar praktiskt och ger sådana data att förändringar hos indikatorerna verkligen kan avläsas. Vidare ger projektet möjlighet till fördjupad analys av miljömålen, exempelvis av målkonflikter och av deras relevans för biologisk mångfald. Slutligen ges möjlighet att utvärdera och utveckla samarbete mellan forskare och naturvårdare i exempelvis övervakningssammanhang. Arbetssätt I ett första steg identifieras biotoper och eventuella geografiska områden som har en nyckelroll för bevarande av biologisk mångfald i fjällen — man kan kalla dessa biotoper ett slags nyckelbiotoper. Ett sådant arbete påbörjandes genom ett seminarium om fjällbiotoper i Uppsala januari 2004. Seminariet syftade till att identifiera fjällbiotoper med särskilt hög eller hotad biologisk mångfald, både inom och utanför Natura 2000-habitat. Syftet var vidare att belysa vad som krävs (ekologiska processer, substrat etc.) för att vidmakthålla naturvärdena samt hoten mot biotoperna. Frågeställningarna belystes från olika organismgruppers synvinkel och från markanvändningshistorisk synvinkel. I ett andra steg görs ett urval av lämpligt antal biotoper för utveckling av uppföljningsmetoder inom, baserat på ekologisk kunskap i kombination med hot och de krav som ställs av miljömålsuppföljning och Natura 2000. I ett tredje steg undersöks i vad mån delar av den ekologiskt motiverade uppföljningen redan utförs eller kommer att utföras av annan verksamhet, exempelvis NILS. De delar som inte omfattas av annan uppföljningsverksamhet kan alltså komma på fråga för miljömålsuppföljning, uppföljning av Natura 2000, eller regional miljöövervakning. Under arbetets gång har det blivit uppenbart att fjällbjörkskogen måste behandlas på ett särskilt seminarium. Seminarium och kunskapssammanställning om fjällbjörkskog Den svenska fjällbjörkskogen är ett av våra största sammanhängande lövskogsbälten. Biotopen är tillsammans men många andra biotoper i fjällen ett av de mest okända habitaten under det europeiska nätverket Natura 2000 vad gäller detaljerade kunskaper om biologisk mångfald. Avgörande för naturvärdena är biotopspecifika processer och strukturer, vilka ger upphov till livsmiljöer för arter. Liksom för många andra alpina och subalpina biotoper är sambanden mellan processer, substrat/strukturer, arter, hot ofullständigt kända eller ofullständigt sammanställda, jämfört med de flesta låglandsbiotoper. Några viktiga frågor vi hoppas belysa under seminariet är: • Till vilka substrat är egentligen naturvärdena i fjällbjörkskog knutna? Mark, ved eller andra substrat? • Hur påverkas biotopen och dess arter av renbete, fjällbjörkmätare och andra störningar? • Vilken betydelse har tidigare markanvändning för dagens naturvärden - på gott och ont? Hur ser de regionala skillnaderna ut i markanvändningens påverkan? • Hur viktiga är olika typer av fjällbjörkskog för exempelvis renbete, smågnagare och reproduktion av ripa? • Biotopen består av olika vegetationstyper, men vilken indelning är mest relevant från naturvårdssynpunkt? • Vilka typer av fjällbjörkskog har högst naturvärden, är mest hotade, och vilka typer bör prioriteras i Natura2000-arbetet? • Vilka är hoten mot fjällbjörkskogens värden och vilka åtgärder är viktiga att vidta? • Vilka är fjällbjörkskogens nyckelarter och nyckelfunktioner (om sådana finns)? Under hösten kommer, utöver seminariet, en kunskapssammanställning om fjällbjörkskogens naturvärden att göras. Detta arbete bekostas av Naturvårdsverket.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 52.
    Malmsten, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    NILS-inventerare och allemansrätten2009Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 53.
    Marklund, Liselott
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Allard, Anna
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Egberth, Mikael
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Holmgren, Johan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Högström, Mats
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Nilsson, Björn
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Olsson, Håkan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Skånes, Helle
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Walter, Fredrik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, Sture
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Utveckling av metodik för flygbildstolkning inom NILS landskapsrutor (5x5 km)2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Miljöövervakningsprogrammet Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS) bygger på en kombination av fältinventering och flygbildstolkning och ger ett dataunderlag för att skatta tillstånd och förändringar i det svenska landskapets alla naturtyper. För att utföra landskapsanalyser krävs data från ett större område än den centrala kilometerruta (1 km 2) som utgör basen inom NILS. Den omgivande landskapsrutan (25 km2) är där ett viktigt komplement för att kunna beskriva den rumsliga fördelningen av olika typer av landskapselement, och landskapets fragmenteringsgrad, med mera.

    Projektet har syftat till att ta fram ett beslutsunderlag som ska ligga till grund för beslut om hur flygbildstolkningen av landskapsrutan ska utföras.

    Utgångspunkten i projektet har varit att ta hänsyn till så många användarbehov som möjligt vid förslaget på tolkningsmetodik. Undersökningen av användarbehov har till stor del baserats på den informationsanalys (Esseen et al . 2004) som legat till grund för designen av NILS. Genomgången visar att de största användarbehoven är att kunna följa landskapets sammansättning och struktur. För att detta ska vara möjligt krävs uppgifter om storlek, form och rumslig fördelning av en mängd marktäcketyper och markanvändning. Användarnas behov av detaljeringsgrad varierar och inom urban miljö och inom odlingslandskapet är kraven på detaljeringsnivå är högre jämfört med skogsmark och våtmarker, där en högre generaliseringsgrad kan tolereras.

    Metodtester och en genomgång av nya tekniker och metoder för datafångst och tolkning har genomförts med utgångspunkt från de användarbehov som påtalats i informationsanalysen (Esseen et al . 2004). Ett förslag på möjlig klassificering har framarbetats för att visa på den detaljeringsgrad som krävs vid tolkningen för att skapa vissa typer av markslagsklasser.

    Förslaget baseras i första hand på användarbehoven varför vissa avvikelser från ett vanligt hierarkiskt klassificeringssystem förekommer.

    De metoder som testat har varit manuell flygbildstolkning med stöd av befintliga GIS-data och tolkning med stöd av segmenteringsprocesser. Metodtesterna har utmynnat i förslag på tolkningskoncept för landskapsrutan indelat på 3 scenarier.

    I scenario 1 redovisas en manuell lösning som bygger på en kombination av manuell flygbildstolkning och nyttjande av befintliga eller kommande GIS-data.

    I scenario 2 redovisas en kombination av manuella och semiautomatiska metoder som bygger på manuell flygbildstolkning, nyttjade av befintliga GIS-data som kNN-Sverige och segmentering, där segmenteringen utnyttjas för polygonavgränsning, framförallt i skog.

    I scenario 3 redovisas ett framtidsscenario där det är möjligt att kombinera data från flygbilder och laserskanning med segmenteringsprocesser, semiautomatisk klassning av segment och manuell flygbildstolkning kontroll och tolkning.

    Slutsatsen är att scenario 1 är den mest kostsamma lösningen och scenarion 3 är inte möjligt att genomföra inom den närmaste framtiden varför scenario 2 bedöms vara det alternativ som har högst potential att vara kostnadseffektivt. Slutsatsen blir att förslaget i scenario 2 behöver avgränsas ytterligare och att det krävs utförliga metodtester för att kunna bedöma den totala kostnadsbilden för förslaget.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 54.
    Nilsson, Per
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Dahlgren, Jonas
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Uppföljning av miljötillståndet i skogslandskapet: Baserat på SLU Riksskogstaxeringen 2016–20202023Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelserna har genom den regionala miljöövervakningens gemensamma delprogram Miljötillståndet i skogslandskapet låtit Riksskogstaxeringen vid Sveriges lantbruksuniversitet sammanställa statistik för 18 indikatorer. Syftet är att beskriva tillstånd och trender som indirekt påverkar biologisk mångfald och ekosystemtjänster, om möjligt på länsnivå. I vissa fall har län slagits samman för att möjliggöra skattningar med godtagbar tillförlitlighet.

    Nytt för sammanställningen den här gången är att resultaten presenteras i en interaktiv webbapplikation där användaren kan söka fram den information som den är intresserad av. Rapporten beskriver hur användaren tar fram statistik ur verktyget. Adressen till statistiken är: https://pxweb.lansstyrelsen.se/pxweb/sv/Miljotillstandet_i_skogslandskapet/

    Statistiken visar att skogens ålderssammansättning är starkt förskjuten mot yngre och medelålders skogar, där de under 60 år dominerar. I den fjällnära skogen är åldersfördelningen mer förskjuten mot de äldre åldersklasserna, likaså inom de formellt skyddade områdena men här skiljer det sig stort över landet med en gradient som går från lägre andel äldre skog i de sydligaste länen till högre i de nordligaste länen. Över tid så har arealen äldre skog minskat sedan 1920-talet, men det är stora regionala skillnader. Minskningen ses främst i Norrland medan Svealand idag har ungefär samma nivå och Götaland till och med har sett en ökning efter en uppgång sedan mitten av 1990-talet. Men det är mindre än en procent av skogen som visar naturskogskaraktär idag, i sydlänen är andelen nästan försumbar.

    Totalt sett har virkesvolymen ökat över tid. Skogarna på 1920-talet var betydligt glesare. Barrskogarna dominerar idag kraftigt i alla län utom Skåne, Stockholm, Uppsala, Västmanland och Blekinge. I länen Norrbotten, Västerbotten, Gävleborg, Dalarna och Gotland dominerar tallskogarna bland barrskogarna, i övriga län är granskogarna vanligare. Från Mälarlänen och söderut förekommer den ädla lövskogen men andelen är låg förutom i Halland, Skåne och Blekinge. Sedan 1980-talet har volymandelen lövträd ökat och flera län över hela landet, tydligast i Götaland, har haft en ökning av andelen björkskog. Andelen äldre lövrik skog varierar stort över landet där den i söder når strax över 20 procent och i norr omfattar endast några enstaka procent. Generellt har antalet grova träd ökat markant sedan 1970-talet men ökningen skiljer sig mellan länen där det finns en nord–sydlig gradient med större ökning i söder.

    Volymen död ved varierar mellan 5–13 kubikmeter per hektar för länens produktiva skogsmark utanför skyddade områden. Ungefär hälften av volymen är hård död ved, i södra Norrland och Svealand är den till och med något större. I Norrland är det vanligare att den döda veden ligger på marken. Andelen död ved 6 från lövträd är vanligen större än lövträdens andel av virkesförrådet men det varierar mycket mellan länen. Mängden död ved har ökat, som mest i Mälarlänen och söderut sedan år 2000. Även den grova döda veden har ökat sedan dess men från Dalarna och norrut avstannade ökningen 2005.

    Hålträd är vanligare i södra delen av landet och trenden för hela landet är något nedåtgående. Andelen granar med hänglavar är betydligt större i Norrland, Dalarna och Värmland men förutom i norra Norrland har andelen minskat sedan 1995. Tätheten av myrstackar är lägre i söder än i norr och tätheten har minskat sedan 2003 som mest i söder.

    I de nordliga länen är blåbärstypen den vanligaste fältskiktstypen på produktiv skogsmark medan i de sydliga länen är grästypen vanligast. Lingontypen har en positiv trend i flera län medan blåbärstypens utveckling variera mellan länen. De fattigare fältskiktstyperna har minskat. Några arter som har ökat i södra Sverige är brännässla, majbräken och skogssallat samtidigt som vit- och blåsippa har minskat.

    Arealen goda blåbärsmarker varierar mycket mellan olika delar av landet och minskar generellt från norr till söder. Även om arealen lingonskog är mindre än arealen blåbärsskog så är arealen goda lingonmarker i delar av landet större än motsvarande blåbärsmark men minskar också från norr till söder. Den rekreationsvänliga skogen har minskat något med vissa regionala skillnader.

    Totalt 10 procent av den produktiva skogsmarken i landet är dikad. Generellt är andelen lägst i Norrlandslänen och störst i Götalandslänen men det finns län som avviker. Den årliga markberedda arealen har minskat sedan mitten av 1980-talet, främst i de nordligaste länen. Uttag av energisortiment vid slutavverkning och gallring är vanligast i Götaland, något mindre vanligt i Svealand och mer sällan förekommande i Norrland. Andelen slutavverkning med uttag av energisortiment minskar något i samtliga landsdelar sedan början av 2010-talet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 55.
    Nilsson, Per
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Kempe, Göran
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Toe, Hans
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Skogsdata 2008: Aktuella uppgifter om de svenska skogarna från Riksskogstaxeringen2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Resultat från Riksskogstaxeringen sammanställs årligen i Skogsdata, som har utgetts sedan 1981. Från och med år 2000 förändrades såväl format som innehåll. Förutom de tabeller som tidigare varit det huvudsakliga innehållet, belyses ett särskilt tema mera ingående. Årets temaavsnitt behandlar skogens roll för klimatet. Riksskogstaxeringens data utgör en central del av Sveriges skogliga klimatrapportering. I temat beskrivs vad som rapporteras, hur uppgifterna tas fram samt vilken roll de rapporterade siffrorna har i vårt klimatåtagande. Skogsdata utgör en del av landets officiella statistik. Det ska dock observeras att vissa uppgifter av olika anledningar inte klassificeras som officiell statistik, vilket framgår av att logotypen för denna saknas. Detta gäller för temaavsnittet samt tabellerna med uppgifter om årlig avverkning. Skogsdata 2008 baseras i huvudsak på 2003-2007 års inventeringar. Liksom tidigare finns möjlighet att erhålla samtliga tabeller i Skogsdata 2008 på cd i Microsoft Excel-format. Priset är detsamma som för den tryckta versionen. För beställning hänvisas till hemsidan. Tabellerna, samt ytterligare resultat och beskrivning av Riksskogstaxeringen, finns även på Internet. På hemsidan finns också en interaktiv resultatsökning där besökaren själv kan välja bland och kombinera ett urval av Riksskogstaxeringens variabler. Resultaten erhålls i överskådliga tabeller som enkelt kan laddas ner i Excelformat. Riksskogstaxeringen samlar in en mängd uppgifter om landets skogar och marker utöver de uppgifter som redovisas i Skogsdata. Dessutom finns i det närmaste oändliga möjligheter att kombinera variabler, geografiska områden, med mera. Vid behov av uppgifter som inte finns redovisade i Skogsdata kan man vända sig direkt till oss. Vi kan då ge anvisningar om var dessa uppgifter finns, eller på uppdragsbasis göra specialbearbetningar av vårt material.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 56.
    Ottvall, Richard
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Green, Martin
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Lindström, Åke
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Esseen, Per-Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Marklund, Liselott
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Landskapets betydelse för fåglarnas förekomst och populationsutveckling: En pilotstudie med monitoringdata från Svensk Fågeltaxering och NILS2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Populationsutvecklingen hos ett antal utvalda fågelarter används idag som indikatorer påhur den biologiska mångfalden utvecklas, både inom EU och i Sverige. Det ärföljaktligen av största vikt att kunna förklara fågelpopulationernas utveckling. En av deviktigaste faktorerna härvidlag är landskapets sammansättning och utveckling. I Sverigesamlas fågeldata från häckningstid in av Svensk Fågeltaxering (genom de s.k.standardrutterna). Detaljerade habitatdata samlas parallellt in av Nationell Inventering avLandskapet i Sverige (NILS). De två systemen är rikstäckande, geografiskt överlappandeoch data samlas in med standardiserade metoder.Till denna rapport använde vi redan tillgängliga GIS-skikt med habitatdata (SvenskMarktäckeData, skogliga data från kNN-Sverige samt altituddata) för att undersöka ivilken utsträckning nästa generations habitatdata av den typ som NILS för närvarandesamlar in kan gå att använda till att förklara olika fågelarters förekomst. Detta för att vi iframtiden skall kunna använda förändringar i habitatens utbredning och kvalitet till attförklara antalsförändringar hos fåglarna.En viktig del av arbetet var att finna lämpliga analysmetoder och relevant statistiskbehandling av data. Vi arbetade med flera olika statistiska metoder, med tyngdpunkt pålogistisk regression och ROC-kurvor (Receiver Operating Curve). I analyserna har vifokuserat på de jordbruks- och skogsfåglar som används som miljömålsindikatorer.Både kvalitativa (närvaro/frånvaro) och kvantitativa (antal individer) mått påfågeltillgången korrelerade väl med förekomsten av olika habitat. Bäst korrelation fann viför typiska jordbruksfåglar, även om flera av jordbruksarterna även förekom i andramiljöer. Även förekomsten av ett par andra habitatspecialister, ringtrast (stenbranter ifjällen) och backsvala (grustag), gick med stor precision att förutsäga med hjälp avhabitatdata. Antal jordbruksarter sedda per inventeringsrutt ökade med mängdenjordbruksmark runt rutten. Först vid ungefär 30 % jordbruksmark förekommer de flestajordbruksarter. Artrikedomen bland skogslevande fåglar var högst när lövskogsinslagetvar ungefär 25 %, men kopplingen till habitat var svagare än för jordbruksfåglarna.En given yta jordbruksmark eller skog höll i många fall fler individer av en art omäven omgivningen innehöll stora mängder av det föredragna habitatet. En arts förekomstpåverkas alltså inte bara av habitatförekomsten i fågelns omedelbara närhet utan även ilandskapet i större perspektiv.Inom Svensk Fågeltaxering beräknas i huvudsak artspecifika populationstrender. Dehabitatbeskrivningar som nu kan göras med NILS-data möjliggör separatatrendberäkningar för de populationer av en art som uppträder i olika habitat. I ett exempelpå hur sådana analyser kan göras fann vi att trender för de törnskator och gulsparvar somförekommer i jordbrukslandskap respektive övriga habitat var ungefär de samma.Vi har visat att det redan med tillgängliga habitat- och fågeldata går att görameningsfulla analyser om olika fågelarters absoluta och relativa förekomst på olikageografiska nivåer. Det finns dock brister i befintliga habitatdata, framför allt är mångahabitatklasser väl grova. De metoder vi nu provat ut kommer att bli än mer kraftfulla närnya, mer detaljerade habitatdata blir tillgängliga inom NILS. Vi föreslår därför att merdetaljerade analyser görs i den takt som nya NILS-data blir tillgängliga. Givet skogensdominerande betydelse som fågelhabitat är det av speciell vikt är att närmare utredasambanden mellan fågelförekomsten där och de habitatstrukturer som utpekas somviktiga för biologisk mångfald i miljömålet Levande skogar. Motsvarande analys börockså göras för fåglar i odlingslandskapet.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 57.
    Ranneby, Bo
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Kronobergs län.
    Stickprovsstorlek vidövervakning av kryptogamer i ädellövskog Del 1 och del 22011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Stickprovsstorlek vid övervakning av kryptogamer i ädellövskog Del 1 och del 2

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 58.
    Ringvall, Anna
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ståhl, Göran
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Löfgren, Per
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Fridman, Jonas
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Skattningar och precisionsberäkning i NILS - Underlag för diskussion om lämplig dimensionering.2004Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 59.
    Toet, Hans
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Fridman, Jonas
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Holm, Sören
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Precisionen i Riksskogstaxeringens skattningar 1998-20022007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Riksskogstaxeringens huvudsyfte är att fortlöpande ge underlag för planering av skogens utnyttjande som naturresurs på nationell och regional nivå. Data skall även ge underlag för fortlöpande miljöanalys, och då främst med avseende på förändringar. Ett tredje mycket viktigt ändamål med data från Riksskogstaxeringen är nyttjande i forskningssyfte.Syftet med denna rapport är att redovisa precisionen i skattningar av areal, virkesförråd, återväxtförhållanden och avverkning. Denna redovisning sker i form av medelfelsskattningar till respektive skattning. Dessutom innehåller rapporten dokumentation av de algoritmer som nyttjats för variansskattningar, vilka ligger till grund för beräkning av de redovisade medelfelen.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 60.
    Weibull, Henrik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    MOSSKOMPENDIUMFÖRNATIONELL INVENTERING AV LANDSKAPETI SVERIGE (NILS) OCHRIKSINVENTERINGEN AV SKOG (RIS) 20112011Report (Other academic)
  • 61.
    Wretenberg, Johan
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Glimskär, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Terä, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Pihlgren, Aina
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Cronvall, Erik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Andersson, Per
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Strandberg, Marcus
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    FÄLTINSTRUKTION FÖR SMÅBIOTOPER VID ÅKERMARK NILS ÅR 20112011Report (Other academic)
12 51 - 61 of 61
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf