Publications
Change search
Refine search result
1234567 51 - 100 of 341
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Christensen, Pernilla
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Ecke, Frauke
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Nilsson, Liselott
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Ottvall, Richard
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Pettersson, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Skånes, Helle
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Tyboni, Maud
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Åkerholm, Marianne
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Fåglar i ett landskapsperspektiv – ett samarbete mellan Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS) och Svensk Fågeltaxering (SFT)2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var tvådelat där den första delen var att ta fram en effektiv flygbildsinventeringsmetodik för att kunna inventera ett större landskapsutsnitt än 1 x 1 km rutan och den andra delen var att hitta ett samband mellan myrfåglar och de landskapsdata som vi kunde plocka fram med den nya metodiken. Den flygbildsinventeringsmetodik som tagits fram under detta projekt medför att ett större område (3 x 3 km) kan inventeras på relativt kort tid (i genomsnitt 2 dagar). Tidsåtgången för att inventera hela 5 x 5 km rutan med denna metodik uppskattas till ca 3 dagar. Skillnaden från ordinarie NILS metodik är att betydligt större strukturer fångas upp eftersom karteringsenheten är större men även att detaljrikedomen som finns inom ordinarie NILS har fått minska betydligt. Med tiden finns förhoppningen att kunna effektivisera denna typ av flygbildsinventering än mer då den flygbildsinventeringstid som lagts ned under detta projekt även räknar in utveckling av metoden. I väntan på att nya möjligheter skall utvecklas skulle den metodik som vi tagit fram kunna utgöra en bra stomme för fortsatt verksamhet på en större skala än 1 x 1 km. Våra analyser av fågelarter på myrar och landskapsdata visade att fågeldata utgjorde för lite data för att vi skulle kunna se tydliga mönster samt kunna gå ned på den detaljnivå dvs. finindelning av myren, som vi ville. Tanken med den framtagna flygbildsinventeringsmetodiken var att ge data som passade för fler organismgrupper än fåglar samt att dessa data skulle kunna nyttjas även inom andra projekt såsom lillNILS. På grund av att projektet försökte svara mot både ett specifikt behov (SFT:s) samt ett mer generellt så kan vi konstatera att valet av rutor inte blev helt optimalt för att matcha landskapsdata från myrar med fågeldata. Vid fortsatta analyser kan det vara lämpligt att göra ett urval av de rutor som ligger i områden där dessa arter har sitt häckningsområde för att på så sätt begränsa antalet rutor med noll förekomst av dessa arter. Dessutom är det önskvärt att analysera flera NILS-rutor med en totalarea av myrar mellan 150 och 220 ha.

  • 52.
    Christensen, Pernilla
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Ringvall, Anna
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Utvärdering av NILS dimensionering med avseende på styrkan i förändringsskattningar2010Report (Other academic)
  • 53.
    Christensen, Pernilla
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, Sture
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Uppföljning av utredningen: Skador på mark och vegetation i de svenska fjällen till följd av barmarkskörning2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den totala arealen fjäll dvs. fjällbarrskog (övergångszonen mellan skogsmark och fjäll med <10 m medelhöjd på barrträden), fjällbjörkskog och mark ovan skogsgränsen (ovan fjällbjörkskogen) är i denna studie uppskattad till ca 1404 km 2 inom NILS-strata 10, varav ca 91 % utgörs av fastmark. De dominierande Natura 2000 biotoperna är fjäll- och borealhed (32 %) och nordisk fjällbjörkskog (26 %).

    En sammanställning av fältinventerade data från NILS stratum 10 visar att de finns ca 1 km stigar, körspår eller leder, > 2 dm i bredd, per km

    2 dvs. spår med en sammansättning avvikande från omgivningen pga. tramp eller fordonskörning. Var åttonde av dess stigar, körspår eller leder är påverkade av terränghjulingar.

    En tidigare genomförd enkätundersökning (Allard et al. 2004) antyder att det finns större områden med skador från terrängkörning än vad som hittades i denna studie. Detta kan bero på (1) att terrängkörningen inte orsakat större skador i fjällen och enkätundersökningen överskattat påverkansgraden eller (2) att enkätundersökningen som metod framförallt förmedlar information om lokala störningar och inte ger en bild av påverkansgraden i fjällen som helhet eller (3) att antalet NILS-ytor i fjällen måste utvidgas för att terrängkörningen skall fångas upp i högre utsträckning i fältinventeringen.

  • 54. Dalin, Anne-Marie
    et al.
    Malmsten, Anna
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Reproduktionsmönster och potential hos svenska vildsvin2017Report (Other academic)
  • 55.
    Daneshvar, Atlasi
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Wiberg, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Comparison of sampling methods for measurements of atmospheric deposition of POPs2013Report (Other academic)
  • 56.
    Djodjic, Faruk
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Blombäck, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Lindsjö, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Persson, Kristian
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förbättring av beräkningsmetodiken för diffus belastning av fosfor från åkermark2008Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Diffuse losses of phosphorus (P) from arable land are high, but since they are not possible to measure at national scale they need to be estimated by use of nutrient transport models. A new methodology for estimation of P losses from agriculture has been developed for the purposes of HELCOM´s Pollution Load Compilation. This methodology is based on P export coefficients which are calculated with ICECREAMDB model. A matrix of export coefficients includes 22 leaching regions, 15 crops, 10 soil types, 3 slope classes and 3 soil P content classes. Considering limitations of input data and the validity of assumptions which were made in the calculations, as well as the limited testing of the applied model for Swedish conditions, an analysis of the discrepancies between calculated results and measured values was performed in this project to identify potential weaknesses and possible improvements to develop future calculations. Small catchments dominated by agriculture were studied in order to focus on diffuse sources from agriculture. Additionally, in order to minimize uncertainties connected to the P retention in lakes, a selection of catchments without lakes was done. Besides this analysis of discrepancies, additionally two issues were studied. The first issue is the seasonal and/or flow related differentiation of agricultural export coefficients which was done by statistical analyses of measured data. The other issue considers the evaluation of calculated high P losses in leaching region 9 which was done by comparison of modelled results and available measured values. Three main explanations were found for discrepancies between measured and modelled values:

    1. Input data is not representative or its resolution is too low to properly describe conditions in the certain catchment

    2. Parametrisation of the ICECREAMDB model is inadequate and or the assumptions that were made are too uncertain

    3. The important processes in the ICECREAMDB model are not properly described and should be changed to improve results

    The problem with weak input data is outside the frames of this project but since weak input data influence our possibilities to evaluate model performance we suggest testing of ICECREAMDB model in catchments where we have better data or such data is easily collected. In order to minimize uncertainties connected to class definition regarding slope and soil P content, use of regression equations is suggested since it allows use of specific values for each given catchment. Several possibilities for further model development are also identified in this project. Some of the most important are improvement of the description of P chemistry and distribution of P in different P pools. Also, model application might be improved by better parametrisation of factors governing apportionment between surface runoff and infiltration as well as generation of soil particles. Additionally, a wider calibration and testing of ICECREAMDB and export coefficients are suggested. In the first step, set-up, parametrisation, calibration and validation of ICECREAMDB should be done on the field scale with the available water quality monitoring data. Then, in the second step set-up, parametrisation, calibration and validation of a source apportionment model for a number of small agricultural catchments is suggested in order to test and validate calculated export coefficients and to give feedback to field-scale modelling. Performed statistical analyses show that there is little statistical support for introduction of seasonal or flow-dependent export coefficients instead of the current annual average. A comparison between measured and modelled values in leaching region 9 shows a reasonable agreement where the calculated values are underestimated rather than overestimated.

  • 57.
    Djodjic, Faruk
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Blombäck, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Lindsjö, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Persson, Kristian
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förbättring av beräkningsmetodiken för diffus belastning av fosfor från åkermark2008Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Diffuse losses of phosphorus (P) from arable land are high, but since they are not

    possible to measure at national scale they need to be estimated by use of nutrient

    transport models. A new methodology for estimation of P losses from agriculture

    has been developed for the purposes of HELCOM´s Pollution Load Compilation.

    This methodology is based on P export coefficients which are calculated with

    ICECREAMDB model. A matrix of export coefficients includes 22 leaching

    regions, 15 crops, 10 soil types, 3 slope classes and 3 soil P content classes.

    Considering limitations of input data and the validity of assumptions which were

    made in the calculations, as well as the limited testing of the applied model for

    Swedish conditions, an analysis of the discrepancies between calculated results and

    measured values was performed in this project to identify potential weaknesses and

    possible improvements to develop future calculations. Small catchments dominated

    by agriculture were studied in order to focus on diffuse sources from agriculture.

    Additionally, in order to minimize uncertainties connected to the P retention in

    lakes, a selection of catchments without lakes was done. Besides this analysis of

    discrepancies, additionally two issues were studied. The first issue is the seasonal

    and/or flow related differentiation of agricultural export coefficients which was

    done by statistical analyses of measured data. The other issue considers the

    evaluation of calculated high P losses in leaching region 9 which was done by

    comparison of modelled results and available measured values.

    Three main explanations were found for discrepancies between measured and

    modelled values:

    1. Input data is not representative or its resolution is too low to properly

    describe conditions in the certain catchment

    2. Parametrisation of the ICECREAMDB model is inadequate and or the

    assumptions that were made are too uncertain

    3. The important processes in the ICECREAMDB model are not properly

    described and should be changed to improve results

    The problem with weak input data is outside the frames of this project but since

    weak input data influence our possibilities to evaluate model performance we

    suggest testing of ICECREAMDB model in catchments where we have better data

    or such data is easily collected.

    In order to minimize uncertainties connected to class definition regarding slope and

    soil P content, use of regression equations is suggested since it allows use of

    specific values for each given catchment.

    5

    Several possibilities for further model development are also identified in this

    project. Some of the most important are improvement of the description of P

    chemistry and distribution of P in different P pools. Also, model application might

    be improved by better parametrisation of factors governing apportionment between

    surface runoff and infiltration as well as generation of soil particles. Additionally, a

    wider calibration and testing of ICECREAMDB and export coefficients are

    suggested. In the first step, set-up, parametrisation, calibration and validation of

    ICECREAMDB should be done on the field scale with the available water quality

    monitoring data. Then, in the second step set-up, parametrisation, calibration and

    validation of a source apportionment model for a number of small agricultural

    catchments is suggested in order to test and validate calculated export coefficients

    and to give feedback to field-scale modelling.

    Performed statistical analyses show that there is little statistical support for

    introduction of seasonal or flow-dependent export coefficients instead of the

    current annual average.

    A comparison between measured and modelled values in leaching region 9 shows a

    reasonable agreement where the calculated values are underestimated rather than

    overestimated.

  • 58.
    Djodjic, Faruk
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Blombäck, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Lindsjö, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Persson, Kristian
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förbättring avberäkningsmetodiken fördiffus belastning av fosforfrån åkermark2008Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Diffuse losses of phosphorus (P) from arable land are high, but since they are not possible to measure at national scale they need to be estimated by use of nutrient transport models. A new methodology for estimation of P losses from agriculture has been developed for the purposes of HELCOM´s Pollution Load Compilation. This methodology is based on P export coefficients which are calculated with ICECREAMDB model. A matrix of export coefficients includes 22 leaching regions, 15 crops, 10 soil types, 3 slope classes and 3 soil P content classes.

    Considering limitations of input data and the validity of assumptions which were made in the calculations, as well as the limited testing of the applied model for Swedish conditions, an analysis of the discrepancies between calculated results and measured values was performed in this project to identify potential weaknesses and possible improvements to develop future calculations. Small catchments dominated by agriculture were studied in order to focus on diffuse sources from agriculture. Additionally, in order to minimize uncertainties connected to the P retention in lakes, a selection of catchments without lakes was done. Besides this analysis of discrepancies, additionally two issues were studied. The first issue is the seasonal and/or flow related differentiation of agricultural export coefficients which was done by statistical analyses of measured data. The other issue considers the evaluation of calculated high P losses in leaching region 9 which was done by comparison of modelled results and available measured values.

    Three main explanations were found for discrepancies between measured and modelled values:

    1. Input data is not representative or its resolution is too low to properly describe conditions in the certain catchment

    2. Parametrisation of the ICECREAMDB model is inadequate and or the assumptions that were made are too uncertain

    3. The important processes in the ICECREAMDB model are not properly described and should be changed to improve results

    The problem with weak input data is outside the frames of this project but since weak input data influence our possibilities to evaluate model performance we suggest testing of ICECREAMDB model in catchments where we have better data or such data is easily collected.

    In order to minimize uncertainties connected to class definition regarding slope and soil P content, use of regression equations is suggested since it allows use of specific values for each given catchment. Several possibilities for further model development are also identified in this project. Some of the most important are improvement of the description of P chemistry and distribution of P in different P pools. Also, model application might be improved by better parametrisation of factors governing apportionment between surface runoff and infiltration as well as generation of soil particles. Additionally, a wider calibration and testing of ICECREAMDB and export coefficients are suggested. In the first step, set-up, parametrisation, calibration and validation of ICECREAMDB should be done on the field scale with the available water quality monitoring data. Then, in the second step set-up, parametrisation, calibration and validation of a source apportionment model for a number of small agricultural catchments is suggested in order to test and validate calculated export coefficients and to give feedback to field-scale modelling.

    Performed statistical analyses show that there is little statistical support for

    introduction of seasonal or flow-dependent export coefficients instead of the current annual average.

    A comparison between measured and modelled values in leaching region 9 shows a reasonable agreement where the calculated values are underestimated rather than overestimated.

  • 59.
    Djodjic, Faruk
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Hellgren, Stefan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Futter, Martyn
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Brandt, Maja
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Suspenderat material –transporter och betydelsen för andra vattenkvalitetsparametrar2012Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Erosion and transport of suspended solids in Sweden is rarely of such magnitude to be considered a serious large-scale environmental problem. In some cases, howev-er, suspended solids and increased turbidity have direct negative effects on aquatic ecosystems. Suspended solids can transport a significant fraction of nutrients (mainly phosphorus) and other substances (such as metals, pesticides, organic pol-lutants, etc.) in rivers. In the SMED context, further studies of the transport of sus-pended matter are interesting because both phosphorus and metal transport is high-ly influenced by sediment dynamics. There were two purposes of this study; (i) to compile and evaluate existing litera-ture and data on sediment transport in Sweden with couplings to phosphorus and possibly other substances and (ii) to deepen our understanding of the transport dynamics by modeling the water and sediment transport. Statistically significant correlations between the concentrations and transport of suspended solids and dominant soils in the catchment areas were found both for small agriculture-dominated watersheds and for larger watersheds. Higher propor-tion of clay soil resulted in higher concentrations / transport of suspended solids. This indicates a higher erodibility of clay soils compared with coarse sandy soils. A positive and statistically significant relationship with the proportion of arable land was also found for the larger catchments. Different modeling approaches were tested for Sävjaåns watershed. First, an analy-sis of different parts of the hydrological cycle using FyrisQ model showed two interesting relationships. Higher levels of suspended solids were associated with periods of wetter conditions in the watershed, as well as during snowmelt episodes. Secondly, INCA-Sed model was applied for the first time in Sweden. This applica-tion shows that the model may be useful to increase the understanding of sediment mobilization and transport under Swedish conditions, although more studies are needed to increase reliability and reduce the uncertainties.

  • 60.
    Djodjic, Faruk
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Johansson, Holger
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Dokumentation av analyser av faktorer i de identifierade områdenFörbättringar i beräkningar av jordbruksläckagetUtvärderingen av ett antal förbättringsförslag - Bilaga 22010Report (Other academic)
  • 61.
    Djodjic, Faruk
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Nisell, Jakob
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Brandt, Maja
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Söderström, Mats
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Jordartskarta för jordbruksmark – jämförelsestudie mellan olika metoder för interpolation av mätpunkter samt testning av deras betydelse för PLC-beräkningar2009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Soil type has an important role for nutrient losses from arable land. A reliable soil map is therefore a precondition for reliable estimations of nutrient losses. The existing soil type map has several shortcomings regarding both resolution and precision. Possibilities to improve the existing soil map were studied in this project simultaneously with attempts to validate the interpolation results with independent data sets. The study area was Skåne. The point data used for interpolation showed number of shortcomings which limit possibilities to use common geostatistic methods. Main problems are related to low point density and lack of exact position coordinates. Thereby the main assumption that the points close to each other are more similar is not fulfilled and the interpolation results become inadequate. Additionally, the main objective of the project was calculation of new soil map and separate interpolation of values representing percentage of certain soil particles is a long way around which includes unnecessary complications. Therefore a new method was applied where the soil type in non-sampled points was approximated from the value in the nearest sampled points, but with consideration taken to the local soil maps from Geological Survey of Sweden (SGU). New soil map was compared to the existing map and a validation against three independent data set was also performed. The main conclusion is that more soil types are identified in the new soil map (i.e. higher resolution is achieved) whereas the precision in soil type determination in non-sampled points is similar to the precision of the old map. New soil map corresponds also better to underlying point data and has a smoother and more natural transition between different soil types. The effects of changed soil map on nitrogen and phosphorus loads have been estimated with HBV-NP model. The effects were higher for phosphorus then for nitrogen. The effects were more pronounced for particulate phosphor then for the dissolved phase. The local applications showed higher differences than the model runs on regional level. The suggested method is simple and can be applied on national lever with due consideration to certain issues regarding data availability and regional differences within Sweden.

  • 62.
    Djodjic, Faruk
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Orback, Caroline
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Wallin, Mats
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Blombäck, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Johnsson, Holger
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kyllmar, Katarina
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kalibrering och validering av jordbruksläckagekoefficienter och beräkning av retention i små sjölösa områden2010Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The Swedish PLC-calculations of nutrient loads from agricultural land are based on leaching coefficients which are modeled with NLeCCS system. Within NLeCCS system, field-scale models are used to calculate leaching coefficients for nitrogen (SOILNDB) and phosphorus (ICECREAMDB). Based on these leaching coefficients and according to PLC5 methodology an area-weighted mean leakage concentration is calculated for each sub-basin. Current crop distribution (for a specific year) is used in combination with sub-basin specific data on dominant soil, production region, slope (only phosphorus) and phosphorus content (only phosphorus) to calculate the area-weighted mean leakage concentration for the each specific sub-basin. Since the lack of calibration data limits the possibilities for further calibration of ICECREAMDB and SOILNDB at field scale, we have in this project tested and evaluated export coefficients and area-weighted mean leakage concentrations in seven small catchments dominated by agricultural land and where agriculture is the largest contributing source of nutrient losses. This was done through the application of the FyrisNP source-apportionment model in the above-mentioned small catchments. Two main scenarios were tested. In the first scenario we used the same input data as in PLC5. In the second scenario all available local data was collected to improve input data regarding soil type distribution, phosphorus content in soil, slope, management data etc. Two other scenarios were also modeled in cases where only adapting to better local input data could not explain discrepancies between measured and modeled values. In these scenarios new leakage coefficients were calculated either from NLeCCS by better adjustment to local crop distribution and crop rotation, or by new model runs with ICECREAMDB model. Both nitrogen and phosphorus were modeled with FyrisNP model and the results were compared with measured concentrations and loads. Modeling period was nine and a half years with a time step of one week which harmonize with available calibration data from environmental monitoring programs. The results of this project show generally that leaching coefficients and area-weighted mean leakage concentrations could describe the transport of nutrients in a satisfactory manner, but first after the best available local input data was used. Considering the selected scale it can also be concluded that some of the discrepancies between measured and modeled results is a logical consequence of the chosen methodology. In some cases it was also found that sometimes there is no reasonable explanation for the divergent results. Here a deeper understanding of governing processes is necessary before we even in a conceptual way can improve our models.

    Calculation of retention is also included in the modeling where especially phosphorus retention between the field's edge and the streams is interesting because these processes are not accounted for in the PLC5 calculations. Although a certain relationship between phosphorus retention and the size of the catchments can be found in the performed modeling, the low number of modeled catchments9

    limits possibilities to make general recommendations for future PLC at national level. Since in most cases reasonable results were achieved with relatively simple adjustments and improvements of the input data, we believe that the applied methodology can be a way to validate leaching coefficients obtained from field models in an early stage before they are used for national calculations. We propose therefore incorporation of this validation step in future PLC calculations as an additional evaluation and adjustment step of modeled export coefficients for arable land, before they are applied for national calculations.

  • 63.
    Djodjic, Faruk
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Widén-Nilsson, Elin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Översyn av beräkningen av bakgrundsförlust av fosfor2013Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In Swedish work for HELCOM’s Fifth Pollution Load Compilation (PLC5), background content of phosphorous (P) for Swedish arable land was described by the lowest P-class, representing an average concentration of 60.7 mg P/100 g soil. This value was then used as the background soil P content in order to distinguish the anthropogenic load from total agricultural land. A single value of the background P content does not account for the natural variation in the P background concentrations in Swedish arable soils. In this project, we evaluated an alternative method to quantify the background load where we used P content from the subsoil (40-60 cm) of Swedish agricultural soils (P-HCl). Firstly, we compared soil P content in Swedish subsoil to comparable data from Swedish forest soils, to assess similarities and differences in the spatial variation of P content across the country. These two independent data sets were quite comparable and correlated, at least when compared at the scale of Sweden’s 22 leaching regions. Secondly, we compared P content in the subsoil with corresponding P content in the topsoil of Swedish arable land, with regard to fertilization intensity. The obtained results show a strong correlation between P contents in the topsoil and manure intensity, while such a correlation is lacking for P contents in the subsoil. These findings strengthens the assumption that the subsoil is unaffected by fertilization and thus representative of the background P content. Thereafter, we estimated the effects of changes in the P background content, in comparison to PLC5 results. Both the rather simple calculation and a more detailed calculation with uncertainty analysis suggest that the background load of Swedish arable land, calculated from the background levels using the new method, is lower (about 100 tonnes gross load) compared with PLC5 results. It is important to emphasize that this reduction persists even if one takes into account the uncertainty in the soil type distribution, which is in this case probably the main source of uncertainty. This does not mean that the calculated difference consists only of a higher anthropogenic agricultural load. Concurrent studies show that the impact of the forest may be greater than estimated in PLC5. Assuming that the total load from Sweden in PLC5 is correct, the total contribution from agriculture could be lower if the forest contribution is higher. However, more detailed evaluations are required to fully quantify whether and to what extent these new findings compensate each other.

  • 64.
    Djodjic, Faruk
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Widén-Nilsson, Elin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Översyn av beräkningen av bakgrundsförlust av fosfor2013Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In Swedish work for HELCOM’s Fifth Pollution Load Compilation (PLC5),

    background content of phosphorous (P) for Swedish arable land was

    described by the lowest P-class, representing an average concentration of

    60.7 mg P/100 g soil. This value was then used as the background soil P

    content in order to distinguish the anthropogenic load from total agricultural

    land. A single value of the background P content does not account for the

    natural variation in the P background concentrations in Swedish arable soils.

    In this project, we evaluated an alternative method to quantify the

    background load where we used P content from the subsoil (40-60 cm) of

    Swedish agricultural soils (P-HCl).

    Firstly, we compared soil P content in Swedish subsoil to comparable data

    from Swedish forest soils, to assess similarities and differences in the spatial

    variation of P content across the country. These two independent data sets

    were quite comparable and correlated, at least when compared at the scale

    of Sweden’s 22 leaching regions. Secondly, we compared P content in the

    subsoil with corresponding P content in the topsoil of Swedish arable land,

    with regard to fertilization intensity. The obtained results show a strong

    correlation between P contents in the topsoil and manure intensity, while

    such a correlation is lacking for P contents in the subsoil. These findings

    strengthens the assumption that the subsoil is unaffected by fertilization and

    thus representative of the background P content.

    Thereafter, we estimated the effects of changes in the P background content,

    in comparison to PLC5 results. Both the rather simple calculation and a

    more detailed calculation with uncertainty analysis suggest that the

    background load of Swedish arable land, calculated from the background

    levels using the new method, is lower (about 100 tonnes gross load)

    compared with PLC5 results. It is important to emphasize that this reduction

    persists even if one takes into account the uncertainty in the soil type

    distribution, which is in this case probably the main source of uncertainty.

    This does not mean that the calculated difference consists only of a higher

    anthropogenic agricultural load. Concurrent studies show that the impact of

    the forest may be greater than estimated in PLC5. Assuming that the total

    load from Sweden in PLC5 is correct, the total contribution from agriculture

    could be lower if the forest contribution is higher. However, more detailed

    evaluations are required to fully quantify whether and to what extent these

    new findings compensate each other.

  • 65.
    Djodjic, Faruk
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Widén-Nilsson, Elin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Översyn av beräkningen avbakgrundsförlust av fosfor2013Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In Swedish work for HELCOM’s Fifth Pollution Load Compilation (PLC5), background content of phosphorous (P) for Swedish arable land was described by the lowest P-class, representing an average concentration of 60.7 mg P/100 g soil. This value was then used as the background soil P content in order to distinguish the anthropogenic load from total agricultural land. A single value of the background P content does not account for the natural variation in the P background concentrations in Swedish arable soils.

    In this project, we evaluated an alternative method to quantify the background load where we used P content from the subsoil (40-60 cm) of Swedish agricultural soils (P-HCl). Firstly, we compared soil P content in Swedish subsoil to comparable data from Swedish forest soils, to assess similarities and differences in the spatial variation of P content across the country. These two independent data sets were quite comparable and correlated, at least when compared at the scale of Sweden’s 22 leaching regions. Secondly, we compared P content in the subsoil with corresponding P content in the topsoil of Swedish arable land, with regard to fertilization intensity. The obtained results show a strong correlation between P contents in the topsoil and manure intensity, while such a correlation is lacking for P contents in the subsoil. These findings strengthens the assumption that the subsoil is unaffected by fertilization and thus representative of the background P content.

    Thereafter, we estimated the effects of changes in the P background content, in comparison to PLC5 results. Both the rather simple calculation and a more detailed calculation with uncertainty analysis suggest that the background load of Swedish arable land, calculated from the background levels using the new method, is lower (about 100 tonnes gross load) compared with PLC5 results. It is important to emphasize that this reduction persists even if one takes into account the uncertainty in the soil type distribution, which is in this case probably the main source of uncertainty.

    This does not mean that the calculated difference consists only of a higher anthropogenic agricultural load. Concurrent studies show that the impact of the forest may be greater than estimated in PLC5. Assuming that the total load from Sweden in PLC5 is correct, the total contribution from agriculture could be lower if the forest contribution is higher. However, more detailed evaluations are required to fully quantify whether and to what extent these new findings compensate each other.

  • 66.
    Duberg, Jon
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö. Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Ericson, Ylva
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö. Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Faktablad - Resultat från övervakningen av kustfisk 2017:1. Lagnö (Egentliga Östersjön) 2002-20162017Report (Other academic)
    Abstract [sv]
    • Fångsterna under provfisket 2016 skiljer sig en del från tidigare år. Till exempel var den trofiska novån den lägsta och diversitetsindexet var det högsta som uppmätts sedan provfisket startade 2002. Detta kan förklaras av en ökad fångst av arter som inte är rovfiskar, främst abborre som är den dominerande rovfisken i Lagnö.
    • Fångsten av karpfisk, framför allt mört, var också jämförelsevis hög i 2016 års fiske. Under 2015 och 2016 var fångsten karpfiskar för första gången, sedan provfisket i Lagnö inleddes 2002, högre än fångsten av abborre. Orsaken till detta kan vara en kombination av gynnsamma förhållanden för karpfisken (t.ex. nääringsbelastning och minskat predationstryck från rovfisk och möjligen mindre gynnsamma förhållanden för abborren såsom högt fisketryck (framförallt från fritidsfiske) i kombination med en ökad naturlig dödlighet från till exempel säl och skarv och hög exploatering av lek och uppväxthabitat i Lagnös närområde.
    • Fångsten av stora individer (> 30 cm) har minskat över tid sedan provfisket startade. 2016 fångades det lägsta antalet abborar sedan provfisket inleddes 2002. Vad detta beror på är oklart men kan möjligen kopplas till ökat fisketryck och/eller en ökad naturlig dödlighet.
    • Totalfångsten visar en positiv trend samtidit som antalet fångade arter per år visar en negativ trend, samverkan av dessa trender bidrar till ett ökat diversitetsindex och minskat trofiskt index.
    • De arter där det ses förändringar sedan provfisket startade är strömming och tånglake som visar ökande trender, samt björkna och gädda som visar nedåtgående trender.
    • Två arter som finns på Artdatabankens rödlista har fångats i provfisket; torsk och vimma.
    • Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom havsmiljödirektivet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen längs Sveriges kuster. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Lagnö nå upp till god miljöstatus för abborre och rovfisk, men inte för karpfisk som ligger på en för hög nivå.
    • Sammanfattningsvis är det värt att notera att om den utveckling vi ser i Lagnö (med färre stora fiskar, färre stora rovfiskar som gädda och gös, ökade nivåer av karpfisk samt färre arter i fångsten) fortsätter så är det oroande och det är en förändring som inte är önskvärd.
  • 67.
    Duberg, Jon
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö. Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Landfors, Fredrik
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö. Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Ericson, Ylva
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö. Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Faktablad - Resultat från övervakningen av kustfisk 2017:2. Vaxholm (Egentliga Östersjön) 20162017Report (Other academic)
    Abstract [sv]
    • I Vaxholm uppmättes något högre medeltemperatur samt lägre siktdjup och salthalt jämfört med närliggande provfiskestationerna i Lagnö. Det lägre siktdjupet indikerar att Vaxholm kan vara mer påverkat av övergödning än Lagnö.
    • Sammanlagt fångades 13 arter under provfisket 2016. Mört är den vanligaste arten i fångsten (43 procent), följt av abborre, strömming, gers och braxen.
    • Fångsten av stora individer (> 30 cm) domineras av braxen och abborre men även gös och sik förekommer i fångsten. Under provfisket 2016 fångades mer än tre gånger så många stora abborrar (25 cm och över) mot vad som fångades i det närliggande provfiskeområdet Lagnö under 2016. Även fångsterna av gös över 30 respektive 40 cm var högre än i Lagnö.
    • Den totala fångsten av karpfisk i Vaxholm var 28,9 individer per ansträngning vilket är högt jämfört med det närliggande provfiskeområdet i Lagnö.
    • 2016 är första året som provfiske utförs i Vaxholm och med anledning av detta är det svårt att dra några slutsatser om fisksamhällets struktur och funktion. Överlag är det dock inga stora avvikelser jämfört med närliggande områden frånsett den höga andelen mört, vilket kan bero på att området runt Vaxholm är näringsrikt. Intressant är även att det fångades förhållandevis mycket stor abborre, detta trots att området är mycket populärt för fritidsfiske.
  • 68.
    Díaz González, José David
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    A time study and description of the workmethods for the field work in the National Inventory of Landscapes in Sweden2005Report (Other academic)
    Abstract [en]

    A TIME STUDY AND DESCRIPTION OF THE WORK METHODS FOR THE FIELD WORK IN THE NATIONAL INVENTORY OF LANDSCAPES IN SWEDEN

    Fieldwork is an essential part of forest or environmental inventories and has one of the biggest parts of the budget, but the way in which the resources are distributed is usually unknown. The use of a time study of the inventory fieldwork seems to be a good approach to understand the way the resources are distributed. Time studies have already been used for many years in the industry and in the forest sector in order to analyze and optimize the working methods.

    This study applies this methodology to study fieldwork of the National Inventory of Landscapes in Sweden, (NILS) during the season 2004. NILS survey the biological diversity, its factors and other cultural and recreational values from a national perspective and study its changes over time. Fieldwork is done by teams of two persons distributed along the whole of Sweden and includes transportation, field inventory and administrative work.

    Each team spend an average of two hours and 25 minutes travelling to the location of the  area of study every working day, in addition they have to walk an average of 16 minutes. The field inventory is divided into plots and lines. The average time per each plot done by two persons is 34 minutes. The average time per each line done by two persons is 18 minutes. The average time spend by a team in the administrative work is 42 minutes every day. The estimation of the cost of each plot is 1592 SEK and each line 859 SEK. There are 7572 plots and lines distributed in to 631 landscape areas to be inventoried one fifth every year in a cycle of five years.

    The main factors that influence the consumed time considered in this study are: Area, number of divisions of the plot, number of intersections found in the line and presence of obstacles that makes the plot or parts of the line inaccessible. There are some other factors that should be analyzed in future studies by comparison of the time consumed and the data obtained in the inventory. The working method used by the different teams was very similar with only a few differences often due to the differences between the areas. There is a great potential to continue this line of investigation within inventories since there is not much done in this direction.

  • 69.
    Ejhed, Helene
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Brandt, Maja
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Djodjic, Faruk
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Olshammar, Mikael
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ryegård, Annika
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Johnsson, Holger
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Larsson, Martin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Nisell, Jakob
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Rapp, Lars
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Brånvall, Gunnar
    SCB.
    Miljömålsuppföljning Ingen övergödning 1995 och 2005: Slutrapport2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En uppföljning av två delmål för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning mellan år 1995 och 2005 har genomförts av SMED på uppdrag av Naturvårdsverket. Det gäller specifikt delmålen om tillförseln av kväve och fosfor till havet respektive till vatten. Underlag och indata till beräkningarna har tagits fram inom det parallella PLC5- projektet som genomförs för rapportering till HELCOM och från TRK-projektet (Brandt och Ejhed 2002). Metodik för beräkningarna har utvecklats mycket sedan TRK-projektet och beskrivs utförligt i rapporten. En av de största förändringarna i metodik har genomförts för fosfor belastningsberäkningar från jordbruksmark där nya mer fysikaliska modeller använts. Ytterligare en stor förändring har varit användning av Tekniskt Beräkningssystem Vatten (TBV) som ska medföra en mer kvalitetssäkrad hantering av beräkningarna

    Resultaten i denna rapport presenteras och bedöms med avseende på kvalitet och jämförs med transporterade mängder i flodmynningarna, TRK-resultat och resultat i HBV-NP.

    Resultaten visar att den antropogena belastningen av kväve minskat med cirka 25 % från år 1995 till år 2005 för de svenska vattenburna utsläppen till haven söder om Ålands hav. Delmålet för kväve anger en minskning med 30 % till år 2010.

    Resultaten visar vidare att den antropogena bruttobelastningen av fosfor minskat med cirka 14 % från år 1995 till år 2005 för de svenska vattenburna utsläppen till sjöar, vattendrag och kustvatten. Delmålet för fosfor anger en minskning med minst 20 procent till år 2010

  • 70.
    Ejhed, Helene
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Brandt, Maja
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Djodjic, Faruk
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Olshammar, Mikael
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ryegård, Annika
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Johnsson, Holger
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Larsson, Martin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Nisell, Jakob
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Rapp, Lars
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Brånvall, Gunnar
    Miljömålsuppföljning Ingenövergödning 1995 och 2005: Slutrapport2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En uppföljning av två delmål för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning mellan år 1995 och 2005 har genomförts av SMED på uppdrag av Naturvårdsverket. Det gäller specifikt delmålen om tillförseln av kväve och fosfor till havet respektive till vatten.

    Underlag och indata till beräkningarna har tagits fram inom det parallella PLC5-projektet som genomförs för rapportering till HELCOM och från TRK-projektet (Brandt och Ejhed 2002). Metodik för beräkningarna har utvecklats mycket sedan TRK-projektet och beskrivs utförligt i rapporten. En av de största förändringarna i metodik har genomförts för fosfor belastningsberäkningar från jordbruksmark där nya mer fysikaliska modeller använts. Ytterligare en stor förändring har varit användning av Tekniskt Beräkningssystem Vatten (TBV) som ska medföra en mer kvalitetssäkrad hantering av beräkningarna

    Resultaten i denna rapport presenteras och bedöms med avseende på kvalitet och jämförs med transporterade mängder i flodmynningarna, TRK-resultat och resultat i HBV-NP.

    Resultaten visar att den antropogena belastningen av kväve minskat med cirka 25 % från år 1995 till år 2005 för de svenska vattenburna utsläppen till haven söder om Ålands hav. Delmålet för kväve anger en minskning med 30 % till år 2010.

    Resultaten visar vidare att den antropogena bruttobelastningen av fosfor minskat med cirka 14 % från år 1995 till år 2005 för de svenska vattenburna utsläppen till sjöar, vattendrag och kustvatten. Delmålet för fosfor anger en minskning med minst 20 procent till år 2010.

  • 71.
    Ejhed, Helene
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Magnus
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Köhler, Stephan J
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Malm, Jakob
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gustavsson, Hanna
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Westerberg, Ida
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Nettobelastning av metaller i Dalälven2012Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Load of metals on water is included in several international reportings; annually to HELCOM and OSPAR, and every third year to the EEA WISE SoE Emissions. Cd, Pb, Hg and Ni are included in the list of priority substances under the Daughter Directive (2008/105/EC) to the EU Water Framework Directive (2000/60/EC). To analyze the emission and transport of metals into inland waters and the sea, sources and retention from the source to the sea is calculated. One of the key input parame-ters to calculate metal retention is the proportion of particulate metals.

    The purpose of this project was to calculate the retention of metals during transport from source to sea in the whole catchment of a large river, Dalälven. The purpose was further to produce better regression equations that can estimate the proportion of particulate metal with additional parameters in addition to the chemical parame-ters used in the past and that can take into consideration the conditions in Dalälven catchment. This work builds on a previously tested retention model and developed regression equations for particulate proportion of metals (Lindström and Håkanson 2001, Ejhed et al 2011) and the gross load (emissions at source) of metals calculat-ed for catchments across Sweden (Ejhed et al , 2010). The metals that were includ-ed in the project was the priority substances, Cd, Hg, Pb, Ni, and further Cu and Zn as a selected priority by the Swedish Environmental Protection Agency.

    To improve the regression equations to calculate the proportion of particulate met-als and adapt the regression equations to the Dalälven catchment, the environmen-tal monitoring in Dalälven catchment was expanded through this project. The regu-lar sampling and analysis program of metals was expanded in both the existing test sites and at additionally five test sites by adding analysis of metals in unfiltered samples, in consultation with the County of Dalarna. Flow data, chemistry data (pH, alcalinity) and landcover were studied to determine the factors controlling the proportion of metals in particulate form. Equations were developed to calculate the proportion of metals in dissolved form for all the above metals. Together with total concentrations, proportion of metals in particulate form is estimated for all metals in all areas.

    The analysis shows that there are significant differences for the metal fraction for the various metals and the different areas. The largest driver for predicting the particulate form of metals is pH. In the acidic waters as at the sampling site Lill- Fämtan almost all metals are in dissolved form, while in the more alkaline areas as Dalälven Älvkarleby much higher proportion of the metals are in the particulate form. Larger areas usually have higher pH values because the contribution of groundwater which is well buffered is greater. This also applies to lakes with long-er residence times. Areas with a high proportion of arable land and low terrain also exhibit a higher proportion of metals in particulate form (i.e. the sampling site Holen). This arises presumably by mobilizing greater proportion of particles from arable land than from land use in the other catchments. The empirical derived equa-

    tions are valid at all sites irrespective of land use or whether the site is anthropo-genically affected or not. Percentage of particulate metals varies from 12% for Cu to 92% for Hg.

    A simplified retention model was developed for the Dalälven catchment, based on lake area, average depth, average inflow, particulate percentage of metals and fall-ing velocity of the metals. Net load and transport between subcatchments in Daläl-ven down to the sea was calculated using the setup of the HYPE model based on Swedish waters archives (SVAR) 2010_2. The validity of the retention model was tested by comparing the calculated retention with the corresponding measured values in three lakes in the Dalälven catchment. It was found that the simplified model approach fairly well describes the retention of the investigated metals. The maximum deviation observed for Cu, where the average retention was underesti-mated by 16 % while for Zn and Pb differs by 8 % between the empirical and mod-eled values. The total retention of the metals to the sea varies from 35% for Cu to 78% for Hg. The relative difference between different metals is caused by their different particle-bound existence.

    This project has developed a general model that could usefully be applied and test-ed in other large water basins. The model does not require much input, which can be considered an advantage as much input data are rarely available in most of Swe-den's catchment area. The model provides the estimated net load of the sources of metals and transport in river basins, which are required for the impact analysis under the WFD.

    Model results show that calculations of retention and net load is a useful tool for verifying results of the gross load and accounting for sources of the load. It became clear that there are missing sources in the calculation of gross load in the Dalälven catchment. It is likely that leakage from old mining sites are missing, but also local variations, with higher losses of diffuse sources can cause differences in the meas-ured river transport and the estimated load.

  • 72.
    Ejhed, Helene
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Liljeberg, Marcus
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Olshammar, Mikael
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Wallin, Mats
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Rönnback, Pernilla
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Stenström, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Bruttobelastning på vatten av metaller från punktkällor och diffusa källor - slutrapport2010Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report includes presentations of calculations and results regarding gross load of the metals Zn, Cd, Cu, Ni, Pb and Hg from diffuse sources and point sources geographically distributed for the entire Sweden. The diffuse sources that are included are leakage from all land-use classes: forest, clear-cut forest, other open area (e.g. meadows), alpine area, wetland, arable land, lake, urban area. Point sources that are included are: scattered dwellings not connected to a municipal waste water treatment plant (MWWTP), all registered load to water and ground water in the national register EMIR (industry, waste, mining and all other activities with significant effect on the environment) regarding load year 2007, MWWTPs regarding year 2008 or latest accessible load data, E-PRTR plants are included as a subset in the EMIR dataset, and load data from closed mining sites that are not registered in EMIR have been collected from county reports. The results of industries presented below include all point sources except MWWTP and scattered dwellings. This report further describes the underlying data, specifically weaknesses, and includes discussion about differences between model results and measured transport in the monitored river mouths. The report includes suggestions of further work to improve results and progress for example to include retention of metals during the transport from inland waters to the sea. The model results of the gross load are of the same order of magnitude as the measured transport in the river mouths, implying that the most important inland sources are included in the modelled sources. However, there still are a number of sources that have been identified during the project as important sources which could not be included due to lack of information; additional not registered waste sites, Cu in antifouling products for boats, release from paint and anticorrosive products, load from non-reporting point sources and recirculation from sediments.

    Results from this report in selection:

    · The diffuse sources are dominating the gross load; for Cd, Cu and Hg the diffuse sources contribute with more than 80 % and for Pb and Ni more than 90 % of the total gross load.

    · For Cd, Pb and Hg the release from forest, clearcut forest and deposition on open lake waters have been calculated to be the most important sources.

    · For Hg, "other" landuse (meadows, wetlands, alpine regions etc nonanthropogenic landuse) and daywater (stormwater from paved surfaces in urban areas and roads) are important contributions to the load.

    · For Cu, forest and clearcut forest landuse are the largest sources and other

    diffuse sources are contributing evenly.

    · Ni contributions are largest from forest, clear-cut forest and arable land.

    · For Zn, the contributions from the diffuse sources are slightly less, 77 % of the total gross load.

    · 20 % of the total gross load of Zn is contribution from industries (all registered EMIR load and closed mining sites collected).

    · Industry is by far the most important point source of Cd and Pb (more than 90 % of the total point source gross load).

    ·For Cu, the contributions from point sources are more equally dividedbetween MWWTP and industry ( 30 % and 60 % respectively).

    There are differences between the calculated results and the measured transport in the river mouths. The following differences in selection have been noted:

    · The gross load is generally higher than the mean transport in the river mouths in southern Sweden with a couple of exceptions. This can be due to separation processes of the metals from the water phase from the source to the river mouth (retention).

    · The calculated gross load is generally low in relation to the mean of the measured transport of metals in the river mouth in northern Sweden. This may be due to too low calculated leaching concentrations applied to the land-use.

    ·Cu and Ni calculated gross load are low especially in northern Swedencompared to the measured mean transport in the river mouths, which may be due to too low calculated leaching concentrations of forest, "other" land-use or arable land.

    Separation between background load and anthropogenic (human induced) diffuse load was not possible with the available information in this project. Several involved processes in the anthropogenic land-uses arable land, forest and clear-cut forest as well as the effect from deposition of both metals and acid on all land-uses, makes interpretations difficult and need more investigation before results can be presented. However, all point sources and diffuse load from urban areas and deposition can be assumed to be dominated by anthropogenic origin.

    Suggestions of further work to improve the results and progress:

    · Investigations of differences between calculated results and measured transport.

    · Development of calculations of retention of metals.

    · Addition of missing sources, e.g. Cu from antifouling of boats.

    · Investigation of anthropogenic and background diffuse load of metals.

    · Improvement of underlying data for leakage concentrations (additional monitoring in arable regions, alpine regions and wetland regions) and additional monitoring stations for deposition.

  • 73.
    Ejhed, Helene
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Liljeberg, Marcus
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Olshammar, Mikael
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Wallin, Mats
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Rönnback, Pernilla
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Stenström, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Bruttobelastning påvatten av metallerfrån punktkällor ochdiffusa källor - slutrapport2010Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report includes presentations of calculations and results regarding gross load of the metals Zn, Cd, Cu, Ni, Pb and Hg from diffuse sources and point sources geographically distributed for the entire Sweden. The diffuse sources that are included are leakage from all land-use classes: forest, clear-cut forest, other open area (e.g. meadows), alpine area, wetland, arable land, lake, urban area. Point sources that are included are: scattered dwellings not connected to a municipal waste water treatment plant (MWWTP), all registered load to water and ground water in the national register EMIR (industry, waste, mining and all other activities with significant effect on the environment) regarding load year 2007, MWWTPs regarding year 2008 or latest accessible load data, E-PRTR plants are included as a subset in the EMIR dataset, and load data from closed mining sites that are not registered in EMIR have been collected from county reports. The results of industries presented below include all point sources except MWWTP and scattered dwellings. This report further describes the underlying data, specifically weaknesses, and includes discussion about differences between model results and measured transport in the monitored river mouths. The report includes suggestions of further work to improve results and progress for example to include retention of metals during the transport from inland waters to the sea.

    The model results of the gross load are of the same order of magnitude as the measured transport in the river mouths, implying that the most important inland sources are included in the modelled sources. However, there still are a number of sources that have been identified during the project as important sources which could not be included due to lack of information; additional not registered waste sites, Cu in antifouling products for boats, release from paint and anticorrosive products, load from non-reporting point sources and recirculation from sediments.

    Results from this report in selection:

    · The diffuse sources are dominating the gross load; for Cd, Cu and Hg the diffuse sources contribute with more than 80 % and for Pb and Ni more than 90 % of the total gross load.

    · For Cd, Pb and Hg the release from forest, clearcut forest and deposition on open lake waters have been calculated to be the most important sources.

    · For Hg, "other" landuse (meadows, wetlands, alpine regions etc nonanthropogenic landuse)and daywater (stormwater from paved surfaces in urban areas and roads) are important contributions to the load.

    · For Cu, forest and clearcut forest landuse are the largest sources and other diffuse sources are contributing evenly.

    · Ni contributions are largest from forest, clear-cut forest and arable land.

    · For Zn, the contributions from the diffuse sources are slightly less, 77 % of the total gross load.

    · 20 % of the total gross load of Zn is contribution from industries (all registered EMIR load and closed mining sites collected).

    Industry is by far the most important point source of Cd and Pb (more than 90 % of the total point source gross load).

    · For Cu, the contributions from point sources are more equally divided between MWWTP and industry ( 30 % and 60 % respectively).

    There are differences between the calculated results and the measured transport in the river mouths. The following differences in selection have been noted:

    · The gross load is generally higher than the mean transport in the river mouths in southern Sweden with a couple of exceptions. This can be due to separation processes of the metals from the water phase from the source to the river mouth (retention).

    · The calculated gross load is generally low in relation to the mean of the measured transport of metals in the river mouth in northern Sweden. This may be due to too low calculated leaching concentrations applied to the land-use.

    · Cu and Ni calculated gross load are low especially in northern Sweden compared to the measured mean transport in the river mouths, which may be due to too low calculated leaching concentrations of forest, "other" land-use or arable land.

    Separation between background load and anthropogenic (human induced) diffuse load was not possible with the available information in this project. Several involved processes in the anthropogenic land-uses arable land, forest and clear-cut forest as well as the effect from deposition of both metals and acid on all land-uses, makes interpretations difficult and need more investigation before results can be presented. However, all point sources and diffuse load from urban areas and deposition can be assumed to be dominated by anthropogenic origin.

    Suggestions of further work to improve the results and progress:

    · Investigations of differences between calculated results and measured transport.

    · Development of calculations of retention of metals.

    · Addition of missing sources, e.g. Cu from antifouling of boats.

    · Investigation of anthropogenic and background diffuse load of metals.

    · Improvement of underlying data for leakage concentrations (additional monitoring in arable regions, alpine regions and wetland regions) and additional monitoring stations for deposition.

  • 74.
    Ejhed, Helene
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Olshammar, Mikael
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Brånvall, Gunnar
    SCB.
    Gerner, Annika
    SCB.
    Bergström, Jonas
    SCB.
    Johnsson, Holger
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Blombäck, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Nisell,, Jakob
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Gustavsson, Hanna
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Persson, Christer
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Alavi, Ghasem
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Beräkning av kväve-och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet "Ingen övergödning"2011Report (Other academic)
    Abstract [en]

    On behalf of the Swedish Environmental Protection Agency, SMED has performed calculations of nitrogen and phosphorus loads on inland waters and sea areas in Sweden for the year 2009. The calculations were carried out with PLC5 methodol-ogy to enable comparison with previously calculated load in 1995, 2000 and 2006. Within this, data and summaries were prepared for the assessment of the national environmental objective "zero eutrophication" and for assessing any improvements in relation to the Swedish emissions reduction targets in the Baltic Sea Action Plan.

    Earlier load calculations (year 1995, 2000 and 2006) were based on long-term mean runoff to assure that short-term climate variability would not overshadow any changes in loads from diffuse sources. Calculations were carried out of the net load on the sea for nitrogen and phosphorus, i.e. the proportion of the input to inland waters reaching the sea after retention that occurs during transport through soil, lakes and streams. In this project the same application was used, as well as the same runoff and retention has been used, in order to make the results from all years to be comparable with each other.

    The total gross load of nitrogen from all sources (diffuse and point source) is 155700 tonnes of nitrogen in 2009 (without contributions from clear-cutting), which represents an overall decrease of 11% from 1995. The total gross load from of nitrogen from diffuse sources was calculated for the year 2009 to 129 200 tonnes, i.e. about 6% decrease from the 1995 level. The gross load of nitrogen from agricultural land, decreased by about 10% from 1995 levels and by about 2% from year 2006 to 2009.The reduction in total area of agricultural land accounts for al-most the entire reduction of the load of agricultural land from 2006 to 2009. Measures in terms of protective zones and catch crops have declined over the peri-od from 2006, and thus did not contribute to the lower load. The gross load of ni-trogen from municipal wastewater treatment plants (MWWTP) and industries have declined over the period 1995 to 2009 with a total of 31 % and 34% respectively. The biggest change occurred between 1995 and 2000, when nitrogen reduction techniques were introduced in many wastewater treatment plants and industries. From 2000 to 2009, the gross load continued to decrease by 8 % and 17% from MWWTPs and industries respectively. The load from scattered dwellings not con-nected to MWWTPs has increased slightly with 200 tonnes of nitrogen since 1995, due to increased number of houses with private sewers.

    Total net load of nitrogen in 2009 for the whole of Sweden is 115700 tonnes, rep-resenting a decrease from 1995 by 11%. The government's Marine Environmental Plan (Government Communication 2009/10: 213), is targeting the environmental work under the Baltic Sea Action Plan (BSAP). The decrease in net load of nitro-gen from the years 2000 to 2009 is only 4700 tonnes of nitrogen (Baltic Proper, the

    Sound and Kattegat) and much remains on the BSAP target, 20 780 tonnes of ni-trogen, to be achieved.

    The anthropogenic load after retention (net) is 59 000 tonnes of nitrogen in 2009 for the whole of Sweden in total, including clear-cuttings. Point source emissions of nitrogen in 2009 is 21 800 tonnes, accounting for a significant portion of the reduction of the net anthropogenic load by 30% from 1995. The anthropogenic non-point sources have decreased by 12% (net on the sea) from 1995 to 2009. The

    interim target for nitrogen in the national environmental objective of "Zero eu-trophication" states that by 2010 Swedish waterborne emissions of nitrogen com-pounds from human activities to the seas south of the Åland Sea have declined by at least 30% from 1995 levels. The total net anthropogenic loading of nitrogen to the seas south of the Åland Sea is estimated at 42400 tons (without clear-cuts for comparison with 1995). This represents a decrease of about 25% from 1995 to 2009, which means that the interim target for nitrogen is not reached.

    The total gross loads of phosphorus (diffuse and point source) is 4730 tons (4750 tonnes, when clear-cuttings are included). This represents a decrease of 10% since 1995. The total gross diffuse load of phosphorus is reduced by approximately 4% from 1995. Gross load of phosphorus from agricultural land decreased by about 7% from 1995 levels and by about 2% from 2006. The reason for the change be-tween 1995 and 2006 is the introduction of measures to decrease nutrient losses. From 2006 to 2009, the reduced total area of agricultural land accounts for virtually all of the change. Gross load of phosphorus from point sources in 2009 was esti-mated to 880 tonnes, equivalent to a decrease of approximately 17% from 2006 and 30% since 1995. Municipal wastewater treatment plants account for the biggest change, equivalent to about 45% lower load in 2009 compared with 1995. The main reason for the decrease is that new phosphorus reduction technology was introduced mainly in the largest treatment plants. Industries also account for a significant reduction, equivalent to 33% from 1995 to 2009. The total change in emissions results in private sewers, MWWTP respective industries accounting for approximately the same amount of load in 2009.

    The anthropogenic gross load of phosphorus is a total of 1930 tonnes in 2009, representing a decrease of approximately 7% from 2006. The interim target for phosphorus in the environmental objective of "Zero eutrophication" states that by the year 2010, Swedish waterborne discharges of phosphorus from human activi-ties to the lakes, rivers and coastal waters have decreased by at least 20% from 1995 levels. The waterborne load of phosphorus from anthropogenic sources has decreased by about 18% from 1995 to 2009 and thus the environmental objective has thus not been achieved. According to these calculations, approximately 50 tons of phosphorus remains to be reduced to reach the environmental interim target to be achieved.

    Total net load of phosphorus in 2009 for the whole of Sweden is 3360 tons, repre-senting a decrease from 1995 by 11%. The net anthropogenic load of phosphorus to the sea has decreased by about 22% (380 tonnes) in 1995 for the whole of Swe-den. According to the Baltic Sea Action Plan (BSAP) the Swedish commitment is to reduce the load of phosphorus by 290 tons from land to the Baltic Proper. The decrease in net load of phosphorus from 2000 to 2009 to the Baltic Proper is only 50 tonnes of phosphorus and much remains on target to be achieved

  • 75.
    Ejhed, Helene
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Palm Cousins, Anna
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Magnus
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Köhler, Stephan J.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Huser, Brian
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Westerberg, Ida
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Feasibility study of net load of metals: Particulate fraction and retention of metals in lakes and rivers2011Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The load of metals on the water environment is dependent on the gross load from primary and secondary sources, but also on the transport and fate of the metals within the water environment. The target in this study was to investigate the possibility to use retention models/methods of metal loads on national scale with the relatively high resolution needed to fulfil international reporting obligations of Sweden. This study has been focusing on literature studies on the processes of retention of metals, testing of two retention models and a mass balance approach. Specific attention has been given to add knowledge of particulate, colloid and dissolved forms of metals in Swedish rivers and lakes.

    The metal retention studies found in literature indicate a large variation of retention of metals, from a few per cent up to nearly 100%, but the retention is relatively constant in the order of magnitude between the different metals. The retention order is in most studies Pb>Cd, Zn, Cu>Ni, Cr. The retention in the Swedish large lake Mälaren has been calculated to max Cd 60%, Zn 50 % and Cu 30%. In Lake Vättern the retention has been calculated in one study to Cd 60% and Hg 97%. The tributaries to the large lakes are not completely monitored and the retention tests could therefore not be performed on the large lakes within this study. Metals are retained by the burial in the sediments. Several authors in literature successfully use water residence time to describe the retention by models and point out the importance of grain size and particulate forms of metal. The focus of continued work should mainly be on those parameters.

    The particulate fraction of metals Al, Fe, Ni, Cu, Zn and Pb in Swedish lakes and rivers was further investigated within this study using two different approaches; empirical regression approach by linear regression and partial least square analysis and chemical speciation approach by the program VisualMinteq. The results showed that linear regression models are most useful for estimating the particulate fraction of metals and should be used for all metals until a better chemical characterization of the particulate fraction becomes available. The efficiency with which the concentration of the particulate concentration of the various metals can be predicted using linear equations is good for the metals Al, Fe and Pb, acceptable for Zn and Ni, but poor for Cu. Further, a limited study has been performed of the changes of the Pb carrier colloids such as ferrihydroxide particles and organic carbon using so called snapshot samplings upstream and downstream lakes. This data suggests that losses of organic matter from soils within the landscape may significantly affect the load of Pb. In this study the organic bound Pb was retained in watercourses to a larger degree than minerogenic bound Pb. Further investigations of these types of observations at other sites and for other metals are strongly suggested.

    Two dynamic process-based metal retention models, the Lindström and Håkanson model and the QWASI model, were successfully tested on Pb, Cd, Zn and Cu in three lakes within this study, and one mass balance program (FlowNorm), was successfully tested on six rivers stretches. Only a few lakes were nationally available with the critera of several years inlet and outlet monitoring of metals. An expanded selective criteria described in this study will increase the number of available sites for calibration and validation in the future. The tested lake retention models Lindström & Håkanson and the QWASI model give comparable results specifically in the outlet concentration and predict the concentrations from two lakes, Innaren and Vidöstern well for all metals. Both models largely over-predict the outlet concentrations of Lake Södra Bergundasjön, which has been evaluated to be due to errors in the calculated gross load to that lake. The tests thus show the importance of calculation of retention as a tool to validate and correct gross load estimations. The Lindström and Håkanson model was further tested in this study by sensitivity and uncertainty analysis, and the results showed that the model was most sensitive to variations of the gross load. The retention models are furthermore dynamic and are a useful tool to predict responses in changes of the load, illustrated in a scenario example of lake Innaren and lake Vidöstern. The Lindström and Håkanson model requires less indata and is therefore recommended for future work.

    For the river retention program FlowNorm there were only a few paired stream stations present and even fewer data available for use in calculating potential retention of metals in stream reaches. A different type of selection of sites along different stream reaches is necessary to quantify metal retention. The sites available for this study did show, however, that retention can occur for metals in streams, to varying degrees. Future work should thus regard metal retention in both lakes and rivers.

    Recommendations for future work:

    - The linear regression models are most useful for estimating the particulate fraction of metals.

    - Further investigation of the colloid carrier and particulate fractions, as performed for Pb in this study, at other sites and for other metals, which further includes recommendations to increase the data by:

    - Sampling of sediments in the areas where synoptic sampling was done.

    - Sampling of filtrated and unfiltrated samples in the areas where the synoptic sampling was done.

    - It is strongly recommended to continue the work on retention of metals to improve the gross load calculations.

    - Increase the number of sites for modeling using suggested criteria.

    - Apply the Lindström and Håkanson model on national scale.

  • 76.
    Ejhed, Helene
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Palm Cousins, Anna
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Magnus
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Köhler, Stephan J.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Huser, Brian
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Westerberg, Ida
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Feasibility study of net load of metals: Particulate fraction and retention of metals in lakes and rivers2011Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The load of metals on the water environment is dependent on the gross load from

    primary and secondary sources, but also on the transport and fate of the metals

    within the water environment. The target in this study was to investigate the possibility

    to use retention models/methods of metal loads on national scale with the

    relatively high resolution needed to fulfil international reporting obligations of

    Sweden. This study has been focusing on literature studies on the processes of

    retention of metals, testing of two retention models and a mass balance approach.

    Specific attention has been given to add knowledge of particulate, colloid and dissolved

    forms of metals in Swedish rivers and lakes.

    The metal retention studies found in literature indicate a large variation of retention

    of metals, from a few per cent up to nearly 100%, but the retention is relatively

    constant in the order of magnitude between the different metals. The retention

    order is in most studies Pb>Cd, Zn, Cu>Ni, Cr. The retention in the Swedish large

    lake Mälaren has been calculated to max Cd 60%, Zn 50 % and Cu 30%. In Lake

    Vättern the retention has been calculated in one study to Cd 60% and Hg 97%. The

    tributaries to the large lakes are not completely monitored and the retention tests

    could therefore not be performed on the large lakes within this study. Metals are

    retained by the burial in the sediments. Several authors in literature successfully

    use water residence time to describe the retention by models and point out the importance

    of grain size and particulate forms of metal. The focus of continued work

    should mainly be on those parameters.

    The particulate fraction of metals Al, Fe, Ni, Cu, Zn and Pb in Swedish lakes and

    rivers was further investigated within this study using two different approaches;

    empirical regression approach by linear regression and partial least square analysis

    and chemical speciation approach by the program VisualMinteq. The results

    showed that linear regression models are most useful for estimating the particulate

    fraction of metals and should be used for all metals until a better chemical characterization

    of the particulate fraction becomes available. The efficiency with which

    the concentration of the particulate concentration of the various metals can be predicted

    using linear equations is good for the metals Al, Fe and Pb, acceptable for

    Zn and Ni, but poor for Cu. Further, a limited study has been performed of the

    changes of the Pb carrier colloids such as ferrihydroxide particles and organic carbon

    using so called snapshot samplings upstream and downstream lakes. This data

    suggests that losses of organic matter from soils within the landscape may significantly

    affect the load of Pb. In this study the organic bound Pb was retained in

    watercourses to a larger degree than minerogenic bound Pb. Further investigations

    of these types of observations at other sites and for other metals are strongly suggested.

    9

    Two dynamic process-based metal retention models, the Lindström and Håkanson

    model and the QWASI model, were successfully tested on Pb, Cd, Zn and Cu in

    three lakes within this study, and one mass balance program (FlowNorm), was

    successfully tested on six rivers stretches. Only a few lakes were nationally available

    with the critera of several years inlet and outlet monitoring of metals. An expanded

    selective criteria described in this study will increase the number of available

    sites for calibration and validation in the future. The tested lake retention models

    Lindström & Håkanson and the QWASI model give comparable results specifically

    in the outlet concentration and predict the concentrations from two lakes,

    Innaren and Vidöstern well for all metals. Both models largely over-predict the

    outlet concentrations of Lake Södra Bergundasjön, which has been evaluated to be

    due to errors in the calculated gross load to that lake. The tests thus show the importance

    of calculation of retention as a tool to validate and correct gross load estimations.

    The Lindström and Håkanson model was further tested in this study by

    sensitivity and uncertainty analysis, and the results showed that the model was

    most sensitive to variations of the gross load. The retention models are furthermore

    dynamic and are a useful tool to predict responses in changes of the load, illustrated

    in a scenario example of lake Innaren and lake Vidöstern. The Lindström and

    Håkanson model requires less indata and is therefore recommended for future

    work.

    For the river retention program FlowNorm there were only a few paired stream

    stations present and even fewer data available for use in calculating potential retention

    of metals in stream reaches. A different type of selection of sites along different

    stream reaches is necessary to quantify metal retention. The sites available for

    this study did show, however, that retention can occur for metals in streams, to

    varying degrees. Future work should thus regard metal retention in both lakes and

    rivers.

    Recommendations for future work:

    - The linear regression models are most useful for estimating the particulate

    fraction of metals.

    - Further investigation of the colloid carrier and particulate fractions, as performed

    for Pb in this study, at other sites and for other metals, which further

    includes recommendations to increase the data by:

    - Sampling of sediments in the areas where synoptic sampling was

    done.

    - Sampling of filtrated and unfiltrated samples in the areas where the

    synoptic sampling was done.

    - It is strongly recommended to continue the work on retention of metals to

    improve the gross load calculations.

    - Increase the number of sites for modeling using suggested criteria.

    10

    - Apply the Lindström and Håkanson model on national scale.

  • 77.
    Ejhed, Helene
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Palm Cousins, Anna
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Magnus
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Köhler, Stephan J.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Huser, Brian
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Westerberg, Ida
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Feasibility study of net load ofmetals: - Particulate fraction and retention of metals inlakes and rivers2011Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The load of metals on the water environment is dependent on the gross load from primary and secondary sources, but also on the transport and fate of the metals within the water environment. The target in this study was to investigate the possibility to use retention models/methods of metal loads on national scale with the relatively high resolution needed to fulfil international reporting obligations of Sweden. This study has been focusing on literature studies on the processes of retention of metals, testing of two retention models and a mass balance approach. Specific attention has been given to add knowledge of particulate, colloid and dissolved forms of metals in Swedish rivers and lakes.

    The metal retention studies found in literature indicate a large variation of retention of metals, from a few per cent up to nearly 100%, but the retention is relatively constant in the order of magnitude between the different metals. The retention order is in most studies Pb>Cd, Zn, Cu>Ni, Cr. The retention in the Swedish large lake Mälaren has been calculated to max Cd 60%, Zn 50 % and Cu 30%. In Lake Vättern the retention has been calculated in one study to Cd 60% and Hg 97%. The tributaries to the large lakes are not completely monitored and the retention tests could therefore not be performed on the large lakes within this study. Metals are retained by the burial in the sediments. Several authors in literature successfully use water residence time to describe the retention by models and point out the importance of grain size and particulate forms of metal. The focus of continued work should mainly be on those parameters.

    The particulate fraction of metals Al, Fe, Ni, Cu, Zn and Pb in Swedish lakes and rivers was further investigated within this study using two different approaches; empirical regression approach by linear regression and partial least square analysis and chemical speciation approach by the program VisualMinteq. The results showed that linear regression models are most useful for estimating the particulate fraction of metals and should be used for all metals until a better chemical characterization of the particulate fraction becomes available. The efficiency with which the concentration of the particulate concentration of the various metals can be predicted using linear equations is good for the metals Al, Fe and Pb, acceptable for Zn and Ni, but poor for Cu. Further, a limited study has been performed of the changes of the Pb carrier colloids such as ferrihydroxide particles and organic carbon using so called snapshot samplings upstream and downstream lakes. This data suggests that losses of organic matter from soils within the landscape may significantly affect the load of Pb. In this study the organic bound Pb was retained in watercourses to a larger degree than minerogenic bound Pb. Further investigations of these types of observations at other sites and for other metals are strongly suggested.

    Two dynamic process-based metal retention models, the Lindström and Håkanson model and the QWASI model, were successfully tested on Pb, Cd, Zn and Cu in three lakes within this study, and one mass balance program (FlowNorm), was successfully tested on six rivers stretches. Only a few lakes were nationally available with the critera of several years inlet and outlet monitoring of metals. An expanded selective criteria described in this study will increase the number of available sites for calibration and validation in the future. The tested lake retention models Lindström & Håkanson and the QWASI model give comparable results specifically in the outlet concentration and predict the concentrations from two lakes, Innaren and Vidöstern well for all metals. Both models largely over-predict the outlet concentrations of Lake Södra Bergundasjön, which has been evaluated to be due to errors in the calculated gross load to that lake. The tests thus show the importance of calculation of retention as a tool to validate and correct gross load estimations. The Lindström and Håkanson model was further tested in this study by sensitivity and uncertainty analysis, and the results showed that the model was most sensitive to variations of the gross load. The retention models are furthermore dynamic and are a useful tool to predict responses in changes of the load, illustrated in a scenario example of lake Innaren and lake Vidöstern. The Lindström and Håkanson model requires less indata and is therefore recommended for future work.

    For the river retention program FlowNorm there were only a few paired stream stations present and even fewer data available for use in calculating potential retention of metals in stream reaches. A different type of selection of sites along different stream reaches is necessary to quantify metal retention. The sites available for this study did show, however, that retention can occur for metals in streams, to varying degrees. Future work should thus regard metal retention in both lakes and rivers.

    Recommendations for future work:

    - The linear regression models are most useful for estimating the particulate fraction of metals.

    - Further investigation of the colloid carrier and particulate fractions, as performed for Pb in this study, at other sites and for other metals, which further includes recommendations to increase the data by:

    - Sampling of sediments in the areas where synoptic sampling was done.

    - Sampling of filtrated and unfiltrated samples in the areas where the synoptic sampling was done.

    - It is strongly recommended to continue the work on retention of metals to improve the gross load calculations.

    - Increase the number of sites for modeling using suggested criteria.

    - Apply the Lindström and Håkanson model on national scale.

  • 78.
    Ejhed, Helene
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Zakrisson, Jessica
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ryegård, Annika
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Liljeberg, Marcus
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Westling, Olle
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Munthe, John
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Uggla, Eva
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ulén, Barbro
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Sonesten, Lars
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Karlsson, Bert
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Wikström, Helene
    SCB.
    Uppskattning av utsläpp för Cd, Hg, Cu ochZn på TRK-områden: Slutrapport januari 20052005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport sammanställer lokala bruttoutsläpp av diffusa källor , punktkällor samt totalt utsläpp av metallerna kadmium, koppar, kvicksilver och zink geografiskt fördelat till rapporteringsområden för att ge underlag till rapportering enligt ramdirektivet för vatten. Ingen beräkning av avskiljning av metaller till mark eller sediment under transporten genom vattensystemet har genomförts.

    Utsläpp av diffusa källor har beräknats baserat på inom projektet nya framtagna typhalter och samband för utlakning av metaller för olika markanvändning samt sammanställningar av kända typhalter för utlakning av typhalter där de bedömts vara trovärdiga. De nya typhalterna baseras på uppmätta halter från miljöövervakningsprogram för sjöar och vattendrag samt typområden för jordbruksmark. Deposition av metallerna på öppen sjöyta har tagits fram baserat på uppmätta depositionsvärden kopplat till nederbörd för området samt för metallerna kadmium, koppar och zink baserat på ett omfattande nätverk av uppmätta halter i husmossa och väggmossa. Typhalterna har multiplicerats markanvändning som till stor del tagits fram inom TRK-projektet förutom vägmark som tagits fram för det statliga vägnätet inom detta projekt. Typhalterna har också multiplicerats med avrinningen för området som togs fram inom TRK-projektet som ett långtidsmedel för perioden 1985-2000. Stora punktutsläpp har framför allt inhämtats från Länsstyrelsens databas EMIR med efterföljande omfattande kvalitetssäkring av data. Data har inhämtats för år 2003 eller senast registrerat data, nedlagd verksamhet exkluderad utom avseende deponier och avfallsupplag. Utöver denna databas har data inhämtats från enskilda Statistiska meddelanden avseende utsläpp från reningsverk och miljörapporter och uppgifter från Länsstyrelser och Naturvårdsverks rapporter avseende gruvverksamhet samt SMED rapport avseende avfallsanläggningar. Små punktkällor har ansatts schabloner för utsläpp baserat på resultat i enskilda referenser och SMED rapporter och avseende små reningsverk baserat på medelvärde för reningsgrad och föroreningsmängd redovisat för stora reningsverk.

    Resultaten redovisas i tabeller summerat per vattendistrikt och i kartbilder över utsläppen per rapporteringsområde och havsområde. Kartorna läggs till rapporten i separata filer med numrering enligt rapportens avsnitt kartbilder. Kartorna presenterar klassade data enligt percentil indelning av utsläpp i kg i 25:e, 50:e, 75:e och 90:e percentilen för att visa fördelningen av utsläppen så tydligt som möjligt samt kartor över omräknat utsläpp vid källan med hjälp av avrinning och områdets areal till mg/l med klassning enligt bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag för att visa utsläppen i förhållande till gränser för biologisk effekt. Resultaten presenteras även för tillförseln till havsområden klassade enligt 25:e, 50:e, 75:e samt 95:e percentilen av diffusa utsläpp och totalt utsläpp i enheten g/ha för att skillnader i tillrinningsområdets areal inte skulle dominera resultatet. Tillförseln av punktkällor till havsområdena presenteras totalt summerat i kg eftersom dessa källor inte är relaterade till arealen. Jämförelser mellan beräknat resultat och beräknade transporter baserat på uppmätta halter i flodmynningarna visar att beräkningarna är av rätt storleksordning. Vissa områden har större transport baserat på uppmätta data än beräknat resultat och kan bero på brister i de ingående utsläppen eller avsaknad av utsläppskällor som till exempel återcirkulation av metaller från sediment.Osäkerheter i markläckagens storlek vilka står för en stor del av utsläppen kan också vara en orsak till skillnad i resultat och transporterad mängd i flodmynningarna. Resultaten för jordbruksmarkens utlakning av kadmium jämfördes dessutom med en beräkning av kadmiumbalansen baserat på tillförsel i form av gödsel, kalkning, utsäde, deposition samt slam och bortförsel i form av upptag i gröda till jordbruksmarken.

    Skillnader mellan resultat i denna rapport och tidigare totala sammanställningar av utsläpp av metaller till vatten beskrivs översiktligt i avsnittet diskussion. Brister i indata redovisas delvis i delrapporter avseende typhalter för de diffusa markläckagen i appendix till rapporten och delvis i avsnittet bristanalys. Estimerat bortfall av utsläpp för olika typer av större punktkällor på grund av saknade data har beräknats och visar att stora enskilda utsläpp troligen saknas i rapportens resultat.

  • 79.
    Ericson och vid Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet;, Ylva
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Karlsson, Martin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Andersson, Jan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Olsson, Jens
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förlin, Lars
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Hanson, Niklas
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Parkkonen, Jari
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Faxneld, Suzanne
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:1: Fjällbacka (Västerhavet) 1989-20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den integrerade kustfiskövervakningen i Fjällbacka har pågått under oktober

    månad sedan år 1989 och under augusti sedan 1998 (med uppehåll 1999). Övervakningen visar följande tillstånd och förändringar för fiskens status och miljögiftsbelastning:

    • Omgivningsfaktorer såsom siktdjup och temperatur har inte förändrats i Fjällbacka sedan undersökningarna startade. Däremot ses en ökning i de temperaturmätningar som gjorts i området under maj-oktober sedan 1989.

    • Fisksamhället domineras av torsk, rötsimpa, gråsej och vitling. Antalet arter i fångsten har ökat i oktoberfisket sedan provfisket startade. Bland de fångade arterna klassas gulål, lyrtorsk, sjurygg, torsk, tånglake och vitling som rödlistade av ArtDatabanken.

    • Signifikanta nedgångar har noterats för den kallvattengynnade arten tånglake och även för gulål och rödspotta under oktoberfisket. Oxsimpa och svart smörbult ökar på lång sikt i fångsterna under oktober. I oktoberfisket är den enda signifikanta förändringen att berggyltan ökat sedan provfisket startade.

    • Det har inte setts någon förändring i diversiteten i fisksamhället varken under augusti eller oktober. Den trofiska medelnivån är lägre i oktober än i augusti, men inte vid något av fiskena ses någon signifikant trend. Fångsten av stora fiskar (större än 30 cm) i oktober har minskat sedan provfisket startade.

    • Fångsten av tånglake var år 2014 bland de lägsta sedan provfisket startade, både under fisket i augusti och i oktober. Detta är en stor nedgång sedan året innan, då båda månadernas fisken noterade bland de högsta fångsterna av tånglake.

    • Tånglaken är en stationär art som föder levande yngel. Dess ekologi gör den därmed lämplig som miljöindikator. De fångade tånglakehonorna har med tiden blivit kortare, lättare och fått sämre kondition. Andelen honor med yngel som dött har ökat med tiden. Resultaten av undersökningarna indikerar att den kallvattenslevande tånglaken i Fjällbacka utsätts för stress på grund av ökande vattentemperatur.

    • Allt fler hälsovariabler hos tånglake i Fjällbacka uppvisar signifikanta tidstrender som tyder på att de exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, stimulerat immunförsvar, en tendens till ökad oxidativ stress, samt en påverkad jonreglering hos fisken.

    • Förändringarna hos tånglake i Fjällbacka stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Torhamn och Kvädöfjärden). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen och andra faktorer.

    Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser. Öregrund 2015.

    • Halterna av bly, kvicksilver och HCH:er i tånglake har minskat signifikant under övervakningsperioden. Flera av de andra organiska miljögifterna (PCB, HCB och DDT) håller sig däremot på en stabil nivå hos tånglake i Fjällbacka medan halterna i Östersjön generellt har minskat till följd av totalförbud av ämnena. Halterna av kadmium uppvisar ingen trend över tidsperioden men ligger generellt lägre jämfört med tånglake från Östersjön. Samtliga av de undersökta ämnena ligger under deras respektive satta gränsvärden, dock ligger halten kvicksilver väldigt nära gränsvärdet.

  • 80.
    Ericson, Ylva
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Karlsson, Martin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Andersson, Jan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Olsson, Jens
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förlin, Lars
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Hanson, Niklas
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Parkkonen, Jari
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Faxneld, Suzanne
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:2: Holmön (Bottniska viken)1989-20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kustområdet vid Holmön i Västerbotten är sedan slutet av 1980-talet ett nationellt referensområde för Bottenviken. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen vid Holmön under tidsperioden 1989-2014:

    • Omgivningsfaktorer såsom siktdjup och temperatur har inte förändrats vid Holmön sedan undersökningarna startades, även om 2000-talet inleddes med några varma somrar.

    • Fisksamhället, som domineras av abborre och mört, tycks gå mot ett mer karpfiskdominerat stadium. Den mest sannolika förklaringen till ökningen av karpfiskar är en ökad vattentemperatur, minskad salthalt och möjligen en påverkan av övergödning.

    • Den kraftiga ökningen i individtillväxt hos abborre som varit konsekvensen av gynnsamma vattentemperaturer under 2000-talets början har nu avtagit.

    • Tånglake och lake, som återfunnits i fångsten, är rödlistade av ArtDatabanken.

    • Vid Holmön uppnår de yngelbärande tånglakehonorna relativt sett högre ålder, men har en långsammare tillväxttakt än i andra referensområden i Egentliga Östersjön och i Västerhavet.

    • Missbildade eller döda tånglakeyngel förkommer mycket sällan vid Holmön och inga tidstrender har noterats, vare sig för frekvensen av yngel eller andelen honor med missbildade eller döda yngel. Trots att parametrarna gonadvikt och embryosomatiskt index uppvisar vikande trender, så tyder den goda yngelstatusen på goda förutsättningar för tånglaken vid Holmön.

    • Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos honabborrar vid Holmön signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de sannolikt exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, förminskade könskörtlar med färre ägg och ökad GR-aktivitet i levern, vilket tyder på ökad oxidativ stress. Dessutom noteras en påverkad kalciumreglering och förändrad rödablodcellsbild. Hos hanfiskar noteras en signifikant ökning av leverstorleken (LSI) och en minskning av hematokritvärdet, samt minskad kloridkoncentration i blodet.

    • Förändringarna hos abborrar vid Holmön stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Kvädöfjärden, Torhamn och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen.

    • De flesta organiska miljögifter och metaller som övervakas uppvisar dock minskande halter i abborre och tånglake över hela tidsperioden. Undantag är kadmium som ökat mellan 1995 och 2007 i tånglake, och kadmium och kvicksilver, som inte visar någon minskande trend hos abborre samt PCB och HCB i abborre, som planat ut respektive ökar under de senaste tio åren. I tånglake ses ingen tydlig minskning av organiska miljögifter som DDT och PCB, medan α-HCH minskar sedan 1995.

    Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk vid Holmön

    Den integrerade kustfiskövervakningen visar för varje år ett alltmer påverkat hälsotillstånd hos abborre trots att de flesta analyserade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Den tydliga och successiva påverkan som ses på hälsotillståndet på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Den individuella tillväxttakten hos abborre har ökat, något som tyder på i övrigt gynnsamma förhållanden för abborrar i området. Hos tånglake fluktuerar halterna av miljögifter mellan åren, men artens tillstånd vid Holmön bedöms som stabilt.

    Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskars hälsotillstånd, och om eventuella följdeffekter kan spåras på populationsnivå.

  • 81.
    Ericson, Ylva
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Karlsson, Martin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Andersson, Jan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Olsson, Jens
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förlin, Lars
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Hanson, Niklas
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Parkkonen, Jari
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Faxneld, Suzanne
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson,, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:3: Kvädöfjärden (Egentliga Östersjön) 1988-20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kvädöfjärden i södra Östergötland är sedan slutet av 1980-talet ett nationellt referensområde för Egentliga Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status samt fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Kvädöfjärden under tidsperioden 1988-2014:

    • Det har setts en svag minskning av det siktdjup som uppmätts i samband med provfisket i Kvädöfjärden under perioden 1988-2014. Denna förändring ses tydligare i en längre tidsserie från 1965. Temperaturmätningarna under fisket visar ingen förändring under 1988-2014. Däremot ses en ökning av vattentemperaturen i området i den längre tidsserien.

    • Fisksamhället domineras av abborre och mört. Mängden karpfiskar (mört, sarv och andra karpfiskar) har minskat över tiden och en allmän trend är att det totala antalet fiskar i fångsten minskar. Diversiteten i området har ökat något sedan provfisket startade.

    • Den kraftiga ökningen i individtillväxt hos abborre, som konsekvensen av gynnsamma vattentemperaturer under 2000-talets början, har avstannat något under senare år.

    • Inga tidstrender för längd, vikt, kondition eller levervikt hos yngelbärande tånglakehonor kan skönjas. Inte heller har olika mått på honornas fertilitet eller ynglens längd förändrats. Andelen honor med missbildade eller döda yngel är väsentligt lägre än i referensområdet Fjällbacka på västkusten, men samtidigt högre än i Holmön i Bottniska viken.

    • Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborre och tånglake i Kvädöfjärden signifikanta tidstrender, vilket tyder på att de exponerats för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Effekterna är mest påtagliga hos abborre. Liknande symptombild ses hos abborrar och tånglakar i andra kustreferensområden.

    • Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, förminskade könskörtlar med färre ägg (endast abborre), påverkat immunförsvar, förhöjt hematokritvärde och minskad bildning av nya röda blodceller (endast abborre), störd reglering av klorid och kalcium i blodet, samt påverkad ämnesomsättning. Dessutom signalerar en starkt ökad aktivitet av leverenzymerna GR och katalas att det föreligger en ökad oxidativ stress hos abborre av båda könen. Dessa effekter och en minskad aktivitet av leverenzymet GST är tecken på att fiskarna sannolikt är exponerade för miljögifter. Den komplexa symptombilden pekar på att det kan vara fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen som tillförs kustvattenmiljön.

    • De flesta övervakade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter i abborre och tånglake. Kvicksilver, HCB och DDE i abborre visar dock en signifikant uppåtgående trend under de senaste 10 åren och även halterna av PCB-kongenern CB-153 visar en tendens till ökning under senare år. Halterna av kvicksilver ligger över gränsvärdet för både abborre och tånglake medan halterna av de andra undersökta ämnena ligger under respektive gränsvärde.

    Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i Kvädöfjärden

    Den integrerade kustfiskövervakningen visar på minskade karpfiskbestånd, minskad totalfångst av fisk, minskade fångster av tånglake, och ett alltmer påverkat hälsotillstånd hos kustfisk, trots att de flesta analyserade miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Det är oroande att dessa förändringar sker i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd och den begynnande negativa utvecklingen som ses på populationsnivå.

  • 82.
    Ericson, Ylva
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Karlsson, Martin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Andersson, Jan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Olsson, Jens
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förlin, Lars
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Hanson, Niklas
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Parkkonen, Jari
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Faxneld, Suzanne
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:4: Torhamn (södra Egentliga Östersjön) 2002-20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Torhamnsfjärden i Blekinge skärgård är sedan 2002 ett nationellt referensområde för Södra Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Torhamnsområdet under tidsperioden 2002-2014:

    • Omgivningsfaktorer såsom siktdjup och säsongstemperatur har inte förändrats i Torhamn sedan undersökningarna startades. Noterbart är dock att temperaturen vid redskap under augusti månad vid provfiske minskat under tidsperioden.

    • Fisksamhället domineras av abborre och mört. Ål, torsk och vimma har återfunnits i fångsten, samtliga rödlistade av ArtDatabanken.

    • Den invasiva arten svartmunnad smörbult fångades 2013 under provfisket. Det är viktigt att följa utvecklingen över tid av arten om den visar sig vara etablerad i området.

    • Den totala fångsten uppvisade en avtagande trend till 2011 men efter 2012 års fiske syns inte den trenden längre. Fångsterna av både sik och gers har ökat under provfiskeperioden.

    • Abborrarnas tillväxttakt är hög i området och de försvinner ur fångsten redan vid tidig ålder. Varför de försvinner har ännu inte kunnat förklaras, men det kan bero på ett högt fisketryck.

    • Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborrar vid Torhamn signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner.

    • Tydliga förändringar är ökad oxidativ stress, ökning av blodets hematokritvärde och minskad bildning av nya röda blodceller. Dessutom noteras en tendens till minskad aktivitet av leverenzymet glutation-S-transferas (GST), en ökad aktivitet av leverenzymet katalas, samt en påverkan på ämnesomsättning. Aktiviteten av avgiftningsenzymet EROD i levern, som tidigare visat en signifikant ökande tidstrend, har minskat under åren 2011-2014. Könskörtlarnas storlek hos honabborrar visar en svag men signifikant ökning från den låga nivå som rådde vid periodens start 2002. Storleken ligger dock fortfarande på samma låga nivå som hos honabborrar i andra kustreferensområden.

    • Signifikanta förändringar för vissa hälsovariabler liksom tendenser till förändringar för andra variabler hos abborrar vid Torhamn stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Kvädöfjärden och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen.

    • Det finns ännu inga analysresultat för metaller eller organiska miljögifter i fisk från området. Årligen sker en insamling av abborre som läggs i provbank vid Naturhistoriska Riksmuseet för att möjliggöra senare tidsserieanalys.

    Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i Torhamn

    Resultaten av tretton års undersökningar visar en alltmer tydlig påverkan på hälsotillståndet hos abborre liknande den som observeras hos abborre och tånglake i andra kustreferensområden. Denna tydliga och successiva påverkan som ses på abborrens hälsa på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Någon koppling till miljögiftsbelastning kan inte göras idag. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfisken

  • 83.
    Ericson, Ylva
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Karlsson, Martin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Olsson, Jens
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Franzén, Fredrik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förlin, Lars
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Hanson, Niklas
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Parkkonen, Jari
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Faxneld, Suzanne
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2016:1 Fjällbacka (Västerhavet) 1989-20152016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den integrerade kustfiskövervakningen i Fjällbacka har pågått under oktobermånad sedan år 1989 och under augusti sedan 1998 (med uppehåll 1999). Övervakningen visar följande tillstånd och förändringar för fiskens status och miljögiftsbelastning:

    Temperatur och siktdjup

    • Det ses inga förändringar av siktdjup och temperatur i de mätningar som görs varje år under provfiskena i oktober i Fjällbacka. I provfiskemätningarna i augusti har däremot siktdjupet ökat sedan undersökningarna startade. Det ses också svag ökning i de säsongsmätningar av temperatur som görs regelbundet vid mätstationen Byttelocket under maj-oktober sedan 1989.

    Fisksamhällets struktur och funktion

    • Fisksamhället domineras i oktober av torsk, rötsimpa, gråsej och vitling. Antalet arter i fångsten har ökat i oktoberfisket sedan provfisket startade. Bland de fångade arterna klassas gulål, lyrtorsk, sjurygg, torsk och vitling som rödlistade av ArtDatabanken.

    • Signifikanta nedgångar har noterats för den kallvattengynnade arten tånglake samt rödspätta under oktoberfisket. Oxsimpa och svart smörbult har ökat i fångsterna under oktober.

    • Fångsterna i augusti domineras av skär- och stensnultror. Ingen art visar någon signifikant förändring sedan provfisket i augusti startade.

    • Det har inte setts någon förändring under någon säsong varken i diversiteten i fisksamhället eller i den trofiska medelnivån. Den trofiska medelnivån är lägre i augusti än i oktober. Fångsten av stora fiskar (större än 30 cm) i oktober har minskat sedan provfisket startade, framför allt på grund av lägre fångster av gulål.

    • Fångsterna av tånglake har de senaste två åren varit bland de lägsta sedan provfisket startade, både under fisket i augusti och i oktober.

    Yngelprovtagning tånglake

    • De fångade tånglakehonorna i Fjällbacka har sedan undersökningarna 1992 fått sämre kondition. Fram tills år 2014 sågs även en ökande trend för andelen honor med döda yngel. År 2015 bröts dock den trenden, då nivån var lägre än den varit i området sedan mitten av 1990-talet. Missbildade och döda yngel har under den tid yngelundersökningar pågått i Fjällbacka varit mycket vanligare här än i referensområdena Holmön i Västerbotten och Kvädöfjärden i Östergötland.

    Hälsotillstånd

    • Allt fler hälsovariabler hos tånglake i Fjällbacka uppvisar signifikanta tidstrender som tyder på att fisken exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är induceratavgiftningssystem, stimulerat immunförsvar, en tendens till ökad oxidativ stress, samt en påverkad jonreglering.

    • Förändringarna hos tånglake i Fjällbacka stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Torhamn och Kvädöfjärden). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen och andra faktorer.

    Metaller och organiska miljögifter

    • Halterna av bly, kvicksilver och HCH:er i tånglake har minskat signifikant under övervakningsperioden. Flera av de andra organiska miljögifterna (PCB, HCB och DDT) håller sig däremot på en stabil och låg nivå hos tånglake i Fjällbacka, medan halterna i Östersjön generellt har minskat till följd av totalförbud av ämnena. Halterna av kadmium uppvisar ingen trend över tidsperioden men ligger generellt lägre jämfört med tånglake från Östersjön. Samtliga undersökta ämnen ligger under deras respektive satta gränsvärden, dock ligger halten kvicksilver väldigt nära gränsvärdet.

    Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i Fjällbacka

    Situationen för tånglaken i Fjällbacka är ansträngd. En återhämtning kan dock skönjas de allra sista åren. Tidigare vikande fångster och en försämring av flera individuella indikatorer samt yngelstatus antyder att arten påverkas negativt av omgivningsfaktorer såsom den ökande vattentemperaturen, syrenivåer och exponering för kemikalier. En negativ utveckling ses också för gulål, trots positiva tendenser de senaste åren. Orsaken till tillbakagången för ål speglar en storskalig nedgång för rekrytering av yngel till hela det europeiska ålbeståndet. Åltätheten i Fjällbacka i augusti bedöms ändå vara relativt hög i förhållande till andra undersökta områden på västkusten och betydligt högre än i Östersjöns kustområden. När det gäller tånglakens hälsostatus kan en av flera möjliga förklaringar vara en ständig och ökande tillförsel av kända och/eller okända kemiska ämnen till kustvattnen. Eftersom effekterna hos tånglake bedöms som relativt omfattande och berör flera viktiga fysiologiska funktioner är det angeläget att kartlägga bakomliggande orsaker innan eventuella effekter uppkommer eller förstärker den negativa utvecklingen som nu kan ses på populationsnivå.

  • 84.
    Ericson, Ylva
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Karlsson, Martin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Olsson, Jens
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Franzén, Fredrik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förlin, Lars
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Hanson, Niklas
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Parkkonen, Jari
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Faxneld, Suzanne
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2016:2 Holmön (Bottniska viken)1989-20152016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kustområdet vid Holmön i Västerbotten är sedan slutet av 1980-talet ett nationellt referensområde för Bottenviken. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen vid Holmön under tidsperioden 1989-2015:

    Temperatur och siktdjup

    • Omgivningsfaktorer såsom siktdjup och temperatur har inte förändrats vid Holmön sedan undersökningarna startades, även om 2000-talet inleddes med några varma somrar.

    Fisksamhällets struktur och funktion

    • Fisksamhället, som domineras av abborre och mört, tycks gå mot ett mer karpfiskdominerat tillstånd, då mängden karpfisk, främst mört, ökat kraftigt. Förklaringar till en ökning av karpfiskar i ett område kan vara ökad vattentemperatur, minskad salthalt och en påverkan av övergödning. Vid Holmön har det som nämnts ovan inte setts någon signifikant trend över tid för temperaturen som mätts under provfisket i augusti.

    • Mört är den enda arten som ökat signifikant i den tidsserie för Nordiska kustöversiktsnät som startade år 2002 i området. Åren 1989-2014 fiskades det även med traditionella kustöversiktsnät. Under denna tidsperiod sågs förutom ökningen av mört, också en positiv trend för löja, samt en negativ trend för sik. Fångsterna av sik har dock under senare år ökat.

    • I tidsserien för de Nordiska kustöversiktsnäten ses en ökning av stora fiskar sedan starten år 2002. Den här ökningen beror framför allt på att det har fångats fler stora mörtar och sikar under senare år. Samma trend finns även i den längre tidsserien under perioden 2002-2014.

    • Den trofiska medelnivån i fångsten av minskat i båda provfiskeserierna, vilket troligtvis beror på den ökade fångsten av mört.

    • Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Helcom-samarbetet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Holmön nå upp till god miljöstatus för alla dessa indikatorer utom karpfisk, som ligger på en för hög nivå.

    • Några varma somrar i början av 2000-talet har gynnat tillväxten hos abborre, och medellängden hos två-, tre- och fyraåringar har ökat under mätperioden.

    Yngelprovtagning tånglake

    • Vid Holmön uppnår de yngelbärande tånglakehonorna relativt sett högre ålder, men har en långsammare tillväxttakt än i de sydligare referensområdena i Egentliga Östersjön och i Västerhavet.

    • Det ses en ökande trend för andelen tånglakehonor med missbildade yngel. Trots detta tyder övriga resultat på relativt goda förutsättningar för tånglaken vid Holmön. Missbildade eller döda tånglakeyngel förkommer mycket sällan vid Holmön jämfört med i referensområdena Kvädöfjärden i Östergötland och Fjällbacka i Bohuslän.

    Hälsotillstånd

    • Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos honabborrar vid Holmön signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de sannolikt exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem och förminskade könskörtlar med färre ägg. Ökade aktiviteter av enzymen glutationreduktas (GR) och katalas i levern tyder på ökad oxidativ stress. Dessutom noteras en påverkad kalciumreglering och förändrad röda blodcellsbild. Hos hanfiskar noteras en signifikant minskning av hemoglobinhalten i blodet och ett minskat antal omogna röda blodceller.

    • Förändringarna hos abborrar vid Holmön stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Kvädöfjärden, Torhamn och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen.

    Metaller och organiska miljögifter

    • De flesta organiska miljögifter och metaller som övervakas uppvisar dock minskande halter i abborre och tånglake över hela tidsperioden. Undantag är kadmium som ökat mellan 1995 och 2007 i tånglake, och kadmium och kvicksilver, som inte visar någon minskande trend hos abborre samt PCB och HCB i abborre som planat ut under de senaste tio åren. I tånglake ses ingen tydlig minskning av organiska miljögifter som DDT och PCB, medan α-HCH minskar sedan 1995.

    Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk vid Holmön

    Den integrerade kustfiskövervakningen visar för varje år ett alltmer påverkat hälsotillstånd hos abborre trots att de flesta analyserade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Den tydliga och successiva påverkan som ses på hälsotillståndet på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Den individuella tillväxttakten hos abborre har ökat, något som tyder på i övrigt gynnsamma förhållanden för abborrar i området. Hos tånglake fluktuerar halterna av miljögifter mellan åren, men artens tillstånd vid Holmön bedöms som stabilt.

    Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskars hälsotillstånd, och om eventuella följdeffekter kan spåras på beståndsnivå.

  • 85.
    Ericson, Ylva
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Karlsson, Martin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Olsson, Jens
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Franzén, Fredrik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förlin, Lars
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Hanson, Niklas
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Parkkonen, Jari
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Faxneld, Suzanne
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2016:3 Kvädöfjärden (Egentliga Östersjön)1989-20152016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kvädöfjärden i södra Östergötland är sedan slutet av 1980-talet ett nationellt referensområde för Egentliga Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status samt fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Kvädöfjärden under tidsperioden 1989-2015:

    Temperatur och siktdjup

    • Det har skett en minskning av det siktdjup som uppmätts i samband med provfisket i Kvädöfjärden under perioden 1989-2015. Denna förändring ses även i en längre tidsserie från 1965. Temperaturmätningarna under fisket visar ingen förändring under 1989-2015. Däremot ses en ökning av vattentemperaturen i området i den längre tidsserien från 1965.

    Fisksamhällets struktur och funktion

    • Fisksamhället domineras av abborre och mört. Mängden karpfiskar har minskat över tiden och en allmän trend är att det totala antalet fiskar i fångsten minskar, framför allt på grund av den minskade karpfiskfångsten. Diversiteten i området har ökat något sedan provfisket startade.

    • Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Helcom-samarbetet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Kvädöfjärden nå upp till god miljöstatus för alla dessa indikatorer.

    • Den kraftiga ökningen i individtillväxt hos abborre, som konsekvensen av gynnsamma vattentemperaturer under 2000-talets början, har avstannat något under senare år.

    Yngelprovtagning tånglake

    • Det har skett en ökning av andelen tånglakehonor med döda yngel i undersökningarna i området. År 2015 var nivån högre i Kvädöfjärden än i referensområdet Fjällbacka i Västerhavet, ett område som tidigare år som regel alltid legat över Kvädöfjärdens nivåer. Det har även skett en minskning i de undersökta honornas kondition åren 1994-2015.

    Hälsotillstånd

    • Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborre och tånglake i Kvädöfjärden signifikanta tidstrender, vilket tyder på att de exponerats för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Effekterna är mest påtagliga hos abborre. Liknande symptombild ses hos abborrar och tånglakar i andra kustreferensområden.

    • Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, förminskade könskörtlar med färre ägg (endast abborre), påverkat immunförsvar, förhöjt hematokritvärde och minskad bildning av nya röda blodceller (endast abborre), störd reglering av klorid, natrium och kalcium i blodet samt påverkad ämnesomsättning. Dessutom signalerar en starkt ökad aktivitet av leverenzymerna GR och katalas att det föreligger en ökad oxidativ stress hos abborre av båda könen. Dessa effekter är tecken på att fiskarna sannolikt är exponerade för miljögifter. Den komplexa symptombilden pekar på att det kan vara fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen som tillförs kustvattenmiljön.

    Metaller och organiska miljögifter

    • De flesta övervakade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter i abborre och tånglake. Kvicksilver, HCB och DDE i abborre visade signifikanta uppåtgående trender mellan 2004 och 2013 men data från 2014 indikerar att dessa ökningar har avstannat. Halterna av kvicksilver ligger över gränsvärdet för både abborre och tånglake medan halterna av de andra undersökta ämnena ligger under respektive gränsvärde.

    Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i Kvädöfjärden

    Den integrerade kustfiskövervakningen visar på minskade karpfiskbestånd, minskad totalfångst av fisk och ett påverkat hälsotillstånd hos kustfisk, samtidigt som de flesta analyserade miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Det är oroande att dessa förändringar sker i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd och den begynnande negativa utvecklingen som ses på populationsnivå.

  • 86.
    Ericson, Ylva
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Karlsson, Martin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Olsson, Jens
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Franzén, Fredrik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förlin, Lars
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Hanson, Niklas
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Parkkonen, Jari
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Faxneld, Suzanne
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2016:4 Torhamn (södra Egentliga Östersjön) 2002-20152016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Torhamnsfjärden i Blekinge skärgård är sedan 2002 ett nationellt referensområde för Södra Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Torhamnsområdet under tidsperioden 2002-2015:

    Temperatur och siktdjup

    • Medeltemperaturen vid provfiskestationerna har minskat signifikant sedan fisket startade i Torhamn. För siktdjupet ses ingen förändring, och inte heller för den säsongstemperatur som mäts augusti-oktober varje år.

    Fisksamhällets struktur och funktion

    • Fisksamhället domineras av abborre och mört. Ål, torsk och vimma är de arter i fångsten som är upptagna i ArtDatabankens rödlista.

    • Den invasiva arten svartmunnad smörbult har fångats i provfisket i Torhamn sedan 2013. År 2015 fångades 12 individer, vilket är fler än de tidigare åren. Det är viktigt att följa utvecklingen över tid och dess eventuella effekt i den lokala näringsväven.

    • Den totala fångsten av fisk uppvisade en avtagande trend till 2011 men efter 2012 års fiske syns inte den trenden längre. Fångsterna av både sik och gers har ökat under provfiskeperioden.

    • Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Helcom-samarbetet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Torhamn nå upp till god miljöstatus för samtliga indikatorer.

    • Abborrarnas tillväxttakt är hög i området och fångsterna av äldre individer är relativt låg.

    Hälsotillstånd

    • Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborrar vid Torhamn signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner.

    • Tydliga förändringar är en ökning av blodets hematokritvärde och minskad nybildning av röda blodceller. Dessutom noteras en ökad aktivitet av leverenzymen glutationsreduktas (GR) och katalas, samt en påverkan på ämnesomsättning. Aktiviteten av avgiftningsenzymet EROD i levern, som tidigare visat en signifikant ökande tidstrend, har minskat under åren 2011-2014 men visar på nytt höga värden år 2015. Könskörtlarnas storlek (GSI) hos honabborrar visar under mätperioden en svag ökning från den låga nivå som rådde vid starten 2002. 2014 och 2015 sker dock en tydlig minskning av GSI. Under hela mätperioden ligger GSI i medeltal på samma låga nivå som hos honabborrar i andra kustreferensområden.

    • Signifikanta förändringar för vissa hälsovariabler liksom tendenser till förändringar för andra variabler hos abborrar vid Torhamn stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Kvädöfjärden och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen.

    Metaller och organiska miljögifter

    • Det finns ännu inga analysresultat för metaller eller organiska miljögifter i fisk från området. Årligen sker en insamling av abborre som läggs i provbank vid Naturhistoriska Riksmuseet för att möjliggöra senare tidsserieanalys.

    Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i Torhamn

    Resultaten av fjorton års undersökningar visar en alltmer tydlig påverkan på hälsotillståndet hos abborre liknande den som observeras hos abborre och tånglake i andra kustreferensområden. Denna tydliga och successiva påverkan som ses på abborrens hälsa på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Avsaknad av miljögiftsanalyser i området gör att någon koppling till miljögiftsbelastning inte kan göras idag. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd, och om följdeffekter kan spåras på populationsnivå.

  • 87.
    Ericson, Ylva
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Olsson, Jens
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Franzén, Fredrik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förlin, Lars
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Parkkonen, Jari
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Faxneld, Suzanne
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Ek, Caroline
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2017:12017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den integrerade kustfiskövervakningen i Fjällbacka har pågått under oktober

    månad sedan år 1989 och under augusti sedan 1998 (med uppehåll 1999). Övervakningen visar följande tillstånd och förändringar för fiskens status och miljögiftsbelastning:

    Temperatur och siktdjup

    • Det ses inga förändringar av siktdjup och temperatur i de mätningar som görs varje år under provfiskena i oktober i Fjällbacka. I provfiskemätningarna i augusti har däremot siktdjupet ökat sedan undersökningarna startade. Det ses också svag ökning i de säsongsmätningar av temperatur som görs regelbundet vid mätstationen Byttelocket under maj-oktober sedan 1989.

    Fisksamhällets struktur och funktion

    • Fisksamhället domineras i oktober av torsk, rötsimpa, gråsej och vitling. Antalet arter i fångsten har ökat i oktoberfisket sedan provfisket startade. Bland de fångade arterna klassas gulål, lyrtorsk, sjurygg, torsk och vitling som rödlistade av ArtDatabanken.

    • Signifikanta nedgångar har noterats för den kallvattengynnade arten tånglake samt rödspätta och gulål under oktoberfisket. Skärsnultra, oxsimpa och svart smörbult har ökat i fångsterna under oktober.

    • Fångsterna i augusti domineras av skär- och stensnultror. Ingen art visar någon signifikant förändring sedan provfisket i augusti startade.

    • Det har inte setts någon förändring under någon säsong i diversiteten i fisksamhället. Den trofiska medelnivån under augustifisket har varit oförändrad över tid, men i oktober ses en signifikant ökning av indikatorn. Den trofiska medelnivån är också lägre i augusti än i oktober. Fångsten av stora fiskar (större än 30 cm) i oktober har minskat sedan provfisket startade, framför allt på grund av lägre fångster av gulål.

    • Fångsterna av tånglake har de senaste åren varit bland de lägsta sedan provfisket startade, både under fisket i augusti och i oktober.

    Yngelprovtagning tånglake

    • De fångade tånglakehonorna i Fjällbacka har sedan undersökningarna 1992 fått sämre kondition. Missbildade och döda yngel har under den tid yngelundersökningar pågått i Fjällbacka varit mycket vanligare här än i referensområdena Holmön i Västerbotten och Kvädöfjärden i Östergötland.

    Hälsotillstånd

    • Allt fler hälsovariabler hos tånglake i Fjällbacka uppvisar signifikanta tidstrender som tyder på att fisken exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, stimulerat immunförsvar, en tendens till ökad oxidativ stress, samt en påverkad jonreglering.

     

    3

    Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser. Öregrund 2017.

    • Förändringarna hos tånglake i Fjällbacka stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Torhamn och Kvädöfjärden). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen och andra faktorer.

    Metaller och organiska miljögifter

    • Halterna av bly och HCH:er i tånglake har minskat signifikant under övervakningsperioden medan det för kvicksilver ses en signifikant nedåtgång endast för de senaste 10 åren. Flera av de andra organiska miljögifterna (PCB, HCB och DDT) håller sig däremot på en stabil och låg nivå hos tånglake i Fjällbacka, medan halterna i Östersjön generellt har minskat till följd av totalförbud av ämnena. Halterna av kadmium indikerar en uppåtgåendetrend över hela tidsperioden men ligger generellt lägre jämfört med tånglake från Östersjön (där även en signifikant uppåtgående trend uppvisas för de senaste 10 åren). Nämnvärt är även den indikerade ökning av koppar över hela tidsperioden och signifikanta ökning av zink de 10 senaste åren som observerats för tånglake i Fjällbacka och som överensstämmer med de signifikanta uppåtgående trender som uppmättats för tånglake i Östersjön de 10 senaste åren. Samtliga undersökta ämnen ligger under deras respektive satta gränsvärden, förutom halten kvicksilver som ligger strax över gränsvärdet.

    Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i Fjällbacka

    Situationen för tånglaken i Fjällbacka är ansträngd. Vikande fångster och en försämring av flera individuella indikatorer samt yngelstatus antyder att arten påverkas negativt av omgivningsfaktorer såsom den ökande vattentemperaturen, syrenivåer och exponering för kemikalier. Överlag är fångsterna av de flesta arterna i fisksamhället stabila, men svart smörbult och skärsnultra har ökat i förekomst medan fångsterna av tånglake, rödspätta och gulål minskat över tid. Detta trots positiva tendenser för ålen under de senaste åren. Orsaken till tillbakagången för ål speglar en storskalig nedgång för rekrytering av yngel till hela det europeiska ålbeståndet. Åltätheten i Fjällbacka i augusti bedöms ändå vara relativt hög i förhållande till andra undersökta områden på västkusten och betydligt högre än i Östersjöns kustområden. När det gäller tånglakens hälsostatus kan en av flera möjliga förklaringar vara en ständig och ökande tillförsel av kända och/eller okända kemiska ämnen till kustvattnen. Halterna av majoriteten av de metaller och organiska miljögifter som mäts ligger dock på en relativt låg och stabil nivå. Eftersom dessa effekter hos tånglake bedöms som omfattande och berör flera viktiga fysiologiska funktioner kan det inte uteslutas att de speglar den negativa utvecklingen som ses på populationsnivå.

  • 88.
    Ericson, Ylva
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Olsson, Jens
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Franzén, Fredrik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förlin, Lars
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Parkkonen, Jari
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Faxneld, Suzanne
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Ek, Caroline
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2017:2: Holmöarna (Bottniska viken)1989-20162017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kustområdet vid Holmöarna i Västerbotten utgör sedan slutet av 1980-talet ett referensområde för Bottenviken inom den nationella miljöövervakningen. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen vid Holmöarna under tidsperioden 1989- 2016:

    Temperatur och siktdjup

    • Det har inte skett någon signifikant förändring i siktdjup och temperatur vid Holmöarna sedan undersökningarna startade.

    Fisksamhällets struktur och funktion

    • Fisksamhället, som domineras av abborre och mört, tycks gå mot ett mer karpfiskdominerat tillstånd, då mängden karpfisk, främst mört, ökat kraftigt under åren. Förklaringar till en ökning av karpfiskar i ett område kan vara ökad vattentemperatur, minskad salthalt och en påverkan av övergödning. Vid Holmöarna har det som nämnts ovan inte setts någon signifikant trend över tid för temperaturen eller siktdjupet som mätts under provfisket i augusti.

    • Mört och sik är de enda arterna som ökat signifikant i den tidsserie för Nordiska kustöversiktsnät som startade år 2002 i området. Åren 1989- 2014 fiskades det även med traditionella kustöversiktsnät. Under denna tidsperiod sågs förutom ökningen av mört, också en positiv trend för löja, samt en negativ trend för sik.

    • I tidsserien för de Nordiska kustöversiktsnäten ses en ökning av stora fiskar sedan starten år 2002. Den här ökningen beror framför allt på att det har fångats fler stora mörtar och sikar under senare år.

    • Den trofiska medelnivån i fångsten av minskat i båda provfiskeserierna, vilket troligtvis beror på den ökade fångsten av mört.

    • Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Havsmiljödirektivet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen i Sverige och Östersjön. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Holmöarna nå upp till god miljöstatus för abborre och rovfisk, men inte för karpfisk, som ligger på en för hög nivå.

    • Några varma somrar i början av 2000-talet har gynnat tillväxten hos abborre, och medellängden hos två-, tre- och fyraåringar har ökat under mätperioden.

    Yngelprovtagning tånglake

    • Vid Holmöarna uppnår de yngelbärande tånglakehonorna relativt sett högre ålder, men har en långsammare tillväxttakt än i de sydligare referensområdena i Egentliga Östersjön och i Västerhavet.

     

    3

    • Andelen honor med döda yngel var rekordhög i Holmöarna år 2016. Trots detta tyder övriga resultat på relativt goda förutsättningar för tånglaken vid Holmöarna. Missbildade eller döda tånglakeyngel förekommer mer sällan vid Holmöarna jämfört med i referensområdena Kvädöfjärden i Östergötland och Fjällbacka i Bohuslän.

    Hälsotillstånd

    • Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos honabborrar vid Holmöarna signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de sannolikt exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, förminskade könskörtlar med färre ägg och minskande halter guleprotein i blodet. Ökade aktiviteter av enzymen glutationreduktas (GR) och katalas i levern tyder på ökad oxidativ stress. Dessutom noteras en påverkad kalciumreglering och förändrad röda blodcellsbild. Hos hanfiskar noteras en signifikant ökad aktivitet av enzymet glutationtransferas (GST) i levern, en signifikant minskning av hematokritvärdet i blodet och ett minskat antal omogna röda blodceller.

    • Förändringarna hos abborrar vid Holmöarna stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Kvädöfjärden, Torhamn och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen.

    Metaller och organiska miljögifter

    • De flesta organiska miljögifter och metaller som övervakas uppvisar dock minskande halter i abborre över hela tidsperioden. Undantag är koppar som ökat under hela tidsperioden samt PCB och HCB som planat ut de senaste tio åren

    • Till skillnad från i abborre ses i tånglake ingen tydlig minskning av organiska miljögifter som DDT och PCB samt metallen bly sett över hela tidsperioden, men övervakningen påbörjades senare (1995) och avslutades 2007. α-HCH och HCB minskar, medan kadmium ökar över hela tidsperioden.

    Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk vid Holmöarna

    Den integrerade kustfiskövervakningen visar för varje år ett alltmer påverkat hälsotillstånd hos abborre trots att de flesta analyserade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Den tydliga och successiva påverkan som ses på hälsotillståndet på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Här ses ökad individuell tillväxt för abborre, ökande bestånd av karpfisk och ökning av stora fiskar sedan början av 2000-talet. Den ökade tillväxttakten hos abborre tyder på i övrigt gynnsamma förhållanden för abborrar i området, medan utveckling för karpfisk är oönskad. Hos tånglake fluktuerar halterna av miljögifter mellan åren, men artens tillstånd vid Holmöarna bedöms som stabilt.

    4

    Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskars hälsotillstånd, och om eventuella följdeffekter kan spåras på beståndsnivå.

  • 89.
    Ericson, Ylva
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Olsson, Jens
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Franzén, Fredrik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förlin, Lars
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Parkkonen, Jari
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Faxneld, Suzanne
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Ek, Caroline
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2017:3: Kvädöfjärden (Egentliga Östersjön)1988-20162017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kvädöfjärden i södra Östergötland är sedan slutet av 1980-talet ett nationellt referensområde för Egentliga Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status samt fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Kvädöfjärden under tidsperioden 1989-2016:

    Temperatur och siktdjup

    • En minskande trend för siktdjup och en ökande trend för temperatur ses i en tidsserie för säsongsmätningar i undersökningsområdet sedan 1965. Däremot ses ingen förändring för siktdjup eller temperatur i samband med mätningarna som utförts under provfisket 1989-2016.

    Fisksamhällets struktur och funktion

    • Fisksamhället domineras av abborre och mört. Mängden karpfiskar har minskat över tiden medan diversiteten i området har ökat något sedan provfisket startade.

    • Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Havsmiljödirektivet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen i Sverige och Östersjön. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Kvädöfjärden nå upp till god miljöstatus för karpfisk men inte för abborre och rovfisk.

    • Den kraftiga ökningen i individtillväxt hos abborre, som en konsekvens av gynnsamma vattentemperaturer under 2000-talets början, har avstannat något under senare år.

    Yngelprovtagning tånglake

    • Det har skett en ökning av andelen tånglakehonor med döda yngel i undersökningarna i området.

    Hälsotillstånd

    • Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborre och tånglake i Kvädöfjärden signifikanta tidstrender, vilket tyder på att de exponerats för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Effekterna är mest påtagliga hos abborre. Liknande symptombild ses hos abborrar och tånglakar i andra kustreferensområden.

    • Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, förminskade könskörtlar med färre ägg, minskade halter av guleprotein i blodet (endast abborre), påverkat immunförsvar, förhöjt hematokritvärde och minskad bildning av nya röda blodceller (endast abborre), störd reglering av klorid, natrium och kalcium i blodet, samt påverkad ämnesomsättning. Dessutom signalerar en starkt ökad aktivitet av leverenzymerna GR och katalas att det föreligger en ökad oxidativ stress hos abborre av båda könen. Dessa effekter är tecken på att fiskarna sannolikt är exponerade för miljögifter. Den komplexa symptombilden

     

    3

    pekar på att det kan vara fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen som tillförs kustvattenmiljön.

    Metaller och organiska miljögifter

    • De flesta övervakade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter i abborre och tånglake. Kvicksilver, HCB och DDE i abborre visade signifikanta uppåtgående trender mellan 2004 och 2013 men data från 2014/2015 indikerar att dessa ökningar har avstannat. För kadmium, koppar och zink ses dock en signifikant ökning de senaste 10 åren för tånglake men inte för abborre. Halterna av kvicksilver ligger över gränsvärdet för både abborre och tånglake medan halterna av de andra undersökta ämnena ligger under respektive gränsvärde.

    Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i Kvädöfjärden

    Den integrerade kustfiskövervakningen visar på god status för karpfiskar trots minskade fångster under senare år, icke önskvärd status för abborre och rovfisk, och ett påverkat hälsotillstånd hos kustfisk, samtidigt som de flesta analyserade miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Det är oroande att dessa förändringar sker i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd och den begynnande negativa utvecklingen som ses på populationsnivå hos abborre, rovfisk och karpfisk.

  • 90.
    Ericson, Ylva
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Olsson, Jens
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Franzén, Fredrik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förlin, Lars
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Parkkonen, Jari
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Faxneld, Suzanne
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Ek, Caroline
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2017:4: Torhamn (södra Egentliga Östersjön) 2002-20162017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Torhamnsfjärden i Blekinge skärgård är sedan 2002 ett referensområde inom den nationella miljöövervakningen för Södra Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Torhamnsområdet under tidsperioden 2002-2016:

    Temperatur och siktdjup

    • Medeltemperaturen vid provfiskestationerna har minskat signifikant sedan fisket startade i Torhamn. För siktdjupet ses ingen förändring, och inte heller för den säsongstemperatur som mäts augusti-oktober varje år.

    Fisksamhällets struktur och funktion

    • Fisksamhället domineras av abborre och mört. Ål, torsk och vimma är de arter i fångsten som är upptagna i ArtDatabankens rödlista.

    • Den invasiva arten svartmunnad smörbult har fångats i provfisket i Torhamn sedan 2013. År 2016 fångades 55 individer, vilket är en stor ökning jämfört med tidigare år. Det är viktigt att följa utvecklingen över tid och dess eventuella effekt i den lokala näringsväven.

    • Den totala fångsten av fisk uppvisade en avtagande trend till 2011 men efter 2012 års fiske ses inte den trenden längre. Fångsterna av både sill, sik och gers har ökat under provfiskeperioden. Detta kan bero på den minskade temperaturen, vilket gynnar dessa arter. Fångsterna av sarv har minskat.

    • Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Havsmiljödirektivet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen i Sverige och i Östersjön. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Torhamn nå upp till god miljöstatus för samtliga indikatorer utom karpfisk, där nivåerna har minskat under den bedömningsperiod som använts (2005-2016).

    • Abborrarnas tillväxttakt är hög i området, men fångsterna av äldre individer är relativt låg.

    Hälsotillstånd

    • Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborrar vid Torhamn signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner.

    • Tydliga förändringar är en ökning av blodets hematokritvärde och minskad nybildning av röda blodceller. Dessutom noteras en ökad aktivitet av leverenzymen glutationsreduktas (GR) och katalas. Aktiviteten av avgiftningsenzymet EROD i levern, som tidigare visat en signifikant ökande tidstrend, har minskat under åren 2011-2016 frånsett ett mycket högt värde år 2015. Könskörtlarnas storlek (GSI) hos honabborrar visar fram till år 2013 en signifikant ökning från den låga

     

    3

    nivå som rådde vid starten 2002. Åren 2014-2016 noteras dock något lägre GSI-värden. Under hela mätperioden ligger GSI i medeltal på samma låga nivå som hos honabborrar i andra kustreferensområden.

    • Signifikanta förändringar för vissa hälsovariabler liksom tendenser till förändringar för andra variabler hos abborrar vid Torhamn stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Kvädöfjärden och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen.

    Metaller och organiska miljögifter

    • Det finns ännu inga analysresultat för metaller eller organiska miljögifter i fisk från området. Årligen sker en insamling av abborre som läggs i provbank vid Naturhistoriska Riksmuseet för att möjliggöra senare tidsserieanalys.

    Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i Torhamn

    Resultaten av fjorton års undersökningar visar en alltmer tydlig påverkan på hälsotillståndet hos abborre liknande den som observeras hos abborre och tånglake i andra kustreferensområden. Denna tydliga och successiva påverkan som ses på abborrens hälsa på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Fisksamhället i Torhamn har varit relativt stabilt under undersökningsperioden där de flesta indikatorer visar en stabil utveckling. Därtill har fångsterna av sik, gers och sill ökat. En något oönskad utveckling är att förekomsten av den invasiva fiskarten svartmunnad smörbult ökat kraftigt under senare år och att karpfisken minskar till för låga nivåer. Avsaknad av miljögiftsanalyser i området gör att någon koppling till miljögiftsbelastning inte kan göras idag. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd, och om följdeffekter kan spåras på populationsnivå.

  • 91.
    Ericsson, Stefan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Arthandbok: Fältskiktsarter för Nationell Inventeringav Landskapet i Sverige2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna arthandbok har tagits fram för att användas inom Nationell Inventering av Landskapet iSverige (NILS).NILS är ett rikstäckande miljöövervakningsprogram som finansieras av Naturvårdsverket.NILS ingår i Naturvårdsverkets programområde landskap. Syftet med NILS är att följa upp endel av de nationella miljökvalitetsmålen för olika naturtyper, samt att visa om genomfördamiljöskyddsåtgärder leder till önskade förbättringar eller inte.Det primära syftet med den här handboken är att användas som bestämnings- ochreferenslitteratur av fältpersonalen i samband med NILS fältinventering av provytor (Esseenm. fl. 2004). I arthandboken ingår samtliga fältskiktsarter som inventeras i fält undersäsongerna 2003 och 2004.

  • 92.
    Ericsson, Stefan
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Johnson, Samuel
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    ARTHANDBOK FÄLTSKIKTSARTER FÖR NILS 2:a upplagan (rev)2011Report (Other academic)
  • 93.
    Eriksson, Jan
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Mattsson, Lennart
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Söderström, Mats
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Tillståndet i svensk åkermark och gröda Data från 2001-2007 rapport 63492010Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report presents the results of the second sampling series in the Swedish environmental monitoring program on arable soils with regard to organic matter content, acid/base status and potassium, phosphorus and trace element concentrations.

    The results of analyses for macro- and micro elements in cereal crops are also presented. The report also presents a selection of new maps based on sampling points in the two series of samplings carried out to date. Additional maps and the scope to search for statistics for production areas, counties, intensive agricultural communities and major catchment areas are available on the project website:

    www-jordbruksmark.slu.se

    Also the reports from the previous sampling series are available at this site.

    In sampling series 2, a total of 2034 sampling points were sampled, divided into four sub-samplings in 2001, 2003, 2005 and 2007. At all sampling points, one sample was extracted from the topsoil (0-20 cm) and one from the subsoil (40-60 cm). The topsoil samples were analysed, while the subsoil samples are being stored without being analysed for the present. When the crop on the sampling occasion was winter wheat, spring barley or oats, grain samples were also taken (301, 303 and 231 samples of these crops, respectively). The sampling points selected for this series have exact coordinates and each one of them will be sampled every 10 years.

    The following analyses were performed on topsoil samples: pH (H2O), total carbon content, carbon content after acid treatment to remove carbonate carbon (organic C), total nitrogen and sulphur content, exchangeable Ca2+, Mg2+, K+ and Na +, titrable acidity at pH 7, ammonium lactate-acetate soluble phosphorus (P-AL) and potassium (K-AL), and hydrochloric acid-soluble phosphorus (P-HCl) and potassium (K-HCl). In addition, analyses were carried out of the trace elements arsenic (As), lead (Pb), caesium (Cs), cadmium (Cd), cobalt (Co), copper (Cu), chromium (Cr), manganese (Mn), molybdenum (Mo), nickel (Ni), selenium (Se), strontium (Sr), vanadium (V) and zinc (Zn) after extraction in 7M HNO

    3. On topsoils with less than 20 % organic material, mechanical analysis was also carried out for determination of the mineral soil texture.

    With the grain samples, the total concentrations of the following elements were analysed: the macroelements calcium (Ca), magnesium (Mg), potassium (K), phosphorus (P) and nitrogen (N) and the trace elements arsenic (As), lead (Pb), cadmium (Cd), caesium (Cs), cobalt (Co), copper (Cu), chromium (Cr), manganese (Mn), molybdenum (Mo), nickel (Ni), strontium (Sr), vanadium (V) and zinc (Zn).

    It is not possible in only this second series of samplings to accurately predict changes in the characteristics of the investigated soil properties. One reason for this is that many of the variables included are altered relatively slowly – environmental monitoring has a much longer perspective than 10 years. Another reason is that the control samples included in the analyses show that it is very difficult to avoid systematic differences in measurement level when the laboratories carry out measurements at intervals of many years.

    ● Tillståndet i svensk åkermark och gröda

    12 Phosphorus fertilisation has decreased more or less continuously since the beginning of the 1990s, but the results indicate that this has not brought about any marked decrease in the phosphorus values in the topsoil. This is probably because during the period between sampling series there has been a situation where a near balance between inputs via fertilisation and removal via crops was reached. Furthermore, the pH in the topsoil does not appear to have changed appreciably, despite relatively modest liming during the relevant period. In addition, the organic matter content has not changed substantially between the sampling occasions. The same applies for trace elements. For many of these elements this is probably because remedial measures to decrease the inputs via deposition from the atmosphere, fertilisers and sewage sludge have resulted in a balance between inputs and outputs having being more or less achieved. The proportion of soils above the boundary values on the concentrations of the metals Cd, Cu, Cr, Hg, Ni, Pb and Zn in agricultural soil for the use of sewage sludge was ca 15 %.

    The second sampling series included new variables that were not present in the first. In this series titrable acidity was taken into consideration, which meant that it was possible to calculate the cation exchange capacity (CEC) at pH7 and the corresponding degree of base saturation. These measures of the ability to bind base cations (Ca 2+, Mg2+, K+ and Na+) and the degree of acidification/liming requirement are those conventionally used in an agricultural context. The mean value for CEC-pH7 was 20.3 cmol c/kg, while the median value was 14.8 cmolc/kg. The relatively large difference between these values is due to the organic soils increasing the average value, since organic matter has a very high CEC per unit mass. Otherwise, CEC is determined by the clay content and the type of clay minerals present.

    The degree of base saturation displayed a mean value of 70 % and a median value of 73 %. The variables K-AL and K-HCl are also new to the second sampling series. KAL gives a measure of readily soluble K, while K-HCl is a measure of stored K that can be mobilised relatively easily. For K-AL the mean and median values were 12.4 and 10.4 mg/100 g, respectively, while for K-HCl they were 173 and 127 mg/100 g, respectively. Both the K-AL and K-HCl values are concentrated in the middle of the scale for soil chemical mapping classes

    . The percentage distribution between Classes I, II, III, IV and V for K-AL was 9, 26, 41, 21 and 3 %, respectively.

    For K-HCl the corresponding distribution was 18, 25, 25, 24 and 9 % in Classes 1, 2, 3, 4 and 5 respectively. Since the clay minerals in Swedish soils are quite rich in potassium, K-HCl is rather strongly correlated with clay content (R2 =0.72).

    This report presents statistics on the K/Mg ratio based on determination of the amounts of these elements present in exchangeable form. Twenty-four percent of the soils had a ratio greater than the guideline values specified in the Swedish Board of Agriculture guidelines on fertilisation and liming. A high ratio carries a risk of magnesium deficiency. If the K/Mg ratio is under 0.7, soils with a K-AL rating of Class IV may need to be fertilised according to the recommendations for the lower Class III. Three per cent of the soils fulfilled this criterion for potential potassium deficiency.

    ● Tillståndet i svensk åkermark och gröda

    13

    The concentrations of elements in cereal grain varied, due on the influence of varying weather conditions on growth, as expected with year, which means that it is too early to draw any conclusions on possible trends in the concentrations of the different elements.

    The relationship between the concentrations of elements in the crop and some selected soil characteristics such as the concentration of the same element in the soil, pH, organic matter content, clay content and CEC was investigated with the aid of multiple regression analysis. The concentrations of elements in the grain were generally more strongly linked to characteristics of the soil for oats than for the other crops. For the macroelements N, K, P, Ca and Mg, the correlation with the soil characteristics investigated was in most cases very weak, especially for the elements that are regularly added with fertiliser. For the trace elements, the correlation between plant and soil variables was in most cases stronger than it was for the macroelements. For most of the trace elements there was a significant correlation between the concentration in the plant and the concentration of the same element in the soil. For many elements the concentration in the grain also increased with increasing soil pH.

    The effect of different types of farming on the properties of the topsoil was investigated. In order to accumulate a sufficiently large amount of data for comparative statistics without a concomitant excessive variation in soil characteristics, climatic conditions, etc., the comparisons were mainly carried out at production area level. The pH in the topsoil was in most cases a few tenths lower on farms with cattle than on farms with only arable and pig production. The cattle farms also had 0.5 to 1 percentage points higher organic matter content in most cases compared with the other types of farm. The phosphorus concentrations tended to be higher on pig-producing farms than on arable farms. Farms predominantly based around cattle tended to have higher P-HCl and lower P-AL values than other types of farms. The lower proportion of readily soluble phosphorus (P-AL) can be connected to the lower pH level. For Cd, Cu and Zn, it was difficult to discern any systematic differences between types of farms.

    In a special investigation, the organic carbon content was analysed in the 20-40 cm and 40-60 cm soil layers as well as in the topsoil

    . The aim was to produce a database for calculations of carbon storage in agricultural soil. In the 461 mineral soils with less than 12% organic matter (OM), the median concentration of organic carbon was 2.4 % (4.1 % OM) in the 0-20 cm layer, 1.4 % (2.5 % OM) in the 20-40 cm layer and 0.6 % (1.1 % OM) in the 40-60 cm layer. In addition, 46 soils with more than 12 % organic matter were investigated. For a selection of mineral soils from Skåne and Mälardalen, the dry bulk density was also determined and then the relationship between dry bulk density and organic matter content was calculated.

    With the help of this relationship the dry bulk density of the other soils can be estimated.

    A calculation based median values resulted in average carbon stocks down to 60 cm in the order of 125 ton/ha.

  • 94.
    Eriksson, Lars
    et al.
    Executive, Vattenvårdsförbund, Mälarens vattenvårdsförbund. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Persson, Gunnar
    Executive, Vattenvårdsförbund, Mälarens vattenvårdsförbund. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Weyhenmeyer, Gesa
    Executive, Vattenvårdsförbund, Mälarens vattenvårdsförbund. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Willén, Eva
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö. Executive, Vattenvårdsförbund, Mälarens vattenvårdsförbund.
    Miljöövervakning i Mälaren 20022003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Mälarens vattenvårdsförbund har Institutionen för miljöanalys vid SLU iUppsala utfört provtagning, analys och utvärdering av vatten i Mälarens fjärdar under år2002.Föreliggande årsredogörelse beskriver huvuddragen av resultaten som dessutom bifogas i sinhelhet i tabellform. En fristående sammanfattning på 8 sidor har dessutom producerats ochdistribuerats.

  • 95.
    Eriksson, Å
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sandring, S
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Cronvall, E
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Gallegos Torell, Å
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Glimskär, A
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Bergman, K.-O
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Hedström Ringvall, A
    Svensson, J
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Uppföljning av kvalitetsförändringar iängs- och betesmark via NILSår 20102010Report (Other academic)
  • 96.
    Esseen, Per-Anders
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Christensen, Pernilla
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förste, Johan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Holm, Sören
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Högström, Mats
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Lagerkvist, Kjell
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Marklund, Liselott
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Ringvall, Anna
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Stensson, Jakob
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Sundquist, Sture
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Wikberg, Jenny
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Åkesson, Hans
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Från datafångst till datavärdskap – översyn av datahanteringen i Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS)2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna utredning har varit att se över hela datahanteringen i NILS för att kunna identifiera särskilt kritiska processer och för att få en bild av helheten. I rapporten presenteras en kravspecifikation för de nya system (datahantering, statistik/redovisning och datavärdskap) som behöver byggas upp, de resurser som behövs för detta samt ges ett förslag på hur och i vilken tidsordning som systemen bör byggas upp.

    I rapporten presenteras den rekommenderade framtida datahanteringen inom NILS, från datafångst till datavärdskap. Data som idag ingår i datahanteringen för NILS är fältdata, tolkningsdata samt medföljande metadata, stöddata och annan nödvändig dokumentation. I denna rapport föreslås att datahantering i NILS skall delas in i fyra olika huvudprocesser.

    Den första processen är

    Datafångstprocessen som samlar in rådata, samt kvalitetssäkrar och levererar detta. I NILS datafångstprocess ingår i dagsläget två delar, dels fältinventering, dels flygbildstolkning av 1 km x 1 km rutan. Det är nödvändigt att uppbyggnaden av fältdatabas och tolkningsdatabas samordnas vad gäller såväl systemstruktur, variabelnamn mm för att underlätta samkörningar av data. Den största kraften och resurserna skall läggas på att effektivisera datahanteringen inom datafångsten för då uppnås den största nyttan med insatserna.

    Den andra processen är

    Databasprocessen som tar emot rådata, metadata och stöddata från fält- och flygbildsprocessen i datafångsten och lagrar detta i ett databassystem. I systemet lagras även beräknade data, alternativt beräkningsfunktioner (script) som utför beräkningar direkt beroende på olika användares behov. För både flygbildstolkning och fältinventering skall normaliserade databaser upprättas. Detta är en absolut nödvändighet och ett krav för att Databas och Datavärdskap skall vara genomförbart.

    Den tredje processen är

    Statistikprocessen som producerar skattningar, bearbetningar, sammanställningar och resultatrapporter från NILS grunddata i databasen.

    Den fjärde processen utgörs av själva

    Datavärdskapet där det ingår att ta emot och kontrollera

    data, tillgängliggöra data för externa användare (via webb-portal bl.a.) samt att permanent arkivera kvalitetssäkrade data. I datavärdskapet ingår grunddata från NILS rådatabas samt bearbetade data, resultatrapporter, sammanställningar av data, tabeller, figurer mm som producerats i Statistikprocessen.

    Denna rapport ger följande övergripande förslag till hur huvudprocesserna i NILS datahantering skall genomföras och byggas upp:

    1. Beställarens uppdrag skall vara klart definierat för utföraren
    2. Tydligt uppsatta mål för arbetet
    3. Utförlig planering - baserat på tillräckligt kunskapsunderlag
    4. Tydligt definierade roller för personalen
    5. Att personalen har de personella, ekonomiska och materiella resurser som behövs för genomförandet (kompetens, tid, verktyg, utrustning mm)
    6. Planera helheten, men bygg från litet till stort, undvik onödig komplexitet
    7. Delleveranser till avnämare ska ske tidigt och fortlöpande
    8. Kvalitetssäkring ska finnas i alla processer

    I samtliga huvudprocesser skall det ingå tillräcklig säkerhetskopiering av data, anpassad till varje process särskilda krav

    1. Tillräcklig dokumentation av alla ingående delprocesser
    2. Tydlig strategi för att minimera risker
    3. Fortlöpande dialog och adaptiv utveckling – för att säkerställa att målen nås
    4. Kostnadseffektivitet i alla led – beakta möjligheter till intern och extern samordning
    5. Samverkan – såväl inom som utom SLU.

    Under arbetets gång har särskilt kritiska moment i utvecklingsarbetet identifierats bl.a. lednings- och organisationsstrukturen, val av programvara för databaserna samt kvalitetssäkring av rådata. Dessa bör lyftas fram i det fortsatta arbetet.

    Rapporten ger ett förslag till en 5-årsplan för uppbyggnad av huvudprocesserna. De mest kritiska processerna är uppbyggnaden av kvalitetsäkrade rådatabaser för fältinventeringen och flygbildstolkning. Fokus de första åren ligger därför på NILSbasen och statistikdelen. Uppbyggnaden av själva datavärdskapet senareläggs.

    Utifrån 5-årsplanen har en kostnadsberäkning gjorts att utveckla och ta i drift samtliga huvudprocesser och komponenter i datahanteringen. Den beräknade kostnaden för 2008 är 4415 kkr, 2009 5230 kkr, 2010 7147 kkr, 2011 7760 kkr och 2012 8406 kkr.

     

  • 97.
    Esseen, Per-Anders
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Glimskär, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Moen, Jon
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Söderström, Bo
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Weibull, Anki
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Analys av informationsbehov för Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS)2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Naturvårdsverket har en informationsanalys utförts för att utreda prioriterade övervakningsbehov för programmet Stickprovsvis Landskaps Övervakning (SLÖ). Rapporten utgör underlag för det fortsatta arbetet med att ta fram vilken detaljinformation som ska ingå i SLÖ. Syftet har varit att göra en relevant analys av vilka frågeställningar och informationsbehov som olika kravställare prioriterar. Primära kravställare är de nationella miljökvalitetsmålen, olika myndigheter och organisationer samt internationella konventioner och EUdirektiv.

    Arbetet har huvudsakligen bedrivits i form av telefonintervjuer. Totalt har ett 90-tal personer från olika myndigheter, organisationer, företag, forskningsinstitut och universitet intervjuats.

    Den information som efterfrågats omfattar bl a: vilken variabel eller typ av information som bör övervakas, syfte, typ av analys (tillstånd, förändring, orsakssammanhang, prognoser), målpopulation (naturtyp, specifik biotop etc), redovisningsgrupper (naturtyp, geografisk och tematisk indelning, t ex miljöstöd), tidskrav (frekvens, specifika årtal) och eventuella krav på statistisk precision.

    Arbetet har skett naturtypsvis för fem olika naturtyper: jordbrukslandskap, urban miljö, våtmarker och stränder, skogslandskap samt fjällmiljö. I rapporten redovisas först utdatavariabler genererade av miljökvalitetsmål och andra kravställande dokument. Därefter ges korta sammanfattningar av allmänna synpunkter som framkommit vid intervjuerna.

    Föreslagna utdatavariabler och informationsområden har ställts samman i bruttolistor för respektive naturtyp. Variablerna har ordnats efter fallande prioritetsordning och har delats upp i fem olika kategorier: 1. processer och påverkan, 2, biotoper, 3. linjeelement, 4. punktelement, och 5. organismer. Övriga synpunkter på utformningen av SLÖ, särskilt med avseende på stratifiering, rutstorlek, omdrevsintervall, flygbildstolkning och nomenklatur har också ställts samman.

    Resultaten från intervjuerna visar att det finns ett mycket stort intresse för övervakning av biologisk mångfald i ett landskapsperspektiv. I jordbruksmiljö prioriterade man information inom tre områden: 1. ängs- och hagmarker, 2. småbiotoper (inklusive punkt- och linjeelement) och 3. odlingslandskapets sammansättning. I urban miljö efterfrågades information inom följande områden: 1. grönyteområden (träd- och gräsbevuxna), 2. äldre lövträd och bärande träd, 3. småbiotoper (småvatten, trädgårdar, ruderatområden) samt 4. rekreation och landskapsbild. För våtmarker och stränder urskiljdes sju olika informationsområden: 1. markavvattning, 2. naturlig eller påverkad vattenregim, 3. hävd, 4. markstörning och exploatering, 5. strukturell variation, 6. näringstillgång och kemisk påverkan, och 7. hotade och främmande arter. Viktiga informationsområden i skogslandskapet är: 1. störningsprocesser och människans påverkan, 2. landskapets sammansättning, 3. beståndsegenskaper, 4. strukturelement och 5. organismer. I fjällmiljö identifierades fyra olika områden: 1. renskötselns påverkan, främst genom bete och tramp, 2. barmarkskörning och linjära strukturer, 3. klimatförändringar, och 4. hotade arter och främmande arter.

    För fyra naturtyper ges förslag till prioriterade utdatavariabler i ett appendix.

  • 98.
    Esseen, Per-Anders
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Glimskär, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ståhl, Göran
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    FÄLTINSTRUKTION FÖR NATIONELL INVENTERING AV LANDSKAPET I SVERIGE NILS ÅR 20112011Report (Other academic)
  • 99.
    Esseen, Per-Anders
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Glimskär, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ståhl, Göran
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Linjära landskapselement i Sverige:skattningar från 2003 års NILS-data.2004Report (Other academic)
  • 100.
    Esseen, Per-Anders
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Glimskär, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ståhl, Göran
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, Sture
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    FIELD INSTRUCTION FOR THE NATIONAL INVENTORY OF THE LANDSCAPE IN SWEDEN NILS YEAR 20072007Report (Other academic)
1234567 51 - 100 of 341
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf