Publications
Change search
Refine search result
12 51 - 81 of 81
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Nyberg, Lars
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Karakteriseringav skogsprovytori AB-, D- och U-län: Bedömning av dess lämplighetför regional miljöövervakning2000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I föreliggande arbete presenteras resultatet från den karakterisering av skogsprovytor i AB-, D- och U-län,

    som på uppdrag av Länsstyrelserna, utfördes sommaren 1998 av Institutionen för skoglig marklära, SLU.

    De provytor som karakteriseringen har omfattat ingår i den regionala övervakningen av miljötillståndet i

    skog.

    De ytor där övervakning av skog sker bör vara representativa för regionens skogsmark. Målsättningen

    med föreliggande arbetet har därför varit att få en uppfattning om hur väl de undersökta ytorna

    representerar länens skogsmark samt att bedöma ytornas allmänna lämplighet för miljöövervakning.

    Karakteriseringen har omfattat: jordartens genes, textur och mineralogiska status (basmineralindex), samt

    jordmån, humusform, markvegetationstyp och markfuktighet. Ytornas homogenitet, vad gäller dessa

    markegenskaper, har legat till grund för bedömningen av ytornas allmänna lämplighet för miljöövervakning.

    Dessutom har eventuella skador hos skogsbeståndet beaktats (till exempel luckor i beståndet

    till följd av stormskador) eftersom dessa på sikt kan äventyra ytans användbarhet i miljöövervakningen.

    Vid bestämning av ytornas representativitet för länens resp. regionens skogsmark har

    Ståndortskarteringens databas 1983-87 från den nationella miljöövervakningen och geokemiska markdata

    framtagna vid Institutionen för skoglig marklära, SLU, utnyttjats.

    Resultatet visar att ca tre fjärdedelar av de undersökta ytorna (15 av 21) i huvudsak är homogena ur

    marksynpunkt. Två av de 15 homogena ytorna är dock av andra orsaker olämpliga att använda i

    miljöövervakningen. Detta gäller ytorna: Ulriksdal i AB-län och Kusskogen i U-län. Beståndet på den

    förra ytan består av överåriga granar varav vissa sannolikt är rötskadade. Här finns uppenbara risker för

    att skadorna på sikt skapar luckor i beståndet. Härvid förändras ljusklimatet på ytan vilket påverkar

    jordmånsprocesserna som i sin tur kan resultera i tolkningsproblem i miljöövervakningssammanhang.

    Den senare ytan uppvisar tydliga spår av kolningsverksamhet vilket resulterat i att markprofilen störts

    genom omrörning och i dag bitvis upptas av ett tjockt kollager. Detta försvårar markprovtagningen

    påtagligt. Resterande sex ytor (Mjölsta och Bergboö i AB-län, Virå och Råsjön i D-län samt Dammsjön

    och Råksjön i U-län) uppvisar stora variationer vad gäller en eller flera av de undersökta

    markkaraktärerna (jordart, jordmån, humusform och mineralogi). Detta innebär i sin tur att även

    markkemin sannolikt uppvisar en större variation än normalt inom dessa ytor. För Länsstyrelsens

    miljöövervakningsverksamhet, avseende markens kemiska tillstånd och utveckling, betyder detta

    sannolikt att betydligt fler generalprov än normalt behöver insamlas vid varje provtagningstillfälle för att

    uppnå den säkerhet i övervakningsverksamheten som i dag efterfrågas. Ur ekonomisk synvinkel framstår

    därför valet av övervakningsytor av denna typ som olämpligt. På tre av de sex ytorna (Virå, Råsjön och

    Råksjön) är emellertid de avvikande områdena relativt små och koncentrerade till ytornas ytterområden.

    Detta faktum gör det möjligt att undvika dessa partier vid provtagningen (stratifierad sampling) och på så

    sätt minska den markkemiska variationen inom ytorna. Tillämpas detta förfaringssätt bedöms ytorna som

    lämpliga att använda för markkemisk övervakning.

    Mot bakgrund av karaktärerna hos länens skogsmark representerar de undersökta ytorna i Stockholms län

    38 procent av länets skogar. Motsvarande siffror för ytorna i Västmanlands län och Södermanlands län är

    29 procent respektive 3,5 procent. Tillsammans representerar de 21 ytorna ca 42 procent av regionens

    skogsmarksareal (Mälarlänen + Örebro län). Teoretiskt är det möjligt att täcka in ca 72 procent av

    skogsmarksarealen i regionen med detta ytantal om man väljer ytor med optimala

    karaktärskombinationer. På länsnivå är motsvarande möjliga täckning med nuvarande ytantal 51 procent

    (7 ytor) för Stockholms län, 56 procent (11 ytor) för Västmanlands län och 24 procent (3 ytor) för

    Södermanlands län. Även om vissa ytor är utlagda på marktyper som är relativt ovanliga i de tre länen, är

    många ytor ytterst representativa för länens skogsmark. Detta gäller ytorna Sticklinge, Svulten, Gladö och

    Bergboö i Stockholms län och Hyttskogen och Fullerö i Västmanlands län. Tyvärr, varierar

    markegenskaperna inom ytan Bergboö, varför den inte bedömts som lämplig att använda för

    miljöövervakning. Ytorna som undersökts i Södermanlands län, representerar endast en mindre del av

    länets skogsmark (3,5 procent). Det bör dock framhållas att den marktyp som ytan Råsjön representerar är

    ytterst försurningskänslig (hällmark med jordmånstypen lithosol). Det är därför angeläget att följa

    miljötillståndets utveckling på ytan trots att marktypen endast representerar ca 2 procent av länets skogar.

  • 52.
    Nyberg, Lars
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Arvidsson, Mia
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Bottenfaunainventering- 14 lokaler i Stockholms län 20092009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län har Naturvatten i Roslagen AB inventerat

    bottenfaunan i 14 lokaler Stockholms län. Undersökningarna utfördes för att utgöra underlag

    till karaktärisering av miljökvalitet och naturvärdesbedömningar i enlighet med Länsstyrelsen

    i Stockholms län, i beslut 502-2009-015036 (09-03-06).

    Bottenfaunan i samtliga lokaler, utom Åvaån norra (SÖ285), bedömdes till god eller hög

    ekologisk status baserat på Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder (2007). Detta indikerar

    att faunan inte uppvisade någon förändring från det naturliga tillståndet vad gäller samlad

    miljöpåverkan, eutrofiering eller försurning. Vad gäller Åvaån norra (SÖ285), uppvisade

    faunan inte någon förändring från det naturliga tillståndet vad gäller samlad miljöpåverkan

    men var måttligt förändrad vad gäller eutrofiering och försurning. ASPT-index som ingår i

    bedömningsgrunderna förefaller dock ge en missvisande och överskattat god bild av

    miljöpåverkan och resultaten bör därför tolkas med försiktighet.

    I sjöarna varierade antal taxa och abundans mellan 25-41 taxa och 570-860 individer/m

    2 och i

    vattendragen mellan 20-66 taxa och 1 100-9 100 individer/m

    2. Föroreningståliga arter var

    vanligare än känsliga, utom i Akaren där fårhållandet var det motsatta. Diversiteten var låg i

    Penningbyån, annars måttlig till mycket hög. Antalet dag-, bäck- och nattsländor var mycket

    lågt i Igelbäcken 30 och lågt i Igelbäcken 28, Vitsån och Åvaån norra (SÖ285). Detta

    indikerar att faunan kan vara föroreningspåverkad i dessa lokaler.

    Inga rödlistade arter noterades vid någon av lokalerna. Däremot påträffades fyra ovanliga

    arter; en långhornsnattslända (

    Ceraclea dissimilis) i Ådran, svalgigel (Dina lineata) i

    Fitunaån, Moraån, Vitsån och Bergshamraån, en husmasknattslända (

    Limnephilus decipiens) i

    Åvaån norra (SÖ285) och skalbaggen (

    Oulimnius troglodytes) i Öran, Ådran och

    Bergshamraån.

  • 53.
    Nöbelin, Fredrik
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Huskvarna Ekologi.
    Elprovfiske i Mälaren ochYngern 20092010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    De habitat som

    a

    skyddade vegetationsrika sträckor. Fångsten har i allmänhet varit låg, men

    visuella observationer har i vissa fall kompletterat bilden av fiskbeståndet

    lokalen och/eller i anslutning t

    detta fångades

    artbestämmas på grund av deras ringa storlek. Observationer av såväl

    stimbildande fisk gjordes på eller i anslutning till nästan alla lokaler och på

    några lokaler noterades visuellt även simpa och lake. I Yngern elfiskades

    endast en lokal där tre fiskarter påträffades, abborre, mört och gers.

    Elfiskena har trots den ringa fångsten påvisat lokaler med goda

    förutsättningar som uppväxtlokaler, artförekomst i olika habitat, föreko

    av årsungar som inte kan fångas vid nätprovfisken samt olika levnadssätt

    som med andra metoder är svåra att påvisa, till exempel förekomst av

    den absoluta strandzonen i Yngern.

    Förhållandevis stationära arter som stensimpa och lake fångades e

    observerades framförallt i den absoluta strandzonen, gärna på stränder me

    större sten och block. Mindre lake återfinns, till skillnad från stensimpa, in

    i första hand på svallade stränder utan på mera skyddade biotoper med ste

    block, rötter och nedfallna träd. Stim

    hårdbotten. Istället tycktes dessa förekomma antinge

    sk

    enlöja, en a t som ofta rör sig elagiskt, o som av den a anledning

    st uti

    örekomsten av olika fiskarter, utan även utifrån lokalern s kar . En

    exempel genom ned

    stereotyp miljö med avsaknad av alternativt liten variation i

    vattenvegetationen samt frånvaro av strukturer minskar potentialen. I tabell

    1 nedan redovisas såväl artförekomsten, observationer, lokalens ka

    raktär

    samt en bedömning av lokalens potential som uppväxtbiotop.

     

  • 54.
    Pansar, Joakim
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i Stockholms län2005Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Strategic framework document for liming of acidified

    waters in Stockholm County

    This report assesses trends in acidification and the status of acidified lakes

    and rivers in Stockholm County (SE Sweden). It also presents a framework

    for liming of lakes, which includes a liming strategy, an action plan, an

    environmental quality monitoring plan and a policy for government

    subsidies for liming. The action plan follows the liming strategy presented

    in the Swedish national liming guidelines (Swedish Environmental

    Protection Agency, Handbook 2002:1).

    In order to combat acidification, approximately 30 lakes in Stockholm

    County have been treated with lime since the late 1970s. Conditions in the

    lakes have clearly improved, and acidic lakes are rare in Stockholm County

    today. In eight of the nine reference lakes used for baseline monitoring, pH

    values had increased since 1990. On average, pH values in the reference

    lakes have increased by 0.013 units per year.

    Treatment with lime has been so successful that Stockholm County has now

    achieved one of the national interim targets for the Swedish environmental

    quality objective “

    Natural acidification only”. According to the interim

    target, “By 2010 not more than 5 % of all lakes and 15 % of the total length

    of running water in the country will be affected by anthropogenic

    acidification”.

    The lakes of Stockholm County are less affected by acidification than the

    average Swedish lake, and are more resistant to deposition of sulphur and

    nitrogen. In a study of 164 lakes, acid deposition exceeded the critical load

    (the load below which inputs of acidic substances can be neutralized by soilweathering

    processes) in eight lakes only. We estimate that at current levels

    of acidic deposition, only 8 % of the lakes (66 of all 790 lakes in the county)

    risk becoming acidic. This is equivalent to 66 km

    2 of lake area, or 2 % of

    the total lake area in the county (excluding Lake Mälaren).

  • 55. Pansar, Joakim
    et al.
    Hagström, Jonas
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Åvaåns vattenkvalitet 2000-20122013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan 1985 har Institutet för tillämpad miljöforskning (1985-1998) Länsstyrelsen och Stiftelsen Tyrestaskogen bedrivit vattenkemisk provtagning i Åvaåns mynning. Resultaten visar bl.a. att vattnet blivit mer brunfärgat av humusämnen. Alkaliniteten har varit fortsatt hög efter det att kalkningen av Stensjön upphörde.

  • 56.
    Pekkari, Svante
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Åkerströmmen: Vattenkvalitet och närsalttransporter i ån1993Report (Other academic)
  • 57.
    Petterson, Malin
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm. SLB analys.
    Christer, Johansson
    Emissioner av kväveoxider och svaveldioxid 1994–19982000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Det viktigaste syftet med denna utredningen är att se om förändrade lokala emissioner

    har någon inverkan på den lokala depositionen. Detta görs genom att jämföra nedfa

    llsberäkningarna

    som utfördes 1994/95 med beräkningar som utförs för 1998. Stockholm

    och Uppsala läns luftvårdsförbunds emissionsdatabaser har kontinuerligt förbättras med

    avseende på detaljeringsgrad och kvalitet. En del av skillnaden mellan 1994 och 1998

    års emissionsdatabas är därför inte kopplade till de verkliga trenderna i svavel och

    kväveutsläppen.

    För att kunna bedöma den verkliga trenden av utsläppen har en analys av

    förändringar i emissionsdatabasen som påverkat utsläppen inom sektorerna vägtrafik,

    energiproduktion, sjöfart, arbetsmaskiner och övrigt genomförts. Därefter har den mest

    sannolika trenden för respektive sektor och för totalutsläppen bedömts.

    Vägtrafiken är den dominerande utsläppskällan och den sektor som mest påverkar trenden

    av kväveoxidutsläppen. Trenden påverkas av prognostiserad fordonsutveckling med

    avseende på utbyte av gamla fordon till nyare fordon med lägre utsläpp. Prognostiserad

    fordonsutveckling har visat sig vara allt för positiv under 90-talets första hälft varför

    utsläppen underskattats. Detta korrigeras i och med att nya prognoser och emissionsfaktorer

    införs för vägtrafiken enligt Vägverkets Eva-modell 2.2. Trenden för vägtrafikens

    utsläpp av kväveoxider beräknade med EVA-modellen 2.2 bedöms bäst avspegla

    den verkliga trenden. Inom energisektorn finns även en kväveoxidtrend. Uppdatering av

    emissionsdatabasen och införandet av nya emissionsfaktorer har stört påverkan på trenden.

    För båda dessa förändringar är det mycket svårt att göra ett antagande om de avspeglar

    den verkliga trenden eller inte. Av den anledningen korrigeras utsläppen endast

    för inlagda fel i emissionsdatabasen. Denna trend bedömer vi trots osäkerheter vara representativ.

    Inom övriga sektorer bedöms det inte finnas någon trend som påverkar

    trenden för de totala utsläppen av kväveoxider.

    Utsläpp av NOx och SO

    2 i Stockholms län. Enhet: ton/år.

    1994 1995 1996 1997 1998

    NO

    x, Edb:n 39 700 37 600 36 700 28 200 27 100

    NO

    x, korrigerad 36 300 34 500 33 500 31 500 30 400

    SO

    2, Edb:n 5 600 5 300 5 800 4 000 4 200

    SO

    2, korrigerad 5 500 5 050 5 450 4 100 4 200

    Av de totala utsläppen av svaveldioxid är det energisektorn som bidrar till de högsta

    utsläppen och dominerar trenden. Liksom för energisektorns utsläpp av kväveoxider har

    trenden endast korrigerats med hänsyn till inlagda fel och bedöms därefter vara representativ.

    Övriga sektorer bedöms inte påverka trenden för de totala utsläppen av sva

    veldioxid.

    Den korrigerade trenden bedöms bäst avspegla den verkliga förändringen i utsläppen.

    Jämförelser mellan de uppskattade (korrigerade) utsläppstrenderna och de

    uppmätta variationerna i halterna av kväveoxider och svaveldioxid ger viss ledning om

    hur bra eller dåligt utsläppen beräknats. Överensstämmelsen mellan uppmätta haltbidrag

    och trend i kväveoxidutsläppen är bra då det gäller gatunivåmätningarna medan överensstämmelsen

    då det gäller taknivå är något sämre, men avvikel serna faller troligen

    inom osäkerheterna i emissions- och immissionsdata. När det gäller svaveldioxid verkar

    de lokala haltbidragen sjunka något snabbare än uppskattade utsläpp, men avvikelserna

    är troligen väl inom osäkerheterna i utsläppsberäkningar och mätnoggrannhet.

  • 58.
    Pettersson, Thomas
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Fågelskär i Mälaren 20122012Report (Other academic)
    Abstract [en]

    These surveys of waterbirds in Lake Mälaren in south-eastern Sweden were

    initiated by the Lake Mälaren Management Association, together with four

    County Administrative Boards in the region. These surveys are important

    components of an environmental monitoring programme to follow up the

    numbers of certain bird species. Birds are considered to be good indicators of

    environmental conditions. The overall aim is consequently to monitor environmental

    conditions, indicated by the number of birds. This report deals with

    the results from the survey of birds on islets in 2012.

    We carried out a comprehensive survey of small islands (islets) with breeding

    gulls or terns for the eighth year in a row. The census unit is defined as an island

    with at least three (3) adults of gulls and/or terns. We counted individuals

    judged as breeding at the site. The survey concentrated on gulls and terns, but

    we also surveyed wildfowl and waders. We also visited 20 sites in order to

    fine tune the method and also to survey sick and dead birds, and since 2009

    also to measure the reproduction in the Common Tern. This also gives us the

    opportunity to estimate the number of breeding pairs of certain species. The

    survey was carried out from 20

    th May to 5th June 2012 and covered a total of

    350 islets. Thirteen people participated.

    Altogether 6,254 individuals of 30 species (Great Cormorant and Grey Heron

    excluded) were counted. The ten most numerous species were the Herring

    Gull,

    Larus argentatus (1,601); the Common Tern, Sterna hirundo (1,332); the

    Black-headed Gull,

    Larus ridibundus (1,011); the Mew Gull, Larus canus

    (854); the Mallard,

    Anas platyrhynchos (315); the Tufted Duck, Aythya fuligula

    (272); the Lesser Black-backed Gull,

    Larus f. fuscus (110); the Canada

    Goose,

    Branta canadensis (93); the Common Goldeneye, Bucephala clangula

    (87); and the Greylag Goose (80). A summary of the results is found in appendices

    1-3.

    No sick birds were found this year, and the number of dead adult birds was

    low, only two Common Black-headed Gulls at one site.

    Most of the species covered by this survey show tendencies to decline in Lake

    Mälaren, in particular Red-breasted Merganser, Common Black-headed Gull,

    Herring Gull and Greater Black-backed Gull.

  • 59.
    Pettersson, Thomas
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västmanlands län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Uppsala län.
    Skarvar och fågelskär i Mälaren 20112011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Storskarv

    Mälarens häckande storskarvar, representerade av underarten Phalacrocorax carbo sinensis (”mellanskarv”), inventerades under perioden 20–26 april 2011. Detta var åttonde året i rad som beståndet inventerades heltäckande och på ett enhetligt sätt.

    Sammanlagt hittades 14 kolonier med häckande storskarv, med totalt 1 948 aktiva bon. Detta är två kolonier färre jämfört med 2010, och det sammanlagda antalet aktiva bon minskade med 6 procent jämfört med året före.

    Några tecken på allvarliga störningar av skarvkolonierna noterades inte 2011, vare sig av människa eller av havsörn.

    Fågelskären

    Mälarens fågelskär inventerades heltäckande för sjunde året i följd. Med fågelskär menas öar som hyser kolonihäckande måsar eller tärnor, såväl tidigare kända som nyupptäckta. Använd metod var räkning av individer som bedöms som bofasta på lokalen. Inventeringen gäller i första hand måsar och tärnor, samt andfåglar och vadare. På 17 lokaler landstegs också i syfte att dels kalibrera metoden, dels dokumentera förekomst av sjuka och döda fåglar men sedan 2009 också för att få ett mått på fisktärnans reproduktion.

    Inventeringen utfördes under perioden 21 maj – 6 juni och omfattade totalt 356 holmar och skär som uppfyller nyssnämnda definition. Fjorton personer deltog i fältarbetet. Sammanlagt inräknades 6 511 fågelindivider av 26 arter (exkl. storskarv och gråhäger) som bedömdes häcka på fågelskären. De tio talrikaste arterna var gråtrut (1 633), fisktärna (1 499), skrattmås (927), fiskmås (853), vigg (355), gräsand (301), grågås (156), kanadagås (120), silltrut (108) och drillsnäppa (82).

    Ingen sjuk fågel dokumenterades i år medan antalet döda fåglar var något fler än vanligt, totalt 14 stycken.

    Flera arters populationsutveckling i Mälaren uppvisar vikande tendenser, i första hand småskrake och havstrut. Fisktärnans minskning tycks däremot ha bromsats upp och trenden är tydligt positiv för fågelskärshäckande drillsnäppor.

  • 60.
    Pettersson, Thomas
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm. TP Naturvård.
    Landgren, Thomas
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Thomas Landgren Naturanalys.
    Gezelius, Lars
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Fåglar och fågelskär i Vänern, Vättern och Mälaren – viktiga för miljöövervakningen i Sverige2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen i Stockholm har tillsammans med berörda Länsstyrelser, vattenvårdsförbund och fågelexpertis tagit fram en gemensam folder som beskriver inventeringen av kolonihäckande fågel i våra stora sjöar Vänern, Vättern och Mälaren. Fåglar reagerar ofta snabbt på förändringar i den miljö de lever i och de är därför goda indikatorer på miljötillståndet. Därför räknas fåglar på fågelskären i de tre sjöarna som en del av miljöövervakningen i Sverige. I foldern kan du läsa om fågelinventeringarna och om utvecklingen för olika arter och den miljö de lever i.

  • 61.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hellsten, Sofie
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Akselsson, Cecilia
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Tillståndet i skogsmiljö i Stockholms län: Resultat från Krondroppsnätet till och med 2016/172018Report (Other academic)
  • 62.
    Raymond, Caroline
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Svensson, Ola
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Cederwall, Hans
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Gunnarsson, Jonas
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Mjukbottenfauna i Stockholms skärgård: Regional miljöövervakning 20112012Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Department of Systems Ecology at Stockholm University conducts yearly, on behalf of the County

    Administrative Board of Stockholm in Sweden, collection and taxonomic identification of benthic

    fauna within the regionally and nationally coordinated program of environmental monitoring for

    benthic macrofauna in the Baltic Proper. Three areas are examined in the Stockholm Archipelago to

    determine their environmental status. Of the three areas, two are regional coastal areas, which are

    included in the County Administrative Board of Stockholm’s monitoring work (one area in

    Svartlögafjärden, and one area in Kobbfjärden). The third is an open

    ‐sea area at Svenska Björn, which

    is included in the national program for the Swedish Environmental Protection Agency and the

    Swedish Water Authority (HaV). This report describes the changes between and within these areas

    from 2007 until 2011. The program's objectives are to analyze changes over time in benthic

    macrofauna resulting from natural or anthropogenic disturbances such as eutrophication and climate

    change, but also to examine the biodiversity of soft bottom communities.

    The primary objective is to determine ecological status according to the EU Water Framework

    Directive (WFD), using the Benthic Quality Index (BQI). In 2011, all of the examined areas within the

    Stockholm Archipelago showed

    good status. The monitored area in Svartlögafjärden has constantly

    had a

    good status since the monitoring program began in 2007. The other two monitored areas have

    had a more varied status, and showed a decline from

    good to moderate status in 2008 (BQI = 4).

    Since 2008 the ecological status has improved. Compared to last year, only minor changes in BQI

    were observed. The improvement in BQI from 2008 to 2010 is mostly due to the fact that taxa with

    high sensitivity values (i.e. sensitive to hypoxia) have increased in abundance. Particularly the highly

    sensitive amphipods

    Monoporeia affinis and Pontoporeia femorata , increased in both areas. In 2011,

    these amhipods increased further in abundance. However, the BQI

    ‐values for the monitored areas

    have not increased accordingly. This is to a large extent due to the simultaneous increase of the

    invading spionid polychaete genus

    Marenzelleria spp., which has increased dramatically in most

    areas from 2010 to 2011, now reaching peak abundances of 1200 individ/m

    2 in Svartlögafjärden,

    2600 individ/m

    2 in Kobbfjärden and of 4800 individ/m2 at Svenska Björn. Marenzelleria spp. are

    considered tolerant to low oxygen levels and have been attributed a low sensitivity value. The

    increase of

    Marenzelleria spp. thus counteracts the positive effect on BQI from the increase of the

    amphipods

    Monoporeia affinis and Pontoporeia femorata.

    The total abundance densities have increased in all of the monitored areas and are the highest since

    the program started. This is also true for the biomass in the areas Svartlögafjärden and Kobbfjärden.

    In the open

    ‐sea area Svenska Björn, the biomass have increased since 2008 but are still lower than in

    the beginning of the monitoring program in 2007.

    In conclusions, the results for 2011 show a continued good environmental status in all of the

    examined areas in the Stockholm Archipelago.

  • 63.
    Setterberg, Margareta
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Limnia.
    Bottenfauna i Mälaren och Yngern 20092010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län har 14 bottenfaunaundersökningar utförts i Mälaren

    samt två stycken vid Jägarskogsudden i sjön Yngern i Stockholms län. Provtagningen har utförts av

    Limnia, Skövde, mellan 24 och 28 maj, 2009. Syftet med undersökningarna var att få kunskap om

    bottenfaunasamhällena i Naturreservaten (Jägarskogsudden, Svalgarn, Norra Björkfjärden och Ådö-

    Lagnö), samt Natura 2000-området (Gräsholmen) och slutligen ön Fagerön, som tidigare inte undersökts

    med avseende på de akvatiska bottenlevande djuren.

    De två undersökta lokalerna i Yngern kompletterades med totalt tolv Ekmanhugg i transekter ut

    från land, där syftet var att försöka återfinna den rödlistade dagsländelarven

    Ephemera glaucops, vilken

    dessvärre inte påträffades.

    I Mälaren undersöktes två lokaler på Svalgarn, fyra lokaler i Norra Björkfjärden, tre lokaler på Ådö

    -Lagnö, tre lokaler på Gräsholmen och slutligen två på Fagerön.

    Undersökningsmetoden var M42 med riktat urval (Naturvårdsverket, 2008) vilket innebär att de 30

    provpunkterna per provlokal fördelas så att så många olika mikrohabitat som möjligt påträffas. Allt

    från provtagning i bottensubstratet till hällkar, under bark på nedfallna träd och i närliggande sumpskog,

    har undersökts. Metoden med riktat urval skiljer sig därmed från den ordinarie M42-metoden

    (Naturvårdsverket, 1996) som har sina 30 provpunkter schematiskt utplacerade. Med riktat urval förväntas

    fler taxa kunna insamlas vilket var syftet i denna undersökning.

    Lokalbeskrivningar enligt Naturvårdsverket, 2006, upprättades för varje lokal, koordinater noterades

    samt fotografier arkiverades. Allt material konserverades för vidare artbestämning. Alla djur samt

    visst material arkiveras och sparas.

    Analysen bestod av de två index enligt

    Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, 2007, ASPT,

    som indikerar antropogen miljöpåverkan, och MILA, som indikerar försurningspåverkan. Därtill har

    indexen FSI (arters känslighet för försurning) och FOI (arters känslighet för förorening) ingått i analysen.

    Ovanstående index, antal taxa, individantal och förekomst av (för större sjöar) ovanliga arter,

    legat till grund för bedömning av naturvärdet för de undersökta områdena.

    Resultaten visar att samtliga undersökta områden håller hög nivå vad gäller försurningsläget, Jägarskogsudden

    och Fagerön som helhet hade högsta klassning,

    nära neutralt, på MILA, medan en av

    tre lokaler på Gräsholmen hade samma klassning. Övriga hade klassningen

    måttligt surt. ASPT som

    indikerar miljöpåverkan gav klassningen

    hög status för en lokal på Gräsholmen och Fagerön, samt

    två lokaler på Ådö-Lagnö och Gräsholmen, och slutligen tre lokaler inom Norra Björkfjärden. Övriga

    lokaler höll

    god status enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder.

    Svalgarn hade sammantaget det högsta antalet taxa med 84 stycken. En av de två lokalerna på Svalgarn

    hade det högsta enskilda antalet med 73 taxa, vilket anses som mycket högt. Därefter varierade

    antalet taxa mellan 30 till 50 stycken för enskilda lokaler. Två lokaler hade mycket försurningskänsliga

    arter och samtliga övriga hade försurningskänsliga arter. Tre lokaler hade föroreningskänsliga arter

    medan resterande hade normalt föroreningståliga arter. På samtliga lokaler fanns arter som normalt

    lever i rinnande vatten, men som här har funnit syrgasrika områden, vissa med uppströmningsområden

    från den ås som löper genom området. Här påträffades även för större sjöar ovanliga arter.

    Sammantaget ges bedömningen att de undersökta områdena håller ett högt naturvärde, de flesta är

    utan bebyggelse vilket bidrar till den höga nivån. De hot som föreligger är övergödning från enskilda

    avlopp, med tillflöden från jordbruksmarker, kommunala avloppsreningsverk samt från fritidsbåtars

    latrintömning i Mälaren. Tillsammans med sedimentation, exempelvis från skogsavverkning på öarna,

    har detta en negativ påverkan på de bottenlevande djuren i Mälaren och Yngern. Särskilt bör

    nämnas Svalgarn med sin artrika bottenfauna, samt Fageröns individrika fauna.

  • 64.
    Sundberg, Irène
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Medins Havs och Vattenkonsulter.
    Kiselalger i Stockholms län 2015: En undersökning av 13 vattendrag2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

     

    I Stockholms län undersöktes år 2015 kiselalger på 13 lokaler. Missbildningar på kiselalgskal analyserades på samtliga lokaler. Undersökningen är ett led i länets arbete med regional miljöövervakning. Syftet är att resultaten ska öka kunskapen om miljötillståndet i länet samt vara underlag för statusklassningen av länets vattenförekomster och för framtida undersöknings- och åtgärdsprogram. De kan också användas för avstämning mot miljömålen "Levande sjöar och vattendrag", "Ingen övergödning", "Bara naturlig försurning" och " Ett rikt växt- och djurliv".

  • 65.
    Sundberg, Irène
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.
    Kiselalger i Stockholms län 2018 — En undersökning av 18 vattendrag och 4 sjöar2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Medins Havs- och Vattenkonsulter AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län utfört kiselalgsanalyser på 22 lokaler år 2018 (18 vattendrag och 4 sjöar).

    Undersökningen är ett led i länets arbete med regional miljöövervakning (extensiv kartering av vattendrag och trendvattendrag). Syftet är att resultaten ska öka kunskapen om miljötillståndet i länet samt vara underlag för statusklassningen av länets vattenförekomster och för framtida undersöknings- och åtgärdsprogram.

  • 66.
    Sundberg, Irène
    et al.
    Medins Havs och Vattenkonsulter.
    Meissner, Ylva
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Medins Havs och Vattenkonsulter.
    Kiselalger i Stockholms län 2016: En undersökning av elva vattendragslokaler2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kiselalgsanalyser har gjorts på 11 vattendragslokaler i Stockholms län år 2016. Undersökningen är ett led i länets arbete med regional miljöövervakning och syftet är att resultaten ska öka kunskapen om miljötillståndet i länet samt vara underlag för statusklassningen av länets vattenförekomster och för framtida undersöknings- och åtgärdsprogram.

  • 67.
    Sundberg, Irène
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Medins Havs och Vattenkonsulter.
    Meissner, Ylva
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Medins Havs och Vattenkonsulter.
    Kiselalger i Stockholms län 2017: En undersökning av 13 vattendragslokaler2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Stockholms län undersöktes år 2017 kiselalger på 13 vattendragslokaler. Statusklassningen (närings- och organisk föroreningspåverkan) gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. Som stöd till detta index har även mängden näringskrävande (TDI) respektive andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats. På två lokaler visade IPS-indexet klass 2, god status. Måttlig statuskonstaterades på 10 lokaler. Sämst resultat visade Bällstaån som hamnade i klass 4, otillfredsställande status.

  • 68.
    Sundberg, Iréne
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Uppsala län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västmanlands län.
    Meissner, Ylva
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Uppsala län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västmanlands län.
    Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Norra Östersjöns vattendistrikt undersöktes år 2010 kiselalger på 47 vattendragslokaler, fördelade på följande län: Uppsala (1 st.), Stockholm (15 st.), Södermanland (11 st.) och Västmanland (20 st.).

    Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Som stöd till detta index har även andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats.

    Två av lokalerna, U18 Gärsjöbäcken och U13 Svartån ("Hörendesjöbäcken") som ingick i undersökningen bedömdes tillhöra klass 1, hög status. Gärsjöbäcken klassades dock som mycket sur och U13 Svartån låg mycket nära gränsen mot god status.

    13 lokaler tillhörde klass 2, god status. Av de som befann sig i den nedre delen av klassintervallet för god status kan framförallt lokalerna AB80 Tyresån och D10 Lännaån sägas ligga i riskzonen för att hamna i måttlig status.

    Mer än hälften av lokalerna (28 st.) hamnade i klass 3, måttlig status. Av dessa låg AB82 Tumbaån mycket nära gränsen mot god status, medan framförallt AB71 Muskån nedströms Vädersjön och AB75 Husbyån befann sig i riskzonen för att hamna i otillfredsställande status.

    Otillfredsställande status, klass 4, konstaterades på tre lokaler i undersökningen, nämligen D2 Svärtaån, D3 Storån och AB68 Åbyån.

    Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattendraget tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.

    De flesta av lokalerna i undersökningen (39 st.) hade ett ACID-index som motsvarar, alkaliska (årsmedelvärdet för pH över 7,3) eller nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3). För D11 Vedaån visade surhetsindexet måttligt sura förhållanden, men på grund av artsammansättningen gjordes en expertbedömning till nära neutrala förhållanden.

    Sex lokaler i undersökningen – U12 Svartån vid Väster Vrenninge, U10 Rabobäcken, D10 Lännaån, U15 Bjurforsån i Bjurfors, D1 Kilaån och U2 Fagerån – hade ACIDindex motsvarande måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör vara 5,9-6,5 och/eller att pH-minimum ligger under 6,4. De två förstnämnda låg relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden, medan den sistnämnda låg relativt nära gränsen mot sura förhållanden. I U16 Bjurforsån vid St. Matsbo hamnade ACID-värdet i sura förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för pH mellan 5,5-5,9 och/eller ett pH-minimum under 5,6. I U1 Gärsjöbäcken motsvarade indexvärdet mycket sura förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för pH bör ligga under 5,5 och/eller att pH-minimum är lägre än 4,8.

  • 69.
    Sundblad, Göran
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm. AquaBiota Water Research.
    Nikolopoulos, Anna
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm. AquaBiota Water Research.
    Didrikas, Tomas
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm. AquaBiota Water Research.
    Isaeus, Martin
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm. AquaBiota Water Research.
    Hydromorfologisk modellering av risk för båtinducerad stranderosion i Stockholms skärgård2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Metoder för beräkning av hydromorfologiska kvalitetsfaktorer hos kustvattenförekomster har tidigare saknats. I denna rapport har två modeller för beräkning av vågregim och dess avvikelse från referensförhållanden utvecklats. Modellerna ger ett mått på potentiell risk för stranderosion utgående från svall- och avsänkningseffekter från kommersiell båttrafik. Modellernas tillförlitlighet verifierades via fältinventeringar av skador på stranden och vassruggar. Båda modellerna kunde framgångsrikt separera olika typer av skador.

    Befintlig modell av naturlig vågexponering användes för att avgränsa de områden som utpekats som potentiellt känsliga för båtinducerad stranderosion.

    De modellerade värdena för potentiellt erosionspåverkade stränder användes för bedömning av hydromorfologisk status. Av Stockholms läns 130 kustvattenförekomster bedömdes 38 vara av hög eller god status, 22 av måttlig, 20 av otillfredsställande och 3 av dålig status. Resultaten bör ses som en första indikation på omfattningen av potentiellt påverkad strandlinje. För en säkrare skattning krävs förbättrade, heltäckande, substratbedömningar av strandlinjen. Resultaten av projektet är utöver föreliggande rapport också GIS-filer som har levererats separat till ansvarig handläggare på myndigheten.

  • 70.
    Svensson, Jan-Erik
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västmanlands län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Dalarnas län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Hårding, Ingrid
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västmanlands län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Dalarnas län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Medin, Mats
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västmanlands län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Dalarnas län.
    Växtplankton i 33 sjöar i Västmanlands,Stockholms och Dalarnas län 2011: Klassificering av ekologisk status2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Utfallet av den formella klassningen av näringsstatus sammanfattas i tabell 5. Av de 33

    undersökta sjöarna uppnådde åtta sjöar god eller bättre sammanvägd näringsstatus. I

    övriga sjöar klassificerades näringsstatusen som måttlig (13 sjöar), otillfredsställande

    (10 sjöar) eller dålig (två sjöar). I flertalet fall kan resultaten från växtplanktonundersökningen

    förklaras av sjöns halter av näringsämnen men det fanns även några undantag.

    Norra Viggen, Övre Milsbosjön och Lången hade sämre status än vad deras näringshalter

    indikerar medan Tjurlången, Övre Ärtsjön och Hessesjön hade bättre status

    än förväntat utifrån näringshalterna.

    Gonyostomum

    påträffades i 13 av de 33 sjöarna men dess biomassa påverkade inte i

    något fall den sammanvägda statusklassningen. Ingen sjö i undersökningen hade ett

    växtplanktonsamhälle som är märkbart påverkat av försurning.

    Tabell 5. Sammanvägd näringsstatus samt status utifrån växtplanktonundersökningens delparametrar i 33

    sjöar i Västmanlands, Stockholms och Dalarnas län i augusti 2011.

    Västmanlands län

    Sammanvägd

    näringsstatus

    Totalbiomassa

    Andel

    cyanobakterier TPI

    1 Tjurlången

    God Måttlig Hög Måttlig

    2 Högsjön

    God God Hög God

    3 Västlandasjön

    Otillfredsställande Dålig Otillfredsställande Otillfredsställande

    4 Rölen

    Måttlig Måttlig God Måttlig

    5 Lillsvan

    Måttlig Dålig Hög Otillfredsställande

    6 Hällsjön

    Otillfredsställande Dålig Otillfredsställande Otillfredsställande

    7 Fläcksjön

    Otillfredsställande Dålig Otillfredsställande Otillfredsställande

    8 Långforsen

    God God Hög Måttlig

    9 Märrsjön

    Hög God Hög Hög

    10 Hörendesjön

    Måttlig God God Otillfredsställande

    11 Snyten

    God God God Måttlig

    12 Långsjön

    Otillfredsställande Måttlig Otillfredsställande Otillfredsställande

    Stockholms län

    13 Muskan

    Måttlig God Otillfredsställande Måttlig

    14 Långsjön

    God Hög God Måttlig

    15 Vällingen

    Måttlig God Måttlig Måttlig

    16 Lilla Ullfjärden

    Otillfredsställande Måttlig Otillfredsställande Otillfredsställande

    17 Erken

    Måttlig God God Otillfredsställande

    18 Turingen

    Måttlig God God Måttlig

    19 Orlången

    Otillfredsställande Måttlig Otillfredsställande Otillfredsställande

    20 Norrviken

    Måttlig Otillfredsställande Hög Måttlig

    Dalarnas län

    21 Vansjön

    God God Hög Otillfredsställande

    22 Buskasjön

    Otillfredsställande Dålig God Otillfredsställande

    23 Nävden

    Otillfredsställande Dålig Måttlig Otillfredsställande

    24 Norra Viggen

    Dålig Dålig Dålig Otillfredsställande

    25 Flinssjön

    Måttlig Otillfredsställande Hög Otillfredsställande

    26 Lången

    Måttlig Otillfredsställande God Otillfredsställande

    27 Hyen

    Måttlig Dålig Hög Otillfredsställande

    28 Övre Ärtsjön

    Måttlig Dålig Hög Otillfredsställande

    29 Liljan

    God God Hög Måttlig

    30 Lilla Aspan

    Måttlig Dålig God Måttlig

    31 Edstjärnen

    Otillfredsställande Dålig Otillfredsställande Otillfredsställande

    32 Hessesjön

    Otillfredsställande Dålig Måttlig Otillfredsställande

    33 Övre Milsbosjön

    Dålig Dålig Dålig

  • 71.
    Thuresson, Mats
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Inventering av vattenväxter i Yngern 20092009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under sex dagar i månadsskiftet juli-augusti 2009 inventerades vattenväxter i Yngern. 15 transekter genomsöktes från strandlinjen vinkelrätt ut i sjön så långt växtlighet förekom. Inventeringen bekräftade att Yngern är en av länets av mest värdefulla sjöar för kortskottsvegetation. Av sällsynta arter noterades mängder av den kolonibildande cyanobakterien sjöhjortron och en ny art för länet, skaftslamkrypa.

  • 72.
    Thuresson, Mats
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Storskarven i Mälaren2012Report (Other academic)
  • 73.
    Thuresson, Mats
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm.
    Hedenbo, Per
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västmanlands län.
    Fågelskär i Mälaren 2018: Heltäckande inventering  av kolonihäckande sjöfågel2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Mälarens samtliga fågelskär har inventerats under perioden 20 maj–31 maj 2018. Detta är den tolfte upplagan av denna inventering. Tidigare inventeringar har ägt rum årligen 2005–2014 samt 2016. Den genomförs sedan 2014 vartannat år. Med fågelskär avses öar eller skär med kolonihäckande måsar eller tärnor. Under inventeringen har 384 holmar och skär tillhörande 258 lokaler inventerats. Metoden som använts är räkning av individer av utvalda fågelarter som bedöms som bofasta på respektive lokal.     Sammanlagt inräknades 7 857 fåglar av 31 arter (exklusive storskarv) som bedömdes häcka på fågelskären. De fem talrikaste arterna var fisktärna  (2 324), skrattmås (1 861), gråtrut (1 329), fiskmås (913) och vigg (278).   De inräknade antalen för skrattmås och fisktärna var de högsta sedan inventeringen startade. Även grågås noterades för ett rekordantal. Sämre gick det speciellt för strandskata och silltrut som tappade cirka en tredje del av sina antal från föregående år. En annan art som det gick riktigt dåligt för var gråtrut som noterade ett bottenrekord och antalet var 20 procent färre än årsmedel 2005–2016.

  • 74.
    Thuresson, Mats
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm.
    Hedenbo, Per
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västmanlands län.
    Storskarven i Mälaren: Utveckling av beståndet 2004-20172018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Nedan presenteras utvecklingen av det häckande beståndet av storskarv (rasen mellanskarv) i Mälaren 2004–2017 utifrån inven-teringar genomförda av berörda Länsstyrelser och Mälarens vattenvårdsförbund. Fältinventerare var Thomas Pettersson åren 2004–2011 och Ralf Lundmark 2014 och 2017. För mer information om Länsstyrelsen skarvinventeringar, se Länsstyrelsen rapport 2015:2.

  • 75.
    Thuresson, Mats
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Pansar, Joakim
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Bottenfauna och vattenväxter i Mårdsjön: Redovisning av en inventering av bottenfauna och vattenväxter 20102011Report (Other academic)
  • 76.
    Tullback Rosenström, Klara
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    saldo 2005 Uppföljning av miljömål i Stockholms än2005Report (Other academic)
  • 77.
    Tunemar, Liselotte
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Grundvatten i berg: Metodik för övervakning av vattenkvalitet samt undersökningsresultat 1981 och 20042006Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In 2004 the County Administrative Board of Stockholm developed and

    tested a method for monitoring groundwater quality. The quality of groundwater

    in the county in 2004 was compared to that measured in a previous

    hydrogeological survey in 1981. It was thus possible to study the change in

    the quality of groundwater in bedrock during the last two decades.

    The project is part of the regional environmental monitoring programme,

    which is run by the County Administrative Board of Stockholm. It included

    an inventory of private wells that had been drilled in bedrock, physicalchemical

    analysis of samples from more than 40 wells, and evaluation of

    the results.

    The results show that the groundwater has not become acidified. The pH

    values and alkalinity were relatively high and had not changed much from

    1981 to 2004. One reason is that calcium-rich soils neutralise acidifying

    substances in the water that percolates through the ground. Calcium-rich

    soils also contribute to the relatively hard water in Stockholm County.

    Sulphate concentrations had decreased in about 80 % of the monitored

    wells, which reflects the decrease in emissions of acidifying substances such

    as sulphur dioxide.

    High nitrogen levels do not constitute a threat to the groundwater quality in

    the county. Concentrations of nitrogen compounds were low in most wells,

    but a small increase was noted between 1981 and 2004. Concentrations of

    organic compounds were also low, but there was a clear increase between

    1981 and 2004.

    Salt intrusion into groundwater is a general problem, especially in the costal

    zone and the Stockholm archipelago, but also in central parts of the county.

    The proportion of wells that are affected by saltwater intrusion (with

    chloride concentrations greater than 50 mg/L) has increased from 19 % in

    1981 to 26 % in 2004. However, the median value was similarly low (14 mg

    chloride/L) in both years.

    In general, there were only small differences in groundwater quality

    between 1981 and 2004. Despite this, the monitoring programme needs to

    be continued, since groundwater in bedrock is important for individual

    water supplies. Furthermore, there is a general lack of data on water quality

    from private wells in bedrock. As there were only minor changes in water

    quality during the 20-year period, it is sufficient to have a fairly long

    interval (5-10 years) between surveys.

    The physical-chemical analyses need to be broadened to include the heavy

    metals cadmium (Cd), zinc (Zn), lead (Pb) and arsenic (As), in line with the

    Swedish Environmental Protection Agency’s guidelines for monitoring

    groundwater. The analyses may also include the radioactive gas radon (Rn),

    uranium (U) and pesticides. We did not analyse these substances in 2004, as

    the Swedish Geological Survey (SGU) measured them in the same year. The

    SGU study included many of the wells that we surveyed in 2004, and their

    results will be published separately.

  • 78.
    Tunemar, Liselotte
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Källor i Stockholms län: Miljöövervakning 2007–20082010Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Springs are places in the terrain where groundwater naturally flows forth to

    the surface. Springs contain water components that have been in the ground

    for different lengths of time, which gives a collective picture of the

    groundwater environment which it drains. Springs are excellent places for

    taking groundwater samples.

    This report summarizes the results of a study of springs which was

    conducted during the years 2007 and 2008. It is a follow up to the inventory

    and study work done in 2002 and 2003 by the Stockholm County

    Administrative Board in Sweden (Länsstyrelsen i Stockholms län, rapport

    2004:25).

    Taking test samples of springs is a part of Stockholm County’s

    environmental monitoring of the groundwater, which in the future is to be

    integrated into the environmental monitoring which will be carried out in

    accordance with the EU Water Framework Directive (Vattendirektivet).

    The purpose of this monitoring work is to describe the environmental state

    of things in the County, and to track the changes.

    The springs which have been studied are located in different geological

    environments around in Stockholm County. They have been inspected and

    sampled on two occasions

     once in the springtime when the groundwater

    levels are expected to be high, and once in the autumn when the

    groundwater levels are expected to be low.

    During each inspection the springs’ characteristics were documented, which

    included flow, geological environment, surroundings, physical appearance,

    and accessibility. These factors in combination with the samples’ analysis

    results are used to select the springs which will be suitable for use in future

    environmental monitoring.

    The analysis results show that a number of the springs have very good water

    quality, but also that some of them are subjected to human influence from,

    among other things, roads and industries. Conductivity, which may indicate

    contamination, is high in four of the springs. High chloride levels (over 100

    mg. per lit.) are present in 3 of these. Even elevated levels of metals have

    been found, but none of the analyzed parameters have been found to exceed

    the Swedish National Food Administration’s limits for unfit drinking water.

    Of a total of 19 inspected springs, 13 are judged to be well-suited for

    environmental monitoring, of which 6 are located within the bodies of

    groundwater which are included in the water management work according

    to the Water Framework Directive. The other 6 springs are judged as

    unsuitable to be included in an environmental monitoring program for

    groundwater.

  • 79.
    Viktor, Tomas
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Standardrutter i Stockholms län: Ett inventeringsverktyg för miljömålsarbetet2012Report (Other academic)
  • 80.
    Walve, Jakob
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Executive, Vattenvårdsförbund, Svealands Kustvattenvårdsförbund, SKVVF.
    Rolff, Carl
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Executive, Vattenvårdsförbund, Svealands Kustvattenvårdsförbund, SKVVF.
    Svealandskusten 20172017Report (Other academic)
  • 81.
    Walve, Jakob
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Vattenvårdsförbund, Svealands Kustvattenvårdsförbund, SKVVF. Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Rolff, Carl
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Vattenvårdsförbund, Svealands Kustvattenvårdsförbund, SKVVF.
    Svealandskusten 20182018Report (Other academic)
12 51 - 81 of 81
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf