Publications
Change search
Refine search result
1234 51 - 100 of 157
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Johansson, Jan-Åke
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Modellering av näringsämnen i Storsjön och dess tillrinningsområde1998Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    PÅ uppdrag av Länsstyrelsen i Gävleborgs län har institutionen för miljöanalys vid SLU utfört en studie över- och fosfortransporten i Storsjöns tillrinningsområden. Bearbetningen av materialet har skett med hjälp av en modell som inbegriper markläckage, källfördelning och retention av kväve och fosfor. Modellen har körts på månadsbasis för perioden 1991–1996. Det principiella beräkningsförfarandet är att utflödet från ett delavrinningsområde är summan av all tillförsel minus retentionen. Med modellen framräknas är baserade på områdestypiska realförlustkoefficienter som är mark och flödesberoende. Retentionen i modellen är en funktion av temperatur, potentiell koncentration, åsträckelängd och sjöyta. Modellen har kalibrerats mot transportberäkningar baserade på vattenkemiska provtagningar och har kalibrerats med avseende på retentionsprogrametrarna KV och Co. Dessa står för retentionshastigheten i vattendrag och sjöar. CO är en parameter som reglerar retentionens temperaturberoende.

  • 52.
    Johansson, Ulf
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Fiskbestånden i Gavleån och Testeboån: Utvärdering av inventeringsfiske 2012-20132013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventeringsfiske med strömöversiktsnät utfördes i vattendragen Gavleån (MQ 21 m3/s) och

    Testeboån (MQ 11,7 m3/s) från Juni till Oktober 2012 samt Februari till September 2013.

    Fisket utfördes som en del inom projektet återställande av fiskvandring i Gästrikland. Totalt

    gjordes i Gavleån 337 nätansträngningar på åtta olika lokaler och i Testeboån 103

    nätansträngningar på sex lokaler. Näten sattes från båt eller med hjälp av vadning, från 7 m

    till 0,3 m djup. Under fisket fångades 18 arter och totalt 5680 individer. Av det totala antalet

    arter som fångades under inventeringen fångades arterna vimma, nors, sutare, gös, id samt

    sarv endast i Gavleån ocht arterna harr och lax endast i Testeboån

  • 53.
    Jonsson, Fredrik
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Inventering av liten aspgelélav i lövrika skogar i norra Hälsingland 2009: Collema curtisporum, VU2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I 2009 har man valt ut två så kallade pilottrakter, där man ska testa arbetsmetodiken. I pilottrakterna,

    som ligger i norra delarna av Hälsingland, vill man identifiera områden som är viktiga för de

    hotade arter som ingår i åtgärdsprogrammet. Bland de arter som ingår i åtgärdsprogrammet för

    hotade arter på asp i Norrland finns liten aspgelélav Collema curtisporum som är rödlistad i

    hotkategorin VU, sårbar. Denna rapport redovisar resultatet av en inventering av liten aspgelélav

    i de två pilottrakterna

  • 54.
    Jonsson, Fredrik
    Ovanåkers kommun.
    Sässmanområdets fåglar1993Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sässmanområdet ligger strax norr och nordöst om Edsbyn tätort i sydvästra Hälsingland.

    Området består i huvudsak av flak jordbruksmark på älv sediment. Älven (ån) Voxnan slingrar sig genom området och delar det i en nordlig och en sydlig del. Längs Voxnan går Gamla landsvägen, en grusväg där motorfordonstrafik är förbjuden. Det finns 16 små eller medelstora tjärnar området. Den största är Sässsman med en yta på drygt 50 ha. Många av tjärnarna har ett rikt fågelliv, hela 195 fågelarter har påträffats i området.

  • 55.
    Jonsson, Fredrik
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Jämtlands län.
    Nordin, Ulrika
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Jämtlands län.
    Övervakning av fjällvegetation på Anjeskutan: Förändringar mellan åren 2008 och 20132014Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Fjället Anjeskutan i Jämtland har övervakats med fem års mellanrum, år 2008 och år 2013, med avseende på fjällvegetationen och resultaten presenteras i denna rapport. Metodiken går i korthet ut på att provytor i sex transekter i olika riktningar med utgångspunkt från fjällets topp inventeras där variabler inom bottenskikt, fältskikt, buskskikt och trädskikt noteras. Metoden är hämtad och utvecklad från NILS-projektet.

    Resultaten visar att inom bottenskiktet har busklavarna minskat lite, i övrigt är har inga stora förändringarna skett. Fältskiktet visar på en svag ökning. Det är främst graminiderna som har ökat något medan örterna uppvisar en svag minskning. Ljungväxterna har också ökat ytterst lite. Dvärgvide har ökat i de flesta transekter och höjdintervall. Antalet provytor med buskar var detsamma båda åren. Träd har bara noterats i fyra provytor år 2008 och tre provytor år 2013. Det enda trädslaget som har påträffats i provytorna är glasbjörk.

    Totalt antal kärlväxter som påträffades var 97 arter år 2008 och 105 arter år 2013. En svag ökning av antalet arter har skett i alla transekter. Den vanligaste kärlväxtarten på Anjeskutan var dvärgvide år 2013 och styvstarr år 2008. Styvstarr var också den vanligaste graminiden vid båda inventeringstillfällena. Den vanligaste ljungväxten var kråkbär och den vanligaste örten var fjällnoppa, båda åren. Några arter som har ökat kraftigt var fjälltåtel, fjällven, ripstarr och dvärgdunört. Den art som minskat mest är slidstarr.

  • 56.
    Jonsson, Fredrik
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Jämtlands län. Swedish Environmental Protection Agency .
    Nordin, Ulrika
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Jämtlands län.
    Övervakning av fjällvegetation på Lill-Skarven: Förändringar mellan åren 2009 och 20142015Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Fjället Lillskarven i Härjedalen i Jämtlands län har övervakats med fem års mellanrum, år 2009 och år 2014, med avseende på fjällvegetationen och resultaten presenteras i denna rapport. Metodiken går i korthet ut på att provytor i sex transekter i olika riktningar med utgångspunkt från fjällets topp inventeras där variabler inom bottenskikt, fältskikt, buskskikt och trädskikt noteras. Metoden är delvis hämtad och utvecklad från NILS-projektet.

    Resultatet för bottenskiktet visar att täckningsgraden av mossor har ökat med 17 procent och andelen humus/torv minskat med 24 procent. Förändringarna är likartade i alla transekterna utom i A som visar motsatt resultat. Täckningsgraden av busklavar har minskat något medan andelen sten, block och häll är relativt lika mellan åren.

    Fältskiktet har ökat i samtliga transekter. Den grupp som ökat mest i täckningsgrad är ljungväxter följt av graminider, medan örterna har minskat något. Den största procentuella ökningen har skett närmast toppen.

    Det totala antalet arter som påträffades i 10-metersprovytorna var 182 arter år 2009 och 196 arter år 2014. Det motsvarar en ökning med 14 procent. Ökningar i artantal har skett i samtliga transekter. Den vanligaste artgruppen år 2014 var örter med 97 arter. De vanligaste kärlväxtarterna på Lill-Skarven år 2014 var lappljung och kråkbär, som påträffades i samtliga 60 provytor.

    Alla de fyra trädslag som påträffades, gran, tall, glasbjörk och rönn, har ökat i höjdled.

  • 57.
    Jonsson, Mats
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Tjurved.
    Inventering inför dikesrestaurering på Svartåmyran,Hamra Nationalpark 20092009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventering inför dikesrestaurering på Svartåmyran,Hamra Nationalpark 2009

  • 58.
    Jönsson, Mari
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Ruete, Alejandro
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Gunnarsson, Urban
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Dalarnas län.
    Kellner, Olle
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Snäll, Tord
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Övervakning av värdefulla skogsbiotoper: en utvärdering av extensivmetoden efter 10 år2015Report (Refereed)
    Abstract [sv]

    Mellan åren 2009-2011 genomfördes de första återinven­teringarna av de 19 nyckelbiotoper, 17 naturreservat och fyra äldre produktionsskogar i Dalarnas och Gävleborgs län som inventerades tio år tidigare 1998-2002 inom över­vakningsprogrammet ”Extensiv övervakning av biotopers innehåll med inriktning mot biologisk mångfald” (Exten­sivmetoden). I den här rappor­ten redovisas tillståndet vid återinventeringarna 2009- 2011 samt metodens effektivitet för övervakning och uppföljning av biologisk mångfald i dessa naturreservat, nyckelbiotoper och produktionsbestånd. Den ursprungliga tanken med Extensivmetoden är att inventeringarna ska upprepas vart tionde år för en viss grupp av objekt. Syftet här har varit att svara på (1) vilka förändringar som har skett för enskilda objekt samt en viss grupp av objekt för olika skogliga variabler, indikatorarter och vanliga ved­svampar, (2) hur små/stora genomsnittliga förändringar som kan avläsas med statistisk signifikans för enskilda objekt och en grupp av objekt och (3) vilka förändringar som har skett under 10-årsperioden i de skyddade områ­dena respektive nyckelbiotoperna jämfört med de äldre produktionsbestånden och ”vanlig” skogsmark baserat på riksskogstaxeringens data?

    Resultaten visade att mängden substrat, antalet fö­rekomster av indikatorarter och enskilda arter varierar mer än vad som kan förväntas av slumpen mellan olika grupper av inventeringsobjekt. Reservaten var generellt mer strukturellt mångfaldiga och artrika än produktionsbestånden, med mer lövträd, död ved av olika slag och fynd av indikatorarter per hektar. Nyckelbiotoper intog en mellanposition och hade lägre volym av död ved per hektar än naturreservaten. Medelfrekvensen indikatorar­ter och vanliga vedsvampar var i genomsnitt högre per hektar i naturreservat jämfört med nyckelbiotoper. Lägre medelfrekvenser av vanliga vedsvampar i nyckelbioto­perna kunde till stor del förklaras av en högre frekvens av fnöskticka F. fomentarius i reservaten.

    Ingen förändring kunde statistiskt säkerställas för någon av de studerade skogliga variablerna, artgrupperna eller arterna i reservaten eller nyckelbiotoperna efter 10 år. Artrikedomen av indikatorarter förblev också opåver­kad över tidsperioden. Detta betyder att både skyddade naturreservat och frivilligt avsatta nyckelbiotoper hade upprätthållit en mångfald av skogliga strukturer och arter under den angivna tidsperioden. Den här rapporten är därmed den första empiriska studien som visar att artrikedomen och frekvensen av skogliga indikatorarter och vanliga vedsvampar var oförändrad över tid inom både reservat och nyckelbiotoper. Det är dock viktigt att komma ihåg att styrkeanalyserna påvisade att storleken på förändringarna som kunde påvisas med en god statistisk styrka på ca 80 % varierade för den undersökta varia­beln och objektkategorin. Ett urval av 17 naturreservat var tillräckligt för att upptäcka relevanta förändringar på 25-35 % (motsvarande rödlistkategorin sårbar) av den ursprungliga genomsnittliga frekvensen av indikatorarter och vanliga vedsvampar, samt individuellt vanliga svam­par som fnöskticka och klibbticka, med 80 % statistisk styrka. Den statistiska styrkan för att upptäcka liknande förändringar från ett urval av 19 nyckelbiotoper var en­dast 20-40 %. Extensivmetoden hade en sämre precision och styrka för att följa upp förändringar för enskilda arter, speciellt för hänglavar i cirkelprovytor och mer ovanliga arter i bältessegment.

    Vår bedömning är att Extensivmetoden skulle kunna få en betydande roll för miljöövervakning av värdefulla skogsbiotoper i Sverige. Upprepbarheten är god och det finns i dagsläget väldigt få etablerade miljöövervakningsprogram i skyddsvärda skogar där upprepbarheten har utvärderats på ett liknande långsiktigt sätt. Bristen på långsiktiga övervakningsdata gör det svårt att bedöma Extensivmetodens effektivitet och betydelse i förhållande till annan miljöövervakning. En samordnad och jämförbar nationell och regional långsiktig miljöövervakning av miljökänsliga och viktiga artgrupper som lövträdslevande epifyter och vedlevande svampar saknas för olika skogs­biotoper, men är av stor betydelse för förståelsen av dessa biotopers naturvårdsnytta under framtida skötsel, förvalt­ning och klimat.

  • 59.
    Karlsson, Chatarina
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Blekinge län. Pelagia Nature & Environment AB.
    Kiselalgsundersökning Blekinge Län 20182019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under år 2018 undersöktes bentiska kiselalger vid nio lokaler i Blekinge län. Vattendrag/lokalerna som undersöktes var Lillån/Upp E22, Åbyån/Säby, Brömsebäck/Annedal, S:t Petriån/Milasten, Nättrabyån/Fundersmåla, Ronnebyån/Krokhöljen, Mieån/Ned gamla bron, Västra Orlundsån/Ned Agerum (Möllebjörke) och Vilshultsån/Före inflödet i Holjeån.

    Proven analyserades av Pelagia Nature & Environment AB med avseende på IPS och surhetsklass.

    Klassificeringen av IPS gav Hög status för lokalerna i vattendragen Brömsebäck, Nättrabyån, Ronnebyån, Mieån och Vilshultsån, God status för lokalerna i Åbyån och S:tPetriån, Måttlig status för lokalen i Västra Orlundsån samt Otillfredställande status förlokalen i Lillån. Vid lokalerna i Lillån och Västra Orlundsån var %PT-värdet något förhöjt, vilket betyder att andelen kiselalger klassificerade som toleranta mot lättnedbrytbara organiska föroreningar är hög.

    Klassificeringen av vattendragens surhet visade att lokalerna i vattendragen Lillån, Brömsebäck, S:t Petriån, Nättrabyån, Västra Orlundsån och Vilshultsån uppvisade Nära neutrala förhållanden medan lokalerna i vattendragen Åbyån, Ronnebyån och Mieån uppvisade Alkaliska förhållanden.

    Samtliga lokaler har provtagits vid tidigare tillfällen. Noteras kan att lokalen i Lillån som även provtogs 2012 har uppvisat en försämring vad gällande IPS-status från Måttlig till Otillfredsställande status. Resterande lokaler har legat stabilt över åren. Lokalerna i Brömsebäck och S:t Petriån dominerades år 2018 av arten Platessa oblongella, vilken anses indikera varierande fosforhalter i vattnet.

  • 60.
    Kellner, Olle
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Länsprogram för regional miljöövervakning i Gävleborgs län 2015-20202014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsprogram för regional miljöövervakning i Gävleborgs län 2015-2020

  • 61.
    Kellner, Olle
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Kempe, Göran
    Institutionen för skoglig resurshushållning, Umeå.
    Mer träd på myrana: Igenväxning de senaste 20 åren2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Mer träd på myrana igenväxning de senaste 20 åren

  • 62.
    Kellner, Olle
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Norrbotten. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Dalarnas län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Örebro län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västmanlands län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Uppsala län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Skåne.
    Nilsson, Kristian
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Företag, WSP.
    Pilotkartering av påverkan på sötvattenstränder2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Strandområden är viktiga miljöer för många djur och växter, men de är även attraktiva för bebyggelse och friluftsliv. Det finns behov av att följa trender i strändernas exploateringsgrad för kommuner, län och hela landet. I denna rapport presenteras resultatet av en landstäckande kartering av inlandsstränders strandzon och av exploateringspåverkade ytor i strandzonen. Karteringsmetoden kan användas för att med ca fem års intervall följa upp exploatering av strandzonen på nationell, regional och lokal nivå. Metoden som använts går ut på att använda befintliga geografiska data och lägga samman dessa för att skapa en indikator som ger ett mått på hur stor arealandel av strandzonen som är exploaterad. Motsvarande kartering har även gjorts för havsstränder, vilket redovisas av Länsstyrelsen Norrbotten (Engdahl och Nilsson 2014).

     

    Karteringen redovisar kartor och arealer för stränder vid tre olika kategorier av sötvatten- sjöar, breda vattendrag och smala vattendrag. För varje vattenkategori finns 3 olika bredder på strandzoner – 30 meter bred, 100 meter bred respektive 300 meter bred. Sammanlagt får man alltså 3x3 = 9 olika kategorier strandzon. Inom strandzonerna karteras påverkansytor vid byggnader (50 m runt varje byggnad) och vägar (2,5 gånger vägbredden på varje sida). Andelen påverkad areal inom de olika strandzonskategorierna har beräknats kommunvis. Som en extra information har även påverkansytor av jordbruk (åker respektive betesmark) och skogsbruk (nya och gamla hyggen) karterats och arealandelarna beräknats.

     

    Karteringen var i stort sett framgångsrik, men det finns en del brister och förbättrings-möjligheter som redovisas i rapporten.

     

    Karteringen kompletterar Statistiska centralbyråns (SCB) redan pågående övervakning av bebyggelse vid stränder. I Länsstyrelsens exploateringsindikator ingår förutom byggnader även vägar. SCB mäter andelen exploaterad längd strandlinje, medan länsstyrelse-övervakningen mäter andelen exploaterad yta i strandzonen. En enkel statistisk jämförelse mellan de olika metodernas mått visar att korrelationen mellan de två måtten är god, men att SCB:s mått generellt sett ligger ca 1,5 gånger högre än länsstyrelse-övervakningens mått. SCB:s övervakning har möjlighet att använda mer detaljerade uppgifter om byggnaderna, men kan av sekretess-skäl inte redovisas annat än som siffror, på kommunnivå eller liknande. Länsstyrelse-övervakningen presenterar heltäckande kartor över resultatet, och det finns möjlighet att göra egna analyser av GIS-materialet. Det bör därför kunna få en bred användning inom uppföljning och planering

  • 63.
    Kinsten, Björn
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Blekinge län.
    Glacialrelikta kräftdjur i Stora Kroksjön Blekinge 20182018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Stora Kroksjön har med avseende på glacialrelikta kräftdjur undersökts vid två till-fällen under 1960-talet och vid sju tillfällen fr.o.m. 1991. Vid samtliga tillfällen har samma tre arter påträffats, nämligen

    Mysis relicta s.l., Monoporeia affinis och Pallaseopsis (Pallasea) quadrispinosa. De övriga tre i Sverige förekommande glacialrelikta kräftdjursarterna Gammaracanthus lacustris, Saduria entomon och Limnocalanus macrurus har aldrig påträffats i Stora Kroksjön. Stora Kroksjön är en av bara två sjöar som idag har påvisade bestånd av glacialrelikta kräftdjur i Ble-kinge län men är den enda sjön i länet som har flera arter. Den andra sjön i Blek-inge som hyser glacialrelikta kräftdjur är Immeln i Olofströms kommun. Sannolikt har kalkningar av Stora Kroksjön minskat risken för att nämnda djur utrotats från sjön. Detta kan jämföras med två andra sjöar i länet, Galtsjön och Blanksjön i Ron-neby kommun, som tidigare hyst bestånd av glacialrelikta kräftdjur, men idag sak-nar dessa djur. Sannolikt har försurning varit orsak till dessa försvinnanden.

    Vid samtliga sju tillfällen under perioden 1991–2018 då Stora Kroksjön undersök-tes sommartid har trålning utförts med en s.k. bomtrål. Mätseriens tidsutsträckning och antal mättillfällen är för svenska förhållanden ovanligt omfattande. Trålning är den bästa metoden då förekomst av glacialrelikta kräftdjur skall undersökas, men har sin klara begränsning vid kvantifiering av dessa djur. Den talrikaste arten i trål-proven har varit

    M. relicta s.l., medan P. quadrispinosa vanligtvis har varit den art som har haft klart lägst täthet. De beräknade tätheterna av den tredje förekom-mande arten, M. affinis, har sannolikt underskattats en hel del då arten gräver ned sig i sedimentet och på så vis kan undgå att fångas i trålen. Vid trålningen 2018 noterades högre tätheter av M. relicta s.l. än vid tidigare trålningar, vilket framför-allt gällde på cirka 9 meters djup där medeltätheten var ovanligt hög och klart högre än den medeltäthet som skattades över det största djupet. Alla tre arternas skattade tätheter har varierat mellan undersökningsåren, men variationen kan mest sannolikt förklaras med naturlig variation och metodbrister. En statistisk analys visade dock på en tendens till ökning av tätheten hos M. relicta s.l. i trålproven 1991 till 2018. Ökningen var signifikant. Däremot förelåg ingen signifikant föränd-ring av tätheten hos M. affinis och P. quadrispinosa under samma period.

    Vid undersökningen 2013 användes för första gången en ny metod i Stora Kroksjön nämligen håvning med stor håv nattetid över största djupet (22 m). Metoden an-vändes även 2018 och är bättre för beräkning av tätheten hos

    M. relicta s.l. än trål-ning. Den skattade medeltätheten för hela tidsintervallet under kvällen/natten den 2–3 juli 2018 var 198 individer per m2 (ind./m2). Tätheten ökade under nämnda tidsperiod med maximala tätheter vid midnatt (kl 23.40-00.45) då den skattade me-deltätheten var 277 ind./m2. Nämnda tätheter var högre än 2013 vid motsvarande tidpunkter på dygnet. Högre tätheter än tidigare noterades alltså 2018 såväl vid trålning som håvning.

    Vid en jämförelse av trålprov insamlade på olika djup framgick det att andelen små individer ökade markant mot mindre djup. Samma trend syntes också tydligt i håv-proven där andelen små djur ökade på de lägre djupen 5 och 10 meter.

    Längdmätningar av M. relicta s.l. antydde att livscykeln i Stora Kroksjön är tvåårig med vinterfortplantning.

    Med tanke på den globala uppvärmningen och de glacialrelikta kräftdjurens krav på låg temperatur är det av stort värde om undersökningar av det slag som redovisats i denna rapport kan fortsätta även i framtiden. Sjön är unik på det viset att den är en av de sydligaste i Sverige med glacialrelikta kräftdjur som dessutom har undersökts under många år.

  • 64.
    Kullman, Leif
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Öberg, Lisa
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Jämtlands län. Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Dalarnas län.
    Trädgräns i fjällen: Sammanställning och utvärdering av en metodstudie för klimatrelaterad miljöövervakning2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Klimatet påverkar våra ekosystem i olika grad och fjällen är ett område där klimatförändringar skulle kunna orsaka stora och snabba förändringar. Genom att studera de övre träden på fjällsluttningar kan man följa hur klimatet bidrar till en förändrad trädgräns. Med trädgräns menas på vilken höjd över havet som träd kan finnas utifrån rådande klimat på platsen. I denna rapport redovisas förändringar i trädgränsen i Dalarna, Härjedalen och Jämtland mellan perioderna 2006-2007 och 2010-2013. Resultaten sammanfattas och utvärderas översiktligt i relation till meteorologiska data under samma tidsintervall. Dessutom diskuteras hur man kan utveckla projektets inriktning och metodik i framtida miljöövervakning.

    Rapporten visar att inga förändringar av trädgränsens position kan påvisas under det studerade tidsintervallet, även om tidigare studier över ett längre intervall visat på en stigning av trädgränsen. Orsaken till denna uteblivna ökning under det senaste tidsintervallet diskuteras i rapporten.

    Trädgräns i fjällen är ett gemensamt delprogram inom den regionala miljöövervakningen mellan Länsstyrelserna i Dalarna och Jämtland. Programet påbörjades 2006 som ett utvecklingsprojekt i syftet att utveckla en metod för övervakning av den alpina trädgränsen för att indikera klimatförändringar i fjällen. Uppföljningen av förändringar i trädgränsens position grundar sig på äldre data (från 1915) och tidigare studier av trädgränsernas läge och förändringar i olika tidsskalor genomförda av Leif Kullman vid Umeå universitet från 1970-talet och framåt. De alpina trädgränserna är viktiga i avseende att tidigt upptäcka förändringar i det biologiska fjällandskapet och för att förstå de klimatberoende ekologiska processer som på sikt kan påverka den biologiska mångfalden. Resultaten bidrar till att följa upp miljömålet Storslagen fjällmiljö.

  • 65.
    Larsson, Hanna
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Biologi AB.
    Bottenfauna i Gävleborgs län 2015 - Regional miljöövervakning och kalkeffektundersökning i 30 vattendrag2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I årets undersökning av bottenfauna ingår 21 stycken lokaler i kalkeffektupp-följningen (KEU) samt nio lokalerna i ett RMÖ- program (regional miljööver-vakning). Sammanfattningsvis visade resultatet från expertbedömningarna att bottenfaunan på de flesta undersökta lokalerna var opåverkade av försurning (måttligt surt till nära neutralt). Förhållandena på sex av lokalerna bedömdes dock som sura. Vidare expertbedömdes att näringsämnespåverkan inte var ett problemområde (hög status), med undantag av en lokal (Stråsjöbäcken X33_42) där bottenfaunan bedömdes något näringsämnespåverkad (måttlig status).På många av lokalerna var individtätheten låg och vissa grupper (t.ex. bäck-sländor) var artfattiga. Detta bedömdes främst bero på provtagningsperioden (sommar/tidig höst) då många av sländorna kläckt ut. Dock kan i vissa fall de låga tätheterna även/endast bero på viss hydromorfologisk påverkan.Vid undersökningen påträffades två små individer av den rödlistade flodpärl-musslan Margaritifera margaritifera (kategori EN) på två lokaler: Rorån EF66 och Mörtsjöbäcken EF98. Detta tillsammans med en hög diversitet med-förde att bottenfaunan bedömdes ha mycket höga naturvärden på båda lokaler. I övrigt noterades även en ovanlig art vid undersökningen: nattsländan Micrasema setiferum. Arten noterades i Vinnfarsån, X33_13

  • 66.
    Larsson, Hanna
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Havs- och vattenkonsulter AB.
    Bottenfauna i Gävleborgs län 2015: Regional miljöövervakning och kalkeffektundersökning i 30 vattendrag2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I årets undersökning av bottenfauna ingår 21 stycken lokaler i kalkeffektupp-följningen (KEU) samt nio lokalerna i ett RMÖ- program (regional miljööver-vakning). Sammanfattningsvis visade resultatet från expertbedömningarna att bottenfaunan på de flesta undersökta lokalerna var opåverkade av försurning (måttligt surt till nära neutralt). Förhållandena på sex av lokalerna bedömdes dock som sura. Vidare expertbedömdes att näringsämnespåverkan inte var ett problemområde (hög status), med undantag av en lokal (Stråsjöbäcken X33_42) där bottenfaunan bedömdes något näringsämnespåverkad (måttlig status).

    På många av lokalerna var individtätheten låg och vissa grupper (t.ex. bäck-sländor) var artfattiga. Detta bedömdes främst bero på provtagningsperioden (sommar/tidig höst) då många av sländorna kläckt ut. Dock kan i vissa fall de låga tätheterna även/endast bero på viss hydromorfologisk påverkan.

    Vid undersökningen påträffades två små individer av den rödlistade flodpärlmusslan Margaritifera margaritifera (kategori EN) på två lokaler: Rorån EF66 och Mörtsjöbäcken EF98. Detta tillsammans med en hög diversitet medförde att bottenfaunan bedömdes ha mycket höga naturvärden på båda lokaler. I övrigt noterades även en ovanlig art vid undersökningen: nattsländan Micrasema setiferum. Arten noterades i Vinnfarsån, X33_13.

  • 67.
    Larsson, Hanna
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Biologi AB.
    Christensson, Mikael
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Biologi.
    Nilsson, Carin
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Biologi AB.
    Bottenfauna i Gävleborgs län 2014 - Regional miljöövervakning av 10 vattendrag2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Medins Biologi AB har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Gävleborgs län att utföra analysoch utvärdering av resultat från bottenfaunaprovtagning vid tio lokaler i rinnandevatten (Tabell 1 och Figur 1). Provtagningen utfördes av personal från Länsstyrelsen iGävleborg. Det övergripande syftet med undersökningarna var att undersökta och beskrivalokalernas bottenfauna samt bedöma vilka miljöförhållanden nämnda djursamhällenspeglar. Årets undersökningar fungerar även som referens till framtida undersökningar.Alla provtagna lokalerna ingår i ett RMÖ- program (Regional Miljö Övervakning). Avde undersökta lokalerna ingår åtta i ett program som av länsstyrelsen kallas ”Omdrevsvattendrag”(Tabell 1 och Figur 1). Programmet omfattar vissa utvalda vattendrag somprovtas vid upprepade tillfällen. Programmet löper över en sexårscykel där varje vattendragprovtas en gång per sexårsperiod. Syftet är främst att ge underlag för statusklassningenligt Vattendirektivet. En lokal, Enångersån (X-41), ingår i RMÖ-programet”Stormusslor. Hångelån (X8) är ett referensvattendrag och ingår i ett annat RMÖprogramsom kallas ”Trendvattendrag”. Syftet med detta program är att skapa tidserieroch därmed kunna se om miljötillståndet i de utvalda vattendragen förändras. Hångelånundersöks årligen.

  • 68.
    Larsson, Peder
    et al.
    Uppdragsgivare:Gävle kommun, utförare Pelagia Milkjökonsult AB.
    Uppman, Mats
    Uppdragsgivare:Gävle kommun, utförare Pelagia Milkjökonsult AB.
    Undersökning av bottenfauna i två vattendrag i Gävle kommun 20122012Report (Other academic)
  • 69.
    Larsson, Per
    et al.
    Larsons Natur.
    Bergström, Tomas
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Jämtlands län. Swedish Environmental Protection Agency .
    Etablering av ett GLORIA-område i Jämtlands län: Långstiktig övervakning av kärlväxtfloran på fjälltoppar2011Report (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 70. Lessmark, Olof
    Malövervakning i Möckelnområdet 20142014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Övervakning av mal i Möckelnområdet har skett med ryssjor på sex lokaler under tiden 26 augusti- 5 september. Övervakning har skett på samma sätt varje år sedan 2005. Årets resultat tyder på att reproduktionen är god och att det finns gott om mal inom området. Antalet fångade malar per ryssja var dock något lägre än medelvärdet under hela undersökningsperioden. Beståndet kan betraktas som tryggat och inte akut hotat inom Möckelnområdet.

  • 71.
    Lindahl, Ulf
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Blekinge län.
    Inventering av sikyngel i Blekinge skärgård 20172017Report (Other academic)
  • 72.
    Lindberg, Kristin
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Lindberg, Tom
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Wikberg, Tommy
    Naturinventering av Örängesnäset i Njutånger1976Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under 7 dagar i månaderna juni och juli 1976 hade undertecknade i uppdrag att genomföra en naturinventering av Örängesnäset. Syftet var att närmare undersöka förekomsten av skyddsvärda naturavsnitt och beskriva dessa.

  • 73.
    Lindberg, Kristin
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Lindberg, Tom
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Wikberg, Tommy
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Vegetationskartering längs sträckan Oslättsfors-Prästholmarna vid Testeboån1976Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport redovisa resultatet av en undersökning som bedrevs under fem dagar i början av juli 1976. Syftet var att framställa över vegetationens samansättning och fördelning med kommentarer till ur botanisk synpunkt värdefulla partier utefter rubricerade åsträcka.

  • 74.
    Lindberg, Tom
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Wikberg, Tommy
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Översiktlig naturinventering utförd år 1975 av Ljusdals kommun1975Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventeringens målsättning kan sammanfattas i följande punkter:

     1) Registrerings av redan kända naturområden som kan komma att bli föremål för naturvårdande åtgärder.

    2) Uppspårande av eventuella nya sådana områden.

    3) kontroller i fäll av noterade objekt och översiktlig beskrivning dessa.

    4) Gardering av objekten enligt SNV: ”Råd och anvisningar för naturinventering och naturvårdsplanering”. Graderingen leder fram till en klassificering i riks-, läns och lokalintresse för varje objekt.

  • 75.
    Linder, Per
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Ängratörn: En skogsbiologisk inventering1992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skogarna längs Ängratörns västsida uppvisar överlag en mycket låg grad av kulturpåverkan, vilket gör dem mycket intressanta i naturvårdssammanhang. 1900-talet har sannolika varit ett av de, till dags dato, ”lugnast” århundradena för dessa skogar.

    Tidigare har området varit strat påverkat av återkommande skogsbränder. Under 1500-talet och fram till mitten av 1800-talet förekom bränder ungefär vart sextionde år. Kring 1850 började den uppblomstrande sågverksindustrin kasta sina Iystna blickar på området. Skogar, mycket hårt exploaterade under slutet av 1800-talet. Därefter har dock den skogliga aktiviteten på den enskilt ägda marken varit mycket låg. Tack vare dessa skiftens avlägsna belägenhet i förhållande till hemskiftet, har få huggningsingrepp gjorts.

    Skogens värde ligger i den största delen naturliga utvecklingen som fått råda efter den senaste branden och 1800-talets dimensionsavverkningar. Den har medfört att det dels finns ett stort inslag av lövträd, dels att stamantal och virkesvolym antar höga värden. På många håll är skogen så pass översluten att många träd självdör och faller omkull eller bildar torrakor. Dessa träd ger  upphov till viktiga livsmiljöer för lavar, mossor och insekter. Indirekt gynnar ett sådana miljöer är något som det i degens välskötta skogar råder stor brist på, och som många organismer är helt beroende av. Eftersom den negativa inställningen till lövträd varit mycket utbredd inom skogsbruket, är det i första hand djur och växter som är knutna till död lövved eller gamla lövträd, som är hotade i dag. Den nordliga anistickan, som påträffades i områden som Ängratörns skogar är därför mycket värdefulla för alla de arter som hotas av skogsbruket.

    I tidigare utredningar har hela området klassats som länsintresse ur geologisk, botanisk och landskapsmässig synvinkel.

  • 76.
    Lindgren, Gunilla
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Bottenfauna inventering i Gävleborg 1986-19881992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bottenfauna inventering i Gävleborg 1986-1988

  • 77.
    Lindgren, Gunilla
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Bottenfaunan i några sjöar med varierande PH i Delsboområdet1986Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Försurningen av sjöar och vattendrag är ett miljöproblem som orsakar stora biologiska skador i Sverige (Joansson m fl. 1981, Naturvårdsverket 1981 och 1982).

    Effekterna av försurning är flera och inbegriper bl. a att bottenfaunans sammanfattning ändras (Johannson m fl. 1981, Mossberg 1979) och att vissa djur slås ut och försvinner från systemet (Grahn och Hultberg 1974). Djurgrupper som man vet påverkas är t ex Chironomidae ( fjädermyggor)

    (Mossberg1979), Ephemeroptera (dagsländor) ( Engblom och Lingdell 1983), Gastropoda ( snäckor)    ( Jokland 1980). Och Lamelliberanchiata( musslor) ( K A okland 1980). Genom att studera bl a dessa gruppers sammansättning kan man bedöma försurningsläget i en sjö.

    I denna rapport beskrivs bottenfaunan i ett antal sjöar med varierande ph i Delsboområdet. Sjöarna ingår i ett kalkningsprogram där två av sjöarna utgör okalkade referenssjöar. PÅ kort sikt är målsättningen med detta arbete att dokumentera bottenfaunan i dessa sjöar samt att göra en översiktlig bedömning av PH- situationen i sjöarna utifrån bottenfaunan.

    PÅ längre sikt är avsikten med undersökningen även att studera bottenfaunan i sjöarna i minst 3 år för att följa effekterna av de olika kalkningsåtgärderna som utförts i eller i anslutning till dem.

  • 78.
    Lindgren, Gunilla
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Bottenfaunaundersökning i Skärjån 19901990Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ljusnans- Voxnans Vattenvårdsförbund utförde 1987 en undersökning av bottenfaunan i Skärjån (LV- lab 1988) Syftet var att undersöka faunans kvalitativa sammansättning för att kartlägga eventuella försurningsskador. Undersökningen utgör också referensmaterial för den kalkning som inleddes 1988.

    Våren 1988 togs en kalknings doserar i drift i skärjån. Dosera en är placerad mellan station 1 och station 2. 1990 gjorde Länsstyrelsen miljövårdsenhet en ny bottenfaunan undersökning i syfte att följa upp de biologiska effekterna av kalkningen.

  • 79.
    Lindhagen, Amelie
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Ekologigruppen AB.
    Regional strategi för naturvårdsbränning i skyddade områden Gävleborgs län: Gävleborgs län2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen har som ett led i arbetet att upprätta gynnsam bevarandestatus

    för brandpräglade naturtyper och arter utarbetat denna strategi för naturvårdsbränning

    i skyddade områden. Skogsbränder är en naturlig ekologisk

    process som haft stor inverkan på skogens utformning. Brandhistoriska

    studier visar på att bränder varit ett återkommande störningsmoment i

    skoglandskapet. I dag brinner bara ca 0,01 % av den skogsareal som brann

    årligen historiskt sett. Många av skogens arter har anpassat sig efter den

    naturliga brandstörningen och de strukturer som skapas av branden, såsom

    solöppna tallskogar, god tillgång på bränd död ved, bränd mark och stora

    mängder lövträd. När branden uteblir växer de brandpräglade tallskogarna

    igen och blir allt mer grandominerade. Många brandgynnade arter får svårt

    att överleva i denna miljö.

    Brandhistoriska studier i Gävleborgs län visar på att de brunnit i genomsnitt med

    40 års mellanrum i skogarna med ett möjligt undantag i Orsa finnmarks myrrika

    landskap. Där kan ett något längre brandintervall skönjas med ca 70 år mellan

    bränderna. De täta brandintervallen indikerar att bränderna troligtvis var ganska

    lågintensiva och lämnade stora delar av trädskiktet intakt.

    Ett 50-tal rödlistade brandgynnade arter har återfunnits i Gävleborgs län sedan

    1980. Tre områden som utmärker sig som speciellt viktiga för brandgynnade

    insekter är Orsa Finnmark, Norra Hälsingland och ett mindre område kring järnvägsträckan

    Storvik-Hofors. Andra brandgynnade miljöer värda att omnämna är

    länets många mosippelokaler och lövbränneområden. Nedre Dalälven utmärker

    sig då detta område är av nationell betydelse för bevarande av den vitryggiga

    hackspetten som gynnas av stora mängder löv och bränd död ved.

    Länsstyrelsen har i och med denna strategi delat in skyddade områden utifrån

    deras förutsättningar för naturvårdbränning. För att optimera nyttan med naturvårdsbränningar

    har tio bränningslandskap pekats ut. En geografisk koncentration

    av bränningarna ökar chansen för brandgynnade insekter att sprida sig

    mellan de olika bränningsobjekten. Men även för andra hotade arter knutna till

    brandpräglad skog är det troligen nödvändigt att skapa tillräckligt mycket av deras

    livsmiljö, tillräckligt ofta, inom ett begränsat område. Bränningslandskapen

    har pekats ut där det finns tydliga koncentrationer av skyddade områden som

    lämpar sig för naturvårdsbränning. Fynduppgifter om brandgynnade arter liksom

    trakter med rik sentida bränningskontinuitet har också i viss mån påverkat

    deras placering och avgränsning.

    För varje bränningslandskap bör brandplaner utarbetas där enskilda bränningsområden

    beskrivs samt en önskvärd bränningsordning utformas. Intervallen

    mellan bränderna och rotationsmönstret bör anpassas dels efter den historiska

    brandhistoriken i landskapet men också efter de biologiska målsättningar man

    har med naturvårdsbränningarna.

    Vid planering av bränningar i bränningslandskapen bör en dialog ske med

    de övriga bränningsaktörerna (främst de stora skogsbolagen) för att få en

    lämplig spridning av bränningarna i tid och rum. Ett samarbete mellan Länsstyrelsen,

    Skogsstyrelsen och de större skogsbolagen bör inledas där man för

    en fortlöpande dialog kring bränningslandskapens utbredning och brandrotation

    inom dessa.

    Naturvårdsbränning är en högriskverksamhet och skall därför utföras med

    största aktsamhet efter mycket noggrann planering. En god kommunikation

    med kommunens räddningstjänst, andra berörda kommunala nämnder samt

    Länsstyrelsens interna beredskapsfunktioner är ett måste, liksom en tydlig

    dialog med allmänheten och kringliggande markägare. I bränningsstrategin

    anges riktlinjer för hur planering, utförande och uppföljning av naturvårdsbränning

    skall ske.

  • 80.
    Lingdell, Pär-Erik
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Limnodata HB.
    Engblom, Eva
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Limnodata HB.
    Vattenlevande smådjur i Gävleborgs län1995Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen Gävleborg har gett Limnodata HB i uppdrag att göra ett bakgrundsdokument vid val av miljöövervakningsobjekt avseende sjöar och vattendrag. Rapporten sammanfattar resultaten från 626 bottenfaunaprov som tidigare tagits inom länet samt ger förslag på potentiella miljöövervakningsobjekt.

  • 81.
    Liungman, Annika
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Biologi AB.
    Klassificering av ekologisk status i tio sjöar i Gävleborgs län genom växtplanktonanalys 20092010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under augusti 2009 undersöktes växtplankton i 10 sjöar i Gävleborg på uppdrag avLänsstyrelsen Gävleborg. Provtagningen genomfördes i enlighet med Naturvårdsverketshandledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2004). Metoden överensstämmer medSS-EN 15204: 2006. Provtagningen utfördes av Per Wallenborg, ALcontrol AB.

  • 82.
    Liungman, Annika
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Biologi AB.
    Klassificering av ekologisk status i tio sjöar i Gävleborgs län genom växtplanktonanalys 20102011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under augusti 2010 undersöktes växtplankton i 10 sjöar i Gävleborg på uppdrag av Länsstyrelsen Gävleborg. Provtagningen genomfördes i enlighet med Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2004). Metoden överensstämmer med SS-EN 15204: 2006. Provtagningen utfördes av Per Wallenborg, ALcontrol AB.

  • 83.
    Ljunggren, Lars
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund.
    Rekrytering av kustfisk i Gävleborgs län – En sammanställning av provfisken efter årsyngel 2002-20152016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen i Gävleborg har inom den regionala miljöövervakningen noterat rekryteringsproblem för flera av de vanligen förekommande kustfiskarterna. Senare års inventeringar visar på mycket låg förekomst av yngel, framförallt när det gäller gädda. Denna rapport utgör en samlad utvärdering av fiskyngeldata för åren 2002-2015, i Gävleborgs län. Rekryteringen ser relativt god ut för abborre, vilket också nätprovfisken i Långvind tyder på. Rekryteringen av mört ser tämligen stabil ut om än något svag. Däremot så kan man konstatera att rekryteringen av gädda varit alarmerande svag de senaste tio åren. Med vissa undantag av mycket avsnörda vikar så verkar det vara ett mönster som gäller hela länet. Under samma period så har tätheterna av storspigg och skarv ökat påtagligt, båda dessa arter har potential att avsevärt påverka gäddbestånden negativt.

  • 84.
    Lundström, Karl
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Karlsson, Olle
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Sälens matvanor kartläggs2012Report (Other academic)
  • 85.
    Länsstyrelsen Gävleborg, Länsstyrelsen Gävleborg
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Analys av vattenflöden i Dalälven i relation till myggproduktion: Ett projekt inom den regionala landskapsstrategin " Människor, mygg och natur vid Nedre Dalälven"2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Analys av vattenflöden i Dalälven i relation till myggproduktion. Ett projekt inom den regionala landskapsstrategin " Människor, mygg och natur vid Nedre Dalälven"

  • 86.
    Länsstyrelsen Gävleborg, Länsstyrelsen Gävleborg
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. SINTEF.
    Application of the Building block Metodology to the Dalälven Project2013Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Application of the Building block Metodology to the Dalälven Project

  • 87.
    Länsstyrelsen Gävleborg, Länsstyrelsen Gävleborg
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Bedöming av förutsättningar för användning av gasoldrivna myggfällor i bekämpning av   övervämningsmyggor i nedre Dalälvsområdet2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bedöming  av förutsättningar för användning av gasoldrivna myggfällor i bekämpning av   övervämningsmyggor i nedre Dalälvsområdet

  • 88.
    Länsstyrelsen Gävleborg, Länsstyrelsen Gävleborg
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Brandplan för Färnebofjärdens nationalpark: Mål och prioriteringar vid naturvårdsbränning2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Brandplan för färnebofjärdens nationalpark. Brandplan för färnebofjärdens nationalpark

  • 89.
    Länsstyrelsen Gävleborg, Länsstyrelsen Gävleborg
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Kvicksilver i svenska sjöar1992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kvicksilver i svenska sjöar

  • 90.
    Länsstyrelsen i Gävleborgs län,
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Naturvårdsplan för Ljusdals kommun1991Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsplan för Ljusdals kommun 1991.

  • 91.
    Löf, Arvid
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Naturföretaget.
    Inventering av flodpärlmussla, Enångersån2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Enångersån har någon sjukdom drabbat populationen av flodpärlmusslor. Redan under den senaste inventeringen 2011 upptäcktes detta. Under årets inventering så fann vi totalt 3 levande och 232 döda. Med dessa 3 levande individer beräknades populationsstorleken i vattendraget till 578 individer. Förekomst av musslor har noterats i anslutning till Enångersån så flodpärlmusslor finns fortfarande kvar i vattensystemet i lite större mängder.

  • 92.
    Löf, Arvid
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Naturföretaget.
    Inventering av flodpärlmussla, Kolarsjöbäcken2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kolarsjöbäcken är utpekat som ett Natura2000-område för dess bestånd av flodpärlmussla. Eninventering som gjordes 2009 visade att bäcken har ett högt skyddsvärde. Naturföretaget utförde2016 en återinventering av samma område och då konstaterades att bäcken fortsatt har ett högtskyddsvärde. Populationsstorleken har ökat i bäcken och andelen små flodpärlmusslor under 2 cmhar minskat sedan inventeringen 2009.

  • 93.
    Löf, Arvid
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Biologi.
    Inventering av flodpärlmussla, Styggsjöbäcken2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Styggsjöbäcken har ett fortsatt högt skyddsvärde visar årets inventering och populationen ska fortsattbedömas som icke livskraftig enligt metodiken ”Statusbeskrivning och övervakning avflodpärlmussla” inom undersökningstypen ”Stormusslor” som har använts. Antalet observeradeindivider har minskat från den förra inventeringen som gjordes 2010, vilket har lett till en minskning iberäknad medeltäthet och populationsstorlek. En möjlig förklaring kan vara att vattenståndet var sålågt under årets inventering.

  • 94.
    Löf, Marie
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Gorokhova, Elena
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Sundelin, Brita
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Föroreningar försämrar vitmärlans chans att klara syrebrist2012Report (Other academic)
  • 95.
    Magnusson, Marina
    et al.
    Executive, Företag, Marine Monitoring AB.
    Samuelsson, Per-Olof
    Stenungsunds kommun.
    TBT-forskning ger bättre hantering av förorenade sediment2012Report (Other academic)
  • 96.
    Marklund, Einar
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västmanlands län. Botaniska Föreningen i Västmanlands län.
    Eriksson, Bo
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västmanlands län. Botaniska Föreningen i Västmanlands län.
    Förekomst och övervakning av rödlistade och sällsynta kärlväxter i Västmanlands län: Femårsrapport från floraväkteriet2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Floraövervakningen i Västmanlands län startade i ordnade former år 2002, i form av floraväkteri. Övervakningen har sedan bedrivits, huvudsakligen med hjälp av naturintresserade personer, i Länsstyrelsens regi fram till 2010, då ansvaret för verksamheten övertogs av den nybildade Botaniska Föreningen i Västmanlands län (BFiV). Ideellt floraväkteri har därmed pågått i länet i femton år. Detta är den tredje femårsrapporten.

    Floraväkteriet är inriktat på kärlväxter, främst sådana som i rödlistningen förts till de nationellt hotade kategorierna Starkt hotad (EN) och Sårbar (VU). Den enda kärlväxten i länet som förts till kategorin Akut hotad (CR), skogsalm, är inte före-mål för floraväkteri. Arter som klassats som Nära hotade (NT) samt ett 80-tal i länet sällsyntare arter ingår också i den regionala verksamheten. Floraväktar-verksamheten bidrar därigenom även med viktiga data till den kärlväxtinventering som startade i länet år 2009 i BFiV:s regi.

    Verksamheten har successivt utvecklats, dels genom att nya genomgångar av äldre inventeringsmaterial har tillfört nya lokaler, dels genom att nya lokaler för röd-listade arter upptäckts. Förändringar i den nationella rödlistningen medför också att kompletteringar och omprioriteringar har fått göras.

    Vid årsskiftet 2017/2018 var 2 122 lokaler och 4 837 rapporter registrerade i Art-portalens projekt ”Floraväkteri Västmanlands län”. Antalet taxa som registrerats uppgår till 184. Det innebär en avsevärd ökning sedan förra rapporten (Marklund 2013), delvis beroende på att en ny rödlista kom 2015 och med den nya arter att lägga till verksamheten, flera av dem med förhållandevis många förekomster i länet. Antalet lokaler som varit föremål för besök av floraväktare är självfallet betydligt lägre.  

    Eftersom verksamheten är beroende av aktiva floraväktare, är den av varierande omfattning i länets olika delar. I sydvästra delen av länet har den varit mer begränsad, medan aktiviteterna på Mälarslätten, i Kolbäcksådalen, i Salatrakten och i delar av Bergslagen varit mer omfattande. Ett 20-tal registrerade flora-väktare har under perioden varit mer eller mindre aktiva.

    Denna rapport är en uppdatering och komplettering av den redovisning som gjordes 2013. Den innehåller kortfattade artvisa beskrivningar av vad som hittills registrerats i projektet, med kommentarer kring verksamheten. Tyngdpunkten är lagd på de nationellt hotade arterna (EN, VU), medan de nära hotade (NT) och länsarterna behandlas mer översiktligt. Av naturliga skäl finns inte fullständiga lokalförteckningar och analyser av enskilda lokaler med. All information rörande enskilda lokaler är numera lätt tillgänglig i Artportalen, där besöks- och fynddata kan hämtas för bedömning av hotsituation och åtgärdsbehov.

    Särskilt värt att nämna från perioden 2013-2017 är den stora skogsbranden i augusti 2014 på Hälleskogen i Fagersta, Norbergs, Sala och Surahammars kommuner. Den har föranlett besök av många botanister samt inventeringar av bland annat brandgynnade nävor. Det ledde till att vi i länet fick våra första fynd av brandnäva under åren 2015-2016. Det totala antalet rapporter i Artportalen av svedjenäva från brandområdet under perioden 2014-2017 uppgår till över 1 000. Varken brandnäva eller svedjenäva är dock aktuella att följa i floraväkteriet, eftersom de är helt beroende av brand för att visa sig och normalt försvinner efter ett par år. I brandområdet påträffades också en förekomst av höstlåsbräken, som därmed åter är bofast i länet efter många års bortovaro.

    I övrigt kan nämnas att tillfälliga extrema lågvattenstånd gjort det möjligt att leta efter strandväxter som rödlånke, slamkrypor, ävjebrodd och ävjepilört. Framför allt vid Dalälven har flera fina fynd gjorts.

    Verksamheten kommer även framöver att behöva ses över med avseende på om-fattning och prioriteringar. Nästa rödlista kommer 2020, och kommer med säker-het att medföra förändringar som kommer att avspeglas i floraövervakningen och floraväkteriet.

  • 97.
    Meissner, Ylva
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Havs- och vattenkonsulter AB.
    Kiselalger i Gävleborgs län 2015: En undersökning av 9 vattendrag2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Gävleborgs län undersöktes år 2015 kiselalger på 9 lokaler.

    Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsin-dexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Som stöd till detta index har även mängden näringskrä-vande (TDI) och andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats.

    Samtliga lokaler bedöms tillhöra klass 1, hög status.

    Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattnet tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.

    För x33-06 Sorgån, x33-12 Vedaån och x33-13 Vinnfarsån motsvarade surhets-indexet ACID alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för pH bör vara högre än 7,3.

    I x33-03 Häsboån och x33-11 Tönsån indikerade surhetsindexet ACID nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mel-lan 6,5-7,3.

    Lokalerna x33-07 Stavtjärnsbäcken, x33-10 Trödjeån, x33-14 Västerhocklan och x33-42 Stråsjöbäcken visade måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att pH-minimum är under 6,4.

  • 98.
    Meissner, Ylva
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Havs- och vattenkonsulter AB.
    Kiselalger i Gävleborgs län 2016: En undersökning av 8 vattendrag2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Gävleborgs län undersöktes år 2016 kiselalger på 8 lokaler.

    Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsin-dexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Som stöd till detta index har även mängden näringskrä-vande (TDI) och andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats.

    Samtliga lokaler förutom en bedöms tillhöra klass 1, hög status. Lokal X33-15 Hyttbäcken hade ett IPS-index som motsvarar klass 3, måttlig status.

    Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattnet tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.

    För X33-15 Hyttbäcken motsvarade surhetsindexet ACID alkaliska förhållan-den, vilket innebär att årsmedelvärdet för pH bör vara högre än 7,3.

    I X33-20 Öjungsån och X33-22 Gäddviksån indikerade surhetsindexet ACID nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 6,5-7,3.

    Lokalerna X33-16 Getbäcken, X33-17 Oppalaån, X33-18 Simeån, X33-19 Nät-sjöbäcken och X33-21 Österhocklan visade måttligt sura förhållanden vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att pH-minimum är under 6,4.

  • 99.
    Meissner, Ylva
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.
    Kiselalger i Gävleborgs län 2017: En undersökning av 8 vattendrag2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Gävleborgs län undersöktes år 2017 kiselalger på 8 lokaler.

    Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Som stöd till detta index har även mängden näringskrävande (TDI) och andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats.

    Samtliga lokaler bedöms tillhöra klass 1, hög status. All lokaler i undersökningen hade endast små mängder av näringskrävande arter (TDI) och andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var mycket liten eller saknades helt.

    Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattnet tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.

    För X33-23 Älgängesån och X33-35 Nyboån motsvarade surhetsindexet ACID alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för pH bör vara högre än 7,3.

    I X33-31 Vrångån, X33-39 Bursån, X33-40 Loån och X33-47 Leån indikerade surhetsindexet ACID nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 6,5-7,3.

    X33-45 Masksjöbäcken visade måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att pH-minimum är under 6,4. Indexvärdet låg dock relativt nära gränsen mot sura förhållanden (årsmedelvärde för pH 5,5-5,9 och/eller pH-minimum under 5,6).

    I lokal X33-30 Stenån motsvarade ACID-indexet sura förhållanden vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att pH-minimum varit lägre än 5,6. Indexvärdet låg dock relativt nära gränsen mot måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för pH 5,9-6,5 och/eller pH-minimum under 6,4).

  • 100.
    Meissner, Ylva
    Medins Biologi.
    Kiselalger i Gävleborgs län 2018: Kalkeffektsuppföljning (19 vattendrag) och regional miljöövervakning (8 vattendrag)2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Gävleborgs län undersöktes år 2018 kiselalger på 19 vattendragslokaler inom kalkeffektuppföljningen och 8 lokaler inom den regionala miljöövervakningen.Statusklassningen av påverkan från näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. Som stöd till detta index har även mängden näringskrävande (TDI) och andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats. För surhetsklassningen användes ACID-indexet, som är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.KalkeffektuppföljningSamtliga lokaler bedömdes tillhöra klass 1, hög status, vilket visar näringsfat-tiga förhållanden.Merparten av de undersökta lokalerna visade alkaliska (årsmedelvärde för pH över 7,3) eller nära neutrala (årsmedelvärde för pH 6,5-7,3) förhållanden, vilket visar att där inte föreligger någon surhetspåverkan.Håversjöbäcken, Bäck ovan Hålldammen och Stenån visade måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för pH 5,9-6,5 och/eller pH-minimum under 6,4).I Tansbäcken, Lampbäcken, Svartbäcken och Granmyrbäcken motsvarade ACID sura förhållanden (årsmedelvärde för pH 5,5-5,9 och/eller pH-minimum under 5,6).Indexvärdet i Flaxån motsvarade mycket sura förhållanden (årsmedelvärde för pH lägre än 5,5 och/eller pH-minimum under 4,8).Regional miljöövervakningSamtliga lokaler bedömdes tillhöra klass 1, hög status, vilket visar näringsfat-tiga förhållanden.Enån och Bodsjöån visade nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för pH 6,5-7,3).Kölsjöån, Långsjöån, Bäckmoraån, Sorgboån och Brinnasån hamnade i mått-ligt sura förhållanden (årsmedelvärde för pH 5,9-6,5 och/eller pH-minimum under 6,4).ACID indikerade sura förhållanden i Uttertjärnsbäcken, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att pH-minimum varit lägre än 5,6.

1234 51 - 100 of 157
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf