Publications
Change search
Refine search result
12 51 - 82 of 82
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Marklund, Einar
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västmanlands län. Botaniska Föreningen i Västmanlands län.
    Eriksson, Bo
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västmanlands län. Botaniska Föreningen i Västmanlands län.
    Floraväkteriet i Västmanlands län 20182018Report (Other academic)
  • 52.
    Marklund, Einar
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västmanlands län. Botaniska Föreningen i Västmanlands län.
    Eriksson, Bo
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västmanlands län. Botaniska Föreningen i Västmanlands län.
    Förekomst och övervakning av rödlistade och sällsynta kärlväxter i Västmanlands län: Femårsrapport från floraväkteriet2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Floraövervakningen i Västmanlands län startade i ordnade former år 2002, i form av floraväkteri. Övervakningen har sedan bedrivits, huvudsakligen med hjälp av naturintresserade personer, i Länsstyrelsens regi fram till 2010, då ansvaret för verksamheten övertogs av den nybildade Botaniska Föreningen i Västmanlands län (BFiV). Ideellt floraväkteri har därmed pågått i länet i femton år. Detta är den tredje femårsrapporten.

    Floraväkteriet är inriktat på kärlväxter, främst sådana som i rödlistningen förts till de nationellt hotade kategorierna Starkt hotad (EN) och Sårbar (VU). Den enda kärlväxten i länet som förts till kategorin Akut hotad (CR), skogsalm, är inte före-mål för floraväkteri. Arter som klassats som Nära hotade (NT) samt ett 80-tal i länet sällsyntare arter ingår också i den regionala verksamheten. Floraväktar-verksamheten bidrar därigenom även med viktiga data till den kärlväxtinventering som startade i länet år 2009 i BFiV:s regi.

    Verksamheten har successivt utvecklats, dels genom att nya genomgångar av äldre inventeringsmaterial har tillfört nya lokaler, dels genom att nya lokaler för röd-listade arter upptäckts. Förändringar i den nationella rödlistningen medför också att kompletteringar och omprioriteringar har fått göras.

    Vid årsskiftet 2017/2018 var 2 122 lokaler och 4 837 rapporter registrerade i Art-portalens projekt ”Floraväkteri Västmanlands län”. Antalet taxa som registrerats uppgår till 184. Det innebär en avsevärd ökning sedan förra rapporten (Marklund 2013), delvis beroende på att en ny rödlista kom 2015 och med den nya arter att lägga till verksamheten, flera av dem med förhållandevis många förekomster i länet. Antalet lokaler som varit föremål för besök av floraväktare är självfallet betydligt lägre.  

    Eftersom verksamheten är beroende av aktiva floraväktare, är den av varierande omfattning i länets olika delar. I sydvästra delen av länet har den varit mer begränsad, medan aktiviteterna på Mälarslätten, i Kolbäcksådalen, i Salatrakten och i delar av Bergslagen varit mer omfattande. Ett 20-tal registrerade flora-väktare har under perioden varit mer eller mindre aktiva.

    Denna rapport är en uppdatering och komplettering av den redovisning som gjordes 2013. Den innehåller kortfattade artvisa beskrivningar av vad som hittills registrerats i projektet, med kommentarer kring verksamheten. Tyngdpunkten är lagd på de nationellt hotade arterna (EN, VU), medan de nära hotade (NT) och länsarterna behandlas mer översiktligt. Av naturliga skäl finns inte fullständiga lokalförteckningar och analyser av enskilda lokaler med. All information rörande enskilda lokaler är numera lätt tillgänglig i Artportalen, där besöks- och fynddata kan hämtas för bedömning av hotsituation och åtgärdsbehov.

    Särskilt värt att nämna från perioden 2013-2017 är den stora skogsbranden i augusti 2014 på Hälleskogen i Fagersta, Norbergs, Sala och Surahammars kommuner. Den har föranlett besök av många botanister samt inventeringar av bland annat brandgynnade nävor. Det ledde till att vi i länet fick våra första fynd av brandnäva under åren 2015-2016. Det totala antalet rapporter i Artportalen av svedjenäva från brandområdet under perioden 2014-2017 uppgår till över 1 000. Varken brandnäva eller svedjenäva är dock aktuella att följa i floraväkteriet, eftersom de är helt beroende av brand för att visa sig och normalt försvinner efter ett par år. I brandområdet påträffades också en förekomst av höstlåsbräken, som därmed åter är bofast i länet efter många års bortovaro.

    I övrigt kan nämnas att tillfälliga extrema lågvattenstånd gjort det möjligt att leta efter strandväxter som rödlånke, slamkrypor, ävjebrodd och ävjepilört. Framför allt vid Dalälven har flera fina fynd gjorts.

    Verksamheten kommer även framöver att behöva ses över med avseende på om-fattning och prioriteringar. Nästa rödlista kommer 2020, och kommer med säker-het att medföra förändringar som kommer att avspeglas i floraövervakningen och floraväkteriet.

  • 53.
    Meissner, Ylva
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.
    Kiselalger i Gävleborgs län 2017: En undersökning av 8 vattendrag2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Gävleborgs län undersöktes år 2017 kiselalger på 8 lokaler.

    Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Som stöd till detta index har även mängden näringskrävande (TDI) och andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats.

    Samtliga lokaler bedöms tillhöra klass 1, hög status. All lokaler i undersökningen hade endast små mängder av näringskrävande arter (TDI) och andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var mycket liten eller saknades helt.

    Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattnet tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.

    För X33-23 Älgängesån och X33-35 Nyboån motsvarade surhetsindexet ACID alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för pH bör vara högre än 7,3.

    I X33-31 Vrångån, X33-39 Bursån, X33-40 Loån och X33-47 Leån indikerade surhetsindexet ACID nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 6,5-7,3.

    X33-45 Masksjöbäcken visade måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att pH-minimum är under 6,4. Indexvärdet låg dock relativt nära gränsen mot sura förhållanden (årsmedelvärde för pH 5,5-5,9 och/eller pH-minimum under 5,6).

    I lokal X33-30 Stenån motsvarade ACID-indexet sura förhållanden vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att pH-minimum varit lägre än 5,6. Indexvärdet låg dock relativt nära gränsen mot måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för pH 5,9-6,5 och/eller pH-minimum under 6,4).

  • 54.
    Mårs, Annika
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Gässön - en Ö i nedre Dalälven1997Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Min uppgift i detta examensarbete var att titta på den äldre markanvändningen på en ö vid namn Gässön, vilken ligger någon kilometer nedströms Bredforsen i nedre Dalälven. Den södra delen av Gässön som tillhör Uppsala län ligger inom det område som pga sina fina naturvärden avgränsats som förslag till naturreservat.

    Den äldre markanvändningen i form av slåtter och bete har betydelse för den säregna naturmiljön som finns här. Upphörande av den tidigare hävden bidrar till att älvängar och svämskogar växer igen vilket leder till en utarmning av den biologiska mångfalden. Andra faktorer som också bidrar är reglering av vattenflödena. Förhoppningsvis kan mitt arbet hjälpa till att bringa klarhet i den tidigare hävdens betydelse för nuvarande och framtida naturvärden.

    Kunskapar om tidigare markanvändning ger en bättre grund för beslut om skötselformer inom det eventuella naturreservatet, såsom tex uthuggning av gran och återupptagen hävd.

    I arbets första hälft ges en allmän beskrivning av området vid nedre Dalälven samt vilken betydelse hävden kan ha för tex floran. Det senare är dock inte direkt applicerbart på den aktuella ön. Till sist kommer jag in på den äldre markanvändningen på Gässön

  • 55.
    Nordvarg, Lennart
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Blåstång vid Gävleborgskusten 20022004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Blåstång vid Gävleborgskusten 2002

  • 56.
    Ojala, Maria
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Lidskog, Rolf
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Mygg och människor vid sjön Björken: Upplevelser av myggstiuationen och attityder till   bekämpningsåtgärder2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Mygg och människor vid sjön Björken: Upplevelser av myggstiuationen och attityder till   bekämpningsåtgärder

  • 57.
    Olevall, Isabell
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Vegetationsinventering och metodutprövning i nio sjöar i Ockelbo och Bollnäs kommuner augusti 19991999Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vegetationsinventering och metodutprövning i nio sjöar i Ockelbo och Bollnäs kommuner augusti 1999.

  • 58.
    Olsson, Anders
    et al.
    Skogshögskolan.
    Olofsson, Leif
    Skogshögskolan.
    Hemlingby friluftsområde Skötselplan1974Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under våren 1974 påbörjades detta arbete på uppdrag av Gävle kommun, fritidsnämnden. Syftet med arbetet är att efter ett grundläggande inventeringsarbete utforma en plan för Hemlingby friluftsområdes skötsel. Planen är anpassad till områdets karaktär av närströvområde, men även intressen av vetenskapligkulturell betydelse har beaktats.

    Hemlingbyanläggningen är av stor betydelse för motionsverksamheten i Gävle med ca 290000  besök per år. Anläggningen drivs av SKid- och friluftsfrämjandet. Det planlagda området omfattar ca 1 500 ha. Arbetet bygger på litteraturstudier, personkontakter och fältarbete. Området har indelats i skötselenheter med hjälp av flygbilder. Under fältarbetet har varje enhet beskrivits och skötselförslag upprättats.

    För att underlätta det praktiska handhavandet av planen har speciella målsättnings- och åtgärdsmallar konstruerats för skogsmark och impediment. Dessa har utnyttjats för flertalet skogsmarksenheter. Separata skötselförslag har gjorts för området närmast stigarna.

    Åtgärdsförslagen för jordbruksmarken gäller främst ett öppethållande av denna. För flera enheter har betning föreslagits.

    Arbetet har presenterats i fyra huvudavdelningar: inventering, analys, planläggning, kostnader.

    I inventeringsdelen har b1 a tagits upp anläggningens tillkomst och utveckling, organisation av driften och vissa data rörande friluftslivet. Vidare har här behandlats kulturhistoria, klimat, topografi, geologi, botanik, zoologi samt skogstillstånd. Av stort kulturhistoriskt intresse är de vikingagravar som finns i området.

    Analysdelen behandlar konflikter mellan ett rationellt ekonomiskt skogsbruk och friluftslivet. Möjligheterna att hålla jordbruksmarken öppen diskuteras, liksom frågor angående besökarantal, jakt m m.

    Inom området finns vissa slitagekänsliga hällpartier som bör skyddas. Orienteringar bör inte läggas över dessa. I övrigt torde inte slitaget vara något problem.

    Södra delen av inventeringsområdet består i stor utsträckning av dikade torvmarker, bevuxna med tät, homogen yngre skog. Dessa marker är mindre attraktiva ur friluftssynpunkt. Ett öppethållande av jordbruksmarken och motionsslingorna sker mest rationellt med användande av entransportabel flishugg.

    I planläggningsdelen ges skötselförslag för samtliga åtgärdsenheter.

    Kostnadsdelen omfattar b1 a kostnader för att hålla jordbruksmarken öppen. Ett par exempel på inoptimalförluster för skogsbruket presenteras.

     

    Gnejsgranit med stora fältspatsögon utgör den mest representerade bergarten i länt. Denna bergart uppträder i stora massiv. Ett bälte av kvartsit utgör berggrund vid gränsen till Västernorrland. I länets södra förekommer yngre granit, liksom i Orsa Finnmark i NW. Lågmetamorfa sedimentbergarter och massformiga, ibland skiffriga vulkanbergarter, S. K. Losgrönstenar finns inom samma område. Porfyrer sträcker sig in i flikar i detta område från Dalarna och Härjedalen. Jonisk sandsten finns Orsa Finnmark, liksom i Gävlesänkan i söder. Kambrosilurbergarter finns bara representerade som lösa block i de kvartära avlagringarna. Länets yngsta bergart är Dellenit, en andesit, som finns mellan Dellensjöarna i norr.

    Länets mest representerade jordart är, som i stort landet i övrigt, morän. Dess sammansättning är varierande, vad beträffar blockhalt och matrix. Normalblockig, sandig morän är vanligast. Moränens former är ofta i samstämmighet med den underliggande berggrundens former. Egenformer, i form av ändmoräner.m. ärsparsamt representerade. Isälvsavlagringarna är talrikt, i form av väl markerade åsryggar och deltan i HK-nivå. Under HK-nivå förekommer i åsarna ett antal sandfält med hittills ganska okänd genes. Svallmaterial förekommer ofta i de dalgångar,som i NW riktning drar inåt höglandet. Klapperfält omgärdar de höjder inom kustslätten, som har varit kraftigt exponerade, liksom öarna i det nuvarande kustbandet, Lera och främst mjäla utfyller de lägre liggande delarna av dalgångarna på kustslätten, liksom mindre områden längre in i landet. Mo blir rikligare representerad i sedimenten inom höglandet. Eoliska avlagringar är utbredda främst i södra delen av länet och i höglandet i nordväst. Sedimentslätterna är, med få undantag, torvfattiga.

    Isrörelsen har inom länet övergått från en i söder, kring Gävletrakten, mycket nordlig ritning till, kring Söderhamn, en tydlig avböjning mot NW och W. Räfflor vittnar om flera isrörelseriktningar, inalles tre , en första från WNW, en något senare från NW och en ung, främst representerad i kustzonen, från N och NE . Denna kuströrelse ställs i samband med en förmodad isoscillation i Gävletrakten.

    Den lokala undersökningen tillsammans med övriga resultat ger vid handen, att isen från en nordlig riktning i höjd med Söderhamn, ganska snabbt drar mot väster, samtidigt som iskanten dröjer i norra delen av länet. I höjd med kustslättens övergång i höglandet i W utjämnas denna rörelse, genom att recessionen hejdas i W av över HK uppdykande bergsområden. Isbrämet erhåller nu en jämnare linje i riktning SW-NE, och uppbrytningen tilltar krig kustöarna i NE. Isen ligger kvar i dalarna inåt, och i sprickor mellan bergshöjderna ansamlas stora material mängder. Isavsmältningen med dödisrester inom stora områden. Och med lateral dränering längs sprickor och tunnlar i dalsidorna.

  • 59.
    Qvarfordt,, Susanne
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Sveriges Vattenekologer AB.
    Fredriksson, Ronny
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Sveriges Vattenekologer AB.
    Borgiel, Mikael
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Sveriges Vattenekologer AB.
    Modellering av den marina vegetation vid Tupparna-Kalvhararna2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I september 2009 genomförde Sveriges Vattenekologer AB, på uppdrag av Länsstyrelsen i

    Gävleborgs län, en substratkartering i ett område kring ögrupperna Tupparna och

    Kalvhararna. Syftet med undersökningen var att kartlägga förekommande livsmiljöer.

     

    I denna rapport presenteras resultaten av substratkarteringen och en statistisk

    vegetationsmodellering baserad på tidigare inventeringar gjorda år 2005 och 2006. I rapporten

    finns även kartprediktioner som visar sannolik förekomst av vegetation i området.

     

    I vegetationsmodelleringen testades fyra prediktorsvariablers (vågexponering, substrat,

    lutning och djup) förmåga att förklara vegetationens utbredning i undersökningsområdet.

    Substrat och djup var de variabler som bidrog med mest till modellernas förklaringsgrad.

    Modelleringen gav mycket starka modeller (ROC-värde 0,86 - 1,0), vilket innebär att

    modellerna med hög sannolikhet kan prediktera förekomst av vegetation i området.

     

    Block var den dominerande bottentypen i större delen av undersökningsområdet vilket borde

    gynna makroalgsfloran. Kartprediktionerna indikerar att bottnarna grundare än 15 m i

    området med hög sannolikhet har minst 25 % vegetationstäckning. Stor förekomst av hårda

    bottnar och djup grundare än 15 m i större delen av undersökningsområdet skapar därmed

    förutsättningar för hög vegetationsutbredning i området.

     

    Kartprediktionerna antyder att fleråriga makroalger generellt förekommer i djupare delar av

    området medan ettåriga grönalger mest sannolikt förekommer på grunda hårdbottnar.

    Sannolikheten att finna kärlväxtsamhällen med en yttäckning över 25 % är däremot mycket

    liten i området

  • 60.
    Rune, Carin
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Vegetationen på Orarnas stränder1968Report (Other academic)
    Abstract [sv]

             Gästrikland är ett gränsområde, därmellansvensk och nordsvensk vegetation möte. Här går också en floristisk gränsav hög rang, nämligen mellan det mellaneuropeiska och cirkumborealafloraområdet. Ett stort antal sydliga arter (minst30) har sin nordgräns iGävletrakten. Anhopningen av nordgränser här motsvaras ej av någon klimatgräns.Däremot torde den gynnsamma effekten av kalkhaltig morän från sydbottniskakamborsilurområdet spela en avgörande roll för sydliga arterna framträngande

  • 61.
    Rune, Sven
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Inventering och bedömning av landskapstyper och vegetationstyper huvudsakligen ur "vetenskaplig kulturell synpunkt" inom Lillsidan i Järvsö, Ljusdals kommun1971Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapport 1971:3 Inventering och bedömning av lanskapskapstyper och vegetationstyper huvudsakligen ur vetenskaplig kulturell synpunkt inom Lillsidan i Järvsö, Ljusdals kommun.

    I Samband med den markanvändningsplanering, som pågår i anslutning till omarrondering inom Lillsidan i Järvsö, har det ansetts nödvändigt att inventera och i stora drag prioritera olika områden ur naturvårdssynpunkt. Ljusdals kommun har därför uppdragit åt undertecknad att utföra inventering och bedömning av landskapstyper och vegetationstyper huvudsakligen ue ”vetenskaplig kulturell naturvårdssynpunkt” inom Lillsidan.

    I samråd med Länsstyrelsens naturvårdsenhet och lantmäteriets specialenhet nr 2 i Gävleborgs län har inventeringen begränsats till de områden, huvudsakligen omfattande älv-, sjö- och odlingslandskapet, som redovisas på bifogade karta.

    Fältarbete och sammanställning av inventeringsresultaten har utförts i oktober 1971. Avgränsning av delområden har gjorts på flygbilder i skala 1:20 000. Områdena har senare överförts till karta i samma skala. Flygbildernas områdesnummer har därvid bibehållits.                          ( Exempel   : Flygbild nr 1 täcker området söder om Säljestavågen - Bäcken- Klacken.  Delområdena får här numren 1:1, 1:2 osv.)

    Vid bedömningen karakteriseras en naturtyp genom att vegetationstypens lättast igenkännbara komponenter anges. I allmänhet är detta vissa kärlväxter. Det bör framhållas att det inte rör sig om en botanisk inventering, utan att det är naturtypens hela organismvärld (ekosystemet), som avses ingå i bedömningen. Möjligheter saknas emellertid att enkelt beskriva ekosystemet och man får därför nöja sig med att ange t ex Växtsamhälle eller dess ledarter.  

    Följande områden, som markerats med röd färg på kartan, har ett naturskyddsvärde av den art, att det är ett länsintresse att de skyddas:

    1. Älvlandskapet Säljestavågen- Järvsöbron
    2. Sannaåsen, Storholmen, Kossholmen
    3. Sydbranten på Mörkberget
  • 62. Rune, Sven
    Naturvårdsinventering inom Storsidan, Järvsö, utförd i oktober 1973 av lektor Sven Rune, Gävle.: Textbilagor och inventeringskartor1973Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den Naturvårdsinventering som här presenteras har utförts sammanlagt under 9 dagar i slutet av september och början av oktober 1973. Arbetet planlades i samråd med lantmäteriets specialenhet nr 2 i Gävleborgs län. Därvid begränsades området till att gälla bygden längs dalgångarna på Storsidan. Arbetet skulle utföras och redovisas som inventeringen inom Lillsidan, daterad 71-11-01. Vid fältarbetet har flygbilder i skala 1:20 000 använts. Avgränsningen av delområden har gjorts på dessa, men redovisningen har skett på karta i skal 1:50 000.

  • 63.
    Rönning, Göran
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Oldhammer, Bengt
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Tjäderns framtida möjligheter i Färnebofjärdens nationalpark: En inventering 2014-20162016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under åren 2014–2016 studerades tjädern och dess habitat i Färnebofjärdens nationalpark

    eftersom en alarmerande minskning av tjädern rapporterats vid en inventering åren 2009–2011

    (Holmstedt 2013).

    Orsakerna till minskningen analyseras och besvaras i denna rapport. Huvudorsaken till att

    tjädern har minskat beror på att den missgynnats av de skogliga förändringarna i kombination

    med hur omlandet skogsbrukas. Det finns fortfarande en tjäderpopulation i området men spelen

    är små och tynande med endast 1–2 tuppar.

    Fyra–fem nya lekplatser och några tidigare ej registrerade tjäderhabitat av bra kvalitet för tjäder

    upptäcktes. Detta gjordes redan hösten 2014 då vi tillämpade en delvis annan metodik än vad

    som användes av Holmstedt (2013). Den går ut på att identifiera dels lämpliga/gynnsamma tjäderbiotoper,

    dels olika typiska spår och spårtecken tjädern lämnar efter sig, exempelvis olika

    typer av tjäderspillning, små lätta dun, vingpennor från höna respektive tupp samt arttypiska

    tjäderbetade tallar (se Rönning och Oldhammer 2013, 2014). Allt detta kräver lång erfarenhet

    och mångåriga studier av skogshöns i fält.

    Punktvis summering av rapporten:

    1. Tjädern har minskat oroväckande i nationalparken och dess närhet på grund av tidigare

    avverkningar av olikåldriga naturskogar.

    2. Den skog som vuxit upp efter avverkningarna under 1960–1970-talen består till stor del av

    gran och det har starkt missgynnat tjädern.

    3. Igenväxningen av gran är inte bara omfattande utan går också snabbt. Särskilt gäller detta

    marker med god bonitet. Skogarna blir därmed tätare och med allt mindre blåbärsris, vilket

    är starkt negativt för tjäderpopulationen.

    4. Kvarvarande lämpliga tjäderhabitat har för liten areal vilket påverkar antalet tjädrar i negativ

    riktning.

    5. Absolut ingenting talar för en ökning av tjädern på senare tid. Lämpliga tjäderhabitat har

    försvunnit sedan 1970-talets fågeltaxeringar i området och fortsätter att minska.

    6. Områdena vid Alderbäcksrör med omnejd kommer förmodligen aldrig mer att få tjäder i

    samma omfattning som tidigare rapporterats, trots att detta var centrum för tjäderstammen

    i Tinäsområdet (Holmstedt 2013). Skogarna vid Öbymossen och Göksnäset har möjligen

    något bättre framtida förutsättningar för tjäder.

    7. Stig Holmstedts (2013) pessimistiska slutsatser i inventeringen 2009–2011 stämmer, även

    om vi hittat några nya lekplatser.

    8. De sju lekplatser vi inventerat i nationalparken har med ett undantag (Hanberget) få spelande

    tjädrar, 1–2 tuppar. De har en gång haft betydligt fler tjädrar och lekplatserna har

    därmed varit mer ytmässigt utbredda. Totalt registrerades 9 spelande tuppar.

     

    9. All kvarvarande skog på Hanberget måste skyddas. Lekplatsens tjädrar kommer till stor

    del från högklassiga tjäderhabitat i nationalparken men spelar utanför dess gränser. Detta

    är största kända lekplatsen och ett bra exempel på omlandets betydelse för nationalparken.

    10. Nuvarande skogsbruk i omlandet missgynnar starkt tjädern, kanske mest tydligt på västra

    sidan där hyggena är oroväckande stora. Det finns trots detta ändå flera intressanta tjäderhabitat

    i omlandet. De avverkas nu i rask takt.

    11. Bästa åtgärderna för att gynna tjädern är att ta särskild hänsyn i intilliggande tallmarker till

    nationalparken eftersom tjädrarna rör sig mellan nationalparken och omlandet. Omlandet

    borde snarast inventeras och landskapsplaneras med skötselinstruktioner för tjädern. Vi

    föreslår en skyddszon på minst 1 kilometer utanför nationalparksgränsen där modifierade

    brukningsmetoder används istället för hyggen så långt det är möjligt. Siffran en kilometer

    är kopplad till att varje tjäderlekspopulation omfattar minst 300 hektar om man utgår från

    leken som central punkt. Det motsvarar en kilometer från lekplatsens centrum.

    Tjädergömsle.

     

    Tjädergömsle användes ibland vid lekplatserna. Tupparna flyger in på lekplatsen under sen eftermiddag ellerkväll. Varje tupp sätter sig i ett träd i sitt spelrevir och man kan då räkna antalet tuppar. På stora spel måste inventerarna ligga på flera olika platser under flera nätter för att kunna bedöma antalet tuppar korrekt. Inventerarna måste därför vara på plats senast klockan 18:00, under hönveckan helst en timme tidigare. Vid sent kvällsbesök på spelplatsen är risken stor att tjädrarna skräms bort. Ibland inträffar kvällsspel och då kan tupparna förflytta sig flera gånger på lekplatsen och mellan olika träd. Den oerfarna dubbelräknar då vanligen antalet tjädrar. Med hönor på lekplatsen kan det bli ännu mer ”flygtrafik”. Tidigt på morgonen innan det ljusnat flyger tjädrarna ner på backen och spelar. Hanberget 2015.

     

     

  • 64.
    Sahlander, Gisela
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Högberg, Fred
    Vägverket.
    Ny E4 Enånger- Hudiksvall Naturinventering: Biologisk konskvensbeskrivning1994Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detta arbete är en naturinventering av planerade sträckningen av den planerade sträckningen av ny E4 mellan Enånger och Hudiksvall och kommer att ingå som en del av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av området. Jag har av vägverket fått i uppdrag at undersöka tre alternativ för vägens sträckning: A, B och D. Denna undersökning har tre syften: TT bedöma de tänkta vägsträckningarnas inverkan på naturen i området, att visa Vägverket vilket alternativ som till sist kommer till utförande.

    Generellt bedömer jag att den landskapstyp som de föreslagna vägsträckningarna berör är vanligt förekommande i trakten. Alternativ B har jag förkastat då det skulle medföra att en biologisk intressant gransumpskog skulle ödeläggas. De två övriga alternativ är lika varandra vid första påseendet. Längs båda sträckningarna finns det värdefulla naturtyper. Vid en granskning fann jag dock att det längs vägsträcka A finns fler ”fasta” naturtyper, såsom bäckraviner, myrmarker, åkanter och hällmarker, d.v.s bestående strukturer i naturen. Dessa ” fasta” naturtyper skulle komma att förstöras av en ny väg. Slutsatsen blir att jag förordar alternativ D som ny E4 mellan Enånger och Hudiksvall. När det gäller valet av vägtyp tror jag att det inte har någon större betydelse för naturen vare sig det blir en motorväg eller en motortrafikled.

  • 65.
    Sahlin, Erik
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Insektsinventering i Långängarnas naturreservat: Gävleborgs län 20082011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Långängarnas naturreservat ligger i Gävleborgs län, Sandvikens kommun (Fig. 1) och utgörs av en ca 33 ha stor, bördig asp- och grandominerad skog med inslag av bland annat björk, klibbal, gråal och tall. Vissa delar av området har inslag av ädla lövträd, framför allt ask och lönn. Området var fram till för cirka 150 år sedan ängsmark som hävdades av närbelägna byar. Trädskiktet har idag en ålder på ungefär 80 till 110 år i de centrala delarna av området.

    De största naturvärdena är knutna till levande och döda lövträd, framför allt asp, och till den bördiga marken.

     

    I området finns frodvuxna granar och mängden död ved av gran har ökat stadigt de senaste åren. Därför finns det numera även naturvärden kopplat till gran. För att ta reda på hur insektsfaunan ser ut på framförallt asp men även på gran inventerade Meloe Entomologi Långängarnas naturreservat under 2008 på uppdrag av Länsstyrelsen i Gävleborgs län.

     

    Syftet med inventeringen var förutom att öka kunskapen om insektsfaunan även att ge vägledning i det framtida skötselarbetet, samt om aspen bör gynnas genom skötselinsatser.

  • 66.
    Salmonsson, Jonas
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västernorrland.
    Bader, Pekka
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västernorrland.
    Skoglig naturvärdesinventering – av ett urval hällmarker längs Västernorrlands läns kust2015Report (Other academic)
  • 67.
    Stegman, Bo
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. AB Miljöanalys.
    Tillståndet i skogsmark i Gävleborg: Utbytesaciditet, utbytbara baskatjoner och katjonbyteskapacitet1991Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Provtagning

    Samtliga provpunkter är förlagda efter en kraftledning. Provtagning har skett 10–25 m in skogen från skogsbrynet intill kraftledningsgatan.

    Utbytesaciditet och utbytbart aluminium

    Utbytesaciditet uppgick till mellan 5–60% av katjonbyteskapaciteten(CEC) på provatgningsdjupet0,0m. De flesta prover hade mellan 20–50% Utbytesaciditet A1 utgjorde mellan   0–10% av CEC i de flesta profilerna. På provatagningsdjupet 0,05–0,1 m var Utbytesaciditet mellan 35–95% av CEC. Utbytesaciditet var jämnt utspridd inom detta intervall. Utbytbart A1 stod för mellan drygt 5–35% av CEC.

    På provtagningsdjupet 0,2–1,0m Uppgick Utbytesaciditet till mellan 5–95%av CEC, med flertalet prover inom intervallet 50–80% Utbytbart A1 stod för mellan 0-drygt 40% av CEC.

    Flertalet prover fanns inom intervallet 10–40% A1.

    Katjonbyteskapacitet(CEC) och Utbytbara baskatjoner

    För provtagningsnivån 0,0m var CEC betydligt större än för övriga provtagningsnivåer. I genomsnitt 27,0 mekv/100g jord. CEC var i genomsnitt för provtagningsnivån 0,05-0,1m 6,5 mekv/100 g jord och för 0,2-1,0m 2,9 mekv/ g jord.

    Mängden utbytbara baskatjoner var i genomsnitt 17,4 mekv/100g jord för provtagningsnivån 00m, 1,3 mekv/100 g jord och 1,2mekv/100g jord för provtagningsnivåerna 0,05-0,1m respektive 0,2-1,0m.

    Utbytbart Na uppvisade jämnaste fördelningen bland proverna på samtliga provtagningsnivåer. K, Mg och Ca hade en betydligt större spridning. Ca uppvisade störst spridning.

    Basmättnadsgrad och PH

    Korrelationen mellan PH och Basmättnadsgrad var god på provtagningsnivå 0,0 m och 0,2-1,0 m, Nivån 0,05-0,1 m uppvisade ingen korrelation mellan PH och Basmättnadsgrad. För nivån 0,0m motsvarades ett givet PH- värde av en högre Basmättnadsgrad jämför med nivån 0,2-1,0 m djup.

  • 68.
    Stridh, Bengt
    Naturskyddsföreningen i Ljusdal, Ljusdals kommun,Gävleborgs Botaniska sällskap.
    Persson, Tony
    Naturskyddsföreningen i Ljusdal, Ljusdals kommun,Gävleborgs Botaniska sällskap.
    Kläppaängarna, Ljusdal: Naturinventering 19921994Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Gävleborgs Botaniska Sällskap och Naturskyddsföreningen i Ljusdal har under 1992 hjort en naturinventering inom ca 6 km² på Kläppaängarna i Ljusdal på uppdrag av Ljusdals kommun. Kärlväxter, fåglar och insekter har i första hand inventerats. Aldre uppgifter har speciellt eftersökts. Djur och fjärilar utom dagfjärilar dokumenterades översiktlig.

    Sedan1997 ingår Kläppaängarna i det område längs Mellanljusnan som klassas som riksintressant för den vetenskapliga naturvården och det roliga friluftslivet i Naturresurslagen.

    Området har dock inte erhållit något skydd. Syftet med inventeringen var att dokumentera naturvärden som bakgrund för ett eventuellt bildande av naturvårdsområde eller naturreservat.

  • 69.
    Ståhl, Peter
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Skyddsvärda myrar i Gävleborgs län1985Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är resultat av en översiktlig naturvårdsinventering av myrar som pågått 1981–1985. Rapporten har utarbetats för att i första hand tjäna som underlag i ärenden som rör våtmarkernas utnyttjande exv. skogsdikning och torvtäkt. Inventering har också syftat till att ge ökade kunskaper om länets natur som underlag för naturvårdsplanering och annan fysisk planering.

    Inventering omfattar samtliga myrar större än 50 ha samt ett urval mindre, huvudsakligen naturvårdsintressanta myrar.

    Stommen i inventeringen utgör flygbilstolkning som gett information om bl. a myrtyp, hydrologi och påverkan (skador). Denna information har kompletterats med fältkontroller och riktade inventeringar av flora och fågelfauna.

    Sammanlagt har information om geologi, hydrologi, flora och/eller fauna sammanställas för ca 860 myrar. Huvudelen av rapporten omfattar beskrivning av de 343 områden (362 myrar), som bedömts hysa särskilda naturvärden.

    Flera beskrivna lokaler har i några fall knutits samman till s k storområden.

    Här föreligger framträdande naturvärden och särskilt stort intresse av att bibehålla ett större område hydrologisk intakt och så fritt från störningar som möjligt. Hit hört t.ex. extremrikkärren söder om Trösken och Gebbarområdet.

    De beskrivna områdena har klassts i en tregradig skala där klass 1 utgör den högsta skyddsklassen.

  • 70.
    Ståhl, Peter
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Växter vid Färnebofjärden: En inventering av kärlväxter och vegetation i Färnebofjärdens nationalpark 2011-20132015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Växter vid Färnebofjärden,

    En inventering av kärlväxter och vegetation i Färnebofjärdens nationalpark 2011-2013

  • 71. Svenska Naturskyddsföreningen, Sandvikenkretsen
    Områden av intresse för den vetenskapliga och kulturella naturvården: Sammanställd av svenska Naturskyddsföreningen Sandvikenkretsen Arbetsgruppen för naturinventeringar1972Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    1972:7 Områden av intresse för den vetenskapliga och kulturella naturvården

    Följande sammanställning avser att presentera de viktigare områden/objekt som framkommit vid en översiktlig naturinventering i Gävleborgs län.

    Vi utfört endast en detaljinventering av det material som omnämns i denna sammanställning. Detta område är körsjön i Sandviken kommun.

  • 72. Thuresson, Mats
    Ladängssjön: Resultat från en inventering av vattenväxter 20112013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under två besök i maj och augusti 2011 inventerade personal från Länsstyrelsen i Stockholms län vattenväxter i det planerade naturreservatet Ladängssjön i Norrtälje kommun. Även bottenfaunan var rik med noteringar av bland annat blodigel och mindre vattensalamander.

  • 73.
    Vesslèn, Göran
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Bengtsson, Johanna
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Inventering  av blåtryffel (Chamonixia caespitosa) i Gävleborgs län 20082009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Blåtryffel är en underjordisk svamp som är ca 1-2 x 3-5 centimeter stor. Den är

    tillplattat rundad eller något oregelbunden formad. Systematiskt är den närmast

    släkt med sopparna. Fruktkroppen till svampen känns igen då den skiftar färg

    från vit till blå när den blottläggs.

    Blåtryffeln är klassad som starkt hotad (EN) i den nationella rödlistan. I Sverige

    är arten idag känd från 36 lokaler där skogen inte blivit avverkad. Totalt är

    svampen känd från strax över 50 lokaler i världen. Blåtryffeln bildar mykorrhiza

    med gran och ställer specifika krav på sin livsmiljö. Den hittas i äldre granskogs

    raviner

    med ytligt rörligt markvatten och som har permanent fuktig mark. Granskogen

    ska ha hög bonitet och lång obruten kontinuitet. I den näromliggande

    miljön ska det finnas gott om markbunden död ved samt välutvecklade barr- och

    mossmattor. Denna miljö kan påträffas i bäckraviner och bergsluttningar med

    ytligt rinnande källor. Närvaro av blåtryffel signalerar ett granekosystem vi inte

    har mycket kvar av vare sig i länet eller i landet: äldre ravingranskog med hög

    fuktighet. Den tål inga avverkningar som kan förändra luftfuktigheten på lokalen.

    I blåtryffelns livsmiljö finns ofta flera andra skyddsvärda arter. Blåtryffeln har

    tidigare eftersökts i länet med negativt resultat. Vid 2008 års inventering besöktes

    15 lokaler i Gävleborgs län. Blåtryffel påträffades på två lokaler i länet, båda

    fyndplatserna ligger väster om Ockelbo

  • 74.
    Wikars, Lars-Ove
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Oldhammer, Bengt
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Hotade arter i norra Hälsinglands lövskogar2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vi inventerade ett stort antal lövrika skogar i norra Hälsingland mellan Ramsjö i

    väster och Hassela i öster. Särskilt eftersöktes tre arter av vedskalbaggar i björkved

    (djupsvart brunbagge, nordlig blombock och stor svartbagge), en vedskalbagge

    som lever i bark på döda aspar (aspbarkgnagare) samt en lavart som finns

    på levande aspar (liten aspgelélav). Många andra arter registrerades vid inventeringarna.

    Förutom att inventera arter noterade vi även skogens tillstånd, särskilt

    med avseende på lövträdens vitalitet och föryngring.

     

    Djupsvart brunbagge påträffades i ett enda bestånd (Brassbergets NR) medan

    inga säkra fynd gjordes av stor svartbagge och nordlig blombock (trots riktade

    eftersök). Aspbarkgnagare hittades i fyra bestånd, varav rikligast i Brassbergets

    sydsluttning. Liten aspgelélav påträffades i 16 områden, varav rikligt i Brassberget,

    Lammåsen, Måndagstjärn, Stensjön och Styggsjön.

     

    Baserat på fynd av dessa och andra hotade arter framstår Brassberget med omgivning

    som ytterst värdefullt. Andra viktiga områden för bevarande av arter

    knutna till lövträd är Burvassåsen, Hagåsen, Selberget och Måndagsberget.

    Dessa områden har förekomster av arter som ej hittats i Brassberget.

     

    Det största akuta hotet mot dessa arter är sannolikt slutavverkning och omvandling

    av naturskog till plantager. Förutom att minska areal av lämplig livsmiljö

    ökar även fragmenteringen av artförekomster. Vi ser redan idag tydliga tecken på

    att många arter lider av fragmentering i det undersökta landskapet. På sikt hotas

    arternas förekomster av att nya lövrika bestånd ej uppkommer. I allmänhet konstaterades

    det att föryngring av asp, sälg och vårtbjörk ofta sker, men att denna

    endast undantagsvis når ovan beteshöjd. Många hyggen och ungskogar har dock

    ofta ett stort inslag av lövträd, främst av glasbjörk.

     

    Vi bedömer det som att lövträden i äldre bestånd sällan hotas akut genom konkurrens

    av gran. Ofta kan flera generationer av lövträd ses i samma bestånd, där

    varje generation sannolikt föryngrats efter brand. Gamla aspar är ofta påtagligt

    vitala, medan äldre vårtbjörk ofta är utgående i samma bestånd.

     

    Många av de bestånd vi undersökt saknar idag skydd mot skogsbruk (om än

    flertalet helt eller delvis omfattas nyckelbiotoper och tänkta utvidgningar i naturreservat).

    Den viktigaste åtgärden bör vara att undanta en större areal äldre

    lövrik skog från normalt skogsbruk. Den näst viktigaste åtgärden torde vara att

    hägna in föryngring av lövträd, särskilt av asp som ofta finns i begränsade bestånd.

    En tredje åtgärd kan vara i vissa yngre lövträdsbestånd att öka lövträdens

    konkurrensförmåga genom att gallra bort barrträd. För det fjärde bör naturvårdsbränning

    användas eftersom detta möjliggör för lövträden att föryngra sig från

    frö, samt skapar optimala utvecklingsmiljöer för många av de arter som lever

    i lövträdsved. För det femte bör lövträden i högre grad gynnas i intilliggande

    produktionsbestånd vid alla skogliga åtgärder (röjning, gallring, hänsyn). Här

    bör dessutom uttag av skogsbränsle undvikas efter slutavverkning i bestånd med

    lövträd.

     

    För att möjliggöra detta arbete bör skogsbolag, länsstyrelsen och skogsstyren

    gemensamt avgränsa lämpliga skötsel- och skyddsområden och för dessa ta fram

    en skötselplan där olika naturvårdsinstrument tillåts samverka mer effektivt och

    koncentrerat. Denna rapport kan ses som en del i ett underlag för detta arbete.

  • 75.
    Winkler et al, Manuela
    Executive, Universitet.
    The rich sides of mountain summits – a pan-European view on aspect preferences of alpine plants2016In: Journal of Biogeography, ISSN 0305-0270, E-ISSN 1365-2699Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aim In the alpine life zone, plant diversity is strongly determined by localtopography and microclimate. We assessed the extent to which aspect and itsrelatedness to temperature affect plant species diversity, and the colonizationand disappearance of species on alpine summits on a pan-European scale.

    Location Mountain summits in Europe’s alpine life zone.

    Methods Vascular plant species and their percentage cover were recorded inpermanent plots in each cardinal direction on 123 summits in 32 regionsacross Europe. For a subset from 17 regions, resurvey data and 6-year soil temperatureseries were available. Differences in temperature sum and Shannonindex as well as species richness, colonization and disappearance of speciesamong cardinal directions were analysed using linear mixed-effects and generalisedmixed-effects models, respectively.

    Results Temperature sums were higher in east- and south-facing aspects thanin the north-facing ones, while the west-facing ones were intermediate; differenceswere smallest in northern Europe. The patterns of temperature sumsamong aspects were consistent among years. In temperate regions, thermal differenceswere reflected by plant diversity, whereas this relationship was weakeror absent on Mediterranean and boreal mountains. Colonization of species waspositively related to temperature on Mediterranean and temperate mountains,whereas disappearance of species was not related to temperature.

    Main conclusions Thermal differences caused by solar radiation determineplant species diversity on temperate mountains. Advantages for plants on easternslopes may result from the combined effects of a longer diurnal period ofradiation due to convection cloud effects in the afternoon and the shelteredposition against the prevailing westerly winds. In northern Europe, long summerdays and low sun angles can even out differences among aspects. On Mediterranean summits, summer drought may limit species numbers on thewarmer slopes. Warmer aspects support a higher number of colonization events. Hence, aspect can be a principal determinant of the pace of climateinduced migration processes.

  • 76.
    Wänstrand, Ingrid
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Fiskyngel och undervattensvegetation i Axmars naturreservat, Gävleborgs län2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Grunda havsvikar är i regel mycket viktiga reproduktions- och uppväxtmiljöer för fisk. Här

    finns det substrat för lek, skyddande växtlighet, föda för de snabbt växande fiskynglen, och i

    opåverkade områden, en lämplig uppväxtmiljö vad gäller fysikaliska och vattenkemiska

    betingelser. Grunt vatten i kombination med förhållandevis lång omsättningstid ger upphov

    till höga vattentemperaturer under vår och försommar vilket främjar fiskynglens tillväxt. Den

    förhöjda vattentemperaturen i trösklade grunda havsvikar anses vara en av två huvudfaktorer

    till varför de är så viktiga för fiskarnas reproduktion. Den andra huvudfaktorn anses vara

    bottenvegetationen vars positiva inverkan kan antas bero på flera olika faktorer. Förutom att

    utgöra leksubstrat och en skyddad miljö för fiskyngel finns stora delar av födan för fiskyngel i

    anknytning till växtligheten.

    Syftet med föreliggande studie var att utföra en noggrann inventering av 6-10 grunda

    havsvikar i Axmars naturreservat i Gävleborgs län. Målsättningen är att resultaten från

    undersökningen ska kunna ligga till grund för såväl miljöövervakning av grunda vikar som

    för skydd av värdefulla marina miljöer

  • 77.
    Ånell, Claes
    KM LAB AB.
    Inventering av kärlväxter och mossor runt Kringelgruvan 19991999Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Med anledning av Woxna Graphite AB: s grafitbrytning vid Kringelgruvan genomförde KM Lab en inventering av  kärlväxter och mossor kring anläggningen  under sommaren 1999.

    Undersökningen är en upprepning av den inventering som utfördes sommaren 1997. Vid den senaste inventeringen uppmärksammades att den mest påtagliga miljöpåverkan sker på Stormyran, som ligger nära sandmagasinet. Magasinet är ej tätt varför processvatten läcker ut mot Stormyran. Analyser har visat att vattnet är surt och innehåller bland annat höga halter sulfatjoner. Mycket av växtligheten är skadad på grund av detta och många arter har eller håller på att dö ut helt medan andra arter börjar etablera sig.

    När inventeringen avslutades hade ett projekt för att minska utsläppen påbörjats av Woxna Graphite AB, som gick ut på att gräva ett uppsamlingsdike precis nedom den läckande dammen och därifrån pumpa tillbaka vattnet till dammen.

  • 78.
    Öhman, Johanna
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Inventering av kärlväxter och mossor runt Kringelgruvan 20012001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sommaren 2001 genomförde ALcontrol AB en inventering av myrarna runt Woxna Graphites anläggning vid kringelgruvan. Inventering var en del av den av Länsstyrelsen föreskrivna miljökontrollen och en upprepning av två tidigare inventeringar.

    Den kalkrika berggrunden i området har gjort att myrarna har utvecklats till rikkärr. Detta gör i sin tur att många sällsynta och kalkgynnade arter så som piprensamossa Paludella squarrosa och guckusko Cypripedium calceolus trivs. Strax norr om Stormyran ligger en stor damm som ska rena det sura, metallrika processvattnet från grafitbruket innan vattnet släpps ut i naturen. Läckage från denna damm har haft stor miljöpåverkan på den norra delen av Stormyran. 1997, i samband med den andra inventeringen, grävdes uppsamlingsdiken mellan dammen och myren för att pumpa tillbaka läckande vatten. Det syns en enorm skillnad mellan dikena, där så gott som all vegetation är död, och myren. Trots det har de sällsynta rikkärrsarterna i norra delen av myren konkurrerats ut av försurningstålliga arter. Längre söderut och i kanterna av myren är påverkan mindre. Det ligger dock en från svavellukt över hela området och även över Fuglasvamyran. Dessutom har Stormyrans naturliga vattentillflöde strypts, vilket gör att myren är torrare än tidigare. Förutom de stora förändringarna på Stormyran har även en viss förändring kunnat konstateras på Fuglasvamyran. Denna ligger något längre bort men även den får sitt vatten från gruvområdet. De områden av vatten från Stormyran mår dock betydligt  bättre. Östermyrorna som ligger längs bort från reningsdammen verkar ha klarat sig från någon större påverkan.

  • 79.
    Östman, Örjan
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Universitet, Uppsala University.
    Hävdens betydelse för mängden översvämningsmyggor i nedre Dalälvsområdet- del 22013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hävdens betydelse för mängden översvämningsmyggor i nedre Dalälvsområdet- del 2

  • 80.
    Östman, Örjan
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Universitet, Uppsala University.
    Wengström, Åsa
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Universitet, Uppsala University.
    Hävdens betydelse för mängden översvämningsmyggor i nedre Dalälvsområdet2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hävdens betydelse för mängden översvämningsmyggor i nedre Dalälvsområdet

  • 81.
    Naturreservatet Sävasjön: vegetationskartering och förslag till skötsel.1984Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Naturreservatet sävasjön, vegetationskartering och förslag till skötsel.

  • 82.
    Värdefull natur i Bomhus: Natur- och kulturinventering Holmsundsskogen och Rudsjöområdet 19961996Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Holmsundsskogen och Rudsjöområdet

    Holmsundsskogen är ett skogsområde beläget mellan Bomhus kyrka och furuviksvägen. Tillsammans med Rudsjön är arealen ca 75 ha. SE karta sida 4.

    Efter stormfällningen 1954, då ca 5ha av den äldre skogen föll, har ingen egentlig avverkning skett. På stormfällningsytorna finns nu orörda ungskogar, i övrigt är skogen äldre, delvis mycket gammal.

    Kalkpåverkan är påtaglig med rik markflora och många krävande växter och ädla lövträd. En gång- och cykelväg anlagd på en värmekulvert skär igenom området i öst-västlig riktning. Här finns också en elbelyst motionsslinga och en naturstig, som hembygdsföreningen märkt ut med skyltar.

    Skötseln bör anpassas till de stora naturvärden och de fritidsaktiviteterna som finns inom området.

    Delen norr om kulvertvägen bör skötas för att förstärka befintliga naturvärden. Söder om kulvertvägen kan normala skogliga ingrepp utföras i undervisningssyfte. Områdets närhet och behov av undervisningsobjekt gör skogen lämplig som s k skolskog.

    Området runt Rudsjön har delvis en annan karaktär. Motionsslingan fortsätter här runt sjön. Delarna mellan Rudsjön och bebyggelsen har delvis parkkaraktär med äldre skog. Men här finns även alkärr och ren björkskog samt ett unikt mindre område med gamla grova vårtbjörkar.

    Sjön är mycket näringsrik och vid stranden och vattnet finns många krävande växter. Rudsjön är även en rik och känd fågelbiotop.

12 51 - 82 of 82
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf