Publications
Change search
Refine search result
1234567 51 - 100 of 6587
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Ahrens, Lutz
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Vogel, Lisa
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Wiberg, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Analysis of per- and polyfluoroalkyl substances (PFASs) and phenolic compounds in Swedish rivers over four different seasons2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Per- and polyfluoroalkyl substances (PFASs) and phenolic compounds are emerging

    organic pollutants characterized by their persistency, bioaccumulation and toxicity potential.

    In this study, 28 PFASs and 10 phenolic compounds were investigated in 10 Swedish rivers

    over four different seasons (October 2016, January 2017, April 2017 and July 2017). The

    objective was to investigate the levels, composition profiles, sesonal trends and fluxes for

    both compound classes. In total, 7 out of 28 PFASs and 9 out of 10 phenolic compounds were

    detected in surface water from the 10 rivers. The average concentration in all samples was 3.2

    ng L-1 for Σ28PFASs (median 2.4 ng L-1, n = 40), while 230 ng L-1 for the sum of the phenolic

    compounds (median 0 ng L-1, n = 38). Highest average Σ28PFAS concentrations were found

    in Rönneån with 10 ng L-1 (median 11 ng L-1), followed by Norrström with 9.0 ng L-1

    (median 9.1 ng L-1), whereas no PFASs were detected in Umeå älv and Ångermanälven. On

    the other hand, highest average of the sum of the phenolic compound concentrations were

    found in Nyköpingsån with 1500 ng L-1 (median 57 ng L-1), while for the other rivers the

    average ranged between 50 ng L-1 and 140 ng L-1, except for Emån where TBP was only

    detected in one sample with 0.33 ng L-1. This indicates that PFASs and phenolic compounds

    origin from different sources. The dominant PFASs were perfluorobutane sulfonic acid

    (PFBS, 38 % of the Σ28PFASs), perfluorooctanoic acid (PFOA, 21 %), and perfluorooctane

    sulfonic acid (PFOS (branched), 8.9 %), while the dominant phenolic compounds were 4-

    nonylphenol (4-NP, 67 %), 4-tert-nonylphenol-diethoxylate (4-NP-EO2, 20 %), and 2,4,6-

    tribromophenol (TBP, 10 %). The concentrations of PFASs and phenolic compounds were

    relatively constant during the four investigated seasons which indicates a relatively steady

    input of these two compound classes into the river systems. The daily fluxes of Σ28PFAS was

    estimated to be in total 220 g d-1 (81 kg year-1), whereas the daily fluxes of phenolic

    compounds was estimated to be 16000 g d-1 (5700 kg year-1) for all 10 investigated rivers.

    The Annual Average Environmental Quality Standard (AA-EQS) of the EU Water

    Framework Directive (WFD) was exceeded in 33% (n = 13) of the surface water samples for

    the sum of linear and branched PFOS and in 13% (n = 5) of the surface water samples for 4-

    NP. This indicates that there is a potential risk for the aquatic environment. The AA-EQS of

    4-octylphenol (4-OP) and pentachlorophenol (PCP) was not exceeded in any surface water

    sample.

  • 52.
    Akselsson, Cecilia
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ferm, Martin
    Hallgren Larsson, Eva
    Knulst, Johan
    Lövblad, Gun
    Malm, Gunnar
    Regional övervakning av nedfall och effekter av luftföroreningar:   2000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    IVL har tillsammans med länen (Luftvårdsförbund och Länsstyrelser) och Naturvårdsverket utförtett projekt under tre år (1997 till 1999) där de framtida metoderna för att övervaka luftföroreningarmed regional upplösning har utretts och utvecklats. Utredningen har resulterat i ett förslag till framtidaregional miljöövervakning av luftföroreningar som omfattar en kombination av mätningar ochresultat från andra program. Samordningen innebär att resultatredovisningen blir mer komplett ochanpassad till nya krav på indikatorer och uppföljningsmått. Programmet omfattar följande moment;deposition, halter i luft och markvatten, modellberäkningar, lagring, bearbetning och utvärdering avdata, redovisning samt samordning, kvalitetssäkring och programutveckling. Samarbetsprojektet harutvärderat de olika momenten och utvecklat rutiner för lagring, bearbetning och redovisning avresultat i form av länsrapporter och en hemsida. Förbättrade metoder att mäta och beräkna den totaladepositionen av baskatjoner och kväve till skog har utvecklats inom projektet.

  • 53.
    Akselsson, Cecilia
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Lunds Universitet.
    Hellsten, Sofie
    Swedish Environmental Protection Agency. IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Per Erik
    Swedish Environmental Protection Agency. IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Swedish Environmental Protection Agency. IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Tillståndet i skogsmiljön i Västra Götalands län: Resultat från Krondroppsnätet t.o.m.september 20132014Report (Other academic)
  • 54.
    Akselsson, Cecilia
    et al.
    Lunds Universitet.
    Hellsten, Sofie
    Swedish Environmental Protection Agency. IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Swedish Environmental Protection Agency. IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Per Erik
    Swedish Environmental Protection Agency. IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Krondroppsnätet i södra Sverige -övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön: Resultat till och med september 20162017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna andra omgång av årsrapporter inom Krondroppsnätets Program 2015-2020 fokuserar vi på en analys av hur atmosfäriskt nedfall, och effekterna på markvattenkemi, av försurande och övergödande ämnen har förändrats under de senaste 19 åren. Vi redovisar denna analys såväl nationellt som för södra Sverige separat. Vi visar även resultaten för samtliga mätstationer i södra Sverige var för sig i Bilaga 1.De europeiska utsläppen till luft av svavel har minskat med nästan 90 % mellan 1990 och 2014. Motsvarande minskning för kväveoxider är drygt 50 %. Sverige har minskat sina utsläpp i ungefär samma omfattning. Mer problematiskt är det med ammoniak, där Europas utsläpp endast minskat 24 % och Sveriges utsläpp knappt förändrats alls. Lufthalterna av svavel- och kväveoxider på olika platser i Sverige har generellt minskat i samma utsträckning som rapporterade utsläppsminskningar, vilket utgör en värdefull bekräftelse av metodiken för svensk och europeisk utsläppsrapportering.De minskade svavelutsläppen i Europa har kraftigt reducerat svavelnedfallet i Sverige sedan slutet av 1980-talet. I de högst belastade sydvästra delarna av södra Sverige har nedfallet minskat från omkring 20 till under 4 kg per hektar och år. Under det hydrologiska året 2015/16 understeg svavelnedfallet 1 kg per hektar och år på flertalet mätplatser i Sverige. En bidragande orsak till den låga nivån på nedfallet 2015/16 var de låga nederbördsmängderna i stora delar av landet.Effekterna av det minskade svavelnedfallet syns även tydligt i minskade svavelhalter i markvattnet på 50 cm markdjup vid flertalet platser i Sverige, även om svavelprocesser i marken gör att minskningen ofta inte är lika kraftig som nedfallsminskningen.Markvattnet är dock fortfarande försurat på många platser, framför allt i stora delar av södra Sverige. Den syraneutraliserande förmågan, ANC, har varit negativ på flertalet platser under den senaste treårsperioden, och pH har varierat från mycket surt, mindre än 4.4, på flera av platserna i söder, till över 5.2 på några platser i de mellersta/norra delarna av södra Sverige. Ungefär hälften av mätplatserna i södra Sverige visar på en signifikant, men långsam, återhämtning från försurning. Den långsamma återhämtningen beror dels på frigörelse av tidigare i marken adsorberat svavel (svaveldesorption), dels på att vittringen, som är den process som motverkar försurningen, generellt är långsam i de relativt näringsfattiga moränmarker som finns i södra Sverige.Det samlade nedfallet av oorganiskt kväve (nitrat + ammonium), uppmätt som våtdeposition på öppet fält, har under perioden mellan 1996/97 och 2015/16 minskat statistiskt säkerställt vid 7 av 24 platser i Sverige. Av de 10 platserna i södra Sverige minskade våtdepositionen av kväve vid två av dessa. Beräknat totalt nedfall av oorganiskt kväve, som summan av torr- och våtdeposition till skogsmark, har för de tre senaste hydrologiska åren överskridit den kritiska belastningen för barrskog, 5 kg N/ha/år, i hela södra och drygt hälften av mellersta Sverige. Även den kritiska belastningen för lövskog, 10 kg N/ha/år, överskrids i stora delar av sydvästra Sverige, där lövskogsandelen är hög. Överskridanden kan leda till påverkan på markvegetationen i skogsekosystemen, samt risk för läckage av nitrat till yt- och grundvatten.Nitrat förekommer dock hittills sällan i markvattnet i ostörda skogsekosystem, förutom i de sydvästligaste delarna av Sverige. Som våra mätningar i södra Sverige inom Krondroppsnätet visat kan dock halterna av nitrat öka till ganska höga nivåer i markvattnet efter relativt begränsade stormskador.

  • 55.
    Akselsson, Cecilia
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Lunds Universitet.
    Karlsson, Per Erik
    Swedish Environmental Protection Agency. IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Swedish Environmental Protection Agency. IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hellsten, Sofie
    Swedish Environmental Protection Agency. IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Tillståndet i skogsmiljön i Västra Götalands län: Resultat från Krondroppsnätet till och med 2016/172018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Nedfallet av svavel- och kväveföreningar i Västra Götalands län har under decennier legat långt över vad skogsmarken samt sjöar och vattendrag tål. Det bedrivs därför en omfattande kalknings-verksamhet i länet. Kvarvarande försurningsproblematik beror på en kombination av ett historiskt högt svavelnedfall och en låg syraneutraliserande förmåga hos skogsmarken.Nedfallet av svavel till skogen i länet låg i början av 1990-talet mellan 10 och 25 kg S per hektar och år, men har minskat i stort sett i takt med minskade utsläpp av svavel från Europa. Det hydro-logiska året 2016/17 låg svavelnedfallet mellan 0,2 och 2,0 kg S per hektar och år i länet.Som ett resultat av det minskande svavelnedfallet har försurningstillståndet i skogsmarken förbättrats. Halterna av svavel i markvattnet har minskat vid alla nu aktiva mätplatser i Västra Götaland, och för pH har en ökning kunnat konstateras vid två av tre platser med tillräckligt långa tidsserier för en trendanalys. I början av 1990-talet saknades buffringskapacitet (syraneutraliserande förmåga, ANC) i markvattnet vid i stort sett alla mätplatser i länet, det vill säga ANC var negativt. Under 2000-talet har nu aktiva mätplatser närmat sig en positiv buffringskapacitet, med värden för ANC nära noll (se figur). Vid två av fyra platser har dock ANC de senaste åren återigen blivit negativ. För att sjöar och vattendrag i länet ska återhämta sig krävs att vattnet som passerat skogsmarken kan bidra med en betydande buffrande förmåga, det vill säga att ANC är klart positivt.Det totala nedfallet av oorganiskt kväve till länet under 2016/17 överskrider den kritiska nivån som antagits för att motverka förändringar av artsammansättningen hos markvegetationen, 5 kg kväve per hektar och år för barrskog, i hela länet. Motsvarande kritiska nivå för lövskog, 10 kg per hektar och år, överskrids i länets sydvästligaste delar under 2016/17. Om kvävenedfallet överstiger vad skogsekosystemet kan ta hand om finns det risk för att kväve läcker till bäckar och sjöar. Nitrat har i vissa fall uppträtt i förhöjda halter vid provytor med växande skog i länet. Vid en provyta i länet där granarna dött som ett resultat av ett angrepp av granbarkborre, uppträdde under flera år mycket höga halter av nitrat i markvattnet, vilket indikerar att kväveläckage kan uppstå vid störningar av skogsekosystemen i länet.

  • 56.
    Akselsson, Cecilia
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Lunds Universitet.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Swedish Environmental Protection Agency. IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Per Erik
    Swedish Environmental Protection Agency. IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Tillståndet i skogsmiljön i Västra Götalands län: Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i VästraGötalands län från perioden oktober 2013 till september 2014. Resultaten relateras tilltidigare års mätningar. I Västra Götalands län görs mätningar av lufthalter (vid en plats), avnedfall på öppet fält (vid två platser) samt av nedfall via krondropp och markvattenkemi(vid fem platser).Svaveldioxid- och kvävedioxidhalterna i luften har minskat signifikant under både sommarochvinterhalvår sedan mätstarten vid Hensbacka. Under 2013/14 var svaveldioxidhalternadock högre jämfört med de sex föregående åren. Även svavelnedfallet i krondroppet harminskat signifikant vid alla länets mätplatser sedan mätstarten. Under 2013/14 varieradesvavelnedfallet (utan havssalt) i länet mellan 1 och 2,5 kg per hektar. Statusen i markvattnettyder på bestående försurningsproblem för skogsmarken, men visar också att det pågår enlångsam återhämtning, med stigande pH och ANC och minskande halter oorganisktaluminium, vid de mest försurningsdrabbade mätstationerna. Vid övriga mätstationer, sominte varit lika drabbade av försurningen, har ingen återhämtning skett, och ANC är runtnoll.Kvävenedfallet, som följs främst på öppet fält på grund av interncirkulation i kronorna iskogsytorna, visar på en signifikant minskning vid Hensbacka, en av de två mätstationersom har tillräckligt lång mätserie för att man ska kunna göra en tidsserieanalys. Under2013/14 var kvävenedfallet i nederbörden mellan 7 och 8 kg per hektar. Det totalakvävenedfallet till skog kan antas vara cirka 25 % högre i länet på grund av torrdepositionentill skogen, vilket gör att det beräknas till 9-10 kg per hektar under 2013/14. Den kritiskabelastningsgränsen med avseende på övergödning till skog har satts till 5 kg per hektar ochår. Gränsen överskrids därmed med bred marginal i hela länet och har även gjort så underlång tid. I Västra Götalands län har halterna av ammonium- och nitratkväve i markvattnetgenerellt varit relativt låga förutom vid ett fåtal tillfällen. Vid en nyligen avveckladmätstation har höga halter nitrat i markvattnet uppmätts efter ett angrepp avgranbarkborre, vilket tyder på en pågående upplagring av kväve i länets skogsmark som kanresultera i kväveläckage i samband med andra störningar.Resultat för nedfall av svavel och kväve samt markvattenkemi från Krondroppsnätet haranvänts till de fördjupade utvärderingarna avBara naturlig försurning och Ingenövergödningsom slutförts under 2015.Under 2014 utvärderades Skogsstyrelsens program för observationsytor (obsytor), dåprogrammet avslutades under 2013. Inom obsyte-programmet, som startade 1984, harmätningar i träd och mark gjorts på hundratals ytor i Sverige. Merparten avKrondroppsnätets ytor utgör en delmängd av obsytorna. En slutsats från utvärderingen varatt obsyte-programmets mätningar bör fortsätta på Krondroppsnätets ytor, då de tvåmätprogrammen ger unika möjligheter till studier av orsakssamband för hela kedjan frånnedfall till tillstånd i träd och mark.31 juli 2014 startade i Västmanland den största skogsbranden i modern tid i Sverige. Rökenspreds över ett stort område och vissa indikationer tyder på att NO2-halterna i luft endastpåverkades av branden i begränsad omfattning i närområdet.Mellan 31 augusti 2014 och 27 februari 2015 inträffade det största vulkanutbrottet på Islandsedan 1783, vilket påverkade luftföroreningssituationen i Sverige. Vulkanutbrottetproducerade svavelemissioner i nivå med hela Europas samlade svavelutsläpp.Mätningarna inom Krondroppsnätet visade att lufthalterna av SO2, framförallt i norraSverige, var kraftigt förhöjda under september 2014. Ytterligare utredning om påverkanfrån vulkanen i nedfallet i olika delar av Sverige kommer under 2015.

  • 57.
    Akselsson, Cecilia
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Lunds Universitet.
    Stadmark, Johanna
    Swedish Environmental Protection Agency. Lunds Universitet.
    Kahlert, Maria
    Swedish Environmental Protection Agency. SLU.
    Vattenkvalitet i skogsbäckar 1999-2016: En analys av tidstrender i brukade och obrukade avrinningsområden i sydvästra Sverige2018Report (Other academic)
  • 58. Akselsson, Cecilia
    et al.
    Westling, Olle
    Nedfall av luftföroreningar i fjällområden i Jämtlands län 1995 till 19992000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under vintern 1994/95 påbörjades depositionsmätningar i sex olika fjällområden Jämtland, med syftet att kvantifiera depositionen (nedfallet) av främst försurande luftföroreningar (svavel och kväve). På varje lokal finns en mätstation för nederbördsinsamling på öppen mark på hög höjd (935-1410 m.ö.h) och en på låg höjd (420-820 m.ö.h.). På tre lokaler finns även krondroppsmätningar i trädgränsen för granskog (620-780 m.ö.h.). Mätningarna har visat att nederbördskemiska undersökningar på kalfjället medför betydande osäkerheter i både uppmätta nederbördsmängder och halter av olika ämnen på grund av hård vind och hög dimfrekvens. Det gör att uppmätt deposition i form av nederbörd på hög höjd måste korrigeras och beräknas med hjälp av mätningarna på lägre höjd, samt uppskattad nederbördsökning med höjden. Den högsta depositionen av luftföroreningar under perioden 1995 till 1999 uppmättes under granar vid trädgränsen. Träden tar emot både våtdeposition, i form av nederbördens föroreningar, och torrdeposition, främst föroreningar i molndimma. Generellt beräknades nederbörden öka med höjden i denna studie, men halten av föroreningar i nederbörden antogs vara konstant. Det gör att den beräknade depositionen på kalfjället var högre än på öppna områden på lägre höjd. Under den korta period (fyra år) som mätningar pågått, var det främst vädermässiga olikheter som gav upphov till skillnader i deposition mellan åren. Nederbördsmängden i fjällnära skog, uppmätt som krondropp, samvarierade mellan fjällen och även med närliggande stationer i mätprogram i skogsytor utanför fjällregionen. Även svavelhalten samvarierade, men halten var högre i den fjällnära skogen än i skog på lägre höjd, vilket troligen beror på en större mängd dimdeposition. Det var över lag högre halter av luftföroreningar i nederbörd och krondropp under vinterperioden än under sommarperioden, såväl på hög och låg höjd som i den fjällnära skogen. Hög nederbörd på sommaren kan dock göra att depositionen är störst den årstiden, även om halterna är lägre. I de flesta fall var halterna av luftföroreningar högst i krondropp i fjällnära skog, jämfört med nederbörd på öppna ytor. Den uppmätta och beräknade årliga depositionen av svavel och kväve i fjällnära skog och på kalfjället i Jämtland var 50 till 100 % högre än i områden utanför fjällkedjan. Mätningarna kunde inte visa någon gradient på de olika fjällen från söder till norr i länet. Nivån på depositionen var måttlig jämfört med områden i södra Sverige, men fjällområdena i norra Sverige är i många fall mycket känsliga för tillförsel av försurande luftföroreningar. Det kan göra att även måttlig deposition kan leda till att kritiska belastningsgränser överskrids.

  • 59.
    Albin, Maria; Björk, Jonas; Lövkvist, Håkan,
    Universitetssjukhuset i Lund, arbets- och miljömedicin.
    Exponering för omgivningsbuller i Skåne: Omfattning och miljömedicinsk bedömning2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En kartläggning av exponering för omgivningsbuller i Skåne och en miljömedicinsk bedömning av dess effekter har genomförts. Som underlag har använts trafik på statliga vägar, med beräkningar baserade på GIS-metodik, samt modeller för vägbullerbelastning i tätorter av olika storlek från såväl statliga som kommunala vägar. Uppgifter om störning och hälsotillstånd har hämtats från Folkhälsoenkät Skåne 2000. Den övervägande delen av befolkningen (3 av 4) bor i områden som inte är tysta (ekvivalentnivå över 40 dB(A). Nära var femte person i Skåne beräknas vara utsatt för omgivningsbuller från vägtrafik överskridande 55 dB(A) ekvivalentnivå över dygnet. I Malmö och Burlöv beräknas minst var fjärde invånare ha sådan exponering. För tåg- och flygtrafik saknas underlag för motsvarande beräkningar. Det fanns bland personer som beräknades vara exponerade över dessa nivåer en tendens till att oftare rapportera koncentrationsstörning. För personer som i större utsträckning kan antas vistas och arbeta hemma dagtid (hemarbetande, pensionärer, studerande, arbetslösa) var ökningen statistiskt signifikant (Oddskvot=3,5, 95% konfidensintervall 1,3-8.9), medan ingen effekt sågs hos de förvärvsarbetande. Inga statistiskt säkerställda samband sågs med sömnstörning eller blodtrycksmedicinering. Trafikbuller i bostaden upplevs som ganska mycket, eller mycket störande av var femtonde person i Skåne (7%). Flertalet av dessa, motsvarande 5% i hela befolkningen, anger att det är vägtrafiken som stör dem. Motsvarande 2-3% av befolkningen anger att trafikbullret ofta ger störd vila/avkoppling, insomning, respektive väckning. Kartläggningen visar att underlaget för hälsorelaterad miljöövervakning av exponering för trafikbuller är bristfälligt i flera avseenden. Trots detta visar kartläggningen att exponeringen för trafikbuller är ett betydande problem för befolkningen i Skåne. Problemet är särskilt uttalat i vissa kommuner där riktade insatser är befogade. Det är ur miljömedicinsk synpunkt angeläget att underlaget för fortsatt miljöövervakning av exponering för trafikbuller förbättras och därefter fortsatt uppdateras, med god tillgänglighet för olika samhällsinstanser.

  • 60. Alenius, Beatrice
    Nätprovfiske i Bolmen 20122013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bolmen provfiskades sju nätter i början på augusti 2012 av medlemmar ur Bolmens fiskevårdsområdesförening. Syftet med provfisket var att göra en statusbedömning för vattenförvaltningen, men framförallt att följa utvecklingen av fiskbestånden i sjön för att kunna förvalta fisken på ett hållbart sätt. Provfisket ska ligga till grund för en uppdatering av fiskevårdsplanen i Bolmen. Resultaten från provfisket är viktiga för att kunna föreslå eventuella förändringar i planen och peka ut vilka åtgärder som är viktigast för föreningen att arbeta med.

    Sjön nätprovfiskades senast 2004 av medlemmar i fiskevårdsområdesföreningen, i samband med utarbetandet av en lokal fiskevårdsplan. Fisket 2012 utfördes enligt samma metod som användes 2004. Man satte 103 bottensatta nät och 16 pelagiska nät. Fångsten bestod av abborre, benlöja, björkna, braxen, gers, gädda, gös, lake, mört, sik och siklöja. Enligt uppgift finns det även bergsimpa, elritsa, sutare, öring, ål och eventuellt sarv i sjön. Biomassan dominerades av gös, följt av abborre och fisksamhället i Bolmen får anses som rovfiskdominerat.

    Fångsten per ansträngning var jämförelsevis låg, ungefär hälften så stor som jämförvärdena både vad gäller antal och vikt per nät. Detta indikerar att sjön hyser förhållandevis lite fisk i förhållande till dess förutsättningar. Även i sjöns grundområden fångades förvånansvärt lite fisk. Fångsten per ansträngning var lägre än jämförvärdena för samtliga arter utom gös, där både antal och vikt per nät låg nära de nationella jämförvärdena.

    Gös är den art som tycks ha gynnats mest av förhållandena i sjön de senaste åren. Antal fångade individer per nät var cirka 50% större 2012 jämfört med 2004 och 1997. Vikten per nät var nära dubbelt så stor 2012 jämfört med 2004 och 1997. Vattnet i sjön har blivit brunare de senaste decennierna och siktdjupet har minskat. Gös främjas ofta i konkurrensen med gädda och abborre i sjöar med begränsat siktdjup och högt färgtal. Gädda är svår att övervaka med hjälp av nätprovfiske, då den sällan fångas i översiktsnät. För abborre var vikten per nät betydligt lägre vid provfisket 2012 jämfört med 1997-2004. Motsvarande trend kan även ses hos mört. Fångsten per ansträngning var ungefär hälften så stor 2012 jämfört med tidigare provfisken. Rekryteringen ser inte ut att ha varit stark de senaste åren.

    Även sikfångsterna var lägre 2012 jämfört med 2004 och betydligt lägre jämfört med 1997. Vid provfisket 1998 fångades däremot mindre sik än 2012. Endast 11 sikar fångades vid provfisket 2012 och beståndet får anses som svagt. En liknande beståndsutveckling kan ses hos siklöjan. Ökat predationstryck från gös, ökat färgtal och ökad temperatur är troligtvis faktorer som påverkar sik och siklöja negativt. Dessa arter är beroende av klart, kallt och syrerikt vatten i sjöns djupa delar.

    Den ekologiska statusen hos fisksamhället i Bolmen får anses, efter en expertbedömning, som måttlig. Sjön tycks inte vara särskilt påverkad av övergödning eller försurning. Däremot syns tydliga förändringar hos fisksamhället de senaste 10-15 åren. Framförallt har totalfångsterna minskat och tätheterna av abborre och mört var mycket låga vid provfisket 2012. En annan parameter som förändrats mycket sedan sjön provfiskades 2004 är andelen fiskätande abborrfiskar. Den stora gösfångsten och den ringa fångsten av vitfisk gör att andelen abborrfiskar bedöms som hög för en sjö av Bolmens karaktär. Flera av dessa förändringar har troligtvis en koppling till det ökade färgtalet i Bolmen under tidsperioden.

  • 61. Alenius, Beatrice
    Nätprovfiske i Bolmen 20122013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bolmen provfiskades sju nätter i början på augusti 2012 av medlemmar ur Bolmens fiskevårdsområdesförening. Syftet med provfisket var att göra en statusbedömning för vattenförvaltningen, men framförallt att följa utvecklingen av fiskbestånden i sjön för att kunna förvalta fisken på ett hållbart sätt. Provfisket ska ligga till grund för en uppdatering av fiskevårdsplanen i Bolmen. Resultaten från provfisket är viktiga för att kunna föreslå eventuella förändringar i planen och peka ut vilka åtgärder som är viktigast för föreningen att arbeta med. Sjön nätprovfiskades senast 2004 av medlemmar i fiskevårdsområdesföreningen, i samband med utarbetandet av en lokal fiskevårdsplan. Fisket 2012 utfördes enligt samma metod som användes 2004. Man satte 103 bottensatta nät och 16 pelagiska nät. Fångsten bestod av abborre, benlöja, björkna, braxen, gers, gädda, gös, lake, mört, sik och siklöja. Enligt uppgift finns det även bergsimpa, elritsa, sutare, öring, ål och eventuellt sarv i sjön. Biomassan dominerades av gös, följt av abborre och fisksamhället i Bolmen får anses som rovfiskdominerat. Fångsten per ansträngning var jämförelsevis låg, ungefär hälften så stor som jämförvärdena både vad gäller antal och vikt per nät. Detta indikerar att sjön hyser förhållandevis lite fisk i förhållande till dess förutsättningar. Även i sjöns grundområden fångades förvånansvärt lite fisk. Fångsten per ansträngning var lägre än jämförvärdena för samtliga arter utom gös, där både antal och vikt per nät låg nära de nationella jämförvärdena. Gös är den art som tycks ha gynnats mest av förhållandena i sjön de senaste åren. Antal fångade individer per nät var cirka 50% större 2012 jämfört med 2004 och 1997. Vikten per nät var nära dubbelt så stor 2012 jämfört med 2004 och 1997. Vattnet i sjön har blivit brunare de senaste decennierna och siktdjupet har minskat. Gös främjas ofta i konkurrensen med gädda och abborre i sjöar med begränsat siktdjup och högt färgtal. Gädda är svår att övervaka med hjälp av nätprovfiske, då den sällan fångas i översiktsnät. För abborre var vikten per nät betydligt lägre vid provfisket 2012 jämfört med 1997-2004. Motsvarande trend kan även ses hos mört. Fångsten per ansträngning var ungefär hälften så stor 2012 jämfört med tidigare provfisken. Rekryteringen ser inte ut att ha varit stark de senaste åren. Även sikfångsterna var lägre 2012 jämfört med 2004 och betydligt lägre jämfört med 1997. Vid provfisket 1998 fångades däremot mindre sik än 2012. Endast 11 sikar fångades vid provfisket 2012 och beståndet får anses som svagt. En liknande beståndsutveckling kan ses hos siklöjan. Ökat predationstryck från gös, ökat färgtal och ökad temperatur är troligtvis faktorer som påverkar sik och siklöja negativt. Dessa arter är beroende av klart, kallt och syrerikt vatten i sjöns djupa delar. Den ekologiska statusen hos fisksamhället i Bolmen får anses, efter en expertbedömning, som måttlig. Sjön tycks inte vara särskilt påverkad av övergödning eller försurning. Däremot syns tydliga förändringar hos fisksamhället de senaste 10-15 åren. Framförallt har totalfångsterna minskat och tätheterna av abborre och mört var mycket låga vid provfisket 2012. En annan parameter som förändrats mycket sedan sjön provfiskades 2004 är andelen fiskätande abborrfiskar. Den stora gösfångsten och den ringa fångsten av vitfisk gör att andelen abborrfiskar bedöms som hög för en sjö av Bolmens karaktär. Flera av dessa förändringar har troligtvis en koppling till det ökade färgtalet i Bolmen under tidsperioden.

  • 62. Alenius, Beatrice
    Nätprovfiske i Flåren 20122013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Flåren provfiskades med 40 bottensatta nät och 4 pelagiska nät i mitten på augusti 2012 (för nätläggningskarta se bilaga 1). Provfisket utfördes av personal från Länsstyrelsen i Jönköping och representanter från föreningen bistod med hjälp under det praktiska utförandet. Syftet med provfisket var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Flåren provfiskades inom delprogrammet ”Fisk i värdefulla vatten”, ämnat att följa beståndsutvecklingen i sjöar som är värdefulla ur naturvärdes- eller fiskesynpunkt. Provfiskeresultatet ska ligga till grund för föreningens beslutsfattning om vilka fiskevårdsåtgärder som är viktigast att arbeta med. I föreliggande provfiskeutvärdering ges exempel på några åtgärdsförslag för den fortsatta förvaltningen av fiskevattnet.

    Vid provfisket fångades 11 arter; abborre, benlöja, braxen, gers, gädda, gös, lake, mört, sarv, siklöja och sutare. Förutom de fångade arterna finns det även ål i sjön. Ål sätts ut årligen och det finns gott om ål i sjön. Fångsten per ansträngning låg relativt nära jämförvärdena i de standardiserade bedömningsgrunderna, både antals- och viktmässigt.

    Fisksamhället är rovdominerat och biomassan i provfiskefångsten dominerades av gös, vilken utgjorde 38% av den totala vikten. Då Flåren provfiskades 2004 utgjorde gösen cirka 18% av biomassan. För gös var fångsten per ansträngning mer än dubbelt så stor 2012 jämfört med 2004. Längdföredelningen hos de fångade gösarna visar på god föryngring hos beståndet. För abborre var fångsten per ansträngning däremot hälften så stor 2012 jämfört med 2004. Det växande gösbeståndet kan ha haft negativ inverkan på abborrbeståndet, dels genom födokonkurrens men också genom ökat predationstryck. Enligt fiskevårdsområdesföreningen har även gäddbeståndet minskat. Gös främjas ofta i konkurrensen med gädda och abborre i sjöar med begränsat siktdjup och högt färgtal. Färgtalet har ökat i Flåren de senaste decennierna och har under 2000-talet varit betydligt färgat. Gösen är bättre på att känna vibrationer från bytesfisken än abborre och gädda och är därmed bättre anpassad för jakt i grumliga vatten.

    Fångsten av mört var något mindre 2012 jämfört med 2004. Fångsten av siklöja var mycket sparsam. Siklöjan är en viktig födoresurs för sjöns rovfiskar. Det är sannolikt att sjöns stora gösbestånd påverkat siklöjan negativt. Dessutom har vattnet blivit brunare i Flåren på senare tid och sjön drabbas tidvis av syrebrist i bottenvattnet. Brunare vatten innebär ökad temperatur och ökad syreförbrukning, vilket kan ge syrebrist i bottenvattnet. Siklöjan är beroende av klart, kallt och syrerikt vatten.

    Den ekologiska statusen hos fisksamhället i Flåren bedöms som god enligt de standardiserade bedömningsgrunderna. Ingen fiskart uppvisade några försurningsrelaterade störningar och sjöns fisksamhälle uppvisade inte heller tecken på övergödning. Den parameter som får sämst bedömning och som försämrats mest sedan sjön provfiskades 2004 är andelen fiskätande abborrfiskar. Den stora gösfångsten gör att andelen abborrfiskar bedöms som hög för en sjö av Flårens karaktär. Kvoten mellan abborre och karpfisk har också försämrats, då andelen abborre i fångsten var lägre 2012 än 2004. Artdiversiteten och den totala fångsten per ansträngning bedömdes som goda.

    Länsstyrelsen vill i samband med denna rapport passa på att rikta ett stort tack till föreningen för dess gästfrihet och hjälp i samband med provfisket.

  • 63. Alenius, Beatrice
    Nätprovfiske i Jönköpings län 20102011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten är en redovisning och bedömning av tjugofyra sjöar som nätprovfiskats av Länsstyrelsen i Jönköpings län under sommaren 2010. Syftet med provfisket var att göra en statusbedömning för vattenförvaltningen av samtliga sjöar, samt att utvärdera kalkningens effekt på fiskfaunan i kalkade sjöar.

  • 64. Alenius, Beatrice
    Nätprovfiske i Jönköpings län 20112012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten är en redovisning och bedömning av sexton sjöar som nätprovfiskats av Länsstyrelsen i Jönköpings län under sommaren 2011. Syftet med provfiskena var att göra statusbedömningar för vattenförvaltningen samt att utvärdera kalkningens effekt på fiskfaunan i kalkade sjöar. I vissa fall utgjorde provfisket en uppföljning av biologisk återställning i form av mörtutsättningar i sjöar som varit så försurade att de förlorat sina mörtbestånd. Provfisket i Rasjön utgjorde även underlag i den förvaltnings- och utvecklingsplan som utarbetats för Rasjön och Rakalvens fiskevårdsområde under 2011. Även i Storasjön, Sävsjön, Majsjön och Store-Malen var syftet med provfisket att resultaten skulle utgöra underlag i den förvaltnings- och utvecklingsplan som utarbetas för Västerån. Syftet med provfisket i Ralången var att resultaten ska utgöra underlag för ett eventuellt decimeringsfiske av karpfisk i sjön. Stensjön provfiskades på uppdrag av Jönköpings kommun.

  • 65. Alenius, Beatrice
    Nätprovfiske i Noen 20122013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Noen provfiskades i början på augusti 2012. Syftet med provfisket var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Noen provfiskades inom delprogrammet ”Fisk i värdefulla vatten”, ämnat att följa beståndsutvecklingen i sjöar som är värdefulla ur naturvärdeseller fiskesynpunkt. Provfiskeresultatet ska ligga till grund för föreningens beslutsfattning om vilka fiskevårdsåtgärder som är viktigast att arbeta med. Provfisket utfördes av personal från Länsstyrelsen i Jönköping och representanter från föreningen bistod med hjälp under det praktiska utförandet. Fisket utfördes enligt standardiserad metod för provfiske med översiktsnät. Man satte 48 bottennät och 6 pelagiska nät.

    Fiskfaunan är artrik. Vid provfisket fångades abborre, braxen, gers, gädda, mört, sarv, siklöja och sutare. Man fick dessutom signalkräfta i näten. Förutom de fångade arterna finns det enligt fiskevårdsområdesföreningen även lake och ruda i sjön. Fångsten per ansträngning var betydligt högre än jämförvärdena i de standardiserade bedömningsgrunderna, både antals- och viktmässigt. Den rikliga fångsten tyder på att fisksamhället är talrikt.

    Noen har tidigare nätprovfiskats 1895, 1967 och 1996. Då Noen provfiskades 1967 utgjorde mört en betydligt större andel av den totala fångsten, jämfört med 1996 och 2012. Mörten gynnas av näringsrika förhållanden. När näringstillförseln till sjön minskat har fisksamhället istället kommit att domineras av abborre.

    Abborre utgjorde två tredjedelar av det totala antalet fångade fiskar under provfisket 2012 och över häften av den totala vikten. En mycket stor andel av de fångade abborrarna, ungefär hälften av individerna, var årsyngel. Det fångades dessutom en större andel stor abborre vid provfisket 2012 än 1996. Det fångades fem gäddor under provfisket 2012. På grund av sitt relativt stationära beteende underskattas gäddan ofta vid nätprovfiske. Det är därför svårt att bedöma gäddbeståndets storlek utifrån fångsten vid nätprovfiske.

    Syrebrist i bottenvattnet är ett problem som förekommer i Noen. Siklöjan hör till de arter som drabbas hårdast när djupvattnet blir syrefritt under sommaren, eftersom den föredrar det kalla vattnet under språngskiktet. Beståndet av siklöja är sparsamt och har minskat betydligt sedan sjön provfiskades på 1960-talet. Troligtvis påverkas även laken negativt av syrebristen i bottenvattnet, genom kraftigt minskat livsutrymme.

    Enligt de standardiserade bedömningsgrunderna bedöms den ekologiska statusen med avseende på fisksamhället vara god i Noen. Ingen fiskart uppvisade några försurningsrelaterade störningar. Andelen fiskätande abborrfiskar bedöms vara god och kvoten mellan abborre och karpfisk är också mycket god. De parametrar som får sämst bedömning är fångsten per ansträngning, som var betydligt högre än jämförvärdena i de standardiserade bedömningsgrunderna, både antals och viktmässigt.

    Länsstyrelsen vill i samband med denna rapport passa på att rikta ett stort tack till föreningen för dess gästfrihet och hjälp i samband med provfisket.

  • 66. Alenius, Beatrice
    Nätprovfiske i Noen 20122013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Noen provfiskades i början på augusti 2012. Syftet med provfisket var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Noen provfiskades inom delprogrammet ”Fisk i värdefulla vatten”, ämnat att följa bestånds-utvecklingen i sjöar som är värdefulla ur naturvärdes eller fiskesynpunkt. Provfiskeresultatet ska ligga till grund för föreningens beslutsfattning om vilka fiskevårdsåtgärder som är viktigast att arbeta med. Provfisket utfördes av personal från Länsstyrelsen i Jönköping och representanter från föreningen bistod med hjälp under det praktiska utförandet. Fisket utfördes enligt standardiserad metod för provfiske med översiktsnät. Syrebrist i bottenvattnet är ett problem som förekommer i Noen. Siklöjan hör till de arter som drabbas hårdast när djupvattnet blir syrefritt under sommaren, eftersom den föredrar det kalla vattnet under språngskiktet. Enligt de standardiserade bedömnings-grunderna bedöms den ekologiska statusen med avseende på fisksamhället vara god i Noen. Ingen fiskart uppvisade några försurningsrelaterade störningar.

  • 67. Alenius, Beatrice
    Nätprovfiske i Solgen 20132014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Solgen provfiskades med 40 bottensatta nät och 6 pelagiska nät i månadsskiftet juli-augusti 2013 (för nätläggningskarta se bilaga 1). Provfisket utfördes av personal från Länsstyrelsen i Jönköping tillsammans med representanter från fiskevårdsområdesföreningen och fiskeklubben. Solgen provfiskades inom delprogrammet "Fisk i värdefulla vatten", ämnat att följa beståndsutvecklingen i sjöar som är värdefulla ur naturvärdes- eller fiskesynpunkt. Provfisket finansierades av fiskevårdsområdesföreningen, Eksjö kommun och Länsstyrelsen i Jönköpings län. Syftet med provfisket var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Provfiskeresultatet ska också ligga till grund för fiskevårdsområdesföreningens fortsatta fiskevårdsarbete. I föreliggande provfiskeutvärdering ges exempel på några åtgärdsförslag som kan vara positiva för den fortsatta förvaltningen av fiskevattnet.

    Vid provfisket fångades sju arter; abborre, braxen, gös, mört, sarv, siklöja och sutare. Dessutom fångades karpfiskar som bedömdes vara hybrider mellan mört och braxen. Det satt även en del signalkräftor i näten. Förutom de fångade arterna finns det även gädda, lake och ruda i sjön. Fisksamhället är rovfiskdominerat och vid provfisket dominerades biomassan av gös, vilken utgjorde 38% av den totala vikten. Antalsmässigt dominerades fångsten av abborre. I de bottensatta näten var fångsten per ansträngning ungefär dubbelt så stor som jämförvärdena i de standardiserade bedömningsgrunderna, både antals- och viktmässigt.

    Solgen har tidigare nätprovfiskats 1985, dock enligt äldre metodik. Då fångades abborre, braxen, gädda, gös, mört, sarv och siklölja. Det fångades ingen gädda vid provfisket 2013. På grund av sitt relativt stationära beteende underskattas gäddan ofta vid nätprovfiske. Det är därför svårt att bedöma gäddbeståndets storlek utifrån fångsten vid nätprovfiske.

    Abborrbeståndet tycks vara starkt och det råder god balans mellan abborre och karpfisk. För braxen var fångsten per ansträngning förhållandevis hög, medan den var normalstor för mört. Gös utgjorde en betydande andel av provfiskefångsten och fångsten per ansträngning var relativt hög i de bottensatta näten. Det är sannolikt att etableringen av gös påverkat siklöjan negativt. Fångsten av siklöja var mycket fåtalig och beståndet är troligtvis svagt. Även vid provfisket 1985 fångades endast ett fåtal siklöjor. Siklöjan hör dessutom till de arter som drabbas hårdast när djupvattnet blir syrefritt under sommaren eftersom den föredrar det kalla vattnet under språngskiktet. Under provfisket var sjön temperaturskiktad och språngskiktet låg på cirka 10 meters djup. Det var syrebrist under språngskiktet.

    Nätprovfisket i Solgen 2013 visar på måttlig status enligt bedömningsgrunderna för fisk (EQR8). Framförallt är det den stora mängden gös som gör att flera parametrar avviker från jämförvärdena i bedömningsgrunderna. Andelen fiskätande abborrfiskar bedöms som stor och fångsten per ansträngning var cirka dubbelt så stor som de förväntade värdena. Den högra fångsten per ansträngning tyder på att Solgen är näringspåverkad. Arbete pågår för att minska näringsbelastningen på Solgen.

    Länsstyrelsen vill i samband med denna rapport passa på att rikta ett stort tack till fiskevårdsområdesföreningen och fiskeklubben för deras gästfrihet och hjälp i samband med provfisket.

  • 68. Alenius, Beatrice
    Nätprovfiske i Ärnanäsasjön 20122013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ärnanäsasjön provfiskades två nätter i månadsskiften juli-augusti 2012 på uppdrag av fiskevårds-områdesföreningen, Sävsjö kommun och Länsstyrelsen i Jönköpings län. Syftet var att göra en statusbedömning för vattenförvaltningen samt att undersöka om det fortfarande finns sik kvar i sjön, då arten enligt uppgift inte fångats på 2 år. Ärnanäsasjön är av särskilt intresse då den utgör ytvattentäkt för Stockaryds samhälle. Sjön har inte provfiskats tidigare, därför var det också viktigt att belägga vilka fiskarter som finns.fisket utfördes enligt standardiserad metod för provfiske med översiktsnät (SIS, 2006) varpå 26 bottensatta nät och 4 pelagiska nät lades ut. Fångsten bestod av abborre, benlöja, gädda, mört, sik och sutare. Dessutom fick man signalkräfta i näten. Enligt uppgift finns det även lake i sjön. Förut fanns det braxen i sjön, men sedan början på 1990-talet har arten förekommit mycket sparsamt och det är tveksamt om det finns braxen i Ärnanäsasjön idag. Fångsten per ansträngning låg nära jämförvärdena både antals- och viktmässigt. Biomassan i både de bottensatta och pelagiska näten dominerades av mört och fisksamhället får anses som vitfiskdominerat. Det fångades inga årsyngel av mört, troligtvis eftersom dessa var för små för att kunna fångas vid tidpunkten för provfisket. Rekryteringen tycks ha sett god ut tidigare år. För abborre var fångst per ansträngning något lägre än de nationella jämförvärdena. Det fanns årsyngel i fångsten och utfallet av leken 2012 verkar ha varit lyckat. Andelen potentiellt fiskätande abborrar var lägre än jämförvärdena i de standardiserade bedömningsgrunderna. Enligt fiskevårdsområdesföreningen finns det gott om grov abborre i sjön, men då nätens placering slumpas ut har de ej hamnat där abborrfisket anses vara som bäst. Benlöja fångades framförallt i de pelagiska näten. Benlöjan uppehåller sig vanligen i grundområden eller i den öppna vattenmassan. Man fångade endast en gädda under provfisket. Artens levnadssätt gör att nätprovfiske sällan ger en rättvis bild av gäddbeståndet i en sjö. Sutare underrepresenteras också ofta, på grund av sitt vegetationsbundna levnadssätt. Ärnanäsasjön har inte provfiskats tidigare. Därför är det svårt att avgöra hur fisksamhället förändrats över tid. Enligt uppgift har sikbeståndet minskat kraftig och fångsten per ansträngning var mycket låg vid provfisket. För att siken ska trivas krävs kallt vatten, vilket oftast kräver stora djup, samt stora öppna vattenmassor, annars kan arten konkurreras ut av vitfisk såsom mört. Den mycket begränsade djuphålan, den ökade brunifieringen och risken för syrebrist under språngskiktet på sommaren gör att de fysiska förhållandena i Ärnanäsasjön inte är särskilt gynnsamma för siken. Den ekologiska statusen hos fisksamhället i Ärnanäsasjön bedöms som god. Sjön tycks inte vara särskilt påverkad av övergödning eller försurning.

  • 69. Alenius, Beatrice
    Nätprovfiskeutvärdering Flåren 20122013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Flåren provfiskades med 40 bottensatta nät och 4 pelagiska nät i mitten på augusti 2012 (för nätläggningskarta se bilaga 1). Provfisket utfördes av personal från Länsstyrelsen i Jönköping och representanter från föreningen bistod med hjälp under det praktiska utförandet. Syftet med provfisket var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Flåren provfiskades inom delprogrammet ”Fisk i värdefulla vatten”, ämnat att följa beståndsutvecklingen i sjöar som är värdefulla ur naturvärdes- eller fiskesynpunkt. Provfiskeresultatet ska ligga till grund för föreningens beslutsfattning om vilka fiskevårdsåtgärder som är viktigast att arbeta med. I föreliggande provfiskeutvärdering ges exempel på några åtgärdsförslag för den fortsatta förvaltningen av fiskevattnet. Den ekologiska statusen hos fisksamhället i Flåren bedöms som god enligt de standardiserade bedömningsgrunderna. Ingen fiskart uppvisade några försurnings-relaterade störningar och sjöns fisksamhälle uppvisade inte heller tecken på övergödning. Den parameter som får sämst bedömning och som försämrats mest sedan sjön provfiskades 2004 är andelen fiskätande abborrfiskar. Den stora gösfångsten gör att andelen abborrfiskar bedöms som hög för en sjö av Flårens karaktär. Kvoten mellan abborre och karpfisk har också försämrats, då andelen abborre i fångsten var lägre 2012 än 2004. Artdiversiteten och den totala fångsten per ansträngning bedömdes som goda.

  • 70.
    Alexandersson, Hans
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Bohuskustens häckfågelfauna 2001‒2009 Förekomst, reproduktion och habitat2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under nio år (2001 ‒2009) har Svensk Naturförvaltning AB, på uppdrag av länsstyrelsen, initierat och utfört inventeringar av fåglar i Västra Götalands läns marina skärgård. Arbetet har syftat till att övervaka trender i antal och utbredningsmönster för olika fågelarter, samt att identifiera eventuella effekter av predation och miljöstörning på deras populationer. Vidare har målsättningen varit att ta fram underlag för att kunna utvärdera olika förvaltningsåtgärder och naturvårdsprojekt. Inventeringarna har gett information om förändringar i antal och utbredning för fågelarter som vistas längs Bohuskusten under häckningssäsongen. Liknande information har samlats in även för andra arter som är karaktäristiska inslag i denna miljö och/eller kan påverka fågelfaunan, såsom knubbsäl, mink och makaonfjäril. Information har även samlats in angående kullstorlek och döda fåglar.

    I denna rapport redovisas resultaten av inventeringarna. Av samtliga 79 fågelarter som påträffades under inventeringarna var det sex (8%) som ökade påtagligt i antal. Den art som ökade mest var grågås, följd av vitkindad gås, silvertärna, storskarv, toppskarv och ängspiplärka. Ytterligare 22 arter (28%) uppvisade en positiv trend. Tolv arter (15%) uppvisade en påtaglig minskning.

    Sånglärkan minskade mest, följd av, i tur och ordning, kråka, stare, berguv, näktergal, drillsnäppa, havstrut, gulärla, knölsvan, korp, gråsiska och strandskata. För ytterligare 39 arter (49%) påvisades en negativ trend. En analys av populationsutvecklingen för de 56 arter som påträffades i större antal under inventeringarna ger en liknande bild. Totalt sett har alltså fler arter uppvisat en negativ (64%) än en positiv (36%) trend under inventeringsperioden. En jämförelse mellan de 56 arternas populationsutveckling längs Bohuskusten och i landet i övrigt under de senaste tio åren visar att fler arter har haft en sämre än en bättre utveckling längs Bohuskusten jämfört med i övriga landet under 2000-talet. Kanadagås och tornfalk visar en starkt negativ skillnad, och ytterligare åtta arter avviker klart till Bohuskustens nackdel, nämligen knölsvan, strandskata, fiskmås, tordmule, gök, ärtsångare, kaja och korp. För tre arter är utvecklingen längs Bohuskusten betydligt bättre jämfört med landet i övrigt; vitkindad gås, gråtrut och ängspiplärka.

    När det gäller förändringen i utbredning längs Bohuskusten finner man att en del arter som haft en negativ populationstrend trots allt har utvidgat sitt utbredningsområde. Däremot finns det ingen art som har ökat i antal samtidigt som dess utbredningsområde har minskat.

    Artdiversiteten längs Bohuskusten ökade under inventeringsperioden. Detta som en effekt av att de vanligaste arterna minskade i antal snarare än att antalet arter ökade. Områden med någon form av skydd verkar inte ha någon generell effekt på artrikedomen. Däremot kan områden skyddas för att bevara en speciell biotop som förekommer i begränsad omfattning och som är viktig för vissa arter, t.ex. tobisgrissla. Skyddsområden är även viktiga för knubbsälen.

    För 18 arter inventerades kullstorleken, vilken ökade för två arter, nämligen fisktärna och ängspiplärka. För tre arter minskade kullstorleken under inventeringsperioden; knölsvan, strandskata och skrattmås.

    Antalet döda fåglar som hittades under inventeringsperioden minskade. För en art var minskningen statistiskt säkerställd, nämligen gråtrut

    Under hösten och vintern 2002/2003 gjordes för första gången i landet ett försök att skatta minkpopulationens storlek längs Bohuskusten genom en regelrätt inventering och information från avskjutning. Resultaten av denna undersökning har redovisats i tidigare rapporter (Wallin m.fl. 2002, 2003). I övrigt har minkpopulationen varit stabil eller svagt ökande under inventeringsperioden.

    Sommaren 2002 dog tusentals knubbsälar i en epizooti längs Västkusten. Följaktligen minskade antalet knubbsälar i skärgården med 33 % mellan 2002 och 2003. Därefter har populationen stabiliserats på en lägre nivå. Totalt sett kan endast en svag nedgång konstateras under inventeringsperioden.

  • 71.
    Alexandersson, Solbritt
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Kvicksilver och cesium i fisk1995Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Data om kvicksilver och cesium i insjöfisk i länet har sammanställts i syfte att beskriva tillståndet i länet som ett underlag för bedömning av konsumtionsmöjligheter enligt de kostråd som finns. Ett annat syfte har varit att systematisera befintliga data för senare uppföljningar inom ramen för den regionala miljöövervakningen.

    Vi tackar länets kommuner samt Radiakgruppen i Nordanstig som har ställt sina analysresultat till förfogande. För äldre kvicksilverdata tackar vi Bert Karlsson på institutet för Miljöanalys.

    Solbritt Alexandersson har sammanställt materialet. Handlare för projekt har varit Anna Helena Lindahl

  • 72.
    Alexandersson, Solbritt
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Miljötillståndet i länets kustvatten1994Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna sammanställningsrapport bygger till största delen på resultat från 1990-1993.Under den tiden visade de delar av kustvttnet som ligger nära tätorter och större industrier en tydlig påverkan av de verksamheter som pågår där.Situationen är emellertid inom flera områden bättre idag än vad den har varit.Det beror främst på en minskning av utsläpp från industrier och kommunala reningsverk, men även på att enheter inom skogindustrin har lagts ner.Bottenfauna-undersökningar har gjorts i närheten av de större industrierna samt i Söderhamnsfjärden.Dessa undersökningar har visat på att bottenfaunan är störd. På vissa provtagningspunkter nära utsläppskällor saknades bottenfauna helt.På andra ställen bestod den endast av föroreningståliga djur såsom vissa fjädermygglarver och glattmaskar.På större avstånd från föroreningskällorna var bottenfaunan mer mångformig och även känsliga djur förekom.

  • 73.
    Alias, Izabela
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Kalmar län.
    Andersson, Sven
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Kalmar län.
    Borger, Tobias
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Kalmar län. Länsstyrelsen Kalmar län.
    B Jönsson, Rita
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Kalmar län.
    Eriksson, Joel
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Kalmar län.
    Hauxwell, Maria
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Kalmar län.
    Johansson, Thomas
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Kalmar län.
    Ringberg, Amie
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Kalmar län.
    Svensson, Anders
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Kalmar län.
    Persson, Karl-Johan
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Kalmar län.
    Brusin, Martin
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Kalmar län.
    Miljöövervakning i Kalmar län: En kort beskrivning av tillståndet i länet2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Broschyren sammanfattar övervakning och resultat inom ett urval av delprogram inom den regionala miljöövervakningen i Kalmar län.

  • 74.
    Allard, A
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Glimskär, A
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Högström, M
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Marklund, L
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Olofsson, K
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Nilsson, B
    Pettersson, A
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ringvall, A
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Wissman, J
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Svensson, J
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Småbiotopsuppföljning i NILS år 20082008Report (Other academic)
  • 75.
    Allard, Anna
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    INSTRUKTION FÖR FLYGBILDSSINVENTERINGEN VID NATIONELL INVENTERING AV LANDSKAPET I SVERIGE NILS2007Report (Other academic)
  • 76.
    Allard, Anna
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Variables and Classifications, Conversion of the Set of Variables From the Swedish NILS Programme Into the General Habitat Categories ofthe European EBONE Project Arbetsrapport 2952010Report (Other academic)
  • 77.
    Allard, Anna
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Variables in Environmental Monitoring Enables a Multitude of Classifications: A Way to Incorporate Inventory Data from National Programs into Harmonization Efforts2012Report (Other academic)
  • 78.
    Allard, Anna
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Esseen, Per-Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Holm, Sören
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Högström, Mats
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Marklund, Liselott
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Nilsson, Björn
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Reese, Heather
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Wikberg, Jenny
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Fångst av vegetationsdata och Natura 2000-habitat i fjällen genom flygbildstolkning i IRF med punktgittermetodik2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport visas att flygbildstolkning med punktgittermetodik har stor potential för att ta fram tillförlitliga och kostnadseffektiva data på tillstånd och förändringar i fjällens vegetation. Projektet är finansierat av Naturvårdsverkets svenska miljöövervakning.

    Inom denna studie har följande delmål nåtts

    1) Utprovning av försöksdesign har gjorts med antal och fördelning av punkter, samt design och val av tolkningsvariabler.

    2) Ett operativt tolkningssystem för punktgittertolkning har tagits fram.

    3) Tolkningsprecisionen för olika variabler och Natura 2000-habitat är utvärderade mot fältdata.

    4) Metodens kvaliteter är utvärderade.

    5) Beräkning av tidsåtgång och kostnadsberäkningar är gjorda och ställda mot en polygonbaserad metod för översiktlig tolkning av NILS 5x5 km ruta.

    Förutom dessa delmål har även säkerheten ytterligare undersökts via ett personvariationstest av tolkade data.

    Resultaten från de tolkade fältpunkterna visar att överensstämmelsen med fältinventeringen är mycket god. Ett gott resultat fanns från testet med personvariation, med några få problemområden. Metoden har några begränsningar. För flygbildstolkning i punktgitter med den metodik som föreslås här förutsätts att det finns välutbildade tolkare. För en van vegetationstolkare krävs det i storleksordning en tilläggsutbildning på minst 1 månad i tolkning av fjällvegetation, inklusive fältbesök. En exempelsamling av bilder och ett antal nycklar för tolkning bör tas fram.

    Punktgittermetoden är operativt användbar, vissa kompletterande fältstudier behövs. Metoden har följande generella kvaliteter.

    1. Metoden är enkel att implementera.
    2. Punktgittermetoden är en kostnadseffektiv metod för att fånga landskapsdata. Den är snabbare än polygontolkning.
    3. Datafångst från en 5 x 5 km ruta kan göras på 1-3 dagar, beroende på antal punkter i gittret.
    4. Det är enkelt att bearbeta och analysera punktgitterdata.
    5. Precisionen i arealskattningarna kommer att kunna enkelt beräknas.
    6. Tolkningen i punktgitter kan verifieras genom jämförelse med NILS fältdata.
    7. Metoden är lämplig för förändringsstudier. Exempelvis kan den utgöra ett snabbt och effektivt sätt att statistiskt uppdatera information om area av vegetationstyper från vegetationskartorna över de svenska fjällen.
    8. Metoden kan fånga upp ovanligare naturtyper i 5 x 5 km ytan förutsatt att många punkter tolkas.
    9. Metoden kan användas för urval av objekt för riktade fältinventeringar till ovanligare habitat.
    10. Resultaten från metoden kan utgöra viktiga data för annan forskning, exempelvis som träningsdata till satellitbildsklassificeringar.
  • 79.
    Allard, Anna
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Gardfjell, Hans
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Inventering av linjära element i de jämtländska fjällen 20092009Report (Other academic)
  • 80.
    Allard, Anna
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Löfgren, Per
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, Sture
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Skador på mark och vegetation i de svenska fjällen till följd av barmarkskörning.2004Report (Other academic)
    Abstract [en]

    It is known that driving of all-terrain vehicles during summer in can cause damage to both vegetation and the underlying ground. However, in the mountainous parts of Sweden it is poorly known if these problems are of general nature or occurring in patches. The aim with this study was to make a general investigation into occurrences of vehicle-tracks in the Swedish mountainous areas and adjoining sparse forests, using field investigations, interpretation of color infrared aerial photos and a questionnaire survey. A field survey was carried out at 28 permanent plots of 1 x 1 km by personnel of the NILS (National Inventory of Landscapes in Sweden) program during the summer of 2003 and in 8 of the plots (28 %), vehicle tracks were found. Two of the 8 plots have been interpreted in color infrared aerial photos as a larger area of 5 x 5 km and a multitude of linear elements were found. From field control of the interpretations we can conclude that many of the linear elements visible from the air, are very hard to see at ground level. The questionnaire survey shows that vehicle tracks occur scattered over the mountainous area and also that 4-wheeled motorcycles are the dominant type of vehicle. The answers also show that tracks stay long on the ground and can be seen long after vegetation covers the initial damage.

  • 81.
    Allard, Anna
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Marklund, Liselott
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Glimskär, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Högström, Mats
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Utveckling av nationellt uppföljningssystem för små biotoper vid åkermark2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar förslag till arbetsgång och rapporteringsformat för analys avmängden småbiotoper vid åkermark, baserat på flygbildstolkningen i det nationellamiljöövervakningsprogrammet NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige).Resultaten tas fram som underlag för Jordbruksverkets löpande uppföljning avmiljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Urvalsprinciperna för småbiotoper är utformadeför att överensstämma med definitionerna inom miljöersättningen till skötsel avlandskapselement. Utöver linje- och punktelement ingår också kantzoner mot åkermark, vilketinnebär utökade möjligheter att beskriva variationen i landskapet.Arbetet har utförts vid institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik, Sverigeslantbruksuniversitet, Umeå och institutionen för naturvårdsbiologi, SLU, Uppsala. NILS är ettrikstäckande miljöövervakningsprogram som följer tillstånd och förändringar i det svenskalandskapet och hur dessa påverkar förutsättningarna för den biologiska mångfalden. NILSfinansieras av Naturvårdsverket, där NILS ingår i programområde Landskap. Ett viktigt syftemed NILS är att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen för olika naturtyper och fungerasom underlag för att till exempel visa om genomförda miljövårdsåtgärder leder till önskadeförbättringar på nationell nivå eller landsdelsnivå.

  • 82.
    Allard, Anna
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Nilsson, Björn
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Pramborg, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ståhl, Göran
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, Sture
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    INSTRUKTION FÖR BILDTOLKNINGSARBETET VID NATIONELL INVENTERING AV LANDSKAPET I SVERIGE NILS ÅR 20032003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna manual är utarbetad för att användas vid flygbildstolkningsarbetet inom det nationella miljöövervakningsprogrammet Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS). NILS är en del av Naturvårdsverkets nationella miljöövervakning och omfattar alla landmiljöer – jordbruksmark, våtmark, bebyggd miljö, skogmark, kust och fjäll. Operativt drivs programmet av Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik i Umeå. Manualen är framtagen som en del i metodutvecklingsarbetet med NILS. Förutom författarna till manualen har ett stort antal personer bidragit med synpunkter och delar av texten. Ett stort tack till Per-Anders Esseen, Anders Glimskär, Mats Högström, Per Löfgren, Ronny Löfstrand och Anki Weibull från Sveriges Lantbruksuniversitet samt Margareta Ihse Stockholms Universitet, Ola Inghe Naturvårdsverket, Anneli Mattisson Länsstyrelsen i Stockholm och Sture Westerberg Länsstyrelsen i Norrbotten. Manualen inleds med en beskrivning av NILS-programmet och en översiktlig beskrivning hur inventeringen är uppbyggd. Därefter följer en mer detaljerad beskrivning av flygbildstolkningsarbetet. I slutet av manualen finns tolkningsinstruktioner och definitioner på olika begrepp som används i tolkningsarbetet.

  • 83.
    Allard, Anna
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Nilsson, Björn
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Pramborg, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ståhl, Göran
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, Sture
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    INSTRUKTION FÖR BILDTOLKNINGSARBETET VID NATIONELL INVENTERING AV LANDSKAPET I SVERIGE NILS ÅR 20052007Report (Other academic)
  • 84.
    Allard, Anna
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning. Sveriges lantbruksuniversitet.
    Nilsson, Björn
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Pramborg, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ståhl, Göran
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, Sture
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Manual for Aerial Photo Interpretation in the National Inventory of Landscapes in Sweden: NILS2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    This manual is developed for the aerial photo interpretation work within the Swedish monitoring programme National Inventory of Landscapes in Sweden (NILS).NILS is a part of the national environmental monitoring activities of the Swedish Environmental Protection Agency (EPA) and includes all terrestrial environments – agricultural lands, wetlands, urban environments, forests, and coastal and alpine areas. Operationally, the programme is conducted by the Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Forest Resource Management and Geomatics in Umeå.The manual is prepared as part of the methodology development work within NILS. In addition to the authors, some external reviewers have given their comments on the text and also contributed with material. Special thanks to Per-Anders Esseen, Anders Glimskär, Mats Högström, Per Löfgren, Ronny Löfstrand, Anki Weibull (all from the Swedish University of Agricultural Sciences), Margareta Ihse (Stockholm University) Ola Inghe (Swedish Environmental Protection Agency), Anneli Mattisson (County of Stockholm), and Sture Westerberg (County of Norrbotten). We would also like to thank Ylva melin and Heather Reese for the translation work to the English language.Following this introduction, the manual describes the NILS programme and outlines the structure of the inventory. This is followed by a detailed description of how the aerial photo interpretation is performed. Finally, instructions and definitions for the interpretation work are given. Some of the figures are mad in Swedish, but explanatory texts are given to the figures.

  • 85.
    Allerup, Jonas
    et al.
    Statistiska centralbyrån, SCB.
    Eklund, Veronica
    Statistiska centralbyrån, SCB.
    Gerner, Annika
    Statistiska centralbyrån, SCB.
    Viklund, Lars
    Statistiska centralbyrån, SCB.
    Danielsson, Helena
    IVL Svenska Miljöinstitutet AB, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Snabbstatistik - preliminär skattning av utsläpp av växthusgaser 20152015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverket har uppdragit åt SMED att utföra preliminära skattningar av utsläpp av växthusgaser 2014 för publicering i maj 2015. Med tanke på den korta tidsfristen och den i vissa fall begränsade tillgången till uppdaterade indata levereras skattningarna med en något annan sektorsindelning än till ordinarie rapportering. Utsläppen redovisas i kt CO2-ekvivalenter totalt samt per sektor enligt den modifierade sektorsindelningen. Metodiken baseras i huvudsak på SMED 2012 och 2006 års rapporterings- och metodriktlinjer från UNFCCC och IPCC. Förutsättningarna och metodvalet skiljer sig åt mellan olika sektorer. För utsläpp från energiproduktion och transporter samt i viss mån industriprocesser och avfallsförbränning har data avseende 2014 funnits tillgängliga och utnyttjats. Utsläpp från jordbruk och avfallshantering exklusive förbränning har skattats genom framskrivning av tidigare års utsläpp med linjär regression. Resultatet av beräkningarna visar att Sveriges totala utsläpp av växthusgaser 2014 var 53 888 kt CO2-ekvivalenter exklusive utrikes transporter. Det innebär en minskning med 3 procent jämfört med 2013 års utsläpp enligt Sveriges submission 2015. Totalt 82 procent av utsläppen har beräknats baserat på uppdaterade data avseende 2014. Resultatet är preliminärt och 2014 års utsläpp kommer att revideras till ordinarie submission 2016. Inga osäkerhetsskattningar har gjorts.Tidigare års preliminära uppskattningar av utsläppen har legat cirka en procent lägre än det slutgiltiga resultatet för aktuell submission. Detta kan ge en grov fingervisning om den förväntade avvikelsen från den slutgiltiga skattningen.

  • 86.
    Allerup, Jonas
    et al.
    Statistiska centralbyrån, SCB.
    Eklund, Veronica
    Statistiska centralbyrån, SCB.
    Szudy, Mikael
    Statistiska centralbyrån, SCB.
    Viklund, Lars
    Statistiska centralbyrån, SCB.
    Utveckling av rapportering till CLRTAP NFR 1A och 5 map EMEP Guidebook 2013, steg 22015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Sweden reports annually emissions to air with regard to Sweden's commitments to various protocols under the UN Air Convention (UNECE CLRTAP) and the EU National Emission Ceilings Directive (NEC).On several occasions, it has emerged that the Swedish inventory of air pollutants is incomplete and lacks emissions from certain sources and for certain substances. This indicates that the estimated national totals probably are underestimated, which complicates efforts to follow up the various commitments. Sweden was recommended in the last ERT review report the improve the completeness of their reporting by applying the default factors from the EMEP / EEA Guidebook. In cases where default methodologies and default emission factors are available in the EMEP / EEA Guidebook 2013, and Sweden has reported "NE" (Not Estimated) or "NA" (not applicable), we have within the framework of this project estimated the missing emissions by using default emission factors where activity data is available for NFR 1A and NFR 5 (A, B1, B2, D1, D2, D3, E). For the waste sector some new activity data has been used to match the corresponding default emissions factors. The calculated emissions only account for a small share of the national total emissions reported in submission 2015. The new calculations will be implemented in the inventory submission 2016.

  • 87.
    Alm Bergvall, Ulrika
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kjellander, Petter
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    M. Arnemo, Jon
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Projektstatus: ”Fysiologiska och beteendemässiga effekter av fångst och märkning av rådjur”. Delrapportering 1301312013Report (Other academic)
  • 88. Alm, Gunilla
    Plan för restaurering av vattendrag i Västmanlands län 2009-2010.2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna plan samlar statligt finansierade restaureringsåtgärder i vattendrag, som är prioriterade under 2009 och 2010 i ett dokument. Restaureringsåtgärderna som ingår i planen har som övergripande syfte att gynna naturvärdena och fisket i vattendragen samtidigt som stor hänsyn ska tas till kulturmiljövärden vid genomförandet av åtgärderna. De vattendrag som är högst prioriterade för restaureringsåtgärder under planperioden är de som är utpekade som nationellt skyddsvärda i miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag samt vattendrag inom samma avrinningsområde som dessa. Ett viktigt syfte med planen är att precisera vad som behöver göras för att man ska kunna anse att delmål 2 i miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag är uppfyllt. Delmål 2 går ut på att 25 % av de nationellt skyddsvärda vattendragen ska vara restaurerade år 2010. Länsstyrelsens förhoppning har varit att minst åtta vattendrag skulle vara färdigrestaurerade senast 2010, vilket skulle innebära att man uppfyller delmål 2 i Västmanlands län. Det kommer i praktiken att bli svårt att uppnå delmålet, då Naturvårdsverket nyligen har beslutat att man inte kommer att fördela några särskilda skötselmedel för restaurering av nationellt skyddsvärda vattendrag till nästa år. Dessa pengar har fördelats till länsstyrelserna under tre års tid med syftet att uppnå delmål 2, men omfördelas under nästa år för att istället finansiera arbetet med skogsskyddet (miljökvalitetsmålet Levande skogar). Restaureringsåtgärderna kan delas in i fyra typer: 1. Åtgärder av vandringshinder, 2. Biotopvårdsåtgärder, 3. Återintroduktion av hotade arter och 4. Långsiktigt skyddade funktionella skyddszoner, som handlar om att säkerställa en naturlig närmiljö. Alla typer är lika angelägna och alla måste tillgodoses för att man ska kunna anse att ett vattendrag är färdigrestaurerat. Åtgärder av vandringshinder har dock högsta prioritet. Planen omfattar åtgärder som kan finansieras av nio olika finansieringskällor. Länsstyrelsen förfogar över fem av de aktuella finansieringskällorna (skötselmedel för skyddade områden, medel för biologisk återställning av kalkade vatten, fiskevårdsmedel, åtgärdsprogram för hotade arter såsom asp, flodpärlmussla och flodkräfta samt fiskeavgiftsmedel). Därutöver finns Vägverkets särskilda pengar för miljöförbättrande åtgärder, Skogsstyrelsen NOKÅS-pengar samt Banverkets miljöpengar. Dessutom har Sveaskog under flera års tid avsatt pengar för att medfinansiera restaureringsåtgärder, framför allt åtgärder av vandringshinder. Kommunerna har de senaste åren blivit en allt viktigare part i restaureringsarbetet. I flera fall har man ställt upp som huvudman för restaureringsåtgärder, ibland med ersättning för den administrativa insatsen ibland inte. Man får heller inte glömma att både privata medel och pengar från fiskevårdssammanslutningar finansierar angelägna restaureringsprojekt. Totalt planeras restaureringsåtgärder att utföras och/eller utredas i 23 st vattendrag under planperioden till en kostnad av 6,0-6,4 miljoner. Knappt 2 miljoner beräknas att gå till olika utredningar (framför allt för fiskvägar) och omkring 4 miljoner kommer att läggas på åtgärder. Den dyraste av dessa åtgärder (cirka 2 miljoner) är en fiskväg som ska byggas i Forsån, en av våra nationellt särskilt värdefulla vattendrag. 6

  • 89. Alm, Gunilla
    Vattenväxter i fem sjöar i Västmanlands länReport (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten beskriver inventeringar av vattenväxter i fem sjöar i Västmanlands län. Fyra av sjöarna (Hörendesjön, Dagarn, Råksjön och Övre Skärsjön) inventerades första gången sommaren 1997 (Godow, 1999). I dessa sjöar ville vi se om vi kunde upptäcka några förändringar på de utvalda lokalerna som vi återbesökte första gången 2005. Den femte sjön (Vågsjön) är en näringsfattig, klarvattensjö som ligger högt upp i ett avrinningsområde med hög naturlighet (enligt System Aqua). Vågsjön är utpekad som en nationellt särskilt värdefull sjö och här finns länets enda kända förekomst av sjöhjortron (hotklass NT på rödlistan). Vi gjorde en förstagångsinventering av vattenväxter i hela Vågsjön 2005 och 2007 återbesöktes en av lokalerna. År 1997 fanns inte den metod för inventering av vattenväxter i sjöar som finns idag i Naturvårdsverkets ”Handledning för miljöövervakning” (Naturvårdsverket, 2003) utan man utvecklade en egen metod. Vid inventeringarna på senare år har vi försökt tillämpa metoden i Naturvårdsverkets handledning. Metoderna är relativt lika, men en stor skillnad är att man år 1997 utförde hela inventeringen från båt med hjälp av flytram, vattenkikare och Lutherräfsa medan merparten av senare års inventeringar har utförts av en inventerare som har varit i vattnet. Täckningsgraden har bedömts med hjälp av en aluminiumram som placerats på botten. Organismgrupper som är inventerade är akvatiska kärlväxter, kransalger och mossor. Vid inventeringen 2005 noterades även en del stormusslor och skal samlades in för bestämning från Vågsjön, Hörendesjön och Dagarn. Siktdjup och vattenstånd är uppmätt vid alla inventeringstillfällena. På lokalerna som inventerats med provruta har djupet för provrutan samt täckningsgrad för arterna i rutan noterats. Bottensubstrat noterades för varje inventerad ruta 2005, men endast sporadiskt vid inventeringen 1997. Förändringar hos vattenvegetationen i sjöarna mellan åren 1997 och 2005 är svåra att slå fast. Orsakerna är framför allt att metoderna för inventering skiljer sig åt alltför mycket samt att det har varit svårt att återfinna de vattenståndstenar man använde 1997, vilket innebär att man inte kan korrigera t.ex. maxdjupsutbredningar av olika arter. Metoden som användes 1997, att lägga en transekt/lokal längs vilken flytrutor inventeras från båt med vattenkikare, är inte optimal för inventering av vattenväxter av flera skäl. 1. Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att lägga en transekt på samma ställe vid en uppföljning, vilket gör att de data man samlar in blir osäkra. Beroende på var transekten läggs får man olika (max-)djuputbredningar. Maxdjupen för arterna blir mycket osäkra. 2. Det är mycket vanskligt att dokumentera förändringar i djuputbredning om man inte kompletterar med rutor i sidled bredvid transekten när djupet ökar snabbt. 3. Sikten uppifrån en (gungande) båt är sällan optimal. 4. Täckningsgraden för olika arter måste vara mycket svårbedömd utifrån flytramar. Fördelen med att snorkla på lokalen är att man har betydligt bättre förutsättningar till korrekt artbestämning genom att man kommer närmre arterna, vilket även underlättar bedömningen av täckningsgrad. Dessutom får man en betydligt bättre bild av maxdjupsutbredningen för kortskottsväxterna. Det finns en del skillnader mellan resultaten från 1997 och återinventeringen 2005 som med största sannolikhet har sin förklaring i metodskillnader. I Dagarn hittade vi t.ex. ett rikligt bestånd av styvt braxengräs på djup mellan 2,2 och 3 meter. Detta bestånd fanns sannolikt redan 1997, men syntes förmodligen inte med vattenkikare från båt. För fyra av sjöarna (Övre Skärsjön, Dagarn, Hörendesjön och Vågsjön) finns data insamlade från samma lokal vid minst två tillfällen under åren 2002-2007 med samma metod (snorkling). Här är förutsättningarna för jämförelser mellan åren betydligt bättre än vid jämförelser med 1997 års data. Vi har observerat förändringar i en del arters täckningsgrader inom vissa djupintervall. Det är främst kortskottsväxter som uppvisar signifikanta förändringar i täckningsgrad mellan år: i Hörendesjön växer notblomster tätare i djupintervall 0,5-1 meter, i Vågsjön växer styvt braxengräs i tätare bestånd i djupintervallen 2-2,5 och 2,5-3 meter och i Dagarn har sylört dykt upp med ett nytt bestånd i djupintervall 0-0,5 meter. I Övre Skärsjön har ett flertal förändringar skett under de tre år inventeringar har utförts. Förändring i maxdjupsutbredning är med de data vi har att tillgå svårt att slå fast. Det är viktigt att man söker av ett väl definierat område utanför rutorna så att man inte begränsar sig till de inventerade rutorna. Det är även viktigt att läsa av vattennivån vid en referenspunkt så att man kan korrigera de uppmätta djupen mot en uppskattad normalvattennivå. Det finns en tydlig koppling mellan siktdjup och maxdjup för styvt braxengräs. I Dagarn med ett siktdjup på 5,5 m (2005) respektive 5,0 m (2007) växer styvt braxengräs på ca 3 meters djup. I Örsviken i Hörendesjön är siktdjupet 2,5-2,7 meter och styvt braxengräs finns på ca 1,7 meters djup. Samtliga sjöar utom Hörendesjön får bedömningen hög eller god enligt de nya bedömningsgrunderna för miljökvalitet (Naturvårdsverket, 2007). I många fall är dock en rimlighetsbedömning nödvändig, vilket till stor del beror på att klassgränserna oftast är mycket snäva. För rimlighetsbedömningarna kan man använda sig av en artlista (tabell 4.4 i Bilaga A till Naturvårdsverkets handbok 2007:4) som hjälp, eftersom vissa arter indikerar näringsfattiga alt. näringsrika förhållanden. Man tar dock ingen hänsyn till livskraftigheten eller spridningen av arterna i sjön vilket gör att bedömningen av ekologisk status baserat på makrofyter ibland kan kännas något trubbig och grov. En strategi för övervakning av vattenväxter, som vi har utvecklat under de senaste tre åren är att etablera en miljöövervakningslokal i varje sjö. Lokaler som vi anser är lämpliga för miljöövervakning av vattenväxter bör slutta lagom och inte vara alltför blockiga. Dessutom bör det förekomma kortskottsvegetation som lämpar sig väl för täckningsgradsbedömningar samt sannolikt svarar bra på påverkan i form av försämrat siktdjup (=övergödning) genom att maxdjupsutbredningen minskar.

  • 90.
    Almer, Anne-Catrin
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Oscarsson, Amanda
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Setzer, Malin
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Klimatdata i Jönköpings län 2016: Indikatorer och underlag2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Klimat är en av de viktigaste faktorerna som påverkar arters utbredning och välstånd. Väderrelaterade data är därmed i flera avseenden ett viktigt underlag vid utvärdering av biologiska undersökningar. Diverse klimatrelaterat underlag, både uppmätt och modellerat, sammanställs i föreliggande rapport och avsikten är att den ska åskådliggöra vilken information som finns tillgänglig, men även ge uppslag till användningsområden av tillgänglig information. Rapporten är tänkt att tydliggöra hur klimatförändringar konkret gestaltar sig i länet.

  • 91.
    Almer, Anne-Catrin
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Setzer, Malin
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Klimatdata Jönköpings län 2015: Indikatorer och underlag2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Klimat är en av de viktigaste faktorerna som påverkar arters utbredning och välstånd. Väderrelaterad data är i flera avseende därmed ett viktigt underlag vid utvärdering av biologiska undersökningar. Diverse klimatrelaterat underlag, både uppmätt och modellerat, sammanställs i föreliggande rapport och avsikten är att den ska åskådliggöra vilken information som finns tillgänglig men även ge uppslag till användningsområden av tillgänglig information. Rapporten är tänkt att tydliggöra hur klimatförändringar konkret gestaltar sig i länet. År 2015 var ett varmt år och medeltemperaturen för länet som helhet var 1,8°C varmare än under referensperioden. Särskilt vintermånaderna januari, februari och december var ovanligt varma. Endast två månader, maj och juni, var svalare än referensperioden. Även nederbörden var större än under referensperioden. Maj och december var nederbördsrika månader medan oktober var ovanligt torr. Mängden nederbörd skiljer sig åt mellan olika delar av länet, med en högre nederbörd i de västra delarna av länet än de östra. Vattentemperaturen i utvalda vattendrag visar en överensstämmande bild, att tillsammans med 2014 är 2015 överlag ett varmt år. Dessa två år sticker ut som varmare år jämfört med det underlag som finns i länet för vattentemperaturer. 2013 sticker istället ut med låga vattentemperaturer under vårmånaderna och en större del av 2013 har lägre vattentemperaturer jämfört med 2014-2015. För vattendragen med modellerad data, med avseende av vattenföring, var det en högre medelvattenföring än referensperioden men variationen var stor lokalt. Övervakningen av grundvattennivåerna har inte varit igång så länge så det går inte utläsa några trender ännu. Befintligt underlag visar att grundvattennivåerna var sjunkande under en stor del av 2015, för att sedan vända uppåt i slutet av året. 

  • 92. Almlöf, Karin
    et al.
    Sandsten, Håkan
    Lundkvist, Elisabeth
    Naturvärdesbedömning av sjöarna Misteln, Dunkern, Södra Kärrlången och Virlången samt Kilaån i Södermanland2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Calluna AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Södermanland undersökt fyra potentiellt mycket värdefulla sjöar och ett vattendrag för att bedöma deras ekologiska status och naturvärde. I en sjö eftersöktes speciellt sjönajas och styvnate och i resten av sjöarna och i vattendraget Kilaån inventerades vattenväxter. I två av sjöarna undersöktes även bottenfauna och i Kilaån genomfördes ett provfiske. Den mest sällsynta arten som hittades var sjönajas som växte på en lokal i Södra Kärrlången. Den är bara känd från tre andra sjöar i hela Sverige. Styvnate som enligt tidigare uppgifter har funnits i Södra Kärrlången hittades inte. Eftersom utbredningen av sjönajas verkade ha minskat i sjön sedan 2005 bedöms den ha ogynnsam bevarandestatus. Även styvnate bedöms ha ogynnsam bevarandestatus i Södra Kärrlången. Inga andra rödlistade kärlväxter eller kransalger hittades i sjöarna eller i Kilaån. Både i Södra Kärrlången och Misteln hittades flera ovanliga, men inte rödlistade, arter av vattenlevande insekter och snäckor. Förutom eftersök av rödlistade arter som har ett fastställt åtgärdsprogram, syftade denna undersökning också till att bedöma sjöarnas naturvärde och ekologiska status enligt bedömningsgrunderna. Utifrån en bedömning av vattenväxter fick alla fyra sjöar en hög status. Något som styrker denna bedömning är i Misteln bottenfaunans tillstånd och i Södra Kärrlången både bottenfauna och vattenkvalitet. Sjöarnas naturvärde bedömdes som mycket högt. Kilaån bedömdes inte eftersom det saknas bedömningsgrunder för vattenväxter där, men den var tydligt påverkad av övergödning och med få arter. Inte heller fiskfaunan i ån visade något annat än allmänna naturvärden. Åtgärder för att förbättra åns status föreslås. Dunkern, Misteln och Södra Kärrlången hade ett ovanligt högt antal arter av undervattens- och flytbladsväxter och sett i ett större perspektiv har de en såpass ovanlig karaktär att de kanske borde få någon slags starkare områdesskydd. Endast Södra Kärrlången har något skydd alls och det är ett relativt svagt Natura 2000-område.

  • 93. Almér, Anne-Catrin
    Miljökvalitetsmålen och vattenförvaltningen– möjlig samordning2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Både inom vattenförvaltningen och miljömålsarbetet har åtgärdsprogram med syfte att förbättra miljökvaliteten i vatten, tagits fram. Det finns många samordningsvinster att göra. En genomgång visar att 24 åtgärder i miljökvalitetsmålens åtgärdsprogram (Åtgärdsprogram för miljömålen för vattnets bästa 2011-2015) har kopplingar gentemot vattenförvaltningens åtgärdsprogram. 17 av vattenförvaltningens åtgärder har en tydlig koppling mot miljömålen, det vill säga är likvärdig eller att miljömålsåtgärden är en del i den större vattenförvaltningsåtgärden.

  • 94.
    Alsberg, Tomas
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Egebäck, Anna-Lena
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Kärsrud, Anne-Sofie
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Strandell, Michael
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Karlsson, Hans
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Sakrapport för undersökningen organiska miljögifter i luft och nederbörd Aspvreten inom delprogrammet organiska miljögifter i luft och nederbörd inom programområde luft2006Report (Other academic)
  • 95. Anderson, Robert
    Dagvatten Ökad kunskap och förståelse för dagvattnet som ett miljöproblem.2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Dagvattnet har med tiden blivit alltmer förorenat av metaller, näringsämnen, miljögifter och partiklar. Det beror bland annat på att industriella utsläpp, biltäthet och atmosfäriskt nedfall av föroreningar har ökat. Målet med projektet var att skaffa kunskaper om dagvattnet i Västmanlands län avseende mängder, föroreningsinnehåll, med mera. Målet var också att få kunskap om vilka åtgärder som kan utföras för att förbättra kvalitén på dagvattnet samt att klargöra vem det är som är ansvarig för att utföra åtgärder där de behövs. Dagvatten regleras juridiskt i bland annat miljöbalken, lagen om allmänna vattentjänster och plan- och bygglagen. Ledningsnäten för dagvatten är oftast ägda av kommunerna, vilket innebär att kommunerna därmed är att se som verksamhetsutövare enligt miljöbalken. I lagstiftningen kan man bland annat läsa ut att dagvatten ska ledas bort eller behandlas så att störningar för människors hälsa eller miljön inte uppstår samt att det är förbjudet att släppa ut orenat dagvatten i ett vattenområde om det inte är uppenbart att utsläppet kan ske utan risk. Det finns olika sätt att minska föroreningsbelastningen från dagvatten. Antingen kan man förhindra att dagvattnet förorenas eller så kan dagvattnet renas i en lokal eller central reningsanläggning. Det finns olika sätt att rena dagvatten, till exempel i dammar, våtmarker och infiltrationsanläggningar. Arbetet med dagvatten behöver bedrivas strategiskt i länets kommuner, för att få till stånd ett långsiktigt hållbart arbete kring dagvattenfrågorna. Arbetet med dagvatten är i de flesta kommuner inte prioriterat, men intresset ser ut att öka. Dagvattnet samlas vanligen upp i duplikata ledningssystem under länets tätorter och leds sedan vidare ut till sjö eller vattendrag utan någon rening. De centrala recipienterna är Hedströmmen, Arbogaån, Sagån, Svartån, Kolbäcksån och Västeråsfjärden. Ingen av dessa recipienter uppfyller föreslagen miljökvalitetsnorm för vatten, god ekologisk status. Varje år beräknas omkring 36 ton kväve och 6 ton fosfor nå recipienten via det kommunala dagvattennätet. Ungefär 17 ton kväve och 2 ton fosfor leds vidare till Östersjön. Denna rapport visar att utsläppet av näringsämnen från dagvattnet är betydande. Arbetet med dagvatten behöver prioriteras högre i Västmanlands län. Kommunerna behöver agera mer i sina roller som tillsynsmyndigheter och Länsstyrelsen behöver vara mer verksam i sin roll som ansvarig för tillsynsvägledningen inom dagvattenområdet.

  • 96.
    Andersson, Agneta
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum. Umeå universitet.
    Wikner, Johan
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum.
    Vattenmassans biologi2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Förekomsten av kiselalger och dinoflagellater visar ingen generell uppgång eller nedgång vid någon av stationerna i Bottenviken, Örefjärden eller Bottenhavet under perioden 1991–2000. Växtplanktonhalterna visar dock på stor variation mellan år, vilket kan påverka andra organismer i ekosystemet.

  • 97.
    Andersson, Agneta
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum. Umeå universitet.
    Wikner, Johan
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum.
    Vattenmassans biologi1999Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inga statistiskt säkerställda förändringar kan påvisas bland de biologiska variabler som speglar näringstillgången i vattenmassan i Bottniska viken. Både växtplanktonarter och syrekonsumtion som redovisas nedan är exempel på detta. Tillsammans med stabila tidsserier av syre och närsalter tyder resultaten på en jämn näringstillgång i Bottniska vikens utsjöbassänger under övervakningsperioden.

  • 98. Andersson, Anna
    Övervakning och uppföljning av utter (Lutra lutra) i Västerbottens län2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Från att ha varit försvunnen från många områden tycks uttern nu åter förekomma i största delen av Västerbottens län. Detta är mycket glädjande. De faktorer som en gång orsakade utterns tillbakagång verkar vara mindre betydelsefulla nu. Uttern är alltså en indikator på att tillståndet av artens livsmiljö, vattenmiljöer av olika slag, verkar ha förbättrats på senare år. Uttern är dock fortfarande sårbar. Det är därför uttern ingår i EU:s Natura 2000-system, och det är därför ett nationellt åtgärdsprogram för arten har tagits fram. Uttern upplevs av många som ett väldigt sympatiskt djur och betraktas ofta som indikator för, och trevlig del av, en stor biologisk mångfald. Uttern fungerar också som indikator för uppföljningen av miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Giftfri miljö, Biologisk mångfald och Bara naturlig försurning. Än återstår en lång väg att gå för att bevara uttern. Så måste vi ta fram ett övervaknings- och uppföljningsprogram för arten som gör det möjligt att bedöma dess status och hjälper oss att säkerställa utterns långsiktiga överlevnad i länet. Det föreliggande arbetet är första steget i denna strävan. Denna rapport har finansierats av Umeå universitet och Länsstyrelsen i Västerbotten länUnder 1960-1980-talet minskade utterpopulationen drastiskt i hela landet. Bland annat PCB och en intensiv jakt har angetts som troliga orsaker till utterns tillbakagång. På senare år har uttern börjat återhämta sig och sprida sig till sina ursprungliga biotoper i Västerbottens län. Då det både finns ett nationellt och internationellt intresse av att bevara uttern och dess livsmiljöer är det av yttersta vikt att noggrant övervaka återetableringar och beståndsutvecklingar. Då kunskapen om uttern i länet är begränsad ska denna kunskapssammanställning ligga till grund för Länsstyrelsens beslut om den regionala förvaltningen av utter. Genom informationsbrev och tidningsannonser samlades 175 rapporter in omfattande totalt 193 olika observationer. Utifrån rapporterna har en ungefärlig utbredning kunnat fastställas och uttern verkar vara spridd över hela länet med större täthet i vissa områden. Även ett antal föryngringar rapporterades från olika delar av länet. Utterns naturliga miljö skadas vid vattenregleringar. Vidare innebär en reglerad älv att uttern får svårare att söka föda vintertid då öppna forssträckor försvinner. Trots att uttern i dagsläget förekommer både i reglerade och oreglerade älvar är den mest förekommande i oreglerade vattensystem. Observationsrapporterna i kunskapssammanställningen antydde att det fanns fler uttrar vid den reglerade Umeälven jämfört med den oreglerade Vindelälven. Syftet med inventeringen var att undersöka huruvida rapporternas antydan stämde samt om det förekommer säsongsmässig förflyttning från bäck till älv. Sommarinventeringen i juli 2004 var resultatlös till följd av kraftigt regnande och höga vattenstånd. Vidare erhölls endast ett fåtal utterobservationer i form av spillning under vinterinventeringen i november 2004. Statistiska tester visade att det inte förelåg någon signifikant skillnad mellan älvarna. Undersökningen visar på de svårigheter som finns med de olika metoderna. De inkomna rapporterna återspeglar inte nödvändigtvis utterns täthet. Sommarinventeringar är besvärliga på grund av vattenflödets svängningar. Vidare är vinterinventeringar beroende av bra väder- och snöförhållanden.

  • 99.
    Andersson, Arne
    et al.
    Executive, Fågelstationer, Ottenby fågelstation. Sveriges Ornitologiska Förening.
    Lindström, Åke
    Executive, Fågelstationer, Ottenby fågelstation.
    Hasselquist, Dennis
    Executive, Fågelstationer, Ottenby fågelstation.
    Hedenström, Anders
    Executive, Fågelstationer, Ottenby fågelstation.
    Hjort, Christian
    Executive, Fågelstationer, Ottenby fågelstation.
    Jonzén, Niclas
    Executive, Fågelstationer, Ottenby fågelstation.
    Bengtsson, Daniel
    Executive, Fågelstationer, Ottenby fågelstation.
    Ottenby fågelstation: Årsrapport 19991999Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Decenniets, seklets och milleniets sista år blev ett år av stora förändringar vid Ottenby fågelstation. Deföregående tre-fyra åren hade präglats av mycket dålig ekonomi och därtill personalproblem. Under 1998blev situationen akut. Som ett första led i att förbättra situationen ombildades Ottenbykommittén (avSveriges Ornitologiska Förening satt att sköta fågelstationen) under hösten 1998. Den störstaförändringen blev sedan att Jan Pettersson, platschef sedan 1978, sades upp. Därtill kom uppsägning,pensionering, dödsfall (se nedan) och sedan tidigare överflyttade tjänster till OFAB, vilket innebar detatt den “fast” anställda personalstyrkan, som 1992 var 7 personer, reducerades till noll!Ottenbykommittén har nu fått en mycket mer aktiv roll i stationens arbete. Olika verksamhetsdelar haridentifierats och ledamöterna har getts olika ansvarsområden.Kommittén bestod under året av :Åke Lindström (ordförande)Christian Hjort (sekreterare, utlandsverksamheten)Dennis Kraft (ekonomi)Arne Andersson (datafrågor)Dennis Hasselquist (samordning av ansökningar)Anders Hedenström (forskningssamordnare)Niclas Jonzén (personal)Lars Lindell (SOF:s styrelse).Aktiviteterna inom dessa olika områden redovisas nedan och här skallbara de generella linjerna i arbetet läggas fram.Tvivelsutan förbättrades arbetsklimatet för den ideellt arbetandepersonalen på fågelstationen och glädjande nog var tillströmningen storav arbetsvilliga ungdomar. Stationen blev på många sätt öppnare, inteminst mot fågelskådarleden. Fler personer besökte stationen och pådetta sätt kan många fler känna sig delaktiga och trivas. Nackdelen äratt det rent praktiskt blir svårare att driva verksamheten med mångamänniskor närvarande och relativt stor omsättning på personer.Genom mycket hård åtstramning på utgiftssidan kunde ett förväntat rejält underskott i budgeten vändastill en liten vinst. Alla inblandade skall ha stor ära av detta eftersom både stora som små uppoffringarkrävts för att styra ekonomin rätt. Den lilla vinsten användes till att börja täcka det underskott somunder många år ackumulerats. Även om det nu känns som att vi har en god kontroll över den löpandeekonomin så måste vi på lång sikt hitta fler finansieringskällor till stationens verksamhet. Det är tillexempel mycket otillfredsställande att vi nu inte har någon heltidsanställd personal, något som på siktmåste lösas.Fågelstationens gamla dröm om att ha en egen filial söder om Sahara gick i uppfyllelse under 1999 meden månads försöksverksamhet i Nigeria under våren. Denna slog väl ut på alla sätt och verksamhetenskall nu intensifieras under 2000.Datahanteringen fick sig en rejäl skjuts framåt under året och kan vi bara snart förnya maskinparken finnsgrunden för en smidig och effektiv datahantering vid stationen. Detta kommer att underlätta bådeutåtriktad verksamhet (Internet) och eget analysarbete.Ottenby Försäljnings AB (OFAB), som drivit den affärsmässiga delen av stationens verksamhet sedan1995, fortsatte sin verksamhet parallellt med fågelstationens ideella verksamhet. Genom verksamheten iNaturum och restaurang Fågel Blå svarar OFAB för en viktig del av fågelstationens publika aktiviteter.Det är av stor vikt för framtiden att behålla och utveckla det goda samarbetet mellan fågelstationen ochOFAB.Figur 1. Åke LindströmFigur 2. Patrik Rhönnstad, platschef 1999Kontinuiteten i det praktiska arbetet på stationen blev naturligtvis något lidande av att den rutineradepersonalen försvunnit. Situationen hjälptes dock upp signifikant av att OFABs personal fanns på plats(Håkan och Annika Lundkvist, Gösta Friberg) samt att nye platschefen och många av de ideelltarbetande hade erfarenhet från tidigare år.

  • 100.
    Andersson, Berta
    et al.
    Executive, Vattenvårdsförbund, Mälarens vattenvårdsförbund. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Östlund, Mikael
    Executive, Vattenvårdsförbund, Mälarens vattenvårdsförbund. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Miljöövervakning i Mälaren 2000: Sammanfattning2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Mälarens vattenvårdsförbund har Institutionen förmiljöanalys, SLU utfört provtagning, analys och utvärdering av vatten iMälarens fjärdar och sund under år 2000. Biologiska, kemiska och vissafysikaliska förhållanden har undersökts. Denna broschyr är en sammanfattningav ”Miljövervakning av Mälarens fjärdar och sund 2000”.

1234567 51 - 100 of 6587
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf