Publications
Change search
Refine search result
123 51 - 100 of 106
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Haglund, Peter
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Olofsson, Ulrika
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Miljöövervakning av slam: Redovisning av resultat från 2008 års provtagning (inklusive en sammanfattning av åren 2004-2008)2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna fortsättning på tidigare års miljöövervakning av slam redovisar kortfattade resultat av 2008 års provtagning. Kompletterande information om reningsverken, föreningar, provtagning och analys återfinns i rapporten Miljöövervakning av slam, Redovisning av resultat från 2004-2006 års provtagningar [1]. Förekomsten av organiska substanser i slam från åtta svenska avloppsreningsverk (ARV); Stockholm (Henriksdal), Göteborg (Ryaverket), Umeå (Öhn), Borås (Gässlösa), Eslöv (Ellinge), Alingsås (Nolhaga), Floda och Bollebygd, har undersökts. Följande ämnen/ämnesgrupper har ingått i studien: bromerade difenyletrar, klorparaffiner, fluorerade ämnen, fosfatestrar, ftalater, butylhydroxytoluen, klorbensener, klorfenoler, triclosan, organotennföreningar, siloxaner, metaller samt klorerade dibenso-p-dioxiner, dibensofuraner och bifenyler. I graferna till denna rapport visas halterna för perioden 2004-2008. Slam från Bollebygd analyserades dock inte under 2004. Liksom tidigare år så är slamhalterna generellt lika såväl mellan reningsverk som över tid. Med andra ord är mellanårsvariationen är generellt lika stor som variationen mellan olika reningsverk. Det finns dock några avvikelser. Slam från Umeå ARV ser ut att innehålla mer DEHP och ofta även mer di-isodecyl ftalat än övriga reningsverk. Dessa ämnen har liknande teknisk användning. Vidare innehåller slam från Gässlösa ARV generellt flera olika fluorerade ämnen än övriga reningsverk och även högre halter av PFOA.

  • 52.
    Haglund, Peter
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Veenaas, Cathrin
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Non-target screening and digital archiving of abiotic samples2019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report describes the results of a doctoral project at Umeå University, which has been initiated and funded by the Swedish Environmental Protection Agency. Within this project, innovative methods were developed to create and use digital archives for environmental samples, such as biological tissue, sediment and sludge. Digital archives differ from traditional environmental specimen banks by the fact that results from analysis of environmental samples are digitally frozen, instead of physical samples being stored in freezers.To test this new concept, new methods were developed for extensive chemical analysis of sludge from sewage treatment plants. Sewage sludge is interesting because it can provide an integrated picture of which chemicals are used in society. It is also e.g. used for the fertilization of arable land, which can lead to release of hazardous chemicals to the environment and subsequent exposure of various organisms, including humans.The newly developed methods enable analysis and subsequent identification of environmental contaminants with widely differing chemical properties. They include non-destructive sample preparation and comprehensive analysis of sewage sludge with gas chromatography (GC) or liquid chromatography (LC) coupled to high resolution mass spectrometry. For the preparation of samples for GC analysis, two methods were developed for extraction of contaminants and elimination of potentially interfering substances, for example fat and humus. In addition, extraction techniques for LC analysis were optimized. By supplementing the two methods for GC analysis with one for LC analysis, environmental pollutants with varying stability, size and polarity can be analysed. It was also developed a robust retention index system for two-dimensional gas chromatography (GC × GC) based on relative retentions versus polyethylene glycols (retention indices), as well as methods for calculating retention times and indices. Best results were achieved with a multivariate prediction method using molecular descriptors. Together, these tools facilitate identification of new potential environmental pollutants.Time trend analysis was used to prioritize among the detected contaminants, for example, to find contaminants that increase over time. Thousands of contaminants with statistically significant time trends were discovered and hundreds of them could be given a preliminary identity. Contaminants with greatly increasing trends included, for example, chemicals with UV absorbing properties used in sunscreens. Finally, the present status and prospects for future use of digital archives are presented. Appropriate digital archiving routines are discussed, and recommendations are made for each step, from sample collection, through instrument analysis to data storage. It is likely that, in the near future, digital archives can partially or completely replace environmental sample banks in environmental pollutant studies and thus avoid problems such as limited access to materials, degradation or contamination during storage.

  • 53.
    Hagmar, Lars
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Wallin, Ewa
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Tysklind, Mats
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Sjöström, Anna Kitti
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Vessby, Bengt
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Jönsson, Bo AG
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Rylander, Lars
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Tidstrender för halter av persistenta klororganiska miljögifter i blod hos vuxna svenska män i relation till konsumtion av fet östersjöfisk2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det har skett en signifikant genomsnittlig minskning med 34 till 55 % av serumhalterna av CB-153, p,p´-DDE och HCB under perioden 1991 till 2001 bland 39 medelålders svenska män, varav en del med hög konsumtion av fet östersjöfisk. Detta kunde inte förklaras med förändrad fiskkonsumtion över tiden. Däremot förklarade en ökad kroppsvikt en del av minskningen, genom en ”utspädningseffekt” (större distributionsvolym). Det är sannolikt att en minskad förorening av animaliska livsmedel med dessa POPs under senare år bidragit till de sjunkande halterna i serum. I motsats till resultaten för CB-153, p,p´-DDE och HCB förelåg det inte någon signifikant tidstrend för TEQ för PCDD eller PCDF I serum bland 26 medelålders svenska män, trots en längre uppföljningsperiod (1987 till 2002). För enskilda PCDD/F kongeners noterades såväl minskningar som ökningar över tiden. Resultaten ger vid handen att dioxinbelastningen varit oförändrad under den senaste 15 års perioden.

  • 54.
    Hansson, Katarina
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bibi, Momina
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bodholm, Sara
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Braun, Henrik
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hageström, Ulla
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Norén, Katja
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Rehngren, Erika
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Liljelind, Per
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Hjelt, Maria
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Sjöström, Anna-Kitti
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Övervakning av miljögifter i havskräfta och hummer: Bohus- och Hallandskusten2014Report (Other academic)
  • 55.
    Heiskanen, Janne
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Nilsson, Björn
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Mäki, Ann-Helen
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Allard, Anna
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Moen, Jon
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Holm, Sören
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, Sture
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Olsson, Håkan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Aerial photo interpretation for change detection of treeline ecotones in the Swedish mountains2008Report (Other academic)
    Abstract [en]

    It is expected that the ongoing climate change will have a strong influence on the Earth’s vegetation and cause the advancement of treelines towards the poles and up to higher elevations. In the Swedish mountains, changes in the positions of alpine treelines have already been reported, and major changes due to changing climate are predicted for the near future. Remote sensing techniques have considerable potential to improve the monitoring of spatially complex treeline ecotones, which are likely to show site dependent responses to changing climate. Aerial photos provide the longest temporal record of remote sensing data for studying the historical treeline changes. High spatial resolution and the possibility of interpreting photos in three-dimensions are the main strengths of aerial photos. The National Inventory of Landscapes in Sweden (NILS) is a nationwide environmental monitoring program, which provides sampling infrastructure for monitoring treelines over the Swedish mountains using high spatial resolution remote sensing data.

  • 56.
    Helander, Björn
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum.
    Olle, Karlsson
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum.
    Gråsäl2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Antalet räknade gråsälar ökade även under2005. I Östersjön som helhet räknades18 300 gråsälar under pälsbytesperiodeni månadsskiftet maj/juni 2005.I Sverige räknades 6 600 gråsälar, vilketär betydligt fler än de 5 500 som räknadesunder 2005. De ska inte tolkas somen massiv ökning av det svenska beståndetutan reflekterar snarast vilken sida avgränsen sälarna befann sig på under räkningsperioden.I Finland räknades någotfärre sälar 2005 än föregående år. Överhela perioden 1990–2005 har det svenskasälbeståndet ökat med ca 7,9 procentper år, men ökningstakten tycks vara någothögre för regionen Sörmland-Östergötlandoch något lägre för det sydligastebeståndet. Dock är dessa skillnader intesäkerställda statistiskt.

  • 57.
    Hoffsten, Per-Ola
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU. Bollnäs kommun.
    Galvån: Ett riksintresseområde för naturvården, X 1051992Report (Other academic)
    Abstract [sv]
    • Riksintresset
    • Rikedom av forsar och strömmar i kombination med vattendragets storlek utgör en ovanlig och därför värdefull miljö.
    • Området utgör även en värdefull biotop för sårbart djurliv bl. a utter, nedströmsvandrande insjööring.
    • Översvämningsbetingade våtmarksmiljöer med rik flora, bl. a Kung Karls spira, intressant strandflora invid sidofåror, samt en unik svampflora invid biflödet Nybobäcken.
  • 58.
    Johansson, Magnus
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Lindberg, Richard
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Wennberg, Patrik
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Tysklind, Mats
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Screening av antibiotika i avloppsvatten, slam och fisk under 2002/20032003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Tretton olika antibiotika har undersökts i en screeningstudie i Sverige under 2002/2003. Avloppsvatten, slam och fiskprover har ingått i denna studie. Provtagningar har genomförts vid två tillfällen och fem reningsverk av olika karaktärer. Kemiska analysmetoder har utvecklats och validerats för samtliga dessa matriser. För första gången har intern standard metoden (struktur analoger) utnyttjats fullt ut för bestämningar av antibiotika i miljöprover. Resultaten visar att penicilliner och cefalosporiner har korta halveringstider. Enstaka substanser av dessa grupper har detekterats i 50 % av alla avloppsvattenprover och då endast i undantagsfall i utgående vatten. Fluorokinoloner, trimetoprim och doxycyklin har detekterats i samtliga avloppsvattenprover (20 av 20). I slam förekommer främst fluorokinoloner och doxycyklin. Fluorokinolonerna förekommer i relativt höga halter (summa fluorokinoloner ~6.5 mg kg-1 TS). Detta kan utgöra en risk om detta material sprids ut i miljön men mer kunskap krävs om dessa substansers mobilitet och toxicitet för att göra denna bedömning.

  • 59.
    Knekta, Eva
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen. Kemikalieinspektionen; Umeå universitet.
    Fischer, Stellan
    Executive, Myndigheter, Kemi.
    Hur nyttja data från produktregistret för identifiering av kandidater till monitoringprogrammet: En förstudie2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Miljöövervakning är en viktig del i arbetet för att nå det svenska miljökvalitetsmålet ”giftfri miljö”. Inom miljöövervakningen studeras resthalter av ett flertal ämnen i exempelvis luftdeposition, biota, reningsverk, jord och vatten. Fördelning i miljön styrs förutom av inneboende kemikalieegenskaper, såsom tex. vattenlöslighet och persistens, även av kemikaliehanteringen. Kemikalieinspektionens register över svenska kemiska produkter (produktregistret) är en viktig källa till kemikaliehantering (72 000 produkter, 14 500 olika ämnen). Denna studie har haft till syfte att belysa om hanteringsdata i produktregistret kan användas för att identifiera högemitterande kemikalier samt till vilka recipienter dessa emitteras. Arbetet har lags upp som en förstudie där olika metoder har prövats. Inledningsvis analyserades och strukturerades funktioner och användningsområden (”branscher”) i produktregistret med hjälp av multivariat dataanalys. Framtagna modeller gav en god överblick av produktregistret och kan även användas för att screena efter prioriterade ämnen. En översiktlig genomgång av tillgängliga miljöövervakningsuppgifter kopplades till profiler i produktregistret. Utifrån detta valdes 12 kemikalier ut (Triclosan, dietylhexylftalat, dibutylftalat, kromsalter, glyfosat, tributylfosfat, tributyltennoxid, nonylfenol, limonen, hexabromocyclododecan och pentabromodifenyler) som modellsubstanser för fortsatta studier. Substanserna representerar olika användningsområden och ett brett spektra kemisk-fysikaliska egenskaper. En styrka i produktregistermaterialet är att data finns lagrat för ett antal år tillbaks i tiden. Tidstrender i kvantitet och användningsmönster kan användas som tidiga varningstecken på ökad spriding. För att få ett mått på en kemikalies hanteringsdrivna emissionsbenägenhet utarbetades ett ”spridningsindex” utifrån hanteringsdata. Principen för indexet är att för ett ämne räkna fram ett emissionsbidrag för alla kemiska produkter där ämnet förekommer. Dessa kvantitetsviktas och summeras till ett övergripande spridningsindex. Emissionen har differentierats till olika miljöer här kallad primärrecipienter. Dessa är ytvatten, jord, luft, reningsverk samt människa. Ämneshalter i inkommande avloppsvatten samt i slam i reningsverk användes för validering av spridningsindex för primärrecipienten ”reningsverk”. Resultatet visar att tidstrender baserade på spridningsindex verkar överensstämma med uppmätta trender i slam. Ingen koppling erhölls mellan spridningsindex och uppmätta halter av olika ämnen i inkommande avloppsvatten. Spridningsindex användes även i kombination med multimedia fugacitetsberäkningar för att uppskatta den vidare spridningen till mera perifera närmiljöer, här kallad sekundärrecipienter. Fugacitetsberäkningarna utfördes för DEHP, dibutylftalat, triclosan, och HBCD och byggde på en modell som skattar den procentuella fördelningen mellan luft, vatten, jord och sediment. Den beräknade fördelningen i sekundärrecipienter jämfördes med motsvarande fördelning som den ser ut i miljöövervakningsdata. Resultatet visade på en god överensstämmelse. Som kontroll gjordes även beräkningar där emissionsfördelningen antogs vara lika stor till resp. primärrecipient. Dessa visade på en sämre överensstämmelse vilket indikerar att användning av spridningsindex ökar prognosförmågan. En vidare utveckling av emission-uppskattningar kan ge unika möjligheter att nyttja hanteringsdata i produktregistret vid miljöövervakning Validering av emissionsuppskattningarna med hjälp av tillgängliga miljöövervakningsdata visade på svårigheter att hitta lämpligt data. Mycket data berör ämnen som inte återfinns i registret så som avvecklade ämnen och nedbrytningsprodukter. Ett annat problem var att tillgänglig dokumentation sällan räckte för att kunna definiera vilken typ av recipient som de representerar. Förstudien identifierade ett antal rekommendationer: (1) Multivariattekniken kan förbättras (2) Vidareutveckla rutiner tidstrendanalys i produktregistret (3) Förändra typ av data som anmäls till registret (4) Optimera gjorda emissionuppskattningar (5) Omarbeta spridningsindex så att de närmar sig en verklig kvantitet (6) Utveckla multimedia fugacitetsmodellen m.a.p. svensk geografi samt joniserbara ämnen/metaller (7) Standardisering av analyser och sammanställning av miljöövervakningsdata (8) För att skapa en heltäckande bild av kemikalieflödet i samhället borde kopplingarna med läkemedel, kosmetika och varor bättre styrkas.

  • 60.
    Kullman, Leif
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Trädgränsens förändring 1974 till 2013: fotoserie från fjället Östra Barfredhågna i norra Dalarna2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kommer Dalarnas fjäll vara helt trädklätt inom 100 år? Vissa hävdar det, men finns det forskning som styrker det? Leif Kullman, Umeå universitet har inventerat träden på Östa Barfredhågna i norra Dalarna. Han har jämfört bilder tagna från 1974 fram till 2013. Det finns utifrån denna enskilda studie, ingen större anledning att befara att fjällen skulle bli helt trädbevuxet den närmaste 50 årsperioden. Även om de flesta träd har förflyttat sina gränser uppåt sedan 1915, så reagerar trädslagen något olika. Både fjällbjörk och gran tycks ha det svårt med nyetablering av nya plantor , medan tall verkar klara sig något bättre.

  • 61.
    Kullman, Leif
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Öberg, Lisa
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Jämtlands län. Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Dalarnas län.
    Trädgräns i fjällen: Sammanställning och utvärdering av en metodstudie för klimatrelaterad miljöövervakning2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Klimatet påverkar våra ekosystem i olika grad och fjällen är ett område där klimatförändringar skulle kunna orsaka stora och snabba förändringar. Genom att studera de övre träden på fjällsluttningar kan man följa hur klimatet bidrar till en förändrad trädgräns. Med trädgräns menas på vilken höjd över havet som träd kan finnas utifrån rådande klimat på platsen. I denna rapport redovisas förändringar i trädgränsen i Dalarna, Härjedalen och Jämtland mellan perioderna 2006-2007 och 2010-2013. Resultaten sammanfattas och utvärderas översiktligt i relation till meteorologiska data under samma tidsintervall. Dessutom diskuteras hur man kan utveckla projektets inriktning och metodik i framtida miljöövervakning.

    Rapporten visar att inga förändringar av trädgränsens position kan påvisas under det studerade tidsintervallet, även om tidigare studier över ett längre intervall visat på en stigning av trädgränsen. Orsaken till denna uteblivna ökning under det senaste tidsintervallet diskuteras i rapporten.

    Trädgräns i fjällen är ett gemensamt delprogram inom den regionala miljöövervakningen mellan Länsstyrelserna i Dalarna och Jämtland. Programet påbörjades 2006 som ett utvecklingsprojekt i syftet att utveckla en metod för övervakning av den alpina trädgränsen för att indikera klimatförändringar i fjällen. Uppföljningen av förändringar i trädgränsens position grundar sig på äldre data (från 1915) och tidigare studier av trädgränsernas läge och förändringar i olika tidsskalor genomförda av Leif Kullman vid Umeå universitet från 1970-talet och framåt. De alpina trädgränserna är viktiga i avseende att tidigt upptäcka förändringar i det biologiska fjällandskapet och för att förstå de klimatberoende ekologiska processer som på sikt kan påverka den biologiska mångfalden. Resultaten bidrar till att följa upp miljömålet Storslagen fjällmiljö.

  • 62.
    Levin, Jan-Olov
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Bergemalm-Rynell, Kerstin
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Bohlin, Pernilla
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Johannesson, Sandra
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Lindahl, Roger
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Rhén, Margaret
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Strandberg, Bo
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Sundgren, Margit
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Sunesson, Anna-Lena
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Sällsten, Gerd
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Delprogrammet cancerframkallande ämnen i tätortsluft, personlig exponering och bakgrundsmätningar.: Utveckling av metoder för personburen mätning av PAH.2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna studie har olika metoder för analys av partikulära polycykliska aromatiska kolväten (PAH) efter provtagning på filter utvärderats. Två metoder för ultraljudsextraktion, ett traditionellt ultraljudsvattenbad samt en ultraljudsextraktor specialdesignad för PAH-extraktion (Sonicator) samt två olika analysmetoder gaskromatografi-masspektrometri (GC/MS) och vätskekromatografi med fluorescensdetaktion (LC/Fluo) har studerats. För testerna användes bl.a certifierade referensmaterial av typen Urban Dust och Fly Ash. Sonicatorn gav för Urban Dust en avvikelse på mellan 5-35 % med GC/MS-analys och med LC/Fluo-analys var avvikelsen endast 3 % från det certifierade värdet. För extraktion av Fly Ash med Sonicatorn var avvikeslen <10 % med GC/MS-metoden medan LC/Fluo-metoden endast var ca 30 % av det certifierade värdet, vilket inte är acceptabelt. Extraktion med traditionellt ultraljudsvattenbad följt av LC/Fluo-analys gav för Urban Dust en avvikelse på ca 32%. Filterprover tagna i stadsmiljö analyserade med bägge metoderna gav likvärdiga resultat för B[a]P oberoende av analysmetod. Studien visar att båda analysmetoderna är användbara för mätningar där dammet är av typen Urban Dust, dvs. från utomhus- och tätortsmiljöer. I denna studie har fokus legat på analys av högmolekylära, partikulära PAH-komponenter och då framför allt B[a]P. Förutom B[a]P kan flertalet andra PAH-komponenter analyseras med bägge metoderna, dock har i detta projekt endast B[a]P studerats med LC-fluo-metoden eftersom detta ämne är prioriterat i EU-direktiven. En stor fördel med LC/Fluo-metoden är att den inte kräver lika omfattande provupparbetning före analys. LC/Fluo-metoden har något bättre känslighet, men bägge metoderna är tillräckligt känsliga för dessa analyser. Det är viktigt att påpeka att PAH i allmänluften domineras av PAH med 3-4 ringar dvs PAH som finns i gasfas. PAH-komponenterna fenantren, pyren och fluoranten är till 80-90% i gas fas vid 20°C. Vill man mäta sanna halter av PAH i både gasfas och partikelfas måste någon form av denuder eller motsvarande provtagningsmetod användas. För att få en bra uppfattning om totala mängden gas + partiklar och en ungefärlig uppfattning om fördelning gas/partiklar kan en enkel uppsättning av 13-mm-filter av glasfiber i kombination med adsorbentrör med XAD-2 användas [9-10]. Denna provtagningsutrustning är lättanvänd för personburna mätningar där man inte specifikt behöver mäta PM2,5 och kan användas både för GC-MS-analys och LC-Fluo-analys [9-10]. Ett intressant alternativ för att mäta gasfas-PAH är passiva provtagningstekniker som PUF (polyurethane foam disks) och SPMDs (semipermeable membrane devices) som idag används som tidsintegrerade (2-6 veckor) semikvantitativa provtagare i olika miljöövervakningsprogram för gasfas PAH både i Europa och globalt [11-13]. Det är därför viktigt att också utveckla och validera enkla och billiga metoder och gärna diffusionsprovtagare för att kunna mäta gasfas-PAH både stationärt och personburet. Lagring av prover testades inte i denna studie. Vid långtidslagring kan det vara viktigt att lagra filtren i kylskåp. PAH-föreningar med 5 eller 6 ringar anses dock vara stabila även vid lagring i rumstemperatur [7]. Sammanfattningsvis har utvärderingen visat att det är möjligt att analysera 8 av de 16 PAH-föreningar som EPA anger på personburna teflonfilter provtagna med PM2.5cykloner. Inom HÄMI-luft programmet kan man därmed vid samma provtagningstillfälle få svar på partikelmassekoncentrationen och koncentrationen av ett flertal svårflyktiga PAH-föreningar, däribland benso(a)pyren.

  • 63.
    Linder, Per
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Söderström, Lars
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Naturskogen på Ysberget och Laxtjärnsberget - en skogsbiologisk inventering1983Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Arbetet har inriktats på att dokumentera aktuellt skogstillstånd samt rekonstruera tidigare skogshistoria inom området. Detta har då bl a innefattat provytetaxering, inventering av brandskadade tallar, studier av äldre lantmäterihandlingar och bruksarkiv samt diskussioner med lokalbefolkning och hembygdsföreningar i trakten. Då området är aktuellt som naturreservatsobjekt har även översiktliga inventeringar av växter och fåglar genomförts. Förslag till gränser samt skötsel för reservatet har också lämnats.

  • 64.
    Lindh, Christian
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Jönsson, Bo
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Berggren, Maya
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Beronius, Anna
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Carlberg, Bo
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Sundkvist, Anneli
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Bergdahl, Ingvar
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Bisfenol A i urin från män och kvinnor i Norr- och Västerbotten2012Report (Other academic)
  • 65.
    Lundh, Thomas
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Bergdahl, Ingvar
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Hallmans, Göran
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Jansson, Jan-Håkan
    Medicinska kliniken, Lasarettet i Skellefteå.
    Stegmayr, Birgitta
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Wennberg, Maria
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Skerfving, Staffan
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Spårelement i blodkroppar från väster- och norrbottningar 1990-992002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sexton spårelement bestämdes i blodkroppar från 600 kvinnor och män i åldrarna 25-74 år från Västerbotten och Norrbotten. Med Induktiv kopplad plasma (ICP-MS) bestämdes aluminium (Al), vanadin (V), mangan (Mn), kobolt (Co), nickel (Ni), koppar (CU), zink (Zn), selen (Se), rodium (Rh), palladium (Pd), kadmium (Cd), antimon (Sb), wolfram (W), platina (Pt) och bly (Pb). Dessutom bestämdes med atomfluorescens kvicksilver (Hg). Cd-koncentrationerna är av en nivå som kopplats samman med lätt toxicitet. Medianhalterna av Pb och Hg ligger långt under de som satts i samband med toxiska effekter. Variationen var emellertid hög; de högsta halterna är i nivå med dem som anses kunna orsaka ogynnsamma effekter. I en multivariat modell utvärderades effekter av kön, ålder, rökvanor och kalenderår. Framför allt för Cd, men i viss mån också för Hg, hade rökare högre halter än icke-rökare. Kvinnor hade högre halter av Cd och Pb än män. Det fanns klart stigande halter av Cd och Hg med stigande ålder. Vid jämförelse mellan prover tagna 1990, 1994 och 1999 hade en markant sänkning skett av Pb (ca 6% per år), Hg (ca 6% per år) och Cd, men i det fallet bara för män (6% per år), inte för kvinnor. Detta beror sannolikt på minskade utsläpp av dessa metaller, med sjunkande exponering som följd. För Pb och Cd bör sänkningen i exponering ha varit högre än 6% per år, eftersom tidigare ådragen kroppsbörda har en tendens att fördröja en sänkning i blodkroppar. Det finns skäl att även fortsättningsvis följa utvecklingen av metallhalter i blod. För halterna av Al, V, Mn, Co, Ni, Cu, Zn, Se, Rh, Pd, Sb, W och Pt i prover tagna 1999 finns mindre möjligheter att jämföra med andra studier. De funna halterna är emellertid i paritet med det fåtal andra undersökningar som finns. Det fanns en rad associationer mellan halter av olika element. Av särskilt intresse är korrelationerna mellan Pt, Pd and Rh, vilka har spritts i miljön genom användning av katalytiska avgasrenare i bilar. Detta fynd förtjänar vidare undersökningar. Se och Hg var också relaterade, troligen p g a gemensam källa i form av fisk, möjligen också gemensamma bindningar i kroppen.

  • 66.
    Lundstedt, Staffan
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Sources and levels of PBDD/Fs in the Swedish environment2016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report deals with brominated dioxins (PBDD/Fs); how they are formed and emitted and what

    that leads to in terms of levels in the environment. The report focuses on the situation in Sweden,

    but it includes a comprehensive review of studies and data from the whole world. Furthermore, the

    report includes a tentative estimation of the total amount of PBDD/Fs that is present and potentially

    may be emitted from products and materials in the Swedish society, as well as a discussion on how

    these emissions can be minimized.

    The PBDD/Fs is a group of unintentionally produced contaminants that are analogous to the more

    well‐known chlorinated dioxins (PCDD/Fs), but that contain bromines instead of chlorines. There are

    also mixed brominated‐chlorinated dioxins (PBCDD/Fs), although these are only touch upon briefly in

    this report. Due to the structural similarities, the PBDD/Fs, PCDD/Fs and PBCDD/Fs share many

    properties with each other, including low water solubility and volatility and long environmental halflives.

    This means that PBDD/Fs will stick to particles in the environment and stay there for a long

    time, usually several years. The similarities also apply to the toxicity, which generally is very high, and

    according to the current recommendations the toxic equivalency factors (TEFs) developed for the

    PCDD/Fs can also be used for the PBDD/Fs.

    Like the PCDD/Fs, PBDD/Fs may be formed in all kinds of combustion processes provided that

    bromine is present in some form, which today usually is the case. The bromine content in materials,

    waste and fuels has thus increased drastically since brominated flame retardants (BFRs) were

    introduced on the market in the 1970s. In the combustion process, the PBDD/Fs can either be

    formed from basic elements such as carbon, hydrogen and bromine, or from small precursor

    molecules. While the former ‘de novo’ pathway often is the dominating process for PCDD/Fs, the

    precursor pathway seems to be more important for the PBDD/Fs. This is because many BFRs, and

    especially the polybrominated diphenylethers (PBDEs), constitute far advanced precursors of

    PBDD/Fs, and especially of polybrominated dibenzofurans (PBDFs). As a result, mainly PBDFs are

    formed in most incineration processes, and the yields increase during poor combustion conditions

    when the density of precursors is high.

    Furthermore, PBDD/Fs may also be formed during thermal stress of BFR mixtures or BFR containing

    materials and products. This means in practice that PBDD/Fs are formed already when the BFR

    mixture is produced and that the PBDD/F content steadily increases as the BFRs are mixed into

    polymers, when the polymers are refined into materials and products, and when the products are

    disposed of and recycled by various processes. In addition, PBDD/Fs may also be formed through

    photolytic transformation of BFRs, which may occur as BFR treated products are exposed to sunlight

    for instance. In all these processes, the transformation of PBDEs to PBDFs is by far the most

    important pathway, and when PBDEs are present all other formation pathways are negligible.

    However, recently it has been recognized that PBDD/Fs, and in this case mainly polybrominated

    dibenso‐p‐dioxins (PBDDs), may be formed naturally in some marine environments via biological and

    photolytical pathways.

    The emission from incineration processes are both a result of the release of PBDD/Fs that already are

    present in the material being combusted and of the formation of PBDD/Fs in the actual process. Both

    these processes are favored by poor combustion conditions, which are more prominent during open

    Sources and levels of PBDD/Fs in the Swedish environment

    3

    burning activities than during controlled incineration in large scale facilities. As a consequence the

    emissions measured from incineration facilities are relatively low, while the emissions measured in

    connections to open burning activities and accidental fires can be extremely high. However, the

    emissions also depends on the fuel and its content of BFRs. Higher emission have therefore been

    measured from industrial (IWI) and hazardous waste incinerators (HWI) and from metallurgical

    processes using electronic waste as one of its feed stocks, as compared to municipal solid waste

    incinerators (MSWI). Furthermore, extremely high PBDD/F emissions have been measured during

    open burning of electronic waste (e‐waste), which is carried out as a recycling activity in some

    developing countries, and also may occur during accidental fires in e‐waste recycling facilities for

    instance.

    Relatively large emissions of PBDD/Fs have been measured in connection to production facilities for

    BFRs and facilities that are using BFRs to treat products, although there are no such data available for

    Swedish facilities. Nevertheless, high PBDD/F levels have been measured in PBDE mixtures as well as

    in materials treated with PBDEs, both in Sweden and in other countries. These PBDD/Fs constitute a

    threat to human health and the environment as the materials are used, disposed of and recycled

    since the PBDD/Fs may be emitted during the whole life cycles of the materials. Not least the

    recycling may lead to large emissions of PBDD/Fs, and especially during informal e‐waste recycling

    activities. However, large emissions have also been measured in controlled recycling facilities, and in

    these cases the emissions seem to be connected to the dust released from the interior of the e‐waste

    during the dismantling processes. This may lead to extensive exposure of the recycling workers at

    least.

    As a result of the great number of sources of PBDD/Fs, these contaminants are nowadays more or

    less ubiquitous in the environment. PBDD/Fs have been found in air, soil, sediments, sewage water,

    sludge, various animal and plant species, food and feed, indoor dust and humans. In air, the PBDD/F

    levels are usually lower than the PCDD/F levels, but in some urban and industrial environments the

    reverse profile can be seen. The highest PBDD/F levels in air are found outside e‐waste recycling

    facilities and at informal e‐waste recycling sites. The levels are usually correlated with the PBDE

    levels and the profiles are dominated by PBDFs. In Sweden, the air levels reported from urban

    environments are usually lower than those reported from urban environments in Asia, but for rural

    sites the levels are more similar. In fact, the levels in urban environments in Sweden are not that

    different from the levels in Swedish rural environments.

    In soil the highest PBDD/F levels are generally found at informal e‐waste recycling sites as mentioned

    previously. However, similar levels have actually been found in connection to a Swedish recycling

    facility that had been subject to an accidental fire. Otherwise, soil levels are generally elevated in

    urban environments in comparison to rural and agricultural environments. Like for air, the PBDD/F

    levels are generally correlated with the PBDE levels, and the profile is dominated by PBDFs, indicating

    that the PBDD/Fs originate from PBDE treated materials. Lake sediments principally follow the same

    trend as soil, with higher levels in urban and PBDE exposed areas and with a dominance of PBDFs.

    However, marine sediments sometime show a different pattern. Hence, in shallow coastal waters

    with high biological productivity and sunshine penetration, the levels of PBDDs may sometimes be

    extremely high. This is because of natural formation of PBDDs in these environments.

    Sources and levels of PBDD/Fs in the Swedish environment

    4

    When it comes to biota, food and feed, the PBDD/F levels are generally higher in fatty samples, such

    as fatty fish, mussels, eggs, liver and carcass fat. However, the levels in fish and shellfish seem also to

    be highly influenced by the presence of local sources in their living habitat, with natural sources

    giving rise to the largest variations. Some fish and mussel populations along the Swedish coastline

    have thus been found to contain extremely high levels of PBDDs. However, local PBDE related

    sources may also give rise to elevated levels, which overall may result in mixed PBDD/F profiles in

    some marine fish populations. Apart from these locally influenced fish and mussels, the PBDD/F

    levels in marine species are generally lower than the PCDD/F levels. Still, the PBDD/Fs have been

    found to contribute significantly to the total dioxin‐like toxicity in these species, which is serious

    considering that some of them already contain close to acceptable levels of other dioxin‐like

    compounds.

    For indoor environments, PBDD/Fs have mainly been measured in dust. The levels vary considerably,

    which is believed to be connected to a varying presence of PBDE containing materials in different

    indoor environments. However, this correlation is not always easy to discern. Overall, somewhat

    higher PBDD/F levels have been found in dust from public buildings, such as hotels and offices, than

    in dust from residential houses. However, the highest PBDD/F levels reported for dust have been

    found in a residential house in USA. In this house the levels were even higher than those recorded for

    workshop floor dust at an e‐waste recycling site in China. Nevertheless, the PBDD/F levels are usually

    correlated with the PBDE levels which support the theory that they have the same sources. In

    addition, the PBDD/F profiles are usually dominated by PBDFs. In most cases the PBDD/F levels in

    dust are higher than the PCDD/F levels, and when it comes to the total dioxin‐like toxicity the

    PBDD/Fs contribute significantly. The levels measured in Swedish dust are approximately at the same

    levels as in other countries.

    In humans, PBDD/Fs have been measured in mother’s milk, adipose tissue and blood. In mother’s

    milk the levels are in the same range all over the world, even when including mothers from an

    e‐waste site in Vietnam and mothers from USA with much higher PBDE levels in their milk. This,

    together with the fact that the PBDF profiles in mother’s milk generally are different from those

    observed in dust, indicates that the uptake and metabolism of PBDD/Fs in humans are somewhat

    selective. However, overall the PBDD/F levels in mother’s milk are lower than the PCDD/F levels and

    their contribution to the total dioxin‐like toxicity seem to be fairly low. PBDD/Fs have also been

    measured in human adipose tissue from Sweden and Japan. The levels seem to be somewhat lower

    in Sweden than in Japan, but the PBDD/Fs were detected in all Swedish samples as well, verifying

    their widespread distribution. The PBDD/F profiles where generally similar to those found in the milk

    samples, supporting the theory of a selective uptake and metabolism. However, contribution of the

    PBDD/Fs to total dioxin‐like toxicity seems to be higher in the adipose tissue than in the milk

    samples. Finally, PBDD/Fs have been found in relatively high levels in blood from two fire fighters in

    San Francisco.

    The data summarized in this report suggest that most PBDD/Fs that we are exposed to, apart from

    the naturally produced PBDDs, originate from the BFR treated materials we have in our society, and

    particular those that are treated with PBDEs. A rough estimate, performed in the report, suggests

    that such materials could hide several tons of PBDD/Fs only in Sweden. Furthermore, we are adding

    some hundreds of kilos of new PBDD/Fs every year in BFR containing products we are importing. This

    mainly includes electrical and electronic equipment (EEE), vehicles and construction materials. At the

    Sources and levels of PBDD/Fs in the Swedish environment

    5

    same time BFR containing materials are constantly removed from the society as they reach their endof‐

    life stage. When this happens the materials are either recycled, destructed or put on landfill, with

    each process constituting a certain risk for further emissions.

    Today in Sweden, most of the BFR containing waste is incinerated, but some may also end up on

    landfills. This may for example be the case for the shredder light fraction (SLF) from the vehicle

    fragmentation process, since this fraction is somewhat complicated to incinerate. It is estimated that

    up to 0.5 tons of PBDD/Fs may end up on Swedish landfills every year, and that these landfills may

    hide several tons of PBDD/Fs in total. For the waste fraction that is incinerated in authorized facilities

    the destruction efficiency of the PBDD/Fs is relatively high, at least when considering the stack

    emissions and the levels in the fly ashes. However, when it comes to the bottom ashes the PBDD/F

    levels can still be relatively high, indicating that all PBDD/Fs in the original waste is not destroyed or

    alternatively that new PBDD/Fs are formed in the process. It is estimated that the bottom ashes

    produced in Swedish MSWIs every year contain almost 6 kg of PBDD/Fs.

    Besides all PBDD/Fs that are hidden in products, materials and waste in our society, there is an even

    larger amount of not‐yet‐formed PBDD/Fs in all BFRs (and particularly PBDEs) that are present in the

    same and similar products, materials and waste in the society. If all this material would be subject to

    some kind of incomplete combustion process, as a worst case scenario, it could potentially give rise

    to an additional 200 tons of PBDD/Fs that would be emitted. To eliminate this risk, these materials

    will have to be removed and subsequently destructed. However, in this context it should be noted

    that the risk for emission often will increase as the material is removed from its original placement

    and when it is being recycled and destructed.

    To minimize the emissions of PBDD/Fs from waste material a key factor would be the

    implementation of efficient and sensitive identification and separation technologies that are capable

    of separating BFR containing materials from non‐BFR‐containing materials, so that each fraction can

    be treated appropriately. There are several spectroscopic technologies available for this purpose, and

    also technologies based on differences in density and electrostatic properties. However, none of

    these technologies are alone capable of screening out the BFR containing materials, but need to be

    used in combinations. Still, a 100% separation will not be achieved, and usually around 5% will end

    up in the wrong fraction. As a consequence, recycled materials should never be used for sensitive

    applications, such as toys and household products, and when it comes to the BFR containing fraction,

    it should not be recycled at all. It could perhaps be used to make basic chemicals (like bromine) or

    fuel for the industry, but otherwise it should be destructed.

    Destruction of BFR containing materials may be accomplished in authorized incineration facilities.

    The mixing ration of the BFR materials in other wastes/fuels should however be kept low (<5%) in

    order to limit the amount of PBDD/F precursors and corrosive HBr in the combustion zone and the

    flue gases. The incinerators should also have highly developed flue gas cleaning systems and plans for

    how ashes (not least bottom ashes) should be handled. Other high temperature processes, such as

    cement kilns and metal smelter may also be used to destruct BFR containing materials provided that

    these have similar emission control systems as the authorized incinerators. If these demands are

    fulfilled, metals smelters are preferably used for the metal containing BFR waste, e.g. PC‐boards,

    since these facilities are capable of recovering the metals.

    Sources and levels of PBDD/Fs in the Swedish environment

    6

    As an alternative to a complete destruction of the BFR containing materials it may also be possible to

    extract the bromine or the intact BFRs from the materials, after which the materials can be recycled

    or treated as non‐BFR materials and the bromine reused in the industry. A couple of such

    technologies have been suggested and described for BFR containing plastics, but none have so far

    been applied in full‐scale.

    The very last option for BFR containing waste, as with other organic waste fractions, is landfilling.

    Normally it should not be used at all, but if it for some reason has to be chosen as an alternative it

    has to be done under certain controlled conditions to minimize leakage, emissions and exposure of

    humans and animals. The landfills also have to be secured from accidental fires and be able to

    maintain a high security even if the surrounding and the climate are changing. The short‐term risks

    mentioned above, e.g. risk for leakage and fire, also have to be considered when BFR containing

    materials are stored temporarily, while waiting for other treatments for instance. In such situations,

    it would perhaps also be wise to limit the amount of BFR containing materials/wastes that can be

    stored in the same area in order to minimize the damages caused if an accidental fire still would

    occur

  • 67.
    Meister, Kadri
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Forsberg, Bertil
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Luftföroreningshalter och akutbesök för astma och andra luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg och Malmö 2001-20082012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna studie inom den hälsorelaterade miljöövervakningen har genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket för att belysa eventuella korttidseffekter av luftföroreningar på akutbesök för astma och alla sjukdomar i andningsorganen, vilka ofta medför ökad känslighet för luftföroreningar. Halternas samband med akutbesök för andningsorganens sjukdomar har tidigare studerats inom miljöövervakningen. För att underlätta jämförelser har metodiken anpassats till tidigare studier där betydelsen av halterna de två senaste dygnen beräknas. Övervakning av denna typ av direkta samband med halter i miljön är mindre känslig för trender och förändringar i diagnostik och vårdresurser än enklare epidemiologisk bevakning av antalet fall per år etc., eftersom totala antalet fall i sig kan påverkas av en rad olika typer av faktorer utan koppling till luftföroreningssituationen.

    Uppgifter om den skrivna befolkningens akutbesök under åren 2001 till och med 2008 för andningsorganens sjukdomar inklusive astma vid akutsjukhusen i StorStockholm (9 sjukhus), Göteborg och Mölndal respektive Malmö har inhämtats från Socialstyrelsens Patientregister. Uppgifterna från registret avser avidentifierade akutbesök med diagnoser dygn för dygn under perioden.

    Luftföroreningsdata i form av urbana bakgrundshalter har hämtats från Stockholm luft- och bulleranalys (SLB) vid miljöförvaltningen i Stockholm, Göteborgs miljöförvaltning respektive Malmö miljöförvaltning. Vi har studerat partikelhalten som PM10, avgashalten indikerad med kväveoxider (NOx) samt ozon. Vi har för första gången studerat effekterna för olika åldergrupper: barn (tom 18 år), vuxna (19-64 år) och äldre (from 65 år).

    Tidsserieanalyserna har utförts med Poisson-regression. I dessa analyser tas hänsyn till tidstrender, årstidsmönster, influensaperioder, väderförhållanden, pollenhalt, veckodag,

    helgperioder mm. De inkluderade luftföroreningarna är ozon, kvävedioxid och partiklar. Alla luftföroreningsvariabler kan ses som indikatorer på olika typer av luftföroreningar, och har simultant beaktats i de slutliga analyserna.

    Sambanden skiljer sig i några fall signifikant mellan studieområdena. För akutbesök för andningsorganen totalt och för astma alla åldrar fann vi kraftigare effekter av PM10 i Malmö. För kväveoxider (NOx) och akutbesök för andningsorganen totalt liksom för astma alla åldrar var den skattade effekten högre i Stockholm. Effekten av ozon på astma alla åldrar var lägre i Malmö.

    När resultaten vägdes ihop för de tre studieområdena beräknas att antalet akutbesök för andningsorganen totalt ökar med 1.4% (95% KI =0.0-2.9%) per 10 g/m3 PM10, akutbesök för astma med 2.1% (95% KI= -0.1-4.3%) per 10 g/m3, medan akutbesök för astma bland barn med 2.9% (95% KI=0.9- 4.8%) per 10 g/m3.

    Motsvarande sammanvägda resultat för NOx visar en ökning av totala antalet akutbesök för andningsorganen med 0.7% (95% KI=-0.1-1.5 %) per 10 g/m3, akutbesök för astma med 1.6% (95% KI=0.5-2.7%) samt akutbesök för astma bland barn med 1.7%

    (95% KI=0.4-3.1%) per 10 g/m3.

    För ozon visar de sammanvägda resultat en ökning av totala antalet akutbesök för andningsorganen med 1.3% (95% KI=0.5-2.1%) per 10 g/m3, akutbesök för astma med 1.7% (95% KI=0.0-3.4% ) samt akutbesök för astma bland barn med 1.8%

    (95% KI=0.2- 3.3%) per 10 g/m3.

    Eftersom föroreningssituationen som indikatorerna representerar kan förändras med tiden, bör analyserna upprepas med viss periodicitet. Vi ser för Malmö att vissa effekter är säkerställt högre under den senare delen av studien. I framtiden kommer trendanalyser att kunna genomföras lämpligtvis genom att resultat för 3-5-årsintervall jämförs.

  • 68.
    Meister, Kadri
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Tornevi, Andreas
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Forsberg, Bertil
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Sambandet mellan luftföroreningshalter och akuta vårdkontakter för luftvägssjukdomar som hälsoindikator för luftkvalitet2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna studie inom den hälsorelaterade miljöövervakningen har genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket för att belysa eventuella korttidseffekter av luftföroreningar på akutbesök för astma samt för alla sjukdomar iandningsorganen. Dessa sjukdomar medför ofta ökad känslighet för luftföroreningar. Halternas samband med akutbesök för andningsorganens sjukdomar har tidigare studerats inom miljöövervakningen. För att underlätta jämförelser har metodiken anpassats till tidigare studier där betydelsen av halterna de två senaste dygnen beräknas. Övervakning av denna typ av korttidssamband med halter i miljön är mindre känslig för trender och förändringar i diagnostik och vårdresurser än enklare epidemiologisk bevakning av antalet fall per år etc., eftersom totala antalet fall i sig kan påverkas av en rad olika typer av faktorer utan koppling till luftföroreningssituationen.

    Uppgifter om den skrivna befolkningens akutbesök (vid akutmottagning samt akuta (inte planerade) inläggningar) under åren 2005 till och med 2013 för andningsorganens sjukdomar inklusive astma vid akutsjukhusen i StorStockholm, Göteborg/Mölndal respektive Malmö/Burlöv har inhämtats från Socialstyrelsens Patientregister. Uppgifterna från registret avser avidentifierade akutbesök med diagnoser dygn för dygn under perioden.

    Luftföroreningsdata i form av urbana bakgrundshalter har hämtats från Stockholm luft- och bulleranalys (SLB) vid miljöförvaltningen i Stockholm och från IVL Svenska miljöinstitutet data för Göteborg respektive Malmö. Vi har studerat effekterna av partikelhalten (PM10 ~ partiklar mindre än 10 mikrometer i diameter), avgashalten indikerad med kväveoxider (NOx) samt ozon. Analyser har gjorts av akutbesök totalt för alla åldrar samt i olika åldergrupper: barn, vuxna och äldre.

    Tidsserieanalyserna har utförts med Poisson-regression. I dessa analyser tas hänsyn till tidstrender, årstidsmönster, influensaperioder, väderförhållanden, pollenhalt, veckodag, helgperioder mm. De inkluderade luftföroreningarna är ozon, kvävedioxid och partiklar (PM10). Alla luftföroreningsvariabler kan ses som indikatorer på olika typer av luftföroreningar, och har simultant beaktats i de slutliga analyserna.

    I alla tre städer hade ozon effekten på akutbesök för andningsorganens sjukdomar totalt och för astma totalt. Effekten av ozon på akutbesök för andningsorganen samt på astma finns även för barn respektive vuxna separat i Stockholm och Göteborg.

    Effekter av ozon kan ses som inte skiljande sig mellan de tre olika studieområdena och därför har även en sammanvägd skattning för ozon beräknats gällande antalet akutbesök för andningsorganen totalt, akutbesök för astma totalt samt akutbesök för astma bland barn. När resultaten vägdes ihop för de tre studieområdena beräknas att antalet akutbesök för andningsorganen totalt ökar med 1,6% (95% KI=1,1-2%) per 10 g/m3 haltökning av ozon, akutbesök för astma totalt med 2,5% (95% KI=1,5-3,6% ) per 10 g/m3 haltökning, medan akutbesök för astma bland barn med 3,9% (95% KI=1,7- 4%) per 10 g/m3 haltökning av ozon.

    Eftersom föroreningssituationen som indikatorerna representerar kan förändras med tiden har analyserna gjorts även för två olika tidsperioder: 2005-2008 samt 2009-2013. Analysen för Malmö visade på vissa statistiskt säkerställda skillnader. Effekten av ozon på akutbesök för andningsorganen totalt var högre under den senare tidsperioden, 2009-2013. Denna trend finns även för barn respektive vuxna separat.

    Att analysera variationen i telefonsamtal till 1177-Vårdguiden har tidigare visat sig vara en fördelaktig metod vid studier gällande magsjuka och den mest lämpliga metoden för att tidigt detektera utbrott av magsjuka. Till följd av detta var det angeläget att undersöka om denna relativt nya databas innehållande 1177-samtal även kan vara lämplig att använda i studier som avser akuta hälsoproblem av sjukdomar i andningsorganen som kan påverkas av luftföroreningshalterna.

    Som tillägg har en pilotstudie gjorts i Göteborg, där uppgifter om dygnsvisa antal samtal medkontaktorsakerna andningsproblem respektive hosta från 1177-Vårdguiden under perioden 2007-11-30 - 2013-12-01 har använts för att jämföra sambanden till luftföroreningshalter. Även här är antalsuppgifter uppdelade i olika åldersgrupper. I likhet med besöksdata påvisades effekter av luftföroreningar där ökning av PM10-halten ökade antalet samtal gällande andningsbesvär och hosta bland barn. Samtal gällande andningsbesvär hos vuxna ökade med ökande halter av ozon. Studien visar att denna typ av data kananvändas för att övervaka luftföroreningsexponeringens effekter.

  • 69.
    Modig, Lars
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Forsberg, Bertil
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Besvärsförekomst i relation till luftföroreningshalter i tre svenska städer. En studie inom den hälsorelaterade miljöövervakningen 2005.2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna enkätstudie utgör en del i Naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning, och

    syftar till att beskriva hur människor upplever sin omgivningsmiljö med avseende på främst

    luftkvalitet.

    Enkäten bestod av 22 frågor främst rörande upplevelsen av olika miljöfaktorer i närheten av

    bostaden. Urvalet av deltagare gjordes slumpmässigt bland befolkningen (16-70 år) i de

    centrala delarna av tre svenska städer (Umeå, Göteborg och Uppsala). Halten av luftföroreningar

    indikerad med avgasmarkören kvävedioxid (NO

    2) beräknades som vinterhalvårsmedelhalter

    för varje stad med detaljerade meteorologiska spridningsmodeller. Med

    hjälp av koordinaterna för den fastighet på vilken respektive deltagare var skriven, kunde

    varje deltagare tillskrivas en beräknad vinterhalvårsmedelhalt.

    Ungefär 20 % av nära 2800 deltagare skattade störningen av avgaser från vägtrafik till mer än

    4 på en 11-gradig skala, medan störningen på grund av vedeldning på dessa orter var betydligt

    mindre omfattande. Analysen av den modellerade luftföroreningshalten och andelen mycket

    störda av avgaser från vägtrafik, visade på ett statistiskt säkerställt samband där oddset att

    skatta sig mycket störd ökade med cirka 14 % per μg/m

    3 ökning av vinterhalvårsmedelhalten

    av NO

    2. Motsvarande analys av frågan om hur ofta deltagarna upplevde luften som irriterande

    resulterade i ett säkerställt samband med en ökning av oddset med 9 % per μg/m

    3 ökning av

    NO

    2-halten.

    Resultaten från enkäten visade också att låg temperatur och drag var de inomhusfaktorer som

    störst andel av deltagarna angav som besvärande, medan vägtrafik och grannar var de

    bullerkällor som upplevdes som mest störande.

  • 70.
    Modig, Lars
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Forsberg, Bertil
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Hagenbjörk-Gustafsson, Annika
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Järvholm, Bengt
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Levin, Jan-Olof
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Lindahl, Roger
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Rhén, Margaret
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Segerstedt, Bo
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Sundgren, Margit
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Sunesson, Anna-Lena
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Brorström-Lunden, Eva
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Cancerframkallande ämnen i tätortsluft: Exponering och halter i Umeå 20012002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Exponeringen för ett antal cancerframkallande ämnen undersöktes i ett slumpmässigt urval av allmänbefolkningen i Umeå, 2001. Den huvudsakliga studien genomfördes från slutet av september till mitten av oktober som personburna 7-dygns mätningar på totalt 60 personer, medan några av mätningarna genomfördes i januari 2002. Parallellt med de personburna mätningarna genomfördes även mätningar vid två stationära platser i Umeå, bibliotekstaket och E4:an. Mätningarna omfattade bensen, 1,3-butadien, formaldehyd, acetaldehyd, PAH (polyaromatiska kolväten) samt kvävedioxid (NO2). Mätningarna genomfördes med passiva provtagare med undantag för PAH där provtagningen genomfördes med hjälp av en pump. Resultatet från de personburna provtagningarna av bensen gav medianvärdet 1,5 μg/m3, vilket kan jämföras med resultatet från fjolårets studie i Göteborg (1μg/m3) och den av Institutet för miljömedicin (IMM) föreslagna lågrisknivån 1,3μg/m3. Exponeringen för bensen var signifikant associerad till tiden som deltagarna vistats inomhus, utomhus på arbetsplatsen, i rum med rökning samt om de var rökare. Det var marginell skillnad mellan medianhalten uppmätt vid E4:an och den personburna halten (1,6 μg/m3 och 1,5 μg/m3) medan halten på bibliotekstaket låg lägre (1,0 μg/m3). Medianvärdet för butadien var 0,4 μg/m3, vilket är samma som halten uppmätt vid E4:an men högre jämfört med halten på bibliotekstaket (0,12 μg/m3). Det var signifikant skillnad mellan rökare och icke-rökare (p=0,007), och tid som tillbringats i rum med rökning var signifikant förknippat med ökad exponering för butadien. Mätningar genomfördes för både formaldehyd och acetaldehyd, dock redovisas enbart resultaten för formaldehyd på grund av problem med provtagningen av acetaldehyd. Bland mätningarna som genomfördes personburet var medianhalten formaldehyd 15 μg/m3 vilket kan jämföras med resultaten från samma studie i Göteborg förra året (19 μg/m3). Resultatet ligger inom det intervall som angivit som lågrisknivå (IMM, 12-60 μg/m3). Halterna som uppmättes vid E4:an och Biblioteket var nästintill lika (3,5 μg/m3 och 3,0 μg/m3), dock var de betydligt lägre jämfört med den halt som uppmättes personburet. Bostadstyp (villa alt lägenhet), framstod som den enda variabeln som var signifikant associerad till den personburna halten formaldehyd. PAH-mätningarna genomfördes stationärt hemma hos 10 deltagare ur befolkningsurvalet, samt personburet och stationärt på 10 personer i anknytning till forskargruppen. Mediankoncentrationen av bens(a)pyren, mätt personburet, var 0,08 ng/m3 vilket är i nivå med resultaten från Göteborg. Halterna hemma hos personerna från befolkningsurvalet samt de med anknytning till kliniken var 0,17 respektive 0,07 ng/m3. De stationära utomhusmätningarna visade att halten vid E4:an var betydligt högre jämfört med halten på Bibliotekstaket (0,3 respektive 0,1 ng/m3). Kvävedioxid (NO2) mättes som ett lokalt tillägg i syfte att undersöka samband mellan NO2, som trafikindikator, och övriga ämnen. Median halten för mätningarna som gjordes personburet var 8 μg/m3 medan resultaten från de stationära mätningarna var betydligt högre. NO2 uppvisade ingen signifikant korrelation till övriga ämnen mätta personburet. Vidare sågs inga samband till vistelse i specifika miljöer.

  • 71.
    Modig, Lars
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Forsberg, Bertil
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Hagenbjörk-Gustafsson, Annika
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Järvholm, Bengt
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Levin, Jan-Olof
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Lindahl, Roger
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Rhén, Margaret
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Segerstedt, Bo
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Sundgren, Margit
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Sunesson, Anna-Lena
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Brorström-Lunden, Eva
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet.
    Cancerframkallande ämnentätortsluft - Umeå 20012002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Exponeringen för ett antal cancerframkallande ämnen undersöktes i ett slumpmässigt

    urval av allmänbefolkningen i Umeå, 2001. Den huvudsakliga studien genomfördes

    från slutet av september till mitten av oktober som personburna 7-dygns mätningar på

    totalt 60 personer, medan några av mätningarna genomfördes i januari 2002. Parallellt

    med de personburna mätningarna genomfördes även mätningar vid två stationära

    platser i Umeå, bibliotekstaket och E4:an. Mätningarna omfattade bensen, 1,3-

    butadien, formaldehyd, acetaldehyd, PAH (polyaromatiska kolväten) samt

    kvävedioxid (NO

    2). Mätningarna genomfördes med passiva provtagare med undantag

    för PAH där provtagningen genomfördes med hjälp av en pump.

    Resultatet från de personburna provtagningarna av bensen gav medianvärdet

    1,5 μg/m

    3, vilket kan jämföras med resultatet från fjolårets studie i Göteborg (1μg/m3)

    och den av Institutet för miljömedicin (IMM) föreslagna lågrisknivån 1,3μg/m

    3.

    Exponeringen för bensen var signifikant associerad till tiden som deltagarna vistats

    inomhus, utomhus på arbetsplatsen, i rum med rökning samt om de var rökare. Det

    var marginell skillnad mellan medianhalten uppmätt vid E4:an och den personburna

    halten (1,6 μg/m

    3 och 1,5 μg/m3) medan halten på bibliotekstaket låg lägre (1,0

    μg/m

    3).

    Medianvärdet för butadien var 0,4 μg/m

    3, vilket är samma som halten uppmätt vid

    E4:an men högre jämfört med halten på bibliotekstaket (0,12 μg/m

    3). Det var

    signifikant skillnad mellan rökare och icke-rökare (p=0,007), och tid som tillbringats i

    rum med rökning var signifikant förknippat med ökad exponering för butadien.

    Mätningar genomfördes för både formaldehyd och acetaldehyd, dock redovisas enbart

    resultaten för formaldehyd på grund av problem med provtagningen av acetaldehyd.

    Bland mätningarna som genomfördes personburet var medianhalten formaldehyd

    15 μg/m

    3 vilket kan jämföras med resultaten från samma studie i Göteborg förra året

    (19 μg/m

    3). Resultatet ligger inom det intervall som angivit som lågrisknivå (IMM,

    12-60 μg/m

    3). Halterna som uppmättes vid E4:an och Biblioteket var nästintill lika

    (3,5 μg/m

    3 och 3,0 μg/m3), dock var de betydligt lägre jämfört med den halt som

    uppmättes personburet. Bostadstyp (villa alt lägenhet), framstod som den enda

    variabeln som var signifikant associerad till den personburna halten formaldehyd.

    PAH-mätningarna genomfördes stationärt hemma hos 10 deltagare ur

    befolkningsurvalet, samt personburet och stationärt på 10 personer i anknytning till

    forskargruppen. Mediankoncentrationen av bens(a)pyren, mätt personburet, var 0,08

    ng/m

    3 vilket är i nivå med resultaten från Göteborg. Halterna hemma hos personerna

    från befolkningsurvalet samt de med anknytning till kliniken var 0,17 respektive 0,07

    ng/m

    3. De stationära utomhusmätningarna visade att halten vid E4:an var betydligt

    högre jämfört med halten på Bibliotekstaket (0,3 respektive 0,1 ng/m

    3).

    Kvävedioxid (NO

    2) mättes som ett lokalt tillägg i syfte att undersöka samband mellan

    NO

    2, som trafikindikator, och övriga ämnen. Median halten för mätningarna som

    gjordes personburet var 8 μg/m

    3 medan resultaten från de stationära mätningarna var

    betydligt högre. NO

    2 uppvisade ingen signifikant korrelation till övriga ämnen mätta

    personburet. Vidare sågs inga samband till vistelse i specifika miljöer.

  • 72.
    Modig, Lars
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Hagenbjörk-Gustafsson, Annika
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Jonsson, Lennart
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Olsson, David
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Strömgren, Magnus
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Forsberg, Bertil
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Modell for beräkning av bensen- och1,3-butadienhalter i omgivningsluft utifran geografisk information om bland annat biobransleeldning och trafik.2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Luftföroreningar är ett känt folkhälsoproblem i tätorter där trafiken oftast är den största

    enskilda emissionskällan. Det finns dock andra källor som lokalt kan ge upphov till höga

    luftföroreningshalter och en sådan är småskalig biobränsleeldning. För att begränsa

    hälsoeffekterna av luftföroreningar finns normvärden reglerade i lagstiftning, och

    övervakningen av dessa kan ske via mätningar eller olika typer av beräkningar.

    Syftet med projekt har varit att tillämpa en typ av statistisk beräkningsmodell, ”Land Use

    Regression (LUR)”, för att predicera halterna av luftföroreningarna bensen och 1,3-butadien i

    ett antal tätorter med hög andel småskalig biobränsleeldning i och omkring Umeå.

    Principen för en LUR-modell är att först förklara variationen i luftföroreningshalter mellan ett

    begränsat antal mätpunkter med skillnader i geografiska variabler, som t.ex.

    populationsdensitet och trafikflöde inom olika radier runt respektive mätplats. Sedan kan

    modellen användas för att beräkna halten i många fler punkter. I denna studie har bensen och

    1,3-butadien mätts vid tre tillfällen på 39 olika mätpunkter. Geografisk information har

    samlats in för respektive mätpunkt, och innefattar bland annat trafikvariabler men även

    uppgifter om biobränsleeldning baserat på uppgifter från sotarregister. LUR-modellen har

    byggts upp i enlighet med den procedur som finns beskrivet inom ett stort europeiskt

    forskningsprojekt, ESCAPE.

    Rapporten visar att det är möjligt utifrån geografiska variabler att predicera halten bensen och

    1,3-butadien i en given punkt med acceptabel precision. Resultaten visar också att

    befolkningstäthet tillsammans med småskalig biobränsleeldning och trafik är de variabler som

    gemensamt är viktigast för årsmedelhalten bensen och 1,3-butadien.

    Denna typ av modell är således tillämpbar för att kartlägga och predicera halter av bensen och

    1,3-butadien i områden med småskalig biobränsleeldning. Modellen kan även användas för att

    studera betydelsen av nyetablering av småskalig biobränsleeldning för halten bensen och 1,3-

    butadien inom t.ex. ett bostadsområde.

  • 73.
    Modig, Lars
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Segerstedt, Bo
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Forsberg, Bertil
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Akuta luftvägsbesvär bland vuxna astmatiker i förhållande till tidsmässiga variationer i luftföroreningshalter - en studie inom den hälsorelaterade miljöövervakningen 20052006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna dagboksstudie utgör en del i Naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning, och

    syftar till att studera om och hur symtom och besvär bland astmatiker samvarierar med

    korttidsvariationer i luftföroreningshalter i utomhusluften.

    Studien bygger på tre paneler med totalt 64 vuxna astmatiker (16-70 år) fördelade på städerna

    Umeå, Uppsala och Göteborg. Deltagarna identifierades via en bredare miljöenkät där de som

    svarade ja på frågan om läkardiagnostiserad astma inbjöds att delta i dagboksstudien.

    Deltagarna besvarade dagligen under 11 veckor ett dagboksblad bestående av 15 frågor

    rörande astmarelaterade symtom, astmamedicinering, upplevda besvär osv. Halten av

    luftföroreningar beskrivs som dygnsmedelhalterna av kvävedioxid (NO

    2) och partiklar mätt

    som PM

    10 i urban bakgrundsluft och har inhämtats från respektive kommun.

    Resultaten visar då samtliga städer inkluderades i analysen på ett statistiskt säkerställt

    samband mellan NO

    2-halten samma dag (lag 0) och att man behövt stanna hemma på grund

    av luftvägsbesvär samt att man haft pip i bröstet. Motsvarande resultat sågs även då NO

    2-

    halten beskrevs som medelvärdet av dagens och gårdagens halt (lag 01). I de separata

    analyserna för respektive stad sågs också ett säkerställt samband mellan NO

    2-halten (lag01)

    och risken att få stanna hemma på grund av luftvägsbesvär samt att ha pip i bröstet i Umeå,

    men inte i de två övriga städerna. För PM

    10 sågs inga säkerställda samband.

  • 74.
    Moen, Jon
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Vegetationsstudier i den skandinaviska fjällvärlden - en litteratursammanställning1996Report (Other academic)
  • 75.
    Nilsson, Hans C
    et al.
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.
    Leonardsson, Kjell
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum.
    Rosenberg, Rutger
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.
    Bedömning av kvaliteten av bottenmiljön i Sundsvallsbukten: En jämförande analys mellan fotografier från sedimentprofiler och data från bottenfauna2000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Målsättningen med denna studie var att jämföra traditionell bottenfaunaprovtagning med analys av sedimentprofilsbilder i några olika typer av bottenmiljöer i Bottenhavet. Totalt besöktes 17 stationer i Sundsvallsbukten. Avsikten med uppläggningen var att provta lokaler dominerade av östersjömusslan (Macoma balthica), lokaler dominerade av vitmärlan (Monoporeia affinis), lokaler med riklig förekomst av både östersjömusslor och vitmärlor, samt lokaler med utarmad makroskopisk fauna, detta för att inkludera en så varierande bottenmiljö som möjligt. Bilderna tagna med sedimentprofilskameran tolkades enligt ett kvalitetsindex för att klassificera bottenmiljön, BHQ-index, vilket jämfördes med det från bottenfaunadata kalkylerade AAB-indexet som är framtaget för Östersjön. De stationer som saknade eller hade kraftigt reducerad makrofauna återfanns på djup som motsvaras av djupet av den nedre delen av sommartermoklinen på cirka 20m djup. Dessa stationer tillhörande tillståndklass 4 och 5 enligt Naturvårdverkets bedömningsgrunder, det vill säga tydligt till kraftigt påverkade bottenmiljöer och sammanföll med de två olika bedömningsindexen AAB och BHQ. Fyra stationer klassades som opåverkade till obetydligt påverkade enligt AAB-indexet, tillståndsklass 1. Inga stationer klassades så högt enligt BHQ-indexet. Frånvaron av större strukturer såsom födofi ckor och djupa djurgångar i sediment-vatten-gränsskiktet kan förklara varför det högst uppmätta BHQ-indexet inte nådde upp till tillstånds klass 1 enligt Naturvårdsverkets förslag till bedömningsgrunder. Vi föreslår hur BHQ-indexet kan revideras för att ge en fullgodmiljöklassificering av bottnarna i Bottenhavet.

  • 76.
    Nyberg, Elisabeth
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Johansson, Anna- Karin
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Boalt, Elin
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Le, Van Ahn
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Gustavsson, Nicklas
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Miller, Aroha
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Eriksson, Ulla
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Nylund, Kerstin
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Holm, Karin
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Borg, Hans
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Berger, Urs
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Haglund, Peter
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Övervakning av metaller och organiska miljögifter i limnisk biota 20112011Report (Other academic)
  • 77.
    Nyberg, Elisabeth
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faxneld, Suzanne
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Eriksson, Ulla
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Egebäck, Anna-Lena
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Holm, Karin
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Sundbom, Marcus
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Benskin, Jon
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Haglund, Peter
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Övervakning av metaller och organiska miljögifter i limnisk biota, 20152015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report summarises the monitoring activities within the National Swedish Contaminant Programme for freshwater biota. Each monitored contaminant has been examined in pike, perch or Arctic char from 32 lakes from the north to the south in Sweden.

    No general trend could be seen for mercury, and all samples, except Arctic char from Abiskojaure, were above the EU target level. Lead was generally decreasing. Nickel showed a general upward trend in perch. An increase, or indication of an increase, was seen for chromium during the last ten years. Zinc concentrations were decreasing in a majority of the perch samples and in pike from Lake Storvindeln.

    No general trend was observed for copper, arsenic, silver, aluminum, tin, bismuth, and cadmium.

    In general, downward trends were seen for; PCBs, HCHs, DDT, DDE and PCDD/Fs in all species (with a few exceptions). The chlorinated compounds generally show a somewhat higher concentration in the southern parts of Sweden. Most chlorinated compounds were below the suggested target levels.

    No general trend was seen during the monitoring period for PBDEs. Concentrations of PBDEs in Lake Bolmen increased from the 60s and peaked in the late 80s to mid-90s and have subsequently decreased. The concentration of HBCDD was under LOQ in a majority of the samples.

    Several of the perfluorinated carboxylate compounds showed an increase in concentration in perch, while PFOS and FOSA decreased. Higher concentrations of perfluorinated compounds can in general be seen in the southern part of Sweden. In all lakes, PFOS is below the target level for all species.

  • 78.
    Nyberg, Elisabeth
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faxneld, Suzanne
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Eriksson, Ulla
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Egebäck, Anna-Lena
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Holm, Karin
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Sundborn, Marcus
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Berger, Urs
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Haglund, Peter
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Sakrapport Övervakning av metaller och organiska miljögifter i limnisk biota, 2013 2013Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The environmental contaminants examined in this report can be classified into four groups – trace metals, chlorinated compounds, brominated flame retardants and perfluoroalkyl substances. Each of these contaminants has been examined in pike, perch and Arctic char from 32 lakes geographically spread from the north to the south of Sweden. The following summary examines overall trends, spatial and temporal, for the four groups.

    Fat Content, Age and Length

    Pike and perch displayed a decreasing trend in fat content at 50 % of the sites examined. An increasing trend in fat content could be seen for Arctic char from Lake Tjulträsk. The age of the perch sampled within the programme was somewhat lower in the most southern and south eastern parts of Sweden, whereas the length of the perch was homogenous in all lakes sampled.

    Trace Metals

    No general temporal trend could be observed for mercury in the freshwater environment. However, in all lakes and species, except Arctic char from Abiskojaure, these concentrations are above the suggested EU-target level of 20 ng/g wet weight.

    Lead is generally decreasing over the study period (in time series of sufficient length), supposedly due to the elimination of lead in gasoline. In all lakes, Pb concentration is below the suggested EU-target level of 1.0 ug/g wet weight. This result has to be interpreted carefully as the recalculation between levels of lead in whole-body and liver is based on only one study.

    Cadmium concentrations show no consistent trends over the monitored period. It is worth noting that despite several measures taken to reduce discharges of cadmium, the most recent concentrations in Arctic char and pike are similar to concentrations measured 30 years ago in the longer time series. In a majority of the lakes, Cd concentration in perch is above the suggested EU target level of 0.16 ug/g wet weight. This result has to be interpreted carefully as the recalculation between levels of cadmium in whole-body and liver is based on only one study.

    Nickel concentrations showed a general increasing trend in perch. Chromium concentrations showed a general decreasing trend in all matrices during the monitoring period,

    but this decrease is most probably caused by the change of method for chromium analysis in 2004.

    The concentrations of Zinc in perch liver are consistent in all lakes monitored. The concentrations are decreasing significantly at a majority of the perch sampling sites and in pike from Lake Storvindeln.

    No general temporal trend were observed for copper, arsenic, silver, aluminium, tin, and bismuth concentrations in fish liver during the monitoring period.

    22

    Chlorinated Compounds

    Generally, a decreasing trend was observed for all compounds (DDT’s, PCB’s, HCH’s, HCB and PCDD/PCDF) in all species examined (with a few exceptions).

    The chlorinated compounds generally show a somewhat higher concentration in the southern parts of Sweden than in the north.

    CB-153 concentration is below the suggested target level of 1.6 ug/g lipid weight in all species and areas, while the target level for CB-118 of 0.024 ug/g lipid weight is exceeded in perch from Lake Fysingen and Lake Krankesjön. For DDE the concentration is below the suggested target level of 0.005 ug/g wet weight for all species and areas. sHCH is below the suggested target level of 0.026 ug/g wet weight for all species and areas. HCB is below the suggested target level of 0.010 ug/g wet weight for all species and areas. TCDD-eqvivalents is below the suggested target level of 3.5 pg WHO05-TEQ/g wet weight for all species and areas.

    Brominated Flame Retardants

    No general linear trend is observed during the whole monitoring period for the BDEs. However the concentrations of BDEs in Lake Bolmen increased from the start of the monitoring period until the late 80s to the mid 90s and appear to have decreased since then. The lower brominated flame retardants (BDE-47, BDE-99 and BDE-100) peaked earlier than the higher (BDE-153 and BDE-154).

    In all areas, BDE-47 is above the suggested target level of 0.0085 ng/g wet weight for all species.

    The concentration of HBCDD is under LOQ in a majority of the freshwater samples.

    PFASs

    PFNA, PFDA, and PFUnDA all show significantly increasing concentrations in Arctic char liver from Lake Abiskojaure. PFDA, PFUnDA, PFDoDA, and PFTrDA show increasing trends in perch liver from Lake Skärgölen

    . A decreasing trend in PFOS is also indicated for perch in Lake Skärgölen for the last ten years.

    In about 40 % of the perch lakes, PFOS concentrations in liver are above the suggested target level for PFOS in

    whole fish (9.1 ng/g wet weight). This result has to be interpreted with caution since no recalculation for the results from the liver analysis has been made, especially since liver in most cases contains higher concentrations of PFASs than muscle tissue.

    Priority substances 2007 and 2010

    For four of the five priority substances - DEHP, HCBD, pentachlorobenzene, and organotin compounds – all or most values were below LOQ in the years examined. The chloroalkane SCCP did have values above LOQ, however, no consistent spatial variation was seen. The highest concentrations of SCCP (approximately 30 ng/g wet weight) were found in Lake Stor-Backsjön in Jämtland County and in Lake Fiolen in Kronobergs County. No statistical difference in concentration of SCCP between year 2007 and 2010 was found.

    Information about the lakes sampled within the programme can be seen in Appendix 1.

  • 79.
    Nyberg, Elisabeth
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faxneld, Suzanne
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Eriksson, Ulla
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Holm, Karin
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Borg, Hans
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Berger, Urs
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Haglund, Peter
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Haglund, Peter
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Övervakning av metaller och organiska miljögifter i limnisk biota 20122012Report (Other academic)
  • 80.
    Nyberg, Elisabeth
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faxneld, Suzanne
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Fång, Johan
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Vasileiou, Maria
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Berger, Urs
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Eriksson, Ulla
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Holm, Karin
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Egebäck, Anna-Lena
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Sundbom, Marcus
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Haglund, Peter
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Sakrapport Övervakning av metaller och organiska miljögifter i limnisk biota, 2014 2014Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report summarises the monitoring activities within the National Swedish Contaminant Programme for freshwater biota. Each monitored contaminant has been examined in pike, perch and Arctic char from 32 lakes from the north to the south in Sweden.

    No general trend could be seen for mercury, and all samples, except Arctic char from Abiskojaure, were above the EU target level. Lead was generally decreasing. Nickel showed a general upward trend in perch. An increase, or indication of an increase, was seen for chromium during the last ten years. Zinc concentrations were decreasing in a majority of the perch samples and in pike from Lake Storvindeln. No general trend was observed for copper, arsenic, silver, aluminum, tin, bismuth, and cadmium.

    In general, downward trends were seen for; PCBs, HCHs, DDT, DDE and PCDD/Fs in all species (with a few exceptions). The chlorinated compounds generally show a somewhat higher concentration in the southern parts of Sweden. Most chlorinated compounds were below the suggested target levels.

    No general trend was seen during the monitoring period for PBDEs. Concentrations of PBDEs in Lake Bolmen increased from the 60s and peaked in the late 80s to mid-90s and have subsequently decreased. The concentration of HBCDD was under LOQ in a majority of the samples.

    A majority of the perfluorinated compounds showed an increase in concentration in perch, except PFOS and FOSA. Higher concentrations of perfluorinated compounds can in general be seen in the southern part of Sweden.

  • 81.
    Olsson, Mats
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    de Wit, Cynthia
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Haglund, Peter
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Dioxiner i Östersjöns fisk: ett hot mot svenskt fiske2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Livsmedelsverket har i två rapporter under 2000-talethävdat att halterna av dioxiner i fet Östersjöfisk minskaroch att svenskarnas intag av detta giftiga ämne minskatdrastiskt. Vi menar att slutsatserna i dessa rapporter baserarsig på undermåliga data, och att informationen ärvilseledande eller direkt felaktig. Tillförlitliga miljöövervakningsdatavisar att dioxinhalterna ligger kvar påsamma nivå sedan mitten av 1980-talet och dessutomsannolikt kommer att öka.Livsmedelsverkets långtgående och lugnande slutsatserfår stora konsekvenser för miljöarbetet, östersjöfisketoch alla konsumenter. Istället måste Livsmedelsverketgenom saklig och korrekt information påskynda och stödjaandra myndigheters arbete med att rensa upp i gamladeponier och pågående utsläpp

  • 82.
    Olsson, Mats
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    de Wit, Cynthia
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Haglund, Peter
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Miljögifter i biota2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I en nyligen genomförd studie tycks halterna dioxiner i strömming (muskel)ha mer än fördubblats i Bottenhavet sedan slutet av 1970-talet–början av 1980-talet. I förra årets nummer av Bottniska viken påtalade vi den allvarliga situationen för fisket i Östersjön, då koncentrationerna av dioxiner inte minskade i våra havsområden. Bottenhavets yrkesfiskare står således inför svåra problem.

  • 83.
    Remberger, Mikael
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kaj, Lennart
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hansson, Katarina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Momina, Bibi
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Brorström-Lundén, Eva
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Haglund, Peter
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Liljelind, Per
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Bergek, Sture
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Andersson, Rolf
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Kitti-Sjöström, Anna
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Screening of Emerging Brominated Flame Retardants (BFRs) and Polybrominated dibenzofurans (PBDFs)2014Report (Other academic)
    Abstract [en]

    As an assignment from the Swedish Environmental Protection Agency, a screening study of selected emerging brominated flame retardants (BFRs) and polybrominated dibenzofurans (PBDFs) has been carried out. Additional substances in the screening were polybrominated diphenyl ethers (PBDEs), polybrominated dibenzodioxins (PBDDs) and chlorinated dioxins and furans (PCDDs and PCDFs).

    The overall objective of this screening study was to determine the concentrations of selected BFRs and PBDFs in a variety of media in the Swedish environment. Additional aims were to assess possible emission sources and to highlight important transport pathways in the environment including large scale transport. An issue for the screening was also to investigate the presences of the BFRs in biota to give an indication if they pose an environmental risk. Possible human exposure was investigated by analysing BFRs in human blood samples and PBDFs in human milk samples.

    Measurements have been carried out both at background- and urban sites. The sampling was mainly performed at the Swedish west coast with Göteborg representing the urban area. Sediment and biota was sampled in the estuary of Göta Älv and in a background area.

    For identification of pathways to the environment storm water/sludge and samples from WWTPs were collected. Dust samples from different indoor environments were taken both at public spaces and in homes. Air and dust samples were collected at a recycling industry for electronic waste. Fire extinguishing water from a fire at a recycling industry was included in the sampling program.

    The emerging BFRs, PBDEs and PBDFs occurred in "high" concentrations in air and dust from the recycling industry. The occurrence of BFRs at this electronic waste facility shows that electronic articles contain these chemicals. BDE-209 and DBDPE were found in highest concentrations. DBDPE has similar applications as BDE-209 and it has been marketed as a general substitute for this chemical. The occurrence of PBDFs may indicate that the BFRs are contaminated or that PBDEs are transformed to PBDFs in the recycling processes.

    The presence of both the emerging BFRs and PBDEs in dust collected in a "new private car" shows that theses flame retardants are used in textiles and plastic details in newly manufactured cars. DBDPE and BDE-209 which are used as flame retardants in textiles occurred in high concentration. The simultaneous occurrence of high levels of PBDFs indicates presence in BFR formulations.

    The occurrences of the included BFRs in dust from different indoor environments indicates a wide application of these chemicals in articles and household products and that diffuse emissions of BFRs from consumer products may take place in the indoor environment. The differences in the distribution among the BFRs for the different dust samples indicate that t

    Higher ratios of PBDFs vs. BDE-209 were found in dust from environments that are likely to contain BFR containing plastics (offices and recycling facilities) than in dust from environments containing BFR treated textile products (car and conference center interiors). This may indicate that PBDFs are formed during production or use of flame retarded plastics.

    The emissions of BFRs and PBDFs will take place both to air and water. BFRs and PBDFs emitted indoors to air and to settled dust may via ventilation be transported to outdoor air. The presence of these pollutants in influent, effluent and sludge from municipal WWTPs also indicate that diffusive emissions from household products occur and that these chemicals may be emitted to the environment from WWTPs. The occurrence of the BFRs and PBDD/Fs in storm water and fire extinguishing water shows that this may also be pathways to the environment.

    Thus, the emerging BFRs and PBDFs were generally found in samples from WWTPs, storm water, indoor air and dust, indicating that they may be emitted and transported to the environment via these sources and pathways.

    Several of the emerging BFRs occurred in all the included environmental matrices except in atmospheric deposition. The concentrations in samples at urban sites were higher compared to background samples.

    Most of the emerging BFRs were detected in urban air, in the same levels or somewhat lower than BDE-47, -100 and -99. BDE-209 occurred in the highest concentrations. One of the emerging BFRs, HBB, was detected in background air, in the same concentration range as the PBDEs. It was found both at the Swedish West coast and in the remote area in Northern Finland, which shows the potential for atmospheric long range transport for HBB.

    PBDD/Fs were found in all air and deposition samples. There appears to be an annual variation in both PBDD/F and PCDD/F concentrations, with higher levels during winter. Significantly elevated levels were detected in May-June 2011, which coincided with extensive forest fires in southern Russia and Ukraine.

    In sediments, the emerging BFRs were only detected in a sample from Göta Älv near a former industrial site where they occurred in the same concentration level as the penta-BDEs.

    The occurrence of emerging BFRs in biota from background sites shows that these chemicals like the PBDEs are further spread to the ecosystem. The distribution of the BFRs differed between the various species as well as among the different sampling sites.

    The only emerging BFR detected in human sera was PBEB, which occurred in one out of 15 samples. PCDD/Fs were found in all human milk samples, but no PBDD/Fs were detected.

     

  • 84.
    Renberg, Ingemar
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU. Inst. för Ekologi och Geovetenskap.
    Bindler, Richard
    Bradshaw, Emily
    Emteryd, Ove
    Englund, Johanna
    Leavitt, Peter
    Paleolimnologiska undersökningar i Vättern och Vänern2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Renberg, I., Bindler, R., Bradshaw, E., Emteryd, O., Englund, J. & Leavitt, P. Paleolimnologiskaundersökningar i Vättern och Vänern. Vätternvårdsförbundet Rapport 75, VänernsVattenvårdsförbund Rapport 26.• Rapporten redovisar analyser av sedimentproppar från Vättern och Vänern som gjorts isyfte att undersöka hur miljötillståndet utvecklats i långt tidsperspektiv − flera hundra år.Proppen från Vättern togs söder om Visingsö på drygt 120 m vattendjup och proppen frånVänern mitt i Värmlandssjön på 81 m djup. Proverna togs sommaren 2001 och sedimentendaterades med 210Pb-metoden.• Det primära målet var att studera hur näringstillståndet förändrats. För att undersöka dettaanalyserades kiselalger i sedimentpropparna och kiselalgerna användes för att utläsa vattnetsforna totalfosforhalt. Kiselalganalyserna kompletterades med sedimentanalyser avpigment, biogent kisel, samt kol och kväve inklusive isotoper.• För att få ett begrepp om hur belastningen av vissa föroreningar förändrats analyseradesflygaskpartiklar, bly inklusive stabila blyisotoper, och kvicksilver.• De biologiska analyserna i sedimentet från Vättern tyder på att sjön efter en flera hundraår lång period med stabila förhållanden genomgick ganska stora förändringar med börjanunder 1800-talet och främst från mitten av 1900-talet. Kiselalgfloran förändras påtagligtoch vittnar om att sjön blev näringsrikare. Eutrofieringen kulminerade kring 1960-1970och sedan dess har en återgång i riktning mot det tillstånd som rådde före 1800-talet pågått,och i ytsedimentet är kiselalgfloran praktiskt taget återställd. Enligt kiselalgerna skulletotalfosforhalten ha stigit från 6-8 μg L-1 till ca 12 μg för att nu vara tillbaka till ca 6 ug.Enligt vattenmätserien låg totalforsforhalten i vattnet mellan 8-14 μg L-1 vid slutet av1960-talet och den är nu mellan 3-5 μg L-1. Även om de utifrån kiselalgerna utlästa totalfosforhalternai sjövattnet ska tolkas med viss skepsis när det gäller absolutvärdena pågrund av brister i transferfunktionen, så råder ingen tvekan om att trenden är korrekt.• De biologiska analyserna i Vänern visar mindre förändringar, men även här finns teckenpå ökad näringsgrad under andra halvan av 1900-talet som tycks kulminera 1960-1970.Till skillnad från i Vättern, sker dock denna ökning enligt kiselalgerna från ett minimumunder perioden 1700-1900, som föregicks av en flera hundra år lång period med ungefärlika höga totalfosforhalter som dagens.• Blyanalyserna, särskilt 206Pb/207Pb-kvoten, visar att Vättern tidigt påverkades av blyföroreningar,troligen redan från medeltiden. Ursprunget till detta bly var till en del luftföroreningsnedfallfrån Europa, men blyisotopkvoten vittnar om påverkan från gruvverksamheteller metallhantering i tillrinningsområdet. Bergsbruk har pågått i Åmmeberg åtminstonesedan medeltiden. Blyföroreningarna nådde sin kulmen på 1970-talet när inflytandetfrån bensinbly var som störst. Då finns också en topp i Vänern.• Sedimentet i Vättern och i Vänern har en markant efterkrigstopp i kvicksilver. I Vätternsom är mera noggrant undersökt finns toppen på 1950 eller 1960-talet. I Vänern är toppentill synes senare och här når den en mycket hög koncentration (1100 ng g-1), men i ytsedimentetär koncentrationen halverad. I Vänern är också halten av flygaska, som härstammarfrån eldning av olja och kol, mycket hög i sedimentet från 1970-1980-talet.• De två följande sidorna ger sammanfattningar i figurform baserade på utvalda data från detvå sjöarna.

  • 85.
    Roos, Anna
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Haglund, Peter
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Polychlorinated dioxins, furans and dl-PCBs in ringed seals (Pusa hispida botnica) from the Baltic Sea 1978-20142015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Blubber tissue samples from in total 40 juvenile ringed seals from the Baltic Sea collected between 1978 and 2014 were analyzed for "dioxins"; polychlorinated dibenzo-p-dioxins, dibenzofurans (PCDD/PCDF) and dioxin-like PCBs (dl-PCB). Thirty-eight of the seals were bycaught in fishing gear and two were shot by mistake, taken for grey seals.

    Concentrations of PCDDs, PCDFs and dl-PCBs have decreased over the study period in ringed seals with only a few exceptions. The decrease was primarily seen until year 2000 while the concentrations have been stable the last 15 years with a few exceptions. Two dioxins (1,2,3,4,6,7,8-HpCDD and OCDD) and one furan (1,2,3,7,8-PeCDF) demonstrate increased levels the last 15 year of the study period while one furan decreases (1,2,3,7,8,9-HxCDF). OCDD demonstrates the highest increase rate with 15 % yearly increase the last 15 years.

    Concerning the dioxin-like PCBs, the four non-ortho, dl-PCBs demonstrate no trend the last 15 years. Four of the mono-ortho dl-PCBs continue to decrease until 2014 while the other four mono-ortho congeners show no statistically significant trends the last 15 years.

    It should however be stated that a limited number of seals have been analyzed with an average of one seal/year and more analyses are demanded in order to achieve more significant time trend results.

    Ringed seals show a low increase in population, approximately half of what is natural and reproductive impairment is still noted among ringed seals. If this has a connection to the concentrations of PCDD/F and dl-PCBs cannot be ruled out.

  • 86.
    Rönmark, Eva
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Skillnader i astma och luftvägsbesvär mellan norra och södra Sverige2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Flertalet studier har verifierat en högre förekomst av astma i norra jämfört med södra Sverige. Orsaken till detta är oklar men bidragande orsak kan vara det torra och kalla klimatet. Hyperreaktivitet, dvs överkänslighet av luftvägarna, är starkt associerat till astma och hyperreaktivitet predikterar uppkomst av astma. Även personer utan astma kan dock vara hyperreaktiva. Hypotesen var att befolkningen i Norrbotten generellt var mer hyperreaktiv jämfört med befolkningen i Stockholm och att detta därigenom skulle kunna förklara den högre förekomsten av astma i Norrbotten.

    Syfte: Att undersöka bronkiell hyperreaktivitet (BHR) dels bland befolkningen och dels bland personer med astma i Norrbotten respektive Stockholm.

    Metod: Ett slumpurval om 8000 individer i åldern 20-69 i Norrbotten respektive Stockholm inbjöds 1996 till en postal enkätstudie med frågor om luftvägssymtom och astma. arsfrekvensen var 85% i Norrbotten och 72% i Stockholm. Ett slumpurval av de medverkande inbjöds sedan till kliniska undersökningar innefattande bl.a intervju, allergitest, lungfunktionstest samt hyperreaktivitetstest. I Norrbotten medverkade 303 personer i åldern 20-59år vid hyperreaktivitetstestet och i Stockholm 199 personer.

    Resultat: Enligt enkäten var andelen med astma och luftvägsbesvär var signifikant högre i Norrbotten jämfört med Stockholm. Bland personer med astma, positiv pricktest respektive rhinit var hyperreaktiviteten mätt som PC 20 närmast identiska i Norrbotten och Stockholm. I gruppen utan astma men med något luftvägssymtom hade personer i Stockholm lägre PC 20-värden, dvs. var mer hyperreaktiva. I gruppen helt luftvägsfriska skilde sig inte BHR mellan Norrbotten och Stockholm. Efter korrigering för confounders var boende i Stockholm signifikant relaterat till ökad hyperreaktivitet.

    Sammanfattning: Sammanfattningsvis tyder den aktuella studien på en reell skillnad i astma prevalens mellan Norrbotten och Stockholm. Den högre astmaprevalensen i Norrbotten kan dock inte förklaras av att befolkningen i Norrbotten generellt är mer hyperreaktiva. Det kalla klimatet kan ändå vara relaterat till uppkomst av luftvägssymtom inklusive symtomgivande variabel bronkobstruktion, dvs. astma.

  • 87.
    Sahlander, Gisela
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Högberg, Fred
    Vägverket.
    Ny E4 Enånger- Hudiksvall Naturinventering: Biologisk konskvensbeskrivning1994Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detta arbete är en naturinventering av planerade sträckningen av den planerade sträckningen av ny E4 mellan Enånger och Hudiksvall och kommer att ingå som en del av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av området. Jag har av vägverket fått i uppdrag at undersöka tre alternativ för vägens sträckning: A, B och D. Denna undersökning har tre syften: TT bedöma de tänkta vägsträckningarnas inverkan på naturen i området, att visa Vägverket vilket alternativ som till sist kommer till utförande.

    Generellt bedömer jag att den landskapstyp som de föreslagna vägsträckningarna berör är vanligt förekommande i trakten. Alternativ B har jag förkastat då det skulle medföra att en biologisk intressant gransumpskog skulle ödeläggas. De två övriga alternativ är lika varandra vid första påseendet. Längs båda sträckningarna finns det värdefulla naturtyper. Vid en granskning fann jag dock att det längs vägsträcka A finns fler ”fasta” naturtyper, såsom bäckraviner, myrmarker, åkanter och hällmarker, d.v.s bestående strukturer i naturen. Dessa ” fasta” naturtyper skulle komma att förstöras av en ny väg. Slutsatsen blir att jag förordar alternativ D som ny E4 mellan Enånger och Hudiksvall. När det gäller valet av vägtyp tror jag att det inte har någon större betydelse för naturen vare sig det blir en motorväg eller en motortrafikled.

  • 88.
    Sjöberg, Karin
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Haeger Eugensson, Marie
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Liljeberg, Marcus
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Blomgren, Håkan
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Forsberg, Bertil
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Quantification of general population exposure to nitrogen dioxide in Sweden2004Report (Other academic)
  • 89. Sjöberg, Karin
    et al.
    Haeger-Eugensson, Marie
    Forsberg, Bertil
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Åström, Stefan
    Hellsten, Sofie
    Larsson, Klara
    Björk, Anders
    Blomgren, Håkan
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Quantification of population exposure to PM2.5 and PM10 in Sweden 20052009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The population exposure to PM

    2.5 and PM10 in ambient air for the year 2005 has been quantified (annual

    and daily mean concentrations) and the health and associated economic consequences have been

    calculated based on these results. The PM

    10 urban background concentrations are found to be rather

    low compared to the environmental standard for the annual mean (40 μg/m

    3) in most of the country.

    However, in some parts, mainly in southern Sweden, the concentrations were of the same magnitude as

    the environmental objective (20 μg/m

    3 as an annual mean) for the year 2010. The majority of people,

    90%, were exposed to annual mean concentrations of PM

    10 less than 20 μg/m3. Less than 1% of the

    Swedish inhabitants experienced exposure levels of PM

    10 above 25 μg/m3. The urban background

    concentrations of PM

    2.5 were in the same order of magnitude as the environmental objective (12 μg/m3

    as an annual mean for the year 2010) in quite a large part of the country. About 50% of the population

    was exposed to PM

    2.5 annual mean concentrations less than 10 μg/m3, while less than 2% experienced

    levels above 15 μg/m

    3.

    Using a cut off at 5 μg/m

    3 of PM10 as the annual mean (roughly excluding natural PM) and source

    specific ER-functions, we estimate approximately 3 400 premature deaths per year. Together with

    1 300 - 1 400 new cases of chronic bronchitis, around 1 400 hospital admissions and some 4.5-5 million

    RADs, the societal cost for health impacts is estimated at approximately 26 billion SEK per year. For

    PM

    2.5 we estimate somewhat lower numbers, approximately 3 100 premature deaths per year.

    The results suggest that the health effects related to high annual mean levels of PM can be valued to

    annual socio-economic costs (welfare losses) of ~26 billion Swedish crowns (SEK) during 2005.

    Approximately 1.4 of these 26 billion SEK consist of productivity losses for society. Furthermore, the

    amount of working and studying days lost constitutes some ~0.1% of the total amount of working and

    studying days in Sweden during 2005.

  • 90.
    Sjöberg, Karin
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Haeger-Eugensson,, Marie
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Forsberg, Bertil
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Åström, Stefan
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hellsten, Sofie
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tang, Lin
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Quantification of population exposure to nitrogen dioxide in Sweden 20052007Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Sweden is one of the countries in Europe which experiences the lowest concentrations of air pollutants in urban areas. However, the health impact of exposure to ambient air pollution is still an important issue in the country and the concentration levels, especially of nitrogen dioxide (NO 2) and particles (PM10,) exceed the air quality standards and health effects of exposure to air pollutants in many areas.

    IVL Swedish Environmental Research Institute and the Department of Public Health and Clinical Medicine at Umeå University have, on behalf of the Swedish EPA and the health-related environmental monitoring programme, performed a health impact assessment (HIA) for the year 2005. The population exposure to NO 2 in ambient air has been quantified (annual and daily mean concentrations) and the health and associated economical consequences have been calculated based on these results.

    The results from the urban modelling show that in 2005 most of the country had low NO 2 urban background concentrations compared to the environmental standard for the annual mean (40 μg/m3). In most of the small to medium sized cities the NO2 concentration was less than 15 μg/m3 in the city centre. In the larger cities and along the Skåne west coast the concentrations were higher, up to 20-25 μg/m3, which is of the same magnitude as the long-term environmental objective (20 μg/m3 as an annual mean).

    Almost 50% of the population were exposed to annual mean NO 2 concentrations of less than 5 μg/m3. A further 30% were exposed to concentration levels between 5-10 μg NO2/m3, and only about 5% of the Swedish inhabitants experienced exposure levels above 15 NO2 μg/m3.

    The health impact calculation has four components: a relevant effect estimate from epidemiologic data, a baseline rate for the health effect, the affected number of persons and their estimated "exposure" (here pollutant concentration). We have used 10 μg/m 3 as a lower cut off in our impact assessment scenarios for long-term exposure and mortality as well as in the assessment of short-term effects on hospital admissions. Exposure above 10 μg/m3 is therefore defined as excess exposure resulting in "excess cases".

    For our mortality assessment we have chosen to use the same estimate as in our previous similar HIA. The estimate came from a study in Auckland, and was 13% (95% CI: 11–15%) increase in non-external mortality per 10 μg/m

    3 increase in annual average NO2. This estimate is similar to what has been reported in some other referenced studies.

    For respiratory hospital admissions we have used the risk estimates from a Norwegian study reporting a relative risk of 2.9% per 10 μg/m3. For cardiovascular hospital admissions we have used a meta-analysis presented by an expert group in UK, assuming a relative risk of 1.0 % per 10 μg/m3 in the health impact assessment.

    Altogether we estimate that concentations of NO2 in urban air resulted in more than 3200 excess deaths per year. Almost 600 of these could have been avoided if annual mean concentrations above the environmental goal 20 μg/m3 did not exist. Most excess deaths are estimated to occur due to annual levels in the range of 10-15 μg/m3. We have crudely estimated the average years of life lost per excess death to be just over 11 years. In addition we estimated more than 300 excess hospital admissions for all respiratory disease and almost 300 excess hospital admissions for cardiovascular disease due to the short-term effect of levels above 10 μg/m3.

    The health effects related to high concentrations of NO 2 in ambient air are related to socio-economic costs, as are the costs for abating these high concentrations. It is important for decision 2 Quantification of population exposure to nitrogen dioxide IVL report B 1749 makers to use their economic resources in an efficient manner, which furthermore induces the need for assessments of what can be considered as an efficient use of resources. The socio-economic costs related to high levels of NO 2 in air are derived from the cost estimates of resources required for treatment of affected persons, productivity losses from work absence and most prominently from studies on the social Willingness To Pay for the prevention of health effects related to these high levels of NO2.

    In our study we have applied results from international socio-economic valuation studies to our calculated results on increased occurrences of hospital admissions and fatalities. The values from the studies have been adapted to Swedish conditions. The application of international results favours comparison with other estimates on economic valuation of health effects related to high levels of NO 2.

    The results suggest that the health effects related to annual mean levels of NO 2 higher than 10 μg / m3 can be valued to annual socio-economic costs of 18.5 billion Swedish crowns. These 18.5 billion Swedish crowns are to be considered as welfare losses. However, only 18 % of these costs are related to exceedance of the Swedish long term environmental objectives for NO2. The other 82 % of the costs are taken by the larger part of the Swedish population that are exposed to medium levels of NO2. This displacement in the distribution of the social costs indicates that the most cost effective abatement strategy for Sweden might be to reduce medium annual levels of NO2 rather than only focusing on abatement measures directed towards the highest annual mean levels.

    The trend analysis between 1990 and 2005 clearly shows an increasing number of people exposed to lower NO 2 concentration levels. Comparing 2005 with 1990, about 15% less people were exposed to annual mean NO2 levels above 15 μg/m3, while almost 20% more people were exposed to annual mean NO2 levels in the lowest concentration class, 0-5 μg/m3.

    In general, the improved URBAN model shows good performance. When using the actual weather instead of the normal weather the variability in air pollution concentrations governed by the meteorology is captured when applying the rather fine scaled meteorology. The difference between measurements and the calculated concentrations is less than 10%. It was determined that the use of normal year meteorology lead to much greater uncertainties and this method was therefore rejected.

    The comparison between the URBAN model and detailed calculations on a regional scale shows a good agreement as regards the annual mean concentrations. For concentrations above the cut off level used in the exposure studies (10 μg/m 3) the agreement between the two calculation methods lies within 5%. On the local scale the population weighted annual means correlate very well with the URBAN model calculations in Göteborg and Uppsala. For Umeå there are larger differences. The comparison of the number of people exposed to different concentration levels corresponds quite well (within 15%) in Göteborg, but the differences are larger in the two other cities (up to 45%). This may be due to uncertainties in the concentration distribution pattern.

    There are still a number of issues that can further improve the certainty of the calculations, i.e. the selection of population data to be used as well as application of relevant geographical areas and best degree of resolution to fit with the most valid epidemiological ER-functions. By increasing the asseessment frequency it is possible to minimize the uncertainties due to meteorological variations. Furthermore, the differences in exposure on the local level could be reduced if existing local dispersion concentration calculations were applied into the model.

  • 91.
    Sobek, Anna
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Wiberg, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Sundiqvist, Kristina
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Cornelissen, Gerard
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Jonsson, Per
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Dioxiner i Bottenhavet och Bottenviken - pågående utsläpp eller historiska synder2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med det här projektet var att undersöka vilka källor som är viktiga för dagens

    dioxinbelastning i sediment i kustnära områden i Bottenhavet och Bottenviken.

    Dioxinkoncentrationer i åtta daterade sedimentkärnor från fjärdar med olika typer av historisk

    och pågående verksamhet i närområdet analyserades. Dessutom gjordes en

    källfördelningsanalys för att tydliggöra bidraget av olika källor och hur det har förändrats över

    tid. Dioxinkoncentrationer i bottenvatten och sedimentens porvatten har också undersökts för

    att få en bild av om sedimenten idag läcker dioxiner till vattenkolonnen, eller om sedimenten

    fungerar som en sänka och tar upp dioxiner från överliggande vatten. Resultaten visade

    generellt på en mycket tydlig minskning i totalkoncentrationer av dioxiner i de undersökta

    sedimentkärnorna. Vid de flesta lokalerna var koncentrationerna som högst under 1960-tal till

    1980-tal och har sedan dess minskat drastiskt fram till idag, med en genomsnittlig minskning

    på 73 % från toppnivåerna. Det är därmed tydligt att tidigare åtgärder som förbud mot

    pentaklorfenol och bättre reningsprocesser inom industrin har resulterat i en tydlig minskning

    av dioxinutsläpp till havsmiljön. Den här studien visar vidare att samtliga av de undersökta

    kustnära sedimenten läcker ut dioxiner till överliggande vatten. Samtidigt binder dioxinerna

    mycket starkt till det organiska materialet i sedimenten, och det är därmed en mycket liten

    andel av den totala mängden dioxiner i sedimenten som är tillgängliga för läckage till vatten

    och upptag i biota. Genom en källfördelningsanalys där man studerar den relativa

    förekomsten av olika dioxinkongener och kopplar det till en viss typ av källa, kunde tydliga

    kopplingar göras till tidigare och pågående verksamheter vid de flesta lokalerna. Exempel på

    historiska källor som det fanns tydliga spår av är klorfenolanvändning, som har haft en

    mycket stor inverkan på flera platser och en påverkan kan fortfarande ses även i ytliga

    sediment. Till skillnad från klorfenolanvändningen visade sig klorgasblekning ha låg

    påverkan på de studerade sedimenten. På några platser pekar källfördelningsanalysen på

    relativt oförändrade förhållanden även efter topphalterna. Baserat på den här studien kan

    pågående emissioner därmed inte uteslutas, men det är också mycket troligt att resuspension

    har orsakat en långsam återhämtning av sedimenten på de aktuella platserna. Analyser av

    utsjösediment visar att för Östersjön som helhet, är det atmosfäriskt relaterade källor inklusive

    olika typer av förbränning och högtemperaturprocesser (t.ex. metallindustri) som dominerar

    dagens emissioner.

  • 92.
    Sundkvist, Anneli
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Haglund, Peter
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Organofosfatestrar i humanmjölk och fisk från svenska sjöar och kustnära områden: Ett screeningprojekt från Naturvårdsverket2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Användningen av fosforbaserade flamskyddsmedel och mjukgörare av typen organofosfatestrar (OP) ökar i samhället. Halter och fördelningsmönster av 11 st OP, varav en del har visat sig vara giftiga för bl.a. vattenlevande organismer, har kartlagts i bröstmjölk samt i fisk och musslor från svenska sjöar och kustområden. En del av miljöproverna samlades in i närheten av potentiella källor till OP men de flesta samlades in från bakgrundslokaler. Tris-2-kloro-iso-propylfosfat (TCPP) och trifenylfosfat dominerade i biota medan TCPP och tributylfosfat dominerade i mjölkproven. Koncentrationer och fördelningsmönster av OP var mycket likartade i biota från bakgrundslokaler, vilket tyder på att OP spridits från diffusa källor. Däremot märktes tydliga skillnader i både halter och fördelning av OP i proven som tagits nära källor. Fisk från Märstaån, som får dagvatten från Arlanda flygplats, uppvisade höga halter av OP som ingår i hydrauloljor för flygplan. Fisk provtagen nedströms reningsverk hade betydligt högre halter än fisk från bakgrundslokaler av tris(2-butoxyetyl)fosfat (TBEP), en av de mest vanligt förekommande OP i utgående vatten från reningsverk. Likaså återfanns den klorerade OP tris(1,3-dikloro-2-propyl)fosfat endast i fiskarna som provtagits nedströms reningsverk. Inga distinkta skillnader kunde upptäckas i halter och fördelning av OP i mjölk från kvinnor som bor i olika städer. Däremot var halten av TBEP högre i mjölk insamlad för tio år sedan jämfört med nyligen insamlad mjölk. När det gäller humanexponering för OP verkar exponering via fisk och, för spädbarn, bröst-mjölk vara av liten betydelse jämfört med andra potentiella exponeringsvägar som t.ex luft och damm.

  • 93.
    Sundkvist, Anneli
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Wennberg, Maria
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Rentschler, Gerda
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Lundh, Thomas
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Carlberg, Bo
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Rodushkin, Ilia
    Executive, Universitet, Luleå tekniska universitet, LTU.
    Bergdahl, Ingvar A
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Time trends of cadmium, lead and mercury in the population of Northern Sweden 1990-2009 and blood levels of rhodium and platinum in 20092011Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Background: Knowledge of time trends in burdens of the heavy metals cadmium (Cd), lead (Pb) and mercury (Hg) are important to evaluate effects of preventive actions. This has previously been monitored in northern Sweden in samples from 1990-1999. Alpha-1-microglobuline (A1M) in urine is a potential biomarker of tubular dysfunction, presumed to be effected by body burdens of cadmium. It is unknown if elements from catalytic converters, platinum (Pt), rhodium (Rh) and palladium (Pd), cause human exposure.

    Objective: To continue the time trend series of body burdens of Cd, Pb and Hg and to quantify levels of Pt, Rh and Pd and alpha-1-microglobuline in samples from northern Sweden.

    Design: Biobanked blood samples from health screenings in the WHO MONICA-project in northern Sweden were analyzed for Cd, Pb and Hg, in two age-groups; 25-35 years and 50-60 years. In 2004, blood samples from 287 women were analysed and in 2009, blood samples from 150 men and 177 women were analyzed. Also, cadmium and A1M were analysed in urine for the 2004 and 2009 participants. Pt, Rh and Pd were analysed in blood for 26 women in ages 55-59 years from the 2009 screening.

    Results: There was a decline in blood levels of Pb in both men and women. Blood levels of Cd did not change over time. However, in women, levels of U-Cd were lower in 2009 as compared to 2004, also in never-smokers in the younger age-group. Due to use of erythrocytes in the previous report on data from 1990-99, body burdens of Hg could not be compared to previous data. A decrease from 2004 to 2009 was detected in B-Hg in women in the older age-group. Levels of Pd could not be quantified due to high uncertainty in the analysis. Blood levels of Pt and Rh were at levels of about one thousandth of the heavy metals. Levels of protein A1M in urine could not be compared over time, due to changes in analytical method. Levels of the protein were higher in the older age-group and men had higher levels than women in samples from 2009.

    Conclusion: The previously detected decline in body burdens of Pb continued from 1999 to 2009, while there is still no evident change in body burdens of Cd. We cannot evaluate the time trend of Hg body burdens after 1999 with these data. Levels of Pt and Rh are detectable. Surprisingly, men in the older age-group had higher levels than women of protein A1M. For Cd, there are indications of risk of adverse health effects at the reported levels. Efforts to reduce pollution and human exposure to all three heavy metals are important, but this is especially important for cadmium.

  • 94.
    Sundkvist, Anneli
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Wennberg, Maria
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Rentschler, Gerda
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Lundh, Thomas
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Carlberg, Bo
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Rodushkin, Ilia
    Executive, Universitet, Luleå tekniska universitet, LTU.
    Bergdahl, Ingvar A
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Time trends of cadmium, lead and mercury in the population of Northern Sweden 1990-2009 and blood levels of rhodium and platinum in 20092011Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Background:

    Knowledge of time trends in burdens of the heavy metals cadmium (Cd), lead (Pb) and mercury (Hg) are important to evaluate effects of preventive actions. This has previously been monitored in northern Sweden in samples from 1990-1999. Alpha-1- microglobuline (A1M) in urine is a potential biomarker of tubular dysfunction, presumed to be effected by body burdens of cadmium. It is unknown if elements from catalytic converters, platinum (Pt), rhodium (Rh) and palladium (Pd), cause human exposure.

    Objective:

    To continue the time trend series of body burdens of Cd, Pb and Hg and to quantify levels of Pt, Rh and Pd and alpha-1-microglobuline in samples from northern Sweden.

    Design:

    Biobanked blood samples from health screenings in the WHO MONICA-project in northern Sweden were analyzed for Cd, Pb and Hg, in two age-groups; 25-35 years and 50-60 years. In 2004, blood samples from 287 women were analysed and in 2009, blood samples from 150 men and 177 women were analyzed. Also, cadmium and A1M were analysed in urine for the 2004 and 2009 participants. Pt, Rh and Pd were analysed in blood for 26 women in ages 55-59 years from the 2009 screening.

    Results:

    There was a decline in blood levels of Pb in both men and women. Blood levels of Cd did not change over time. However, in women, levels of U-Cd were lower in 2009 as compared to 2004, also in never-smokers in the younger age-group. Due to use of erythrocytes in the previous report on data from 1990-99, body burdens of Hg could not be compared to previous data. A decrease from 2004 to 2009 was detected in B-Hg in women in the older age-group. Levels of Pd could not be quantified due to high uncertainty in the analysis. Blood levels of Pt and Rh were at levels of about one thousandth of the heavy metals. Levels of protein A1M in urine could not be compared over time, due to changes in analytical method. Levels of the protein were higher in the older age-group and men had higher levels than women in samples from 2009.

    Conclusion:

    The previously detected decline in body burdens of Pb continued from 1999 to 2009, while there is still no evident change in body burdens of Cd. We cannot evaluate the time trend of Hg body burdens after 1999 with these data. Levels of Pt and Rh are detectable. Surprisingly, men in the older age-group had higher levels than women of protein A1M. For Cd, there are indications of risk of adverse health effects at the reported levels. Efforts to reduce pollution and human exposure to all three heavy metals are important, but this is especially important for cadmium.

  • 95.
    Tesfalidet, Solomon
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Screening of organotin compounds in the Swedish Environment2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    De ekotoxikologiska effekterna av organotennföreningar (OTC), i huvudsak tributyltenn (TBT) och trifenyltenn (TBT) men också deras mono- och di-substituerade dealkyleringsprodukter är väl dokumenterade. Idag är utsläpp av TBT från skeppsbåttenfärgerna känt för att vara en fara för marina miljöer och användandet har förbjudits i många länder, inklusive Sverige. En rad olika analysmetoder har använts för att utvärdera hur föreningarna är fördelade i miljön, samt för att kontrollera om utsläpp fortfarande förekommer efter införandet av restriktioner. Gaskromatografi kopplad till ”Inductively Coupled Plasma Mass Spectrometry” GC-ICP-MS är en av de kraftfullaste analysteknikerna som finns idag. Tidigare studier om miljöefekter av tennbaserade skeppsbotten-färger har visat att det finns ansenliga mängder av framförallt tributylten, i blåmussla och sediment, i svensk miljö. I den här studien har vi använt GC-ICP-MS för att undersöka förekomsten av både fenyltenn och butyltenn föreningar. En metod baserad på species-specifik isotoputspäddning (SSID-GC-ICP-MS) har utvecklats genom att använda isotop anrikade organoten föreningar som vi syntetiserade från anrikade 116Sn och 124Sn tenn metaller. Biologiska prover (blåmussla, strömming lax och snäckor), sediment, slam, vatten från reningsverk (både utgående och inkommande vatten) och småbåtshamnar, har tagits från olika delar i landet och analyserats. Koncentration av organotennföreningar i de prover som analyserades var generellt sett lägre än det som rapporterades 1987. Koncentrationen av, till exempel, TBT i vattenproverna från Fiskebäckskilsvik är mycket lägre nu (0.1-0.6 ng Sn/L) jämfört med det som rapporterades 1987 (260-410 ng Sn/L). Haltminskningen av organotennföreningar i mussel proverna, tagna från samma plats, var också avsevärt. TBT koncentrationen ligger mellan 17 och 364 ng Sn/g mot det som raporterades 1987 (1000-18000 ng Sn/g ). Högre halter av organotennföreningar har vi funnit i månadsslam från vattenreningsanläggningen i Loudden (Stockholm) där monobutyltenn (MBT), dibutyltenn (DBT) och TBT koncentrationerna bestämdes vara 39, 692, respektive 32 ng Sn/g. Halterna av organotennföreningarna i sediment varierade med sedimentdepositionsdjupet och de högsta halterna av till exempel TBT påträffades mellan sedimentsnittarna 1-3 cm och 39-50 cm. Literaturstudie över relevanta artiklar har genomförts. Mer än 140 referenser har samlats och förts in i ett referensprogram (Idealist) och de är presenterade i en separat data fil.

  • 96.
    Tysklind, Mats
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Dioxiner: vår tids största miljöhot2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bland det stora antalet kemikalier som dagenssamhälle avsiktligt eller oavsiktligt produceraråterfinns grupper av klorerade organiskamiljögifter. Dessa har beskrivits som en av vårtids större miljöhot med effekter på bl.a.reproduktion och immunsystem. Dioxiner ärkanske de mest undersökta av dessa ämnen,men trots detta saknas mycket kunskap omdioxiner och liknande ämnens kemiska ochbiologiska egenskaper.

  • 97.
    Wennberg, Maria
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Bergdahl, Ingvar
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött?2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I norra Sverige är en högre konsumtion av viltkött vanligare än i södra delarna av landet. Syftet med detta projekt var att genom en kunskapssammanställning undersöka om det finns anledning att mäta nivåer av miljöföroreningar hos högkonsumenter av viltkött.

    Sammanställningen ger inte belägg för att högkonsumenter av viltkött skulle vara i riskzonen för höga intag av miljöföroreningar, i någon större utsträckning än högkonsumenter av nötkött eller fisk. En reservation finns: Renkött innehåller mer HCB än annat kött och fisk. Nivåerna av HCB i renkött är dock betydligt lägre än gränsvärdet för kött. Långt ifrån alla organiska miljöföroreningar finns uppmätta i livsmedel, men de data vi har funnit visar på att hög konsumtion av förorenad fet fisk (från Vänern, Vättern och Östersjön) utgör den största risken för höga intag av flera organiska miljöföroreningar. P.g.a. tidstrender blir det lättare att jämföra framtida mätningar i olika köttslag om jämförelser görs på kött slaktat vid ungefär samma tidpunkt samt att omräkningar görs till halt i kött, i de fall mätningarna har gjorts i fett. Vid eventuella mätningar av organiska miljöföroreningar eller kvicksilver hos människor med hög konsumtion av viltkött är det viktigt att ha kunskap om deltagarnas fiskkonsumtion.

  • 98.
    Wennberg, Maria
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Bergdahl, Ingvar
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Utvärdering av resultat som underlag till AMAP-arbetet – finns det skillnader mellan norra och södra Sverige i människors exponering för organiska miljöföroreningar och metaller?2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sverige deltar i det arktiska samarbetet AMAP, som följer exponering av miljöföroreningar i arktiska områden. Det är av intresse att känna till om det finns regionala skillnader i Sverige när det gäller människors exponering för miljöföroreningar. Om skillnaderna är små kan data från norra Sverige både användas inom AMAP och för att skaffa kunskap om resten av landet, och vice versa. Syftet med detta projekt var att utvärdera de data som finns avseende skillnader i exponering mellan norra och södra Sverige.

    Det finns bara ett fåtal studier som kan användas för att klarlägga skillnader mellan norra och södra Sverige i människors exponering för organiska miljöföroreningar och metaller. De studier som gjorts visar små eller inga skillnader mellan norra och södra Sverige.

    Om Sverige inom det arktiska samarbetet karaktäriserar miljöföroreningsexponering hos populationer i norra Sverige, så kommer dessa data snarare att avspegla tillståndet i Sverige än en särskild arktisk exponeringssituation. Data från sådana studier, t.ex. om nivåer och tidstrender, skulle alltså ge information som kan förväntas relativt väl avspegla tillståndet även i övriga Sverige. Omvänt så kan data från andra delar av Sverige förväntas avspegla även tillståndet hos populationen i den arktiska delen av Sverige. Eftersom bara några ämnen är undersökta kan det inte uteslutas att det finns miljöföroreningar med betydande regional variation.

  • 99.
    Wennberg, Maria
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Bergdahl, Ingvar A
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Ståhl, Tomas
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Persistenta organiska miljöföroreningars halter i plasma i relation till kostfaktorer av betydelse för diabetesrisk2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Flera studier har visat på samband mellan halter av persistenta organiska miljöföroreningar (POPar) och ökad risk för diabetes typ 2, men endast ett fåtal av studierna är prospektiva. Det är då osäkert om POPar orsakar diabetes eller om sjukdomen i sig påverkar halter av POPar. Det är rimligt att det totala intaget av POPar är relaterat till mängden mat man äter och därmed skulle ett stort matintag både kunna leda till ett högt BMI och höga halter av POPar. Syftet med studien var att ta reda på hur vikt och BMI samt kostfaktorer av betydelse för diabetesrisk är kopplade till halter av POPar. Kan de samband som setts mellan POPar och diabetesrisk förklaras av att halter av POPar är kopplade till någon/några av dessa faktorer? Korrelationer mellan olika POPar och kostfaktorer (energiintag, energiprocent protein, fett och kolhydrater) samt BMI, vikt och skattat energibehov beräknades hos 845 deltagare i Västerbottens hälsoundersökningar. Halter jämfördes också för de med högst respektive lägst fysisk aktivitet på arbetet, då en hög fysisk aktivitet rimligen bör medföra ett högre energiintag. Positiva korrelationer kunde ses mellan DDE, HCB, lågklorerade PCBer (PCB-118 och 138) och BMI respektive vikt samt skattat energibehov. Korrelationerna var starkare för män jämfört med för kvinnor. Korrelationer mellan vikt respektive BMI och högklorerade PCBer (PCB-156, 170 och 180) var negativa för kvinnor, medan inga sådana korrelationer

    kunde ses för män. För energiintag eller energiprocent av protein, fett, respektive kolhydrater kunde endast ett fåtal svaga korrelationer ses. Det fanns inte någon signifikant skillnad i POP-halter mellan de med högst respektive lägst nivå av fysisk aktivitet på arbetet. Fynden angående samband mellan POPar och BMI stämmer relativt väl överens med resultat från tidigare studier. Vi har försökt finna ut om POP-koncentrationer är ett mått på stort matintag. Det enda som tyder på att det skulle kunna vara så är korrelationerna med skattat energibehov. Däremot ger inte självrapporterat energiintag stöd för detta, och inte heller en jämförelse av personer med samma BMI men olika fysisk aktivitetsnivå. Därmed är det fortfarande oklart om det samband som setts mellan halter av POPar och diabetesrisk kan förklaras av ett högre energiintag eller högre intag av protein- eller fettrika livsmedel. Alltså kvarstår möjligheten att POPar orsakar en ökad diabetesrisk.

  • 100.
    Wennberg, Maria
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Lindh, Christian
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Bergdahl, Ingvar A
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin. Department of Biobank Research, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Organiska miljöföroreningar i urin hos unga i norra och södra Sverige2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det är viktigt att följa halter av miljöföroreningar hos människor, för riskvärdering och för att få kunskap om hur exponeringen kan minskas.

    Organiska miljöföroreningar (ftalat-metaboliter, bisfenol A, bisfenol F, triklosan, pesticiderna 3-PBA och TCP samt PAH-metaboliten 1-HP) analyserades i urin hos 204 unga i Skåne (gymnasieelever, år 2013) och hos 143 unga i MONICA-studien i norra Sverige (25-35 år, år 2014). Koncentrationer jämfördes statistiskt mellan studierna och kopplingar till levnadsvanor som efterfrågades i båda studierna undersöktes (rökning, fiskintag, intag av mat från konserver och typ av golv i sovrum). En kompletterande enkätstudie gjordes på deltagarna i MONICA-studien som uppgav att de hade plastgolv i sovrummet (n=65), för att utröna om golvvärme under plastgolv i sovrummet kan öka exponering av "plast-ftalaten" MBzP.

    De statistiskt säkerställda skillnader som uppdagades var att de unga i norr hade högre koncentration av de flesta ftalat-metaboliter och av pesticiden 3-PBA medan de unga i söder hade högre koncentration av triklosan.

    Ftalat-metaboliten MBzP kunde kopplas till att ha plastgolv i sovrummet i båda studiepopulationerna. Då endast fyra personer i MONICA-studien uppgav golvvärme under plastgolv och den gruppen inte hade anmärkningsvärt hög MBzP-koncentration i urin kan inte högre användning av golvvärme i norr vara förklaringen till högre koncentration av MBzP i norra Sverige.

    Skillnader i levnadsförhållanden av betydelse för exponering av miljöföroreningarna som beror på den åldersskillnad som fanns mellan studiepopulationerna i norr och söder, och inte undersöktes i den här studien, kan inte uteslutas. Framtida geografiska jämförelser av miljöföroreningar hos människor bör om möjligt göras på människor i samma åldersintervall

123 51 - 100 of 106
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf