Publications
Change search
Refine search result
1234567 51 - 100 of 534
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Bignert, Anders
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Asplund, Lillemor
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Eriksson, Ulla
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Wilander, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota, 20062006Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report gives a summary of the monitoring activities within the national Swedishcontaminant programme in marine biota. It is the result from the joint efforts of: theInstitute of Applied Environmental Research at Stockholm University (analyses oforganochlorines), the Centre for Environmental Monitoring at the University of Agriculture(analyses of heavy metals) and the Contaminant Research Group at the Swedish Museumof Natural History (co-ordination, sample collection administration, sample preparation,recording of biological variables, minor additional analyses of organochlorines, storage offrozen biological tissues in the Environmental Specimen Bank for retrospective studies,data preparation and statistical evaluation). The monitoring programme is financiated by theEnvironmental Protection Agency (EPA) in Sweden.The data of concern in this report represent the bioavailable part of the investigatedcontaminants i.e. the part that has virtually passed through the biological membranes andmay cause biological effects. The objectives of the monitoring program in marine biotacould be summarised as follows:• to estimate the levels and the normal variation of various contaminants in marine biotafrom several representative sites, uninfluenced by local sources, along the Swedish coasts.The goal is to describe the general contaminant status and to supply reference values forregional and local monitoring programmes• to monitor long term time trends and to estimate the rate of found changes.quantified objective: to detect an annual change of 10% within a time period of 10 years with a power of 80%at a significance level of 5%.• to estimate the response in marine biota of measures taken to reduce the discharges ofvarious contaminantsquantified objective: to detect a 50% decrease within a time period of 10 years with a power of 80% at asignificance level of 5%.• to detect incidents of regional influence or widespread incidents of ‘Chernobyl’-character and to act as watchdog monitoring to detect renewed usage of bannedcontaminants.quantified objective: to detect an increase of 200% a single year with a power of 80% at a significance level of5%.• to indicate large scale spatial differencesquantified objective: to detect differences of a factor 2 between sites with a power of 80% at a significancelevel of 5%.• to explore the development and regional differences of the composition and pattern ofe.g. PCB’s, HCH’s and DDT’s as well as the ratios between various contaminants.• the time series are also relevant for human consumption since important commercial fishspecies like herring and cod are sampled. A co-operation with the Swedish FoodAdministration is established. Sampling is also co-ordinated with SSI (Swedish RadiationProtection Authority) for analysing radionuclides in fish and blue mussels (HELCOM,1992).• all analysed, and a large number of additional specimens, of the annually systematicallycollected material are stored frozen in the Environmental Specimen Bank.. This invaluable5material enables future retrospective studies of contaminants impossible to analyse today aswell as control analyses of suspected analytical errors.• although the programme is focused on contaminant concentration in biota, also thedevelopment of biological variables like e.g. condition factor (CF), liver somatic index(LSI) and fat content are monitored at all sites. At a few sites, integrated monitoring withfish physiology and population are running in co-operation with the University ofGothenburg and the Swedish Fishery Board.• experiences from the national program with several time series of over 25 years can beused in the design of regional and local monitoring programmes.• the perfectly unique material of high qualityand long time series is further used to explorerelationships among biological variables and contaminants concentrations in varioustissues; the effects of changes in sampling strategy, the estimates of variance componentsand the influence on the concept of power etc.• the accessibility of high quality data collected and analysed in a consistent manner is anindispensable prerequisite to evaluate the validity of hypothesis and models concerning thefate and distribution of various contaminants. It could furthermore be used as input of ‘real’data in the ongoing model building activities concerning marine ecosystems in general andin the Baltic and North Sea environment in particular.• the contaminant programme in marine biota constitute an integrated part of the nationalmonitoring activities in the marine environment as well as of the international programmeswithin ICES, OSPARCOM and HELCOM.The present report displays the timeseries of analysed contaminants in biota andsummarises the results from the statistical treatment. It does not in general give thebackground or explanations to significant changes found in the timeseries. Increasingconcentrations thus, urge for intensified studies.Short comments are given for temporal trends as well as for spatial variation and, for somecontaminants, differences in geometric mean concentration between various species caughtat the same site. Sometimes notes of seasonal variation and differences in concentrationbetween tissues in the same species are given. This information could say something aboutthe relative appropriateness of the sampled matrix and be of help in designing monitoringprogrammes. In the temporal trend part, an extract of the relevant findings is summarised inthe 'conclusion'-paragraph. It should be stressed though, that geographical differences maynot reflect antropogenic influence but may be due to factors like productivity, temperature,salinity etc.The report is continuously updated. The date of the latest update is reported at the beginningof each chapter. The creation date of each figure is written in the lower left corner.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 52.
    Bjärstig, Therese
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Zachrisson, Anna
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Svensson, Johan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Thellbro, Camilla
    Vilhelmina kommun.
    Grön översiktsplanering i fjäll- och fjällnära landskap: Deltagande planering för en innovativ och hållbar översiktsplan för Vilhelmina kommun2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet Grön översiktsplanering i fjällen finansierades av Naturvårdsverket i den med Riksantikvarieämbetet gemensamma forskningssatsningen Storslagen Fjällmiljö. Inom projektet samarbetade forskare från Umeå Universitet och SLU med tjänstemän och politiker i Vilhelmina kommun, och med medborgare i Vilhelmina kommun. Aktiviteter och genomförande utgick från gemensamma beslut i en arbetsgrupp där både politiker, tjänstemän och forskare fanns representerade. Syftet med projektet var att, med Vilhelmina som pilotkommun, omsätta forskning i praktik och utveckla den kommunala översiktsplanen (ÖP) som verktyg för långsiktig landskapsplanering och nationell måluppfyllelse. Avsikten var att förbättra planeringsprocessen genom en utvecklad användning av befintligt landskapsdata samt en utökad dialog med kommuninvånare och andra intressenter i översiktsplaneringen. Särskilt fokus lades på grön infrastruktur och ekosystemtjänster, institutionella hinder och möjligheter och på deltagande planering. Kommunens tjänstemän bistod genom att ta fram och sammanställa bakgrundsmaterial i form av befintliga kommunala planer och policys, kartunderlag samt beskrivningar av olika verksamhetsområden. Med syfte att bredda kunskaps-/planeringsunderlaget engagerades, inom ramen för projektet, enskilda kommunmedborgare i olika deltagande aktiviteter. Totalt deltog 78 personer i sju fokusgrupper och 40 elever (enkät i årskurs 7-9 vid Strandskolan) i processen. Forskarna bearbetade materialet från fokusgrupperna och sammanställde visioner och ställningstaganden som sedan förankrades i uppföljande möten. Kommunens politiker tog därefter ställning till vilka alternativ som ska presenteras som förslag till ÖP. Resultatet från projektet kommer att utgöra utkast till samrådshandling när arbetet går vidare i Vilhelmina under 2018, i enlighet med lagstiftade krav på demokratisk process i översiktsplaneringen. Från projektet har förslag lagts till teman och inriktning på grön infrastruktur och ekosystemtjänster i översiktsplanen. Generellt finns stora möjligheter att uttrycka skogslandskapets, älvlandskapets, det fjällnära- och fjällandskapets bevarande- och utvecklingsvärden genom kartläggningar, skattningar och utvärderingar i förhållande till markanvändningsprioriteringar. Grön infrastruktur och ekosystemtjänster är dock inte tillräckligt inarbetat i planarbetet för att fungera som underlag. Det saknas relevanta och användbara data i tillräcklig precision och upplösning. Det saknas också en grundläggande förståelse för begreppens innebörd och potential. Båda begreppen ska tillämpas på detaljerad skala som beslutsstöd och samtidigt på stor skala för att vara funktionella över kommun- och länsgränser. Detta förutsätter en konsensus i planarbetet och liknande förutsättningar i data och tillämpning mellan olika kommuner och länsstyrelser. NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6811 Grön översiktsplanering i fjäll- och fjällnära landskap 8 Bristande resurser – ekonomiska, personella och kunskapsmässiga – tycks genomgående vara ett problem för fjällkommunerna. Detta, tillsammans med omfattande sektorisering och stora områden med överlappande riksintressen, samt en urban norm i planeringsstödet, leder till lågt politiskt engagemang och driv i ÖP processerna. Våra erfarenheter indikerar därför att det är viktigt att tidigt och kontinuerligt förankra det deltagande planeringsarbetet gentemot den lokala politiken. Vidare så måste deltagandeprocesser få ta tid. Våra lärdomar och sätt att arbeta med deltagande planering i Vilhelmina kommun summeras och presenteras i en stegvis modell (se avsnitt 7.5.9. tabell 9) som andra fjäll- och/eller gles- och landsbygdskommuner kan utgå ifrån och anpassa till sina specifika förutsättningar och målsättningar med sina deltagande planeringsprocesser. Genom att utöka det nationella stödet och ifrågasätta struktur och status på dagens ÖP har den potential att i framtiden bli ett reellt verktyg för innovativ hållbar landskapsplanering i fjällen. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 53.
    Blombäck, Karin
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Johnsson, Holger
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Lindsjö, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Mårtensson, Kristina
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Persson, Kristian
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Schmieder, Frank
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Läckage av näringsämnen från svensk åkermark för år 2009 beräknat med PLC5-metodik: Beräkningar av normalläckage av kväve och forsfor för 20092009Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 54.
    Blombäck, Karin
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Johnsson, Holger
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Lindsjö, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Mårtensson, Kristina
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Persson, Kristian
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Schmieder, Frank
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Läckage av näringsämnen från svensk åkermark för år 2009 beräknat med PLC5-metodik: Beräkningar av normalläckage av kväve och fosfor för 20092011Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 55.
    Blombäck, Karin
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Lindsjö, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Inventering av möjligheter för utveckling av P-kemin i ICECREAMDB2011Report (Other academic)
    Abstract [en]

    National estimates of phosphorus (P) losses from Swedish agricultural land to surrounding

    waters are currently produced using the calculation tool ICECREAMDB

    and its constituent simulation model ICECREAM. The ICECREAM model has its

    origins in the American models CREAMS and EPIC, and parts of it have been

    adapted for calculating the solubility of P under Finnish conditions. It would be

    preferable if the model were better adapted for the soil conditions and soil mapping

    data available in Sweden. In the present work we focused on the model’s description

    of inorganic soil P, its storage in different pools and its solubility. We identified

    the problem that the model in its current form is slightly too rigid and insensitive

    to changes in fluctuations in more mobile P fractions. The model is unable to

    reproduce either the within-year dynamics or the long-term dynamics of a more

    easily soluble, plant-available pool, since that pool and its associated flows are too

    small in relation to the large total-P pool. Since the parameterisation of pools and

    flows of inorganic P is not adapted to the soil analysis methods used in Sweden, the

    availability of suitable indata is limited.

    Recent research in Sweden has revealed a correlation between the P content of the

    soil extracted with ammonium lactate and expressed as P-AL and soluble P in the

    topsoil extracted with CaCl2 or H2O. The results are not as clear regarding the P

    status of the soil and soluble P in drainage water or in neighbouring water courses.

    This is because other characteristics, both chemical and physical, and how these are

    distributed throughout the entire soil profile must be taken into account. The research

    has also shown that taking into account the P sorption capacity of the soil

    and the degree of P saturation can improve the correlation between soil P status and

    dissolved P for certain soils. If these correlations can be verified for a larger number

    of soils, it may be worthwhile including them in the simulation model in order

    to improve calculations of P losses.

    There is a need for improved models that reflect the latest research and that modify

    the area of application of the models from the original intention. Such models will

    need to include additional or modified descriptions of various processes. It would

    be desirable to base the description of the soil’s inorganic P pools in ICECREAM

    on the analytical methods used routinely in Sweden. It would also be desirable to

    take into account additional chemical characteristics of the soil in calculating the

    balance and thereby the flows between the different P pools in the model. Future

    research will show whether this is possible. This report presents a review of existing

    knowledge and should be regarded as decision support for future planning for

    such developments. The research results contained in the report must be verified

    for a greater number of soils and model development must be tailored to match the

    available indata. The underlying motive for the development must be a need to

    describe the effects of cultivation measures that affect P dynamics, which we are

    unable to do at present.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 56.
    Blombäck, Karin
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Lindsjö, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Inventering av möjligheter förutveckling av P-kemin iICECREAMDB2011Report (Other academic)
    Abstract [en]

    National estimates of phosphorus (P) losses from Swedish agricultural land to surrounding waters are currently produced using the calculation tool ICECREAMDB and its constituent simulation model ICECREAM. The ICECREAM model has its origins in the American models CREAMS and EPIC, and parts of it have been adapted for calculating the solubility of P under Finnish conditions. It would be preferable if the model were better adapted for the soil conditions and soil mapping data available in Sweden. In the present work we focused on the model’s description of inorganic soil P, its storage in different pools and its solubility. We identified the problem that the model in its current form is slightly too rigid and insensitive to changes in fluctuations in more mobile P fractions. The model is unable to reproduce either the within-year dynamics or the long-term dynamics of a more easily soluble, plant-available pool, since that pool and its associated flows are too small in relation to the large total-P pool. Since the parameterisation of pools and flows of inorganic P is not adapted to the soil analysis methods used in Sweden, the availability of suitable indata is limited.

    Recent research in Sweden has revealed a correlation between the P content of the soil extracted with ammonium lactate and expressed as P-AL and soluble P in the topsoil extracted with CaCl 2 or H2O. The results are not as clear regarding the P status of the soil and soluble P in drainage water or in neighbouring water courses.

    This is because other characteristics, both chemical and physical, and how these are distributed throughout the entire soil profile must be taken into account. The research has also shown that taking into account the P sorption capacity of the soil and the degree of P saturation can improve the correlation between soil P status and dissolved P for certain soils. If these correlations can be verified for a larger number of soils, it may be worthwhile including them in the simulation model in order to improve calculations of P losses.

    There is a need for improved models that reflect the latest research and that modify the area of application of the models from the original intention. Such models will need to include additional or modified descriptions of various processes. It would be desirable to base the description of the soil’s inorganic P pools in ICECREAM on the analytical methods used routinely in Sweden. It would also be desirable to take into account additional chemical characteristics of the soil in calculating the balance and thereby the flows between the different P pools in the model. Future research will show whether this is possible. This report presents a review of existing knowledge and should be regarded as decision support for future planning for such developments. The research results contained in the report must be verified for a greater number of soils and model development must be tailored to match theavailable indata. The underlying motive for the development must be a need to describe the effects of cultivation measures that affect P dynamics, which we are unable to do at present.

  • 57.
    Blombäck, Karin
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Mårtensson, Kristina
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Johnsson, Holger
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Översyn av läckagekoefficienter2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I samband med retentionsberäkningar i vissa avrinningsområden med åker på ler-jordar har problem uppstått med låga bruttobelastningar. Detta skulle kunna bero på för låga kvävehalter för lerjordar som använts som indata. En översyn har därför utförts av de beräknade kväveläckagekoefficienterna för jordbruksmark för styv lera (clay) från TRK och PLC5.

    För att kunna jämföra utveckling och förändringar av metoden för beräkningar av läckagekoefficienterna (NLeCCS) mellan TRK och PLC5 har beräkningar för år 1999 utförda inom ramen för TRK projektet jämförts med senare utförda beräk-ningar för 1999 med PLC5-metoden. För att utvärdera hur förändringarna mellan de två metoderna påverkat utlakningen från lerjordarna har beräkningen för 1999 med PLC5-metoden använts som utgångspunkt och manipulerats för att utvärdera enskilda förändringar mellan de två metoderna. Effekten av förändringar av rotdjup för clay, ändrad klimatperiod (och målavrinning), ogräsupptag, vallinsådd, vårbe-arbetning, rotdjup för träda och halt organiskt material i marken beräknades. För-ändringen av rotdjup för vissa grödor påverkade bara beräkningen för clay medan de övriga förändringarna som testats även påverkade beräkningen för de övriga jordarna. Förändringen av rotdjupet av vissa grödor ökade koncentrationen för clay i alla regioner och ändrad klimatperiod gav både ökade och minskade koncentrat-ioner i regionerna. I region 4 och 6 gav ändrat rotdjup för clay och ändrad klimat-period ungefär samma koncentration med PLC5-metoden som med TRK-metoden.

    En genomgång av uppmätta kvävehalter från rutförsök, observationsfält och ty-pområden på jordbruksmark som domineras av styv lera har gjorts. I dessa områ-den varierade långtidsmedelvärdena mellan 3,3 och 5,3 mg NO3-N/l. I motsva-rande regioner (4, 5a och 6) var de beräknade koncentrationerna i TRK i samma storleksordning, medan koncentrationerna beräknade med PLC5-metodiken var något lägre.

    Med FyrisNP simulerades N-transport från ett avrinningsområde dominerat av styv lera med användning av läckagekoefficienter (PLC5-metodik), lokal grödfördel-ning och förbättrad jordartskarta. Simuleringarna kunde inte uppnå uppmätta N-koncentrationer i utloppspunkten för område U8 (Figur 27), varken med koeffici-enterna från TRK eller PLC5 med regional eller lokal grödfördelning. Den bästa överenskommelsen med uppmätta värden nåddes då läckagekoefficienterna från PLC5 räknades upp 2,5 gång.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 58.
    Blombäck, Karin
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Mårtensson, Kristina
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Johnsson, Holger
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Översyn av läckagekoefficienter för N-läckage från lerjordar2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I samband med retentionsberäkningar i vissa avrinningsområden med åker på ler-jordar har problem uppstått med låga bruttobelastningar. Detta skulle kunna bero på för låga kvävehalter för lerjordar som använts som indata. En översyn har därför utförts av de beräknade kväveläckagekoefficienterna för jordbruksmark för styv lera (clay) från TRK och PLC5.

    För att kunna jämföra utveckling och förändringar av metoden för beräkningar av läckagekoefficienterna (NLeCCS) mellan TRK och PLC5 har beräkningar för år 1999 utförda inom ramen för TRK projektet jämförts med senare utförda beräk-ningar för 1999 med PLC5-metoden. För att utvärdera hur förändringarna mellan de två metoderna påverkat utlakningen från lerjordarna har beräkningen för 1999 med PLC5-metoden använts som utgångspunkt och manipulerats för att utvärdera enskilda förändringar mellan de två metoderna. Effekten av förändringar av rotdjup för clay, ändrad klimatperiod (och målavrinning), ogräsupptag, vallinsådd, vårbe-arbetning, rotdjup för träda och halt organiskt material i marken beräknades. För-ändringen av rotdjup för vissa grödor påverkade bara beräkningen för clay medan de övriga förändringarna som testats även påverkade beräkningen för de övriga jordarna. Förändringen av rotdjupet av vissa grödor ökade koncentrationen för clay i alla regioner och ändrad klimatperiod gav både ökade och minskade koncentrat-ioner i regionerna. I region 4 och 6 gav ändrat rotdjup för clay och ändrad klimat-period ungefär samma koncentration med PLC5-metoden som med TRK-metoden.

    En genomgång av uppmätta kvävehalter från rutförsök, observationsfält och ty-pområden på jordbruksmark som domineras av styv lera har gjorts. I dessa områ-den varierade långtidsmedelvärdena mellan 3,3 och 5,3 mg NO3-N/l. I motsva-rande regioner (4, 5a och 6) var de beräknade koncentrationerna i TRK i samma storleksordning, medan koncentrationerna beräknade med PLC5-metodiken var något lägre.

    Med FyrisNP simulerades N-transport från ett avrinningsområde dominerat av styv lera med användning av läckagekoefficienter (PLC5-metodik), lokal grödfördel-ning och förbättrad jordartskarta. Simuleringarna kunde inte uppnå uppmätta N-koncentrationer i utloppspunkten för område U8 (Figur 27), varken med koeffici-enterna från TRK eller PLC5 med regional eller lokal grödfördelning. Den bästa överenskommelsen med uppmätta värden nåddes då läckagekoefficienterna från PLC5 räknades upp 2,5 gång.

  • 59.
    Blombäck, Karin
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Mårtensson, Kristina
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Johnsson, Holger
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Översyn av läckagekoefficienter för N-läckage från lerjordar2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I samband med retentionsberäkningar i vissa avrinningsområden med åker på ler-jordar har problem uppstått med låga bruttobelastningar. Detta skulle kunna bero på för låga kvävehalter för lerjordar som använts som indata. En översyn har därför utförts av de beräknade kväveläckagekoefficienterna för jordbruksmark för styv lera (clay) från TRK och PLC5.

    För att kunna jämföra utveckling och förändringar av metoden för beräkningar av läckagekoefficienterna (NLeCCS) mellan TRK och PLC5 har beräkningar för år 1999 utförda inom ramen för TRK projektet jämförts med senare utförda beräk-ningar för 1999 med PLC5-metoden. För att utvärdera hur förändringarna mellan de två metoderna påverkat utlakningen från lerjordarna har beräkningen för 1999 med PLC5-metoden använts som utgångspunkt och manipulerats för att utvärdera enskilda förändringar mellan de två metoderna. Effekten av förändringar av rotdjup för clay, ändrad klimatperiod (och målavrinning), ogräsupptag, vallinsådd, vårbe-arbetning, rotdjup för träda och halt organiskt material i marken beräknades. För-ändringen av rotdjup för vissa grödor påverkade bara beräkningen för clay medan de övriga förändringarna som testats även påverkade beräkningen för de övriga jordarna. Förändringen av rotdjupet av vissa grödor ökade koncentrationen för clay i alla regioner och ändrad klimatperiod gav både ökade och minskade koncentrat-ioner i regionerna. I region 4 och 6 gav ändrat rotdjup för clay och ändrad klimat-period ungefär samma koncentration med PLC5-metoden som med TRK-metoden.

    En genomgång av uppmätta kvävehalter från rutförsök, observationsfält och ty-pområden på jordbruksmark som domineras av styv lera har gjorts. I dessa områ-den varierade långtidsmedelvärdena mellan 3,3 och 5,3 mg NO3-N/l. I motsva-rande regioner (4, 5a och 6) var de beräknade koncentrationerna i TRK i samma storleksordning, medan koncentrationerna beräknade med PLC5-metodiken var något lägre.

    Med FyrisNP simulerades N-transport från ett avrinningsområde dominerat av styv lera med användning av läckagekoefficienter (PLC5-metodik), lokal grödfördel-ning och förbättrad jordartskarta. Simuleringarna kunde inte uppnå uppmätta N-koncentrationer i utloppspunkten för område U8 (Figur 27), varken med koeffici-enterna från TRK eller PLC5 med regional eller lokal grödfördelning. Den bästa överenskommelsen med uppmätta värden nåddes då läckagekoefficienterna från PLC5 räknades upp 2,5 gång.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 60.
    Blombäck, Karin
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Persson, Kristian
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Utveckling av mer platsberoende parameterisering av ICECREAMDB2009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Previous comparisons of measured phosphorus (P) losses and simulated

    results obtained using the ICECREAMDB model revealed certain

    systematic deviations that could be attributed to soil texture in the study

    areas. In the previous investigation, simulations were performed with the

    standard parameterisations for different soil textures that are used for the

    PLC5 calculations. Before the next set of PLC we therefore deemed it

    important to review the generality of soil texture-related parameterisation

    and to make an assessment of its site-specificity. This report describes

    preliminary work in which soil texture-related PLC5 parameterisation and

    more site-specific parameterisation were tested in three different fields

    included in the environmental monitoring programme ‘Observation fields

    on arable land’. The soil texture in these fields consists of sandy loam and

    loam and the fields were chosen because they represent soils that occur in

    all leaching regions of Sweden, corresponding to over 50% of the

    agricultural area in 12 of the 22 regions, and therefore play an important role

    in calculation of the regional leaching coefficients.

    The results showed that the standard parameterisations from the PLC5

    calculations used for the ICECREAMDB model generally functioned well

    as regards capturing the run-off pattern in the three observation fields for

    simulation of 5-9 year periods. Starts and stops of run-off events were

    captured but the size of the peak flows as well as the accumulated run-off

    were underestimated. In contrast, the simulated results of P losses, both

    total-P and dissolved-P, were overestimated with the standard

    parameterisations.The site-specific parameterisation further underestimated

    run-off, while overestimation of total-P losses decreased.

    In the tests on site-specific parameterisation, the value given to the water

    storage capacity in the soil, i.e. porosity, field capacity and wilting point,

    was critically important for total run-off and for the distribution of flows

    between surface run-off, macropore flow and flow in the micropore region.

    Since water flows in turn control P flows in the model, these parameters

    were also highly important for the P flows. Small changes in clay content

    and pH both had a large impact on simulated P losses. Not in any of the

    cases did the site-specific parameterisation improve the simulated results

    compared to parameterisation according to PLC5.

    The study presented was an introductory test of a few of the standard

    parameterisations used for the PLC5 calculations. A continued study,

    financed by the SLU Environmental mentoring and assessment program will

    be performed during 2009 to cover more soil types and a broader spectrum

    of climatic variations.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 61.
    Blombäck, Karin
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Persson, Kristian
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Utveckling av merplatsberoendeparameterisering avICECREAMDB2009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Previous comparisons of measured phosphorus (P) losses and simulated

    results obtained using the ICECREAMDB model revealed certain

    systematic deviations that could be attributed to soil texture in the study

    areas. In the previous investigation, simulations were performed with the

    standard parameterisations for different soil textures that are used for the

    PLC5 calculations. Before the next set of PLC we therefore deemed it

    important to review the generality of soil texture-related parameterisation

    and to make an assessment of its site-specificity. This report describes

    preliminary work in which soil texture-related PLC5 parameterisation and

    more site-specific parameterisation were tested in three different fields

    included in the environmental monitoring programme ‘Observation fields

    on arable land’. The soil texture in these fields consists of sandy loam and

    loam and the fields were chosen because they represent soils that occur in

    all leaching regions of Sweden, corresponding to over 50% of the

    agricultural area in 12 of the 22 regions, and therefore play an important role

    in calculation of the regional leaching coefficients.

    The results showed that the standard parameterisations from the PLC5

    calculations used for the ICECREAMDB model generally functioned well

    as regards capturing the run-off pattern in the three observation fields for

    simulation of 5-9 year periods. Starts and stops of run-off events were

    captured but the size of the peak flows as well as the accumulated run-off

    were underestimated. In contrast, the simulated results of P losses, both

    total-P and dissolved-P, were overestimated with the standard

    parameterisations.The site-specific parameterisation further underestimated

    run-off, while overestimation of total-P losses decreased.

    In the tests on site-specific parameterisation, the value given to the water

    storage capacity in the soil, i.e. porosity, field capacity and wilting point,

    was critically important for total run-off and for the distribution of flows

    between surface run-off, macropore flow and flow in the micropore region.

    Since water flows in turn control P flows in the model, these parameters

    were also highly important for the P flows. Small changes in clay content

    and pH both had a large impact on simulated P losses. Not in any of the

    cases did the site-specific parameterisation improve the simulated results

    compared to parameterisation according to PLC5.

    The study presented was an introductory test of a few of the standard

    parameterisations used for the PLC5 calculations. A continued study,

    financed by the SLU Environmental mentoring and assessment program will

    be performed during 2009 to cover more soil types and a broader spectrum

    of climatic variations.

  • 62.
    Bolinder, Martin
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Lang, Rong
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Lundblad, Mattias
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kätterer, Thomas
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Evaluate carbon stock changes based on the Swedish soil-monitoring program2022Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In the national greenhouse gas inventory, SLU is applying a Tier III method using the Introductory Carbon Balance Model (ICBM) in a holistic framework for calculating changes in soil organic carbon (SOC) stocks in arable land for mineral soils, which Sweden is reporting under the Land Use, Land Use Change and Forestry (LULUCF) sector. This method is delivering SOC stock change rates for eight Swedish agricultural production regions (PO8s), which are aggregated to the national level. The effect of the climate on SOC decomposition in ICBM is accounted for using gridded daily weather records from the Swedish Meteorological Institute (SMHI). The model framework is taking agricultural activity data from yearly census records regarding the use of arable land (area and yield of different crops including fallow) and management systems (straw removal and manure applications). In addition, it applies different empirical functions for estimating annual carbon inputs from roots and for estimating dry soil bulk density for expressing carbon concentrations on a mass basis, based on literature reviews and analyses of large Swedish soil databases. For the ICBM model simulations, initial stocks of SOC are derived from data on soil texture and SOC concentrations from the Swedish Environmental Protection Agency (SEPA) national soil-monitoring program (SMP). The national SMP consists of three soil inventories that periodically characterizes the topsoil properties in 10-year cycles across Sweden. The first inventory, conducted between 1988 and 1995 is providing data for the 1990 baseline, while the latest complete inventory ended 2017. The sampling points in the inventories have coordinates, and data can be associated with each of the Swedish PO8s. 

    We have now been calibrating a new version of the ICBM model by integrating the most recent knowledge gained from long-term field experiments. The objectives of this development project were to evaluate SOC changes from the national SMP by using exact coordinates and new statistical tests and compare these changes to predictions with the new version of ICBM. The general trends in SOC changes calculated from the national SMP remain similar to previous analyses, showing consistent SOC increments over time. The absolute increments at the national level are relatively small, SOC concentrations increased by 0.11, 0.07 and 0.21 percentage units from inventory I to inventory II, from inventory II to inventory III, and from inventory I to inventory III, respectively. This is representing a relative increase of 9.3% between inventory III and I. Applying exact coordinates were allowing us to add a few points in each PO8s that were not present in our previous analysis of the three soil inventories. 

    Using other statistical tests improved the inference between inventories at the PO8 level, where the Wilcoxon signed rank test (a non-parametric method) applied to the matched points when comparing inventory III against II now showed significant differences. The predictions with ICBM are mimicking the relative increase in SOC at the national level but the relative increase is much less pronounced (i.e. 1.5%). Compared to results obtained with the national SMP, ICBM predictions are not always matching the same trends in SOC changes for all of the PO8s. There remain several uncertainties relating to both methods that needs further considerations. For example, data from the Swedish SMP may be associated with inconsistences relating to the use of different analytical methods for measuring SOC concentrations, or to possible under-estimations of SOC concentrations in inventory I due to differences in sampling strategies. While uncertainties relating to ICBM predictions are including e.g. estimation of the amount of annual carbon inputs from roots and manures. A fourth inventory has been initiated and will provide precious information about trends in SOC changes at the national scale, which will be useful for developing both methods. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 63.
    Bolinder, Martin
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Lundblad, Mattias
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kätterer, Thomas
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Fånggrödor och rötrester i ICBM2016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The goal of this development project was to conduct a feasibility study on the available statistics for catch crops and digestate. Data with the time series of catch crops used in other modelling projects at the Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, can be adapted relatively easily for inclusion in the Introductory Carbon Balance Model ICBM at county level. For digestate, there are also potential sources of time series, but they would require a bit more preparation before they can be used. Both data series extends so far back that they represent quite well the point in time from where these two factors will be relevant to include in the modelling of soil carbon. Model parameters (in addition to set-up crops and the amount of digestate) one would need to adjust primarily concern allometric functions for catch crops and the humification coefficient for digestate.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 64.
    Bolinder, Martin
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Menichetti, Lorenzo
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Lundblad, Mattias
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kätterer, Thomas
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Implementing a new version of ICBM in NIR2019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In the sector Land Use, Land-Use Change and Forestry (LULUCF, CRF sector 4) within the national greenhouse gas inventory (NIR), Sweden is applying a Tier 3 method for estimating the loss or gain of soil organic carbon (SOC) stocks for cropland on mineral soils to a depth of 0.25 m. The Introductory Carbon Balance Model (ICBM) is used for calculating stock change rates in eight agricultural production regions and results are aggregated to the national level. Calculations involves yearly agricultural census data and daily weather records, as well as results from a national soil-monitoring program (SMP) on soil carbon contents. Initially, only data from the first sampling of the national SMP were used for initializing ICBM. Since the first soil inventory, two additional samplings within the SMP have become available. Simultaneously, we have also gained more knowledge about SOC dynamics. In a development project last year, we were re-analyzing the complete records of data from the last two decades of the SMP confirming that SOC stocks are increasing, and we were starting to calibrate a new version of ICBM. The purpose of the project this year was to implement the new ICBM version in the NIR system.

    The results show that the new version of ICBM simulates increasing SOC stocks for the period 1990 to 2018, which is thereby more consistent with estimates from the national SMP data than results obtained using the previous ICBM version. The ICBM and SMP assessment methods of SOC stock changes are complementing each other, and both have their inherent limitations. Our analysis with both methodologies are still not fully completed. There remain some fine-tuning in the new ICBM version. Furthermore, we are continuously working on improving the interpretation regarding SOC stocks in the current database from the national SMP. Maintaining the latter and repeating the sampling at least once more would also substantially improve the value of this database.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 65.
    Bolinder, Martin
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Menichetti, Lorenzo
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Meurer, Katharina
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Lundblad, Mattias
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kätterer, Thomas
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    New calibration of the ICBM model & analysis of soil organic carbon concentration from Swedish soil monitoring programs2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    We are using the Introductory Carbon Balance Model (ICBM) within the national inventory reporting (NIR) system for estimating changes in soil organic carbon (SOC) stocks in Swedish arable land for mineral soils. The first version of ICBM was developing from a long-term experiment (LTE) in Ultuna Sweden, with a time-series of data from 1956 to 1991. The model is initialized using data from a soil database and information from Swedish soil monitoring programs (SMPs). For that purpose, it specifically uses data from the first inventory of the Swedish Environmental Protection Agency (SEPA) SMP conducted in the early 1990s. Since the 1990s, the SEPA SMP has conducted two further inventories in a 10-year cycles, with the last inventory completed in 2017. In complement to this SEPA SMP, the Swedish Board of Agriculture (SJV) was completing a spatially more detailed SMP in 2011 and 2012. In an earlier study, when the third inventory of SEPA was still not fully completed, we showed that SOC concentrations are increasing in Swedish arable mineral soils during the past two decades. Simulations with the current version of ICBM are not reproducing this long-term increasing trend.

    The main purposes of this project were to (i) calibrate a second version of ICBM by incorporating new knowledge gained from LTEs, (ii) evaluate the trends in SOC concentrations with the complete inventories (I, II and III) of SEPA, (iii) compare results from SEPAs last inventory (III) with that of SJV SMP conducted at approximately the same time period. A Bayesian approach was selected for calibrating the second version of ICBM, using an updated time series of data from Ultuna ending in 2017, and by also including experimental data (1996-2017) from a new sister experiment at Lanna in southern Sweden. For adequately comparing the SEPA and SJV SMPs, we were correcting data from the SJV samples so that we could express all results for SOC concentrations on a basis equivalent to dry combustion. Our analysis on the complete SEPA inventories are generally confirming our previous assessment. However, a more detailed exploration using data only from inventories II and III having identical sampling coordinates, clearly indicates that the increases in SOC concentrations were less in the last decade than in the previous one. Furthermore, when comparing SOC concentrations at different spatial scales, the positive trend in SOC concentrations is much more obvious on the scale of Swedish agricultural production regions (eight regions). Indeed, at the scale of the twenty-one Swedish counties, there are few significant differences and the increasing trend is unclear for many of the counties. This is reflecting difficulties related to the density of sampling points in the SEPA SMP; each of them roughly represents 1500 ha of arable land. Besides, only two decades or even only one decade since SEPA was regarding inventory II as a restart of their SMP, remain a short time period in detecting changes in SOC and highlight the importance of maintaining continuous SMPs.

    We found the comparisons between the SJV and SEPA SMPs useful but further work is necessary to refine the linkage. The overall changes in parameter values related to SOC dynamics for the calibrated second version of ICBM, will give simulations towards higher SOC stocks, compared to the current version. The main parameter explaining this differences is the increased contribution of below ground (i.e., roots) annual C inputs to soil contributing to the formation of more stable SOC. The approach we used here also offers the advantage of making a multi-site calibration and we could in the future, further refine parameter values by including other Swedish LTEs. Additionally, it allows us to include an estimate for uncertainty in the predictions of SOC stocks, which we could also develop for inclusion in the NIR system.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 66.
    Boström, Gustaf
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Gönczi, Mikaela
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förslag till uppdatering av riktvärden för växtskyddsmedel i ytvatten: Underlagsrapport till Naturvårdsverket 20212021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Naturvårdsverket har SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön tagit fram förslag till uppdaterade riktvärden för växtskyddsmedel i ytvatten. Inför och under arbetets gång har avstämningar gjorts Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Havs- och vattenmyndigheten samt Svenskt växtskydd. I detta arbete har 86 substanser gåtts igenom och fått förslag till nya eller uppdaterade riktvärden. Omfattningen av uppdraget har inte gjort det möjligt att gå igenom alla substanser. En prioritering har gjorts för att gå igenom de viktigaste först

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 67.
    Boström, Gustaf
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Gönczi, Mikaela
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kreuger, Jenny
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Växtskyddsmedel som regelbundet överskrider riktvärden för ytvatten – en undersökning av bakomliggande orsaker2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I rapporten undersöks varför vissa godkända växtskyddsmedelssubstanser återkommande överskrider sina riktvärden eller uppmäts i förhöjda halter i ytvatten. Cyprodinil, diflufenikan, esfenvalerat, imidakloprid, MCPA, metribuzin, pikoxystrobin, pyraklostrobin, tiakloprid och triflusulfuronmetyl inkluderades i undersökningen då de återkommande överskrider sina riktvärden. Även bentazon och glyfosat inkluderades då de relativt ofta uppmäts i halter över 0,1 μg/l. I rapporten undersöks om de förhöjda halterna beror på substansernas fys/kem-egenskaper, substansernas användning eller om deras riktvärden bör ses över. Data som använts i Kemikalieinspektionens (KemI) miljöriskbedömning jämförs med de halter som uppmätts inom den nationella miljöövervakningen (NMÖ) samt de riktvärden som används för att utvärdera dessa data.

    Alla PNEC från KemI är högre än de riktvärden som tillämpas inom NMÖ. PNEC från EFSA är i de flesta fallen också högre än riktvärden inom NMÖ. Imidakloprid är den enda substans med lägre PNEC från EFSA än riktvärdet inom NMÖ. Alla PEC från KemI ligger bland de högsta uppmätta halterna i NMÖ och är i de flesta fallen högre än de riktvärden som tillämpas inom NMÖ. En jämförelse av uppmätta halter i NMÖ för de utvalda substanserna med PNEC från KemI visar att endast ett fåtal prover uppvisar halter över PNEC.

    Undersökningen av samband mellan ett större urval substansers (49 st) användning och egenskaper och vad som uppmäts i NMÖ visade ett statistiskt signifikant samband mellan uppmätt halt och totalt använd mängd av en substans i området och med substansens halveringstid i jord samt adsorption/löslighet. Även den procentuella förlusten av substanserna i NMÖ har ett statistiskt signifikant samband med substansens halveringstid i jord samt adsorption/löslighet. Utifrån de undersökta faktorerna kan ingen tydlig förklaring ges till varför de 12 utvalda substanserna verkar utgöra en större risk för miljön än övriga växtskyddsmedel. Projektet har dock visat på vikten av att en översyn av officiella riktvärden för växtskyddsmedel genomförs så att miljöövervakningsresultat för alla substanser kan utvärderas utifrån tillförlitliga bedömningsgrunder.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 68.
    Boström, Gustaf
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Lindström, Bodil
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Gönczi, Mikaela
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kreuger, Jenny
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Nationell screening av bekämpningsmedel i yt- och grundvatten 20152016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport presenteras resultat från en nationell screening av bekämpningsmedel i ytvatten och grundvatten som genomfördes under 2015. Screeningen av bekämpningsmedel var en del av ett regeringsuppdrag för screening av miljögifter till Naturvårdsverket. Naturvårdsverket gav Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB) vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) uppdraget att genomföra provtagningskampanjen för den del av uppdraget som gällde bekämpningsmedel. Den nationellt finansierade provtagningen av ytvatten och grundvatten fokuserades kring de mest jordbruksintensiva regionerna Skåne, Halland, Västra Götaland, Östergötland och Mälardalen. Utöver detta erbjöds även alla Länsstyrelser i Sverige att finansiera ytterligare provtagning i respektive län och detta medförde att ytterligare provtagning av ytvatten tillkom i ovan nämnda regioner samt i Blekinge, Värmland och på Gotland och av grundvatten i Västra Götaland, Västerbotten och på Gotland.Proverna i ytvatten togs under maj-oktober med ett momentanprov per månad i avrinningsområdets utlopp. Den nationellt finansierade provtagningen i ytvatten fokuserades på avrinningsområden med stor andel åkermark (>40 %) och avrinningsområden främst mellan 20-100 km2. Utöver detta lade Länsstyrelserna till ytterligare avrinningsområden i den regionalt finansierade provtagningen av ytvatten. Det totala antalet prover i ytvatten var 157. För den nationellt finansierade provtagningen av grundvatten så gjordes provtagningarna i enskilda dricksvattenbrunnar eftersom tidigare resultatsammanställningar har pekat på att vatten från dessa kan vara mer känsligt för bekämpningsmedelspåverkan än annat grundvatten. I de regionalt finansierade proverna i grundvatten, i Västra Götaland, Västerbotten och på Gotland, togs prover på inkommande grundvatten till vattenverk. I grundvatten togs 1 prov per lokal och provtagningen inkluderade 54 enskilda brunnar och 18 vattenverk.Kemiska analyser av bekämpningsmedel utfördes av laboratoriet för organisk miljökemi vid SLU och omfattade en stor andel av alla växtskyddsmedel som används eller har använts i Sverige. I ytvatten analyserades 131 substanser och i grundvatten analyserades 108 substanser. Resultaten jämfördes med gränsvärden och riktvärden för dricksvatten och grundvatten samt riktvärden till skydd för vattenlevande organismer i ytvatten.I ytvattenproverna detekterades minst en substans i alla prover (förutom 3 prover från Gotland där endast glyfosat och AMPA analyserats och ej kunnat detekteras). Det största antalet detekterade substanser i ett prov var 31 men vanligast var att hitta ungefär 8-10 substanser per prov. I enskilda dricksvattenbrunnar var det största antalet substanser i ett prov 19 men det vanligaste var att inte hitta någon eller att hitta några få substanser. Ungefär 57 % av alla prover i enskilda brunnar innehöll minst en substans. I inkommande grundvatten till vattenverk innehöll ungefär 44 % av alla prover minst en substans och det högsta antalet substanser i ett prov var 4.2Ungefär 23 % av alla prover i ytvatten hade en summahalt över eller lika med gränsvärdet för summahalt av bekämpningsmedel i dricksvatten på 0,5 μg/l och ungefär 45 % av alla prover hade fynd av minst en substans över eller lika med gränsvärdet för enskild bekämpningsmedelssubstans i dricksvatten, 0,1 μg/l. I enskilda dricksvattenbrunnar var motsvarande siffror ungefär 11 % över eller lika med gränsvärdet för summahalt och ungefär 20 % över eller lika med gränsvärdet för minst en enskild substans. I proverna från grundvattenverk hade inget prov en summahalt över eller lika med gränsvärdet och endast 1 prov av 18 (5,6 %) innehöll en substans med koncentrationen 0,1 μg/l, alltså tangerande gränsvärdet.I ytvatten dominerades fynden av ogräsmedel som var godkända för användning under 2015. Bentazon, glyfosat och glyfosats nedbrytningsprodukt AMPA var de tre vanligaste substanserna att detektera i ytvatten och var tillsammans med MCPA även de vanligaste substanserna att förekomma i halter över eller lika med 0,1 μg/l. I grundvatten, både enskilda dricksvattenbrunnar och vattenverk, dominerades däremot fynden av totalbekämpningsmedel, med huvudsaklig användning utanför jordbruket. I enskilda brunnar var de tre vanligaste substanserna att hitta BAM, atrazin och atrazins nedbrytningsprodukt atrazindesetyl. De ingick i produkten Totex strö som tidigare hade stor användning för att bekämpa ogräs på t.ex. grusgångar och industriområden men som har varit förbjuden att sälja sedan 1989. Fjärde vanligaste substansen att detektera i enskilda brunnar var bentazon som fortfarande är tillåten för användning. I vattenverk var också BAM följt av atrazin, bentazon och atrazindesetyl de vanligaste substanserna att hitta.Överlag har det varit relativt få fynd över riktvärden till skydd för vattenlevande organismer i ytvatten. Ungefär 10 % av alla prover hade minst en substans över eller lika med sitt riktvärde vilket kan jämföras med 30-60 % i den årliga nationella miljöövervakningen 2002-2012. Totalt hade 13 olika substanser halter över eller lika med sina respektive riktvärden och alla dessa substanser var godkända för användning under 2015. Sex av substanserna var ogräsmedel, fyra svampmedel och tre insektsmedel. Den substans som hade flest överskridanden var ogräsmedlet diflufenikan som hade halter över eller lika med sitt riktvärde i ungefär 5 % av proverna. Diflufenikans riktvärde höjdes dock under 2015 vilket påverkar jämförelserna med tidigare data.En statistisk analys genomfördes av förhållanden mellan antal detekterade substanser och summahalter per prov i ytvatten jämfört med avrinningsområdets storlek, andel åkermark och andel spannmålsodling. Analyserna visar att antalet detekterade substanser per prov har ett statistiskt signifikant positivt samband med både avrinningsområdets storlek och andelen åkermark/spannmål. Summahalterna per prov har ett signifikant samband med andelen åkermark/spannmål men inte med avrinningsområdets storlek.Antalet detekterade substanser per prov i enskilda brunnar jämfördes med brunnarnas djup, ålder, avstånd till besprutning, konstruktionstyp, nitrathalt samt koncentration av E. coli och koliforma bakterier. Av dessa var det endast koncentrationen av koliforma bakterier som visade något signifikant samband. En förhöjd koncentration av koliforma bakterier kan vara3tecken på att brunnen är otät och därmed lättare får in ytligare vatten som kan vara förorenat av bland annat bekämpningsmedel.Denna omfattande provtagningskampanj ger en bra uppfattning om situationen med bekämpningsmedel i både ytvatten och grundvatten men är trots allt en ögonblicksbild. Alla prover som tagits för detta projekt har varit momentanprover som visar koncentrationen vid tidpunkten som provet togs men där variationer i halter över tid kan missas. Mellanårsvariationer kan också vara stora på grund av olika användning av bekämpningsmedel samt olika väder som kan påverka spridningen av bekämpningsmedel från fälten till vattendrag eller grundvatten. Överlag så är resultaten från denna screeningstudie dock i linje med resultaten från den årliga nationella miljöövervakningen

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 69.
    Brandt, Maja
    et al.
    SMHI .
    Ejhed, Heléne
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Rapp, Lars
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Näringsbelastning på Östersjön ochVästerhavet 2006: Underlag till Sveriges PLC5-redovisning till HELCOM2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    HELCOM redovisade 2004 sin fjärde stora sammanställningav belastningen av övergödande ämnen och metaller på Östersjön – PLC4. Den avsåg situationen år 2000.Nu planeras den femte sammanställningen - PLC5 - med bidrag från alla länder kring Östersjön. I denna rapport redovisas Sveriges utsläpp till vattenav kväve och fosfor samt belastningen på havet år 2006. Den är ett av underlagen till PLC5, men också en del avuppföljningen av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Resultaten kommer också att användas för vattenförvaltningeninom ramen för EU:s ramdirektiv för vatten. Rapporten är byggd på ett stort dataunderlag ommarkanvändning, jordbruk, utsläpp från reningsverkoch industrier, enskilda avlopp, atmosfäriskt nedfall, dagvatten och naturligt bakgrundsläckage i ca 13 000 delavrinningsområden i Sverige. Modellberäkningar haranvänts för läckage från jordbruk och för retention isjöar och vattendrag. Resultaten redovisas på havsbassängnivå.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 70.
    Brandt, Maja
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Olshammar, Mikael
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Rapp, Lars
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Naturvårdsverket har SMED räknat om kväve- och fosforbelastningen för år 2000 med PLC5-metodik och flödesnormaliserad för åren 1985-2004.  Avsikten är att få belastningsberäkningar för åren 1995, 2000 och 2006 framtagna med samma metodik och flödesnormaliserade för samma period så att de blir så jämförbara som möjligt. Jordbruksarealerna är dock inte helt jämförbara. 1995 års jordbruksarealer baseras på statistik på församlingsnivå, medan de år 2000 och 2006 (egentligen förhållandena år 1999 respektive år 2005 för jordbruksmarken) bygger på block- och IAKS-databaserna från Jordbruksverket. En gårdsstödsreform 2005 med utökat stöd för vall och träda innebar dessutom en till synes ökning av jordbruksmark mellan år 2000 och 2006. Skillnaden i jordbruksarea är 9 % i snitt för hela Sverige. I 2000 års beräkning var denna area troligen klassad som öppen mark. I denna rapport redovisas källfördelad belastning för år 2000, men även som jämförelse källfördelad belastning för år 2006. Hyggesareal och belastning från hygge finns inte medtagen på grund av svårigheten att få fram jämförbara arealer för åren 1995, 2000 och 2006. Punktutsläpp från den finska delen av Torneälven finns likaså inte med, vilket skiljer den från redovisningen i PLC5-rapporten för år 2006 (Brandt m.fl., 2008). För de antropogena källfördelningarna redovisas även 1995 år resultat hämtat från Ejhed och Olshammar (2007). Enligt denna sammanställning har de antropogena nettobelastningarna till haven söder om Ålands hav (Egentliga Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak) minskat med 12 700 ton kväve mellan 1995 och 2006, vilket motsvarar en minskning med 23 % och med 150 ton fosfor, vilket motsvarar en minskning med 13 % räknat från år 1995. Motsvarande siffror mellan 2000 och 2006 är en minskning om 3 700 ton kväve (8 %), medan det för fosfor inte är någon nämnvärd skillnad mellan åren. Förändringar i jordbruksarealerna påverkar jämförelsen mellan jordbruksbelastningarna de olika åren. Om jordbruksbelastningen räknas om till antropogen nettobelastning per jordbruksarea för respektive år har den minskat med i snitt 16 % för kväve och 6 % för fosfor för hela Sverige mellan år 2000 och 2006.

    På uppdrag av Naturvårdsverket har SMED räknat om kväve- och fosforbelastningen

    för år 2000 med PLC5-metodik och flödesnormaliserad för åren 1985-2004.

    Avsikten är att få belastningsberäkningar för åren 1995, 2000 och 2006 framtagna

    med samma metodik och flödesnormaliserade för samma period så att de blir så

    jämförbara som möjligt.

    Jordbruksarealerna är dock inte helt jämförbara. 1995 års jordbruksarealer baseras

    på statistik på församlingsnivå, medan de år 2000 och 2006 (egentligen förhållandena

    år 1999 respektive år 2005 för jordbruksmarken) bygger på block- och

    IAKS-databaserna från Jordbruksverket. En gårdsstödsreform 2005 med utökat

    stöd för vall och träda innebar dessutom en till synes ökning av jordbruksmark

    mellan år 2000 och 2006. Skillnaden i jordbruksarea är 9 % i snitt för hela Sverige.

    I 2000 års beräkning var denna area troligen klassad som öppen mark.

    I denna rapport redovisas källfördelad belastning för år 2000, men även som

    jämförelse källfördelad belastning för år 2006. Hyggesareal och belastning från

    hygge finns inte medtagen på grund av svårigheten att få fram jämförbara arealer

    för åren 1995, 2000 och 2006. Punktutsläpp från den finska delen av Torneälven

    finns likaså inte med, vilket skiljer den från redovisningen i PLC5-rapporten för år

    2006 (Brandt m.fl., 2008). För de antropogena källfördelningarna redovisas även

    1995 år resultat hämtat från Ejhed och Olshammar (2007).

    Enligt denna sammanställning har de antropogena nettobelastningarna till haven

    söder om Ålands hav (Egentliga Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak)

    minskat med 12 700 ton kväve mellan 1995 och 2006, vilket motsvarar en minskning

    med 23 % och med 150 ton fosfor, vilket motsvarar en minskning med 13 %

    räknat från år 1995. Motsvarande siffror mellan 2000 och 2006 är en minskning om

    3 700 ton kväve (8 %), medan det för fosfor inte är någon nämnvärd skillnad mellan

    åren.

    Förändringar i jordbruksarealerna påverkar jämförelsen mellan jordbruksbelastningarna

    de olika åren. Om jordbruksbelastningen räknas om till antropogen

    nettobelastning per jordbruksarea för respektive år har den minskat med i snitt 16

    % för kväve och 6 % för fosfor för hela Sverige mellan år 2000 och 2006.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 71.
    Brandt, Maja
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Olshammar, Mikael
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Rapp, Lars
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5-metodik2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Naturvårdsverket har SMED räknat om kväve- och fosforbelastningen för år 2000 med PLC5-metodik och flödesnormaliserad för åren 1985-2004. Avsikten är att få belastningsberäkningar för åren 1995, 2000 och 2006 framtagna med samma metodik och flödesnormaliserade för samma period så att de blir så jämförbara som möjligt. Jordbruksarealerna är dock inte helt jämförbara. 1995 års jordbruksarealer baseras på statistik på församlingsnivå, medan de år 2000 och 2006 (egentligen förhållandena år 1999 respektive år 2005 för jordbruksmarken) bygger på block- och IAKS-databaserna från Jordbruksverket. En gårdsstödsreform 2005 med utökat stöd för vall och träda innebar dessutom en till synes ökning av jordbruksmark mellan år 2000 och 2006. Skillnaden i jordbruksarea är 9 % i snitt för hela Sverige. I 2000 års beräkning var denna area troligen klassad som öppen mark. I denna rapport redovisas källfördelad belastning för år 2000, men även som jämförelse källfördelad belastning för år 2006. Hyggesareal och belastning från hygge finns inte medtagen på grund av svårigheten att få fram jämförbara arealer för åren 1995, 2000 och 2006. Punktutsläpp från den finska delen av Torneälven finns likaså inte med, vilket skiljer den från redovisningen i PLC5-rapporten för år 2006 (Brandt m.fl., 2008). För de antropogena källfördelningarna redovisas även 1995 år resultat hämtat från Ejhed och Olshammar (2007). Enligt denna sammanställning har de antropogena nettobelastningarna till haven söder om Ålands hav (Egentliga Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak) minskat med 12 700 ton kväve mellan 1995 och 2006, vilket motsvarar en minskning med 23 % och med 150 ton fosfor, vilket motsvarar en minskning med 13 % räknat från år 1995. Motsvarande siffror mellan 2000 och 2006 är en minskning om 3 700 ton kväve (8 %), medan det för fosfor inte är någon nämnvärd skillnad mellan åren. Förändringar i jordbruksarealerna påverkar jämförelsen mellan jordbruksbelastningarna de olika åren. Om jordbruksbelastningen räknas om till antropogen nettobelastning per jordbruksarea för respektive år har den minskat med i snitt 16 % för kväve och 6 % för fosfor för hela Sverige mellan år 2000 och 2006.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 72.
    Brunet, Jörg
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Cousins, Sara
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Hansen, Karin
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Per-Ola, Hedwall
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Jessica, Lindgren
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Små lövskogars betydelse i jordbrukslandskapet2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I svenska jordbrukslandskap finns en varierande mängd restbiotoper medmer eller mindre naturlig vegetation, som små våtmarker, gräsmarker ellerlövskogar.För att kunna utveckla fungerande ekologiska nätverk, grön infrastruktur,i våra jordbrukslandskap behöver vi förstå funktionen av och samspeletmellan småbiotoper bättre. Vi behöver veta om olika arter kan användaisolerade restbiotoper som spridningsöar (stepping stones) eller om vi behöverskapa sammanhängande nätverk av livsmiljöer. Inom detta projekt har vistuderat kärlväxtfloran, med fokus på fältskiktet, och flera grupper av denmarklevande faunan i små lövskogar i fyra svenska jordbrukslandskap medvarierande naturförhållanden, Skabersjö och Västerstad i Skåne, samt Selaönoch Tobo i Sörmland. Vi har särskilt fokuserat på hur markanvändningshistoriaoch fragmenteringen av livsmiljöer har påverkat mångfalden avkärlväxteroch jordlöpare.Kärlväxter bygger upp skogsmiljöers vegetation och skapar därmed flertaletlivsmiljöer för andra organismgrupper. Bland jordlöparna finns både växtätareoch rovdjur och gruppen spelar en viktig roll i skogens näringskedja.Båda grupperna innehåller även arter med varierande spridningsförmågaochär därför lämpliga för undersökningar av effekter av livsmiljöers fragmentering.Få studier har jämfört dynamiken av dessa två artrika och funktionellt viktigagrupper i samma undersökningsområden. Sådana jämförande studier avväxter och djur är emellertid viktiga om man ska kunna bedöma effekternaav bevarande- och restaureringsåtgärder i fragmenterade landskap.Våra resultat visar följande:• Småskogars markhistorik och markförhållanden varierar mellan olikajordbrukslandskap i södra Sverige. I områden med sedimentberggrund,till exempel i Skåne, är jordarna ofta djupa, fuktigare och därmed merproduktiva. Skogarna här blir snabbt täta och förutsättningar för typiskaskogsarter är goda. I områden på urberg, till exempel i Sörmland, liggersmåskogarna ofta på åkerholmar och nära hällmarker. Jordarna är oftagrunda, torra och mindre bördiga. Här kan hävd- och ljusberoende arterleva kvar länge även utan tamdjursbete och skogarna förblir halvöppna.• Markens bördighet i lövskogarna är högst i Skabersjö, följt av Västerstad,Selaön och Tobo. Längs denna gradient minskar markens kol/kvävekvotoch mängden växttillgänglig fosfor, vilket resulterar i en mer näringsgynnadvegetation i Skåne. Skillnader i markens bördighet påverkaräven den förnalevande lägre markfaunan. Våra resultat visar till exempelatt både mängden förnaätande (detritivora) djur (gråsuggor, tusenfotingar,vissa jordlöpare) och rovdjur (vissa jordlöpare, spindlar, lockespindlar)ökar med markens bördighet.• En fungerande grön infrastruktur för växter och djur behöver inte nödvändigtvisbestå av ett nätverk av sammanhängande livsmiljöer utan ettsystem av spridningsöar kan också vara effektivt för att skogslevandearter ska kunna förflytta sig genom landskapet och kolonisera nya livsmiljöer,som till exempel lövskogsplanteringar på tidigare åkermark.• Små (0,5–2 hektar) isolerade skogsområden med skoglig kontinuitet kanhysa en stor mångfald av specialiserade skogsarter även lång tid efter attområdena har blivit isolerade. De är ofta de enda återstående öarna mednaturlig vegetation i ett intensivt brukat landskap, och det är av stor viktatt deras naturvärden bevaras.• Nyetablerad isolerad lövskog som är helt omgiven av öppen mark koloniserasav typiska skogsarter av både kärlväxter och jordlöpare. Dennaprocess går dock betydligt snabbare för kärlväxter om den nya skogenplanteras direkt intill äldre skogsmark, medan närheten till äldre skoginte är lika viktig för jordlöparna. Våra resultat tyder på att många arterav skogslevande jordlöpare, inklusive sådana som saknar flygförmåga,har en oväntat bra förmåga att förflytta sig relativt stora sträckor genomöppna marker för att nå isolerade skogsområden.• Nyetablerad lövskog på åkermark är värdefull för kalkgynnade skogsartersom historiskt sett har förlorat en stor del av sin ursprungliga livsmiljötill jordbruket. I denna grupp ingår rödlistade arter såsom desmeknopp,skogsveronika och strävlosta som alla koloniserar åkermarksplanteringar.• Den tidigare markanvändningen och skogarnas täthet har stor betydelseför vilka arter som idag finns i små lövskogar i jordbrukslandskapet. Meröppna småskogar med ett större ljusinsläpp och tidigare betade småskogarkan hysa en blandning av skogsarter och hävdberoende typiska gräsmarksarter,medan tätare skogar med längre skogskontinuitet kännetecknas avtypiska skogsarter.• Småskogar i jordbrukslandskapet är känsliga för olika typer av störningarsom snabbt kan spoliera deras naturvärden. Exempel från våra landskapär kalavverkning, nedskräpning, granplantering, tamdjursbete i områdensom inte lämpar sig för bete, eller utebliven hävd i områden med en värdefullgräsmarksflora.Vi drar följande slutsatser för hur små lövskogar i jordbrukslandskap kan bidratill en fungerande grön infrastruktur för skogslevande arter:• Små lövskogar med lång kontinuitet och en flora och fauna med typiskaskogsarter bör ges högre prioritet i natur- och landskapsvården. Markägaremed litet skogsinnehav som domineras av små lövskogar bör få regelbundenrådgivning om dessa skogars naturvärden och bevarande. I deflesta fall kan småskogar brukas för virkesproduktion med generell ellerförstärkt naturvårdshänsyn utan att befintliga naturvärden äventyras.I andra fall kan upprättande av naturvårdsavtal eller biotopskydd varaangeläget, särskilt om naturvärden är knutna till gamla ädellövträd.Generellt bör naturvårdande myndigheter rikta mer fokus på lämpligförvaltning av jordbrukslandskapets små lövskogar. Det är viktigt attjordbrukare får upp ögonen för sina småskogars naturvärden, till exempelgenom kostnadsfri rådgivning.• Om småskogar sköts på ett lämpligt sätt kan utdöenderisken för typiskaskogsarter minskas betydligt. Ett försiktigt virkesuttag har förmodligeninga negativa effekter utan kan snarare vitalisera små populationer avlundväxter i småskogar och öka mångfalden av träd och buskar. En stordel av lundfloran består av långlivade arter med utlöpare och/eller underjordiskaövervintringsorgan som både kan överleva länge i små beståndoch expandera lokalt när tillfälle ges.• Vissa öppna småskogar har en historia som betesmark där naturvärdenaidag delvis är knutna till en hävdberoende flora och insektsfauna. Fördessa bör det avgöras från fall till fall om områdena kan restaureras ochingå i en större betesmark, eller om utvecklingen till en mer sluten skogsmiljöska få fortsätta.• Genom att etablera nya småskogar på jordbruksmark kan man skapaspridningsöar som kan koloniseras av typiska skogsarter och därmedförbättra förutsättningar att gamla småskogar kan behålla livskraftigapopulationer av dessa arter. Många av de mer kortlivade lundväxternahar å andra sidan en bra spridningsförmåga då fröna sprids över störreavstånd, och genom öppna marker, med hjälp av däggdjur, fåglar och vind.• Vi föreslår att man vid nyetablering av lövskog i jordbrukslandskap hellreplanterar fler skogar med en storlek mellan 1–5 hektar än att satsa påfärre och större skogar. Dessa skogar bör etableras nära äldre artrik skogmen även utspritt i det öppna jordbrukslandskapet.• Resultaten från vår tidsserie av ekplanteringar på åkermark visar tydligtatt dessa efter 60–80 år kan ha utvecklat en flora och jordlöparfaunasom till stor del liknar den i ekskog på gammal skogsmark.• Våra resultat tyder på att etablering av ek- eller aspbestånd som röjs ochgallras regelbundet är bäst för biologisk mångfald då sådana bestånderbjuder optimala ljusförhållanden för etablering av lundfloran. Beståndenär tillräckligt ljusa för att lundväxter kan etablera sig och bygga upp sinabestånd, medan de är för mörka för att störningsgynnade arter som halloneller brännässla ska kunna konkurrera i längden. Ek- eller aspbestånderbjuder även bättre förutsättningar för spontan etablering av andraträd- och buskarter än till exempel täta bokplanteringar eller alltför ljusabjörkplanteringar med tät och högväxt undervegetation som hindraretableringav både ved- och lundväxter.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 73.
    Brunet, Jörg
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Hedwall, Per-Ola
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Cousins, Sara
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Lindgren, Jessica
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Hansen, Karin
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i jordbrukslandskap2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vi har studerat hur markanvändningshistoria och fragmenteringen av livsmiljöer har påverkat mångfalden av kärlväxter och jordlöpare i små lövskogar i fyra svenska jordbrukslandskap med varierande naturförhållanden.

    Resultat

    1) Ett system av stepping stones kan vara effektivt för att skogslevande arter kan förflytta sig genom landskapet och kolonisera nya livsmiljöer.

    2) Små isolerade skogsområden med skoglig kontinuitet (0.5-1 ha) kan hysa en stor mångfald av specialiserade arter lång tid efter att områdena har blivit isolerade.

    3) Nyetablerad lövskog koloniseras av många typiska skogsarter. Närheten till äldre skog är viktigare för skogsväxter än för jordlöpare.

    4) Nyetablerad lövskog på åkermark är en livsmiljö för kalkgynnade skogsarter som har förlorat en stor del av sin ursprungliga livsmiljö till jordbruket.

    5) Den tidigare markanvändningen och skogarnas täthet har stor betydelse för vilka naturvårdsintressanta arter som idag finns i små lövskogar i jordbrukslandskapet.

    6) Småskogars naturvärden är känsliga för störningar som t ex kalavverkning, skräpdumpning, barrskogsplantering och olämpligt tamdjursbete.

    Slutsatser

    1) Små lövskogar med habitatkontinuitet och en flora och fauna av typiska skogsarter bör ges högre prioritet i natur- och landskapsvård.

    2) Om småskogar sköts på ett lämpligt sätt kan utdöenderisken för typiska skogsarter minskas betydligt.

    3) För ljusöppna småskogar med en hävdberoende restflora och -fauna kan återupptagen beteshävd vara lämplig.

    4) Nya småskogar kan vara stepping stones som koloniseras av typiska skogsarter och därmed förbättrar förutsättningar för gamla småskogar att behålla sina skogsarter.

    5) Plantera hellre fler små skogar (1-4 ha) än färre och större. Dessa skogar bör både etableras nära intill äldre artrik skog men även fördelat i det öppna jordbrukslandskapet.

    6) Etablering av ek- eller aspbestånd skapar de bästa ljus- och markförhållanden för utvecklingen av en artrik lundflora, jämfört med andra lövträdslag.

    Download full text (pdf)
    Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i jordbrukslandskap.pdf
  • 74.
    Båmstedt, Ulf
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum.
    Larsson, Stefan
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum.
    Stenman, Åsa
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum.
    Magnhagen, Carin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Sigray,, Peter
    Försvarets Forskningsinstitut.
    Effekter av undervattensljud från havsbaserade vindkraftverk på fisk från Bottniska viken2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Laboratorieförsök i stora kar med fisk utsatt för ljudpåverkan, liknande den som genereras av ett vindkraftverk på 80 m avstånd, gav följande resultat: • Abborre, mört och öring från Bottniska viken visade ingen signifikant beteenderespons på någon av de enskilda frekvenserna mellan 6 och 180 Hz som testades. • Öringens födoförsök, med pungräkor som byte, visade stora individuella variationer i antal fångade byten men ingen statistiskt signifikant effekt av ljudpåverkan. • Analyser på individer av mört och öring visade ingen signifikant produktion av stresshormonet kortisol vid ljudpåverkan. • Analyser på individer av abborre visade svagt signifikant lägre produktion av stresshormonet kortisol vid ljudpåverkan. • Analyser av stresshormonet kortisol visade både på stor individuell variation och skillnad mellan arterna, med rangordningen: öring << abborre <mört. Sammantaget visar resultaten från vår studie att mört, abborre och öring inte påverkas nämnvärt av ljud som motsvarar den frekvens och ljudnivå man finner på ca 80 m avstånd från ett havsbaserat vindkraftverk. Vindkraftsljud i området utanför denna gräns har därför sannolikt ingen negativ effekt på de tre testade fiskarterna. Vi kan inte uttala oss om effekter innanför detta avstånd och heller inte generalisera resultaten till att gälla alla arter av fisk. Emellertid representerar vårt val av fiskar tre arter med olika hörselanatomi och därmed olika förmåga att registrera ljud, vilket gör resultaten mer allmängiltiga än om endast en art testats. Uppföljande mätningar av partikelaccelerationen och bakgrundsbrus vid de förhållanden som användes under försöken bekräftar att designen av experimenten var adekvata för att klarlägga effekter för ljudfrekvenser över 30 Hz. För frekvenser på 30 Hz eller lägre visade de uppföljande mätningarna av partikelacceleration att det genererade ljudet från sändarhydrofonen inte kunde särskiljas från bakgrundsbruset i experimentlokalen. För en utvärdering av biologiska effekter av sådana frekvenser krävs därför annan teknisk utrustning som kan producera höga ljudintensiteter vid låga ljudfrekvenser. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 75.
    Carlsson, Carina
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Kyllmar, Katarina
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Johnsson, Holger
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2002/2003: Årsrapport för miljöövervakningsprogrammet Typområden på Jordbruksmark2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom ett antal små, jordbruksdominerade avrinningsområden bedrivs mätningar för att undersöka jordbrukets påverkan på vattenkvaliteten. Växtnäringsförluster mäts i både yt- och grundvatten och lantbrukarnas odlingsåtgärder inventeras årligen. Programmet, Typområden på Jordbruksmark, ingår i den svenska miljöövervakningen med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet.

    Under det agrohydrologiska året 2002/2003 har mätningar pågått i ett 20-tal områden, varav 8 områden undersöks inom ramen för den nationella miljöövervakningen med SLU som ansvarig utförare. I övriga områden ansvarar länsstyrelsen i respektive län för undersökningarna. I följande rapport redovisas resultat från programmet för det agrohydrologiska året 1 juli 2002 till 30 juni 2003. Flödesvägda årshalter, transporter och avrinning redovisas för varje område medan klimatet redovisas översiktligt för olika delar av Sverige. En kort genomgång görs även av odlingen i ett antal typområden.

    Året 2002/2003 kännetecknas av låg nederbörd och en varm höst och vår. Skillnaderna i nederbördsmönster mellan södra och mellersta Sverige är tydligt med en hel del nederbörd i södra Sverige under hösten medan främst våren blev nederbördsrik i de mellersta delarna av landet. Nederbörden för 2002/2003 understeg i de flesta typområdena normalnederbörden. Detta bidrog till att avrinningen blev låg och understeg långtidsmedel för merparten av områdena. I produktionsområdet Götalands skogsbygder föll den största mängden nederbörd och avrinningen var också som högst här. Tidig snö föll i oktober i vissa områden, men låg markvattenhalt och låga grundvattennivåer gjorde att avrinningen blev liten. Även under våren föll en hel del nederbörd och i samband med det ökade även avrinningen.

    Halterna av både kväve och fosfor var måttliga och i kombination med en låg avrinning blev transporten för de flesta områdena under långtidsmedel. En torr och varm höst 2002 skapade gynnsamma förhållanden för skörd och höstsådd. En stor areal höstsåddes också, men etableringen blev dålig vilket gjorde att en hel del höstgrödor utvintrade och fick sås om på våren.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 76.
    Carlsson, Carina
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Kyllmar, Katarina
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Johnsson, Holger
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2003/2004: Årsrapport för miljöövervakningsprogrammet Typområden på Jordbruksmark2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom programmet Typområden på Jordbruksmark bedrivs mätningar i ett antal små, jordbruksdominerade avrinningsområden. Ett av syftena är att undersöka jordbrukets påverkan på vattenkvaliteten genom att mäta växtnäringsförluster i både yt- och grundvatten och inventera lantbrukarnas odlingsåtgärder regelbundet. Programmet ingår i den svenska miljöövervakningen på Jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet. I följande rapport redovisas resultat från programmet för det agrohydrologiska året 2003/2004. under året har mätningar pågått i ett 20-tal typområden, varav 8 områden undersöks inom ramen för den nationella miljöövervakningen med SLU som ansvarig utförare. I övriga typområden ansvarar länsstyrelsen i respektive län för undersökningarna. Rapporten redovisar bl a flödesvägda årshalter, transporter och avrinning för varje avrinning för varje typområde medan klimatet redovisas översiktligt för olika delar av Sverige.

    Den låga nederbörden hösten 2003 gav upphov till både låga markvattenhalter och grundvattennivåer, och gjorde också flödena i flertalet bäckar blev låga. Avrinningen kom inte igång förrän i slutet av året, men i samband med det uppmättes årets högsta halter av främst kväve i vissa typområden. Temperaturen under året och nederbördens fördelning har stor betydelse för variationen i utlakningen av framförallt kväve. Den varma hösten skapade gynnsamma förhållanden för kvävemineralisering, men den låga avrinningen gav inte upphov till någon betydande utlakning. Koncentrationen av fosfor i utloppet från avrinningsområdena beror däremot mera på jordarten i området, än på t ex andel åkermark eller temperatur, och en lika geografisk skillnad i fosforutlakning kunde inte ses som för kväve. Endast för ett fåtal typområden uppmättes högre årshalter av kväve och fosfor än medel för mätperioden. Den låga avrinningen i kombination med låga halter för flertalet typområden gjorde att även transporterna blev måttliga, både för kväve och fosfor. Merparten av transporten av kväve och fosfor från typområdena utgjordes av utlakning från åkermarken. Fosfor påverkades däremot till större del än kväve av andra näringskällor, t ex enskilda avlopp.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 77.
    Carlsson, Carina
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Kyllmar, Katarina
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Ulén, Barbro
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Typområden på jordbruksmark: Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2001/20022003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I det regionala miljöövervakningsprogrammet ”Typområden på jordbruksmark” undersöks för närvarande 28 stycken små jordbruksdominerade avrinningsområden. Syftet är att följa odlingens inverkan på vattenkvalitén i avrinnande vatten till bäck eller å. I denna sammanställning redovisas resultat från det agrohydrologiska året 2001/2002, bl a flödesvägda halter, transporter,klimat och hur odlingsförutsättningarna har varit.

    Åkermarkens nettoarealförlust (utlakning till rotzonen minus retentionsförluster och förluster till djupare grundvatten) har inte skattats i årets rapport. Detta innebär att det är den totala transporten som redovisas och i den ingår inte bara läckage från åkermark utan även t ex förluster från punktkällor.

    Hösten 2001 och vintern 2001/2002 var mild och på många håll nederbördsrik. Den rikliga nederbörden ledde till stora oskördade arealer hösten 2001 och även till att den höstsådda arealen blev liten. Trots riklig nederbörd blev avrinningen för områdena i Svealand måttlig. Halterna av kväve för typområdena i Svealand var däremot medel till över medel för perioden medan halterna av fosfor var i nivå med tidigare år. Den högre avrinningen som förekom i områdena i Skåne, Blekinge och Hallands län gav däremot inte upphov till några höga halter i jämförelse med långtidsmedel, varken av kväve eller fosfor. Däremot gjorde en hög avrinning att transporterna blev relativt höga och medel för produktionsområdena Götalands slätt- och mellanbygder översteg långtidsmedel betydligt för både kväve och fosfor.

    I januari 2002 förändrades programmet typområden på jordbruksmark i och med att åtta områden överfördes till ett nationellt, så kallat intensivprogram. Detta innebär bl a att vattenprover tas med tätare intervall i områdena och både i ytoch grundvatten. Som en kvalitetskontroll av analyser gjordes en jämförelse med laboratoriet på avdelningen för vattenvårdslära och två andra laboratorier som användes för två områden. Resultaten pekar på en del skillnader mellan laboratorierna t ex i metoden för analys av suspenderat material. För de laboratorier som analyserar recipientvatten från jordbruksmark skulle analys av suspenderat material, förfiltrering för fosfatanalys och bestämningen av fosfor behöva interkalibreras.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 78.
    Christensen, Pernilla
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Ecke, Frauke
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Nilsson, Liselott
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Ottvall, Richard
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Pettersson, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Skånes, Helle
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Tyboni, Maud
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Åkerholm, Marianne
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Fåglar i ett landskapsperspektiv – ett samarbete mellan Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS) och Svensk Fågeltaxering (SFT)2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var tvådelat där den första delen var att ta fram en effektiv flygbildsinventeringsmetodik för att kunna inventera ett större landskapsutsnitt än 1 x 1 km rutan och den andra delen var att hitta ett samband mellan myrfåglar och de landskapsdata som vi kunde plocka fram med den nya metodiken. Den flygbildsinventeringsmetodik som tagits fram under detta projekt medför att ett större område (3 x 3 km) kan inventeras på relativt kort tid (i genomsnitt 2 dagar). Tidsåtgången för att inventera hela 5 x 5 km rutan med denna metodik uppskattas till ca 3 dagar. Skillnaden från ordinarie NILS metodik är att betydligt större strukturer fångas upp eftersom karteringsenheten är större men även att detaljrikedomen som finns inom ordinarie NILS har fått minska betydligt. Med tiden finns förhoppningen att kunna effektivisera denna typ av flygbildsinventering än mer då den flygbildsinventeringstid som lagts ned under detta projekt även räknar in utveckling av metoden. I väntan på att nya möjligheter skall utvecklas skulle den metodik som vi tagit fram kunna utgöra en bra stomme för fortsatt verksamhet på en större skala än 1 x 1 km. Våra analyser av fågelarter på myrar och landskapsdata visade att fågeldata utgjorde för lite data för att vi skulle kunna se tydliga mönster samt kunna gå ned på den detaljnivå dvs. finindelning av myren, som vi ville. Tanken med den framtagna flygbildsinventeringsmetodiken var att ge data som passade för fler organismgrupper än fåglar samt att dessa data skulle kunna nyttjas även inom andra projekt såsom lillNILS. På grund av att projektet försökte svara mot både ett specifikt behov (SFT:s) samt ett mer generellt så kan vi konstatera att valet av rutor inte blev helt optimalt för att matcha landskapsdata från myrar med fågeldata. Vid fortsatta analyser kan det vara lämpligt att göra ett urval av de rutor som ligger i områden där dessa arter har sitt häckningsområde för att på så sätt begränsa antalet rutor med noll förekomst av dessa arter. Dessutom är det önskvärt att analysera flera NILS-rutor med en totalarea av myrar mellan 150 och 220 ha.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 79.
    Christensen, Pernilla
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Ringvall, Anna
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Utvärdering av NILS dimensionering med avseende på styrkan i förändringsskattningar2010Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 80.
    Christensen, Pernilla
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, Sture
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Uppföljning av utredningen: Skador på mark och vegetation i de svenska fjällen till följd av barmarkskörning2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den totala arealen fjäll dvs. fjällbarrskog (övergångszonen mellan skogsmark och fjäll med <10 m medelhöjd på barrträden), fjällbjörkskog och mark ovan skogsgränsen (ovan fjällbjörkskogen) är i denna studie uppskattad till ca 1404 km 2 inom NILS-strata 10, varav ca 91 % utgörs av fastmark. De dominierande Natura 2000 biotoperna är fjäll- och borealhed (32 %) och nordisk fjällbjörkskog (26 %).

    En sammanställning av fältinventerade data från NILS stratum 10 visar att de finns ca 1 km stigar, körspår eller leder, > 2 dm i bredd, per km

    2 dvs. spår med en sammansättning avvikande från omgivningen pga. tramp eller fordonskörning. Var åttonde av dess stigar, körspår eller leder är påverkade av terränghjulingar.

    En tidigare genomförd enkätundersökning (Allard et al. 2004) antyder att det finns större områden med skador från terrängkörning än vad som hittades i denna studie. Detta kan bero på (1) att terrängkörningen inte orsakat större skador i fjällen och enkätundersökningen överskattat påverkansgraden eller (2) att enkätundersökningen som metod framförallt förmedlar information om lokala störningar och inte ger en bild av påverkansgraden i fjällen som helhet eller (3) att antalet NILS-ytor i fjällen måste utvidgas för att terrängkörningen skall fångas upp i högre utsträckning i fältinventeringen.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 81.
    Dahl, Caroline
    et al.
    Tankesmedjan Movium.
    Jergmo, Fredrik
    Tankesmedjan Movium.
    Klein, Harald
    Tankesmedjan Movium.
    Nilsson, Göran
    Tankesmedjan Movium.
    Olsson, Titti
    Tankesmedjan Movium.
    Rasmusson, Anders
    Tankesmedjan Movium.
    Bergquist, Daniel
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Emilsson, Tobias
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Fransson, Ann-Mari
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Randrup, Thomas B
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Andersson, Ulf E
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Ekosystemtjänsternas bidrag till god urban livsmiljö2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ekosystemtjänster uppmärksammas alltmer som ett viktigt inslag för en hållbar utveckling av städer och samhällen. Dessa handlar inte bara om ett miljö- och biodiversitetsperspektiv, utan också om hur ekosystemen bidrar till människans livsmiljö och stadens attraktivitet, samt de praktiska och rekreativa nyttor som befintlig och anlagd natur kan skapa i den byggda miljön.

    Denna rapport har tillkommit på Naturvårdsverkets initiativ, vilka också delvis har finansierat den. Arbetet har sammanfallit med ett opinionsbildande projekt, projektlett av Tankesmedjan Movium ochfinansierat av Vinnova, kallat Påverkansplattform för urbana ekosystemtjänster. Båda dessa aktiviteterhar efterfrågat kartläggning av nuläget och redovisningar av lärande exempel, varför vi har valt att arbeta integrerat med aktiviteterna. I rapporten har vi försökt att kombinera generella reflektioner med konkreta exempel. Vi har också valt att hämta lärdomar från såväl praktik som akademi och har bjudit in några av de ledande forskarna från Sveriges lantbruksuniversitet att utifrån sin forskningshorisont kommentera sådant som vi tycker oss kunna konstatera i praktiken. Det kan i något fall bli motsägelsefullt, men så är också frågan kring ekosystemtjänster i urban miljö komplext beskaffad. Som alla komplext beskaffade frågor hyser den därmed inneboende målkonflikter, åtminstone på ett generellt och övergripande plan.

    I rapporten konstaterar vi att det är viktigt och grundläggande att ekosystemtjänster behandlas som en tillgång för livsmiljöer i staden, och därmed också för arbetet med att planera, gestalta, anlägga och förvalta dessa miljöer. Utgångspunkten för ett sådant arbete behöver vara platsernas förutsättningar och de förväntningar som vi har på dessa miljöer. Möjligen kan det uppfattas som lite motsägelsefullt för en rapport med namnet ”Ekosystemtjänsteras bidrag till en god urban livsmiljö”, men vi är övertygande om att utgångspunkten för arbetet med ekosystemtjänster bör inte vara ekosystemtjänsterna själva, snarare en ökad platsspecifik kunskap och en ökad tydlighet kring samhällets uttalade målsättningar. Varför inleder vi med ett sådant påstående? Jo, för att påminna om att ekosystemtjänsterna utgår från oss människor och tjänsterna svarar mot våra behov. Det är alltså en slags konsumtion av tjänster som vi pratar om och som i all hållbar konsumtion handlar det om att balansera mellan tillgång och efterfrågan. Vi menar alltså att det inte alltid handlar om att maximera uttaget av en viss ekosystemtjänst, utan det handlar snarare om vilket behov som vi har identifierat på en viss plats eller i ett visst sammanhang samt hur ekosystemtjänsterna kan levererar på den platsen utifrån identifierade behov. Det är måhända en hårfin perspektivförskjutning, men vi menar att tar vi inte med oss detta synsätt in i diskussionen om ekosystemtjänster så befarar vi att vi får ett oönskat överutnyttjande av naturens ”gratistjänster”.

    Det pågår mycket lovvärt arbete i landet för att hitta system och verktyg som strävar efter att finna helhetssyn och mångfunktionalitet i ekosystemtjänsterna. Det finns dock en risk att verktyg blir väl generella när man försöker att fånga upp alla aspekter av hur man kan arbeta med ekosystemtjänsterna. Då riskerar implementeringsglappen också att bli för stora när generella verktyg ska appliceras på en specifik plats. Att istället lära av hur andra har gjort och ta del av varandras erfarenheter kan då vara ett värdefullt komplement och Naturvårdsverket har därför bett Tankesmedjan Movium att ta fram denna exempelsamling. Vår förhoppning är att denna rapport ska hjälpa stadsbyggnadsprocessens olika aktörer och skeden att förstå nyttan med urban natur och att ta in ekosystemtjänsterna i befintliga arbetssätt och processer.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 82. Dalin, Anne-Marie
    et al.
    Malmsten, Anna
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Reproduktionsmönster och potential hos svenska vildsvin2017Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    Reproduktionsmönster och potential hos svenska vildsvin.pdf
  • 83.
    Daneshvar, Atlasi
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Wiberg, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Comparison of sampling methods for measurements of atmospheric deposition of POPs2013Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 84.
    Darpö, Jan
    et al.
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Sandström, Jonas
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Artskydd och beslutsprocesser: Ett interdisciplinärt forskningsprogram om integreringen av naturvetenskaplig kunskap och riskvärdering i förvaltning och domstolsprövning – Slutrapport2021Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Environmental law must deal with technical and natural science knowledge and risk assessment in the evaluation of the impact of human activities upon the environment. Legal criteria often include concepts such as “the continued ecological functionality of breeding sites”, “significant effect on the environment” or “favourable conservation status”, all relating to natural science factors. Accordingly, one must be able to manage scientific knowledge and uncertainty at various stages of decision-making procedures, from the first level of the administration to the courts. This research has been joint project between Jan Darpö at the Faculty of law, Uppsala Universitet and Jonas Sandström at the Species Information at SLU in Uppsala. The project concerned the use of natural science knowledge in cases concerning land-use and species protection, focusing on two scenarios; permits for wind farms and forestry. The same set of EU species protection provisions apply, but the decision-making procedures differ greatly.

    The permit procedure for wind farms in Sweden is strictly formalized under the Environ-mental Code and the procedure is characterized by the requirements of EU law on environmental impact assessments (EIA) and consultation with expert authorities and the public concerned. In substance, the EU nature directives – that is the Bird Directive (2009/147) and the Habitats Directive (92/43) – are applied in line with the case-law of the CJEU. The permits are issued by Regional Licensing Boards with experts of their own and the decisions are appealed to the environment courts where technical judges work together with law trained judges on an equal footing. I this project, we have studied all permit cases on wind farms from 2014 to 2018 in Sweden, all in all more than 500 decisions and judgements. We have concluded that the permit procedure is well-functioning with respect to the effectiveness of EU law. During this five-year period, applications have been made in 211 cases for 4,535 wind turbines, out of which 72 procent were granted permit. Out of those 28 procent which were denied permit, species protection concerns represented 9,3 procent only. Further, we have performed an in-depth analysis of 19 applications on wind farming from different regions of the country located in the forest landscape. We found that when assessing the impact of wind power, considerations was taken to species that are directly affected by collisions, such as certain birds and bats. In contrast, there was less consideration to values of the forest landscape with regard to species that are linked to natural forests and other high conservation values, such as fungi, lichens, mosses, vascular plants and insects. These species are directly affected by damage to habitat by the infrastructure surrounding the wind turbines, but also indirectly by increased exploitation. These impacts are often referred to as cumulative effects, barriers, and fragmentation and are often neglected and considered to be difficult to assess. Moreover, the EIAs and applications vary greatly in quality concerning species assessment, although some of the cases include large inventories of species. Data collected in this work could be of greater use if they were made accessible to the public. There are good opportunities for the public concerned to express their opinions in the process. We have also noted that the decision-makers and environment courts listen to these arguments, especially if they are based on validated observations and other kinds of objective information.

    The permit procedure for wind farms is contrasted by the decision-making procedure in Swedish forestry. The relation between the Forestry Act and the Environmental Code is unclear, resulting in differing requirements for the investigation of the impacts of clear-cutting operations on sensitive species and their habitats. The procedure is untransparent and still regarded as an affair between the authority and the operator without any participation from the public concerned. Formal decisions are seldom made and traditionally very few cases go to court. Recent years, however, there has been an increase of cases in the environmental courts concerning forestry and species protection due to pressure from EU law.

    Our study covered 300 cases concerning clear-cutting operations from four forest districts of the National Forest Agency during the period 2018–19; two districts to the north of the country and two to the south. From this material, we concluded that there are substantial differences between the regions concerning the presence of sensitive species. Very few cases concerned species protection in the north, whereas as birds such as the capercaillie, certain frogs and orchids was subject of controversies in the south. The main reason for this is the lack of data and observations reported by the public to the Artportalen, the main source for species information. As the competent authorities’ own inventories of species and their habitats have been down-prioritized since the early 2000s, relevant information is lacking in the north. This downward trend has increased recent years in line with a general development towards weaker implementation of the species protection requirements in Swedish forestry. Also the compensation scheme for forest protection is counterproductive in that sense, as it encourages the landowners to notify small areas of great biodiversity for clear-cutting operations. This piecemeal approach is further strengthened by the fact that the landowner is reimbursement with 125 procent of the market value. Within the framework of the forest project, we have also analyzed the effects of the recent judgement from the CJEU in the case C-473/19 Skydda skogen (2021). We concluded that it follows from this judgement that the Member States must have a scheme of binding legislation on species protection in the forest and that the basis for decision-making must be comprehensive in line with the precautionary principle. Further, the public concerned must have an opportunity to participate in the decision-making procedure, including a right to appeal to a court of law. In all these aspects, it is doubtful if the Swedish system for decision-making concerning forestry and species protection meets the requirements.

    Finally, we have synthesized our conclusions to form a proposal for a common standard of “good governance” for environmental decision-making and judicial review on species protection. In sum, we have identified the following key elements:

    • Planning on a landscape level is necessary to ensure that continuous ecological functionality may be preserved for areas impacted by large scale land-use activities. Regional wind development plans and forest management plans may be an important component in such a system.
    • In line with the precautionary principle, operators must be obliged to furnish the competent authorities with comprehensive investigations on species and their habitats in the area before such operations are performed.
    • The competent authorities must also build a knowledge bank on species and habitats by inventories of their own.
    • When operations which may impact species and their habitats are notified to the competent authority, there must be sufficient time to investigate the case in order secure well informed and clearly reasoned decisions.
    • Transparent decision-making with public participation is a key factor for providing the competent authorities with high quality information in many cases, not least on the existence of species and their habitats.
    • And finally, access to justice is crucial for the effective implementation of the legal requirements in the area of environmental law.
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (pdf)
    bilaga
    Download (pdf)
    bilaga
  • 85.
    de Jong, Johnny
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Håstad, Olle
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Victorsson, Jonas
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Ödeen, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Aktivitet av fladdermöss och insekter vid ett vindkraftverk2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det är väl dokumenterat att fladdermöss kan kollidera med vindkraftverk och det är viktigt att kartlägga de bakomliggande faktorerna för att minska risken för kollisioner. Det finns ett antal hypoteser som kan förklara varför fladdermöss kan förekomma vid vindkraftverkens rotorblad. En av dessa, som testas i den här studien, är att vindkraftverken attraherar insekter, och att fladdermössen nyttjar denna resurs för födosök. För att testa hypotesen placerades en insektsfälla vid nacellen på ett vindkraftverk i Småland, tillsammans med en mikrofon som registrerar fladdermusljud. Insektsfällan var en sugfälla som endast fångade insekter under natten, och utan att attrahera insekterna. Fångst av insekter och registrering av fladdermusljud gjordes under perioden 28 juni till 3 november, 2017. Samtidigt registrerades väderleksvariabler som temperatur, vindhastighet, vindriktning och nederbörd. Registrering av fladdermöss gjordes även under perioden 1 juli till 31 oktober 2018.

    Resultatet visar att det finns en korrelation mellan fladdermusaktiviteten och insektsabundansen. Det finns också signifikanta korrelationer mellan fladdermusaktivitet, temperatur och vindhastighet, liksom mellan insektsabundans och vindhastighet. Den negativa korrelationen mellan antal insekter och vindhastighet var ganska stark. Övriga korrelationer är dock ganska svaga och variationen var stor både när det gäller fladdermusaktivitet och insektsabundans. Sambanden mellan fladdermusaktivitet och väderlek tycks inte vara linjära. Fladdermusaktiviteten minskar när temperaturen sjunker under 10 grader och när vindhastigheten är större än 12 m/s. Vi kan också konstatera att det inte fanns någon korrelation mellan fladdermusaktiviteten på marken och aktiviteten uppe vid nacellen. Olika fladdermustaxa hade sin maximala aktivitet vid nacellen under olika tidpunkter, men med ett visst överlapp.

    Resultatet från studien ger stöd åt hypotesen att fladdermössen förekommer vid nacellen av vindkraftverken för födosök, men eftersom sambandet är så svagt, och variationen så stor ligger det nära till hands att anta att det finns fler faktorer inblandade, alternativt att fladdermössen är ganska dåliga på att prediktera insektsförekomsten. Ett sätt att minska dödligheten för fladdermöss i ett konfliktområde skulle kunna vara att minska vindkraftverkens attraktion av insekter (ljud, färg, belysning mm). Ett annat sätt kan vara stoppreglering under vissa väderbetingelser, och under vissa tidsperioder. Om man väljer stoppreglering blir det viktigt att så bra som möjligt ringa in under vilka förutsättningar vindkraftverken bör stå stilla. Vår bedömning är att variationen när det gäller fladdermusförekomst och dess respons på väderfaktorer kan vara ganska stor i olika geografiska regioner och det är därför viktigt att upprepa den här typen av försök på flera platser.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 86.
    Djodjic, Faruk
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Blombäck, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Lindsjö, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Persson, Kristian
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förbättring av beräkningsmetodiken för diffus belastning av fosfor från åkermark2008Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Diffuse losses of phosphorus (P) from arable land are high, but since they are not possible to measure at national scale they need to be estimated by use of nutrient transport models. A new methodology for estimation of P losses from agriculture has been developed for the purposes of HELCOM´s Pollution Load Compilation. This methodology is based on P export coefficients which are calculated with ICECREAMDB model. A matrix of export coefficients includes 22 leaching regions, 15 crops, 10 soil types, 3 slope classes and 3 soil P content classes. Considering limitations of input data and the validity of assumptions which were made in the calculations, as well as the limited testing of the applied model for Swedish conditions, an analysis of the discrepancies between calculated results and measured values was performed in this project to identify potential weaknesses and possible improvements to develop future calculations. Small catchments dominated by agriculture were studied in order to focus on diffuse sources from agriculture. Additionally, in order to minimize uncertainties connected to the P retention in lakes, a selection of catchments without lakes was done. Besides this analysis of discrepancies, additionally two issues were studied. The first issue is the seasonal and/or flow related differentiation of agricultural export coefficients which was done by statistical analyses of measured data. The other issue considers the evaluation of calculated high P losses in leaching region 9 which was done by comparison of modelled results and available measured values. Three main explanations were found for discrepancies between measured and modelled values:

    1. Input data is not representative or its resolution is too low to properly describe conditions in the certain catchment

    2. Parametrisation of the ICECREAMDB model is inadequate and or the assumptions that were made are too uncertain

    3. The important processes in the ICECREAMDB model are not properly described and should be changed to improve results

    The problem with weak input data is outside the frames of this project but since weak input data influence our possibilities to evaluate model performance we suggest testing of ICECREAMDB model in catchments where we have better data or such data is easily collected. In order to minimize uncertainties connected to class definition regarding slope and soil P content, use of regression equations is suggested since it allows use of specific values for each given catchment. Several possibilities for further model development are also identified in this project. Some of the most important are improvement of the description of P chemistry and distribution of P in different P pools. Also, model application might be improved by better parametrisation of factors governing apportionment between surface runoff and infiltration as well as generation of soil particles. Additionally, a wider calibration and testing of ICECREAMDB and export coefficients are suggested. In the first step, set-up, parametrisation, calibration and validation of ICECREAMDB should be done on the field scale with the available water quality monitoring data. Then, in the second step set-up, parametrisation, calibration and validation of a source apportionment model for a number of small agricultural catchments is suggested in order to test and validate calculated export coefficients and to give feedback to field-scale modelling. Performed statistical analyses show that there is little statistical support for introduction of seasonal or flow-dependent export coefficients instead of the current annual average. A comparison between measured and modelled values in leaching region 9 shows a reasonable agreement where the calculated values are underestimated rather than overestimated.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 87.
    Djodjic, Faruk
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Blombäck, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Lindsjö, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Persson, Kristian
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förbättring av beräkningsmetodiken för diffus belastning av fosfor från åkermark2008Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Diffuse losses of phosphorus (P) from arable land are high, but since they are not

    possible to measure at national scale they need to be estimated by use of nutrient

    transport models. A new methodology for estimation of P losses from agriculture

    has been developed for the purposes of HELCOM´s Pollution Load Compilation.

    This methodology is based on P export coefficients which are calculated with

    ICECREAMDB model. A matrix of export coefficients includes 22 leaching

    regions, 15 crops, 10 soil types, 3 slope classes and 3 soil P content classes.

    Considering limitations of input data and the validity of assumptions which were

    made in the calculations, as well as the limited testing of the applied model for

    Swedish conditions, an analysis of the discrepancies between calculated results and

    measured values was performed in this project to identify potential weaknesses and

    possible improvements to develop future calculations. Small catchments dominated

    by agriculture were studied in order to focus on diffuse sources from agriculture.

    Additionally, in order to minimize uncertainties connected to the P retention in

    lakes, a selection of catchments without lakes was done. Besides this analysis of

    discrepancies, additionally two issues were studied. The first issue is the seasonal

    and/or flow related differentiation of agricultural export coefficients which was

    done by statistical analyses of measured data. The other issue considers the

    evaluation of calculated high P losses in leaching region 9 which was done by

    comparison of modelled results and available measured values.

    Three main explanations were found for discrepancies between measured and

    modelled values:

    1. Input data is not representative or its resolution is too low to properly

    describe conditions in the certain catchment

    2. Parametrisation of the ICECREAMDB model is inadequate and or the

    assumptions that were made are too uncertain

    3. The important processes in the ICECREAMDB model are not properly

    described and should be changed to improve results

    The problem with weak input data is outside the frames of this project but since

    weak input data influence our possibilities to evaluate model performance we

    suggest testing of ICECREAMDB model in catchments where we have better data

    or such data is easily collected.

    In order to minimize uncertainties connected to class definition regarding slope and

    soil P content, use of regression equations is suggested since it allows use of

    specific values for each given catchment.

    5

    Several possibilities for further model development are also identified in this

    project. Some of the most important are improvement of the description of P

    chemistry and distribution of P in different P pools. Also, model application might

    be improved by better parametrisation of factors governing apportionment between

    surface runoff and infiltration as well as generation of soil particles. Additionally, a

    wider calibration and testing of ICECREAMDB and export coefficients are

    suggested. In the first step, set-up, parametrisation, calibration and validation of

    ICECREAMDB should be done on the field scale with the available water quality

    monitoring data. Then, in the second step set-up, parametrisation, calibration and

    validation of a source apportionment model for a number of small agricultural

    catchments is suggested in order to test and validate calculated export coefficients

    and to give feedback to field-scale modelling.

    Performed statistical analyses show that there is little statistical support for

    introduction of seasonal or flow-dependent export coefficients instead of the

    current annual average.

    A comparison between measured and modelled values in leaching region 9 shows a

    reasonable agreement where the calculated values are underestimated rather than

    overestimated.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 88.
    Djodjic, Faruk
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Blombäck, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Lindsjö, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Persson, Kristian
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förbättring av beräkningsmetodiken fördiffus belastning av fosfor från åkermark2008Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Diffuse losses of phosphorus (P) from arable land are high, but since they are not possible to measure at national scale they need to be estimated by use of nutrient transport models. A new methodology for estimation of P losses from agriculture has been developed for the purposes of HELCOM´s Pollution Load Compilation. This methodology is based on P export coefficients which are calculated with ICECREAMDB model. A matrix of export coefficients includes 22 leaching regions, 15 crops, 10 soil types, 3 slope classes and 3 soil P content classes.

    Considering limitations of input data and the validity of assumptions which were made in the calculations, as well as the limited testing of the applied model for Swedish conditions, an analysis of the discrepancies between calculated results and measured values was performed in this project to identify potential weaknesses and possible improvements to develop future calculations. Small catchments dominated by agriculture were studied in order to focus on diffuse sources from agriculture. Additionally, in order to minimize uncertainties connected to the P retention in lakes, a selection of catchments without lakes was done. Besides this analysis of discrepancies, additionally two issues were studied. The first issue is the seasonal and/or flow related differentiation of agricultural export coefficients which was done by statistical analyses of measured data. The other issue considers the evaluation of calculated high P losses in leaching region 9 which was done by comparison of modelled results and available measured values.

    Three main explanations were found for discrepancies between measured and modelled values:

    1. Input data is not representative or its resolution is too low to properly describe conditions in the certain catchment

    2. Parametrisation of the ICECREAMDB model is inadequate and or the assumptions that were made are too uncertain

    3. The important processes in the ICECREAMDB model are not properly described and should be changed to improve results

    The problem with weak input data is outside the frames of this project but since weak input data influence our possibilities to evaluate model performance we suggest testing of ICECREAMDB model in catchments where we have better data or such data is easily collected.

    In order to minimize uncertainties connected to class definition regarding slope and soil P content, use of regression equations is suggested since it allows use of specific values for each given catchment. Several possibilities for further model development are also identified in this project. Some of the most important are improvement of the description of P chemistry and distribution of P in different P pools. Also, model application might be improved by better parametrisation of factors governing apportionment between surface runoff and infiltration as well as generation of soil particles. Additionally, a wider calibration and testing of ICECREAMDB and export coefficients are suggested. In the first step, set-up, parametrisation, calibration and validation of ICECREAMDB should be done on the field scale with the available water quality monitoring data. Then, in the second step set-up, parametrisation, calibration and validation of a source apportionment model for a number of small agricultural catchments is suggested in order to test and validate calculated export coefficients and to give feedback to field-scale modelling.

    Performed statistical analyses show that there is little statistical support for

    introduction of seasonal or flow-dependent export coefficients instead of the current annual average.

    A comparison between measured and modelled values in leaching region 9 shows a reasonable agreement where the calculated values are underestimated rather than overestimated.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 89.
    Djodjic, Faruk
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Hellgren, Stefan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Futter, Martyn
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Brandt, Maja
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Suspenderat material –transporter och betydelsen för andra vattenkvalitetsparametrar2012Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Erosion and transport of suspended solids in Sweden is rarely of such magnitude to be considered a serious large-scale environmental problem. In some cases, howev-er, suspended solids and increased turbidity have direct negative effects on aquatic ecosystems. Suspended solids can transport a significant fraction of nutrients (mainly phosphorus) and other substances (such as metals, pesticides, organic pol-lutants, etc.) in rivers. In the SMED context, further studies of the transport of sus-pended matter are interesting because both phosphorus and metal transport is high-ly influenced by sediment dynamics. There were two purposes of this study; (i) to compile and evaluate existing litera-ture and data on sediment transport in Sweden with couplings to phosphorus and possibly other substances and (ii) to deepen our understanding of the transport dynamics by modeling the water and sediment transport. Statistically significant correlations between the concentrations and transport of suspended solids and dominant soils in the catchment areas were found both for small agriculture-dominated watersheds and for larger watersheds. Higher propor-tion of clay soil resulted in higher concentrations / transport of suspended solids. This indicates a higher erodibility of clay soils compared with coarse sandy soils. A positive and statistically significant relationship with the proportion of arable land was also found for the larger catchments. Different modeling approaches were tested for Sävjaåns watershed. First, an analy-sis of different parts of the hydrological cycle using FyrisQ model showed two interesting relationships. Higher levels of suspended solids were associated with periods of wetter conditions in the watershed, as well as during snowmelt episodes. Secondly, INCA-Sed model was applied for the first time in Sweden. This applica-tion shows that the model may be useful to increase the understanding of sediment mobilization and transport under Swedish conditions, although more studies are needed to increase reliability and reduce the uncertainties.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 90.
    Djodjic, Faruk
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Johansson, Holger
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Dokumentation av analyser av faktorer i de identifierade områdenFörbättringar i beräkningar av jordbruksläckagetUtvärderingen av ett antal förbättringsförslag - Bilaga 22010Report (Other academic)
  • 91.
    Djodjic, Faruk
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Nisell, Jakob
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Brandt, Maja
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Söderström, Mats
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Jordartskarta för jordbruksmark – jämförelsestudie mellan olika metoder för interpolation av mätpunkter samt testning av deras betydelse för PLC-beräkningar2009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Soil type has an important role for nutrient losses from arable land. A reliable soil map is therefore a precondition for reliable estimations of nutrient losses. The existing soil type map has several shortcomings regarding both resolution and precision. Possibilities to improve the existing soil map were studied in this project simultaneously with attempts to validate the interpolation results with independent data sets. The study area was Skåne. The point data used for interpolation showed number of shortcomings which limit possibilities to use common geostatistic methods. Main problems are related to low point density and lack of exact position coordinates. Thereby the main assumption that the points close to each other are more similar is not fulfilled and the interpolation results become inadequate. Additionally, the main objective of the project was calculation of new soil map and separate interpolation of values representing percentage of certain soil particles is a long way around which includes unnecessary complications. Therefore a new method was applied where the soil type in non-sampled points was approximated from the value in the nearest sampled points, but with consideration taken to the local soil maps from Geological Survey of Sweden (SGU). New soil map was compared to the existing map and a validation against three independent data set was also performed. The main conclusion is that more soil types are identified in the new soil map (i.e. higher resolution is achieved) whereas the precision in soil type determination in non-sampled points is similar to the precision of the old map. New soil map corresponds also better to underlying point data and has a smoother and more natural transition between different soil types. The effects of changed soil map on nitrogen and phosphorus loads have been estimated with HBV-NP model. The effects were higher for phosphorus then for nitrogen. The effects were more pronounced for particulate phosphor then for the dissolved phase. The local applications showed higher differences than the model runs on regional level. The suggested method is simple and can be applied on national lever with due consideration to certain issues regarding data availability and regional differences within Sweden.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 92.
    Djodjic, Faruk
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Orback, Caroline
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Wallin, Mats
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Blombäck, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Johnsson, Holger
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kyllmar, Katarina
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kalibrering och validering av jordbruksläckagekoefficienter och beräkning av retention i små sjölösa områden2010Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The Swedish PLC-calculations of nutrient loads from agricultural land are based on leaching coefficients which are modeled with NLeCCS system. Within NLeCCS system, field-scale models are used to calculate leaching coefficients for nitrogen (SOILNDB) and phosphorus (ICECREAMDB). Based on these leaching coefficients and according to PLC5 methodology an area-weighted mean leakage concentration is calculated for each sub-basin. Current crop distribution (for a specific year) is used in combination with sub-basin specific data on dominant soil, production region, slope (only phosphorus) and phosphorus content (only phosphorus) to calculate the area-weighted mean leakage concentration for the each specific sub-basin. Since the lack of calibration data limits the possibilities for further calibration of ICECREAMDB and SOILNDB at field scale, we have in this project tested and evaluated export coefficients and area-weighted mean leakage concentrations in seven small catchments dominated by agricultural land and where agriculture is the largest contributing source of nutrient losses. This was done through the application of the FyrisNP source-apportionment model in the above-mentioned small catchments. Two main scenarios were tested. In the first scenario we used the same input data as in PLC5. In the second scenario all available local data was collected to improve input data regarding soil type distribution, phosphorus content in soil, slope, management data etc. Two other scenarios were also modeled in cases where only adapting to better local input data could not explain discrepancies between measured and modeled values. In these scenarios new leakage coefficients were calculated either from NLeCCS by better adjustment to local crop distribution and crop rotation, or by new model runs with ICECREAMDB model. Both nitrogen and phosphorus were modeled with FyrisNP model and the results were compared with measured concentrations and loads. Modeling period was nine and a half years with a time step of one week which harmonize with available calibration data from environmental monitoring programs. The results of this project show generally that leaching coefficients and area-weighted mean leakage concentrations could describe the transport of nutrients in a satisfactory manner, but first after the best available local input data was used. Considering the selected scale it can also be concluded that some of the discrepancies between measured and modeled results is a logical consequence of the chosen methodology. In some cases it was also found that sometimes there is no reasonable explanation for the divergent results. Here a deeper understanding of governing processes is necessary before we even in a conceptual way can improve our models.

    Calculation of retention is also included in the modeling where especially phosphorus retention between the field's edge and the streams is interesting because these processes are not accounted for in the PLC5 calculations. Although a certain relationship between phosphorus retention and the size of the catchments can be found in the performed modeling, the low number of modeled catchments9

    limits possibilities to make general recommendations for future PLC at national level. Since in most cases reasonable results were achieved with relatively simple adjustments and improvements of the input data, we believe that the applied methodology can be a way to validate leaching coefficients obtained from field models in an early stage before they are used for national calculations. We propose therefore incorporation of this validation step in future PLC calculations as an additional evaluation and adjustment step of modeled export coefficients for arable land, before they are applied for national calculations.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 93.
    Djodjic, Faruk
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Widén-Nilsson, Elin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Översyn av beräkningen av bakgrundsförlust av fosfor2013Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In Swedish work for HELCOM’s Fifth Pollution Load Compilation (PLC5), background content of phosphorous (P) for Swedish arable land was described by the lowest P-class, representing an average concentration of 60.7 mg P/100 g soil. This value was then used as the background soil P content in order to distinguish the anthropogenic load from total agricultural land. A single value of the background P content does not account for the natural variation in the P background concentrations in Swedish arable soils. In this project, we evaluated an alternative method to quantify the background load where we used P content from the subsoil (40-60 cm) of Swedish agricultural soils (P-HCl). Firstly, we compared soil P content in Swedish subsoil to comparable data from Swedish forest soils, to assess similarities and differences in the spatial variation of P content across the country. These two independent data sets were quite comparable and correlated, at least when compared at the scale of Sweden’s 22 leaching regions. Secondly, we compared P content in the subsoil with corresponding P content in the topsoil of Swedish arable land, with regard to fertilization intensity. The obtained results show a strong correlation between P contents in the topsoil and manure intensity, while such a correlation is lacking for P contents in the subsoil. These findings strengthens the assumption that the subsoil is unaffected by fertilization and thus representative of the background P content. Thereafter, we estimated the effects of changes in the P background content, in comparison to PLC5 results. Both the rather simple calculation and a more detailed calculation with uncertainty analysis suggest that the background load of Swedish arable land, calculated from the background levels using the new method, is lower (about 100 tonnes gross load) compared with PLC5 results. It is important to emphasize that this reduction persists even if one takes into account the uncertainty in the soil type distribution, which is in this case probably the main source of uncertainty. This does not mean that the calculated difference consists only of a higher anthropogenic agricultural load. Concurrent studies show that the impact of the forest may be greater than estimated in PLC5. Assuming that the total load from Sweden in PLC5 is correct, the total contribution from agriculture could be lower if the forest contribution is higher. However, more detailed evaluations are required to fully quantify whether and to what extent these new findings compensate each other.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 94.
    Djodjic, Faruk
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Widén-Nilsson, Elin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Översyn av beräkningen av bakgrundsförlust av fosfor2013Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In Swedish work for HELCOM’s Fifth Pollution Load Compilation (PLC5),

    background content of phosphorous (P) for Swedish arable land was

    described by the lowest P-class, representing an average concentration of

    60.7 mg P/100 g soil. This value was then used as the background soil P

    content in order to distinguish the anthropogenic load from total agricultural

    land. A single value of the background P content does not account for the

    natural variation in the P background concentrations in Swedish arable soils.

    In this project, we evaluated an alternative method to quantify the

    background load where we used P content from the subsoil (40-60 cm) of

    Swedish agricultural soils (P-HCl).

    Firstly, we compared soil P content in Swedish subsoil to comparable data

    from Swedish forest soils, to assess similarities and differences in the spatial

    variation of P content across the country. These two independent data sets

    were quite comparable and correlated, at least when compared at the scale

    of Sweden’s 22 leaching regions. Secondly, we compared P content in the

    subsoil with corresponding P content in the topsoil of Swedish arable land,

    with regard to fertilization intensity. The obtained results show a strong

    correlation between P contents in the topsoil and manure intensity, while

    such a correlation is lacking for P contents in the subsoil. These findings

    strengthens the assumption that the subsoil is unaffected by fertilization and

    thus representative of the background P content.

    Thereafter, we estimated the effects of changes in the P background content,

    in comparison to PLC5 results. Both the rather simple calculation and a

    more detailed calculation with uncertainty analysis suggest that the

    background load of Swedish arable land, calculated from the background

    levels using the new method, is lower (about 100 tonnes gross load)

    compared with PLC5 results. It is important to emphasize that this reduction

    persists even if one takes into account the uncertainty in the soil type

    distribution, which is in this case probably the main source of uncertainty.

    This does not mean that the calculated difference consists only of a higher

    anthropogenic agricultural load. Concurrent studies show that the impact of

    the forest may be greater than estimated in PLC5. Assuming that the total

    load from Sweden in PLC5 is correct, the total contribution from agriculture

    could be lower if the forest contribution is higher. However, more detailed

    evaluations are required to fully quantify whether and to what extent these

    new findings compensate each other.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 95.
    Djodjic, Faruk
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Widén-Nilsson, Elin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Översyn av beräkningen av bakgrundsförlust av fosfor2013Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In Swedish work for HELCOM’s Fifth Pollution Load Compilation (PLC5), background content of phosphorous (P) for Swedish arable land was described by the lowest P-class, representing an average concentration of 60.7 mg P/100 g soil. This value was then used as the background soil P content in order to distinguish the anthropogenic load from total agricultural land. A single value of the background P content does not account for the natural variation in the P background concentrations in Swedish arable soils.

    In this project, we evaluated an alternative method to quantify the background load where we used P content from the subsoil (40-60 cm) of Swedish agricultural soils (P-HCl). Firstly, we compared soil P content in Swedish subsoil to comparable data from Swedish forest soils, to assess similarities and differences in the spatial variation of P content across the country. These two independent data sets were quite comparable and correlated, at least when compared at the scale of Sweden’s 22 leaching regions. Secondly, we compared P content in the subsoil with corresponding P content in the topsoil of Swedish arable land, with regard to fertilization intensity. The obtained results show a strong correlation between P contents in the topsoil and manure intensity, while such a correlation is lacking for P contents in the subsoil. These findings strengthens the assumption that the subsoil is unaffected by fertilization and thus representative of the background P content.

    Thereafter, we estimated the effects of changes in the P background content, in comparison to PLC5 results. Both the rather simple calculation and a more detailed calculation with uncertainty analysis suggest that the background load of Swedish arable land, calculated from the background levels using the new method, is lower (about 100 tonnes gross load) compared with PLC5 results. It is important to emphasize that this reduction persists even if one takes into account the uncertainty in the soil type distribution, which is in this case probably the main source of uncertainty.

    This does not mean that the calculated difference consists only of a higher anthropogenic agricultural load. Concurrent studies show that the impact of the forest may be greater than estimated in PLC5. Assuming that the total load from Sweden in PLC5 is correct, the total contribution from agriculture could be lower if the forest contribution is higher. However, more detailed evaluations are required to fully quantify whether and to what extent these new findings compensate each other.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 96.
    Duberg, Jon
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö. Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Ericson, Ylva
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö. Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Faktablad - Resultat från övervakningen av kustfisk 2017:1. Lagnö (Egentliga Östersjön) 2002-20162017Report (Other academic)
    Abstract [sv]
    • Fångsterna under provfisket 2016 skiljer sig en del från tidigare år. Till exempel var den trofiska novån den lägsta och diversitetsindexet var det högsta som uppmätts sedan provfisket startade 2002. Detta kan förklaras av en ökad fångst av arter som inte är rovfiskar, främst abborre som är den dominerande rovfisken i Lagnö.
    • Fångsten av karpfisk, framför allt mört, var också jämförelsevis hög i 2016 års fiske. Under 2015 och 2016 var fångsten karpfiskar för första gången, sedan provfisket i Lagnö inleddes 2002, högre än fångsten av abborre. Orsaken till detta kan vara en kombination av gynnsamma förhållanden för karpfisken (t.ex. nääringsbelastning och minskat predationstryck från rovfisk och möjligen mindre gynnsamma förhållanden för abborren såsom högt fisketryck (framförallt från fritidsfiske) i kombination med en ökad naturlig dödlighet från till exempel säl och skarv och hög exploatering av lek och uppväxthabitat i Lagnös närområde.
    • Fångsten av stora individer (> 30 cm) har minskat över tid sedan provfisket startade. 2016 fångades det lägsta antalet abborar sedan provfisket inleddes 2002. Vad detta beror på är oklart men kan möjligen kopplas till ökat fisketryck och/eller en ökad naturlig dödlighet.
    • Totalfångsten visar en positiv trend samtidit som antalet fångade arter per år visar en negativ trend, samverkan av dessa trender bidrar till ett ökat diversitetsindex och minskat trofiskt index.
    • De arter där det ses förändringar sedan provfisket startade är strömming och tånglake som visar ökande trender, samt björkna och gädda som visar nedåtgående trender.
    • Två arter som finns på Artdatabankens rödlista har fångats i provfisket; torsk och vimma.
    • Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom havsmiljödirektivet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen längs Sveriges kuster. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Lagnö nå upp till god miljöstatus för abborre och rovfisk, men inte för karpfisk som ligger på en för hög nivå.
    • Sammanfattningsvis är det värt att notera att om den utveckling vi ser i Lagnö (med färre stora fiskar, färre stora rovfiskar som gädda och gös, ökade nivåer av karpfisk samt färre arter i fångsten) fortsätter så är det oroande och det är en förändring som inte är önskvärd.
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 97.
    Duberg, Jon
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö. Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Landfors, Fredrik
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö. Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Ericson, Ylva
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö. Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Faktablad - Resultat från övervakningen av kustfisk 2017:2. Vaxholm (Egentliga Östersjön) 20162017Report (Other academic)
    Abstract [sv]
    • I Vaxholm uppmättes något högre medeltemperatur samt lägre siktdjup och salthalt jämfört med närliggande provfiskestationerna i Lagnö. Det lägre siktdjupet indikerar att Vaxholm kan vara mer påverkat av övergödning än Lagnö.
    • Sammanlagt fångades 13 arter under provfisket 2016. Mört är den vanligaste arten i fångsten (43 procent), följt av abborre, strömming, gers och braxen.
    • Fångsten av stora individer (> 30 cm) domineras av braxen och abborre men även gös och sik förekommer i fångsten. Under provfisket 2016 fångades mer än tre gånger så många stora abborrar (25 cm och över) mot vad som fångades i det närliggande provfiskeområdet Lagnö under 2016. Även fångsterna av gös över 30 respektive 40 cm var högre än i Lagnö.
    • Den totala fångsten av karpfisk i Vaxholm var 28,9 individer per ansträngning vilket är högt jämfört med det närliggande provfiskeområdet i Lagnö.
    • 2016 är första året som provfiske utförs i Vaxholm och med anledning av detta är det svårt att dra några slutsatser om fisksamhällets struktur och funktion. Överlag är det dock inga stora avvikelser jämfört med närliggande områden frånsett den höga andelen mört, vilket kan bero på att området runt Vaxholm är näringsrikt. Intressant är även att det fångades förhållandevis mycket stor abborre, detta trots att området är mycket populärt för fritidsfiske.
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 98.
    Díaz González, José David
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    A time study and description of the workmethods for the field work in the National Inventory of Landscapes in Sweden2005Report (Other academic)
    Abstract [en]

    A TIME STUDY AND DESCRIPTION OF THE WORK METHODS FOR THE FIELD WORK IN THE NATIONAL INVENTORY OF LANDSCAPES IN SWEDEN

    Fieldwork is an essential part of forest or environmental inventories and has one of the biggest parts of the budget, but the way in which the resources are distributed is usually unknown. The use of a time study of the inventory fieldwork seems to be a good approach to understand the way the resources are distributed. Time studies have already been used for many years in the industry and in the forest sector in order to analyze and optimize the working methods.

    This study applies this methodology to study fieldwork of the National Inventory of Landscapes in Sweden, (NILS) during the season 2004. NILS survey the biological diversity, its factors and other cultural and recreational values from a national perspective and study its changes over time. Fieldwork is done by teams of two persons distributed along the whole of Sweden and includes transportation, field inventory and administrative work.

    Each team spend an average of two hours and 25 minutes travelling to the location of the  area of study every working day, in addition they have to walk an average of 16 minutes. The field inventory is divided into plots and lines. The average time per each plot done by two persons is 34 minutes. The average time per each line done by two persons is 18 minutes. The average time spend by a team in the administrative work is 42 minutes every day. The estimation of the cost of each plot is 1592 SEK and each line 859 SEK. There are 7572 plots and lines distributed in to 631 landscape areas to be inventoried one fifth every year in a cycle of five years.

    The main factors that influence the consumed time considered in this study are: Area, number of divisions of the plot, number of intersections found in the line and presence of obstacles that makes the plot or parts of the line inaccessible. There are some other factors that should be analyzed in future studies by comparison of the time consumed and the data obtained in the inventory. The working method used by the different teams was very similar with only a few differences often due to the differences between the areas. There is a great potential to continue this line of investigation within inventories since there is not much done in this direction.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 99.
    Ebenhard, Torbjörn
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Utarmning och restaurering av landekosystem: Ett svenskt perspektiv på IPBES-rapporten Land degradation and restoration2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    IPBES står för Intergovernmental science-policy platform on biodiversity and ecosystem services – den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. IPBES har designats för att bland annat utarbeta kunskapssammanställningar om biologisk mångfald, ekosystemtjänster och kopplingarna däremellan. Kunskapssammanställningar bygger på existerande kunskap som samlas ihop, analyseras och sätts i ett policyrelaterat sammanhang.

    IPBES-rapporten The assessment report on land degradation and restoration publicerades i mars 2018, efter en fyra år lång arbetsprocess. Rapporten ger en bedömning av det globala läget för utarmning av landekosystem, och utvärderar möjligheter att restaurera utarmade miljöer. I olika kapitel beskrivs varför utarmning av landekosystem är ett problem, och hur det lönar sig för samhället att undvika sådan utarmning och att restaurera utarmade miljöer. De direkta och indirekta drivkrafter som orsakar utarmning av landekosystem beskrivs också liksom utarmningens tillstånd och trender, och dess effekter på biologisk mångfald och ekosystemfunktioner.

    Denna svenska bearbetning syftar till att redovisa de viktigaste slutsatserna från IPBES-rapporten om utarmning och restaurering av landekosystem på svenska, och illustrera dessa med svenska exempel.

    I rapporten avser begreppet landekosystem alla terrestra system med biologisk produktion, och inkluderar mark och jord, all vegetation och alla levande organismer, och de ekologiska och hydrologiska processer som fortgår inom systemen. Även akvatiska miljöer som är länkade till terrestra ekosystem, som sjöar, vattendrag, våtmarker, grundvattenreservoarer och kustnära marina miljöer, räknas in i begreppet landekosystem. Utarmade landekosystem är miljöer som genomgått långvarig minskning eller förlust av biologisk mångfald, ekosystemfunktioner och ekosystemtjänster, och som inte utan åtgärder kan återhämta sig fullt inom några decennier. Restaurering har i IPBES-rapporten definierats som alla avsiktliga åtgärder som påbörjar eller påskyndar återhämtning i ett utarmat ekosystem.

    Utarmning av landekosystem och deras biologiska mångfald pågår i alla delar av de terrestra och akvatiska ekosystemen och kan anta många olika former. Klassisk jord- eller markförstöring är vanligt förekommande i alla typer av torra och halvtorra landekosystem, från öken till stäpp, savann och buskmark, men även i jordbrukslandskap. Avskogning sker i alla typer av skogar, från boreal tajga till tropiska regnskogar och torra lövfällande skogar, och är en form av ändrad markanvändning som direkt leder till utarmning av skogens biologiska mångfald, ekologiska funktioner och ekosystemtjänster. Utarmning förekommer även i de skogar som står kvar, genom överutnyttjande av olika skogliga resurser, som leder till minskad biomassa, produktivitet eller andra nyttor. Mycket av den biologiska mångfalden är knuten till brukade miljöer, och när omställning till annan markanvändning sker, eller när brukandet upphör, får det också konsekvenser för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Alla typer av akvatiska ekosystem kan drabbas av utarmning. I sjöar, vattendrag, våtmarker, grundvattenreservoarer och kustnära marina ekosystem kan det handla om minskad vattenföring, ändrad hydrologisk regim, eller försämrad vattenkvalitet orsakad av olika former av föroreningar, inklusive försurning och övergödning.

    Utarmning av landekosystem ger negativa effekter på välbefinnandet för åtminstone 3,2 miljarder människor och påskyndar det sjätte massutdöendet av djur- och växtarter. Utarmningen bidrar starkt till klimatförändringar, samtidigt som klimatförändringarna kan förvärra utarmningens effekter. De huvudsakliga direkta drivkrafterna som orsakar utarmning av landekosystem är omställning av naturliga miljöer till åker- och betesmark, ohållbart jord och skogsbruk, klimatförändringar, och i vissa områden urbanisering, infrastrukturutveckling och utvinningsindustri. Hög konsumtion i utvecklade ekonomier, tillsammans med ökande konsumtion i utvecklingsländer och tillväxtmarknader, är de främsta globala indirekta drivkrafterna.

    Bekämpning av denna utarmning, och restaurering av drabbade ekosystem, är av största vikt för arbetet med att bevara biologisk mångfald och livsnödvändiga ekosystemtjänster, och därmed säkra människans välbefinnande. Det finns redan väl beprövade metoder för att förhindra utarmning av landekosystem. Genomförandet av sådana åtgärder kommer att bli svårare och dyrare ju längre de dröjer. En omedelbar och kraftig upptrappning av åtgärderna behövs för att förhindra icke reversibla skador, och för att öka restaureringstakten. Investeringar i metoder som undviker utarmning, och i restaureringsåtgärder, är ekonomiskt sunda; nyttan överstiger kostnaden med god marginal. Snabba åtgärder för att undvika, minska och vända utarmningen kan öka säkerheten i mat- och vattenförsörjningen, bidra kraftfullt till klimatanpassningar och att begränsa klimatförändringar, samt bidra till att konflikter och flyktingströmmar undviks.

    Utarmning av landekosystem är en process som även förekommer i Sverige, med effekter på biotoper, arter och ekosystemtjänster, och IPBES-rapportens slutsatser är fullt tillämpliga i Sverige. I 32 boxar visas vilka drivkrafter som ligger bakom utarmningen i Sverige, vilka effekter på biologisk mångfald som uppstår och konsekvenserna för ekosystemtjänster, samt hur olika åtgärder kan motverka utarmningen och istället restaurera ekosystemen.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 100.
    Ejhed, Helene
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Brandt, Maja
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Djodjic, Faruk
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Olshammar, Mikael
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ryegård, Annika
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Johnsson, Holger
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Larsson, Martin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Nisell, Jakob
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Rapp, Lars
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Brånvall, Gunnar
    SCB.
    Miljömålsuppföljning Ingen övergödning 1995 och 2005: Slutrapport2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En uppföljning av två delmål för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning mellan år 1995 och 2005 har genomförts av SMED på uppdrag av Naturvårdsverket. Det gäller specifikt delmålen om tillförseln av kväve och fosfor till havet respektive till vatten. Underlag och indata till beräkningarna har tagits fram inom det parallella PLC5- projektet som genomförs för rapportering till HELCOM och från TRK-projektet (Brandt och Ejhed 2002). Metodik för beräkningarna har utvecklats mycket sedan TRK-projektet och beskrivs utförligt i rapporten. En av de största förändringarna i metodik har genomförts för fosfor belastningsberäkningar från jordbruksmark där nya mer fysikaliska modeller använts. Ytterligare en stor förändring har varit användning av Tekniskt Beräkningssystem Vatten (TBV) som ska medföra en mer kvalitetssäkrad hantering av beräkningarna

    Resultaten i denna rapport presenteras och bedöms med avseende på kvalitet och jämförs med transporterade mängder i flodmynningarna, TRK-resultat och resultat i HBV-NP.

    Resultaten visar att den antropogena belastningen av kväve minskat med cirka 25 % från år 1995 till år 2005 för de svenska vattenburna utsläppen till haven söder om Ålands hav. Delmålet för kväve anger en minskning med 30 % till år 2010.

    Resultaten visar vidare att den antropogena bruttobelastningen av fosfor minskat med cirka 14 % från år 1995 till år 2005 för de svenska vattenburna utsläppen till sjöar, vattendrag och kustvatten. Delmålet för fosfor anger en minskning med minst 20 procent till år 2010

    Download full text (pdf)
    fulltext
1234567 51 - 100 of 534
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf