Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 5651
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Bignert, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Greyerz, Erik
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Carlén, Ida
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Jämförande analyser av organiska miljögifter i fisk2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 302.
    Bignert, Anders
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Gustavsson, Nicklas
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Metaller i abborre från Lagnö och Askö 2007-20102013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Naturhistoriska riksmuseet har på uppdrag av Enheten för Miljöanalys vid

    Länsstyrelsen i Stockholms län analyserat tungmetaller hos abborre i två

    relativt ostörda och opåverkade skärgårdsområden; Lagnö och Askö.

    Metallerna som analyserats är arsenik, kadmium, krom, koppar, nickel, bly,

    zink, tenn, silver och kvicksilver.

    Analyserna har gjorts på fisk insamlade vid Lagnö och Askö under åren

    2007-2010 inom det regionala miljöövervakningsprogrammet ”Integrerad

    kustfiskövervakning, kustlevande fiskbestånd vid Askö-Fifång och Lagnö”.

    Provfisket vid Askö drivs i samverkan med Länsstyrelsen i Södermanlands

    län. Uppmätta halter har jämförts med halter i abborre från de två närmaste

    nationella referenslokalerna; Holmöarna i Västerbotten och Kvädöfjärden i

    södra Östergötland.

    Vi har valt att studera abborre, eftersom den är relativt stationär jämfört med

    många andra fiskarter. Halterna av metaller i abborre är därför relativt

    specifika för dessa områden. Abborre används även inom det nationella

    programmet för miljögiftsövervakning.

    Provtagningen och analys har utförts enligt rutinerna för det nationella

    miljöövervakningsprogrammet och undersökningstypen ”Metaller och

    organiska miljögifter i fisk”. Analyserna utfördes på poolade prover som

    bestod av 15 abborrar per lokal och år. Alla metaller har analyserats i lever

    från abborre, utom kvicksilver, som analyserades i muskelvävnad.

    Resultaten från denna undersökning visar att observationsperioden var för

    kort för att kunna upptäcka statistiskt signifikanta trender i minskande eller

    ökande halter av undersökta metaller. Ytterligare analyser av metaller i

    abborre från Lagnö och Askö avses därför göra om några år.

    Vad vår undersökning visar är att halterna vid Lagnö och Askö ligger på

    samma nivå som i abborrarna från de två nationella referenslokalerna.

    Resultaten visar vidare, för de metaller som har framtagna

    gränsvärden/bedömningsgrunder, att uppmätta halter ligger långt under

    dessa bedömningsgrunder/gränsvärden. Detta är positivt.

    Undantaget är kvicksilver. Vid såväl Lagnö som Askö ligger halterna över

    gränsvärdet för god kemisk status för kvicksilver. Halterna ligger dock långt

    under tillåten halt för saluföring av abborre som livsmedel, men fluktuerar

    även vid både Lagnö och Askö samtidigt över och under tillåtna halten av

    kvicksilver i livsmedel för barn.

    När det gäller de nationella referenslokalerna ligger kvicksilverhalten även

    för dessa högre än gränsvärdet för god kemisk status samtidigt som halterna

    ligger under tillåten halt för saluföring av abborre som livsmedel.

    10

    Att halterna av kvicksilver i abborre vid Lagnö och Askö är låga är positivt

    ur hälsoeffektsperspektiv. En rekommendation som bör beaktas, och då

    oavsett om fisken innehåller höga kvicksilverhalter, är att kvinnor som

    planerar att skaffa barn snart, som är gravida eller som ammar inte bör äta

    fisk mer än 2-3 gånger per år. Denna rekommendation gäller även för

    spädbarn. Detta intag av fisk anser man är utan risk för ett foster/spädbarn.

  • 303.
    Bignert, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Adjustments for confounders in pooled samples2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 304.
    Bignert, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Underlag för dimensionering av nationell miljögiftsövervakning i kust och hav2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    De tidsserier som omfattas av det svenska nationella programmet förövervakning av miljögifter i biologiska prov är av god kvalitet av höginternationell klass.ôタツᄒ Stationsnätet är glest även med internationella mått och skulle behöva förtätas,speciellt med tanke på kraven i EU’s vattendirektiv. I synnerhet bordeövervakningen i Bottenhavet förtätas men även de sydligaste delarna avegentliga Östersjön.ôタツᄒ Nya utsjölokaler skulle förbättra möjligheterna att avgöra grad av påverkanfrån kustregionen respektive andra länder.ôタツᄒ Förbättrad samordning internationellt mellan regionala program ochexempelvis Livsmedelsverket, Fiskeriverket och skulle kunna förtäta detgeografiska stationsnätet.

  • 305.
    Bignert, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Underlag för dimensionering av nationell miljögiftsövervakning i kust och hav2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 306.
    Bignert, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Asplund, Lillemor
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Eriksson, Ulla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Wilander, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota, 20062006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report gives a summary of the monitoring activities within the national Swedishcontaminant programme in marine biota. It is the result from the joint efforts of: theInstitute of Applied Environmental Research at Stockholm University (analyses oforganochlorines), the Centre for Environmental Monitoring at the University of Agriculture(analyses of heavy metals) and the Contaminant Research Group at the Swedish Museumof Natural History (co-ordination, sample collection administration, sample preparation,recording of biological variables, minor additional analyses of organochlorines, storage offrozen biological tissues in the Environmental Specimen Bank for retrospective studies,data preparation and statistical evaluation). The monitoring programme is financiated by theEnvironmental Protection Agency (EPA) in Sweden.The data of concern in this report represent the bioavailable part of the investigatedcontaminants i.e. the part that has virtually passed through the biological membranes andmay cause biological effects. The objectives of the monitoring program in marine biotacould be summarised as follows:• to estimate the levels and the normal variation of various contaminants in marine biotafrom several representative sites, uninfluenced by local sources, along the Swedish coasts.The goal is to describe the general contaminant status and to supply reference values forregional and local monitoring programmes• to monitor long term time trends and to estimate the rate of found changes.quantified objective: to detect an annual change of 10% within a time period of 10 years with a power of 80%at a significance level of 5%.• to estimate the response in marine biota of measures taken to reduce the discharges ofvarious contaminantsquantified objective: to detect a 50% decrease within a time period of 10 years with a power of 80% at asignificance level of 5%.• to detect incidents of regional influence or widespread incidents of ‘Chernobyl’-character and to act as watchdog monitoring to detect renewed usage of bannedcontaminants.quantified objective: to detect an increase of 200% a single year with a power of 80% at a significance level of5%.• to indicate large scale spatial differencesquantified objective: to detect differences of a factor 2 between sites with a power of 80% at a significancelevel of 5%.• to explore the development and regional differences of the composition and pattern ofe.g. PCB’s, HCH’s and DDT’s as well as the ratios between various contaminants.• the time series are also relevant for human consumption since important commercial fishspecies like herring and cod are sampled. A co-operation with the Swedish FoodAdministration is established. Sampling is also co-ordinated with SSI (Swedish RadiationProtection Authority) for analysing radionuclides in fish and blue mussels (HELCOM,1992).• all analysed, and a large number of additional specimens, of the annually systematicallycollected material are stored frozen in the Environmental Specimen Bank.. This invaluable5material enables future retrospective studies of contaminants impossible to analyse today aswell as control analyses of suspected analytical errors.• although the programme is focused on contaminant concentration in biota, also thedevelopment of biological variables like e.g. condition factor (CF), liver somatic index(LSI) and fat content are monitored at all sites. At a few sites, integrated monitoring withfish physiology and population are running in co-operation with the University ofGothenburg and the Swedish Fishery Board.• experiences from the national program with several time series of over 25 years can beused in the design of regional and local monitoring programmes.• the perfectly unique material of high qualityand long time series is further used to explorerelationships among biological variables and contaminants concentrations in varioustissues; the effects of changes in sampling strategy, the estimates of variance componentsand the influence on the concept of power etc.• the accessibility of high quality data collected and analysed in a consistent manner is anindispensable prerequisite to evaluate the validity of hypothesis and models concerning thefate and distribution of various contaminants. It could furthermore be used as input of ‘real’data in the ongoing model building activities concerning marine ecosystems in general andin the Baltic and North Sea environment in particular.• the contaminant programme in marine biota constitute an integrated part of the nationalmonitoring activities in the marine environment as well as of the international programmeswithin ICES, OSPARCOM and HELCOM.The present report displays the timeseries of analysed contaminants in biota andsummarises the results from the statistical treatment. It does not in general give thebackground or explanations to significant changes found in the timeseries. Increasingconcentrations thus, urge for intensified studies.Short comments are given for temporal trends as well as for spatial variation and, for somecontaminants, differences in geometric mean concentration between various species caughtat the same site. Sometimes notes of seasonal variation and differences in concentrationbetween tissues in the same species are given. This information could say something aboutthe relative appropriateness of the sampled matrix and be of help in designing monitoringprogrammes. In the temporal trend part, an extract of the relevant findings is summarised inthe 'conclusion'-paragraph. It should be stressed though, that geographical differences maynot reflect antropogenic influence but may be due to factors like productivity, temperature,salinity etc.The report is continuously updated. The date of the latest update is reported at the beginningof each chapter. The creation date of each figure is written in the lower left corner.

  • 307.
    Bignert, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Odsjö, Tjelvar
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Metals and Organic Contaminants in Starling (Sturnus vulgaris) from central and southern Sweden2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    The present study has been carried out on mandate of and in cooperation with the Swedish Environmental Protection Agency (SEPA) according to Agreement 222 0744. By use of liver and muscle of starling as a matrix representing parts of the terrestrial environment, the study will focus on accumulation, profiles and concentrations of some pesticides used in semi-agricultural areas of Sweden as well as the accumulated levels of some metals and ground elements. Flame retardants are materials added or applied to a product to increase its fire resistance. This study focuses on accumulated levels of PBDEs and HBCD. Five phenolic substances were analysed in muscle of starling; 4-tert-octylphenol (OP), nonylphenol, triclosan, bisphenol A and pentachlorphenol (PCP). Finally we screened the great group of perfluorinated compounds (PFCs).

  • 308.
    Bignert, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Odsjö, Tjelvar
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Galgan, Vera
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Uppsala universitet.
    Petersson, Lars
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Uppsala universitet.
    Mörner, Torsten
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Uppsala universitet.
    Time trends of metals in organs of moose (Alces alces) from Sweden, 1980-20002002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    The long-term monitoring of persistent and bio-accumulating chemicals in the Swedishenvironment is part of the Swedish National Environmental Monitoring Programme. It is based on chemical analyses of tissues and organs from species collected in selected referenceareas of the Swedish mainland, lakes and coastal areas (Odsjö & Olsson 1979a,b, Bernes1985). As part of the terrestrial contaminant monitoring programme, specimens of muscle,liver and kidney of moose (Alces alces) have been collected since 1980 from Grimsö, areference area in the monitoring programme and a coherent hunting district in the Örebrocounty (T) in south-central Sweden. In 1996, the monitoring was extended by collection andchemical analysis of organs of moose from six further counties and districts in Sweden. Thesedistricts are situated in the Norrbotten county (BD), Jämtland county (Z), Västmanland county(U), Älvsborg county (P), Jönköping county (F) and Kronoberg county (G) (Figure 1).Moose, with a diet dominated by twigs and leaves of trees and shrubs (Cederlund et al. 1980),was chosen in the monitoring programme as a representative of biota in the Swedish forestareas. Since the moose is distributed almost all over the country, it was considered as an idealmaterial also for studies of spatial distribution of environmental pollution and bio-accumulation,which is the reason for the extended collection of samples in 1996 onwards.This report presents levels and time trends of Ca, Cd, Co, Cr, Cu, Fe, Mg, Mn, Mo, Ni, Pb, Vand Zn in liver and kidney and Hg and Se in liver and muscle from the period 1996-2000. For Grimsö data from an extended period, 1980-2000 is presented.

  • 309.
    Bignert, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Odsjö, Tjelvar
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Räikkönen, Jannikke
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Time trends of metals in liver and muscle of reindeer (Rangifer tarandus) from northern and central Lapland, Sweden, 1983-20032005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    The long-term monitoring of bio-accumulating contaminants in biota from terrestrial environments in Sweden as part of the Swedish National Environmental Monitoring Programme is based on analysis of organs and tissues of different animal species collected in certain pristine areas of the Swedish mainland (Odsjö and Olsson 1979 a,b). In the mountainous area of north-western Sweden, reindeer (Rangifer tarandus) is chosen as a representative indicator for the fauna living in that part of the country. Samples of reindeer have continuously been collected in three districts since the early 1980s. Later, the Declaration on the Protection of the Arctic environment established an Arctic Monitoring and Assessment Programme (AMAP) to monitor levels and assess effects of anthropogenic pollutants in components of the Arctic environment. The Programme recommends that collection of baseline data for heavy metals and radionuclides in caribou/reindeer should be mandatory for participating states due to the importance of that species in the diets of northern native people (AMAP 1993). The current material of reindeer from northern and central Lapland partly satisfies the Swedish association in the AMAP programme.The herbivorous reindeer spend the summer time in the westernmost part of the high mountain areas. Summer diets include grasses, sedges, twigs, leaves and mushrooms. During autumn they migrate eastwards to winter grounds in the central coniferous forest areas of the country, where they primarily feed on lichens, which are noted for their ability to accumulate nutrients and contaminants from the air. Winter diets also include sedges and twigs.The actual material of reindeer have earlier been utilised for analyses of e.g. radiocesium in a study of effects of the fallout of Cs-132 from the Chernobyl accident in 1986 (Forberg et al. 1992) and for studies of time trends of levels of HCHs and HCB (Odsjö et al. 1998).

  • 310.
    Bignert, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Odsjö, Tjelvar
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Räikkönen, Jannikke
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Time trends of metals in liver and muscle of reindeer (Rangifer tarandus) from northern and central Lapland, Sweden, 1983-20052007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    The long-term monitoring of bio-accumulating contaminants in biota from terrestrial environments in Sweden as part of the Swedish National Environmental Monitoring Programme is based on analysis of organs and tissues of different animal species collected in certain pristine areas of the Swedish mainland (Odsjö and Olsson 1979 a,b). In the mountainous area of north-western Sweden, reindeer (Rangifer tarandus) is chosen as a representative indicator for the fauna living in that part of the country. Samples of reindeer have continuously been collected in three districts since the early 1980s. Later, the Declaration on the Protection of the Arctic environment established an Arctic Monitoring and Assessment Programme (AMAP) to monitor levels and assess effects of anthropogenic pollutants in components of the Arctic environment. The Programme recommends that collection of baseline data for heavy metals and radionuclides in caribou/reindeer should be mandatory for participating states due to the importance of that species in the diets of northern native people (AMAP 1993). The current material of reindeer from northern and central Lapland partly satisfies the Swedish participation in the AMAP programme.The herbivorous reindeer spend the summer time in the westernmost part of the high mountain areas. Summer diets include grasses, sedges, twigs, leaves and mushrooms. During autumn they migrate eastwards to winter grounds in the central coniferous forest areas of the country, where they primarily feed on lichens, which are noted for their ability to accumulate nutrients and contaminants from the air. Winter diets also include sedges and twigs.The actual material of reindeer have earlier been utilised for analyses of e.g. radiocesium in a study of effects of the fallout of Cs-132 from the Chernobyl accident in 1986 (Forberg et al. 1992) and for studies of time trends of levels of HCHs and HCB (Odsjö et al. 1998).

  • 311.
    Billqvist, Magnus
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Odonata, Media
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Genomgång och digitalisering av trollsländor och dykarskalbaggar på Lunds Zoologiska museum2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Samlingarna av ej tidigare registrerade och i många fall ej artbestämda trollsländor och dykare på Biologiska Museet, Lunds universitet, har gåtts igenom, och ur materialet har arter förekommande i art- och habitatdirektivet sorterats ut.

    Fem av de sex i Sverige påträffade arterna trollsländor listade i direktivet påträffades: grön mosaikslända Aeshna viridis (18 fynd registrerades), grön flodtrollslända Ophiogomphus cecilia (9), pudrad kärrtrollslända Leucorrhinia albifrons (69), bred kärrtrollslända Leucorrhinia caudalis (21) och citronfläckad kärrtrollslända Leucorrhinia pectoralis (39). (Den sjätte arten, sibirisk vinterflickslända Sympecma paedisca, är i Sverige endast påträffad tillfälligt och saknas därför i samlingarna.)

    Båda de eftersökta arterna dykarskalbaggar påträffades: bredkantad dykare Dytiscus latissimus (39) och bred paljettdykare Graphoderus bilineatus (33).

    Det finns ett mycket stort material så uppdraget har fokuserats på att registrera de fynd av de berörda arterna som härrör från olika lokaler och landskap, och de som ej tidigare registrerades av ArtDatabanken 1998 (Ragnar Hall 1998). Kollekterna bestod i olika typer av material; monterade trollsländor och dykare, trollsländor i konvolut, djur i sprit, larver och larvhudar. Den här studien begränsades till monterat material och material i konvolut. Djur i sprit, larver och larvhudar kan vid behov ses över. Samtliga kollekter som registrerats har också individmärkts med museets etiketter.

  • 312.
    Bilén, Anna-Karin
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Blekinge län.
    Miljöövervakning i Blekinge 2003-20062004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 313.
    Bisther, Mia
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Brandt och Gröndahl AB.
    Barmarksinventering av utter i Jönköpings län 2013-20142017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Uttern är Smålands landskapsdjur och var tidigare ett vanligt inslag i den svenska faunan. Jaktstatistik från slutet av 1940-talet visar att det sköts ungefär 1 500 uttrar per år i Sverige. Populationen började dock minska drastiskt mellan 1950 och 1970. Den huvudsakliga anledningen till minskningen har ansetts vara miljögifter, främst PCB, men även andra faktorer som till exempel biotopförstöring och jakt bidrog till utterns tillbakagång.  Kring mitten av 1990-talet verkade det som att den negativa trenden var bruten och att förekomsten av utter sakta började öka igen. Skälet till trendbrottet var troligen mindre miljögiftsbelastning (främst PCB), men säkert har även andra faktorer också spelat in. I dagsläget uppskattas den svenska utterpopulationen till mellan 2 000 och 3 000 djur och majoriteten av populationen återfinns i landets norra och i viss mån sydöstra regioner.   Uttrarna i Jönköpings län har inventerats sammanlagt sex gånger sedan 1983. Utvecklingen har varit positiv sedan 1990-talet. Utbredningen av utter i länet har också fått en bredare geografisk spridning, men länets västra delar (gränsen mot Västra Götalands län) saknar generellt fortfarande förekomst av utter. För första gången på flera decennier påträffades emellertid utterspår i Nissans vattensystem 2013.  En ökad population av utter innebär också att antalet döda uttrar som inkommit från länet ökar. Främst ligger trafiken till grund för majoriteten av de döda uttrar som skickas in. Antalet dödade uttrar per år har ökat från någon enstaka till över ca tio stycken sedan millennieskiftet. I rapporten har en mycket grov uppskattning av utterpopulationens storlek i länet gjorts. Uppskattningen anger att cirka 100 uttrar finns i Jönköpings län.

  • 314.
    Bisther, Mia
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Kronobergs län. Brandt & Gröndahl AB.
    Barmarksinventering av utter i Kronobergs län: 2013-20142017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inledning

    Uttern var tidigare ett vanligt inslag i den svenska faunan. Jaktstatistik från slutet av 1940-talet visar att det sköts ungefär 1500 uttrar per år, i Sverige men populationen började minska drastiskt under 1950-70-talen och jakten upphörde. Den huvudsakliga anledningen till minskningen har ansetts vara miljögifter, främst PCB, men även andra faktorer som t.ex. biotopförstöring och jakt bidrog till utterns tillbakagång. Till följd av minskning startades Projekt Utter 1975 vars syfte var att undersöka anledningen till artens minskning, inventera förekomst och starta en avelsstation för eventuell utsättning av utter.

    På grund av artens snabba tillbakagång inventerades stora delar av landet under perioden 1983-1992 för att undersöka omfattningen av denna minskning. Utifrån dessa resultat skattades den svenska utterpopulationen till mellan 500 och 1 000 djur, varav endast ett 50-tal uttrar antogs finnas i södra Sverige, till exempel på småländska höglandet. Att uttern är Smålands landskapsdjur är därför inte särskilt förvånande. Kring mitten av 1990-talet verkade det som om den negativa trenden var bruten och att förekomsten av utter började sakta öka igen. I dagsläget skattas den svenska utterpopulationen till mellan 2 000 och 3 000 djur och majoriteten av populationen återfinns i landets norra och sydöstra regioner.

    Uttrar tillhör statens vilt enligt § 25 jaktlagen, (1987:259) och § 33 jaktförordningen (1987:905). Det innebär att alla döda uttrar som påträffas tillfaller staten och därför ska lämnas in till polismyndigheten som vidarebefordrar kroppen till Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) och sedan vidare till Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm (NRM).

    Författare till denna rapport är Mia Bisther Brandt & Gröndahl AB 2016, e-post: mia.bisther@bog.se.

  • 315.
    Bisther, Mia
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Uttern i Gävleborgs län 20092011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Utterförekomsten i Gävleborgs län inventerades 2007 med samma metod som tidigare använts 1987 och 1997. Inventeringen kompletterades år 2009 eftersom resultaten var otydliga.

    Genom att modifiera metodiken under 2009 och inventera utifrån 10x10 km-rutor kan utterövervakningen effektiviseras framöver. Samtidigt minskar risken att vissa vattendrag blir överrepresenterade. Inom varje ruta inventerades endast en lokal. I möjligaste mån valdes lokalen i respektive ruta så att lokalerna totalt sett fick så god spridning som möjligt bland länets större vattendrag med biflöden.

    Utterns utveckling i Gävleborgs län är fortsatt positiv. Från en mycket begränsad förekomst islutet av 1980-talet hittas nu spår av utter över stora delar av länet. Endast i de nordöstradelarna och utmed kusten är förekomstfrekvensen begränsad. Den kraftigaste ökningen skedde mellan 1987 och 1997, då andelen förekomster i 10x10 km rutor nästan tredubblades.

    Under det senaste decenniet har ökningen varit mindre.

    Minkförekomsten har fortsatt att minska i länet under det senaste decenniet. Detta kan delvis bero på den ökande förekomsten av utter, men även på andra faktorer. Under 2007 års inventering påträffades sammanlagt 71 stycken minkfällor varav 17 fällor hade för stora ingångshål och därmed utgjorde en risk även för uttrar. Med information om minkfällans rekommenderade storlek kan antalet felfångster av utter minimeras.

    Totalt 67 stycken broar undersöktes utifrån deras eventuella behov av utteranpassade faunapassager. Knappt hälften (32 stycken) av dessa broar ansågs behöva någon form av åtgärd.

    Uttern är en utmärkt indikator för bra vattenkvalitet. Att arten har lyckats etablera sig så bra i Gävleborgs län är delvis ett bevis på ett lyckat miljöarbete. Det blir mycket intressant att följa utterpopulationens utveckling de närmaste 10 åren, eftersom arten kan stå inför ett ”språng” i utbredning och antal, liknande det som kunde ses i mitten av 1990-talet.

  • 316.
    Bisther, Mia
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Brandt och Gröndahl AB.
    Utvärdering av det gemensamma delprogrammet Miljöövervakning av utter 2009-20142017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den fortsatta ökningen av utterpopulationen i Sverige har resulterat i att arten vid 2015 års revidering av ArtDatabankens Rödlista gick från Sårbar (VU) till Nära Hotad (NT). Åtgärdsprogrammet för utter har prioriterats ner, vilket inneburit minskade medel för att fortsätta övervaka arten. Vad vi har lärt oss är att uttern är känslig för miljögifter. Trots att halterna av PCB sjunkit, finns det idag andra miljögifter som vi ännu inte vet effekten av. Till exempel har svenska uttrar de högst uppmätta värdena av PFOS i världen. Trots att arten i dagsläget klarar sig bra, måste vi vara medvetna om vad historien visar att förutsättningarna för uttern kan ändra sig snabbt. Därför finns det ett stort behov av ett fortsatt gemensamt delprogram för utter och att det inom programmet finns en tillräcklig geografisk spridning så att en förändring i populationsutvecklingen kan upptäckas i tid. Samtliga län inom programmet visar i dagsläget en ökning av utterpopulationen men eftersom inventeringsresultaten baserar sig på olika stickprovsförfaranden går det inte att direkt jämföra ökningen mellan de olika länen. Dessutom har flera län en stor andel nya lokaler vars påverkan på resultatet först blir synlig vid en återinventering. Resultat från en pilotstudie i Jönköpings län indikerade att fynd av utterspår generellt påträffas de första 200 meterna av inventeringssträckan (totalt 600 m) för de lokaler som hade utterspår. Det finns därför ekonomiska skäl att vidhålla en inventeringssträcka på 200 meter.

  • 317. Bisther, Mia
    et al.
    Norrgrann, Oskar
    Metodmanual för barmarksinventering av utter2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är en utförlig metodbeskrivning med tillhörande fältprotokoll för barmarksinventeringar av utter/mink i Sverige. Metodiken ska användas vid framtidabarmarksinventeringar av utter/mink inom miljöövervakningen men kan även användas i andra sammanhang. Rapporten är en slutprodukt i ett projekt som har finansierats med miljöövervakningsmedel från Naturvårdsverket. Syftet med projektet var att beskrivametodiken som använts för barmarksinventeringar av utter i Sverige sedan 1980-talet och att ta fram ett fältprotokoll anpassat till miljöövervakningen. Detta för att det ska finnas en utförlig beskrivning av metodiken och för att den ska vara densamma i framtiden. Vi vill äventacka alla som lämnat synpunkter på rapporten, speciellt Åke Aronson, Anna Bisther, Erik Isakson, Per Molin, Peter Mortensen, Elisabet Rosendal och Thomas Sjöåsen.

  • 318.
    Bisther, Mia
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västernorrland.
    Norrgrann, Oskar
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västernorrland.
    Metodmanual för barmarksinventering av utter2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 319. Bisther, Mia
    et al.
    Norrgrann, Oskar
    Uttern i Västernorrland - resultat från inventeringar 1989-20052008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Spillningsinventeringar av utter i Västernorrlands län utfördes första gången höstarna 1989 och 1990. Den södra delen av länet inventerades 1989 och den norra 1990. Under inventeringen hittades säkra spår efter utter vid 106 av de 752 besökta lokalerna. Detta motsvarar en relativ täthet på 14 procent av lokalerna med säker utterförekomst. Samtliga lokaler med utterspår återfanns då i inlandet. Vid återinventeringen som gjordes hösten 2002 och 2003 inventerades samma lokaler. Av totalt 752 lokaler visade 198 på spår av utter (26 procent). Ökningen av utterförekomst är statistiskt signifikant och överensstämmer med övriga utterinventeringar i norra Sverige. Förutom en positiv ökning av andelen lokaler med utterförekomst så visade resultaten även på en ökad geografisk spridning av utter i länet, bland annat så har det skett en återetablering av arten i länets kustområden.Spillningsinventeringarna utförs på barmark och visar på förekomst av djur men ger ingen antalsuppskattning. Därför gjordes även kompletterande vinterspårningar. Syftet med dessa var att dels försöka uppskatta antalet individer i området men även att undersöka om det fanns tecken på föryngring. Resultaten från de två vinterinventeringarna i länet visar på en ökning av tätheten uttrar inom områden med utterförekomst (från 0,2-0,3 uttrar/kvadratmil 1991 till 0,4-0,5 uttrar/kvadratmil 2005).Andelen lokaler med utter var betydligt högre i Natura 2000-områden med uttern som utpekad art och i dess näromgivning, än i länet generellt under 1989/90 års inventering. Detta beror på att Natura 2000-områdena pekades ut som utterhabitat för att det fanns kunskap om att de hyste utter under början av 1990-talet, då stora delar av länet i övrigt saknade utter. Tanken med dessa Natura 2000-områden var just att säkerställa värdekärnor där uttern överlevt krisen, för att sedan kunna återkolonisera nya områden. Andelen lokaler med utter i Natura 2000-områdena var fortfarande något högre vid 2002/03 år inventering än länet i stort.Förekomsten av mink däremot har minskat vid en jämförelse mellan de två inventeringarna. Från en registrerad minkförekomst på drygt 72 procent under 1989/1990 har förekomsten minskat till ca 60 procent hösten 2002 och 2003. Rapporter om att minken har minskat kommer från flera län i både norra och södra Sverige.Vid länets utterinventeringar 2002-2005 beskrevs alla funna minkfällor. Resultaten var skrämmande, endast 42 procent av fällorna hade godkänd storlek på ingångshålet och bara 17 procent var märkta med namn. Detta visar att det finns ett stort informationsbehov inom jägarkåren om vad som gäller vid fällfångst. Information kan hjälpa till att undvika framtida felfångst.Uttern är en av länets indikatorer för miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Att arten nu har återetablerat sig i stora delar av Västernorrlands län är ett tecken på ett lyckat miljöarbete de senaste decennierna.

  • 320. Bjelke, Ulf
    Elfiske i Ronneby kommun 1987-2006: utvärdering av fiskfaunan i vattendrag inom Ronneby kommun1996Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten är en sammanställning av elfisken i Ronneby kommun. Den visar både positiva och mindre bra förhållanden vad gäller fiskfaunan. Åarna som undersökts (Listerbyån, Angelskogsån, Heabybäcken, Ronnebyån, Vierydsån och Bräkneån) hyser i de flesta fall goda tätheter av havsöring i de nedersta delarna. Flera fiskvägar har byggts under perioden och dessa har haft en positiv effekt och ökat utbredningen av havsvandrande fisk. De högsta tätheterna finns dock i de små vattendragen Heabybäcken och Sörbybäcken. Det sistnämnda är ett biflöde till Ronnebyån.

  • 321. BJELKSTRAND, LARS
    Nissöga och Flodnejonöga i Södermanlands län 2004 och 20052005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten baseras på de inventeringar av nissöga och flodnejonöga som genomförts av Lars Bjelkstrand under 2004 och 2005. Syftet har varit att få större kunskap om utbredningen av nissöga och flodnejonöga i Södermanlands län. Resultaten kommer sedan användas till att föreslå åtgärder som kan gynna arterna. För Nissöga finns ett åtgärdsprogram som ska styra bevarandeinsatserna för arten under åren 1998-2008. Ett åtgärdsprogram för flodnejonöga skall tas fram av Fiskeriverket under de närmsta åren. Åtgärdsprogrammen ingår i den storsatsning för hotade växter och djur som Naturvårdsverket och länsstyrelserna genomför med syfte att till år 2015 minska antalet hotade arter med 30%. Åtgärdsprogram har visat sig vara framgångsrika verktyg för att förbättra situationen för hotade arter. Totalt ska 209 åtgärdsprogram för 385 arter tas fram.

  • 322.
    Bjerkebæk-Lindberg, Amund E.
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum.
    Gorringe, Patrick
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum.
    Hydrografi/hydrokemi2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under de första fyra månaderna var ytvattentemperaturen i både Bottenviken och Bottenhavet inom den normala variationen för jämförelseperioden 1991–2002. När sedan den onormalt varma sommaren inträffade steg temperaturen i ytvattnet kraftigt. Ökningen blev betydligt högre i Bottenhavet än i Bottenviken. I Bottenhavet var ytvattentemperaturen under sommarens varmaste period 6º högre än medeltemperaturenför den aktuella jämförelseperioden. De högsta temperaturerna uppnåddes under mitten och slutet av augusti månad i båda havsbassängerna. Även slutet av året blev onormalt, eftersom kylan kom tidigt. I ytvattnet blev det en mycket snabb avkylning i båda bassängerna, vilket visades i ytvattentemperaturerna för december, vilka var 1–2º under jämförelseperiodens medeltemperatur. Trots de onormala lufttemperaturerna under år 2002 stämmer ändå erna under år 2002 stämmer ändå medelvärdet för hela året väl överens med jämförelseperioden.

  • 323.
    Bjermo, Helena
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Ax, Erika
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Cantillana, Tatiana
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Glynn, Anders
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Darnerud, Per Ola
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Lindroos, Anna Karin
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Miljöföroreningar i blod och urin och kopplingar till rapporterat matintag i Riksmaten 2010-11 – resultatsammanställning: (Samrapporterat med "Analys av PCB och bromerade flamskyddsmedel i prover insamlade i anslutning till kostenkäten")2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Riksmaten 2010-11 är en nationell matvaneundersökning genomförd av Livsmedelsverket mellan maj 2010 och maj 2011. Fem tusen svenskar ombads delta i en fyra dagars kostregistrering samt att fylla i en enkät. En undergrupp på cirka 1000 personer tillfrågades även om att lämna blod och urinprov för undersökning av nutritionsstatus och miljöföroreningar, och av dessa valde 300 individer att delta i biomonitoreringen. Analyser av miljöföroreningar genomfördes under 2011-2012. Exponeringsnivåer för samtliga miljöföroreningar har sammanställts och redovisas i denna rapport. Utöver detta har även samband mellan nivåer av miljöföroreningarna och kost- och livsstilsfaktorer, socioekonomiska variabler och boendemiljö undersökts. Resultaten från de analyserna sammanfattas här kort och redovisas i helhet som separata vetenskapliga publikationer.

  • 324.
    Bjerselius, Rickard
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Darnerud, Per Ola
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Törnkvist, Anna
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Glynn, Anders
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Larsson, Lotta
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Persistenta organiska miljöföroreningar i fisk från Östersjöregionen 2000-20022004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Polychlorinated biphenyls (PCBs), polychlorinated dibenzo-p-dioxins and dibenzofurans (PCDD/DFs) are still an environmental problem in Sweden, although the use and production of PCBs have been banned for decades and the release of PCDD/DFs have decreased significantly. In general, the concentrations in food have declined since the 1970s. However, in fish from some parts of the Baltic Sea, the decline of PCBs and PCDD/DFs appears to have ceased in the 1990s (Bignert, 2002). For risk assessment purposes, the Swedish National Food Administration has conducted a fish survey 2000-2002 of levels of selected persistent organic pollutants (POPs), PCBs, PCDD/DFs and persistent pesticides, in fish from the Baltic Sea region. Also polybrominated diphenyl ethers (PBDEs) and hexabromocyclododecane (HBCD), ubiquitously used flame retardants, have been added to this list because of results suggesting the PBDE group as candidate for a new environmental hazard. The aim is to get relevant data to be used in the continuous evaluation of the dietary recommendations and to follow changes in the levels of these environmental contaminants in fish. The ambition is to use the data as a basis for intake estimations for human body burdens and compare with internationally established tolerable weekly intakes (TWI). In addition, in November 2001, the European Commission (EC) published legislation aimed at achieving a reduction in human exposure to PCDD/DFs and PCBs (Council Regulation 2375/01/EC). One of the strategies to reduce the human exposure for PCDD/DFs and dioxin-like PCBs has been to set maximum levels for PCDD/DFs in foodstuffs. Sweden and Finland currently have a derogation from the Council regulation that allows national marketing of fish that exceed the maximum level for PCDD/DF. The legislation came into force from 1 July 2002. The Council Regulation also carries with it an obligation for Member States to monitor the levels of dioxin-like PCBs and PCDD/DFs in foodstuffs and to report the levels to the EC. These data will ultimately be used to both review the maximum limits and measure the effectiveness of the reduction strategy and set new maximum limits. For example, during 2004 the Commission is planning to set maximum levels for dioxin-like PCBs based on reported background levels from the member states. The following report includes results from parts of the sampling carried out in the Baltic Sea area in 2000-2002. Only results of PCBs, persistent pesticides, PBDEs and HBCD are reported here. The corresponding PCDD/DF levels are reported on www.slv.se in three interim reports.

  • 325.
    Bjärnborg, Bruno
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Kronobergs län.
    Hallgren Larsson, Eva
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Kronobergs län.
    Luftkvalitet i Kronobergs län – Tätortsluft: Resultat till och med december 20112012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sedan 2007 utgör Kronobergs län ett samverkansområde för kontroll av luftkvalitet. Samtliga

    kommuner deltar och Kronobergs luftvårdsförbund samordnar ett uppföljningsprogram. Programmet

    är en kombination av mätningar och beräkningar. Samverkan ger underlag för en

    samlad bedömning för länet. Sedan mars 2012 har programmet reviderats. Det nya programmet

    innebär bland annat minst två års mätningar i varje kommun under en femårsperiod.

    Såväl mätningar som beräkningar tyder på att luftkvaliteten är relativt god i länet. Inga överskridanden

    av miljökvalitetsnormerna befaras vare sig där mätningar har utförts eller i övriga

    tätorter. Undantaget är marknära ozon på landsbygden.

    Halterna av partiklar (PM

    10) har i genomsnitt varit 13-18 μg/m3 (mikrogram per kubikmeter).

    Halter på landsbygd i området, cirka 10 μg/m

    3, indikerar att en betydande andel av tätorternas

    halter beror på långväga intransport av föroreningar. Uppmätta värden är något under gränsen

    för beslutat miljömål, 20 μg/m

    3, men över gränsen för föreslaget miljömål år 2020, 15 μg/m3.

    De generellt högsta halterna noteras under mars och april. Det förklaras av att mycket sand

    och salt, som finns kvar efter vinterns halkbekämpning, virvlar upp i takt med att vägarna

    torkar upp. Samtidigt kör många fortfarande med dubbdäck. Dubbdäck river upp mycket mer

    partiklar från vägbanan än vad sommardäck gör. Värt att notera är att halterna av partiklar,

    PM

    10, var förhållandevis höga under 2011. Högre än medelvärdet sedan mätstart 2007 och

    markant högre än närmast föregående år.

    När det gäller kvävedioxid har halterna i Ljungby, Växjö och Älmhult varit 9-13 μg/m

    3, vilket

    innebär att de med god marginal klarar gällande miljömål på 20 μg/m

    3 som årsmedelvärde. På

    landsbygd i Kronobergs län är halterna av kvävedioxid 2-3 μg/m

    3, vilket dock innebär att

    kvävedioxid till stor det är egenproducerat i respektive tätort. Mätningarna i Växjö visar en

    tydlig koppling till trafikmängd. Halterna har varit tydligt högre måndag till fredag, då fler

    fordon passerar, än lördag till söndag.

    Uppmätta halter av bensen har varit under gällande miljömål både i Ljungby, Växjö och

    Älmhult, vilket är bra. Mätningar från början av 1990-talet i Älmhult visar en kraftig minskning

    av bensenhalter i luft. Detsamma gäller många andra svenska tätorter och förklaras till

    största delen av sänkt bensenhalt i bensin. Sedan mätningarna startade har antalet veckor med

    förhöjda halter av ett annat flyktigt organiskt ämne, butylacetat, i Älmhult minskat. De är

    dock fortfarande högre än i Ljungby och Växjö.

  • 326.
    Bjärstig, Therese
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Zachrisson, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Svensson, Johan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Thellbro, Camilla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Grön översiktsplanering i fjällen – Vilhelmina som exempel2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Resultaten från projektet visar på att bristande resurser – ekonomiska, personella och kunskapsmässiga – genomgående tycks vara ett problem för fjällkommunerna. Detta, tillsammans med omfattande sektorisering och stora områden med överlappande riksintressen, samt en urban norm i planeringsstödet, leder till lågt politiskt engagemang och driv i ÖP-processerna. Våra erfarenheter från projektet indikerar därför att det är viktigt att tidigt och kontinuerligt engagera och förankra den lokala politiken i planeringsarbetet. Vidare bekräftar erfarenheterna slutsatser från andra studier gällande att deltagandeprocesser måste få ta tid. Den fortsatta planeringsprocessen i Vilhelmina indikerar dock att tidigt deltagande genererat ett brett och konstruktivt engagemang under senare faser i planeringen samt bidragit till ett mindre omfattande behov av revideringar av planförslaget. Våra lärdomar och sätt att arbeta med deltagande planering i Vilhelmina kommun summeras och presenteras i en stegvis modell (se teorier och metod nedan) som andra fjäll- och/eller gles- och landsbygdskommuner kan utgåifrån och anpassa till sina specifika förutsättningar och målsättningar med sina deltagandeplaneringsprocesser.Generellt finns stora möjligheter att uttrycka skogslandskapets, älvlandskapets, det fjällnäraochfjällandskapets bevarande- och utvecklingsvärden genom kartläggningar, skattningar ochutvärderingar i förhållande till markanvändningsprioriteringar. Från projektet har förslag lagtstill teman och inriktning på grön infrastruktur och ekosystemtjänster i det planförslag som tagitsfram i Vilhelmina, men koncepten har inte kunnat inarbetas tillräckligt i planeringsprocessenför att de ska fungera som planeringsunderlag. Det saknas en grundläggande förståelse förbegreppens innebörd och potential. Det saknas även relevanta och användbara data i tillräckligprecision och upplösning. Båda begreppen ska tillämpas som beslutsstöd på detaljerad skalaoch samtidigt på övergripande skala för att vara funktionella över kommun- och länsgränser.Detta förutsätter konsensus i planarbetet och liknande förutsättningar i data och tillämpningmellan olika kommuner och länsstyrelser som inte finns i tillräckligt hög utsträckning idag.Vi ser att det finns mycket kvar att göra när det gäller det kommunala arbetet medöversiktsplanering, men genom att ifrågasätta dagens planeringsstruktur och formella krav påomfattning, och i viss mån även status, på planeringen samt utöka det nationella stödet haröversiktsplaneringen potential att i framtiden bli ett reellt verktyg för innovativ hållbarlandskapsplanering i fjällen.

  • 327.
    Björkblom, Carina
    et al.
    Sweco Environment AB.
    Wallberg, Petra
    Sweco Environment AB.
    Johansson, Åse
    Sweco Environment AB.
    Sundberg, Elisabet
    Sweco Environment AB.
    Nilsson, Sandra
    Sweco Environment AB.
    Ericson, Mats
    Lysmask Innovation AB.
    Substitutes for regulated plasticizers2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En litteratur- och databasstudie genomfördes med syfte att identifiera nya

    mjukgörare av relevans för Sverige, dvs. ämnen som används som

    ersättningskemikalier för reglerade ftalater. Baserat på denna kartläggning

    presenteras en lista med mjukgörare som föreslås ingå i kommande

    screeningundersökningar.

    Informationskällor som använts är listor/databaser, vetenskaplig litteratur,

    rapporter, intervjuer med företagsorganisationer (inom eller nära anslutna till

    industrier som använder mjukgörare), tillverkare, importörer och användare. En

    förteckning över mjukgörare som redan är reglerade eller som är på väg att bli

    reglerade har sammanställts, samt en lista över möjliga substitutionsämnen för

    dessa reglerade mjukgörare.

    Den sammanställda listan över potentiella kandidater för screening utgjordes av

    152 ämnen. För att kunna prioritera mellan identifierade mjukgörare användes en

    multikriteriemodell baserad på ämnets användning/volym, närvaro på olika listor,

    klassificering och information om tidigare miljödetektering/screening inom Sverige.

    Totalt 40 ämnen valdes för vidare utvärdering. Eftersom volymen är en kritisk

    parameter för exponering, användes detta kriterium för att ranka substanserna och

    15 ämnen prioriterades. Denna prioritering matchades med information från

    intervjuerna med branschen, vilket resulterade i att ytterligare ett ämne tillkom i

    prioriteringslistan. Eftersom Naturvårdsverket begärde att de ersättningsämnen

    som tidigare varit inkluderade i olika screeningar, skulle uteslutas, utgjorde den

    slutliga listan av elva mjukgörare.

    Baserat på denna multikriteriemodell identifierades därmed följande mjukgörare;

    Dipropylene glycol dibenzoate (DGD), Alkanes, C14-17, chloro, Dioctyl adipate

    (DOA), Benzyl 3-isobutyryloxy-1-isopropyl-2,2-dimethylpropyl phthalate, 2,2,4-

    trimethyl-1,3 pentanediol di-isobutyrate (TXIB), Diisononyl adipate (DINA),

    Diethylene glycol dibenzoate (DEGD; DEGDB), Hexanedioic acid, polymer with

    1,4-butanediol and 2,2-dimethyl-1,3-propanediol, isononyl ester (Palamoll 654;

    Palamoll 656), Epoxidised soybean oil (ESBO), (second DINP line) 1,2-

    Benzenedicarboxylic acid, di-C8-10-branched alkyl esters, C9-rich (DINP), och

    Tris-2-ethylhexyl trimellitate (TOTM).

    Dessa mjukgörare föreslås bli prioriterade i framtida screeningsundersökningar

  • 328.
    Björkbäck, Folke
    Naturvårdsverket.
    Myrar i Sandvikenregionen, Södra Gästrikland: Översiktlig inventering grundad på flygbildstolkning. Med preliminär naturvärdesbedömning1976Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I samband med energikrisen i slutet av 1973 fick frågan om framställning av torvbränsle förnyad aktualitet. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) bedrev tillsammans med bl. a AB Svensk Torvförädling förberedande utredningsarbete avseende torvmarksförhållanden i trakterna av Arvidsjaur, Boden, Sandviken och Växjö.

    AB svensk torvförädling uppdrog åt Allmänna Ingenjörsbyrån AB (AIB) att utföra inventering och översiktlig geologisk undersökning av torvförekomster lämpliga för täkt av bränntorv inom ovan nämnda regioner. Vid AIB:s undersökning framkom at Sandviken Växjöregionerna var bäst lämpade för torvproduktion i större skala.

  • 329. Björklind Möllegård, Johan
    Inventering av bombmurkla i Stockholms län 20082008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bombmurklan (Sarcosoma globosum) är en av våra mest spektakulära svampar. Förutom att den visar sig på våren är den mycket ovanlig och klassas som sårbar (VU) i svenska rödlistan. Sverige bedöms ha ett stort ansvar för bombmurklan, då man har uppskattat att ca 90 % av Europas kända lokaler finns hos oss. Ett nationellt åtgärdsprogram (ÅGP) kommer att tas fram under 2008 och det är inom ramen för detta program som denna inventering beställts avLänsstyrelsen. Arbetet med inventering och rapport har i sin helhet sköts av Johan Björklind Möllegård.Inventeringen är den största heltäckande genomgången som gjorts av arten i vårt län. 40 st lämpliga lokaler besöktes under perioden februari – april 2008. Resultatet, som pressenteras i denna rapport, blev mycket lyckat. Det visar sig att 13 lokaler hyste arten under 2008. Ytterligare tre lokaler har sentida observationer (och lämpliga förutsättningar), men saknade fruktkroppar 2008. Förekomsterna är främst samlade till fyra områden i länets västra delar: Mörkö, Mälaröarna, NV Sigtuna och NV Norrtälje.En del av bombmurklans lokaler är inte långsiktigt säkerställda. T ex hittades under inventeringen 2008 länets allra rikaste lokal. Vid Hållvik, Norrtälje inräknades hela 265 fruktkroppar på en tidigare okänd lokal. Att långsiktigt skydda och sköta denna, och andra växtplatser för bombmurkla, blir ett viktigt arbete framöver.

  • 330.
    Björklund, Gunilla
    Naturgeografiska intitutionen, Uppsala.
    Geovetenskapliga naturvärden inom Voxnans dalgång mellan Vallhagaforsen och Siksjön1985Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Naturen i Voxnans dalgång är utbildad genom flera processer. man kan särskilja tre huvudtypområden beroende på de processer, som utformat landskapet; dalgången nedströms S Blommaberg, området i anslutning till Hlströmmen samt dalgången uppströms Hylströmmen. Inledningsgrunden beror på att HK i området ligger på nivå för Hylströmmen, 230 m ö h (Bergström 1963). Karaktären hos de tre delområdena efter Voxnan skiljer sig, som framgått av ovanstående krfatigt åt. Den långa sammanhängande meanderområdet är mycket välutvecklat med övergivna meanderslingor. Meanderformer förekommer i en del mellansvenska slättlandsälvar. Denna sträcka och då speciellt området i anslutning

  • 331. BJÖRKLUND, TERESA
    Visbys tätortsnära skogar: sociala värden2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar enkätundersökningar rörande det sociala värdet för nio tätortsnära skogsområden i och runt Visby. I rapporten ingår också en beskrivning av respektive skogsområde samt information om hur naturmiljön ser ut samt hur området används.

  • 332. Björkman, Leif
    Paleoekologisk undersökning av torvmarker i Dömestorpsområdet på Hallandsås nordsluttning, Hasslövs socken, Laholms kommun2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I samband med planeringen av ett nytt naturreservat i Dömestorpsområdet på Hallandsås nordsluttning sydväst om Hasslöv framförde Länsstyrelsen i Hallands län önskemål om en utredning av områdets biotophistoria. I området, som omfattar i det närmaste 300 hektar skogsmark, finns ett flertal bestånd med gammal bokskog och aldominerad sumpskog som har mycket höga naturvärden (Fritz och Berlin 2002). Dessutom förekommer flera rödlistade arter. Därutöver finns många agrara lämningar som härstammar från olika tidsperioder, t.ex. röjningsrösen och stenmurar. Trots de höga natur- och kulturvärdena finns det knappast någon befintlig dokumentation av områdets långsiktiga vegetations- och markanvändningshistoria. Med utgångspunkt i avsaknaden av dokumentation har Länsstyrelsen i Halland givit i uppdrag till Enheten för miljöhistorisk uppdragsforskning och Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp, att med hjälp av paleoekologisk metodik utföra en samordnad studie av områdets biotophistoria. Uppdraget har omfattat pollenanalyser, 14C-dateringar och studier av makroskopiska växtrester.Den pollenanalytiska delen av uppdraget har utförts vid Enheten för miljöhistorisk uppdragsforskning, medan undersökningen av makroskopiska växtrester har genomförts vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp. I denna rapport redovisas endast resultaten av den pollenanalytiska delen av undersökningen. Resultaten av studien av makroskopiska växtrester presenteras i en separat rapport.Tanken med valet av provpunkter var att de upprättade pollendiagrammen främst skulle visa de lokala vegetationsförändringarna.

  • 333. Björkman, Leif
    Pollenanalytisk undersökning av råhumusprofiler från Särö Västerskogs naturreservat och Särö Nordanskog i norra Halland2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Eftersom kunskapen om Säröhalvöns vegetationföre 1600-talet bara är fragmentarisk efterfrågade Länsstyrelsen i Hallands län en vegetationshistoriskutredning av området. De frågeställningarsom ansågs vara viktigast att fokusera på kansammanfattas i följande punkter:- områdets vegetations- och markanvändningshistoria under de senaste 2000 åren- tall- och ekskogens etablering och skogarnas eventuella kontinuitet- eventuella skillnader i vegetationsutvecklingen mellan Särö Västerskog och Särö Nordanskog- idegranens historia i Särö Västerskog En fördjupad kunskap om dessa frågeställningar skulle bl.a. kunna vara användbar när framtida skötselåtgärder planeras för det befintliga reservatet Särö Västerskog. Dessutom skulle sådan kunskap vara värdefullinför ett eventuellt skyddande av Särö Nordanskog. På uppdrag av Hallands länsstyrelse har Enheten för miljöhistorisk uppdragsforskning, utfört en pollenanalytisk undersökning av råhumusprofiler från Särö Västerskogs naturreservat och Särö Nordanskog. Uppdraget har omfattat provuttagning, preparering, pollenanalys, 14C-datering, diagramkonstruktion, tolkning och rapportskrivning. Provuttagning och preparering har utförts av Pia Sköld. Leif Björkman svarar för all pollenanalys, diagramkonstruktion, tolkning och rapportskrivning.

  • 334.
    Björlin, Anette
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Tollebäck, Erika
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Regional miljöövervakning av grundvattenpåverkat av jordbruk och/eller tätort: Vägledning för länsstyrelsernas miljöövervakningsprogram inom detgemensamma delprogrammet för grundvatten2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 335.
    Blad, Bengt
    Sveriges Geologiska undersökning.
    Torvmarker större än 20 ha i Gävleborgs län1981Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport omfattar 1096 torvmarker med en sammanlagd areal av 58 600ha.

  • 336. Blank, Henrick
    Fågellivet på skyddade myrmarker i Jönköpings län2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En av de mest unika naturtyperna i Jönköpings län är myrmarkerna och i synnerhet högmossarna. Bland de största märks Store mosse och Komosse. Högmossarna bildar ofta en mosaik med andra värdefulla myrmarker, som här sammanfattas som myrmarker. Myrmarker är genom sin orördhet och ofta stora öppna vidder inte bara Sydsveriges sista vildmark och uppskattade turistmål utan även hemvist för en rad sällsynta djur- och växtarter. Både naturtypen i sig och de speciella arterna har inneburit att man inom EU och arbetet med att skydda områden prioriterat högmossar extra högt. Detta har gjort att flera av högmossarna i Jönköpings län utpekats till så kallade natura 2000-områden, vilket innebär att dessa marker ska skyddas. Det innebär också att vi blir skyldiga att följa upp kvaliteten på naturtypen i sig och vissa arter på dessa marker. För att tillgodose en del av dessa krav följer vi upp fågellivet, vilka både indikerar hur naturtypen i sig utvecklas och hur fågelarterna själva utvecklas. Under 2002 och 2003 inventerades Anderstorps store mosse, Bare mosse, Dumme mosse och Store mosse. Andra inventeringar har gjorts för Mörhultamossen och Komosse. Mörhultamossen är medtagen i denna rapport som ett potentiellt framtida natura 2000-område. Övriga områden är redan natura 2000-områden. För att sammanställa ett så gott underlag som möjligt inför arbetet med Natura 2000 har även dessa inventeringar behandlats i föreliggande rapport. För myrmarker som inventerats mer än en gång har visas slutsatser om beståndstrender för olika arter dragits. Eftersom olika inventeringsmetoder använts är dock dessa slutsatser ofta osäkra. Den metod som använts under inventeringarna 2002/2003 är kombinerad linje/punkttaxering. Denna metod förslås att användas även framöver på stora myrmarker eftersom den täcker in stora områden. På mindre områden/delområden rekommenderas förenklad revirkartering. Inventeringarna bör upprepas minst vart 6:e år. Den metoden är dock inte anpassad för att beräkna totala bestånd i ett område. Trots dessa har en grov uppskattning av totalbestånd baserat på linje/punkttaxeringar gjorts i denna rapport för att få något att jämföra med tidigare inventeringar. De inventeringar som genomförts visar på ett för Sydsverige unikt fågelliv på de inventerade myrmarkerna. Totalt hittades 8 arter som är särskilt skyddsvärda enligt fågeldirektivet samt 4 arter som är rödlistade i Sverige. Bland arterna som pekats ut i fågeldirektivet märks många av myrmarkerna karaktärsfåglar, vilka fortfarande förekommer förhållandevis frekvent på länets myrmarker, till exempel ljungpipare, grönbena, trana, smålom och orre. Andra direktivsarter som hittats på mossarna är till exempel ängshök och sångsvan. Förutom dessa hittades även intressanta arter som småspov, storspov, rödbena, och sydlig gulärla. Även om det varit svårt att uttala sig om trender kan man ändå spåra vissa tendenser. Den sydliga gulärlan har definitivt minskat på myrmarkerna. Generellt gäller att flertalet myrfåglar visar stabil eller svag minskning av sina bestånd. Tranan kan dock utgöra ett möjligt undantag. Orsakerna till att flera arter verka minska är inte utredda, men igenväxning bland annat på grund av dikning, torvtäkt och ökat kvävenedfall är definitivt en orsak. Andra orsaker kan vara ökad störning från friluftsliv, störningar på rast- och övervintringsplatser eller mer storskalig påverkan som klimatförändringar. En betydande del av denna rapport är avsatt till beskrivningar av de arter man kan påträffa ute på myrmarker i Jönköpings län. Denna del av rapporten syftar i första hand till att inspirera till fågelskådning på myrmarker och som informationsunderlag inom Länsstyrelsens verksamhet.

  • 337. Blank, Henrick
    Fåglar i Rocksjöområdet: fågelområde nära centrala Jönköping.2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Med anledning av den satsning som Jönköpings kommun nu gjort på det 92 hektar stora Rocksjöområdet (till exempel ”Utredning Rocksjön”) ville man kartlägga områdets fågelliv i detalj. Denna kartläggning har under 2005-06 genomförts av Länsstyrelsen. Syftet med kartläggningen har varit att få kunskap om vilka arter som finns, hur vanliga de är samt se hur de nyttjar Rocksjöområdets olika delområden på årsbasis. Syftet med den insamlade kunskapen är att:Utgöra ett underlag för att kunna anpassa åtgärder i sjön och dess närhet, till exempel anläggande av spänger och röjning av trädKunna sprida kunskapen till skolor, beslutsfattare, turister med flera som kan ha nytta av kunskapen och uppskatta denna värdefulla tätortsmiljöEftersom fåglar har kartlagts under årets alla delar och deras beteenden då varierar samt att ambitionsnivån varit högre under häckningssäsong har olika inventeringsmetoder använts under olika delar av året. Även tre skymningsbesök gjordes under försommaren för att inventera nattaktiva fåglar. Inventeringarna kompletterades med sammanställning av rapporterade data från Erik Öhmans sammanställningar och rapporter till ”Svalan”. Under hela året rundvandrades området en gång i månaden för att notera fågellivet på årsbasis (linjetaxering).Inventeringen visade på ett rikt fågelliv med totalt 85 observerade arter, varav 44 häckade. Det sammanlagda antalet revir uppgick till 388 stycken. Bland häckfåglarna märktes särskilt skyddsvärda arter som rosenfink, mindre hackspett, gräshoppsångare, brun kärrhök och entita. Dessa presenteras separat i texten. Fågellivet i Rocksjöområdets olika delområden redovisas också. En genomgång av fågellivets utveckling över året visar att Rocksjöområdet hyser intressanta arter året runt med flera ovanliga arter som övervintrare, till exempel salskrake och smådopping. Totalt har nu 160 arter rapporterats från Rocksjöområdet genom alla tider.Betydande miljöförändringar i Rocksjöområdet har skett det senaste seklet i form av till exempel upphörd hävd, utfyllnader, ökat vägbuller, muddringar och vattenregleringar. Dessa förändringar har lett till förändringar i fågelfaunan, varav arter som årta, sånglärka, storspov, sothöna och vattenrall försvunnit som häckfåglar.Det framtida fågellivet i Rocksjöområdet beror huvudsakligen på hur man väljer att sköta området. Områdets stora variation avseende miljöer kan vara mycket värdefull att bevara och förstärka i framtiden. Ett sätt att förstärka den är att åter börja hävda delar av området. Det är sannolikt också så att naturområdet inte tål att bli mindre eller märkbart mer isolerat från omgivande naturområden om man avser behålla särskilt skyddsvärda fågelarter som till exempel mindre hackspett och brun kärrhök.

  • 338. Blank, Henrick
    Fåglar vid sjön Solgen. Del I: Häckande sjöfågel i Solgen 2005 (examensarbete av Malin Gustavsson) Del II: Hackspettsfaunan vid Solgen2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    DEL I Syftet med denna studie är att undersöka om en förändrig skett i fågelfaunan i sjön Solgen under en 10-års period. Som underlag till studien finns en opublicerad rapport från 1995 där alla sjöfåglar inventerades, samt kartor från 1950 och senare över vegetationsutbredningen. Studien genomfördes för länsstyrelsen i Jönköping och inriktades speciellt på direktivsarter (brun kärrhök, fiskgjuse, fisktärna, havsörn, rördrom, storlom, sångsvan och trana), vitfågel (fiskmås, gråtrut, havstrut och skrattmås), kanadagås samt storskarv. Möjliga orsaker till förändringar diskuteras. Bland annat analyseras förändringar i vassut-bredning samt rumsliga skillnader i skiktdjup. Skillnader i fågelfaunan kan vara den förändring sjön har gått igenom och som fortfarande pågår i detta levande ekosystem. Strukturella förändringar har studerats genom att uppskatta förändringen i vassytor runt sjön sedan 1950-tal men även siktdjup har mätts som indikator på sjöns näringsstatus. Av resultatet kan utläsas att endast gråtruten har minskat i förekomst, medan havstruten som vid 1995 års studie besökte området inte observerats i år. Eftersom gråtruten har minskat generellt i Sverige de senaste åren gjordes även studier på ungarnas överlevnad och överlevnad av vuxna individer för att utläsa om en eventuell fågeldöd fanns. De övriga arterna har ökat i antal och etablering av nya arter har skett. Nya arter är havsörn (ej häckande), rördrom och sångsvan. De arter som ökat mest är fisktärna (80 %) och kanadagåsen (142 %), men även fiskgjuse och storlom har ökat kraftigt i antal par. En omtalad art som i år sågs i Solgen är storskarven, den sågs dock inte häckande i sjön utan var endast och fiskade. Vad som har gynnat fågelfaunan i just Solgen har inte mycket med det nu befintliga naturreservatet att göra, de flesta häckningar hittades utanför, man bör därför se över reservatets gränser och möjliggöra en eventuell utökning av området till andra öar. En möjlig förklaring till att vassfåglar ökat i antal (rördrom, sångsvan och brun kärrhök) kan vara en ökad näringstillförsel och minskat strandbete, vilket resulterat i att vassområdena ökat från cirka 10 hektar (1950) till dagens dryga 30 hektar. Den största ökningen av bladvass har skett under 1986 och framåt. Värt att notera är att trots ökade gåspopulationer har inte vassen minskat i utbredning, bladvass är ju trots allt en av gässens födokällor. Ökningen av gäss har heller inte påverkat de andra fågelarterna negativt. DEL II Under våren 2005 gjordes en extensiv inventering av hackspettar kring sjön Solgen, Eksjö kommun. Det är välkänt att hackspettfaunan runt sjön är mycket rik och så sent som sensommaren 2004 rapporterades vitryggig hackspett från området. Syftet med inventeringen var att få en bild av vitryggssituationen i synnerhet och hackspettssituationen i allmänhet. Tyvärr hittades ingen vitrygg, men förekomsten av spillkråka (20-25 par), gröngöling (cirka 25 par), större hackspett (50-55 par) och mindre hackspett (cirka 8 par) var god. Det är nu osäkert om det finns vitryggig hackspett i länet. Via det nationella åtgärdsprogrammet för vit-rygg och regionala initiativ kommer extra insatser göras i Solgenområdet för att bland annat utöka tillgången på lämpliga vitryggsmiljöer.

  • 339. Blank, Henrick
    Handledning för hantering av oljeskadade uttrar2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Förord Uttern är en av många rödlistade arter som drabbas hårt vid ett oljeutsläpp. Den har inget skyddande fettlager utan är helt beroende av sin värmeisolerande päls, vilket gör den extremt utsatt. Vid ett utsläpp av turbinolja i Luleälven 2003 aktualiserades behovet av en handledning för omhändertagande av arten och behovet togs även upp som en rekommenderad åtgärd i åtgärdsprogrammet för bevarande av utter. Handledningen riktar sig främst till kommuner, länsstyrelser och andra aktörer som kan tänkas bli involverade i arbetet efter ett oljeutsläpp och är till stora delar även tillämpbar vid omhändertagandet av andra semiakvatiska däggdjur såsom bisam, mink och bäver. Synpunkter på tidigare utkast av denna handlingsplan har lämnats av Naturhistoriska Riksmuseet, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Katastrofhjälp Fåglar och Vilt samt Naturvårdsverkets Viltförvaltningsenheten. Rapporten är skriven av Mia Bisther, biologkonsult Brandt & Gröndahl AB på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Projektet har finansierats av Naturvårdsverket. Sammanfattning av handledning för hantering av oljeskadad utter: Kontakta berörda 1. Räddningsledaren för att få information om vilken typ av olja som läckt ut och även omfattningen av själva utsläppet. 2. Katastrofhjälp- Fåglar och Vilt (KFV; Jan-Åke Hillarp mobiltelefon: 0705-47 17 00) för att kalla in erfarna rehabiliterare och frivillig personal som snabbt kan påbörja sökandet efter kontaminerade uttrar. Samarbeta med Räddningstjänsten och regional Länsstyrelse! 3. Närmaste viltkunnig veterinär. 4. Naturvårdsverket (Viltförvaltningsenheten, telefon: 08-698 10 00) för att få behöriga tillstånd för att kunna handskas med uttrar längre än 48 timmar. 5. Närmsta djurpark eller viltstation för att förvarna och få information om möjligheter till eventuellt långvarig rehabilitering (se kontaktlista bilaga 2). 6. Informationsansvarige inom Räddningsledningen för att genom media få hjälp med att lokalisera ytterligare nedoljade djur. Hantering och uppföljning av oljeskadad utter 1. Svårt sjuka och kontaminerade uttrar kommer vanligtvis in under de första en till tre veckorna då koncentrationen av utsläppet är som högst. Uttrar som drabbats i mindre omfattning återfinns senare. 2. Uttrar som ska saneras bör så snabbt som möjligt transporteras till närmsta plats för rehabilitering. 3. Om honor tas in för rehabilitering, kontrollera om hon är lakterande. Kommer det mjölk ur spenarna finns det troligtvis ungar i närheten av fyndplatsen som inte kommer att överleva om de inte hittas och tas omhand snarast. 4. Så fort pälsen har återfått sin isolerande förmåga och uttern friskförklarats av veterinär ska uttern släppas. Detta bör ske i samråd med berörd länsstyrelse. Det är i första hand önskvärt att uttern släpps i anslutning till den plats där den hittades men om området fortfarande är mycket svårt kontaminerat måste ett annat område väljas. 5. Lägg upp en övergripande plan för en uppföljning i det kontaminerade området. Detta är viktigt för att bättre kunna övervaka de mer långsiktiga effekterna av utsläppet.

  • 340. Blank, Henrick
    Hotade arter i Jönköpings län 2004/05 - planering och genomförande av åtgärder2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen har länge arbetat med att bevara hotade arter på olika sätt. Med hotade arter menas arter som på kort eller lång sikt riskerar att dö ut. Arterna är således upptagna på den svenska rödlistan alternativt i EU:s fågel- eller art-/habitatdirektiv. Från och med 2004 genomförs en nationell storsatsning för att bevara hotade arter i Sverige. Detta innebär att Länsstyrelsens insatser för bevarande av arter kraftigt intensifieras. Satsningen går till stor del ut på att ta fram och genomföra åtgärdsprogram för de hotade arterna.Den här skriften syftar till att:informera om arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter i Jönköpings läninformera om generella arbetet med hotade arter på Länsstyrelsenför regionala och lokala aktörer fungera som underlag och inspiration för idéutveckling och genomförande av åtgärder som gynnar biologisk mångfald.Totalt berörs Jönköpings län av 56 åtgärdsprogram. Eftersom vissa åtgärdsprogram innefattar mer än en art finns i Jönköpings län cirka 75 arter som har eller kommer att få åtgärdsprogram.Åtgärderna som genomförs är av många olika slag och kan i många fall involvera kommuner, ideella föreningar med flera. Åtgärderna kan till exempel vara röjning av igenvuxen sandmark för att rädda sandödlan och dess livsmiljö, avsättande av skyddade områden för barbastell eller anpassning av hävd för att gynna exempelvis vissa dagfjärilar, rikkärr och trumgräshoppa.För vissa åtgärdsprogram har Länsstyrelsen ett nationellt ansvar. För Länsstyrelsen i Jönköpings län gäller detta bland annat utter, strandjordtunga (en svamp) och smal dammsnäcka. Strandjordtungan utgör tillsammans med vårsiklöjan arter som i Jönköpings län har minst halva sina kända globala bestånd!Totalt är drygt 530 rödlistade arter påträffade i Jönköpings län de senaste 35 åren. Bland rödlistade och regionalt hotade arter märks dessutom 52 arter som är listade i fågeldirektivet och Art- och habitatdirektivet. Dessa har vi alltså ett särskilt internationellt ansvar för vare sig de är rödlistade eller inte. Samtliga rödlistade arter och direktivsarter är därför aktuella att arbeta med i Jönköpings län för att säkra deras långsiktiga bevarande. Denna skrift behandlar dock i första hand arbetet med arterna som berörs av åtgärdsprogram.En viktig del i arbetet med hotade arter är att observationer av hotade arter rapporteras. Rapporterna ska skickas in till Länsstyrelsen i första hand, men kan också med fördel rapporteras via www.artportalen.se på Internet.I denna skrift redovosas genomförda och planerade åtgärder för 2004/2005. En presentation görs också av förekomsten av hotade arter och värdefulla miljöer uppdelat på länets kommuner. Arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter utgör en betydande del av miljömålsarbetet. I flera av de 15 miljömål som riksdagen antagit finns nämligen inskrivet att åtgärdsprogram för särskilt hotade arter ska finnas och ha påbörjats senast 2005/2006.

  • 341. Blank, Henrick
    Inventering av klockgentiana (Gentiana pneumonanthe) i Jönköpings län 20052006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Klockgentiana Gentiana pneumonanthe är fridlyst i hela landet och den är även upptagen på den svenska rödlistan i kategorin VU (sårbar). Den är en flerårig, låg ört med stora, blå blommor. Blomningstiden är från juli till september. I Jönköpings län förekommer klockgentianan i de sydvästliga kommunerna Sävsjö, Vaggeryd, Gnosjö, Gislaved och Värnamo.Klockgentiana växer på fuktig till våt mark som domineras av blåtåtel Molinia caerulea och pors Myrica gale. Den växer oftast utmed stränder av sjöar, vattendrag men även i fuktiga betes- eller slåttermarker. Arten gynnas av hävd och på stränder av störningar i form av iserosion och översvämning.I Jönköpings län ligger samtliga lokaler utom en i anslutning till sjöstränder. Undantaget är en betesmark i Henja, Gislaveds kommun.Enligt åtgärdsprogrammet för klockgentiana ska arten inventeras och ett antal lokaler ska ha en lämplig skötsel och tillräckligt skydd för att säkerställa att populationen av klockgentiana inte minskar. I Jönköpings län inventerades redan kända lokaler och ett antal nya strandsträckor vid framförallt sjöar och enstaka vattendrag. Ett antal stickprov gjordes även vid sjöar som klockgentiana dokumenterats från längre tillbaka i tiden samt närliggande sjöar.För varje sjö har en bedömning av klockgentianans bevarandestatus gjorts. Bedömningen följer en tregradig skala där 1 är bäst och 3 är sämst bevarandestatus. På de flesta lokalerna finns det enbart äldre plantor. Klockgentianan är långlivad och kan bli 30-40 år gammal. Vid tidpunkten för inventeringen var det främst Ettö-deltats naturreservat, Långasjön, Flaten och Furen som hyste plantor i olika stadier.Lokalerna vid Långasjön, Rolstorpasjön, Flaten, Hären, Algustorpasjön (Svartevik), Illersåasjön, Stumsjön, Vidöstern (ute på Tånnö), Furen, Bolmen (Liljenäs) hyser stabila populationer och växtplatserna är och kan säkert förbli bra om hävden fortsätter eller återkommer inom en snar framtid. Vissa av lokalerna vid sjöarna är betesmarker medan några av lokalerna saknar hävd i form av bete.Det största hotet mot klockgentianan är upphörd hävd i betesmarkerna samt igenväxning av stränderna. Lämpliga åtgärder för att motverka igenväxning kan vara ett anpassat betstryck i betesmarkerna samt bränning. Störningar i form av iserosion och översvämningar är inte tillräckligt för att hålla tillbaka pors och blåtåtel på stränderna. För att få bukt med igenväxningen krävs det manuell påverkan. Generellt bör träd och buskar hållas efter så de inte skuggar för mycket.

  • 342. Blank, Henrick
    Inventering av strimsporig hjorttryffel i Sverige: (Elaphomyces striatosporus).2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Strimsporig hjorttryffel hör till de underjordiska svamparna och bland dessa en av våra sällsyntare arter med ett fåtal kända förekomster från Medelpad i norr till ett område i trakterna av Gränna och Jönköping i söder. Förutom en tidigare känd lokal i Norge är arten inte funnen någon annanstans i världen och sålunda endemisk. I den nationella rödlistad är den klassad som EN (starkt hotad). Strimsporig hjorttryffel växer i lätt, sandblandad mulljord under hassel och tycks knuten till utmarkernas mycket gamla och i regel starkt uttunnade hasselbestånd. Den har misstänkts vara förbisedd och i förarbetet till åtgärdsprogrammet för arten har en inventering av dess förekomster utförts. I inventeringen ingick också försök att finna arten på nya lokaler.Undersökningen ägde rum under perioden 16 augusti-21 oktober 2005 och omfattade Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Hallands och Jönköpings län. För att optimera möjligheterna att hitta arten på nya lokaler valdes lämpliga områden ut. I Jönköpings län utnyttjades det skikt av Skogsstyrelsens nyckelbiotopinventering som visade områden med gammal hassel, i övriga län användes olika inventeringsrapporter och tips från mykologer och andra biologer med erfarenhet från respektive län. En sista gallring av potentiella lokaler gjordes i samband med fältbesöken där områden med ”felaktig” jordart, ogynnsamt läge i terrängen eller alltför unga hasselbestånd sorterades bort. Inventeringen gick till så att lämpliga ytor under grova hasselbuskar dissekerades ned till cirka tio centimeters djup. Ytor med tillskott av vatten från närliggande upphöjningar i terrängen som moränblock eller hällbranter eller ytor med ingen eller sparsam vegetation visade sig vara bättre tryffelmiljöer rent generellt. I Jönköpings län var många i övrigt lämpliga jordar helt genomgrävda av sorkar, vilket klart minskade möjligheterna till fynd. I många fall visade sig jordarten vara olämplig med för hög halt av lera eller för mycket sten och grus.Arten uppmärksammades i Sverige år 1982 då den återfanns på inte mindre än fem lokaler. Därefter finns inga officiella uppgifter på nya lokaler men antydningar har gjorts att den finns på ytterligare ett par ställen. Dessa lokaler kommer att offentliggöras i samband med en framtida presentation av släktet Elaphomyces. Av de fem kända lokalerna från 1982 gjordes återfynd i Järfälla (Stockholms län), Haurida och Näs (båda Jönköpings län). En lokal i Lekeryd (Jönköpings län) var starkt förändrad och inget återfynd gjordes under den hassel där arten tidigare fanns. Lokalen i Medelpad inventerades inte men arten är ej sedd där sedan 1982. Antalet fruktkroppar på varje lokal var få, 1 - 10 syckt., men antalet varierar mellan åren beroende på nederbörd. Inventeringsåret 2005 räknas som ett mycket torrt år och antalet fruktkroppar är säkert i underkant jämfört med normala, mer regnrika höstar. Under inventeringen noterades samtliga tryfflar och tryffelliknande svampar, vilka redovisas under respektive område. Den vanligaste arten var utan tvekan marmorerad hjorttryffel medan andra arter får betraktas som mer eller mindre sällsynta.Inventeringen visade att strimsporig hjorttryffel växer i områden där markfloran är högst ordinär med lågörter och blåbärsris i fältskiktet. Sådana biotoper är i vissa trakter inte ovanliga. Där finns då hopp om att kunna hitta arten på ytterligare lokaler men kräver i gengäld ett aktivt sökande i granblandskogar eller triviallövskogar i högre terräng där det finns spridda, grova hasselbuketter och där jorden är blygrå - nästan svart med ett mer eller mindre stort inslag av sand. För att långsiktigt bevara arten finns ett åtgärdsprogram, som under 2006 är ute på remiss. Detta program kommer så småningom att kunna hämtas på Naturvårdsverkets webbplats.

  • 343.
    Blank, Henrick
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Kvalitetssäkring av data i Artportalen2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att beskriva kvalitetssäkringen av fynddata i Artportalen samt

    att utifrån denna beskrivning komma med förslag som kan bidra till att utveckla kvalitetssäkringen

    sin medverkan i Artportalsrådet som leds av ArtDatabanken.

    i den nya Artportalen där alla rapportsystem samlas i en databas.

    Med kvalitetssäkring av fynd i Artportalen avses i denna rapport en granskning av ett fynds

    tillförlitlighet, som leder till en kvalitetsmärkning av fyndet från vilken det framgår att fyndet

    är granskat. Av kvalitetsmärkningen ska det framgå hur tillförlitligt fyndet bedöms vara.

    För länsstyrelserna, som är betydande användare av Artportalen (både för lagring av fynddata

    och för användare av fynddata i olika naturvårdssammanhang) är det viktigt att vara

    medvetna om hur kvalitetssäkringen är organiserad och hur den utförs. Länsstyrelsen har

    även ett eget formellt kvalitetssäkringsansvar innan leverans av fynddata från bland annat

    miljöövervakningen till datavärden ArtDatabanken. Idag kan dock inte länsstyrelserna i

    Artportalen tydligt och enkelt markera att levererade fynddata är kvalitetssäkrade. En sådan

    möjlighet vore önskvärd.

    Rapporten inleds med en teoretisk bakgrund till hur kvalitetssäkringen fungerar i Artportalen,

    med en redovisning av grundläggande begrepp och med ett resonemang om begreppet

    kvalitet i detta sammanhang. Därefter följer en beskrivning av hur Naturvårdsverket ser på

    kvalitetsgranskning i Artportalen, framförallt kopplat till datavärdskapet för miljöövervakningsdata.

    Andra delen av rapporten redovisar hur kvalitetssäkringen i Artportalen utförs i praktiken,

    med tyngdpunkt på kvalitetssäkringen av fågelfynd i Svalan. Redovisningen visar bland annat

    vem/vilka som utför granskningen, varför fynden granskas, hur omfattande granskningen

    är och hur det framgår att ett fynd är kvalitetssäkrat. Det ges även en kort bild av

    hur kvalitetssäkringen i Artsobservasjoner är organiserad i Norge.

    I den avslutande diskussionsdelen redovisas ett antal brister och förbättringsförslag på hur

    kvalitetssäkringen i Artportalen kan utvecklas framöver, både teknisk och organisatoriskt.

    Länsstyrelsen bör vara en aktiv och konstruktiv aktör i denna process, framför allt genom

  • 344. Blank, Henrick
    Miljöövervakning av häckande fågelarter i Jönköpings län 2002-20072008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Flera av de miljömål som riksdagen antagit syftar bland annat till att bevara den biologiska mångfalden och därmed indirekt behålla den ekologiska balansen som vårt samhälle är beroende av. I miljömålsarbetet använder man indikatorer för att kunna följa upp hur miljömålen uppnås. De idag mest utvecklade indikatorerna för uppföljning av biologisk mångfald baseras på svensk fågeltaxerings standardrutter. Dessa rutter inventeras främst av ideella fågelkunniga människor och inventeringarna ingår även i Länsstyrelsens miljöövervakning sedan 2002. Miljöövervakningen har således nu pågått i sex år, vilket är en kort tid för att upptäcka eventuella trender. Det är ändå tillräckligt lång tid för att göra en initial analys av de inventeringar som gjorts 2002-2007, men det är för tidigt att dra säkra slutsatser. Analysen fokuserar på uppföljningen av miljömålen Levande skogar och Ett rikt odlingslandskap. Dessutom studeras länets två landskapsfåglar, taltrasten och tranan, på lite närmare håll.Sammantaget visar indikatorerna för miljömålet Levande skogar på ganska små förändringar under den senaste sexårsperioden, både på länsnivån, östra Götalandsnivå (Jönköpings, Gotlands, Östergötlands, Kronobergs och Kalmar län) och nationell nivå. Det enda tecknet på att situationen för den biologiska mångfalden förbättrats i skogen, återfinns för arterna utvalda att representera mångfald inom gammal skog. I övrigt finns inte många positiva tecken vare sig inom länet eller sett över större områden, såvida inte det goda året 2007 visar på en inledande positiv trend.För den analyserade perioden uppvisar alla tre indikatorerna för Ett rikt odlingslandskap en svag nedgång under större delen av perioden, men 2007 vänder liksom för skogen, flera kurvor uppåt. Motsvarande siffror för östra Götaland och hela landet pekar i samma riktning. Det ser dock inte ut som det, bortsett från 2007, går i en positiv riktning och sammantaget ser det ut att gå aningen sämre i Jönköpings län än i hela östra Götaland och i Sverige som helhet. För landskapsfåglarna ser det dock ut att gå tämligen bra. Tranan verkar öka, medan taltrasten ligger på stabil nivå.Utöver standardrutterna pågår en uppsjö av fågelövervakning i Jönköpings län. Allt är beroende av ideella insatser, men vissa saker bekostas delvis av Länsstyrelsen och ingår tillsammans med standardrutterna i Länsstyrelsens miljöövervakningsprogram. Exempel på sådan miljöövervakning är räkning av spelflygande örnar, uppföljning av skogshöns samt fågelrapportering. Den sistnämnda bygger i första hand på rapporter av rödlistade arter från Artportalen. Rapporterna används sedan de kvalitetsgranskats (av Regionala raritetskommitten) till exempel som planeringsunderlag vid exploateringar och skötsel av naturreservat samt för att hålla koll på förekomster av rödlistade och regionalt sällsynta svenska häckfågelarter. Fågelrapporteringen har tillsammans med inventeringen av spelflygnade örn exempelvis visat på den goda nyheten att 2007 blev ett historiskt bra år för häckande rovfåglar i Jönköpings län. För första gången dokumenteras säkert att havsörn och kungsörn häckar samma år i länet! Det går dock inte bra för alla arter och av länets uppskattningsvis 188 regelbundet häckande arter de senaste 100 åren har 11 stycken dött ut, till exempel pilgrimsfalk och dubbelbecksin. Andra arter har däremot samtidigt kommit till. Bara under perioden 2002-2007 etablerade sig råkan och gulhämplingen gjorde premiärentré som häckande art i länet.Standardrutterna är en mycket viktig beståndsdel av miljöövervakning och miljömålsuppföljning i Sverige och Jönköpings län idag och kommer sannolikt att bli ännu viktigare framöver. Detta understryks av att Naturvårdsverket satsar särskilt hårt på standardrutterna samtidigt som nya indikatorer för miljömålen Myllrande våtmarker, Ett rikt växt och djurliv samt Levande sjöar och vattendrag utvecklas 2008.

  • 345. Blank, Henrick
    Nationellt miljögiftsseminarium: 12-13 juni, 2002 Nässjö2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under ett antal år har miljöövervakningen haft seminarier med olika teman i olika delar av landet. Ett syfte har varit att sprida information om vad miljöövervakningen håller på med och vilka resultat som tas fram. I rapporten ges en sammanfattning på seminariet som dag ett behandlade miljögifter i miljön och dag två miljögifter och hälsa.

  • 346.
    Blank, Henrick
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Nationellt miljögiftsseminarium: 12-13 juni, 2002 Nässjö2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det är viktigt att sprida information om miljötillståndet och hur det påverkas på olika sätt. Det här görs också på många sätt, t.ex. via seminarier, rapporter, artiklar. Under ett antal år har miljöövervakningen haft seminarier med olika teman i olika delar av landet. Temat har varierat något mellan åren. Ett syfte har varit att sprida information om vad miljöövervakningen håller på med och vilka resultat som tas fram. I år hålls alltså seminariet i Nässjö i samverkan mellan Länsstyrelsen i Jönköpings län och Miljöövervakningsenheten vid Naturvårdsverket.

  • 347. Blank, Henrick
    Test av fältmanual för uppföljning och basinventering i habitat 7140: öppna svagt vävda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under sommaren 2005 har uppföljningsmanualen för Natura 2000-habitatet 7140 ”Öppna, svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn” testats. Fyra områden har besökts i den kontinentala regionen, fyra i den boreala och två i den så kallade ”Svarta bananen”. Svarta bananen kallas det område i sydvästra Sverige som är allra mest utsatt för luftburna föroreningar.Uppföljningen i habitatet 7140 har inte fungerat lika bra som motsvarande uppföljning på högmossar. Orsaken är främst att 7140-naturtypen är mer variabel än högmossarna och det är därför svårare att få fram en metodik som fungerar bra i samtliga de typer av myrmark som ingår i naturtypen. Det är ännu inte klart än hur samordningen med andra typer av uppföljning (NILS, fjärranalys) ska ske. Men bedömningen görs att den nuvarande fältmetodiken - tillsammans med de i rapporten föreslagna förändringar - har goda förutsättningar att följa upp bevarandestatusen i naturtypen förutsatt att tillräckligt många områden följs upp.Fältmanualen är i sin nuvarande version ännu lite otydlig i sina formuleringar på några ställen. Eftersom habitatet omfattar många olika vegetationstyper, har det delats in i tre undergrupper när det gäller uppföljningen av de typiska arter. Det finns en artlista för svagt välvda mossar, en för fattiga kärr och gungflyn och en för intermediära kärr och gungflyn. När det gäller de öppna, svagt välvda mossarna samt fattigkärren har ett tillräckligt stort antal objekt besökts för att man ska kunna göra en bedömning av vilka typiska arter som är lämpliga. När det gäller de intermediära kärren är underlaget inte tillräckligt stort för att på ett tillfredställande sätt klargöra vilka typiska arter som fungerar. Vegetationen i öppna högörtssumpkärr har inte kunnat passas in i någon av de nuvarande undergrupperna. I rapporten behandlas resultaten från dessa kärr vid sidan av övriga.I undergrupperna fattiga och intermediära kärr och gungflyn görs bedömningen att en van inventerare som arbetar ensam inte har möjlighet att hinna etablera och följa upp tre provcirkelytor (= ett objekt) under en normal arbetsdag. I undergruppen svagt välvda mossar är det däremot möjligt. Om man istället arbetar två och två hinner man tre provcirkelytor per dag. Den totala uppföljningstiden beräknas öka med (minst) 25 % per provcirkelyta om två personer jobbar tillsammans i fält. Det är dock att rekommendera ändå i de flesta fall på grund av säkerhetsaspekten.I rapporten summeras några viktiga aspekter gällande möjligheten att kunna utläsa gynnsam bevarandestatus eller icke-gynnsam bevarandestatus i en naturtyp i ett område eller i en biogeografisk region.

  • 348. Blank, Henrick
    et al.
    Andersson, Linda
    Jacobson, Conny
    Tjädern i Jönköpings län: beståndstrender och pilottest för att med satellitbild identifiera gynnsamma marker för tjädern2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tjädern är något av en symbolart för de vida barrskogarna. Dessvärre har den minskat mycket på senare år och ett av syftena med denna studie var att utreda utvecklingen för tjäderpopulationen i Jönköpings län.Det andra syftet var att undersöka om det är möjligt att urskilja tjädergynnsamma marker med hjälp av satellitbilder. Satellitbilders kapacitet har ökat drastiskt på senare och i denna studie når man en upplösning på 25 meter.Inventeringen av lekande tjäder som gjordes 2003 i Jönköpings län visar att tjädern med cirka 70 % de senaste 30 åren. Det är emellertid troligen en överskattning eftersom lekplatser kan ha flyttats och lekbeteendet förändrats. Dessutom var vädret ogynnsamt under inventeringarna. Minskningen av tjäder antas i första hand bero på mänskliga miljöförändringar, men det är oklart hur mycket en ökande räv- och vildsvinsstam samt storskaliga förändringar påverkar tjäderbeståndet.Enligt preliminära beräkningar behövs det mellan 75 och 475 kvadratkilometer tjädergynnsamt habitat för att långsiktigt hålla en tjäderpopulation. Det innebär att det krävs mer yta än vad som ryms inom skyddade områden och tjädern är således beroende av generell hänsyn i skogsbruket för att kunna överleva.Vid analys av lekplatserna och deras omgivningar framkom att sumpskog är den viktigaste miljön för tjäder i Jönköpings län. Få andra markklasser visade på tydliga samband mellan antalet lekande tuppar och mängden areal av en viss markklass. Det visade sig emellertid att lekplatser med fler än 3 tuppar hade betydligt mer av de teoretiskt gynnsamma markklasserna i sin omgivning än vad övriga lekplatser hade och tydliga tendenser till brytpunkter för olika markklasser framkom. Den fjärranalys som använts i denna studie verkar därför kunna fungera för att sortera ut områden som är potentiellt tjädergynnsamma i södra Sverige. Med tanke på att man här inte kunnat skilja på 60-årig skog och äldre skog har barrskogskvaliteten ej kunnat bedömas tillfredsställande och det är därför önskvärt att förbättra detta i framtida studier.Med de nya kNN-data (satellitdata) och kommande satellitdata är förutsättningarna att via satellitbilder identifiera tjädergynnsamma områden goda och dessutom under ständig förbättring. Vidare analys av satellitdata (inklusive kNN-data) skulle sannolikt leda till identifikation av tjädergynnsamma områden med ännu bättre precision. Tjädergynnsamma områden skulle i så fall kunna fungera som underlag för ökad hänsyn i skogsbruket och för områdesskydd. Kanske kan tjäderns behov som numera är så väl kartlagda fungera som ett av flera underlag för till exempel gröna skogsbruksplaner, certifiering och kanske kan också tjädern fungera som symbolart för den långsiktigt hållbara skogen.

  • 349. Blank, Henrick
    et al.
    de Jong, Johnny
    Lind, Bob
    Fladdermusfaunan i Jönköpings län2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Jönköpings län har fladdermöss inventerats vintertid på fyra platser. Inventeringarna började redan i början av 1980-talet. De ökade krav på att kartlägga och bevara fladdermöss som ställdes på Sverige i och med att man undertecknade det europeiska fladdermusavtalet och gick med i EU innebar emellertid att fladdermössens sommartillhåll behövde kartläggas. Dessa krav i kombination med att nya tekniska hjälpmedel fanns tillgängliga gjorde att ystematiska inventeringar kom igång i Jönköpings län 1999. Inventeringar på 204 lokaler har nu genomförts och gjort Jönköpings län till ett av de mest välinventerade områdena i Europa vad gäller fladdermössens sommartillhåll. Det har också inneburit att det nu är dags att göra en vrapportering av de första 10 årens systematiska inventeringsarbete samt att beskriva länsstyrelsens arbete med fladdermöss. Syftet med denna rapport är att: • sammanställa och presentera resultat från fladdermusinventeringarna • utgöra informationsunderlag om fladdermöss vid kontakt med allmänheten • ta fram förslag på miljöövervakningsprogram för fladdermöss • presentera preliminära riktlinjer för det framtida fladdermusarbetet i länet Informationsunderlaget som denna rapport utgör består dels i allmän orientering om fladdermöss samt hur man ska bete sig om man har problem med fladdermöss i sitt hus eller hittar en död fladdermus. Den metodik som använts vid sommarinventeringarna kallas för artkartering. Det innebär i korthet att man till fots aktivt söker igenom biotoper där man förväntar sig många arter eller speciella arter med hjälp av en ultraljudsdetektor som gör att man kan höra fladdermössens artspecifika ekopejlingsläten som de kontinuerligt stöter ut när de flyger. Observerade fladdermöss artbestäms och räknas. Övervintringsplatser har sökts igenom och alla fladdermöss man sett räknats och bestämts till art så långt det varit möjligt. Inventeringarna har till stor del riktat in sig på att hitta sällsynta arter, i synnerhet den globalt hotade barbastellen. Barbastellen har hittats på sammanlagt 19 nya platser, varav 8 stycken i ett tidigare okänt förekomstområde i Värnamo kommun. Andra sällsynta arter som hittats är dammfladdermus, pipistrell, fransfladdermus och trollfladdermus. Vanligaste arterna vid sommarinventeringarna var nordisk fladdermus, mustasch-/Brandts fladdermus (har ej skiljts på vid artbestämning) och dvärgfladdermus. Vid vinterinventeringarna har långörad fladdermus och vattenfladdermus varit de vanligaste, medan fransfladdermus (och troligen mustaschfladdermus) varit den enda rödlistade arten som hittats. Totalt har 13 av de 18 i Sverige påträffade fladdermusarterna hittats i Jönköpings län. I rapporten beskrivs de arter som påträffats i Jönköpings län och information om bland annat nationell utbredning, förekomst i länet och utseende presenteras. År 2005 påbörjade Länsstyrelsen miljöövervakning av fladdermöss för att se hur deras bestånd utvecklas över tiden. Dock har det saknats ett komplett övervakningsprogram, varför ett förslag på ett sådant presenteras i föreliggande rapport. Förslaget består totalt av 48 lokaler som är lämpliga att ingå i ett övervakningsprogram och inventeras ungefär vart fjärde år. Lokalerna är bland annat utvalda så att de ska fånga upp alla länets hotade arter och täcka in så stor del av länet som möjligt. Utformningen av programmet bestäms definitivt under våren 2009. Förutom fortsatt miljöövervakning planeras fladdermusarbetet framöver att innehålla flera olika delar som bland annat fortsatt kartläggning av hotade arter, rådgivning om vad man gör om man hittar fladdermöss eller har problem med dem, genomförande av laddermusguidningar samt skydd och restaurering av fladdermössens livsmiljöer. Detta arbete kommer avseende barbastellen att delvis bedrivas inom ramarna för åtgärdsprogramsarbetet för hotade arter.

  • 350.
    Blank, Henrick
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Gustafsson, Marielle
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Gemensamt delprogram för fladdermöss: Uppföljning av fladdermusfaunan i Sverige2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med det gemensamma delprogrammet för uppföljning av fladdermusfaunan i Sverige är att på ett samordnat och effektivt sätt: - Följa upp hur utbredning av olika arters populationer förändras. - Följa upp trender på ändringar av olika arters populationsstorlekar. 

    Övervakning och uppföljning av fladdermusarter i Sverige görs huvudsakligen inom tre olika verksamheter, vilka samordnas inom det gemensamma delprogrammet. Dessa verksamheter är regional miljöövervakning av länsstyrelserna, biogeografisk uppföljning och områdesvis uppföljning (uppföljning av barbastell är obligatorisk). 

    Det gemensamma delprogrammet innefattar övervakning/uppföljning i totalt 12 län fördelade på drygt 100 lokaler med dagens utformning. Tre län driver delprogram inom den regionala miljöövervakningen, medan nio stycken berörs av den biogeografiska uppföljnigen och sju län av den områdesvisa uppföljningen. Uppföljningsintervallet varierar mellan ett och sex år beroende på verksamhet. Sammantaget kommer i genomsnitt cirka 50 lokaler att inventeras varje år. 

    De metoder som ska användas är de av Naturvårdsverket fastställda undersökningstyperna Artkartering av fladdermöss, Övervintrande fladdermöss och Linjetaxering av fladdermöss, varav den första används på majoriteten av lokalerna. Artdatabanken genom Artportalen är datavärd för data som samlas in enligt de undersökningstyper som här är relevanta. Dock saknas anpassad inmatningsrutin, men utveckling pågår. Länsstyrelserna har ansvar att data för respektive län lagras i Artportalen. Sammantaget finansieras det gemensamma delprogrammet med uppskattningsvis 450 000-530 000 kr per år, exklusive utvärderingskostnader vart tredje år. Delprogrammet utvärderas löpande under de inledande åren, med fördjupade utvärderingar år 2016 och år 2019. 

    Resultaten från det gemensamma delprogrammet används i flera olika sammanhang: - Naturvårdsverkets rapportering enligt habitatdirektivet - Rödlistningen av fladdermöss i Sverige (Artdatabanken, SLU) - Underlag vid tillståndsprövningar (till exempel vindkraft) - Olika projekt kan använda dessa data och producera rapporter, till exempel forskarrapporter - Miljömålsuppföljning 

    Nyhetsbrev publiceras på samordnande länsstyrelses hemsida (Länsstyrelsen i Jönköpings län) och på en särskild sida för det gemensamma delprogrammet. Nyhetsbrev med lägesrapport skickas ut två gånger per år. Årlig rapport, som publiceras på utförarens på samordnarens hemsida. Fördjupad rapport med analyser av förändringar, effekter av utveckling etc. planeras vart tredje år.

45678910 301 - 350 av 5651
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf