Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Endre søk
Begrens søket
4567 301 - 343 of 343
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Sobek, Anna
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Wiberg, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Sundiqvist, Kristina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Cornelissen, Gerard
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Jonsson, Per
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Dioxiner i Bottenhavet och Bottenviken - pågående utsläpp eller historiska synder2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med det här projektet var att undersöka vilka källor som är viktiga för dagens

    dioxinbelastning i sediment i kustnära områden i Bottenhavet och Bottenviken.

    Dioxinkoncentrationer i åtta daterade sedimentkärnor från fjärdar med olika typer av historisk

    och pågående verksamhet i närområdet analyserades. Dessutom gjordes en

    källfördelningsanalys för att tydliggöra bidraget av olika källor och hur det har förändrats över

    tid. Dioxinkoncentrationer i bottenvatten och sedimentens porvatten har också undersökts för

    att få en bild av om sedimenten idag läcker dioxiner till vattenkolonnen, eller om sedimenten

    fungerar som en sänka och tar upp dioxiner från överliggande vatten. Resultaten visade

    generellt på en mycket tydlig minskning i totalkoncentrationer av dioxiner i de undersökta

    sedimentkärnorna. Vid de flesta lokalerna var koncentrationerna som högst under 1960-tal till

    1980-tal och har sedan dess minskat drastiskt fram till idag, med en genomsnittlig minskning

    på 73 % från toppnivåerna. Det är därmed tydligt att tidigare åtgärder som förbud mot

    pentaklorfenol och bättre reningsprocesser inom industrin har resulterat i en tydlig minskning

    av dioxinutsläpp till havsmiljön. Den här studien visar vidare att samtliga av de undersökta

    kustnära sedimenten läcker ut dioxiner till överliggande vatten. Samtidigt binder dioxinerna

    mycket starkt till det organiska materialet i sedimenten, och det är därmed en mycket liten

    andel av den totala mängden dioxiner i sedimenten som är tillgängliga för läckage till vatten

    och upptag i biota. Genom en källfördelningsanalys där man studerar den relativa

    förekomsten av olika dioxinkongener och kopplar det till en viss typ av källa, kunde tydliga

    kopplingar göras till tidigare och pågående verksamheter vid de flesta lokalerna. Exempel på

    historiska källor som det fanns tydliga spår av är klorfenolanvändning, som har haft en

    mycket stor inverkan på flera platser och en påverkan kan fortfarande ses även i ytliga

    sediment. Till skillnad från klorfenolanvändningen visade sig klorgasblekning ha låg

    påverkan på de studerade sedimenten. På några platser pekar källfördelningsanalysen på

    relativt oförändrade förhållanden även efter topphalterna. Baserat på den här studien kan

    pågående emissioner därmed inte uteslutas, men det är också mycket troligt att resuspension

    har orsakat en långsam återhämtning av sedimenten på de aktuella platserna. Analyser av

    utsjösediment visar att för Östersjön som helhet, är det atmosfäriskt relaterade källor inklusive

    olika typer av förbränning och högtemperaturprocesser (t.ex. metallindustri) som dominerar

    dagens emissioner.

  • 302.
    Sonesten, Lars
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Beräkningar av belastningen på havet från landområden: Genomgång av dagens beräkningar och jämförelser med recipientkontrolldata och PLC5-data, samt förslag till förbättringar2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Övervakning av olika ämnens förekomst i våra sjöar och vattendrag sker fortlö-pande inom den nationella miljöövervakningen, samt genom undersökningar av mer regional och lokal karaktär. Resultaten från den nationella miljöövervakningen av våra större vattendrag används, tillsammans med uppgifter på punktkällor med direktutsläpp till havet, till att beräkna belastningen på havet för olika ämnen. Be-räkningarna används nationellt för bland annat uppföljningen av olika miljömål och internationellt genom rapporteringar till olika internationella organ.

    Basen för de nationella belastningsberäkningarna är det s.k. flodmynningsnätet som är ett stationsnät för vattenkemisk övervakning i mynningarna till havet av våra största vattendrag. Övervakningen växte fram under 1960– och 1970–talen framförallt för att beräkna belastningen av olika eutrofierande ämnen. Nätet täcker ca 82% av Sveriges landyta och omfattar det mesta av det avrinnande vattnet (ca 85-90%). Täckningsgraden är således inte fullständig, utan det finns vissa kustnära områden, som saknar kontinuerlig nationell övervakning. I dagsläget uppskattas belastningen från dessa oövervakade områden1 med hjälp av belastningen från de övervakade områdena.

    1 Benämns här som oövervakade områden även om det kan finnas regional och/eller lokal övervakning i vissa områden.

    2 PLC (Pollution Load Compilation) är de modellerade källfördelnings- och belastningsberäkningar som rapporteras till HELCOM vart sjätte är. PLC5 var den femte rapporteringen som gäller för belastningen 2006.

    Tidigare arbeten med att gå igenom belastningsberäkningarna har omfattat att do-kumentera de områden som övervakas inom den nationella övervakningen och de områden för vilka sådan övervakning saknas och belastningen därför måste upp-skattas (Sonesten m.fl. 2006). För de oövervakade områdena har även jämförelser med andra belastningsberäkningar utförts. I första hand har jämförelser gjorts med olika regionala och lokala övervakningsprogram. Dessa jämförelser har även kom-pletterats med modellerad belastning från PLC5-data2. Samtliga arbeten har kon-centrerats på näringsämnen främst på grund av bristen på jämförelsedata för t ex organiskt material och metaller.

    Vid jämförelser mellan de nationella beräkningarna och de arealspecifika belast-ningarna framtagna ur underlaget till PLC5-rapporteringen, samt mellan detta un-derlag och recipientkontrolldata finns det i vissa fall stora skillnader. Orsakerna till dessa skillnader är inte helt klarlagda utan bör undersökas vidare. Flodmynnings-data användes vid framtagandet av PLC5-underlaget i regel till att validera mo-dellsimuleringarna. PLC5-analysen visar att den arealspecifika belastningen varie-rar relativt mycket även mellan områden inom samma region som till synes har likartad markanvändning. Bland annat kan några procents ökning i jordbruksmark få ett relativt stort genomslag på grund av högre läckagehalter jämfört med skog. 7

    De största förbättringspotentialerna förefaller finnas utefter delar av Östersjökusten och Skagerrak, där det i vissa fall förefaller vara stora skillnader mellan uppskatt-ningarna av de oövervakade områdena. I dessa fall är det motiverat att se över beräkningsrutinerna och antingen förändra själva beräkningssättet (t ex genom en områdesspecifik faktor) eller beräkningsunderlaget, eller genom att kontinuerligt komplettera belastningsberäkningarna med "nya" regionala underlag.

    En känslighetsanalys av effekterna av osäkerheten i uppskattningarna av när-saltsbelastningen från de oövervakade områdena visar att de största procentuella effekterna ligger på Öresund och Skagerrak, där belastningen från de oövervakade områdena är störst i förhållande till den totala belastningen. Om man däremot ser till de faktiska mängderna av närsalter så är belastningsmängderna från de oöver-vakade områdena störst för Egentliga Östersjön och Kattegatt, vilket således har störst inverkan på osäkerheten för de totala belastningsuppskattningarna av kväve och fosfor på havet och därigenom först och främst borde vara föremål för ett ut-vecklingsarbete.

    Belastningsberäkningarnas kvalitet skulle kunna ökas genom att öka provtagnings-frekvensen, men detta skulle sannolikt bli mycket dyrbart och det finns mer kost-nadseffektiva lösningar för att utveckla uppskattningarna. Likaså bedöms det som svårt att införa automatiska flödesproportionerliga provtagare framförallt i områden där isproblem är vanliga.

    För att utveckla belastningsberäkningarna vidare ges följande kostnadseffektiva förslag med två olika ambitionsnivåer:

    1) I samband med att datavärdskapet för sjöar och vattendrag byggs om från grunden föreslås att samtliga sju nationella trendvattendragsstation-er 3 som ligger kustnära inkluderas i belastningsberäkningarna.

    2) För de områden som tidigare pekats ut som känsliga områden där be-lastningsuppskattningarna behöver utvecklas görs en översyn med hjälp av underlag från det samordnade delprojekt som styrs av Länsstyrelsen i Östergötland (Årnfelt 2010). Urvalet av objekt som kan inkluderas dis-kuteras med respektive länsstyrelse för att få en uppfattning om mätstat-ionernas stabilitet över tiden.

    3 Trendvattendragen är ett nationellt delprogram inom Naturvårdsverkets sötvattensprogram. Delpro-grammet syftar till att beskriva tillstånd och storskaliga förändringar i vattenmiljön. För mer information se: http://www.slu.se/vatten-miljo/trendvattendrag

    Mer konkret skulle dessa förslag koncentreras på att förbättra dataunderlaget för beräkningarna av belastningen på främst Egentliga Östersjön och Skagerrak, vilket är de områden som pekas ut som viktiga för det fortsatta utvecklingsarbetet. Därut-över kan organiskt material med fördel ingå tillsammans med näringsämnena i en eventuell utveckling av belastningsberäkningarna om dessa skall kompletteras med data av mer regional och lokal karaktär.

    3 Trendvattendragen är ett nationellt delprogram inom Naturvårdsverkets sötvattensprogram. Delpro-grammet syftar till att beskriva tillstånd och storskaliga förändringar i vattenmiljön. För mer information se: http://www.slu.se/vatten-miljo/trendvattendrag

  • 303.
    Sonesten, Lars
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kväve och fosfor till Vänern och Västerhavet: Transporter, retention och åtgärdsscenarier inom Göta älvs avrinningsområde2004Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 304.
    Sonesten, Lars
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Metaller i akvatisk biota2003Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 305.
    Sonesten, Lars
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Brånvall, Gunnar
    SCB.
    Karlsson, Bert
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Förbättrade belastningsberäkningar till de internationella rapporteringarna EUROWATERNET-MARINE data, OSPAR RID och PLC ANNUAL: Genomgång av dagens beräkningar och förslag till förbättringar av närsaltsbelastningen2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Övervakning av olika ämnens förekomst i våra sjöar och vattendrag sker fortlöpande inom den nationella miljöövervakningen och genom undersökningar av mer regional karaktär. Resultaten från främst den nationella miljöövervakningen av våra större vattendrag används tillsammans med uppgifter på punktutsläpp till att beräkna belastningen på havet för olika ämnen. Belastningsuppskattningarna används sedan nationellt för bland annat uppföljningen av olika miljömål, men även internationellt genom rapporteringar till olika internationella organ. Dessa använder sedan i sin tur underlaget till mer storskaliga sammanställningar och analyser.

    Vid belastningsberäkningar är det viktigt att dessa utförs på ett sådant sätt att kvaliteten på de erhållna resultaten blir så god som möjligt. Det är också viktigt att beräkningarna utförs på ett så konsistent sätt som möjligt för att belastningsuppgifterna skall vara jämförbara över tiden. Syftet med föreliggande arbete är att se över beräkningsrutinerna för belastningen från både övervakade och oövervakade områden, vilket inkluderar att se över underlaget för vattenföring och att undersöka om hänsyn måste tas till fler av främst stora punktutsläpp. Endast närsaltsbelastningen behandlas i detta arbete, vilket dels beror på att övriga ämnen ingår i varierande grad i de olika internationella rapporteringarna, dels på att kvaliteten och kunskapen om belastningen av övriga ämnen är mindre känd. Detta gäller speciellt belastningen från olika typer av punktkällor som inte alltid har rapporteringskrav på alla ämnen som efterfrågas.

    En viktig fråga vid övervakning av vattendrag är att såväl provtagningsplatserna som vattenföringsstationerna i de olika vattensystemen skall uppskatta belastningen så bra som möjligt. Detta innebär att så långt det är möjligt skall båda typerna av mätstationer ligga så nära mynningen som möjligt. I det svenska nationella flodvattennätet täcks i de flesta fall 90-100 % av den totala ytan, men i undantagsfall täcker mätstationerna endast en mindre del. I de flesta fall uppskattas den totala belastningen från respektive vattensystem genom en arealspecifik uppräkning av den uppmätta belastningen. I några fall, då den oövervakade delen av övervakade vattensystem har markant annan markanvändning, används istället den arealspecifika belastningen från ett eller flera närliggande och likartade vattensystem. Förfarandet anses på ett förhållandevis enkelt sätt ge en god bild av närsaltsbelastningen. Alternativa tillvägagångssätt vore att antingen utöka övervakningen, flytta vissa mätstationer eller att använda kompletterande uppskattningar från t ex olika regionala SRK-program.

    Belastningen från oövervakade kustområden uppskattas utifrån den kunskap som finns om belastningen från närliggande och snarlika områden med övervakning. I dessa fall appliceras den arealspecifika belastningen från dessa områden på de oövervakade områdena genom en multiplicering med områdets area. En arealviktning sker dock, vilket innebär att större övervakade objekt får ett större genomslag vid uppskattningarna av belastningen från oövervakade områden. Beräkningsförfarandet innebär att ingen hänsyn tas till det oövervakade områdets vattenföring, vilket ställer krav på att även den specifika avrinningen måste vara jämförbar mellan det oövervakade och det övervakade området. Den stora fördelen med detta förfarande är att vattenföringsuppgifter inte krävs för alla områden, vilka kan vara svåra att få fram för många små kustområden. För de oövervakade områdena, liksom för övervakade områden, ingår i dag endast större kustnära punktkällor i de årliga uppskattningarna av belastningen på havet. En potentiellt viktig del i att kunna förbättra belastningsberäkningarna för båda typerna av områden är således att om möjligt ta med fler punktutsläpp som ligger kustnära. Ett problem i detta sammanhang är dock att den retention som sker i sjöar och vattendrag får en allt större roll ju längre en förorening transporteras innan den når havet, vilket speciellt gäller om den måste passera en större sjö där retentionen kan ha en mycket stor roll för hur mycket som transporteras vidare genom systemet. För att kunna ta sådan hänsyn måste uppgifter på retentionen i olika områden tas fram.

    För att kunna öka kvaliteten på uppskattningen av den totala belastningen på havet har fyra viktiga delar i belastningsberäkningarna identifierats:

    • Inkludera fler kustnära punktutsläpp

    • Förtätad provtagningsfrekvens (stora och/eller mindre vattensystem)

    • Utöka provtagningsnätet till att omfatta fler av de mindre vattensystemen

    • Förbättra uppskattningarna för de oövervakade områdena genom att inkludera

    regional miljöövervakning typ SRK-data1.

    Beträffande möjligheterna att kunna inkludera fler punktkällor i belastningsberäkningarnaförläggs detta arbete med fördel till efter det att PLC5-rapporteringen har färdigställts och retentionsberäkningar för både kväve och fosfor finns tillgängliga.

    Förslaget att utöka den nationella miljöövervakningen kan sannolikt inte uppfyllas inom överskådlig tid då detta skulle kräva betydligt större resurser. De två sista förslagen är snarlika och går ut på att kunna använda ett bättre underlag för fler områden. Ett sätt att lösa detta på vore att i större utsträckning inkludera data från regionala undersökningar, som t ex olika typer av recipientkontroll. En nackdel med att inkludera denna typ av undersökningsmaterial är att dessa kan vara mindre konsistenta över tiden jämfört med nationella övervakningsprogram, då SRKprogrammen skall uppfylla delvis andra syften. För närvarande pågår ett insamlingsarbete av vattenkemiska SRK-data på Institutionen för miljöanalys vid SLU. Man har ett uppdrag av Naturvårdsverket att bygga upp ett ”datavärdskap” för dessa data, vilka sannolikt kan åtminstone till viss del utnyttjas för att förbättra eller att verifiera belastningsberäkningarna. Eftersom detta arbete inte är färdigt, så förefaller det lämpligt att under nästa år göra en översyn av det ingående materialet och göra en mer omfattande studie över potentiella förbättringar av belastningsberäkningarna.

    1 SRK = samordnad recipientkontroll

  • 306.
    Sonesten, Lars
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Brånvall, Gunnar
    SCB.
    Karlsson, Bert
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Förbättrade belastningsberäkningar till de internationella rapporteringarna EUROWATERNET-MARINE data, OSPAR RID och PLC ANNUAL: Genomgång av dagens beräkningar och förslag till förbättringar av närsaltsbelastningen2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Övervakning av olika ämnens förekomst i våra sjöar och vattendrag sker fortlöpande

    inom den nationella miljöövervakningen och genom undersökningar av mer

    regional karaktär. Resultaten från främst den nationella miljöövervakningen av

    våra större vattendrag används tillsammans med uppgifter på punktutsläpp till att

    beräkna belastningen på havet för olika ämnen. Belastningsuppskattningarna används

    sedan nationellt för bland annat uppföljningen av olika miljömål, men även

    internationellt genom rapporteringar till olika internationella organ. Dessa använder

    sedan i sin tur underlaget till mer storskaliga sammanställningar och analyser.

    Vid belastningsberäkningar är det viktigt att dessa utförs på ett sådant sätt att kvaliteten

    på de erhållna resultaten blir så god som möjligt. Det är också viktigt att beräkningarna

    utförs på ett så konsistent sätt som möjligt för att belastningsuppgifterna

    skall vara jämförbara över tiden. Syftet med föreliggande arbete är att se över

    beräkningsrutinerna för belastningen från både övervakade och oövervakade områden,

    vilket inkluderar att se över underlaget för vattenföring och att undersöka om

    hänsyn måste tas till fler av främst stora punktutsläpp. Endast närsaltsbelastningen

    behandlas i detta arbete, vilket dels beror på att övriga ämnen ingår i varierande

    grad i de olika internationella rapporteringarna, dels på att kvaliteten och kunskapen

    om belastningen av övriga ämnen är mindre känd. Detta gäller speciellt belastningen

    från olika typer av punktkällor som inte alltid har rapporteringskrav på alla

    ämnen som efterfrågas.

    En viktig fråga vid övervakning av vattendrag är att såväl provtagningsplatserna

    som vattenföringsstationerna i de olika vattensystemen skall uppskatta belastningen

    så bra som möjligt. Detta innebär att så långt det är möjligt skall båda typerna av

    mätstationer ligga så nära mynningen som möjligt. I det svenska nationella flodvattennätet

    täcks i de flesta fall 90-100 % av den totala ytan, men i undantagsfall

    täcker mätstationerna endast en mindre del. I de flesta fall uppskattas den totala

    belastningen från respektive vattensystem genom en arealspecifik uppräkning av

    den uppmätta belastningen. I några fall, då den oövervakade delen av övervakade

    vattensystem har markant annan markanvändning, används istället den arealspecifika

    belastningen från ett eller flera närliggande och likartade vattensystem. Förfarandet

    anses på ett förhållandevis enkelt sätt ge en god bild av närsaltsbelastningen.

    Alternativa tillvägagångssätt vore att antingen utöka övervakningen, flytta vissa

    mätstationer eller att använda kompletterande uppskattningar från t ex olika regionala

    SRK-program.

    Belastningen från oövervakade kustområden uppskattas utifrån den kunskap som

    finns om belastningen från närliggande och snarlika områden med övervakning. I

    dessa fall appliceras den arealspecifika belastningen från dessa områden på de

    oövervakade områdena genom en multiplicering med områdets area. En arealviktning

    sker dock, vilket innebär att större övervakade objekt får ett större genomslag

    vid uppskattningarna av belastningen från oövervakade områden. Beräkningsförfarandet

    innebär att ingen hänsyn tas till det oövervakade områdets vattenföring,

    5

    vilket ställer krav på att även den specifika avrinningen måste vara jämförbar mellan

    det oövervakade och det övervakade området. Den stora fördelen med detta

    förfarande är att vattenföringsuppgifter inte krävs för alla områden, vilka kan vara

    svåra att få fram för många små kustområden.

    För de oövervakade områdena, liksom för övervakade områden, ingår i dag endast

    större kustnära punktkällor i de årliga uppskattningarna av belastningen på havet.

    En potentiellt viktig del i att kunna förbättra belastningsberäkningarna för båda

    typerna av områden är således att om möjligt ta med fler punktutsläpp som ligger

    kustnära. Ett problem i detta sammanhang är dock att den retention som sker i sjöar

    och vattendrag får en allt större roll ju längre en förorening transporteras innan den

    når havet, vilket speciellt gäller om den måste passera en större sjö där retentionen

    kan ha en mycket stor roll för hur mycket som transporteras vidare genom systemet.

    För att kunna ta sådan hänsyn måste uppgifter på retentionen i olika områden

    tas fram.

    För att kunna öka kvaliteten på uppskattningen av den totala belastningen på havet

    har fyra viktiga delar i belastningsberäkningarna identifierats:

    • Inkludera fler kustnära punktutsläpp

    • Förtätad provtagningsfrekvens (stora och/eller mindre vattensystem)

    • Utöka provtagningsnätet till att omfatta fler av de mindre vattensystemen

    • Förbättra uppskattningarna för de oövervakade områdena genom att inkludera

    regional miljöövervakning typ SRK-data1.

    Beträffande möjligheterna att kunna inkludera fler punktkällor i belastningsberäkningarna

    förläggs detta arbete med fördel till efter det att PLC5-rapporteringen har

    färdigställts och retentionsberäkningar för både kväve och fosfor finns tillgängliga.

    Förslaget att utöka den nationella miljöövervakningen kan sannolikt inte uppfyllas

    inom överskådlig tid då detta skulle kräva betydligt större resurser. De två sista

    förslagen är snarlika och går ut på att kunna använda ett bättre underlag för fler

    områden. Ett sätt att lösa detta på vore att i större utsträckning inkludera data från

    regionala undersökningar, som t ex olika typer av recipientkontroll. En nackdel

    med att inkludera denna typ av undersökningsmaterial är att dessa kan vara mindre

    konsistenta över tiden jämfört med nationella övervakningsprogram, då SRKprogrammen

    skall uppfylla delvis andra syften. För närvarande pågår ett insamlingsarbete

    av vattenkemiska SRK-data på Institutionen för miljöanalys vid SLU.

    Man har ett uppdrag av Naturvårdsverket att bygga upp ett ”datavärdskap” för

    dessa data, vilka sannolikt kan åtminstone till viss del utnyttjas för att förbättra

    eller att verifiera belastningsberäkningarna. Eftersom detta arbete inte är färdigt, så

    förefaller det lämpligt att under nästa år göra en översyn av det ingående materialet

    och göra en mer omfattande studie över potentiella förbättringar av belastningsberäkningarna.

    1 SRK = samordnad recipientkontroll

  • 307.
    Sonesten, Lars
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Brånvall, Gunnar
    Karlsson, Bert
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Förbättrade belastningsberäkningartill de internationellarapporteringarnaEUROWATERNET-MARINE data,OSPAR RID och PLC ANNUAL: Genomgång av dagens beräkningar och förslag till förbättringarav närsaltsbelastningenLars Sonesten,2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Övervakning av olika ämnens förekomst i våra sjöar och vattendrag sker fortlöpande

    inom den nationella miljöövervakningen och genom undersökningar av mer

    regional karaktär. Resultaten från främst den nationella miljöövervakningen av

    våra större vattendrag används tillsammans med uppgifter på punktutsläpp till att

    beräkna belastningen på havet för olika ämnen. Belastningsuppskattningarna används

    sedan nationellt för bland annat uppföljningen av olika miljömål, men även

    internationellt genom rapporteringar till olika internationella organ. Dessa använder

    sedan i sin tur underlaget till mer storskaliga sammanställningar och analyser.

    Vid belastningsberäkningar är det viktigt att dessa utförs på ett sådant sätt att kvaliteten

    på de erhållna resultaten blir så god som möjligt. Det är också viktigt att beräkningarna

    utförs på ett så konsistent sätt som möjligt för att belastningsuppgifterna

    skall vara jämförbara över tiden. Syftet med föreliggande arbete är att se över

    beräkningsrutinerna för belastningen från både övervakade och oövervakade områden,

    vilket inkluderar att se över underlaget för vattenföring och att undersöka om

    hänsyn måste tas till fler av främst stora punktutsläpp. Endast närsaltsbelastningen

    behandlas i detta arbete, vilket dels beror på att övriga ämnen ingår i varierande

    grad i de olika internationella rapporteringarna, dels på att kvaliteten och kunskapen

    om belastningen av övriga ämnen är mindre känd. Detta gäller speciellt belastningen

    från olika typer av punktkällor som inte alltid har rapporteringskrav på alla

    ämnen som efterfrågas.

    En viktig fråga vid övervakning av vattendrag är att såväl provtagningsplatserna

    som vattenföringsstationerna i de olika vattensystemen skall uppskatta belastningen

    så bra som möjligt. Detta innebär att så långt det är möjligt skall båda typerna av

    mätstationer ligga så nära mynningen som möjligt. I det svenska nationella flodvattennätet

    täcks i de flesta fall 90-100 % av den totala ytan, men i undantagsfall

    täcker mätstationerna endast en mindre del. I de flesta fall uppskattas den totala

    belastningen från respektive vattensystem genom en arealspecifik uppräkning av

    den uppmätta belastningen. I några fall, då den oövervakade delen av övervakade

    vattensystem har markant annan markanvändning, används istället den arealspecifika

    belastningen från ett eller flera närliggande och likartade vattensystem. Förfarandet

    anses på ett förhållandevis enkelt sätt ge en god bild av närsaltsbelastningen.

    Alternativa tillvägagångssätt vore att antingen utöka övervakningen, flytta vissa

    mätstationer eller att använda kompletterande uppskattningar från t ex olika regionala

    SRK-program.

    Belastningen från oövervakade kustområden uppskattas utifrån den kunskap som

    finns om belastningen från närliggande och snarlika områden med övervakning. I

    dessa fall appliceras den arealspecifika belastningen från dessa områden på de

    oövervakade områdena genom en multiplicering med områdets area. En arealviktning

    sker dock, vilket innebär att större övervakade objekt får ett större genomslag

    vid uppskattningarna av belastningen från oövervakade områden. Beräkningsförfarandet

    innebär att ingen hänsyn tas till det oövervakade områdets vattenföring,

    vilket ställer krav på att även den specifika avrinningen måste vara jämförbar mellan

    det oövervakade och det övervakade området. Den stora fördelen med detta

    förfarande är att vattenföringsuppgifter inte krävs för alla områden, vilka kan vara

    svåra att få fram för många små kustområden.

    För de oövervakade områdena, liksom för övervakade områden, ingår i dag endast

    större kustnära punktkällor i de årliga uppskattningarna av belastningen på havet.

    En potentiellt viktig del i att kunna förbättra belastningsberäkningarna för båda

    typerna av områden är således att om möjligt ta med fler punktutsläpp som ligger

    kustnära. Ett problem i detta sammanhang är dock att den retention som sker i sjöar

    och vattendrag får en allt större roll ju längre en förorening transporteras innan den

    når havet, vilket speciellt gäller om den måste passera en större sjö där retentionen

    kan ha en mycket stor roll för hur mycket som transporteras vidare genom systemet.

    För att kunna ta sådan hänsyn måste uppgifter på retentionen i olika områden

    tas fram.

    För att kunna öka kvaliteten på uppskattningen av den totala belastningen på havet

    har fyra viktiga delar i belastningsberäkningarna identifierats:

    Inkludera fler kustnära punktutsläpp

    Förtätad provtagningsfrekvens (stora och/eller mindre vattensystem)

    Utöka provtagningsnätet till att omfatta fler av de mindre vattensystemen

    Förbättra uppskattningarna för de oövervakade områdena genom att inkludera

    regional miljöövervakning typ SRK-data

    1.

    Beträffande möjligheterna att kunna inkludera fler punktkällor i belastningsberäkningarna

    förläggs detta arbete med fördel till efter det att PLC5-rapporteringen har

    färdigställts och retentionsberäkningar för både kväve och fosfor finns tillgängliga.

    Förslaget att utöka den nationella miljöövervakningen kan sannolikt inte uppfyllas

    inom överskådlig tid då detta skulle kräva betydligt större resurser. De två sista

    förslagen är snarlika och går ut på att kunna använda ett bättre underlag för fler

    områden. Ett sätt att lösa detta på vore att i större utsträckning inkludera data från

    regionala undersökningar, som t ex olika typer av recipientkontroll. En nackdel

    med att inkludera denna typ av undersökningsmaterial är att dessa kan vara mindre

    konsistenta över tiden jämfört med nationella övervakningsprogram, då SRKprogrammen

    skall uppfylla delvis andra syften. För närvarande pågår ett insamlingsarbete

    av vattenkemiska SRK-data på Institutionen för miljöanalys vid SLU.

    Man har ett uppdrag av Naturvårdsverket att bygga upp ett ”datavärdskap” för

    dessa data, vilka sannolikt kan åtminstone till viss del utnyttjas för att förbättra

    eller att verifiera belastningsberäkningarna. Eftersom detta arbete inte är färdigt, så

    förefaller det lämpligt att under nästa år göra en översyn av det ingående materialet

    och göra en mer omfattande studie över potentiella förbättringar av belastningsbe

    räkningarna.

  • 308.
    Stendahl, Johan
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lundin, Lars
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Rapport om pH-utvecklingen 2004-2006 relaterat tidigare perioder2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Ett omfattande laboratoriearbete utförs inom RIS-MI (Riksinventeringen av skog -Markinventeringen). Ett stort antal jordprover insamlas varje år och ska provberedas och analyseras kemiskt. Resultaten ligger till grund för uppföljning av skogsmarkens tillstånd och utgör bl.a. underlag i miljömålsarbetet där Markinventeringen (MI) är relevant för främst miljömålen om Skog, Försurning, Klimat, Ytvatten och Eutrofiering. Inom den fördjupade utvärderingen av miljömålet ”Bara naturlig försurning” nyttjas analyser vid beräkningar enligt bedömningsgrunder för försurning och inom klimatrapporteringen tas årligen fram beräkningar av kollagring i mark. Det relativt omfattande marklaboratoriet utvecklas successivt över tid med uppdatering av metoder och analysinstrument. Detta beror på förslitning och modernisering. Emellertid får förändringar också effekter på resultaten och detta måste kontinuerligt följas. I samband med övergång från ett instrument till ett annat kan kontinuitetsproblem uppstå. Detta måste bevakas vilket kräver arbetstid. I detta sammanhang behöver också analysmetodiken noggrant dokumenteras. Just pH-värde har stor betydelse för bedömning av marktillståndet samtidigt som den hithörande relativt enkla proceduren är mycket känslig för hur den genomförs. Problem har noterats och måste utredas. Förbättrat tillvägagångssätt har implementerats men övergången från tidigare utreds, vilket är ett viktigt syfte med detta projekt.

  • 309.
    Stjernman Forsberg, Lovisa
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Typområde AC1 i Västerbottens län: Utvärdering av undersökningar utförda 1993-20142016Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 310.
    Stjernman Forsberg, Lovisa
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Johansson, Göran
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Blomberg, Maria
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Växtnäringsförluster från åkermark 2012/20132014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inom programmet Observationsfält på åkermark undersöks avrinning, växtnäringsutlakning och odlingsåtgärder på ett antal fält (12 st) som ingår i lantbrukares normala drift. Programmet ingår i den nationella miljöövervakningen på Jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet och med SLU som ansvarig utförare. I denna rapport redovisas resultat för det agrohydrologiska året 2012/2013. Rapporten redovisar bl.a. flödesvägda årsmedelhalter, transporter och avrinning för varje fält, medan klimatet redovisas översiktligt för olika delar av Sverige.

    Under det agrohydrologiska året 2012/2013 föll relativt mycket nederbörd över de östra delarna av Sverige, medan året blev torrare i den södra och sydvästra delen av landet. Vintern blev lång och kall över hela landet och kylan släppte inte förrän i april. Både årsmedelhalter och årstransporter av växtnäring låg på låga nivåer på de flesta fält, med undantag för fält 2M, 21E och 16Z som hade relativt höga kvävehalter samt fält 1D och 7E som hade relativt höga fosforhalter. På de flesta fält var avrinningen och transporten av växtnäring som störst under någon av höstmånaderna, medan våren blev torr.

    Mer information och data från undersökningen kan hämtas via www.slu.se/mark/dv.

  • 311.
    Stjernman Forsberg, Lovisa
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Johansson, Göran
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Torstensson, Gunnar
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Växtnäringsförluster från åkermark 2011/2012: Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Observationsfält på åkermark 2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inom programmet Observationsfält på åkermark undersöks avrinning, växtnäringsutlakning och odlingsåtgärder på ett antal fält (12 st) som ingår i lantbrukares normala drift. Programmet ingår i den nationella miljöövervakningen på Jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet och med SLU som ansvarig utförare. I denna rapport redovisas resultat för det agrohydrologiska året 2011/2012. Rapporten redovisar bl.a. flödesvägda årsme-delhalter, transporter och avrinning för varje fält, medan klimatet redovisas översiktligt för olika delar av Sverige.

    På de flesta håll i landet blev årsnederbörden under det agrohydrologiska året 2011/2012 ovanligt stor. Likaså var vintern ovanligt mild. Gemensamt för samtliga observationsfält var också att det framförallt var någon period un-der sensommaren (juli ‐september 2011) som blev ovanligt nederbördsrik. Vid den tiden är avdunstningen hög och växter tar upp en stor del av vattnet. På flera observationsfält blev därför årsavrinningen mindre än medel, trots riklig årsnederbörd.

    De flödesvägda årsmedelhalterna av totalkväve i dräneringsvattnet var låga på de flesta fält. Endast på fält 21E och fält 16Z var totalkvävehalten högre än medel. Årstransporten av totalkväve var mindre än normalt på samtliga fält utom på fält 16Z.

    På fält 2M, 11M, 4O, 7E och 1D låg både flödesvägda årsmedelhalter samt årstransporter av totalfosfor över me-del, medan motsvarande värden för övriga fält var i nivå med medel eller strax under.

    Information och data från undersökningen kan hämtas via www.slu.se/mark/dv.

  • 312.
    Stjernman Forsberg, Lovisa
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kyllmar, Katarina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Andersson, Stefan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2008/2009: Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Typområden på jordbruksmark är ett mätprogram som undersöker förluster av kväve och fosfor från åkermark via vattendragen i ett antal små jordbruksdominerade avrinningsområden i olika delar av landet.

    Programmet ingår i den svenska miljöövervakningen på jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet. I denna rapport redovisas resultat för det agrohydrologiska året 2008/2009.

    Under året har mätningar av kväve och fosfor pågått i 21 typområden. I rapporten redovisas för varje typområde bl.a. flödesvägda årsmedelhalter, transporter och avrinning. Väderleken redovisas översiktligt för olika delar av Sverige. Grödfördelning redovisas för nationellt undersökta typområden. För två typområden redovisas även resultat från s.k. synoptiska provtagningar. Provtagning har då skett på ett flertal platser uppströms ordinarie provpunkt, för att öka kännedomen om olika delavrinningsområdens inverkan på vattenkvaliteten i vattendraget.

    Under det agrohydrologiska året 2008/2009 var årsnederbörden större än normalt i de flesta typområden.

    I samtliga områden var augusti den nederbördsrikaste månaden och april var den torraste månaden. I vissa områden resulterade riklig årsnederbörd i stor årsavrinning, men i de flesta områden var årsavrinningen lägre än långtidsmedel. Det beror troligen på att så mycket av nederbörden föll i augusti; en månad med hög evaporation och transpiration. I de flesta typområden var avrinningen störst i november och december.

    Lägre kvävehalter än medel i kombination med måttlig avrinning gjorde att kvävetransporterna var betydligt mindre än medel i de flesta typområden. Endast i två typområden i södra Sverige (I28 och O17), samt i Västerbotten (AC1), var årstransporterna av kväve större än medel, till följd av större årsavrinning än normalt.

    De flödesvägda årsmedelhalterna av fosfor var bland de lägsta sedan undersökningarna startade i flera typområden i södra Sverige, vilket i kombination med måttlig avrinning orsakade ovanligt små fosfortransporter.

    Fosfortransporten var dock större än långtidsmedel i områden med relativt stor årsavrinning (I28 på Gotland, O17 i Västra Götaland, U8 i Västmanland, samt AC1 i Västerbotten).

    Information och data från undersökningarna kan hämtas via

    www.slu.se/mark/dv.

  • 313.
    Stjernman Forsberg, Lovisa
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kyllmar, Katarina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Andersson, Stefan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2009/2010: Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inom mätprogrammet Typområden på jordbruksmark undersöks 21 små jordbruksdominerade avrinningsområden för samband mellan jordart, klimat, odling och vattenkvalitet i bäck och grundvatten. Mätningar av kväve och fosfor har i flera områden pågått i över 20 år. Programmet ingår i den svenska miljöövervakningen på jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet. I denna rapport redovisas resultat för det agrohydrologiska året 2009/2010.

    I rapporten redovisas för varje typområde bl.a. flödesvägda årsmedelhalter, transporter och avrinning. Väderleken redovisas översiktligt för olika delar av Sverige. Grödfördelning redovisas för nationellt undersökta typområden. För två typområden redovisas även resultat från s.k. synoptiska provtagningar. Provtagning har då skett på ett flertal platser uppströms ordinarie provpunkt, för att öka kännedomen om olika delavrinningsområdens inverkan på vattenkvaliteten i vattendraget.

    I relation till normalnederbörden blev det agrohydrologiska året 2009/2010 ett blött år i mellersta och östra Sverige och ett torrt år i södra Sverige. Vintern var kall och snöig över hela landet, och både höst- och vårflöde kom igång ovanligt sent på de flesta håll. Snösmältningen gjorde att avrinningen blev störst i mars i de flesta typområden.

    År 2009/2010 var de flödesvägda årsmedelhalterna av kväve lägre än långtidsmedel i de flesta typområden.

    Detta, i kombination med torr väderlek i södra och västra Sverige, gjorde att den totala årstransporten av kväve blev mindre än normalt i nästan alla typområden.

    I flera typområden i södra Sverige var även årsmedelhalten av totalfosfor lägre än långtidsmedel och till följd av den ringa årsavrinningen i dessa områden blev årstransporten av fosfor ovanligt liten. I typområdena i de mellersta och östra delarna av Sverige gjorde dock den stora mängden avrinnande vatten att en stor del partikulärt bunden fosfor hamnade i bäckarna och både årsmedelhalt och årstransport av fosfor låg därmed över långtidsmedel i dessa områden.

    Information och data från undersökningarna kan hämtas via

    www.slu.se/mark/dv.

  • 314.
    Stjernman Forsberg, Lovisa
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Kyllmar, Katarina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Andersson, Stefan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2010/2011: Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inom mätprogrammet Typområden på jordbruksmark undersöks 21 små jordbruksdominerade avrinningsområden för samband mellan jordart, klimat, odling och vattenkvalitet i bäck och grundvatten. Mätningar av kväve och fosfor har i flera områden pågått i över 20 år. Programmet ingår i den svenska miljöövervakningen på jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet. I denna rapport redovisas resultat för det agrohydrologiska året 2010/2011.

    I rapporten redovisas för varje typområde bl.a. flödesvägda årsmedelhalter, transporter och avrinning.

    Väderleken redovisas översiktligt för olika delar av Sverige. Grödfördelning redovisas för nationellt undersökta typområden (8 st). För två typområden redovisas även resultat från s.k. synoptiska provtagningar.

    Provtagning har då skett på ett flertal platser uppströms ordinarie provpunkt, för att öka kännedomen om olika delavrinningsområdens inverkan på vattenkvaliteten i vattendraget.

    Under det agrohydrologiska året 2010/2011 föll det mycket regn under sommarmånaderna och årsnederbörden var större än normalnederbörden i de flesta typområden. Årsavrinningen var mindre än medel i typområden i norra Götaland, Svealand och Norrland, men större än medel i områden lokaliserade i södra och östra Sverige. Snön kom tidigt över hela landet och det blev överlag en kall vinter. Några dagar med plusgrader i januari orsakade dock smältvatten och en stor avrinning i början av år 2011 i södra och mellersta Sverige. Både årsmedelhalter och årstransporter av kväve var lägre än medel i de flesta typområden.

    Årsmedelhalterna av fosfor låg i de flesta fall nära respektive medelvärde, men årstransporterna av fosfor blev större än medel i de typområden i södra och östra Sverige som hade riklig årsavrinning.

    Information och data från undersökningen kan hämtas via www.slu.se/mark/dv.

  • 315.
    Stjernman Forsberg, Lovisa
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Kyllmar, Katarina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Andersson, Stefan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Johansson, Göran
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2011/2012: Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inom mätprogrammet Typområden på jordbruksmark undersöks 21 små jordbruksdominerade avrinningsområden för samband mellan jordart, klimat, odling och vattenkvalitet i bäck och grundvatten. Mätningar av kväve och fosfor har i flera områden pågått i över 20 år. Programmet ingår i den svenska miljöövervakningen på jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet. I denna rapport redovisas resultat för det agrohydrologiska året 2011/2012. För varje typområde redovisas bl.a. flödesvägda årsmedelhalter, transporter och avrinning. Väderleken redovisas översiktligt för olika delar av Sverige. Grödfördelning redovisas för nationellt undersökta typområden (8 st).

    Årsmedeltemperaturen för perioden juli 2011 – juni 2012 var högre än normalt i samtliga typområden och i flera områden var även årsnederbörden större än normalt. Gemensamt för samtliga typområden var att det framförallt var någon period under sensommaren (juli ‐september 2011) som blev ovanligt nederbördsrik. Vid den tiden är avdunstningen hög och växter tar upp en stor del av vattnet. I flera typområden var därför årsavrinningen mindre än medel, trots riklig årsnederbörd.

    Flödesvägda årsmedelhalter av kväve var låga i samtliga typområden. I flera typområden var årsmedelhalten bland de lägsta sedan undersökningarna startade. Årstransporten av kväve var större än medel endast i typområden med relativt riklig årsavrinning: typområde M39 (Skåne), typområde K31 (Blekinge), typområde N34 (Halland), typområde O17 (Västra Götaland), typområde AC1 (Västerbotten), typområde F26 (Småland) samt typområde C6 (Uppland).

    Flödesvägda årsmedelhalter av fosfor var högre än medel i hälften av typområdena, samtliga belägna i södra Sverige. Liksom för kväve var årstransporten av fosfor större än medel i typområden med riklig årsavrinning.

    Kvävehalterna har i flera typområden följt en nedåtgående trend sedan undersökningarna startade. Orsakerna kan vara många, men troligen har mer miljömedveten odling och införandet av flera stödberättigande åtgärder i jordbruket givit effekt (Fölster et al., 2012). Andelen fånggrödor har ökat sedan 1990 ‐talet och på flera håll odlas idag mer vall, vilket kan ha bidragit till minskande kvävehalter i vattendragen.

  • 316.
    Stjernman Forsberg, Lovisa
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Kyllmar, Katarina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Andersson, Stefan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Johansson, Göran
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Blomberg, Maria
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2012/20132014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inom mätprogrammet Typområden på jordbruksmark undersöks 21 små jordbruksdominerade avrinningsområden

    för samband mellan jordart, klimat, odling och vattenkvalitet i bäck och grundvatten. Mätningar av kväve och fosfor

    har i de flesta områdena pågått i över 20 år. Programmet ingår i den svenska miljöövervakningen på jordbruksmark

    med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet. I denna rapport redovisas resultat för det agrohydrologiska året

    2012/2013. För varje typområde redovisas i denna rapport bl.a. flödesvägda årsmedelhalter, transporter och avrinning.

    Väderleken redovisas översiktligt för olika delar av Sverige. Grödfördelning redovisas för nationellt undersökta

    typområden (8 st).

    År 2012/2013 blev torrare än normalt i flera typområden lokaliserade i den sydligaste delen av landet, både när det

    gäller nederbörd och avrinning. Längre upp i landet blev dock året blötare och stor årsavrinning uppmättes i typområden

    lokaliserade i Östergötland, Värmland, Västmanland, Uppland och Västerbotten. Året karaktäriserades av

    låga kvävehalter överlag, samt även små årstransporter av kväve i de flesta områden. I typområdena AC1, F26 och

    E21 kunde dock inte de relativt låga kvävehalterna kompensera för stor årsavrinning, och årstransporten av kväve

    blev därmed större än medel i dessa områden.

    Årsmedelhalterna av totalfosfor var mer eller mindre i nivå med respektive flerårsmedelvärde i de flesta typområden.

    Årstransporten av totalfosfor var dock relativt stor i typområde E23 och E24 i Östergötland, till följd av

    stora årsavrinningar, samt i intensivtypområdena F26 och C6, till följd av både stora årsavrinningar och relativt höga

    årsmedelhalter av totalfosfor. Typområdena i Skåne och Halland, samt typområde U8 i Västmanland, hade däremot

    betydligt mindre årstransporter av totalfosfor jämfört med flerårsmedel.

  • 317.
    Stjernman Forsberg, Lovisa
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Kynkäänniemi, Pia
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Kyllmar, Katarina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2007/2008: Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inom programmet Typområden på Jordbruksmark undersöks ett antal små, jordbruksdominerade avrinningsområden för sambandet mellan odling och vattenkvalitet i ytvatten och grundvatten. Programmet ingår i den svenska miljöövervakningen på Jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet. I denna rapport redovisas resultat för det agrohydrologiska året 2007/2008. Under året har mätningar pågått i 23 typområden, varav 8 områden (så kallade intensivtypområden) undersöks inom en nationell del av programmet med SLU som ansvarig utförare. För 13 typområden ansvarar länsstyrelser för undersökningarna medan två typområden undersöks av kommuner. Rapporten redovisar bl a flödesvägda årsmedelhalter, transporter och avrinning för varje typområde, medan klimatet redovisas översiktligt för olika delar av Sverige.

    Grödfördelning samt gödsling till vårkorn och höstvete redovisas för nationellt undersökta typområden och jämförs också med produktionsområden enligt SCB.

    Under det agrohydrologiska året 2007/2008 var både årsnederbörden och årsavrinningen större än normalt i tio av typområdena, varav de flesta belägna i södra Sverige. I flera områden i Götaland och Svealand var dock årsavrinningen lägre än medel, trots normal nederbörd. I södra Sverige var juli den nederbördsrikaste månaden, vilket medförde att avrinningen var störst under denna månad. Östra Sverige var däremot torrt under sommaren, vilket resulterade i ringa avrinning under den perioden. Där var avrinningen högst under december och januari.

    I de flesta typområden var både årsmedelhalter och årstransporter av kväve lägre än långtidsmedel för 1996-2006. Årsmedelhalterna av fosfor låg nära eller strax under långtidsmedel. I nio områden var dock den totala fosfortransporten under året högre än långtidsmedel på grund av högre årsavrinning än normalt i dessa områden. I vissa områden belägna i östra delen av landet var däremot fosfortransporten betydligt lägre än långtidsmedel, till följd av låg avrinning.

    I jämförelse med produktionsområdena kan generellt sägas att odlingen tycks vara mer intensiv i de nationellt undersökta typområdena. Andelen spannmål och potatis var högre i flera intensivtypområden än i motsvarande produktionsområde, medan andelen vall var lägre. Generellt sett gödslas det mindre med stallgödsel och mer med handelsgödsel i typområdena än i produktionsområdena, vilket troligtvis har att göra med en betydligt lägre djurtäthet. När det gäller skördarna av vårkorn och höstvete fanns inga markanta skillnader eller generella mönster i jämförelserna mellan typområde och produktionsområde.

  • 318.
    Stjernman Forsberg, Lovisa
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Torstensson, Gunnar
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Johansson, Göran
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Växtnäringsförluster från åkermark 2010/2011: Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Observationsfält på åkermark2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inom programmet Observationsfält på åkermark undersöks avrinning, växtnäringsutlakning och odlingsåtgärder på ett antal fält (12 st) som ingår i lantbrukares normala drift. Programmet ingår i den nationella miljöövervakningen på Jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet, och med SLU som ansvarig utförare. I denna rapport redovisas resultat för det agrohydrologiska året 2010/2011.

    Rapporten redovisar bl.a. flödesvägda årsmedelhalter, transporter och avrinning för varje fält, medan klimatet redovisas översiktligt för olika delar av Sverige.

    Under 2010/2011 föll det mycket regn under sommarmånaderna och den totala årsnederbörden var större än den normala vid flera av de nederbördsstationer som ligger nära något av observationsfälten (tabell 4). På hälften av fälten avspeglade sig den rikliga årsnederbörden i en riklig årsavrinning, men på övriga fält var årsavrinningen mindre än normalt. På de flesta fält var januari en månad med ovanligt stor avrinning, detta i samband med plusgrader och snösmältning efter en period med kyla och snö under senhösten.

    De flödesvägda årsmedelhalterna av totalkväve var lägre än flerårsmedel på de flesta fält. I flera fall kan vinterbevuxen mark ha bidragit till de låga halterna. På vissa fält blev dock årstransporten av kväve större än flerårsmedel, trots låga kvävehalter. Detta till följd av riklig årsavrinning. Årsmedelhalterna av totalfosfor i dräneringsvattnet var låga eller oförändrade på samtliga fält. Endast ytvattnet från fält 14AC (Västerbotten) hade en årsmedelhalt av totalfosfor som var högre än flerårsmedel.

    Även årstransporterna av totalfosfor låg i de flesta fall nära eller under flerårsmedelvärdena.

    Information och data från undersökningen kan hämtas via www.slu.se/mark/dv.

  • 319.
    Sundin, Peter
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö. SLU, institutionen för miljöanalys.
    Kylin, Henrik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Söderström, Maria
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Asplund, Lillemor
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Alsberg, Tomas
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Fridström, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Strandell, Michael
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Mätning av organiska ämnen i sediment2000Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Av 100 provtagna ytsediment har hittills 80 analyserats. De 20 sjöar som i denna studie tillsvidare har bortprioriterats ligger främst i södra Sverige och i områden där det finns flera närliggande sjöar av samma typ. Grunden för prioriteringen har varit att inte välja bort närliggande sjöar med liknande vattenkemi och morfometri eller sjöar som ingår i i olika intensivprogram inom miljöövervakningen. Detta för att få ett så bra underlag som möjligt för fortsatta studier på området. Ytsedimentproven analyserades med avseende på 19 polycykliska aromatiska kolväten (PAH), med högupplösande GC-MS (se Bilaga 2). Koncentrationerna av S16PAH varierade mellan 0.1 och 39 µg/g på torrviktsbas. Medelvärdet var 4.6 µg/g ts ± 1.3% RSD, medianvärdet var 2.2 µg/g ts. PAH-profilerna domineras av osubstituerade PAH med en förskjutning mot högre molekylvikter, dvs de indikerar en anrikning av högmolekylära pyrolytiskt bildade ämnen. Det relativt kraftiga inslaget av koronen gör det troligt att stoft från bilavgaser utgör en väsentliga källa. Perylen följer ej samma mönster som övriga PAH i denna undersökning, sannolikt beroende på att förekomsten av denna förening i sediment kan förklaras av naturliga källor. En tydlig geografisk trend med lägre halter i norr jämfört med söder, såväl på torrviktsbasis som på glödförlustbasis, kunde påvisas. Samtliga sjöar i undersökningen är att betrakta som bakgrundssjöar, utan kända lokala källor av de undersökta miljöföroreningarna. Vad gäller PAH utgör dock trafiken en diffus källa med regional spridning. Halterna av både sPCB och sDDT var ca 10 gånger högre i ytsediment från sjöar i de mest påverkade länen i södra Sverige än i sedimentprover från de minst påverkade delarna av norra Sverige (se Bilaga 1). Medelhalten av sPCB låg på 9,5 ng/g ts ± 62 % RSD i södra Sverige jämfört med 4,7 ng/g ts ± 121% RSD i norra Sverige. Mängden organiskt material mätt som glödförlust (Gf) verkade inte skilja mellan norra och södra Sverige. Därför utjämnade inte normering mot Gf nämnvärt de geografiska skillnaderna och inte heller de regionala skillnaderna. PCB profilerna varierade mycket ute i landet. Det fanns dock antydan till global fraktionering av de mest lättflyktiga kongenerna (CB-28 och CB-52) som ökade svagt från söder mot norr (som andel av sPCB). Detta gällde även hexaklorbensen (HCB), som har visat sig vara en relativt stabil omvandlingsprodukt av andra klorerade organiska föreningar. DDT-mönstret dominerades av p,p’-DDD och p,p’-DDE i de flesta av sjösedimenten. Endast i 7 av sjöarna kunde p,p’-DDT med säkerhet påvisas. I en av sjöarna dominerade p,p’-DDT vilket antydde en lokal och sentida källa.

  • 320.
    Svensson, Johan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    NILS – översyn av verksamheten 2003 – 20082009Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 321.
    Swenson, Jon E.
    et al.
    NINA och Universitetet for miljø- og biovitenskap (UMB).
    Sahlén, Veronica
    Brunberg, Sven
    Kindberg, Jonas
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Björnen i Sverige— kunskapsläget i dag: Slutrapportering från Skandinaviska Björnprojektet till Naturvårdsverket (Viltforskningskommitten).2008Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 322.
    Tengdelius-Brunell, Johanna
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Person, Håkan
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Nilsson, Johanna
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Blombäck, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Anpassning av HYPE-modellen för läckage-koefficienter och typhalter för att möjliggöra användandet av läckagekoefficienter och typhal-ter från jordbruk, hyggen, skog, myr, fjäll och öppen mark i HYPE-modellen Anpassning av HYPE-modellen för läckage-koefficienter och typhalter Anpassning av HYPE-modellen för läckage-koefficienter och typhalter Anpassning av HYPE-modellen för läckage-koefficienter och typhalter2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektets huvudsyfte är att sammanfoga HYPE-modellens (SMHI:s vattenkvalitets modell) beräkningar av vattenflöde samt kväve- och fosforprocesser med beräk-nade markläckagekoefficienter och typhalter. I projektet utreds även behovet av att tillföra en säsongsdynamik i läckaget av fosfor från åkermark.

    De typhalter för skog, myr, öppen mark, fjäll och hygge som använts vid PLC5-beräkningarna samt jordbruksläckage från NLeCCS har applicerats på alla delav-rinningsområden i S-HYPE 2010.

    De ursprungliga markprocesserna i HYPE-modellen är helt bortkopplade så att inget kväve- och fosforläckage beräknas. Istället beräknas markläckaget utifrån läckagekoefficienter och typhalter samt det vatten som lämnar varje markanvänd-ning. Markanvändningen i dessa beräkningar skiljer sig något från markanvänd-ningen i S-HYPE, därför viktas markläckaget mellan beräkningarna enligt en kopp-lingstabell. För de flesta markanvändningar finns en månadsvariation i form av en månadskoefficient som läggs till markläckaget från varje markanvändning för att skapa en årsdynamik.

    Efter att markläckaget, beräknat utifrån läckagekoefficienterna och typhalterna, implementerats sker inga förändringar av de processer som finns i originalversion-en av HYPE. Alltså vidtar de inbyggda sjö- och vattendragsprocesser som existerar sedan tidigare i modellen.

    Projektet, som enbart syftar till att sammanfoga HYPE-modellens beräkningar med beräknade markläckagekoefficienter från NLeCCS och övriga typhalter, innebär inte att modellen är färdig för beräkningarna till PLC6. En omfattande validering av modellen återstår för att utvärdera resultatets kvalitet och bedöma huruvida eventuella problem bör hanteras innan modellen kan tas i bruk för PLC6-arbetet. Dessutom behöver modellens atmosfärsdeposition och källfördelning ses över.

    Slutsatsen gällande säsongsdynamik i läckaget av fosfor från åkermark är att fos-forförluster, som orsakas av enstaka regntillfällen som skapar ytavrinning och makroporflöden, överskuggar eventuella tendenser till säsongsvariation av fosfors rörlighet och därmed även av fosforkoncentrationen i avrinnande vatten från åker-marken. Dynamiken av fosfor- och kväveförlusten bedöms vara mer flödesbero-ende än årstidsberoende.

  • 323.
    Toet, Hans
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Fridman, Jonas
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Holm, Sören
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Precisionen i Riksskogstaxeringens skattningar 1998-20022007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Riksskogstaxeringens huvudsyfte är att fortlöpande ge underlag för planering av skogens utnyttjande som naturresurs på nationell och regional nivå. Data skall även ge underlag för fortlöpande miljöanalys, och då främst med avseende på förändringar. Ett tredje mycket viktigt ändamål med data från Riksskogstaxeringen är nyttjande i forskningssyfte.Syftet med denna rapport är att redovisa precisionen i skattningar av areal, virkesförråd, återväxtförhållanden och avverkning. Denna redovisning sker i form av medelfelsskattningar till respektive skattning. Dessutom innehåller rapporten dokumentation av de algoritmer som nyttjats för variansskattningar, vilka ligger till grund för beräkning av de redovisade medelfelen.

  • 324.
    Torstensson, Gunnar
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Johansson, Göran
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Avrinning och växtnäringsförluster från åkermark, agrohydrologiska året 2008/2009: Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Observationsfält på åkermark 2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inom programmet Observationsfält på åkermark undersöks avrinning, växtnäringsutlakning och odlings-åtgärder på ett antal fält (13 st) som ingår i lantbrukarens normala drift. Programmet ingår i den nationella miljöövervakningen på Jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet, och med SLU som ansvarig utförare. I denna rapport redovisas resultat för det agrohydrologiska året 2008/2009.

    Rapporten redovisar bl.a. flödesvägda årsmedelhalter, transporter och avrinning för varje fält, medan klimatet redovisas översiktligt för olika delar av Sverige.

    Under det agrohydrologiska året 2008/2009 var årsnederbörden större än normalt i de flesta områden. Augusti var den nederbördsrikaste månaden och april den torraste månaden i de flesta områden. Trots den rikliga årsnederbörden blev årsavrinningen i de flesta lägre än normalt, beroende på att den extra neder-börden föll under årstider med hög avdunstning. På de flesta håll var avrinningen störst under senhösten.

    Relativt låga kvävehalter i kombination med måttlig avrinning gjorde att kvävetransporterna i de flesta fall var mindre än flerårsmedelvärdet. På fälten i O, D och AC län var fosforhalterna något högre än nor-mal, vilket också ledde till högre fosfortransport. På övriga fält var fosfortransporten lägre än eller jäm-förbar med flerårsmedelvärdena.

  • 325.
    Torstensson, Gunnar
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Johansson, Göran
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Avrinning och växtnäringsförluster från åkermark, agrohydrologiska året 2009/20102011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inom programmet Observationsfält på åkermark undersöks avrinning, växtnäringsutlakning och od-lingsåtgärder på ett antal fält (13 st) som ingår i lantbrukarens normala drift. Programmet ingår i den nat-ionella miljöövervakningen på Jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet, och med SLU som ansvarig utförare. I denna rapport redovisas resultat för det agrohydrologiska året 2009/2010.

    Rapporten redovisar bl.a. flödesvägda årsmedelhalter, transporter och avrinning för varje fält, medan klimatet redovisas översiktligt för olika delar av Sverige.

    Under det agrohydrologiska året 2009/2010 var årsnederbörden lägre än, eller nära den normala i de syd-västra delarna av landet, medan den var högre i de östra delarna och i Norrland. Juli 2009 var den neder-bördsrikaste månaden i de flesta områden. Årsavrinningens storlek följde i stort sett samma geografiska mönster som årsnederbörden. På de flesta håll var avrinningen störst under våren 2010, till följd av den jämförelsevis kalla och snörika vintern.

    Årsmedelhalterna av kväve varierade kraftigt, både mellan fälten och jämfört med fältens flerårsmedel-värden. På några fält var kvävehalten påtagligt högre medan andra hade betydligt lägre kvävehalter än normalt. Att utläsa någon gemensam trend för året går nästan inte, resultaten förefaller starkt påverkade av odlingsåtgärders och grödors direkta inverkan. Vid fyra av fälten var totalfosforhalterna något högre än normalt medan övriga fält hade lägre eller oförändrade koncentrationer.

  • 326.
    Törnquist, Mirja
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kreuger, Jenny
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Adielsson, Stina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kylin, Henrik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 20042005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar resultaten från 2004 års miljöövervakning av bekämpningsmedel. Programmet omfattar vatten- och sedimentprovtagning i fyra jordbruksbäckar i s.k. typområden belägna i Östergötland, Västergötland, Halland och Skåne samt i två åar i Skåne. Från de fyra typområdena insamlades även vattenprover från ytligt grundvatten och från ett skogsområde i Skåne har nederbörd samlat in för analyser av bekämpningsmedelsrester. All provtagning skedde inom ramen för det nationella programmet för miljöövervakning av jordbruksmark och luft.

    Varje vattenprov har analyserats på 74-85 enskilda substanser och varje sedimentprov har analyserats på 52 enskilda substanser. Totalt har 99 substanser analyserats varav 14 bi- och nedbrytningsprodukter. Av de undersökta substanserna var 61 substanser registrerade för försäljning under 2004. Dessa utgjorde 83% av den totala försäljningen av ogräs-, svamp-, insekts- och betningsmedel inom jordbruk och trädgård. I analyserna ingår även de tio växtskyddsmedel som finns upptagna på Bilaga 10 i Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG), varav tre fortfarande är registrerade för användning i Sverige. Totalt har 13.470 enskilda mätningar genomförts.

    Nederbörden under säsongen 2004 låg nära den normala för Skåne, Halland och Östergötland. Området i Västergötland hade en nederbördsrik försommar men låg i övrigt också nära den normala nederbörden.

    Lantbrukare verksamma inom de fyra typområdena har intervjuats och information om grödor och bekämpningsmedelsanvändning har samlats in.

    • I jordbruksbäckarna i de fyra typområdena återfanns sammanlagt 41 aktiva substanser och 5 nedbrytnings- och biprodukter vid ett eller flera tillfällen, vilket är något fler än år 2003. Alla prover innehöll minst fyra substanser. Högsta koncentrationen av en enskild substans (isoproturon) var 5,0

    μg/l som medelhalten under en vecka. Den sammanlagda halten i bäckarna varierade mellan 0,02 och 5,8 μg/l.

    • I de två skånska åarna återfanns 30 aktiva substanser och 3 nedbrytningsprodukter. Högsta koncentrationen av en enskild substans var 7,0

    μg/l (metamitron). I åarna hittades 8-27 substanser per provtillfälle och generellt var det fler substanser i Vege å än i Skivarpsån. Vege å avvattnar ett större avrinningsområde än Skivarpsån och har därmed sannolikt också en bredare användning av olika bekämpningsmedel.

    • De vanligast förekommande substanserna i ytvatten i halter över 0,1

    μg/l var bentazon och glyfosat. Bentazon påvisades i 106 av 107 ytvattenprover och glyfosat i 93 av 107 prover.

    • Under 2004 överskred tretton bekämpningsmedel vid ett eller flera tillfällen de svenska riktvärden för ytvatten som Kemikalieinspektionen tagit fram för att skydda akvatisk miljö. Tidigare två år (2002 och 2003) var det fjorton respektive nio substanser som påträffades i halter över riktvärdet. Isoproturon var den substans som överskred riktvärdet flest gånger och i flertalet av de undersökta vattendragen.

    6

    • Inga bekämpningsmedel påträffades i grundvattenprover från Östergötland och Halland. I Västergötland påvisades två substanser i grundvatten från en lokal vid provtagning i november. Högst halt uppmättes av ogräsmedlet kvinmerak (0,32

    μg/l). I Skåne återfanns flera substanser i grundvattenprov från den ena lokalen i augusti och november, de flesta som spårvärden. Bland annat påträffades låga halter av de sedan länge förbjudna substanserna atrazin och lindan. I vatten från den andra grundvattenlokalen i Skåne återfanns rester av bekämpningsmedel i ett prov från det grunda röret i november, med högst halt av glyfosat (0,18 μg/l) och metamitron (0,1 μg/l).

    • I sedimentprover som togs från bäckar och åar i början av september återfanns spår av 12 bekämpningsmedel samt en nedbrytningsprodukt, med högst halt och flest fynd av glyfosat. Glyfosat är det mest använda bekämpningsmedlet i Sverige och används bl.a. under sommaren för att bryta träda.

    • I nederbörd från en lokal i Skåne återfanns totalt 31 bekämpningsmedel och 3 bi- och nedbrytningsprodukter. För nio av bekämpningsmedlen har användningen upphört i Sverige men åtta av dem används fortfarande på kontinenten (bl.a. 2,4-D, atrazin och terbutylazin). Högst halt uppmättes av svampmedlet fenpropimorf (0,08 μg/l). Överlag förekom flest substanser och högst halter i regnvatten under maj och i början av juni.

    • Transportförluster av bekämpningsmedel i jordbruksbäckarna (som procent av använd mängd på åkrar inom områdena) varierade mellan 0,05% och 0,20%. För enskilda substanser varierade transportförlusten mellan noll och 0,67%. Högst transportförlust beräknades för kvinmerak, rimsulfuron och bentazon. Höga procentuella förluster kan antingen bero på att substansen är läckagebenägen i sig eller på att det förekommit någon form av punktutsläpp av just den substansen i området. Låga procentförluster å andra sidan tyder på att substansen har låg läckagebenägenhet (men påverkas också av hur omfattande användning substansen har i området).

    • Halterna av bekämpningsmedel i vatten från Skåneområdet som undersökts sedan början av 90-talet har minskat kraftigt sedan undersökningarna inleddes. Även under 2004 låg medelhalten på samma, förhållandevis låga, nivå som under de senaste åren.

     

  • 327.
    Ulén, Barbro
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Eriksson, Ann Kristin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Observationsfält med lerjord: Markkarakterisering av sorption och fosfortillgänglighet2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En av de främst bidragande faktorerna till övergödning av Östersjön är de diffusa utsläppen av fosfor från jordbruksmark (Helsinki Commission, 2009). Sambandet mellan fosforläckaget och jordens egenskaper är dock komplicerat. Fosforn kan t ex både adsorberas och desorberas från jordpartiklarna varvid bl. a. jordens innehåll av kalcium, leraggregatens och mineralernas innehåll aluminium och järn, samt läckagevattnets pH och saltsammansättning har betydelse. För att kunna extrapolera läckagesiffrorna från observationsfälten till olika typer av andra fält bör därför jordens förmåga att frigöra och att adsorbera fosforn kvantifieras på flera sätt. Syftet med denna studie har varit att jämföra olika extraktionsmetoder för fosfor, hur dessa överensstämmer med desorptionen av fosfor till markvattenlösningen och vilka andra parametrar som påverkar adsorptionen av fosfor i marken. Några utvalda observationsfält med stora fosforförluster och lerjord valdes ut. Detta gjordes dels för att bättre förstå dessa jordars egenskaper att frigöra och binda fosfor dels att ge underlag för den utveckling av fosformodellering som pågår på institutionen för Mark och Miljö, SLU.

  • 328.
    Ulén, Barbro
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Lindvall, Annika
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Övervakning med SLU:s långliggande odlingssystem med och utan stallgödsel: Utvärdering av fosforläckage med lysimeterteknik2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Åkermarkens förlust av fosfor till vattendrag, sjöar och hav har fått alltmer fokus under de senaste åren. Att förstå vilka processer som styr fosforförluster från åkermark är viktigt för såväl det nationella miljömålet ”Ingen övergödning” som EU:s ramdirektiv för vatten och arbetet för en hållbar utveckling i Östersjön. Jordbruket står för en betydande del av den fosfor som transporteras från Sverige till våra omgivande hav. Att minska de diffusa fosforförlusterna från jordbruksmark till vatten är komplicerat men troligtvis är kontroll av djurhållningen och begränsningar för mineral- och stallgödselgivor baserat på läckagerisken de mest effektiva åtgärderna. I SLU:s ”Långliggande Bördighetsförsök” gödslas jordarna från ett tjugotal platser med olika strategier; fyra nivåer av mineralgödsel med sexåriga växtföljder med resp. utan stallgödsel. Jordarna som gödslats med mineralgödsel har tidigare studerats med hjälp av djupa lysimetrar (Djodjic, et al., 2004). Resultaten antyder att fosforläckaget är starkt beroende på markens inneboende egenskaper och att kemin i alven är viktig. I den undersökningen kan dock läckaget ha påverkats mera av förhållandena i alven än under naturliga förhållanden. I en lerjord med större volym transporteras ofta vatten snabbt ner från matjorden genom makroporer samtidigt som flödet interagerar med grundvattnet. I de här redovisade försöken utvärderas därför fosforläckage direkt från matjordskiktet med hjälp av grunda lysimetrar. Studier av fosforläckage från höga, omedelbara tillsatser av stallgödsel till djupa lysimetrar från försöksplatsen Lanna (Bergström & Kirchmann, 2006) har antytt att fosforläckaget också kan bero på stallgödselns egenskaper. Vid höga stallgödselgivor verkar gödselns kalciuminnehåll och pH ha betydelse för imobiliseringen av fosforn. På motsvarande sätt har bildningen av kalciumkomplex indikerats vara av viktiga för imobiliseringen, även om jordens innehåll av kalcium är mycket lågt (Ulén & Snäll, 2007). I SLU:s ”Långliggande Bördighetsförsök” gödslas jordarna med rimliga givor av stallgödsel - 30 ton/ha en gång under fyra- respektive sexåriga växtföljder. Att stallgödslingstillfällena är så pass utspridda i tiden kan innebära att gödseln och marken får bättre möjlighet att nå jämvikt än vid kortvariga tillsatser av stora stallgödselgivor. Genom att utnyttja jordar från SLU:s långliggande odlingssystem kan man jämföra effekten av om stallgödsel tillförts under lång tid med effekten av en omedelbar tillsats av gödsel.

  • 329.
    Wallin, Mats
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Olsson, Håkan
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Zakrisson, Jessica
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Påverkansbedömning för ytvatten enligt EG´s Ramdirektiv för vatten - tillgängliga metoder, verktyg och modeller samt utvecklingsmöjligheter för SMED&SLU2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Enligt EG´s Ramdirektiv för vatten – i rapporten benämnt Vattendirektivet – ska en första

    analys av påverkan och dess effekter på vattenstatus ske under 2004 och rapporteras till

    EU-kommissionen i mars 2005. I bedömningen som utförs 2004–2005 ska även en

    prognos för perioden fram till 2015 ingå. I föreliggande rapport redovisas metoder, verktyg

    och modeller för att klara databehovet för denna analys. Rapporten redovisar också i vad

    mån SMED&SLU och erfarenheter från TRK-projektet kan bidra med data till påverkansbedömningen

    samt utvecklingsmöjligheter för att ytterligare anpassa systemutvecklingen i

    SMED&SLU till Vattendirektivets krav på data.

    Rapporten fokuserar på föroreningspåverkan och dess effekter i form av övergödning samt

    fysisk påverkan i form av flödes- och nivåreglering. Även andra typer av föroreningspåverkan

    (försurning, metaller, organiska miljögifter och bekämpningsmedel), fysisk

    påverkan (nivåsänkning, vattenuttag, vandringshinder/dammar och strukturell förändring)

    och övrig mänsklig påverkan redovisas.

    För att underlätta de analyser som ska göras är det en stor fördel om påverkansdata kan

    kopplas till enskilda vattenförekomster och därmed också vara möjliga att ha med i

    kartpresentationer. För att klara att hantera såväl data som beskriver ytvattenförekomsternas

    läge och gränser, som data som beskriver status och påverkan på dessa ytvattenförekomster,

    behövs en gemensam databastruktur. Varje ytvattenförekomst kopplas här till

    successivt större avrinningsområden i ett hierarkiskt system. Den minsta enheten är

    ytvattenförekomstens avrinningsområde följt av SMHI:s delavrinningsområden, TRKområden,

    huvudavrinningsområden och slutligen vattendistrikt. Förslag ges på kartunderlag

    som följer denna databasstruktur för en första identifiering av betydande

    påverkan inom avrinningsområden i Sverige.

    För olika typ av metoder, verktyg och modeller som kan användas för kvantifiering av

    påverkan och dess effekter redovisas bedömningar av möjligheterna till tillämpningar i den

    påverkansbedömning som ska göras under 2004–2005. Dessutom ges en mer ingående

    beskrivning av ett urval av modeller. Urvalet är baserat på att modellen är, a) anpassad för

    svenska förhållanden, b) tillämpad på svenska vattensystem, c) allmänt tillgänglig

    (antingen att använda eller att erhålla data från) och d) dokumenterad.

    För varje modell redovisas bl.a. syfte, typ av påverkan som kvantifieras, koppling till

    faktorer för tillstånd och effekter, tidsupplösning och geografisk upplösning, styrka och

    svaghet samt plattform och programvaror. Med hjälp av denna information ska man kunna

    avgöra vilken modell som är relevant för olika situationer. Dessutom ges information om

    internetlänkar, modellhistorik, ingående submodeller, relevanta referenser och kontaktuppgifter

    för att få tillgång till data eller resultat från modellen i fråga.

    För det inledande arbetet med karaktärisering och påverkansbedömning inför rapporteringen

    2004–2005 kan man prioritera att beskriva påverkan av eutrofierande ämnen. Man

    börjar då med att inom ett huvudavrinningsområde först lokaliserar de största punktutsläppen

    av fosfor och kväve. Befintliga TRK-data avseende beräknad kväve- och fosforbelastning

    per TRK-område för perioden 1985–2000 samt underlagsdata kan primärt

    användas. Först måste dock en uppdelning av TRK-områdena på de fem Vattendistrikten

    samt sammanlänkning av TRK-områdena med SMHI:s kustområdesregister göras.

    5

    För många större sjöar och många kustvatten kan sannolikt eutrofieringsstatus klassas med

    hjälp av information från nationell och regional miljöövervakning och samordnad

    recipientkontroll. Om det inte finns data från recipientkontroll i en vattenförekomst så är

    det inte sannolikt att vattnet är betydligt påverkat av punktutsläpp. TRK-systemet och

    resultat från TRK-beräkningar kan användas för att identifiera större områden som är

    eutrofierade p.g.a. läckage från jordbruksmark.

    Om behov finns skulle förnyade beräkningar kunna göras för avrinningsområden som är

    mindre än TRK-områdena t.ex. på delavrinningsområdesnivå. En möjlighet är också att

    beräkningar på delavrinningsområdesnivå endast görs för de TRK-områden som identifieras

    ha betydande påverkan från kväve- och fosforbelastning. Ett tröskelvärde för vad

    som är betydande påverkan måste i så fall tas fram t.ex. baserat på avvikelse från den

    ”naturliga” bakgrundsbelastningen. Ytvattenförekomster i TRK-områden med liten

    närsaltpåverkan, d.v.s. under tröskelvärdet, skulle då kunna grupperas och klassas som god

    status eller bättre m.a.p. kväve och fosfor och ytvattenförekomster med betydande

    närsaltpåverkan (över tröskelvärdet) skulle kunna klassas som ”riskvatten” med måttlig

    status eller sämre.

    Sammanfattningsvis kan således SMED&SLU tillhandahålla data som rör kväve- och

    fosforbelastning på vatten från punktkällor och diffusa källor. Exempel på data som kan

    tillhandahållas är bruttobelastning, nettobelastning och källfördelad belastning av kväve,

    bruttobelastning av fosfor, normaliserad markanvändning och avrinning. En viss

    anpassning kan emellertid krävas för att uppfylla vattendirektivets krav. Exempelvis bör

    upplösningen generellt förbättras till delavrinningsområdesnivå (i varje fall inom TRKområden

    som identifieras ha betydande närsaltpåverkan). Nya kunskaper om fosfor bör

    också implementeras för att kunna göra korrekta beräkningar av både brutto- och

    nettobelastning. Det beräkningssystem som beräknar diffusa utsläpp kan på sikt också

    utvecklas till att hantera andra ämnen, exempelvis metaller.

    Ett utökat samarbete inom SMED&SLU kan, om efterfrågan och tillgång på data finns,

    resultera i att SMED&SLU också kan komma att tillhandahålla påverkansdata rörande

    markanvändning, reglering och vattenuttag.

  • 330.
    Wallin, Mats
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö. Utförare miljöövervakning, Vattenvårdsförbund, Mälarens vattenvårdsförbund.
    Weyhenmeyer, Gesa
    Utförare miljöövervakning, Vattenvårdsförbund, Mälarens vattenvårdsförbund. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Mälarens grumlighet o vattenfärg: Effekter av det extremt nederbördsrika året 20002001Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En kraftig ökning av grumlighet och vattenfärg (brunhet) har iakttagits i samtligabassänger i Mälaren under 2001. Detta kan kopplas till de extrema nederbördsmängdernaunder 2000, speciellt i okt-dec, vilket ledde till ökade transporter avpartiklar och färgade lösta organiska ämnen (humusämnen) i Mälarens tillflöden.Vattenfärgen, mätt som absorbans för filtrerat vatten, fluktuerar naturligt i Mälarenmed lägre värden under perioder med liten nederbörd, t.ex. mitten av 1970-talet ochhögre värden under ”blöta” perioder, t.ex. i slutet av 1980-talet samt de senaste årenmed ett maximum i samtliga bassänger 2001. Vattenfärgen varierar också naturligtunder året med högsta värdena i mars och sedan successivt avtagande värden framtill september.Noterbart är att de naturliga fluktuationerna i Mälarens vattenfärg tycks heltkorrelerad i tiden i samtliga bassänger. Den snabba responsen på förändringar itillrinning även i sjöns centrala delar, med en omsättningstid på 2 år, är någotförvånande. En orsak till detta kan vara att tillförseln av partiklar och humus frånvattendrag i Mälarens närområde är kraftigt underskattad och/eller att utbytetmellan olika bassänger går betydligt snabbare än de medelomsättningstider somfinns beräknade – i varje fall vid kraftig tillrinning.

  • 331.
    Walve, Jakob
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö. Stockholms universitet; Svealands Kustvattenvårdsförbund.
    Sandberg, Maria
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitets Östersjöcentrum.
    Slutredovisning av projektet "Digitalisering av pelagialdata från Stockholm Vatten 1968-1981"2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Stockholm Vatten började sina provtagningar i Stockholms skärgård redan 1968 vilket har genererat ett stort värdefullt dataset. Data från 1982 och framåt finns digitalt i databaser hos Stockholm Vatten (SV), på Länssyrelsen i Stockholm (LstAB) och Svealands kustvattenvårdsförbund (SKVVF). Data mellan 1968-1981 fanns tidigare enbart i form av pappersrapporter, men har i och med detta projekt digitaliserats och finns nu inlagt i databas. Projektet har finansierats av Naturvårdsverket, Stockholm Vatten AB och Svealands kustvattenvårdsförbund.

  • 332.
    Weibull, Henrik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    MOSSKOMPENDIUMFÖRNATIONELL INVENTERING AV LANDSKAPETI SVERIGE (NILS) OCHRIKSINVENTERINGEN AV SKOG (RIS) 20112011Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 333.
    Weiss, Jana
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. ACES.
    Franke, Vera
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Gustafsson, Åsa
    Swetox.
    Screening of polyfluoroalkyl substances (PFASs), including fluorinated organophosphates in Skellefteå municipality2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Resultaten visar att många fler PFAS kongener kan bestämmas i dammprover än i ytvatten och

    avloppsvattenprover. I damm kvantifierades i minst ett prov 36 PFAS, jämfört med 6 PFAS i ytvatten

    och 8 PFAS i avloppsvatten. Det vara stora variationer i PFAS-koncentrationerna i dammprover mellan

    industrier med olika aktiviteter, vilket mycket väl återspeglar en användning av PFAS-innehållande

    produkter. Nivåerna var generellt högre i industriellt damm än vad som uppmättes tidigare i

    hushållsdamm. Tidigare observerade höga PFPA- och PFPIA-koncentrationerna kunde inte bekräftas,

    varken i damm eller i vattenproverna. Omfattande metodvalideringsarbete indikerade att damm

    representerar en exceptionellt komplex matris, vilket kan vara en del av förklaringen. Därmed ska

    rapporterad damm koncentrationer tolkas med varsamhet och uppföljande studier behövs för att

    bekräfta observationer.

    PFAS-nivåerna i ytvattnet var generellt under kvantifieringsnivåer. Endast 6:2 FTSA hade förhöjda

    nivåer i några få prover. Källan till 6:2 FTSA är inte känd. Som förväntat kunde det konstateras att

    Skellefteå flygplats släpper ut PFAS som kommer från brandbekämpningsskum, främst PFOS och

    PFHxS. Kvantifierbara nivåer av PFAS hittades även i ett prov nedströms samhället Kusmark, med

    okänd källa.

    En viktig slutsats i studien var att många företrädare för industrin inte kände till omfattningen av PFASförorening

    i sina anläggningar. Ingen av de inkluderade industrierna rapporterade användningen av

    PFAS, medan det framgår av litteraturgranskningen och den observerade PFAS-koncentrationen i

    dammproverna, att PFASs hanteras i respektive anläggning. Detta belyser behovet av att förbättra

    medvetenheten om källorna genom bättre rapportering av innehållet i produkter. Det är viktigt att

    förbättra informationen om vilka PFAS som finns i produkter, och därmed ytterligare undersöka

    potentiella exponeringskällor. Flera toxikologiska studier har gjorts på det reglerade PFOS och PFOA,

    medan för andra PFASs är informationen möjliga hälsoeffekter ytterst begränsat.

  • 334.
    Westerberg, Ida
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Mårtensson, Kristina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Schmieder, Frank
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Widén-Nilsson, Elin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Ejhed, Helene
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Andrist-Rangel, Ylva
    SCB.
    Johnsson, Holger
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Blombäck, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Utveckling av indata för belastningsberäkningar med avseende på kvalitet och skala inklusive delning av produktionsområde 62013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den mängd näringsämnen som transporteras från Sveriges yta och belastar havet utgör ett viktigt beslutsunderlag för nationell och internationell vattenförvaltning. Den mest omfat-tande beräkningen av kväve- och fosforbelastningen på havet, Pollution Load Compilat-ion (PLC) periodical, utförs med 5–6 års mellanrum. Beräkningarna utfördes senast för år 2006 (PLC5). Nästkommande PLC Periodical-rapportering, PLC6, kommer att utföras för år 2014 och det är föreslaget att beräkningarna ska utföras med en högre geografisk upplösning (vattenförekomst) än de tidigare PLC5-beräkningarna (delavrinningsområde).

    Resultaten från PLC5 används inom den lokala vattenförvaltningen för delavrinningsom-råden, även om de från början var avsedda att enbart användas på en större skala på grund av begränsningar i data- och modellunderlaget. Havs- och vattenmyndigheten har begärt en utredning av hur underlag och beräkningar till HELCOM PLC6 kan förbättras i kvali-tet och skala för att även uppfylla behov av underlag till vattenmyndigheternas rapporte-ring enligt Vattenförvaltningsförordningen. För att bättre kunna använda PLC-data på lokal skala har Vattenmyndigheten för Norra Östersjön tidigare uttryckt önskemål om att dela läckageregion 6 (SCBs produktionsområde 6, PO6) i två regioner för att bättre mot-svara de produktionsskillnader som finns inom jordbruket i regionen.

    En analys av effekten av att dela region 6, Mälar- och Hjälmarbygden, i två delregioner har gjorts. En region, region 61, utgjordes av området runt Mälaren och Hjälmaren och region 62 var den övriga delen av region 6. Region 61 hade högre gödslings- och skörde-nivå, lägre avrinning, mindre andel vall och större andel clay än region 62. I arbetet har beräkningsmetoden inklusive kriterier och antaganden som beskrevs i PLC5-beräkningen använts (PLC5-metoden). Påverkan av olika gödslings- och skördenivåer, avrinning, grödosammansättning och jordartsammansättning har beräknats. I den regionala skalan var fosforutlakningen högre i region 61 än i region 62. Det var orsakat av större andel grödor och jordarter med hög utlakning jämfört med region 62. På koefficientnivån ob-serverades högre förluster av fosfor i region 61. Detta återspeglar förmodligen inte påver-kan av olika åtgärder i regionerna utan beror framförallt på avrinningsskillnader som ICECREAM-modellen visade hög känslighet för. Utlakningen av kväve (kg N/ha) i reg-ion 62 var högre än i region 61. Det berodde på högre andel jordarter med hög utlakning och högre avrinning än i region 62, trots att grödosammansättningen tydde på högre ut-lakning i region 61. Även koefficienterna var högre i region 62 än i 61. Gödslingsnivån var högre i region 61 men även skördenivån var högre och det gjorde att det var mindre kväve kvar i profilen som riskerade att utlakas.

    Osäkerheten i den beräknade vattenföringen som användes till PLC5 undersöktes för ett antal slumpmässigt utvalda avrinningsområden och visade sig vara större för mindre avrinningsområden jämfört med stora. Osäkerheten i kvävebruttobelastningen från den tidigare Monte Carlo-analysen visade också på större spridning i mindre områden jämfört med stora, ett liknande mönster – men mindre tydligt – kunde också ses för nettobelast-ningen. Erfarenheter från tidigare lokala studier visar att när PLC-data kompletteras och förbättras med lokala data blir överenstämmelsen mellan beräknade och uppmätta halter av kväve och fosfor oftast bättre jämfört med en modelluppsättning enbart baserad på 9

    PLC-data. Det går dock inte att generellt säga vilka data som är viktigast att komplettera med då påverkan från de olika typerna av källor varierar stort lokalt.

    TBV-belastningsresultaten har jämförts med observationsdata för 39 flodmynningar, men några jämförelser med observationsdata för små avrinningsområden av liknande skala som vattenförekomsterna har hittills inte gjorts. Det är därför prioriterat att i samband med PLC6 kvantifiera storleken på avvikelserna mot observationsdata för olika rumsliga skalor och därmed kunna bedöma och klassificera tillförlitligheten i resultaten, samt ge råd om hur dessa bör användas. Analysen av de vattenförings- och vattenkemidata som finns tillgängliga för modellkalibrering och utvärdering visade att få av de tillgängliga vattenföringsstationerna har små tillrinningsområden, medan det finns data över kväve och fosforhalter från fler små områden. Vattenföringsstationerna är väl fördelade över landet, medan tillgängligheten till kväve- och fosforhaltdata varierar mer mellan olika regioner. Det är därför viktigt att, om möjligt, samla in data från mindre avrinningsområ-den för resultatutvärderingen under PLC6.

    Fler rekommendationer för resultatutvärdering och tillförlitlighetsbedömning av PLC6- resultaten diskuteras i denna rapport. En lista över prioriterade områden för förbättring av indata till PLC6-beräkningarna ges i slutet av rapporten tillsammans med en diskussion om framtida behov av datainsamling och nationellt datavärdskap. Källor och indata som inte har någon större betydelse på den nationella skalan kan ha stor lokal inverkan, vilket gör att prioriteringen rör i stort sett alla typer av källor som bidrar till antropogen kväve-och fosforbelastning.

  • 335.
    Westling, Olle
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Löfgren, Stefan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Akselsson, Cecilia
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Arealförluster: från skogliga avrinningsområden i Västra Götaland2001Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med utvärderingen var att beskriva typiska arealförluster från brukad skogsmark

    baserade på undersökningar i Västra Götalands län, samt med hjälp av tidsserier belysa

    utvecklingen i tiden. Mätdata från länet har legat till grund för yttäckande beräkningar i

    länets samtliga kommuner av genomsnittliga arealförluster av olika ämnen från skogsmark.

    Samtliga undersökta avrinningsområden i skog i Västra Götalands län hade en likartad

    vattenkvalitet under 1990-talet med låga pH-värden (pH 4,2-4,6) och låga halter av

    oorganiskt kväve, låg buffertkapacitet (ANC<0,11 mekv/l) samt relativt höga halter av

    aluminium (0,2-1 mg Al/l) och relativt låga halter av baskatjoner med undantag av natrium.

    Den minskade depositionen av svavel har medfört att ANC och pH ökat under de

    senaste 15 åren. Uppmätta data under de senaste åren kan ligga till grund för typvärden

    som kan skatta arealförlusterna från skog i denna del av landet. Typvärdena för brukad

    skog uppvisar relativt små skillnader mot de obrukade referenserna i Västra Götaland.

    Orsaken till att skillnaden mellan brukade och obrukade områden inte går att tydligt påvisa

    är att skogliga åtgärder som slutavverkningar bara berör en liten del, oftast <10 %

    av avrinningsområdet, vid en given tidpunkt. Dessutom är det oftast mer än tio år sedan

    kalavverkningar utfördes i flertalet av de undersökta områdena i denna studie.

    Skogsbruket kan påverka kvaliteten på avrinnande vatten på olika sätt. Trädslagsval och

    åldersfördelning påverkar storleken på depositionen av olika luftföroreningar, vilket i

    sin tur inverkar på mark och vatten. Hyggesupptagningar ökar utlakningen av nitrat och

    motsvarande katjoner under några år, men minskar även torrdepositionen. Den beräknade

    genomsnittliga utlakningen av totalkväve från skogsmark i Västra Götalands län, 2,95

    kg per ha och år, är något högre än vad som tidigare beräknats för hela Göta Älvs tillrinningsområde,

    2,08 kg per ha och år. Kommuner med stor areal skog har i regel en

    andel utlakning av totalkväve som kommer från hygge som varierar mellan 10 och 30 %

    av den totala arealförlusten från all skogsmark.

    Beräkningar av genomsnittliga arealförluster av olika ämnen från skogsmark i Västra

    Götalands kommuner visar en betydande variation, trots att markegenskaperna antagits

    vara likartade i hela länet. Variationen beror på de relativt skarpa gradienterna av deposition

    av svavel, kväve och havssalt samt nederbördsmängd på västkusten. Utlakningen

    av oorganiskt kväve påverkas av hyggesareal och kvävedepositionens storlek.

    Övervakning av avrinning från brukad skogsmark är motiverad eftersom det är viktigt

    att övervaka att utlakningen av oorganiskt kväve från hyggen inte ökar med tiden på

    grund av fortsatt upplagring av kväve i skogsmarken. Även effekten av tillväxt och

    skörd av skog på markens syra-bas status, som i sin tur påverkar avrinningens surhetsgrad,

    är viktig att bevaka med hjälp av tidsserier. Av speciellt intresse är att studera om

    återhämtning från försurning, när depositionen minskar, sker annorlunda i brukade områden

    jämfört med områden utan skogsbruk.

  • 336.
    Weyhenmeyer, Gesa
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Vattenvårdsförbund, Mälarens vattenvårdsförbund. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Östlund, Mikael
    Utförare miljöövervakning, Vattenvårdsförbund, Mälarens vattenvårdsförbund. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Miljöövervakning i Mälaren 2003: Sammanfattning2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Mälarens vattenvårdsförbund har Institutionen för Miljöanalys vid SLU utfört provtagning och analys av vatten i Mälarens fjärdar. Biologiska och kemiska samt vissa fysikaliska förhållanden har undersökts. Denna broschyr ären sammanfattning av den utvärdering av 2003 års data som redovisas i separat rapport.

  • 337.
    Weyhenmeyer, Gesa
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Vattenvårdsförbund, Mälarens vattenvårdsförbund. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Östlund, Mikael
    Utförare miljöövervakning, Vattenvårdsförbund, Mälarens vattenvårdsförbund. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Sedimentens bidrag till forforbelastningen i Mälaren2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En stor extern fosforbelastning har varit ett av Mälarens stora problem, vilket resulterade i en omfattande algproduktion under mitten av förra seklet. I början av 1970-talet vidtogs åtgärder för att minska fosforbelastningen (framför allt avloppsrening) varvid vattenkvaliteten förbättrades snabbt. Men trots den reducerade externbelastningen av fosfor med en förbättrad vattenkvalitet är fosforhalterna fortfarande höga i Mälarens vatten (medelvärdena 27 - 48 μg/l för bassängerna enligt fi gur 1 under perioden 1985 till 2000). En bidragande orsak till de höga fosforhalterna är sannolikt fosforläckage från sedimenten, en process benämnd som internbelastning. Syftet med detta projekt är att undersöka och kvantifi era denna internbelastning.

  • 338.
    Widén-Nilsson, Elin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Westerberg, Ida
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Osäkerhetsanalys av kvävenettobelastning (PLC5)2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sverige rapporterade ett totalt utsläpp av 120 000 ton kväve till havet år 2006 i den så kallade PLC5-rapporteringen, Pollution Load Compilation 5, till HELCOM. I rapporteringen delas kvävebelastningen upp på olika källor, havsbassänger, samt på antropogen belastning och bakgrundsbelastning. Dessutom rapporteras både bruttobelastningen och nettobelastningen efter retention i sjöar och vattendrag. Källorna är jordbruk, skog, hygge, myr, öppen mark, fjäll, dagvatten, enskilda avlopp, kommunala avloppsreningsverk av olika storlek samt industrier. Beräk-ningarna är gjorda med Tekniskt Beräkningssystem Vatten, TBV, och baserade på nationellt tillgänglig information om de olika källorna, samt viss information från Finland och Norge om källorna i gränsvattendragen. Även om bästa möjliga indata använts i beräkningen, finns bitvis stora osäkerheter i dessa indata. Osäkerheten i bruttobelastningen och retentionsberäkningarna har tidigare studerats i några ut-valda avrinningsområden. Denna studie fokuserar på den resulterande osäkerheten i nettobelastningen på den nationella skalan.

    För varje typ av indata till beräkningssystemet TBV togs en osäkerhetsfördelning fram. Därefter gjordes 27 800 Monte Carlo-beräkningar med TBV där olika in-datavärden valdes slumpmässigt från osäkerhetsfördelningarna. Osäkerhetsfördel-ningarna för de olika indata togs fram genom liknande metodik som i de tidigare osäkerhetsstudierna för utvalda avrinningsområden, men i denna studie har nya fördelningar för vattenföringen och retentionen använts. Osäkerhetsfördelningen i vattenföringen togs fram genom att jämföra uppmätt och beräknad vattenföring vid 30 slumpmässigt utvalda vattenföringsstationer. Osäkerheten i retentionen beror av vattenföringen, men eftersom denna samvariation inte är tillräckligt känd antogs en triangulär osäkerhetsfördelning om ±12 procentenheter baserat på en tidigare stu-die. Resultatet analyserades för totalbelastning och källfördelning på den nationella skalan. För första gången gjordes även en jämförelse mellan den med TBV beräk-nade nettobelastningen, och belastningen för år 1985–2006 från uppmätta data för 39 flodmynningar.

    Flera av de ingående osäkerhetsfördelningarna har en övervikt mot högre värden jämfört med PLC5. Detta resulterar i att den Monte Carlo-beräknade totalbelast-ningen från Sverige blev 131 000 till 137 400 ton kväve/år (femte och 95:e per-centilen). Det är högre än PLC5-belastningen på 120 000 ton kväve/år. Jordbruk, skog (inklusive hygge) och dagvatten hade alla nationellt sett en högre beräknad belastning jämfört med PLC5, medan övriga källor varierade mer symmetriskt kring PLC5-värdet.

    Det är förväntat att jordbruket och skogen ger en större belastning än vad som be-räknats i PLC5. Förutom osäkerheten i kväveläckaget från jordbruks- och skogs-mark bidrog även osäkerheten i vattenföringen och markanvändningen till den högre belastningen. Osäkerheten i markanvändningen är troligtvis överskattad eftersom jordbruksarealerna och hyggesarealerna i PLC5 är tagna från bättre kart-underlag än de alternativa markanvändningar från Svenska Marktäckedata som användes i denna osäkerhetsstudie. Vissa kända osäkerheter i jordbruksläckaget 7

    och skogstyphalten har däremot inte kunnat representeras fullt ut i osäkerhetsana-lysen. Jordbruksläckaget är underskattat eftersom det tolkas som totalkväveläck-age, utan tillägg för läckage av organiskt kväve, men denna osäkerhet inkluderades inte i jordbruksläckaget eftersom sambandet mellan jordart och organiskt kvä-veläckage inte är utrett. För skogsmark har nya studier visat på en underskattning av skogstyphalterna i särskilt södra Sverige. I denna studie användes en triangulär osäkerhetsfördelning för skogstyphalten där maxvärdet var +64 % av PLC5-värdet i sydöstra Sverige. Ännu högre värden hade kunnat antas och i södra Sverige hade det varit rimligt med minimivärden som ligger närmare PLC5 än de -23 % som antogs i denna studie.

    Jämförelsen med kvävebelastningen från data från 39 flodmynningar år 1985–2006 visade att PLC5-belastningen ofta låg något över medianbelastningen i Bottenviken och norra delen av Bottenhavet, medan det från Indalsälven och söderut var vanli-gare att PLC5-belastningen låg något under medianbelastningen i flodmynnings-data. Variationen i flodmynningsdata mellan olika år är dock stor och denna variat-ion var oftast större än spridningen i resultatet från Monte Carlo-beräkningarna

  • 339.
    Wilander, A
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Förslag till mätprogram av vattenkvalitet för fiskvattendirektivet2005Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 340.
    Wilander, A
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Skyddad natur. En undersökning av två sjöar och deras utloppsbäckar i Padjelanta 20022002Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 341.
    Wilander, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Johnson, Richard K
    Goedkoop, Willem
    Riksinventering 2000: En synoptisk studie av vattenkemi och bottenfauna i svenska sjöar och vatten2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inventeringen år 2000 omfattade ca 3400 sjöar och 700 vattendrag. I huvudsak provtogs samma objekt som vid riksinventeringen 1995. Prover för vattenkemi togs i alla objekt, medan bottenfaunaprover togs i alla vattendrag och i en tredjedel av sjöarna. Inventeringen bidrar med underlag för uppföljning av fyra av Sveriges miljömål; levande sjöar och vattendrag, bara naturlig försurning, ingen eutrofiering och giftfri miljö (spårmetaller). Vid sammanställningen av resultaten från riksinventeringen 2000 är det lockande att jämföra resultatet från riksinventeringen 1995, men man bör komma ihåg att inventeringar ger ögonblicksbild och att skillnader kan bero på en mängd andra miljöfaktorer än just föroreningsläget. Miljödata visar normalt en mellanårsvariation som beror på flera olika faktorer (t.ex. variationer i klimat) och det är därför vanligt att mätvärden skiljer mellan olika mättillfällen. Hösten 2000 kännetecknades av en ovanligt hög nederbörd som medförde höga vattenstånd och flöden. Västra Götalands län, Värmlands län, Örebro län och Västmanlands län drabbades extra hårt och som följd av de extrema väderleksförhållandena saknas till exempel från Örebro län samtliga bottenfaunaprover utom ett i riksinventeringen 2000. Utgående från Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet beskrivs tillstånd och påverkan (avvikelse från jämförvärde. Med hjälp av en ny digitaliserad karta (GSD 1:100 000) kunde mer områdesspecifika uppgifter erhållas. Dessutom inkluderades områden som tidigare saknades, som t.ex. fjälltrakterna. Provtagningarna genomfördes väl trots höga vattenstånd och andra väderproblem. Alla bestämningar har gjorts vid Inst. för miljöanalys vid SLU, utom aluminiumfraktioner som bestämdes av ITM, Stockholms universitet.

  • 342.
    Wilander, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Willén, Ewa
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Vättern och dess tillflöden 1971-19941994Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 343.
    Wretenberg, Johan
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Glimskär, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Terä, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Pihlgren, Aina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Cronvall, Erik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Andersson, Per
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Strandberg, Marcus
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    FÄLTINSTRUKTION FÖR SMÅBIOTOPER VID ÅKERMARK NILS ÅR 20112011Rapport (Annet vitenskapelig)
4567 301 - 343 of 343
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf