Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
3456789 251 - 300 av 5651
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Berglund, Marika
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI.
    Holmström, Katrin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Ask, Karolin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI.
    Petersson-Grawé, Kierstin
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Pickova, Jana
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Uppsala universitet.
    Järnberg, Ulf
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Exponering för perfluorkarboner hos kvinnor med högt fiskintag2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 252.
    Berglund, Marika
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Åkesson, Agneta
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Utvärdering av genomförda studier av halter av kadmium i urin hos två åldersgrupper av kvinnor2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 253. Berglund, Toni
    Inventering av lavar i sex ekområden i västra Närke: en inventering utförd år 20002001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Fem områden samt en ek vid ett område har inventerats. Uppdraget var att välja ut lämpliga träd, i första hand ek, i viss omfattning andra träslag för att eftersöka rödlistade lavar och dokumentera dessa. Rödlistade lavar förekommer främst i de objekt där träd uppnår en relativt hög ålder. I övriga objekt noterades i samtliga fall god tillgång på lavar tillhörande andra naturvärdeskategorier. Endast ett urval av beståndens träd har, i paritet med uppdragets riktlinjer, granskats. Utvalda träd var de mest intressanta i områdena men detta medför dock attt ett mörkertal kan förväntas finnas med avseende på förekomsten av rödlistade lavar. Framförallt gäller det de små och svårupptäckta arterna. Det är naturligvis ett faktum som gäller för alla övergripande inventeringar men är ändock viktigt att framhäva.

  • 254. Berglund, Toni
    Lavflora på Ekåsen Hackvad socken2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna inventering syftar till att dokumetnera lavfloran i Ekåsenområdet i Hackvad socken. Närkeslätten har allt sedan värmetiden under en period av flera tusen år haft kontinuitet i förekomsten av av ekdominerade ädellövbestånd. Under värmetiden täcktes denna del av Närkeslätten av rika ädellövskogar utgörande norra flanken av sammanhängade ädellövskogsområden. Då kunde huvuddelen av ädellövskogens arter invandra till området. Genom denna kontinuitet uppvisar ädellövskogsfragmenten i området fortfarande en mycket rik biologisk mångfald trots att de numera ligger tämligen isolerade i ett landskap präglat av jordbruk och barrskogar. I området inventerades främst rödlistade lavar på ek. Totalt elva delområden inventerades inom vilka det gjordes fynd av 27 rödelistade lav- och vedsvampar samt 36 signalarter.

  • 255.
    Berglund, Örjan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö. Sveriges lantbruksuniversitet.
    GIS som ett verktyg för analys av odlingsinventering inom Typområden på jordbruksmark2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inom svensk miljöövervakning, med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet,bedrivs mätprogram för att belysa omfattningen av jordbrukets påverkan på yt- ochgrundvattenkvalitét. ”Observationsfält på åkermark” och ”Typområden på jordbruksmark”är exempel på sådana miljöövervakningsprogram. Examensarbetet syftartill att utveckla nya rutiner för inventering av odlingsuppgifter i programmet ”Typområdenpå jordbruksmark” med Jordbruksverkets blockkartor som digitalt kartunderlag.I arbetet ingår även att koppla blockkartor för några testområden till befintligaodlingsdatabaser, för att sedan analysera områdena med hjälp av GIS.

  • 256.
    Berglund, Örjan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Organogen jordbruksmark i Sverige 1999-20082009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det går med relativt stor noggrannhet att bestämma arealen odlad organogen jord med hjälp

    av de databaser vi haft tillgång till. Noggrannheten varierar dock inom olika delar av landet

    framför allt på grund av att detaljerad jordartskartering inte finns i digitaliserad form över allt

    (figur 1 och tabell 1). Jämfört med tidigare uppskattningar (Berglund & Berglund, 2008) har

    vi i denna undersökning haft tillgång till mer digitaliserade data (jämför figur 1 och bilaga 2)

    På ca 9 % av blockarealen finns fortfarande ingen regelrätt jordartskartering utan

    40K-kartan

    eller de minst noggranna karteringarna har använts istället (tabell 1). Uppskattningar med

    hjälp av

    40K-kartan är mycket osäkra (Berglund & Berglund, 2008) men trots allt bättre än att

    helt utesluta områden utan digitaliserade jordartsdata. I områden med kaliumfattig berggrund

    är tolkningen generellt osäker och i kuperad terräng kan gammastrålning reflekteras in över

    torvmarken och bestämningen av torvmarksgränsen försvåras (Ek, 1987). Dessutom kan även

    22

    minerogena jordar med hög vattenhalt avskärma gammastrålningen vilket kan felaktigt tolkas

    som torv.

    Enligt inventeringen är ca 5,6 % av jordbruksmarken (åkermark + betesmark/slåtteräng)

    torvjord (tabell 1). Om man även inkluderar gyttjejordarna (gyttja, lergyttja, gyttjelera,

    kalkgyttja och bleke) blir procentandelen 7,6 %. Av en total blockareal på 3 525 259 ha har

    267 990 ha klassats som organogen jord. Som mest odlade vi ca 705 000 ha myrjord vid

    mitten av 1940-talet (Hjertstedt, 1946). Andelen organogen jord varierade redan då mycket

    mellan länen med 5,5 % av den odlade arealen i Värmlands län och 23,6 % i Kronobergs län.

    I vår inventering är motsvarande siffror 1,3 % och 12,8 %. Den organogena jorden fördelar

    sig i vår inventering på 61 % torv (torvdjup

    ≥ 0,5 m), 14 % ytlig torv (torvdjup < 0,5 m) och

    25 % gyttjejordar (gyttja, lergyttja, gyttjelera, kalkgyttja och bleke). På 40-talet var andelen

    gyttjejordar mindre (ca 11 %), men eftersom torvjordarna ofta underlagras av gyttjejordar har

    bortodlingen av torven gjort att många av dessa jordar idag klassas som mullrika gyttjejordar.

    Uppskattningen av arealen gyttjejordar är i denna undersökning emellertid ganska osäker

    eftersom dessa jordar klassas mycket olika i de olika databaserna. Ibland klassas all

    organogen jord, inklusive gyttja, som torv och ibland klassas lergyttja och gyttjelera som

    lerjord och hamnar helt utanför de organogena jordarna. Dessutom är en del karteringsdata av

    äldre datum (se Berglund & Berglund, 2008: bilaga 2) vilket gör att en del av den ytliga

    torven idag kan vara bortodlad och inte längre borde klassas som organogen jord.

    Odlingsintensiteten på de organogena jordarna är i allmänhet lägre jämfört med genomsnittet

    för all odlad jord. För all jordbruksmark oberoende av jordart utnyttjades år 2008 ca 35 % till

    spannmålsodling, 38 % till vall och grönfoder, 15 % till betesmark och 5 % låg i träda (SCB,

    2009). På de organogena jordarna var vallandelen ca 40 %, betesmark 22 % och träda ca 7 %

    av totalarealen (tabell 3). Inom de organogena jordarna är torvjordarna mindre intensivt

    odlade än gyttjejordarna vars egenskaper påminner mer om mineraljordarna (tabell 4 och 5).

    Dränerade organogena jordar (torv- och gyttjejordar) står för en stor andel av emissionerna av

    CO

    2 och N2O från jordbruksmark i Sverige (Berglund & Berglund, 2008). Arealen odlade

    organogena jordar var som störst på 1940-talet (Hjertstedt , 1946) då den odlade

    myrjordsarealen uppgick till ca 705 000 ha vilket då motsvarade 12,3 % av all torvmark i

    landet och ca 20 % av den totala åkerarealen (Wilson, 1999). Vid en uppskattning gjord 1961

    (Hallgren & Berglund, 1961) bedömde man att arealen odlad organogen jord hade minskat till

    ca 400 000 ha och utgjorde då ca 12 % av den totala åkerarealen. Arealen organogen

    jordbruksmark uppskattas idag (denna undersökning) till ca 270 000 ha. Vi har med andra ord

    en mycket stor areal (dryga 400 000 ha) tidigare odlade organogena jordar i landet. Tyvärr

    upphör inte växthusgasemissionerna när man överger markerna och man skördar inte heller

    någon biomassa som kan kompensera för utsläppen. Huvuddelen av den areal som togs ur

    produktion först är antagligen beskogad idag medan en hel del av den areal som tagits ur

    produktion på senare tid nog helt enkelt ligger för fäfot. Dessa ofta mycket kväverika marker

    kommer att fortsätta att avge stora mängder N

    2O och även CO2, men det är osäkert om de

    idag omfattas av vår klimatrapportering. En intressant fråga framöver är att försöka identifiera

    den areal organogen jordbruksmark som tagits ur produktion under senare tid för att bättre

    kunna uppskatta Sveriges växthusgasemissioner samt testa om det är möjligt att identifiera

    lämpliga områden av övergiven organogen jordbruksmark som kan återställas till våtmark i

    syfte att minska utsläppen av växthusgaser från dessa jordar.

    23

  • 257. Bergman, Carl
    et al.
    Alström, Tette
    Larsson, Karin
    Historiska våtmarker i Blekinge2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att, genom databearbetning i GIS-miljö, ge ett underlag för lokalisering av potentiella lägen för återskapande av våtmarker i Blekinge län. Resultaten ger dessutom en bild av hur våtmarksområdena har förändrats de senaste drygt 100 åren. De ger även exempel på svårigheten att jämföra historiskt kartmaterial med dagens karta.

  • 258. Bergman, Fredrik
    Utbredningsförändringar hos vassbälten och sävruggar i sjön Östen2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Utbredningsförändringar hos vassbälten och sävruggar i sjön Östen

  • 259. Bergman, Karl-Olof
    Analys av fjärilsdata från ängs- och betesmarker i syd- och mellansverige2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 260.
    Bergman, Åke
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för material- och miljökemi.
    Fång, Johan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för material- och miljökemi.
    Bignert, Anders
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Uppdaterande och nya tidstrendsanalyser av halogenerade persistentaämnen i svensk bröstmjölk: PCDDs, PCDFs och DL-PCBs: Rapport till Naturvårdsverket – 2013-03-302013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Polyklorerade dibenso-p-dioxiner (PCDDs), dibensofuraner (PCDFs) och dioxinliknande

    polylorerade bifenyler (DL-PCBs) har analyserats i mjölk från Stockholmsmödrar under tiden

    1972 till 2011. Halterna redovisas som toxiska ekvivalenter och resultaten visar på en

    kontinuerlig årlig nedgång med 6-7%. Halterna är nu ungefär 1/10 av halterna 1972.

  • 261.
    Bergman, Åke
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för material- och miljökemi.
    Hovander, Lotta
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för material- och miljökemi.
    Sundström, Maria
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för material- och miljökemi.
    Athanassiadis, Ioannis
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för material- och miljökemi.
    Athanasiadou, Maria
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för material- och miljökemi.
    Sällsten, Gerd
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Bignert, Anders
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Insamling och kemisk analys av miljöföroreningar i svensk modersmjölk - Resultat från 2008-2010: Rapport till Naturvårdsverket – 2010-11-24 2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Projekten, såsom det först formulerades, avsåg insamling av mjölkprover från mödrar boende i Stockholm, Göteborg, Lund respektive Umeå. Redan första året visade det sig svårt att få in prover från samtliga platser varför provinsamlingen 2008 -2010 koncentrerades till Göteborg och Stockholm. Prover från dessa städer har levererats till Naturhistoriska riksmuseet för dokumentering, preparering och lagring. Såväl individuella prover som poolade sådana har analyserats med avsikt att särskilt studera prover från Göteborg på individuell basis. Proverna för 2008 inkluderade 10 individuella prover och fyra homogenat och för prover från 2009/2010, 19 individuella prover samt två homogenat. De kemiska ämnen som analyserades tillhör följande klasser av miljöföroreningar: organiska klorpesticider, polyklorerade bifenyler (PCB) samt polybromerade difenyletrar (PBDE). Antalet enskilda analyter har i första hand avgjorts av ämnenas förekomst i proverna, men de som rapporteras är ett drygt 20-tal ämnen (se nedan).

    Den i särklass viktigaste miljöföroreningen bland de som här studeras är 4,4’-DDE. Den förekommer i halter mellan 20 och 130 ng/g fett, 2008-2010 i Göteborg medan halten i homogenat från 2007 låg på ca. 185 ng/g fett. I Stockholmsmödrarnas mjölk från 2008 låg halten på 70-80 ng/g fett men 2009/2010 var halten uppe i ca. 150 ng/g fett. De senare värdena ligger i paritet med observerade halter 2003, 2004 och 2007. Variationen är sådan att det inte ter sig finnas någon trend i haltutvecklingen mellan åren. Inte heller någon geografisk trend tycks förekomma, men fördjupade analyser av dessa data krävs för att säkerställa de statistiska observationerna. Övriga klororganiska bekämpningsmedel, inkl. hexaklorbensen (HCB) förekommer i halter som är <10% av 4,4’-DDE. De dominerande PCB-kongenerna är CB-138, -153 och -180 men dessa förekommer i halter som är lägre än 50% av det som 4,4’-DDE förekommer i. Flertalet PCB-kongener förekommer i sub-10 ng/g fett-halter i modersmjölken oavsett ursprungsstad (Göteborg eller Stockholm).

    ΣPCB-halten ligger i nivå med koncentrationen av 4,4’-DDE. Koncentrationerna av polybromerade difenyletrar (PBDE) är låga. De enskilda PBDE-kongenerna har mestadels halter på under 1 ng/g fett. BDE-209 förekommer mycket sällan i kvantifierbar halt i modersmjölken. Av lägre bromerade difenyletrar dominerar fortfarande BDE-47.

    Utanför kontraktet tillförs här också data för halter och trender av polyfluorerade kemikalier i modersmjölk från Stockholm 1972 till 2008. De ämnen som analyserats i modersmjölken är perfluorooktansulfonat (PFOS), perfluorohexansulfonat (PFHS) samt perfluorooktansyra (PFOA). Resultaten redovisar entydigt ämnenas uppåtgående trend fram till omkring 2000 varefter koncentrationerna faller.

  • 262.
    Bergner, Adam
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Gezelius, Lars
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Fåglar i Östergötlands skogs- och odlingslandskap: trender 2002-20132014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 263.
    Bergner, Adam
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Gezelius, Lars
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Häckande fåglar på strandängar i Östergötland: inventeringar 1996-20132013Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 264.
    Bergquist, Björn
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Fiskeriverket.
    Axenrot, Thomas
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Carlstein, Mikael
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Degerman, Erik
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Fiskundersökningar i större vattendrag: Utveckling av kvantitativ metodik för båtelfiske och hydroakustiska undersökningar i större vattendrag - ett pilotprojekt2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det saknas idag en standardiserad metodik för att övervaka fiskbestånd i djupa och breda vattendrag där konventionellt elfiske med vadning inte går att genomföra. I ett pilotprojekt har båtelfiske och hydroakustiska undersökningar (ekolodning)testats som metoder för övervakning av fiskbestånd i större vattendrag. De olika metoderna testades under olika miljöförhållanden i två olika vattendrag – Österdalälven (uppströms Älvdalen) och Svartån (vid Örebro). Österdalälven är ett näringsfattigt och snabbt strömmande vattendrag medan Svartån är ett näringsrikt och lugnflytande vattendrag. Innan undersökningarna genomfördes biotopkarterades de sträckor som hade valts ut. Med hjälp av karteringsuppgifterna avgränsades i varje vattendrag 400–850 m långa sträckor (undersökningslokaler)som delades upp i grunda (medeldjup <2 m) och djupa (medel djup >2 m)biotoper. På varje lokal och inom varje biotop genomfördes båtelfisken dagtid med s.k. ”strip-fishing” metodik som innebär en kvantitativ stratifierad undersökning av fiskbeståndet i flera habitat-specifika strips där varje stripomfattade ett område som var 5 m brett och 100–150 m långt. För varje habitat (biotop) beräknades ett medelvärde för fisktäthet och biomassa som sedan användes för att beräkna ett viktat medelvärde för hela lokalen. I Svartån genomfördes även utfiskningsförsök för att fastställa elfiskets fångsteffektivitet för de dominerande arterna. För övriga arter skattades fångsteffektiviteten utgående från korrelationer med data från vadningselfiske (Svenskt ElfiskeRegiSter; SERS). De hydroakustiska undersökningarna genomfördes som mobil horisontell ekolodning längs stränderna, både i uppströms och nedströmsriktning, med ekolodets transduktor riktad mot flodfårans centrala del. Ekolodningen genomfördes både på kvällstid (Österdalälven) och nattetid (Svartån). Räckvidden för ekolodet varierade med vattendjupet, men var ca 15 m vid 2 m vattendjup. Ekolodsresultaten analyserades huvudsakligen med bildanalys och filtrering av data (korsfiltrering) eftersom den metoden bedömdes ge mest tillförlitliga resultat. Med hjälp av analyserade och räknade fiskspår beräknades fiskförekomsten inom den djupa delen av varje lokal och jämfördes med resultaten från båtelfisket. Vid jämförelsen mellan båtelfiske- och ekolodsresultaten användes enbart fångstresultaten för pelagiskt uppträdande arter, då ekolodet inte detekterar bottenlevande fiskarter som lake, gers och stensimpa. Vid båtelfisket i Österdalälven varierade de viktade medelvärdena för den totala fisktätheten mellan 37 och 187 individer/ha. Dominerande arter var elritsa, stensimpa, harr och öring. I Svartån, som är mera näringsrik, var fisktätheten som väntat betydligt högre och de viktade medelvärdena för den totala fisktätheten varierade mellan 271 och 912 individer/ha. Vid båtelfisket i Svartån dominerades fångsten av karpfiskar som benlöja, mört och braxen. Fiskbiomassan varierade från 9,3 till 24,6 kg/ha. Båtelfisket gav en representativ bild av förekommande arter och storlekar i de båda vattendragen enligt tillgängligt referensmaterial. De erhållna skattningarna av fiskförekomsten i Österdalälven och Svartån var i nivå med resultat rapporterade från båtelfisken i andra länder. Den från ekolodningarna beräknade fiskförekomsten (beräkningar baserad på bildanalys) visade generellt en relativt god överensstämmelse med resultaten från båtelfisket i båda vattendragen även om ekolodsresultaten var något högre i Svartån. Vid ekolodningarna i Österdalälven låg den beräknade fisktätheten i intervallet 15–21 individer/ha. I Svartån var fisktätheten betydligt högre och varierade från 532 till 1 261 individer/ha. Fiskbiomassan låg i intervallet 17,1–23,7 kg/ha. Resultaten visar att båtelfiske och mobil horisontell ekolodning är lämpliga metoder för långsiktig övervakning av fisk i större vattendrag. I grunda områden med vattendjup mindre än 2 m kan båtelfiske användas som ensam metod för att kvantifiera fiskförekomsten (individtäthet och biomassa), men i områden med större vattendjup där båtelfisket inte är effektivt krävs att båtelfisket kompletteras med horisontell ekolodning. Genom att kombinera metoderna kan mängden fisk kvantifieras även i de djupa delarna av vattendragen. Båtelfisket ger information om förekommande fiskarter och deras storleksfördelning och dessa uppgifter kan sedan användas för att tolka de ekon (fiskspår) som registreras vid ekolodningen i de djupa avsnitten. Vår bedömning är att de testade metoderna, med vissa förbättringar, väl motsvarar kraven i en framtida övervakning av fiskresurser, ekologisk status och miljömål. Båda metoderna ger kvantitativa och upprepbara skattningar av fiskfaunan i en miljö som idag saknar lämplig kvantitativ metodik och bör implementeras i de nationella resurs- och miljöövervakningsprogrammen.

  • 265.
    Bergquist, Björn
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Järvi, Torbjörn
    Dahlberg, Magnus
    Provfiskeresultat år 20012002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vattendragsdelen i Naturvårdsverkets nationella effektuppföljningsprogram för kalkade vatten (IKEU-programmet), som startade 1989,omfattar för närvarande 12 kalkade vattendrag och 11 referensvattendrag fördelade på 5 geografiska regioner. I båda vattendragstyperna genomförs integrerade undersökningar med identiska undersökningsprogram som omfattar både vattenkemiska och biologiska undersökningar (bottenfauna och fisk). Programmets mål är att studera och analysera de långsiktiga effekterna av kalkning i försurade vatten och att bedöma om den svenska kalkningsverksamheten återskapar ekosystem med en artsammansättning, funktion och biologisk mångfald liknande situationen innan försurning. Uppföljningen görs också i syfte att kunna avgöra om kalkningsverksamheten leder till oönskade effekter i sjöar och vattendrag.

  • 266. Bergquist, Gunvor
    Miljömål i bild: - erfarenheter och metod2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 267. Bergsjö, Ann
    Värdebeskrivning av kustområdet i Halland - ett regionalt planeringsunderlag för områden av riksintresse enligt 3 kap NRL1997Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I detta projekt har vi försökt visa på vad som konstituerar det halländska kustlandskapets värden och därmed bidra med ett nytt och mera samlat kunskapsunderlag, som gör att kustområdets värden kan tas tillvara såväl i ett regionalt som ett kommunalt perspektiv. Inventeringsmaterial om natur- och kulturvärden har setts över och i syfte att fånga något av det som är karaktäristiskt för Hallandskusten har en visuell landskapsanalys över kustområdet gjorts.De områden som i studien utkristalliserats som särskilt värdefulla har sammanställts på en länskarta. Områdena beskrivs också kortfattat utifrån "natur och kultur", "visuell karaktär", "värdeomdömmen i befintliga beskrivningar" samt "identitet".

  • 268.
    Bergstedt-Söderström, Anita
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Lång, Lars-Ove
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Chalmers tekniska högskola.
    Grundvatten i Västra Götaland: Underlag för arbete med miljökvalitetsmål”Grundvatten av god kvalitet”2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    En enkätundersökning har genomförts bland sex av länets 49 kommuner. Urvalet av

    kommuner har gjorts på ett sätt som skall göra det möjligt att dra sådana slutsatser av svaren

    så att de blir giltiga för hela länet. Av svaren från de sex kommunerna framgår bland annat att

    det finns ett stort antal vattentäkter i länet som saknar skyddsområde och/eller vattendom.

    Geologiska formationer som inte används för vattenuttag saknar skydd för vattenförekomsten.

    I vissa fall ger de skyddsbestämmelser som finns för vattentäkterna ett otillräckligt skydd för

    vattnet. Detta innebär att ett stort antal beslut om skyddsföreskrifter bör fattas vid

    Länsstyrelsen alternativt kommunerna och prövningar avseende vattendomar bör utföras i

    miljödomstolen de närmsta åren för att delmål 1 för grundvattnet skall uppnås.

    Generellt sett har grundvattnet i länet god kvalitet. Påverkan från försurning och kväve

    orsakar problem i vissa områden, medan föroreningar från utsläpp oftast har en lokal,

    begränsad påverkan. Ställvis ger grundvattnets naturliga sammansättning problem vid

    användning som dricksvatten. Exempelvis har vattnet i vissa områden högt innehåll av salt,

    radon, järn eller mangan. En närmare kartering av förhållandena kan ofta behövas.

    Ett bra underlagsmaterial för att klara miljömålsarbetet är moderna jordarts- och hydrogeologiska

    kartor. Äldre geologiskt underlagsmaterial kan vara svårare att arbeta med. Andra

    synpunkter som framkom var att den gällande lagstiftningens roll i samband med

    genomförandet av miljökvalitetsmålet måste tydliggöras. Det är också en önskan från

    kommunerna att det erbjuds handledning och inspiration i arbetet. Miljökvalitetsnormer som

    håller på att införas i Sverige välkomnas.

    Kommunerna ser det som positivt om vissa moment i miljömålsarbetet kan samordnas med

    andra kommuner. Till exempel metoder för ett bättre utnyttjande av befintligt underlagsmaterial,

    bevakning av nytt underlagsmaterial, samt översyn av ytterligare behov.

    Om tillräckliga resurser i form av pengar och personal sätts in för att arbeta med

    grundvattenfrågorna, bör det vara möjligt att uppnå miljökvalitetsmålet för grundvatten i länet.

  • 269. Bergsten, Jan
    Hotad fauna i Gotlands täkter - en inventering med speciell inriktning på gaddsteklar2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under 2008 har ett flertal arter med speciella räddningsprogram från naturvårdsverket, s.k. ÅGP-arter (åtgärdsprogramarter) eftersökts i gotländska täktmiljöer. Fokus har bland annat legat på att finna nya lokaler för två hotade bin, svartpälsbi (Anthophora retusa) och stortapetserarbi (Megachile lagopoda). Nya lokaler för dessa båda arter har hittats i samband med denna inventering. Ytterligare fynd av ÅGP-arter har gjorts på enstaka lokaler. Liten myrlejonslända (Myrmeleon bore), gräshoppsstekel (Sphex rufocinctus), väddsandbi (Andrena hattorfiana) samt guldsandbi (Andrena marginata) har kunnat konstateras.

  • 270. Bergsten, Jan
    Insekter i sand- och grustag: en inventering i Stockholms län 20062007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under 2006 har ca 50 sand- och grustäkter i Stockholms län inventerats på bibagge, Apalus bimaculatus, och klöversobermal, Anacampsis fuscella, två hotade arter med speciella åtgärdsprogram anslagna från Naturvårdsverket.Utöver det har bin, Apoidea, vägsteklar, Pompilidae och rovsteklar, Sphecidae samlats in med hjälp av ca 150 utplacerade fällor för att få en bred bild av gaddstekelfaunan i täkterna. Många gaddstekelarter är knutnatill just sandmarker och flera är med på rödlistan över hotade arter. Resultatet blev inte mindre än 38 lokaler med förekomst av bibagge och 1 lokal med klöversobermal. Bland gaddsteklarna kunde 10 rödlistade arter konstateras. Både verksamma och sedan länge avslutade täkter hade fynd avde hotade arterna. Under inventeringen noterades också rödlistade och sällsynta arter ur andra grupper. Det visade sig att de rödlistade arterna tillsammans fördelade sigrelativt jämnt över de undersökta täkterna och att endast få täkter saknade rödlistade fynd. Detta trots att inventeringsinsatsen per täkt var mycket liten. Det betyder att det med stor sannolikhet finns rödlistade eller sällsynta arter i varje täkt, vare sig den är verksam eller ej. Täktverksamheten i sig är viktig för de rödlistade arternas långsiktiga överlevnad. Men resultatet får däremot konsekvenser för hur behandlingen efter avslutad täkt bör ske. Täktverksamhet får enligt lag inte befaras hotarödlistade eller sällsynta arter. I den form som efterbehandlingar sker idag missgynnas arter som gräver bon i sand (många bin och steklar) och arter som lever på örtvegetation på sandmark (många fjärilar, skalbaggar ochandra växtätande insekter). Sammanfattningsvis är rådet denna rapport ger, att vid efterbehandling skapa ett småtopografiskt landskap med åsens ursprungliga sand- ellergrusmaterial som grund, och att avsätta orörda värdekärnor med vegetation som kan sprida sig ut i den efterbehandlade ytan. Plantering av tall kan ske upp till 25 procent av ytan eftersom det gynnar flera hotade arter, blandannat bibagge. När det gäller de speciella arterna bibagge, Apalus bimaculatus och klöversobermal, Anacampsis fuscella, rekommenderas att dessa gynnas även i sedan länge avslutade täkter genom att hugga upp gläntor på upp till 50procent av arealen och blåsa bort barr. Förslag på lokaler där detta kan ske redovisas noggrant i bilagor. Dessa åtgärder är också positiva för många andra hotade sandgynnade djur i länet.

  • 271.
    Bergsten, Johannes
    et al.
    Norrlands Entomologiska Förening .
    Gabrielsson, Folke
    Norrlands Entomologiska Förening .
    Akvatiska skinn- och skalbaggar i och kring övre Tälningsån i Hälsningland2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En redovisning av funna arter av akvatiska skinn- och skalbaggar på de 18 undersökta lokalerna i och kring övre Tälningsån i Hälsningland.

  • 272.
    Bergström, Fredrik
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Processerna för formellt skydd av skog– en uppföljning av markägarnas synpunkter under 20082010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    WSP Analys & Strategi har haft i uppdrag att genomföra en uppföljning av hur

    markägare ser på processerna kring formellt skydd av skog. Uppföljningen är en

    del i en löpande uppföljning som omfattar tre skyddsprocesser – biotopskyddsområden,

    naturvårdsavtal samt naturreservat.

    Uppföljningen har genomförts med hjälp av en enkätundersökning riktad till de

    markägare som träffat överenskommelser eller tecknat avtal med myndigheterna

    om formellt skydd av skog under 2008. Flertalet av de frågor som ställdes i enkäten

    fanns också med i en studie som genomfördes för åren 2005–2007 vilket

    har möjliggjort vissa jämförelser över tiden.

    De markägare som svarat på enkäterna har en liknande ålders- och könsfördelning

    för alla tre skyddsformerna. När det gäller de processer de genomgått för

    att det formella skogsskyddet ska komma till stånd på deras mark, så är det inte

    alla markägare som själva deltar eller har insyn i dessa processer. För 20-30

    procent av de enskilda markägarna är det någon annan som skött kontakterna

    med myndigheterna i frågan.

    De markägare som deltagit i processerna är i varierande utsträckning nöjda respektive

    missnöjda hur myndigheterna agerat.

    I denna undersökning uppger sex

    av tio markägare som fått ett biotopskyddsområde inrättat på sin mark att de

    överlag är nöjda med Skogstyrelsens agerande under processen. Bland markägare

    med naturvårdsavtal är motsvarande andel bortemot nio av tio. Av de

    markägare som fått ett naturreservat bildat på sin mark säger sig lite drygt hälften

    överlag vara nöjda med hur länsstyrelsen agerat i processen i stort.

    För såväl naturvårdsavtal som naturreservat är detta en ökning i andelen markägare

    som säger sig vara nöjda med myndigheternas agerande i processerna

    jämfört med tidigare år. För biotopskyddsområden däremot går det inte att påvisa

    någon förändring.

    För alla tre skyddsformerna går det att identifiera samband mellan andelen

    markägare som överlag är nöjda med myndigheternas agerande i processen och

    hur markägarna upplever olika aspekter av processerna. Genomgående är andelen

    markägare som överlag är nöjda med processen som helhet högre bland:

    􀁸

    Markägare med kortare processer (även om en kort p

    process i sig inte

    alltid är att föredra).

    􀁸

    Markägare som upplever att de fått tydlig information om områdets naturvärden,

    varför området behöver skyddas samt hur den fortsatta processen

    ser ut.

    􀁸

    Markägare som upplever att de fått ett gott bemötande och träffat kompetent

    personal.

    􀁸

    Markägare som upplever att de fått lämna synpunkter, känt sig delaktiga

    och upplevt att det skett ett samråd.

    􀁸

    Markägare som är nöjda med ersättning/förhandlingsresultat och säger

    sig uppfatta den värdering som gjorts av deras mark som objektiv och

    opartisk.

    Resultatet kan tolkas som att myndigheternas rutiner och agerande i åtminstone

    två av processerna har förbättrats på ett sätt som gör att markägarna upplever att

    myndigheternas agerande överlag i processerna förbättrats under perioden.

    Men, det kan också vara andra faktorer som påverkar hur markägarna väljer att

    svara, som t.ex. regelförändringar, ändrade marknadspriser och skillnader i den

    rådande samhällsdebatten mellan olika undersökningstillfällen.

    Man kan också konstatera att även om fler markägare överlag är nöjda med

    myndigheternas agerande under processerna finns det en stor förbättringspotential

    när det gäller flera av de moment som ingår. Inte minst gäller det de moment

    som rör information, kommunikation och bemötande.

  • 273.
    Bergström, Jonas
    et al.
    SCB.
    Eklund, Veronica
    SCB.
    Gerner, Annika
    SCB.
    Szudy, Mikael
    SCB.
    Appelberg, Ingrid
    IVL.
    Danielsson, Helena
    IVL.
    Preliminär skattning av utsläpp av växthusgaser 20132014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverket har uppdragit åt SMED att utföra preliminära skattningar av utsläpp av växthusgaser 2013 för publicering i slutet av april 2014. Med tanke på den korta tidsfristen och den i vissa fall begränsade tillgången till uppdaterade indata levereras skattningarna med en något annan sektorsindelning än till ordinarie rapportering. Utsläppen redovisas i Gg CO2-ekvivalenter totalt samt per sektor enligt den modifierade sektorsindelningen. Metodiken baseras i huvudsak på SMED 20121 och 1996 års rapporterings- och metodriktlinjer från UNFCCC och IPCC. Förutsättningarna och metodvalet skiljer sig åt mellan olika sektorer. För utsläpp från energiproduktion och transporter samt i viss mån industriprocesser och avfallsförbränning har data avseende 2013 funnits tillgängliga och utnyttjats. Utsläpp från jordbruk och avfallshantering exklusive förbränning har skattats genom framskrivning av tidigare års utsläpp med linjär regression. Resultatet av beräkningarna blev att Sveriges totala utsläpp av växthusgaser 2013 var 55 657 Gg CO2-ekvivalenter exklusive utrikes transporter. Det innebär en minskning med 3 procent jämfört med 2012 års utsläpp enligt submission 2014. Totalt 80 procent av utsläppen har beräknats baserat på uppdaterade data avseende 2013. Resultatet är preliminärt och 2013 års utsläpp kommer att revideras till ordinarie submission 2015. Inga osäkerhetsskattningar har gjorts. Den preliminära skattningen av 2012 års utsläpp som rapporterades i april 2013 enligt samma metodik var drygt en procent högre på aggregerad nivå än den slutgiltiga rapporteringen i submission 2014. Detta kan ge en grov fingervisning om den förväntade avvikelsen från den slutgiltiga skattningen. Den preliminära skattningen av 2013 års utsläpp som redovisas här kommer dock inte att vara direkt jämförbar med submission 2015 på grund av bytet av riktlinjer.

  • 274.
    Bergström, Jonas
    et al.
    SCB.
    Eklund, Veronica
    SCB.
    Gerner, Annika
    SCB.
    Szudy, Mikael
    SCB.
    Danielsson, Helena
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Preliminär skattning av utsläpp av växthusgaser 20122013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverket har fått ett informellt uppdrag från regeringskansliet att rapportera grovt uppskattade utsläpp av växthusgaser för år 2012 den 15 april 2013.

    Med tanke på den tidigarelagda publiceringen av preliminära utsläppsskattningar 2012 levereras skattningarna med en något annan sektorsindelning än till ordinarie rapportering. Utsläppen redovisas i Gg CO2-ekvivalenter totalt samt per sektor enligt den modifierade sektorsindelningen. Metodiken baseras i huvudsak på SMED 20121. Förutsättningarna och metodvalet skiljer sig åt mellan olika sektorer. För utsläpp från energiproduktion och transporter samt i viss mån industriprocesser och avfallsförbränning har data avseende 2012 funnits tillgängliga och utnyttjats. Utsläpp från jordbruk och avfallshantering exklusive förbränning har skattats genom framskrivning av tidigare års utsläpp med linjär regression.

    Resultatet av beräkningarna blev att Sveriges totala utsläpp av växthusgaser 2012 uppgick till 58 260 Gg CO2-ekvivalenter exklusive utrikes transporter. Det innebär en minskning med 5 procent jämfört med 2011 års utsläpp enligt submission 2013. Totalt 76 procent av utsläppen har beräknats baserat på uppdaterade data avseende 2012. Resultatet är preliminärt och 2012 års utsläpp kommer i viss mån att revideras till ordinarie submission 2014

  • 275.
    Bergström, Lena
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Faktablad från regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2013 Asköfjärden 2005-20122013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Resultaten indikerar att fisksamhällets miljöstatus varit oförändrad under den studerade

    tidsperioden 2005-2012, sett till storleksstruktur och trofisk struktur (fördelningen av fisk

    mellan olika typer av födoval). Till viss del indikerar resultaten även en förbättring i trofisk

    struktur.

     Fisksamhällets artssammansättning har varierat mycket mellan år, utan någon trend över tid,

    vilket sannolikt beror på att variationen i temperatur vid fisket har varit stor mellan år.

     Totalt har 24 arter fångats sedan övervakningen påbörjades. Tre av arterna: torsk, tånglake

    och vimma, återfinns på Artdatabankens rödlista. Inga främmande arter har påträffats.

  • 276.
    Bergström, Lena
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Faktablad från regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2013. Lagnö 2002-2013.2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 277. Bergström, Lena
    et al.
    Albertsson, Jan
    Undervattensvegetation i Kronörens naturreservat, Västerbottens län: inventeringar genomförda under åren 1996, 1997 och 20012003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En serie inventeringar av undervattensvegetation har skett inom Kronörens naturreservat under perioden 1996-2001. En heltäckande inventering (10 lokaler) av fastsittande vegetation på hård¬bottnar genomfördes 1996-1997 och tre av dessa lokaler återbesöktes 2001. Resultaten från dessa inventeringar redovisas i föreliggande rapport. År 2000 genomfördes en inventering av vegeta¬tionen på ett 50-tal grunda mjukbottnar längs Västerbottenskusten, inklusive området Kronören-Drivören. Resultaten från dessa inventeringar redovisas i Länsstyrelsens Meddelande 3(2001). Området Kronören-Drivören utgör en nordlig utbredningsgräns för blåstång och i området finns ett flertal fleråriga växtarter. Förändringar i djuputbredning, täckningsgrad samt artsammansättning och biomassa av den fastsittande undervattensvegetationen inom Kronörens naturreservat kommer att följas i ett långsiktigt övervakningsprogram med återkommande inventeringar vart 3-4:e år. Övervakningsprogrammet sker inom ramen för uppföljning av biologisk mångfald inom naturreservatet och finansieras av medel från Naturvårdsverket för vård och skötsel av skyddade områden. Övervakningsmetoden följer den som används inom det nationella programmet för övervakning av vegetationsklädda bottnar och övervakningsprogrammet förvän¬tas indikera förändringar i miljötillståndet i norra Bottenhavets kustområde, exempelvis föränd¬ringar i närsaltbelastning och salthalt samt förändringar i ekosystemets funktion. Inventeringarna har utförts av Umeå Marina Forskningscentrum på uppdrag av Länsstyrelsen i Västerbotten. Jan Albertsson och Lena Bergström har genomfört inventeringarna, utvärderat resultaten samt sammanställt rapporten. Kronörens naturreservat etablerades 1975. Naturreservatet utökades 2002 och omfattar nu totalt 5836 ha varav ca 4500 ha utgörs av vatten. Inom reservatet finns gammal skyddsvärd skog och grunda havsvikar med hög biologisk produktion och ersitet. Kunskapen om de marina värdena i reservatet är delvis bristfällig. I föreliggande rapport beskrivs den fastsittande undervattensvegetationen i Kronörens naturreservat i Nordmalings kommun. Rapporten baseras på dykinventeringar utförda av Umeå Marina Forskningscentrum (UMF) under 1996, 1997 och 2001. Inventeringarna är utförda på uppdrag av Länsstyrelsen i Västerbottens län och utgör de första systematiska undersökningarna av undervattensvegetationen i området. Rapporten redovisar förändringar i växtsamhället under perioden 1996-2001 samt ger rekommendationer för en framtida övervakning av fastsittande undervattensvegetation inom naturreservatet. Under år 1996 inventerade Jan Albertsson 10 dyktransekter inom naturreservatet. På basen av inventeringen framlades en rekommendation av lämpliga lokaler för återkommande miljöövervakning. En av lokalerna återbesöktes av Albertsson under hösten 1997 för kvantitativ provtagning av växt- och djurliv. Under år 2001 återbesöktes 3 lokaler av Lena Bergström för inventering och kvantitativ provtagning av växtbiomassa.

  • 278.
    Bergström, Lena
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Florin, Ann-Britt
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Gårdmark, Anna
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Söderberg, Kerstin
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Kustfisk och Fiske: Analyser av tillståndet hos abborre, gädda, gös, piggvar, sik, siklöja och skrubbskädda år 20052006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna internrapport redovisas de analyser som utgjort underlag till Kustlaboratoriets bidragtill Fiskeriverkets gemensamma resurs- och miljööversikt år 2006. Analyserna häri byggerpå loggboksdata, provfi ske, journalföringsdata, samt i vissa fall även omgivningsdata, ochomfattar abborre, gädda, gös, piggvar, sik, siklöja och skrubbskädda. Syftet har varit attdokumentera analyserna för spridning inom laboratoriet, och de tillhörande texterna är därförkortfattade. Vidare information kan fås av Ann-Britt Florin, Kerstin Söderberg, Lena Bergströmeller Anna Gårdmark, som genomförde analyserna.

  • 279. Bergström, Magnus
    Jädraån - Naturinventering, sträckan Rohallströmmen, Hästdöljan1988Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inventeringen är utförd på uppdrag av Svea janssons Skogsstiftelse i Järbo. Syftet är att dokumentera den natur som ingår i stiftelsens mark vid Jädraån. Området gränsar i söder mot en sträcka av ån som författaren tidigare har inventerat.

  • 280. Bergström, Tomas
    Inventering av Gälbladfotingar i norra Jämtlandsfjällen1995Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I de svenska fjällen finns några djur som är okända för de flesta, även naturintresserade människor, nämligen gälbladfotingar. De tillhör kräftdjuren, är relativt stora, lätta att artbestämma och förekommer i mindre vattensamlingar eller tjänar, ibland med imponerande tätheter. Gälbladfotingarna är primitiva organismer och har stora likheter med 400 miljoner år gamla fossil av kräftdjur. De är anpassade för att överleva mycket extrema miljöer och därmed tåla torka, kyla och värme. Under senare år har gälbladfotingar uppmärksammats som möjliga indikatorer för miljöförändringar, främst försurning, då de är känsliga för låga pH-värden. Kännedomen om arternas förekomst i Jämtlands län är begränsad. Länsstyrelsen i Jämtland har tidigare genomfört inventeringar i Härjedalsfjällen och denna inventering syftar till att ytterligare förbättra kunskapen om arternas utbredning och miljökrav.

  • 281.
    Bergström, Tomas
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Jämtlands län.
    Nyckelarter i fjällen 2011: Tillståndet för några av fjällens djur och fåglar2012Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Under lång tid har det bedrivits inventering, övervakning, forskning och andra undersökningar av flertalet arter i fjällmiljön.Resultaten sammanställs ibland på nationell nivå och ibland på regional nivå, beroende på vem som ansvarar för arbetet.De olika projekten presenterar sina resultat i olika former av rapporter.Många aktörer och olika inriktning på projekt och övervakningsinsatser gör det ofta svårt att finna enkla regionala sammanställningar.

    För att lättare få en regional överblick och för att underlätta uppföljningen av de regionala miljömålen startades ett gemensamt delprogram inom den regionala miljöövervakningen för Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Dalarnas län – Nyckelarter i fjällen.Initiativtagare var Länsstyrelsen i Norrbotten som har genomfört liknande presentationer för Norrbottens län under några år.Med nyckelarter avses arter som på olika sätt skapar viktiga förutsättningar för andra arter i ett ekosystem.Förlust av en nyckelart kan till exempel medföra att andra arter försvinner alternativt hotas, eller ökar i en omfattning som i sin tur hotar andra arter.Naturligtvis finns fler nyckelarter i fjällen än de som presenteras här, en fördjupad undersökning skulle förmodligen visa på flera nyckelarter och komplexa samband i fjällekosystemet.

    Målet med programmet är att kontinuerligt sammanställa presenterade resultat på en översiktlig nivå.Har länen likartade data blir underlaget ännu bättre för utvärderingar.Det ska vara lätt att få svar på frågor som hur många järvar har vi i länet, eller hur såg fjolårets tillgång på smådäggdjur och ripor ut? För de utvalda arterna där relevant data finns har tidsserier upprättas bakåt i tiden.De resultat som redovisas i delprogrammet kommer ofta att vara av översiktlig karaktär.För att få bättre upplösning på resultaten eller fördjupade analyser kan man vända sig till de olika projektens/åtgärdsprogrammens rapportering.

  • 282. Bergström, Tomas
    et al.
    Näslund, Ingemar
    Regionalt miljöövervakningsprogram 2009-20142009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Miljöövervakning innebär att beskriva miljöns tillstånd och långsiktigt följa utvecklingen för viktiga miljöindikatorer. Länsstyrelsen i Jämtlands län bedriver miljöövervakning med inriktning mot luft, vatten, biologisk mångfald och miljögifter. Vidare samordnas övervakningsverksamhet som bedrivs av andra aktörer, såväl nationella som regionala. Föreliggande program redovisar den regionala miljöövervakning som Länsstyrelsen avser bedriva under perioden 2009-2014. Miljön påverkas på en rad olika sätt och ny miljöpåverkan uppstår kontinuerligt. Under denna programperiod tillkommer därför nya delprogram, framför allt inom området Effekter av klimatförändringar. Dessa skapar nya förutsättningar för djur och växter i länet och därmed även för oss människor. De tydligaste och största förändringarna är sannolikt att vänta i fjällområdet där många arter lever på gränsen av sin utbredning och förändringar i klimatet har en stor effekt på deras förekomst och konkurrensförmåga. Därför kommer vi att följa effekter av klimatförändringar på vegetationen på kalfjället samt i fjällsjöar. Länet har varit hårt drabbat av ytvattenförsurning. Det har fört med sig att miljöövervakningen inriktats på övervakning av sötvatten och försurning. Under senare år har dock depositionen av surt nedfall minskat och situationen förbättras. Det innebär att övervakningen inom detta område också reduceras. Det skapar i sin tur utrymme för expansion inom andra delområden. En rad ytterligare delprogram med inriktning mot övervakning av landmiljöer och biologisk mångfald har därför inletts. Exempel på detta är fjärranalys av våtmarksområden, övervakning av brunkulla samt utveckling av miljöövervakning av rikkärr. Övervakningen av fåglar har även utökats. EU:s nya direktiv för vatten innebär att nya krav ställs på övervakningen av yt- och grundvatten. I det nya programmet utökas därför den biologiska provtagningen och övervakningen inriktas mot de bedömningsgrunder som tagits fram för vattnen. Under programperioden kommer ytterligare resurser att satsas på kvalitetssäkring av verksamheten. Vidare kommer arbetet med att bygga upp en databas för miljöövervakningsdata att inledas. Samordning är en mycket viktig del av miljöövervakningen. Många aktörer bedriver miljöövervakning, såväl nationella som regionala. I riktlinjerna från Naturvårdsverket betonas värdet av att länen samarbetar inom gemensamma delprogram. Länsstyrelsen i Jämtands län kommer att delta i en stor del av dessa. Särskilt tydligt blir det inom programområde Fjäll, där fjällänen gemensamt tagit fram ett flertal delprogram. Inom ramen för Länsstyrelsens interna miljöarbete har nya verksamheter tillkommit (t ex N2000, Åtgärdsprogram för hotade arter) där övervakning/uppföljning ingår. I det nya programmet är ambitionen att så långt möjligt integrera dessa i miljöövervakningen. Sist men inte minst behöver övervakning utförd av externa aktörer samordnas och uppmuntras. Fågelövervakningen är t ex uppbyggd på ideell basis och flera nationella aktörer genomför övervakning i länet. Exempel på de senare är SLU, SGU, SSI, Skogsstyrelsen, olika universitet m fl.

  • 283.
    Bergström, Tomas
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Jämtlands län. Naturvårdsverket.
    Råghall, Johan
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Jämtlands län. Naturvårdsverket.
    Utterinventering 2013: Jämtlands län.2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Att se spår eller lämningar efter utter är i dag inte en unik företeelse. Den som är uppmärksam och har kunskapen kan se spår lite varstans utmed vattendragen i länet. Det har under de senaste tio åren genomförts inventeringar och registreringar av observationer av utterspår och dessa visar att uttern finns spridd över så gott som hela länet.

    I syfte att kunna upptäcka eventuella förändringar i utbredningen och att få kunskap om förekomsten i nuläget genomfördes en mer systematisk inventering i länet under hösten 2013. Inventeringen genomfördes på barmark och inriktades på att finna markeringar från utter i anslutning till broar. Inventeringen omfattade såväl tidigare besökta lokaler som nya.

    Rapporten är inriktad på att redovisa resultaten från denna inventering. För den som vill veta mer om utterns biologi och levnadssätt hänvisas till annan litteratur.

  • 284. Bergström, Tomas
    et al.
    Sundberg, Michael
    Näslund, Ingemar
    Utter i Jämtlands län2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Utterbeståndets numerär har varierat kraftigt under det senaste århundradet. Stundtals har den beskrivits som sällsynt medan den några år senare ansetts vara allmän. Uttern sågs tidigare som ett rovdjur och konkurrent om fiskbestånden och jagades därför intensivt. Skinnet betingade även det ett värde, men uttern var av olika orsaker inte det mest betydelsefulla pälsviltet. Liksom i Sverige i övrigt minskade antalet uttrar i Jämtlands län drastiskt från 1950-talet för att nå sin absoluta botten under 1980-talet, då förekomsten begränsades till några isolerade områden. Det finns dock inget som tyder på att uttern har varit helt försvunnen från länet. Huvudorsaken bakom nedgången anses vara höga halter av miljögifter. Men utterbeståndets nedgång sammanfaller med en allmän försämring av dess livsmiljö. Flottning av timmer bedrevs i stort sett i alla större vattendrag nedanför fjällområdet och många vattendrag byggdes ut för vattenkraftändamål. Till detta kommer effekter av försurning och skogsbruk. Sammantaget har vattendragen drabbats av långtgående fysiska och kemiska förändringar, vilka lett till att fiskbestånden minskat rejält. Den minskade födotillgången för uttern, framför allt under vintern, kan därmed vara en minst lika viktig faktor som miljögifter, för att förklara utterbeståndets minskning. Under 1990-talet vänder utvecklingen. Observationerna blir allt vanligare, både av ensamma djur och av familjegrupper. Även antalet inrapporterade trafikdödade uttrar ökar. Därtill återkoloniseras lokaler där uttern saknats under årtionden. Denna positiva trend har fortsatt in på 2000-talet och i dagsläget har uttern en utbredning som omfattar stora delar av länet. Under arbetet har det framkommit några kärnområden, där förekomsten varit sammanhängande över tiden. Framförallt har övre Ljungan och Ljusnans dalgångar visat sig vara goda miljöer för utter. Under denna tidsperiod minskar mängden försurande ämnen vilket tillsammans med återställande av vattendrag och annan vattenvård gynnar fiskbestånden. Artantal och täthet hos strömlevande fisk ökar drastiskt. Det ger i sin tur ett bättre födounderlag för uttern och kan därmed i högsta grad ha medverkat till utterns positiva utveckling. Uttern är en god indikatorart för miljömålsarbete och miljöövervakning. Övervakningen kan delas i två ansvarsområden, nationellt och regionalt. Den nationella övervakningen bör omfatta övervakning av miljögifter samt datavärdskap och samordning. Den regionala övervakningen bör omfatta tillståndsbeskrivning och beståndsövervakning. Viktigt är att övervakningen genererar data som kan hanteras och uppfylla syftet – att följa långsiktiga förändringar och på ett tidigt stadium upptäcka hot. Genom att göra övervakningen enkel och oberoende av yttre omständigheter, samt att kombinera den med annan verksamhet, så blir den också kostnadseffektiv.

  • 285.
    Bergström, Ulf
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Sundblad, Göran
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Sandström, Alfred
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Kartor över fiskrekryteringsområden: Ett viktigt underlag för kustfiskövervakningen2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverket uppdrog 2006–01–26 åt Fiskeriverkets Kustlaboratorium att inom ramen förprogramområdet Kust och Hav genomföra ett specialprojekt för utveckling och utvärdering avmöjligheter för ett samordnat nationellt–regionalt kustfiskprogram för Östersjön och Västerhavet.Syftet med projektet är:• Att starta ett samarbete med marina centra, länsstyrelser och vattenmyndigheter kring en samordnadkustfiskövervakning.• Att genomföra en analys av pågående övervakningsprogram i de aktuella kustlänen. Analysen börresultera i ett förslag till hur pågående program kompletterar varandra och var eventuella bristerförekommer.• Att få till stånd ett samordnat nationellt – regionalt kustfiskprogram längs hela Sveriges kust. Nyaövervakningsprogram inleds om och där så anses vara nödvändigt. Pågående program kompletterasmed rekryteringsundersökningar (engångsinsats) om så anses nödvändigt.• Att vidareutveckla indikatorer och faktablad baserade på kustfiskövervakning.• Att öka kunskapen om fiskrekrytering i en eller flera övervakningslokaler genom inventering avrekryteringsmiljöer.Arbetet inleddes under 2006 och skulle enligt avtalet slutrapporteras 31 mars 2007. Efter godkännandeav uppdragsgivaren förlängdes tiden för slutlig rapportering till 30 juni 2007. Rapporteringen delashär upp i en del som omfattar en utredning av möjligheter till utveckling och samordning avkustfiskövervakning och indikatorer och en fristående del som beskriver resultaten frånrekryteringsutredningar och betydelsen av sådan för tolkning av övervakningens resultat (Bergströmet al. 2007).

  • 286. Bergström, Ulf
    et al.
    Sundblad, Göran
    Sandström, Alfred
    Kartor över fiskrekryteringsområden ett viktigt underlag för kustfiskövervakningen2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 287. Bernhardsson, Gabriel
    Sidvallsängar i Västmanland - förändringar över 1900-talet2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sidvallsängarna har minskat drastiskt i Västmanlands län. Idag återstår endast en bråkdel av de sidvallsängar som fanns utmärkta på 1910 års häradskarta. Förklaringen till detta ligger främst i dagens storskaliga lantbruk, där man inte längre har ett behov av ängar. Det är viktigt att vi bevarar de ängar som fortfarande finns kvar och att vi restaurerar fler marker så att arealen ängsmark ökar. Många arter är beroende av ängar och den speciella skötsel som utförs där. Som det beskrivs i rapporten så reagerar många växtsamhällen ofta långsamt på förändringar och de arter som finns idag speglar snarare den gamla, småskaliga landskapsbilden istället för dagens storskaliga jordbruk. Därför befaras många arter försvinna i en närliggande framtid, det finns en så kallad utdöendeskuld, då biodiversiteten sjunker till en nivå som motsvarar dagens markanvändning.Flera arter, både djur och växter, som finns med inom Åtgärdsprogram för hotade arter, gynnas av ängsskötsel. En viktig del i de aktiva åtgärder som vi använder kommer att vara att skapa nya ytor av ängsmark. Förhoppningen är att dessa arter kommer att överleva och öka i länet. Den här rapporten är viktig på många sätt. Dels så fungerar den som en varningsklocka, dels pekar den ut de områden i länet som det är lämpligast att börja med restaureringar och dels så visar den vilka markslag som lämpar sig bäst för restaurering.

  • 288. Bignert, Anders
    Miljögifter i blåmussla längs svenska Östersjökusten 19992000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Undersökningen är utförd på uppdrag från kustlänen inom Åtgärdsgrupp Syd, som är ett samverkansprogramför länsstyrelserna i södra Sverige. De aktuella länsstyrelserna är de i Stockholms, Södermanlands,Östergötlands, Kalmar, Blekinge, Skåne samt Gotlands län. Syftet med projektet är att ta framlämpliga referensområden längs den svenska östersjökusten. Dessa områden ska fungera som referenstill regionala miljöövervakningsprogram samt göra det möjligt att genomföra gemensamma utvärderingarlängsmed hela kusten.

  • 289.
    Bignert, Anders
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Some consequences using pooled samples versus individual samples and pooled samples with various relation between sampling error and uncertainty due to chemical analysis2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Choosing an appropriate sampling strategy for environmental monitoring or storingsamples in Environmental Specimen Banks for future analyses includes the importantdecision of using individual or pooled samples. A number of advantages usingindividual samples for temporal trend studies can be identified e.g. that informationabout sample variance is important in it self and changes in variance is often the firstsign of a change in contaminant burden, freedom of choosing an appropriate centralmeasure (for right skewed distributions i.e. geometric mean values or medians)whereas pooled samples will represent arithmetic means. Furthermore, individualsampling enables adjustments for confounding factors (e.g. fat content, age, size) anddetection of extreme values. However, resources may be saved by using pooledsamples, if the sample variance is dominated by small-scale differences in time orspace or by genetic and/or physiological differences among individual biologicalsamples rather than of instrumental errors at the chemical analyses. The statisticalpower at temporal or spatial studies is determined by the random/unexplained samplevariation. The relation between the instrumental error and other sources of variation aswell as the relation between the cost for chemical analysis and collection andpreparation of samples will determine the number of individual samples in each pooland the number of pools that should be analysed to achieve high cost efficiency.Various scenarios of different number of individual samples, different number ofpooled samples containing various number of individual specimens, different relationbetween instrumental error and other sources of sample variance have been comparedby simulating random sampling from computer generated populations using realisticmeasures of variation from ongoing monitoring activities. The results may giveguidance to the selection of a cost efficient sampling strategy

  • 290.
    Bignert, Anders
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM. Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Kronobergs län.
    Statistisk utvärdering av miljöövervakningsmetoder för kryptogamer i bokskog2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 291.
    Bignert, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Asplund, Lillemor
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Wilander, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota, 20042004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report gives a summary of the monitoring activities within the national Swedishcontaminant programme in marine biota. It is the result from the joint efforts of: theInstitute of Applied Environmental Research at Stockholm University (analyses oforganochlorines), the Centre for Environmental Monitoring at the University of Agriculture(analyses of heavy metals) and the Contaminant Research Group at the Swedish Museumof Natural History (co-ordination, sample collection administration, sample preparation,recording of biological variables, minor additional analyses of organochlorines, storage offrozen biological tissues in the Environmental Specimen Bank for retrospective studies,data preparation and statistical evaluation). The monitoring programme is financiated bythe Environmental Protection Agency in Sweden.The data of concern in this report represent the bioavailable part of the investigatedcontaminants i.e. the part that has virtually passed through the biological membranes andmay cause biological effects. The objectives of the monitoring program in marine biotacould be summarised as follows:• to estimate the levels and the normal variation of various contaminants in marine biotafrom several representative sites, uninfluenced by local sources, along the Swedish coasts.The goal is to describe the general contaminant status and to serve as reference values forregional and local monitoring programmes• to monitor long term time trends and to estimate the rate of found changes.quantified objective: to detect an annual change of 10% within a time period of 10 years with a power of 80%at a significance level of 5%.• to estimate the response in marine biota of measures taken to reduce the discharges ofvarious contaminantsquantified objective: to detect a 50% decrease within a time period of 10 years with a power of 80% at asignificance level of 5%.• to detect incidents of regional influence or widespread incidents of ‘Chernobyl’-character and to act as watchdog monitoring to detect renewed usage of bannedcontaminants.quantified objective: to detect an increase of 200% a single year with a power of 80% at a significance levelof 5%.• to indicate large scale spatial differencesquantified objective: to detect differences of a factor 2 between sites with a power of 80% at a significancelevel of 5%.• to explore the development and regional differences of the composition and pattern ofe.g. PCB’s, HCH’s and DDT’s as well as the ratios between various contaminants.• the time series are also relevant for human consumption since important commercial fishspecies like herring and cod are sampled. A co-operation with the Swedish FoodAdministration is established. Sampling is also co-ordinated with SSI (Swedish RadiationProtection Authority) for analysing radionuclides in fish and blue mussels (HELCOM,1992).• all analysed, and a large number of additional specimens, of the annually systematicallycollected material are stored frozen in the Environmental Specimen Bank.. This invaluable4material enables future retrospective studies of contaminants impossible to analyse today aswell as control analyses of suspected analytical errors.• although the programme is focused on contaminant concentration in biota, also thedevelopment of biological variables like e.g. condition factor, liver somatic index (LSI) andfat content are monitored at all sites. At some few sites, integrated monitoring with fishphysiology and population are running in co-operation with the Swedish Fishery Board.• experiences from the national program with several time series of over 20 years can beused in the design of regional and local monitoring programmes.• the perfectly unique material of high quality, long time series is further used to explorerelationships among biological variables and contaminants concentrations in varioustissues; the effects of changes in sampling strategy, the estimates of variance componentsand the influence on the concept of power etc.• the accessibility of high quality data collected and analysed in a consistent manner is anindispensable prerequisite to evaluate the validity of hypothesis and models concerning thefate and distribution of various contaminants. It could furthermore be used as input of ‘real’data in the ongoing model building activities concerning marine ecosystems in general andin the Baltic and North Sea environment in particular.• the contaminant programme in marine biota constitute an integrated part of the nationalmonitoring activities in the marine environment as well as of the international programmeswithin ICES, OSPARCOM and HELCOM.The present report displays the timeseries of analysed contaminants in biota andsummarises the results from the statistical treatment. It does not in general give thebackground or explanations to significant changes found in the timeseries. Increasingconcentrations thus, urge for intensified studies.Short comments are given for temporal trends as well as for spatial variation and, for somecontaminants, differences in geometric mean concentration between various species caughtat the same site. Sometimes notes of seasonal variation and differences in concentrationbetween tissues in the same species are given. This information could say something aboutthe relative appropriateness of the sampled matrix and be of help in designing monitoringprogrammes. In the temporal trend part, an extract of the relevant findings is summarised inthe 'conclusion'-paragraph. It should be stressed though, that geographical differences maynot reflect antropogenic influence but may be due to factors like productivity, temperature,salinity etc.The report is continuously updated. The date of the latest update is reported at thebeginning of each chapter. The creation date of each figure is written in the lower leftcorner.

  • 292.
    Bignert, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Asplund, Lillemor
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Wilander, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Miljögifter och metaller i biologiskt material från marin miljö2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    A short summary of the results up to year 2002/03 is given below. Graphical presentations,

    tables and details are given in the following chapters. A summary of the estimated

    concentrations up to 2002/03 is given in table 23.3.

    The condition of herring in the Baltic is decreasing in almost all autumn time series. At

    the same time fat content is decreasing in herring from Harufjärden, Landsort and

    Utlängan (autumn and spring).

    Lead concentrations in herring, cod and perch livers are decreasing in almost all time

    series from both the Swedish west coast and the Baltic.

    The increasing trends of cadmium concentrations in herring liver from the Baltic Proper

    and from the Bothnian Sea reported for the period 1980 to 1997 seems to have

    stopped.

    In herring from Ängskärsklubb a significant decrease can be seen for the last ten years,

    and in the time series from Landsort there is also indications of this decrease.

    Cadmium concentrations in blue mussels from the Baltic Proper are about 5 times

    higher

    than the suggested background levels for the North Sea and 3 times higher than

    the mussel samples from Fladen and Väderöarna.

    HCH’s are decreasing at almost all sites with a time serie long enough to permit a

    statistical trend analysis.

    HCB is decreasing in herring, cod and guillemot from the Baltic Proper and also in

    herring and cod at the Swedish westcoast. However, some relatively

    high

    concentrations

    have been detected in the last years, and it looks like the decrease is

    levelling out.

    TCDD-equivalents have not decreased in herring at Harufjärden, Karlskrona and

    Fladen during the investigated timeperiod 1990-1999. There is a significant decrease of

    these substances in guillemot eggs from St Karlsö between 1970 and the middle of the

    80-ies after that, the decrease has levelled out.

     

  • 293.
    Bignert, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Boalt, Elin
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Hedman, Jenny
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Johansson, Anna-Karin
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Miller, Aroha
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Berger, Urs
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Borg, Hans
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Eriksson, Ulla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Holm, Karin
    Nylund, Kerstin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Övervakning av metaller och organiska miljögifter i marin biota, 20112011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    The environmental toxicants examined in this report can be classified into five groups –

    heavy metals, chlorinated compounds, brominated flame retardants, polyaromatic

    hydrocarbons and perfluorinated compounds. Each of these contaminants has been

    examined from various sites for up to six different fish species, in blue mussels, and in

    guillemot eggs, for varying lengths of time. The following summary examines overall

    trends, spatial and temporal, for the five groups.

    Condition and Fat Content

    Condition and fat content in different species tended to follow the same pattern at the same

    sites, with a few exceptions. Most of the fish species generally displayed a decreasing trend

    in both condition and fat content at most sites examined. Exceptions to this were increases

    in fat content seen in herring (the last ten years) and cod at Fladen; an increase in condition

    for herring at Ängskärsklubb in spring; and in perch, a decrease in fat content at

    Kvädöfjärden but no trend in condition for the same site.

    Heavy Metals

    Due to a change in methods for metal analysis (not Hg) in 2004, values between 2003 and

    2007 should be interpreted with care. From 2009 metals are analyzed at ITM, Stockholm

    university.

    The longer time series in guillemot egg and spring-caught herring from the southern

    Bothnian Sea and southern Baltic Proper show significant decreases of mercury. The

    herring site in the southern Bothnain Sea indicates a local Hg-source. The rest of the time

    series show varying concentrations over the study period, and even increasing trends in e.g.

    cod muscle and blue mussels, but the concentrations are fairly low compared to measured

    concentrations in perch from fresh water and coastal sites. However, in most cases, these

    concentrations are above the newly suggested EU-target level of 20 ng/g wet weight.

    Lead is generally decreasing over the study period (in time series of sufficient length),

    supposedly due to the elimination of lead in gasoline. Elevated lead concentrations between

    2003 and 2007 (e.g. Harufjärden) should be viewed with caution (see above regarding

    change in analysis methods).

    Cadmium concentrations show varying non-linear trends over the monitored period. It is

    worth noting that despite several measures taken to reduce discharges of cadmium,

    generally the most recent concentrations are similar to concentrations measured 30 years

    ago in the longer time series.

    The reported nickel concentrations show no consistent decreasing trends. Some series begin

    with two elevated values that exert a strong leverage effect on the regression line and may

    give a false impression of decreasing trends. Chromium generally shows decreasing trends,

    possibly explained by a shift in analytical method. The essential trace metals, copper and

    zinc, show no consistent trends during the monitored period.

  • 294.
    Bignert, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Ek, Caroline
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faxneld, Suzanne
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota, 2017 (2016 years data)2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The report summarises the monitoring activities within the National Swedish Contaminant Programme in marine biota.

    Time series of analysed contaminants (heavy metals, organochlorines, brominated flame retardants, perfluorinated substances and polycyclic aromatic hydrocarbons) in biota are presented together with summaries of the results from the statistical analyses. The data represent the bioavailable portion of the investigated contaminants i.e. the portion that has effectively passed through biological membranes and may cause toxic effects. The report does not in general give background or explanations to significant changes found in the time series. Thus, increasing concentrations highlight the need for intensified studies.

    - There was no general trend in heavy metal concentrations except for lead that is generally decreasing over the study period (in time series of sufficient length), supposedly due to the elimination of lead in gasoline.

    - Generally, decreasing concentrations were observed for organochlorines (DDT’s, PCB’s, HCH’s, HCB), also including TCDD-equivalents over the whole study period, but not during the last decades. The chlorinated compounds generally show higher concentrations in the Bothnian Sea and/or Baltic Proper when compared to the Bothnian Bay and the Swedish west coast.

    - Increasing trends of brominated flame retardants in guillemot eggs from late 1960s until early 1990s for polybrominated diphenyl ethers such as BDE-47, -99 and -100 and until mid-2000s for HBCDD, but with decreasing concentrations during the more recent time period. The PBDEs and HBCDD show higher concentrations in the Baltic Sea compared to the Swedish west coast.

    - A consistently increasing concentration of PFOS in guillemot eggs has been observed throughout the whole time period, however, during the most recent ten years a change of direction is seen.

  • 295.
    Bignert, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Ek, Caroline
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faxneld, Suzanne
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota, 2017: Övervakning av metaller och organiska miljögifter i marin biota, 20172017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The report summarises the monitoring activities within the National Swedish Contaminant Programme in marine biota. Time series of analysed contaminants (heavy metals, organochlorines, brominated flame retardants, perfluorinated substances and polycyclic aromatic hydrocarbons) in biota are presented together with summaries of the results from the statistical analyses. The data represent the bioavailable portion of the investigated contaminants i.e. the portion that has effectively passed through biological membranes and may cause toxic effects. The report does not in general give background or explanations to significant changes found in the time series. Thus, increasing concentrations highlight the need for intensified studies. - There was no general trend in heavy metal concentrations except for lead that is generally decreasing over the study period (in time series of sufficient length), supposedly due to the elimination of lead in gasoline. - Generally, decreasing concentrations were observed for organochlorines (DDT’s, PCB’s, HCH’s, HCB), also including TCDD-equivalents over the whole study period, but not during the last decades. The chlorinated compounds generally show higher concentrations in the Bothnian Sea and/or Baltic Proper when compared to the Bothnian Bay and the Swedish west coast. - Increasing trends of brominated flame retardants in guillemot eggs from late 1960s until early 1990s for polybrominated diphenyl ethers such as BDE-47, -99 and -100 and until mid-2000s for HBCDD, but with decreasing concentrations during the more recent time period. The PBDEs and HBCDD show higher concentrations in the Baltic Sea compared to the Swedish west coast. - A consistently increasing concentration of PFOS in guillemot eggs has been observed throughout the whole time period, however, during the most recent ten years a change of direction is seen.

  • 296.
    Bignert, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faxneld, Suzanne
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota, 20162016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 297.
    Bignert, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faxneld, Suzanne
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Berger, Urs
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Borg, Hans
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Eriksson, Ulla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Holm, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Nylund, Kerstin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Övervakning av metaller och organiska miljögifter i marin biota, 20122012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The environmental toxicants examined in this report can be classified into five groups –

    heavy metals, chlorinated compounds, brominated flame retardants, polyaromatic

    hydrocarbons and perfluorinated compounds. Each of these contaminants has been

    examined from various sites for up to six different fish species, in blue mussels, and in

    guillemot eggs, for varying lengths of time. The following summary examines overall

    trends, spatial and temporal, for the five groups.

    Condition and Fat Content

    Condition and fat content in different species tended to follow the same pattern at the same

    sites, with a few exceptions. Most of the fish species generally displayed a decreasing trend

    in both condition and fat content at most sites examined. Exceptions to this were increases

    in fat content and condition factor seen in cod liver at both sites; an increase in condition

    for herring at Ängskärsklubb in spring; and in perch and eelpout, a decrease in fat content at

    Kvädöfjärden (perch) and Väderöarna (eelpout) but no trend in condition for the same site.

    Heavy Metals

    Due to a change in methods for metal analysis (not Hg) in 2004, values between 2003 and

    2007 should be interpreted with care. From 2009 metals are analyzed at ITM, Stockholm

    University.

    The longer time series in guillemot egg and spring-caught herring from the southern

    Bothnian Sea and southern Baltic Proper show significant decreases of mercury. The

    herring site in the southern Bothnain Sea indicates a local Hg-source. The rest of the time

    series show varying concentrations over the study period, and even increasing trends in e.g.

    cod muscle and eelpout muscle from Väderöarna, but the concentrations are fairly low

    compared to measured concentrations in perch from fresh water and coastal sites. However,

    in most cases, these concentrations are above the newly suggested EU-target level of 20

    ng/g wet weight.

    Lead is generally decreasing over the study period (in time series of sufficient length),

    supposedly due to the elimination of lead in gasoline. Elevated lead concentrations

    between 2003 and 2007 (e.g. Harufjärden) should be viewed with caution (see above

    regarding change in analysis methods).

    Cadmium concentrations show varying non-linear trends over the monitored period. It is

    worth noting that despite several measures taken to reduce discharges of cadmium,

    generally the most recent concentrations are similar to concentrations measured 30 years

    ago in the longer time series.

    The reported nickel concentrations show no consistent decreasing trends. Some series begin

    with two elevated values that exert a strong leverage effect on the regression line and may

    give a false impression of decreasing trends. Chromium generally shows decreasing trends,

    possibly explained by a shift in analytical method. The essential trace metals, copper and

    zinc, show no consistent trends during the monitored period.

  • 298.
    Bignert, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faxneld, Suzanne
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Vasileiou, Maria
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Fång, Johan
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Dahlgren, Henrik
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Kylberg, Eva
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Staveley Öhlund, Jill
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Jones, Douglas
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Stenström, Malin
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Berger, Urs
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Alsberg, Tomas
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Kärsrud, Anne-Sofie
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Sundbom, Marcus
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Holm, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Eriksson, Ulla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Egebäck, Anna-Lena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Kaj, Lennart
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota, 20152015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    De miljögifter som undersökts i denna rapport kan delas in i fem miljögiftsgrupper - tungmetaller, klorerade föreningar, bromerade flamskyddsmedel, polyaromatiska kolväten och perfluorerade föreningar. Var och en av dessa föroreningar har undersökts från olika lokaler i upp till sex olika fiskarter, samt i blåmussla och sillgrissleägg. Undersökningarna har pågått under varierande antal år. Följande sammanfattning undersöker övergripande trender, geografiska och tidsmässiga, för de fem grupperna.

    Kondition och fetthalt Kondition och fetthalten i de olika arterna tenderade att följa samma mönster i samma lokaler, med några få undantag. De flesta fiskarter visade generellt en minskande trend i både kondition och fetthalt i de flesta undersökta lokalerna med undantag för en ökning i kondition i torsklever från Fladen, abborrmuskel från Kvädöfjärden och sill från Ängskärsklubb (vår). Dessutom ses en ökning av fetthalt de senaste tio åren för sill från Ängskärsklubb (vår). Det fanns också några platser där inga log-linjära trender observerades.

    Tungmetaller På grund av en förändring i metoderna för metallanalys (inte kvicksilver) år 2004 bör värden mellan 2003 och 2007 tolkas med försiktighet. Från och med 2009 analyseras metaller vid ACES, Stockholms universitet. Generellt ses högre halter kvicksilver i Bottenviken, men också från en station i de norra delarna av Östersjön, jämfört med andra delar av den svenska kusten. Tidsserien visar varierande koncentrationer under studieperioden. De längre tidsserierna som finns för sillgrissleägg och vårfångad strömming från södra Bottenhavet och södra Östersjön visar signifikanta minskningar av kvicksilver. Å andra sidan, ökande koncentrationer ses i bl.a. torskmuskel, men halterna är relativt låga om man jämför med uppmätta halter i abborre från insjöar och kustnära platser. I de flesta fall ligger kvicksilverkoncentrationerna över EQSbiota på 20 ng /g våtvikt. Blyhalterna minskar generellt över tid (i tidsserier av tillräcklig längd), förmodligen på grund av avskaffandet av bly i bensin. De högsta halterna ses i södra delen av Östersjön. Förhöjda blyhalter mellan 2003 och 2007 (t.ex. Harufjärden) bör tolkas med försiktighet (se ovan om förändring i analysmetoder). Blyhalterna ligger under det föreslagna gränsvärdet vid alla lokaler.

    Kadmiumhalterna visar varierande icke-linjära trender under övervakningsperioden. Det är värt att notera att trots att flera åtgärder har vidtagits för att minska utsläppen av kadmium, så är generellt de senaste årens koncentrationer i samma storleksordning som koncentrationerna som uppmättes för 30 år. Kadmiumhalterna i strömming och abborre ligger alla under det föreslagna gränsvärdet på 160 μg/kg våtvikt.

    De rapporterade nickelkoncentrationerna visar inga konsekventa minskande trender. Vissa serier börjar med två förhöjda värden som utövar en stark hävstångseffekt på regressionslinjen och kan ge ett felaktigt intryck av minskande trender. Krom visar generellt minskande koncentrationer, detta kan möligen förklaras av en förändring i analysmetoden. Koppar och zink visar inga konsekventa trender under övervakningsperioden. Det är generellt högre koncentrationer av arsenik och silver längs västkusten jämfört med andra delar av den svenska kusten, men för silver har några stationer i Bottenhavet och Bottenviken jämförbara koncentrationer med västkuststationerna.

    Klorerade föreningar Generellt ses minskande koncentrationer för alla föreningar (DDTer, PCBer, HCHer och HCB) i alla undersökta arter, med några få undantag, till exempel ses ingen förändring i TCDD-ekvivalenter i strömmingsmuskel (utom vid Ängskärsklubb där mycket höga koncentrationer i början av provtagningsperioden sågs och även på västkuststationen Fladen). De lägre tidsserierna i sillgrissla visar också en markant minskning av TCDD-ekvivalenter från slutet av 1960-talet fram till omkring 1985 och därefter sker ingen förändring under många år, men under de senaste tio åren ses en minskning av koncentrationen. Halterna av DDE och CB-118 är för vissa arter och lokaler fortfarande över, respektive gränsväde. De klorerade föeningarna visar generellt högre koncentrationer i Bottenhavet och / eller Östersjön jämfört med Bottenviken och den svenska västkusten.

    Bromerade flamskyddsmedel Föhöjda nivår av HBCDD ses på lokaler från Egentliga Östersjön, medan de undersökta PBDE・erna visar högre koncentrationer i Bottenviken. Dessutom ses lägre koncentrationer av alla undersökta PBDE・er och HBCDD på den svenska västkusten jämfört med ostkusten. Tidsmässigt har signifikanta ökningar av BDE-47, -99 och -100 setts i sillgrissleägg sedan slutet av 1960-talet fram till böjan av 1990-talet och därefter har koncentrationerna börjat minska. Även koncentrationen av HBCDD i sillgrissleägg minskar under de senaste tio åren. För fisk och blåmussla minskade BDE-47, -99 och -153 på vissa lokaler medan ingen trend ses på andra platser. Koncentrationen av HBCDD i fisk och blåmussla visar inga tydliga trender. Koncentrationen av HBCDD ligger under EQSbiota på167 μg/kg våtvikt för alla fiskarter från alla lokaler medan koncentrationen av BDE-47 ligger över EQSbiota på 0,0085 ng/g våtvikt som är satt för summan av PBDE.

    PAH Endast blåmussla har undersökts för koncentrationer av PAH’er. Koncentration av ΣPAH var högre vid Kvädöfjärden i Egentliga Östersjön jämfört med lokalerna vid västkusten, men enskilda PAH’er visade varierande spatiala mönster. Acenaftalen har med tiden sällan hittats över detektionsgränsen. Signifikanta minskande halter observerades för ΣPAH, krysen, fluoranten och pyren vid Fjällbacka; för naftalen vid Kvädöfjärden; och för pyren vid Fladen. Alla tidsserier där koncentrationerna av olika PAHer jämfördes med gränsvärden, antingen OSPAR EAC, eller EU Miljökvalitetsnormer låg under gränsvärdet.

    PFASs PFHxS och PFOS visar ett liknande spatialt mönster, men koncentrationen av PFOS var ungefär 25 gånger högre än PFHxS. Fördelningen av PFOS är ganska homogen längs den svenska kusten men med något högre koncentrationer i Egentliga Östersjön. Halten av PFOS i sillgrissleägg är cirka 100-200 gånger högre än i strömminglever. En övergripande ökande koncentration av PFOS i sillgrissleägg har observerats under hela tidsperioden, men under de senaste tio åren ses istället en minskning. De längre strömmingstidsserierna från Harufjärden, Landsort och Utlängan visar ökande koncentrationer av PFOS och de flesta karboxylsyror. För FOSA, å andra sidan, ses minskande koncentrationer under de senaste tio åren.

    Organiska tennföreningar Majoriteten av de analyserade tennorganiska föreningarna uppvisade koncentrationer under LOQ. Men TBT och DPhT visade koncentrationer över LOQ vid alla lokaler och den högsta rapporterade halten i fisk från Örefjärden i norra delen av Bottenhavet.

  • 299.
    Bignert, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Asplund, Lillemor
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Eriksson, Ulla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Berger, Urs
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Övervakning av metaller och organiska miljögifter i marin biota, 20092009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    This report gives a summary of the monitoring activities within the national Swedish contaminant programme in marine biota. It is the result from the joint efforts of: the Department of Applied Environmental Science at Stockholm University (analyses of organochlorines), the Department of Environmental Assessment at Swedish University of Agricultural Sciences (analyses of heavy metals), Department of Chemistry at Umeå University (analyses of PCDD/PCDF) and the Department of Contaminant Research at the Swedish Museum of Natural History (co-ordination, sample collection administration, sample preparation, recording of biological variables, storage of frozen biological tissues in the Environmental Specimen Bank for retrospective studies, data preparation and statistical evaluation). The monitoring programme is financiated by the Environmental Protection Agency (EPA) in Sweden. The data of concern in this report represent the bioavailable part of the investigated contaminants i.e. the part that has virtually passed through the biological membranes and may cause toxic effects. The objectives of the monitoring program in marine biota could be summarised as follows:  to estimate the levels and the normal variation of various contaminants in marine biota from several representative sites, uninfluenced by local sources, along the Swedish coasts. The goal is to describe the general contaminant load and to supply reference values for regional and local monitoring programmes  to monitor long term time trends and to estimate the rate of found changes. quantified objective: to detect an annual change of 10% within a time period of 10 years with a power of 80% at a significance level of 5%.  to estimate the response in marine biota of measures taken to reduce the discharges of various contaminants quantified objective: to detect a 50% decrease within a time period of 10 years with a power of 80% at a significance level of 5%.  to detect incidents of regional influence or widespread incidents of ‘Chernobyl’-character and to act as watchdog monitoring to detect renewed usage of banned contaminants. quantified objective: to detect an increase of 200% a single year with a power of 80% at a significance level of 5%.  to indicate large scale spatial differences quantified objective: to detect differences of a factor 2 between sites with a power of 80% at a significance level of 5%.  to explore the development and regional differences of the composition and pattern of e.g. PCB’s, HCH’s, DDT’s, PCDD/F, PBDE/HBCD, PAH’s and PFC’s as well as the ratios between various contaminants.  the time series are also relevant for human consumption since important commercial fish species like herring and cod are sampled. A co-operation with the Swedish Food Administration is established. Sampling is also co-ordinated with SSI (Swedish Radiation Protection Authority) for analysing radionuclides in fish and blue mussels (HELCOM,1992).  all analysed, and a large number of additional specimens, of the annually systematically collected material are stored frozen in the Environmental Specimen Bank. This invaluable material enables future retrospective studies of contaminants impossible to analyse today as well as control analyses of suspected analytical errors.  although the programme is focused on contaminant concentration in biota, also the development of biological variables like e.g. condition factor (CF), liver somatic index (LSI) and fat content are monitored at all sites. At a few sites, integrated monitoring with fish physiology and population are running in co-operation with the University of Gothenburg and the Swedish Board of Fisheries.  experiences from the national programme with several time series of over 30 years can be used in the design of regional and local monitoring programmes.  the perfectly unique material of high quality and long time series is further used to explore relationships among biological variables and contaminant concentrations in various tissues; the effects of changes in sampling strategy, the estimates of variance components and the influence on the concept of power etc.  the accessibility of high quality data collected and analysed in a consistent manner is an indispensable prerequisite to evaluate the validity of hypothesis and models concerning the fate and distribution of various contaminants. It could furthermore be used as input of ‘real’ data in the ongoing model building activities concerning marine ecosystems in general and in the Baltic and North Sea environment in particular.  the contaminant programme in marine biota constitute an integrated part of the national monitoring activities in the marine environment as well as of the international programmes within ICES, OSPARCOM, HELCOM and EU. The present report displays the timeseries of analysed contaminants in biota and summarises the results from the statistical treatment. It does not in general give the background or explanations to significant changes found in the timeseries. Increasing concentrations thus, urge for intensified studies. Short comments are given for temporal trends as well as for spatial variation and, for some contaminants, differences in geometric mean concentration between various species caught at the same site. Sometimes notes of seasonal variation and differences in concentration between tissues in the same species are given. This information could say something about the relative appropriateness of the sampled matrix and be of help in designing monitoring programmes. In the temporal trend part, an extract of the relevant findings is summarised in the 'conclusion'-paragraph. It should be stressed though, that geographical differences may not reflect antropogenic influence but may be due to factors like productivity, temperature, salinity etc. The report is continuously updated. The date of the latest update is reported at the beginning of each chapter. The creation date of each figure is written in the lower left corner.

  • 300.
    Bignert, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Strandmark, Alma
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Asplund, Lillemor
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Eriksson, Ulla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Berger, Urs
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Wilander, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota, 20082008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report gives a summary of the monitoring activities within the national Swedish contaminant programme in marine biota. It is the result from the joint efforts of: the Department of Applied Environmental Science at Stockholm University (analyses of organochlorines), the Department of Environmental Assessment at Swedish University of Agricultural Sciences (analyses of heavy metals), Department of Chemistry at Umeå University (analyses of PCDD/PCDF) and the Department of Contaminant Research at the Swedish Museum of Natural History (co-ordination, sample collection administration, sample preparation, recording of biological variables, storage of frozen biological tissues in the Environmental Specimen Bank for retrospective studies, data preparation and statistical evaluation). The monitoring programme is financiated by the Environmental Protection Agency (EPA) in Sweden.The data of concern in this report represent the bioavailable part of the investigated contaminants i.e. the part that has virtually passed through the biological membranes and may cause toxic effects. The objectives of the monitoring program in marine biota could be summarised as follows:• to estimate the levels and the normal variation of various contaminants in marine biota from several representative sites, uninfluenced by local sources, along the Swedish coasts. The goal is to describe the general contaminant load and to supply reference values for regional and local monitoring programmes• to monitor long term time trends and to estimate the rate of found changes.quantified objective: to detect an annual change of 10% within a time period of 10 years with a power of 80% at a significance level of 5%.• to estimate the response in marine biota of measures taken to reduce the discharges of various contaminantsquantified objective: to detect a 50% decrease within a time period of 10 years with a power of 80% at a significance level of 5%.• to detect incidents of regional influence or widespread incidents of ‘Chernobyl’- character and to act as watchdog monitoring to detect renewed usage of banned contaminants.quantified objective: to detect an increase of 200% a single year with a power of 80% at a significance level of 5%.• to indicate large scale spatial differencesquantified objective: to detect differences of a factor 2 between sites with a power of 80% at a significance level of 5%.• to explore the development and regional differences of the composition and pattern of e.g. PCB’s, HCH’s and DDT’s as well as the ratios between various contaminants.• the time series are also relevant for human consumption since important commercial fish species like herring and cod are sampled. A co-operation with the Swedish Food Administration is established. Sampling is also co-ordinated with SSI (Swedish Radiation Protection Authority) for analysing radionuclides in fish and blue mussels (HELCOM, 1992).• all analysed, and a large number of additional specimens, of the annually systematically collected material are stored frozen in the Environmental Specimen Bank.. This invaluable4material enables future retrospective studies of contaminants impossible to analyse today as well as control analyses of suspected analytical errors.• although the programme is focused on contaminant concentration in biota, also the development of biological variables like e.g. condition factor (CF), liver somatic index (LSI) and fat content are monitored at all sites. At a few sites, integrated monitoring with fish physiology and population are running in co-operation with the University of Gothenburg and the Swedish Board of Fisheries.• experiences from the national programme with several time series of over 25 years can be used in the design of regional and local monitoring programmes.• the perfectly unique material of high quality and long time series is further used to explore relationships among biological variables and contaminant concentrations in various tissues; the effects of changes in sampling strategy, the estimates of variance components and the influence on the concept of power etc.• the accessibility of high quality data collected and analysed in a consistent manner is an indispensable prerequisite to evaluate the validity of hypothesis and models concerning the fate and distribution of various contaminants. It could furthermore be used as input of ‘real’ data in the ongoing model building activities concerning marine ecosystems in general and in the Baltic and North Sea environment in particular.• the contaminant programme in marine biota constitute an integrated part of the national monitoring activities in the marine environment as well as of the international programmes within ICES, OSPARCOM and HELCOM.The present report displays the timeseries of analysed contaminants in biota and summarises the results from the statistical treatment. It does not in general give the background or explanations to significant changes found in the timeseries. Increasing concentrations thus, urge for intensified studies.Short comments are given for temporal trends as well as for spatial variation and, for some contaminants, differences in geometric mean concentration between various species caught at the same site. Sometimes notes of seasonal variation and differences in concentration between tissues in the same species are given. This information could say something about the relative appropriateness of the sampled matrix and be of help in designing monitoring programmes. In the temporal trend part, an extract of the relevant findings is summarised in the 'conclusion'-paragraph. It should be stressed though, that geographical differences may not reflect antropogenic influence but may be due to factors like productivity, temperature, salinity etc.The report is continuously updated. The date of the latest update is reported at the beginning of each chapter. The creation date of each figure is written in the lower left corner.

3456789 251 - 300 av 5651
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf