Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Endre søk
Begrens søket
3456 251 - 280 of 280
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Skårman, Tina
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Sjödin, Åke
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Implementation of the Swedish Pollutant Release and Transfer Register (PRTR)2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I föreliggande rapport beskrivs de bakomliggande kraven till varför Sverige har åtagit sig att implementera ett PRTR-system, hur Sveriges PRTR-system har im-plementerats i lagstiftning och praktiskt samt erfarenheter från implementerings-processen.

    Sverige ratificerade UNECE Protokollet avseende Pollutant Release and Transfer Register (PRTR) hösten 2008. PRTR-protokollet syftar till att införa ett register innehållande utsläpp av föroreningar till luft, vatten och mark samt överföringar av föroreningar via avloppvatten och överföringar av avfallsmängder, för att underlät-ta allmänhetens deltagande i beslutsfattandet om miljöfrågor och att bidra till att hindra och minska nedsmutsningen av miljön. Även EU har ratificerat protokollet och för att klara sina åtaganden har EU upprättat en förordning avseende införande av ett europeiskt PRTR (E-PRTR). Det gör att Sverige, som medlem av EU, omfat-tas dels av rapporterings krav avseende PRTR-protokollet och EG förordningen avseende E-PRTR. I rapporten beskrivs bakgrunden för dessa bakomliggande krav, samt hur de avviker från varandra.

    En kortfattad beskrivning av Sekretesslagen, Miljöbalken och vad som gäller för miljöfarliga verksamheter i Sverige ges. Vidare ges en detaljerad beskrivning av hur kraven enligt PRTR-protokollet och EG förordningen avseende E-PRTR im-plementerats i den svenska lagstiftningen via integrering av miljörapportssystemet. Hur kraven för berörda verksamhetsutövares rapportering avviker från kraven en-ligt PRTR-protokollet och EG förordningen avseende E-PRTR illustreras.

    Vidare beskrivs i rapporten rapporteringsprocessen innehållande verksamhetsut-övarnas elektroniska rapportering via den Svenska Miljörapportering Portalen (SMP), ansvar avseende kvalitet i rapporterade data, granskning av data, Utsläpp i Siffror d.v.s. Sveriges rapportering enligt PRTR-protokollet och rapportering av data till EU avseende E-PRTR, och svårigheter diskuteras. Vidare redovisas syn-punkter från allmänheten avseende Utsläpp i Siffror.

    Slutligen diskuteras övergripande erfarenheter från implementeringsprocessen av Sveriges PRTR (Utsläpp i Siffror).

  • 252.
    Stare, Malin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Johansson, Malin
    SCB.
    Stenmarck, Åsa
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Sörme, Louise
    SCB.
    Jensen, Carl
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Förbättrade matavfalls-faktorer för verksamheter2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Enligt förslagen till etappmål i det kommande miljömålssystemet ska mängden matavfall minska med minst 20 procent mellan 2010-2015. Därutöver ska till 2015 minst 50 procent av det uppkomna matavfallet från hushåll, restauranger, skolkök och livsmedelsbutiker behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas tillvara.

    SMED har tidigare tagit fram data över uppkommet och insamlat matavfall i Sveri-ge inom jordbruk, livsmedelsindustri, hushåll, livsmedelsbutiker, restauranger och skolkök. Data gällde år 2010 och syftade till att ge underlag till uppföljningen av etappmålet (Jensen m.fl. 2011).

    I studien från 2011 antogs att verksamheter (storkök, restauranger och livsmedels-butiker) sorterar ut allt uppkommet matavfall vid separat insamling av matavfall och den framtagna matavfallsfaktorn baserade sig på detta antagande. I verklighe-ten hamnar dock matavfall även i kärl- och säckavfallet varför den tidigare fram-räknade matavfallsfaktorn var underskattad (Jensen m.fl. 2011). I projektet fanns det dock inte finansiella medel att undersöka hur mycket matavfall som hamnar i kärl- och säckavfallet. Av samma anledning studerades heller inte mängden matav-fall som uppkommer i grossistleden.

    Syftet med detta projekt var att undersöka de områden som inte täcktes in i studien från 2011 och på så sätt förbättra kvalitén på data för uppkommet matavfall för att kunna följa upp miljömål och statistik fortlöpande. Detta genom att ta fram en avfallsfaktor för matavfall för verksamheters kärl- och säckavfall samt ta fram uppgifter om mängden matavfall som går i retur från livsmedelsbutiker till grossis-ter och producenter. Det ingick också att ta fram information om hur stor den inter-na kassationen av färdiga och förpackade varor är i producent- och grossistled. Erhållna uppgifter jämfördes dessutom med uppgifter som tagits fram i andra lik-nande projekt.

    Restauranger, livsmedelsbutiker och skolor

    Plockanalyserna (en per typ av verksamhet) som ligger till grund för avfallsfaktorn (kg matavfall per anställd och år för livsmedelsbutiker och restauranger samt mängd per portion och år för skolkök) för kärl- och säckavfallet baseras på 17 stycken restauranger, 9 skolor och 15 livsmedelsbutiker i en kommun i Sverige. Samtliga arbetsställen i urvalet har separat insamling av utsorterat matavfall. I plockanalysen gjordes skillnad på onödigt och oundvikligt matavfall samt vad för typ av livsmedel som matavfallet utgjordes av. Mängden matavfall i kärl- och säckavfallet har räknats upp till årsbasis utifrån andelen matavfall från plockanaly-sen samt uppgifter om mängden kärl- och säckavfall för respektive restau-rang/skola/livsmedelsbutik år 2011.

    Genom att matcha restaurangerna och livsmedelsbutikerna mot SCB:s företagsda-tabas (FDB) togs uppgifter om antal anställda för 2011 fram för respektive arbets-ställe. Baserat på ovanstående data kunde därefter mängden matavfall i kärl- och säckavfallet per anställd och år i genomsnitt beräknas. För skolor användes antal serverade portioner per skola för att beräkna matavfall per portion.

    I tabell 1 visas projektets resultat baserat på genomförda plockanalyser.

    Tabell 1. Matavfall från restauranger, livsmedelsbutiker och skolor, uppdelat på matav-fallsfaktorer för kärl- och säckavfall och för separat matavfallsinsamling samt beräkna-de totalmängder i Sverige och andel i kärl- och restavfallet. Restaurang

    Livsmedelsbutik

    Skola

    Avfallsfaktor kärl- och säckavfall (kg/anställd och år) (kg/elev och år för skolor)

    304

    374

    2,8

    Avfallsfaktor matavfall separat insamling (kg/anställd och år) (kg/elev och år för skolor)

    1 059

    565

    18,2

    Avfallsfaktor totalt uppkommet (kg/anställd och år) (kg/elev och år för skolor)

    1363

    939

    21,0

    Total mängd matavfall (ton)

    127 000

    67 000

    30 000

    Andel i säck- och kärlavfall av total mängd matavfall (%)

    22

    40

    13

  • 253.
    Stenmarck, Åsa
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Biologiskt avfall från livsmedelsbutiker – faktorer för returer till grossist: Deluppdrag inom uppdraget för avfallsstatistikproduktion till Waste Statistics Rgulation – WStatR 20082007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Arbetet har genomförts genom kontakter med de stora livsmedelskedjorna och deras grossister. Tyvärr har det visat sig svårt att få fram dessa uppgifter. I många fall tar butiken själv ansvar för allt avfall /returer och då har man ingen uppfattning centralt om mängder etc. Då det har bedömts som en orimlig uppgift att ringa runt till en tillräckligt stor mängd butiker för att få ett bra underlag grundar sig slutsat-serna på de underlag som gått att få fram via de centrala organisationerna.

    Det har visat sig att mejerivaror (mjölk, fil och till viss del yoghurt samt en del annat) och bröd är det som är vanligast som retur. Dessa varor skickas tillbaka till den tillverkande industrin där de returnerade varorna (avfallet) genomgår samma behandling som avfallet som kommer direkt från industrin (mycket används som djurfoder). Till livsmedelsindustrin skickas det ut enkäter (inom Industriavfallsun-dersökningen) och många av dem som har svarat har inkluderat returmängderna i sina svar. SMED föreslår därför (och med stöd i det faktum att avfall som regel ses som uppkommet i den bransch som överlämnar det till avfallssystemet) att detta avfall ska ses som uppkommet i livsmedelsindustrin.

    Endast en grossist har kunnat leverera data om andra returer. Dessa data ligger till grund för en faktor om 0.0226 * 10-6 ton returer per kr i omsättning. Vilket för Sverige totalt skulle ge en mängd på 4106 ton returer för 2006.

    Den faktor som räknats fram har tagits från säker källa, men kan eventuellt ifråga-sättas kvalitetsmässigt med tanke på att den baseras på svar från endast en av de fem stora grossisterna.

  • 254.
    Stenmarck, Åsa
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Gottberg, Annika
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Utredning: Animaliskt och vegetabiliskt avfall2009Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 255.
    Stenmarck, Åsa
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Jensen, Carl
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Sundqvist, Jan-Olov
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Sörme, Louise
    SCB.
    Szudy, Mikael
    SCB.
    Förslag på metodik för förbättrade matavfallsdata från tjänstesektorn och hushåll2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Avsnittet om matavfall innefattar fyra olika matavfallsalstrare:

    Handeln

    Restauranger

    Storkök

    Hushåll

    I rapporten föreslås ny eller förbättrad metodik att genomföras inom produktions-projektet enligt följande:

    HANDEL

    För handeln hoppas vi att projektet finansierat av Nordiska Ministerrådet kommer att ta fram tillräckligt bra data för att det ska vara möjligt att ta fram förbättrade avfallsfaktorer för uppkommet matavfall.

    RESTAURANGER

    SMED gör bedömningen att kommuner med viktbaserad avfallstaxa och separat hämtning av matavfall är en möjlig väg att få fram uppgifter som kan ligga till grund för nya faktorer vad gäller uppkomna mängder matavfall. I rapporten tas uppgifter från några kommuner fram – för att göra underlaget tillräckligt behöver kontakt tas med ytterligare några kommuner. Avfallsfaktorer kan då skapas basera-de på avfall/ anställd för olika typer av restauranger. För att få en uppdelning på olika typer av matavfall föreslås ett antal restauranger att kontaktas och tillfrågas om fördelningen.

    STORKÖK

    Även för storkök ses kommuner som en lämplig datakälla. Också här behöver kon-takt tas med fler kommuner för att få tillräckligt underlag för en framtagning av avfallsfaktor, Det bästa är troligen att göra en faktor totalt per portion, d.v.s. mäng-den matavfall per serverad portion. I vissa fall kommer data per portion från ett kök där man både har tillagning och servering och i andra fall kommer data per portion från två olika datakällor, en mängd från produktionsköket per portion och en mängd från det kök där maten serveras. Eftersom mängderna varierar mycket är det viktigt att göra ett relativt stort urval för att få bra data och att man om möjligt försöker få fram data över hur många elever som är knutna till olika typer av kök.

    I dagsläget bedömer vi att detta är en rimlig väg att ta fram uppgifter om matav-fallsmängder från storkök. Faktorn kan sedan baseras på antal serverade portioner.

    Däremot kan det bli mycket svårt att få data över total mängd från andra typer av storkök i till exempel vård och äldreomsorgen. Här är svårigheten att hitta något att använda som uppräknings tal, till exempel serverade portioner. SMED föreslår att man inom kommande produktionsprojekt ser över möjligheten till att hitta uppgif-6

    ter som skulle kunna användas som uppräkningsfaktor och om man hittar det an-vända samma faktor som för skolkök.

    Framtagandet av avfallsfaktorer för restauranger och storkök förutsätter att kom-munerna är villiga att lämna ifrån sig dessa uppgifter. De kommuner som vi varit i kontakt med under projektet har varit tillmötesgående.

    Det är också viktigt att försöka göra ett strategiskt urval av storkök, restauranger och butiker om man ska räkna upp data till nationell nivå. Man behöver försöka göra ett urval på basis av statistiska metoder för att få ett bra resultat och för att kunna bedöma osäkerheter.

    Det kan också vara av intresse att genomföra plockanalyser på restauranger och storkök – både på restavfallet för att se vad som inte sorteras ut och på det utsorte-rade avfallet för att se vad det är för matavfall som slängs.

    HUSHÅLL

    SMED rekommenderar att man för data avseende 2010 försöker medverka vid några kommuners plockanalyser för att på så sätt få bra uppgifter om mängder matavfall samt även uppdelat på svinn/ oundvikligt (vilket är intressant ur sam-hällssynpunkt och en viktig fråga). Man måste då ta hänsyn till den övriga insam-lingen i kommunen (om de har separat hämtning av matavfall behöver detta läggas till på mängderna) etc.

    Det är också viktigt att man försöker göra ett strategiskt urval av hushåll där man genomför plockanalyser om man ska räkna upp data till nationell nivå. Man behö-ver försöka göra ett urval på basis av statistiska metoder för att få ett bra resultat och för att kunna bedöma osäkerheter.

    När man har kontakt med kommunerna kan man också utreda möjligheterna att genomföra plockanalyser på restauranger och storkök.

  • 256.
    Stenmarck, Åsa
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Kock, Elisabet
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Utredning om gemensamma datakällor för avfallsslagen Batterier, Uttjänta fordon samt genomgång av EE-registret som datakälla2009Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 257.
    Sternbeck, John
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Palm, Anna
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Kaj, Lennart
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Antimon i Sverige: användning, spridning och miljöpåverkan2002Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Antimon är en halvmetall som både kemiskt och toxikologiskt uppvisar flera likheter med arsenik. De naturliga halterna är vanligen lägre än för arsenik (As) och ungefär i samma storleksordning som för kadmium (Cd). Den globala nyproduktionen och användningen av antimon (Sb) har ökat starkt under 1900-talet, särskilt under de senaste 30-40 åren, och är betydligt större än för t.ex. As och Cd. Samtidigt minskar återvinningsgraden av Sb. Det föreligger därför en stor potential för att halterna av Sb i miljön kan vara antropogent påverkade, något som sällan studerats i Sverige. Föreliggande studie syftar till att identifiera och beskriva flöden av Sb i det svenska samhället, att identifiera troliga spridningskällor samt att studera förekomsten av Sb i såväl bakgrundsmiljöer som vid några utvalda spridningskällor. Antimon används som tillsatsämne till plast, textilier, gummi och metall. Den viktigaste funktionen är som flamskyddsmedel; andra funktioner är bl.a. pigment, legeringsmetall, luttringsmedel, katalysator och smörjmedel. Sverige tillfördes under år 2000 minst 600 ton Sb i kemiska produkter, och tillförsel med importerade varor torde vara minst lika stor. Studien är genomförd som en screening, vilket innebär att antalet prov per område är litet men att både luft, nederbörd, vatten, sediment, mark, fisk, gröda och rötslam har analyserats. Som mått på diffus belastning från samhället har slam och vatten från reningsverk undersökts. Följande tänkbara punktkällor har undersökts: glasindustrin, plastindustrin och textilindustrin. Vid glasindustrin sker utsläpp både till luft och vatten, och förhöjda halter konstaterades i luft, sediment, vatten och fisk. Från plastindustrin sprids Sb med luft, och halterna var något förhöjda i luft och mark i närområdet. Spridning från textilindustrin sker via reningsverk, och både i slam och i vatten nedströms reningsverket var halterna förhöjda. Antimon uppträder relativt konservativt i akvatisk miljö varför ett punktutsläpp kan påverka halterna långt nedströms. Av det Sb som tillförs reningsverken förefaller ca 50% fastläggas i slam och resterande gå ut till recipient. Räknat per personekvivalent är belastningen av Sb relativt homogen vid tre av verken, trots stor skillnad i storlek och typ av belastning. Det verk som även belastas av textilindustrier har avsevärt högre belastning av Sb. Förekomsten av Sb i sill/strömming längs Sveriges kust kan betraktas som låg och utifrån detta begränsade dataunderlag kan inga geografiska eller tidsmässiga trender identifieras. Även halterna i åkermark uppvisar liten geografisk variation och är mycket nära genomsnittshalten i jordskorpan. I nederbörd vid tre bakgrundsstationer uppvisar Sb en starkt avtagande gradient mot norr.

  • 258.
    Sternbeck, John
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB. IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Remberger, Mikael
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Kaj, Lennart
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Strömberg, Katarina
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Palm, Anna
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Brorström-Lundén, Eva
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    HBCD i Sverige - screening av ett bromerat flamskyddsmedel:  2001Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Hexabromcyklododekan (HBCD) är ett alifatiskt bromerat flamskyddsmedel som i slutet av 1990-talet utgjorde ca 14% av den västeuropeiska konsumtionen av bromerade flamskyddsmedel. Trots denna relativt omfattande användning finns mycket få data på HBCDs förekomst i miljön. IVL har därför genomfört en screening av HBCD i syfte att illustrera dess förekomst i den svenska miljön, samt att identifiera betydande emissionskällor. Potentiella emissionskällor har identifierats genom en översiktlig materialflödesanalys. Mätningar har utförts nära dessa misstänkta punktkällor, i urban miljö samt i bakgrundsområden och omfattat luft, nedfall, vatten, mark, sediment, slam och biota. Dessutom har förekomsten av HBCD i föda studerats genom analys av olika typer av livsmedel. HBCD produceras inte i Sverige utan importeras som kemikalie, halvfabrikat och troligen även med varor. Import av kemikalie och halvfabrikat uppgick under mitten av 1990-talet tillsammans till ca 90 ton HBCD per år. Under 2000 var importen dock endast 3-6 ton. Import med varor är okänt. De dominerande flödena av HBCD i samhället följer vissa lättplaster och möbeltextilier. Den svenska textilindustrin uppges dock ha upphört med användningen av HBCD efter 1997. Nyligen har även användningen av HBCD vid produktion av XPS-plast minskat starkt i Sverige. Dessutom finns troligen mindre flöden i t.ex. vissa elektroniska varor. Bristen på information om kemiska ämnen i varuinformationsblad m.m. gör det svårt att följa flödena av HBCD, inte minst i importerade varor. Av de potentiella punktkällor till HBCD som diskuterats i denna studie har vi genom mätningar kunnat verifiera följande: • Tillverkning av HBCD-haltig XPS-plast medför spridning av HBCD till luft och mark. Spridning av HBCD under användning av XPS har vi varken kunnat verifiera eller förkasta. Spridning i avfallsled, vid en deponi för byggavfall, föreföll mycket begränsad. • Textilindustrin. Spridning vid tillverkning har varit omfattande men är troligen mindre eller ringa nu. HBCD sprids dock vid tvätt av vissa textilier. Det begränsade antal prov som analyserats i denna studie tyder även på att HBCD sprids i urban miljö. HBCD tas upp i biota vilket visar sig i sill/strömming samt i olika livsmedel. Bland livsmedel uppvisar fisk högst halter (räknat per fettvikt) medan lägst halter påträffas i tamboskap (lamm, nöt, svin). HBCD har även identifierats i prov från avlägsna bakgrundsområden, t.ex. Pallas i norra Finland, vilket visar att HBCD har potential för långväga transport i atmosfären.

  • 259.
    Sundqvist, Jan-Olov
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Collin, Marie
    SCB.
    Edborg, Per
    SCB.
    Utvecklingsprojekt Avfallsbehandlingsanläggningar Delprojekt 2. Att använda miljörapporter som datakälla för avfallsbehandling2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I projektet har utvärderats hur miljörapporter ska användas vid framtagande av statistik om avfallsbehandling, främst för rapporteringen enligt EU:s avfallsstati-stikförordning. Resultatet visar att miljörapporterna normalt innehåller de viktigas-te uppgifterna, t.ex. om behandlat avfall, men att det ofta även saknas flera uppgif-ter som behövs, t.ex. uppkommet avfall för vissa behandlingsslag och uppkommet allmänt avfall. Användning av miljörapporter måste därför kombineras med använ-dande av avfallsfaktorer eller återanvändning av gamla data. Anledningen att upp-gifter saknas i miljörapporterna torde bero på att de inte krävs enligt miljörapport-föreskriften.

    En översikt av föreslagen metodik för att ta fram data om behandlat avfall, och uppkommet avfall vid behandlingen, visas i nedanstående tabell. Uppkommet avfall vid behandlingsan-läggningen

    Behandlat avfall

    Kapacitet

    Generellt

    Uppkommet avfall redovisas nationellt och i sektorer enligt WStatR

    Behandlat avfall redovisas nationellt, NUTS 1-nivå och länsvis (d.v.s. NUTS 3-nivå), undantag för av-fallsförbränning enligt nedan.

    Kapacitet och antal anläggningar redo-visas nationellt och på NUTS 2-nivå

    Behandlingsan-läggningar i NACE 05-33 (Utvinnings- och tillverkningsin-dustri)

    Ingår i inventering-en av genererat avfall. Om data saknas återanvänds tidigare data.

    Miljörapporter, enligt nedan, samt data från Skogsin-dustriernas och Jernkontorets under-sökningar.

    Miljörapporter eller schablonberäkning-ar.

    NACE 35 Energi-försörjning: för-bränningsanlägg-ningar

    Ingår ej i projektet att utreda

    Ingår ej i projektet att utreda

    Ingår ej i projektet att utreda

    NACE 35 övrigt. Ingår ej i projektet att utreda

    Ingår i undersök-ningen av genererat avfall. Sekundärt avfall särskiljs ej

    Genomförs på samma sätt som för NACE 38

    Genomförs på samma sätt som för NACE 38

    NACE 36, 37, 39 Vattenförsörjning, Avloppsrening,

    Särskilda undersök-ningar för huvud-grupperna

    Särskild undersök-ning i den mån av-fallsbehandling

    Särskild undersök-ning i den mån av-fallsbehandling

  • 260.
    Sundqvist, Jan-Olov
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Edborg, Per
    SCB.
    Stare, Malin
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Jensen, Carl
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Dunsö, Olof
    SCB.
    Miljörapporter som källa för förbättrad avfallsstatistik: – med fokus på bygg- och rivningsavfall2013Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 261.
    Sundqvist, Jan-Olov
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Jensen, Carl
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Stenmarck, Åsa
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Sörme, Louise
    SCB.
    Szudy, Mikael
    SCB.
    Miljömålsindikatorer baserade på avfallsstatistik2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Miljömål Mål som berör avfallshanteringen finns dels som delmål i de svenska nationella miljömålen, dels som mål i EUs avfallsdirektiv. De svenska målen berör bland annat biologisk behandling av matavfall, total återvinningsnivå för hushållsavfall och fosforåterföring. Målen i avfallsdirektivet berör återvinning av hushållsavfall och av byggavfall.

    I rapporten har dessa mål gåtts igenom och hur avfallsstatistikinsamlingen kan anpassas för att följa upp dessa mål. Vi har förutsatt att de delmål som gällde för 2010 kommer att ersättas av nya etappmål, t.ex. för 2015, med liknande innebörd som delmålen hittills. Bedömningen är att uppgifter går att få fram genom avfalls-statistiken men att vissa speciella data kan behöva samlas in beroende på vilken beräkningsmetodik man väljer.

  • 262.
    Svanström,, Stefan
    et al.
    SCB.
    Braun, Hendrik
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Förbättrade koordinater av tillståndspliktiga anläggningar i svenska miljörapporteringsportalen2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten har tagits fram på uppdrag av HaV, Havs- och vattenmyndigheten. Varje år lämnar tillståndspliktiga verksamheter in miljörapporter enligt miljöbalken. Miljörapporterna granskas av tillsynsmyndigheter via svenska miljödataportalen (SMP). I SMP samlas allt mer och allt bättre information om tillståndspliktiga verksamheter. En av informationsmängderna som framgår via miljörapporterna är (uppgifter om) det geografiska läget för verksamheternas anläggningar med tillhörande utsläppspunkter. Vad gäller den geografiska kvalitén avseende koordinater för anläggningar och utsläppspunkter har det visat sig att den inte förbättrats i samma omfattning.

    När beräkningar på förfinade områdesindelningar efterfrågas alltmer ställer det också högre krav på att koordinaterna i SMP är korrekta för att undvika felklassningar av områden. Både anläggningskoordinater och utsläppskoordinater är relevanta i samband med beräkningar och rapportering. Anläggningskoordinater är relevanta i samband med rapportering enligt E-PRTR. Vid beräkningar av utsläpp till vattenområden är utsläppskoordinater mest relevanta för att utsläppen ska kunna räknas till rätt vattenområde.

    I projektet har 556 punktkällor från SMP, vilka anses ha en större påverkan på utsläpp till vatten, granskats maskinellt utifrån kvalitén på de angivna koordinaterna för anläggningspunkter och utsläppspunkter. Via granskningen har 25 procent av anläggningspunkterna försetts med uppdaterade koordinater. För utsläppspunkterna har 55 procent försetts med koordinater eller påpekanden och ett beräknat avstånd till närmaste vatten har tagits fram (se tabell nedan). Koordinaterna för utsläppspunkter har kunnat anges via studier av miljörapporter eller i de fall koordinatpar förväxlats i SMP. Inom projektet har även 104 miljörapporter, främst industrianläggningar, granskats för att finna utsläppskoordinater. I 88 av fallen kunde recipienter utläsas via miljörapporterna.

    I samband med granskningen har även andra fel i rapporteringen upptäckts vilket tas upp i rapporten.

    Tabell 1: Antal intakta och förändrade koordinater för anläggnings-och utsläppspunkter

    Typ av koordinat Antal Procent

    Anläggningskoordinat intakt 417 75

    Anläggningskoordinat förändrad 139 25

    Utsläppskoordinat intakt 250 45

    Utsläppskoordinat förändrad 306 55

  • 263.
    Svanström,, Stefan
    et al.
    SCB.
    Braun, Hendrik
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Förbättrade koordinater av tillståndspliktiga anläggningar i svenska miljörapporteringsportalen2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten har tagits fram på uppdrag av HaV, Havs- och vattenmyndigheten. Varje år lämnar tillståndspliktiga verksamheter in miljörapporter enligt miljöbalken. Miljörapporterna granskas av tillsynsmyndigheter via svenska miljödataportalen (SMP).

    I SMP samlas allt mer och allt bättre information om tillståndspliktiga verksamheter. En av informationsmängderna som framgår via miljörapporterna är (uppgifter om) det geografiska läget för verksamheternas anläggningar med tillhörande utsläppspunkter. Vad gäller den geografiska kvalitén avseende koordinater för anläggningar och utsläppspunkter har det visat sig att den inte förbättrats i samma omfattning.

    När beräkningar på förfinade områdesindelningar efterfrågas alltmer ställer det också högre krav på att koordinaterna i SMP är korrekta för att undvika felklassningar av områden. Både anläggningskoordinater och utsläppskoordinater är relevanta i samband med beräkningar och rapportering. Anläggningskoordinater är relevanta i samband med rapportering enligt E-PRTR. Vid beräkningar av utsläpp till vattenområden är utsläppskoordinater mest relevanta för att utsläppen ska kunna räknas till rätt vattenområde.

    I projektet har 556 punktkällor från SMP, vilka anses ha en större påverkan på utsläpp till vatten, granskats maskinellt utifrån kvalitén på de angivna koordinaterna för anläggningspunkter och utsläppspunkter. Via granskningen har 25 procent av anläggningspunkterna försetts med uppdaterade koordinater. För utsläppspunkterna har 55 procent försetts med koordinater eller påpekanden och ett beräknat avstånd till närmaste vatten har tagits fram (se tabell nedan). Koordinaterna för utsläppspunkter har kunnat anges via studier av miljörapporter eller i de fall koordinatpar förväxlats i SMP.

    Inom projektet har även 104 miljörapporter, främst industrianläggningar, granskats för att finna utsläppskoordinater. I 88 av fallen kunde recipienter utläsas via miljörapporterna.

    I samband med granskningen har även andra fel i rapporteringen upptäckts vilket tas upp i rapporten.

    Tabell 1: Antal intakta och förändrade koordinater för anläggnings- och utsläppspunkter

    Typ av koordinat Antal Procent

    Anläggningskoordinat intakt 417 75

    Anläggningskoordinat förändrad 139 25

    Utsläppskoordinat intakt 250 45

    Utsläppskoordinat förändrad 306 55

  • 264.
    Svanström, Stefan
    et al.
    SCB.
    Braun, Hendrik
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Förbättrade koordinater av tillståndspliktiga anläggningar i svenska miljörapporteringsportalen2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten har tagits fram på uppdrag av HaV, Havs- och

    vattenmyndigheten. Varje år lämnar tillståndspliktiga verksamheter in miljörapporter

    enligt miljöbalken. Miljörapporterna granskas av tillsynsmyndigheter via

    svenska miljödataportalen (SMP).

    I SMP samlas allt mer och allt bättre information om tillståndspliktiga verksamheter.

    En av informationsmängderna som framgår via miljörapporterna är

    (uppgifter om) det geografiska läget för verksamheternas anläggningar med

    tillhörande utsläppspunkter. Vad gäller den geografiska kvalitén avseende

    koordinater för anläggningar och utsläppspunkter har det visat sig att den inte

    förbättrats i samma omfattning.

    När beräkningar på förfinade områdesindelningar efterfrågas alltmer ställer det

    också högre krav på att koordinaterna i SMP är korrekta för att undvika felklassningar

    av områden. Både anläggningskoordinater och utsläppskoordinater är

    relevanta i samband med beräkningar och rapportering. Anläggningskoordinater är

    relevanta i samband med rapportering enligt E-PRTR. Vid beräkningar av utsläpp

    till vattenområden är utsläppskoordinater mest relevanta för att utsläppen ska

    kunna räknas till rätt vattenområde.

    I projektet har 556 punktkällor från SMP, vilka anses ha en större påverkan på

    utsläpp till vatten, granskats maskinellt utifrån kvalitén på de angivna

    koordinaterna för anläggningspunkter och utsläppspunkter. Via granskningen har

    25 procent av anläggningspunkterna försetts med uppdaterade koordinater. För

    utsläppspunkterna har 55 procent försetts med koordinater eller påpekanden och ett

    beräknat avstånd till närmaste vatten har tagits fram (se tabell nedan).

    Koordinaterna för utsläppspunkter har kunnat anges via studier av miljörapporter

    eller i de fall koordinatpar förväxlats i SMP.

    Inom projektet har även 104 miljörapporter, främst industrianläggningar, granskats

    för att finna utsläppskoordinater. I 88 av fallen kunde recipienter utläsas via

    miljörapporterna.

    I samband med granskningen har även andra fel i rapporteringen upptäckts vilket

    tas upp i rapporten.

    Tabell 1: Antal intakta och förändrade koordinater för anläggnings- och utsläppspunkter

    Typ av koordinat Antal Procent

    Anläggningskoordinat intakt 417 75

    Anläggningskoordinat förändrad 139 25

    Utsläppskoordinat intakt 250 45

    Utsläppskoordinat förändrad 306 55

  • 265. Svanström, Stefan
    et al.
    Braun, Hendrik
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Förbättrade koordinater avtillståndspliktiga anläggningar isvenska miljörapporteringsportalen2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten har tagits fram på uppdrag av HaV, Havs- och

    vattenmyndigheten. Varje år lämnar tillståndspliktiga verksamheter in miljörapporter

    enligt miljöbalken. Miljörapporterna granskas av tillsynsmyndigheter via

    svenska miljödataportalen (SMP).

    I SMP samlas allt mer och allt bättre information om tillståndspliktiga verksamheter.

    En av informationsmängderna som framgår via miljörapporterna är

    (uppgifter om) det geografiska läget för verksamheternas anläggningar med

    tillhörande utsläppspunkter. Vad gäller den geografiska kvalitén avseende

    koordinater för anläggningar och utsläppspunkter har det visat sig att den inte

    förbättrats i samma omfattning.

    När beräkningar på förfinade områdesindelningar efterfrågas alltmer ställer det

    också högre krav på att koordinaterna i SMP är korrekta för att undvika felklassningar

    av områden. Både anläggningskoordinater och utsläppskoordinater är

    relevanta i samband med beräkningar och rapportering. Anläggningskoordinater är

    relevanta i samband med rapportering enligt E-PRTR. Vid beräkningar av utsläpp

    till vattenområden är utsläppskoordinater mest relevanta för att utsläppen ska

    kunna räknas till rätt vattenområde.

    I projektet har 556 punktkällor från SMP, vilka anses ha en större påverkan på

    utsläpp till vatten, granskats maskinellt utifrån kvalitén på de angivna

    koordinaterna för anläggningspunkter och utsläppspunkter. Via granskningen har

    25 procent av anläggningspunkterna försetts med uppdaterade koordinater. För

    utsläppspunkterna har 55 procent försetts med koordinater eller påpekanden och ett

    beräknat avstånd till närmaste vatten har tagits fram (se tabell nedan).

    Koordinaterna för utsläppspunkter har kunnat anges via studier av miljörapporter

    eller i de fall koordinatpar förväxlats i SMP.

    Inom projektet har även 104 miljörapporter, främst industrianläggningar, granskats

    för att finna utsläppskoordinater. I 88 av fallen kunde recipienter utläsas via

    miljörapporterna.

    I samband med granskningen har även andra fel i rapporteringen upptäckts vilket

    tas upp i rapporten.

    Tabell 1: Antal intakta och förändrade koordinater för anläggnings- och utsläppspunkter

    Typ av koordinat Antal Procent

    Anläggningskoordinat intakt 417 75

    Anläggningskoordinat förändrad 139 25

    Utsläppskoordinat intakt 250 45

    Utsläppskoordinat förändrad 306 55

  • 266.
    Sörme, Louise
    et al.
    SCB.
    Eklund, Veronica
    SCB.
    Mietala, Johanna
    SCB.
    Hansson, Katarina
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Palm Cousins, Anna
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Ek, Mats
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Skårman, Tina
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Mapping of emissions from reporting point sources and Estimation of emission factors from reporting waste water treatment plants2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    According to EC Regulation 166/2006 the operator is responsible for the quality of the information they report. The competent authority is responsible, however, to assess whether the reported infor-mation is complete, consistent and credible. Sweden has reported data to the E-PRTR (European Pol-lutant Release and Transfer Register) since the year 2007. However, there has been no general survey of the reporting point sources with respect to which substances that are reported by the companies in a particular industry, neither which method that has been used to report the emissions.

    Earlier work has shown that only a few organic compounds were reported from very few waste water treatment plants (WWTP) in SMP, e.g. DEHP, alkylphenols, nonylphenol and PAHs. Earlier studies had also shown that there seems to be a huge under-reporting of the emissions of organic substances.

    For alkylphenols and APEs, DEHP, nonylphenol, octylphenol and PAH it is estimated that, the amounts reported for Sweden should increase by 204, 202, 2288, 823 and 300% respectively if all WWTPs reported. It is also difficult to measure substances in the effluent (outgoing water from WWTP) and therefore there is a need to find other ways, such as use of emission factors to estimate releases to water. An aid to calculate the emissions could provide a more complete reporting from WWTP in the future.

    The project had two sub-projects:

    The purpose of the first sub-project was to map the data reported for 2011 to the E-PRTR (re-leases to water and air and as off-site transfers to WWTP), for all reported E-PRTR pollutants and all industry sectors in Sweden. With mapping is here meant to sort, organize and group the emissions data and methodology for the development of emission data for facilities in the same industry sector

    The purpose of the second sub-project was to develop emission factors for estimating emis-sions to water from municipal WWTP, for 18 substances / substance groups1. These emission factors could be used by WWTP in the reporting of emissions data in the emission declara-tions in the annual environmental report which in turn are used to the E-PRTR reporting.

    1 nonylphenol and nonylphenol ethoxylates, octylphenol and octylphenol ethoxylate, polybrominated dinfenylethers(PBDEs) phthalate (DEHP), tetrachlorethylene (per), tetrachloromethane (carbon tetrachloride) Trichlorobenzenes, 1,2-Dichloroethane, Trichloroethylene (tri) dichloromethane, trichloromethane (chloroform), PAH (total 4) anthracene, flouranten, benzo (g, h, i) perylene, chloroalkanes (C10-13), hexachlorobutadiene (HCBD), isodrin.

    In the first subproject, emission data from the Swedish Portal for Environmental Reporting (SMP) were studied regarding releases year 2011 for receiving media: air, water and off-site transfers of pol-lutants to WWTP from PRTR classified facilities. For the receiving media air, totally 666 facilities reported emissions year 2011. The corresponding numbers for releases to water and as off-site trans-fers to waste water were 331 respectively 157.

    The mapping of emissions from reporting point sources was performed for each receiving media. Data was compiled for each pollutant and E-PRTR activity. For each E-PRTR activity and pollutant, emis-sion data was presented as a percentage of the total number of PRTR classified facilities reporting emissions to the receiving media. The results were presented as percentage below and above the threshold values to E-PRTR. Further, a compilation of determination methods used for reporting re-lease data to SMP were performed. The methods used were divided into measured (M), calculated (C) 6

    and estimated (E) and compiled for each receiving media and pollutant. For the organic substances, it was further investigated if the use of release determination methods could be presented per receiving media, pollutant and E-PRTR activity.

    The result showed that generally, for all the receiving media and pollutants, there was higher percent-age of reported releases below the thresholds values to E-PRTR compared to releases above the thresholds. The results from this project indicated that the thresholds to E-PRTR, in many cases, may be too high. Emissions of all pollutants are not expected to occur from all sectors. There was however some examples of sectors missing expected release data, for instance, releases of CH4 and N2O to air from sector 7 (Intensive livestock production and aquaculture). Out of all the facilities within sector 7 only one reported emissions of N2O below the E-PRTR threshold and none above. None of them re-port any values neither below nor above the E-PRTR threshold for CH4. Organic substances as a group was rarely reported except for release of dioxins and PAH to air, AOX to water and phenols and TOC/CODCr to water and as off-site transfer to waste water. If reported, the emissions generally were below the thresholds to E-PRTR.

    The use of determination methods (C, M, E) for reporting releases to air, water and as off-site transfer to waste water varied with different pollutants and receiving media. For many of the pollutants, lack of data made it difficult to compare and map the methods to report the releases. Generally, measurement methods were more frequently used and the estimation methods were used less often.

    In the second subproject two different methods were used to try to develop emission factors; previous measurements and modelling. By using previous measurements of the substances in the effluent from WWTP and in sewage sludge a factor could be estimated. Data were retrieved from a report (Petters-son and Wahlberg, 2010) and from national environmental monitoring. For the modelling, a Sewage Treatment Plant (STP) model that calculates how a substance is distributed between air, water, sewage sludge and biodegradation was used. The model selected for this purpose is called STP-EX and was developed by Seth et al. (2008). The model includes the octanol-water partition coefficient (Kow), which is a measure of how a substance / group of substances are distributed between water and fat. The more hydrophobic the substances are, the more they bind to particles, such as the sewage sludge. The approach is to use the distribution between the different media and the known amount of sewage sludge produced in the WWTP and then estimate the amount (or concentration) of the substance in the effluent.

    Looking at the entire dataset from previous measurements, 110 of totally 132 reported data on release to water were below the detection limit for the analyses. The corresponding numbers for sludge were 39 of 164. A ratio (total amount of chemical in water/total amount chemical in sludge) was calculated for the substances and WWTPs when both the sludge and effluent water data were available. Due to a large number of values below the detection limit, ratios could only be developed for 4-tert-octylphenol and 4-nonylphenol. The ratios for 4-tert-ocylphenol varied between 0.06 and 0.52 for the different WWTPs, with an average of 0.11. The ratios for 4-nonylphenol, branched varied between 0.02 and 23 with an average value of 4.4.The ratios vary between the different WWTP, which may depend on both the normal variance due to different load, size and technical properties of the WWTPs.

    The results from the modelling showed that the predicted chemical distribution differs between chemi-cals as well as between the different WWTPs, but the general pattern is that hydrophobic compounds, will mainly end up in the sludge and VOCs will mainly biodegrade or evaporate. Other compounds of intermediate hydrophobicity and reactivity, such as e.g. fluoranthene, will partly biodegrade and partly 7

    end up in the sludge. Most substances included in the study had a ratio of 0,1 or less which means that only a minor part will end up in the effluent. A ratio above 1 implies that on an annual basis, larger amounts of chemical are predicted to be released with effluent water than with sludge. An emission factor (total amount of chemical in water/total amount chemical in sludge) of about one or above was estimated for tetrachlorethylene, tetrachloromethane, trichlorobenzene, 1,2-dichloroethane, trichloro-ethylene, dichloromethane and trichloromethane. The results showed that the ratios for individual substances differ between the included WWTPs, by up to a factor of 30 (for trichloroethylene. The water/sludge ratio differs not only between chemicals and different WWTPs, but may also vary between years. TSS (Total Suspended Solids) in the effluent water and the volume of incoming water (influences the hydraulic retention time and thus biodegradation) and its properties were parameters that had a high influence on the factor for the included substances. These two factors are prabably also an explanation for the large variations in factors calculated by measurements.

    Both methods (measurements and modelling) illustrate a large variation between different WWTPs, and an inappropriateness of using one common substance specific ratio for emission calculations. This leads to the recommendation that WWTP specific ratios should be derived that can be used to estimate emissions with outgoing water from sewage sludge data. There are relatively few WWTPs that have to report to E-PRTR and for those WWTP’s modelling is the preferred method, since it proved to be difficult to measure most substances in the low concentration that is needed. It is also important to pay attention to changing conditions between years in the WWTP, as they influence the fate of the chemi-cals. To evaluate the applicability of the suggested model assessment methodology for Swedish WWTPs it is desirable to conduct empirical monitoring studies in selected WWTPs and for selected substances to investigate how well the model agrees with measurements. Even though the model has shown good results compared to measured data in earlier studies, it has not been evaluated for Swed-ish conditions, which in some cases deviate, for example due to the common practice of chemical precipitation, biological nitrogen removal and sludge digestion, that are actually not included in the model. Therefore, a reliable empirical ratio requires regular monitoring in sludge and water (to cover variations in water flow and TSS-content) as well as sampling and analytical methods that are sensi-tive enough for detection both in water and sludge.

    The results from the STP(Sewage Treatment Plant) model also indicated that there were only a few substances that are close to or above the emission threshold for reporting; DEHP, nonylphenols, octyl-phenols, PBDE, PAH and chloroalkanes. This is important information for the WWTPs. In a previous study, 17 substances were identified to be of potential concern, largely based on concentrations below the detection limits. This study limited the number of substances or groups to six.

  • 267.
    Sörme, Louise
    et al.
    SCB.
    Hansson, Katarina
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Ek, Mats
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Förstudie över möjlig presentation av diffusa emissioner på UTIS2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Med diffusa emissioner menas många mindre eller spridda källor till föroreningar som kan släppas till mark, luft eller vatten, vars sammanlagda effekt på dessa me-dia kan vara betydande och för vilka det är opraktiskt att samla in rapporter från varje källa. Exempel på diffusa källor är atmosfärisk deposition, vägtrafik, sjöfart, flygtrafik, jordbruk, byggindustri, användning av lösningsmedel, bränsleförbruk-ning i hemmen, kemikalier som avges under en varas användning (exklusive av-fall). Denna studie har fokus på den definition som finns i Pollutant Release and Transfer Register (PRTR). Här är t.ex. emission från små och medelstora företag (SME) klassade som diffus emission, likaså emission från enskilda avlopp.

    Punktutsläppen av många miljö- och hälsoskadliga ämnen har minskat men pro-duktionsvolymen ökat. Detta gör diffusa och sekundära källor allt viktigare. Denna studie bidrar till att visa hur man kan få ökad kunskap om diffusa och sekundära källor. Genom att i framtiden eventuellt presentera ursprung och storlek av fler diffusa källor på webbplatsen Utsläpp i siffror (UTIS) kan allmänheten ta del av denna kunskap.

    Projektet är en förstudie som har som mål att identifiera data över diffus emission som kan visas på UTIS. Det ska vara data som finns tillgängliga idag, d.v.s. det ska inte krävas nya mätningar för att ta fram data. Diffusa emissioner från varor är viktiga och projektet ska sträva efter att hitta data över diffus emission från varor. Projektet består av tre delar:

    1. Identifiera data som idag finns på UTIS och som är diffus emission

    2. Identifiera nya data som kan visas på UTIS

    3. Föreslå hur diffusa emissioner kan presenteras tydligare på UTIS

    Metoden för alla tre delarna var att använda sig av egna kunskaper och erfarenhe-ter, kontaktnät inom SMED, tidigare rapporter, annan litteratur osv. Projektet har för varje källa bedömt följande parametrar: vilka ämnen eller ämnesgrupper källan rör, rör källan bidrag från allmänheten eller inte, kan data presenteras på karta eller inte, styrkor och svagheter med data.

    Resultatet visar att det redan idag finns mycket data över diffus emission till luft på UTIS. Dessa data kommer från luft/klimatrapporteringarna CLRTAP och UNFCCC. Data finns för många ämnen, t.ex. svavel- och kvävedioxid, partiklar, några organiska miljögifter, PAH och tungmetaller. Det finns data över diffus emission inom alla sektorer: energiförsörjning (t.ex. bränslehantering, panncentra-ler, egen uppvärmning), transporter (t.ex. personbilar, lastbilar), industriprocesser (t.ex. asfaltering av vägar), lösningsmedelsanvändning (färganvändning och lös-ningsmedel), jordbruk (t.ex. kogödsel, hästgödsel), avfall och avlopp (t.ex. vissa mindre reningsverk och trädgårdseldning), internationell luftfart och sjöfart på svenskt vatten. Dessa data presenteras geografiskt fördelade på UTIS (1x1 km). 8

    Det finns stora möjligheter att visa fler data över diffus emission på UTIS. Från vattenrapporteringen EEA-WISE SoE (State of Environment): Emissions och Hel-com finns data över kväve, fosfor och tungmetaller till vatten. Diffusa emissioner av organiska ämnen till vatten har ännu inte rapporterats av Sverige. Data finns från följande diffusa källor: atmosfärisk deposition, läckage från jordbruksmark, läckage från skogsmark och övrig mark, dagvatten samt enskilda avlopp. Dessa data rapporteras vart tredje år förutom enskilda avlopp som rapporteras varje år. Data finns geografiskt fördelade på fem vattendistrikt. I vissa fall kan man göra en finare geografisk fördelning. Förutom data från vattenrapporteringen finns data över utsläpp av många fler ämnen till vatten från olika källor i den nationella Scre-eningsdatabasen.

    När det gäller diffus emission från varor finns det inga data som rapporteras utan data kommer från enskilda studier över specifika ämnen. I dagsläget har dessa data generellt för stora osäkerheter för att kunna visas på UTIS. Det finns däremot ex-empel på utsläpp för vissa ämnen från utvalda varugrupper som kan visas, t.ex. nonylfenol/nonylfenoletoxilater i kemiska produkter inkl. rengöringsmedel, kvick-silver från amalgamfyllningar, koppar från båtbottenfärger, etinylestradiol och andra substanser från läkemedel.

    Det finns även möjlighet att i framtiden visa data över spridning av växtskyddsme-del till jordbruksmark, vilka redovisas fr.o.m. 2011 till EU enligt en EU förordning, geografiskt fördelade på specifika CAS nummer. Denna rapportering kommer att ske vart femte år. Det finns också data över mängder kväve, fosfor, tungmetaller, nonylfenol, PAH och PCB som tillförs jordbruksmarker via spridning av renings-verksslam. Statistik över producerade mängder reningsverksslam tas fram vartan-nat år, men det saknas exakta uppgifter över vart slammet hamnar.

    När det gäller luftutsläpp finns nya data över LULUCF (Land Use Land Use Change and Forestry) som är data över både källor och sänkor av koldioxid, lustgas och metan samt luftutsläpp från enskilda avlopp av lustgas. Båda rapporteras enligt CLRTAP och UNFCCC årligen. Dessa data är dock inte geografiskt fördelade idag, vilket i framtiden skulle kunna göras. Det finns också data över både luft och vattenutsläpp över närsalter, några organiska ämnen och metaller från små och medelstora företag (SME) idag i SMP. Dessa skulle kunna visas på UTIS, geogra-fiskt fördelade. Andra källor där vi har bedömt att det inte finns tillräckligt bra data idag är t.ex. utsläpp av små partiklar (PM1) och utsläpp från skogsbränder.

    Presentationen på UTIS kan förenklas med relativt små justeringar; t.ex. att byta namn på fliken "Sök" och genom att lägga till lite förklarande text på första sidan. En mer omfattande förändring skulle kunna ge en enda sökväg in och att man sena-re gör val, så har Holland byggt upp sin PRTR sida. Det vore också bra att kunna lägga olika kartskikt på varandra för att kunna jämföra olika källor med varandra.

  • 268.
    Uggla, Eva
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Övervakning av luftföroreningar i norra Sverige Resultat tom september 20032004Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 269.
    Wallberg, Petra
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Norström, Karin
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Rahmberg, Magnus
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Hansen, Irmelin
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Hansson, Katarina
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Kaj, Lennart
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Remberger, Mikael
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Brorström-Lundén, Eva
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Evaluation of Swedish National Screening Studies 2007-2012 Assessment of the Need for Follow-up2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In October 2013 the Swedish Environmental Research Institute IVL were assigned by the Swedish EPA to make an assessment of the need for further follow-up of Swedish national screening studies performed during the years 2007-2012. Defined tasks were to:

     Select approximately 25 substances for risk evaluation and to identity if there is a need for a more in-depth evaluation for any of these substances.

     Select approximately 8 screening studies where there are needs for follow-up studies and rank them in order of preference. The need for method development should also be identified.

    Forty screening studies were performed during the selected time period and the total number of screened substances amounted to 540 individual chemical substances, groups of substances and metals (Appendix 1, Table 1). For the Swedish EPA it was important that each step in the selection procedure was accounted for in the report.

    The first set criteria for reduction of substances not relevant for

    risk evaluation were:

     Classical well known substances (e.g. PCBs, dioxins, metals) or are metabolites.

     Substances with low detection frequency in biotic samples including humans, < 50%.

     Priority substances within the Water Framework Directive (WFD) and therefore considered as well known

     Substances that should be treated as a group rather than as individual compounds,

    e.g. unintentionally produced substances.

    After this selection step, 22 substances remained on the list (Table 3). Two brominated flame retardants (HBB and PBEB), two UV-filters (OTNE and AC) and one benzotriazole (UV 327) was suggested for an in depth evaluation.

    The forty screening studies were evaluated for follow up (Table 2). The set of criteria for studies not selected for a follow-up were:

     A follow up study has already been performed (7 studies).

     The screening study concerned priority substances within the WFD (2 studies).

     The screening showed that the substances do not pose any risk or that no issues remain at present (5 studies).

     Follow-up studies, research projects and/or literature reviews are ongoing (9 studies).

     Method development is ongoing or needed before further screening (2 studies).

    Evaluation of Swedish National Screening Studies 2007-2012 IVL report B2159 Assement of the Need for Follow-up

    Six studies were not prioritized for a new screening but needs to be considered (see Appendix 3, Table 1 for comments). Finally, nine studies, of which two concerns fragrances, where prioritized for further screening.

    Below the screening studies are listed and commented in priority order where the first three are of most relevance. (See the report for each screening study for a more extended presentation.)

    National screening, 2009, UV filters

    The screening results show that the occurrence of UV-filters is widespread in surface water from background areas and in the urban environment. Several of the included UV-filters pose a potential risk to the environment. The highest concentrations occur during the reproductive season and the use is not likely to decrease. The industry of personal care products may be perceptive to new information on risks concerning these substances. A new screening should therefore be preceded by a review on use, ecotoxicity and persistence of UV filters.

    National screening, 2010, Pharmaceuticals

    There is an increasing amount of evidence that pharmaceuticals may cause effects in the environment. Three pharmaceutical substances are on the watch-list within the WFD. Thus, more data is requested concerning environmental concentrations. The results in the screening show that removal rates of some pharmaceuticals in WWTP are difficult to determine. Method development and a follow-up screening would contribute to a better assessment of predicted environmental concentrations. Furthermore, the knowledge of the fate of pharmaceuticals in sewage sludge, in soil receiving sludge amendments and subsequent uptake in biota is limited. In a recent screening conducted in Norway the authors highlighted the number of pharmaceuticals detected in prawns, fish and birds (> 30; Miljødirektoratet 2013).

    National screening, 2008, Musk substances and metabolites

    National screening, 2011 Fragances; OTNE, acetyl cedrene and diphenyleter

    Fragrance substances and their metabolites are widespread in the environment and were detected in surface water, sediment, fish, soil (to which sludge has been amended) and in breast milk. Many of these substances can bioaccumlate and the data indicate that these substances are persistent and that atmospheric long range transport occurs. Ecotoxicological data are limited for many of these substances. A new screening should be preceded by a literature review regarding usage and relevant substances. Fragrances that have been reported to occur in human samples should be included, and screening in human breast milk repeated. Furthermore, we suggest that the air compartment should be included.

    National screening, 2011 Benzothiazoles, benzenediamines, dicyclohexylamine and benzotriazoles

    A widespread occurrence of benzotriazoles was reported, both at background and urban areas. However, as no ecotoxicity data were found, no assessment of risk could be made.

    The result of the screening was also reflected by analytical challenges of these substances. Benzothiazoles and benzotriazoles have recently been reported in different matrixes in a non-target screening in Norway (Miljødirektoratet, 2013).

    A follow up screening is recommended, but before the need for method development should be assessed.

    National screening, 2007, Platinum group metals

    The screening study included the platinum group elements (PGEs) platinum (Pt), palladium (Pd) and rhodium (Rh). Pd was almost consistently detected in the biological samples (fish, moose, cow, white tailed eagle and plants). The concentrations of Pd in groundwater were higher than in run-off water ponds. The authors concluded that the results in this study do not indicate that PGEs pose a risk to humans or the aquatic ecosystem, but that this conclusion is based on lack of reference values and proper risk assessments for humans as well as biota.

    National screening, 2007, Organophosphate esters in human breast milk and fish in Swedish lakes and coastal areas

    The results from this study indicate that environmental load of organophosphate esters (OP) are high and that there is chronic exposure of OP. The authors concluded that the knowledge of the effects and the fate of these substances is limited and that more information on sources, degradation and uptake in biota is needed. A literature survey is suggested before decision on the selection of substances and environmental matrices for a follow up. Air and dust are likely to be important exposure routes for humans.

    National screening, 2008, Exposure and effect screening in urine of women

    The results show that urine is a good matrix for human biomonitoring of many organic chemicals and metals. The authors suggested follow-up studies on a selection of PAHs and phthalate metabolites and a larger test group could better establish factors influencing metabolite concentration in urine. We suggest that based on the outcome of other screening studies, also metabolites of other organic chemicals and metals,

    e.g. silver and metabolites of fragrances, should be considered.

    National screening, 2007, Octadecyl 3-(3,5-di-tert-butyl-4-hydroxyphenyl) propionate

    Available data for the aquatic environment indicates that octadecyl 3-(3,5-di-tert-butyl-4-hydroxyphenyl)propionate has low acute toxicity but no chronic tests have been done, and, thus, it is not possible to determine the risk. Given the persistent properties and the large production volume a follow up study is recommended, also including degradation products. It may be of interest to also include other antioxidants of similar chemical structure and their degradation products.

  • 270.
    Wallin, Mats
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Olsson, Håkan
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Zakrisson, Jessica
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Påverkansbedömning för ytvatten enligt EG´s Ramdirektiv för vatten - tillgängliga metoder, verktyg och modeller samt utvecklingsmöjligheter för SMED&SLU2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Enligt EG´s Ramdirektiv för vatten – i rapporten benämnt Vattendirektivet – ska en första

    analys av påverkan och dess effekter på vattenstatus ske under 2004 och rapporteras till

    EU-kommissionen i mars 2005. I bedömningen som utförs 2004–2005 ska även en

    prognos för perioden fram till 2015 ingå. I föreliggande rapport redovisas metoder, verktyg

    och modeller för att klara databehovet för denna analys. Rapporten redovisar också i vad

    mån SMED&SLU och erfarenheter från TRK-projektet kan bidra med data till påverkansbedömningen

    samt utvecklingsmöjligheter för att ytterligare anpassa systemutvecklingen i

    SMED&SLU till Vattendirektivets krav på data.

    Rapporten fokuserar på föroreningspåverkan och dess effekter i form av övergödning samt

    fysisk påverkan i form av flödes- och nivåreglering. Även andra typer av föroreningspåverkan

    (försurning, metaller, organiska miljögifter och bekämpningsmedel), fysisk

    påverkan (nivåsänkning, vattenuttag, vandringshinder/dammar och strukturell förändring)

    och övrig mänsklig påverkan redovisas.

    För att underlätta de analyser som ska göras är det en stor fördel om påverkansdata kan

    kopplas till enskilda vattenförekomster och därmed också vara möjliga att ha med i

    kartpresentationer. För att klara att hantera såväl data som beskriver ytvattenförekomsternas

    läge och gränser, som data som beskriver status och påverkan på dessa ytvattenförekomster,

    behövs en gemensam databastruktur. Varje ytvattenförekomst kopplas här till

    successivt större avrinningsområden i ett hierarkiskt system. Den minsta enheten är

    ytvattenförekomstens avrinningsområde följt av SMHI:s delavrinningsområden, TRKområden,

    huvudavrinningsområden och slutligen vattendistrikt. Förslag ges på kartunderlag

    som följer denna databasstruktur för en första identifiering av betydande

    påverkan inom avrinningsområden i Sverige.

    För olika typ av metoder, verktyg och modeller som kan användas för kvantifiering av

    påverkan och dess effekter redovisas bedömningar av möjligheterna till tillämpningar i den

    påverkansbedömning som ska göras under 2004–2005. Dessutom ges en mer ingående

    beskrivning av ett urval av modeller. Urvalet är baserat på att modellen är, a) anpassad för

    svenska förhållanden, b) tillämpad på svenska vattensystem, c) allmänt tillgänglig

    (antingen att använda eller att erhålla data från) och d) dokumenterad.

    För varje modell redovisas bl.a. syfte, typ av påverkan som kvantifieras, koppling till

    faktorer för tillstånd och effekter, tidsupplösning och geografisk upplösning, styrka och

    svaghet samt plattform och programvaror. Med hjälp av denna information ska man kunna

    avgöra vilken modell som är relevant för olika situationer. Dessutom ges information om

    internetlänkar, modellhistorik, ingående submodeller, relevanta referenser och kontaktuppgifter

    för att få tillgång till data eller resultat från modellen i fråga.

    För det inledande arbetet med karaktärisering och påverkansbedömning inför rapporteringen

    2004–2005 kan man prioritera att beskriva påverkan av eutrofierande ämnen. Man

    börjar då med att inom ett huvudavrinningsområde först lokaliserar de största punktutsläppen

    av fosfor och kväve. Befintliga TRK-data avseende beräknad kväve- och fosforbelastning

    per TRK-område för perioden 1985–2000 samt underlagsdata kan primärt

    användas. Först måste dock en uppdelning av TRK-områdena på de fem Vattendistrikten

    samt sammanlänkning av TRK-områdena med SMHI:s kustområdesregister göras.

    5

    För många större sjöar och många kustvatten kan sannolikt eutrofieringsstatus klassas med

    hjälp av information från nationell och regional miljöövervakning och samordnad

    recipientkontroll. Om det inte finns data från recipientkontroll i en vattenförekomst så är

    det inte sannolikt att vattnet är betydligt påverkat av punktutsläpp. TRK-systemet och

    resultat från TRK-beräkningar kan användas för att identifiera större områden som är

    eutrofierade p.g.a. läckage från jordbruksmark.

    Om behov finns skulle förnyade beräkningar kunna göras för avrinningsområden som är

    mindre än TRK-områdena t.ex. på delavrinningsområdesnivå. En möjlighet är också att

    beräkningar på delavrinningsområdesnivå endast görs för de TRK-områden som identifieras

    ha betydande påverkan från kväve- och fosforbelastning. Ett tröskelvärde för vad

    som är betydande påverkan måste i så fall tas fram t.ex. baserat på avvikelse från den

    ”naturliga” bakgrundsbelastningen. Ytvattenförekomster i TRK-områden med liten

    närsaltpåverkan, d.v.s. under tröskelvärdet, skulle då kunna grupperas och klassas som god

    status eller bättre m.a.p. kväve och fosfor och ytvattenförekomster med betydande

    närsaltpåverkan (över tröskelvärdet) skulle kunna klassas som ”riskvatten” med måttlig

    status eller sämre.

    Sammanfattningsvis kan således SMED&SLU tillhandahålla data som rör kväve- och

    fosforbelastning på vatten från punktkällor och diffusa källor. Exempel på data som kan

    tillhandahållas är bruttobelastning, nettobelastning och källfördelad belastning av kväve,

    bruttobelastning av fosfor, normaliserad markanvändning och avrinning. En viss

    anpassning kan emellertid krävas för att uppfylla vattendirektivets krav. Exempelvis bör

    upplösningen generellt förbättras till delavrinningsområdesnivå (i varje fall inom TRKområden

    som identifieras ha betydande närsaltpåverkan). Nya kunskaper om fosfor bör

    också implementeras för att kunna göra korrekta beräkningar av både brutto- och

    nettobelastning. Det beräkningssystem som beräknar diffusa utsläpp kan på sikt också

    utvecklas till att hantera andra ämnen, exempelvis metaller.

    Ett utökat samarbete inom SMED&SLU kan, om efterfrågan och tillgång på data finns,

    resultera i att SMED&SLU också kan komma att tillhandahålla påverkansdata rörande

    markanvändning, reglering och vattenuttag.

  • 271.
    Westerberg, Ida
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Mårtensson, Kristina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Schmieder, Frank
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Widén-Nilsson, Elin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Ejhed, Helene
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Andrist-Rangel, Ylva
    SCB.
    Johnsson, Holger
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Blombäck, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Utveckling av indata för belastningsberäkningar med avseende på kvalitet och skala inklusive delning av produktionsområde 62013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den mängd näringsämnen som transporteras från Sveriges yta och belastar havet utgör ett viktigt beslutsunderlag för nationell och internationell vattenförvaltning. Den mest omfat-tande beräkningen av kväve- och fosforbelastningen på havet, Pollution Load Compilat-ion (PLC) periodical, utförs med 5–6 års mellanrum. Beräkningarna utfördes senast för år 2006 (PLC5). Nästkommande PLC Periodical-rapportering, PLC6, kommer att utföras för år 2014 och det är föreslaget att beräkningarna ska utföras med en högre geografisk upplösning (vattenförekomst) än de tidigare PLC5-beräkningarna (delavrinningsområde).

    Resultaten från PLC5 används inom den lokala vattenförvaltningen för delavrinningsom-råden, även om de från början var avsedda att enbart användas på en större skala på grund av begränsningar i data- och modellunderlaget. Havs- och vattenmyndigheten har begärt en utredning av hur underlag och beräkningar till HELCOM PLC6 kan förbättras i kvali-tet och skala för att även uppfylla behov av underlag till vattenmyndigheternas rapporte-ring enligt Vattenförvaltningsförordningen. För att bättre kunna använda PLC-data på lokal skala har Vattenmyndigheten för Norra Östersjön tidigare uttryckt önskemål om att dela läckageregion 6 (SCBs produktionsområde 6, PO6) i två regioner för att bättre mot-svara de produktionsskillnader som finns inom jordbruket i regionen.

    En analys av effekten av att dela region 6, Mälar- och Hjälmarbygden, i två delregioner har gjorts. En region, region 61, utgjordes av området runt Mälaren och Hjälmaren och region 62 var den övriga delen av region 6. Region 61 hade högre gödslings- och skörde-nivå, lägre avrinning, mindre andel vall och större andel clay än region 62. I arbetet har beräkningsmetoden inklusive kriterier och antaganden som beskrevs i PLC5-beräkningen använts (PLC5-metoden). Påverkan av olika gödslings- och skördenivåer, avrinning, grödosammansättning och jordartsammansättning har beräknats. I den regionala skalan var fosforutlakningen högre i region 61 än i region 62. Det var orsakat av större andel grödor och jordarter med hög utlakning jämfört med region 62. På koefficientnivån ob-serverades högre förluster av fosfor i region 61. Detta återspeglar förmodligen inte påver-kan av olika åtgärder i regionerna utan beror framförallt på avrinningsskillnader som ICECREAM-modellen visade hög känslighet för. Utlakningen av kväve (kg N/ha) i reg-ion 62 var högre än i region 61. Det berodde på högre andel jordarter med hög utlakning och högre avrinning än i region 62, trots att grödosammansättningen tydde på högre ut-lakning i region 61. Även koefficienterna var högre i region 62 än i 61. Gödslingsnivån var högre i region 61 men även skördenivån var högre och det gjorde att det var mindre kväve kvar i profilen som riskerade att utlakas.

    Osäkerheten i den beräknade vattenföringen som användes till PLC5 undersöktes för ett antal slumpmässigt utvalda avrinningsområden och visade sig vara större för mindre avrinningsområden jämfört med stora. Osäkerheten i kvävebruttobelastningen från den tidigare Monte Carlo-analysen visade också på större spridning i mindre områden jämfört med stora, ett liknande mönster – men mindre tydligt – kunde också ses för nettobelast-ningen. Erfarenheter från tidigare lokala studier visar att när PLC-data kompletteras och förbättras med lokala data blir överenstämmelsen mellan beräknade och uppmätta halter av kväve och fosfor oftast bättre jämfört med en modelluppsättning enbart baserad på 9

    PLC-data. Det går dock inte att generellt säga vilka data som är viktigast att komplettera med då påverkan från de olika typerna av källor varierar stort lokalt.

    TBV-belastningsresultaten har jämförts med observationsdata för 39 flodmynningar, men några jämförelser med observationsdata för små avrinningsområden av liknande skala som vattenförekomsterna har hittills inte gjorts. Det är därför prioriterat att i samband med PLC6 kvantifiera storleken på avvikelserna mot observationsdata för olika rumsliga skalor och därmed kunna bedöma och klassificera tillförlitligheten i resultaten, samt ge råd om hur dessa bör användas. Analysen av de vattenförings- och vattenkemidata som finns tillgängliga för modellkalibrering och utvärdering visade att få av de tillgängliga vattenföringsstationerna har små tillrinningsområden, medan det finns data över kväve och fosforhalter från fler små områden. Vattenföringsstationerna är väl fördelade över landet, medan tillgängligheten till kväve- och fosforhaltdata varierar mer mellan olika regioner. Det är därför viktigt att, om möjligt, samla in data från mindre avrinningsområ-den för resultatutvärderingen under PLC6.

    Fler rekommendationer för resultatutvärdering och tillförlitlighetsbedömning av PLC6- resultaten diskuteras i denna rapport. En lista över prioriterade områden för förbättring av indata till PLC6-beräkningarna ges i slutet av rapporten tillsammans med en diskussion om framtida behov av datainsamling och nationellt datavärdskap. Källor och indata som inte har någon större betydelse på den nationella skalan kan ha stor lokal inverkan, vilket gör att prioriteringen rör i stort sett alla typer av källor som bidrar till antropogen kväve-och fosforbelastning.

  • 272.
    Westerdahl, Jenny
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Andersson, Hanna
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Emissioner och kvarvarande mängder CFC i Sverige2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna studie har emissioner och kvarvarande mängder klorfluorokarboner (CFC) i det svenska samhället studerats. För perioden 1990 till 2010 har beräkningar baserats på tillgänglig statistik medan data har prognosticerats för perioden 2011-2020. Resultaten visar att emissioner av CFC från kylmöbler och kylanläggningar minskar, samtidigt som isolermaterial står för en allt större andel av emissionerna. I framtiden, efter år 2016, förväntas isolermaterial vara den dominerande källan till emissioner av CFC i det svenska samhället. CFC antas finnas kvar i Sverige under en lång tid framöver, då de isolermaterial som innehåller CFC förväntas ha en lång livslängd.

  • 273.
    Westling, Olle
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Utvärdering av Krondroppsmätningar2000Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 274.
    Westling, Olle
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB. IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Utvärdering av krondroppsmätningar: Sammanfattning av resultat från en inledande studie under 20002001Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Före år 2001 fanns inte några depositionsmätningar i skog inom det nationella programmet för miljöövervakning,med undantag för fyra IM-områden. Deposition till skog mäts dock på ett relativt stort antal platser inomden regionala miljöövervakningen. De undersökningarna har inte någon långsiktig finansiering utan är anpassadetill olika regioners behov. Av det skälet var det angeläget att etablera och säkerställa ett antal mätplatser inom detnationella programmet. Syftet med detta projekt var att, med hjälp av erfarenheter från den regionala miljöövervakningen,avgöra hur mätningarna tekniskt kunde utföras och vad som är representativa lokaler i landet. Dessutomutvärderades lämplig metodik för beräkning av totaldeposition från krondroppsmätningar. Resultaten lågtill grund för ett nationellt mätprogram.Utgångspunkten var att den nuvarande metoden för krondroppsmätningar kunde förbättras med syfte att ge ettsäkrare underlag för modellberäkningar av deposition till skog. Dessutom minskar osäkerheterna i studier avdos/respons om de förbättrade krondroppsmätningarna tillämpas på lokaler där även studier av vegetation, markoch markvatten utförs.

  • 275.
    Westling, Olle
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Löfgren, Stefan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Akselsson, Cecilia
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Arealförluster: från skogliga avrinningsområden i Västra Götaland2001Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med utvärderingen var att beskriva typiska arealförluster från brukad skogsmark

    baserade på undersökningar i Västra Götalands län, samt med hjälp av tidsserier belysa

    utvecklingen i tiden. Mätdata från länet har legat till grund för yttäckande beräkningar i

    länets samtliga kommuner av genomsnittliga arealförluster av olika ämnen från skogsmark.

    Samtliga undersökta avrinningsområden i skog i Västra Götalands län hade en likartad

    vattenkvalitet under 1990-talet med låga pH-värden (pH 4,2-4,6) och låga halter av

    oorganiskt kväve, låg buffertkapacitet (ANC<0,11 mekv/l) samt relativt höga halter av

    aluminium (0,2-1 mg Al/l) och relativt låga halter av baskatjoner med undantag av natrium.

    Den minskade depositionen av svavel har medfört att ANC och pH ökat under de

    senaste 15 åren. Uppmätta data under de senaste åren kan ligga till grund för typvärden

    som kan skatta arealförlusterna från skog i denna del av landet. Typvärdena för brukad

    skog uppvisar relativt små skillnader mot de obrukade referenserna i Västra Götaland.

    Orsaken till att skillnaden mellan brukade och obrukade områden inte går att tydligt påvisa

    är att skogliga åtgärder som slutavverkningar bara berör en liten del, oftast <10 %

    av avrinningsområdet, vid en given tidpunkt. Dessutom är det oftast mer än tio år sedan

    kalavverkningar utfördes i flertalet av de undersökta områdena i denna studie.

    Skogsbruket kan påverka kvaliteten på avrinnande vatten på olika sätt. Trädslagsval och

    åldersfördelning påverkar storleken på depositionen av olika luftföroreningar, vilket i

    sin tur inverkar på mark och vatten. Hyggesupptagningar ökar utlakningen av nitrat och

    motsvarande katjoner under några år, men minskar även torrdepositionen. Den beräknade

    genomsnittliga utlakningen av totalkväve från skogsmark i Västra Götalands län, 2,95

    kg per ha och år, är något högre än vad som tidigare beräknats för hela Göta Älvs tillrinningsområde,

    2,08 kg per ha och år. Kommuner med stor areal skog har i regel en

    andel utlakning av totalkväve som kommer från hygge som varierar mellan 10 och 30 %

    av den totala arealförlusten från all skogsmark.

    Beräkningar av genomsnittliga arealförluster av olika ämnen från skogsmark i Västra

    Götalands kommuner visar en betydande variation, trots att markegenskaperna antagits

    vara likartade i hela länet. Variationen beror på de relativt skarpa gradienterna av deposition

    av svavel, kväve och havssalt samt nederbördsmängd på västkusten. Utlakningen

    av oorganiskt kväve påverkas av hyggesareal och kvävedepositionens storlek.

    Övervakning av avrinning från brukad skogsmark är motiverad eftersom det är viktigt

    att övervaka att utlakningen av oorganiskt kväve från hyggen inte ökar med tiden på

    grund av fortsatt upplagring av kväve i skogsmarken. Även effekten av tillväxt och

    skörd av skog på markens syra-bas status, som i sin tur påverkar avrinningens surhetsgrad,

    är viktig att bevaka med hjälp av tidsserier. Av speciellt intresse är att studera om

    återhämtning från försurning, när depositionen minskar, sker annorlunda i brukade områden

    jämfört med områden utan skogsbruk.

  • 276.
    Widén-Nilsson, Elin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Westerberg, Ida
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Osäkerhetsanalys av kvävenettobelastning (PLC5)2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sverige rapporterade ett totalt utsläpp av 120 000 ton kväve till havet år 2006 i den så kallade PLC5-rapporteringen, Pollution Load Compilation 5, till HELCOM. I rapporteringen delas kvävebelastningen upp på olika källor, havsbassänger, samt på antropogen belastning och bakgrundsbelastning. Dessutom rapporteras både bruttobelastningen och nettobelastningen efter retention i sjöar och vattendrag. Källorna är jordbruk, skog, hygge, myr, öppen mark, fjäll, dagvatten, enskilda avlopp, kommunala avloppsreningsverk av olika storlek samt industrier. Beräk-ningarna är gjorda med Tekniskt Beräkningssystem Vatten, TBV, och baserade på nationellt tillgänglig information om de olika källorna, samt viss information från Finland och Norge om källorna i gränsvattendragen. Även om bästa möjliga indata använts i beräkningen, finns bitvis stora osäkerheter i dessa indata. Osäkerheten i bruttobelastningen och retentionsberäkningarna har tidigare studerats i några ut-valda avrinningsområden. Denna studie fokuserar på den resulterande osäkerheten i nettobelastningen på den nationella skalan.

    För varje typ av indata till beräkningssystemet TBV togs en osäkerhetsfördelning fram. Därefter gjordes 27 800 Monte Carlo-beräkningar med TBV där olika in-datavärden valdes slumpmässigt från osäkerhetsfördelningarna. Osäkerhetsfördel-ningarna för de olika indata togs fram genom liknande metodik som i de tidigare osäkerhetsstudierna för utvalda avrinningsområden, men i denna studie har nya fördelningar för vattenföringen och retentionen använts. Osäkerhetsfördelningen i vattenföringen togs fram genom att jämföra uppmätt och beräknad vattenföring vid 30 slumpmässigt utvalda vattenföringsstationer. Osäkerheten i retentionen beror av vattenföringen, men eftersom denna samvariation inte är tillräckligt känd antogs en triangulär osäkerhetsfördelning om ±12 procentenheter baserat på en tidigare stu-die. Resultatet analyserades för totalbelastning och källfördelning på den nationella skalan. För första gången gjordes även en jämförelse mellan den med TBV beräk-nade nettobelastningen, och belastningen för år 1985–2006 från uppmätta data för 39 flodmynningar.

    Flera av de ingående osäkerhetsfördelningarna har en övervikt mot högre värden jämfört med PLC5. Detta resulterar i att den Monte Carlo-beräknade totalbelast-ningen från Sverige blev 131 000 till 137 400 ton kväve/år (femte och 95:e per-centilen). Det är högre än PLC5-belastningen på 120 000 ton kväve/år. Jordbruk, skog (inklusive hygge) och dagvatten hade alla nationellt sett en högre beräknad belastning jämfört med PLC5, medan övriga källor varierade mer symmetriskt kring PLC5-värdet.

    Det är förväntat att jordbruket och skogen ger en större belastning än vad som be-räknats i PLC5. Förutom osäkerheten i kväveläckaget från jordbruks- och skogs-mark bidrog även osäkerheten i vattenföringen och markanvändningen till den högre belastningen. Osäkerheten i markanvändningen är troligtvis överskattad eftersom jordbruksarealerna och hyggesarealerna i PLC5 är tagna från bättre kart-underlag än de alternativa markanvändningar från Svenska Marktäckedata som användes i denna osäkerhetsstudie. Vissa kända osäkerheter i jordbruksläckaget 7

    och skogstyphalten har däremot inte kunnat representeras fullt ut i osäkerhetsana-lysen. Jordbruksläckaget är underskattat eftersom det tolkas som totalkväveläck-age, utan tillägg för läckage av organiskt kväve, men denna osäkerhet inkluderades inte i jordbruksläckaget eftersom sambandet mellan jordart och organiskt kvä-veläckage inte är utrett. För skogsmark har nya studier visat på en underskattning av skogstyphalterna i särskilt södra Sverige. I denna studie användes en triangulär osäkerhetsfördelning för skogstyphalten där maxvärdet var +64 % av PLC5-värdet i sydöstra Sverige. Ännu högre värden hade kunnat antas och i södra Sverige hade det varit rimligt med minimivärden som ligger närmare PLC5 än de -23 % som antogs i denna studie.

    Jämförelsen med kvävebelastningen från data från 39 flodmynningar år 1985–2006 visade att PLC5-belastningen ofta låg något över medianbelastningen i Bottenviken och norra delen av Bottenhavet, medan det från Indalsälven och söderut var vanli-gare att PLC5-belastningen låg något under medianbelastningen i flodmynnings-data. Variationen i flodmynningsdata mellan olika år är dock stor och denna variat-ion var oftast större än spridningen i resultatet från Monte Carlo-beräkningarna

  • 277.
    Woldegiorgis, Andreas
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Andersson, Jeanette
    Remberger, Mikael
    Kaj, Lennart
    Ekheden, Ylva
    Blom, Lena
    Brorström-Lundén, Eva
    Borgen, Anders
    Schlabach, Martin
    Results from the Swedish National Screening Programme 2005: Subreport 3: Perflourinated Alkylated Substances (PFAS)2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    IVL Svenska Miljöinstitutet har, tillsammans med NILU (Norsk institutt för luftforskning), på uppdrag av Naturvårdsverket genomfört en screening av perflourinerade ämnen (PFAS). Huvudsyftet med studien var att bestämma koncentrationer i olika matriser i miljön, att belysa viktiga transportvägar samt att bedöma sannolikheten för pågående emissioner i Sverige. Studiens resultat skall kunna bidra med underlag för beslut om vidare miljöövervakning av dessa ämnen. I den ursprungliga beställningen ifrån Naturvårdsverket var perflourobutansulfonat (PFBS) det ämne som skulle undersökas men ytterligare 12 PFAS har inkluderats i studien. PFAS har en omfattande användning. Under de senaste decenniet har PFAS blivit mycket uppmärksammade som problematiska föroreningar i miljön. PFAS är som ämnesgrupp mycket toxisk och persistent. En provtagningsstrategi utarbetades utifrån ämnenas möjliga källor. Potentiella punktkällor, diffusa källor (reningsverk) samt bakgrundsstationer valdes ut och provtagningen utfördes i luft, nederbörd, vatten, slam, sediment och fisk. Tre länsstyrelser bidrog med ytterligare nio prover fördelat på ett sedimentprov, fyra slamprover samt fyra vattenprover. Variationen mellan koncentrationer av PFAS var stor både mellan olika substanser och mellan olika provtagningsplatser. Det mest frekvent detekterade PFAS var PFOS. De olika ämnena inom PFAS-gruppen förekom frekvent i proverna från de olika reningsverken vilket indikerar betydelsen av dessa som källa till miljön. Skillnaderna i halter mellan de olika reningsverken var dock stor, både för utgående vatten och för slam. Förhöjda halter av PFAS detekterades även i lakvatten ifrån deponier varför även dessa typer av anläggningar bör betraktas som källor till spridning i miljön. I de luftprover som analyserats var PFOS, PFOA och PFOSA de vanligast förkommande av de i studien ingående PFAS. För PFOS och PFOSA var halterna i prover ifrån urban miljö förhöjda jämfört med bakgrundsproverna medan luftproverna insamlade i anslutning till utvald punktkälla ej var högre än de uppmätta bakgrundshalterna. Långväga transport föreslås som en viktig spridningsväg för PFAS. Även i nederbördsprover var PFOS och PFOA vanligt förekommande dock ej PFOSA. Ett mönster som kunde skönjas var att sulfonamiden PFOSA företrädelsevis detekterades i luft samt fasta matriser (sediment, slam) emedan den telomera föreningen 1,1,2,2-tetrahydroperflourooktansulfonat detekterades vanligen i vattenprover (nederbörd, ytvatten).

  • 278.
    Wängberg, Ingvar
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Munthe, John
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Utredning av strategi för mätning av TGM och kvicksilver i nederbörd2007Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 279.
    Zetterberg, Therese
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Hellsten, Sofie
    Belyazid, Salim
    Karlsson, Per Erik
    Akselsson, Cecilia
    Regionala förutsättningar och miljörisker till följd av skogsmarksgödsling vid olika scenarier för skogsskötsel och kvävedeposition2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport beskriver förutsättningarna och miljörisker av ett förändrat kvävegödslingsprogram, inom en rotationsperiod, på regional nivå. Möjligheterna och miljöriskerna beskrivs med utgångspunkt från regionala scenarioberäkningar av kvävebalanser i skogsmark samt dynamiska modellberäkningar av framtida förändringar i biomassa, markkemi och vegetation. Kväveupplagringen har i denna rapport använts som en indikator på risken för en förhöjd kväveutlakning tillsammans med nuvarande och historisk kvävedeposition samt C/N-kvoten i skogsmark. Massbalansberäkningarna visade att balansen mellan till- och bortförseln av kväve i skogsmark varierar starkt, inte bara i olika regioner utan även mellan olika skötselmetoder och trädslag. För närvarande sker en kväveupplagring i marken i hela Sverige enligt nuvarande deposition, men ett ökat uttag av biomassan och/eller en minskad kvävedeposition kan leda till negativa kvävebalanser, särskilt granbeståndet. Vidare indikerar modellberäkningar att kvävegödsling leder till en ökad kväveupplagring vid normalt stamvedsuttag, trots att upplagringen delvis motverkas av den ökade tillväxten. Kväveupplagringen ökar med ökad gödselgiva. Vid ett ökat uttag av biomassa uppstår negativa eller svagt positiva kvävebalanser i stora delar av Sverige, oavsett om beståndet ökar eller ej. Detta gäller framför allt granbestånden. Vidare leder kvävegödslingen till kraftiga vegetationsförändringar jämfört med dagens vegetationssammansättning i norra Sverige men inte i södra eller mellersta Sverige, där betydande förändringar troligtvis redan har ägt rum till följd av ett högt kvävenedfall. Under den första rotationsperioden är effekterna av ett högt kvävenedfall. Under den första rotationsperioden är effekterna av gödslingen relativt kortlivade, men under den andra rotationsperioden orsakar gödslingen sannolikt kroniska förändringar av vegetationssammansättningen i näringsfattiga bestånd.

  • 280.
    Åström, Stefan
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Lindblad, Maria
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Särnholm, Erik
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Söderblom, Johan
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Energy efficiency improvements in the European Household and Service sector: - data inventory to the GAINS model2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Further improvements in the energy performance of buildings and equipment are important to Europe as means reducing energy demand as well as greenhouse gas emissions. For both the residential sector and the service sector, heating and ventilation as well as air conditioning constitutes many of the total energies uses in these sectors, and there are large potentials for further improvements in the energy performance in the 'climate shell' of most European houses and buildings.

    The International Institute for Applied System Analysis has developed the GAINS model. The GAINS models most recent methodology updates allow for a detailed description of the residential and commercial sector with energy use, potential for energy demand reduction as well as energy demand reduction costs. To implement the new detailed methodology for the European version of the GAINS model, a data inventory is needed.

    In this study, detailed data on energy use, building stocks and control technologies have been compiled and converted into the format suitable for the GAINS model. Bottom-up projections have been calibrated with the EU projection currently used as a European baseline in the GAINS model for the EU-27 countries as well as Norway, Switzerland and Turkey.

3456 251 - 280 of 280
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf