Publications
Change search
Refine search result
3456 251 - 276 of 276
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 251.
    Stenmarck, Åsa
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jensen, Carl
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sundqvist, Jan-Olov
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sörme, Louise
    SCB.
    Szudy, Mikael
    SCB.
    Förslag på metodik för förbättrade matavfallsdata från tjänstesektorn och hushåll2011Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The section on food waste includes four different food waste generators:

    Retail and wholesale

    Restaurants

    Large scale kitchens

    Households

    The report proposes new or improved methodology to be implemented within the future waste statistics collection project as follows: TRADE For the retail and wholesale sector, we hope that the project funded by the Nordic Council of Ministers will produce enough data for it to be possible to develop im-proved waste factors of resulting waste food. RESTAURANTS SMED estimates that municipalities with weight-based waste charges, and separate collection of food waste is a possible way to obtain data that could form the basis of new factors (arisen in terms of amounts of food waste). The report presents data from some municipalities - to make the factor reliable there is a need to get data from other municipalities as well. Waste factors can then be created based on waste / employee for different types of restaurants. LARGESCALE KITCHENS

    Municipalities id seen as an appropriate data source. Here, too, there is a need to be contact some more municipalities to obtain sufficient material for the production of the waste factor. The best option is to make the factor / total of portions served, i.e. the amount of food waste per portion served. The data per serving from a kitchen where you have both preparation and serving varies from a kitchen with only preparation or serving. The factor will be a combination of the three different types. Since the amounts vary widely, it is important to make a relatively large sample to get good data and that if possible, try to obtain data on how many stu-dents are linked to different types of cuisine.

    Given the current situation, we believe that this is a reasonable way to obtain in-formation amounts of food waste from large scale kitchens in schools.

    However, it can be very difficult to obtain data on the total amount from other large scale kitchens in other sectors such as in health care and elderly care. Here is the difficulty to find something to use as counting numbers, such as portions served. SMED suggests that the coming waste statistics production project should review the possibility of finding evidence which could be used as a discount factor and if you find it use the same factor for school kitchens. 8

    The development of waste factors for restaurants and caterers requires that munici-palities are willing to give up this information. The municipalities that we have been in contact with during the project have been accommodating. It is also important to try to make a strategic choice of large scale kitchens, restau-rants and shops if you're going to list data to national level. You need to try and make a selection on the basis of statistical methods to get a good result and to as-sess uncertainties. It may also be of interest to implement picking analysis in restaurants and large scale kitchens - both on the residual waste to see what is not sorted out and on the sorted waste to see what kind of food waste is discarded. HOUSEHOLD In order to collect data on household food waste for 2010 SMED recommends that an effort is made to participate in some municipalities picking analysis in order to get good data on the quantities of food waste and also divided on edible/ inedible (which is interesting from a social point and an important issue). One then needs to take account of the other collection in the municipality etc. It is also important to try to make a strategic selection of households which imple-ments picking analyses whether to list the data to the national level. You need to try and make a selection on the basis of statistical methods to get a good result and to assess uncertainties. When you are in touch with local authorities can also investigate the feasibility of picking analysis at restaurants and large scale kitchens.

  • 252.
    Stenmarck, Åsa
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kock, Elisabet
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Utredning om gemensamma datakällor för avfallsslagen Batterier, Uttjänta fordon samt genomgång av EE-registret som datakälla2009Report (Other academic)
  • 253.
    Sternbeck, John
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Palm, Anna
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kaj, Lennart
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Antimon i Sverige: användning, spridning och miljöpåverkan2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Antimon är en halvmetall som både kemiskt och toxikologiskt uppvisar flera likheter med arsenik. De naturliga halterna är vanligen lägre än för arsenik (As) och ungefär i samma storleksordning som för kadmium (Cd). Den globala nyproduktionen och användningen av antimon (Sb) har ökat starkt under 1900-talet, särskilt under de senaste 30-40 åren, och är betydligt större än för t.ex. As och Cd. Samtidigt minskar återvinningsgraden av Sb. Det föreligger därför en stor potential för att halterna av Sb i miljön kan vara antropogent påverkade, något som sällan studerats i Sverige. Föreliggande studie syftar till att identifiera och beskriva flöden av Sb i det svenska samhället, att identifiera troliga spridningskällor samt att studera förekomsten av Sb i såväl bakgrundsmiljöer som vid några utvalda spridningskällor. Antimon används som tillsatsämne till plast, textilier, gummi och metall. Den viktigaste funktionen är som flamskyddsmedel; andra funktioner är bl.a. pigment, legeringsmetall, luttringsmedel, katalysator och smörjmedel. Sverige tillfördes under år 2000 minst 600 ton Sb i kemiska produkter, och tillförsel med importerade varor torde vara minst lika stor. Studien är genomförd som en screening, vilket innebär att antalet prov per område är litet men att både luft, nederbörd, vatten, sediment, mark, fisk, gröda och rötslam har analyserats. Som mått på diffus belastning från samhället har slam och vatten från reningsverk undersökts. Följande tänkbara punktkällor har undersökts: glasindustrin, plastindustrin och textilindustrin. Vid glasindustrin sker utsläpp både till luft och vatten, och förhöjda halter konstaterades i luft, sediment, vatten och fisk. Från plastindustrin sprids Sb med luft, och halterna var något förhöjda i luft och mark i närområdet. Spridning från textilindustrin sker via reningsverk, och både i slam och i vatten nedströms reningsverket var halterna förhöjda. Antimon uppträder relativt konservativt i akvatisk miljö varför ett punktutsläpp kan påverka halterna långt nedströms. Av det Sb som tillförs reningsverken förefaller ca 50% fastläggas i slam och resterande gå ut till recipient. Räknat per personekvivalent är belastningen av Sb relativt homogen vid tre av verken, trots stor skillnad i storlek och typ av belastning. Det verk som även belastas av textilindustrier har avsevärt högre belastning av Sb. Förekomsten av Sb i sill/strömming längs Sveriges kust kan betraktas som låg och utifrån detta begränsade dataunderlag kan inga geografiska eller tidsmässiga trender identifieras. Även halterna i åkermark uppvisar liten geografisk variation och är mycket nära genomsnittshalten i jordskorpan. I nederbörd vid tre bakgrundsstationer uppvisar Sb en starkt avtagande gradient mot norr.

  • 254.
    Sternbeck, John
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute. IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Remberger, Mikael
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kaj, Lennart
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Strömberg, Katarina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Palm, Anna
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Brorström-Lundén, Eva
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    HBCD i Sverige - screening av ett bromerat flamskyddsmedel:  2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hexabromcyklododekan (HBCD) är ett alifatiskt bromerat flamskyddsmedel som i slutet av 1990-talet utgjorde ca 14% av den västeuropeiska konsumtionen av bromerade flamskyddsmedel. Trots denna relativt omfattande användning finns mycket få data på HBCDs förekomst i miljön. IVL har därför genomfört en screening av HBCD i syfte att illustrera dess förekomst i den svenska miljön, samt att identifiera betydande emissionskällor. Potentiella emissionskällor har identifierats genom en översiktlig materialflödesanalys. Mätningar har utförts nära dessa misstänkta punktkällor, i urban miljö samt i bakgrundsområden och omfattat luft, nedfall, vatten, mark, sediment, slam och biota. Dessutom har förekomsten av HBCD i föda studerats genom analys av olika typer av livsmedel. HBCD produceras inte i Sverige utan importeras som kemikalie, halvfabrikat och troligen även med varor. Import av kemikalie och halvfabrikat uppgick under mitten av 1990-talet tillsammans till ca 90 ton HBCD per år. Under 2000 var importen dock endast 3-6 ton. Import med varor är okänt. De dominerande flödena av HBCD i samhället följer vissa lättplaster och möbeltextilier. Den svenska textilindustrin uppges dock ha upphört med användningen av HBCD efter 1997. Nyligen har även användningen av HBCD vid produktion av XPS-plast minskat starkt i Sverige. Dessutom finns troligen mindre flöden i t.ex. vissa elektroniska varor. Bristen på information om kemiska ämnen i varuinformationsblad m.m. gör det svårt att följa flödena av HBCD, inte minst i importerade varor. Av de potentiella punktkällor till HBCD som diskuterats i denna studie har vi genom mätningar kunnat verifiera följande: • Tillverkning av HBCD-haltig XPS-plast medför spridning av HBCD till luft och mark. Spridning av HBCD under användning av XPS har vi varken kunnat verifiera eller förkasta. Spridning i avfallsled, vid en deponi för byggavfall, föreföll mycket begränsad. • Textilindustrin. Spridning vid tillverkning har varit omfattande men är troligen mindre eller ringa nu. HBCD sprids dock vid tvätt av vissa textilier. Det begränsade antal prov som analyserats i denna studie tyder även på att HBCD sprids i urban miljö. HBCD tas upp i biota vilket visar sig i sill/strömming samt i olika livsmedel. Bland livsmedel uppvisar fisk högst halter (räknat per fettvikt) medan lägst halter påträffas i tamboskap (lamm, nöt, svin). HBCD har även identifierats i prov från avlägsna bakgrundsområden, t.ex. Pallas i norra Finland, vilket visar att HBCD har potential för långväga transport i atmosfären.

  • 255.
    Sundqvist, Jan-Olov
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Collin, Marie
    SCB.
    Edborg, Per
    SCB.
    Utvecklingsprojekt Avfallsbehandlingsanläggningar Delprojekt 2. Att använda miljörapporter som datakälla för avfallsbehandling2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I projektet har utvärderats hur miljörapporter ska användas vid framtagande av statistik om avfallsbehandling, främst för rapporteringen enligt EU:s avfallsstati-stikförordning. Resultatet visar att miljörapporterna normalt innehåller de viktigas-te uppgifterna, t.ex. om behandlat avfall, men att det ofta även saknas flera uppgif-ter som behövs, t.ex. uppkommet avfall för vissa behandlingsslag och uppkommet allmänt avfall. Användning av miljörapporter måste därför kombineras med använ-dande av avfallsfaktorer eller återanvändning av gamla data. Anledningen att upp-gifter saknas i miljörapporterna torde bero på att de inte krävs enligt miljörapport-föreskriften.

    En översikt av föreslagen metodik för att ta fram data om behandlat avfall, och uppkommet avfall vid behandlingen, visas i nedanstående tabell. Uppkommet avfall vid behandlingsan-läggningen

    Behandlat avfall

    Kapacitet

    Generellt

    Uppkommet avfall redovisas nationellt och i sektorer enligt WStatR

    Behandlat avfall redovisas nationellt, NUTS 1-nivå och länsvis (d.v.s. NUTS 3-nivå), undantag för av-fallsförbränning enligt nedan.

    Kapacitet och antal anläggningar redo-visas nationellt och på NUTS 2-nivå

    Behandlingsan-läggningar i NACE 05-33 (Utvinnings- och tillverkningsin-dustri)

    Ingår i inventering-en av genererat avfall. Om data saknas återanvänds tidigare data.

    Miljörapporter, enligt nedan, samt data från Skogsin-dustriernas och Jernkontorets under-sökningar.

    Miljörapporter eller schablonberäkning-ar.

    NACE 35 Energi-försörjning: för-bränningsanlägg-ningar

    Ingår ej i projektet att utreda

    Ingår ej i projektet att utreda

    Ingår ej i projektet att utreda

    NACE 35 övrigt. Ingår ej i projektet att utreda

    Ingår i undersök-ningen av genererat avfall. Sekundärt avfall särskiljs ej

    Genomförs på samma sätt som för NACE 38

    Genomförs på samma sätt som för NACE 38

    NACE 36, 37, 39 Vattenförsörjning, Avloppsrening,

    Särskilda undersök-ningar för huvud-grupperna

    Särskild undersök-ning i den mån av-fallsbehandling

    Särskild undersök-ning i den mån av-fallsbehandling

  • 256.
    Sundqvist, Jan-Olov
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Edborg, Per
    SCB.
    Stare, Malin
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jensen, Carl
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Dunsö, Olof
    SCB.
    Miljörapporter som källa för förbättrad avfallsstatistik: – med fokus på bygg- och rivningsavfall2013Report (Other academic)
  • 257.
    Sundqvist, Jan-Olov
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jensen, Carl
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Stenmarck, Åsa
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sörme, Louise
    SCB.
    Szudy, Mikael
    SCB.
    Miljömålsindikatorer baserade på avfallsstatistik2011Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Environmental Objectives Goals related to waste management is partly as a milestone in the Swedish national environmental objectives, as well as targets in the EU Waste Directive. The Swed-ish objectives include; biological treatment of food waste, overall recycling rates for household waste and phosphorus recycling. The objectives of the Waste Direc-tive concern recycling of household waste and construction and demolition waste. In this report, these objectives and how waste statistics gathering can be adjusted to follow up these objectives have been screened. The conclusion is that information can be provided by waste statistics, but to some specific data may be collected depending on which calculation method you choose. Data on phosphorus recycling should preferably be collected in connection with the monitoring of sludge direc-tive and not related to waste classification

  • 258.
    Svanström,, Stefan
    et al.
    SCB.
    Braun, Hendrik
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Förbättrade koordinater av tillståndspliktiga anläggningar i svenska miljörapporteringsportalen2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten har tagits fram på uppdrag av HaV, Havs- och vattenmyndigheten. Varje år lämnar tillståndspliktiga verksamheter in miljörapporter enligt miljöbalken. Miljörapporterna granskas av tillsynsmyndigheter via svenska miljödataportalen (SMP). I SMP samlas allt mer och allt bättre information om tillståndspliktiga verksamheter. En av informationsmängderna som framgår via miljörapporterna är (uppgifter om) det geografiska läget för verksamheternas anläggningar med tillhörande utsläppspunkter. Vad gäller den geografiska kvalitén avseende koordinater för anläggningar och utsläppspunkter har det visat sig att den inte förbättrats i samma omfattning.

    När beräkningar på förfinade områdesindelningar efterfrågas alltmer ställer det också högre krav på att koordinaterna i SMP är korrekta för att undvika felklassningar av områden. Både anläggningskoordinater och utsläppskoordinater är relevanta i samband med beräkningar och rapportering. Anläggningskoordinater är relevanta i samband med rapportering enligt E-PRTR. Vid beräkningar av utsläpp till vattenområden är utsläppskoordinater mest relevanta för att utsläppen ska kunna räknas till rätt vattenområde.

    I projektet har 556 punktkällor från SMP, vilka anses ha en större påverkan på utsläpp till vatten, granskats maskinellt utifrån kvalitén på de angivna koordinaterna för anläggningspunkter och utsläppspunkter. Via granskningen har 25 procent av anläggningspunkterna försetts med uppdaterade koordinater. För utsläppspunkterna har 55 procent försetts med koordinater eller påpekanden och ett beräknat avstånd till närmaste vatten har tagits fram (se tabell nedan). Koordinaterna för utsläppspunkter har kunnat anges via studier av miljörapporter eller i de fall koordinatpar förväxlats i SMP. Inom projektet har även 104 miljörapporter, främst industrianläggningar, granskats för att finna utsläppskoordinater. I 88 av fallen kunde recipienter utläsas via miljörapporterna.

    I samband med granskningen har även andra fel i rapporteringen upptäckts vilket tas upp i rapporten.

    Tabell 1: Antal intakta och förändrade koordinater för anläggnings-och utsläppspunkter

    Typ av koordinat Antal Procent

    Anläggningskoordinat intakt 417 75

    Anläggningskoordinat förändrad 139 25

    Utsläppskoordinat intakt 250 45

    Utsläppskoordinat förändrad 306 55

  • 259.
    Svanström,, Stefan
    et al.
    SCB.
    Braun, Hendrik
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Förbättrade koordinater av tillståndspliktiga anläggningar i svenska miljörapporteringsportalen2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten har tagits fram på uppdrag av HaV, Havs- och vattenmyndigheten. Varje år lämnar tillståndspliktiga verksamheter in miljörapporter enligt miljöbalken. Miljörapporterna granskas av tillsynsmyndigheter via svenska miljödataportalen (SMP).

    I SMP samlas allt mer och allt bättre information om tillståndspliktiga verksamheter. En av informationsmängderna som framgår via miljörapporterna är (uppgifter om) det geografiska läget för verksamheternas anläggningar med tillhörande utsläppspunkter. Vad gäller den geografiska kvalitén avseende koordinater för anläggningar och utsläppspunkter har det visat sig att den inte förbättrats i samma omfattning.

    När beräkningar på förfinade områdesindelningar efterfrågas alltmer ställer det också högre krav på att koordinaterna i SMP är korrekta för att undvika felklassningar av områden. Både anläggningskoordinater och utsläppskoordinater är relevanta i samband med beräkningar och rapportering. Anläggningskoordinater är relevanta i samband med rapportering enligt E-PRTR. Vid beräkningar av utsläpp till vattenområden är utsläppskoordinater mest relevanta för att utsläppen ska kunna räknas till rätt vattenområde.

    I projektet har 556 punktkällor från SMP, vilka anses ha en större påverkan på utsläpp till vatten, granskats maskinellt utifrån kvalitén på de angivna koordinaterna för anläggningspunkter och utsläppspunkter. Via granskningen har 25 procent av anläggningspunkterna försetts med uppdaterade koordinater. För utsläppspunkterna har 55 procent försetts med koordinater eller påpekanden och ett beräknat avstånd till närmaste vatten har tagits fram (se tabell nedan). Koordinaterna för utsläppspunkter har kunnat anges via studier av miljörapporter eller i de fall koordinatpar förväxlats i SMP.

    Inom projektet har även 104 miljörapporter, främst industrianläggningar, granskats för att finna utsläppskoordinater. I 88 av fallen kunde recipienter utläsas via miljörapporterna.

    I samband med granskningen har även andra fel i rapporteringen upptäckts vilket tas upp i rapporten.

    Tabell 1: Antal intakta och förändrade koordinater för anläggnings- och utsläppspunkter

    Typ av koordinat Antal Procent

    Anläggningskoordinat intakt 417 75

    Anläggningskoordinat förändrad 139 25

    Utsläppskoordinat intakt 250 45

    Utsläppskoordinat förändrad 306 55

  • 260.
    Svanström, Stefan
    et al.
    SCB.
    Braun, Hendrik
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Förbättrade koordinater av tillståndspliktiga anläggningar i svenska miljörapporteringsportalen2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten har tagits fram på uppdrag av HaV, Havs- och

    vattenmyndigheten. Varje år lämnar tillståndspliktiga verksamheter in miljörapporter

    enligt miljöbalken. Miljörapporterna granskas av tillsynsmyndigheter via

    svenska miljödataportalen (SMP).

    I SMP samlas allt mer och allt bättre information om tillståndspliktiga verksamheter.

    En av informationsmängderna som framgår via miljörapporterna är

    (uppgifter om) det geografiska läget för verksamheternas anläggningar med

    tillhörande utsläppspunkter. Vad gäller den geografiska kvalitén avseende

    koordinater för anläggningar och utsläppspunkter har det visat sig att den inte

    förbättrats i samma omfattning.

    När beräkningar på förfinade områdesindelningar efterfrågas alltmer ställer det

    också högre krav på att koordinaterna i SMP är korrekta för att undvika felklassningar

    av områden. Både anläggningskoordinater och utsläppskoordinater är

    relevanta i samband med beräkningar och rapportering. Anläggningskoordinater är

    relevanta i samband med rapportering enligt E-PRTR. Vid beräkningar av utsläpp

    till vattenområden är utsläppskoordinater mest relevanta för att utsläppen ska

    kunna räknas till rätt vattenområde.

    I projektet har 556 punktkällor från SMP, vilka anses ha en större påverkan på

    utsläpp till vatten, granskats maskinellt utifrån kvalitén på de angivna

    koordinaterna för anläggningspunkter och utsläppspunkter. Via granskningen har

    25 procent av anläggningspunkterna försetts med uppdaterade koordinater. För

    utsläppspunkterna har 55 procent försetts med koordinater eller påpekanden och ett

    beräknat avstånd till närmaste vatten har tagits fram (se tabell nedan).

    Koordinaterna för utsläppspunkter har kunnat anges via studier av miljörapporter

    eller i de fall koordinatpar förväxlats i SMP.

    Inom projektet har även 104 miljörapporter, främst industrianläggningar, granskats

    för att finna utsläppskoordinater. I 88 av fallen kunde recipienter utläsas via

    miljörapporterna.

    I samband med granskningen har även andra fel i rapporteringen upptäckts vilket

    tas upp i rapporten.

    Tabell 1: Antal intakta och förändrade koordinater för anläggnings- och utsläppspunkter

    Typ av koordinat Antal Procent

    Anläggningskoordinat intakt 417 75

    Anläggningskoordinat förändrad 139 25

    Utsläppskoordinat intakt 250 45

    Utsläppskoordinat förändrad 306 55

  • 261. Svanström, Stefan
    et al.
    Braun, Hendrik
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Förbättrade koordinater avtillståndspliktiga anläggningar isvenska miljörapporteringsportalen2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten har tagits fram på uppdrag av HaV, Havs- och

    vattenmyndigheten. Varje år lämnar tillståndspliktiga verksamheter in miljörapporter

    enligt miljöbalken. Miljörapporterna granskas av tillsynsmyndigheter via

    svenska miljödataportalen (SMP).

    I SMP samlas allt mer och allt bättre information om tillståndspliktiga verksamheter.

    En av informationsmängderna som framgår via miljörapporterna är

    (uppgifter om) det geografiska läget för verksamheternas anläggningar med

    tillhörande utsläppspunkter. Vad gäller den geografiska kvalitén avseende

    koordinater för anläggningar och utsläppspunkter har det visat sig att den inte

    förbättrats i samma omfattning.

    När beräkningar på förfinade områdesindelningar efterfrågas alltmer ställer det

    också högre krav på att koordinaterna i SMP är korrekta för att undvika felklassningar

    av områden. Både anläggningskoordinater och utsläppskoordinater är

    relevanta i samband med beräkningar och rapportering. Anläggningskoordinater är

    relevanta i samband med rapportering enligt E-PRTR. Vid beräkningar av utsläpp

    till vattenområden är utsläppskoordinater mest relevanta för att utsläppen ska

    kunna räknas till rätt vattenområde.

    I projektet har 556 punktkällor från SMP, vilka anses ha en större påverkan på

    utsläpp till vatten, granskats maskinellt utifrån kvalitén på de angivna

    koordinaterna för anläggningspunkter och utsläppspunkter. Via granskningen har

    25 procent av anläggningspunkterna försetts med uppdaterade koordinater. För

    utsläppspunkterna har 55 procent försetts med koordinater eller påpekanden och ett

    beräknat avstånd till närmaste vatten har tagits fram (se tabell nedan).

    Koordinaterna för utsläppspunkter har kunnat anges via studier av miljörapporter

    eller i de fall koordinatpar förväxlats i SMP.

    Inom projektet har även 104 miljörapporter, främst industrianläggningar, granskats

    för att finna utsläppskoordinater. I 88 av fallen kunde recipienter utläsas via

    miljörapporterna.

    I samband med granskningen har även andra fel i rapporteringen upptäckts vilket

    tas upp i rapporten.

    Tabell 1: Antal intakta och förändrade koordinater för anläggnings- och utsläppspunkter

    Typ av koordinat Antal Procent

    Anläggningskoordinat intakt 417 75

    Anläggningskoordinat förändrad 139 25

    Utsläppskoordinat intakt 250 45

    Utsläppskoordinat förändrad 306 55

  • 262.
    Sörme, Louise
    et al.
    SCB.
    Eklund, Veronica
    SCB.
    Mietala, Johanna
    SCB.
    Hansson, Katarina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Palm Cousins, Anna
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ek, Mats
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Skårman, Tina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Mapping of emissions from reporting point sources and Estimation of emission factors from reporting waste water treatment plants2013Report (Other academic)
    Abstract [en]

    According to EC Regulation 166/2006 the operator is responsible for the quality of the information they report. The competent authority is responsible, however, to assess whether the reported infor-mation is complete, consistent and credible. Sweden has reported data to the E-PRTR (European Pol-lutant Release and Transfer Register) since the year 2007. However, there has been no general survey of the reporting point sources with respect to which substances that are reported by the companies in a particular industry, neither which method that has been used to report the emissions.

    Earlier work has shown that only a few organic compounds were reported from very few waste water treatment plants (WWTP) in SMP, e.g. DEHP, alkylphenols, nonylphenol and PAHs. Earlier studies had also shown that there seems to be a huge under-reporting of the emissions of organic substances.

    For alkylphenols and APEs, DEHP, nonylphenol, octylphenol and PAH it is estimated that, the amounts reported for Sweden should increase by 204, 202, 2288, 823 and 300% respectively if all WWTPs reported. It is also difficult to measure substances in the effluent (outgoing water from WWTP) and therefore there is a need to find other ways, such as use of emission factors to estimate releases to water. An aid to calculate the emissions could provide a more complete reporting from WWTP in the future.

    The project had two sub-projects:

    The purpose of the first sub-project was to map the data reported for 2011 to the E-PRTR (re-leases to water and air and as off-site transfers to WWTP), for all reported E-PRTR pollutants and all industry sectors in Sweden. With mapping is here meant to sort, organize and group the emissions data and methodology for the development of emission data for facilities in the same industry sector

    The purpose of the second sub-project was to develop emission factors for estimating emis-sions to water from municipal WWTP, for 18 substances / substance groups1. These emission factors could be used by WWTP in the reporting of emissions data in the emission declara-tions in the annual environmental report which in turn are used to the E-PRTR reporting.

    1 nonylphenol and nonylphenol ethoxylates, octylphenol and octylphenol ethoxylate, polybrominated dinfenylethers(PBDEs) phthalate (DEHP), tetrachlorethylene (per), tetrachloromethane (carbon tetrachloride) Trichlorobenzenes, 1,2-Dichloroethane, Trichloroethylene (tri) dichloromethane, trichloromethane (chloroform), PAH (total 4) anthracene, flouranten, benzo (g, h, i) perylene, chloroalkanes (C10-13), hexachlorobutadiene (HCBD), isodrin.

    In the first subproject, emission data from the Swedish Portal for Environmental Reporting (SMP) were studied regarding releases year 2011 for receiving media: air, water and off-site transfers of pol-lutants to WWTP from PRTR classified facilities. For the receiving media air, totally 666 facilities reported emissions year 2011. The corresponding numbers for releases to water and as off-site trans-fers to waste water were 331 respectively 157.

    The mapping of emissions from reporting point sources was performed for each receiving media. Data was compiled for each pollutant and E-PRTR activity. For each E-PRTR activity and pollutant, emis-sion data was presented as a percentage of the total number of PRTR classified facilities reporting emissions to the receiving media. The results were presented as percentage below and above the threshold values to E-PRTR. Further, a compilation of determination methods used for reporting re-lease data to SMP were performed. The methods used were divided into measured (M), calculated (C) 6

    and estimated (E) and compiled for each receiving media and pollutant. For the organic substances, it was further investigated if the use of release determination methods could be presented per receiving media, pollutant and E-PRTR activity.

    The result showed that generally, for all the receiving media and pollutants, there was higher percent-age of reported releases below the thresholds values to E-PRTR compared to releases above the thresholds. The results from this project indicated that the thresholds to E-PRTR, in many cases, may be too high. Emissions of all pollutants are not expected to occur from all sectors. There was however some examples of sectors missing expected release data, for instance, releases of CH4 and N2O to air from sector 7 (Intensive livestock production and aquaculture). Out of all the facilities within sector 7 only one reported emissions of N2O below the E-PRTR threshold and none above. None of them re-port any values neither below nor above the E-PRTR threshold for CH4. Organic substances as a group was rarely reported except for release of dioxins and PAH to air, AOX to water and phenols and TOC/CODCr to water and as off-site transfer to waste water. If reported, the emissions generally were below the thresholds to E-PRTR.

    The use of determination methods (C, M, E) for reporting releases to air, water and as off-site transfer to waste water varied with different pollutants and receiving media. For many of the pollutants, lack of data made it difficult to compare and map the methods to report the releases. Generally, measurement methods were more frequently used and the estimation methods were used less often.

    In the second subproject two different methods were used to try to develop emission factors; previous measurements and modelling. By using previous measurements of the substances in the effluent from WWTP and in sewage sludge a factor could be estimated. Data were retrieved from a report (Petters-son and Wahlberg, 2010) and from national environmental monitoring. For the modelling, a Sewage Treatment Plant (STP) model that calculates how a substance is distributed between air, water, sewage sludge and biodegradation was used. The model selected for this purpose is called STP-EX and was developed by Seth et al. (2008). The model includes the octanol-water partition coefficient (Kow), which is a measure of how a substance / group of substances are distributed between water and fat. The more hydrophobic the substances are, the more they bind to particles, such as the sewage sludge. The approach is to use the distribution between the different media and the known amount of sewage sludge produced in the WWTP and then estimate the amount (or concentration) of the substance in the effluent.

    Looking at the entire dataset from previous measurements, 110 of totally 132 reported data on release to water were below the detection limit for the analyses. The corresponding numbers for sludge were 39 of 164. A ratio (total amount of chemical in water/total amount chemical in sludge) was calculated for the substances and WWTPs when both the sludge and effluent water data were available. Due to a large number of values below the detection limit, ratios could only be developed for 4-tert-octylphenol and 4-nonylphenol. The ratios for 4-tert-ocylphenol varied between 0.06 and 0.52 for the different WWTPs, with an average of 0.11. The ratios for 4-nonylphenol, branched varied between 0.02 and 23 with an average value of 4.4.The ratios vary between the different WWTP, which may depend on both the normal variance due to different load, size and technical properties of the WWTPs.

    The results from the modelling showed that the predicted chemical distribution differs between chemi-cals as well as between the different WWTPs, but the general pattern is that hydrophobic compounds, will mainly end up in the sludge and VOCs will mainly biodegrade or evaporate. Other compounds of intermediate hydrophobicity and reactivity, such as e.g. fluoranthene, will partly biodegrade and partly 7

    end up in the sludge. Most substances included in the study had a ratio of 0,1 or less which means that only a minor part will end up in the effluent. A ratio above 1 implies that on an annual basis, larger amounts of chemical are predicted to be released with effluent water than with sludge. An emission factor (total amount of chemical in water/total amount chemical in sludge) of about one or above was estimated for tetrachlorethylene, tetrachloromethane, trichlorobenzene, 1,2-dichloroethane, trichloro-ethylene, dichloromethane and trichloromethane. The results showed that the ratios for individual substances differ between the included WWTPs, by up to a factor of 30 (for trichloroethylene. The water/sludge ratio differs not only between chemicals and different WWTPs, but may also vary between years. TSS (Total Suspended Solids) in the effluent water and the volume of incoming water (influences the hydraulic retention time and thus biodegradation) and its properties were parameters that had a high influence on the factor for the included substances. These two factors are prabably also an explanation for the large variations in factors calculated by measurements.

    Both methods (measurements and modelling) illustrate a large variation between different WWTPs, and an inappropriateness of using one common substance specific ratio for emission calculations. This leads to the recommendation that WWTP specific ratios should be derived that can be used to estimate emissions with outgoing water from sewage sludge data. There are relatively few WWTPs that have to report to E-PRTR and for those WWTP’s modelling is the preferred method, since it proved to be difficult to measure most substances in the low concentration that is needed. It is also important to pay attention to changing conditions between years in the WWTP, as they influence the fate of the chemi-cals. To evaluate the applicability of the suggested model assessment methodology for Swedish WWTPs it is desirable to conduct empirical monitoring studies in selected WWTPs and for selected substances to investigate how well the model agrees with measurements. Even though the model has shown good results compared to measured data in earlier studies, it has not been evaluated for Swed-ish conditions, which in some cases deviate, for example due to the common practice of chemical precipitation, biological nitrogen removal and sludge digestion, that are actually not included in the model. Therefore, a reliable empirical ratio requires regular monitoring in sludge and water (to cover variations in water flow and TSS-content) as well as sampling and analytical methods that are sensi-tive enough for detection both in water and sludge.

    The results from the STP(Sewage Treatment Plant) model also indicated that there were only a few substances that are close to or above the emission threshold for reporting; DEHP, nonylphenols, octyl-phenols, PBDE, PAH and chloroalkanes. This is important information for the WWTPs. In a previous study, 17 substances were identified to be of potential concern, largely based on concentrations below the detection limits. This study limited the number of substances or groups to six.

  • 263.
    Sörme, Louise
    et al.
    SCB.
    Hansson, Katarina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ek, Mats
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Förstudie över möjlig presentation av diffusa emissioner på UTIS2010Report (Other academic)
    Abstract [en]

    With diffuse emissions means many smaller or scattered sources of pollution that can be released to land, air or water, whose combined effect on these media can be substantial and for which it is impractical to collect reports from each source. Examples of diffuse sources are atmospheric deposition, road, shipping, aviation, agriculture, construction, use of solvents, fuel consumption in homes, chemicals emitted during a product's use. This study focuses on the definition contained in the Pollutant Release and Transfer Register (PRTR). Here are for example emissions from small and medium enterprises (SMEs) classified as diffuse emission, as well as emission from private sewers. The emissions of environmental and harmful substances from point sources have declined but produced volume have increased. This makes diffuse and secondary sources more important. This study helps demonstrate how to enhance the understanding of diffuse and secondary sources. In the future, by showing the origin and size of diffuse sources on UTIS, the public may be able take advantage of this knowledge. The project is a study that aims to identify data of diffuse emission that can be shown on UTIS. Focus is on the data that are available today, the project should not require research to generate new data. Diffuse emissions from goods are in focus and project should seek to find data on the diffuse emission from goods. The project consists of three parts:

    1. Identify data currently on UTIS which is diffuse emission

    2. Identify new data that can be displayed on UTIS

    3. Suggest how the diffuse emissions can be presented more clearly on UTIS

    The methodology for all three elements was to use the knowledge and experience of the project group members, contacts in SMED, previous reports, and other literature. The project will for each source assess the following parameters: what substance or substance group corresponds to the source, determine if the source contributions is from the public or not, can the data be presented on a map or not, strengths and weaknesses of the data. The results show that there is already much data over the diffuse emission to air on UTIS. These data come from the air reporting’s CLRTAP and UNFCCC. Data is available for many substances, such as sulfur- and nitrogen dioxide, particles, some organic substances, PAHs and heavy metals. There are data on diffuse emission in all sectors: energy (e.g. fuel handling, self-heating), industrial processes (e.g. paving of roads), transport (e.g. cars, trucks), solvent use (e.g. use of paints and solvents), agriculture (e.g. cow manure, horse manure), wastes and sewage (e.g. some smaller wastewater treatment plants and garden burning), international aviation and shipping in Swedish waters. These data are geographically distributed today at UTIS (1x1 km). The public can influence some sources, such as backyard burning, solvent use and transport (which vehicles we choose). 10

    There are great opportunities to show more data on diffuse emission on UTIS. From the water reporting to EEA WISE SoE (State of Environment): Emissions, there is data on emissions of nitrogen, phosphorus and heavy metals to water. The organic substances are not included in the Swedish reporting to EEA. Data is available from the following diffuse sources, atmospheric deposition, leaching from agricultural land, leaching from the forest and other land, storm water and private sewers. These data are reported every three years except for private sewers that are reported each year. Data are geographically divided into five water districts. In some cases you can make a finer geographical distribution. Except data from the water there is data about emission from many more substances from different sources in the national screening database. In the case of diffuse emission from products, there are no reported data, only data from individual studies of specific substances is available. In the current situation, these data generally have too large uncertainties to be shown on UTIS. However, one can see examples of emissions of certain substances from the selected goods, such as NP / NPE in chemical products inclusive cleaners, mercury from dental amalgam, copper from antifouling paints and ethinylestradiol and other active ingredients from drugs. In the future it will also be possible to display data on the use of pesticides on agricultural land. This data will be reported from 2011 to the EU under an EU regulation, geographically distributed to specific CAS number. This reporting will be done every fifth year. There are also data on the amount of nitrogen, phosphorus, heavy metals, nonylphenol, PAHs and PCBs that are spread by sewage sludge on agricultural land. There are statistics on this every second year, but data are not geographically distributed. In the case of air emissions, new data are available by LULUCF (Land Use Land Use Change and Forestry) which are data on both sources and sinks of carbon dioxide, nitrous oxide and methane. Data on emission to air is also available from private sewers. Both are reported under the UNFCCC and CLRTAP annually. These data are not geographically distributed today, but it could be done. There are also data on both air- and water emissions of nutrients, some organic chemicals and metals from small and medium enterprises (SMEs) in the SMP, which could be shown on UTIS, geographically distributed. Other sources where we have determined that there are not enough good data today is for example emissions of fine particles (PM1) and emissions from forest fires. The presentation on UTIS can be facilitated by relatively small adjustments, such as to rename the tab "Search" and by adding some explanatory text on the first page. A more radical change could provide a single path to UTIS and to later new possibilities to make more choices. The Netherlands has built its PRTR page in this way. It would also be useful to be able to add different map layers on each other in order to compare different sources with each other.

  • 264.
    Uggla, Eva
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Övervakning av luftföroreningar i norra Sverige Resultat tom september 20032004Report (Other academic)
  • 265.
    Wallberg, Petra
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Norström, Karin
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Rahmberg, Magnus
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hansen, Irmelin
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hansson, Katarina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kaj, Lennart
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Remberger, Mikael
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Brorström-Lundén, Eva
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Evaluation of Swedish National Screening Studies 2007-2012 Assessment of the Need for Follow-up2014Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In October 2013 the Swedish Environmental Research Institute IVL were assigned by the Swedish EPA to make an assessment of the need for further follow-up of Swedish national screening studies performed during the years 2007-2012. Defined tasks were to:

     Select approximately 25 substances for risk evaluation and to identity if there is a need for a more in-depth evaluation for any of these substances.

     Select approximately 8 screening studies where there are needs for follow-up studies and rank them in order of preference. The need for method development should also be identified.

    Forty screening studies were performed during the selected time period and the total number of screened substances amounted to 540 individual chemical substances, groups of substances and metals (Appendix 1, Table 1). For the Swedish EPA it was important that each step in the selection procedure was accounted for in the report.

    The first set criteria for reduction of substances not relevant for

    risk evaluation were:

     Classical well known substances (e.g. PCBs, dioxins, metals) or are metabolites.

     Substances with low detection frequency in biotic samples including humans, < 50%.

     Priority substances within the Water Framework Directive (WFD) and therefore considered as well known

     Substances that should be treated as a group rather than as individual compounds,

    e.g. unintentionally produced substances.

    After this selection step, 22 substances remained on the list (Table 3). Two brominated flame retardants (HBB and PBEB), two UV-filters (OTNE and AC) and one benzotriazole (UV 327) was suggested for an in depth evaluation.

    The forty screening studies were evaluated for follow up (Table 2). The set of criteria for studies not selected for a follow-up were:

     A follow up study has already been performed (7 studies).

     The screening study concerned priority substances within the WFD (2 studies).

     The screening showed that the substances do not pose any risk or that no issues remain at present (5 studies).

     Follow-up studies, research projects and/or literature reviews are ongoing (9 studies).

     Method development is ongoing or needed before further screening (2 studies).

    Evaluation of Swedish National Screening Studies 2007-2012 IVL report B2159 Assement of the Need for Follow-up

    Six studies were not prioritized for a new screening but needs to be considered (see Appendix 3, Table 1 for comments). Finally, nine studies, of which two concerns fragrances, where prioritized for further screening.

    Below the screening studies are listed and commented in priority order where the first three are of most relevance. (See the report for each screening study for a more extended presentation.)

    National screening, 2009, UV filters

    The screening results show that the occurrence of UV-filters is widespread in surface water from background areas and in the urban environment. Several of the included UV-filters pose a potential risk to the environment. The highest concentrations occur during the reproductive season and the use is not likely to decrease. The industry of personal care products may be perceptive to new information on risks concerning these substances. A new screening should therefore be preceded by a review on use, ecotoxicity and persistence of UV filters.

    National screening, 2010, Pharmaceuticals

    There is an increasing amount of evidence that pharmaceuticals may cause effects in the environment. Three pharmaceutical substances are on the watch-list within the WFD. Thus, more data is requested concerning environmental concentrations. The results in the screening show that removal rates of some pharmaceuticals in WWTP are difficult to determine. Method development and a follow-up screening would contribute to a better assessment of predicted environmental concentrations. Furthermore, the knowledge of the fate of pharmaceuticals in sewage sludge, in soil receiving sludge amendments and subsequent uptake in biota is limited. In a recent screening conducted in Norway the authors highlighted the number of pharmaceuticals detected in prawns, fish and birds (> 30; Miljødirektoratet 2013).

    National screening, 2008, Musk substances and metabolites

    National screening, 2011 Fragances; OTNE, acetyl cedrene and diphenyleter

    Fragrance substances and their metabolites are widespread in the environment and were detected in surface water, sediment, fish, soil (to which sludge has been amended) and in breast milk. Many of these substances can bioaccumlate and the data indicate that these substances are persistent and that atmospheric long range transport occurs. Ecotoxicological data are limited for many of these substances. A new screening should be preceded by a literature review regarding usage and relevant substances. Fragrances that have been reported to occur in human samples should be included, and screening in human breast milk repeated. Furthermore, we suggest that the air compartment should be included.

    National screening, 2011 Benzothiazoles, benzenediamines, dicyclohexylamine and benzotriazoles

    A widespread occurrence of benzotriazoles was reported, both at background and urban areas. However, as no ecotoxicity data were found, no assessment of risk could be made.

    The result of the screening was also reflected by analytical challenges of these substances. Benzothiazoles and benzotriazoles have recently been reported in different matrixes in a non-target screening in Norway (Miljødirektoratet, 2013).

    A follow up screening is recommended, but before the need for method development should be assessed.

    National screening, 2007, Platinum group metals

    The screening study included the platinum group elements (PGEs) platinum (Pt), palladium (Pd) and rhodium (Rh). Pd was almost consistently detected in the biological samples (fish, moose, cow, white tailed eagle and plants). The concentrations of Pd in groundwater were higher than in run-off water ponds. The authors concluded that the results in this study do not indicate that PGEs pose a risk to humans or the aquatic ecosystem, but that this conclusion is based on lack of reference values and proper risk assessments for humans as well as biota.

    National screening, 2007, Organophosphate esters in human breast milk and fish in Swedish lakes and coastal areas

    The results from this study indicate that environmental load of organophosphate esters (OP) are high and that there is chronic exposure of OP. The authors concluded that the knowledge of the effects and the fate of these substances is limited and that more information on sources, degradation and uptake in biota is needed. A literature survey is suggested before decision on the selection of substances and environmental matrices for a follow up. Air and dust are likely to be important exposure routes for humans.

    National screening, 2008, Exposure and effect screening in urine of women

    The results show that urine is a good matrix for human biomonitoring of many organic chemicals and metals. The authors suggested follow-up studies on a selection of PAHs and phthalate metabolites and a larger test group could better establish factors influencing metabolite concentration in urine. We suggest that based on the outcome of other screening studies, also metabolites of other organic chemicals and metals,

    e.g. silver and metabolites of fragrances, should be considered.

    National screening, 2007, Octadecyl 3-(3,5-di-tert-butyl-4-hydroxyphenyl) propionate

    Available data for the aquatic environment indicates that octadecyl 3-(3,5-di-tert-butyl-4-hydroxyphenyl)propionate has low acute toxicity but no chronic tests have been done, and, thus, it is not possible to determine the risk. Given the persistent properties and the large production volume a follow up study is recommended, also including degradation products. It may be of interest to also include other antioxidants of similar chemical structure and their degradation products.

  • 266.
    Wallin, Mats
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Olsson, Håkan
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Zakrisson, Jessica
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Påverkansbedömning för ytvatten enligt EG´s Ramdirektiv för vatten - tillgängliga metoder, verktyg och modeller samt utvecklingsmöjligheter för SMED&SLU2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Enligt EG´s Ramdirektiv för vatten – i rapporten benämnt Vattendirektivet – ska en första

    analys av påverkan och dess effekter på vattenstatus ske under 2004 och rapporteras till

    EU-kommissionen i mars 2005. I bedömningen som utförs 2004–2005 ska även en

    prognos för perioden fram till 2015 ingå. I föreliggande rapport redovisas metoder, verktyg

    och modeller för att klara databehovet för denna analys. Rapporten redovisar också i vad

    mån SMED&SLU och erfarenheter från TRK-projektet kan bidra med data till påverkansbedömningen

    samt utvecklingsmöjligheter för att ytterligare anpassa systemutvecklingen i

    SMED&SLU till Vattendirektivets krav på data.

    Rapporten fokuserar på föroreningspåverkan och dess effekter i form av övergödning samt

    fysisk påverkan i form av flödes- och nivåreglering. Även andra typer av föroreningspåverkan

    (försurning, metaller, organiska miljögifter och bekämpningsmedel), fysisk

    påverkan (nivåsänkning, vattenuttag, vandringshinder/dammar och strukturell förändring)

    och övrig mänsklig påverkan redovisas.

    För att underlätta de analyser som ska göras är det en stor fördel om påverkansdata kan

    kopplas till enskilda vattenförekomster och därmed också vara möjliga att ha med i

    kartpresentationer. För att klara att hantera såväl data som beskriver ytvattenförekomsternas

    läge och gränser, som data som beskriver status och påverkan på dessa ytvattenförekomster,

    behövs en gemensam databastruktur. Varje ytvattenförekomst kopplas här till

    successivt större avrinningsområden i ett hierarkiskt system. Den minsta enheten är

    ytvattenförekomstens avrinningsområde följt av SMHI:s delavrinningsområden, TRKområden,

    huvudavrinningsområden och slutligen vattendistrikt. Förslag ges på kartunderlag

    som följer denna databasstruktur för en första identifiering av betydande

    påverkan inom avrinningsområden i Sverige.

    För olika typ av metoder, verktyg och modeller som kan användas för kvantifiering av

    påverkan och dess effekter redovisas bedömningar av möjligheterna till tillämpningar i den

    påverkansbedömning som ska göras under 2004–2005. Dessutom ges en mer ingående

    beskrivning av ett urval av modeller. Urvalet är baserat på att modellen är, a) anpassad för

    svenska förhållanden, b) tillämpad på svenska vattensystem, c) allmänt tillgänglig

    (antingen att använda eller att erhålla data från) och d) dokumenterad.

    För varje modell redovisas bl.a. syfte, typ av påverkan som kvantifieras, koppling till

    faktorer för tillstånd och effekter, tidsupplösning och geografisk upplösning, styrka och

    svaghet samt plattform och programvaror. Med hjälp av denna information ska man kunna

    avgöra vilken modell som är relevant för olika situationer. Dessutom ges information om

    internetlänkar, modellhistorik, ingående submodeller, relevanta referenser och kontaktuppgifter

    för att få tillgång till data eller resultat från modellen i fråga.

    För det inledande arbetet med karaktärisering och påverkansbedömning inför rapporteringen

    2004–2005 kan man prioritera att beskriva påverkan av eutrofierande ämnen. Man

    börjar då med att inom ett huvudavrinningsområde först lokaliserar de största punktutsläppen

    av fosfor och kväve. Befintliga TRK-data avseende beräknad kväve- och fosforbelastning

    per TRK-område för perioden 1985–2000 samt underlagsdata kan primärt

    användas. Först måste dock en uppdelning av TRK-områdena på de fem Vattendistrikten

    samt sammanlänkning av TRK-områdena med SMHI:s kustområdesregister göras.

    5

    För många större sjöar och många kustvatten kan sannolikt eutrofieringsstatus klassas med

    hjälp av information från nationell och regional miljöövervakning och samordnad

    recipientkontroll. Om det inte finns data från recipientkontroll i en vattenförekomst så är

    det inte sannolikt att vattnet är betydligt påverkat av punktutsläpp. TRK-systemet och

    resultat från TRK-beräkningar kan användas för att identifiera större områden som är

    eutrofierade p.g.a. läckage från jordbruksmark.

    Om behov finns skulle förnyade beräkningar kunna göras för avrinningsområden som är

    mindre än TRK-områdena t.ex. på delavrinningsområdesnivå. En möjlighet är också att

    beräkningar på delavrinningsområdesnivå endast görs för de TRK-områden som identifieras

    ha betydande påverkan från kväve- och fosforbelastning. Ett tröskelvärde för vad

    som är betydande påverkan måste i så fall tas fram t.ex. baserat på avvikelse från den

    ”naturliga” bakgrundsbelastningen. Ytvattenförekomster i TRK-områden med liten

    närsaltpåverkan, d.v.s. under tröskelvärdet, skulle då kunna grupperas och klassas som god

    status eller bättre m.a.p. kväve och fosfor och ytvattenförekomster med betydande

    närsaltpåverkan (över tröskelvärdet) skulle kunna klassas som ”riskvatten” med måttlig

    status eller sämre.

    Sammanfattningsvis kan således SMED&SLU tillhandahålla data som rör kväve- och

    fosforbelastning på vatten från punktkällor och diffusa källor. Exempel på data som kan

    tillhandahållas är bruttobelastning, nettobelastning och källfördelad belastning av kväve,

    bruttobelastning av fosfor, normaliserad markanvändning och avrinning. En viss

    anpassning kan emellertid krävas för att uppfylla vattendirektivets krav. Exempelvis bör

    upplösningen generellt förbättras till delavrinningsområdesnivå (i varje fall inom TRKområden

    som identifieras ha betydande närsaltpåverkan). Nya kunskaper om fosfor bör

    också implementeras för att kunna göra korrekta beräkningar av både brutto- och

    nettobelastning. Det beräkningssystem som beräknar diffusa utsläpp kan på sikt också

    utvecklas till att hantera andra ämnen, exempelvis metaller.

    Ett utökat samarbete inom SMED&SLU kan, om efterfrågan och tillgång på data finns,

    resultera i att SMED&SLU också kan komma att tillhandahålla påverkansdata rörande

    markanvändning, reglering och vattenuttag.

  • 267.
    Westerberg, Ida
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Mårtensson, Kristina
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Schmieder, Frank
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Widén-Nilsson, Elin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Ejhed, Helene
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Andrist-Rangel, Ylva
    SCB.
    Johnsson, Holger
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Blombäck, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Utveckling av indata för belastningsberäkningar med avseende på kvalitet och skala inklusive delning av produktionsområde 62013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den mängd näringsämnen som transporteras från Sveriges yta och belastar havet utgör ett viktigt beslutsunderlag för nationell och internationell vattenförvaltning. Den mest omfat-tande beräkningen av kväve- och fosforbelastningen på havet, Pollution Load Compilat-ion (PLC) periodical, utförs med 5–6 års mellanrum. Beräkningarna utfördes senast för år 2006 (PLC5). Nästkommande PLC Periodical-rapportering, PLC6, kommer att utföras för år 2014 och det är föreslaget att beräkningarna ska utföras med en högre geografisk upplösning (vattenförekomst) än de tidigare PLC5-beräkningarna (delavrinningsområde).

    Resultaten från PLC5 används inom den lokala vattenförvaltningen för delavrinningsom-råden, även om de från början var avsedda att enbart användas på en större skala på grund av begränsningar i data- och modellunderlaget. Havs- och vattenmyndigheten har begärt en utredning av hur underlag och beräkningar till HELCOM PLC6 kan förbättras i kvali-tet och skala för att även uppfylla behov av underlag till vattenmyndigheternas rapporte-ring enligt Vattenförvaltningsförordningen. För att bättre kunna använda PLC-data på lokal skala har Vattenmyndigheten för Norra Östersjön tidigare uttryckt önskemål om att dela läckageregion 6 (SCBs produktionsområde 6, PO6) i två regioner för att bättre mot-svara de produktionsskillnader som finns inom jordbruket i regionen.

    En analys av effekten av att dela region 6, Mälar- och Hjälmarbygden, i två delregioner har gjorts. En region, region 61, utgjordes av området runt Mälaren och Hjälmaren och region 62 var den övriga delen av region 6. Region 61 hade högre gödslings- och skörde-nivå, lägre avrinning, mindre andel vall och större andel clay än region 62. I arbetet har beräkningsmetoden inklusive kriterier och antaganden som beskrevs i PLC5-beräkningen använts (PLC5-metoden). Påverkan av olika gödslings- och skördenivåer, avrinning, grödosammansättning och jordartsammansättning har beräknats. I den regionala skalan var fosforutlakningen högre i region 61 än i region 62. Det var orsakat av större andel grödor och jordarter med hög utlakning jämfört med region 62. På koefficientnivån ob-serverades högre förluster av fosfor i region 61. Detta återspeglar förmodligen inte påver-kan av olika åtgärder i regionerna utan beror framförallt på avrinningsskillnader som ICECREAM-modellen visade hög känslighet för. Utlakningen av kväve (kg N/ha) i reg-ion 62 var högre än i region 61. Det berodde på högre andel jordarter med hög utlakning och högre avrinning än i region 62, trots att grödosammansättningen tydde på högre ut-lakning i region 61. Även koefficienterna var högre i region 62 än i 61. Gödslingsnivån var högre i region 61 men även skördenivån var högre och det gjorde att det var mindre kväve kvar i profilen som riskerade att utlakas.

    Osäkerheten i den beräknade vattenföringen som användes till PLC5 undersöktes för ett antal slumpmässigt utvalda avrinningsområden och visade sig vara större för mindre avrinningsområden jämfört med stora. Osäkerheten i kvävebruttobelastningen från den tidigare Monte Carlo-analysen visade också på större spridning i mindre områden jämfört med stora, ett liknande mönster – men mindre tydligt – kunde också ses för nettobelast-ningen. Erfarenheter från tidigare lokala studier visar att när PLC-data kompletteras och förbättras med lokala data blir överenstämmelsen mellan beräknade och uppmätta halter av kväve och fosfor oftast bättre jämfört med en modelluppsättning enbart baserad på 9

    PLC-data. Det går dock inte att generellt säga vilka data som är viktigast att komplettera med då påverkan från de olika typerna av källor varierar stort lokalt.

    TBV-belastningsresultaten har jämförts med observationsdata för 39 flodmynningar, men några jämförelser med observationsdata för små avrinningsområden av liknande skala som vattenförekomsterna har hittills inte gjorts. Det är därför prioriterat att i samband med PLC6 kvantifiera storleken på avvikelserna mot observationsdata för olika rumsliga skalor och därmed kunna bedöma och klassificera tillförlitligheten i resultaten, samt ge råd om hur dessa bör användas. Analysen av de vattenförings- och vattenkemidata som finns tillgängliga för modellkalibrering och utvärdering visade att få av de tillgängliga vattenföringsstationerna har små tillrinningsområden, medan det finns data över kväve och fosforhalter från fler små områden. Vattenföringsstationerna är väl fördelade över landet, medan tillgängligheten till kväve- och fosforhaltdata varierar mer mellan olika regioner. Det är därför viktigt att, om möjligt, samla in data från mindre avrinningsområ-den för resultatutvärderingen under PLC6.

    Fler rekommendationer för resultatutvärdering och tillförlitlighetsbedömning av PLC6- resultaten diskuteras i denna rapport. En lista över prioriterade områden för förbättring av indata till PLC6-beräkningarna ges i slutet av rapporten tillsammans med en diskussion om framtida behov av datainsamling och nationellt datavärdskap. Källor och indata som inte har någon större betydelse på den nationella skalan kan ha stor lokal inverkan, vilket gör att prioriteringen rör i stort sett alla typer av källor som bidrar till antropogen kväve-och fosforbelastning.

  • 268.
    Westerdahl, Jenny
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Andersson, Hanna
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Emissioner och kvarvarande mängder CFC i Sverige2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna studie har emissioner och kvarvarande mängder klorfluorokarboner (CFC) i det svenska samhället studerats. För perioden 1990 till 2010 har beräkningar baserats på tillgänglig statistik medan data har prognosticerats för perioden 2011-2020. Resultaten visar att emissioner av CFC från kylmöbler och kylanläggningar minskar, samtidigt som isolermaterial står för en allt större andel av emissionerna. I framtiden, efter år 2016, förväntas isolermaterial vara den dominerande källan till emissioner av CFC i det svenska samhället. CFC antas finnas kvar i Sverige under en lång tid framöver, då de isolermaterial som innehåller CFC förväntas ha en lång livslängd.

  • 269.
    Westling, Olle
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Utvärdering av Krondroppsmätningar2000Report (Other academic)
  • 270.
    Westling, Olle
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute. IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Utvärdering av krondroppsmätningar: Sammanfattning av resultat från en inledande studie under 20002001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Före år 2001 fanns inte några depositionsmätningar i skog inom det nationella programmet för miljöövervakning,med undantag för fyra IM-områden. Deposition till skog mäts dock på ett relativt stort antal platser inomden regionala miljöövervakningen. De undersökningarna har inte någon långsiktig finansiering utan är anpassadetill olika regioners behov. Av det skälet var det angeläget att etablera och säkerställa ett antal mätplatser inom detnationella programmet. Syftet med detta projekt var att, med hjälp av erfarenheter från den regionala miljöövervakningen,avgöra hur mätningarna tekniskt kunde utföras och vad som är representativa lokaler i landet. Dessutomutvärderades lämplig metodik för beräkning av totaldeposition från krondroppsmätningar. Resultaten lågtill grund för ett nationellt mätprogram.Utgångspunkten var att den nuvarande metoden för krondroppsmätningar kunde förbättras med syfte att ge ettsäkrare underlag för modellberäkningar av deposition till skog. Dessutom minskar osäkerheterna i studier avdos/respons om de förbättrade krondroppsmätningarna tillämpas på lokaler där även studier av vegetation, markoch markvatten utförs.

  • 271.
    Westling, Olle
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Löfgren, Stefan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Akselsson, Cecilia
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Arealförluster: från skogliga avrinningsområden i Västra Götaland2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med utvärderingen var att beskriva typiska arealförluster från brukad skogsmark

    baserade på undersökningar i Västra Götalands län, samt med hjälp av tidsserier belysa

    utvecklingen i tiden. Mätdata från länet har legat till grund för yttäckande beräkningar i

    länets samtliga kommuner av genomsnittliga arealförluster av olika ämnen från skogsmark.

    Samtliga undersökta avrinningsområden i skog i Västra Götalands län hade en likartad

    vattenkvalitet under 1990-talet med låga pH-värden (pH 4,2-4,6) och låga halter av

    oorganiskt kväve, låg buffertkapacitet (ANC<0,11 mekv/l) samt relativt höga halter av

    aluminium (0,2-1 mg Al/l) och relativt låga halter av baskatjoner med undantag av natrium.

    Den minskade depositionen av svavel har medfört att ANC och pH ökat under de

    senaste 15 åren. Uppmätta data under de senaste åren kan ligga till grund för typvärden

    som kan skatta arealförlusterna från skog i denna del av landet. Typvärdena för brukad

    skog uppvisar relativt små skillnader mot de obrukade referenserna i Västra Götaland.

    Orsaken till att skillnaden mellan brukade och obrukade områden inte går att tydligt påvisa

    är att skogliga åtgärder som slutavverkningar bara berör en liten del, oftast <10 %

    av avrinningsområdet, vid en given tidpunkt. Dessutom är det oftast mer än tio år sedan

    kalavverkningar utfördes i flertalet av de undersökta områdena i denna studie.

    Skogsbruket kan påverka kvaliteten på avrinnande vatten på olika sätt. Trädslagsval och

    åldersfördelning påverkar storleken på depositionen av olika luftföroreningar, vilket i

    sin tur inverkar på mark och vatten. Hyggesupptagningar ökar utlakningen av nitrat och

    motsvarande katjoner under några år, men minskar även torrdepositionen. Den beräknade

    genomsnittliga utlakningen av totalkväve från skogsmark i Västra Götalands län, 2,95

    kg per ha och år, är något högre än vad som tidigare beräknats för hela Göta Älvs tillrinningsområde,

    2,08 kg per ha och år. Kommuner med stor areal skog har i regel en

    andel utlakning av totalkväve som kommer från hygge som varierar mellan 10 och 30 %

    av den totala arealförlusten från all skogsmark.

    Beräkningar av genomsnittliga arealförluster av olika ämnen från skogsmark i Västra

    Götalands kommuner visar en betydande variation, trots att markegenskaperna antagits

    vara likartade i hela länet. Variationen beror på de relativt skarpa gradienterna av deposition

    av svavel, kväve och havssalt samt nederbördsmängd på västkusten. Utlakningen

    av oorganiskt kväve påverkas av hyggesareal och kvävedepositionens storlek.

    Övervakning av avrinning från brukad skogsmark är motiverad eftersom det är viktigt

    att övervaka att utlakningen av oorganiskt kväve från hyggen inte ökar med tiden på

    grund av fortsatt upplagring av kväve i skogsmarken. Även effekten av tillväxt och

    skörd av skog på markens syra-bas status, som i sin tur påverkar avrinningens surhetsgrad,

    är viktig att bevaka med hjälp av tidsserier. Av speciellt intresse är att studera om

    återhämtning från försurning, när depositionen minskar, sker annorlunda i brukade områden

    jämfört med områden utan skogsbruk.

  • 272.
    Widén-Nilsson, Elin
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Westerberg, Ida
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Osäkerhetsanalys av kvävenettobelastning (PLC5)2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sverige rapporterade ett totalt utsläpp av 120 000 ton kväve till havet år 2006 i den så kallade PLC5-rapporteringen, Pollution Load Compilation 5, till HELCOM. I rapporteringen delas kvävebelastningen upp på olika källor, havsbassänger, samt på antropogen belastning och bakgrundsbelastning. Dessutom rapporteras både bruttobelastningen och nettobelastningen efter retention i sjöar och vattendrag. Källorna är jordbruk, skog, hygge, myr, öppen mark, fjäll, dagvatten, enskilda avlopp, kommunala avloppsreningsverk av olika storlek samt industrier. Beräk-ningarna är gjorda med Tekniskt Beräkningssystem Vatten, TBV, och baserade på nationellt tillgänglig information om de olika källorna, samt viss information från Finland och Norge om källorna i gränsvattendragen. Även om bästa möjliga indata använts i beräkningen, finns bitvis stora osäkerheter i dessa indata. Osäkerheten i bruttobelastningen och retentionsberäkningarna har tidigare studerats i några ut-valda avrinningsområden. Denna studie fokuserar på den resulterande osäkerheten i nettobelastningen på den nationella skalan.

    För varje typ av indata till beräkningssystemet TBV togs en osäkerhetsfördelning fram. Därefter gjordes 27 800 Monte Carlo-beräkningar med TBV där olika in-datavärden valdes slumpmässigt från osäkerhetsfördelningarna. Osäkerhetsfördel-ningarna för de olika indata togs fram genom liknande metodik som i de tidigare osäkerhetsstudierna för utvalda avrinningsområden, men i denna studie har nya fördelningar för vattenföringen och retentionen använts. Osäkerhetsfördelningen i vattenföringen togs fram genom att jämföra uppmätt och beräknad vattenföring vid 30 slumpmässigt utvalda vattenföringsstationer. Osäkerheten i retentionen beror av vattenföringen, men eftersom denna samvariation inte är tillräckligt känd antogs en triangulär osäkerhetsfördelning om ±12 procentenheter baserat på en tidigare stu-die. Resultatet analyserades för totalbelastning och källfördelning på den nationella skalan. För första gången gjordes även en jämförelse mellan den med TBV beräk-nade nettobelastningen, och belastningen för år 1985–2006 från uppmätta data för 39 flodmynningar.

    Flera av de ingående osäkerhetsfördelningarna har en övervikt mot högre värden jämfört med PLC5. Detta resulterar i att den Monte Carlo-beräknade totalbelast-ningen från Sverige blev 131 000 till 137 400 ton kväve/år (femte och 95:e per-centilen). Det är högre än PLC5-belastningen på 120 000 ton kväve/år. Jordbruk, skog (inklusive hygge) och dagvatten hade alla nationellt sett en högre beräknad belastning jämfört med PLC5, medan övriga källor varierade mer symmetriskt kring PLC5-värdet.

    Det är förväntat att jordbruket och skogen ger en större belastning än vad som be-räknats i PLC5. Förutom osäkerheten i kväveläckaget från jordbruks- och skogs-mark bidrog även osäkerheten i vattenföringen och markanvändningen till den högre belastningen. Osäkerheten i markanvändningen är troligtvis överskattad eftersom jordbruksarealerna och hyggesarealerna i PLC5 är tagna från bättre kart-underlag än de alternativa markanvändningar från Svenska Marktäckedata som användes i denna osäkerhetsstudie. Vissa kända osäkerheter i jordbruksläckaget 7

    och skogstyphalten har däremot inte kunnat representeras fullt ut i osäkerhetsana-lysen. Jordbruksläckaget är underskattat eftersom det tolkas som totalkväveläck-age, utan tillägg för läckage av organiskt kväve, men denna osäkerhet inkluderades inte i jordbruksläckaget eftersom sambandet mellan jordart och organiskt kvä-veläckage inte är utrett. För skogsmark har nya studier visat på en underskattning av skogstyphalterna i särskilt södra Sverige. I denna studie användes en triangulär osäkerhetsfördelning för skogstyphalten där maxvärdet var +64 % av PLC5-värdet i sydöstra Sverige. Ännu högre värden hade kunnat antas och i södra Sverige hade det varit rimligt med minimivärden som ligger närmare PLC5 än de -23 % som antogs i denna studie.

    Jämförelsen med kvävebelastningen från data från 39 flodmynningar år 1985–2006 visade att PLC5-belastningen ofta låg något över medianbelastningen i Bottenviken och norra delen av Bottenhavet, medan det från Indalsälven och söderut var vanli-gare att PLC5-belastningen låg något under medianbelastningen i flodmynnings-data. Variationen i flodmynningsdata mellan olika år är dock stor och denna variat-ion var oftast större än spridningen i resultatet från Monte Carlo-beräkningarna

  • 273.
    Woldegiorgis, Andreas
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Andersson, Jeanette
    Remberger, Mikael
    Kaj, Lennart
    Ekheden, Ylva
    Blom, Lena
    Brorström-Lundén, Eva
    Borgen, Anders
    Schlabach, Martin
    Results from the Swedish National Screening Programme 2005: Subreport 3: Perflourinated Alkylated Substances (PFAS)2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    IVL Svenska Miljöinstitutet har, tillsammans med NILU (Norsk institutt för luftforskning), på uppdrag av Naturvårdsverket genomfört en screening av perflourinerade ämnen (PFAS). Huvudsyftet med studien var att bestämma koncentrationer i olika matriser i miljön, att belysa viktiga transportvägar samt att bedöma sannolikheten för pågående emissioner i Sverige. Studiens resultat skall kunna bidra med underlag för beslut om vidare miljöövervakning av dessa ämnen. I den ursprungliga beställningen ifrån Naturvårdsverket var perflourobutansulfonat (PFBS) det ämne som skulle undersökas men ytterligare 12 PFAS har inkluderats i studien. PFAS har en omfattande användning. Under de senaste decenniet har PFAS blivit mycket uppmärksammade som problematiska föroreningar i miljön. PFAS är som ämnesgrupp mycket toxisk och persistent. En provtagningsstrategi utarbetades utifrån ämnenas möjliga källor. Potentiella punktkällor, diffusa källor (reningsverk) samt bakgrundsstationer valdes ut och provtagningen utfördes i luft, nederbörd, vatten, slam, sediment och fisk. Tre länsstyrelser bidrog med ytterligare nio prover fördelat på ett sedimentprov, fyra slamprover samt fyra vattenprover. Variationen mellan koncentrationer av PFAS var stor både mellan olika substanser och mellan olika provtagningsplatser. Det mest frekvent detekterade PFAS var PFOS. De olika ämnena inom PFAS-gruppen förekom frekvent i proverna från de olika reningsverken vilket indikerar betydelsen av dessa som källa till miljön. Skillnaderna i halter mellan de olika reningsverken var dock stor, både för utgående vatten och för slam. Förhöjda halter av PFAS detekterades även i lakvatten ifrån deponier varför även dessa typer av anläggningar bör betraktas som källor till spridning i miljön. I de luftprover som analyserats var PFOS, PFOA och PFOSA de vanligast förkommande av de i studien ingående PFAS. För PFOS och PFOSA var halterna i prover ifrån urban miljö förhöjda jämfört med bakgrundsproverna medan luftproverna insamlade i anslutning till utvald punktkälla ej var högre än de uppmätta bakgrundshalterna. Långväga transport föreslås som en viktig spridningsväg för PFAS. Även i nederbördsprover var PFOS och PFOA vanligt förekommande dock ej PFOSA. Ett mönster som kunde skönjas var att sulfonamiden PFOSA företrädelsevis detekterades i luft samt fasta matriser (sediment, slam) emedan den telomera föreningen 1,1,2,2-tetrahydroperflourooktansulfonat detekterades vanligen i vattenprover (nederbörd, ytvatten).

  • 274.
    Wängberg, Ingvar
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Munthe, John
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Utredning av strategi för mätning av TGM och kvicksilver i nederbörd2007Report (Other academic)
  • 275.
    Zetterberg, Therese
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hellsten, Sofie
    Belyazid, Salim
    Karlsson, Per Erik
    Akselsson, Cecilia
    Regionala förutsättningar och miljörisker till följd av skogsmarksgödsling vid olika scenarier för skogsskötsel och kvävedeposition2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport beskriver förutsättningarna och miljörisker av ett förändrat kvävegödslingsprogram, inom en rotationsperiod, på regional nivå. Möjligheterna och miljöriskerna beskrivs med utgångspunkt från regionala scenarioberäkningar av kvävebalanser i skogsmark samt dynamiska modellberäkningar av framtida förändringar i biomassa, markkemi och vegetation. Kväveupplagringen har i denna rapport använts som en indikator på risken för en förhöjd kväveutlakning tillsammans med nuvarande och historisk kvävedeposition samt C/N-kvoten i skogsmark. Massbalansberäkningarna visade att balansen mellan till- och bortförseln av kväve i skogsmark varierar starkt, inte bara i olika regioner utan även mellan olika skötselmetoder och trädslag. För närvarande sker en kväveupplagring i marken i hela Sverige enligt nuvarande deposition, men ett ökat uttag av biomassan och/eller en minskad kvävedeposition kan leda till negativa kvävebalanser, särskilt granbeståndet. Vidare indikerar modellberäkningar att kvävegödsling leder till en ökad kväveupplagring vid normalt stamvedsuttag, trots att upplagringen delvis motverkas av den ökade tillväxten. Kväveupplagringen ökar med ökad gödselgiva. Vid ett ökat uttag av biomassa uppstår negativa eller svagt positiva kvävebalanser i stora delar av Sverige, oavsett om beståndet ökar eller ej. Detta gäller framför allt granbestånden. Vidare leder kvävegödslingen till kraftiga vegetationsförändringar jämfört med dagens vegetationssammansättning i norra Sverige men inte i södra eller mellersta Sverige, där betydande förändringar troligtvis redan har ägt rum till följd av ett högt kvävenedfall. Under den första rotationsperioden är effekterna av ett högt kvävenedfall. Under den första rotationsperioden är effekterna av gödslingen relativt kortlivade, men under den andra rotationsperioden orsakar gödslingen sannolikt kroniska förändringar av vegetationssammansättningen i näringsfattiga bestånd.

  • 276.
    Åström, Stefan
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lindblad, Maria
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Särnholm, Erik
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Söderblom, Johan
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Energy efficiency improvements in the European Household and Service sector: - data inventory to the GAINS model2009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Further improvements in the energy performance of buildings and equipment are important to Europe as means reducing energy demand as well as greenhouse gas emissions. For both the residential sector and the service sector, heating and ventilation as well as air conditioning constitutes many of the total energies uses in these sectors, and there are large potentials for further improvements in the energy performance in the 'climate shell' of most European houses and buildings.

    The International Institute for Applied System Analysis has developed the GAINS model. The GAINS models most recent methodology updates allow for a detailed description of the residential and commercial sector with energy use, potential for energy demand reduction as well as energy demand reduction costs. To implement the new detailed methodology for the European version of the GAINS model, a data inventory is needed.

    In this study, detailed data on energy use, building stocks and control technologies have been compiled and converted into the format suitable for the GAINS model. Bottom-up projections have been calibrated with the EU projection currently used as a European baseline in the GAINS model for the EU-27 countries as well as Norway, Switzerland and Turkey.

3456 251 - 276 of 276
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf