Publications
Change search
Refine search result
3456789 251 - 300 of 6011
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 251.
    Benson, Peter
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Norbotten.
    Floraväkteri i fjällen - en pilotstudie2005Report (Other academic)
  • 252.
    Berg, Henrik
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västmanlands län.
    Program för regional miljöövervakning i Västmanlands län 2015-20202014Report (Other academic)
  • 253. Berg, Åke
    Standardiserad inventering av kornknarr (Crex crex) i Västmanlands och Uppsala län 2006-2007.2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att visa vilken sorts habitat kornknarren föredrar att häcka i, och vilken skötsel som är mest gynnsam för arten. Slutsatserna som dras kan vara en hjälp i arbetet med att genomföra lämpliga åtgärder för arten, t.ex. senareläggning av skörd, så att kornknarren kan häcka ostört och så att populationen på sikt ökar i landet. Kornknarren förekommer på åkermark och ängsmark i södra delarna av landet och längs Norrlands kustland. Arten är talrikast på Öland, på Gotland, i Västra Götaland samt i Uppland och Västmanland. Arten har under 1900-talet minskat kraftigt i antal. Under 2006 och 2007 inventerades kornknarrar i 12 inventeringsområden, sju belägna i Uppland; Fyrisån, Bälinge mossar, Tegelsmora, Torstuna, Dannemora, Marma skjutfält och Alunda och fem belägna i Västmanland; Gnienområdet, Svartåområdet, Vibyslätten, Skultuna och Baggådalen. Totalt observerades 113 sjungande kornknarrar i de 12 undersökningsområdena (49 hanar 2006 och 64 hanar 2007). Det största antalet observerades på Marma skjutfält (7 resp. 25 revir), i Svartåområdet (14 resp. 8 revir) och Torstunaområdet (12 resp. 7 revir). Kornknarren föredrog platser med hög vegetation (medelvärde 60 cm), på platser med frisk till fuktig mark, ofta med förekomst av diken. Hög vegetation i lämpliga miljöer fanns på ohävdade strandängar, slåtterängar, vallar och fleråriga trädor. Vårsådd, höstsådd, kultiverad betesmark och ettårig träda hyste färre kornknarrar än vad som kunde förväntas. Kornknarrarna satt till stor del i olika revir de båda undersökningsåren. En relativt stor andel av reviren fanns i habitat som påverkas av slåtter och putsning (slåtterängar, vallar och fleråriga trädor). Till skillnad från många andra ängsmarksfåglar (t ex vadare) så undvek inte kornknarren skogskanter (många fanns inom 100m från kantzoner). 87 revir besöktes dagtid för att undersöka om kornknarrarna fanns kvar i reviren. Bandspelare användes för att locka kvarvarande hanar. I sex av reviren fanns kornknarrarna kvar och visade kraftiga reaktioner på uppspelning av band med ropande kornknarrar, vilket kan tas som ett tecken på att de fortfarande var aktiva i reviret och ”troligen häckade”. Strategier för att gynna kornknarren bör fokusera på att bibehålla ängsmarker med hög vegetation, genom slåtter med något eller några års mellanrum. Eftersom kornknarrarna inte återkommer till exakt samma revir år från år så är det svårt att i detalj peka ut olika revir som bör skötas extensivt för att gynna kornknarren, men områden där arten rapporteras regelbundet är de mest lämpliga. Större områden (>10ha) är att föredra eftersom kornknarren ofta förekommer i ”aggregationer”. På fleråriga trädor bör det vara rimligt att avstå från skötselåtgärder de år kornknarrar förekommer. På slåtterängar med miljöersättning bör slåttern kunna skjutas upp om kornknarrar förekommer, men ersättning för bortfall av produktion av foder skulle vara gynnsamt. Förslagsvis bör områden på 1-2 ha lämnas vid slåtter och om möjligt bör korridorer till angränsande områden med hög vegetation lämnas t ex längs diken och kantzoner.

  • 254. Bergdahl, Daniel
    Elfiske i Örebro län 20112011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Elfiskeundersökningar har utförts hösten 2011 i 24 regleringspåverkade vattendrag. Syftet med undersökningarna var att undersöka om och i vilken grad fiskfaunan visade påverkan från vattenreglering. Resultaten av elfiskeundersökningarna visade överlag på kraftigt störda/förändrade fisksamhällen. I de flesta av de elfiskade sträckorna dominerade arter som trivs bäst i stilla och långsamt flytande vatten medan arter som trivs i strömmande vatten saknades. Vid 7 lokaler uteblev fångst av fisk helt. Av de 24 undersökta lokalerna expertbedömdes 16 lokaler ha dålig ekologisk status med avseende på fiskfaunan. Endast två lokaler bedömdes ha en god ekologisk status. Vid övriga lokaler bedömdes ekologisk status till måttlig eller otillfredsställande.

  • 255. Bergdahl, Daniel
    Värna Skagersholmsån - Ett vattenvårdsprojekt2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Skagersholmsån och dess tillflöden finns höga naturvärden. Ån är utpekad som nationellt värdefull, främst på grund av flodpärlmusslan som finns i åns huvudtillflöde Kyrkån. I ån finns dessutom öring som vandrar upp från sjön Skagern för att leka. Projekt Värna Skagersholmsån startade våren 2012 av Laxå kommun och Länsstyrelsen i Örebro län. Målet med projektet är att återskapa livsmiljöer för vattenlevande djur. Flera åtgärder kommer att utföras i samarbete med Sveaskog och Trafikverket, men åtgärder kan även komma att involvera enskilda markägare.

  • 256. Bergdahl, Daniel
    et al.
    Eriksson, Peder
    Bottenfauna i 43 vattendrag i Örebro län 2007-2008 Status bedömning av miljötillståndet2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bottenfaunaprover (bottenlevande, ryggradslösa djur som tex dagsländelarver) i vattendrag togs av Länsstyrelsen i Örebro län under hösten 2007 och 2008. Prov togs från 49 lokaler i 43 vattendrag i Örebro län (Figur 1 och Tabell 1). Under 2008 har konsulten Calluna AB på uppdrag av Länsstyrelsen analyserat bottenfaunaproven och sammanställt resultaten. Bottenfaunans artsammansättning i vattendrag kan användas som indikator för i vilken grad vattenmiljön är utsatt för miljöpåverkan. I ett påverkat vattendrag överlever framförallt arter som är toleranta mot den aktuella miljöpåverkan medan känsliga arter slås ut. I den här studien har bottenfaunaindex använt som visar på allmän ekologisk kvalitet - ASPT, påverkan från övergödning - DJ-index eller försurningspåverkan - MISA. Alla indexberäkningar har gjorts enligt Naturvårdsverkets handbok 2007:4. Det index som har fått sämst statusklass är utslagsgivande för bedömningen av vilken sammanvägd ekologisk status som vattendraget får. Bedömning av vattendragens Ekologiska status har gjorts efter en femgradig skala som går från opåverkade förhållanden, som benämns ha hög eller god status, till olika grad av påverkan, vilket kan beskrivas som måttlig, otillfredsställande eller dålig status. Sexton vattendrag hade hög status, tretton vattendrag god status, sex måttlig status, sex hade otillfredsställande status och två dålig status (Tabell 1). 6 vattendrag bedömdes inte ha god status pga av försurning och 9 pga av övergödning. Försurningen är ett miljöproblem i skogsområdena i framförallt länets norra delar. Övergödning är huvudsakligen ett problem i slättbygden. ASPT-index och DJ-index har fungerat bra och bedöms ge en korrekt statusbedömning. När det gäller försurningsindexet MISA finns en osäkerhet. Det kan indikera att ett vatten är försurningspåverkat trots att försurningskänsliga arter finns i vattnet i relativt stort eller mycket stort antal och även att vattenkemin inte visar på försurning. För några vattenförekomster (Finnåkersån, Garphytteån-Falkabäcken, Torphyttebäcken och Venån mellan Älvlången och Mogruvälven) har vi på grund av detta bedömt den ekologisk statusen utan att ta hänsyn till MISA-index. I flera av vattendragen har hittats arter som i länet betraktas som ovanliga eller relativt ovanliga. Detta gäller t.ex. nattsländan Lype reducta och virvelbaggen Orectochilus villosus. Det rör sig i flera fall av arter som är ovanliga i området pga att de lever på gränsen av sitt naturliga utbredningsområde. Några har naturligt en mer nordlig utbredning och andra en mer sydlig utbredning. Bedömningen av om en art är ovanlig har gjorts med hjälp av Degerman et al. (1994). Ingen rödlistad art har hittats. Det vill säga en art som finns med på någon av listorna över hotade eller missgynnade arter i Sverige.

  • 257.
    Bergdahl, Ingvar A
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Svensson, Mona
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Lundh, Thomas
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Metallmätningar hos gravida kvinnor i Västerbotten: Rapport till Miljöövervakningsenheten, Naturvårdsverketkontrakt nr 215 03052006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna studie har vi 2003-04 undersökt koncentrationerna av kvicksilver, kadmium

    och bly i blod från 96 gravida kvinnor i Västerbotten. För kvicksilver har vi även

    undersökt koncentrationen i hår. Västerbotten har tidvis haft ett betydande

    kvicksilvernedfall. Dessutom är fritidsfiske, inte minst i insjöar och mindre

    vattendrag, en vanlig hobby. Det finns därför skäl att undersöka om gravida kvinnor i

    Västerbotten har högre kvicksilvernivåer än i andra delar av Sverige.

    Drygt 40% av kvinnorna brukade äta insjöfisk och drygt en fjärdedel hade ätit

    insjöfisk senaste månaden. Detta är högre andelar än vad man sett på andra orter.

    Dock hade endast 3 kvinnor ätit sådana arter som Livsmedelsverket rekommenderar

    gravida att undvika. Kvicksilverkoncentrationen i blod var 0,02-3,5 (median: 0,6)

    μg/L. Det mesta var i organisk form (0,0-3,2; median: 0,5 μg/L). För kadmium var

    koncentrationen 0,04-2,5 (median: 0,14) μg/L och för bly 4-47 (median: 9) μg/L.

    Kvicksilverkoncentrationen i hår var 0,05-1,0 (median: 0,19) μg/g.

    De kvicksilverkoncentrationer vi fann var likvärdiga eller lägre än vad som tidigare

    uppmätts på andra orter i Sverige. Det är alltså inte så att gravida i Västerbotten har

    särskilt höga kvicksilverkoncentrationer, trots det kvicksilvernedfall som förekommit

    och den relativt höga konsumtionen av insjöfisk. Bly- och kadmiumkoncentrationerna

    är att betrakta som låga, vilket dock inte innebär att säkerhetsmarginalen till nivåer

    där effekter konstaterats är särskilt stor.

  • 258.
    Bergendorf, Ulf
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Friman, Katarina
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Tinnerberg, Håkan
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Cancerframkallande ämnen i tätortsluft –Personlig exponering ochbakgrundsmätningar i Malmö 20082010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den allmänna befolkningens personliga exponering i Malmö för några cancerframkallande

    ämnen undersöktes under perioden september-december 2008. Totalt 61 mätningar

    genomfördes på 41 slumpmässigt utvalda individer med personburna passiva provtagare för

    bensen, 1,3-butadien, formaldehyd, samt kvävedioxid, i sjudygnsperioder. Upprepade

    mätningar gjordes på 20 personer. Parallellt med de personburna mätningarna utfördes

    stationära mätningar på två platser i Malmö, en på Rådhustaket, som anses representera

    Malmös urbana bakgrund, samt en i gatunivå på Dalaplan.

    Utöver detta utfördes även pumpad tvådygnsprovtagning av partiklar (PM

    2.5) och

    polyaromatiska kolväten (PAH) stationärt inomhus i vardagsrum samt vid den urbana

    bakgrundsstationen. PAH-mätningarna presenteras nedan som nivåer av bens(a)pyren.

    Deltagarfrekvensen var 63 %. Medianresultat från studien i Malmö presenteras i nedanstående

    tabell:

    Ämne Personburna

    mätningar/

    vardagsrumsmätningar

    Utomhusmätningar

    Rådhustaket Dalaplan

    Bensen

    (

    μg/m3)

    1,0 0,65 1,1

    1,3-Butadien

    (

    μg/m3)

    0,31 0,05 0,12

    Formaldehyd

    (

    μg/m3)

    12 3,4 3,0

    Kvävedioxid

    (

    μg/m3)

    15 20 28

    Bens(a)pyren

    (pg/m

    3) 14 24 -

    PM

    2.5

    (

    μg/m3) 5,8 5,3 -

    Den

    personliga exponeringen för bensen korrelerade med halten av butadien, inga andra

    ämnen korrelerade med varandra.

    Den personliga exponeringen för bensen och butadien korrelerade med både egen rökning och

    passiv rökning. Det fanns också samband mellan butadien och tid i egen bostad.

    Kvävedioxidhalterna korrelerade till innehav av gasspis. Bens(a)pyren mätt i urban bakgrund

    korrelerade med både PM

    2.5 och summa PAH. För inomhusmätningarna korrelerade summa

    PAH med både PM

    2.5 och bens(a)pyren.

    Det fanns inga korrelationer mellan de parallella bakgrundsmätningarna och medelhalter av

    de personburna exponeringarna för något av de studerade ämnena.

    Vid en jämförelse med 2003 års mätning har de personburna halterna av bensen och butadien

    sjunkit signifikant. För kvävedioxid visar denna undersökning att de stationära

    bakgrundshalterna har sjunkit tydligt vilket också konfirmeras med mätningar genomförda av

    Malmö kommun, medan de personburna nivåerna ligger på samma nivåer.

    Denna studie är en del i Naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning, luft, och

    finansieras av Naturvårdsverket. Liknande undersökning har tidigare genomförts i Malmö

    2003 och i Göteborg, Stockholm, Umeå och Lindesberg mellan 2000 och 2007.

  • 259. Bergengren, Jakob
    Manual för arbete med Stormusslor2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    "Manualen ska användas vid kurser och utbildningar där deltagarna har för avsikt att börja arbeta aktivt med undersökningar / inventeringar av stormusslor. Manualen ska ge en första teoretisk grund att stå på. De olika delarna ger inblick i de aktuella arternas utseende, ekologi och miljökrav. Vidare presenteras olika inventeringsmetodiker. Under kursen använder kursdeltagarna manualen vid den teoretiska genomgången samt ute i fält när de olika inventeringsmomenten visas och testas i praktiken. Efter kursen behåller deltagarna manualen (pärmen) för att använda den vid kommande egna karteringar och inventeringar av stormusslor. Manualen vänder sig till personer som har för avsikt att undersöka stormusselbestånd i sjöar och vattendrag. Det kan vara personal på länsstyrelser eller kommuner som ska starta miljöövervakning, likväl som intresserade personer från ideella organisationer med mera. I manualen ingår: - En inledning och bakgrund till arbetet med stormusslor i Sverige.- En översiktlig beskrivning av stormusslorna samt en presentation av respektive art och dess nuvarande status.- En bestämningstabell för nordiska arter av sötvattenslevande stormusslor.- Utbredningskartor för de i Sverige förekommande arterna av stormusslor.- Undersökningstypen ""Övervakning av stormusslor"" med tillhörande bilagor.- Undersökningstypen ""Lokalbeskrivning"".- Information om hur och till vem man rapporterar fynd av stormusslor.- Referenser, litteraturtips och kontaktpersoner.- Extra fältprotokoll."

  • 260. Bergengren, Jakob
    Stormusselprojektet 2002. Utveckling av metodik och undersökningstyp, Beskrivning av habitatval, Förekomst i fem län i södra Sverige.2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Mål med stormusselprojektetHuvudmålet med detta projekt är att ta fram förslag på lämpliga undersökningstyper för övervakning av målarmusslor och dammusslor. Ett delmål är att utröna i vilka sötvattensmiljöer de tre arterna av dammusslor respektive de tre arterna av målarmusslor förekommer. Arbetet har också gett mycket värdefull kunskap om stormusslornas förekomst och status i de undersökta länen. Undersökta arterUndersökningarna har koncentrerats till lokaler med de nationellt rödlistade arterna tjockskalig målarmussla, Unio crassus [starkt hotad (EN), även upptagen i Natura 2000] samt flat dammmussla Pseudanodonta complanata [missgynnad (NT)]. Flodpärlmusslan [sårbar (VU), samt Natura 2000 art] är idag den mest kända av de totalt åtta i Sverige förekommande större arterna av sötvattensmusslor. Flodpärlmusslan är nationellt sett väl undersökt och ägnades därför mindre intresse i detta arbete. De övriga sju omfattar: Unio (målarmusslor, tre arter), Anodonta/Pseudanodonta (dammusslor, tre arter) och Dreissena polymorpha (vandrarmussla).

  • 261.
    Bergengren, Jakob
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Stormusslor i Jönköpings län: Utbredning och status i vattendrag åren 1959-20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen i Jönköping arbetar ständigt med att förbättra både underlaget och de faktiska livsmiljöerna för akvatiska organismer i sjöar och vattendrag. Varje år undersöks ett stort antal vattendrag och sjöar. För att kunna påvisa förändringar i våra sjöar och vattendrag behöver vi undersöka och kartera både den biologiska mångfalden och de fysiska förutsättningarna. Det finns idag ett flertal organismer och metoder att tillgå. 

    Stormusslor i allmänhet och flodpärlmussla i synnerhet har sedan i början på 1980-talet kommit att bli viktiga indikatorarter som ingår i den svenska akvatiska miljöövervakningen. Stormusslorna är tacksamma att övervaka då de är stationära, relativt lätta att inventera och indikerar, vid livskraftiga bestånd, en relativt opåverkad och naturlig miljö. 

    I Jönköpings län har Länsstyrelsen upprättat och följt ett miljöövervakningsprogram för flodpärlmussla sedan i mitten av 1990-talet. De övriga arterna av stormusslor, framförallt de som är med på den så kallade rödlistan för hotade arter, har fått ökat intresse sedan i början av 2000-talet och ett fåtal av dessa bestånd ingår och övervakas i särskilda program. Ett stort antal inventeringar, både noggranna kvantitativa och mer översiktligt kvalitativa, har genomförts i länets många vatten. 

    Föreliggande rapport beskriver de inventeringar och undersökningar som utförts och de resultat som de generat fram till och med 2014. Bakgrundsmaterialet i rapporten är till en del hämtat från utredningar Länsstyrelsen i Jönköping utfört tillsammans med Naturhistoriska Riksmuseet.

  • 262. Bergengren, Jakob
    System Aqua 2004. Del 1, Hierarkisk modell för karakterisering av sjöar och vattendrag2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ett nytt samlande EG-direktiv för vatten antogs i december 2000. Tills nu har det funnits ett flertal EG-direktiv som rör vattenskyddet ur olika aspekter. Syftet med Ramdirektivet för vatten (ofta kallat "Vattendirektivet") är att göra skyddsarbetet för Europas vatten mer entydigt och kraftfullt. Naturvårdsverket har under de senaste åren ansvarat och drivit ett flertal projekt för att underlätta införandet av Ramdirektivet för vatten. Genomförandet av Ramdirektivet för vatten i Sverige innebär att många och skiftande arbetsmoment ska utföras under en relativt begränsad tid. Föreliggande dokument behandlar ett av de tidiga arbetsmomenten - karakteriseringen av sjöar och vattendrag - som utgör basen för det kommande arbetet med bedömning av ekologisk status, upprättande av miljömål, åtgärdsprogram och förvaltningsplaner. Vägledningen har utvecklats utifrån det nationella verktyget för naturvärdesbedömning "System Aqua" (Naturvårdsverket Rapport 5157) och anpassats till de krav som ställs enligt Ramdirektivet för vatten. Även om strukturen hos System Aqua har stora likheter med vad som ingår i karakteriseringsfasen för Ramdirektivet för vatten så var en revidering nödvändig för att erhålla en fullgod anpassning till direktivets krav. Bland annat saknades i System Aqua möjlighet att dela upp vattenobjekten i olika typer. Föreliggande vägledning för karakterisering av sjöar och vattendrag har tagits fram av Länsstyrelsen i Jönköping i samarbete med Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium i Drottningholm. I det uppdraget som Länsstyrelsen fick av Naturvårdsverket 2002 ingick det att först ta fram ett allmänt förslag till revision av System Aqua. Ett första förslag till ändring/revidering presenterades våren 2003. Naturvårdsverket ändrade sedan i juni 2003 uppdragets inriktning så att tyngdpunkten blev att ta fram en vägledning för karakterisering av sjöar och vattendrag i enlighet med Ramdirektivet för vatten med hjälp av grunderna i System Aqua. En revidering har utförts under vintern 2003/2004. I och med framtagandet av denna vägledning för karakterisering av sjöar och vattendrag så har även grunden för ett nytt naturvärderingssystem tagits fram. Ett fullt reviderat System Aqua kommer att, förutom karakterisering, även att omfatta bedömning av ekologisk status och värdering av skyddsvärde, samt speciella förhållanden. Det "nya" reviderade System Aqua (2004) föreslås innehålla följande delar: 1. Karakterisering (Identifiering, typindelning, avgränsning och påverkansbedömning)2. Klassning av naturlighet och ekologisk status3. Värdering av skyddsvärde (Naturvärde)4. Redovisning av speciella förhållanden Det nya System Aqua kommer således dels att utgöra ett instrument för karakterisering och statusklassning, och dels en ny bas för naturvärdesbedömning, av sjöar och vattendrag. För att erhålla ett flexibelt system som kan tillämpas på flera olika skalnivåer beroende på tillgången på data föreslås att man arbetar enligt en hierarkisk modell som omfattar 5 nivåer. Den hierarkiska strukturen för karakterisering och värdering föreslås omfatta följande nivåer: 1. Distrikt/region, 2. Huvudavrinningsområde, 3. Delavrinningsområde, 4. Vattendrags-segment/delområde och 5. Vattendragsträckor eller Sjöar.

  • 263. Bergengren, Jakob
    et al.
    Carlsson, Maria
    Ramdirektivet för vatten och System Aqua: en tids- och kostnadsuppskattning av statusklassning av vattendrag i norra och södra Sverige2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hösten 2001 sökte och erhöll Länsstyrelsen i Jönköpings län tillsammans med Länsstyrelserna i Östergötland och Västerbotten projektmedel från Naturvårdsverket. Projektmedlen har främst använts till att ta fram en tids- och kostnadsuppskattning för hur mycket arbete som krävs för att göra en karakterisering och statusbedömning av vattendrag enligt Ramdirektivet för vatten (Artikel V, bilaga II och V) utifrån det verktyg som System Aqua utgör. En naturvärdesbedömning (statusklassning) av ett antal vattendrag i södra Sverige (Jönköpings, Västra Götalands och Östergötlands län) och i norra Sverige (Västerbottens län) har genomförts. Men även en jämförelse av den nya versionen av System Aqua (2001) och dess naturvärdesbedömning med Ramdirektivet för vatten och dess statusbegrepp har gjorts. Att påvisa skillnader och likheter mellan de båda systemen samt dessa användbarhet har delvis också ingått i uppdraget. En rad frågor återstår dock när det gäller de båda systemens kompabilitet gentemot varandra. Dessa är både av mindre definitionskaraktär samt av större karaktär i form av rena bedömningar. En revision av System Aqua och de svenska bedömningsgrunderna har pågått parallellt med detta arbete.Övrigt arbete med Ramdirektivet för vattenUnder 2002-2003 pågår flera parallella arbeten med anknytning till artikel V (bilaga II och V) i Ramdirektivet för vatten. En revision av System Aqua och framtagande av en manual för det kommande arbetet med karakterisering och statusbedömning utförs våren 2003. Samtidigt genomförs en revidering av de nuvarande bedömningsgrunderna för bottenfauna, fisk, makrofyter, påväxtalger, växtplankton. Nya bedömningsgrunder för fysisk påverkan är dessutom under framtagande. Länsstyrelsen i Jönköping och Västerbotten fick i januari 2003 i uppdrag att ta fram en kostnad det kommande arbetet med artiklarna i Ramdirektivet för vatten. Kostnaderna togs först och främst fram på regional basis men även för de kommande distrikten för Södra Östersjön, Bottenhavet samt Bottenviken. Detta uppdrag redovisas för artikel V (bilaga II och V) i bilaga 3 och 4 i föreliggande rapport.

  • 264.
    Bergengren, Jakob
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Carlsson, Maria
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Andersson, Stefan
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Årnfelt, Erik
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Ramdirektivet för vattenoch System Aqua: En tids- och kostnadsuppskattning avstatusklassning av vattendragi norra och södra Sverige2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Hösten 2001 sökte och erhöll Länsstyrelsen i Jönköpings län tillsammans med

    Länsstyrelserna i Östergötland och Västerbotten projektmedel från Naturvårdsverket.

    Projektmedlen har främst använts till att ta fram en tids- och kostnadsuppskattning för hur

    mycket arbete som krävs för att göra en karakterisering och statusbedömning av vattendrag

    enligt Ramdirektivet för vatten (Artikel V, bilaga II och V) utifrån det verktyg som System

    Aqua utgör. En naturvärdesbedömning (statusklassning) av ett antal vattendrag i södra

    Sverige (Jönköpings, Västra Götalands och Östergötlands län) och i norra Sverige

    (Västerbottens län) har genomförts. Men även en jämförelse av den nya versionen av System

    Aqua (2001) och dess naturvärdesbedömning med Ramdirektivet för vatten och dess

    statusbegrepp har gjorts. Att påvisa skillnader och likheter mellan de båda systemen samt

    dessa användbarhet har delvis också ingått i uppdraget.

    En rad frågor återstår dock när det gäller de båda systemens kompabilitet gentemot varandra.

    Dessa är både av mindre definitionskaraktär samt av större karaktär i form av rena

    bedömningar. En revision av System Aqua och de svenska bedömningsgrunderna har pågått

    parallellt med detta arbete.

    Karakterisering

    Både Ramdirektivet och System Aqua är uppbyggt i flera delar som i stort sett har

    motsvarigheter i respektive system. I tabell I visas de parametrar som tas upp i den

    övergripande karakteriseringen.

    Tabell I.

    Karakteriserings faktorer som finns

    i System Aqua

    Karakteriserings faktorer som inte finns

    Floder Sjöar Floder Sjöar

    Obligatoriska faktorer Obligatoriska faktorer Obligatoriska faktorer Obligatoriska faktorer

    Höjd / höjdtypologi

    Bredgrad / Längrad

    Storlek / Storlekstypologi

    baserad på

    tillrinningsområdet

    Höjd / höjdtypologi

    Bredgrad / Längrad

    Djup / Djuptypologi

    baserad på medeldjupet

    Storlek /

    Storlekstypologi baserad

    på ytan

    Ekoregioner

    Geologi

    Ekoregioner

    Geologi

    Tilläggsfaktorer Tilläggsfaktorer Tilläggsfaktorer Tilläggsfaktorer

    Avstånd flodens källa

    Flödesenergi (?)

    Vattnets medelbredd*

    Vattnets medeldjup*

    Vattnets medelfallhöjd

    Huvudflodbäddens förlopp

    och form

    Vattenförings-

    (flödes)kategori

    Syraneutraliserande

    förmåga (ANC)**

    Substratets genomsnittliga

    sammansättning

    Vattnets medeldjup

    Sjöns form

    Uppehållstid

    Syraneutraliserande

    förmåga (ANC)**

    Bakgrundsnäringsstatus

    (?)

    Substrats genomsnittliga

    sammansättning

    Vattenståndsvariationer

    Dalgångsprofil

    Transport av fasta partiklar

    Klorid

    Lufttemperaturintervall

    Medellufttemperatur

    Nederbörd

    Medellufttemperatur

    Lufttemperaturintervall

    Blandningskarakteristik

    * Data hämtad från biotopkarteringen

    ** System

    Aqua har alkalinitet

  • 265.
    Bergengren, Jakob
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Lundberg, Stefan
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Nationell musselövervakning: Förslag till val av nationella musselvatten2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ett grundläggande förslag ; Miljöövervakningsstrategi för stormusslor ”Utveckling av nationell miljöövervakning för sötvattenslevande stormusslor 2008” har tagits fram under 2008-2009 av Stefan Lundberg, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Jakob Bergengren, Länsstyrelsen i Jönköping enligt uppdrag 216 0740. Den 2 oktober 2008 anordnades ett referensgruppsmöte på Naturhistoriska riksmuseet. Deltagare var Jakob Bergengren, Lst-F, Stefan Lundberg och Thomas Lyrholm (del av mötet), NRM, Marie Eriksson, Lst-M, Cecilia Journath-Pettersson, Lst-T, Erik Årnfelt, Lst- E, Oskar Norrgrann, Håkan Söderberg och Frans Olofsson, Lst-Y, samt Håkan Marklund,NV. Vid detta möte beslutades att ta fram ett förslag till val av nationella musselvatten för övervakning utifrån ett upplägg med både trendstationer (undersökning enligt den kompletta undersökningstypen) samt screening (undersökning enligt den s.k. förenklade statusbedömningen). Den 15 januari 2009 träffades referensgruppen igen. Deltagare vid mötet var Jakob Bergengren, Lst-F, Stefan Lundberg, NRM, Marie Eriksson, Lst-M, Cecilia Journath- Pettersson, Lst-T, Helena Herngren, Lst-D, Håkan Söderberg, och Frans Olofsson, Lst-Y,Lena Tranvik, ADb, samt Håkan Marklund och Ulrika Stensdotter-Blomberg, NV. Föreliggande förslag har tagits fram efter synpunkter av ovanstående referensgrupp. Nedan, under ’Förslag – Nationella vatten’, redovisas förslag enligt Trend+Screening. Även det tidigare förslaget (enligt avtal 216 0740), bakgrund till detta, samt urvalskriterier, redovisas.

  • 266.
    Bergengren, Jakob
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    von Proschwitz, Ted
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Lundberg, Stefan
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Stormusselprojektet 2001: UTVECKLING AV METODIK OCH UNDERSÖKNINGSTYP -  BESKRIVNING AV HABITATVAL-FÖREKOMST I FEM LÄN I SÖDRA SVERIGE2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Mål med stormusselprojektet

    Huvudmålet med detta projekt är att ta fram förslag

    på lämpliga undersökningstyper för övervakning

    av målarmusslor och dammusslor. Ett delmål

    är att utröna i vilka sötvattensmiljöer de tre arterna

    av dammusslor respektive de tre arterna av

    målarmusslor förekommer. Arbetet har också gett

    mycket värdefull kunskap om stormusslornas förekomst

    och status i de undersökta länen.

    Undersökta arter

    Undersökningarna har koncentrerats till lokaler

    med de nationellt rödlistade arterna tjockskalig

    målarmussla,

    Unio crassus [starkt hotad (EN),

    även upptagen i Natura 2000

    ] samt flat dammmussla

    Pseudanodonta complanata

    [missgynnad

    (NT)

    ]. Flodpärlmusslan [sårbar (VU), samt Natura

    2000 art

    ] är idag den mest kända av de totalt

    åtta i Sverige förekommande större arterna av

    sötvattensmusslor. Flodpärlmusslan är nationellt

    sett väl undersökt och ägnades därför mindre intresse

    i detta arbete. De övriga sju omfattar:

    Unio

    (målarmusslor, tre arter),

    Anodonta/Pseudanodonta

    (dammusslor, tre arter) och

    Dreissena polymorpha

    (vandrarmussla). De arter som undersökts

    listas i Tabell 1 nedan.

    Tabell 1. Undersökta arter i stormusselprojektet.

    Vetenskapligt namn Svenskt namn

    Margaritifera margaritifera

    Flodpärlmussla

    Unio pictorum

    Allmän målarmussla

    Unio tumidus

    Spetsig målarmussla

    Unio crassus

    Tjockskalig målarmussla

    Anodonta anatina

    Allmän dammussla

    Anodonta cygnea

    Stor dammussla

    Pseudanodonta complanata

    Flat dammussla

    Undersökningarnas omfattning

    Undersökningarna har genomförts i fem län (Södermanland,

    Östergötland, Kalmar, Jönköping

    och Skåne). Totalt har 56 lokaler i vattendrag

    samt 32 lokaler i sjöar undersökts. Fältarbetet har

    utförts av Jakob Bergengren med assistans av personal

    från länsstyrelserna i de berörda länen. Planeringen

    av arbetet och analysen av materialet har

    utförts i samarbete med Stefan Lundberg från

    Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm och Ted

    von Proschwitz vid Naturhistoriska museet i Göteborg.

    Utveckling av metodik och

    framtagande av ny

    undersökningstyp

    Vid metodutvecklingen har undersökningar av lokaler

    med tjockskalig målarmussla (

    U. crassus)

    och flat dammussla (

    P. complanata) prioriterats,

    men även lokaler med de andra musselarterna har

    undersökts. Nedan beskrivs föreslagna undersökningsmetoder

    i sjöar respektive vattendrag.

    Metodik i sjöar

    Att undersöka ett musselbestånd i en sjö är svårare

    än att arbeta på en avgränsad sträcka i ett vattendrag.

    Att skaffa sig en total uppfattning om ett

    musselbestånd, inte sällan med förekomst av flera

    arter, i en sjö är arbetsmässigt tidskrävande. Den

    ofta skiftande karaktären när det gäller bottensubstrat,

    bottenvegetation och djupförhållanden gör

    det omöjligt att undersöka en hel sjö.

    Följande metoder föreslås att användas i sjöar:

    􀀀

    Undersökning med vattenkikare i sjöars

    in- och utlopp.

    Dessa är lätta att avgränsa

    och undersöks och övervakas i ett första skede

    då de ofta hyser flest arter. Kvalitativ och

    kvantitativ övervakning.

    􀀀

    Linjetaxering används om förhållandena

    medger (siktdjup, bottenförhållanden mm).

    Denna metod medger övervakning av en avgränsad,

    subjektivt vald, sträcka. Kvalitativ

    och kvantitativ övervakning. Särskilda ansträngningar

    skall alltid göras för att finna

    ju

    S

    t o r m u s s e l p r o j e k t e t 2 0 0 1 , D e l 1

    12

    venila musslor, då dessa indikerar att populationen

    reproducerar sig.

    􀀀

    Luttnerräfsa används om förhållandena är

    så svåra att ingen av ovanstående metoder

    fungerar. Inventering med Luttnerräfsa ger

    enbart en kvalitativ uppfattning om musselfaunan.

    Metodik i vattendrag

    Att undersöka ett musselbestånd i ett vattendrag

    är ofta, men inte alltid, lättare än undersökningar i

    en sjö. Följande metoder föreslås att användas vid

    undersökningar av stormusslor i vattendrag:

    􀀀

    Undersökning med vattenkikare. Om vattendraget

    är relativt grunt, vadbart och siktförhållandena

    goda, är det ofta möjligt att använda

    en något modifierad variant av den befintliga

    metodiken för undersökning av flodpärlmussla.

    De förekommande arterna räknas

    separat för att en populationsuppskattning för

    respektive art ska kunna göras. Vid användande

    av flodpärlmusselmetodiken skall 15

    lokaler avgränsas och noggrant undersökas.

    Särskilda ansträngningar skall alltid göras för

    att finna juvenila musslor, då dessa indikerar

    att populationen reproducerar sig.

    􀀀

    Fridykning. Om vattendraget innehåller

    sträckor som är svåra att undersöka (stort

    vattendjup, dåliga siktförhållanden, höga

    strandbrinkar etc.), är undersökning med

    vattenkikare inte möjligt. I dessa fall rekommenderas

    fridykning. Denna metod är kvalitativ

    och semikvantitativ. En fördel med fridykning

    är att sökandet efter juvenila musslor

    blir effektivare.

    􀀀

    Luttnerräfsa. Används då förhållandena är

    sådana att ingen av de båda ovanstående

    metoderna kan användas (obefintligt siktdjup,

    låg vattentemperatur). Metoden ger enbart en

    kvalitativ bild av musselfaunan.

    Stormusslornas habitatval

    I Stormusselprojektet har musslornas val av habitat

    undersökts genom att typ av bottensubstrat

    samt vattendjup noterats för varje lokal under inventeringen.

    Undersökningarna har utförts på en

    avgränsad sträcka (en lokal) i ett vattendrag eller

    inom ett bestämt område (en lokal) i en sjö.

    Bottensubstrat – Vattendrag

    Stormusslornas val av bottensubstrat i vattendragen

    kan sammanfattas i följande punkter:

    􀀀

    Mjäla/ler dominerar som det mest prefererade

    substratet för samtliga arter.

    􀀀

    De subdominerande substraten består till stor

    del av grövre material huvudsakligen grus.

    􀀀

    Det substrat som uppvisar högst frekvens på

    lokalerna är grus/fin sten/grov sten. Detta är

    logiskt då dessa fraktioner är de mest förekommande

    i vattendrag överlag.

    Bottensubstrat – Sjöar

    Arternas val av bottensubstrat i sjöar kan sammanfattas

    i följande punkter

    􀀀

    Mjäla/ler dominerar, liksom i vattendragen,

    som det mest prefererade substratet. Detta

    gäller samtliga arter utom den allmänna

    dammusslan (

    A. anatina). Denna tycks föredra

    sand som bottensubstrat.

    􀀀

    De subdominerande substraten består till

    största delen av fraktioner med sand och fin

    sten.

    􀀀

    Det bottensubstrat som uppvisar högst frekvens

    på lokalerna är findetritus. Detta är logiskt

    eftersom findetritus är det dominerande

    substratet i sjöar med kraftig sedimentation.

    Djupintervall – Vattendrag

    Arternas förekomst i olika djupintervall i undersökta

    vattendrag kan sammanfatts i följande

    punkter:

    􀀀

    Medeldjupet som arterna återfanns på varierade

    i liten utsträckning, både mellan de olika

    arterna samt mellan de olika vattendragen.

    􀀀

    Den tjockskaliga målarmusslan (U. crassus)

    finns på de grundare (strömmande) partierna i

    de undersökta vattendragen. Medeldjupet för

    arten var 0,55 m.

    􀀀

    Den stora dammusslan (A. cygnea) finns oftare

    på djupare (lugnflytande) partier och förekommer

    på ett medeldjup av 0,75 m.

    􀀀

    Övriga arter har förekomster i djupintervallet

    0,55 - 0,75 m.

    Anmärkning: i vattendragen undersöktes stormusslornas

    utbredning ner till ca 3 meters djup.

    Djupintervall – Sjöar

    Arternas förekomst i olika djupintervall i undersökta

    sjöar kan sammanfatts i följande punkter

    :

    􀀀

    Medeldjupet som arterna återfanns på varierade

    i större utsträckning i sjöarna än i vattendragen.

    􀀀

    De två arter av målarmusslor (U. pictorum

    och

    U. tumidus) som förekom i sjöarna fanns

    S t o r m u s s e l p r o j e k t e t 2 0 0 1 , D e l 1

    13

    på större djup än de tre undersökta dammusselarterna.

    􀀀

    Den allmänna målarmusslan (U. pictorum)

    förekom på störst djup (medeldjup 1,5 m)

    medan den stora dammusslan (

    A. cygnea)

    fanns på ett medeldjup som enbart var 0,55

    m. Här bör dock beaktas att endast sex respektive

    åtta lokaler ligger till grund för detta

    påstående.

    Anmärkning: i sjöarna undersöktes stormusslornas

    utbredning ner till ca 4 meters djup.

    Stormusslornas utbredning och

    förekomst skiftar

    Stormusselfynd – totalt sett

    Den allmänna dammusslan (

    A. anatina) visade sig

    vara den vanligaste arten och hittades på flest lokaler

    (Tabell 2). Flodpärlmusslan (

    M. margaritifera),

    som ej var prioriterad i detta projekt då den

    tidigare varit föremål för många undersökningar,

    hittades endast på fem lokaler (Tabell 2).

    Tabell 2. Stormussellokaler i respektive län (D = Södermanland, E = Östergötland, , H = Kalmar, F = Jönköping, M = Skåne).

    Fynd Län

    Vetenskapligt namn Svenskt namn Samtliga fyndlokaler D E H F M

    M. margaritifera

    Flodpärlmussla 5 0 1 0 1 3

    U. pictorum

    Allmän målarmussla 13 2 3 2 0 6

    U. tumidus

    Spetsig målarmussla 40 6 12 9 4 9

    U. crassus

    Tjockskalig målarmussla 24 6 3 5 1 9

    A. anatina

    Allmän dammussla 52 3 11 9 16 13

    A. cygnea

    Stor dammussla 21 2 5 4 6 4

    P. complanata

    Flat dammussla 10 4 3 1 0 2

    Totalt antal undersökta lokaler:

    88 9 15 16 25 23

    Sjö eller vattendrag?

    Det är svårt att jämföra antalet fynd från de olika

    länen med varandra då antalet undersökta sjöar

    och vattendrag varierar både inom och mellan länen.

    Vid undersökningen kunde de olika arternas

    förekomst i sjöarna och vattendragen visas generellt.

    Utifrån hela inventeringsunderlaget kan följande

    slutsatser dras (Tabell 3):

    􀀀

    Tjockskalig målarmussla (U. crassus) (och

    flodpärlmussla) påträffades enbart i vattendrag.

    􀀀

    Stor dammussla (A. cygnea) förekommer

    främst i sjöar. Arten påträffades enbart i 8

    vattendrag.

    􀀀

    Flat dammussla (P. complanata) förekommer

    främst i vattendrag. Den påträffades endast i

    2 sjöar.

    􀀀

    Spetsig målarmussla (U. tumidus), allmän

    målarmussla (

    U. pictorum) och allmän dammussla

    (

    A. anatina) förekommer lika ofta i

    sjöar som i vattendrag.

    Tabell 3. Förekomst av arterna i sjöar och vattendrag i hela materialet i absolut och relativ (

    %) frekvens.

    Sjö eller Vattendrag (antal) Antal %

    Vetenskapligt namn Svenskt namn Lokaler Sjöar Vattendrag Sjöar Vattendrag

    M. margaritifera

    Flodpärlmussla 5 0 5 0 100

    U. pictorum

    Allmän målarmussla 13 6 7 46 54

    U. tumidus

    Spetsig målarmussla 40 21 19 52 48

    U. crassus

    Tjockskalig målarmussla 24 0 24 0 100

    A. anatina

    Allmän dammussla 52 24 28 46 54

    A. cygnea

    Stor dammussla 21 13 8 62 38

    P. complanata

    Flat dammussla 10 2 8 20 80

    S t o r m u s s e l p r o j e k t e t 2 0 0 1 , D e l 1

    14

    Studerar man materialet länsvis visar sig följande

    intressanta resultat:

    􀀀

    Den spetsiga målarmusslan (U. tumidus) dominerade

    i sjöarna i Skåne och Östergötlands

    län.

    􀀀

    Den allmänna målarmusslan (U. pictorum)

    förekom främst i vattendrag i Södermanlands

    län men även i sjöar i Skåne län.

    􀀀

    Den tjockskaliga målarmusslan (U. crassus)

    förekom enbart i vattendrag. De flesta förekomsterna

    konstaterades i Skåne och Södermanland.

    􀀀

    Den allmänna dammusslan (A. anatina) förekom

    i alla typer av undersökta vattenmiljöer

    men i Jönköpings län dominerade förekomster

    i sjöar.

    􀀀

    Den stora dammusslan (A. cygnea) förekom i

    både sjöar och vattendrag. I Kalmar län dominerade

    den dock i vattendragen.

    􀀀

    Den flata dammusslan (P. complanta) påträffades

    framför allt i vattendrag. De flesta förekomsterna

    konstaterades i Södermanlands

    län. I Jönköpings län hittades inga exemplar

    av arten över huvudtaget.

    Mycket värdefull kunskap inför

    framtiden

    En mycket värdefull del i projektet är den kunskap

    som samlats in om stormusselarterna. Kunskapen

    om arternas utbredning och habitatval har

    ökat väsentligt. I stort sett allt undersökningsmaterial

    är nytt. Den inhämtade kunskapen om arterna

    och en ny operativ övervakningsmetod kommer

    i framtiden att vara viktig t.ex. vid rapportering

    till EU gällande bevarandestatus för den

    tjockskaliga målarmusslan. De nya kunskaperna

    bör även leda till att naturvårdsåtgärder kan utformas

    effektivare i arternas habitat.

  • 267. Bergenstråhle-Lind, Anita
    Förslag tillProgram för miljödataom byggd miljö2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Utgångspunkten i förslaget till uppföljningsprogram för den byggda miljön är behovet

    av uppföljning av miljöaspekter, särskilt inom områdena människors hälsa, kulturmiljö,

    bebyggelsens kvalitet och lokalisering samt resurshushållning, både inom miljömålssystemet

    som för andra behov.

    Dagens övervaknings- och uppföljningssystem är inte uppbyggda för att omfatta den byggda

    miljön och behöver kompletteras med en mer systematisk uppföljning av denna. Det

    finns ett stort behov av utveckling av miljödata om byggd miljö.

    Det föreslagna programmet syftar till att samlat och kontinuerligt följa och kommunicera

    miljötillståndet för den byggda miljön och att ha en organisatorisk samlande roll

    för relevant miljödata för den byggda miljön. Programmets uppgift ska vara att beskriva

    tillståndet och dess förändringar, men inte att värdera betydelsen av dessa.

    Programmet har en utvecklingsbar struktur och föreslås inledningsvis ha fokus på tretton

    olika områden för uppföljning där det är särskilt intressant att följa förändringar i

    tillståndet:

    Bebyggelsens sammansättning

    Byggnaders tillstånd

    Lokalisering

    Täthet

    Allmänt tillgängliga områden

    Barriärer

    Energi

    Service

    Transporter

    Resurshushållning

    Vatten och avlopp

    Luft

    Ljud

    Tillståndet i miljön ska kommuniceras genom indikatorer. Uppföljningsområdena är

    idag olika väl försedda med existerande data och indikatorer. Programmet ska i största

    möjliga utsträckning använda data och indikatorer som redan används i andra sammanhang.

    I rapporten lämnas idéförslag på indikatorer samt aspekter som är angelägna

    att följa. I det fortsatta arbetet ska dessa bedömas avseende relevans, kvalitet och validitet.

    Data i programmet avses finnas tillgängligt via ett webbaserat söksystem samt sammanställas

    i återkommande rapporter. I denna rapport föreslås att arbete med att utveckla

    programmet ska fortsätta med målsättningen att systemet för uppföljning ska

    kunna leverera sina första data under 2011.

    Avsikten är att programmet ska genomföras i samverkan mellan Boverket, Riksantikvarieämbetet

    och Socialstyrelsen.

  • 268.
    Berger, Urs
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Egebäck, Anna-Lena
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    McLachlan, Michael
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Sellström, Ulla
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Utveckling av en analysmetod för perflourerade syror i luft2010Report (Other academic)
  • 269.
    Bergius, Gunnar
    et al.
    Executive, Myndigheter, Lantmäteriet.
    Zetterberg, Håkan
    Grenholm, Bengt
    Naturvård och friluftsliv i Gävleborgs län: Utredning verkställd år 1966 av Lantmäteriets planeringsavdelning, Gävle1966Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föreliggandeutredning rörande naturvård och friluftsliv i Gävleborgs län bygger väsentligenpå det material som framkommit vid den översiktliga planering på området somunder de senaste två utförts inom flertalet av länets kommuner

  • 270.
    Berglind, Christina
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Programområde Kust och hav: Utvärdering av regional miljöövervakning i Stockholms län2012Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The Regional environmental monitoring programme for Stockholm County

    2009–2014 was designed to include an evaluation of all the current

    programme areas. This report evaluates the programme area for Coasts and

    Seas during the period 2009–2011.

    One of the main priorities of the regional environmental monitoring

    programme is to assess the ecological and chemical status of the county’s

    transitional and costal water bodies, in accordance with the EU Water

    Framework Directive.

    Despite financial problems, the Coasts and Seas programme has run

    according to plan. We have classified the ecological and chemical status of

    all the transitional and coastal water bodies in Stockholm County. The

    overall picture of the environmental situation is that the waters of the

    archipelago are negatively impacted by eutrophication, and that their

    ecological status is in most cases classified as “moderate” rather than

    “good”.

    This evaluation also intends to serve as a starting point for the revision of

    the monitoring programme, in preparation for the new environmental

    monitoring programme that should become operational by 2015. Recent

    marine environmental legislation, such as the EU Marine Strategy

    Framework Directive and the new Swedish system for marine spatial

    planning, places new demands on assessment and monitoring of our coastal

    waters and seas.

    According to the Marine Strategy Directive, Sweden must establish and

    adapt its marine monitoring programmes by 2014 in order to assess the

    environmental status of its marine waters. It is still unclear how the regional

    environmental programmes will be involved in this process.

    The budget for regional environmental monitoring is financed by the

    Swedish Environmental Protection Agency and the Swedish Agency for

    Marine and Water Management. National funding is granted on a yearly

    basis and has not even covered half of the costs for the Coasts and Seas

    programme during the period 2009–2011.

    This short-term and inadequate funding constitutes a major problem, as we

    are attempting to monitor long-term environmental processes that may

    manifest themselves after several years, on an annual basis. Another

    problem is that the costs for monitoring some programme areas have to be

    spread over several years, but we do not know whether we will receive

    funding from year to year. Long-term funding would require greater

    regional collaboration and improved planning, which should also be the

    most effective way to handle limited economical resources.

  • 271. Berglind, Malin
    Konsekvenser av klimatförändringar i Jönköpings län2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Trots arbete med att minska vår klimatpåverkan står det nu klart att klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan över hela världen. Även Sverige kommer att påverkas kraftigt av ett förändrat klimat och flera verksamheter och samhällssektorer berörs i olika omfattning. Det är därför nödvändigt att samhället påbörjar en anpassning till pågående klimatförändringar. Detta arbete är bara i sin början i Jönköpings län. Det är ett långsiktigt arbete som bör resultera i att klimatförändringsaspekter inkorporeras i berörda samhällssektorers verksamheter och beslutsprocesser. Detta dokument ger en bild av troliga konsekvenser av klimatförändringarna inom olika verksamheter i länet samt tips på hur man kan planera för dessa.

  • 272. Berglund, Håkan
    Artrikedom bland skorplavar och tickor i olika skogsbestånd: en rapport från Miljöanalysenheten2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventeringen utfördes för att kunna beskriva nuvarande artrikedom bland skorplavar och vedsvampar (tickor)i 24 olika skogsbestånd.

  • 273.
    Berglund, Ingemar
    et al.
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Fiskeriverket.
    Dahlberg, Magnus
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Järvi, Torbjörn
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Resultat från Sötvattenlaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 20032004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan mitten av 1940-talet har Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium provfiskat sjöar i olika delar av Sverige. Sedan mitten av 1980-talet har provfiskena i första hand utförts i kalkade sjöar för att följa fiskbeståndens utveckling efter kalkning. I början av 1990-talet utökades verksamheten till att omfatta även referenssjöar som ej skulle vara påverkade av någon lokal föroreningskälla. Detta för att detektera biologiska förändringar som beror av mer diffusa orsaker som t ex klimatförändringar och en ändrad deposition av luftföroreningar. Följande rapport redovisar resultaten från de 37 sjöar som provfiskades under år 2003 och innehåller en övergripande del samt en utvärdering av resultaten från varje sjö.

  • 274. BERGLUND, JOEL
    Stormusslor i Västmanlands län2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning är att översiktligt kartlägga stormusslornas utbredning i några av Västmanlands läns vattendrag. Totalt besöktes 63 punktlokaler, och 17 vattendragssträckor vandrades. Musslor påträffades på 26 punktlokaler och på fem av vattendragssträckorna. Det var endast tjockskalig målarmussla och vandrarmussla som inte påträffades i länet. Vad gäller vandrarmusslan så finns kända lokaler från Mälaren utanför Västerås samt i Hjälmaren. De vanligaste arterna var allmän dammussla och spetsig målarmussla följda av arterna flat dammussla,större dammussla och flodpärlmussla. Av den äkta målarmusslan påträffades endast tre exemplar på två lokaler, samtliga fynd gjordes i Svartån.Intressant är att fynd av flat dammussla och flodpärlmussla gjordes på flera lokaler. Flodpärlmusslan hittades endast i Hedströmmens huvudfåra i Skinnskattebergs kommun. Fynden av flat dammussla är spridda i större delen av länet

  • 275. Berglund, Joel
    Utveckling av metod för inventering av leklokaler för asp - metodbeskrivning och metodhandledning2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Aspen (Aspius aspius) är en hotad fiskart och finns med på rödlistan över hotade arter ikategorin sårbar (VU) (Gärdenfors 2005) och den finns även upptagen i EU:s art- och habitatdirektiv. De största hoten mot arten är vandringshinder exempelvis i form av dammar, som hindrar fisken från att nå viktiga lekområden högre upp i vattensystemen och habitatdegradering som utdikningar och rensningar. Artens huvudutbredning i Sverige är i de stora sjöarna Vänern, Hjälmaren och Mälaren (Berglund 2004). Åtgärder är generellt nödvändiga för att bevara artens livsmiljöer.I Uppsala län har flera projekt genomförts de senaste åren för att ta reda på mer om aspbestånden i länet (Tenfält 2003, Berglund 2006, Berglund 2007). Åtgärder för att bevarabestånden har också vidtagits. Bland annat har Sävjaån upptagits i nätverket Natura 2000 och i centrala Uppsala stad byggs det fiskvägar förbi Islandsfallet och Kvarnfallet.Aspen leker under en intensiv period på ca en vecka i slutet av april och det kan vara svårt att få syn på fisken i det ofta grumliga vattnet även om man lyckas besöka lokalerna vid rätt tidpunkt. Vid en inventering av aspens leklokaler i Uppsala län gjordes ett försök leta efterasprom istället för att observera vuxen fisk (Berglund 2006). Rom har fördelen att den ligger kvar under cirka 14 dagar, vilket ger en längre tidsperiod att genomföra själva inventeringen. Rom går även att inventera i djupa och grumliga vattendrag (Gustafsson 2006). Problemet med att inventera rom är att det är svårt att veta till vilka arter rommen hör. Det finns flera arter som vandrar upp i vattendrag för att leka och flera som lägger sin rom på justströmsträckor. Under 2006 genomfördes försök med att utveckla en kvantitativ metod för att försöka följa beståndsutveckling hos asp med hjälp av rominventeringar. Slutsatserna var att en kvantitativ metod baserad på rom inte är praktiskt genomförbar (Berglund 2007).En kvalitativ metod där man kan avgöra om asp leker på en lokal är dock genomförbar. Att kunna identifiera lekområden för asp är viktigt bland annat för det kommandeåtgärdsprogrammet som Fiskeriverket tar fram för aspen. I områden där asp förekommer kan man placera ut fällor och samla in rom från potentiella lekområden och på så vis snabbt kartlägga leklokalerna. Fiskeriverket har i en rapport pekat ut potentiella lekområden för asp (Berglund 2004) och med denna metod skulle lek kunna verifieras. Detta projekt syftar till att utveckla en metod för inventering av leklokaler för fiskarten asp baserad på rominventering samt att försöka definiera andra arters lekhabitat. Genom rominventeringar minimerar manrisken att störa fisken under en känslig del av livscykeln.I rapporten redovisas försök som syftar till att utveckla en metod för kvalitativ inventering av asp. I försöket testades om den DNA-metod som utvecklades 2006 (Berglund 2007) fungerar för asppopulationer utanför Uppland. Olika typer av romfällor prövades även i olika habitat ivattendrag och sjöar.DNA-analyserna från 2007 visade att metoden fungerar för andra populationer än den/de uppländska men även att det kan finnas en liten risk för felaktiga artbestämningar. Av de olika testade materialen i fällor visade det sig att stenbelagd dammduk och betongplattor fungerade bäst. Plastbelagt hönsnät är ett annat material som lämpar sig väl i strömmande vattendrag. Resultaten av försöken 2006 och 2007 har resulterat i en metodhandledning för inventering av aspleklokaler.

  • 276.
    Berglund, Marika
    et al.
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Ask, Karolin
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Palm, Britta
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Petersson-Grawé, Kierstin
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Björs, Ulla
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Vahter, Marie
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Undersökning av kvicksilverexponering hos gravida kvinnor i Uppsala län2001Report (Other academic)
  • 277.
    Berglund, Marika
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för material- och miljökemi.
    Ek, Britt-Marie
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Thunholm, Bo
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Lax, Kaj
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Nationell kartläggning av arsenikhalter i brunnsvatten samt hälsoriskbedömning2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Arsenik (As) är ett grundämne som förekommer naturligt i berggrunden. I områden

    med sulfidrika bergarter som vissa skiffrar och andra äldre sedimentbergarter kan

    arsenikhalten i vattnet vara över eller mycket över gränsvärdet för dricksvatten (10 μg

    As/l). Dricksvattnet från framför allt bergborrade brunnar kan därför utgöra en

    betydande källa till arsenikexponering. Drygt en miljon permanentboende och ungefär

    lika många fritidsboende har sin dricksvattenförsörjning från egen brunn. Antalet

    borrade brunnar ökar. Tidigare undersökningar har visat förhöjda till höga

    arsenikhalter i brunnsvatten, framför allt i bergborrade brunnar, i Skelleftefältet i

    Västerbotten, i ett stråk mellan Västerås och Enköping och kring Sollefteå. I flera län

    saknas i dagsläget helt information om arsenikhalter i grundvatten.

    Gränsvärdet för arsenik i dricksvatten baseras på livstidsrisken för cancer. Arsenik

    kan ge tumörer i hud, lunga och urinblåsa, möjligen även i lever och njure. De

    tidigaste symptomen på kronisk arsenikförgiftning är pigmenteringsförändringar i

    huden och förtjockning av hudens hornlager framför allt på handflator och fotsulor.

    Risken för negativa hälsoeffekter minskar om exponeringen minskar eller upphör. Det

    är således önskvärt att begränsa intaget av arsenik så långt det är möjligt. Detta gäller

    speciellt för barn, eftersom experimentella studier tyder på att foster och små barn kan

    vara känsligare än vuxna.

    Inom ramen för den nationella hälsorelaterade miljöövervakningen analyserades

    under 2004 arsenik i 199 brunnsvattenprover tagna före eventuella filter. I denna

    rapport redovisas även resultaten från arsenikanalyser utförda vid SGU 2001-2003

    (totalt 178 brunnsvatten). Sammantaget redovisas arsenikanalyser för 377

    brunnsvatten från 14 län och 97 kommuner. I några län har endast ett fåtal prov tagits.

    Syftet med undersökningen var att kartlägga arsenikhalter i enskilda brunnar samt att

    sätta uppmätta halter i relation till kända risknivåer och göra en hälsoriskbedömning.

    Arsenikhalterna var låga i del flesta län. I 4,8% av brunnarna var arsenikhalten högre

    än 10 μg/l (range 11-297 g/l) och i 1,9% av brunnarna var halten högre än 100 μg/l

    (range 108-297 g/l). De högsta halterna uppmättes i Västerbotten (297 μg/l),

    Stockholm (max-halt 231μg/l) och Västmanlands län (25 μg/l). Arsenikhalter strax

    under gränsvärdesnivån 10 μg/l uppmättes i Jämtland, Norrbotten och

    Västernorrlands län samt på Öland. I övriga län låg alla uppmätta arsenikhalter under

    10 μg/l.

    Syfte

    Att kartlägga arsenikhalter i enskilda brunnar samt att sätta uppmätta halter i relation

    till kända risknivåer och göra en hälsoriskbedömning.

  • 278.
    Berglund, Marika
    et al.
    Executive, Universitet, Karolinska institutet.
    Holmström, Katrin
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Ask, Karolin
    Executive, Universitet, Karolinska institutet.
    Petersson-Grawé, Kierstin
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Pickova, Jana
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Järnberg, Ulf
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Exponering för perfluorkarboner hos kvinnor med högt fiskintag2004Report (Other academic)
  • 279.
    Berglund, Marika
    et al.
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Åkesson, Agneta
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Utvärdering av genomförda studier av halter av kadmium i urin hos två åldersgrupper av kvinnor2008Report (Other academic)
  • 280. Berglund, Toni
    Inventering av lavar i sex ekområden i västra Närke: en inventering utförd år 20002001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Fem områden samt en ek vid ett område har inventerats. Uppdraget var att välja ut lämpliga träd, i första hand ek, i viss omfattning andra träslag för att eftersöka rödlistade lavar och dokumentera dessa. Rödlistade lavar förekommer främst i de objekt där träd uppnår en relativt hög ålder. I övriga objekt noterades i samtliga fall god tillgång på lavar tillhörande andra naturvärdeskategorier. Endast ett urval av beståndens träd har, i paritet med uppdragets riktlinjer, granskats. Utvalda träd var de mest intressanta i områdena men detta medför dock attt ett mörkertal kan förväntas finnas med avseende på förekomsten av rödlistade lavar. Framförallt gäller det de små och svårupptäckta arterna. Det är naturligvis ett faktum som gäller för alla övergripande inventeringar men är ändock viktigt att framhäva.

  • 281. Berglund, Toni
    Lavflora på Ekåsen Hackvad socken2000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna inventering syftar till att dokumetnera lavfloran i Ekåsenområdet i Hackvad socken. Närkeslätten har allt sedan värmetiden under en period av flera tusen år haft kontinuitet i förekomsten av av ekdominerade ädellövbestånd. Under värmetiden täcktes denna del av Närkeslätten av rika ädellövskogar utgörande norra flanken av sammanhängade ädellövskogsområden. Då kunde huvuddelen av ädellövskogens arter invandra till området. Genom denna kontinuitet uppvisar ädellövskogsfragmenten i området fortfarande en mycket rik biologisk mångfald trots att de numera ligger tämligen isolerade i ett landskap präglat av jordbruk och barrskogar. I området inventerades främst rödlistade lavar på ek. Totalt elva delområden inventerades inom vilka det gjordes fynd av 27 rödelistade lav- och vedsvampar samt 36 signalarter.

  • 282.
    Berglund, Örjan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö. Sveriges lantbruksuniversitet.
    GIS som ett verktyg för analys av odlingsinventering inom Typområden på jordbruksmark2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom svensk miljöövervakning, med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet,bedrivs mätprogram för att belysa omfattningen av jordbrukets påverkan på yt- ochgrundvattenkvalitét. ”Observationsfält på åkermark” och ”Typområden på jordbruksmark”är exempel på sådana miljöövervakningsprogram. Examensarbetet syftartill att utveckla nya rutiner för inventering av odlingsuppgifter i programmet ”Typområdenpå jordbruksmark” med Jordbruksverkets blockkartor som digitalt kartunderlag.I arbetet ingår även att koppla blockkartor för några testområden till befintligaodlingsdatabaser, för att sedan analysera områdena med hjälp av GIS.

  • 283.
    Berglund, Örjan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Organogen jordbruksmark i Sverige 1999-20082009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det går med relativt stor noggrannhet att bestämma arealen odlad organogen jord med hjälp

    av de databaser vi haft tillgång till. Noggrannheten varierar dock inom olika delar av landet

    framför allt på grund av att detaljerad jordartskartering inte finns i digitaliserad form över allt

    (figur 1 och tabell 1). Jämfört med tidigare uppskattningar (Berglund & Berglund, 2008) har

    vi i denna undersökning haft tillgång till mer digitaliserade data (jämför figur 1 och bilaga 2)

    På ca 9 % av blockarealen finns fortfarande ingen regelrätt jordartskartering utan

    40K-kartan

    eller de minst noggranna karteringarna har använts istället (tabell 1). Uppskattningar med

    hjälp av

    40K-kartan är mycket osäkra (Berglund & Berglund, 2008) men trots allt bättre än att

    helt utesluta områden utan digitaliserade jordartsdata. I områden med kaliumfattig berggrund

    är tolkningen generellt osäker och i kuperad terräng kan gammastrålning reflekteras in över

    torvmarken och bestämningen av torvmarksgränsen försvåras (Ek, 1987). Dessutom kan även

    22

    minerogena jordar med hög vattenhalt avskärma gammastrålningen vilket kan felaktigt tolkas

    som torv.

    Enligt inventeringen är ca 5,6 % av jordbruksmarken (åkermark + betesmark/slåtteräng)

    torvjord (tabell 1). Om man även inkluderar gyttjejordarna (gyttja, lergyttja, gyttjelera,

    kalkgyttja och bleke) blir procentandelen 7,6 %. Av en total blockareal på 3 525 259 ha har

    267 990 ha klassats som organogen jord. Som mest odlade vi ca 705 000 ha myrjord vid

    mitten av 1940-talet (Hjertstedt, 1946). Andelen organogen jord varierade redan då mycket

    mellan länen med 5,5 % av den odlade arealen i Värmlands län och 23,6 % i Kronobergs län.

    I vår inventering är motsvarande siffror 1,3 % och 12,8 %. Den organogena jorden fördelar

    sig i vår inventering på 61 % torv (torvdjup

    ≥ 0,5 m), 14 % ytlig torv (torvdjup < 0,5 m) och

    25 % gyttjejordar (gyttja, lergyttja, gyttjelera, kalkgyttja och bleke). På 40-talet var andelen

    gyttjejordar mindre (ca 11 %), men eftersom torvjordarna ofta underlagras av gyttjejordar har

    bortodlingen av torven gjort att många av dessa jordar idag klassas som mullrika gyttjejordar.

    Uppskattningen av arealen gyttjejordar är i denna undersökning emellertid ganska osäker

    eftersom dessa jordar klassas mycket olika i de olika databaserna. Ibland klassas all

    organogen jord, inklusive gyttja, som torv och ibland klassas lergyttja och gyttjelera som

    lerjord och hamnar helt utanför de organogena jordarna. Dessutom är en del karteringsdata av

    äldre datum (se Berglund & Berglund, 2008: bilaga 2) vilket gör att en del av den ytliga

    torven idag kan vara bortodlad och inte längre borde klassas som organogen jord.

    Odlingsintensiteten på de organogena jordarna är i allmänhet lägre jämfört med genomsnittet

    för all odlad jord. För all jordbruksmark oberoende av jordart utnyttjades år 2008 ca 35 % till

    spannmålsodling, 38 % till vall och grönfoder, 15 % till betesmark och 5 % låg i träda (SCB,

    2009). På de organogena jordarna var vallandelen ca 40 %, betesmark 22 % och träda ca 7 %

    av totalarealen (tabell 3). Inom de organogena jordarna är torvjordarna mindre intensivt

    odlade än gyttjejordarna vars egenskaper påminner mer om mineraljordarna (tabell 4 och 5).

    Dränerade organogena jordar (torv- och gyttjejordar) står för en stor andel av emissionerna av

    CO

    2 och N2O från jordbruksmark i Sverige (Berglund & Berglund, 2008). Arealen odlade

    organogena jordar var som störst på 1940-talet (Hjertstedt , 1946) då den odlade

    myrjordsarealen uppgick till ca 705 000 ha vilket då motsvarade 12,3 % av all torvmark i

    landet och ca 20 % av den totala åkerarealen (Wilson, 1999). Vid en uppskattning gjord 1961

    (Hallgren & Berglund, 1961) bedömde man att arealen odlad organogen jord hade minskat till

    ca 400 000 ha och utgjorde då ca 12 % av den totala åkerarealen. Arealen organogen

    jordbruksmark uppskattas idag (denna undersökning) till ca 270 000 ha. Vi har med andra ord

    en mycket stor areal (dryga 400 000 ha) tidigare odlade organogena jordar i landet. Tyvärr

    upphör inte växthusgasemissionerna när man överger markerna och man skördar inte heller

    någon biomassa som kan kompensera för utsläppen. Huvuddelen av den areal som togs ur

    produktion först är antagligen beskogad idag medan en hel del av den areal som tagits ur

    produktion på senare tid nog helt enkelt ligger för fäfot. Dessa ofta mycket kväverika marker

    kommer att fortsätta att avge stora mängder N

    2O och även CO2, men det är osäkert om de

    idag omfattas av vår klimatrapportering. En intressant fråga framöver är att försöka identifiera

    den areal organogen jordbruksmark som tagits ur produktion under senare tid för att bättre

    kunna uppskatta Sveriges växthusgasemissioner samt testa om det är möjligt att identifiera

    lämpliga områden av övergiven organogen jordbruksmark som kan återställas till våtmark i

    syfte att minska utsläppen av växthusgaser från dessa jordar.

    23

  • 284. Bergman, Carl
    et al.
    Alström, Tette
    Larsson, Karin
    Historiska våtmarker i Blekinge2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att, genom databearbetning i GIS-miljö, ge ett underlag för lokalisering av potentiella lägen för återskapande av våtmarker i Blekinge län. Resultaten ger dessutom en bild av hur våtmarksområdena har förändrats de senaste drygt 100 åren. De ger även exempel på svårigheten att jämföra historiskt kartmaterial med dagens karta.

  • 285. Bergman, Fredrik
    Utbredningsförändringar hos vassbälten och sävruggar i sjön Östen2000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Utbredningsförändringar hos vassbälten och sävruggar i sjön Östen

  • 286. Bergman, Karl-Olof
    Analys av fjärilsdata från ängs- och betesmarker i syd- och mellansverige2015Report (Other academic)
  • 287.
    Bergman, Åke
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för material- och miljökemi.
    Fång, Johan
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för material- och miljökemi.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Uppdaterande och nya tidstrendsanalyser av halogenerade persistentaämnen i svensk bröstmjölk: PCDDs, PCDFs och DL-PCBs: Rapport till Naturvårdsverket – 2013-03-302013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Polyklorerade dibenso-p-dioxiner (PCDDs), dibensofuraner (PCDFs) och dioxinliknande

    polylorerade bifenyler (DL-PCBs) har analyserats i mjölk från Stockholmsmödrar under tiden

    1972 till 2011. Halterna redovisas som toxiska ekvivalenter och resultaten visar på en

    kontinuerlig årlig nedgång med 6-7%. Halterna är nu ungefär 1/10 av halterna 1972.

  • 288.
    Bergman, Åke
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för material- och miljökemi.
    Hovander, Lotta
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för material- och miljökemi.
    Sundström, Maria
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för material- och miljökemi.
    Athanassiadis, Ioannis
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för material- och miljökemi.
    Athanasiadou, Maria
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för material- och miljökemi.
    Sällsten, Gerd
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Insamling och kemisk analys av miljöföroreningar i svensk modersmjölk - Resultat från 2008-2010: Rapport till Naturvårdsverket – 2010-11-24 2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projekten, såsom det först formulerades, avsåg insamling av mjölkprover från mödrar boende i Stockholm, Göteborg, Lund respektive Umeå. Redan första året visade det sig svårt att få in prover från samtliga platser varför provinsamlingen 2008 -2010 koncentrerades till Göteborg och Stockholm. Prover från dessa städer har levererats till Naturhistoriska riksmuseet för dokumentering, preparering och lagring. Såväl individuella prover som poolade sådana har analyserats med avsikt att särskilt studera prover från Göteborg på individuell basis. Proverna för 2008 inkluderade 10 individuella prover och fyra homogenat och för prover från 2009/2010, 19 individuella prover samt två homogenat. De kemiska ämnen som analyserades tillhör följande klasser av miljöföroreningar: organiska klorpesticider, polyklorerade bifenyler (PCB) samt polybromerade difenyletrar (PBDE). Antalet enskilda analyter har i första hand avgjorts av ämnenas förekomst i proverna, men de som rapporteras är ett drygt 20-tal ämnen (se nedan).

    Den i särklass viktigaste miljöföroreningen bland de som här studeras är 4,4’-DDE. Den förekommer i halter mellan 20 och 130 ng/g fett, 2008-2010 i Göteborg medan halten i homogenat från 2007 låg på ca. 185 ng/g fett. I Stockholmsmödrarnas mjölk från 2008 låg halten på 70-80 ng/g fett men 2009/2010 var halten uppe i ca. 150 ng/g fett. De senare värdena ligger i paritet med observerade halter 2003, 2004 och 2007. Variationen är sådan att det inte ter sig finnas någon trend i haltutvecklingen mellan åren. Inte heller någon geografisk trend tycks förekomma, men fördjupade analyser av dessa data krävs för att säkerställa de statistiska observationerna. Övriga klororganiska bekämpningsmedel, inkl. hexaklorbensen (HCB) förekommer i halter som är <10% av 4,4’-DDE. De dominerande PCB-kongenerna är CB-138, -153 och -180 men dessa förekommer i halter som är lägre än 50% av det som 4,4’-DDE förekommer i. Flertalet PCB-kongener förekommer i sub-10 ng/g fett-halter i modersmjölken oavsett ursprungsstad (Göteborg eller Stockholm).

    ΣPCB-halten ligger i nivå med koncentrationen av 4,4’-DDE. Koncentrationerna av polybromerade difenyletrar (PBDE) är låga. De enskilda PBDE-kongenerna har mestadels halter på under 1 ng/g fett. BDE-209 förekommer mycket sällan i kvantifierbar halt i modersmjölken. Av lägre bromerade difenyletrar dominerar fortfarande BDE-47.

    Utanför kontraktet tillförs här också data för halter och trender av polyfluorerade kemikalier i modersmjölk från Stockholm 1972 till 2008. De ämnen som analyserats i modersmjölken är perfluorooktansulfonat (PFOS), perfluorohexansulfonat (PFHS) samt perfluorooktansyra (PFOA). Resultaten redovisar entydigt ämnenas uppåtgående trend fram till omkring 2000 varefter koncentrationerna faller.

  • 289.
    Bergner, Adam
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Gezelius, Lars
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Fåglar i Östergötlands skogs- och odlingslandskap: trender 2002-20132014Report (Other academic)
  • 290.
    Bergner, Adam
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Gezelius, Lars
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Häckande fåglar på strandängar i Östergötland: inventeringar 1996-20132013Report (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 291.
    Bergquist, Björn
    et al.
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Fiskeriverket.
    Axenrot, Thomas
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Carlstein, Mikael
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Degerman, Erik
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Fiskundersökningar i större vattendrag: Utveckling av kvantitativ metodik för båtelfiske och hydroakustiska undersökningar i större vattendrag - ett pilotprojekt2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det saknas idag en standardiserad metodik för att övervaka fiskbestånd i djupa och breda vattendrag där konventionellt elfiske med vadning inte går att genomföra. I ett pilotprojekt har båtelfiske och hydroakustiska undersökningar (ekolodning)testats som metoder för övervakning av fiskbestånd i större vattendrag. De olika metoderna testades under olika miljöförhållanden i två olika vattendrag – Österdalälven (uppströms Älvdalen) och Svartån (vid Örebro). Österdalälven är ett näringsfattigt och snabbt strömmande vattendrag medan Svartån är ett näringsrikt och lugnflytande vattendrag. Innan undersökningarna genomfördes biotopkarterades de sträckor som hade valts ut. Med hjälp av karteringsuppgifterna avgränsades i varje vattendrag 400–850 m långa sträckor (undersökningslokaler)som delades upp i grunda (medeldjup <2 m) och djupa (medel djup >2 m)biotoper. På varje lokal och inom varje biotop genomfördes båtelfisken dagtid med s.k. ”strip-fishing” metodik som innebär en kvantitativ stratifierad undersökning av fiskbeståndet i flera habitat-specifika strips där varje stripomfattade ett område som var 5 m brett och 100–150 m långt. För varje habitat (biotop) beräknades ett medelvärde för fisktäthet och biomassa som sedan användes för att beräkna ett viktat medelvärde för hela lokalen. I Svartån genomfördes även utfiskningsförsök för att fastställa elfiskets fångsteffektivitet för de dominerande arterna. För övriga arter skattades fångsteffektiviteten utgående från korrelationer med data från vadningselfiske (Svenskt ElfiskeRegiSter; SERS). De hydroakustiska undersökningarna genomfördes som mobil horisontell ekolodning längs stränderna, både i uppströms och nedströmsriktning, med ekolodets transduktor riktad mot flodfårans centrala del. Ekolodningen genomfördes både på kvällstid (Österdalälven) och nattetid (Svartån). Räckvidden för ekolodet varierade med vattendjupet, men var ca 15 m vid 2 m vattendjup. Ekolodsresultaten analyserades huvudsakligen med bildanalys och filtrering av data (korsfiltrering) eftersom den metoden bedömdes ge mest tillförlitliga resultat. Med hjälp av analyserade och räknade fiskspår beräknades fiskförekomsten inom den djupa delen av varje lokal och jämfördes med resultaten från båtelfisket. Vid jämförelsen mellan båtelfiske- och ekolodsresultaten användes enbart fångstresultaten för pelagiskt uppträdande arter, då ekolodet inte detekterar bottenlevande fiskarter som lake, gers och stensimpa. Vid båtelfisket i Österdalälven varierade de viktade medelvärdena för den totala fisktätheten mellan 37 och 187 individer/ha. Dominerande arter var elritsa, stensimpa, harr och öring. I Svartån, som är mera näringsrik, var fisktätheten som väntat betydligt högre och de viktade medelvärdena för den totala fisktätheten varierade mellan 271 och 912 individer/ha. Vid båtelfisket i Svartån dominerades fångsten av karpfiskar som benlöja, mört och braxen. Fiskbiomassan varierade från 9,3 till 24,6 kg/ha. Båtelfisket gav en representativ bild av förekommande arter och storlekar i de båda vattendragen enligt tillgängligt referensmaterial. De erhållna skattningarna av fiskförekomsten i Österdalälven och Svartån var i nivå med resultat rapporterade från båtelfisken i andra länder. Den från ekolodningarna beräknade fiskförekomsten (beräkningar baserad på bildanalys) visade generellt en relativt god överensstämmelse med resultaten från båtelfisket i båda vattendragen även om ekolodsresultaten var något högre i Svartån. Vid ekolodningarna i Österdalälven låg den beräknade fisktätheten i intervallet 15–21 individer/ha. I Svartån var fisktätheten betydligt högre och varierade från 532 till 1 261 individer/ha. Fiskbiomassan låg i intervallet 17,1–23,7 kg/ha. Resultaten visar att båtelfiske och mobil horisontell ekolodning är lämpliga metoder för långsiktig övervakning av fisk i större vattendrag. I grunda områden med vattendjup mindre än 2 m kan båtelfiske användas som ensam metod för att kvantifiera fiskförekomsten (individtäthet och biomassa), men i områden med större vattendjup där båtelfisket inte är effektivt krävs att båtelfisket kompletteras med horisontell ekolodning. Genom att kombinera metoderna kan mängden fisk kvantifieras även i de djupa delarna av vattendragen. Båtelfisket ger information om förekommande fiskarter och deras storleksfördelning och dessa uppgifter kan sedan användas för att tolka de ekon (fiskspår) som registreras vid ekolodningen i de djupa avsnitten. Vår bedömning är att de testade metoderna, med vissa förbättringar, väl motsvarar kraven i en framtida övervakning av fiskresurser, ekologisk status och miljömål. Båda metoderna ger kvantitativa och upprepbara skattningar av fiskfaunan i en miljö som idag saknar lämplig kvantitativ metodik och bör implementeras i de nationella resurs- och miljöövervakningsprogrammen.

  • 292.
    Bergquist, Björn
    et al.
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Järvi, Torbjörn
    Dahlberg, Magnus
    Provfiskeresultat år 20012002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vattendragsdelen i Naturvårdsverkets nationella effektuppföljningsprogram för kalkade vatten (IKEU-programmet), som startade 1989,omfattar för närvarande 12 kalkade vattendrag och 11 referensvattendrag fördelade på 5 geografiska regioner. I båda vattendragstyperna genomförs integrerade undersökningar med identiska undersökningsprogram som omfattar både vattenkemiska och biologiska undersökningar (bottenfauna och fisk). Programmets mål är att studera och analysera de långsiktiga effekterna av kalkning i försurade vatten och att bedöma om den svenska kalkningsverksamheten återskapar ekosystem med en artsammansättning, funktion och biologisk mångfald liknande situationen innan försurning. Uppföljningen görs också i syfte att kunna avgöra om kalkningsverksamheten leder till oönskade effekter i sjöar och vattendrag.

  • 293. Bergquist, Gunvor
    Miljömål i bild: - erfarenheter och metod2009Report (Other academic)
  • 294. Bergsjö, Ann
    Värdebeskrivning av kustområdet i Halland - ett regionalt planeringsunderlag för områden av riksintresse enligt 3 kap NRL1997Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I detta projekt har vi försökt visa på vad som konstituerar det halländska kustlandskapets värden och därmed bidra med ett nytt och mera samlat kunskapsunderlag, som gör att kustområdets värden kan tas tillvara såväl i ett regionalt som ett kommunalt perspektiv. Inventeringsmaterial om natur- och kulturvärden har setts över och i syfte att fånga något av det som är karaktäristiskt för Hallandskusten har en visuell landskapsanalys över kustområdet gjorts.De områden som i studien utkristalliserats som särskilt värdefulla har sammanställts på en länskarta. Områdena beskrivs också kortfattat utifrån "natur och kultur", "visuell karaktär", "värdeomdömmen i befintliga beskrivningar" samt "identitet".

  • 295.
    Bergstedt-Söderström, Anita
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Lång, Lars-Ove
    Executive, Universitet, Chalmers.
    Grundvatten i Västra Götaland: Underlag för arbete med miljökvalitetsmål”Grundvatten av god kvalitet”2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    En enkätundersökning har genomförts bland sex av länets 49 kommuner. Urvalet av

    kommuner har gjorts på ett sätt som skall göra det möjligt att dra sådana slutsatser av svaren

    så att de blir giltiga för hela länet. Av svaren från de sex kommunerna framgår bland annat att

    det finns ett stort antal vattentäkter i länet som saknar skyddsområde och/eller vattendom.

    Geologiska formationer som inte används för vattenuttag saknar skydd för vattenförekomsten.

    I vissa fall ger de skyddsbestämmelser som finns för vattentäkterna ett otillräckligt skydd för

    vattnet. Detta innebär att ett stort antal beslut om skyddsföreskrifter bör fattas vid

    Länsstyrelsen alternativt kommunerna och prövningar avseende vattendomar bör utföras i

    miljödomstolen de närmsta åren för att delmål 1 för grundvattnet skall uppnås.

    Generellt sett har grundvattnet i länet god kvalitet. Påverkan från försurning och kväve

    orsakar problem i vissa områden, medan föroreningar från utsläpp oftast har en lokal,

    begränsad påverkan. Ställvis ger grundvattnets naturliga sammansättning problem vid

    användning som dricksvatten. Exempelvis har vattnet i vissa områden högt innehåll av salt,

    radon, järn eller mangan. En närmare kartering av förhållandena kan ofta behövas.

    Ett bra underlagsmaterial för att klara miljömålsarbetet är moderna jordarts- och hydrogeologiska

    kartor. Äldre geologiskt underlagsmaterial kan vara svårare att arbeta med. Andra

    synpunkter som framkom var att den gällande lagstiftningens roll i samband med

    genomförandet av miljökvalitetsmålet måste tydliggöras. Det är också en önskan från

    kommunerna att det erbjuds handledning och inspiration i arbetet. Miljökvalitetsnormer som

    håller på att införas i Sverige välkomnas.

    Kommunerna ser det som positivt om vissa moment i miljömålsarbetet kan samordnas med

    andra kommuner. Till exempel metoder för ett bättre utnyttjande av befintligt underlagsmaterial,

    bevakning av nytt underlagsmaterial, samt översyn av ytterligare behov.

    Om tillräckliga resurser i form av pengar och personal sätts in för att arbeta med

    grundvattenfrågorna, bör det vara möjligt att uppnå miljökvalitetsmålet för grundvatten i länet.

  • 296. Bergsten, Jan
    Hotad fauna i Gotlands täkter - en inventering med speciell inriktning på gaddsteklar2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under 2008 har ett flertal arter med speciella räddningsprogram från naturvårdsverket, s.k. ÅGP-arter (åtgärdsprogramarter) eftersökts i gotländska täktmiljöer. Fokus har bland annat legat på att finna nya lokaler för två hotade bin, svartpälsbi (Anthophora retusa) och stortapetserarbi (Megachile lagopoda). Nya lokaler för dessa båda arter har hittats i samband med denna inventering. Ytterligare fynd av ÅGP-arter har gjorts på enstaka lokaler. Liten myrlejonslända (Myrmeleon bore), gräshoppsstekel (Sphex rufocinctus), väddsandbi (Andrena hattorfiana) samt guldsandbi (Andrena marginata) har kunnat konstateras.

  • 297. Bergsten, Jan
    Insekter i sand- och grustag: en inventering i Stockholms län 20062007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under 2006 har ca 50 sand- och grustäkter i Stockholms län inventerats på bibagge, Apalus bimaculatus, och klöversobermal, Anacampsis fuscella, två hotade arter med speciella åtgärdsprogram anslagna från Naturvårdsverket.Utöver det har bin, Apoidea, vägsteklar, Pompilidae och rovsteklar, Sphecidae samlats in med hjälp av ca 150 utplacerade fällor för att få en bred bild av gaddstekelfaunan i täkterna. Många gaddstekelarter är knutnatill just sandmarker och flera är med på rödlistan över hotade arter. Resultatet blev inte mindre än 38 lokaler med förekomst av bibagge och 1 lokal med klöversobermal. Bland gaddsteklarna kunde 10 rödlistade arter konstateras. Både verksamma och sedan länge avslutade täkter hade fynd avde hotade arterna. Under inventeringen noterades också rödlistade och sällsynta arter ur andra grupper. Det visade sig att de rödlistade arterna tillsammans fördelade sigrelativt jämnt över de undersökta täkterna och att endast få täkter saknade rödlistade fynd. Detta trots att inventeringsinsatsen per täkt var mycket liten. Det betyder att det med stor sannolikhet finns rödlistade eller sällsynta arter i varje täkt, vare sig den är verksam eller ej. Täktverksamheten i sig är viktig för de rödlistade arternas långsiktiga överlevnad. Men resultatet får däremot konsekvenser för hur behandlingen efter avslutad täkt bör ske. Täktverksamhet får enligt lag inte befaras hotarödlistade eller sällsynta arter. I den form som efterbehandlingar sker idag missgynnas arter som gräver bon i sand (många bin och steklar) och arter som lever på örtvegetation på sandmark (många fjärilar, skalbaggar ochandra växtätande insekter). Sammanfattningsvis är rådet denna rapport ger, att vid efterbehandling skapa ett småtopografiskt landskap med åsens ursprungliga sand- ellergrusmaterial som grund, och att avsätta orörda värdekärnor med vegetation som kan sprida sig ut i den efterbehandlade ytan. Plantering av tall kan ske upp till 25 procent av ytan eftersom det gynnar flera hotade arter, blandannat bibagge. När det gäller de speciella arterna bibagge, Apalus bimaculatus och klöversobermal, Anacampsis fuscella, rekommenderas att dessa gynnas även i sedan länge avslutade täkter genom att hugga upp gläntor på upp till 50procent av arealen och blåsa bort barr. Förslag på lokaler där detta kan ske redovisas noggrant i bilagor. Dessa åtgärder är också positiva för många andra hotade sandgynnade djur i länet.

  • 298.
    Bergsten, Johannes
    et al.
    Norrlands Entomologiska Förening .
    Gabrielsson, Folke
    Norrlands Entomologiska Förening .
    Akvatiska skinn- och skalbaggar i och kring övre Tälningsån i Hälsningland2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En redovisning av funna arter av akvatiska skinn- och skalbaggar på de 18 undersökta lokalerna i och kring övre Tälningsån i Hälsningland.

  • 299.
    Bergström, Fredrik
    Executive, Företag, WSP.
    Processerna för formellt skydd av skog– en uppföljning av markägarnas synpunkter under 20082010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    WSP Analys & Strategi har haft i uppdrag att genomföra en uppföljning av hur

    markägare ser på processerna kring formellt skydd av skog. Uppföljningen är en

    del i en löpande uppföljning som omfattar tre skyddsprocesser – biotopskyddsområden,

    naturvårdsavtal samt naturreservat.

    Uppföljningen har genomförts med hjälp av en enkätundersökning riktad till de

    markägare som träffat överenskommelser eller tecknat avtal med myndigheterna

    om formellt skydd av skog under 2008. Flertalet av de frågor som ställdes i enkäten

    fanns också med i en studie som genomfördes för åren 2005–2007 vilket

    har möjliggjort vissa jämförelser över tiden.

    De markägare som svarat på enkäterna har en liknande ålders- och könsfördelning

    för alla tre skyddsformerna. När det gäller de processer de genomgått för

    att det formella skogsskyddet ska komma till stånd på deras mark, så är det inte

    alla markägare som själva deltar eller har insyn i dessa processer. För 20-30

    procent av de enskilda markägarna är det någon annan som skött kontakterna

    med myndigheterna i frågan.

    De markägare som deltagit i processerna är i varierande utsträckning nöjda respektive

    missnöjda hur myndigheterna agerat.

    I denna undersökning uppger sex

    av tio markägare som fått ett biotopskyddsområde inrättat på sin mark att de

    överlag är nöjda med Skogstyrelsens agerande under processen. Bland markägare

    med naturvårdsavtal är motsvarande andel bortemot nio av tio. Av de

    markägare som fått ett naturreservat bildat på sin mark säger sig lite drygt hälften

    överlag vara nöjda med hur länsstyrelsen agerat i processen i stort.

    För såväl naturvårdsavtal som naturreservat är detta en ökning i andelen markägare

    som säger sig vara nöjda med myndigheternas agerande i processerna

    jämfört med tidigare år. För biotopskyddsområden däremot går det inte att påvisa

    någon förändring.

    För alla tre skyddsformerna går det att identifiera samband mellan andelen

    markägare som överlag är nöjda med myndigheternas agerande i processen och

    hur markägarna upplever olika aspekter av processerna. Genomgående är andelen

    markägare som överlag är nöjda med processen som helhet högre bland:

    􀁸

    Markägare med kortare processer (även om en kort p

    process i sig inte

    alltid är att föredra).

    􀁸

    Markägare som upplever att de fått tydlig information om områdets naturvärden,

    varför området behöver skyddas samt hur den fortsatta processen

    ser ut.

    􀁸

    Markägare som upplever att de fått ett gott bemötande och träffat kompetent

    personal.

    􀁸

    Markägare som upplever att de fått lämna synpunkter, känt sig delaktiga

    och upplevt att det skett ett samråd.

    􀁸

    Markägare som är nöjda med ersättning/förhandlingsresultat och säger

    sig uppfatta den värdering som gjorts av deras mark som objektiv och

    opartisk.

    Resultatet kan tolkas som att myndigheternas rutiner och agerande i åtminstone

    två av processerna har förbättrats på ett sätt som gör att markägarna upplever att

    myndigheternas agerande överlag i processerna förbättrats under perioden.

    Men, det kan också vara andra faktorer som påverkar hur markägarna väljer att

    svara, som t.ex. regelförändringar, ändrade marknadspriser och skillnader i den

    rådande samhällsdebatten mellan olika undersökningstillfällen.

    Man kan också konstatera att även om fler markägare överlag är nöjda med

    myndigheternas agerande under processerna finns det en stor förbättringspotential

    när det gäller flera av de moment som ingår. Inte minst gäller det de moment

    som rör information, kommunikation och bemötande.

  • 300.
    Bergström, Jonas
    et al.
    SCB.
    Eklund, Veronica
    SCB.
    Gerner, Annika
    SCB.
    Szudy, Mikael
    SCB.
    Appelberg, Ingrid
    IVL.
    Danielsson, Helena
    IVL.
    Preliminär skattning av utsläpp av växthusgaser 20132014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverket har uppdragit åt SMED att utföra preliminära skattningar av utsläpp av växthusgaser 2013 för publicering i slutet av april 2014. Med tanke på den korta tidsfristen och den i vissa fall begränsade tillgången till uppdaterade indata levereras skattningarna med en något annan sektorsindelning än till ordinarie rapportering. Utsläppen redovisas i Gg CO2-ekvivalenter totalt samt per sektor enligt den modifierade sektorsindelningen. Metodiken baseras i huvudsak på SMED 20121 och 1996 års rapporterings- och metodriktlinjer från UNFCCC och IPCC. Förutsättningarna och metodvalet skiljer sig åt mellan olika sektorer. För utsläpp från energiproduktion och transporter samt i viss mån industriprocesser och avfallsförbränning har data avseende 2013 funnits tillgängliga och utnyttjats. Utsläpp från jordbruk och avfallshantering exklusive förbränning har skattats genom framskrivning av tidigare års utsläpp med linjär regression. Resultatet av beräkningarna blev att Sveriges totala utsläpp av växthusgaser 2013 var 55 657 Gg CO2-ekvivalenter exklusive utrikes transporter. Det innebär en minskning med 3 procent jämfört med 2012 års utsläpp enligt submission 2014. Totalt 80 procent av utsläppen har beräknats baserat på uppdaterade data avseende 2013. Resultatet är preliminärt och 2013 års utsläpp kommer att revideras till ordinarie submission 2015. Inga osäkerhetsskattningar har gjorts. Den preliminära skattningen av 2012 års utsläpp som rapporterades i april 2013 enligt samma metodik var drygt en procent högre på aggregerad nivå än den slutgiltiga rapporteringen i submission 2014. Detta kan ge en grov fingervisning om den förväntade avvikelsen från den slutgiltiga skattningen. Den preliminära skattningen av 2013 års utsläpp som redovisas här kommer dock inte att vara direkt jämförbar med submission 2015 på grund av bytet av riktlinjer.

3456789 251 - 300 of 6011
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf