Publications
Change search
Refine search result
2345678 201 - 250 of 357
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 201.
    Kahlert, Maria
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västernorrland. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Kiselalger i Västernorrland 2009/2010 Undersökning av kiselalger inom den regionala miljöövervakningen 102011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattningsvis så visar kiselalgsfloran i de undersökta vattendragen i Västernorrlands län att närsaltshalten i dessa vatten är lågt och den ekologiska statusklassen överlag är hög, inga förändringar i dessa avseenden fanns mellan 2009 och 2010. Angående surhet så visar kiselalgsmetoden att Viksbäcken har mycket surt vatten båda åren och är troligtvis antropogen försurat. Kiselalgsfloran i Kläppsjöbäcken och Kniptjärnsbäcken visar en tendens till surare vatten 2010 än 2009 vilket innebär att de under 2010 uppvisar en liten risk för försurning. Malmån uppvisar denna risk bara under 2009. Viksbäcken, som har undersökts tidigare, verkar ha blivit surare än 2006. De vanligaste kiselalgstaxa räknat till antal räknade skal var

    Achnanthidium minutissimum grupp II (medelbredd 2,2-2,8μm), Fragilaria gracilis Østrup och Eunotia exigua (Brebisson ex Kützing) Rabenhorst. F. gracilis hörde också, tillsammans med Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing och Gomphonema exilissimum (Grun.) Lange-Bertalot & Reichardt, till de mest frekventa kiselalgstaxa som förekom i nästan alla prover förutom en. Alla dessa taxa indikerar närsaltsfattiga vatten, E. exigua och T. flocculosa även sura förhållanden. Alla tillhör också de vanliga taxa för hela Sverige.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 202.
    Kahlert, Maria
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Blekinge län.
    Kiselalgsundersökning i Blekinge län 20102011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattningsvis så visar kiselalgsfloran i de undersökta vattendragen i Blekinge län att närsaltshalten i dessa vatten är något högre än i oligotrofa vattendrag, men den ekologiskastatusklassen ligger fortfarande mellan hög och god status förutom i Mörrumsån Johannesfors, där den ligger mellan god och måttlig status. Angående surhet så visar kiselalgsmetoden att alla lokaler har nära neutrala eller alkaliska förhållanden förutom Lyckebyån Kättilsmåla nedströms Lillåns tillflöde och Ronnebyån nedströms Kallinge som har något surare förhållanden mellan måttligt surt och nära neutralt. De vanligaste kiselalgstaxa räknat till antal räknade skal var

    Achnanthidium minutissimum grupp II (medelbredd 2,2-2,8μm), Achnanthidium minutissimum grupp III (medelbredd > 2,8μm),

    Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen och Karayevia oblongella M.

    Aboal. Om man istället definierar en vanlig kiselalgstaxon som en som förekommer i alla undersökta prover så var de tre andra taxa som kom först:

    Fragilaria gracilis Østrup,

    Psammothidium abundans

    Bukhtiyarova och Aulacoseira pseudodistans Lange-Bertalot

    'manuskriptnamen', men de förkom inte med så hög dominans som de förut nämnda. Några av de vanliga taxa indikerar närsaltsfattiga vatten, andra något högre närsaltshalter. Några av de vanliga taxa föredrar neutrala förhållanden, andra mera sura. Alla tillhör också vanliga taxa för hela Sverige.

     

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 203.
    Kahlert, Maria
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Utveckling av en miljögiftsindikator – kiselalger i rinnande vatten2012Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 204.
    Kahlert, Maria
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Jarlman, Amelie
    Påväxt i rinnande vatten - kiselalgsanalys inom den nationella miljöövervakningen 20062006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Båda kiselalgsindexen, IPS och ACID, fungerar väl och ger ett integrerat mått på vattenkemin under 12 månader innan provtagning. Enligt IPS-värdet hamnar de flesta vattendragen i denna undersökning i klass 1 (hög status). Undantag är Forsmarksån, Loån, Skärån, Passdalsån och Verkaån, som tillhör klass 2 (god status), samt Sagån, Kagghamraån och Ö. Anråsälven där indexresultatet motsvarar klass 3 (måttlig status). En granskning av tillgängliga data visar att nästan alla vattendrag ligger i samma påverkansklass som tidigare. Endast i Sagån verkar vattenkvaliteten ha försämrats. ACID återspeglar väl pH-medelvärdet 12 månader före provtagningen. När ACID faller lägre ut än uppmätt pH-medelvärde, såsom i Mälskarbäcken och Björnbackån, beror det på att ACID visar förekomsten av surstötar, vilka inte direkt syns i pH-årsmedelvärdet. Provtagningslokalen för vattenkemi i Rattån visade sig inte vara densamma som för kiselalgsprovtagningen, vilket kommer att åtgärdas. Alla vattendragslokaler bedömdes vara lämpliga för provtagning av kiselalger, bottenfauna och fisk.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 205.
    Kahlert, Maria
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Pansar, Joakim
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Kiselalger i vattendrag: Utvärdering av det gemensamma delprogrammet2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar den andra gemensamma utvärderingen av regional och nationell miljöövervakning inom det gemensamma delprogrammet ・Kiselalger i vattendrag.

    Den nationella provtagningen har fokus på vatten med hög status (Delprogram Trendvattendrag) och försurning (Delprogram IKEU). Därför fattas bland annat lokaler med måttlig status eller sämre och vattendrag med högt pH. Sammanlagt provtas drygt 90 vattendrag i dessa program, vilket innebär att inte alla vattendragstyper är väl representerade. De regionala programmen kompletterar med många fler vattendrag som har en ganska bra geografisk spridning i framförallt södra Sverige. Tyvärr fattas fjällregionen fortfarande helt i båda programmen. De regionala programmen kompletterar framförallt med lokaler med låg humushalt i regionerna 2-6, med hög alkalinitet i regionerna 4-6, med vatten som har god och måttlig ekologisk status samt med neutrala och alkaliska vatten (se figur 3 för regionindelning). För att kunna följa även starkt förorenade vattendrag bör även fler vatten med dålig eller otillfredsställande status ingå i det gemensamma delprogrammet

    Utvärderingen av de nationella programmen visar att Sveriges kiselalgsindex ACID och IPS uppvisar signifikanta trender i vattendrag med trender för surhet respektive totalfosfor. Det gäller även när dessa trender är svaga. Sambandet mellan index och påverkanstrender är lägre för de regionala programmen med sin glesare provtagning men fortfarande tydlig och signifikant för ACID. För IPS är variationen dock så stor i de regionala programmen att sambandet försvinner i bruset av variationen. Det har tidigare beräknats att variationskoefficienten för IPS i genomsnitt är 2,4 % och standardavvikelsen 0,37. Samtidigt har det visats att variationen är större i näringsrika (totalfosfor > 25 μg P/l) vattendrag ä i näingsfattiga. Det innebä att man i genomsnitt måte ha lägre tidsserier eller täare provtagning i måga av de regionala programmen med sina näingsrika vattendrag fö att upptäka en varaktig signifikant (signifikansnivåp=0,01) fösäring frå god till måtlig status med 80 % sannolikhet (Kahlert 2011). Eftersom de flesta regionala program istälet har glesare provtagning ä i det nationella programmet måte man räna med störe variationer och att föädringar kommer att upptäkas senare. Öerlag speglar de svenska kiselalgsindex korrekt att varken pH eller TP i de undersöta vattendragen uppvisar nåra störe föädringar öer de senaste tio åen.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 206.
    Karlsson, Erik
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Ericson, Ylva
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Faktablad - Resultat från övervakning av kustfisk 2016:1: Lagna (Egentliga Östersjön) 2002-20152016Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 207.
    Karlsson, Martin
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kustfiskövervakning i Bottniska viken, 2011 Långvindsfjärden 2002-20112012Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 208.
    Karltun, Erik
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Jacobson, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Lennartsson, Tommy
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Inlagring av koli betesmark2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sveriges klimatrapportering till FN anger en betydligt lägre ackumulering av kol i

    naturbetesmarker (i genomsnitt 61 kg C/ha och år för perioden 1990–2006; endast

    inlagring i mark) än vad som har rapporterats för gräsmarker i internationell litteratur (i

    storleksordningen mer än 1 000 kg C/ha och år; endast inlagring i mark). Eftersom

    kolinlagring är en viktig men svårbestämd variabel vid bedömningen av betesdriftens

    miljöpåverkan är det angeläget att verifiera de skattningar av markkolsförändringar som

    ligger till grund för klimatrapporteringen. Ur naturvårdssynpunkt finns det vidare

    särskilda skäl att utreda om det finns några samband mellan biodiversitet och

    kolinlagring.

    En så kallad massbalansmetod användes för att verifiera klimatrapporteringen.

    Kolinlagringen skattades genom att först räkna ut hur mycket kväve som binds in i

    marken och därefter multiplicera mängden kväve med markens C/N-kvot. Mängden

    ackumulerat kväve räknades ut med hjälp av uppgifter om kvävedeposition, upptag av

    kväve i biomassa och utlakning av kväve från naturbetesmark. Indata hämtades från

    riksinventeringen av skog (riksskogstaxeringen och markinventeringen) och andra

    miljöövervakningsdatabaser. För perioden 1990–2006 skattades markkolsinlagringen i

    naturbetesmarker till i genomsnitt 30 kg kol per hektar och år. Tio års ackumulering

    motsvarar i storleksordning en procent av den totala markkolspoolen. Den årliga

    inlagringen motsvarar mindre än fem procent av de årliga växthusgasutsläppen från den

    svenska djurhållningen. Den låga ackumuleringen av kol i svenska naturbetesmarker

    kan förklaras med att naturbetesmarkerna i huvudsak sköts extensivt utan att gödslas.

    Klimatkompensationen blir drygt tio procent om även biomassaökningen i träd och

    buskar tas med i beräkningarna.

    Data från riksskogstaxeringens vegetationsinventering användes för att klassa

    betesmarkerna utifrån hävdstatus och artmångfald. Det fanns inga statistiskt signifikanta

    skillnader i kolmängd mellan provytor med höga indikatorvärden för hävd jämfört med

    ytor med lägre hävdklassificering. Det fanns inte heller några statistiskt signifikanta

    skillnader i mängden markkol mellan ytor med få arter och ytor med många arter.

    En kategori betesmarker som faller utanför denna studie är åkermark som relativt sent

    övergått till permanent bete. Det är troligt att dessa marker är mer effektiva på att lagra

    in kol på grund av bättre näringsstatus och högre produktion.

  • 209.
    Karltun, Erik
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Jacobson, Anders
    Lennartsson, Tommy
    Executive, Forskningsinstitut, Centrum för biologisk mångfald, CBM.
    Inlagring av koli betesmark2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sveriges klimatrapportering till FN anger en betydligt lägre ackumulering av kol i

    naturbetesmarker (i genomsnitt 61 kg C/ha och år för perioden 1990–2006; endast

    inlagring i mark) än vad som har rapporterats för gräsmarker i internationell litteratur (i

    storleksordningen mer än 1 000 kg C/ha och år; endast inlagring i mark). Eftersom

    kolinlagring är en viktig men svårbestämd variabel vid bedömningen av betesdriftens

    miljöpåverkan är det angeläget att verifiera de skattningar av markkolsförändringar som

    ligger till grund för klimatrapporteringen. Ur naturvårdssynpunkt finns det vidare

    särskilda skäl att utreda om det finns några samband mellan biodiversitet och

    kolinlagring.

    En så kallad massbalansmetod användes för att verifiera klimatrapporteringen.

    Kolinlagringen skattades genom att först räkna ut hur mycket kväve som binds in i

    marken och därefter multiplicera mängden kväve med markens C/N-kvot. Mängden

    ackumulerat kväve räknades ut med hjälp av uppgifter om kvävedeposition, upptag av

    kväve i biomassa och utlakning av kväve från naturbetesmark. Indata hämtades från

    riksinventeringen av skog (riksskogstaxeringen och markinventeringen) och andra

    miljöövervakningsdatabaser. För perioden 1990–2006 skattades markkolsinlagringen i

    naturbetesmarker till i genomsnitt 30 kg kol per hektar och år. Tio års ackumulering

    motsvarar i storleksordning en procent av den totala markkolspoolen. Den årliga

    inlagringen motsvarar mindre än fem procent av de årliga växthusgasutsläppen från den

    svenska djurhållningen. Den låga ackumuleringen av kol i svenska naturbetesmarker

    kan förklaras med att naturbetesmarkerna i huvudsak sköts extensivt utan att gödslas.

    Klimatkompensationen blir drygt tio procent om även biomassaökningen i träd och

    buskar tas med i beräkningarna.

    Data från riksskogstaxeringens vegetationsinventering användes för att klassa

    betesmarkerna utifrån hävdstatus och artmångfald. Det fanns inga statistiskt signifikanta

    skillnader i kolmängd mellan provytor med höga indikatorvärden för hävd jämfört med

    ytor med lägre hävdklassificering. Det fanns inte heller några statistiskt signifikanta

    skillnader i mängden markkol mellan ytor med få arter och ytor med många arter.

    En kategori betesmarker som faller utanför denna studie är åkermark som relativt sent

    övergått till permanent bete. Det är troligt att dessa marker är mer effektiva på att lagra

    in kol på grund av bättre näringsstatus och högre produktion.

  • 210.
    Kempe, Göran
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Dahlgren, Jonas
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Uppföljning av miljötillståndet i skogslandskapet baserat på Riksskogstaxeringen.2016Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 211.
    Kempe, Göran
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Norbotten. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Nilsson, Tina
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Norbotten.
    Uppföljning av miljötillståndet i skogbaserat på Riksskogstaxeringen2011Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 212.
    Kempe, Göran
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Wulff, Sören
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Skogsdata 2007: Aktuella uppgifter om de svenska skogarna från Riksskogstaxeringen2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Resultat från Riksskogstaxeringen sammanställs årligen i Skogsdata, som har utgetts sedan 1981. Från och med år 2000 förändrades såväl format som innehåll. Förutom de tabeller som tidigare varit det huvudsakliga innehållet, belyses ett särskilt tema mera ingående. Årets tema behandlar skador på skog. Omfattande skador efter stormarna Gudrun och Per, älgskador på tallungskogen och betydande svamp- och insektsangrepp på skogen under senare år gör detta ämne särskilt aktuellt. I temat presenteras resultat från Riksskogstaxeringens nya skadeinventering, älgbetningsinventeringen ÄBIN samt övervakningen av kronutglesningsskador. Den nya ägarklassificering som har införts i officiell statistik, delvis som en anpassning till internationella definitioner, tillämpas fullt ut i årets Skogsdata. Jämfört med Skogsdata 2006 finns dock ingen skillnad i sak, det är bara benämningarna på ägargrupperna som ändrats. Skogsdata utgör en del av landets officiella statistik. Det ska dock observeras att vissa uppgifter av olika anledningar inte klassificeras som officiell statistik, vilket framgår av att logotypen för denna saknas. Detta gäller för temaavsnittet samt tabellerna med uppgifter om årlig avverkning. Skogsdata 2007 baseras i huvudsak på 2002-2006 års inventeringar. Liksom tidigare finns möjlighet att erhålla samtliga tabeller i Skogsdata 2007 på diskett i Microsoft Excel-format. Priset är detsamma som för den tryckta versionen. För beställning hänvisas till hemsidan. Tabellerna, samt ytterligare resultat och beskrivning av Riksskogstaxeringen, finns även på Internet. På hemsidan finns också en interaktiv resultatsökning där besökaren själv kan välja bland och kombinera ett urval av Riksskogstaxeringens variabler. Resultaten erhålls i överskådliga tabeller som enkelt kan laddas ner i Excelformat. Riksskogstaxeringen samlar in en mängd uppgifter om landets skogar och marker utöver de uppgifter som redovisas i Skogsdata. Dessutom finns i det närmaste oändliga möjligheter att kombinera variabler, geografiska områden, med mera. Vid behov av uppgifter som inte finns redovisade i Skogsdata kan man vända sig direkt till oss. Vi kan då ge anvisningar om var dessa uppgifter finns, eller på uppdragsbasis göra specialbearbetningar av vårt material.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 213.
    Kikuchi, Johannes
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Wiberg, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Stendahl, Johan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Ahrens, Lutz
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Analysis of per- and polyfluoroalkyl substances (PFASs) in soil from Swedish background sites2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Per- and polyfluoroalkyl substances (PFASs) are persistent organic pollutants with bio-accumulative and toxic potential. This study investigated the levels, composition profiles and geographical distribution of 28 PFASs in 31 soil samples from Swedish background areas. In total, 15 of the 28 analysed PFASs were detected, with an average concentration of 2.4 ng g-1 dw (median of 1.9 ng g-1 dw, n = 31). The dominant PFASs in the soil samples were perfluorooctane sulfonic acid (PFOS) (20 % of the Σ28PFASs), perfluorooctane sulfonamidoacetic acid (FOSAA, 15 %), 6:2 fluorotelomer sulfonic acid (6:2 FTSA, 14 %) and perfluorobutane sulfonic acid (PFBS, 13 %). Perfluorooctane sulfonic acid (PFOS) had also the highest detection frequency of the studied PFASs (77 %) in the soil samples with a median concentration of 0.30 ng g-1 dw. However, the guideline value for PFOS in soil for sensitive land use from the Swedish Geotechnical Institute (SGI) (3 ng g-1 dw) was not exceeded in any sample. However, assuming the same toxicity for all PFASs, the Σ28PFAS concentrations exceeded the guideline value (3 ng g-1 dw) in 9 out of 31 samples (29 %). PFOS and perfluoroundecanoic acid (PFUnDA) concentrations showed higher concentrations towards the south (significant negative correlation with latitude; p < 0.05), while FOSAA showed an opposite trend (p < 0.05). Furthermore, PFBS showed higher concentrations towards the west (significant negative correlation with longitude; p < 0.05). The proportion of PFOS (%) decreased significantly with latitude (i.e. towards the south), while the proportion of FOSAA (%) increased with latitude (p < 0.05). Furthermore, the concentrations of FOSAA, PFBS and perfluorotridecanoic acid (PFTriDA) showed a significant positive correlation with total organic carbon (TOC) (p < 0.05). The concentrations of FOSAA correlated significantly positive with both PFTriDA and PFBS (p < 0.05). Overall, PFASs were ubiquitously detected in Swedish background soil samples and showed distinguish geographical distribution. However, more data are needed regarding the pathways and sources of PFASs in soil and identifying potential hot spots.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 214.
    Kindbom, Karin
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Skårman, Tina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jernström, Mats
    SCB.
    Lidén, Maria
    SCB.
    Szudy, Mikael
    SCB.
    Wikström, Helene
    SCB.
    Karltun, Erik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Petersson, Hans
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Consequences for the Swedish Greenhouse Gas Inventory from using the 2006 IPCC Guidelines2010Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 215.
    Kindbom, Karin
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Skårman, Tina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jernström, Mats
    SCB.
    Lidén, Maria
    SCB.
    Szudy, Mikael
    SCB.
    Wikström, Helene
    SCB.
    Karltun, Erik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Petersson, Hans
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Consequences for the Swedish Greenhouse Gas Inventory from using the 2006 IPCC Guidelines2010Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 216.
    Kindbom, Karin
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Skårman, Tina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jernström, Mats
    Lidén, Maria
    Szudy, Mikael
    Wikström, Helene
    Karltun, Erik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Petersson, Hans
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Consequences for the SwedishGreenhouse Gas Inventory fromusing the 2006 IPCC Guidelines2009Report (Other academic)
  • 217.
    Kindbom, Karin
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jernström, Mats
    SCB.
    Lidén, Maria
    SCB.
    Karltun, Erik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Review and restructuring of the Swedish NIR and IIR: Suggestions for improvements2008Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 218.
    Kindström, Merit
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Björklind Möllegård, Johan
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Tullback Rosenström, Klara
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Övervakning av strandexploatering längs med sötvattensstränder, metodutveckling 20102011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Intresset för att nyttja våra stränder är stort. Samtidigt har de stor betydelse för växt- och djurliv. Syftet med detta arbete är att ta fram en flygbildsbaserad metodik för övervakning av sötvattenstränder på regional nivå, avseende förändringar i exploatering och markanvändning över tid.

    Metodiken bygger till största delen på NILS metodik för den detaljerade flygbildsinventering i 1x1-km-rutan. Vår förhoppning är att studien ska bidra med uppföljningsbara data till miljömålen (genom t.ex. en RUSindikator) och indirekt till uppföljning av strandskyddsbestämmelserna.

    En viktig frågeställning har varit om NILS går att använda till att följa exploateringen vid sötvattensstränder. Våra tester visar att NILS stickprov till viss del svarar upp mot identifierade behov av regional strandövervakning.

    De 30 olika strandmiljöer som vi inledningsvis urskiljde för uppföljning av sötvattenstränder har slagits ihop till nio stycken som är tillräcklig vanliga för att kunna användas för att analyser.

    Våra tester visar att NILS stickprov troligtvis medger följande analyser:

    Strandexploatering utmed sjöstränderna inom ett län.

    Strandexploatering utmed vattendragstränderna inom ett län.

    Strandexploatering utmed de tätortsnära stränderna inom ett

    vattendistrikt.

    Strandexploatering utmed sötvattenstränder i olika typer av naturmiljöer. Vilka typer av stränder blir mest exploaterade och i vilken takt sker detta? Detta går bara att svara på för landsbygdsområden inom ett vattendistrikt.

    Under 2011 kommer vi i huvudsak att utforma ett storskaligt test av bildstolkningsmetodiken, baserat på den statistiska utvärdering som gjorts. Testet är beräknat till år 2012 och ska också leda till inledande arealskattningar av markslagsklasser och exploateringstyper, samt förändringsanalyser för några av dessa. Testet ska också ge underlagsdata till en statistisk utvärdering av punkt- och linjeobjekt.

    Dessutom ska möjligheterna till samarbete med projekten Tätorts-NILS och NILS förenklade flygbildsinventering i 5x5-km-rutan utredas. Givet att fler län visar intresse för uppföljning av sötvattenstränder, så kan övervakningsprogrammet starta år 2014.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 219.
    Kindström, Merit
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Glimskär, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Rygne, Helena
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Örebro län.
    Uppföljning av vegetation och direkta ingrepp i myrar: - utvärdering av regional miljöövervakning 2009-2013 samt förslag till indikatorer2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    SLU har på uppdrag från Länsstyrelsen i Örebro län utvärderat den regionala miljöövervakningen av myrar i Mälardalen från 2009 till 2013. Utvärderingen har, tillsammans med ett storskaligt metodtest av flygbildstolkning av direkta ingrepp i myrar, lett fram till tre förslag på miljömålsindikatorer: (i) Längd linjära ingrepp, (ii) Area påverkad myr (iii) Storlek hos förändring orsakad av ingrepp.

    I projektet har vi även gjort jämförelser med andra inventeringar i myr som visar att den regionala miljöövervakningen på ett bra sätt kan komplettera den nationella satellitbaserade heltäckande övervakningen med mer detaljerade stickprovsbaserade data. De indikatorer som vi föreslår skulle också komplettera de sedan tidigare föreslagna indikatorerna för ”Area öppen myr”, som baseras på RIS-data, och ”Förändrad myr”, som baseras på den satellitbaserade övervakningens data.

    Med stöd av resultaten från detta projekt, kommer den regionala miljöövervakningen av våtmarker från och med 2015 även innefatta en noggrann flygbildsinventering. För de län i Syd- och Mellansverige som deltar i det regionala programmet, kommer det finnas stora möjligheter att använda de indikatorer som vi föreslår i projektet. För norrlandslänen med stor areal myr, finns möjligheter att använda samma indikatorer baserat på nationella data från RIS och NILS. Resultaten från metodtestet visar bland annat på en drygt 50%-ig ökning av linjära ingrepp mellan 1980-tal och 2010-tal i de karterade myrarna. Det understryker vikten av denna typ av uppföljning som underlag för styrmedel för att direkta ingrepp och diffus påverkan i våtmarkerna ska ske i minsta möjliga utsträckning.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 220.
    Kindström, Merit
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Lundin, Assar
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Nilsson, Björn
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Glimskär, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Inventering och utveckling för hällmarksnaturtyper, alvar och svämängar 20162016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Biogeografisk uppföljning ska följa upp areal och utbredning av naturtyper inom art- och habitatdirektivet samt dess viktiga strukturer, funktioner och typiska arter. I rapporten beskrivs resultat från arbete med biogeografisk uppföljning av några naturtyper med sparsam eller aggregerad fördelning i landskapet. Rapporten presenterar resultat för naturtypen 8230 Hällmarkstorräng samt metodiktester och förslag till uppföljning för naturtyperna 6280 Alvar, 6110 Basiska berghällar, 8240 Karsthällmarker och 6450 Svämängar. En mindre förstudie om möjligheten att utveckla metodik för sandmarker (6120, 2320, 2330) och slåtterängar (6510, 6520, 6530) har också genomförts och redovisas i rapporten.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 221.
    Kreuger, Jenny
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Sådan blev pesticidinnehållet i overfladevand reduceret i Skåne2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    A monitoring project was initiated in 1990 aimed at investigating pesticide sources, pathwaysand occurrence in stream water within an agricultural catchment. The work was carried out inclose co-operation with the farmers operating in the selected area. Since 1995, farmers in thecatchment have received extensive information regarding best management practises forpesticides adapted to local conditions on the farm. The program has continued during theentire 1990's. The results demonstrate a considerable reduction in overall pesticide findings inthe stream, with concentrations down by more than 90%. The most notable decrease inconcentration levels and transported amounts occurred in 1995, coinciding with the onset ofthe site specific information efforts. The decreasing levels of pesticides in stream water fromthe catchment area can primarily be attributed to an increased awareness amongst the farmerson better routines for the correct handling of spraying equipment and application procedures,including the practice of total weed killing on farmyards.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 222.
    Kreuger, Jenny
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Vinterprovtagning av bekämpningsmedel i Vemmenhögsån 2001/2002: Redovisning av specialprojekt inom miljöövervakningen2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Förekomst av bekämpningsmedel i Vemmenhögsån har tidigare undersökts genomvattenprovtagning under den tid då den huvudsakliga användningen avbekämpningsmedel i området äger rum, dvs. maj-november. Vintern är emellertid enperiod med normalt högre nederbörd och låg avdunstning vilket ökar risken för förlusterav främst de höstapplicerade bekämpningsmedlen. Likaså visar undersökningar avväxtnäringstransporter att de stora förlusterna sker under vinterhalvåret. Det var därförangeläget att även undersöka eventuell förekomst av bekämpningsmedelsrester ivattendraget under vintern för att bättre kunna bedöma nuvarande programs relevans.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 223.
    Kreuger, Jenny
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Övervakning av bekämpningsmedel i vatten från ett avrinningsområde i Skåne: Årsredovisning för Vemmenhögsprojektet 20012002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Förekomst av bekämpningsmedel i vatten från Vemmenhögsåns avrinningsområde i södraSkåne har studerats sedan 1990. Området ingår i miljöövervakningsprogrammet ”Typområdenpå jordbruksmark”. I föreliggande rapport presenteras resultaten av 2001 års undersökningvilka representerar det tolfte året i en provtagningsserie från samma område och med sammametodik. Totalt har 26 stycken vattenprover från bäcken insamlats under perioden majnovember2001 och analyserats med avseende på ett 80-tal olika substanser. Under år 2001inkluderades för första gången glyfosat och dess nedbrytningsprodukt AMPA i analyserna avytvatten från området. Likaså har för första gången insamlats grundvattenprover från tvålokaler i området för analys av bekämpningsmedelsrester.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 224.
    Kreuger, Jenny
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Adielsson, Stina
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Atmospheric deposition of endosulfan in Sweden 2002 20052007Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 225.
    Kreuger, Jenny
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Adielsson, Stina
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kylin, Henrik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Monitoring of pesticides in atmospheric deposition in Sweden 2002-2005: Report to Swedish Environmental Protection Agency Contract No. 211 05432006Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Currently used pesticides were regularly detected at ng/l-levels in rainwater in Sweden,

    with maximum concentrations up to 0.8

    μg/l for single compounds.

    A total of 47 substances were detected, 26 of these being herbicides, 8 fungicides, 8

    insecticides and 5 metabolites.

    A significant contribution to atmospheric deposition in southern Sweden from pesticides

    that are no longer registered for use within Sweden. Up to 18 different compounds

    originating from outside of Sweden were detected, with eight of these occurring during all

    four years.

    Total seasonal deposition from currently used pesticides in southern Sweden ranged

    between 300-1 000 mg/ha. Deposited amounts correspond to ca 0.01-0.0004% of applied

    dose on Swedish fields.

    Concentrations in rainfall exceeded occasionally the preliminary Swedish target values to

    protect surface water quality for five of the pesticides.

    There is a correlation between origin of air-masses and composition of detected

    pesticides.

    The concentrations of lindane, now banned within the EU, are decreasing as compared to

    the beginning of the 1990s.

    Recommendations for future work:

    * Additional monitoring sites

    A single monitoring site presents uncertainties in the actual deposition loads and of how

    representative they are for larger regions, including a south-north gradient.

    * A longer sampling season

    The current monitoring program is limited to a four-month period. However, the application

    season starts earlier and ends later in Continental Europe than in Sweden, including many

    volatile fungicides and insecticides being applied during the summer months, e.g. in fruit

    orchards and wines, when no collection of deposition is done in the current programme. It

    would also be beneficial for the interpretations if more samples could be taken and with a

    higher frequency.

    * Inclusion of additional pesticides

    To select additional pesticides based on their intrinsic properties (mainly vapour pressure,

    half-life in air and persistence) and used amounts in Europe (the review also suggesting

    pesticides that could be excluded from the analytical list). There are some 400 different

    pesticides applied throughout Europe. The least investigated environmental fate processes

    today is atmospheric transport. Little is known of atmospheric half-lives and degradation

    processes in the air.

    * Air sampling

    A programme that also included air (gas and particle phase) sampling and dry deposition

    would give information on transport mechanisms.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 226.
    Kreuger, Jenny
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Graaf, Sarah
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Patring, Johan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Adielsson, Stina
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Bekämpningsmedel i vattendrag från områden med odling av trädgårdsgrödor under 20082009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den nuvarande miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) är främst inriktad mot att undersöka eventuellt läckage av växtskyddsmedel som används inom jordbruket. Däremot saknar vi kunskap om hur dessa medel uppträder i miljön vid användning inom trädgårdsodlingen. I vissa delar av södra Sverige finns betydande områden med frilandsodling av bär, frukt och grönsaker, samt växthusanläggningar. Växthus har i vissa sammanhang betraktats som ’slutna miljöer’. Detta har gjort att man inte alltid haft samma höga krav när man bedömt risken för skadliga effekter i omgivande vatten av växtskyddsmedel som används i just växthus jämfört med användning på våra åkrar.

    Syftet med undersökningen var att utveckla kunskapen om eventuellt läckage av växtskyddsmedel som används inom frilandsodling av trädgårdsgrödor och i växthus till vatten. Undersökningen, som genomfördes under 2008, är den hitintills mest omfattande när det gäller antalet undersökta växtskyddsmedel i svenska vattendrag. Analyserna omfattade 126 enskilda substanser, varav 39 inte undersökts tidigare inom den nationella miljöövervakningen.

    I undersökningen ingick provtagning i vattendrag från sex områden med betydande odling av trädgårdsgrödor. Frilandsodling av bär förekom i avrinningsområdet i SÖ Småland, grönsaker i NÖ Skåne och frukt i SÖ Skåne. Växthusodling förekom i avrinningsområdet i V Skåne och NV Skåne. I dessa områden togs ett tiotal prover per område under perioden maj-oktober 2008. Därutöver analyserades ett tjugotal vattenprover från ett av de områden som ingår i den ordinarie miljöövervakningen (område N 34 i Halland). Ett fåtal prover togs också på överskottsvatten från växthus.

    Totalt påträffades 78 av de 126 substanser som ingick i undersökningen, med en spridning på mellan 24 och 44 substanser i vatten från de enskilda områdena. Flest substanser och högre halter påträffades i området med intensiv grönsaksodling i NÖ Skåne, från området i Halland och från de två områdena med växthusodling. Lägre halter och färre substanser återfanns i vatten från området i SÖ Småland med odling av jordgubbar och från området i SÖ Skåne med äppelodlingar.

    Riktvärdet överskreds i flertalet prov som samlades in från området i NÖ Skåne och i samtliga prov från de två växthusområdena (V Skåne och NV Skåne), med högst överskridanden i de två sistnämnda områdena. Insektsmedlet imidakloprid var den substans som oftast återfanns över riktvärdet i denna undersökning. Vissa av de substanser som påträffades i förhöjda halter i vatten från områden med växthusodling återfanns också i de prover som togs på överskottsvatten från växthus. Även substanser med en betydande användning i prydnadsväxtodling i växthus påträffades i vattendraget i V Skåne. Resultaten visar att det finns läckage av växtskyddsmedel från svenska växthus. Arbete med att identifiera möjliga riskmoment i samband med växtskyddsarbete i växthus, i syfte att minska förlusterna av växtskyddsmedel till omgivande vatten, bör därför vidareutvecklas.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 227.
    Kreuger, Jenny
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Holmberg, Helena
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kylin, Henrik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Ulén, Barbro
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Bekämpningsmedel i vatten från typområden åar och i nederbörd under 20022003Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 228.
    Kreuger, Jenny
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Jonsson, Ove
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Löfkvist, Klara
    HIR Skåne.
    Hansson, Torbjörn
    Grön Kompetens AB, Alnarp.
    Boström, Gustaf
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Gutfreund, Carola
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Lindström, Bodil
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Gönczi, Mikaela
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Screening av växtskyddsmedel i vattendrag som avvattnar växthusområden i södra Sverige 2017-20182019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten presenterar resultat från en screeningundersökning av växtskyddsmedel i vattendrag som avvattnar växthusanläggningar. Syftet har varit att undersöka i vilken utsträckning det sker läckage från växthus efter att olika åtgärder har vidtagits av odlare och myndigheter (bl.a. ny lagstiftning och förbättrad utbildning) under senare år.

    Undersökningen genomfördes i sju olika vattendrag och med provtagning uppströms-nedströms växthusområdet från några av dessa vattendrag, vilket innebar provtagning från elva enskilda provpunkter. Avrinningsområdets storlek vid provpunkten nedströms växthusområdet varierade kraftigt, från 1 till 212 km2. Provtagningen skedde under ett helt år, från sommaren 2017 till sommaren 2018, eftersom användning av växtskyddsmedel i växthusodlingar kan ske under en stor del av året.

    Områdena har valts ut så att de representerar både grönsaksodling och prydnadsväxtodling. De växthus som ingått i undersökningen är i de allra flesta fall representativa för hur ett svenskt växthusföretag ser ut. Anläggningarna är dock större än ett genomsnittligt växthusföretag. Samtliga anläggningar består av flera växthusbyggnader, som uppförts successivt. I samtliga fall finns även jordbruksmark i nära anslutning till provplatserna. Provtagningsupplägget ska ses som en generell undersökning av läckage från växthus och inte som en recipientkontroll av enskilda verksamheter.

    Insamlingen av prover genomfördes med två olika tekniker, momentanprovtagning (i alla lokaler) och tidsintegrerad TIMFIE-provtagning (i fyra lokaler). Prover togs var 14:e dag under hela perioden. Momentanproverna analyserades med avseende på 148 substanser från lokaler nedströms prydnadsväxtodlingar och 124 substanser från övriga lokaler. TIMFIE-proverna analyserades för 106 substanser.

    Totalt påträffades 105 olika substanser vid minst ett tillfälle i vattenprover under hela provtagningssäsongen 2017/2018, varav 92 i momentanprover och 80 i TIMFIE-prover. Högsta halten av en enskild substans i momentanprover var 107 μg/l av propamokarb, i motsvarande prov med tidsintegrerad TIMFIE-provtagning uppmättes 298 μg/l av samma substans.

    Summahalterna varierar mellan områdena, med genomgående högst halter i vattenprover från provpunkten GB7, den provpunkt som har det minsta avrinningsområdet och samtidigt flest växthus inom området. Även provpunkterna SP8, VB9 och SN10 har ett flertal förhöjda summahalter. Samma områden har också flest riktvärdesöverskridanden. Totalt har 25 olika substanser tangerat eller överskridit sitt respektive riktvärde i minst ett prov från momentanprovtagningen och 17 olika substanser i TIMFIE-provtagningen. Flest överskridanden överlag i momentanprover noteras för ogräsmedlet diflufenikan (20,9 %), följt av insektsmedlet imidakloprid (19,4 %) och nedbrytningsprodukten endosulfansulfat (17,5 %). Imidakloprid är den substans som har det största överskridandet av sitt riktvärde.

    Vid jämförelsen mellan tidpunkten när en substans detekterades i vattendraget och tidpunkten för användning av samma substans i växthusen i respektive område samt vid jämförelsen mellan uppströms/nedströms-punkter kan vissa substanser pekas ut att ha en koppling till växthusanvändningen, dessa är: acetamiprid, azoxystrobin, boskalid, cyprodinil, fludioxonil, hexytiazox, imazalil, imidakloprid, karbendazim (från tiofanatmetyl), pirimikarb, propamokarb, propikonazol, pymetrozin samt pyraklostrobin.

    Flest substanser där uppmätta halter kan kopplas till användning i växthus har identifierats i provpunkterna SN10 och SB11.

    En jämförelse mellan resultaten från denna studie samt resultaten från det nationella miljöövervakningsprogrammet för växtskyddsmedel (NMÖ) har gjorts. Summahalterna skiljer sig inte nämnvärt men det finns vissa intressanta skillnader. Vissa substanser hittas inte alls i NMÖ (åren som ingår i denna jämförelse, 2015-2017), t.ex. endosulfansulfat, acetamiprid, hexytiazox och imazalil men har fyndfrekvenser inom denna studie på respektive 35,8 %, 17,3 %, 7,9 % och 5,0 %. Ytterligare några substanser med tillåten växthusanvändning hittas i högre halter i denna undersökning än i NMÖ: acetamiprid, fludioxonil, imazalil, imidakloprid, pirimikarb, propamokarb och pymetrozin. Man kan också se att det omvända gäller för vissa typiska jordbrukssubstanser som bentazon, diflufenikan och metamitron. När det gäller riktvärdesöverskridanden så är imidakloprid en av de substasner som oftast överskrider sitt riktvärde, i denna studie med 19,4 %, jämfört med bara 1,1 % i NMÖ.

    Utifrån resultaten från momentanproverna i denna studie har årsmedelhalter för varje substans beräknats för en jämförelse enligt de metoder som tillämpas för statusklassificering inom vattenförvaltningen. De substanser som utifrån denna klassificering har överskridit gränsvärde eller bedömningsgrund vid någon provpunkt är diflufenikan, imidakloprid och pirimikarb. Det är dock viktigt att påpeka att alla dessa provpunkter inte är representativa för vattenförekomster inom vattenförvaltningen.

    Vissa substanser som troligen härrör från växthusanvändningen detekteras frekvent i förhöjda halter. Andra substanser som har använts inom de aktuella växthusen detekteras inte alls eller sällan. Skillnaderna beror troligen till stor del på använd mängd av preparatet, appliceringsteknik och substansernas kemiska egenskaper.

    Resultaten tyder på att läckagerisken varierar mellan de undersökta växthusen. Läckage av kemiska växtskyddsmedel från växthus är en fråga som flera länder har uppmärksammat och de riskområden som ofta identifieras handlar bl.a. om att recirkuleringssystemen inte är heltäckande och täta samt att påfyllnad och förvaring av växtskyddsmedel inte sker på ett säkert sätt. Utvattning av preparat har en förhöjd risk, detta bekräftas också av resultaten från denna undersökning vilka visar att de högsta uppmätta halterna avser verksamma substanser som applicerats genom utvattning. Utifrån resultaten i denna undersökning verkar även kompost som förvaras utomhus kunna ge upphov till läckage.

    Det finns tekniska lösningar för att minska riskerna. Mycket handlar dock om bättre rutiner för hanteringen. Slutligen är det som alltid viktigt att odlarna följer principen för integrerat växtskydd genom att minimera användningen av kemiska växtskyddsmedel och utnyttja de biologiska och icke-kemiska metoder som finns tillgängliga.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 229.
    Kreuger, Jenny
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Sundin, Peter
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Ulén, Barbro
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Undersökning av bekämpningsmedel i sediment i jordbruksbäckar år 20012002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För bekämpning av ogräs, svampar och insekter inom jordbruk och trädgårdsodling finns i Sverigeidag ca 220 olika preparat med ett 100-tal olika kemiska aktiva substanser. Under senare delen avodlingssäsongen 2001 mättes flera av dessa substanser i sedimentprover från nio bäckar i jordbruksområden.Mätningarna omfattade totalt 51 substanser, varav 32 var registrerade för försäljningår 2001. Dessa substanser motsvarade 54% av mängden som såldes år 2000. De övriga 19substanserna har tidigare varit registrerade eller var nedbrytningsprodukter eller biprodukter.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 230.
    Kreuger, Jenny
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Sundin, Peter
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Ulén, Barbro
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Undersökning av bekämpningsmedel i vatten från jordbruk och samhällen år 20012002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För bekämpning av ogräs, svampar och insekter inom jordbruk och trädgårdsodling finns i Sverigeidag ca 220 olika preparat med ett 100-tal olika kemiska aktiva substanser. Under odlingssäsongen2001 mättes flera av dessa substanser i vattenprover från nio jordbruksbäckar, två störreskånska åar och intilliggande samhällen samt en golfbana. Mätningarna omfattade totalt 69substanser, varav 49 var registrerade för försäljning. Dessa substanser motsvarade 90% avmängden som såldes år 2000. De övriga 20 substanserna har tidigare varit registrerade eller varnedbrytningsprodukter till vanliga ogräsmedel.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 231.
    Kreuger, Jenny
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Sundin, Peter
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Ulén, Barbro
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Undersökning av bekämpningsmedel i vatten från jordbruk och samhällen år 2001: Sammanfattning av Rapport 2002:4, Inst. miljöanalys och Ekohydrologi nr 63, Avd. vattenvårdslära2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För bekämpning av ogräs, svampar och insekter inom jordbruk och trädgårdsodling i Sverigefinns idag ca 220 olika preparat med ett 100-tal olika kemiska aktiva substanser. Underodlingssäsongen 2001 mättes flera av dessa substanser i vattenprover från nio jordbruksbäckar,två större skånska åar och intilliggande samhällen samt en golfbana. Mätningarnaomfattade totalt 69 substanser, varav 49 var registrerade för försäljning. Dessa substansermotsvarade 90% av mängden som såldes år 2000. De övriga 20 substanserna har tidigare varitregistrerade eller var nedbrytningsprodukter till vanliga ogräsmedel.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 232.
    Kumm, Karl-Ivar
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences. Jordbruksverket.
    Den svenska kött- och mjölkproduktionens inverkan på biologisk mångfald och klimat: – skillnader mellan betesbaserade och kraftfoderbaserade system2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapportens syfte är att beräkna hur svensk kött- och mjölkproduktion påverkar dels den

    biologiska mångfalden genom hävd av naturbetesmarker och öppethållande av

    skogsbygdsåkrar med vall- och spannmålsodling, dels klimatet genom utsläpp av

    växthusgaser och kolinlagring i mark och vegetation. Även produktionens företags- och

    samhällsekonomiska kostnader beräknas. Särskild fokus riktas mot skillnader mellan

    betesbaserade och kraftfoderdominerade produktionssystem.

    Beräkningarna bygger huvudsakligen på data för nuvarande normala svenska

    produktionsteknik inom foderodling och djurskötsel enligt SLU:s områdeskalkyler.

    Dessutom undersöks några andra produktionsformer som möjligen kan förbättra den

    betesbaserade köttproduktionens miljömässiga och ekonomiska hållbarhet. Detta gäller

    bl.a. extensiv vallodling, betesmarker med inslag av träd samt ranchdrift.

    Resultaten visar att förflyttning av betesdjur från åkerbete till naturbetesmarker samt

    träd i betesmarkerna kan göra det möjligt att nå målet 450 000 ha hävdade betesmarker

    även om antalet nötkreatur minskar 10 % och stutuppfödningen fortsätter att minska.

    Utsläppen av växthusgaser per kg kött är större från betesbaserad köttproduktion än från

    kraftfoderbaserad kyckling- och grisköttsproduktion. Utsläppen kan dock i större eller

    mindre utsträckning kompenseras av inlagring av kol i vallar och betesmarksträd samt

    genom att ved från avverkade betesmarksträd ersätter fossila bränslen. Denna

    kompensation gör att betesdjurens nettoutsläpp kan minska ner mot och även under den

    kraftfoderbaserade köttproduktionens låga utsläppsnivå. En väl utformad

    lövträdsproduktion på t.ex. gamla kulturbetesmarker med måttliga biologiska värden

    kan på så sätt vara en klimatåtgärd samtidigt som träden bidrar till att öka den

    biologiska mångfalden.

    Skillnaderna i klimatpåverkan per kg mjölk mellan mjölk producerad med normal

    respektive hög grovfoderandel är små.

    Betesbaserad köttproduktion har väsentligt högre företagsekonomiska kostnader per kg

    kött än kraftfoderbaserad produktion. För att betesbaserad köttproduktion skall vara

    lönsam fordras befintliga byggnader och brukare med låga krav på arbets- och

    kapitalersättning, storskalig ranchdrift eller mycket höga miljöersättningar. Högre

    miljöersättningar skulle förbättra den ekonomiska hållbarheten och en äldre

    betalningsvillighetsstudie antyder att miljöersättningarna till betesmark och åkerbete

    borde vara högre än vad de är idag.

    Den dominerande delen av den betesbaserade köttproduktionens samhällsekonomiska

    kostnad är den företagsekonomiska produktionskostnaden. Den samhällsekonomiska

    kostnaden för utsläppen av växthusgaser, värderad efter den marginella miljökostnaden

    för koldioxidutsläpp och kostnaden för att rena rökgaser från koldioxid, är väsentligt

    lägre.

  • 233.
    Kyllmar, Katarina
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Nitrogen Leaching in Small Agricultural Catchments: Modelling and monitoring for assessing state, trends and effects of counter-measures2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    problem.Small agricultural monitoring catchments in Sweden were used for the application andtesting of model-based methods for quantification of N leaching from arable fields, and foranalysis of measured data. The physically-based modelling system SOILNDB was used intwo different approaches for quantification of N leaching; by direct simulations usingmonitored field data and by producing field N leaching coefficients (field-NLCs) on thebasis of agricultural statistics, etc. The field-NLCs were then used to calculate N lossesfrom the fields.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 234.
    Kyllmar, Katarina
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden: Resultat av vattenanalyser2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark undersöks ett antal små, jordbruksdominerade avrinningsområden för sambandet mellan odling och vattenkvalitet (främst kväve och fosfor) i ytvatten och grundvatten. Vattenföringsmätningar i typområdenas bäckar mäts kontinuerligt och vattenprov har tagits varannan vecka sedan undersökningarna startade (mellan 1988 och 1996). I en regional del av programmet undersöks 15 typområden och i en nationell del, s.k. Intensivtypområden, undersöks åtta typområden mer omfattande med bl.a. årlig odlingsinventering. För att öka kännedomen om olika delavrinningsområdens inverkan på vattenkvaliteten i vattendraget utfördes som ett specialprojekt en s.k. synoptisk vattenprovtagning i två intensivtypområden. Vattenprover togs då i ett flertal provpunkter i vattendragen och under olika flödessituationer. Resultaten visade att för typområde N34 i Halland med lättare jordarter på åkermarken var halterna av kväve högre från delavrinningsområden med stor andel åkermark. För halterna av fosfor som normalt är låga för området var skillnaden liten mellan delavrinningsområdena. I typområde C6 i Uppland med mellanlera som dominerande jordart var det liten skillnad i halter av kväve mellan provpunkterna. Däremot varierade halterna av kväve mellan provtagningstillfällena. Halter av fosfor varierade både mellan provtagningstillfällen och mellan provpunkter. Högst var halterna i de nedre och centrala delarna av avrinningsområdet. Generellt var det också högre halter vid högflöde. Vid dessa tillfällen var andelen partikulärt bunden fosfor stor och halterna av suspenderat material förhöjda. Trots det begränsade antalet provtagningstillfällen (tre i N34 och sex i C6) gav resultaten en god bild av de olika delavrinningsområdenas inverkan på vattenkvaliteten i vattendragen. Vid källfördelningsberäkning med modell är dessa data värdefulla. Fortsättningsvis bör ett urval av de synoptiska provpunkterna provtas varje år i samband med förändringar i flödet, såsom under höst och vid vårflod.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 235.
    Kyllmar, Katarina
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Transporter av kväve och fosfor i vattendrag - inverkan av metodik vid vattenprovtagning: Jämförelse av vattenanalyser från manuell respektive flödesproportionell vattenprovtagning i åtta Intensivtypområden Typområde2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark undersöks ett antal små, jordbruksdominerade avrinningsområden för sambandet mellan odling och vattenkvalitet i ytvatten och grundvatten. I programmet ingår undersökningar i regionala typområden (15 st) och i nationella Intensivtypområden (8 st). Vattenföringsmätningar i typområdenas bäckar mäts kontinuerligt och vattenprov har tagits varannan vecka sedan undersökningarna startade (mellan 1988 och 1996). Eftersom halterna av framförallt fosfor varierar stort speciellt vid högflöde, sker även automatisk flödesproportionell vattenprovtagning i Intensivtypområdena för att öka säkerheten i beräknade transporter av växtnäring. Utrustning för flödesproportionell vattenprovtagning installerades i intensivtypområdena under 2004 och 2005. Vid flödesproportionell provtagning tas små delprov automatiskt via en sugslang i bäcken. Delproven (i genomsnitt 150 st per tvåveckorsperiod) samlas till ett samlingsprov i en glasflaska som står i ett kylskåp i ett provtagningshus. Ett vattenprov tas ut varannan vecka och skickas till laboratorium för analys. Flaskan töms helt när vattenprovet har tagits ut. Parallellt har också manuella vattenprover (stickprov) tagits och analyserats. Syfte med detta arbete var sammanställa och jämföra resultat från manuell respektive flödesproportionell vattenprovtagning samt bedöma hur resultat från de olika metoderna kan redovisas och användas. Jämförelsen visar att transporterna av totalkväve blev något mindre för sju av åtta typområden när de beräknades med analysresultat från samlingsprov jämfört med om de var från stickprov. För ett typområde blev transporterna av totalkväve däremot större när de beräknades från samlingsprov. Orsaken till detta är oklar och bör närmare utredas. För totalfosfor var det generellt tvärtom jämfört med för totalkväve, transporterna blev större när de beräknades från samlingsprov. Störst var skillnaderna för typområden med styv lera eller mellanlera. I ett typområde med normalt små transporter fick ett analysvärde av fosfor från stickprovtagning i vårflod stor inverkan på hela tidsperiodens medeltransport vilket medförde att transporten baserad på samlingsprovet blev mindre. Vid utvärdering bör tidsserierna baserade på de olika provtagningsmetoderna analyseras separat och därefter relateras till varandra. Detta eftersom de två metoderna är helt olika och att enkla samband som tar hänsyn till alla de faktorer som inverkar på variationen av de olika ämnenas halter inte kan tas fram.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 236.
    Kyllmar, Katarina
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Johnsson, Holger
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2004/2005: Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom programmet Typområden på Jordbruksmark undersöks ett antal små, jordbruksdominerade avrinningsområden för sambandet mellan odling och vattenkvalitet i ytvatten och grundvatten. Programmet ingår i den svenska miljöövervakningen på Jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet.

    I denna rapport redovisas resultat för det agrohydrologiska året 2004/2005. Under året har mätningar pågått i 22 typområden, varav 8 områden undersöks inom en nationell del av programmet med SLU som ansvarig utförare. I övriga typområden ansvarar länsstyrelsen i respektive län för undersökningarna. Rapporten redovisar bl a flödesvägda årsmedelhalter, transporter och avrinning för varje typområde medan klimatet redovisas översiktligt för olika delar av Sverige. Grödfördelning redovisas för nationellt undersökta typområden.

    Avrinningen blev över eller nära långtidsmedel för de flesta typområden. Juli månad hade hög avrinning i flera typområden. Trots perioder med kallt väder och snö under vintern blev medeltemperaturen i främst december och januari högre än normalt. Växlingarna under vinterhalvåret mellan milt och kallt väder bör ha gynnat mineraliseringen av organiskt bundet kväve i marken. Kvävehalterna var trots detta lägre än långtidsmedel för hälften av typområdena medan de var högre för två typområden. En orsak till lägre halter än långtidsmedel kan vara att avrinningen var hög och därmed utspädningen, en annan kan vara att åtgärder inom jordbruket för att minska utlakningen av kväve har haft effekt. Vid typområdenas utloppspunkter blev totaltransporterna av kväve större än långtidsmedel för hälften av typområdena och mindre än långtidsmedel för den andra hälften. Fosforhalterna liksom fosfortransporterna var för en del områden lägre än långtidsmedel medan de var högre för andra. Typområden med högre avrinning än långtidsmedel hade också större transporter av fosfor än långtidsmedel. Störst var transporterna (100 kg/km 2) i två typområden där mellanlera eller styv lera är dominerande jordart på åkermarken.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 237.
    Kyllmar, Katarina
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Kristina, Grill
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2005/2006: Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom programmet Typområden på Jordbruksmark undersöks ett antal små, jordbruksdominerade avrinningsområdenför sambandet mellan odling och vattenkvalitet i ytvatten och grundvatten. Programmetingår i den svenska miljöövervakningen på Jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet.I denna rapport redovisas resultat för det agrohydrologiska året 2005/2006. Under året har mätningarpågått i 23 typområden, varav 8 områden undersöks inom en nationell del av programmet med SLU somansvarig utförare. För 13 typområden ansvarar länsstyrelser för undersökningarna medan två typområdenundersöks av kommuner. Rapporten redovisar bl a flödesvägda årsmedelhalter, transporter och avrinningför varje typområde medan klimatet redovisas översiktligt för olika delar av Sverige. Grödfördelningredovisas för nationellt undersökta typområden. Årsnederbörd och årsavrinning var för de flesta typområden nära eller under den normala. Hösten 2005 var varmare än normalt och nederbörden var låg. Efter sommarens lågflöde ökade avrinningen i många typområden först i november. Vintermånaderna januari till mars karakteriserades av snö och kall väderlek och därmed liten avrinning. Sista dagarna i mars kom våren i de södra delarna av landet och gav i början av april mycket höga flöden i bäckarna i de flesta typområden. Regn i april förlängde perioden med hög avrinning och som genomsnitt kom en tredjedel av årsavrinningen i denna månad. Årsmedelhalter av både totalkväve och totalfosfor var både lägre och högre än respektive typområdes långtidsmedelvärde. Transporterna blev mindre än medel för flertalet typområden.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 238.
    Kynkäänniemi, Pia
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kyllmar, Katarina
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2006/2007: Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark 2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom programmet Typområden på Jordbruksmark undersöks ett antal små, jordbruksdominerade avrin-ningsområden för sambandet mellan odling och vattenkvalitet i ytvatten och grundvatten. Programmet ingår i den svenska miljöövervakningen på Jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet. I denna rapport redovisas resultat för det agrohydrologiska året 2006/2007. Under året har mätningar pågått i 23 typområden, varav 8 områden undersöks inom en nationell del av programmet med SLU som ansvarig utförare. För 13 typområden ansvarar länsstyrelser för undersökningarna medan två typområden undersöks av kommuner. Rapporten redovisar bl a flödesvägda årsmedelhalter, transporter och avrinning för varje typområde, medan klimatet redovisas översiktligt för olika delar av Sverige. Grödfördelning redovisas för nationellt undersökta typområden.

    Årsnederbörden var större än den normala för alla typområden och likaså årsavrinning förutom i fyra typområden. Sommaren var torr men i andra hälften av augusti var nederbördsmängden stor. Trots detta var avrinningen ringa i de flesta typområden, men i några blev avrinningen kraftig. Avrinningen fortgick under hela hösten och förvintern som var nederbördsrik. December och januari var månader med stor avrinning i de flesta typområden. Under februari föll nederbörden mestadels som snö, vilket medförde något lägre flöden i de flesta typområdena. Våren kom redan i mars, men gav inte upphov till någon stör-re vårflod i flertalet typområden.

    Årsmedelhalter av totalkväve och totalfosfor var både lägre och högre än respektive typområdes medel för 1996-2005. Då avrinningen var högre än normalt i de flesta typområden blev även transporterna större än medel för flertalet typområden.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 239.
    Köhler, Stephan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Faktorer som styr skillnader mellan totalhalter och lösta halter metaller i ett antal svenska ytvatten2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Analysresultat av metallhalter inom den svenska miljöövervakningen avser den syrelösliga halten av metaller (Metotal) i vattenfasen. Enligt definitionen av lösta ämnen i vatten så passerar bara metaller i löst form (Melöst) ett 0,45 m filter medan metaller i partikulär form (Mepart) fastnar i filtret. Resultat från den svenska miljöövervakningen omfattar därför både former av metallerna (Metotal = Melöst + Mepart). Eftersom bara den lösta fasen anses vara direkt biotillgänglig kan den nuvarande metoden överskatta metallhalter. För att skatta hur stor andel metaller föreligger i partikulär form utfördes en studie där andel metaller i löst form Mefrac = Melöst/Metotal) undersöktes. Metallerna bly (Pb), kadmium (Cd), kobolt (Co), zink (Zn), nickel (Ni), koppar (Cu), arsenik (As), vanadin (V) och krom (Cr) samt aluminium (Al), mangan (Mn) och järn (Fe) studerades. Mätresultat från 31 stationer i hela landet samt ett mindre antal stickprov i olika sjöar runt om i landet är inkluderat. I denna rapport studerades I) hur metaller skiljer sig i deras beteende, II) hur man kan skatta halten metaller i löst form (Melöst) utifrån kemiska variabler eller kemiska modeller, III) hur olika områden skiljer sig åt, IV) och det testades om markanvändningen kan påverka hur metaller fördelas till sist så testades V) om klassningen av höga metallhalter skulle påverkas om man bara hade tillgång till totalhalter eller halter lösta metaller

     

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 240.
    Köhler, Stephan J.
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Klavzar, Andreja
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Wallman, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Huser, Brian
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Utvärdering av delprogrammet metaller inom miljöövervakning av sjöar: Styrfaktorer och mönster som hjälp för ett reviderat provtagningsprogram2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den årliga omfattande provtagningen av programmet omdrev som har pågått mellan 2007 till 2016 har varit mycket värdefull för utvärderingen för av faktorer som styr halter av ett antal metaller (Cd, Co, Cu, Ni, Pb och Zn). Det föreliggande dataset kan vara un-derlag till stöd för länsstyrelsen och kommuner att identifiera höga halter. Regionala skillnader i programmet omdrev har samma mönster som i programmet trendsjöar både med avseende på medianhalter, förekomst av låga värden och trender i påverkade jäm-fört med opåverkade områden. Ett större antal sjöar i omdrevprogrammet är tydligen påverkad av antropogena källor och kan möjligen uteslutas från metallanalyser i framti-den. Möjligen kan dessa sjöar vara referenser för påverkade områden. För följande me-taller fanns det starka (Co, Pb och Zn), svaga (Ni) och inga (Cd, Cu) samband mellan totalhalter och kemiska och landskapsrelaterade styrfaktorer som kan användas för att beräkna förväntade medianhalter i sjöar. Det föreslås att ett större antal sjöar i program-met trendsjöar analyseras 4 gånger per år för att få en bättre uppfattning av den tempo-rala variationen. I områden som är opåverkade av kända punktkällor så kan skattning av biotillgängligheten (Cu, Ni och Zn) eller beräkning av acceptabla gränsvärden (Pb) även fortsättningsvis utföras via metallernas totalhalter och totalhalten organiskt kol (TOC). För metallerna Pb och Zn kan totalhalterna korrigeras via antingen omräkningsfunktion-er eller med hjälp av modelleringsverktyget VisualMinteq som är tillgängligt. Beräk-ningarna antyder att halten TOC samvarierar med den beräknade biotillgängliga frakt-ionen. Osäkerheter som styrs av pH är minst lika stora som osäkerheter som härrör från TOC. Andra osäkerheter i beräkningarna så som halten Al och Fe som också kan bindas upp av TOC bör belysas närmare vid behov. I sjöar med höga pH värden bör biotill-gängligheten av Ni följas upp om totalhalten Ni är ovanligt höga (>25 ppb).

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 241.
    Langvall, Ola
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Marknära ozon i Asa: Årsrapport 20122013Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 242.
    Langvall, Ola
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Marknära ozon i Asa: Årsrapport 2014‐20152016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Månadsmedelvärden av marknära ozonhalt i Asa år 2014 och 2015, samt redovisning över antalet timmar därdata saknas i respektive månad. 

    Sammanställning av faktorer och gränsvärden samt utfallet av ozonhalten i Asa åren 2007 – 2010 och år 2012 – 2015

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 243.
    Langvall, Ola
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Marknära ozon i Asa: Årsrapport 20162017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Månadsmedelvärde av marknära ozonhalt och summa AOT40 i Asa år 2016, samt redovisning över antalettimmar där data saknas i respektive månad.

    Sammanställning av faktorer och gränsvärden samt utfallet av ozonhalten i Asa åren 2007 – 2010 och år 2012 – 2016

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 244.
    Langvall, Ola
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Marknära ozon i Asa: Årsrapport 20172018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Årsrapport 2017. Redovisning av mätdata för år 2017 från Asa-stationen. Ozonhalt resp AOT40 samt antal timmar som saknar data. 

    Download full text (pdf)
    Rapport Marknära ozon 2017 i Asa
  • 245.
    Langvall, Ola
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences. Swedish Environmental Protection Agency.
    Marknära ozon i Asa: Årsrapport 20182019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanställning av faktorer och gränsvärden samt utfallet av ozonhalten i Asa åren 2007 – 2010 och år 2012 – 2018.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 246.
    Laudon, Hjalmar
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Episodförsurning i Norrbotten: Återhämtning och framtidsutsikter2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vårflods- och höstepisoddata från fem vattendrag, insamlade mellan 1990 och 1999 inom

    ramen för miljöövervakningsprogrammet i Norrbottens län, har analyserats. Med hjälp av

    episodmodellen (Bishop m. fl. 2000; Laudon, 2000; Laudon m. fl. 2001) har den depositionsbetingade

    försurningen i samband med totalt 44 snösmältnings- och 13 regnepisoder

    kvantifierats. Dessutom presenteras en utvärdering av trendförändringar i vattenkemin under

    1990 talet samt en regional bedömning av försurningskänsligheten i Norrbotten.

    Det var framförallt naturliga faktorer som orsakade ANC- (förmågan att neutralisera

    surgörande ämnen) och pH-sänkningar i samband med de analyserade snösmältnings- och

    regnepisoderna. Mer än 90 % av alla analyserade episoder påvisade en mindre än 15-

    procentig antropogen påverkan på ANC eller mindre än 0.3 pH-enheters påverkan på pH. Sett

    ur ett regionalt perspektiv så är idag mindre än 10 % av länets ytvatten mer än

    obetydligt

    påverkade

    av försurning. Denna siffra ska jämföras med 24 % i samband med vårfloden 1990.

    Inga generella trendförändringar i årsmedelvärdena av vattenkemin p.g.a. försurning eller

    skogsbruk kunde påvisas.

    Samtliga av de studerade vattendragen påvisade en markant minskad antropogen påverkan i

    samband med vårfloden. Minskningen mellan 1990 och 1999 var i genomsnitt drygt 50 % och

    motsvarar väl halveringen av svaveldeposition i länet under samma tidsperiod. Detta visar att

    en förändring av försurningsbelastningen i Norrland ger omedelbara effekter på vattenkemin.

    En minskning av utsläppen av försurande ämnen, vilket leder till lägre halter i depositionen,

    kommer därför att ge en mindre försurningspåverkan i samband med snösmältningen samma

    år. En snabb försurningsåterhämtning har därför påbörjats och kommer att fortsätta p.g.a. det

    minskade depositionstrycket av svavel i länet.

    Av de fem vattendragen som ingått i studien var det endast ett, Rokån, där vattenkemin i

    samband med vårfloden var av sådan karaktär att ekologiska skador på fisk (öring) skulle

    kunna förväntas. Även utan antropogen påverkan skulle Rokån ha ett pH som i samband med

    både vårflods- och regnepisoder faller under pH 5.0. Rokån var också det vattendrag som

    påvisade den största antropogena försurningen i samband med både vårflods- och

    regnepisoder.

    Miljöövervakningsprogrammet för Norrbottens län visar på styrkan och nödvändigheten av

    nationell och regional miljöövervakning för vår förståelse av människans inverkan på vår

    akvatiska miljö. Data från de fem norrbottniska vattendragen visar på en snabb

    försurningsåterhämtning i samband med vårfloden, vilket är den mest ekologiskt kritiska

    tidsperioden på året i dessa system. Liknande resultat har tidigare inte kunnat påvisas för

    enskilda vattendrag p.g.a. avsaknad av data. Med stor tydlighet visar resultaten i den här

    rapporten att avsaknaden av kontinuerliga tidsserier av högflödesdata i andra län gör

    förståelsen av återhämtningsförloppet i dessa delar av Norrland betydligt mer begränsad.

    Det här projektet hade inte varit möjligt utan stöd från Gunnar Brännström, Lars Lindquist

    och Lisa Lundstedt vid Länsstyrelsen i Norrbottens län.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 247.
    Lewan, Elisabet
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Kreuger, Jenny
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Jarvis, Nicholas
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Miljöövervakning av pesticider: Rapport om klimatförändringens tänkbara effekter på pesticidförluster från jordbruksmark2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Klimatförändringen kommer att påverka pesticidanvändningen och risken för utlakning av pesticider på flera sätt: - Ökad nederbörd under höst och vinter medför en betydande risk för större utlakningsförluster av pesticider till yt- och grundvatten. - Ökad frekvens av tillfällen med intensiv nederbörd under odlingssäsongen medför en betydande risk för ytavrinning och även läckage till dräneringssystemen med förhöjda maxkoncentrationer i omgivande ytvatten. - En temperaturhöjning kan leda till en generellt snabbare nedbrytning av pesticider vilket minskar risken för utlakning av pesticider. Betydelsen av detta minskar dock i områden som drabbas av torka, vilket leder till en fördröjd nedbrytning (ökad persistens). - Förändringar i markens kolhalt har stor betydelse för utlakningsrisken för pesticider. Samspelet mellan förändringar i klimatfaktorer, markens kolhalt och risken för pesticidutlakning är dock komplext och betydelsen av detta är därför svår att förutse. - En klimatförändring medför sannolikt att spridningstidpunkten för pesticider börjar tidigare på våren, men också att den kommer att ske senare på hösten. Tidigare vårspridning kan ha gynnsam effekt och leda till mindre utlakning, men sena höstappliceringar medför en kraftigt ökad risk för utlakning av pesticider till yt- och grundvatten. - Ett varmare och fuktigare klimat leder till ett ökat tryck från olika typer av skadegörare vilket medför ett ökat behov av att använda pesticider. - Odling av nya grödor som tidigare inte odlats i Sverige kan förväntas öka till följd av ett varmare klimat. - En minskad vallareal och en ökad areal annuella grödor medför sannolikt ett ökat behov av bekämpning. - En klimatförändring kommer troligen att leda till en förskjutning mot större areal höstsådda grödor. Detta medför ökad höstspridning av pesticider vilket medför generellt högre pesticidutlakning än vid vårspridning.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 248.
    Liljeberg, Marcus
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ejhed, Helene
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gustavsson, Hanna
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Johnsson, Holger
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Tengdelius-Brunell, Johanna
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Widén-Nilsson, Elin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Hantering av kopplingen mellan markanvändning, läckagekoefficienter och avrinning för PLC62013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Havs- och vattenmyndigheten har uppdragit åt SMED att beräkna näringsämnesbelastningen till Sveriges omgivande havsbassänger. Uppdraget utgör underlag till HELCOM-rapporteringen Pollution Load Compilation (PLC Periodical).

    Inom SMED sker en kontinuerlig utveckling av metoder och modeller för att förbättra kvalitén på dessa beräkningar. I denna rapport undersöks möjligheterna att kombinera tidigare framtagen metodik för att beräkna källfördelningen av kväve och fosfor med ny förbättrad beräkning av avrinning genom att utnyttja en redan kalibrerad högupplöst hydrologisk modell för Sverige, kallad S-HYPE.

    Den belastning som avses i denna rapport är det diffusa markläckaget som genereras av olika slags markanvändning, beräknat som en produkt av markanvändningsslag och specifik typhalt. S-HYPE har kalibrerats med en definition av markanvändning som skiljer sig från den markanvändning som använts tidigare. För att det ska vara möjligt att använda de typhalter som  tagits fram i tidigare beräkningar behöver de olika definitionerna av markanvändning relateras till varandra. För test och validering av den nya avrinningsberäkningen genom en anpassning av tidigare kalibrerad S-HYPE till SMED – HYPE bedöms skillnader i arealer hos markanvändningen ha en försumbar effekt. För en fullständig beräkning av närsaltsläckage behöver markanvändning däremot harmoniseras.

    Data om jordbrukets arealer tas i PLC-beräkningarna från jordbruksblocken och de stödsökta grödorna. I PLC6 ändras metodiken för jordbruksblock som saknar stödsökta grödor så att dessa beräknas som odefinierade grödor med läckaget för extensiv vall, istället för att de klassas som öppen mark som i PLC5. Om möjligt ska de konstaterade grödarealerna istället för de mer preliminära stödsökta arealerna användas

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 249.
    Liljeberg, Marcus
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ejhed, Helene
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gustavsson, Hanna
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Johnsson, Holger
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Tengdelius-Brunell, Johanna
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Widén-Nilsson, Elin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Hantering av kopplingen mellan markanvändning, läckagekoefficienter och avrinning för PLC62013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Havs- och vattenmyndigheten har uppdragit åt SMED att beräkna

    näringsämnesbelastningen till Sveriges omgivande havsbassänger.

    Uppdraget utgör underlag till HELCOM-rapporteringen Pollution Load

    Compilation (PLC Periodical).

    Inom SMED sker en kontinuerlig utveckling av metoder och modeller för

    att förbättra kvalitén på dessa beräkningar. I denna rapport undersöks

    möjligheterna att kombinera tidigare framtagen metodik för att beräkna

    källfördelningen av kväve och fosfor med ny förbättrad beräkning av

    avrinning genom att utnyttja en redan kalibrerad högupplöst hydrologisk

    modell för Sverige, kallad S-HYPE.

    Den belastning som avses i denna rapport är det diffusa markläckaget som

    genereras av olika slags markanvändning, beräknat som en produkt av

    markanvändningsslag och specifik typhalt. S-HYPE har kalibrerats med en

    definition av markanvändning som skiljer sig från den markanvändning som

    använts tidigare. För att det ska vara möjligt att använda de typhalter som

    tagits fram i tidigare beräkningar behöver de olika definitionerna av

    markanvändning relateras till varandra. För test och validering av den nya

    avrinningsberäkningen genom en anpassning av tidigare kalibrerad S-HYPE

    till SMED – HYPE bedöms skillnader i arealer hos markanvändningen ha

    en försumbar effekt. För en fullständig beräkning av närsaltsläckage

    behöver markanvändning däremot harmoniseras.

    Data om jordbrukets arealer tas i PLC-beräkningarna från jordbruksblocken

    och de stödsökta grödorna. I PLC6 ändras metodiken för jordbruksblock

    som saknar stödsökta grödor så att dessa beräknas som odefinierade grödor

    med läckaget för extensiv vall, istället för att de klassas som öppen mark

    som i PLC5. Om möjligt ska de konstaterade grödarealerna istället för de

    mer preliminära stödsökta arealerna användas.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 250.
    Liljeberg, Marcus
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ejhed, Helene
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Nisell, Jakob
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förbättrad markanvändningsdata för beräkningar inom SMED Vatten2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektets huvudsyfte är att generera nya geografiska dataunderlag avseende markanvändning med bättre upplösning för beräkningar inom SMED Vatten och att undersöka konsekvenserna för kommande rapporteringar av att använda markanvändningsdata med högre rumslig- och tematisk upplösning.

    Underlaget till arbetet som genomförts i projektet är dels det tidigare markanvändningsunderlaget som använts inom SMED Vatten för beräkningar av belastningar till vatten tillsammans med ett nyframtaget underlag för markanvändningsdata som bygger på SMD (Svenska Marktäckedata). Båda markanvändningsdatabaserna relateras till den geografiska indelningen som utgörs av hydrologiskt beräknade delavrinningsområden. Underlaget har lästs in i geodatabaser där data relateras till varandra genom rumsliga beräkningar i ett geografiskt informationssystem.

    För klasserna skog och tätort överskattas arealen generellt i PLC5 data jämfört med SMD och för klasserna myr och vatten sker en underskattning av klassarealerna i PLC5 jämfört med SMD. Minsta arealskillnaden blir på klassen vatten som också uppvisar den minsta standardavvikelsen.

    Konsekvensen av att byta kartdatabas för beräkning av markanvändningsarealer är liten vid en total jämförelse mellan markanvändning i PLC5 beräkningarna jämfört med arealer hämtade ur SMD. Orsaken till detta är att arealerna hos de områden som står för en stor andel av bruttobelastningen är desamma i de båda underlagen. För enskilda delavrinningsområden kan förändringen vara stor.

    Beräkningstekniskt eller kostnadsmässigt finns det inga skäl att använda SMD som kartdatabas för att generera markanvändningsklassning för belastningsberäkningar i SMED Vatten. Det finns ingen anledning att byta ut den gamla klassningen med avseende på geografisk upplösning då förbättringen med att använda SMD är alltför marginell i jämförelse med andra osäkerheter och felkällor. Däremot är det troligt att belastningen kommer att förändras om lämpliga läckagehalter kan ansättas till fler klasser och den vägen öka noggrannheten i belastningen av kväve och fosfor.

    Download full text (pdf)
    fulltext
2345678 201 - 250 of 357
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf