Publications
Change search
Refine search result
234567 201 - 250 of 341
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 201.
    Kempe, Göran
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Wulff, Sören
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Skogsdata 2007: Aktuella uppgifter om de svenska skogarna från Riksskogstaxeringen2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Resultat från Riksskogstaxeringen sammanställs årligen i Skogsdata, som har utgetts sedan 1981. Från och med år 2000 förändrades såväl format som innehåll. Förutom de tabeller som tidigare varit det huvudsakliga innehållet, belyses ett särskilt tema mera ingående. Årets tema behandlar skador på skog. Omfattande skador efter stormarna Gudrun och Per, älgskador på tallungskogen och betydande svamp- och insektsangrepp på skogen under senare år gör detta ämne särskilt aktuellt. I temat presenteras resultat från Riksskogstaxeringens nya skadeinventering, älgbetningsinventeringen ÄBIN samt övervakningen av kronutglesningsskador. Den nya ägarklassificering som har införts i officiell statistik, delvis som en anpassning till internationella definitioner, tillämpas fullt ut i årets Skogsdata. Jämfört med Skogsdata 2006 finns dock ingen skillnad i sak, det är bara benämningarna på ägargrupperna som ändrats. Skogsdata utgör en del av landets officiella statistik. Det ska dock observeras att vissa uppgifter av olika anledningar inte klassificeras som officiell statistik, vilket framgår av att logotypen för denna saknas. Detta gäller för temaavsnittet samt tabellerna med uppgifter om årlig avverkning. Skogsdata 2007 baseras i huvudsak på 2002-2006 års inventeringar. Liksom tidigare finns möjlighet att erhålla samtliga tabeller i Skogsdata 2007 på diskett i Microsoft Excel-format. Priset är detsamma som för den tryckta versionen. För beställning hänvisas till hemsidan. Tabellerna, samt ytterligare resultat och beskrivning av Riksskogstaxeringen, finns även på Internet. På hemsidan finns också en interaktiv resultatsökning där besökaren själv kan välja bland och kombinera ett urval av Riksskogstaxeringens variabler. Resultaten erhålls i överskådliga tabeller som enkelt kan laddas ner i Excelformat. Riksskogstaxeringen samlar in en mängd uppgifter om landets skogar och marker utöver de uppgifter som redovisas i Skogsdata. Dessutom finns i det närmaste oändliga möjligheter att kombinera variabler, geografiska områden, med mera. Vid behov av uppgifter som inte finns redovisade i Skogsdata kan man vända sig direkt till oss. Vi kan då ge anvisningar om var dessa uppgifter finns, eller på uppdragsbasis göra specialbearbetningar av vårt material.

  • 202.
    Kikuchi, Johannes
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Wiberg, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Stendahl, Johan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Ahrens, Lutz
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Analysis of per- and polyfluoroalkyl substances (PFASs) in soil from Swedish background sites2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Per- and polyfluoroalkyl substances (PFASs) are persistent organic pollutants with bio-accumulative and toxic potential. This study investigated the levels, composition profiles and geographical distribution of 28 PFASs in 31 soil samples from Swedish background areas. In total, 15 of the 28 analysed PFASs were detected, with an average concentration of 2.4 ng g-1 dw (median of 1.9 ng g-1 dw, n = 31). The dominant PFASs in the soil samples were perfluorooctane sulfonic acid (PFOS) (20 % of the Σ28PFASs), perfluorooctane sulfonamidoacetic acid (FOSAA, 15 %), 6:2 fluorotelomer sulfonic acid (6:2 FTSA, 14 %) and perfluorobutane sulfonic acid (PFBS, 13 %). Perfluorooctane sulfonic acid (PFOS) had also the highest detection frequency of the studied PFASs (77 %) in the soil samples with a median concentration of 0.30 ng g-1 dw. However, the guideline value for PFOS in soil for sensitive land use from the Swedish Geotechnical Institute (SGI) (3 ng g-1 dw) was not exceeded in any sample. However, assuming the same toxicity for all PFASs, the Σ28PFAS concentrations exceeded the guideline value (3 ng g-1 dw) in 9 out of 31 samples (29 %). PFOS and perfluoroundecanoic acid (PFUnDA) concentrations showed higher concentrations towards the south (significant negative correlation with latitude; p < 0.05), while FOSAA showed an opposite trend (p < 0.05). Furthermore, PFBS showed higher concentrations towards the west (significant negative correlation with longitude; p < 0.05). The proportion of PFOS (%) decreased significantly with latitude (i.e. towards the south), while the proportion of FOSAA (%) increased with latitude (p < 0.05). Furthermore, the concentrations of FOSAA, PFBS and perfluorotridecanoic acid (PFTriDA) showed a significant positive correlation with total organic carbon (TOC) (p < 0.05). The concentrations of FOSAA correlated significantly positive with both PFTriDA and PFBS (p < 0.05). Overall, PFASs were ubiquitously detected in Swedish background soil samples and showed distinguish geographical distribution. However, more data are needed regarding the pathways and sources of PFASs in soil and identifying potential hot spots.

  • 203.
    Kindbom, Karin
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Skårman, Tina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jernström, Mats
    SCB.
    Lidén, Maria
    SCB.
    Szudy, Mikael
    SCB.
    Wikström, Helene
    SCB.
    Karltun, Erik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Petersson, Hans
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Consequences for the Swedish Greenhouse Gas Inventory from using the 2006 IPCC Guidelines2010Report (Other academic)
  • 204.
    Kindbom, Karin
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Skårman, Tina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jernström, Mats
    SCB.
    Lidén, Maria
    SCB.
    Szudy, Mikael
    SCB.
    Wikström, Helene
    SCB.
    Karltun, Erik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Petersson, Hans
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Consequences for the Swedish Greenhouse Gas Inventory from using the 2006 IPCC Guidelines2010Report (Other academic)
  • 205.
    Kindbom, Karin
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Skårman, Tina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jernström, Mats
    Lidén, Maria
    Szudy, Mikael
    Wikström, Helene
    Karltun, Erik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Petersson, Hans
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Consequences for the SwedishGreenhouse Gas Inventory fromusing the 2006 IPCC Guidelines2009Report (Other academic)
  • 206.
    Kindbom, Karin
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jernström, Mats
    SCB.
    Lidén, Maria
    SCB.
    Karltun, Erik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Review and restructuring of the Swedish NIR and IIR: Suggestions for improvements2008Report (Other academic)
  • 207.
    Kindström, Merit
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Björklind Möllegård, Johan
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Tullback Rosenström, Klara
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Övervakning av strandexploatering längs med sötvattensstränder, metodutveckling 20102011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Intresset för att nyttja våra stränder är stort. Samtidigt har de stor betydelse för växt- och djurliv. Syftet med detta arbete är att ta fram en flygbildsbaserad metodik för övervakning av sötvattenstränder på regional nivå, avseende förändringar i exploatering och markanvändning över tid.

    Metodiken bygger till största delen på NILS metodik för den detaljerade flygbildsinventering i 1x1-km-rutan. Vår förhoppning är att studien ska bidra med uppföljningsbara data till miljömålen (genom t.ex. en RUSindikator) och indirekt till uppföljning av strandskyddsbestämmelserna.

    En viktig frågeställning har varit om NILS går att använda till att följa exploateringen vid sötvattensstränder. Våra tester visar att NILS stickprov till viss del svarar upp mot identifierade behov av regional strandövervakning.

    De 30 olika strandmiljöer som vi inledningsvis urskiljde för uppföljning av sötvattenstränder har slagits ihop till nio stycken som är tillräcklig vanliga för att kunna användas för att analyser.

    Våra tester visar att NILS stickprov troligtvis medger följande analyser:

    Strandexploatering utmed sjöstränderna inom ett län.

    Strandexploatering utmed vattendragstränderna inom ett län.

    Strandexploatering utmed de tätortsnära stränderna inom ett

    vattendistrikt.

    Strandexploatering utmed sötvattenstränder i olika typer av naturmiljöer. Vilka typer av stränder blir mest exploaterade och i vilken takt sker detta? Detta går bara att svara på för landsbygdsområden inom ett vattendistrikt.

    Under 2011 kommer vi i huvudsak att utforma ett storskaligt test av bildstolkningsmetodiken, baserat på den statistiska utvärdering som gjorts. Testet är beräknat till år 2012 och ska också leda till inledande arealskattningar av markslagsklasser och exploateringstyper, samt förändringsanalyser för några av dessa. Testet ska också ge underlagsdata till en statistisk utvärdering av punkt- och linjeobjekt.

    Dessutom ska möjligheterna till samarbete med projekten Tätorts-NILS och NILS förenklade flygbildsinventering i 5x5-km-rutan utredas. Givet att fler län visar intresse för uppföljning av sötvattenstränder, så kan övervakningsprogrammet starta år 2014.

  • 208.
    Kindström, Merit
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Glimskär, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Rygne, Helena
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Örebro län.
    Uppföljning av vegetation och direkta ingrepp i myrar: - utvärdering av regional miljöövervakning 2009-2013 samt förslag till indikatorer2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    SLU har på uppdrag från Länsstyrelsen i Örebro län utvärderat den regionala miljöövervakningen av myrar i Mälardalen från 2009 till 2013. Utvärderingen har, tillsammans med ett storskaligt metodtest av flygbildstolkning av direkta ingrepp i myrar, lett fram till tre förslag på miljömålsindikatorer: (i) Längd linjära ingrepp, (ii) Area påverkad myr (iii) Storlek hos förändring orsakad av ingrepp.

    I projektet har vi även gjort jämförelser med andra inventeringar i myr som visar att den regionala miljöövervakningen på ett bra sätt kan komplettera den nationella satellitbaserade heltäckande övervakningen med mer detaljerade stickprovsbaserade data. De indikatorer som vi föreslår skulle också komplettera de sedan tidigare föreslagna indikatorerna för ”Area öppen myr”, som baseras på RIS-data, och ”Förändrad myr”, som baseras på den satellitbaserade övervakningens data.

    Med stöd av resultaten från detta projekt, kommer den regionala miljöövervakningen av våtmarker från och med 2015 även innefatta en noggrann flygbildsinventering. För de län i Syd- och Mellansverige som deltar i det regionala programmet, kommer det finnas stora möjligheter att använda de indikatorer som vi föreslår i projektet. För norrlandslänen med stor areal myr, finns möjligheter att använda samma indikatorer baserat på nationella data från RIS och NILS. Resultaten från metodtestet visar bland annat på en drygt 50%-ig ökning av linjära ingrepp mellan 1980-tal och 2010-tal i de karterade myrarna. Det understryker vikten av denna typ av uppföljning som underlag för styrmedel för att direkta ingrepp och diffus påverkan i våtmarkerna ska ske i minsta möjliga utsträckning.

  • 209.
    Kindström, Merit
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Lundin, Assar
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Nilsson, Björn
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Glimskär, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Inventering och utveckling för hällmarksnaturtyper, alvar och svämängar 20162016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Biogeografisk uppföljning ska följa upp areal och utbredning av naturtyper inom art- och habitatdirektivet samt dess viktiga strukturer, funktioner och typiska arter. I rapporten beskrivs resultat från arbete med biogeografisk uppföljning av några naturtyper med sparsam eller aggregerad fördelning i landskapet. Rapporten presenterar resultat för naturtypen 8230 Hällmarkstorräng samt metodiktester och förslag till uppföljning för naturtyperna 6280 Alvar, 6110 Basiska berghällar, 8240 Karsthällmarker och 6450 Svämängar. En mindre förstudie om möjligheten att utveckla metodik för sandmarker (6120, 2320, 2330) och slåtterängar (6510, 6520, 6530) har också genomförts och redovisas i rapporten.

  • 210.
    Kreuger, Jenny
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Sådan blev pesticidinnehållet i overfladevand reduceret i Skåne2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    A monitoring project was initiated in 1990 aimed at investigating pesticide sources, pathwaysand occurrence in stream water within an agricultural catchment. The work was carried out inclose co-operation with the farmers operating in the selected area. Since 1995, farmers in thecatchment have received extensive information regarding best management practises forpesticides adapted to local conditions on the farm. The program has continued during theentire 1990's. The results demonstrate a considerable reduction in overall pesticide findings inthe stream, with concentrations down by more than 90%. The most notable decrease inconcentration levels and transported amounts occurred in 1995, coinciding with the onset ofthe site specific information efforts. The decreasing levels of pesticides in stream water fromthe catchment area can primarily be attributed to an increased awareness amongst the farmerson better routines for the correct handling of spraying equipment and application procedures,including the practice of total weed killing on farmyards.

  • 211.
    Kreuger, Jenny
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Vinterprovtagning av bekämpningsmedel i Vemmenhögsån 2001/2002: Redovisning av specialprojekt inom miljöövervakningen2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Förekomst av bekämpningsmedel i Vemmenhögsån har tidigare undersökts genomvattenprovtagning under den tid då den huvudsakliga användningen avbekämpningsmedel i området äger rum, dvs. maj-november. Vintern är emellertid enperiod med normalt högre nederbörd och låg avdunstning vilket ökar risken för förlusterav främst de höstapplicerade bekämpningsmedlen. Likaså visar undersökningar avväxtnäringstransporter att de stora förlusterna sker under vinterhalvåret. Det var därförangeläget att även undersöka eventuell förekomst av bekämpningsmedelsrester ivattendraget under vintern för att bättre kunna bedöma nuvarande programs relevans.

  • 212.
    Kreuger, Jenny
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Övervakning av bekämpningsmedel i vatten från ett avrinningsområde i Skåne: Årsredovisning för Vemmenhögsprojektet 20012002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Förekomst av bekämpningsmedel i vatten från Vemmenhögsåns avrinningsområde i södraSkåne har studerats sedan 1990. Området ingår i miljöövervakningsprogrammet ”Typområdenpå jordbruksmark”. I föreliggande rapport presenteras resultaten av 2001 års undersökningvilka representerar det tolfte året i en provtagningsserie från samma område och med sammametodik. Totalt har 26 stycken vattenprover från bäcken insamlats under perioden majnovember2001 och analyserats med avseende på ett 80-tal olika substanser. Under år 2001inkluderades för första gången glyfosat och dess nedbrytningsprodukt AMPA i analyserna avytvatten från området. Likaså har för första gången insamlats grundvattenprover från tvålokaler i området för analys av bekämpningsmedelsrester.

  • 213.
    Kreuger, Jenny
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Adielsson, Stina
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Atmospheric deposition of endosulfan in Sweden 2002 20052007Report (Other academic)
  • 214.
    Kreuger, Jenny
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Adielsson, Stina
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kylin, Henrik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Monitoring of pesticides in atmospheric deposition in Sweden 2002-2005: Report to Swedish Environmental Protection Agency Contract No. 211 05432006Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Currently used pesticides were regularly detected at ng/l-levels in rainwater in Sweden,

    with maximum concentrations up to 0.8

    μg/l for single compounds.

    A total of 47 substances were detected, 26 of these being herbicides, 8 fungicides, 8

    insecticides and 5 metabolites.

    A significant contribution to atmospheric deposition in southern Sweden from pesticides

    that are no longer registered for use within Sweden. Up to 18 different compounds

    originating from outside of Sweden were detected, with eight of these occurring during all

    four years.

    Total seasonal deposition from currently used pesticides in southern Sweden ranged

    between 300-1 000 mg/ha. Deposited amounts correspond to ca 0.01-0.0004% of applied

    dose on Swedish fields.

    Concentrations in rainfall exceeded occasionally the preliminary Swedish target values to

    protect surface water quality for five of the pesticides.

    There is a correlation between origin of air-masses and composition of detected

    pesticides.

    The concentrations of lindane, now banned within the EU, are decreasing as compared to

    the beginning of the 1990s.

    Recommendations for future work:

    * Additional monitoring sites

    A single monitoring site presents uncertainties in the actual deposition loads and of how

    representative they are for larger regions, including a south-north gradient.

    * A longer sampling season

    The current monitoring program is limited to a four-month period. However, the application

    season starts earlier and ends later in Continental Europe than in Sweden, including many

    volatile fungicides and insecticides being applied during the summer months, e.g. in fruit

    orchards and wines, when no collection of deposition is done in the current programme. It

    would also be beneficial for the interpretations if more samples could be taken and with a

    higher frequency.

    * Inclusion of additional pesticides

    To select additional pesticides based on their intrinsic properties (mainly vapour pressure,

    half-life in air and persistence) and used amounts in Europe (the review also suggesting

    pesticides that could be excluded from the analytical list). There are some 400 different

    pesticides applied throughout Europe. The least investigated environmental fate processes

    today is atmospheric transport. Little is known of atmospheric half-lives and degradation

    processes in the air.

    * Air sampling

    A programme that also included air (gas and particle phase) sampling and dry deposition

    would give information on transport mechanisms.

  • 215.
    Kreuger, Jenny
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Graaf, Sarah
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Patring, Johan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Adielsson, Stina
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Bekämpningsmedel i vattendrag från områden med odling av trädgårdsgrödor under 20082009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den nuvarande miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) är främst inriktad mot att undersöka eventuellt läckage av växtskyddsmedel som används inom jordbruket. Däremot saknar vi kunskap om hur dessa medel uppträder i miljön vid användning inom trädgårdsodlingen. I vissa delar av södra Sverige finns betydande områden med frilandsodling av bär, frukt och grönsaker, samt växthusanläggningar. Växthus har i vissa sammanhang betraktats som ’slutna miljöer’. Detta har gjort att man inte alltid haft samma höga krav när man bedömt risken för skadliga effekter i omgivande vatten av växtskyddsmedel som används i just växthus jämfört med användning på våra åkrar.

    Syftet med undersökningen var att utveckla kunskapen om eventuellt läckage av växtskyddsmedel som används inom frilandsodling av trädgårdsgrödor och i växthus till vatten. Undersökningen, som genomfördes under 2008, är den hitintills mest omfattande när det gäller antalet undersökta växtskyddsmedel i svenska vattendrag. Analyserna omfattade 126 enskilda substanser, varav 39 inte undersökts tidigare inom den nationella miljöövervakningen.

    I undersökningen ingick provtagning i vattendrag från sex områden med betydande odling av trädgårdsgrödor. Frilandsodling av bär förekom i avrinningsområdet i SÖ Småland, grönsaker i NÖ Skåne och frukt i SÖ Skåne. Växthusodling förekom i avrinningsområdet i V Skåne och NV Skåne. I dessa områden togs ett tiotal prover per område under perioden maj-oktober 2008. Därutöver analyserades ett tjugotal vattenprover från ett av de områden som ingår i den ordinarie miljöövervakningen (område N 34 i Halland). Ett fåtal prover togs också på överskottsvatten från växthus.

    Totalt påträffades 78 av de 126 substanser som ingick i undersökningen, med en spridning på mellan 24 och 44 substanser i vatten från de enskilda områdena. Flest substanser och högre halter påträffades i området med intensiv grönsaksodling i NÖ Skåne, från området i Halland och från de två områdena med växthusodling. Lägre halter och färre substanser återfanns i vatten från området i SÖ Småland med odling av jordgubbar och från området i SÖ Skåne med äppelodlingar.

    Riktvärdet överskreds i flertalet prov som samlades in från området i NÖ Skåne och i samtliga prov från de två växthusområdena (V Skåne och NV Skåne), med högst överskridanden i de två sistnämnda områdena. Insektsmedlet imidakloprid var den substans som oftast återfanns över riktvärdet i denna undersökning. Vissa av de substanser som påträffades i förhöjda halter i vatten från områden med växthusodling återfanns också i de prover som togs på överskottsvatten från växthus. Även substanser med en betydande användning i prydnadsväxtodling i växthus påträffades i vattendraget i V Skåne. Resultaten visar att det finns läckage av växtskyddsmedel från svenska växthus. Arbete med att identifiera möjliga riskmoment i samband med växtskyddsarbete i växthus, i syfte att minska förlusterna av växtskyddsmedel till omgivande vatten, bör därför vidareutvecklas.

  • 216.
    Kreuger, Jenny
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Holmberg, Helena
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kylin, Henrik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Ulén, Barbro
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Bekämpningsmedel i vatten från typområden åar och i nederbörd under 20022003Report (Other academic)
  • 217.
    Kreuger, Jenny
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Jonsson, Ove
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Löfkvist, Klara
    HIR Skåne.
    Hansson, Torbjörn
    Grön Kompetens AB, Alnarp.
    Boström, Gustaf
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Gutfreund, Carola
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Lindström, Bodil
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Gönczi, Mikaela
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Screening av växtskyddsmedel i vattendrag som avvattnar växthusområden i södra Sverige 2017-20182019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten presenterar resultat från en screeningundersökning av växtskyddsmedel i vattendrag som avvattnar växthusanläggningar. Syftet har varit att undersöka i vilken utsträckning det sker läckage från växthus efter att olika åtgärder har vidtagits av odlare och myndigheter (bl.a. ny lagstiftning och förbättrad utbildning) under senare år.

    Undersökningen genomfördes i sju olika vattendrag och med provtagning uppströms-nedströms växthusområdet från några av dessa vattendrag, vilket innebar provtagning från elva enskilda provpunkter. Avrinningsområdets storlek vid provpunkten nedströms växthusområdet varierade kraftigt, från 1 till 212 km2. Provtagningen skedde under ett helt år, från sommaren 2017 till sommaren 2018, eftersom användning av växtskyddsmedel i växthusodlingar kan ske under en stor del av året.

    Områdena har valts ut så att de representerar både grönsaksodling och prydnadsväxtodling. De växthus som ingått i undersökningen är i de allra flesta fall representativa för hur ett svenskt växthusföretag ser ut. Anläggningarna är dock större än ett genomsnittligt växthusföretag. Samtliga anläggningar består av flera växthusbyggnader, som uppförts successivt. I samtliga fall finns även jordbruksmark i nära anslutning till provplatserna. Provtagningsupplägget ska ses som en generell undersökning av läckage från växthus och inte som en recipientkontroll av enskilda verksamheter.

    Insamlingen av prover genomfördes med två olika tekniker, momentanprovtagning (i alla lokaler) och tidsintegrerad TIMFIE-provtagning (i fyra lokaler). Prover togs var 14:e dag under hela perioden. Momentanproverna analyserades med avseende på 148 substanser från lokaler nedströms prydnadsväxtodlingar och 124 substanser från övriga lokaler. TIMFIE-proverna analyserades för 106 substanser.

    Totalt påträffades 105 olika substanser vid minst ett tillfälle i vattenprover under hela provtagningssäsongen 2017/2018, varav 92 i momentanprover och 80 i TIMFIE-prover. Högsta halten av en enskild substans i momentanprover var 107 μg/l av propamokarb, i motsvarande prov med tidsintegrerad TIMFIE-provtagning uppmättes 298 μg/l av samma substans.

    Summahalterna varierar mellan områdena, med genomgående högst halter i vattenprover från provpunkten GB7, den provpunkt som har det minsta avrinningsområdet och samtidigt flest växthus inom området. Även provpunkterna SP8, VB9 och SN10 har ett flertal förhöjda summahalter. Samma områden har också flest riktvärdesöverskridanden. Totalt har 25 olika substanser tangerat eller överskridit sitt respektive riktvärde i minst ett prov från momentanprovtagningen och 17 olika substanser i TIMFIE-provtagningen. Flest överskridanden överlag i momentanprover noteras för ogräsmedlet diflufenikan (20,9 %), följt av insektsmedlet imidakloprid (19,4 %) och nedbrytningsprodukten endosulfansulfat (17,5 %). Imidakloprid är den substans som har det största överskridandet av sitt riktvärde.

    Vid jämförelsen mellan tidpunkten när en substans detekterades i vattendraget och tidpunkten för användning av samma substans i växthusen i respektive område samt vid jämförelsen mellan uppströms/nedströms-punkter kan vissa substanser pekas ut att ha en koppling till växthusanvändningen, dessa är: acetamiprid, azoxystrobin, boskalid, cyprodinil, fludioxonil, hexytiazox, imazalil, imidakloprid, karbendazim (från tiofanatmetyl), pirimikarb, propamokarb, propikonazol, pymetrozin samt pyraklostrobin.

    Flest substanser där uppmätta halter kan kopplas till användning i växthus har identifierats i provpunkterna SN10 och SB11.

    En jämförelse mellan resultaten från denna studie samt resultaten från det nationella miljöövervakningsprogrammet för växtskyddsmedel (NMÖ) har gjorts. Summahalterna skiljer sig inte nämnvärt men det finns vissa intressanta skillnader. Vissa substanser hittas inte alls i NMÖ (åren som ingår i denna jämförelse, 2015-2017), t.ex. endosulfansulfat, acetamiprid, hexytiazox och imazalil men har fyndfrekvenser inom denna studie på respektive 35,8 %, 17,3 %, 7,9 % och 5,0 %. Ytterligare några substanser med tillåten växthusanvändning hittas i högre halter i denna undersökning än i NMÖ: acetamiprid, fludioxonil, imazalil, imidakloprid, pirimikarb, propamokarb och pymetrozin. Man kan också se att det omvända gäller för vissa typiska jordbrukssubstanser som bentazon, diflufenikan och metamitron. När det gäller riktvärdesöverskridanden så är imidakloprid en av de substasner som oftast överskrider sitt riktvärde, i denna studie med 19,4 %, jämfört med bara 1,1 % i NMÖ.

    Utifrån resultaten från momentanproverna i denna studie har årsmedelhalter för varje substans beräknats för en jämförelse enligt de metoder som tillämpas för statusklassificering inom vattenförvaltningen. De substanser som utifrån denna klassificering har överskridit gränsvärde eller bedömningsgrund vid någon provpunkt är diflufenikan, imidakloprid och pirimikarb. Det är dock viktigt att påpeka att alla dessa provpunkter inte är representativa för vattenförekomster inom vattenförvaltningen.

    Vissa substanser som troligen härrör från växthusanvändningen detekteras frekvent i förhöjda halter. Andra substanser som har använts inom de aktuella växthusen detekteras inte alls eller sällan. Skillnaderna beror troligen till stor del på använd mängd av preparatet, appliceringsteknik och substansernas kemiska egenskaper.

    Resultaten tyder på att läckagerisken varierar mellan de undersökta växthusen. Läckage av kemiska växtskyddsmedel från växthus är en fråga som flera länder har uppmärksammat och de riskområden som ofta identifieras handlar bl.a. om att recirkuleringssystemen inte är heltäckande och täta samt att påfyllnad och förvaring av växtskyddsmedel inte sker på ett säkert sätt. Utvattning av preparat har en förhöjd risk, detta bekräftas också av resultaten från denna undersökning vilka visar att de högsta uppmätta halterna avser verksamma substanser som applicerats genom utvattning. Utifrån resultaten i denna undersökning verkar även kompost som förvaras utomhus kunna ge upphov till läckage.

    Det finns tekniska lösningar för att minska riskerna. Mycket handlar dock om bättre rutiner för hanteringen. Slutligen är det som alltid viktigt att odlarna följer principen för integrerat växtskydd genom att minimera användningen av kemiska växtskyddsmedel och utnyttja de biologiska och icke-kemiska metoder som finns tillgängliga.

  • 218.
    Kreuger, Jenny
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Sundin, Peter
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Ulén, Barbro
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Undersökning av bekämpningsmedel i sediment i jordbruksbäckar år 20012002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För bekämpning av ogräs, svampar och insekter inom jordbruk och trädgårdsodling finns i Sverigeidag ca 220 olika preparat med ett 100-tal olika kemiska aktiva substanser. Under senare delen avodlingssäsongen 2001 mättes flera av dessa substanser i sedimentprover från nio bäckar i jordbruksområden.Mätningarna omfattade totalt 51 substanser, varav 32 var registrerade för försäljningår 2001. Dessa substanser motsvarade 54% av mängden som såldes år 2000. De övriga 19substanserna har tidigare varit registrerade eller var nedbrytningsprodukter eller biprodukter.

  • 219.
    Kreuger, Jenny
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Sundin, Peter
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Ulén, Barbro
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Undersökning av bekämpningsmedel i vatten från jordbruk och samhällen år 20012002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För bekämpning av ogräs, svampar och insekter inom jordbruk och trädgårdsodling finns i Sverigeidag ca 220 olika preparat med ett 100-tal olika kemiska aktiva substanser. Under odlingssäsongen2001 mättes flera av dessa substanser i vattenprover från nio jordbruksbäckar, två störreskånska åar och intilliggande samhällen samt en golfbana. Mätningarna omfattade totalt 69substanser, varav 49 var registrerade för försäljning. Dessa substanser motsvarade 90% avmängden som såldes år 2000. De övriga 20 substanserna har tidigare varit registrerade eller varnedbrytningsprodukter till vanliga ogräsmedel.

  • 220.
    Kreuger, Jenny
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Sundin, Peter
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Ulén, Barbro
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Undersökning av bekämpningsmedel i vatten från jordbruk och samhällen år 2001: Sammanfattning av Rapport 2002:4, Inst. miljöanalys och Ekohydrologi nr 63, Avd. vattenvårdslära2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För bekämpning av ogräs, svampar och insekter inom jordbruk och trädgårdsodling i Sverigefinns idag ca 220 olika preparat med ett 100-tal olika kemiska aktiva substanser. Underodlingssäsongen 2001 mättes flera av dessa substanser i vattenprover från nio jordbruksbäckar,två större skånska åar och intilliggande samhällen samt en golfbana. Mätningarnaomfattade totalt 69 substanser, varav 49 var registrerade för försäljning. Dessa substansermotsvarade 90% av mängden som såldes år 2000. De övriga 20 substanserna har tidigare varitregistrerade eller var nedbrytningsprodukter till vanliga ogräsmedel.

  • 221.
    Kumm, Karl-Ivar
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences. Jordbruksverket.
    Den svenska kött- och mjölkproduktionens inverkan på biologisk mångfald och klimat: – skillnader mellan betesbaserade och kraftfoderbaserade system2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapportens syfte är att beräkna hur svensk kött- och mjölkproduktion påverkar dels den

    biologiska mångfalden genom hävd av naturbetesmarker och öppethållande av

    skogsbygdsåkrar med vall- och spannmålsodling, dels klimatet genom utsläpp av

    växthusgaser och kolinlagring i mark och vegetation. Även produktionens företags- och

    samhällsekonomiska kostnader beräknas. Särskild fokus riktas mot skillnader mellan

    betesbaserade och kraftfoderdominerade produktionssystem.

    Beräkningarna bygger huvudsakligen på data för nuvarande normala svenska

    produktionsteknik inom foderodling och djurskötsel enligt SLU:s områdeskalkyler.

    Dessutom undersöks några andra produktionsformer som möjligen kan förbättra den

    betesbaserade köttproduktionens miljömässiga och ekonomiska hållbarhet. Detta gäller

    bl.a. extensiv vallodling, betesmarker med inslag av träd samt ranchdrift.

    Resultaten visar att förflyttning av betesdjur från åkerbete till naturbetesmarker samt

    träd i betesmarkerna kan göra det möjligt att nå målet 450 000 ha hävdade betesmarker

    även om antalet nötkreatur minskar 10 % och stutuppfödningen fortsätter att minska.

    Utsläppen av växthusgaser per kg kött är större från betesbaserad köttproduktion än från

    kraftfoderbaserad kyckling- och grisköttsproduktion. Utsläppen kan dock i större eller

    mindre utsträckning kompenseras av inlagring av kol i vallar och betesmarksträd samt

    genom att ved från avverkade betesmarksträd ersätter fossila bränslen. Denna

    kompensation gör att betesdjurens nettoutsläpp kan minska ner mot och även under den

    kraftfoderbaserade köttproduktionens låga utsläppsnivå. En väl utformad

    lövträdsproduktion på t.ex. gamla kulturbetesmarker med måttliga biologiska värden

    kan på så sätt vara en klimatåtgärd samtidigt som träden bidrar till att öka den

    biologiska mångfalden.

    Skillnaderna i klimatpåverkan per kg mjölk mellan mjölk producerad med normal

    respektive hög grovfoderandel är små.

    Betesbaserad köttproduktion har väsentligt högre företagsekonomiska kostnader per kg

    kött än kraftfoderbaserad produktion. För att betesbaserad köttproduktion skall vara

    lönsam fordras befintliga byggnader och brukare med låga krav på arbets- och

    kapitalersättning, storskalig ranchdrift eller mycket höga miljöersättningar. Högre

    miljöersättningar skulle förbättra den ekonomiska hållbarheten och en äldre

    betalningsvillighetsstudie antyder att miljöersättningarna till betesmark och åkerbete

    borde vara högre än vad de är idag.

    Den dominerande delen av den betesbaserade köttproduktionens samhällsekonomiska

    kostnad är den företagsekonomiska produktionskostnaden. Den samhällsekonomiska

    kostnaden för utsläppen av växthusgaser, värderad efter den marginella miljökostnaden

    för koldioxidutsläpp och kostnaden för att rena rökgaser från koldioxid, är väsentligt

    lägre.

  • 222.
    Kyllmar, Katarina
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Nitrogen Leaching in Small Agricultural Catchments: Modelling and monitoring for assessing state, trends and effects of counter-measures2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    problem.Small agricultural monitoring catchments in Sweden were used for the application andtesting of model-based methods for quantification of N leaching from arable fields, and foranalysis of measured data. The physically-based modelling system SOILNDB was used intwo different approaches for quantification of N leaching; by direct simulations usingmonitored field data and by producing field N leaching coefficients (field-NLCs) on thebasis of agricultural statistics, etc. The field-NLCs were then used to calculate N lossesfrom the fields.

  • 223.
    Kyllmar, Katarina
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden: Resultat av vattenanalyser2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark undersöks ett antal små, jordbruksdominerade avrinningsområden för sambandet mellan odling och vattenkvalitet (främst kväve och fosfor) i ytvatten och grundvatten. Vattenföringsmätningar i typområdenas bäckar mäts kontinuerligt och vattenprov har tagits varannan vecka sedan undersökningarna startade (mellan 1988 och 1996). I en regional del av programmet undersöks 15 typområden och i en nationell del, s.k. Intensivtypområden, undersöks åtta typområden mer omfattande med bl.a. årlig odlingsinventering. För att öka kännedomen om olika delavrinningsområdens inverkan på vattenkvaliteten i vattendraget utfördes som ett specialprojekt en s.k. synoptisk vattenprovtagning i två intensivtypområden. Vattenprover togs då i ett flertal provpunkter i vattendragen och under olika flödessituationer. Resultaten visade att för typområde N34 i Halland med lättare jordarter på åkermarken var halterna av kväve högre från delavrinningsområden med stor andel åkermark. För halterna av fosfor som normalt är låga för området var skillnaden liten mellan delavrinningsområdena. I typområde C6 i Uppland med mellanlera som dominerande jordart var det liten skillnad i halter av kväve mellan provpunkterna. Däremot varierade halterna av kväve mellan provtagningstillfällena. Halter av fosfor varierade både mellan provtagningstillfällen och mellan provpunkter. Högst var halterna i de nedre och centrala delarna av avrinningsområdet. Generellt var det också högre halter vid högflöde. Vid dessa tillfällen var andelen partikulärt bunden fosfor stor och halterna av suspenderat material förhöjda. Trots det begränsade antalet provtagningstillfällen (tre i N34 och sex i C6) gav resultaten en god bild av de olika delavrinningsområdenas inverkan på vattenkvaliteten i vattendragen. Vid källfördelningsberäkning med modell är dessa data värdefulla. Fortsättningsvis bör ett urval av de synoptiska provpunkterna provtas varje år i samband med förändringar i flödet, såsom under höst och vid vårflod.

  • 224.
    Kyllmar, Katarina
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Transporter av kväve och fosfor i vattendrag - inverkan av metodik vid vattenprovtagning: Jämförelse av vattenanalyser från manuell respektive flödesproportionell vattenprovtagning i åtta Intensivtypområden Typområde2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark undersöks ett antal små, jordbruksdominerade avrinningsområden för sambandet mellan odling och vattenkvalitet i ytvatten och grundvatten. I programmet ingår undersökningar i regionala typområden (15 st) och i nationella Intensivtypområden (8 st). Vattenföringsmätningar i typområdenas bäckar mäts kontinuerligt och vattenprov har tagits varannan vecka sedan undersökningarna startade (mellan 1988 och 1996). Eftersom halterna av framförallt fosfor varierar stort speciellt vid högflöde, sker även automatisk flödesproportionell vattenprovtagning i Intensivtypområdena för att öka säkerheten i beräknade transporter av växtnäring. Utrustning för flödesproportionell vattenprovtagning installerades i intensivtypområdena under 2004 och 2005. Vid flödesproportionell provtagning tas små delprov automatiskt via en sugslang i bäcken. Delproven (i genomsnitt 150 st per tvåveckorsperiod) samlas till ett samlingsprov i en glasflaska som står i ett kylskåp i ett provtagningshus. Ett vattenprov tas ut varannan vecka och skickas till laboratorium för analys. Flaskan töms helt när vattenprovet har tagits ut. Parallellt har också manuella vattenprover (stickprov) tagits och analyserats. Syfte med detta arbete var sammanställa och jämföra resultat från manuell respektive flödesproportionell vattenprovtagning samt bedöma hur resultat från de olika metoderna kan redovisas och användas. Jämförelsen visar att transporterna av totalkväve blev något mindre för sju av åtta typområden när de beräknades med analysresultat från samlingsprov jämfört med om de var från stickprov. För ett typområde blev transporterna av totalkväve däremot större när de beräknades från samlingsprov. Orsaken till detta är oklar och bör närmare utredas. För totalfosfor var det generellt tvärtom jämfört med för totalkväve, transporterna blev större när de beräknades från samlingsprov. Störst var skillnaderna för typområden med styv lera eller mellanlera. I ett typområde med normalt små transporter fick ett analysvärde av fosfor från stickprovtagning i vårflod stor inverkan på hela tidsperiodens medeltransport vilket medförde att transporten baserad på samlingsprovet blev mindre. Vid utvärdering bör tidsserierna baserade på de olika provtagningsmetoderna analyseras separat och därefter relateras till varandra. Detta eftersom de två metoderna är helt olika och att enkla samband som tar hänsyn till alla de faktorer som inverkar på variationen av de olika ämnenas halter inte kan tas fram.

  • 225.
    Kyllmar, Katarina
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Johnsson, Holger
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2004/2005: Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom programmet Typområden på Jordbruksmark undersöks ett antal små, jordbruksdominerade avrinningsområden för sambandet mellan odling och vattenkvalitet i ytvatten och grundvatten. Programmet ingår i den svenska miljöövervakningen på Jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet.

    I denna rapport redovisas resultat för det agrohydrologiska året 2004/2005. Under året har mätningar pågått i 22 typområden, varav 8 områden undersöks inom en nationell del av programmet med SLU som ansvarig utförare. I övriga typområden ansvarar länsstyrelsen i respektive län för undersökningarna. Rapporten redovisar bl a flödesvägda årsmedelhalter, transporter och avrinning för varje typområde medan klimatet redovisas översiktligt för olika delar av Sverige. Grödfördelning redovisas för nationellt undersökta typområden.

    Avrinningen blev över eller nära långtidsmedel för de flesta typområden. Juli månad hade hög avrinning i flera typområden. Trots perioder med kallt väder och snö under vintern blev medeltemperaturen i främst december och januari högre än normalt. Växlingarna under vinterhalvåret mellan milt och kallt väder bör ha gynnat mineraliseringen av organiskt bundet kväve i marken. Kvävehalterna var trots detta lägre än långtidsmedel för hälften av typområdena medan de var högre för två typområden. En orsak till lägre halter än långtidsmedel kan vara att avrinningen var hög och därmed utspädningen, en annan kan vara att åtgärder inom jordbruket för att minska utlakningen av kväve har haft effekt. Vid typområdenas utloppspunkter blev totaltransporterna av kväve större än långtidsmedel för hälften av typområdena och mindre än långtidsmedel för den andra hälften. Fosforhalterna liksom fosfortransporterna var för en del områden lägre än långtidsmedel medan de var högre för andra. Typområden med högre avrinning än långtidsmedel hade också större transporter av fosfor än långtidsmedel. Störst var transporterna (100 kg/km 2) i två typområden där mellanlera eller styv lera är dominerande jordart på åkermarken.

  • 226.
    Kyllmar, Katarina
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Kristina, Grill
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2005/2006: Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom programmet Typområden på Jordbruksmark undersöks ett antal små, jordbruksdominerade avrinningsområdenför sambandet mellan odling och vattenkvalitet i ytvatten och grundvatten. Programmetingår i den svenska miljöövervakningen på Jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet.I denna rapport redovisas resultat för det agrohydrologiska året 2005/2006. Under året har mätningarpågått i 23 typområden, varav 8 områden undersöks inom en nationell del av programmet med SLU somansvarig utförare. För 13 typområden ansvarar länsstyrelser för undersökningarna medan två typområdenundersöks av kommuner. Rapporten redovisar bl a flödesvägda årsmedelhalter, transporter och avrinningför varje typområde medan klimatet redovisas översiktligt för olika delar av Sverige. Grödfördelningredovisas för nationellt undersökta typområden. Årsnederbörd och årsavrinning var för de flesta typområden nära eller under den normala. Hösten 2005 var varmare än normalt och nederbörden var låg. Efter sommarens lågflöde ökade avrinningen i många typområden först i november. Vintermånaderna januari till mars karakteriserades av snö och kall väderlek och därmed liten avrinning. Sista dagarna i mars kom våren i de södra delarna av landet och gav i början av april mycket höga flöden i bäckarna i de flesta typområden. Regn i april förlängde perioden med hög avrinning och som genomsnitt kom en tredjedel av årsavrinningen i denna månad. Årsmedelhalter av både totalkväve och totalfosfor var både lägre och högre än respektive typområdes långtidsmedelvärde. Transporterna blev mindre än medel för flertalet typområden.

  • 227.
    Kynkäänniemi, Pia
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kyllmar, Katarina
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2006/2007: Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark 2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom programmet Typområden på Jordbruksmark undersöks ett antal små, jordbruksdominerade avrin-ningsområden för sambandet mellan odling och vattenkvalitet i ytvatten och grundvatten. Programmet ingår i den svenska miljöövervakningen på Jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet. I denna rapport redovisas resultat för det agrohydrologiska året 2006/2007. Under året har mätningar pågått i 23 typområden, varav 8 områden undersöks inom en nationell del av programmet med SLU som ansvarig utförare. För 13 typområden ansvarar länsstyrelser för undersökningarna medan två typområden undersöks av kommuner. Rapporten redovisar bl a flödesvägda årsmedelhalter, transporter och avrinning för varje typområde, medan klimatet redovisas översiktligt för olika delar av Sverige. Grödfördelning redovisas för nationellt undersökta typområden.

    Årsnederbörden var större än den normala för alla typområden och likaså årsavrinning förutom i fyra typområden. Sommaren var torr men i andra hälften av augusti var nederbördsmängden stor. Trots detta var avrinningen ringa i de flesta typområden, men i några blev avrinningen kraftig. Avrinningen fortgick under hela hösten och förvintern som var nederbördsrik. December och januari var månader med stor avrinning i de flesta typområden. Under februari föll nederbörden mestadels som snö, vilket medförde något lägre flöden i de flesta typområdena. Våren kom redan i mars, men gav inte upphov till någon stör-re vårflod i flertalet typområden.

    Årsmedelhalter av totalkväve och totalfosfor var både lägre och högre än respektive typområdes medel för 1996-2005. Då avrinningen var högre än normalt i de flesta typområden blev även transporterna större än medel för flertalet typområden.

  • 228.
    Köhler, Stephan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Faktorer som styr skillnader mellan totalhalter och lösta halter metaller i ett antal svenska ytvatten2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Analysresultat av metallhalter inom den svenska miljöövervakningen avser den syrelösliga halten av metaller (Metotal) i vattenfasen. Enligt definitionen av lösta ämnen i vatten så passerar bara metaller i löst form (Melöst) ett 0,45 m filter medan metaller i partikulär form (Mepart) fastnar i filtret. Resultat från den svenska miljöövervakningen omfattar därför både former av metallerna (Metotal = Melöst + Mepart). Eftersom bara den lösta fasen anses vara direkt biotillgänglig kan den nuvarande metoden överskatta metallhalter. För att skatta hur stor andel metaller föreligger i partikulär form utfördes en studie där andel metaller i löst form Mefrac = Melöst/Metotal) undersöktes. Metallerna bly (Pb), kadmium (Cd), kobolt (Co), zink (Zn), nickel (Ni), koppar (Cu), arsenik (As), vanadin (V) och krom (Cr) samt aluminium (Al), mangan (Mn) och järn (Fe) studerades. Mätresultat från 31 stationer i hela landet samt ett mindre antal stickprov i olika sjöar runt om i landet är inkluderat. I denna rapport studerades I) hur metaller skiljer sig i deras beteende, II) hur man kan skatta halten metaller i löst form (Melöst) utifrån kemiska variabler eller kemiska modeller, III) hur olika områden skiljer sig åt, IV) och det testades om markanvändningen kan påverka hur metaller fördelas till sist så testades V) om klassningen av höga metallhalter skulle påverkas om man bara hade tillgång till totalhalter eller halter lösta metaller

     

  • 229.
    Köhler, Stephan J.
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Klavzar, Andreja
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Wallman, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Huser, Brian
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Utvärdering av delprogrammet metaller inom miljöövervakning av sjöar: Styrfaktorer och mönster som hjälp för ett reviderat provtagningsprogram2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den årliga omfattande provtagningen av programmet omdrev som har pågått mellan 2007 till 2016 har varit mycket värdefull för utvärderingen för av faktorer som styr halter av ett antal metaller (Cd, Co, Cu, Ni, Pb och Zn). Det föreliggande dataset kan vara un-derlag till stöd för länsstyrelsen och kommuner att identifiera höga halter. Regionala skillnader i programmet omdrev har samma mönster som i programmet trendsjöar både med avseende på medianhalter, förekomst av låga värden och trender i påverkade jäm-fört med opåverkade områden. Ett större antal sjöar i omdrevprogrammet är tydligen påverkad av antropogena källor och kan möjligen uteslutas från metallanalyser i framti-den. Möjligen kan dessa sjöar vara referenser för påverkade områden. För följande me-taller fanns det starka (Co, Pb och Zn), svaga (Ni) och inga (Cd, Cu) samband mellan totalhalter och kemiska och landskapsrelaterade styrfaktorer som kan användas för att beräkna förväntade medianhalter i sjöar. Det föreslås att ett större antal sjöar i program-met trendsjöar analyseras 4 gånger per år för att få en bättre uppfattning av den tempo-rala variationen. I områden som är opåverkade av kända punktkällor så kan skattning av biotillgängligheten (Cu, Ni och Zn) eller beräkning av acceptabla gränsvärden (Pb) även fortsättningsvis utföras via metallernas totalhalter och totalhalten organiskt kol (TOC). För metallerna Pb och Zn kan totalhalterna korrigeras via antingen omräkningsfunktion-er eller med hjälp av modelleringsverktyget VisualMinteq som är tillgängligt. Beräk-ningarna antyder att halten TOC samvarierar med den beräknade biotillgängliga frakt-ionen. Osäkerheter som styrs av pH är minst lika stora som osäkerheter som härrör från TOC. Andra osäkerheter i beräkningarna så som halten Al och Fe som också kan bindas upp av TOC bör belysas närmare vid behov. I sjöar med höga pH värden bör biotill-gängligheten av Ni följas upp om totalhalten Ni är ovanligt höga (>25 ppb).

  • 230.
    Langvall, Ola
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Marknära ozon i Asa: Årsrapport 20122013Report (Other academic)
  • 231.
    Langvall, Ola
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Marknära ozon i Asa: Årsrapport 2014‐20152016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Månadsmedelvärden av marknära ozonhalt i Asa år 2014 och 2015, samt redovisning över antalet timmar därdata saknas i respektive månad. 

    Sammanställning av faktorer och gränsvärden samt utfallet av ozonhalten i Asa åren 2007 – 2010 och år 2012 – 2015

  • 232.
    Langvall, Ola
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Marknära ozon i Asa: Årsrapport 20162017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Månadsmedelvärde av marknära ozonhalt och summa AOT40 i Asa år 2016, samt redovisning över antalettimmar där data saknas i respektive månad.

    Sammanställning av faktorer och gränsvärden samt utfallet av ozonhalten i Asa åren 2007 – 2010 och år 2012 – 2016

  • 233.
    Langvall, Ola
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Marknära ozon i Asa: Årsrapport 20172018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Årsrapport 2017. Redovisning av mätdata för år 2017 från Asa-stationen. Ozonhalt resp AOT40 samt antal timmar som saknar data. 

  • 234.
    Laudon, Hjalmar
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Episodförsurning i Norrbotten: Återhämtning och framtidsutsikter2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vårflods- och höstepisoddata från fem vattendrag, insamlade mellan 1990 och 1999 inom

    ramen för miljöövervakningsprogrammet i Norrbottens län, har analyserats. Med hjälp av

    episodmodellen (Bishop m. fl. 2000; Laudon, 2000; Laudon m. fl. 2001) har den depositionsbetingade

    försurningen i samband med totalt 44 snösmältnings- och 13 regnepisoder

    kvantifierats. Dessutom presenteras en utvärdering av trendförändringar i vattenkemin under

    1990 talet samt en regional bedömning av försurningskänsligheten i Norrbotten.

    Det var framförallt naturliga faktorer som orsakade ANC- (förmågan att neutralisera

    surgörande ämnen) och pH-sänkningar i samband med de analyserade snösmältnings- och

    regnepisoderna. Mer än 90 % av alla analyserade episoder påvisade en mindre än 15-

    procentig antropogen påverkan på ANC eller mindre än 0.3 pH-enheters påverkan på pH. Sett

    ur ett regionalt perspektiv så är idag mindre än 10 % av länets ytvatten mer än

    obetydligt

    påverkade

    av försurning. Denna siffra ska jämföras med 24 % i samband med vårfloden 1990.

    Inga generella trendförändringar i årsmedelvärdena av vattenkemin p.g.a. försurning eller

    skogsbruk kunde påvisas.

    Samtliga av de studerade vattendragen påvisade en markant minskad antropogen påverkan i

    samband med vårfloden. Minskningen mellan 1990 och 1999 var i genomsnitt drygt 50 % och

    motsvarar väl halveringen av svaveldeposition i länet under samma tidsperiod. Detta visar att

    en förändring av försurningsbelastningen i Norrland ger omedelbara effekter på vattenkemin.

    En minskning av utsläppen av försurande ämnen, vilket leder till lägre halter i depositionen,

    kommer därför att ge en mindre försurningspåverkan i samband med snösmältningen samma

    år. En snabb försurningsåterhämtning har därför påbörjats och kommer att fortsätta p.g.a. det

    minskade depositionstrycket av svavel i länet.

    Av de fem vattendragen som ingått i studien var det endast ett, Rokån, där vattenkemin i

    samband med vårfloden var av sådan karaktär att ekologiska skador på fisk (öring) skulle

    kunna förväntas. Även utan antropogen påverkan skulle Rokån ha ett pH som i samband med

    både vårflods- och regnepisoder faller under pH 5.0. Rokån var också det vattendrag som

    påvisade den största antropogena försurningen i samband med både vårflods- och

    regnepisoder.

    Miljöövervakningsprogrammet för Norrbottens län visar på styrkan och nödvändigheten av

    nationell och regional miljöövervakning för vår förståelse av människans inverkan på vår

    akvatiska miljö. Data från de fem norrbottniska vattendragen visar på en snabb

    försurningsåterhämtning i samband med vårfloden, vilket är den mest ekologiskt kritiska

    tidsperioden på året i dessa system. Liknande resultat har tidigare inte kunnat påvisas för

    enskilda vattendrag p.g.a. avsaknad av data. Med stor tydlighet visar resultaten i den här

    rapporten att avsaknaden av kontinuerliga tidsserier av högflödesdata i andra län gör

    förståelsen av återhämtningsförloppet i dessa delar av Norrland betydligt mer begränsad.

    Det här projektet hade inte varit möjligt utan stöd från Gunnar Brännström, Lars Lindquist

    och Lisa Lundstedt vid Länsstyrelsen i Norrbottens län.

  • 235.
    Lewan, Elisabet
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Kreuger, Jenny
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Jarvis, Nicholas
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Miljöövervakning av pesticider: Rapport om klimatförändringens tänkbara effekter på pesticidförluster från jordbruksmark2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Klimatförändringen kommer att påverka pesticidanvändningen och risken för utlakning av pesticider på flera sätt: - Ökad nederbörd under höst och vinter medför en betydande risk för större utlakningsförluster av pesticider till yt- och grundvatten. - Ökad frekvens av tillfällen med intensiv nederbörd under odlingssäsongen medför en betydande risk för ytavrinning och även läckage till dräneringssystemen med förhöjda maxkoncentrationer i omgivande ytvatten. - En temperaturhöjning kan leda till en generellt snabbare nedbrytning av pesticider vilket minskar risken för utlakning av pesticider. Betydelsen av detta minskar dock i områden som drabbas av torka, vilket leder till en fördröjd nedbrytning (ökad persistens). - Förändringar i markens kolhalt har stor betydelse för utlakningsrisken för pesticider. Samspelet mellan förändringar i klimatfaktorer, markens kolhalt och risken för pesticidutlakning är dock komplext och betydelsen av detta är därför svår att förutse. - En klimatförändring medför sannolikt att spridningstidpunkten för pesticider börjar tidigare på våren, men också att den kommer att ske senare på hösten. Tidigare vårspridning kan ha gynnsam effekt och leda till mindre utlakning, men sena höstappliceringar medför en kraftigt ökad risk för utlakning av pesticider till yt- och grundvatten. - Ett varmare och fuktigare klimat leder till ett ökat tryck från olika typer av skadegörare vilket medför ett ökat behov av att använda pesticider. - Odling av nya grödor som tidigare inte odlats i Sverige kan förväntas öka till följd av ett varmare klimat. - En minskad vallareal och en ökad areal annuella grödor medför sannolikt ett ökat behov av bekämpning. - En klimatförändring kommer troligen att leda till en förskjutning mot större areal höstsådda grödor. Detta medför ökad höstspridning av pesticider vilket medför generellt högre pesticidutlakning än vid vårspridning.

  • 236.
    Liljeberg, Marcus
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ejhed, Helene
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gustavsson, Hanna
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Johnsson, Holger
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Tengdelius-Brunell, Johanna
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Widén-Nilsson, Elin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Hantering av kopplingen mellan markanvändning, läckagekoefficienter och avrinning för PLC62013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Havs- och vattenmyndigheten har uppdragit åt SMED att beräkna näringsämnesbelastningen till Sveriges omgivande havsbassänger. Uppdraget utgör underlag till HELCOM-rapporteringen Pollution Load Compilation (PLC Periodical).

    Inom SMED sker en kontinuerlig utveckling av metoder och modeller för att förbättra kvalitén på dessa beräkningar. I denna rapport undersöks möjligheterna att kombinera tidigare framtagen metodik för att beräkna källfördelningen av kväve och fosfor med ny förbättrad beräkning av avrinning genom att utnyttja en redan kalibrerad högupplöst hydrologisk modell för Sverige, kallad S-HYPE.

    Den belastning som avses i denna rapport är det diffusa markläckaget som genereras av olika slags markanvändning, beräknat som en produkt av markanvändningsslag och specifik typhalt. S-HYPE har kalibrerats med en definition av markanvändning som skiljer sig från den markanvändning som använts tidigare. För att det ska vara möjligt att använda de typhalter som  tagits fram i tidigare beräkningar behöver de olika definitionerna av markanvändning relateras till varandra. För test och validering av den nya avrinningsberäkningen genom en anpassning av tidigare kalibrerad S-HYPE till SMED – HYPE bedöms skillnader i arealer hos markanvändningen ha en försumbar effekt. För en fullständig beräkning av närsaltsläckage behöver markanvändning däremot harmoniseras.

    Data om jordbrukets arealer tas i PLC-beräkningarna från jordbruksblocken och de stödsökta grödorna. I PLC6 ändras metodiken för jordbruksblock som saknar stödsökta grödor så att dessa beräknas som odefinierade grödor med läckaget för extensiv vall, istället för att de klassas som öppen mark som i PLC5. Om möjligt ska de konstaterade grödarealerna istället för de mer preliminära stödsökta arealerna användas

  • 237.
    Liljeberg, Marcus
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ejhed, Helene
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gustavsson, Hanna
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Johnsson, Holger
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Tengdelius-Brunell, Johanna
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Widén-Nilsson, Elin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Hantering av kopplingen mellan markanvändning, läckagekoefficienter och avrinning för PLC62013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Havs- och vattenmyndigheten har uppdragit åt SMED att beräkna

    näringsämnesbelastningen till Sveriges omgivande havsbassänger.

    Uppdraget utgör underlag till HELCOM-rapporteringen Pollution Load

    Compilation (PLC Periodical).

    Inom SMED sker en kontinuerlig utveckling av metoder och modeller för

    att förbättra kvalitén på dessa beräkningar. I denna rapport undersöks

    möjligheterna att kombinera tidigare framtagen metodik för att beräkna

    källfördelningen av kväve och fosfor med ny förbättrad beräkning av

    avrinning genom att utnyttja en redan kalibrerad högupplöst hydrologisk

    modell för Sverige, kallad S-HYPE.

    Den belastning som avses i denna rapport är det diffusa markläckaget som

    genereras av olika slags markanvändning, beräknat som en produkt av

    markanvändningsslag och specifik typhalt. S-HYPE har kalibrerats med en

    definition av markanvändning som skiljer sig från den markanvändning som

    använts tidigare. För att det ska vara möjligt att använda de typhalter som

    tagits fram i tidigare beräkningar behöver de olika definitionerna av

    markanvändning relateras till varandra. För test och validering av den nya

    avrinningsberäkningen genom en anpassning av tidigare kalibrerad S-HYPE

    till SMED – HYPE bedöms skillnader i arealer hos markanvändningen ha

    en försumbar effekt. För en fullständig beräkning av närsaltsläckage

    behöver markanvändning däremot harmoniseras.

    Data om jordbrukets arealer tas i PLC-beräkningarna från jordbruksblocken

    och de stödsökta grödorna. I PLC6 ändras metodiken för jordbruksblock

    som saknar stödsökta grödor så att dessa beräknas som odefinierade grödor

    med läckaget för extensiv vall, istället för att de klassas som öppen mark

    som i PLC5. Om möjligt ska de konstaterade grödarealerna istället för de

    mer preliminära stödsökta arealerna användas.

  • 238.
    Liljeberg, Marcus
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ejhed, Helene
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Nisell, Jakob
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förbättrad markanvändningsdata för beräkningar inom SMED Vatten2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektets huvudsyfte är att generera nya geografiska dataunderlag avseende markanvändning med bättre upplösning för beräkningar inom SMED Vatten och att undersöka konsekvenserna för kommande rapporteringar av att använda markanvändningsdata med högre rumslig- och tematisk upplösning.

    Underlaget till arbetet som genomförts i projektet är dels det tidigare markanvändningsunderlaget som använts inom SMED Vatten för beräkningar av belastningar till vatten tillsammans med ett nyframtaget underlag för markanvändningsdata som bygger på SMD (Svenska Marktäckedata). Båda markanvändningsdatabaserna relateras till den geografiska indelningen som utgörs av hydrologiskt beräknade delavrinningsområden. Underlaget har lästs in i geodatabaser där data relateras till varandra genom rumsliga beräkningar i ett geografiskt informationssystem.

    För klasserna skog och tätort överskattas arealen generellt i PLC5 data jämfört med SMD och för klasserna myr och vatten sker en underskattning av klassarealerna i PLC5 jämfört med SMD. Minsta arealskillnaden blir på klassen vatten som också uppvisar den minsta standardavvikelsen.

    Konsekvensen av att byta kartdatabas för beräkning av markanvändningsarealer är liten vid en total jämförelse mellan markanvändning i PLC5 beräkningarna jämfört med arealer hämtade ur SMD. Orsaken till detta är att arealerna hos de områden som står för en stor andel av bruttobelastningen är desamma i de båda underlagen. För enskilda delavrinningsområden kan förändringen vara stor.

    Beräkningstekniskt eller kostnadsmässigt finns det inga skäl att använda SMD som kartdatabas för att generera markanvändningsklassning för belastningsberäkningar i SMED Vatten. Det finns ingen anledning att byta ut den gamla klassningen med avseende på geografisk upplösning då förbättringen med att använda SMD är alltför marginell i jämförelse med andra osäkerheter och felkällor. Däremot är det troligt att belastningen kommer att förändras om lämpliga läckagehalter kan ansättas till fler klasser och den vägen öka noggrannheten i belastningen av kväve och fosfor.

  • 239.
    Liljeberg, Marcus
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ejhed, Helene
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Nisell, Jakob
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förbättrad markanvändningsdata för beräkningar inom SMED Vatten2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektets huvudsyfte är att generera nya geografiska dataunderlag avseende markanvändning

    med bättre upplösning för beräkningar inom SMED Vatten och att

    undersöka konsekvenserna för kommande rapporteringar av att använda markanvändningsdata

    med högre rumslig- och tematisk upplösning.

    Underlaget till arbetet som genomförts i projektet är dels det tidigare markanvändningsunderlaget

    som använts inom SMED Vatten för beräkningar av belastningar

    till vatten tillsammans med ett nyframtaget underlag för markanvändningsdata som

    bygger på SMD (Svenska Marktäckedata). Båda markanvändningsdatabaserna

    relateras till den geografiska indelningen som utgörs av hydrologiskt beräknade

    delavrinningsområden. Underlaget har lästs in i geodatabaser där data relateras till

    varandra genom rumsliga beräkningar i ett geografiskt informationssystem.

    För klasserna skog och tätort överskattas arealen generellt i PLC5 data jämfört med

    SMD och för klasserna myr och vatten sker en underskattning av klassarealerna i

    PLC5 jämfört med SMD. Minsta arealskillnaden blir på klassen vatten som också

    uppvisar den minsta standardavvikelsen.

    Konsekvensen av att byta kartdatabas för beräkning av markanvändningsarealer är

    liten vid en total jämförelse mellan markanvändning i PLC5 beräkningarna jämfört

    med arealer hämtade ur SMD. Orsaken till detta är att arealerna hos de områden

    som står för en stor andel av bruttobelastningen är desamma i de båda underlagen.

    För enskilda delavrinningsområden kan förändringen vara stor.

    Beräkningstekniskt eller kostnadsmässigt finns det inga skäl att använda SMD som

    kartdatabas för att generera markanvändningsklassning för belastningsberäkningar

    i SMED Vatten. Det finns ingen anledning att byta ut den gamla klassningen med

    avseende på geografisk upplösning då förbättringen med att använda SMD är alltför

    marginell i jämförelse med andra osäkerheter och felkällor. Däremot är det

    troligt att belastningen kommer att förändras om lämpliga läckagehalter kan ansättas

    till fler klasser och den vägen öka noggrannheten i belastningen av kväve och

    fosfor.

  • 240.
    Liljeberg, Marcus
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ejhed, Heléne
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gustavsson, Hanna
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Johnsson, Holger
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Tengdelius-Brunell, Johanna
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Widén-Nilsson, Elin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Hantering av kopplingen mellanmarkanvändning,läckagekoefficienter och avrinningför PLC62013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Havs- och vattenmyndigheten har uppdragit åt SMED att beräkna

    näringsämnesbelastningen till Sveriges omgivande havsbassänger.

    Uppdraget utgör underlag till HELCOM-rapporteringen

    Pollution Load

    Compilation (PLC Periodical).

    Inom SMED sker en kontinuerlig utveckling av metoder och modeller för

    att förbättra kvalitén på dessa beräkningar. I denna rapport undersöks

    möjligheterna att kombinera tidigare framtagen metodik för att beräkna

    källfördelningen av kväve och fosfor med ny förbättrad beräkning av

    avrinning genom att utnyttja en redan kalibrerad högupplöst hydrologisk

    modell för Sverige, kallad S-HYPE.

    Den belastning som avses i denna rapport är det diffusa markläckaget som

    genereras av olika slags markanvändning, beräknat som en produkt av

    markanvändningsslag och specifik typhalt. S-HYPE har kalibrerats med en

    definition av markanvändning som skiljer sig från den markanvändning som

    använts tidigare. För att det ska vara möjligt att använda de typhalter som

    tagits fram i tidigare beräkningar behöver de olika definitionerna av

    markanvändning relateras till varandra. För test och validering av den nya

    avrinningsberäkningen genom en anpassning av tidigare kalibrerad S-HYPE

    till SMED – HYPE bedöms skillnader i arealer hos markanvändningen ha

    en försumbar effekt. För en fullständig beräkning av närsaltsläckage

    behöver markanvändning däremot harmoniseras.

    Data om jordbrukets arealer tas i PLC-beräkningarna från jordbruksblocken

    och de stödsökta grödorna. I PLC6 ändras metodiken för jordbruksblock

    som saknar stödsökta grödor så att dessa beräknas som odefinierade grödor

    med läckaget för extensiv vall, istället för att de klassas som öppen mark

    som i PLC5. Om möjligt ska de konstaterade grödarealerna istället för de

    mer preliminära stödsökta arealerna användas.

    Tillkännagivanden

    I projektet har många personer vid Jordbruksverket ställt upp och svarat på

    frågor och levererat data. Det gäller bl.a. Ylva Olsson, Anders Forsberg och

    Irenè Ederam. På SGU har Jakob Nisell varit behjälplig med uppgifter

    rörande markklassningar.

  • 241.
    Liljeberg, Marcus
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ejhed, Heléne
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Nisell, Jakob
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förbättradmarkanvändningsdata förberäkningar inom SMEDVatten2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Projektets huvudsyfte är att generera nya geografiska dataunderlag avseende markanvändning

    med bättre upplösning för beräkningar inom SMED Vatten och att

    undersöka konsekvenserna för kommande rapporteringar av att använda markanvändningsdata

    med högre rumslig- och tematisk upplösning.

    Underlaget till arbetet som genomförts i projektet är dels det tidigare markanvändningsunderlaget

    som använts inom SMED Vatten för beräkningar av belastningar

    till vatten tillsammans med ett nyframtaget underlag för markanvändningsdata som

    bygger på SMD (Svenska Marktäckedata). Båda markanvändningsdatabaserna

    relateras till den geografiska indelningen som utgörs av hydrologiskt beräknade

    delavrinningsområden. Underlaget har lästs in i geodatabaser där data relateras till

    varandra genom rumsliga beräkningar i ett geografiskt informationssystem.

    För klasserna skog och tätort överskattas arealen generellt i PLC5 data jämfört med

    SMD och för klasserna myr och vatten sker en underskattning av klassarealerna i

    PLC5 jämfört med SMD. Minsta arealskillnaden blir på klassen vatten som också

    uppvisar den minsta standardavvikelsen.

    Konsekvensen av att byta kartdatabas för beräkning av markanvändningsarealer är

    liten vid en total jämförelse mellan markanvändning i PLC5 beräkningarna jämfört

    med arealer hämtade ur SMD. Orsaken till detta är att arealerna hos de områden

    som står för en stor andel av bruttobelastningen är desamma i de båda underlagen.

    För enskilda delavrinningsområden kan förändringen vara stor.

    Beräkningstekniskt eller kostnadsmässigt finns det inga skäl att använda SMD som

    kartdatabas för att generera markanvändningsklassning för belastningsberäkningar

    i SMED Vatten. Det finns ingen anledning att byta ut den gamla klassningen med

    avseende på geografisk upplösning då förbättringen med att använda SMD är alltför

    marginell i jämförelse med andra osäkerheter och felkällor. Däremot är det

    troligt att belastningen kommer att förändras om lämpliga läckagehalter kan ansättas

    till fler klasser och den vägen öka noggrannheten i belastningen av kväve och

    fosfor.

  • 242.
    Lindström, Bodil
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Boström, Gustaf
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Gönczi, Mikaela
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kreuger, Jenny
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Nationell screening av bekämpningsmedel i åar i jordbruksområden 2016: Uppföljning av 2015 års undersökning2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten innehåller resultaten från 2016 års uppföljning av den screeningundersökning av bekämp-ningsmedelsrester i jordbruksintensiva områden i Sverige som genomfördes 2015. Syftet var dels att undersöka mellanårsvariationer och dels att studera variationerna under säsongen genom tätare prov-tagning.

    I de nio vattendrag som ingick i den nationella provtagningen togs totalt 87 prov. Därutöver togs 38 prov på 11 provplatser inom den regionala förtätningen. Proven analyserades för 133 substanser.

    Under 2015 och 2016 påträffades 65 respektive 73 substanser, varav 61 påträffades båda åren. Av dessa hade ca hälften en högre fyndfrekvens under 2016 jämfört med 2015 och för en fjärdedel av substanserna var fyndfrekvensen lägre under 2016 jämfört med 2015, för resterande var fyndfrekvensen lika mellan åren. Generellt påträffades ett större antal substanser per prov under 2016 jämfört med 2015. För summahalterna var det små skillnader mellan åren, men för ett fåtal prover var summahalter-na betydligt högre under 2016. Proven från 2016 hade fler riktvärdesöverskridanden, både räknat som antalet substanser och som andel av prov med överskridande, jämfört med 2015. De extra proverna som förtätade 2016 års provtagning visade överlag liknande antal substanser och summahalter som de andra proverna tagna före eller efter extraproven.

    Det förekom flest substanser och högst summahalter per prov i Skåne, följt av Halland, Västra Götaland och Östergötland, medan Västmanland och Gotland hade färre fynd och lägst summahalter.

  • 243.
    Lindström, Bodil
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Kreuger, Jenny
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel): Årssammanställning 20132015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten presenterar resultat från miljöövervakningen av växtskyddsmedel i ytvatten, grundvatten, sediment, nederbörd och luft för undersökningsåret 2013.

    Undersökningarna genomförs inom programområdet Jordbruksmark och Luft inom

    ramen för den nationella miljöövervakningen på uppdrag av Naturvårdsverket.

    Mätningarna har pågått sedan 2002, med viss variation i omfattning.

     

    Under 2013 provtogs ytvatten från fyra bäckar i intensiva jordbruksområden, sk

    typområden, i Västergötland, Östergötland, Halland och Skåne. Under ordinarie

    provtagningsperiod för ytvatten, som pågick under maj-november i samtliga områden,

    togs totalt 97 tidsstyrda veckosamlingsprov. I Halland och Skåne fortsatte

    provtagningen med tidsstyrda samlingsprov varannan vecka resten av vintern och

    fram till månadsskiftet april/maj 2014, totalt 22 prover. I Skåne genomfördes flödesstyrd provtagning parallellt med den tidsstyrda provtagningen mellan maj och

    november varefter tre veckor med flödestoppar (i maj, juni och oktober) valdes ut

    för analys, totalt 25 prover. Utöver detta togs momentana ytvattenprover i två åar i

    Skåne (Skivarpsån och Vege å) under maj-november, totalt 18 prover. I september

    togs ett sedimentprov i samtliga bäckar och åar, totalt 6 sedimentprover. I typområdena togs också ytligt grundvatten från två lokaler på två djup vid fyra tillfällen, totalt 62 prover. Nederbörd och luft samlades in från Vavihill, Skåne, under april till oktober. Nederbörd samlades också in från Aspvreten, Södermanland, mellan

    maj och november. Totalt blev det 28 nederbördsprover och 12 luftprover.

     

    Av de 131 substanser som ytvattenproverna analyserades för påträffades totalt 86

    enskilda substanser vid minst ett tillfälle, i en eller flera av bäckarna eller i åarna

    under den ordinarie provtagningsperioden 2013. Flest antal substanser påträffades i

    Hallands och Skånes typområden. De vanligast förekommande substanserna i ytvattenproverna från alla typområden och åar var AMPA (nedbrytningsprodukt till

    glyfosat), BAM (nedbrytningsprodukt till diklobenil), bentazon, glyfosat, isoproturon,

    kvinmerak och metazaklor. De flesta substanserna som påträffas i bäckarna

    användes också i typområdena under 2013, men vissa rester är läckage från tidigare

    års besprutningar. Av dessa sju vanligt påträffade substanser var det isoproturon

    och metazaklor som uppmättes i halter som överskred sina respektive riktvärden

    vid några tillfällen under 2013.

     

    Summahalterna i bäckarnas och åarnas ytvatten varierade under ordinarie provtagningsperiod med förhöjda halttoppar vid flera tillfällen. I medeltal påträffades

    minst en substans över riktvärdet i vart annat ytvattenprov, där Skånes och Hallands

    typområden stod för flest riktvärdesöverskridande. Inga överskridanden återfanns

    i Västergötlands typområde. De substanser som oftast påträffades över riktvärdet

    i typområdena och åarna var diflufenikan (29% av alla prover år 2013), metiokarb

    (16%) och imidakloprid (9%). Metiokarb påträffades i ett prov från Skånes

    typområde i en halt som var 385 gånger högre än sitt riktvärde, vilket var det

    högsta överskridandet under 2013.

     

    Den beräknade transportförlusten, dvs procentkvoten mellan de uppmätta mängderna

    i bäckarna och mängd växtskyddsmedel som spridits på åkrarna inom samma

    typområde, var 0,32% i Hallands typområde, medan övriga typområden hade en

    förlust på ≤ 0,05%. Den enskilda substans som stod för högst andel av den totala

    mängd som transporterades med ytvattnet i respektive typområdena var glyfosat,

    och dess nedbrytningsprodukt AMPA, med motsvarande 72% av den totalt transporterade mängden i Skåne, 51% i Västergötland och 46% i Halland. I Östergötlands typområde stod MCPA för högst andel av transporten (57%).

     

    Under vinterprovtagningen påträffades totalt 35 enskilda substanser under 2013.

    Summahalterna var överlag lägre under vinterns provtagning jämfört med sommarperioden. Dock var vattenflödena i bäckarna större under vintern jämfört med

    sommaren vilket gav betydande vintertransport, i Skånes typområde 46% och i

    Hallands typområde 25% av totala årstransporten.

     

    I de flödesstyrda prover som togs under en vecka i maj, juni respektive oktober

    påträffades mellan 16-20 substanser som inte påträffades i motsvarande veckosamlingsprov. De flödesstyrda proven i maj och juni hade som mest en summahalt som var 10 gånger högre än motsvarande veckosamlingsprov. För oktoberveckan hade flödesprovet som mest dubbelt så hög summahalt. Den substans med högst halt i flödesproverna hade knappt 20 gånger högre halt än i motsvarande veckosamlings prov i maj och juni. För oktoberveckan var halten drygt fyra gånger högre i flödesprovet. Detta visar att förhöjda halter av flera substanser kan passera i vattenföringstoppar utan att det syns tydligt i veckosamlingsproverna.

     

    I grundvattenproven påträffades totalt 18 enskilda substanser av 131 analyserade. Högst summahalt och flest substanser (16 st) påträffades i Skånes typområde. Dricksvattengränsvärdet på 0,1 μg/l överskreds inte i något prov under 2013, vilket är i överensstämmelse med tidigare års resultat.

     

    I sedimentproven påträffades totalt sju enskilda substanser av 54 analyserade.

    Växtskyddsmedel påträffades från alla platser utom typområdet i Västergötland,

    samt Vege å. Flest substanser och högst summahalt var det i sedimentprovet från

    Skånes typområde.

     

    I nederbördsproverna från Vavihill påträffades totalt 47 och från Aspvreten totalt

    14 enskilda substanser av 137 analyserade. På dessa platser var det prosulfokarb

    (godkänd för användning) respektive DETA (ej godkänd) som hade högst halt. En

    betydande andel av de fynd som gjordes i nederbörden var växtskyddsmedel som

    inte längre är tillåtna i Sverige utan har transporterats hit. Depositionen av växtskyddsmedel var 220 mg per ha och månad i Vavihill och 25 mg per ha och månad

    i Aspvreten, under 2013.

     

    I luftproverna från Vavihill påträffades totalt 24 enskilda substanser av 65 analyserade.

    Den godkända substansen prosulfokarb hade högst halt men överlag påträffades

    många substanser som inte är tillåtna för användning i Sverige.

  • 244.
    Lindström, Bodil
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Larsson, Martin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Nanos, Therese
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kreuger, Jenny
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Resultat av miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) Årssammanställning 20122013Report (Other academic)
  • 245.
    Lingman, Anna
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences. Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Faktablad Regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön. Lagnö 2002-20142014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    • Resultaten indikerar att fisksamhällets status varit oförändrad under den studerade

    tidsperioden 2002-2014, sett till antal fiskar, antal arter och trofisk struktur. Fisksamhällets

    artssammansättning har dock förändrats.

    • Fångsten av strömming har ökat medan björkna, braxen, gädda, gös, och id har minskat.

    • Fångsten av individer större än 30 centimeter har minskat.

    • I områden fångas tre arter som återfinns på Artdatabankens rödlista; torsk, tånglake

    och vimma.

    • En del av förändringarna skulle kunna förklaras av en sjunkande vattentemperatur

    vid fisket.

  • 246.
    Lingman, Anna
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences. Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Skåne.
    Kustfiskövervakning i Öresund, 2011 Barsebäck, Lundåkrabukten/Lommabukten 1999-2011 December2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Majoriteten av analyserna på art- och samhällsnivå tyder på ett relativt stabilt fisksamhälle under de analyserade åren. Stabila eller ökande fångster av fiskar av konsumtionsstorlek av kommersiellt viktiga arter som torsk, skrubbskädda och ål indikerar ett måttligt fisketryck och/eller goda förutsättningar för föryngring i bestånden.

  • 247.
    Linkowski, Weronika I.
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, Centrum för biologisk mångfald, CBM.
    Lennartsson, Tommy
    Executive, Forskningsinstitut, Centrum för biologisk mångfald, CBM.
    Croneborg, Hjalmar
    Hörnberg, Greger
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ehnström, Bengt
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Jämtlands län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Norbotten.
    Naturvärden i fjällbjörkskog: Dokumentation av seminarium anordnat av Centrum för Biologisk Mångfald, länsstyrelsen i Norrbottens län och länsstyrelsen i Jämtlands län2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan 2002 pågår ett samarbetsprojekt mellan CBM (forskningsprogrammet Naturvårdskedjan) och länsstyrelsen i Norrbotten rörande miljömålsuppföljning och övervakning av biologisk mångfald i fjällen. Sedan 2004 har även länsstyrelsen i Jämtlands län deltagit i projektet, som därmed vidgats till att också innefatta uppföljning i Natura 2000-habitat. Uppföljning av biologisk mångfald, miljömål eller liknande, kan i många avseenden ses som ett mellanting mellan forskning och praktisk naturvård. Praktiska aspekter är krav på naturvårdsrelevans, tillämpbarhet samt på anpassning till naturvårdens organisation och medel. Vetenskapliga aspekter är krav på kunskapsbaserade frågeställningar, samt på metoder som ger analyserbara data. Projektets utgångspunkt är att det behövs ett samarbete mellan praktisk och vetenskaplig expertis för att kunna utforma relevant och fungerande uppföljning. Samarbetet fokuserar här på uppföljning i fjäll, men det långsiktiga målet är utvecklat utbyte mellan forskare och naturvårdare även i andra naturvårdssammanhang. Genom sådant samarbete i projektet räknar vi med att höja kvalitén på den kedja av överväganden är basen för all uppföljning: 1. Formulering av frågeställningar och uppföljningsbehov, baserat på tillgänglig kunskap om fjällens processer, strukturer/funktioner och arter. 2. Prioritering av uppföljning, biotoper etc. baserat på tillgänglig kunskap och tillgängliga medel. 3. Framtagande av indikatorer som är relevanta för dessa frågeställningar och prioriteringar. 4. Utveckling av metoder som både fungerar praktiskt och ger sådana data att förändringar hos indikatorerna verkligen kan avläsas. Vidare ger projektet möjlighet till fördjupad analys av miljömålen, exempelvis av målkonflikter och av deras relevans för biologisk mångfald. Slutligen ges möjlighet att utvärdera och utveckla samarbete mellan forskare och naturvårdare i exempelvis övervakningssammanhang. Arbetssätt I ett första steg identifieras biotoper och eventuella geografiska områden som har en nyckelroll för bevarande av biologisk mångfald i fjällen — man kan kalla dessa biotoper ett slags nyckelbiotoper. Ett sådant arbete påbörjandes genom ett seminarium om fjällbiotoper i Uppsala januari 2004. Seminariet syftade till att identifiera fjällbiotoper med särskilt hög eller hotad biologisk mångfald, både inom och utanför Natura 2000-habitat. Syftet var vidare att belysa vad som krävs (ekologiska processer, substrat etc.) för att vidmakthålla naturvärdena samt hoten mot biotoperna. Frågeställningarna belystes från olika organismgruppers synvinkel och från markanvändningshistorisk synvinkel. I ett andra steg görs ett urval av lämpligt antal biotoper för utveckling av uppföljningsmetoder inom, baserat på ekologisk kunskap i kombination med hot och de krav som ställs av miljömålsuppföljning och Natura 2000. I ett tredje steg undersöks i vad mån delar av den ekologiskt motiverade uppföljningen redan utförs eller kommer att utföras av annan verksamhet, exempelvis NILS. De delar som inte omfattas av annan uppföljningsverksamhet kan alltså komma på fråga för miljömålsuppföljning, uppföljning av Natura 2000, eller regional miljöövervakning. Under arbetets gång har det blivit uppenbart att fjällbjörkskogen måste behandlas på ett särskilt seminarium. Seminarium och kunskapssammanställning om fjällbjörkskog Den svenska fjällbjörkskogen är ett av våra största sammanhängande lövskogsbälten. Biotopen är tillsammans men många andra biotoper i fjällen ett av de mest okända habitaten under det europeiska nätverket Natura 2000 vad gäller detaljerade kunskaper om biologisk mångfald. Avgörande för naturvärdena är biotopspecifika processer och strukturer, vilka ger upphov till livsmiljöer för arter. Liksom för många andra alpina och subalpina biotoper är sambanden mellan processer, substrat/strukturer, arter, hot ofullständigt kända eller ofullständigt sammanställda, jämfört med de flesta låglandsbiotoper. Några viktiga frågor vi hoppas belysa under seminariet är: • Till vilka substrat är egentligen naturvärdena i fjällbjörkskog knutna? Mark, ved eller andra substrat? • Hur påverkas biotopen och dess arter av renbete, fjällbjörkmätare och andra störningar? • Vilken betydelse har tidigare markanvändning för dagens naturvärden - på gott och ont? Hur ser de regionala skillnaderna ut i markanvändningens påverkan? • Hur viktiga är olika typer av fjällbjörkskog för exempelvis renbete, smågnagare och reproduktion av ripa? • Biotopen består av olika vegetationstyper, men vilken indelning är mest relevant från naturvårdssynpunkt? • Vilka typer av fjällbjörkskog har högst naturvärden, är mest hotade, och vilka typer bör prioriteras i Natura2000-arbetet? • Vilka är hoten mot fjällbjörkskogens värden och vilka åtgärder är viktiga att vidta? • Vilka är fjällbjörkskogens nyckelarter och nyckelfunktioner (om sådana finns)? Under hösten kommer, utöver seminariet, en kunskapssammanställning om fjällbjörkskogens naturvärden att göras. Detta arbete bekostas av Naturvårdsverket.

  • 248.
    Lundin, Assar
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kindström, Merit
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Glimskär, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Metodik för regional miljöövervakning av gräsmarker och våtmarker 2015-20202016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Regional miljöövervakning i landskapsrutor är en del av den regionala miljöövervakningen. Inom regional miljöövervakning ingår tre gemensamma delprogram, varav två berörs i denna rapport: gräsmarkernas gröna infrastruktur och vegetation och ingrepp i våtmarker.

    Under den nuvarande programperioden, 2015 – 2020, ingår 18 län i gräsmarksövervakningen och fem län i våtmarksövervakningen. Miljöövervakningen utförs av SLU i Uppsala på uppdrag av de länsstyrelser som deltar i respektive delprogram. Denna rapport ger en noggrann genomgång av inventeringsmetodiken för programperioden 2015-2020 och vilka förändringar som gjorts sedan förra programperioden. Utvecklingen av en ny handdatorapplikation, för att underlätta datainsamling och datahantering, beskrivs också i rapporten.

  • 249.
    Lundström, Karl
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Karlsson, Olle
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Sälens matvanor kartläggs2012Report (Other academic)
  • 250.
    Löfgren, Stefan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Integrerad övervakning av miljötillståndet i svensk skogsmark: IM Sammanfattning av 1997-2001 och årsrapport för 20012004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverket genomför Integrerad övervakning av miljötillståndet i skogsekosystem (IM) inom programområdet ”Skog”. Övervakningen är relaterad till FN-konventionen om effekter av långtransporterade luftföroreningar ”Long-range transboundary air pollution – LRTAP 1979” (UN/ECE). IVL Svenska Miljöinstitutet(IVL), Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Institutionen för miljöanalys vid SLU (IMA, SLU) utför övervakningen på uppdrag av Naturvårdsverket. Miljöövervakningen omfattar ekosystemstudier på avrinningsområdesnivå med bestämningar av vattenbalans, kemiska ämnesbudgetar och effekter på biota, främst vegetation och studier av markprocesser. Syftet är dels att som referensområden ge relevanta bakgrundsdata, dels att söka skilja effekter av mänsklig påverkan från naturlig variation. Modellering för prognostisering av utvecklingen är ett viktigt inslag. Mätningarna utförs i skyddade områden med lång kontinuitet, utan skogliga aktiviteter. Deposition av luftföroreningar och potentiell klimatpåverkan är de enda mänskliga störningarna i områdena. Syftet med IMövervakningen skiljer sig från syftena med övriga miljöövervakningsprogram genom att IM i detalj skall kunna förklara förändringar i miljön och därmed bidraga till tolkningen av resultaten från de mer extensiva programmen. Föreliggande rapport redovisar förhållandena under perioden 1997-2001 och inbegriper de fyra IM-områdena Gårdsjön, Aneboda, Kindla och Gammtratten. Bearbetade resultat från 2001 återfinns i Tabellbilagan i slutet på rapporten. IM-områdena är jonsvaga, med permanent sura förhållanden och med tämligen höga aluminiumhalter. Endast Gammtratten uppvisade låga halter oorganiskt aluminium, på nivåer som är tämligen ofarliga för gälandande organismer som fisk (Lydersen et al. 2002). Övriga metaller uppvisade halter i bäckvattnet under de nivåer där man anser att det föreligger risk för biologisk skada. Områdena uppvisade låga halter av oorganiska näringsämnen. Gårdsjöns närhet till havet återspeglas tydligt i kemin medan de höga halterna organiskt material påverkar vattenkvaliteten i Aneboda. Kindlas kemi förefaller präglas av vattnets snabba och ytliga transportvägar i marken, vilket är en vanlig företeelse i svensk skogsmark. Gammtratten är det minst sura området med ett medel-pH runt 5,5 och frekvent förekommande vätekarbonatalkalinitet i bäckvattnet. Tämligen hög nederbörd innebar att grundvattennivåerna i allmänhet varit något över de normala under åren omkring millenniumskiftet. Detta återspeglas även i avrinningen, vilken var hög både 1998 och 2000. Jonflödet i Gårdsjön styrs i hög grad av nedfallet av havssalter, medan jonflödet i Aneboda och Kindla påverkas till ungefär lika delar av havssalttillförsel, svaveldeposition och interna biologiska processer. I Gammtratten styrs jonflödena i huvudsak av interna biologiska processer. Under den studerade femårsperioden har samtliga områden uppvisat en svagt ökande export av buffertkapacitet med tiden. Ökningen motsvarar 10-20 mEq ANC m-2 år-1, med stora mellanårliga variationer, vilket indikerar att markerna har ökat sin förmåga att balansera den aciditet som tillförs till och skapas i ekosystemen. År 2001 hade samtliga områden förutom Kindla, vilket är det suraste området, en positiv ANC-export. Denna ökade bufferkapacitet kan spåras i bäckvattnet i form av en svag ökning av pH i de tre sydligaste områdena. Det sker följaktligen en återhämtning från det försurningstryck som områdena tidigare varit utsatta för. Skogsmarkens läckage av kol och kväve till bäckarna har under perioden 1997-2001 varierat med en faktor 1,5-2 i de fyra IM-områdena. Huvuddelen (>70%) av det kväve som frigjorts har varit organiskt bundet och kopplat till humusläckaget från marken. Humus- och kväveläckaget är normalt för svenska skogsområden och har uppgått till 35-100 kg C ha-1 år-1 respektive 0,9-3,5 kg N ha-1 år-1. Fosforkoncentrationerna i avrinningsvattnet från IM-områdena varierade mellan 0.001 och 0.10 mg L-1, med PO4-halter <0.003 mg L-1. För Anebodaområdet, med ofta relativt höga TOC-halter, var koncentrationerna ibland högre med Ptot-värden över 0.015 mg L-1. Fosfortransporten varierade mellan 0.02 och 0.09 kg P ha-1 år-1 varav fosfatfosfor utgjorde 0.004 - 0.02 kg P ha-1 år-1. Störst fosforflöden noterades i Gammtratten. De årliga Pb-transporterna genom B-horisonterna var 0,15, 0,22 respektive 0,13 mg m-2 år-1 i Aneboda, Kindla och Gammtratten, dvs avsevärt mindre än införsel via krondropp och t o m något mindre än uttransporter i bäckarna. Trots starkt minskad deposition de senaste decennierna sker det uppenbarligen fortfarande en ackumulation i marken. Även Cd uppvisade stark retention mellan regn och bäck i avrinningsområdena, med undantag av i Kindla, som utmärker sig genom att ha en uttransport av Cd, nästan i nivå med inflödet. Transporterna av Cd genom B-horisonten i Aneboda, Kindla och Gammtratten skattas till 0.10, 0,06 och 0,03 mg Cd m-2 år-1. Transporterna är ännu större genom humusskiktet vilket innebär en minskning av Cd-förråden i markens övre delar. Uttransporten av Hg från avrinningsområdena var cirka 5 % av depositionen utom i det nordligaste området Gammtratten där den var 19 %. Hg-transporterna genom B-horisonten skattas till 0,001, 0,003 och 0,001 mg m-2 år-1 för Aneboda, Kindla respektive Gammtratten. Transporterna genom B-horisonten var mindre än i bäcken, vilket indikerar att det sker en kraftig ackumulation av Hg i markens övre 25 cm. Endast Aneboda uppvisar en tidsmässigt riktad förändring i vegetationssammansättningen under undersökningsperioden. Ellenbergindex visar att denna förändring delvis beror på ljusare och torrare förhållanden i vegetationsytan. Den främsta orsaken till att det inte gick att se några förändringar i de övriga områdena är förmodligen de korta tidsserierna. Artsammansättningen är relativt homogen och pHgradienterna är små i IM-områdenas intensivytor, vilket gör det svårt att påvisa miljöpåverkan. Kompletterande mätningar i fuktighetsgradienter planeras därför.

234567 201 - 250 of 341
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf