Publications
Change search
Refine search result
2345678 201 - 250 of 6013
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 201.
    Asplund, Lillemor
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Nylund, Kerstin
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Studie av Okta- Nona-DekaBDE inom denmarinamiljöövervakningen: Utvärdering av utförd studie av oktadekaBDEi marin miljö, enligt kontraktnr212 0716.2007Report (Other academic)
  • 202.
    Assefa, Anteneh
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences. Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Tysklind, Mats
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Josefsson, Sarah
    Executive, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Wiberg, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Sources of dioxins in Baltic Sea herring: A modelling study for identification of dioxin sources and quantification of their temporal and spatial impacts2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This study presents a step-by-step statistical analysis for tracing dioxins sources that have contributed to levels in Baltic herring during the last decades. The study is based on the concentrations of the 17 toxic (2,3,7,8-substituted) dioxin congeners in herring and sediment from the Baltic Sea, and it evaluates how the impacts of the sources may have changed during the studied periods, i.e. 1990–2009 in the Bothnian Bay, 1979–2009 in the Bothnian Sea and 1988–2009 in the Baltic Proper. The modelling technique used (PMF) extracted three dioxin patterns in herring that could be used to obtain source patterns after applying transformation factors. The transformed patterns were compared to real dioxin source patterns available through previous measurement and modelling studies. The identified sources included tetrachlorophenol (TCP), pentachlorophenol/atmospheric background (PCP/AB) and emissions from thermal activities.

    The results indicate that the thermal source type has been the major contributor of dioxins to Baltic herring during the pre-and post-2000 periods (72% and 59%, respectively). Its impact appears, however, to have declined by 19% in the Bothnian Bay, by 67% in the Bothnian Sea, and by 48% in the Baltic Proper (TEQ-basis). On the other hand, the relative importance of TCP and PCP/AB appear to have increased over time, from 1.4% and 1.5% to 19% and 6.6% in the Bothnian Bay, from 3.3% and 7.2% to 12% and 10% in the Bothnian Sea, and from 8.9% and <1% to 33% and 13% in the Baltic Proper. Comparisons using absolute values (pg TEQ g-1 lipid weight) indicate an increase of the TCP source by five times in the Bothnian Bay from the pre-2000 to the post-2000 period, a slight increase in the Bothnian Sea, and more than a doubling of the levels in the Baltic Proper. The agreement between the trends in the three sub-basins is a good indication for an increased impact of the TCP source during recent years (post-2000). Corresponding analysis for the PCP/AB source type, indicate slightly decreased TEQ levels from the PCP/AB source type in the Bothnian Sea (by ~50%), more than twice as high in the Bothnian Bay, and more than triplicated in the Baltic Proper. While the declining trends of the thermal source type encourages continuing management efforts for air emissions, the apparent increase of TCP and PCP/AB call for more attention to such sources in the Baltic Sea. As the use of technical products containing TCP and PCP have been banned/restricted since the 1970s and 1980s, more focus on contaminated sites may be required in the mitigation actions of such sources.

  • 203.
    Athanasiadou, Maria
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för material- och miljökemi.
    Bergman, Åke
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för material- och miljökemi.
    Insamling av bröstmjölksprover från Stockholm, Göteborg, Lund och Umeå samt Analyser av insamlade bröstmjölksprover Resultat från 2007 års arbete: Rapport till Naturvårdsverket – 2008-03-31 2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    De båda projekten avser dels insamling av mjölkprover från mödrar som bor och lever i Stockholm, Göteborg, Lund respektive Umeå, dels kemisk analys av mjölken för bedömning av miljögiftshalter. Proverna arkiveras i miljöprovbanken vid Naturhistoriska riksmuseet.

    Det finns en lång tradition med kemisk analys av modersmjölk i Sverige. Vi har således en av världens bästa dokumentation av temporala trender av miljöföroreningar i människor. Det gäller dock att regelbundet följa upp med nya provtagningar och analyser. Ursprungligen har prover analyserats i mjölk från kvinnor som bor/lever i huvudstadsregionen.

    Årets insamling av prover visar på svårigheter att erhålla prover från samtliga fyra platser. År 2007 kunde prover från Stockholm och Göteborg hämtas in men däremot inte från Lund och Umeå.

    De kemiska analyserna redovisar halter i modersmjölk från Stockholm och Göteborg för 4,4’-DDT, 4,4’-DDE, HCB,

    β-HCH, Oxychlordan och Transnonachlor, samt för CB-118, -146, -153, -138, -187, -183, 128,-180 och CB-170, liksom för summa-PCB av dessa kongener. Analyserna avsåg också modersmjölksnivåer av BDE-47, -99, -100, 153, -154 och BDE-209. De högsta modersmjölkskoncentrationerna står 4,4’-DDE och CB-153 för och med halter upp till 212 respektive 74 ng/bröstmjölksfett 2007 medan medianvärdena låg på 82 respektive 51 ng/g fett. PBDE-kongenerhalterna är lägre och mera i paritet av flera av PCB-kongenerna, HCH, HCB, Oxychlordan och Transnonachlor. BDE-209 dominerar med halter på i medeltal om 0.2-1.8 ng/g fett. Av lägre bromerade difenyletrar dominerar BDE-47.

  • 204. Aulen, Gustaf
    et al.
    Holmstedt, Stig
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Turesson, Anders
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Fågelfaunan på Torrön Sandvikens kommun1975Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    föreligganderapport behandlar fågellivet och förslag till skydd av detta på Torrön iDalälven, Sandvikens kommun, Gävleborgs län. Den bygger i huvudsak på eninventering enligt den s.k. punkttaxeringsmetoden som undertecknade genomfördevåren 1975. I den sammanfattande artlistan i att 4 är dock även observationerfrån tidigare besök på ön medtagna

  • 205.
    Aune, Marie
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Barregård, Lars
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Claesson, Annika
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Darnerud, Per Ola
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Organiska miljögifter i bröstmjölk från Göteborg 20012002Report (Other academic)
  • 206.
    Aune, Marie
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Cantillana, Tatiana
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Isaksson, Martin
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Larsson, Lotta
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Nilsson, Ingrid
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Darnerud, Per Ola
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Glynn, Anders
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Lignell, Sanna
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Matkorgsstudien 2010 – analys av persistenta organiska ämnen i svenska matkorgsprover2012Report (Other academic)
  • 207.
    Axe, Philip
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Hydrografi och hydrokemi2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Mätningar utförs av Umeå Marina Forskningscentrum åtta gånger på utsjöstationerna och sju gånger på stationerna i Örefjärden. De hydrografiska variabler som mäts är temperatur och konduktivitet (salthalt). De hydrokemiska variablerna mäts på upp till 9 olika djup vid varje station. De variabler som mäts är totala koncentrationer av fosfor och kväve, löst oorganiskt kväve respektive fosfor, kisel, syrekoncentration och syremättnad. Mätningarna kompletteras av en vinterprovtagning med stor geografisk täckning, som utförs av SMHI. Vid denna provtagning tas prover från 17 olika djup på 23 stationer.

  • 208.
    Axe, Philip
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Temporal and spatial monitoring of eutrophication variables in CEMP2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    The OSPAR Revised Eutrophication Monitoring Programme (ETG 05/3/Info.1-E)requests that nutrient “monitoring should include sufficient samples to confirm that themaximum winter nutrient concentration has been determined”, while para. 7 of theTerms of Reference for the preparation of guidance on the spatial and temporalresolution of monitoring for nutrients and eutrophication effects (ICG 003) states that“there are at least nine different water types covered by the OSPAR MaritimeArea”…”guidance must, therefore, be at least complex enough to cover each type withsufficient clarity to guide contracting parties in their evaluation of the temporal andspatial coverage required to adequately assess the relevant water body”.This document summarises the national reports submitted to the OSPAR IntersessionalCorrespondence Group on Eutrophication Monitoring, and highlights commonproblems faced in the monitoring of (primarily) inorganic nutrients and chlorophyll. Inaddition, it presents tests of different approaches to solving the spatial and temporalsampling problems associated with delivering marine eutrophication data.Based on tests of model data, monthly sampling appears adequate to give a goodestimate of annual mean concentrations. Buoy data suggests that this would not besufficient where there is tidal variability. It was not possible to determine maximumconcentrations through a practical ship sampling scheme, or by using extreme valuestatistics.The optimum sampling programme to observe rapid events is likely to be a combinationof ferrybox systems, which appear to be reliable and give both good spatial andtemporal coverage, combined with buoy observations. To ensure data of sufficientquality, these must be controlled against conventional research vessel observations.Research vessels still have a role in seasonal mapping, and in providing data ofsufficient quality for trend analysis from a large area. This is likely to remain so, at leastuntil technologies such as gliders and optical nutrient sensors become widely availableand capable of delivering reliable, high quality data.

  • 209.
    Axe, Philip
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Bjerkebæk-Lindberg, Amund E.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum.
    Hydrografi/hydrokemi2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under den första halvan av året uppvisade ytvattnet i båda bassängerna temperaturer som låg under eller mycket under medelvärdet för jämförelseperioden 1991–2000. Ytvattnet i Bottenviken uppvisar en mycket liten mellanårsvariation, bl.a. eftersom det fryser vid ~ -0,3 ºC . Som ett resultat av den varma sommaren steg temperaturerna i båda bassängerna under juli och augusti. Efter detta höll sig temperaturerna i ytvattnet över det normala till slutet på september. Året avslutades med att temperaturerna i ytvattnet sjönk till jämförelseperiodens värden eller något lägre under årets sista två månader. Som mest var temperaturen i båda bassängernas ytvatten ~6ºC högre än medeltemperaturen för perioden och den lägsta temperaturen i ytvattnet var ~2ºC under medelvärdet. För djupvattnet tenderar temperaturen generellt att vara något mer konstant än i ytan. Årstidsvariationen i Bottenhavets djupvattnet motsvarade 0,8ºC (max.-min.). Motsvarande årstidsvariation för Bottenviken var ~2ºC. För Bottenhavet låg temperaturen ca en standardavvikelse lägre än medelvärdet för perioden under hela året. I Bottenviken, däremot, var temperaturen i djupvattnet generellt högre än medelvärdet för perioden. Variationen var större än i Bottenhavet, dock inte större än en standardavvikelse från medelvärdet för perioden.

  • 210. Axelsson, Erika
    et al.
    Jezek, Andreas
    Länsplan för fiskevård och biologisk återställning av kalkade vatten i Blekinge 2007-20102007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Problemen för vattenlevande organismer i länet är främst kopplad till försurning, övergödning och vattenreglering. Försurningen börjar minska tack vare minskat nedfall av försurande ämnen (främst svavel) och kalkplaner kan anpassas till nya förhållanden. Vattenmiljöer som blivit påverkade fysiskt behöver ofta åtgärdas fysiskt för att lösa problemen, dessa åtgärder är det som oftast förknippas med biologisk återställning. Inom ramen för denna plan, behandlas i huvudsak försurning och fysisk påverkan av vattenmiljöerna och möjligheterna till åtgärda för att främja ett "fungerande ekosystem".

  • 211. Axelsson, Ulrik
    et al.
    Ribbenhed, Malin
    Strömberg, Ann
    Miljömålsstyrd tillsyn: Miljökvalitetsmål, miljölagstiftning ochföretagens frivilliga miljöarbete i samverkan Huvudrapport2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna studie är främst kvalitativ med syftet att bygga upp kunskap om hur miljötillsynen framöver kan

    utvecklas för att ge största möjliga miljönytta och därmed bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen

    uppnås samtidigt som det inte hämmar det svenska näringslivet utan snarare bidrar till att förbättra

    deras förutsättningar att bedriva ett kraftfullt miljöarbete. Projektet har huvudsakligen fokuserat på små

    företags förutsättningar.

    Projketet har omfattat flera olika delmoment såsom litteraturstudie, enkät till landets kommuner,

    intervjuer med kommuner som bedriver stödjande insatser inom ramen för miljötillsynen och intervjuer

    med små företag kring tillsyn och lagefterlevnad.

    Litteraturstudien har fokuserat på två frågor; små företags syn på miljölagstiftning och förutsättningar

    för lagefterlevnad samt småföretagsanpassade tillsynsmetoder. Litteraturen kopplat till dessa båda

    frågor har funnits starkt begränsad.

    I rapporten diskuteras den stödjande och kontrollerande rollen inom miljötillsynen. Vidare presenteras

    ett antal slutsatser vilka är viktiga att beakta för att den framtida miljötillsynen ska få största möjliga

    miljönytta.

    Utifrån studiens kunskaper har en workshop genomförts för att diskutera ”Morgondagens miljötillsyn –

    hur kan den bli effektiv ur ett miljömåls- och näringslivsperspektiv?”.

    Studie är genomförd av IVL Svenska Miljöinstititet med finansiellt stöd från Miljömålsrådet och Nutek.

  • 212.
    Axenrot, Thomas; Bergqvist, Björn; Carlstein, Mikael; Degerman, Erik,
    Fiskeriverket.
    Fiskundersökningar i större vattendrag2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    De större vattendragen (åar, älvar och floder) är ofta bristfälligtundersökta, trots att de ofta är kraftigt påverkade av mänskligaaktiviteter. Under senare år har behovet av undersökningari dessa vattendrag ökat eftersom EU:s ramdirektiv för vattenkräver övervakning av vattnens ekologiska status i alla typer avvatten. Det har också under senare förts fram önskemål om attkunna använda metoder som inte är destruktiva (dödande) vidkvantifi ering av fi skförekomsten i både sjöar och vattendrag.I syfte att utveckla icke dödande metoder för kvantitativafi skundersökningar i större vattendrag har under åren 2005och 2006 ett pilotprojekt omfattande både båtelfi ske ochhydroakustiska metoder (mobil horisontell ekolodning)genomförts i vattendragen Österdalälven (Älvdalens kommun)och Svartån (Örebro kommun). Projektet har genomförts som ettsamarbetsprojekt mellan Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium,Systemekologiska institutionen vid Stockholms Universitet ochF.A.S.T. – Fiskeresursgruppen vid Älvdalens utbildningscentrum.Projektet har genomförts som ett utvecklingsprojekt inommiljöövervakningsprogrammet och har fi nansierats avNaturvårdsverkets Miljöövervakningsenhet.Arbetet har genomförts med målsättningen att metodiken skallvara tillämpbar för såväl övervakning av fi skresurserna somför miljöövervakning och bedömning av ekologisk status enligtramdirektivets krav. Dessutom skall metodiken kunna användasför uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen. Villkorsom måste uppfyllas är att metoderna skall ge informationom fi skbeståndens sammansättning, individtäthet ochstorleksfördelning utan att fi sken behöver dödas.I denna rapport redovisas resultatet av undersökningarna ochen jämförelse av de båda testade metoderna (båtelfi ske ochekolodning), dessutom ges rekommendationer för framtidaundersökningar i större vattendrag. Avsikten är att rapporten skallutgöra plattform för arbetet med att ta fram en standardiseradmetodik för undersökningar i större vattendrag som inte ärvadbara.

  • 213. Axnér, Johan
    Inventering av större vattensalamander (Triturus cristatus) i Västmanlands län2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den större vattensalamandern (Triturus cristatus) förekommer framför allt i södra- och mellersta delarna av Sverige. Den större vattensalamandern är en hotad art och därför har det upprättats ett Åtgärdsprogram som ska säkerställa dess fortlevnad. Det övergripande syftet med Åtgärdsprogrammet är att kartlägga den större vattensalamanderns utbredningsområde, dess förekomst och status i Sverige och att åstadkomma åtgärder som gynnar arten. Över tid är målet även att följa upp den större vattensalamandern utveckling samt hur dess livsmiljö "småvattenlandskap" förändras.Den här studien utgör en del av Åtgärdsprogrammet för den större vattensalamandern. Rapporten sammanfattar 2006 års inventering av den större vattensalamanderns larver i Västmanlands län. Totalt har 23 dammar i nio områden undersökts. Inventeringen gjordes under en vecka i slutet av juli månad. Dammarna som inventerades har tidigare valts ut efter att de blivit klassade som värdefulla lokaler för den större vattensalamandern. Inventeringarna i de utvalda områden genomförs för att reda ut eventuella bevarandeåtgärder och var bevarandeåtgärderna bäst skulle behövas. Bevarandeåtgärder kan t ex vara restaurering av befintliga dammar eller anläggande av nya dammar för att öka utsikterna för livskraftiga salamanderbestånd i dessa områden. Merparten av dammarna ligger i Västerås och Köpings kommuner.Inventeringsmetodiken går ut på att håva salamanderlarver med hjälp av en håv. Håven förs genom vegetationen enligt ett z-likt mönster, strax ovanför bottnen. Enligt metoden skall håvningen följas upp tre dagar i rad för att det ska bli möjligt att uppskatta storleken på populationerna i varje enskild damm. Tid till detta fanns emellertid inte varför endast ett besök per lokal, d v s ett håvningstillfälle, genomfördes. Inventeringen var lyckad då den resulterade i en fångst av 92 larver av större vattensalamander samt 16 vuxna honor. Dessutom fångades 191 larver av den mindre vattensalamandern.

  • 214.
    Backe, Cecilia
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Skåne.
    Gifter i Skånes miljö: - en kunskapssammanställning om miljöfarliga ämnen bromerade flamskyddsmedel, nonylfenol/nonylfenoletoxylat,tennorganiska föreningar och triclosan2000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Vi lever idag i ett kemikaliesamhälle. Inom Europa saluförs ca 40 000 kemiska ämnen (Sundin 2001)

    och varje år introduceras några hundra nya ämnen på marknaden. De flesta kemiska ämnen når miljön

    via miljontals konsumenter, via jordbruket, via industriprodukter och olika processer. I Sverige räknar

    man med att ca 10 % av de 20 000 olika kemikalier som finns på den svenska marknaden är

    miljöfarliga (Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen 1999). Kunskap om spridning och

    förekomst i miljön är begränsad och nästan årligen kommer nya larmrapporter om miljögifter.

    I denna rapport har tillgängliga mätdata från Skåne län för fyra utvalda, miljöfarliga

    ämnen/ämnesgrupper sammanställts. Ämnena som inventeringen gällt är bromerade flamskyddsmedel

    (BFR), nonylfenol/nonylfenoletoxylater (NF/NFE), tennorganiska föreningar och triclosan. Urvalet av

    ämnen har bland annat baserats på regional användning/förekomst, kemiska egenskaper, och att de är

    utpekade för åtgärd inom det nationella miljömålsarbetet.

    Det framkom i inventeringen att det finns ett mycket begränsat dataunderlag om spridning och

    förekomst av de utvalda ämnena i Skånes miljö.

    För BFR finns det en del uppgifter från kommunala reningsverk om förekomst i slam. Fem

    Skånekommuner har vid ett eller ett fåtal tillfällen analyserat ett antal BFR. Från dessa analyser kan vi

    konstatera att det finns detekterbara halter av BFR i de kommunala reningsverkens slam. Nivån av

    dessa är jämförbara med halter från andra reningsverk i Sverige, men betydligt lägre än vad som

    rapporterats från övriga Europa och USA. Det har visat sig att det även finns detekterbara halter av

    BFR i luften och i regn. Från Helsingborgs kustvattenkontroll har det framkommit att BFR finns i

    blåmusslor utanför Helsingborgs kust. Även grodor från områden runt Lund och mört från Krankesjön

    innehåller mätbara halter av BFR. Kunskapen om BFR i Skånes miljö är bristfällig och det behövs

    omfattande studier och analyser av ämnena för att kunna bedöma exponeringssituationen i länet.

    NF analyseras rutinmässigt vid alla Skånes kommunala reningsverk. Halten av detta ämne minskar

    stadigt i slam från början av 90-talet. Miljökontoret i Höganäs kommun har dessutom undersökt

    NF-halt i slam från oljeavskiljare vid kommunens bilvårdsanläggningar och funnit att det finns

    höga halter av ämnet i slam. Några andra analyser av NF finns inte från Skånes miljö och i denna

    rapport ges en rad förslag till undersökningar för att öka kunskaperna om NF.

    Tennorganiska föreningar har endast undersökts i marina organismer och sediment längs

    Öresundskusten. Halten av dessa föreningar är alarmerande höga i vissa prover. Negativa

    miljöeffekter av tributyltenn (TBT) har observerats hos snäckor i Öresund. Det är högst angeläget

    att utöka kontrollen av tennorganiska föreningar längs Skånes kuster och att utreda om det finns

    andra källor än sjöfarten till de höga halterna som man funnit i vissa områden. Inga andra analyser

    har gjorts av tennorganiska ämnen i Skåne. Det är motiverat att studera halter i slam m.m. för att

    få kontroll på hur exponeringen av dessa föreningar ser ut i Skåne. Tennorganiska föreningar

    används i stora mängder som tillsats i t.ex. PVC-plast.

    För Triclosan finns det inga mätdata alls från Skåne och mätdata från övriga Sverige är mycket

    begränsade. Det finns en studie från Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM), där man

    analyserat triclosan i modersmjölk och i fisk. Studien visar att det förekommer höga halter av

    triclosan både i modersmjölk och i fisk som är påverkad av utsläpp från kommunala

    avloppsreningsverk. Triclosan har ingått i det nationella screening-programmet för år 2000 och

    2001 och mätresultat därifrån väntas inom kort.

    I Skåne, som är en befolkningstät region, är miljön hårt belastad. Sydvästra Skåne är en expansiv

    region med många industrier och ett intensivt lantbruk, där många kemiska produkter används.

    Förutom de regionala verksamheterna är även den diffusa belastningen av miljögifter i form av

    deposition från luft och nederbörd av betydelse. I rapporten ges förslag till undersökningar som

    behövs för att följa upp de miljökvalitetsmål och delmål som håller på att utarbetas inom länsstyrelsen

    i Skåne (projektet ”Nya Miljömål för Skåne”).

    Kemikalieinspektionen (KemI) och Naturvårdsverket arbetar på uppdrag från regeringen med att

    identifiera riskerna med de kemiska ämnen som nu används. Detta innebär att potentiella miljögifter

    skall identifieras och deras spridning skall kartläggas och minimeras. Det är i detta sammanhand

    viktigt att både nationell, regional och lokal miljöövervakning utförs för att kunna mäta effekterna av

    de åtgärder som utförs för att minska belastningen i miljön. I denna rapport beskrivs den förändring

    och utvidgning av den regionala och lokala miljöövervakning som behövs för att följa upp arbetet med

    de 15 miljökvalitetsmål som regeringen har antagit (prop. 97/08:145).

  • 215.
    Backe, Cecilia
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Skåne.
    Eriksson, Ann-Sofie
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Skåne.
    Andreasson, Fredrik
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Skåne.
    Kadmiumsituationen i Skåne: Delrapport 2 Kadmium inom Höjeåns avrinningsområde – en substansflödesanalys2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    är stort. En analys av flödesschemat visar att det sker en utfasning av kadmium via produkt

    och avfallsflödet. Kadmium ingår i allt färre nyproducerade varor, och därför blir inflödet av

    kadmium också allt mindre, medan förbrukningen av äldre produkter som innehåller

    kadmium leder till att flödet via avfallsflödet fortfarande är relativt stort.

    Inom jordbrukssektorn tillförs den Skånska åkermarken kadmium bl.a. via handelsgödsel,

    kalk och rötslam. Atmosfärsdepositionen bidrar också med en betydande mängd kadmium.

    Tillförseln av kadmium balanseras av bortförseln av kadmium via grödor och markläckage.

    Vad gäller jordbrukssektorns tillförsel bör det dock påpekas att tack vare minskade

    kadmiumhalter i handelsgödsel och i rötslam så är skillnaden mellan tillförsel och bortförsel

    nästan ± 0 inom Höjeåns avrinningsområde. Tillskottet av kadmium via

    atmosfärsdepositionen gör dock att en upplagring av kadmium i avrinningsområdet

    fortfarande sker.

    Det regionala miljömålet om att det inte ska ske någon nettotillförsel av kadmium till

    jordbruksmarken i Skåne, utöver tillförsel via luften, ser enligt flödesanalysen ut att kunna

    uppfyllas.

    S

    AMMANFATTNING

    Miljöproblemens karaktär ändras över tiden. Från att under 60- och 70-talet dominerats av

    punktutsläpp från industrin så utgörs idag en stor del av miljöproblemen om föroreningar och

    skadliga ämnen av diffusa emissioner. Myndigheternas miljöövervakning av föroreningar

    måste i samma takt ändras för att kunna verka effektivt. Substansflödesanalys eller

    materialflödesanalys är exempel på effektiva verktyg som kan användas för att få en ökad

    kunskap om och en helhetsbild av föroreningars spridningsvägar och upplagring i samhället.

    Denna studie är ett försök att via en flödesanalys kartlägga omsättningen av kadmium inom

    Höjeåns avrinningsområde i sydvästra Skåne. Flödesanalysen har genomförts på uppdrag av

    Länsstyrelsen i Skåne. Syftet med flödesanalysen är att tjäna som vägledning för framtida

    miljöövervakning av kadmium och i det fortsatta miljömålsarbetet inom Skåne län.

    Kadmium är ett exempel på ett ämne som kan ge betydande konsekvenser för människor och

    djur om halterna i vår omgivning är för höga. Kadmium kan orsaka njurskador och benskörhet

    hos människor och ämnet misstänks också vara cancerframkallande. Kadmium finns naturligt

    i vissa typer av berggrund. Det har använts i stora mängder inom plastindustrin som

    stabilisator och pigment. Det har använts i industrin till ytbehandling och i legeringar. Idag är

    den största användningen förknippad med tillverkning av NiCd- batteri. I Sverige och EU

    arbetar man för att fasa ut användningen av kadmium för produktionsändamål. Kadmium

    förekommer även som förorening i zink och andra mineral. Via handelsgödsel sprids

    kadmium till åkermark eftersom kadmium, i varierande halt, finns som förorening i råfosfat

    som är råvara till fosforgödsel.

    Det största inflödet av kadmium till Höjeåns avrinningsområde sker via produkter, och utgörs

    till ca 70% av kadmium i NiCd-batterier. De flesta flödena är ett resultat av att kadmium ingår

    i produkter i låga koncentrationer eller som förorening i råmaterial, som t.ex. i

    jordbrukssektorns handelsgödsel. Det sker ingen aktiv import av kadmium som råvara till

    avrinningsområdet. Kadmiumflödet via atmosfärsdeposition är förhållandevis stort i Skåne

    och ca 90% av depositionen kommer från utländska källor. Ytterligare ett betydelsefullt

    kadmiuminflöde till avrinningsområdet är via bränsle för energi och värmeproduktion.

    Återvinningen av NiCd-batteri är det klart dominerande utflödet av kadmium från systemet.

    Allt annat avfall som genereras innanför systemgränserna transporteras också ut från

    avrinningsområdet, det finns ingen aktiv avfallsdeponering eller avfallsförbränning inom

    avrinningsområdet.

    Utsläppen av kadmium i samband med industriella aktiviteter och via trafiken inom

    avrinningsområdet är mycket små. Utsläppen av kadmium till Höjeå domineras av flöden från

    dagvatten och utgående vatten från avloppsreningsverken (och troligen även en del från

    enskilda avlopp som dock inte har kvantifierats i denna studie). Kadmium i slam som

    uppkommer vid reningsverken används både som jordförbättringsmedel inom jordbruket, och

    i olika kommunala planteringar i avrinningsområdet. En del slam exporteras ut från

    avrinningsområdet för att deponeras på avfallsupplag eller användas.

    De stora förråden av kadmium i avrinningsområdet är i nedlagda avfallsupplag och i

    produkter. Kadmiumförrådet i avfallsupplagen kommer troligen att bestå under mycket lång

    tid. Utlakningen av kadmium, liksom emissionen till luft, är mycket långsam. Idag är

    kadmiumemissionen via lakvatten och biogas försumbar. Det är dock osäkert hur rörligheten

    av kadmium i deponier förändras i takt med nedbrytningen. Förrådet av kadmium i produkter

  • 216.
    Backe, Susanne
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Norbotten.
    Eriksson, Katarina
    Gunnarsson, Urban
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Dalarnas län.
    Markanvändningsbetingade vegetationsförändringar inom öppen myr 1987-2000 i Norrbottens län- Satellitbaserad övervakning2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Miljöövervakning av våtmarker bedrivs inom Naturvårdsverkets programområde våtmark med syfte att långsiktigt följa utvecklingen av våtmarkernas tillstånd vad gäller hydrologiskorördhet och biologisk mångfald. För ett av delprogrammen används en satellitbaserad metodik för att upptäcka markanvändningsbetingade vegetationsförändringar i öppna myrar. Metoden baseras på antagandet att spektralt och vegetationsmässigt homogena myrtyper uppträder likartat med avseende på normal variation i fenologi och väder. Detta innebär att om grupper av homogena myrtyper avgränsas vid tidpunkt 1 så kan spektralt avvikande myrar, dvs förändrade myrar, sökas genom riktad förändringsanalys inom grupperna vid tidpunkt 2. Förändringsriktningen som analyserats är ökad biomassa/igenväxning. Förändringarna redovisas i två klasser; säker och potentiell. Analysen kommer att genomföras i hela landet nedanför fjällen från norr till söder med ett omdrev på tio år.

    Under 2008 utfördes denna förändringsanalys i Norrbottens län. Satellitscenerna som har använts är för tidpunkt 1 från 1984, 1987 samt 1990 och för tidpunkt 2 från 2000. Analysen har resulterat i en mängd ytor inom öppen myr där indikationer på förändring finns. De förändrade ytorna omfattar ca 16 800 ha, vilket motsvarar 1,22 % av arealen öppen myr i undersökningsområdet, dvs hela Norrbottens län med undantag av fjällen

    Vid en utvärdering av resultatet från förändringsanalysen ingick totalt 300 ytor varav 250 förändrade ytor och 50 referensytor. Referensytorna slumpades ut inom den oförändrade delen av den öppna myrmasken. Utvärderingen utfördes mha flygbilder och fältbesök för att verifera förändringar. Utvärderingen visade att säkerheten i förändringsanalysen var mellan 48-91 %. I 48 % av ytorna kunde förändring verifieras. I ytterligare 43 % av fallen var det svårt att bedöma om en förändring skett, men möjlighet fanns att biomassa kan ha ökat under aktuell tidsperiod, dvs säkerheten i analysen kan vara upp till 91%. Förändringsytorna skiljde sig från referensytorna genom att de i högre grad låg i anslutning till vattendrag, sjöar och dråg samt hade fler ingrepp i omgivningen. Vanligast förekommande ingrepp inom 100 m från de förändrade ytorna var dikningar, ungskogar och upphörd myrslåtter. I de östra delarna kunde förändringarna i högre grad verifieras jämfört med i de västra delarna. I väster fanns fler svårbedömda fall. Med andra ord kan man säga att förändringsanalysen har en högre säkerhet och i högre grad kan kopplas till markanvändning i de östra jämfört med de västra delarna. En möjlig orsak till denna skillnad kan vara att fenologiska effekter påverkar analysresultatet i mer höglänta områden med kortare vegetationsperiod.

    Markanvändning i anslutning till de förändrade myrarna har analyserats med hjälp av flygbildstolkning av de förändrade ytornas tillrinningsområde. Flygbilderna som användes var från tre olika tidsperioder : 1960-, 1980- och 2000-tal. Markanvändningen i anslutning till de förändrade ytorna hade ökat i högre grad jämfört med referensytor. Ökningen har framförallt skett under perioden 1980 till 2000. Diken för skogsbruk stod för den största delen av ökningen.

    Kring ytor med säker förändringsindikation fanns en större andel skogsdiken jämfört med ytor som hade potentiell förändringsindikation. Det fanns fler rester av lador och hässjor sedan myrslåtterepoken kring de förändrade ytorna jämfört med referensytorna. Markanvändningsanalysen gav oss ytterligare en bekräftelse på att resultatet från förändringsanalysen fångat upp ytor där snabba förändringar i form av igenväxning skett pga ingrepp.

    Ett förslag på indikator för att följa miljökvalitetsmålet för Myllrande våtmarker har tagits fram baserat på resultatet från förändringsanalysen. Förslaget är att man använder måttet andel förändrad öppen myr av den totala arealen öppen myr som indikator på snabba förändringar.

    Vi föreslår att indikatorn används dels på länsnivå och dels på kommunnivå.

  • 217.
    Backlund, Linda
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Indikatorer till miljömålsuppföljning från det gemensamma regionala delprogrammet Nyckelarter i fjällen2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet är ett utvecklingsprojekt inom RUS där det gemensamma regionala miljöövervakningsprogrammet Nyckelarter i fjällen har utvärderats i syfte att utveckla fler miljömålsindikatorer. Nyckelarter är arter som skapar viktiga livsbetingelser för många andra arter och är ett relativt etablerat, om än omdiskuterat, begrepp inom bevarandebiologin.

    Ansvarsarter används inte i lika stor utsträckning som nyckelarter men kan till exempel definieras som arter tilldelade län på grund av att huvuddelen av den svenska, europeiska eller världsutbredning finns inom länets gränser. I delprogrammet redovisas övervakningsresultat från nyckelarterna ren, smågnagare, dalripa, samt ansvarsarterna järv, fjällräv och jaktfalk.

    Idag finns tre miljömålsindikatorer på miljömålsportalen som härstammar från dessa övervakningar men resultatet visar att fler kan utvecklas. Nio förslag till nya indikatorer utvecklades för att främst följa upp miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö. Tre av dem bör prioriteras och det är Dalripa i fjällen, Cyklicitet hos smågnagare i fjällen och Vinterförhållanden och smågnagare i fjällen

    . Den sistnämnda indikatorn följer även upp miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan.

    Två av de befintliga indikatorerna, Antal renar i fjällen och Antal järvar i fjällen, kan vidareutvecklas till att redovisas även på regional nivå. Detta bör prioriteras. Renindikatorn bör dessutom endast redovisa antal renar från fjällsamebyarna eftersom den då följer upp miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö. Idag redovisar den renantalet även från skogs- och koncessionssamebyarna. Järvindikatorn bör byta namn till Antal järvföryngringar i fjällen

    eftersom den redovisar antal föryngringar och inte antal järvar. Den bör också redovisa endast

    föryngringar hos järvar i fjällen och inte järvar med sitt huvudsakliga revir i skogslandskapet.

    Tre av förslagen till nya indikatorer bygger på redovisning av flera arter i samma indikator.

    Dessa bör i dagsläget prioriteras lägre eftersom de uppfattades som röriga och svåra att tolka.

    Eventuellt kan en bytesindikator som redovisar smågnagare och dalripa prioriteras.

    Ren- och järvindikatorerna kan vidareutvecklas omgående och börja redovisas regionalt vid

    nästa indikatoruppdatering, likaså indikatorförslagen

    Cyklicitet hos smågnagare i fjällen och

    Dalripa i fjällen

    .

  • 218.
    Backlund, Linda
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Indikatorer till miljömålsuppföljning från miljöövervakningens gemensamma regionala delprogram2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Regional miljöövervakning sker på alla länsstyrelser och möjligheten att använda resultaten

    till indikatorer för miljömålsuppföljning är relativt outnyttjad. I projektet har 21 gemensamma

    delprogram utvärderats och idag levererar fem av dem underlag till totalt 12 indikatorer på

    miljömålsportalen. Resultaten visar att 19 delprogram skulle kunna utveckla nya indikatorer

    och i några fall har den processen redan påbörjats.

    I fyra delprogram har arbetet med utveckling av nya miljömålsindikatorer påbörjats och det är

    Tillstånd i våtmarker (via satellitdata), Häckande fåglar, Kustfåglar i Bottniska viken och

    Nyckelarter i fjällen. I 15 delprogram finns det goda möjligheter att utveckla nya

    miljömålsindikatorer. I de tre delprogrammen Stormusslor i vattendrag, Fjällvegetation och

    Smågnagare i fjällen finns redan förslag på möjliga indikatorer men utveckling har inte

    påbörjats. Delprogrammen Nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet i skog,

    Kustfisk, Miljögifter i kustfisk, Mjukbottenfauna i kust och hav och Miljötillståndet i

    skogslandskap berörs av närliggande indikatorprojekt (som till exempel IVL-s

    indikatorprojekt angående krondroppsdata, Helcom och deras indikatorprojekt Fish Pro och

    Core set samt Skogsstyrelsen/Jämtlands läns RIS-indikatorprojekt). Resterande delprogram

    har möjlighet till utveckling av indikatorer men det finns inget sådant arbete inplanerat.

    Utöver detta har nationella övervakningsprogrammet NILS mycket goda förutsättningar att

    förstärka miljömålsuppföljningen med nya indikatorer.

    De två delprogrammen som i dagsläget inte har möjlighet att utveckla nya indikatorer är

    Screening och Vegetationsklädda bottnar i kust och hav. Vegetationsklädda bottnar i kust och

    hav behöver först och främst vidareutveckla metodik och bedömningsgrunder. Screening

    använder en stickprovsmetodik som inte bygger på långsiktiga uppföljningar av ett tillstånd

    utan övervakar nya ämnen varje år. Det kan i sin tur leda till fortsatta och mer långvariga

    uppföljningar och då kan möjligheten att utveckla indikatorer vara större.

    Elva av miljökvalitetsmålen har möjlighet till nya indikatorer från den regionala

    miljöövervakningen och det är i första hand indikatorer som följer upp biologisk mångfald

    som kan utvecklas. Miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv har till exempel potential att

    få närmare 20 nya indikatorer, Storslagen fjällmiljö kan få elva nya indikatorer och Begränsad

    klimatpåverkan åtta nya indikatorer. Den här utredningen visar inte behovet av indikatorer

    utan främst vilka som kan utvecklas och hur de kan följa upp miljökvalitetsmålen.

    Behovsanalyser måste tas fram av nationellt och regionalt miljökvalitetsmålsansvariga.

    Två statusindikatorer inom det gemensamma delprogrammet Smågnagare i fjällen (och

    Nyckelarter i fjällen) kan utvecklas omgående:

    Cykliciteten hos smågnagare (Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv).

    Vinterstörningar hos smågnagarpopulationer (Begränsad klimatpåverkan, Storslagen

    fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv).

  • 219. Bader, Pekka
    et al.
    Edenius, Lars
    Lessmann, Joakim
    Häckande kustfåglar på Holmöarna2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Öar och skär i Norra Kvarken hyser ett rikt kustfågelliv och mångfalden av arter och antalet individerär intressant ur ett nationellt perspektiv. Stora delarna av Holmöarna avsattes 1980 till naturreservat,bland annat med utgångspunkt från områdets rika kustfågelfauna. Svärta och tobisgrissla ärtvå arter som förekommer i nationellt betydelsefulla antal i Holmöarkipelagen.Häckande skärgårdsfåglar bedöms vara en bra indikator för miljötillståndet och den biologiska mångfalden i skärgårdsmiljö. År 2000 påbörjades på allvar diskussionen om hur kustfågelfaunan på Holmöarna, men även i hela Norra Kvarken, på bästa sätt skulle följas upp och övervakas i ett långsiktigt perspektiv. Ett övervakningsprogram för häckande kustfågel ska kunna ligga till grund förbedömning av de nationella och regionala miljömålen samt bedömning av gynnsam bevarandestatus i Natura 2000 habitat. Ett nära samarbete kring dessa frågor finns med Finland inom Kvarken Miljö II, ett Interreg IIIA-projekt.Rapporten omfattar tre artiklar med fokus på häckande kustfågel i Holmöarkipelagen:Den första artikeln är en redovisning av de inventeringar som har genomförs i fyra områdenlängs Holmöarnas östra sida under perioden 2000-2003. Inventeringarna genomfördes av StoraFjäderäggs fågelstation i samarbete med och finansierat av Länsstyrelsen i Västerbotten och Umeåkommun. Utvärderingen av inventeringsresultaten gjordes av Pekka Bader och Joakim Lessmann.Den andra artikeln har författats av Lars Edenius och är en statistisk utvärdering av de inventeringarsom genomfördes under åren 2000-2003. Dessutom diskuteras i artikeln kustfåglars värde som indikatorför miljöförändringar i skärgårdsmiljö och där lämnas även ett förslag till upplägg av ett övervakningsprogramav häckande kustfågel på Holmöarna.Den sista artikeln, som är skriven av Lars Edenius, är en utvärdering av en metodstudie för inventeringav svärta som genomfördes inom Interregprojektet Kvarken Miljö II sommaren 2004.Kvalitetssäkring och harmonisering av inventeringsmetoder mellan Sverige och Finland görs i syfteatt i framtiden kunna etablera ett gemensamt övervakningsprogram för bland annat svärta i NorraKvarken.

  • 220.
    Barregård, Lars
    Executive, Sahlgrenska universitetssjukhuset, arbets- och miljömedicin, Miljömedicinskt Centrum, VMC.
    BIG - Bensenexponering hos allmänbefolkningen i Göteborg 19991999Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bensen är det cancerframkallande ämne som hanteras i störst mängd i samhället idag. Det

    förekommer i bensin, avgaser från motorfordon, tobaksrök och bildas vid vedeldning. För

    riskbedömningar vad avser allmänbefolkning behövs kunskap om exponeringen, men hittills

    har i Sverige nästan enbart stationära mätningar utförts.

    Hos 26 slumpmässigt utvalda Göteborgare i åldern 20 – 50 år mättes bensenexponeringen

    med personburna diffusionsprovtagare dels under ett helt dygn och dels under dagtid i april

    1999. Mätningen upprepades vid två olika tillfällen under månaden. Bakgrundsuppgifter

    och aktiviteter registrerades med enkät och dagbok.

    Medianvärdet för dygns- respektive dagsexponeringen var 3.3 (95% konfidensintervall 2.9

    – 4.1) μg/m

    3 och 4.1 (95% konfidensintervall 3.3 – 5.3) μg/m3. Variationen inom individer

    (mellan dagar) var betydligt större än mellan individers genomsnittsexponering. Försökspersoner

    som tankat bilen under mätdagen hade en signifikant högre bensenexponering.

    Nivåerna var något högre hos boende i högtrafikerade områden, men inverkan härav var

    inte statistiskt signifikant. Tio stationära mätningar under samma tidsperiod visade betydligt

    lägre nivåer än de personburna.

    Exponeringsnivån för bensen är högre än den så kallade lågrisknivån (1.3 μg/m

    3). Den är

    lägre än vad vi fann vid en motsvarande undersökning 1998 hos boende i Borås i samma

    ålder (median 7.3 μg/m

    3). Det är oklart om detta avspeglar en generell skillnad mellan de

    båda städerna. Tillfälliga faktorer som väderleksförhållanden kan ha påverkat resultaten

    eller möjligen den sänkning som redan skett av bensenhalten i bensin.

  • 221.
    Barregård, Lars
    et al.
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet.
    Sällsten, Gerd
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet.
    Kadmium och kvicksilver i urin hos yngre män och kvinnor samt medelålders män2006Report (Other academic)
  • 222. Bartsch, Hans
    Insektsinventering av sandtaget Lindormsnäs samt förslag till åtgärder2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventeringen inriktades på intressantare grupper av flugor och gaddsteklar och genomfördes under perioden 4/5 till 12/9 2006. I uppdraget ingick också utvärdering av fyndoch observationer från tidigare mer sporadiska besök under åren 2002 till 2006.Resultatet blev en lista omfattande över 330 arter, varav nästan 140 flugor, nästan 150 gaddsteklar och i övrigt omfattande ett antal skalbaggar, fjärilar mm.Nio arter är upptagna i Rödlista 2005 (två i kategori VU, övriga i kategori NT och ytterligare fyra arter bara i föregående Rödlista 2000 (NT).Min rekommendation är kortsiktigt att skuggande träd och buskar intill kritiska sublokaler avverkas inom ett eller ett par år och långsiktigt att sandtaget långsiktigt får utvecklas så att det kan utgöra resurs för- att bevara och utveckla av fauna och flora i öppna sandiga miljöer- att kompensera för andra miljöer som gått förlorade- rekreation i fin miljö- begränsad skogsproduktionRekommendationen innebär i klartext att ingen traditionell efterbearbetning ska ske vare sig på de ytor där brytningen upphört sedan länge eller på de ytor där brytning fortfarande pågår. Den innebär också att de förstnämnda ytorna inte ska störas av den fortsatta brytningen och desistnämnda ytorna avslutas med kvarlämnade tjocka lager av grus och sand och där så är möjligt med rasvinkel. Ännu bättre vore om den fortsatta brytningen ske i etapper med ett par decenniers mellanrum. Hårdgjorda ytor bör åter täckas med lager av grus och sand från sandtaget. Rekommendationen innebär därmed också att främmande schaktmassor eller kross inte skall tillföras och läggas ut. Skulle tippning av mindre mängder av främmande massorändå komma ifråga skall detta göras i norrläge och täckas av tjockt lager av grus och sand. Sandtagets närområde präglas av närliggande Natura 2000 - området Rösaringen,mellanliggande jordbruksverksamhet, parkliknande natur runt Säbyholm och Låssa Kyrka samt Säbyholmsvikens strandzoner. Den sammantagna bedömningen är att en stor del av länets insektsfauna finns här inom ett par kilometers omkrets.

  • 223.
    Bastviken, Sofia
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Bäckman, Niclas
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Carlsson, Maria
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Ek Henning, Helene
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Hjälte, Urban
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Läget i länet? Tillståndet i Östergötlands vattenmiljöer2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Östergötland finns många varierande och värdefulla vattenmiljöer. Mer än hälften av länets vattenmiljöer har dock inte tillräckligt bra vattenkvalitet för att nå upp till de mål som antagits inom Sverige och EU. Länets vatten har under lång tid varit utsatt för olika typer av miljöpåverkan från mänskliga verksamheter. I många fall leder det till miljöproblem som algblomningar eller förstörda livsmiljöer.

    Flera åtgärder genomförs nu för att för att förbättra miljötillståndet i länets vatten. De största hoten mot Östergötlands vattenmiljöer är övergödning, utsläpp av miljögifter och fysisk påverkan i form av t.ex. dikning, dämning och omledning av vatten. Andra mindre omfattande problem är försurning och införsel av främmande arter som ibland tränger undan våra inhemska arter.

    Övergödning är främst ett problem i sjöar och vattendrag på östgötaslätten

    samt i kustvattnet. Läckage från jordbruksmark, utsläpp av avloppsvatten och förbränning av fossila bränslen är några av de källor som tillför näringsämnen till vattenmiljön. För mycket näring leder bland annat till algblomningar, grumling och syrefria bottnar.

    Från syrefria bottnar läcker i sin tur fosfor till ovanliggande vatten och det krävs därför kraftiga åtgärdsinsatser för att vända en negativ spiral. Många åtgärder genomförs för att minska utsläpp av näringsämnen, och utsläpp från industri och reningsverk har minskat markant. Än så länge kan vi dock inte utifrån våra miljödata se några tydliga förbättringar i miljötillståndet. Detta beror på att det efter decennier av utsläpp finns stora mängder näringsämnen upplagrade i mark och bottensediment. De ”gamla synderna” medför att det tar tid innan vi ser resultat av de åtgärder som hittills genomförts.

    De senaste tio åren har dessutom varit blötare än tidigare och under nederbördsrika år läcker generellt mer näringsämnen från mark till vatten. Länsstyrelsen arbetar tillsammans med kommuner, vattenråd och andra berörda parter inom länet för att förbättra miljötillståndet.

    Takten på åtgärdsarbetet har ökat under senare år och förhoppningsvis återspeglar det sig snart i våra mätdata. Mycket har också hänt på miljögiftsområdet och halterna av flera miljögifter har minskat under senare år. Men faran är inte över, hela tiden framställs nya kemikalier som förr eller senare hamnar i vattenmiljön. Genom så kallade screeningundersökningar försöker Länsstyrelsen hitta nya ämnen som kan hota miljön och människors hälsa. Nya regelverk inom EU gör det också enklare att få kontroll på kemikalier samt att minska utsläppen. Många av de ämnen och produkter som vi använder i vår vardag återfinns i miljön, till exempel bisfenol A och nonylfenol. Länsstyrelsen och kommunerna arbetar också för att minska spridning av föroreningar från redan förorenade mark- och vattenområden som till exempel i Gusum och Valdemarsviken. Ett kvarstående problem, i såväl Östergötland som övriga Sverige, är också det höga kvicksilverinnehållet i sötvattenslevande fisk. För att öka kunskaperna om förekomst och spridning av miljögifter i länet har Länsstyrelsen och Motala ströms vattenvårdsförbund utökat övervakningen av miljögifter.

    Ett annat utbrett miljöproblem i länets sjöar och vattendrag är olika former av fysiska förändringar. Människan har under lång tid utnyttjat vattnet för olika ändamål, ofta utan hänsyn till växt- och djurliv. Flera sjöar har torrlagts eller sänkts för att kunna bruka marker som översvämmats eller varit försumpade. Nästan alla större vattendrag i länet är idag utbyggda med vattenkraftverk och regleringsmagasin.

    Ingreppen har förändrat vattnets naturliga väg och flöde, och dammar utgör dessutom ofta vandringhinder för t.ex. fisk. I länet pågår nu flera projekt för att åtgärda vandringshinder och återställa rensade vattendrag till mer naturliga förhållanden, med bättre förutsättningar för fisk och andra organismer.

    Ett mindre utbrett problem i länets sjöar och vattendrag är försurning. Tack vare att stora områden i länet består av kalkhaltiga jordar som buffrar surt nedfall har vi inte lika stora problem med försurning som många andra län. Problem med försurning är störst i länets  norra och södra skogsbygder. Orsaker till försurningen är utsläpp från transporter, energianläggningar, industri och jordbruk.

    Utsläppen av svavel och kväve har minskat kraftigt under de senaste tio åren, men återhämtningen tar tid och flera vatten måste därför kalkas under en lång tid framöver.

    I länets vattenmiljöer finns flera främmande arter som kommit hit med människans hjälp. De allra flesta arter är harmlösa, medan vissa tränger undan våra inhemska arter och därmed minskar den biologiska mångfalden. En art som ställt till med stora problem i länets vatten är signalkräftan. Signalkräftan sprider kräftpest till vår inhemska flodkräfta och flodkräftan är nu akut hotad. Den låga salthalten gör att Östersjöns ekosystem är extra känslig för påverkan i och med att flera av de arter som lever här lever nära eller på gränsen av vad de klarar av. De är mer eller mindre stressade av salthalten och är därför ofta känsligare än när de förekommer i sin ursprungsmiljö. Ökad konkurrens från främmande arter kan bidra till att de ursprungliga arterna får svårare att överleva. Under senare år har två främmande arter, havsborstmasken Marenzelleria och tusensnäckan Potamopyrgus antipodarum blivit allt vanligare på bottnarna i östgötaskärgården. Dessa arter är särskilt vanliga i länets innerskärgårdar och det finns risk att de tränger ut inhemska bottendjur.

    Eftersom havsborstmasken Marenzelleria kan gräva mycket djupa gångar i bottnarna kan de bidra till ökad frisättning av miljögifter och näringsämnen som länge legat begravda i sedimenten. Tillgången på grundvatten är generellt god i länet, men olika former av mänsklig påverkan riskerar att förorena grundvattnet. Övervakningen av grundvattenmagasin är relativt nystartad och vi vet ännu relativt lite om grundvattnets kvalitet. De undersökningar som Länsstyrelsen hittills genomfört har visat spår av både organiska föroreningar och tungmetaller i några av länets grundvattenmagasin.

    En del av de problem som finns i grundvattnet, som till exempel höga halter av radon, fluorid och uran, kan dock kopplas till naturliga förekomster i berggrunden. Överuttag av grundvatten i kust och skärgårdsområden kan leda till saltvatteninträngning. Eftersom större delen av Östergötland har varit täckt av hav kan grundvattnet även vara påverkat av relikt (gammalt) saltvatten.

    Den här rapporten är en del i Länsstyrelsens satsning för att öka kunskapen och medvetenheten om länets vattenmiljöer. Tillsammans kan vi verka för att vårda, bevara och förbättra miljötillståndet i våra unika vattenmiljöer.

    Det pågår ett intensivt förbättringsarbete på flera nivåer, såväl internationellt som nationellt. På den lokala nivån finns ett stort intresse och engagemang inom länets nio lokala samverkansforum, de s.k. vattenråden.

    Det har aldrig funnits så stor chans att påverka vattenmiljön som nu!

  • 224. Beckman, Mimmi
    Grova lövträd på Kinnekulle - resultaten från trädkarteringen 2002-20042006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten presenterar resultaten från ett delprojekt inom Life-projektet ”Platåberget Kinnekulle – restaurering och bevarande” som syftade till att kartlägga alla grova lövträd inom Natura 2000-området på Kinnekulle. Trädkarteringen på Kinnekulle inleddes i mars 2002 och avslutades i början av maj 2004 och under denna period deltog fem olika inventerare/inventerarpar i inventeringsarbetet. Så gott som samtliga marker har besökts och lövträd med en diameter på minst 70 cm i diameter (vilket motsvarar en omkrets på 220 cm) har beskrivits och lägesbestämts med hjälp av GPS. Resultaten av inventeringen visar att Kinnekulle har en mycket stor rikedom av grova lövträd. 4488 träd har mätts in och bland dessa var ek, ask och alm de vanligaste trädslagen (dessa stod för 42 %, 29 % respektive 11 % av de inventerade träden). Drygt vart 5:e inventerat träd (1000 stycken) hade en diameter på 1 meter eller mer (vilket motsvararen omkrets på 314 cm) och klassas därmed som jätteträd. Det grövsta trädet i inventeringen var en alm som mätte 678 cm i omkrets. Vidare har det framkommit att nästan vart annat inmätt träd (46%) är ett så kallat hålträd, det vill säga att det utvecklat hål i stammen där veden murknat till följd av svampangrepp. Sådana håligheter är av stor betydelse för många insekter, framför allt för olika arter av skalbaggar. De grova träden på Kinnekulle är koncentrerade till igenvuxna ängs- och hagmarker, till hävdade betesmarker och till gårdar och vägkanter. En stor andel växer i de stora godsens närhet på Kinnekulles västsida. Idag finns ett spektrum av grova träd där alla storleksklasser upp till knappt 7 meter i omkrets finns representerade. Detta gäller även ekarna och på Kinnekulle finns det alltså inget glapp i åldersfördelningen så som det gör i ekpopulationerna på många andra håll i landet. Den jämna fördelningen av ekar i olika storleksklasser som sammanställningen visar, döljer dock att variationerna kan vara relativt stora på ett mer lokalt plan. De grövsta ekarna är till exempel inte jämnt utspridda utan är koncentrerade till några mindre områden. En stor del av de yngre ekarna har vidare växt upp i skogsmiljöer och är därmed inga självklara efterträdare till de grova hagmarksekarna. Överlag så står många träd igenvuxet och det krävs skötsel och planering inför framtiden; 43 % av de inmätta träden bedömdes vara i behov av en skötselinsats i form av friställning och störst var behovet bland ekarna.

  • 225. Beier, Björn-Axel
    et al.
    Månsson, Marie
    Nordström, Pernilla
    Nyberg, Lars
    Strömberg, Rebecca
    Framtidens nationalstadspark: handlingsprogram. Del 1, Vision och förutsättningar2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I arbetet med regeringsuppdraget har en övergripande vision för Nationalstadsparkens utveckling, skötsel och förvaltning tagits fram: »Nationalstadsparken med där verksamma kunskapsinstitutioner ska utvecklas utifrån sina unika kultur-, natur- och rekreationsvärden och vara ett upplevelserikt och lättillgängligt område.« Viktiga förutsättningar för att visionen ska kunna förverkligas är:" att Nationalstadsparken blir ett känt och positivt begrepp," att Nationalstadsparken ses som en resurs," att Nationalstadsparken förvaltas och utvecklas i samverkan och samsyn.För att skapa en plattform och en inriktning för det fortsatta arbetet med Nationalstadsparken har fem ledord formulerats. För varje ledord anges de viktigaste förutsättningarna för att värdena ska kunna bevaras och utvecklas. Ledorden ska i ett längre tidsperspektiv vara vägledande för beslut om utveckling, skötsel och markanvändning.Ledorden är:" Kungligt inflytande och Sveriges historia" Folknöje" Kunskap" Biologisk mångfald" Hälsa och motionLedorden har även bildat utgångspunkt för de förslag till utvecklingsidéer som presenteras i del I och till de åtgärder som föreslås i del II.Några av de utvecklingsidéer som förs fram är:" Fler markerade entréer." Bättre förbindelser mellan sevärdheterna inom parken." Ta fasta på Brunnsviken som ett sammanhållet landskap från Gustav III:s tid." Utvecklat maritimt centrum kring Skeppsholmen-Galärvarvet-Beckholmen." Tydliga promenadstråk." Ett etablerat kunskaps- och informationscentrum för helaNationalstadsparken." Förbättrad tillgänglighet till parken." Förstärkning av kärnområden och spridningszoner för biologisk mångfald.

  • 226. Beier, Björn-Axel
    et al.
    Månsson, Marie
    Nordström, Pernilla
    Nyberg, Lars
    Strömberg, Rebecca
    Framtidens nationalstadspark: handlingsprogram. Del II , Åtgärder och utveckling2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen i Stockholms län har på uppdrag av regeringen arbetat fram ett program för Nationalstadsparkens utveckling. Det är utarbetat i samarbete med berörda aktörer. Programmet består av två delar. I del I redovisas förutsättningar och utvecklingsidéer för att bevara och utveckla Nationalstadsparken. I del II, handlingsprogrammet, föreslås ett antal åtgärder som behöver genomföras de närmaste åren. I de följande avsnitten redovisas de aktuella förslagen indelade i åtta olika åtgärdsområden:" Resurser" Informationsinsatser" Tillgänglighet" Särskilda insatser för minskat buller" Förvaltning" Särskilda insatser för det historiska landskapet" Särskilda insatser för biologisk mångfald" SamverkanFörslagen innefattar dels direkta åtgärder för att utveckla parken, dels sådana åtgärder som utgör viktiga medel för att stärka detta arbete. De föreslagna åtgärdernaredovisas först i tabellform. I de olika avsnitten följer sedan en mer utförlig redovisning av varje åtgärd.

  • 227. Bekkby, Trine
    et al.
    Rosenberg, Rutger
    Marine habitaters utbredelse - terrängmodellering i Gullmarsfjorden2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denne rapporten presenterer framgangsmåten, resultatene og diskusjonen rundt arbeidet med modellering av de relevante marine habitatene. Rapporten, figurene og dataene som ligger til grunn for figurene vil også være tilgjengelig på cd som leveres Länsstyrelsen Västra Götaland Län ved prosjektets slutt.

  • 228.
    Belleza, Elin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Luukka, Emma
    Statistiska Centralbyrån, SCB.
    Svenska textilflöden: Textilflöden från välgörenhet och utvalda verksamheter2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I detta projekt undersöktes flöden av andrahandstextil som samlades in via välgörenhetsorganisationer i Sverige och textilavfall som uppkom i utvalda verksamheter, under 2016.

    Siffrorna för insamlad andrahandstextil via välgörenheter uppdaterades, och visade att insamlingen av textil har ökat till 3,8 kilo per person år 2016, jämfört med 3,0 kilo per person år 2008. Även mängden återanvänd textil i Sverige uppdaterades, och visade på en ökning mot 2011 och 2013. Andelen återanvänd textil per person och år har dock inte ökat utan ligger på 0,8 kilo per person, jämfört med 0,8 kilo år 2011 och 0,9 kilo år 2013. Detta beror på att befolkningen i Sverige ökat. Även export och återanvändning utomlands ökade jämfört med tidigare år.

    Flera av de mer textilintensiva branscherna, som vård och hotellverksamheter, använder huvudsakligen tvätterier och har därför lite eget textilavfall. Tvätterierna exkluderat så har många verksamheter inte någon aktiv uppföljning av sitt textilavfall. SMED har endast kunnat göra mycket grova uppskattningar av storleksordningar på textilavfallet, men estimerar att det rör sig om 10-tals till 100-tals ton textilavfall årligen i varje bransch, medan tvätteribranschens textilavfall rör sig i storleksordningen 1000-tals ton årligen. 

  • 229. Bendz, David
    Stabilisering och solidifiering av muddermassor2011Report (Other academic)
  • 230.
    Bendz-Hellgren, Malin
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Kronobergs län.
    Når vi miljömålen?: Uppföljning av miljömål i Kronobergs län 20062006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vi har nu haft miljömål för Kronobergs län sedan 2002. Målen kan tyckas ambitiösa men de utgår ifrånvad miljön kräver. Det kan upplevas som en övermäktig uppgift att nå alla mål men jag är övertygad om att vi tillsammans kan åstadkomma en betydandeförbättring.

    I den här rapporten har vi gjort de första bedömningarnaav hur samhället utvecklats i förhållandetill miljömålen. En översiktlig bedömning är att detkommer att bli mycket svårt att nå hälften av de fjortonmiljömål som berör vårt län. För de övriga sju är målen möjliga att nå men bara om vi gör stora insatser. Uppföljningen är gjord utifrån dagens situation och det är möjligt att vi om ett par år kommer att semera positivt på miljöutvecklingen i vårt län och i vår omvärld. Ny teknik kan ha utvecklats och andra förutsättningar kan ha förändrats.

    Miljömålsarbetet måste bedrivas på bred front i länet.Alla kan vara med och bidra, från den enskildamedborgaren till företag och myndigheter. Ansvaret ligger inte enbart hos politiker och andra beslutsfattare, utan varje människa behövs i miljömålsarbetet. Varje dag fattar vi beslut och gör mer eller mindre stora val som påverkar vår miljö. Denna rapport vänder sig i första hand till beslutsfattareoch tjänstemän på kommunal och regional nivå. Vi hoppas emellertid också att andra ska ha glädje av den både i sitt arbete och som kunskapskälla för den vetgirige.

    Alla vill vi ju att nästa generation ska få uppleva och leva i en miljö som är minst lika bra och helst mycket bättre än den vi själva lever i.

  • 231. Bengt, Stridh
    Lindmoren - en inventering av fanerogamer och kärlkryptogamer1981Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Lindmorens rykte som botaniskt intressant lokal i Hälsingland är inte alls lika stort som t ex det klassiska Lindefallet. Däremot skulle nog Lindmoren kunna placera sig på en tio-i-topp lista över Hälsinglands botaniskt intressanta lokaler. Vad som saknats är en skriftlig dokumentation över områdets växtliv. Den mesta av tiden har ägnats åt att göra en komplett artförteckning. Under sommaren 1980 las dessutom en fast provruta ut.

  • 232. Bengtson, Johanna
    et al.
    Vesslén, Göran
    Inventering av fjälltaggsvampar (Sárcodon) och violgubbe (Gomphus clavatus) i Gävleborgs län 20082009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Åtgärdsprogrammens arter, fjälltaggsvampar (Sárcodon) och violgubbe (Gomphus clavatus), är marklevande storsvampar som kräver levnadsmiljöer med lång skoglig kontinuitet och specifika markförhållanden. En snabb förstörelse av dessa habitat har lett till att arterna blivit mycket sällsynta, vilket återspeglas i rödlistor över hela Europa. Länsstyrelsens inventering är ett led i de åtgärdsprogram som upprättats i Sverige för att bevara landets delpopulationer av de aktuella svamparterna, som utgör en betydande del av Europas populationer. Årets inventering har lett till flera upptäckter. Länets första fynd av den sällsynta lilaköttiga taggsvampen har gjorts på öarna Orarna och Limön (blivande naturreservat) med över nio mycel. Också friluftsområdet Hemlingbyskogen (naturreservat) har visat sig hysa en nationell topplokal, med goda förutsättningar för en utökning av fyndlistan under kommande inventeringshöstar. Totalt har fynd gjorts på nio lokaler, där sammanlagt fyra av åtgärdsprogrammens tio arter har hittats: • koppartaggsvamp Sárcodon lundéllii (VU) (11 mycel) • lilaköttig taggsvamp Sárcodon fuligíneovioláceus (EN) (9 mycel) • skrovlig taggsvamp Sárcodon scabrósus (VU) (2 mycel) • violgubbe Gomphus clavatus (VU) (11 mycel) Växtplatserna utgörs både av skyddade lokaler, som Orarna och Hemlingby, och av lokaler i produktionsmark. Fyra av växtplatserna saknar specifikt områdesskydd. Eftersom svamparnas habitat utgörs av äldre barrskog, i skogsbrukssammanhang avverkningsmogen skog, är upprättandet av skydds- och skötselplaner i många fall mycket brådskande om växtplatserna ska kunna bevaras. Den aktuella inventeringen ger ett kunskapsunderlag som tidigare helt saknats i länet. Detta ger en ny möjlighet till prioritering och planering av skyddsåtgärder av stor betydelse både för åtgärdsprogrammens arter och för den allmänna biodiversiteten i skogslandskapet. 3

  • 233. Bengtson, Linda
    Förorenade områden: Inventering av textilindustrier och garverier i Stockholms län2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen i Stockholms län har utfört en inventering av nedlagda textilindustrier och garverier i Stockholms län. Syftet är att hitta misstänkt förorenade områden och prioritera bland dessa genom att riskklassa dem. Inventeringen är ett första steg som ska leda till att de områden i länet som är angelägnast att sanera blir åtgärdade. Detta projekt har varit en orienterandestudie och omfattar identifiering, arkivstudier och intervjuer samt riskklassning enligt Naturvårdsverkets MIFO-modell. MIFO innebär Metodik för Inventering av Förorenade Områden, och beskrivs i rapport från Naturvårdsverket 1999 (nr 4918). Inventeringen av textilindustrier och garverierhar utförts under 2005/2006 av Linda Bengtson och Elin Sieurin på miljöskyddsenheten. Projektledare har varit Birgitta Swahn. Bland 72 identifierade platser där textilindustri bedrivits har 22 ansetts viktiga att riskbedöma och har därför riskklassats. En fick riskklass 1 – mycket hög risk och mycket angelägen att utreda vidare. Fjorton fick riskklass 2 – hög risk och angelägen att utreda vidare. Sex objekt fick riskklass 3 – måttligrisk, och två fick riskklass 4 – låg risk. Av 25 identifierade garverier riskklassades två platser. Övriga saknades det information om eller så hade inte mineralgarvning skett utan endast vegetabiliskgarvning. Båda fick riskklass 3 – måttlig risk.

  • 234. Bengtsson, Birgitta
    Bottenfauna 2013: Undersökning av nio vattendrag och fyra sjölitoraler i Kalmar län2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Årets bottenfaunaundersökning har omfattat nio lokaler i rinnande vatten och fyra lokaler i sjölitoraler. Resultatet har utvärderats enligt två av Naturvårdsverkets publikationer. En bedömning har gjorts av ekologisk status avseende surhet, påverkan av näringsämnen, allmän ekologisk kvalitet samt sammanvägd ekologisk status, enligt Naturvårdsverkets handbok 2007:4. Dessutom har bedömningar gjorts av försurningspåverkan och organisk/eutrofierande påverkan enligt Naturvårdsverkets rapport 4913. Naturvärdet har bedömts enligt naturvärdes-index (Nilsson et al 2001).

  • 235. Bengtsson, Birgitta
    et al.
    Holmström, Cecilia
    Bottenfauna i 17 vattendrag i Örebro län 2011- Statusbedömning av miljötillståndet2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bottenfaunaundersökning har genomförts i 17 vattendrag i Örebro län år 2011. Undersökningen är ett led i länets arbete med karakterisering av vattendrag enligt EU:s ramdirektiv för vatten och bevarande av biologisk mångfald. Sammanvägd Ekologisk status: Enligt den bedömning som utförts så är det Hög status i Albäcksån, Gränssjöälven, Hyttbäcken, Limmingsbäcken och Sirsjöbäcken, God status i Dammsjön utlopp, Lankälven, Malälven, Mogruvälven, Ringshyttebäcken, Smygarebäcken och Tomsjöälven, Måttlig status i Långboån och Sågån, Otillfredsställande status i Estaboån, Orobäcken och Örlaxbäcken. Inget av vattendragen visade sålunda Dålig status.

  • 236. Bengtsson, Birgitta
    et al.
    Holmström, Cecilia
    Bottenfauna i Jönköpings län 2011. En undersökning av bottenfauna på 40 lokaler i rinnande vatten2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län har Ekologgruppen undersökt bottenfaunan vid 40 lokaler i rinnande vatten inom ramen för kalkeffekt-uppföljningen. Bedömning har gjorts av försurningspåverkan, föroreningspåverkan samt naturvärde. En bedömning av ekologisk status avseende surhet, näringspåverkan och ekologisk kvalitet har också gjorts.

  • 237.
    Bengtsson, H
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Wernersson, A
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    TBT, koppar, zink och irgarol i dagvatten, slam och mark i småbåtshamnar2012Report (Other academic)
  • 238.
    Bengtsson, Henrik
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Cato, Ingemar
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    TBT i småbåtshamnar i Västra Götalands län 2010: - En studie av belastning och trender2011Report (Other academic)
  • 239. Bengtsson, Jennie
    Uppföljning och utvärdering av landsbygdsstöd: beviljade och utbetalda stöd under juli 2000 - december 20042006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under hösten 2005 har en utvärdering och uppföljning genomförts av de landsbygdsstöd som beviljats och utbetalts under juli 2000-december 2004 i Jönköpings län. Syftet med denna rapport är att kartlägga fördelningen av de landsbygdsstöd som utbetalats och beviljats under åren 2000-2004. Vidare belyses de faktorer som påverkar stödföretagens tillväxt samt vilka effekter landsbygdsstödet haft på tillväxten i stödföretagen.Syftet har analyserats utifrån följande frågeställningar:Hur har stödet fördelats?Har uppställda prioriteringar följts?Hur uppfattas stödhanteringen av stödmottagarna?Hur ser tillväxten ut i stödföretagen?Kan tillväxten tillskrivas landsbygdsstöden?Det material som legat till grund för analysen har varit en enkät som sänts till alla företag som beviljats och utbetalts stöd under juli 2000-december 2004. Svarsfrekvensen som beräknades på 223 stöd uppgick till 95 procent, vilket innebär en undersökningspopulation på 213 stöd. Utöver inkomna uppgifter från enkäterna bygger rapporten på ansöknings- och beslutshandlingar samt uppgifter hämtade från STINS. I STINS finns uppgifter som registrerats i samband med handläggningen av landsbygdsstödet. Analysen av enkäten har i denna undersökning utgått från statistiska analyser såsom en- och tvåvariabelsanalyser. Att mäta effekterna av landsbygdsstödet har varit svårt eftersom stödet ofta gäller sidoverksamheter eller delar av ett företags verksamhet.De viktigaste resultaten utifrån frågeställningarna är följande:Under den undersökta perioden har totalt 16 595 100 kronor betalats ut till 239 stödföretag. De flesta av landsbygdsstöden har tilldelats företag i Mål 2-kommuner, i synnerhet Vetlanda kommun. Detta är i enlighet med Länsstyrelsens prioritering gällande företag belägna i områden där stora konkurrensnackdelar föreligger. Dessa kommuners dominans kan i viss mån förklaras av kommunernas olika ambitioner gällande informationen om landsbygdsstödet och engagemanget i stödprocessen. Den kommun som inte tilldelats något landsbygdsstöd under den undersökta perioden var Habo kommun.Sammanfattningsvis är betyget överlag bra då det gäller stödhanteringen. Stödhanteringsprocessen har delats upp i tre olika faser: ansökan, rådgivning och rekvisition. Då stödmottagarnas enkätsvar analyseras kan ett visst mönster urskiljas. Det tycks vara så att ju längre in i stödhanteringsprocessen stödmottagaren befinner sig desto mer ökat missnöje. Detta kan ha sin grund i den information som ges i början av stödhanteringsprocessen. Många tycks missuppfatta vilka regler som gäller för att få stödet utbetalt. Alltså krävs tydlig information kring vilka regler som gäller så att missförstånd kan undvikas.Det övergripande tillväxtmönstret visar att vartannat företag ökat sin sysselsättning och ungefär 60 procent av företagen har ökat sin omsättning. Den totala sysselsättningsökningen uppgår till 312 nya arbetstillfällen, vilket innebär att den genomsnittliga kostnaden för varje arbetstillfälle ligger på 53 000 kronor. Branschanalysen visar att ett samband mellan bransch och tillväxt existera. Störst ekonomisk tillväxt under den undersökta perioden har företag verksamma inom friskvård samt stödföretag ledda av företagsledare inom åldersgruppen 25-34 år. Överlevnadsgraden av stödföretagen är hög. Endast 7 procent av företagen som tilldelats stöd under denna period har upphört. Trots detta har stödföretagen problem att brottas med där lönsamhet är det största problemet.Sammanfattningsvis hade stödföretagen inte utan stödet kunnat satsa i den utsträckning som krävts för att kunna skapa tillväxt i företaget. Till sist bör det påpekas att landsbygdsstödet inte enbart verkat för att öka den ekonomiska tillväxten i området. Landsbygdsstödet har haft minst lika stor betydelse för en spridning av framtidstro och entreprenörsandapå landsbygden.

  • 240. Bengtsson, Lars
    Grottor i Göteborgs och Bohus län.1993Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Grottor i Göteborgs och Bohus län.

  • 241.
    Bengtsson, Ola
    Swedish Environmental Protection Agency . Pro Natura.
    Miljöövervakning av lavar och mossor i skånska bokskogar 2011-20142016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Följande arbete ingår i Länsstyrelsens löpande miljöövervakningsarbete och utgör en del av delprogrammet kryptogamer i ädellövskog under miljömålet Levande skogar. Arbetet med inventering av kryptogamer i bokskogar i Skåne mellan 2011 och 2014 har genomförts av Pro Natura på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län.

    30 stycken bokskogsområden – skyddade eller avsatta som nyckelbiotop eller objekt med naturvärde – valdes slumpmässigt ut i länet. I områden mindre än tre hektar inventerades hela området men i de områden som var större än tre hektar slumpades ett antal inventeringsytor ut vars areal tillsammans uppgick till tre hektar. I de ytor som undersöktes inventerades sedan samtliga ädellövträd med en stamomkrets större än 60 cm (eller för avenbok större än 50 cm). Varje träd mättes in med handhållen GPS, försågs med uppgifter avseende omkrets, trädslag och trädtyp. På varje trädstam eftersöktes dessutom de lavar och mossor som listas i bilaga 1.

    De inventerade bokskogsobjekt är utspridda över större delen av Skåne. Objektens läge framgår av översiktskarta i samband med objektsbeskrivningarna nedan. Sammanlagt undersöktes 70,7 hektar och på denna areal inventerades 12 203 träd. Genomsnittlig täthet av träd i de inventerade bokskogarna blir då 172,6 träd/hektar. På inventerade träd gjordes sammanlagt 3166 artnoteringar. De vanligaste arterna var glansfläck Arthonia spadicea, havstulpanlav Thelotrema lepadinum, platt fjädermossa Neckera complanata och bokvårtlav Pyrenula nitida.

    Arterna uppvisar ett hierarkiskt förekomstmönster där vissa arter förekommer på i stort sett alla lokaler medan andra, mer ovanliga arter endast förekommer på de allra artrikaste lokalerna. Glansfläck förekommer på alla utom tre av lokalerna medan arter som lunglav Lobaria pulmonaria, bokfjädermossa Necekera pumila eller rosa lundlav Bacidia rosellabara noterats på de artrikare lokalerna.

    Noterade arter uppvisar också ett geografiskt förekomst mönster. Med hjälp av en så kallad IDW-analys konstruerades en länskarta med totalt antal noterade arter per undersökt områdena som underlag. Denna karta visar tydligt den nordöstra delen av länet som ett mycket viktigt område för bokskogsanknutna mossor och lavar. Även Romeleåsen och regionen öster om Hörby faller ut som sådana områden. Andra regioner med intressant moss- och lavflora finns i länet men faller inte ut i den gjorda analysen på grund av slumpmässiga effekter.

    De inventerade objekten bedömdes under den beskrivande delen med avseende på lämplighet att hysa de utvalda bokarterna samt lämplighet för att ingå i framtida övervakningsinsatser. Arton av de trettio undersökta objekten bedömdes hysa lämpliga förutsättningar för de utvalda arterna. För nio objekt där förutsättningarna inte bedömdes lämpliga var anledningen i första hand en artfattig artpool i landskapet och/eller hög belastning av luftburet kväve. Tre objekt bedömdes som tveksamma. I dessa fanns som regel en lämplig beståndsstruktur men artpool i landskapet eller grad av isolering kan här påverka förutsättningarna. Tjugoen av trettio objekt bedömdes lämpliga för framtida övervakning. För de sju objekt som bedömdes som mindre lämpliga grundades bedömningen dels på framtida förutsättningar för att hysa utvalda arter. Två objekt bedömdes som tveksamma antingen på grund av problem vid inmätning av träd eller tveksamma förutsättningar för utvalda bokarter.

  • 242. Bengtsson, Ola
    et al.
    Appelqvist, Thomas
    Andersson, Leif
    Övervakning av rikkärr i Västra Götalands län 20112012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    20 slumpmässigt valda rikkärr övervakades 2011. Merparten var medelrikkärr som påverkades av dikning i 26% och av-verkning av närliggande skog i 16%Täckningsgrad för brun-mossor var 14%.

  • 243.
    Bengtsson, Ola
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency . Pro Natura.
    Fritz, Örjan
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst.
    Hagström, Mikael
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst.
    Epifytiska lavar och mossor i bokskog: Utvärdering av miljöövervakning i södra Sverige 2011-20142016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under åren 2011-2014 inventerades 20 arter av lavar och 6 arter av mossor samt trädstrukturer i bokskog i de fyra sydlänen Halland, Kronoberg, Blekinge och Skåne. Metodik och urval av arter samt objekt följer Naturvårdsverkets särskilda undersökningstyp "Epifytiska lavar och mossor i bokskog". Det slumpade urvalet av objekt innefattar såväl skyddade som oskyddade naturvådsintressanta objekt, dock ej vanlig produktionsskog. Målsättningen med miljöövervakningen är att dessa ytor ska återinventeras för att följa tillståd och förädringar i artsammansättningen av epifyter i bokskog.

    I de olika länen inventerades sammanlagt 120 bokskogar (30 per län) med en total yta av 270 ha. Totalt registrerades 45 611 träd.

    Samtliga 26 utpekade indikatorarter påträffades. Artrikedomen föefaller vara högst i bokskogar i Halland och västra delen av Kronobergs län, medan sydvästra Skåne utmärker sig som den artfattigaste delen. Detta kan ha klimatologiska orsaker.

    Det finns ett negativt samband mellan grov bokskog och ett högt artinnehåll i Skåne, dvs. de bokskogar i Skåne som har de i medeltal grövsta bokarna hade det lägsta artantalet. Endast glansfläck Arthonia spadicea och i viss mån stiftklotterlav Opegrapha vermicellifera avviker från dessa generella mönster. Glansfläck uppvisar också ett negativt samband med förekomst av andra inventerade epifyter, dvs. där det finns många träd med glansfläck är det lägre sannolikhet att hitta de andra arterna. Även detta kan vara en följdeffekt av att glansfläck förekommer som rikligast i en trakt där de flesta andra studerade arter (kanske) inte har förutsättningar att finnas. Vidare verkar träd med förekomst av lavar med cyanobakterier som fotobiont ("cyanolavar") vara de som är artrikast.

    Högstubbar, levande som döda, är de trästrukturer som oftast hyser någon av de eftersökta arterna föjlt av rötade bokar. Objekt med många vitala så kallade normalträd hyser oftast en lägre mångfald av eftersökta epifyter.

    I denna studie finns ingen statistiskt signifikant skillnad vad gäller förekomst av de undersökta arterna i värdekärnor med eller utan formellt skydd.

    Metoden tillåter att man inom ramen för inventeringarna följer ytterligare arter vid kommande inventeringar. Man kan utifrån insamlat data göra ytterligare fördjupande analyser över samband mellan artförekomster och olika omvärldsvariabler.

    Sammantaget görs bedömningen att metodiken fungerar väl. Åtminstone en uppföljande inventering utan metodjusteringar bör utföras för att göra en bedömning av vilka variabler som ger utslag i förädringsanalyser. Förslagsvis görs omdrev med ett intervall på 6 år eller 12 år för att följa perioderna för rapportering till EU gällande utvecklingen för olika Natura 2000-habitat.

  • 244.
    Bengtsson, Roland
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Alger som fastnar på fisknät i Vänern, Mälaren och Hjälmaren2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Alger som fastnar på fisknät har under många år varit ett problem för yrkesfiskarna iVänern, Mälaren och Hjälmaren. Under hösten, vintern och våren får näten ibland entjock brun eller grön beläggning av kiselalger. Dessa problem har förmodligen funnitsså länge man fiskat med redskap. De äldsta kända noteringarna i Sverige handlar ombeläggningar på fisknät i Ringsjön 1887.På uppdrag av vattenvårdsförbunden i Vänern, Mälaren och Hjälmaren har problemenmed kiselalger studerats. Eftersom problemen uteblev hösten 1999 har inga provkunnat analyseras, och arbetet har framför allt gått ut på att genom telefonintervjuerförsöka ta reda på om algbeläggningarna ökat eller minskat under senare år. Speciellthar dagboksanteckningar över algproblemen efterfrågats. I Hjälmaren uppger trettonav de fjorton fiskare som har intervjuats att de inte tycker problemen blivit värre påsenare år. Detsamma svarade en klar majoritet i Mälaren, medan något mer än hälftenav de tillfrågade fiskarna i Vänern anser att problemen blivit värre.

  • 245. Bengtsson, Roland
    Inventering av rödlistade nate- och slinkearter i småvatten.2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under juli månad 2007 inventerades vegetationen i 37 småvatten i Västmanlands län av Roland Bengtsson på uppdrag av Länsstyrelsen. Fyra arter av släktet nate (Potamogeton) påträffades under inventeringen. Den starkt hotade (EN) spetsnate (P. acutifolius) påträffades på två lokaler varav rikligt på lokalen i Norra Järnäs och enstaka i Valstadammen. Rostnate (P. alpinus) påträffades i det före detta grustaget nordväst om gården Toftsjötorp. Rikligt med gropnate (P. brechtoldii) noterades i ett småvatten sydväst om Märsberg. Bandnate (P. compressus), som är klassad som sårbar (VU) på rödlistan och har få fynd i Västmanland, återfanns i ett exemplar i Mellandammen i Sala. Inga slinkearter upptäcktes i de inventerade vattnen. Den vanligaste undervattensväxten i de undersökta vattnen i Västmanlands län var dvärgblädra (Uticularia minor) men även rikligt av sydblädra (Uticularia australis) påträffades. Den enda kransalg som hittades var papillsträfse (Chara virgata.) Den fanns i små mängder i det före detta kalkbrottet norr om Gudmundtorp och rikligt i den före detta grustäkten nordväst Toftsjötrop, 4 km sydsydost om Arboga.

  • 246. Bengtsson, Roland
    Påväxtalger i Vättern 20022004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Vätternvårdsförbundet har IVL Svenska Miljöinstitutet AB hösten 2002 förandra gången genomfört en undersökning av påväxtalger på sju lokaler i Vättern.Syftet har varit att beskriva de olika lokalernas påväxtalgsamhällen, samt jämföra med tidigare undersökningar. Detta har skett genom två olika analyser av de på stenar fastsittande algerna. Den ena är en detaljerad analys av hela algsamhället, där så många arter som möjligt identifieras och deras trofitillhörighet klassas i olika näringsnivåer. Den andra är en analys avkiselalgsamhället enligt rekommendationerna i "Påväxt Kiselalger", Naturvårdsverket,Rapport 4913.Undersökningen på dessa sju lokaler visade 2001 algsamhällen som är typiska för näringsfattiga miljöer med välbuffrat vatten samt några typiska kalkvattenarter. Sådanaalgsamhällen är ovanliga i Sverige, eller åtminstone har få undersökningar gjorts i denna typ av vatten. Undersökningen 2002 bekräftar resultaten från 2001. Även om alla lokalerna klart faller inom vad som betecknas vara ett näringsfattigt, oligotroft vatten är variationerna mellan dem ganska stora. De två mest näringsfattiga lokalerna var de mest vindexponerade: Mälludden (V25) och Långsnapen (V26). I den detaljerade analysen låg de i praktiken påsamma nivå som 2001. Kiselalganalysen placerade båda lokalerna i klass 2 men nära klass 1 ien femgradig skala, där 1 är den näringsfattigaste klassen. En uppdatering av det databasprogram med vilket indexberäkningarna av kiselalgerna görs har utlovats hösten 2004.Eftersom detta kommer att klassificera nya oligotrofa arter, som alltså inte ingått i dennaindexberäkning, kan man förmoda att dessa lokaler därmed skulle föras till klass 1. Vad gäller Långsnapen som 2001 ensam platsade i denna klass indikerar kiselalganalysen dock en försämring, mycket beroende på att en art som betraktas som eutrof fanns i stor mängd.Den minst näringsfattiga lokalen var enligt både kiselalganalysen och den detaljerade analysen, lokalen norr om Jönköping (V21). Den eutrofa grönslicken, Cladophora glomerata, vilken redan 2001 var ganska vanlig på lokalen, har ökat ytterligare. Efter den kom NorraDuvfjärden (V8) i den samlade påväxtanalysen; medan kiselalganalysen däremot placerade lokalen i klass 1 som den mest näringsfattiga.Antalet noterade taxa i denna undersökning var 450 vilket är betydligt fler än 2001. Detta beror huvudsakligen på ny litteratur som splittrat upp arter, längre analystid och ökad erfarenhet. De artrikaste grupperna i undersökningen är kiselalgerna och smyckesalgerna.Dessa grupper svarar för 278 respektive 76 taxa. De artrikaste lokalerna var samma som 2001dvs de i norr liggande, mindre näringsfattiga provtagningspunkterna i Östra och Norra Duvfjärdarna (V9 & V8) med 183 respektive 161 taxa. Minst antal taxa 120 styck, fanns på Mälludden.Jämfört med undersökningen 1996 fanns en större mängd makroalger på alla lokaler 2002, utom de mest exponerade storvättenlokalerna, Mälludden och Långsnapen. På lokalen norr om Jönköping var det huvudsakligen grönslick medan det på övriga lokaler var spiralbandsalgen Spirpgyra c, som ur näringssynpunkt snese vara indifferent. Jämför med 2001 fanns mer makroalger i Hankaviken (V3), Östra Duvfjärden och lokalen norr om Jönköping.Lokalernas näringstillstånd, näringspåverkan och biologiska mångfald har på samma sätt som 2001 försöksklassats i fem nivåer, där 1 betyder mycket näringsfattigt/ingen eller obetydlig påverkan/mycket låg biologisk mångfald, och där 5 betyder mycket näringsrikt/mycket starkpåverkan /mycket hög biologisk mångfald.

  • 247. Bengtsson, Roland
    Påväxtalger i Vättern hösten 20012002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Vätternvårdsförbundet har IVL Svenska Miljöinstitutet AB hösten 2001 genomförten undersökning av påväxtalger på sju lokaler i Vättern.Syftet med undersökningen har varit att beskriva påväxtalgsamhället på de olika lokalerna,samt jämföra med tidigare undersökningar. Detta har skett genom två olika analyser av de påstenar fastsittande algerna. Den ena är en detaljerad analys av hela algsamhället, där så mångaarter som möjligt identifieras och deras trofitillhörighet klassats i olika näringsnivåer. I denandra har kiselalgsamhället analyserats enligt rekommendationerna i "Påväxt Kiselalger,"Naturvårdsverket, Rapport 4913.Undersökningen visade algsamhällen som är typiska för näringsfattiga sjöar, men som ocksåtyder på ett välbuffrat vatten. Variationerna mellan de olika lokalerna är ganska stor. De tvåmest likartade lokalerna var de mest vindexponerade: Mälludden (V25) och Långsnapen(V26). Dessa lokaler visade i den detaljerade analysen på den näringsfattigaste miljön. Kiselalganalysensatte Långsnapen ensam i klass 1, i en femgradig skala, det vill säga i den näringsfattigasteklassen. Samtliga övriga hamnade i klass 2, om än nära, ibland mycket näragränsen till klass 1. De minst näringsfattiga lokalerna var enligt det samlade påväxtalgsamhälletlokalen norr om Jönköping (V21) och de båda lokalerna Östra och Norra Duvfjärden(V9 och V8). För Jönköping lokalen berodde det på riklig förekomst av grönslick, Cladophoraglomerata, vilken har eutrof preferens. I den separata kiselalganalysen var dock Jönköpinglokalenen av de näringsfattigaste.Antalet noterade taxa i denna undersökning är 314 (art eller annan taxonomisk enhet). Deartrikaste grupperna i undersökningen är kiselalgerna och smyckesalgerna (desmidéerna ellerokalgerna). Dessa grupper svarar för 192 respektive 43 taxa. De artrikaste lokalerna är de inorr liggande, mindre näringsfattiga provtagningspunkterna i Östra och Norra Duvfjärdarnamed 145 respektive 134 taxa. Minst antal taxa fanns på Långsnapen, 91 styck.Jämfört med undersökningen 1996 fanns en större mängd makroalger på alla lokaler 2001,utom de mer .pelagiala. lokalerna Mälludden och Långsnapen. På lokalen norr om Jönköpingvar det huvudsakligen grönslick på övriga lokaler var det spiralbandsalgen Spirpgyra c, somur näringssynpunkt är indifferent.Lokalernas näringstillstånd, näringspåverkan och biologiska mångfald har på försök klassats ifem nivåer, där 1 betyder mycket näringsfattigt/ingen eller obetydlig påverkan/ mycket lågbiologisk mångfald, och där 5 betyder mycket näringsrikt/ mycket stark påverkan /mycket högbiologisk mångfald.

  • 248. Bengtsson, Staffan
    Biskopstorp: skogstyper, ekologi och skötsel1999Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Biskopstorp utgör ett av Hallands värdefullaste ädellövskogsområden. Växt- och djurlivet är mycket rikt och gammelskogarna av bok och ek hyser många hotade arter. Biskopstorp har under många årtusenden varit bevuxet med ädellövskog. Sannolikt har människan under hela denna tid påverkat skogens sammansättning, under vissa skeden på ett högst avgörande sätt.Av områdets naturskogar är bokskogen den vanligaste skogstypen (17 % av arealen), tätt följd av ekskog (11 %). För bok och ek är markunderlaget svagt och ger upphov till örtfattiga hedboksskogar och hedekskogar av jämförelsevis låg bonitet. Åldersmässigt dominerar den äldre ädellövskogen med ungskog saknas nästan helt. Ett flertal bokbestånd är mycket gamla (mellan 200 och 300 år). En stor del av arealen (ca 40%) består av artfattig granskog, varav huvuddelen är planterad. För att utveckla områdets naturvärden på sikt kommer granskogen att avvecklas och ersättas med lövskog.Rapporten beskriver bl.a. landskapet kring Biskopstorp och dess historia, skogsmarkerna i området samt växt- och djurlivet. Rapporten mynnar även ut i förslag om hur och när den planterade granskogen ska avvecklas.

  • 249. Bengtsson, Staffan
    et al.
    Folkesson, Mats
    Bevarandeprogram för odlingslandskapet i Hallands län1994Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen har sammanstället ett bevarandeprogram för natur- och kulturmiljövårdens bevarandeintressen i odlingslandskapet. Programmet är en sammanställning av befintligt inventeringsunderlag, kompletterat med riktlinjer för odlingslandskapet bevarande. Syftet med programmet är bl.a. att utgöra underlag för följande åtgärder:- Samordning och styrning av samhällets olika former av ekonomisk ersättning till odlingslandskapet- Säkerställande med stöd av naturvårdslagen av de värdefullaste delarna av odlingslandskapet- Fysisk planering på olika nivåer- Information till markägare och allmänhet om odlingslandskapets bevarandevärdenI programmet tecknas odlingslandskapets karaktär i länet samt de styrmedel samhället förfogar över för att uppfylla målen med bevarandet av odlingslandskapet. De odlingslandskap som bedömts ha de högsta bevarandevärdena redovisas separat. 369 områden har kortfattat beskrivits och avgränsats på en översiktlig länskarta. För att särskilja graden av bevarandevärde har områdena delats upp i klasser. Naturvårdens intresseområden har fördelats på tre klasser, kulturmiljövårdens på två klasser. Programmet avslutas med kommunvisa förteckningar över områdena samt sammanställningar där områdena fördelats på kommuner, värdeklasser och markslag.Bevarandeprogrammet ligger till grund för ett kortsiktigt åtgärdsprogram, som preciserar vilka åtgärder som bör initieras och genomföras under de närmaste tre åren.

  • 250. Bengtsson, Staffan
    et al.
    Wirdheim, Anders
    Regional förvaltningsplan för rovdjur i Hallands län: Avser perioden 2005-2010. Antagen av Länsstyrelsen 2005-05-242006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Riksdagen antog i mars 2001 rovdjurspolitiken (prop. 2000/01:57, bet. 2000/01: MJU9, rskr 2000/01:174). Den omfattar de fyra däggdjursarterna björn, järv, lodjur och varg samt kungsörn. I rovdjurspolitiken anges tydliga mål för hur många rovdjur det minst ska finnas i landet och var de ska få finnas.Länsstyrelserna ansvarar för rovdjursförvaltningen på regional nivå. Man ansvarar bland annat för att regelbundna inventeringar genomförs, för användandet av de tilldelade viltskademedlen, spridning av information samt utbildning och fortbildning av besiktningsmän och fältpersonal.Föreliggande förvaltningsplan för Hallands län ger riktlinjer för de förvaltningsinsatser av olika slag som erfordras och har förankrats i den regionala rovdjursgruppen där företrädare för olika intressen finns representerade. Förvaltningsplanen behandlar i första hand de båda arter, lodjur och kungsörn, som förekommer i reproducerande stammar i länet. Varg och björn som bara påträffas som tillfälliga besökare i länet behandlas mindre utförligt. Järven, det femte stora rovdjuret i den svenska faunan, har på grund av sin nordliga utbredning helt utelämnats. En grov skattning av lostammens storlek i länet 2003-2004 kan med nuvarande begränsade kunskaper anges till 15-30 individer. Antalet kända revirhävdande kungsörnspar i Halland var tre stycken år 2003.

2345678 201 - 250 of 6013
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf