Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Endre søk
Begrens søket
1234567 151 - 200 of 8875
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151. Andersson, Katarina
    Gruvvattenrening med hjälp av anrikningssand2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Föreliggande examensarbete av Katarina Andersson är utfört på Kalmar Högskola och studerar hur en samtransport av anrikningssand och gruvvatten påverkar vattenkvaliteten ochvilken inblandning av sand i gruvvattnet som är lämpligast för att erhålla optimal fastläggning av metaller under den cirka 4 km långa pumpningen ut till sandmagasinet. Anrikningssandens förmåga att adsorbera metaller är av vital betydelse för att minimera metallinnehållet i detvatten som lämnar sanddeponin och bidrar i hög grad till en mindre miljöpåverkan till Vättern från pågående gruvverksamhet.Några av frågeställningarna som har studerats har varit vilken inblandning av sand är mest optimal och vilken uppehållstid som krävs för att uppnå en gruvvattenrening med avseende på metaller.Slutsatser:" Anrikningssanden från Zinkgruvan har en stor förmåga att fastlägga tungmetaller och är därmed väl lämpad att användas för rening av tungmetallhaltigt vatten. Vidsåväl labförsöken som fältförsöket uppnåddes en nästan hundraprocentig rening av vattnet med avseende på zink." Vid höga pH-värden är utfällning den dominerande fastläggningsmekanismen medan adsorption dominerar vid lägre pH-värden." Fastläggning av metaller är en relativt snabb process. Den allra största delen av fastläggningen sker inom den första timman." Fastläggningen ökar med stigande pH-värde. Vid pH 5 är sorptionen försumbar medan den vid pH-värden på 7 och däröver är mycket effektiv." Fastläggningen ökar med mängden sand, dock bara upp till en viss gräns. När denna gräns är nådd ligger fastläggningen kvar på samma procenttal och det hjälper inte att öka mängden sand ytterligare." Huruvida en anrikningssand är lämplig att användas för rening av tungmetallhaltigt vatten beror på dess mineralogiska sammansättning. Anrikningssanden frånZinkgruvan är högst lämpad för detta ändamål, till stora delar tack vare dess innehåll av kalcit som upprätthåller ett neutralt pH-värde i vatten/sandsystemet." Labförsöken och fältförsöket är behäftade med en del osäkerheter där den naturliga variationen utgör den största. Med hänsyn till denna osäkerhet är det inte de exakta halterna som är intressanta utan trenderna." Metallinnehållet i ackumulerad sand utgör en möjlig framtida miljörisk, speciellt om förhållandena i sandmagasinet ändras.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 152.
    Andersson, Kjell
    et al.
    Karita Research.
    Grundfelt, Bertil
    Kemakta Konsult AB .
    Wene, Clas-Otto
    Wenergy .
    Transparenta saneringsprojekt – fas 12006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Hur skapar vi bättre beslutsprocesser och därmed bättre beslut om efterbehandling av förorenad mark och vatten? Här redovisas resultaten från ett projekt som har undersökt hur kvaliteten i en beslutsprocess kan höjas med ökad medvetenhet och transparens. Genom en riskkommunikationsmodell kallad RISCOM, som har tagits fram för att analysera beslutsprocesser vid djupförvaring av kärnavfall, kan man studera olika beslutsprocessers möjlighet till öppenhet och kommunikation med de människor som berörs. Genom modellen kan man också föreslå nya arenor för att förstärka en öppen process. Studien har analyserat efterbehandlingsprogrammen i fyra saneringsprojekt. Här beskrivs RISCOM-modellen och de fyra fallstudierna och författarna gör en analys av organisationen i det nationella efterbehandlingsprogrammet.Naturvårdsverket har inte tagit ställning till innehållet i den här rapporten. Författarna svarar själva för innehåll, slutsatser och eventuella rekommendationer.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 153.
    Andersson, Kjell
    et al.
    Karita Research.
    Grundfelt, Bertil
    Kemakta Konsult AB .
    Wene, Clas-Otto
    Wenergy .
    Transparenta Saneringsprojekt - fas 22007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Beslut ska givetvis alltid tas på bästa möjliga grund. När det gäller samhälleliga beslut som tas på nationell nivå (av riksdag, regering och myndigheter), på regional nivå (av t.ex. länsstyrelser) eller på lokal nivå (av t.ex. kommuner) innebär att det att man ska sträva efter så stor medvetenhet som möjligt om olika beslutsalternativ. Med det menar vi att beslutsunderlaget ska vara transparent, att även lekmän medverkar när det tas fram och att det utsätts för offentlig genomlysning. Både de som fattar besluten och de som ytterst kontrollerar beslutsfattarna, d.v.s. allmänheten, behöver kvalitet i beslutsprocesserna som ger önskad medvetenhet. RISCOM-modellen, medborgerligt deltagande och det offentliga rummet är hörnstenar i vår metodik för att skapa arenor för genomlysning av komplexa frågor. Med RISCOM-modellen får vi en struktur och meningsfull betydelse åt begreppet transparens. Den är också ett verktyg för att analysera beslutsprocessernas kapacitet att ge transparens och därefter föreslå åtgärder för att öka förutsättningarna för detta. I fas 2 har nu metoden för genomlysning med RISCOM-modellen och TransparensForum prövats på ett saneringsprojekt, f.d. Bohus Varv i Ale kommun. Projektet, som lokalt fick beteckningen ”Dialog Bohus Varv”, kom att få karaktären av samarbetsprojekt mellan lokala och regionala organ, som genom projektets referensgrupp fick ett naturligt forum för att diskutera gemensamma frågor, inte minst påverkan på Göta Älv. Inom ramen för projektet organiserades ett offentligt möte i Bohusskolan, Ale kommun. De alternativ till åtgärder som togs fram inom ramen för den huvudstudie som SWECO genomförde på uppdrag av kommunen var: • Uppgrävning och behandling på plats • Uppgrävning, borttransport och behandling av jorden på annan ort • Inkapsling genom täckning med gummiduk samt avledning av dagvatten Konsekvenserna av alternativen berör på olika sätt kommun, region och även platser utanför den aktuella regionen, även utanför Sverige (alternativ med borttransport). Effekterna på vattentäkten Göta älv är till exempel en strategisk fråga för hela regionen. Dessutom handlar det om risker under efterbehandlingen och den normala användningen av marken och i samband med okontrollerade händelser (risken för skred) före och efter behandling. Vid beslut måste också behandlingskostnaderna vägas in. Det är således många faktorer som måste vägas in i kommunens, länsstyrelsens och Naturvårdsverkets behandling och beslut. Detta illustrerar väl vår slutsats från fas 1 att kommunerna bör ges resurser för egen kunskapsuppbyggnad och genomlysning inför beslut om sanerings- och efterbehandlingsåtgärder, så att beslut kan tas på bästa möjliga grund. Deltagandet från närboende och allmänhetens sida i det offentliga mötet var lågt. En förklaring kan vara att den aktuella platsen ligger på ett område som sedan länge varit industrimark och avskilt från annan bebyggelse med järnväg och bilväg. Den kommande saneringen har liten uppenbar påverkan på närmiljön och engagerar kanske därför inte befolkningen. Det är också ett allmänt kännetecken för saneringsprojekt att de oftast är okontroversiella och saknar motstånd. Detta förstärker emellertid behovet av genomlysning och stretching så att alla aspekter kan lyftas fram innan kommunen tar bindande beslut. Frågan är hur detta ska åstadkommas i de fall då den lokala opinionsbildningen är låg. För att genomlysningen ska fungera som avsett ska den ske i det offentliga rummet för att ge allmänheten insyn och därmed möjlighet till påverkan. Deltagande kan emellertid inte påtvingas medborgarna som var och en prioriterar sin tid för personlig optimering. En möjlighet att åstadkomma en större effekt skulle kunna vara att kombinera utfrågningar med arbetsgrupper eller fokusgrupper som organiseras under en längre tidsperiod med sikte på en större offentlig händelse. Klart är att insatser för genomlysning alltid måste organiseras med hänsyn till lokala förhållanden för att bästa effekt ska kunna uppnås. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 154.
    Andersson, Lars
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI. SMHI (Sveriges meterologiska och hydrologiska institut); Stockholms universitet.
    Larsson, Ulf
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det senaste decenniets utveckling i egentliga Östersjön visar på kvarvarande luckor i vårkunskap om de mycket komplicerade biogeokemiska processer som reglerar vårahavsekosystem. Efter flera decenniers ökning av mängden näringsämnen i egentligaÖstersjöns ytvatten vände trenden i början av 1990-talet, då koncentrationerna av bådefosfor och kväve minskade under flera år. Men de senaste åren har koncentrationen avfosfor åter ökat snabbt och nått rekordnivåer, medan kväve fortsatt minska. Ingen avdessa förändringar kan kopplas till ändrad belastning från land, utan beror på variationer iinterna biogeokemiska processer med fluktuationer i tillgången på syre som en styrandefaktor. Syresituationen i egentliga Östersjöns djupvatten bestäms av balansen mellanbehovet av syre för att bryta ner det organiskt material som sedimenterar frånvattenmassan ovanför salthaltssprångskiktet och tillförseln av syre med det vatten somströmmar in genom Öresund och de danska sunden och blir Östersjöns djupvatten. Närsalthalten och därmed tätheten hos det inströmmande vattnet är tillräckligt hög jämförtmed befintligt bottenvatten rinner det inströmmande vattnet längs botten och lyfter uppdet syrefattiga bottenvattnet, annars sker inlagringen på en mellannivå. Stora inflöden avvatten med hög salthalt som förmår ersätta djupvattnet i hela egentliga Östersjön ärsällsynta. Däremot tillförs djupvattnet varje år stora mängder vatten som lagras ingrundare. Det senaste stora saltvatteninflödet skedde i januari 2003 och har nu medfört attdet finns syre i djupvattnet i hela egentliga Östersjön, utom i västra Gotlandsbassängen,medan syrefritt vatten med svavelväte fortfarande finns kvar strax under haloklinen. Närinflödet kom 2003 hade det gått ett decennium sedan de förra stora inflödena som skeddevintern 1993/94 och hösten 1994. Syresituationen förbättrades tillfälligt efter dessainflöden, men försämrades åter snabbt till den värsta sedan mätningar påbörjades på1890-talet.Inflödet av djupvatten till egentliga Östersjön styrs av vädret, varför tiden mellan storainflöden kan variera avsevärt. Följderna kan bli stora och långvariga (flera decennier)variationer i mängd och fördelning av näringsämnen i egentliga Östersjöns vattenmassa.Enkla antaganden om att förhållandena i ytvattnet direkt återspeglar belastningen påÖstersjön behöver modifieras och analysen av miljöövervakningsdata fördjupas. Modernforskning betonar, liksom Havsmiljökommissionen (SOU 2003:72), vikten av en ’adaptivförvaltning’ av havet där effekterna av insatta åtgärder kontinuerligt övervakas ochutvärderas. För detta behövs en fördjupad kunskap om hydrodynamiska ochbiogeokemiska processer, med utveckling av avancerade modeller för att kunna särskilja ivad mån observerade förändringar beror på mänskliga åtgärder eller på förändrat klimat.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 155. Andersson, Lars
    et al.
    Rafstedt, Thomas
    von Sydow, Ulf
    FJALLENS VEGETATION Norrbottens län: En översikt av Norrbottenfjällens vegetation baserad på vegetationskartering och naturvärdering1985Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vegetationen i vår svenska fjällvärld har beskrivits i fyra rapporter, en för vardera Kopparbergs, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Beskrivningarna grundar sig på en tioårig kartläggning där vegetationen presenterats på 22 kartor i skala 1:100 000.

    Förutom ett fjällekologiskt kapitel och en beskrivning av fjällens olika typer av vegetation innehåller böckerna en sammanställning av olika fjällområdens vegetation och flora. Den heltäckande kartläggningen har härvid legat till grund för en analys där ekologiska principer varit avgörande för avgränsningen av de olika fjällområdena.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 156. Andersson, Leif
    Inventering av naturförhållanden i Hene-Skultorps-området. Naturvärden och förslag till skydd.1998Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inventering av naturförhållanden i Hene-Skultorps-området. Naturvärden och förslag till skydd.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 157. Andersson, Leif
    Lövskogsinventering i Herrljunga kommun1990Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Lövskogsinventering i Herrljunga kommun.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 158. Andersson, Leif
    Lövskogsinventering, Vårgårda kommun1983Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna inventering är gjord på uppdrag av miljövårdsenheten vid länsstyrelsen i Älvsborgs län. Flygbildstolkningen och fältarbetet har gjorts under våren och sommaren 1983. Sammanställningsarbetet har gjorts under sommaren och hösten samma år medan slutgiltig redigering gjorts först 1989. Syftet med arbetet har varit att lokalisera, avgränsa och bedöma naturvärdet hos lövskogsbestånd större än 2 ha i kommunen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 159. Andersson, Leif
    et al.
    Appelqvist, Thomas
    Finsberg, Camilla
    Indikatorer förbiotoper iodlingslandskapet: – en förstudie med hjälp av densvenska rödlistan2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien var att utarbeta en metod, med vilken man skulle kunna bedöma

    hotstatus och trender för olika småmiljöer i odlingslandskapet. Tanken var att utgå från

    förändringar i hotstatus för

    arter för att därigenom få en bild av tillståndet för de biotoper i

    odlingslandskapet som arterna är knutna till. Studien bygger på svenska rödlistor från 1995,

    2000 och 2005.

    Tretton biotoper i odlingslandskapet valdes ut och rödlistade arter knutna till dessa

    registrerades. Information om arternas biotoptillhörighet hämtades från ArtDatabankens

    artfaktabas (BIUS). Arternas hotstatus för 1995, 2000 och 2005 användes och konverterades

    till numeriska värden. I möjligaste mån tog vi hänsyn till att bedömningskriterierna för 2005

    skiljer sig från tidigare år. Förändringar i arternas hotstatus över tiden användes sedan för att

    beräkna trendvärden för de olika biotoperna. Resultaten visar att för många biotoper är

    trenden negativ, dvs. arternas hotsituation har ökat. Värst ser det ut för torrängar, alvar och

    sandiga miljöer. För några få biotoper är trenden positiv. Det gäller buskrika marker och vissa

    vattenmiljöer.

    Metoden att bedöma trender för biotoper fungerar i princip. Det finns dock brister. En

    osäkerhet är att bedömningarna som ligger till grund för rödlistorna kan skilja mellan såväl

    enskilda arter som hela organismgrupper. Dessa problem minskar dock i betydelse eftersom

    förhållningssättet till de internationella rödlistekriterierna har blivit striktare samtidigt som

    kunskapen om arter och organismgrupper ständigt ökar. Nya rödlistor tas fram vart femte år.

    Redan 2010 torde förutsättningarna för att på ett tillförlitligt sätt kunna bedöma hotstatus och

    trender för odlingslandskapets många småbiotoper ha förbättrats påtagligt.

  • 160. Andersson, Leif
    et al.
    Carlsson, Rolf-Göran
    Fasth, Tomas
    Jacobsson, Stig
    Johansson, Kurt-Anders
    Inventering av violgubbe (Gomphus clavatus) och rödlistade fjälltaggsvampar (Sarcodon spp.) i Västmanlands län 2008.2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna inventering av violgubbe (Gomphus clavatus) och rödlistade fjälltaggsvampar (Sarcodon spp.) har utförts på uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanlands län. Syftet har varit att öka kunskapen om arternas förekomst i länet samt behovet av skydd och andra åtgärder på de olika lokalerna. Inventeringen har genomförts inom ramen för åtgärdsprogrammen (ÅGP) för bevarande av violgubbe och rödlistade fjälltaggsvampar. Inventeringen har genomförts under september 2008 av Leif Andersson, Kurt- Anders Johansson, Rolf-Göran Carlsson, Stig Jacobsson och Tomas Fasth. Alla kända lokaler för violgubbe och rödlistade fjälltaggsvampar besöktes. Även lokaler för arter med likartade miljökrav har besökts och områden kända för kalkrik berggrund. Under inventeringen har mycel för de eftersökta arterna noterats och koordinater för dessa tagits. Även andra svampar har noterats om än i olika omfattning. Totalt har ett hundratal lokaler besökts varav svampar har noterats på 80 lokaler. Säsongen var mycket god för fjälltaggsvampar, möjligen med undantag för brödtaggsvamp (Sarcodon versipellis). För violgubbe var säsongen något sämre. Totalt noterades violgubbe och/eller rödlistade fjälltaggsvampar på 17 lokaler. Av de 19 kända lokalerna för violgubbe noterades den på sex och en ny lokal upptäcktes. Tidigare var 20 lokaler kända för de olika rödlistade fjälltaggsvamparna varav återfynd gjordes på sex av dessa. Dessutom gjordes 14 nya fynd av rödlistade fjälltaggvampar. Nya för Västmanlands län är blåfotad taggsvamp (Sarcodon glaucopus), sammetstaggsvamp (Sarcodon martioflavus) och den ännu obeskrivna Sarcodon ”modestum”. Den goda svamptillgången 2008 gjorde att särskilt många rödlistade spindelskivlingar noterades. Flera arter är nya för Västmanlands län. Även andra nyfynd av rödlistade svampar för Västmanlands län gjordes t. ex. narrvaxskivlingen (Hygrophorus subviscifer) som noterades på två platser. Totalt gjordes 146 fynd av 42 rödlistade svampar inklusive violgubbe och rödlistade fjälltaggsvampar. Ett antal lokaler och områden har kristalliserats ut som särskilt intressanta för de eftersökta svamparna. I Sala kommun finns många värdefulla områden, särskilt nära tätorten, ofta i närheten av där gruvdrift bedrivits. Särskilt Snarpsätraskogen norr om staden samt områden söder och sydväst om staden hyste många hotade arter. Områdena söder om staden ingår i Salakalkens Natura 2000-område, men skogsnaturtyperna är i dagsläget inte anmälda som naturtyp. I Fagersta och Norberg finns också värdefulla stråk för violgubbe och rödlistade fjälltaggsvampar. Särskilt ska här framhållas Jättåsarna i Fagersta kommun. Flera områdena är inte utpekade som naturvärden eller nyckelbiotoper och saknar också formellt områdesskydd. Ett antal lokaler för de eftersökta svamparna finns i naturreservat och biotopskydd.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 161.
    Andersson, Lennart
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Westberg, Håkan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Bryngelsson, Ing Liss
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Lundholm, Cecilia
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Cancerframkallande ämnen i tätortsluft Lindesberg 2005/20062006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den allmänna befolkningens exponering för bensen, butadien, formaldehyd,

    kvävedioxid samt partiklar PM 2,5 i Lindesberg har studerats från oktober 2005

    till och med januari 2006. Totalt ingick 40 personer och 60 personburna mätningar

    (exponeringsmätningar) av olika cancerframkallande ämnen genomfördes i

    sjudygnsperioder. Ökat intresse för de partikulära luftföroreningarnas betydelse

    vid bland annat hjärt-kärlsjuklighet innebar att mätningar av partiklar PM 2,5

    genomfördes stationärt i hemmen under 2 dygn. Parallellt med exponeringsmätningarna

    genomfördes även bakgrundsmätningar av samtliga ämnen vid

    byggnaden där Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning är inhysta (Kungsgatan)

    och vid trafikerad gata på Räddningstjänstens tak (Kristinavägen) av samtliga

    ämnen med mätperiod totalt uppgående till fem veckor. Liknande studier i större

    tätorter har tidigare genomförts i Göteborg, Umeå, Stockholm och Malmö.

    Resultaten från undersökningarna i Lindesberg kan sammanfattas i följande tabell:

    Lufthalter för olika ämnen i Lindesbergs kommun hösten 2005

    Ämne Personburna mätningar Bakgrundsmätningar

    μg/m³

    Kristinavägen

    μg/m³

    Kungsgatan

    μg/m³

    Bensen

    1,6 0,4 0,4

    Butadien

    0,5 0,04 0,05

    Formaldehyd

    27 3 2

    Kvävedioxid

    6 10 7

    Partiklar PM 2,5

    9,3 9 9,7

    Vi har inte kunnat konstatera någon säkerställd påverkan på lufthalter av enskilda

    miljöfaktorer eller levnadsmönster. För enskilda individer sågs god korrelation

    mellan lufthalter vid olika mätomgångar. Skillnader i exponering kunde inte

    konstateras då rökvanor eller boendeform jämfördes, för pendlare sågs dock

    skillnader i bensen-, butadien- och kvävedioxidexponering.

    Korrelationen mellan exponeringsmätningar och bakgrundsmätningar var låg för

    samtliga ämnen utom för bensen, motsvarande samvariation mellan olika ämnen i

    enskilt prov erhölls endast för bensen och butadien.

    De uppmätta lufthalterna av olika ämnen i Lindesbergs kommun är väl i nivå med

    de olika nationella och internationella rikt- och gränsvärden som finns antagna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 162.
    Andersson, Lennart
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Westberg, Håkan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Bryngelsson, Ing-Liss
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Husby, Bente
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Arvidsson, Helena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Cancerframkallande ämnen i tätortsluft Lindesberg 2010/20112010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inom Naturvårdsverkets programområde

    Hälsorelaterad miljöövervakning

    (HÄMI), delprogram

    Luftförorening – exponeringsstudier ingår personburen

    mätning av vissa cancerframkallande och luftvägsirriterande ämnen i tätortsluft.

    De övriga orter som ingår i projektet är Göteborg, Umeå, Stockholm och Malmö.

    Lindesberg får här representera en

    mindre inlands kommun.

    Mätningarna genomförs för att försöka skatta allmänbefolkningens exponering för

    hälsoskadliga ämnen och samtliga orter har nu genomfört två mätomgångar från

    starten år 2000. De ämnen som ska mätas är bensen, butadien, formaldehyd,

    kvävedioxid, pratiklar PM 2,5 och benso(a)pyren.

    Lindesberg genomför inga egna mätningar av bakgrundshalter och vi har därför

    även vid denna mätomgång valt ut samma två platser som vid föregående mätning.

    Räddningstjänstens tak (Kristinavägen) som representerar en trafikerad central

    gata och Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning (Kungsgatan). De uppmätta

    lufthalterna är på samma låga nivåer som vid mätningen år 2005.

    Bakgrundhalterna i Lindesberg är i jämförelse med övriga orter lägre, vilket känns

    troligt då det rör sig om en mindre tätort.

    För de personburna mätningarna är nivåerna lika med eller i vissa fall något högre

    jämfört med de övriga orterna. Det uppmättes några höga bensen- och

    butadienhalter med det beror på en yrkesmässig exponering.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 163. Andersson, Linda
    Barmarksinventering av utter i Jönköpings, Kalmar, Kronobergs och Blekinge län 2007/20082011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Delar av Smålandslänen har inventerats ett flertal gånger sedan mitten av 1980-talet. En mer omfattande inventering av de tre länen gjordes emellertid år 2000, då även stora delar av Blekinge län undersöktes inom ramen för Projekt Utter i Sydöstra Sverige. Resultaten från inventeringen år 2000 visade att utterns kända kärnområden i de norra delarna av Jönköpings- och Kalmar län var intakta. Det fanns en viss antydan till etablering ut mot kusten. Fyra ”nya” områden kunde redovisas: 1) Helge å, Lagan och Årån, 2) Alsterån, Badebodaån och Snärjebäcken, 3) Vierydsån och Bräkneån samt 4) Silverån via Bruzaån till Eksjö. Hösten 2007 gjordes en återinventering av utvalda lokaler inom Jönköpings län och hösten 2008 gjordes liknande i Kalmar, Kronoberg och Blekinge län. I samband med inventeringarna undersöktes även behovet av utteranpassade faunapassager samt lämpliga lokaler för en fortsatt miljö-övervakning av utter i respektive län. Resultaten från inventeringarna 2007/2008 visar på en rejäl ökning av utterförekomst i samtliga län och att spridningen av utter förekommer förhållandevis jämt över länen. Det område som fortfarande saknar utter är de sydvästra delarna som främst omfattar Nissan med biflöden. De vattendrag som uppvisat störst positiv förändring sedan år 2000 är Lagan, Lyckebyån och Ronnebyån. I Lagan återfanns endast spår av utter på någon enstaka lokal år 2000 medan Lyckebyån och Ronnebyån helt saknade spår av utter. Förekomsten av mink i länen har fortsatt att minska men dock inte så dramatiskt som mellan 1991 och år 2000.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 164.
    Andersson, Magdalena
    Naturvårdsverket. Naturcentrum AB.
    Flodpärlmussla i Västra Götalands län: Känd förekomst 20052006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götaland har Naturcentrum AB sammanställt en katalog medkänd förekomst av flodpärlmussla i vattendragen i Västra Götalands län. Sammanställningen kananvändas som underlag vid miljöövervakning och vid beslut om åtgärder gällande flodpärlmusslan. Varje vattendrag har ett eget faktablad med en karta, en kort beskrivning av området och kändauppgifter om flodpärlmussla. Vattendragen är indelade under respektive avrinningsområde. Medbefintliga uppgifter som underlag har vattendragens totala musselbestånd uppskattats och enbedömning av skyddsvärde, med avseende på flodpärlmusslor, har gjorts.Sammanlagt ingår 49 faktablad över vattendrag, inom 15 avrinningsområden. Flodpärlmusslor harunder de senaste åren konstaterats i 39 av vattendragen. Flertalet bestånd är små och saknarreproduktion. I elva av vattendragen har juvenila musslor hittats, men oftast rör det sig endast om ettfåtal och åtgärder krävs för att få livskraftiga bestånd.Bedömningen av skyddsvärde, med avseende på flodpärlmussla, är gjord efter en skala med fyragrader: Mycket högt skyddsvärde, högt skyddsvärde, skyddsvärde och inget skyddsvärde. Bedömningen är gjord i ett regionalt perspektiv. Antalet vattendrag som fick bedömningenmyckethögt skyddsvärdevar 12 stycken. De hyser stora musselbestånd och i nio av dem har små, juvenila,musslor hittats. Antalet vattendrag som fick bedömningenhögt skyddsvärde var 10 stycken. De hysermåttligt stora bestånd och i två av dem har juvenila musslor hittats. Det stora flertalet av vattendragen,25 stycken, fick bedömningenskyddsvärde. De hyser små bestånd, av vilka flera håller att dö ut, ochinga juvenila musslor har hittats. Slutligen fick två av vattendragen bedömningeninget skyddsvärde,med avseende på flodpärlmussla. De hyser inga flodpärlmusslor och förutsättningarna förflodpärlmusslor är dåliga.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 165.
    Andersson, Magnus
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. FORAN Sverige AB.
    Inventering av marksvamp i Gävleborgs kalkbarrskogar och sandtallskogar2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inventering av marksvamp i Gävleborgs kalkbarrskogar och sandtallskogar

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 166.
    Andersson, Magnus
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Skogsmiljöer  och arter i den utvidgade Hamra natioalpark- inventeringsrapport(RS)2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Skogsmiljöer och arter i den utvidgade Hamra nationalpark- inventeringsrapport(RS)

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 167.
    Andersson, Markus
    et al.
    Statistics Sweden.
    Eklund, Veronica
    Statistics Sweden.
    Gerner, Annika
    Statistics Sweden.
    Gustafsson, Tomas
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Quality assurance of calculations for "Reference approach"2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 168.
    Andersson, Mathias H
    et al.
    Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
    Andersson, Brodd Leif
    Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
    Pihl, Jörgen
    Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
    Persson, Leif KG
    Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
    Sigray, Peter
    Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
    Andersson, Sandra
    Utförare miljöövervakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Wikström, Andreas
    Utförare miljöövervakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Ahlsén, Jimmy
    Utförare miljöövervakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Hammar, Jonatan
    Utförare miljöövervakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    A framework for regulating underwater noise during pile driving2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Pile driving is a common technique used during the construction of bridges, offshore wind power, and underwater infrastructure or shoreline structures. It is the process by which a foundation, beam or pole is hammered or vibrated down into the bottom, which can generate extremely loud noise that propagates throughout the surrounding water and sediment. The noise can reach such high levels that marine animals are at risk of disturbance, injury or even death.

    Sweden currently lacks established thresholds stating the level at which underwater noise potentially disturbs or injures marine animals. Hence, there are no guidance values for allowable underwater noise levels from noiseproducing activities to avoid serious environmental impacts. Several countries in Europe have defined thresholds for when underwater noise can result in severe negative environmental impacts as well as standards for measuring, analysing and reporting underwater noise levels.

    The purpose of this study is to review the scientific literature on underwater noise from pile driving and its effects on marine life. The study aims to define the noise levels that can cause injury and other negative effects and, on this basis, recommend noise levels that can be used to establish guidance values for regulating underwater noise for Swedish waters and species. The study presents examples of the factors that contribute to sound propagation in Swedish waters and how this influences the noise level from a pile strike as a function of distance at four study areas along the Swedish coast. Additionally, the study contains a thorough technical description of pile driving activities, basic underwater acoustics and noise effects on marine animals. These effects (injury and behavioral, e.g., flight, but not subtle effects) are demonstrated on representative species such as the harbour porpoise (Phocoena phocoena), Atlantic cod (Gadus morhua), Atlantic herring (Clupea harengus) and on fish larvae and eggs. The study’s authors look atthe original sources of information that other countries base their guidelines and thresholds on, so the recommendations follow scientifically determined levels rather than values that have been rounded off or otherwise altered.

    The study presents sound levels in three different units, each with different biological relevance to the effects caused by a pile driving activity. None of the sound levels have been frequency weighted for a specific species, as this method is not yet fully established. The first unit used is the sound pressure level SPL(peak), which is the maximum overpressure or underpressure of the noise pulse generated by the pile strike. This unit has a high relevance for behavioural effects. The sound exposure level, SEL, is the calculated energy level over a period of time and expresses the energy of the entire sound pulse. SEL is the unit most related to hearing impairing effects. SEL(ss) is the value for a single strike while SEL(cum) is the cumulative value of a determined number of pulses over a period of time. 

    The review revealed that for Atlantic cod and Atlantic herring there are currently no studies that can be used to determine a species’ specific threshold value for injury, but studies show that loud noise can affect both species negatively. Because of this, the recommended noise levels for injury are based mainly on studies on other species exposed to pile driving noise in laboratory environments, supported by studies conducting large-scale experiments in tanks and oceans. The levels at which fish are at risk of death or sustaining serious injury to internal organs is SPL 207 dB re 1 μPa, SEL(ss) 174 dB re 1 μPa2s and SEL(cum) 204 dB re 1 μPa2s. Note that for injury in fish, the cumulative sound exposure level has higher relevance than the single-strike level as the cited studies found injuries after a certain time period of exposure. The thresholds for fish larvae and eggs are based on the fact that no negative effects were observed at exposures of up to SPL(peak) 217 dB re 1 μPa, SEL(ss) 187 dB re 1 μPa2s and SEL(cum) 207 dB re 1 μPa2s. However, there are relatively few studies on early life stages of fish. 

    There are more species-specific studies on harbour porpoises regarding noise than there are for Atlantic cod and Atlantic herring. Nonetheless, only a few can be used to determine thresholds that will lead to injury or negative behavioural effects. The levels at which there is a risk of a temporary impact on hearing, i.e. temporary threshold shift (TTS), for the harbour porpoises is SPL(peak) 194 dB re 1 μPa, SEL(ss) 164 dB re 1 μPa2s and SEL(cum) 175 dB re 1 μPa2s. When it comes to TTS, the cumulative sound exposure level, SEL(cum), is of primary importance. However, this unit is dependent on a specific time and number of pulses. For permanent threshold shift (PTS), the level is set to SPL(peak) 200 dB re 1 μPa, SEL(ss) 179 dB re 1 μPa2s and SEL(cum) 190 dB re 1 μPa2s. The recommended level should be revised as new relevant studies are conducted.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 169.
    Andersson, Mathias H.
    et al.
    Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
    Andersson, Brodd Leif
    Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
    Pihl, Jörgen
    Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
    Persson, Leif KG
    Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
    Sigray, Peter
    Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
    Andersson, Sandra
    Marine Monitoring vid Kristineberg AB.
    Wikström, Andreas
    Marine Monitoring vid Kristineberg AB.
    Ahlsén, Jimmy
    Marine Monitoring vid Kristineberg AB.
    Hammar, Jonatan
    Marine Monitoring vid Kristineberg AB.
    Underlag för reglering av undervattensljud vid pålning2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vid byggnation av broar, havsbaserad vindkraft och andra havsbaserade eller strandnära konstruktioner används det oftast någon form av pålningsteknik för att få ner konstruktionen i botten. Detta innebär att ett fundament, balk eller spont hamras eller vibreras ner i botten, vilket kan generera mycket höga ljudnivåer som sprids ut i vattnet och ner i botten. Ljudnivåerna är så höga att marina organismer kan störas, skadas eller till och med dödas. 

    Idag saknar Sverige fastställda ljudnivåer för när undervattensbuller blir så högt att de kan skada djur i havet. Det saknas därför också vedertagna begränsningsvärden som anger vilka nivåer av undervattensbuller som kan tillåtas för bullrande aktiviteter utan att riskera allvarliga miljöeffekter. Flera länder i Europa har någon form av gränsvärden för när bullernivån under vattnet kan ge upphov till allvarlig miljöpåverkan liksom standarder för hur undervattensbuller skall mätas och rapporteras. Syftet med denna studie var att ta fram ett vetenskapligt underlag rörande ljudet från pålning i havet och dess påverkan på det marina livet. Slutmålet var att utifrån den vetenskapliga information som finns idag ge förslag på ljudnivåer för skador och negativ påverkan som sedan kan användas för att ta fram begränsningsvärden för reglering av undervattensbuller anpassade för svenska vatten och arter. Studien ger ett antal exempel på vilka faktorer som påverkar ljudutbredningen i svenska vatten och hur detta påverkar ett pålningsslags ljudnivå som funktion av avstånd i fyra typområden kring den svenska kusten. Vidare presenteras ingående både tekniska beskrivningar av pålningsaktiviteter, undervattensakustik samt påverkan på marina djur. Denna påverkan (skada och flyktbeteende men ej subtila effekter) demonstreras med hjälp av ett antal typarter som tandvalen tumlare (Phocoena phocoena) och fiskarterna torsk (Gadus morhua) och sill (Clupea clupea) samt fiskägg och fisklarver. I denna studie har författarna gått tillbaka till de originalkällor av information som andra länders gränsvärden grundas på, så att rekommendationerna bygger på vetenskapliga nivåer och inte värden som har avrundats eller på annat sätt ändrats.

    Studien presenterar ljudnivåer i tre olika enheter då dessa har olika biologisk relevans för påverkan från en pålningsaktivitet. Inga av dessa värden har frekvensviktats för att anpassas för en specifik art då denna metod ännu inte är helt vedertagen. Den första enheten är ljudtrycksnivå SPL(topp), d.v.s. det maximala över- eller undertryck som den av pålningsslaget genererade ljudpulsen har. Denna enhet har hög relevans för beteendepåverkan. För ljudexponeringsnivå SEL, beräknas ljudnivån över en viss tid och tar då med energin i hela ljudpulsen. SEL är den enhet som visats vara bäst relaterad till hörselskador. SEL(enkel) är värdet för en enkel puls och för det kumulativa SEL(kum) har antalet pulser under en viss tid summerats.

    Litteraturstudien på torsk och sill visar att det i dagsläget inte finns några studier som kan användas för att fastställa en artspecifik ljudnivå för skada men litteraturen visar tydligt på att höga bullernivåer kan påverka torsk och sill negativt. Istället baseras de föreslagna nivåerna i huvudsak på studier på andra arter som har exponerats för pålningsljud i laboratoriemiljö med stöd av studier från mer storskaliga experiment i tankar och hav. De nivåer då fisk riskerar att dödas eller få allvarliga skador på inre organ är 207 dB re 1 μPa SPL(topp), 174 dB re 1 μPa2s SEL(enkel) och 204 dB re 1 μPa2s SEL(kum). Notera att för skada på fisk har det kumulativa värdet högre relevans än enkelvärdet för SEL eftersom studier visar att skador uppkommer efter en viss tids exponering. Nivåerna för påverkan på fiskägg och larver grundas i att inga negativa effekter har observerats vid exponering för ljudtryck från pålning upp till 217 dB re 1 μPa SPL(topp), 187 dB re 1 μPa2s SEL(enkel) och 207 dB re 1 μPa2s SEL(kum). Det finns emellertid mycket få studier relaterat till pålningsljud för dessa livsstadier. 

    För tumlare finns det fler artspecifika studier gjorda relaterat till buller än för torsk och sill. Det är dock endast ett fåtal som kan användas för att bestämma ljudnivåer som leder till skada eller negativ beteendepåverkan. De ljudnivåer som riskerar ge tillfällig hörselnedsättning (TTS) hos tumlare är 194 dB re 1 μPa SPL(topp), 164 dB re 1 μPa2s SEL(enkel) och 175 dB re 1 μPa2s SEL(kum). Det är framförallt den kumulativa ljudexponeringsnivån SEL(kum) som har stor betydelse för just TTS, dock hänger detta värde ihop med en specifik tid och antalet pulser vilket kan vara svårt att uppskatta i förväg. Vidare avseende permanent hörselskada (PTS) är ljudnivån 200 dB re 1 μPa SPL(topp), 179 dB re 1 μPa2s SEL(enkel) och 190 dB re 1 μPa2s SEL(kum). Föreslagna nivåer bör uppdateras när nya relevanta forskningsstudier tillkommer.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 170.
    Andersson, Mathias H.
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU. Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
    Sigray, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU. Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
    Ljud från pålning av vindkraftfundament: påverkan på fiskbeteende2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Studier av effekter av konstruktionsljud från havsbaserade vindkraft på fisk har helt nyligen aktualiserats av forskare, myndigheter och av industrin. När ett fundament pålas ner i botten genererar väldigt höga ljudnivåer som potentiellt kan hindra fisk från att nå lekområden, hitta föda eller partners. Detta kan på lång sikt påverka reproduktion och andra biologiskt viktiga parametrar. Dessutom kan fisk reagera med ett undvikande beteende från viktiga fiskeområden vilket leder till minskad fångst om den akutiska störningen blir för stor. Men hur fisk reagerar på pålningsljud och vid vilka ljudnivåer en beteendereaktion kan uppstå är i stort sätt okänt i dagsläget.

    Denna studie beskriver ett experiment där inspelat pålningsljud återspelades med hjälp av en stor undervattenshögtalare för torsk (Gadus morhua) och plattfisken sjötunga (Solea solea) hållna i två stora nätburar med en diameter på 40 m. Fiskarnas rörelse registrerades med ett telemetrisystem varefter deras beteendemönster analyserades. Ljudnivåer av både ljudtryck och partikelrörelse mättes under experimentet som utfördes i en bukt i västra Skottland med låg nivå av bakgrundsbrus.

    Av studiens resultat framgår att båda arterna visade tydliga beteendereaktioner på ljudet, redan vid relativ låga ljudnivåer (sjötunga: 144–156 dB re 1μPa(toppvärde); torsk: 140–161 dB re 1 μPa(toppvärde); partikelrörelse mellan 6,5 10-3 och 8,6 10-4 m/s2 (toppvärde)). Sjötunga reagerade med en signifikant ökad simhastighet under perioden då de utsattes för ljudet jämfört men de tysta perioderna innan och efter ljudexponering. Torsk reagerade på liknade sätt men resultaten var inte signifikanta eftersom reaktionerna varierade stort mellan de olika individerna. Torsk reagerade även med att ”stelna till” (eng. freezing response) när ljudbilden förändrades. Det fanns indikationer på att en del individer av båda arterna simmade bort från högtalaren när ljudet sattes på. Resultaten visar även en viss reduktion i reaktioner efter upprepade exponeringar, dock ej signifikant. Generellt sett varierade beteendereaktionerna på ljuduppspelningarna hos olika individer av samma art.

    Detta är den första studien som visar en tydlig beteendereaktion hos fisk som utsätts för uppspelning av pålningsljud av hög intensitet. Resultaten visar att beteendereaktioner kan uppstå inom ett intervall av olika nivåer av ljudtryck och partikelrörelser och inte vid ett specifikt tröskelvärde. Detta betyder att dessa reaktioner kan uppstå inom en relativ stor omkrets vid en pålningsaktivitet. Varför fiskar reagerar och vad det har för betydelse på längre sikt måste undersökas ytterligare även om delar av resultaten i denna studie kan påvisa en eventuell tillvänjning till ljuduppspelningarna.

    Resultaten från denna studie kan användas vid planering av och under byggnationen av havsbaserad vindkraft för att minska miljöpåverkan. Vi föreslår även att våra gränsvärden för beteendereaktioner beaktas i bedömningarna av effekter av havsbaserad vindkraft. Ytterligare förebyggande åtgärder bör diskuteras för att minska utsläpp av akustisk energi i vattenmassan och på så sätt minska påverkan på fisk.

    I framtiden bör fler studier undersöka hur fisk reagerar på ljud vid kritiska tidpunkter (t.ex. parning och lek) och om effekterna av pålning kan påverka fiskarnas akustiska kommunikation. Man bör även studera om fisk kan vänja sig vid ljud och vad detta har för betydelse på lång sikt för att kunna förutse och minska eventuella skadliga effekterna av pålningsljud på fisk.

    Fulltekst (pdf)
    Ljud från pålning av vindkraftfundament
  • 171.
    Andersson, Mathias H.
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU. Totalförsvarets forsknings institut, FOI.
    Sigray, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU. Totalförsvarets forsknings institut, FOI.
    Persson, Leif KG
    Totalförsvarets forsknings institut, FOI.
    Ljud från vindkraftverk i havet och dess påverkan på fisk2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sedan lång tid tillbaka står den kommersiella fartygstrafiken för det största bidraget av antropogent ljud till den marina miljön. Konstruktion och drift av havsbaserad vindkraft gör att ytterliga ljud tillförs och än så länge vet vi lite om hur detta påverkar fisk. Denna studie syftar till att öka vår kunskap om vilken typ av ljud och vilka ljudnivåer som en vindkraftspark genererar under olika vindhastigheter. Ljudnivåer mellan enskilda turbiner och hela parken jämförs samt andra ljudkällor från Öresundsområdet som t.ex. fartyg. Vidare beskriver studien den potentiella påverkan på fisk som ljudet från en vindkraftpark kan ha. 

    Studien är utförd i Öresund vid Lillgrunds vindkraftspark som byggdes 2007 och består av 48 turbiner (Siemens Mk II) med en individuell effekt av 2,3 MW. Parken ägs och drivs av Vattenfall. Två hydrofonsystem, ett batteridrivet och ett inkopplat på elnätet i en turbin, användes under den flera veckor långa mätperioden. Mätningar utfördes på olika avstånd till enskilda turbinerna liksom på längre avstånd från hela parken samt på ett kontrollområde (Sjollen) 10 km norr om parken. För att få en bättre förståelse av parkens bidrag till Öresunds ljudlandskap utvecklades en numerisk modell för parken där driftseffektivitet varieras. Vidare utvecklades en numerisk modell för det av fartyg utstrålande bullerbidraget för att jämföra fartygsgenererade ljudet från den närbelägna farleden Flintränna med vindkraftsparkens ljud.

    Resultaten visar att vindkraftverken producerar ett bredbandigt ljud under 1 kHz samt ett par toner där 127 Hz tonen är den kraftigaste. Den maximala beräknade ljudnivåerna som vindkraftverken genererar var 136 och 138 dB re 1μPa(RMS) vid en meter vid full effekt (12 m/s) för den av turbinerna dominanta 127 Hz (integrerad över 123-132 Hz) tonen respektive vid fullt spektrum (integrerad över 52-343 Hz). Denna ljudnivå ligger mellan 33-55 dB över bakgrundsnivån. På ett avstånd av 100 m från en turbin har ljudnivåerna gått ner till 104-106 dB re 1μPa(RMS) vilket är nära det lokalt uppmätta bredbandiga bakgrundsljudet, men ljudnivån ligger fortfarande omkring 23 dB över bakgrunden för 127 Hz tonen.

    Denna studie är vad man vet den första som påvisar en parkeffekt där varje enskild turbin ökar ljudnivån i området. På längre avstånd än 80 meter från en turbin kommer ljudnivån att få ett ej försumbart bidrag från närliggande turbiner. Ljudets utbredning beräknades att minska med 17×log (avståndet) på nära håll (80 m) och vid avstånd större än sju kilometer. På grund av att den mesta av ljudenergin är fokuserad till 127 Hz tonen kommer ljudet att skära igenom det fartygsdominerade ljudlandskapet och på så sätt blir hörbart för fisk på längre avstånd än vad annars skulle vara fallet.

    De uppmätta och beräknade ljudnivåerna vid Lillgrunds vindkraftspark har i andra studier inte gett några fysiska skador på fisk. Det är endast inom ca 100 meter från en turbin och vid höga vindstyrkor som nivåerna är tillräckligt höga för att det finns risk att fisk påverkas negativt i form av flyktbeteende eller möjlig maskering av kommunikation. För lax och ål blev detektionsavståndet för 127 Hz tonen 250 meter respektive en kilometer för en driftseffektivitet på 60 och 100 %, vilket motsvarar vindstyrkorna på ca 6 och 12 m/s. Dessa beräknade avstånden begränsas av arternas hörselförmåga. För sill och torsk däremot är deras detektionsavstånd av vindkraftsljudet begränsat av bakgrundsbruset och är då beräknat till mellan 13 och 16 kilometer. Detta är ett långt avstånd och är beräknad med den uppmätta utbredningsförlusten som gäller i vindkraftsområdet. Men lokala variationer av bottendjup och fysiska hinder som t.ex. halvön Falsterbonäset ändrar förutsättningarna för ljudutbredningen och som resultat gäller inte antagandet för ljudutbredningen för större avstånd från parken. Som exempel detekterades inte 127 Hz tonen i inspelningarna vid Sjollen som ligger 10 kilometer norr om vindkraftparken. I dagsläget finns det inget som tyder på att bara för att ljudet är hörbart skulle det vara förenat med några negativa konsekvenser för fiskarna på populationsnivå.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 172. Andersson, Mats
    Morskogasjön, vegetation och fågelliv1990Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Iventeringen av häckfågelfaunan resulterade i 22 arter häcakande våtmarksfåglar om totalt 63 par. Fyra arter utgjordes av simänder, sju arter av vadare, dessa båda grupper dominerade fågelfaunan och har vid Morskogasjöns höga parantal. Sammanfattningsvis kan man fastslå att Morskogasjön är en ypperlig fågelsjö och en mycket värdefull häcklokal för flera änder, vadare och andra våtmarksberoende arter.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 173. Andersson, Mats
    et al.
    Malmstigen, Jan-Erik
    Fågellivet i Lindesbergs sjöar1990Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas resultat från inventering av sjöfågenfaunan i Lindesbergs kommun. Inventeringen genomfördes 1987-1989 och sammanlagt besöktes 261 sjöar. Några av sjöarna har klar försämrat sin betydelse för fågellivet efter det att naturvårdsöversikten för Örebro län tillkom 1984. De sjöarna kan enligt bedömningen från denna inventering inte motiveras ha största värde i kommunen. Det fanns sammanlagt 55 stycken sjöar i kommunen som var fågeltomma (21%). Av dessa var nästan samtliga av storleksordningen 1 ha eller mindre. Över hälften var av rent dystrof karaktär.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 174. Andersson, Mattias
    Svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) i gotländska hamnar 20142015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under perioden 21 augusti – 30 september utfördes en översiktlig inventering av svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) i nio hamnar runt Gotland. De hamnområden som fiskades var: Kappelshamn, Strå hamn, Slite hamn, Herrviks hamn, Ronehamn, Klintehamn, Burgsviks hamn, Vändburgs hamn samt Visby hamn. Fisket bedrevs med två olika typer av kräftburar och ansträngningen i hamnarna varierade p.g.a. verksamhet och hamnarnas utformning. Av de nio hamnar som undersöktes kunde förekomst av svartmunnad smörbult påvisas i fem hamnar varav två av dessa var kända sedan tidigare. Dessa hamnar är Visby hamn, Klintehamn, Kappelshamn, Strå hamn och Slite hamn. Resultatet visar tydligt att den gemensamma nämnaren för de hamnar där svartmunnad smörbult förekommer är hamnar med flera anlöp av lastfartyg årligen. Hamnar utan förekomst av svartmunnad smörbult fungerar i huvudsak som fiske- och fritidsbåtshamnar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 175. Andersson, Matts
    et al.
    Birath, Kristina
    Bratt, Margot
    Bransell, Erik
    Bylund, Sten-Ivan
    Farelius, Johanna
    Hammarqvist, Jarl
    Angelov, Elisabet Idar
    Johansson, Joakim
    Konsekvensbeskrivningarav styrmedel i strategin förEffektivare Energianvändningoch Transporter, EET2007Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 176. Andersson, Matts
    et al.
    Birath, Kristina
    Bratt, Margot
    Bransell, Erik
    Bylund, Sten-Ivan
    Farelius, Johanna
    Hammarqvist, Jarl
    Idar Angelov, Elisabet
    Johansson, Joakim
    Konsekvensbeskrivning av styrmedeli strategin för EffektivareEnergianvändning och Transporter EET2007Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 177. Andersson, Morgan
    Har laxen i Säveån passerat Hedefors? Utredning om huruvida fallet vid Hedefors har utgjort ett naturligt definitivt vandsingshinder2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Säveån hyser höga naturvärden och är till stora delar utpekad som ett så kallat Natura 2000 område. Natura 2000 är EU:s nätverk av värdefulla naturområden. I samband med att Sverige har pekat ut delar av Säveån som ett Natura 2000 område, har vi också åtagit oss ansvaret att bevara den unika laxstammen i Säveån för framtiden. Laxens utbredning i Säveån sträcker sig idag till Hedefors kraftverk i Lerums kommun (bilaga 1). Länsstyrelsens grundinställning och policy är att inte åtgärda så kallade definitiva naturliga vandringshinder. Därför är kärnfrågan i detta projekt om fallet i Hedefors utgör ett artificiellt eller naturligt vandringshinder för laxen?

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 178.
    Andersson, Per
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Glimskär, Anders
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    FÄLTINSTRUKTION FÖR SMÅBIOTOPER VID ÅKERMARK NILS ÅR 20132013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 179.
    Andersson, Petra
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Palme, Ulrika
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Chalmers tekniska högskola. 202100-1975.
    Markanvändningens effekter på växthusgaser, biologisk mångfald och vatten: Rapporten bygger på NV-rapport 65052012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    abellen nedan kan ses som en starkt förkortad sammanfattning av rapporten Land management meeting several environmental objectives – minimizing impacts on greenhouse gas emissions (Olsson et al). De miljökonsekvenser som varje diskuterad åtgärd ger upphov till, redovisas utifrån det referensläge som rapporten utgår från. Klimateffekterna är antingen direkta (kollager eller kolsänka), eller indirekta (genom någon substitutionseffekt). Generellt sett är det mer effektivt att använda biomassan (virket) som konstruktionsmaterial än som bränsle, om målet är att begränsa utsläppen av växthusgaser. Används virket som konstruktionsmaterial, förblir ju det inlagrade kolet bundet (i konstruktionen). Tabellen säger ingenting om åtgärdernas eller effekternas omfattning; för sådana detaljer hänvisas till den engelskspråkiga, mer vetenskapligt utförliga rapporten. Tabellen säger heller ingenting om hur effekterna av de olika åtgärderna ska kunna mätas, och således heller ingenting om hur de ska kunna jämföras med varandra. Det mest troliga är att svaren på frågor som dessa varierar från fall till fall, men också från person till person, beroende på vad som tillskrivs mest vikt – eller värde – i olika situationer.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 180.
    Andersson, Petter
    Naturvårdsverket. Calluna AB.
    Gaddsteklar och andra vilda pollinatörer i 12 fornvårdsområden i Jönköpings län. Inventering år 20222023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen i Jönköpings län har valt ut tolv av länets fornvårdsområden som ligger på eller i nära anslutning till sandiga marker. Fornvårdsområdena utgörs av gravfält, rösen, domarringar eller slottsruiner och hävdas antingen med bete eller slåtter.

    Under 2022 har Calluna AB haft i uppdrag att genomföra en inventering av gaddsteklar och andra vilda pollinatörer i dessa tolv fornvårdsområden. Syftet med inventeringen var att få reda på vilka gaddsteklar och andra vilda pollinatörer som finns i dessa områden. Inventeringen genomfördes med färgskålar och frihåvning på varje lokal.

    Totalt konstaterades 165 insektsarter på lokalerna. Av dessa var 115 arter gaddsteklar, varav 73 arter (63 %) utgjordes av olika bin. De resterande arterna bestod av fjärilar och flugor, med 28 respektive 22 påträffade arter.

    Totalt påträffades sex rödlistade arter under inventeringen: bryngökbi Nomada opaca, ängsmetallvinge Adscita statices, svävflugedagsvärmare Hemaris tityus, sexfläckig bastardsvärmare Zygaena filipendulae, klubbsprötad bastardsvärmare Z. minos samt mindre bastardsvärmare Z. viciae (samtliga NT). Utöver de rödlistade arterna påträffades även flera arter som är intressanta av andra skäl, antingen för att de har ett värde som indikatorarter för artrika miljöer eller för att de är ovanliga eller sällan rapporterade.

    Den lokal där flest gaddstekelarter noterades var Uppåkra i Sävsjö med 44 konstaterade arter. Därefter kom Kejsarkullen i Nässjö kommun och Nystorp i Eksjö kommun, med 40 respektive 34 gaddstekelarter. I rapporten beskrivs alla inventerade lokaler och förslag ges även på möjliga skötselåtgärder för att gynna pollinatörer på lokalerna.

  • 181.
    Andersson, Petter
    Naturvårdsverket. Calluna AB.
    Gaddsteklar och andra vilda pollinatörer i ett urval områden i Skara stift En inventering i Jönköpings län 20222023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen i Jönköpings län har i samarbete med Skara stift genomfört en analys för att ta reda på var det finns sandiga och grusiga marker på stiftets mark. Dessa marker kan ha potential som livsmiljö för gaddsteklar och andra vilda pollinatörer.

    Under 2022 har Calluna AB fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län att genomföra en inventering i fyra lokalområden i Jönköpings län som ligger på mark som tillhör Skara stift. Syftet med inventeringen var att undersöka vilka gaddsteklar och andra vilda pollinatörer som finns i dessa områden.

    Varje lokal har besökts vid ett tillfälle under juli 2022. All fältinventering har genomförts genom håvning och visuella observationer. Huvudfokus har legat på att eftersöka och inventera gaddsteklar, men även dagaktiva fjärilar och vissa grupper av tvåvingar (till exempel blomflugor) har dokumenterats.

    Totalt dokumenterats 100 insektsarter, där 51 arter var gaddsteklar, 18 arter var fjärilar, 19 arter var tvåvingar och de resterande 12 arterna var skalbaggar. En rödlistad art noterades under inventeringen. På den artrikaste lokalen påträffades 25 gaddstekelarter och på den artfattigaste lokalen noterades 15 arter av gaddsteklar.

    I rapporten beskrivs alla inventerade lokaler och förslag ges även på möjliga skötselåtgärder för att gynna pollinatörer på lokalerna. Dessutom bedöms vilka av lokalerna som är av sådant naturvärde att fördjupade inventeringar kan vara motiverade.

  • 182.
    Andersson, Petter
    Naturvårdsverket. Calluna AB.
    Gaddsteklar och andra vilda pollinatörer i ett urval områden tillhörande Linköpings stift. En inventering i Jönköpings län 20212021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen i Jönköpings län har i samarbete med Linköpings stift genomfört en analys för att få fram var det finns sandiga och grusiga marker på stiftets mark. Dessa marker kan ha potential som livsmiljö för gaddsteklar och andra vilda pollinatörer. Under 2021 har Calluna AB haft i uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län att genomföra en inventering på tio lokaler i Jönköpings län som ligger på mark som tillhör Linköpings stift. Syftet med inventeringen var att undersöka vilka gaddsteklar och andra vilda pollinatörer som finns i dessa områden. Varje lokal har som utgångspunkt besökts vid ett tillfälle under juni-juli 2021. All fältinventering har genomförts genom håvning samt visuella observationer. Huvudfokus har legat på att eftersöka och inventera gaddsteklar, men även dagaktiva fjärilar och vissa grupper av tvåvingar (t ex blomflugor) har dokumenterats.Totalt dokumenterades 122 insektsarter, där 65 arter var gaddsteklar, 31 arter fjärilar, 17 arter tvåvingar och de resterande nio arterna var skalbaggar. Fem rödlistade arter noterades under inventeringen. På de artrikaste två lokalerna påträffades 17 gaddstekelarter och på de artfattigaste noterades åtta arter av gaddsteklar. I rapporten beskrivs alla inventerade lokaler och förslag ges även på möjliga skötselåtgärder för att gynna pollinatörer på lokalerna. Dessutom bedöms vilka av lokalerna som är av sådant naturvärde att fördjupade inventeringar kan vara motivera

  • 183.
    Andersson, Petter
    Naturvårdsverket. Calluna AB.
    Gaddsteklar och andra vilda pollinatörer i östra delen av Vetlanda kommun. En inventering i Vetlanda kommun 20222023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under 2022 har Calluna AB haft i uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län att genomföra en inventering av gaddsteklar och andra vilda pollinatörer i VIP-projekt Emådalen, vilket omfattade sex lokalområden i Vetlanda kommun. VIP står för ”vilda pollinatörer”. Syftet med inventeringen var att undersöka vilka gaddsteklar och andra vilda pollinatörer som finns i dessa områden.

    Alla lokalområden har besökts vid sammanlagt tre tillfällen under maj-augusti 2022. All fältinventering har genomförts genom håvning samt visuella observationer. Huvudfokus har legat på att eftersöka och inventera gaddsteklar, men även dagaktiva fjärilar och vissa grupper av tvåvingar (exempelvis blomflugor och svävflugor) har artbestämts och dokumenterats.

    Totalt dokumenterades 198 insektsarter under inventeringen. Av dessa utgjorde 111 arter steklar, varav 108 arter var gaddsteklar. I övrigt noterades 38 arter av fjärilar, 34 arter av flugor samt 15 arter av skalbaggar. Tio rödlistade arter påträffades under inventeringen. Dessutom noterades även ett flertal andra insekter som har varit rödlistade tidigare eller som är intressanta av andra skäl, exempelvis att de är ovanliga eller ställer höga krav på sin livsmiljö. I rapporten beskrivs alla inventerade lokaler och förslag ges även på möjliga skötselåtgärder för att gynna pollinatörer på lokalerna.

  • 184.
    Andersson, Petter
    Naturvårdsverket. Calluna AB.
    Inventering av gaddsteklar och andra vilda pollinatörer på demonstrationsängar 2021. Stenberga-Boda, Vetlanda kommun, Jönköpings län2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under 2020 har Länsstyrelsen i Jönköpings län arbetat med att anlägga äng i ett demonstrationsområde på gammal vall i Stenberga-Boda i Jönköpings län. Under 2021 genomförde Calluna en inventering av gaddsteklar och andra pollinatörer på denna demonstrationsäng. Syftet med inventeringen var att ta reda på vilka gaddsteklar och andra pollinerande insekter som förekommer i ängen. Demonstrationsängen besöktes vid tre tillfällen under våren och sommaren 2021. Fältinventering genomfördes genom håvning samt visuella observationer och huvudfokus låg på att eftersöka gaddsteklar, men även dagaktiva fjärilar och vissa tvåvingar har artbestämts. Totalt konstaterades 60 insektsarter under inventeringen. Av dessa var 33 arter gaddsteklar, 12 arter fjärilar, åtta arter tvåvingar och resterande sju arter bestod av skalbaggar och en skinnbagge. En rödlistad art påträffades, nämligen ängsmetallvinge Adscita statices (NT). I övrigt noterades ytterligare ett tiotal arter som är intressanta av andra skäl, antingen för att de är ovanliga eller för att de har ett värde som signalarter eller indikatorer för biologisk mångfald. Inventeringen visar att det finns en varierad gaddstekelfauna i demonstrationsängen, där arterna sinsemellan uppvisar en variation med avseende på födonisch, grad av pollenspecialisering och bosubstrat. Då åtgärderna har genomförts så nyligen kan man även förvänta sig att nya arter kommer att kolonisera området under de kommande åren

  • 185.
    Andersson, Petter
    Naturvårdsverket. Calluna AB.
    Inventering av gaddsteklaroch andra vilda pollinatörer på demonstrationsängar 2021.Röttle, Jönköpings kommun, Jönköpings län2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under 2020 har Länsstyrelsen i Jönköpings län arbetat med att anlägga äng i ett demonstrationsområde på gammal vall i Röttle i Jönköpings län. Under 2021 genomförde Calluna en inventering av gaddsteklar och andra pollinatörer i denna demonstrationsäng. Syftet med inventeringen var att ta reda på vilka gaddsteklar och andra pollinerande insekter som förekommer i ängen. Demonstrationsängen besöktes vid tre tillfällen under våren och sommaren 2021. Fältinventering genomfördes genom håvning samt visuella observationer och huvudfokus låg på att eftersöka gaddsteklar, men även dagaktiva fjärilar och vissa tvåvingar har artbestämts. Totalt konstaterades 54 insektsarter under inventeringen. Av dessa var 24 arter gaddsteklar, 16 arter fjärilar, 12 arter tvåvingar och en art vardera av skalbaggar och skinnbaggar. Flera mindre allmänna gaddstekelarter påträffades samt två naturvårdsintressanta arter. Dessutom noterades en ny art för Småland, nämligen gräsblomflugan Melanostoma mellarium. Inventeringen visar att det finns en varierad gaddstekelfauna i demonstrationsängen, där arterna sinsemellan uppvisar en variation med avseende på födonisch, grad av pollenspecialisering och bosubstrat. Då åtgärderna har genomförts så nyligen kan man även förvänta sig att nya arter kommer att kolonisera området under de kommande åren.

  • 186.
    Andersson, Petter
    Naturvårdsverket. Calluna AB.
    Inventering av gaddsteklar och andra vilda pollinatörer på demonstrationsängar 2021. Grenåsa, Jönköpings kommun, Jönköpings län2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under 2020 har Länsstyrelsen i Jönköpings län arbetat med att anlägga äng i ett demonstrationsområde på gammal vall i Grenåsa i Jönköpings län. Under 2021 genomförde Calluna en inventering av gaddsteklar och andra pollinatörer i denna demonstrationsäng. Syftet med inventeringen var att ta reda på vilka gaddsteklar och andra pollinerande insekter som förekommer i ängen. Demonstrationsängen besöktes vid tre tillfällen under våren och sommaren 2021. Fältinventering genomfördes genom håvning samt visuella observationer och huvudfokus låg på att eftersöka gaddsteklar, men även dagaktiva fjärilar och vissa tvåvingar har artbestämts. Totalt konstaterades 47 insektsarter under inventeringen. Av dessa var 22 arter gaddsteklar, 16 arter fjärilar, fem arter tvåvingar och fyra arter skalbaggar. En rödlistad art påträffades, nämligen sexfläckig bastardsvärmare Zygaena filipendulae (NT). Dessutom noterades flera naturvårdsintressanta gaddsteklar och fjärilar. Inventeringen visar att det finns en varierad gaddstekelfauna i demonstrationsängen, där arterna sinsemellan uppvisar en variation med avseende på födonisch, grad av pollenspecialisering och bosubstrat. Då åtgärderna har genomförts så nyligen kan man även förvänta sig att nya arter kommer att kolonisera området under de kommande åren.

  • 187.
    Andersson, Petter
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Calluna AB.
    Regional miljöövervakning av gaddsteklar i Jönköpings län 20212022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I Jönköpings län pågår sedan år 2020 regional miljöövervakning av gaddsteklar. Miljöövervakningen är en del av regeringens satsning på vilda pollinatörer gällande åren 2020–2022 och följer den metodik som utarbetats inom den regionala miljöövervakning av gaddsteklar som pågått i Västra Götalands län sedan år 2010. Under år 2021 har Calluna AB haft i uppdrag att genomföra den regionala miljöövervakningen av gaddsteklar i Jönköpings län. Uppdraget har bestått av att genomföra inventering med färgskålar, samt att registrera blombesökande insekter vid pollinatörsslingor med 500-metoden, inom totalt femton ekorutor spridda i länet. Syftet med övervakningen är att på sikt kunna se trender för förekomsten av gaddsteklar och vilda pollinatörer i länet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 188.
    Andersson, Petter
    Naturvårdsverket. Calluna AB.
    Regional miljöövervakning av gaddsteklar i Jönköpings län 20222023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I Jönköpings län pågår sedan år 2020 regional miljöövervakning av gaddsteklar. Genomförandet av den regionala miljöövervakningen av gaddsteklar och andra vilda pollinatörer under åren 2020 – 2022 är möjlig att genomföra med anledning av regeringens satsning på vilda pollinatörer. Inventeringen följer den metodik som utarbetats inom den regionala miljöövervakning av gaddsteklar som pågått i Västra Götalands län sedan år 2010.

    Under år 2022 har Calluna AB haft i uppdrag att genomföra den regionala miljöövervakenningen av gaddsteklar i Jönköpings län. Uppdraget har bestått av att genomföra inventering med färgskålar, samt att registrera blombesökande insekter vid pollinatörsslingor med 500-metoden, inom totalt tio ekorutor spridda i länet. Syftet med övervakningen är att på sikt kunna se trender för förekomster av gaddsteklar och vilda pollinatörer i länet.

     Färgskålsinventeringen resulterade i fynd av totalt 1202 gaddstekelindivider av sammanlagt 142 arter. I genomsnitt påträffades 35 arter och 120 individer på de undersökta lokalerna. Inga rödlistade arter noterades i färgskålarna, men däremot påträffades ett flertal naturvårdsintressanta arter, vilka är intressanta antingen för att de har ett värde som indikatorarter för artrika miljöer eller för att de är ovanliga eller sällan rapporterade.

    Inventeringen med pollinatörsslingorna resulterade i fynd av 1 050 blombesökare av 122 taxa. I genomsnitt noterades 105 individer och 28,2 arter längs pollinatörslingorna. Längs pollinatörsslingorna noterades sex rödlistade arter. Dessutom påträffades flera ovanliga och/eller naturvårdsintressanta insekter längs pollinatörsslingorna.

    I rapporten görs jämförelser av årets resultat med inventeringsresultatet från de föregående åren (2020–2021). Om miljöövervakningen får pågå under lång tid så kan den bli en mycket värdefull indikator på tillståndet för gaddsteklar i länet.

  • 189.
    Andersson, Pia,
    SMHI (Sveriges meterologiska och hydrologiska institut).
    Drivers of Marine Acidification in the Seas Surrounding Sweden2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    It is of common consensus in the ocean acidification community that the increase of atmospheric CO2 is the main driving force of the downwards pH trends in the worlds oceans. In the stations surrounding Sweden, that is most probably the main underlying factor as well, however the rate of change differs from the oceanic rates and there are different rates of change at different depths and different seasons. To investigate further, four monitoring stations with long time series of pH data in the Kattegat and the Baltic Proper have been analysed both for trends and what the main drivers of the change of pH values for those stations could be. Besides a linear trend analysis, a non parametric trend analysis has been applied to the pH data sets. It appears that the carbonate system generally works in the surface layer where the biologic processes are most active, reducing or prohibiting the decline of pH in most of the evaluated stations. It also seems like the downward trends of pH in most of the remaining water masses are influenced and accelerated by oxygen deficiency and eutrophicated water masses. A multivariate analysis was then performed to see what or what combination of parameters influence the change of the pH values the most. The results from the analysis were either significant or not significant, indicating either more trustworthy or not as trustworthy results. A result showing high correlation for a parameter or a set of parameters that influence pH, in combination with being significant, was then an indication of a trustworthy result. Several parameters were included in this analysis, however some key parameters that perhaps influence the changes of the pH values the most may have been missed due to the lack of available data or knowledge or included in the analysis, but in a wrong way. What this study was able to do, was to use the available parameters at hand and make assumptions on how to prepare the data to be able to combine it with the pH data. The results can give an indication as to how much the parameters influence the pH values out of the included parameters, in the manner they were included.Of all the parameters included in the analysis, O2, O2 saturation, PO4 and DIN were the main parameters influencing the pH values. When looking at what single parameter influence pH the most or the least of the included parameters, a table was put together to display what parameters were ranked to be most important and then second most important and so on to the least important parameter. For all stations, all seasons and all depths, there was a slight tendency for the parameters chl-a, atmospheric CO2, North Atlantic Oscillation Index, precipitation pH, river pH and river alkalinity to be ranked the least important. DIN seemed to be more important at the surface layers than at the bottom layers. Salinity and alkalinity seemed to be more important in the bottom layers than in the surface layers. At all depths, O2, O2 saturation, PO4 and SiO4 seemed to be of higher importance. Another interesting feature was that O2 seemed to be of importance throughout all depths except for the 10-20 meters depth, probably due to high variability at that depth. SiO4 seemed to be more important at the Kattegat station than at the other stations. Chl-a did not seem to be important. Since biological activity should have a large impact on pH, chl-a as included in the analysis, was not a good choice as a representative of the biological activity. O2 and O2 saturation were very much influencing the pH patterns. Perhaps in the top layers, they were better representatives for the biological activity in this analysis. It is also interesting to see the lack of importance of the atmospheric CO2. However, when performing trend analysis, not many pH trends were present at the surface (probably due to the biological and of course chemical/physical processes), opening up for O2, O2 saturation and nutrients to be the dominant parameters. In the report, the monitoring need of acidification parameters from a modelling point of view was addressed. The model validation would be very much improved if the concentrations of organic matter could be validated. Today only measurements of total nitrogen and phosphorus and dissolved inorganic nutrients are available. Including standard observations of particulate organic matter (PON, POP and POC) as well as dissolved organic matter (DON, DOP and DOC) would much improve the possibility to further develop the biogeochemical models. Another recommendation is to do a separate investigation based on the results from the coupled oceanographic and biogeochemical model RCO-SCOBI to recommend possible new stations that are important and not yet covered by the present sampling strategy. To calculate and model the saturation state over depth of calcite and aragonite, of high importance for calcifying organisms, the ions CO32- and Ca2+ need to be determined. Either CO32- directly could be measured, or pCO2 and CT (total carbon) could be measured, calculating the desired ion. Further more, the ion Ca2+ could be directly measured, or if not the highest accuracy is needed, estimations could be made from Ca/salinity relationships.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 190.
    Andersson, Pia
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Håkansson, Bertil
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Håkansson, Johan
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Sahlsten, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Havenhand, Jonathan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.
    Thorndyke, Mike
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.
    Dupont, Sam
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.
    Marine Acidification: On effects and monitoring of marine acidification in the seas surrounding Sweden2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Surface waters in the world oceans have already experienced a pH reduction of about 0.1 units (OSPAR, 2006.) The trend indicates further decrease of pH and is most probably due to increased uptake of atmospheric CO2 and less buffering capacity of ocean waters. The trend is similar in the waters surrounding Sweden. RESEARCH NEEDS Since there is an alarming absence of information regarding the effects of near-future levels of ocean acidification on Swedish marine taxa, there is a clear research need on: • investigations of the effects of ocean acidification on the early life-history stages of key ecosystem-structuring species, and commercially important species of fish and shellfish • ecosystem-level mesocosm studies of the impacts of ocean acidification on Swedish marine systems • improved regional-scale modelling of acidification mechanisms in Swedish coastal waters • testable ecosystem-scale food-web models to articulate with regional acidification models • improved definition of chemical equilibrium constants between pH, AT and CO2 in low saline waters. ACTIONS TO IMPROVE MONITORING At present, pH and AT are monitored monthly at standard depths at 7 stations in Skagerrak, Kattegat and Baltic Proper within the national monitoring programme. Of these are 2 located in coastal waters (Halland and Småland; Type 5 and 9). We recommend that Sweden work to improve the status of pH and AT to be Core variables instead of Main variables in HELCOM COMBINE “High frequency Sampling” program taking into account the last 15 years negative trends in pH in waters surrounding Sweden as well as in the global oceans. We recommend that besides the standard para-meters monitored in the national monitoring program, pH, AT and DIC should be monitored. For completeness, primary production should also be monitored. Below are three monitoring recommendations, where the first is divided into a lowest level and a recommended level. 1. Lowest level: Within the national monitoring program, at least one station per open sea area and all costal stations measure acidification parameters on a monthly basis in the entire water column at standardized depths. The national and regional monitoring programmes should be upgraded in the Gulf of Bothnia so that pH and AT is monitored at standard depths at least monthly at one station each in the Bothnian Bay and Bothnian Sea. Also 2 coastal stations in the Gulf of Bothnia should be established. In addition, one coastal station should be established within Type 14 in the Baltic Proper. 1. Recommended level: the national monitoring program should have at least one station per open sea area and if the area is characterized by strong gradients or other features, there should be more than one station. Some of the stations in the regional monitoring programmes should be upgraded with acidification parameters, for a better geographical coverage. The acidification parameters should be measured on a monthly basis in the entire water column at standardized depths. 2. We recommend that an investigative monitoring is established by extending the parameters that are needed to firmly improve the chemical stability constants between pH, AT, DIC and pCO2 in low saline waters. This can be done by just extending the sampling program at selected monitoring stations. Sampling should cover a period of 2 to 3 years. 3. We recommend that direct water measurement of pCO2 for monitoring purposes should be assessed after the recommendation above is evaluated and that ongoing research projects on pCO2 measurements using ferryboxes are finalised. RECOGNISED PROBLEM AREAS • There are only few long time series of acidification parameters. The time period of measurements is rather short. • The geographical coverage of measurements is rather limited in the waters surrounding Sweden. • The chemical stability constants between pH, AT, DIC and pCO2 are not optimized in low saline waters. • pH budgets are difficult to calculate. • Models need to be improved in order to display present and future small and large scale scenarios. • Little is known of the biological, ecological and economical effects of the current and near future marine acidification. Further research is required.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 191. Andersson, Ragni
    et al.
    Bång, Magnus
    Frid, Göte
    Paulsson, Robert
    Minskade växtnäringsförlusteroch växthusgasutsläpp till 2016: – förslag till handlingsprogram för jordbruket2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Jordbruksverket har haft i uppdrag att ta fram ett förslag till handlingsprogram för

    minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp. Förslaget ska gälla perioden

    2011-2016, med utblick till 2020.

    Det här är första gången som Jordbruksverket presenterar ett samlat handlingsprogram

    för växtnäring och klimat. Utgångspunkten i arbetet har dels varit vad som utifrån

    dagens kunskap är tekniskt möjligt att göra på gårdsnivå, dels vår kunskap om vilka

    förändringar som låter sig styras av samhället med administrativa eller ekonomiska

    styrmedel. En annan avgörande utgångspunkt har varit att fokusera på åtgärder som kan

    vidtas i jordbruket utan att dagens produktionsinriktning och omfattning förändras.

  • 192. Andersson, Robert
    et al.
    Flodin, Peter
    Holmberg, Jörel
    Strategi för formellt skydd av skogsmark i Västra Götalands län2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Strategin anger mål, utgångspunkter och principer för Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens arbete med naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal.

  • 193.
    Andersson, Sandra
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Lövgren, Olof
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Inventering av vegetationsklädda bottnar i Silviksfjärden och Norbergsfjärden 20092011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Arbetet med förorenade områden är ett led i arbetet med att uppnå miljömålet ”Giftfri

    miljö”. Inventering av förorenade områden utgör ett prioriteringsunderlag inför det fortsatta

    arbetet med att undersöka och vid behov åtgärda förorenade områden. Miljöproblematiken i

    samband med tjärfabriker består generellt i att tjära och tjärämnen har släppts ut i

    närliggande vattendrag. Tjäran kan sedan ligga kvar i sediment under väldigt lång tid. Runt

    fabrikerna finns ofta kolrester i marken som kan innehålla polycykliska aromatiska kolväten

    (PAH).

     

    Inventeringen av tjärfabriker har huvudsakligen pågått under 2008 och 2009. Områdena har

    riskklassats i enlighet med Naturvårdsverkets ”Metodik för inventering av förorenade

    områden” (MIFO). Totalt har 36 tjärfabriker identifierats, varav 33 har riskklassats med

    följande resultat:

     

    Riskklass 1 (mycket stor risk)                                         0 områden

    Riskklass 2 (stor risk)                                                      12 områden

    Riskklass 3 (måttlig risk)                                                  11 områden

    Riskklass 4 (liten/ingen risk)                                            10 områden

    Därutöver har ytterligare sju områden där det förekommit tjärtillverkning, men även kan ha

    förekommit annan verksamhet, inventerats och riskklassats sedan tidigare. Resultatet av

    detta arbete är ett av skälen till att branschen tjärtillverkning prioriterats för inventering i

    länet:

    Riskklass 1 (mycket stor risk)                                           2 områden

    Riskklass 2 (stor risk)                                                        3 områden

    Riskklass 3 (måttlig risk)                                                   2 områden

    Riskklass 4 (liten/ingen risk)                                                 -

    Flest inventerade tjärfabriker finns i Ovanåkers kommun. Här återfinns Räkåfors tjärfabrik i

    riskklass 2 som finns med bland de 30 högst prioriterade förorenade områdena i länet.

     

    Arbetet har också visat att det funnits ytterligare ca 40 namngivna tjärfabriker i länet. Det

    har dock inte varit möjligt att lokalisera dessa geografiskt.

     

    En viktig del vid inventeringen av tjärfabriker har varit fältbesöken. I fält bedömdes bland

    annat förekomsten av synliga föroreningar, troliga utsläppspunkter och förorenade sediment

    där det varit möjligt. Vid platsbesöken har stickspjut använts för att se hur det ser ut under

    markytan. För att kunna göra en riskbedömning enligt MIFO uppskattades bland annat

    markens genomsläpplighet, avståndet till skyddsobjekt som recipienter, bostäder och

    vattentäkter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 194. Andersson, Staffan
    Inventering av Tärnasjöområdets våtmarksfåglar 19961999Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Tärnasjön är belägen i de centrala delarna av Vindelfjällens naturreservat, ca 3mil väster om Ammarnäs i Västerbottens län. Området omfattar en mängdmiljöer med bla en öarkipelag i södra delen av sjön, vidsträckta våtmarker,småtjärnar och fjällbjörksbevuxna moränkullar. Tärnasjön och dessomgivningar har sedan länge varit känd för sin fågelfauna av framföralltvåtmarksfåglar, bla har det här tidigare häckat fjällgäss. Förutom att området ärskyddat i reservatet så finns det också med på CW-listan över våtmarker avinternationell betydelse.Som ett led i kunskapsinsamling och övervakning av länets naturreservat samtför deras framtida skötsel, är det viktigt att dessa regelbundet följs upp.Tärnasjön med omgivningar har inventerats på häckfågel tidigare, degrundligaste var dels 1956, och dels 1963-64. Länsstyrelsen ansåg det därförvara väl motiverad med en förnyad inventering för att kartlägga fågelfaunansnuvarande status i områdetDenna inventering ingår också i en rad fågelinventeringar som planeras avvärdefulla våtmarksområden inom naturreservaten i Västerbottens fjällkedja.Sammanställningen av rapporten har gjorts av Staffan Andersson.Inventeringsresultatet visar att Tärnasjön är en viktig reproduktionslokal föränder och vadare. För änder är det framför allt Skånjan, Guttavagge ochArkipelagens sydligaste del som utmärker sig som betydelsefullahäckningsområden. För vadare är det i synnerhet Laiva, Guttavagge ochSkånjan som bör lyftas fram som betydelsefulla häckningsområden.Andfågeltätheten har beräknats till 2,2 par/km2 och vadartätheten till 5,3par/km2.13Jämförelser av resultatet från inventeringen 1996 med inventeringarutförda på 50- och 60-talen visar på relativt få förändringar i fågelfaunanssammansättning och numerär. Fem arter har minskat, däribland fjällgås somnumera saknas som häckfågel. Andra arter med vikande trender är bläsand,bergand, svärta och knipa. Ett tiotal arter uppvisar en ökande trend, däriblandalfågel, tofsvipa och rödbena.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 195.
    Andersson, Stefan
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Arvelius, Johan
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Brodl, Ludvik
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Verbova, Marina
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Ortiz, Carina
    Statistiska centralbyrån, SCB.
    Jonsson, Max
    Statistiska centralbyrån, SCB.
    Svanström, Stefan
    Statistiska centralbyrån, SCB.
    Gerner, Annika
    Statistiska centralbyrån, SCB.
    Danielsson, Helena
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Yaramenka, Katarina
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft (submission 2018)2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sverige rapporterar årligen nationella utsläpp till luft till UNFCCC (FN:s klimatkonvention) och CLRTAP (UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar), så kallade submissioner. Förutom emissioner på nationell nivå finns även behov av data med högre geografisk upplösning. För regional uppföljning av miljömålen behövs emissioner på kommun- och länsnivå. Detta dokument utgör en metod- och kvalitetsbeskrivning av geografiskt fördelade emissioner för åren 1990, 2000, 2005 samt 2010-2016, rapporterade i submission 2018.

    Emissionerna presenteras i 55 olika sektorer uppdelade på nio huvudsektorer. Huvudsektorerna är El och fjärrvärme, Egen uppvärmning av bostäder och lokaler, Industri (energi och processer), Transporter, Arbetsmaskiner, Produktanvändning (inkl. lösningsmedel), Jordbruk, Avfall (inkl. avlopp) samt Utrikes transporter. Uppdelningen är förändrad jämfört med föregående år. För huvudsektorn Utrikes transporter fördelas eller redovisas inga växthusgaser geografiskt.

    Den geografiska fördelningen utförs huvudsakligen enligt konceptet ”topdown”. Detta innebär att emissioner bryts ner från en nationell totalemission för att uppnå en högre rumslig upplösning på lokal nivå. Nedbrytningen till högre rumslig upplösning kräver en geografisk begränsning av emissionerna och statistik på regional nivå.

    Metoden för geografisk fördelning tillåter för vissa utsläppskällor en hög rumslig upplösning (t.ex. för vägtrafik och industriprocesser). För flera sektorer är emellertid resultaten otillförlitliga om de ska studeras med högre upplösning än kommunnivå (i vissa fall även länsnivå). Resultaten från den geografiska fördelningen lagras i årsvisa emissionsdatabaser i SMHIs tekniska system för luftvårdsarbete; Airviro. Ur Airviro exporteras emissionerna till Excel-tabeller på läns- och kommunnivå. Emissionerna presenteras även på karta, samt i diagram. Publicering av resultaten sker via www.rus.lst.se. En presentation riktad mot allmänheten ges även på http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/.

    Arbetet med geografisk fördelning av Sveriges utsläpp till luft är sedan 2007 ett årligt projekt. Projektet har ett långsiktigt perspektiv med målsättningen att stegvis förbättra kvaliteten på geografiskt upplösta emissionsdata. Resultaten för alla sektorer presenteras med samma geografiska upplösning även om kvaliteten varierar. På grund av detta krävs det att användare av dessa emissionsdata går igenom kvalitetsbeskrivningen och bedömer om osäkerheterna är acceptabla för den aktuella tillämpningen. Genom retroaktiva omräkningar säkerställs att metodförändringar inte orsakar trendbrott. I vissa fall har dock tillgängliga grunddata (t.ex. statistik) förändrats, vilket kan leda till icke-reella trendbrott. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 196.
    Andersson, Stefan
    et al.
    Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Arvelius, Johan
    Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Brodl, Ludvik
    Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Windmark, Fredrik
    Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Verbova, Marina
    Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Ortiz, Carina
    Statistiska centralbyrån, SCB.
    Svanström, Stefan
    Statistiska centralbyrån, SCB.
    Gerner, Annika
    Statistiska centralbyrån, SCB.
    Yaramenka, Katarina
    IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Danielsson, Helena
    IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft (submission 2019)2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sverige rapporterar årligen nationella utsläpp till luft till UNFCCC (FN:s klimatkonvention) och CLRTAP (UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar), så kallade submissioner. Förutom emissioner på nationell nivå finns även behov av data med högre geografisk upplösning. För regional uppföljning av miljömålen behövs emissioner på kommun- och länsnivå.

    Detta dokument utgör en metod- och kvalitetsbeskrivning av geografiskt fördelade emissioner för åren 1990, 2000, 2005 samt 2010-2017, rapporterade i submission 2019. Emissionerna presenteras i 55 olika sektorer uppdelade på nio huvudsektorer. Huvudsektorerna är El och fjärrvärme, Egen uppvärmning av bostäder och lokaler, Industri (energi och processer), Transporter, Arbetsmaskiner, Produktanvändning (inkl. lösningsmedel), Jordbruk, Avfall (inkl. avlopp) samt Utrikes transporter.

    Den geografiska fördelningen utförs huvudsakligen enligt konceptet ”topdown”. Detta innebär att emissioner bryts ner från en nationell totalemission för att uppnå en högre rumslig upplösning på lokal nivå. Nedbrytningen till högre rumslig upplösning kräver en geografisk begränsning av emissionerna och statistik på regional nivå. Metoden för geografisk fördelning tillåter för vissa utsläppskällor en hög rumslig upplösning (t.ex. för vägtrafik och industriprocesser). För flera sektorer är emellertid resultaten otillförlitliga om de ska studeras med högre upplösning än kommunnivå (i vissa fall även länsnivå).

    Arbetet med geografisk fördelning av Sveriges utsläpp till luft är sedan 2007 ett årligt projekt. Projektet har ett långsiktigt perspektiv med målsättningen att stegvis förbättra kvaliteten på geografiskt upplösta emissionsdata.

    Resultaten för alla sektorer presenteras med samma geografiska upplösning även om kvaliteten varierar. På grund av detta krävs det att användare av dessa emissionsdata går igenom kvalitetsbeskrivningen och bedömer om osäkerheterna är acceptabla för den aktuella tillämpningen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 197.
    Andersson, Stefan
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Arvelius, Johan
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Verbova, Marina
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Omstedt, Gunnar
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Torstensson, Martin
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Identifiering av potentiella riskområden för höga halter av benso(a)pyren: Nationell kartering av emissioner och halter av B(a)P från vedeldning i småhusområden2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här studien är en kartläggning och screening av emissioner och halter av benso(a)pyren (B(a)P) i Sverige. Syftet är att identifiera potentiella riskområden för överskridande av miljökvalitetsnormen (MKN). Ett övervägande bidrag till haltnivåerna till B(a)P är emissioner från den småskaliga vedeldningen, varför studien går ut på att beräkna och fördela emissionerna från uppvärmning av småhus.

    Metodiken består översiktligt av tre delar; beräkning av kommunvisa emissioner av B(a)P i Sverige, fördelning av dessa årsemissioner inom kommunerna på ett raster om 1 km × 1 km samt beräkning av årsmedelhalter utifrån detta emissionsraster.

    För att beräkna kommunvisa årsemissioner av B(a)P utnyttjas:

    · Statistik från MSB över antalet eldstäder (vedpannor, lokaleldstäder, pelletspannor och oljepannor) i de olika kommunerna/räddningstjänstförbunden. Ett medianvärde över åren 2008-2012 används eftersom datamaterialet innehåller större osäkerheter för enskilda år.

    · Småhusens energibehov beräknas med modellen ENLOSS (Taeser och Andersson, 1984; Taeser et al., 2006) för två fall; år 2012 samt ett normalår (dvs. energibehovet för ett genomsnittligt meteorologiskt år för referensåren 1960-1990).

    · Antaganden om eldvanor och andel bränsle görs utifrån erfarenheter från Västerbottenprojektet (Omstedt et al., 2014) samt kännedom om antal anslutna småhus till fjärrvärmenät per kommun.

    · Emissionsfaktorer per typ av eldstad samt verkningsgrad används utifrån en sammanställning över dagens kunskapsläge (överensstämmande med Västerbottenprojektet).

    De kommunvisa emissionerna fördelas sedan inom kommunen i ett grid om 1 km × 1 km utgående från antal kvadratmeter boyta småhus per km2 från fastighetsregistret. För pannor används dessutom tätortsvis statistik från Energimarknadsinspektionen över antal anslutna småhus till fjärrvärmenät, som vi enligt egen fördelning applicerar tätortsvis.

    Slutligen beräknas årsmedelhalter av B(a)P utifrån emissionsrastret på 1 km × 1 km utgående från linjära samband mellan emissioner och halter från tidigare genomförda lokalskaliga spridningsberäkningar med SIMAIR-ved i Västerbottenprojektet. Olika faktorer används för områden som domineras av vedpannor respektive lokaleldstäder, eftersom emissionerna är större och mer koncentrerade från vedpannor. De haltmått som tas fram är kartans högsta värde (KHV) samt kartans ytmedelvärde (KYM), vilket sedan sammanställs kommunvis för maximala gridrutan i varje kommun i syfte att identifiera potentiella riskområden för överskridande av MKN.

    Huvudslutsatserna från studien är följande:

    Årsemissioner av B(a)P

    · Beräkningarna i studien ger nationella totalemissioner av B(a)P från småskalig uppvärmning (år 2012) på 880 kg år–1 för vedpannor, 630 kg år–1 för lokaleldstäder, 3.6 kg år–1 för pelletspannor och 4.3 kg år–1 för oljepannor.

    · Beräkningarna av kommunvisa totala årsemissioner av B(a)P från småhusens småskaliga uppvärmning (summan av vedpannor, lokaleldstäder, pelletspannor och oljepannor) ger nivåer på mellan 300 – 25 000 g år–1. Störst totalemission (mellan 20 000 och 25 000 g år–1) beräknas för Skellefteå, Stockholm, Sundsvall, Norrtälje och Gotland.

    · De högsta årsemissionerna av B(a)P från vedpannor, som står för i särklass högst emission per enhet och därmed har störst påverkan på den lokala luftkvaliteten, beräknas för Skellefteå (18 200 g år–1) följt av Örnsköldsvik (13 600 g år–1), Gotland (13 500 g år–1), Sundsvall (12 900 g år–1) och Hudiksvall (12 300 g år–1).

    Årsmedelhalter av B(a)P

    · Utifrån ett linjärt antagande mellan emissioner och halter fås kommunvisa årsmedelhalter av B(a)P 2012 på 0.03 – 1.03 ng m–3 för haltmåttet kartans högsta värde (KHV). Motsvarande värden för kartans ytmedelvärde (KYM) är 0.01 – 0.25 ng m–3.

    · Beräkningarna indikerar att det föreligger risk för överskridande av MKN (>1.0 ng m–3) i vissa enskilda gridrutor i tätorterna Sollefteå och Laholm (avseende årsmedelhalt av B(a)P uttryckt som KHV). Höga årsmedelhalter (>0.8 ng m–3) fås även för Kramfors, Säffle, Arvidsjaur, Boden, Skellefteå och Trollhättan. Detta är kommuner med en stor andel vedpannor i förhållande till lokaleldstäder.

    · Merparten (273 av 290) av kommunerna i Sverige har haltnivåer (KHV) högre än miljökvalitetsmålet Frisk luft (>0.1 ng m–3). Här är påverkan även betydande för utsläpp från trivseleldning med lokaleldstäder.

    · Skillnaden är liten mellan år 2012 och normalåret avseende referensåren 1960-1990; halterna (och emissionerna) är generellt 4 % högre för normalåret, men värdet varierar mellan olika län eftersom energibehovet är beräknat länsvis (från 1 % lägre halter/emissioner i Kronobergs län till 7 % högre halter/emissioner i Örebro län för normalåret).

    Resultatens osäkerhet och användning

    · Studien ska ses som en översiktlig kartläggning och screening av emissioner och halter av B(a)P från småskaliga vedeldningen. Beräkningarna kan anses representera ett ”worst case”.

    · Det finns många osäkerheter och felkällor att beakta. Exempel på indata som påverkar beräkningarna är antalet eldstäder per kommun, antalet småhus anslutna till fjärrvärme, antaganden om eldvanor och emissionsfaktorer.

    · Den i särklass största osäkerheten vad gäller indata är statistiken från MSB över antaleteldstäder per kommun, samt hur eldstäderna fördelas mellan olika kommuner i gemensamma räddningstjänstområden. Detaljeringsgraden av underlaget samt klassificeringen av eldstäderna kan variera betydligt mellan olika kommuner/räddningstjänstförbund.

    · En annan osäkerhet vad gäller indata är statistik från Energimarknadsinspektionen över antalet anslutna småhus till fjärrvärmenät, men de indata bedöms emellertid vara mindre osäkra än antalet eldstäder, åtminstone på kommunnivå. Osäkerheten ligger främst i den geografiska spridningen av de anslutna fastigheterna.

    · Metodiken vad gäller att beräkna lokala halter från emissionsraster på 1 km × 1 km med antagande om linjära samband är också givetvis osäker. Många lokala parametrar som påverkar spridningen fångas inte i beräkningarna. Dock verkar metodiken ändå reproduceragradienter bra och fungerar tillfredställande till översiktliga kartläggningar såsom denna studie.

    · För kommuner som enligt beräkningarna har haltnivåer som överskrider eller är nära att överskrida MKN rekommenderas, i ett första steg, att en noggrannare granskning/inventering görs av indata som används i beräkningarna, i synnerhet antalet eldstäder

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 198.
    Andersson, Stefan
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Arvelius, Johan
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Verbova, Marina
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Ortiz, Carina
    Statistiska centralbyrån, SCB.
    Jonsson, Max
    Statistiska centralbyrån, SCB.
    Svanström, Stefan
    Statistiska centralbyrån, SCB.
    Gerner, Annika
    Statistiska centralbyrån, SCB.
    Danielsson, Helena
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft under 20172017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sverige rapporterar årligen nationella utsläpp till luft till UNFCCC (FN:s klimat­konvention) och CLRTAP (UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar), så kallade submissioner. Förutom emissioner på nationell nivå finns även behov av data med högre geografisk upplösning. För regional uppföljning av miljömålen behövs emissioner på kommun- och länsnivå.

    Detta dokument utgör en metod- och kvalitetsbeskrivning av geografiskt fördelade emissioner för åren 1990, 2000, 2005 samt 2010-2015. Emissionerna presenteras i 45 olika sektorer uppdelade på åtta huvudsektorer. Huvudsektorerna är El och uppvärmning, Industri (energi och processer), Transporter, Produktanvändning, Avfall och avlopp, Internationell luftfart och sjöfart, Jordbruk samt Arbetsmaskiner. Uppdelningen är förändrad jämfört med föregående år vad gäller industrins utsläpp samt utsläppen från energiförförsörjning, se avsnittet Förändringar i nationella totalemissioner samt sektorsindelning, jämfört med föregående år. De ämnen som ingår är växthusgaser, metaller, partiklar och övriga ämnen, totalt 29 ämnen.

    Arbetet med geografisk fördelning av Sveriges utsläpp till luft är sedan 2007 ett årligt projekt. Projektet har ett långsiktigt perspektiv med målsättningen att stegvis förbättra kvaliteten på geografiskt upplösta emissionsdata.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 199. Andersson, Sven
    Dricksvatten i Kalmar län: Provtagning av grund- och ytvattenförekomster 2010-20142015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas provtagningar och kontroller av grundvattenförekomster under åren 2010-2014 som länsstyrelsen genomfört. Det primära syftet har varit att verifiera vattenkvaliteten i förekomster där kvalitetsproblem har identifierats eller kan befaras. Provtagningarna har 2014 kompletterats med bekämpningsmedelsanalyser i några för vattenförsörjningen viktiga och prioriterade ytvattenförekomster.

    Resultaten, tillsammans med nationell miljöövervakning (SGU) och kommunernas råvattenkontroller, utgör ett viktigt underlag för risk- och statusklassning av grundvattenförekomsterna inom vattenförvaltningsarbetet. Den preliminära bedömningen (2014) är att 20 grundvattenförekomster riskerar att inte uppnå god kemisk status.

    Analysresultaten visar att rester av bekämpningsmedel finns i 9 av 20 undersökta vattenförekomster. Det rör sig i huvudsak om låga halter av ämnen som är förbjudna att använda sedan lång tid tillbaka (BAM och atrazin). Resultaten stämmer ganska väl med resultat från undersökningar i övriga delar av landet. I övrigt har förhöjda halter av nitrat (NO3-N) och klorid (Cl) påvisats i ett par förekomster som kan hänföras till mänsklig påverkan.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 200.
    Andersson, Tova
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Bhasin, Aditi
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Viklund, Lars
    Statistiska Centralbyrån, SCB.
    Stålhandske, Sandra
    Statistiska Centralbyrån, SCB.
    Guban, Peter
    Statistiska Centralbyrån, SCB.
    Uppföljning av etappmålet för ökad resurshushållning i livsmedelskedjan: Data för år 20182019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I det här projektet har SMED utfört en uppföljning av etappmålet för en ökad resurshushållning i livsmedelskedjan som lyder: ”Insatser ska vidtas så att senast år 2020 sorteras minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, och minst 40 procent av matavfallet behandlas så att även energi tas tillvara”.

    I praktiken innebär målformuleringen att av det uppkomna matavfallet från ovan nämnda avfallskällor ska minst 50 procent rötas eller komposteras där minst 40 procent av de uppkomna matavfallsmängderna måste rötas så att växtnäringen i matavfallet tas tillvara.

    Uppföljningen visar att omkring 38 procent av det uppkomna matavfallet från konsumtionsledet rötas och komposteras år 2018 så att växtnäringsämnen tas tillvara. Detta kan jämföras med målet på 50 procent. Motsvarande andel som rötas och där återföring av näringsämnen sker uppgår till 33 procent år 2018, att jämföra med målet på 40 procent. Sverige är idag en bra bit från att klara återvinningsmålet som inte bedöms uppnås till år 2020.

    De faktorer som har störst potential att öka återvinningsgraden utifrån genomförd studie är:

    • Öka mängden insamlat matavfall till biologisk behandling. Idag är den andelen ungefär 49 procent av de uppkomna matavfallsmängderna. I de hushåll som idag har möjlighet att sortera ut sitt matavfall finns det en stor potential att öka utsorteringen eftersom andelen matavfall i restavfallet i dessa hushåll är cirka 26 procent. Detta jämfört med omkring 35 procent i hushåll som inte har någon matavfallsinsamling. Regeringsbeslutet att ålägga kommunerna att tillhandahålla system för insamling av matavfall från hushåll senast 2021 (Regeringskansliet, 2019) är ett kraftfullt styrmedel som kommer att öka insamlingen av matavfall då det år 2018 var 82 % av kommunerna som erbjöd insamling av matavfall till hushållen (Avfall Sverige, 2019a)   
    • Minska rejektmängderna som uppstår vid förbehandlingen vid samrötningsanläggningar. Denna andel är idag cirka 24 procent av insamlade mängder matavfall. Det är viktigt att få en biogödsel med en så bra kvalitet och med så lite oönskade material som möjligt för att kunna återföra näringsämnen. Eftersom det idag inte finns någon teknik för att enbart ta bort oönskade material är det oundvikligt att matavfall hamnar i rejektet.  
    • Tidigare år har en ökad återföring av rötslam från kommunala avloppsreningsverk angetts som ett sätt att nå målet om återföring av näring. Idag är det omkring 72 procent av uppkomna mängder rötslam som avsätts på ett sådant sätt att det kan klassas som återföring av näringsämnen. Det finns dock en utredning som ska föreslå förbud mot spridning av avloppsslam på åkrar och krav på återvinning av fosfor (Regeringskansliet, 2019b). Resultatet av denna utredning och framtida krav på återföring av näringsämnen som ställs kommer medföra en stor påverkan på etappmålsuppföljningen, och troligen även på beräkningsmetod om det enbart är fosfor som kommer att återföras.
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1234567 151 - 200 of 8875
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf