Publications
Change search
Refine search result
1234567 151 - 200 of 357
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 151.
    Godin, Magnus
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Natur- och skötselplan för Grytberget i Hälsingland1993Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Natur- och skötselplan för Grytberget i Hälsingland. Grytberget äga av Korsnäs AB. För upprättande av denna plan har Korsnäs AB ställt personal till förfogande med bl a Erik Nyberg även Voxnadalens Naturskyddsförening har ställt upp med material från deras inventeringsrapporter.Planen är gjord inom/genom ett examensarbete av Magnus Godin.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 152.
    Goedkoop, Willem
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Kahlert, Maria
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Biologisk karaktärisering av bäckar i typområden jordbruksmark2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet (kontraktnr. 222 0742) omfattar standardiserad provtagning av fastsittande kiselalger, bottenfauna och fisk (elfiske), taxonomiska analys och bedömning med nya bedömningsgrunderna för dessa kvalitetsfaktorer för vattendragen i typområden jordbruksmark (8 intensivområden). Även en bedömning av vattenkemi ingår i uppdraget. Syftet med uppdraget är att genom analys av påväxtalger, bottenfauna och fisksamhället och en bedömning med nya bedömningsgrunder för miljökvalitet göra en karaktärisering och analys av ekologisk status för vattendragen i typområden jordbruksmark (8 intensivområden).

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 153.
    Goedkoop, Willem
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Kahlert, Maria
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Undersökning av pesticidorsakade effekter på bentiska organismsamhällen i jordbrukspåverkade vattendrag2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under 2015 och 2016 provtogs sammanlagt 32 respektive 13 vattendrag i jordbruksbygder med avseende pa

    ett antal biologiska variabler (pavaxtalger, meiofauna och makroskopisk bottenfauna) bottenfauna och med

    avseende pa oorganisk vattenkemi (narsalter, metaller, alkalinitet, m.m.). Proverna togs och analyserades av

    ackrediterad personal vid SLU. Backarna ingick i det screeninguppdrag som SLU fick av Naturvardsverket

    2015–2016, utom 4 som utgor del av det nationella miljoovervakningsprogrammet (M42, N34, O18, E21).

    Undersokningen en unik mojlighet att fa ett dataunderlag som innefattar bade kvantifieringar av exponeringen

    med bekampningsmedel (beraknat som toxiska enheter, ΣTU, med akuta EC50-varden) och den biologiska

    responsen hos olika organismgrupper i jordbrukspaverkade vattendrag.

    Generellt var det svart att koppla analyser av de biologiska samhallena till exponeringen med

    bekampningsmedel (ΣTU). Det beror framst pa att toppar med kraftiga fororeningar med bekampningsmedel

    noterades endast i enstaka fall. Analyserna visade att exponeringen for alger oftast overskred EU:s uniform

    principles, en regulatorisk koncentration for vilken inga effekter ska forekomma for enskilda substanser.

    Pavaxtalgerna har dock en kort generationstid och en snabb tillvaxt och torde visa en snabb aterhamtning efter

    en exponering.

    Analys av algssamhallena uppvisade en stor variation i biomassa och artsammansattning bland

    vattendragen. Tradformiga gronalger och tradformiga rodalger var vanligt forekommande, och kiselalger,

    framforallt arter som lever som enstaka celler, fanns pa alla lokaler. De flesta algtaxa ar typiska for naringsrika

    vattendrag och vatten med neutralt eller hogt pH. Forekomsten av rodalger tyder pa en mojlig begransning

    med ljus i vissa backar, och forekomsten av kiselalgstaxon Diadesmis contenta var. contenta tyder pa starka

    vattenstandsforandringar i andra. Den ekologiska statusklassningen med fastsittande kiselalger bekraftade att

    de flesta vattendrag var naringsrika, framforallt rika pa fosfor, samt att nagra aven var mattligt eller starkt

    paverkade av organiska, syretarande fororeningar. De flesta av vattendragen klassades som mattlig ekologisk

    status. Andelen deformerade kiselalgsskal overskred 1% pa en tredjedel av lokalerna vilket kan tyda pa en

    paverkan av miljogifter sasom metaller eller bekampningsmedel. Redundansanalys for kiselalger visade inte

    pa en signifikant paverkan fran herbiciderna. Daremot paverkades kiselalgernas artsammansattning signifikant

    av aluminium-, jarn- och kvavekoncentrationerna i vattnet.

    Bottenfaunadata visade att alla vattendrag utom O18 uppnar hog eller god ekologisk status nar

    bedomningen gors med ASPT. For SPEARpesticides-indexet lag samtliga varden utom fyra under 33, vilket i den

    vetenskapliga litteraturen anges som grans for god-mattlig status, utan att ha en formell sadan status i

    Tyskland. SPEARpesticides visar med andra ord en helt annan bild an ASPT som ingar i de svenska

    bedomningsgrunderna. Bade ASPT och SPEARpesticides visar dock, liksom i tidigare analyser, ett starkt

    statistiskt samband (R2 = 0,62). Det starka sambandet tyder pa att de bada indexen i stort satt mater samma

    paverkan, fast i olika skalor. Tidigare analyser har ocksa visat att bada indexen visar ett starkt samband med

    andelen jordbruksmark i vattendragens avrinningsomrade. Varken ASPT eller SPEARpesticides visar ett tydligt

    samband med den maximalt uppmatta ΣTUDaphnia under sasongen, vilket kan beror pa de generellt laga varden

    for ΣTUDaphnia.

    Redundansanalys visade att ΣTUDaphnia inte paverkade bottenfaunasamhallena signifikant. Daremot fann

    vi att meiofaunasamhallen i biofilmerna pa stenarna signifikant paverkades av ΣTUDaphnia. Resultatet kan bero

    pa att denna mindre fauna lever mer exponerat och att vissa bekampningsmedel kan ackumulera i biofilmerna.

    Nematodfaunan i biofilmerna visade pa nema-SPEAR-varden under gransen for god status i Kavlingean,

    Segea och M42. Atta vattendrag hade en sa pass rik nematodfauna med manga fororeningskansliga

    nematodarter att Nema-SPEAR indikerade hog ekologisk status.

    Analysen visar att vattendrag som erfar en stark jordbrukspaverkan och fysisk paverkan haller en

    overraskande god status med avseende pa pavaxtalger och bottenfauna. En kombination av hoga

    nasaltskoncentrationer, en god syresattning som foljd av stromforhallandena, samt en god tillgang till foda

    kan bidra till att vattendragen far en rik bottenfauna och forhallandevist hoga indexvarden. Aven det faktum

    att provtagning gors pa de sparsamma steniga bottnarna (dar mojligt) i de annars sand/lerbottendominerade

    vattendragen kan bidra till att de visar forhallandevis hog status.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 154.
    Golovko, Oksana
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Örn, Stefan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Lundqvist, Johan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Ahrens, Lutz
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Assessing the cumulative pressure of micropollutants in Swedish wastewater effluents and recipient water systems using integrated toxicological and chemical methods2020Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In recent decades, a substantial amount of work has been conducted to determine the occurrence, fate, and effects of organic micropollutants (OMPs) in aquatic environments. Incomplete removal of OMPs by conventional wastewater treatment plants (WWTPs) has been observed, and OMPs have been detected in surface water worldwide. In this study, WWTP influent, effluent, and sludge, and upstream and downstream waters in WWTP recipients, were analyzed for a total of 225 OMPs, including pharmaceuticals, hormones, personal care products, industrial chemicals, PFASs, and pesticides. The OMPs were selected based on annual usage in a wide range of household products and concerns about possible effects on humans and aquatic organisms. In addition, 11 different types of toxicity bioassays and fish embryo toxicity tests were applied to WWTP influent and effluent, and upstream and downstream waters in WWTP recipients.

    A total of 158 contaminants were detected in at least one sample, in mean concentrations ranging from ng/L to mg/L in wastewater samples and from ng/L to μg/L in surface water samples. Two industrial chemicals (tetraethyleneglycol, laureth-5 and di-(2-ethylhexyl)phosphoric acid), 15 pharmaceuticals (salicylic acid, diclofenac, losartan, valsartan, venlafaxine, oxazepam, lamotrigine, carbamazepine, tramadol, hydrochlorothiazide, theophyline, furosemide, ranitidine, bicalutamide, and metformin), and the stimulants caffeine and nicotine were responsible for 70% of the combined concentration of pollutants in WWTP influent and effluent, and in surface water. Of the 225 target OMPs, 104 were detected in sludge samples. Analysis of sludge revealed large variations in concentrations between individual WWTPs, which can be explained by differences in OMP composition in influent water and in operating conditions at WWTPs.

    In vitro toxicity testing showed relatively high activities for the studied endpoints in influent waters. The removal efficiency in WWTPs varied between endpoint and plant. For estrogenic and androgenic activities, the removal efficiency was consistently high (97-99%). For AhR activity and oxidative stress, the removal efficiency ranged from 60 to 99% in different WWTPs.

    The results revealed that the high concentrations of OMPs in WWTPs and sludge are introduced to aquatic environments. However, there is limited information about the removal mechanisms of OMPs in WWTPs. Advanced technologies, namely membrane filtration, carbon adsorption, and AOPs (advanced oxidative processes), are now being widely adopted for OMPs removal, but the performance and cost of different unit processes vary by case. Therefore, the influence of treatment performance and process stability in WWTPs on reducing the effects and concentrations of OMPs should be evaluated. The results could provide a theoretical basis for optimization of existing treatment systems of different designs, and could contribute significantly to protecting recipient waters.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 155.
    Graaf, Sarah
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Adielsson, Stina
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kreuger, Jenny
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) Årssammanställning 20092010Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 156.
    Graaf, Sarah
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Adielsson, Stina
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kreuger, Jenny
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) Årssammanställning 20102011Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 157.
    Grandin, Ulf
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Kravet på noggrannhet i vattendirektivet: Några exempel på beräkningar2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    All undersökning av ekologisk och kemisk status i ytvatten sker med hjälp av stickprov och efterföljandestatistisk bearbetning och analys av proven. Hur ett vatten förhåller sig i verkligheten är i praktiken omöjligt attundersöka eftersom detta skulle kräva en analys av varenda molekyl i det studerade vattnet. Vid allstickprovtagning föreligger en risk att stickprovet inte är representativt för den (statistiska) population somstickprovet omfattar. Vattendirektivet specificerar inte nivån på denna risk utan konstaterar endast attstickproven ska uppnå adekvat tillförlitlighet och noggrannhet. Den risk man är villig att ta att stickprovet inte ärrepresentativt är kopplad till provtagningens utförande och omfattning. Ju säkrare man vill vara desto meromfattande provtagning krävs.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 158.
    Grandin, Ulf
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö. SLU, institutionen för miljöanalys.
    Miljöövervakning för att studera effekter av en eventuell klimatförändring2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att ge kunskapsunderlag för anpassning av miljöövervakningen till uppgiften att följa upp arbetet med miljömålet Begränsad klimatpåverkan Rapporten kan sammanfattas i följande punkter: • Skogsbruket har idag inte någon strategi för att möta ett eventuellt förändrat klimat. • Med ett mildare klimat förväntas en ökad andel lövträd. I rapportern föreslås att Markinventeringen inom Riksinventeringen av Skog modifieras för att på ett tydligare sätt kunna upptäcka en ökning av ungplantor av lövträd. • För att kunna följa en eventuell höjning av trädgränsen föreslås att NILS- programmet utökar övervakningen av trädplantor ovan den nuvarande trädgränsen. • Övervakning av effekter som ökade skador på skogen till följd av storm, insekter, och allmän vitalitetsnedsättning täcks redan idag av Riksskogstaxeringen. • Koldioxidbegränsande åtgärder är en medveten strategi för att öka kolinbindning eller minska emission av växthusgaser. Övervakning av många koldioxidbegränsande åtgärder som kan vidtas inom skogsbruket täcks idag av Riksskogstaxeringen. • För att kunna upptäcka effekter av en klimatförändring i vatten och hos vattenorganismer är homogena tidsserier av yttersta vikt. • För plankton förväntas de största förändringarna av en klimatförändring under senvinter och tidig vår. Därför är det önskvärt att plankton provtas dels under isen, dels tidigare på våren än idag. • Fältmomenten inom övervakningen av bentiska makroevertebrater bedöms vara tillfredsställande. En önskan är att provtagningen i framtiden även omfattar sedimentprover. • Övervakningen av fisk bedöms i nuläget vara tillfredsställande, dock behövs en mer utvecklad och systematisk övervakning av vattentemperaturen. • Övervakningen av vattenkemiska variabler är i stort sett tillfredsställande vad gäller ytvatten. Undantaget är temperaturövervakningen som bedöms vara otillräcklig. Här förespråkas en övervakning med hjälp av automatiska temperaturloggar som placeras på olika djup. Provtagningen i djupare vatten är däremot inte tillräcklig. En djupare provtagning föreslås omfatta temperatur, syrgas, nitrat och fosfat.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 159.
    Grandin, Ulf
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Statistisk analys av möjligheter att kunna upptäcka regionala trender i de nuvarande programmen för nationell övervakning av sötvatten: Ett underlag för revisionen av programmen år 20062006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    att bl.a. möta kraven från miljömålsuppföljningen och ramdirektivet för vatten. Det reviderade programmet ska dessutom beskriva tillståndet i svenska sötvatten samt ligga till grund för utveckling av bedömningsgrunder och liknande verktyg. Den reviderade miljöövervakningen av sötvatten ska ske genom provtagning av två typer objekt. Objekten delas in i dels trendobjekt med provtagning årligen eller tätare, dels omdrevsobjekt med provtagning glesare än varje år. Provtagningen av omdrevsobjekt sker i en cykel så att varje objekt provtas med ett antal års mellanrum. Första året provtas en andel av det totala antalet objekt. Året därpå provtas en annan lika stor andel, och så vidare. Antalet prover i en andel är omvänt proportionellt mot längden på en omdrevscykel. Om cykeln är t.ex. sex år provtas en sjättedel av proven första året, nästa sjättedel år två, och så vidare. År sju provtas återigen den första sjättedelen i och med att en ny cykel startar. Detta leder i praktiken till ett fixt antal prover per år, varav en del prover är från trendobjekt och en del är från omdrevsobjekt. Det totala antalet prover som kan analyseras per år begränsas av kostnaden per prov och den årliga budgeten. I nuläget är fördelningen mellan antal objekt av vardera typen ej definierat, ej heller antal år mellan omdrev. I tabell 1 illustreras effekter av några olika fördelningar mellan andel trendobjekt och andel omdrevsobjekt, baserat på totalt ett hundra prover per år. Eftersom ett trendobjekt är något man återkommer till varje år kommer antalet trendobjekt att vara detsamma för all föreslagna omdrevsintervall och endast bero på den fördelning som väljs mellan trend- och omdrevsobjekt. Det totala antalet omdrevsobjekt kommer däremot att ackumulera under ett omdrev. För omdrevsobjekten gäller att ju längre omdrevsintervaller, desto fler objekt. Allt för långa intervaller är dock inte lämpligt eftersom det då finns risk för att data inom ett omdrev inte blir jämförbara. Dessutom försvåras analyser av de parade data man erhåller efter upprepade analyser av samma objekt efter två fullbordade omdrevscykler om omdrevsintervallerna är allt för långa. I denna rapport kommer effekten av olika andelar trendobjekt av det totala antalet objekt som kan provtas per år att utvärderas. Utgångspunkten är att varje delprogram inom sötvattensövervakningen kan finansiera ett fixt antal prover per år. Dessa prover ska fördelas mellan trend- och omdrevsobjekt. Valet av fördelning mellan de olika typerna av objekt bör baseras på en analys av möjlighet att under en given tidsperiod kunna upptäcka en förändring i de studerade variablerna. Storleken på vad som kan anses som en minsta relevanta förändring måste anges av programansvariga experter. Genom att beräkna den statistiska styrkan för möjligheten att upptäcka trender av olika storlek, för olika kombinationer av andelar trendobjekt och olika långa tidsserier kan effekten av olika programdesigner utvärderas. En optimering baserad på sådana styrkeanalyser kommer att ge olika svar för varje undersökt variabel. För några variabler kommer det att vara lätt att kunna upptäcka en förändring även med små provstorlekar. Andra variabler kommer att behöva väldigt långa tidsserier för att man ska kunna upptäcka en förändring. Den fördelning av objekt som väljs kan därför antingen vara en vara kompromiss, baserad på expertbedömning i kombination med resultaten från optimeringsstudien, eller så används olika intensitet för olika variabler. Det senare alternativet är dock bara en teoretisk konstruktion. De olika variablerna inom en kvalitetsfaktor baseras på de prover man tar, och kan därför inte variera i provtagningsintensitet. I denna studie har jag valt att använda två metoder för att studera statistisk styrka och erforderligt antal prover. För grundvatten som är indelat i väldigt många s.k. typområden och grundvattenmiljöer har jag använt en förenklad metod som baseras på momentana förändringar. För övriga kvalitetsfaktorer har jag använt en metod som skattar styrkan i regressioner för olika stora årliga förändringar. Studierna av momentana förändringar svarar på frågan hur många års provtagning som krävs för att i dagens program upptäcka förändring på 10 respektive 20 procent. De regressionsbaserade modelleringarna syftar till att studera och illustrera hur den statistiska styrkan varierar med olika stora årliga förändringar, för olika stora provstorlekar. Detta är en form av trendanalys, en teknik som är vanlig inom biologiska och ekologiska vetenskaper för att skatta just trender och status inom ett område. Trender är egentligen ett konstruerat begrepp som bara tar hänsyn till start- och slutpunkt, men som bortser från variationen däremellan. De variabler som övervakas kan i verkligheten uppvisa cykliska säsongsberoende variationer, eller oregelbundna fluktuationer över tiden.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 160.
    Grandin, Ulf
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Strategier för urval av sjöar som ska ingå i den sexåriga omdrevsinventeringen av vattenkvalitet i svenska sjöar2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Omdrevsintervallet är sex år.• Urvalet av sjöar är baserat på EMEP-rutor och SMHI: s sjöstorleksklasser.• Med dagens budget kan 800 sjöar provtas per år. Detta blir totalt 4800 sjöar efter ett helt omdrev.• Eftersom påverkan är störst i södra Sverige fördelas dessa sjöar så att 40 % hamnar i norr och 60 % i söder.• Inom varje EMEP-ruta ska antalet sjöar i storleksklasserna B, C, D och E förhålla sig till varandra som 1: 5: 10: 15. Detta ger teoretiskt 155, 774, 1548 respektive 2323 sjöar i klasserna B, C, D, respektive E, efter 6 års provtagning.• Då antalet sjöar per EMEP-rutor varierar kraftigt, delvis beroende på att den yta som varje EMEP-ruta täcker av Sverige varierar, ska antalet provtagna sjöar per EMEP-ruta vara proportionellt mot antalet sjöar i rutan.• För storleksklass A ska alla sjöar utom Vänern, Vättern och Mälaren ingå i provtagningen.• Storleksklass F ska inte provtas.• Urvalet av sjöar ska i första hand ske bland tidigare riksinventeringssjöar.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 161.
    Grandin, Ulf
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Goedkoop,
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Hallstan, Simon
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Vandrarmusslans spridningspotential i Sverige: Litteraturgenomgång och vattenkemisk riskmodell2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vandrarmusslan utbredning i Sverige är idag begränsad till kalkrika områden. Utbredningen verkar begränsas av vattenkemin. De vattenkemiska variabler som styr är främst pH och kalciumkoncentration. För att predicera vandrarmusslans potentiella utbredning använde vi data på nuvarande utbredning och vattenkemi för att skapa en riskmodell. När modellen applicerades på data från riksinventeringen av sjöar och vattendrag visade det sig att vandringmusslan skulle kunna öka sin utbredning i måttlig utsträckning. Ett tjugotal vatten i jordbruksområden kring Vänern och Vättern, ett större antal vatten i Uppland, samt sjöar i Skåne och på Gotland har en vattenkemi som enligt modellen tillåter att vandrarmusslan etablerar sig. För en etablering kärvs dock även att arten sprids till de aktuella vattnen. För att övervaka artens spridning är det viktigt att regelbundna inventeringar görs framför allt i de områden som bedöms som möjliga för vandrarmusslan att kolonisera.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 162.
    Grandin, Ulf
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Larson, Daniel
    Riskanalys och metodik för övervakning av vandrarmussla (Dreissena polymorpha): Rapportering av uppdrag 216 0634 från Naturvårdsverket2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport består av två delar. Den första delen beskriver en riskanalys för vandrarmusslans potentiella spridning i Sverige. Del två av rapporten beskriver metodik för övervakning av vandrarmussla. Vandrarmusslan (Dreissena polymorpha) är en av de akvatiska invasionsarter som ur ett internationellt perspektiv fått störst uppmärksamhet. Arten har sitt ursprung i områdena kring Svarta havet, men har med människans hjälp spridits till andra områden, både inom och utanför Europa. I Nordamerika upptäcktes vandrarmusslan först 1986, men har på kort tid nått en stor spridning. De nordamerikanska populationerna har genom de massbestånd de bildar haft en stor påverkan på miljön (dock inte uteslutande av negativ art). Vandrarmusslan har också orsakat stora kostnader som resultat av att de koloniserar hårda ytor. Exempelvis måste industriers vattenintag rensas från musslor för att undvika att vattenflödet stoppas. I Sverige har vandrarmusslan varit känd sedan början av 1920-talet. Den förekommer idag i sjöarna Mälaren, Hjälmaren och Erken, samt i sjöar och vattendrag som hör till Mälarens och Hjälmarens vattensystem (Bergengren m.fl., 2006). Dessutom finns uppgifter om förekomster i Östersjön. Vandrarmusslan kan lokalt skapa massförekomster även i Sverige, men problemen inte alls av den omfattningen som de är i Nordamerika. Om vandrarmusslan börjar sprida sig till andra svenska vattensystem går det dock inte att utesluta att den där orsakar större olägenheter. Det faktum att vandrarmusslans spridningstakt hittills varit mycket långsam utgör inte någon garant för att den framtida spridningen också den blir långsam. I Storbritannien var vandrarmusslans utbredning länge begränsad, men det finns tecken som tyder på att utbredningsområdet har nyligen börjat expandera (Aldridge m.fl., 2004). För att på ett tidigt stadium upptäcka om vandrarmusslans utbredningsområde är under expansion behövs miljöövervakning. Miljöövervakning av vandrarmusslan kan också användas till att upptäcka mönster i var den etablerar sig, undersöka dess säsongsvariation eller bedöma de effekter den ger upphov till. Där tätheten av vandrarmusslor är hög kan data på vandrarmusslans populationsstorlek också vara nödvändiga som förklarande variabel i annan miljöövervakning (Ricciardi, 2003). Detta eftersom stora populationer kan filtrera så pass mycket vatten att en påtaglig förändring av vattenkvaliteten sker. I denna rapport beskriver vi i korthet vilka miljöer som kan tänkas koloniseras av vandrarmusslan och hur övervakning av arten kan genomföras. Eftersom övervakning av vandrarmusslan kan ske med många olika syften så presenteras flera olika metoder.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 163.
    Granqvist Pahlén, Tina
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Nilsson, Mats
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Egberth, Mikael
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    kNN-Sverige ger dig en bild av Sveriges skogar2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För att följa förändringar i vår miljö behövs underlag som ger en geografisk helhetsbild. Forskare vid SLU har därför tagit fram rickstäckande uppgifter om skogen genom att samarbeta information från satellitbilder med fältdata från Riksskogtaxeringen. I materialet som kallas kNN-Sverige finns uppgifter om skogens ålder och höjd samt virkesförråd för tall, gran, björk, contorta, ek, bok, övriga lövträd och totalt för alla trädslag.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 164.
    Granqvist Pahlén, Tina
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Nilsson, Mats
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Egberth, Mikael
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Hagner, Olle
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Olsson, Håkan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Aktuella kartdata över skogsmarken2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Efterfrågan på aktuell digital informationom våra skogar ökari takt med användningen av geografiskainformationssystem (GIS). Hurmycket skog som finns inom ett visstområde, vilken ålder den har och vilkaträdslag den består av intresserar mångaolika användare.Skogsägare, virkesinköpare, biobränsleutredare,forskare samt tjänstemäninom miljövård, naturvård ochskogsbruk behöver information för attkunna följa förändringar, förutspå framtidenvia scenarier och fatta beslut. Devill ha uppgifter om just det geografiskaområde som de arbetar med – ettbestånd, en fastighet, ett avrinningsområde,en kommun, ett län eller ettskogsinnehav. Det gemensamma önskemåletär att få aktuell digital informationmed acceptabel noggrannhet tillett så lågt pris som möjligt.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 165.
    Gustafson, Arne
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Johansson, Göran
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Observationsfält på åkermark: Avrinning och växtnäringsförluster för det agrohydrologiska året 2002/03 samt en långtidsöversikt2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Samhället har såväl på ett nationellt plan som genom internationella överenskommelseruppställt klara miljömål för acceptabel inverkan på vattensystemen orsakade av bl. a. växtochanimalieproduktionen. Sektorsmål och åtgärdsprogram för reduktion av växtnäringsförlusterfrån jordbruksmark till vattensystemen har upprättats (Jordbruksverket, 2000).Genom miljöövervakning kontrolleras graden av måluppfyllelse, samtidigt som övervakningeninteragerar med forskningen. Observationsfält på åkermark är en metod för att följajordbrukets förändrade odlingsåtgärder och hur detta inverkar på kvalitén på det avrinnandevattnet från jordbruksmarken.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 166.
    Gustafson, Arne
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Johansson, Göran
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Observationsfält på åkermark: Avrinning och växtnäringsförluster för det agrohydrologiska året 2003/04 samt en långtidsöversikt2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Samhället har såväl på ett nationellt plan som genom internationella överenskommelseruppställt klara miljömål för acceptabel inverkan på vattensystemen orsakade av bl. a. växtochanimalieproduktionen. Sektorsmål och åtgärdsprogram för reduktion av växtnäringsförlusterfrån jordbruksmark till vattensystemen har upprättats (Jordbruksverket, 2000).Genom miljöövervakning kontrolleras graden av måluppfyllelse, samtidigt som övervakningeninteragerar med forskningen. Observationsfält på åkermark är en metod för att följajordbrukets förändrade odlingsåtgärder och hur detta inverkar på kvalitén på det avrinnandevattnet från jordbruksmarken.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 167.
    Gustafson, Arne
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Johansson, Göran
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Observationsfält på åkermark: Avrinning och växtnäringsförluster för det agrohydrologiska året 2004/05 samt en långtidsöversikt2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Samhället har såväl på ett nationellt plan som genom internationella överenskommelseruppställt klara miljömål för acceptabel inverkan på vattensystemen orsakade av bl. a. växtochanimalieproduktionen. Sektorsmål och åtgärdsprogram för reduktion av växtnäringsförlusterfrån jordbruksmark till vattensystemen har upprättats (Jordbruksverket, 2000).Genom miljöövervakning kontrolleras graden av måluppfyllelse, samtidigt som övervakningeninteragerar med forskningen. Observationsfält på åkermark är en metod för att följajordbrukets förändrade odlingsåtgärder och hur detta inverkar på kvalitén på det avrinnandevattnet från jordbruksmarken.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 168.
    Gustafson, Arne
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Johansson, Göran
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Observationsfält på åkermark: Avrinning och växtnäringsförluster för det agrohydrologiska året 2005/06 samt en långtidsöversikt2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Samhället har såväl på ett nationellt plan som genom internationella överenskommelser,såsom nitratdirektivet (Jordbruksverket, 2006), uppställt klara miljömål för acceptabelinverkan på vattensystemen orsakade av bl. a. växt- och animalieproduktionen. Sektorsmåloch åtgärdsprogram för reduktion av växtnäringsförluster från jordbruksmark till vattensystemenhar upprättats (Jordbruksverket, 2000). Genom miljöövervakning kontrollerasgraden av måluppfyllelse, samtidigt som övervakningen interagerar med forskningen.Observationsfält på åkermark är en metod för att följa jordbrukets förändrade odlingsåtgärderoch hur detta inverkar på kvalitén på det avrinnande vattnet från jordbruksmarken.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 169.
    Gustafson, Arne
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Johansson, Göran
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Observationsfält på åkermark: Avrinning och växtnäringsförluster för det agrohydrologiska året 2006/07 samt en långtidsöversikt2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Samhället har såväl på ett nationellt plan som genom internationella överenskommelser,såsom nitratdirektivet (Jordbruksverket, 2006), uppställt klara miljömål för acceptabelinverkan på vattensystemen orsakade av bl. a. växt- och animalieproduktionen. Sektorsmåloch åtgärdsprogram för reduktion av växtnäringsförluster från jordbruksmark till vattensystemenhar upprättats (Jordbruksverket, 2000). Genom miljöövervakning kontrollerasgraden av måluppfyllelse, samtidigt som övervakningen interagerar med forskningen.Observationsfält på åkermark är en metod för att följa jordbrukets förändrade odlingsåtgärderoch hur detta inverkar på kvalitén på det avrinnande vattnet från jordbruksmarken. Rapporteringsperiod I denna rapport redovisas i första hand resultaten från observationsfälten för det agrohydrologiska året (juli-juni) 2006/07 men även långtidsmedelvärden och långtids- utvecklingen för dränerings- och grundvatten visas i tabeller och figurer.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 170.
    Gustafson, Arne
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Johansson, Göran
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Johnsson, Holger
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Ulén, Barbro
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Observationsfält på åkermark: Avrinning och växtnäringsförluster för de agrohydrologiska åren 1996/97, 97/98 och 98/99 samt en långtidsöversikt2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Samhället har såväl på ett nationellt plan som genom internationella överenskommelser uppställt klara miljömål för acceptabla inverkansnivåer på vattensystemen orsakade av bl. a. växt- och animalieproduktionen. Sektorsmål och åtgärdsprogram för reduktion av växtnäringsförluster från jordbruk har upprättats (Jordbruksverket, 2000). Genom miljöövervakning kontrolleras graden av måluppfyllelse, samtidigt som övervakningen interagerar med forskningen. Observationsfält på åkermark är en metod för att följa jordbrukets förändrade odlingsåtgärder och hur detta inverkar på kvalitén på det avrinnande vattnet från jordbruksmarken.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 171.
    Gustavsson, Hanna
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Westerberg, Ida
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Widén-Nilsson, Elin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Osäkerhetsanalys av kväveretention i HBV-NP-modellen2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kväve från olika källor som reningsverk, dagvatten och atmosfärsdeposition transporteras med vattnet genom mark, sjöar och vattendrag mot havet. På vägen reduceras en del kväve genom biogeokemiska processer som växtupptag, denitrifikation och sedimentation. Denna retention är svår att mäta men kan skattas med vatten-kvalitetsmodeller som matematiskt beskriver dessa processer.

    Svenska MiljöemissionsData (SMED) ansvarar för de svenska beräkningarna som ligger till grund för rapporteringen av Sveriges belastning på Östersjön genom HELCOM:

    PLC-Annual och PLC-Periodical. I PLC-Annual beräknas retention av kväve och fosfor med SMHIs vattenkvalitetsmodell HBV-NP (Brandt, 1990; Ar-heimer och Brandt, 1998).

    Inom arbetet med svensk vattenförvaltning används beräkningsresultat från PLC5-rapporteringen i brist på observerade data. Modellresultat är behäftade med osäker-het som ett resultat av osäkerheter i såväl data som modellens beskrivning av verk-ligheten. Få studier har undersökt osäkerhet i modellering av kvävebelastning och kväveretention. Efter rapporteringen till PLC5 gjordes inom SMED ett försök att kvantifiera osäkerhet i bruttobelastning till följd av osäkerhet i indata i PLC5-beräkningarna (Widén-Nilsson m.fl., 2010). Studien visade att de olika indatakäl-lorna bitvis är behäftade med stora osäkerheter, vilket även kan få stort genomslag på den totala bruttobelastningen. För att på sikt komma fram till osäkerhetsintervall för de nationella nettobelastningsberäkningarna behöver osäkerheten i retentions-beräkningarna också studeras.

    Syftet med denna studie var att identifiera och kvantifiera de största osäkerheterna i retentionsberäkningarna för PLC5-rapporteringen. Projektet avgränsades till att endast omfatta analyser av kväve. Öreälven, Helge å, Rönne å och Skräbeån valdes ut för studien baserat på datatillgång.

    Flera olika typer av osäkerheter som påverkar den modellerade retentionen stude-rades. Först analyserades kalibreringsmetodens inverkan genom manuell kalibre-ring av modellen av flera oberoende modellerare samt med en Monte Carlo-analys. Vid Monte Carlo-analysen kördes modellen 5 000 gånger med slumpmässigt valda värden för retentionsparametrarna. Av de 5 000 simuleringarna valdes de 1 000 simuleringarna med bäst överrensstämmelse mellan observerat och simulerat kväve ut. Urvalet baserades på ett utvärderingskriterium som mätte andel av tiden som de simulerade värdena var innanför osäkerheten i de observerade värdena. Osäkerhet-en i de observerade kvävekoncentrationerna var ibland betydande. Analysen visade att många olika kombinationer av parametervärden gav jämförbara resultat. Inga simuleringar var innanför de observerade osäkerhetsgränserna vid alla tidpunkter och generellt sett beskrev modellen dynamiken i oorganiskt kväve bättre än för totalkväve och organiskt kväve. PLC5-simuleringarna jämförde sig i flera fall väl med de bästa simuleringarna från Monte Carlo-analysen.

    För Helge å och Rönne å var skillnaden i retention liten mellan de olika manuella kalibreringarna och beräkningen i PLC5. Skillnaden mellan de tre oberoende kalibreringarna var störst för det avrinningsområde som hade lägst antal observationspunkter, Öreälven skiljde sig ca 10 % jämfört med den beräknade totala retentionen enligt PLC5. Den manuella kalibreringen utvärderades även i ett proxy-basin test i ett närliggande område, Skräbeån, som ligger öster om Helge å. Skillnaden i medelretentionen 1984–2004 för Skräbeån, med kalibreringsparametrar för Helge å, var som högst 12 % mellan högsta och lägsta beräkningsscenario. Jämförelsen visar på vikten av mätdata att kalibrera modellen mot för att begränsa osäkerheter på grund av olika kalibreringsmetodik.

    Resultatet från den första analysen användes sedan till att undersöka effekten av olika förändrade förutsättningar; ett högbelastande och ett lågbelastande scenario för förändrad bruttobelastning, scenarier för förändrad jordart samt för förändrad grödofördelning. Samma metodik som i den tidigare studien av Widén-Nilsson m.fl. (2010) användes för att skatta osäkerheten i bruttobelastning och effekten på de simulerade resultaten var störst i Öreälven som normalt hade lägst retention.

    Utifrån resultat från den manuella kalibreringen, beräknades två olika scenarier för förändrat läckage från jordbruksmark där jordarten hade en finare respektive grövre textur jämfört med PLC5. Jordartsanalysen med det höga läckaget kompletterades för Rönne å med en analys av en förändrad grödofördelning. Scenarier med föränd-rad fördelning av jordarter gav en försumbar effekt på den totala retentionen i alla huvudavrinningsområden. I Rönne å gav förändrad gröda en effekt på i genomsnitt 5 %.

    Osäkerhet i vattenföringsdata beräknades utifrån avvikelsen mellan uppmätt och från avbördningskurvan beräknad vattenföring. Osäkerheterna låg inom ett inter-vall av -50 till +30 %, med de största osäkerheterna för de lägsta och högsta flö-dena. Effekten av denna osäkerhet i vattenföring på de simulerade resultaten var i vissa fall stor, för en station var skillnaden i medelretention omkring 20 %.

    Förändringen av sjöretention analyserades i varje PLC-område genom att sjöyta respektive djup varierades med ±10 % och ±30 %. Osäkerheter i form av förändrad sjöyta var mer avgörande i små PLC-områden. Där får små sjöar förhållandevis större betydelse än i stora områden.

    Sammanfattningsvis visade studien på vikten av osäkerhetsanalys vid modellka-librering och vikten av kvantifiering av överrensstämmelsen med observationsdata, såväl som vikten av observationsdata för att begränsa osäkerheter i simulerade resultat. Osäkerheter i indata och fysikaliska parametrar i modellen får särskild betydelse i oövervakade områden där modellkalibreringen inte kan kompensera för sådana osäkerheter.

  • 172.
    Gustavsson, Hanna
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Westerberg, Ida
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Widén-Nilsson, Elin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Osäkerhetsanalys av kväveretention i HBV-NP-modellen2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kväve från olika källor som reningsverk, dagvatten och atmosfärsdeposition trans-porteras med vattnet genom mark, sjöar och vattendrag mot havet. På vägen redu-ceras en del kväve genom biogeokemiska processer som växtupptag, denitrifikation och sedimentation. Denna retention är svår att mäta men kan skattas med vatten-kvalitetsmodeller som matematiskt beskriver dessa processer.

    Svenska MiljöemissionsData (SMED) ansvarar för de svenska beräkningarna som ligger till grund för rapporteringen av Sveriges belastning på Östersjön genom HELCOM: PLC-Annual och PLC-Periodical. I PLC-Annual beräknas retention av kväve och fosfor med SMHIs vattenkvalitetsmodell HBV-NP (Brandt, 1990; Ar-heimer och Brandt, 1998).

    Inom arbetet med svensk vattenförvaltning används beräkningsresultat från PLC5-rapporteringen i brist på observerade data. Modellresultat är behäftade med osäker-het som ett resultat av osäkerheter i såväl data som modellens beskrivning av verk-ligheten. Få studier har undersökt osäkerhet i modellering av kvävebelastning och kväveretention. Efter rapporteringen till PLC5 gjordes inom SMED ett försök att kvantifiera osäkerhet i bruttobelastning till följd av osäkerhet i indata i PLC5-beräkningarna (Widén-Nilsson m.fl., 2010). Studien visade att de olika indatakäl-lorna bitvis är behäftade med stora osäkerheter, vilket även kan få stort genomslag på den totala bruttobelastningen. För att på sikt komma fram till osäkerhetsintervall för de nationella nettobelastningsberäkningarna behöver osäkerheten i retentions-beräkningarna också studeras.

    Syftet med denna studie var att identifiera och kvantifiera de största osäkerheterna i retentionsberäkningarna för PLC5-rapporteringen. Projektet avgränsades till att endast omfatta analyser av kväve. Öreälven, Helge å, Rönne å och Skräbeån valdes ut för studien baserat på datatillgång.

    Flera olika typer av osäkerheter som påverkar den modellerade retentionen stude-rades. Först analyserades kalibreringsmetodens inverkan genom manuell kalibre-ring av modellen av flera oberoende modellerare samt med en Monte Carlo-analys. Vid Monte Carlo-analysen kördes modellen 5 000 gånger med slumpmässigt valda värden för retentionsparametrarna. Av de 5 000 simuleringarna valdes de 1 000 simuleringarna med bäst överrensstämmelse mellan observerat och simulerat kväve ut. Urvalet baserades på ett utvärderingskriterium som mätte andel av tiden som de simulerade värdena var innanför osäkerheten i de observerade värdena. Osäkerhet-en i de observerade kvävekoncentrationerna var ibland betydande. Analysen visade att många olika kombinationer av parametervärden gav jämförbara resultat. Inga simuleringar var innanför de observerade osäkerhetsgränserna vid alla tidpunkter och generellt sett beskrev modellen dynamiken i oorganiskt kväve bättre än för totalkväve och organiskt kväve. PLC5-simuleringarna jämförde sig i flera fall väl med de bästa simuleringarna från Monte Carlo-analysen. HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN Rapport

    8

    För Helge å och Rönne å var skillnaden i retention liten mellan de olika manuella kalibreringarna och beräkningen i PLC5. Skillnaden mellan de tre oberoende kalibreringarna var störst för det avrinningsområde som hade lägst antal observationspunkter, Öreälven skiljde sig ca 10 % jämfört med den beräknade totala retentionen enligt PLC5. Den manuella kalibreringen utvärderades även i ett proxy-basin test i ett närliggande område, Skräbeån, som ligger öster om Helge å. Skillnaden i medelretentionen 1984–2004 för Skräbeån, med kalibreringsparametrar för Helge å, var som högst 12 % mellan högsta och lägsta beräkningsscenario. Jämförelsen visar på vikten av mätdata att kalibrera modellen mot för att begränsa osäkerheter på grund av olika kalibreringsmetodik.

    Resultatet från den första analysen användes sedan till att undersöka effekten av olika förändrade förutsättningar; ett högbelastande och ett lågbelastande scenario för förändrad bruttobelastning, scenarier för förändrad jordart samt för förändrad grödofördelning. Samma metodik som i den tidigare studien av Widén-Nilsson m.fl. (2010) användes för att skatta osäkerheten i bruttobelastning och effekten på de simulerade resultaten var störst i Öreälven som normalt hade lägst retention.

    Utifrån resultat från den manuella kalibreringen, beräknades två olika scenarier för förändrat läckage från jordbruksmark där jordarten hade en finare respektive grövre textur jämfört med PLC5. Jordartsanalysen med det höga läckaget kompletterades för Rönne å med en analys av en förändrad grödofördelning. Scenarier med föränd-rad fördelning av jordarter gav en försumbar effekt på den totala retentionen i alla huvudavrinningsområden. I Rönne å gav förändrad gröda en effekt på i genomsnitt 5 %.

    Osäkerhet i vattenföringsdata beräknades utifrån avvikelsen mellan uppmätt och från avbördningskurvan beräknad vattenföring. Osäkerheterna låg inom ett inter-vall av -50 till +30 %, med de största osäkerheterna för de lägsta och högsta flö-dena. Effekten av denna osäkerhet i vattenföring på de simulerade resultaten var i vissa fall stor, för en station var skillnaden i medelretention omkring 20 %.

    Förändringen av sjöretention analyserades i varje PLC-område genom att sjöyta respektive djup varierades med ±10 % och ±30 %. Osäkerheter i form av förändrad sjöyta var mer avgörande i små PLC-områden. Där får små sjöar förhållandevis större betydelse än i stora områden.

    Sammanfattningsvis visade studien på vikten av osäkerhetsanalys vid modellka-librering och vikten av kvantifiering av överrensstämmelsen med observationsdata, såväl som vikten av observationsdata för att begränsa osäkerheter i simulerade resultat. Osäkerheter i indata och fysikaliska parametrar i modellen får särskild betydelse i oövervakade områden där modellkalibreringen inte kan kompensera för sådana osäkerheter.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 173.
    Gustavsson, Jakob
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Fischer, Stellan
    Executive, Myndigheter, Kemi.
    Ahrens, Lutz
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Wiberg, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Replacement substances for the brominated flame retardants PBDE, HBCDD, and TBBPA2017Report (Other academic)
    Abstract [en]

     

    A literature and database review was conducted with the aim of identifying new alternative flame retardants (FRs) used as replacement chemicals for the traditionally used polybrominated diphenylethers (PBDEs) and hexabromocyclododecane (HBCDD), and also for tetrabromobisphenol-A (TBBPA). Firstly, selected patents from the US patent database were studied and a number of alternative FRs could be identified, including, e.g., pentaerythritol, melamine, and bis-(t-butylphenyl) phenyl phosphate. Secondly, two databases, containing quantity information on usage from Sweden and the EU, were searched to obtain usage data. In Sweden, the FR that is used in the highest quantities is pentaerythritol, followed by e.g., short-chained chlorinated paraffins (SCCPs), 2-ethylhexyl diphenyl phosphate (EHDPP), 1,2-bis(2,4,6-tribromophenoxy) ethane (BTBPE), and tetrabromobisphenol-A-bis(2,3-dibromopropyl) ether (TBBPA-BDBPE). In the EU, pentaerythritol and melamine are used in the highest quantities, followed by e.g., SCCPs, MCCPs, 1,2-bis(2,3,4,5,6-pentabromophenyl)ethane (DBDPE), and triethyl phosphate (TEP). From the Swedish database, exposure indices were obtained, indicating the potential of exposure for different environmental compartments to different FRs. The highest average potential of exposure was found for pentaerythritol, tributyl phosphate (TNBP), triphenyl phosphate (TPHP), SCCPs, and tritolyl phosphate (TMPP). In addition, time trends in the potential of exposure were obtained from the database and showed increasing trends for TBBPA-BDBPE, tris(tribromoneopentyl) phosphate (TTBNPP), DBDPE, Resorcinol bis(diphenyl phosphate) (PBDPP), TMPP, and cresyl diphenyl phosphate (CDP). Thirdly, the open literature (including international peer-reviewed articles and reports from environmental authorities), was reviewed in search for previously reported environmental concentrations of emerging FRs in indoor dust, indoor and outdoor air, water, sediment, sludge, soil, atmospheric deposition, plants and animals including humans. In total, 66 different FRs were detected in at least one of the studied matrices. In addition, six prioritization lists were identified, which included about 50 different FRs that were suggested to be of high environmental relevance. Finally, to be able to prioritize between the identified FRs for future screenings, a multicriteria model was developed based on (i) usage, (ii) time trends in the potential of exposure, (iii) environmental detection, and (iv) previous publication lists. From this multicriteria model, the top ten FRs were: TBBPA-BDBPE, DBDPE, BTBPE, TTBNPP, bis(2-ethyl-1-hexyl)tetrabromophthalate (BEH-TEBP), ethylene bis-tetrabromo phtalimide (EBTEBPI), PBDPP, para-TMPP, TPHP, and tri(1-chloro-2-propyl) phosphate (TCIPP). These FRs are suggested to be prioritized in future screenings.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 174.
    Gustavsson, Jakob
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Karlsson, Henrik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Ahrens, Lutz
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Wiberg, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Screening of replacement substances for the brominated flame retardants PBDE, HBCDD and TBBPA2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to identify aquatic point sources of flame retardants (FRs) to the Swedish environment. This was done by measuring FR levels in different types of water flows and by estimating daily fluxes of FRs using water flow data. The sampled sites included wastewater treatment plants (WWTPs, n = 5), waste treatment facilities (WTFs, n = 4), airports (n = 5), industries (n = 2), storm water from urban/industrial areas (n = 6), and agriculture (n = 2). Water (n = 42) and particulate (n = 42) samples were collected during February-April 2018 and analyzed for in total 62 target FRs from three different classes: halogenated FRs (HFRs), organophosphorus FRs (OPFRs) and polybrominated diphenyl ethers (PBDEs).

    In total, 34 different FRs were detected in at least one sample. The highest number of FRs were detected in a sample from a WTF (Högbytorp, n = 23), followed by Skavsta airport (n = 17), Ärna airport (n = 16), and Ryaverket WWTP (n = 16). The highest average number of detected FRs (± standard deviation) were found for WTFs (n = 15 ± 5), followed by WWTPs (n = 13 ± 3), storm water (n = 11 ± 2), airport (n = 9 ± 6), and industry (n = 5 ± 1). The most frequently detected FR was TDCIPP (78% of all samples), followed by BDE66 (68%), TEHP (57%), TCIPP (57%), and TBOEP (57%).

    Total bulk FR concentrations ranged between <MQL to 130 000 ng L-1. The highest total bulk concentrations were found in the samples from Skavsta airport (130 000 ng L-1), Vivsta …. (11 000 ng L-1), Högbytorp WTF (6 900 ng L-1) and Henriksdal WWTP (4 300-6 600ng L-1). In general, OPFRs contributed the most to the total concentrations with on average 76% of the total bulk concentration followed by HFRs (7%), and PBDEs (6%).

    FR fluxes ranged between <MQL and 1.8 kg day-1. Four sites showed considerably higher total fluxes than the other sites. Out of those, three sites were WWTPs (Henriksdal: 1.2-1.8 kg day-1; Ryaverket: 0.67 kg day-1; Skebäcksverket: 0.18 kg day-1), indicating WWTPs as important pathways of FRs to the Swedish environment. Considering the screening design of this study, all reported concentrations and fluxes should be interpreted with care.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 175.
    Gustavsson,, Jakob
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Ribéli, Erik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Wiberg, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Josefsson, Sarah
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Nguyen, Minh Anh
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Ahrens, Lutz
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Omanalys av flamskyddsmedel i svenska vattendrag2016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Flame retardants (FRs) are used in everyday products such as furniture and electronics to provide fire protection. The intensive use of FRs has led to their wide spread in the environment. Many chemicals have been found to have bioaccumulative, persistent and toxic properties which have led to a ban of some of these FR compounds based on international agreements. For example, Penta- and octa-polybrominated diphenyl ethers (BDEs) have been included in the Stockholm Convention. However, most FRs are not restricted, and in many cases it is not known to which extent they are used or to which degree they are polluting the environment. The aim of this study was to provide a snapshot of the current FR pollution in Swedish rivers and streams. In total, 25 rivers and streams were sampled along the east coast of Sweden from north to south. The sampling was done in October 2013 and results from this pre-study were presented previously (Ahrens et al. 2014). Since then, the analytical method for FRs has been improved, and here we report on the re-analysis of the extracts from the previous study.

    In total 61 (including 7 PBDEs, 35 AFRs, 19 OPFRs), mainly novel FRs, were included in the analytical method. The highest number of FRs was detected in Nyköpingsån (22) and Indalsälven (16). The most frequently detected FRs were Σtris(1,3-dichloroisopropyl) phosphate/tris(2-ethylhexyl) phosphate) (ΣTDCIPP/TEHP, quantified as the sum of both) detected in all 25 samples from north to south, followed by tris(2-chloroethyl) phosphate (TCEP) (detected in 15 samples) and tetrabromobisphenol-A (TBBPA) (detected in 11 samples). The highest FR concentrations were observed in Nyköpingsån, Fyrisån and Indalsälven with ΣFR concentrations of 240, 230 and 140 ng L-1, respectively. It is evident that FR concentrations in general are higher in the south than in the north, likely explained by the higher population density in the south. Daily loads of ΣFRs transported from Swedish rivers into the Baltic Sea were estimated to be in total 15 kg/day. Indalsälven and Nyköpingsån showed highest total daily loads with 5.2 and 4.9 kg/day, respectively. The composition profiles of these two rivers showed a similar pattern with 3,4,5,6-Tetrabromophthalic anhydride (TEBP-Anh, ~30% of the ΣFR), Tetrachlorobisphenol-A (TCBPA, ~23% of the ΣFR) and TBBPA (~30% of the ΣFR) as the major FRs indicating that these are the three main FRs transported into the Baltic Sea from Swedish rivers.

    Since this study only provides a snapshot of current conditions, care needs to be taken in the interpretation of the results. This type of screening study is, however, useful for getting a general idea on pollution levels and revealing of tentative hot spots. For better insight into the pollution situation, another sampling strategy is neded, e.g. covering longer time periods (and different seasons) and using more frequent sampling or time/flow-proportional sampling.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 176.
    Hallin, Ann-Katrin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Skog & mark 2010 – om tillståndet i svensk landmiljö2010Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 177.
    Hallstan, Simon
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Grandin, Ulf
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Analyser av resultat från övervakningsprogram fjällvegetation - vägledning samt analys av Åreskutans vegetation 2006-2017.2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport utgör rapportering av ett projekt med syfte att utföra olika analyser

    av vegetationsdata på Åreskutan, från det regionala miljöövervakningsprogrammet

    Fjällvegetation, och beskriva metodiken så analyserna kan upprepas

    när mer data finns tillgängligt för Åreskutan, och för andra fjäll inom övervakningsprogrammet.

    Projektet har utförts av SLU på uppdrag av Länsstyrelsen i

    Jämtlands län, enligt överenskommelse med diarienummer 502-6782-2017 och

    med Tomas Bergström som länsstyrelsens kontaktperson.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 178. Hansen, Karin
    et al.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Ferm, Martin
    Karlsson, Per Erik
    Bennet, Cecilia
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Granat, Lennart
    Kronnäs, Veronika
    von Brömssen, Claudia
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Engardt, Magnuz
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Akselsson, Cecilia
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Simpson, David
    Executive, Universitet, Chalmers, Chalmers tekniska högskola, rymd- och geovetenskap.
    Hellsten, Sofie
    Svensson, Annika
    Trender i kvävenedfall över Sverige 1955-20112013Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 179.
    Hansson, Katarina
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Green, Jeanette
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Olshammar, Mikael
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Brorström-Lundén, Eva
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kreuger, Jenny
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Johansson, Kjell
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Belastning av miljögifter på vatten: Kartläggning av källor till miljögifter2009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report compiles information about the load of organic pollutants and metals to surface water. Within this project, 16 substances and substance groups were selected. These substances are listed in the Water Framework Directive and/or in the HELCOM Baltic Sea Action Plan (BSAP) and are interesting from both a national and a regional perspective on monitoring.

    In order to give a proposal to a calculation methodology of the emission load of organic pollutants to water, an inventory of available data was performed. The compilation presents the environmental monitoring data and other data sources which may form the basis for emission calculations. A general conclusion is that the data on point sources for organic pollutants are brief in the emission database. With the exception of certain individual organic substances in the EMIR-database, only data on the emission of metals is available. Point sources to surface water are industries, mines, sewage treatment plants, heating plants and small and medium-sized enterprises (SMEs). The diffuse emission sources of pollutants are atmospheric deposition, leachate from landfills, agricultural and forest land, storm water and re-emission from the sediment.

    This report gives a proposal to methodology for quantification of emissions of organic pollutants and metals to surface water. If possible, the calculations should primarily be based on pure emission data. If these are not available the environmental monitoring data may be used in order to calculate the emissions. Screening data and other regional data and results from individual research reports can be used in the absence of other information. In cases where the pure emission data and monitoring data are missing, statistics from product registers may be used as an indicator of trends, or a measure of the diffuse load.

    In this report, we have quantified the load of metals and some organic substances from the atmospheric deposition and from point sources. These results indicate that for the metals the contribution from the atmosphere is greater than emissions from the point sources, but it is also important to point out that the results are partly based on uncertain data. For the organic substances the diffuse emissions are also considered as important as a source to surface waters.

    In order to be able to perform better emission estimates, further improvement of the methodology should be done. Furthermore, access to better data is also required.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 180.
    Hedström Ringvall, Anna
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Övervakning av fjällvegetation: Utvärdering av delprogrammets inventeringsdesign2011Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 181.
    Heiskanen, Janne
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Nilsson, Björn
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Mäki, Ann-Helen
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Allard, Anna
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Moen, Jon
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Holm, Sören
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, Sture
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Olsson, Håkan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Aerial photo interpretation for change detection of treeline ecotones in the Swedish mountains2008Report (Other academic)
    Abstract [en]

    It is expected that the ongoing climate change will have a strong influence on the Earth’s vegetation and cause the advancement of treelines towards the poles and up to higher elevations. In the Swedish mountains, changes in the positions of alpine treelines have already been reported, and major changes due to changing climate are predicted for the near future. Remote sensing techniques have considerable potential to improve the monitoring of spatially complex treeline ecotones, which are likely to show site dependent responses to changing climate. Aerial photos provide the longest temporal record of remote sensing data for studying the historical treeline changes. High spatial resolution and the possibility of interpreting photos in three-dimensions are the main strengths of aerial photos. The National Inventory of Landscapes in Sweden (NILS) is a nationwide environmental monitoring program, which provides sampling infrastructure for monitoring treelines over the Swedish mountains using high spatial resolution remote sensing data.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 182.
    Hilding-, Tuija
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Blicharska, Malgorzata
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Ekosystemtjänster i praktiken: Erfarenheter av att praktiskt använda begreppet ekosystemtjänster i planering och beslutsfattande i Sverige och en exempelsamling2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Står du inför utmaningen att börja arbeta med ekosystemtjänster i din myndighet, organisation eller företag? Eller har du redan påbörjat arbetet och behöver lära hur andra har gjort för att komma vidare? Då kan du ta del av erfarenheter i denna rapport.

    Här presenteras resultaten av arbeten med ekosystemtjänster. Detta kompletteras med en intervjustudie så att du ska kunna ta del av personliga reflektioner som du kan komma att känna igen dig i och förhoppningsvis kommer hämta inspiration ur när du tar nästa steg i din analys av ekosystemtjänster.

    Naturvårdsverkets ambition är att rapporten inspirerar fler att börja förhålla sig till och räkna med ekosystemtjänster när planer, strategier och beslut ska tas. Rapporten är framtagen av professor Tuija Hilding-Rydevik, och forskare Malgorzata Blicharska, Centrum för biologisk mångfald, Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala universitet. Författarna svarar själva för rapportens innehåll.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 183.
    Holmberg, Helena
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Kreuger, Jenny
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Kylin, Henrik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Ulén, Barbro
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Bekämpningsmedel i vatten från typområden, åar och i nederbörd under 2002: Årsrapport till det nationella programmet för miljöövervakning av jordbruksmark, delprogram pesticider2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom ramen för det nationella programmet för miljöövervakning av jordbruksmark har under 2002förekomsten av bekämpningsmedel undersökts i jordbruksbäckar från fyra typområden (dvs. småjordbruksdominerade avrinningsområden), i grundvatten från ett typområde, i två åar och i nederbördfrån en lokal.Varje vattenprov har analyserats på mellan 66 och 78 enskilda substanser (totalt 9 735 enskildamätningar). Av dessa var 56 substanser registrerade för försäljning i Sverige under 2002 och utgjordeca 90% av den totala försäljningen av ogräs-, svamp- och insektsmedel inom jordbruk och trädgård.De övriga substanserna som analyserades har antingen varit registrerade tidigare, men är fortfarandevanligt förekommande i svenska vatten och/eller finns upptagna som prioriterat ämne inom EU:sRamdirektiv för vatten. Några substanser är också nedbrytningsprodukter till vanligt förekommandeogräsmedel.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 184.
    Hylander, Kristoffer
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Esseen, Per-Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Lavkompendium för NationellInventering av Landskapet i Sverige (NILS)2004Report (Other academic)
  • 185.
    Hörnfelt, Birger
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vilt, fisk och miljö.
    Long-term decline in numbers of cyclic voles in boreal Sweden: analysis and presentation of hypotheses2004Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 186.
    Jansson, Gunnar
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Årsrapport för projekt finansierat av Viltvårdsfonden / Naturvårdsverket: Människa och vildsvin – förvaltningsverktyg för svenska populationer2012Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In 2011 the project continued the work from previous years, as well as initiated studies on other aspects of wild boars and their management in Sweden. Studied topics mainly concern; census/monitoring methods – general ecology and behaviour in relation to disturbance – survey of damages to agricultural crops, including economic assessments – genetics and potential applicability of DNA-techniques in management.

    Following previous evaluations of different methods to obtain population estimates or indices, a more detailled comparison between Simultaneous observations and Camera traps was made based on GPS-collared wild boar. Observers and cameras at 0,5-1 sites/100 ha (attractive sites, here supplemental feeding stations) in suitable time periods and during winter season, are expected to catch 50 and 25% respectively of the local population. Simultaneous observations noted 2,5-3,5 more animals than cameras, and that relationship was stable among seasons.

    The mean value for yearly home-ranges of eight sows, in an area with extensive supplemental feeding, was 1250 ha. The corresponding home-range of one boar (male), with few feeding stations available, was 6840 ha. The sows used much larger areas in the summer season than in autumn-winter, when their movements were more related to the feeding stations.

    The effects of a direct disturbance (here culling of one piglet) on wild boar groups visiting crop fields, was studied by the movements of GPS-collared sows before and after the incidence. Fields that were visited almost every night by three of these sows (in total 12 visits) during the week before the disturbance, only got three visits in the week thereafter. This indicates that such disturbance measures may keep wild boar groups away from sensitive crop fields for up to one week, although the method is rather time consuming and preclude quite an effort.

    The project repeated a survey of crop damages on 46 fields at Mörkö (dense wild boar population), with similar results as the year before. Varying between crop types (wheat, barley and oats), 2-3% of the fields was not possible to harvest due to wild boar damages. That corresponded to economic losses of 70-250 SEK/ha. A questionnaire among farmers in four counties, combined with field controls by County board staff, showed very similar estimates of the damages (number and extent) on the fields owned by the former group. Most of the examined estates, suffered reduced profits of 5-15 000 SEK that season due to wild boar damages.

    During 2011, 170 wild boar samples of varying types were analysed in the genetic laboratory at Grimsö wildlife research station. DNA of sufficient quality for separating samples to the level of individuals may readily be obtained from tissue and hair samples, whereas feces rarely generated useful DNA material. DNA-analyses of suitable samples may be used to estimate local population size by the "catch – recatch" method. We used that method to estimate the limited wild boar population close to Grimsö. The study resulted in an estimate of ca 25 wild boar, which is somewhat lower than estimates based on other data of 40-45 animals. We also analysed the kinship among individuals in three different areas, and typical differences were found both within and between populations. Thus, this method could for example be used to describe dispersal patterns and the origin of or relatedness between populations.

    In 2011, a considerable amount of time was allocated to communicating project results. Mainly as talks to stakeholders and managers, lectures to County boards staff and students, but also contacts and interviews for national media and publishing popular science and reports.

    Download full text (pdf)
    Vildsvin_2011.pdf
  • 187.
    Jansson, Gunnar
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Övervakningssystem förskogens fåglar – uppföljning av naturvårdsarbetet2001Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Summary

    Conservation strategies aimed to sustain or increase forest biodiversity, need to be monitored

    and assessed repeatedly in order to ensure their effectiveness. The importance of evaluation

    systems within the management was stressed in the recent Swedish governmental

    policy (2000/01:130) on land-use and forestry. Such systems for assessment are, however,

    not established in Sweden.

    At present, birds are not effectively utilized in conservation and forestry assessments.

    Birds are suitable for use because, for example, their habitat requirements are often relatively

    well understood, they are relatively easy surveyed and the bird species assemblage

    often mirror other biodiversity in an area. Recent studies have also pointed out that some

    common species display decreasing populations the last decade. Still, however, forest

    birds are not in focus in any nation wide monitoring or assessment system.

    WWF initiated this project to define an assessment system that relates forest landscape

    characteristics to the diversity of forest birds. That is, analyses of the effects of conservation

    efforts over time and monitoring of bird populations, combined in a single system

    applicable in forest management.

    During 2001 the project tested fieldwork, in two forest landscapes (850 and 3000 ha

    surveyed), handling of data and analyses according to the suggested system. The results

    in the study areas were concordant with documented ecological relationships and the field

    staff reported no practical or conceptual difficulties included in the method. Thus, the

    system is applicable practically and reflects bird-habitat relationships in forest landscapes

    properly.

    This report presents methods for the fieldwork, the focused species pool, the forest data

    and the analyses for the monitoring system, designed for assessments of landscape management

    in relation to the resident forest bird fauna over time. The suggested analyses may

    serve as tools for evaluations of whether the management and conservation strategies are

    sufficient for sustainable forest bird populations.

    The fieldwork of this system may seem work intensive, and one may want rapid replies

    on whether the management is on the right track or not. However, there are no shortcuts to

    reliable answers regarding long-term effects of the management. Therefore, the sooner

    evaluation systems are applied the better. This system could improve forest landscape

    management and support to the fill the need for such systems in Sweden.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 188.
    Jeuthe, Henrik
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Spange, david
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Östby, David
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Mal i Båven 2017 – Inventeringsstudier i lekområden2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Fram till 1800-talets mitt var malen (Silurus glanis) allmänt förekom-mande i Sverige, men idag är utbredningen begränsad till ett fåtal vat-ten i sydöstra delarna av landet. Malen är rödlistad som sårbar, och 21 november 2017 fastställdes ett nytt åtgärdsprogram för arten. Ett av de huvudsakliga hoten som listas är brist på reproduktionsområden. För att kunna åtgärda detta måste kunskap finnas kring malens exakta preferenser för lekplatser, d.v.s. vilka typer av miljöer som måste skyddas och utvecklas. Det är även så att dagens inventerings-metodik och därmed beståndsuppskattningar är bristfälliga.

    Den föreliggande rapporten presenterar arbetet som utförts av SLU Aqua inom två projekt riktat mot mal i nordvästra Båven. Fokus låg på att öka förståelsen kring malens reproduktionsbiologi men omfat-tade även tester av nya inventeringsmetoder. Vuxna malars rörelse-mönster och beteende kartlades med hjälp av radiotelemetri och sonarkamera (ARIS). Försök gjordes även att fånga in malyngel med elfiskebåt för att ta reda på var och i vilken omfattning lek och yngel-produktion skett under den gångna säsongen (2017).

    Projekten omfattar även två studentarbeten som i skrivande stund ännu är under arbete. Denna rapport innehåller därför endast utdrag ur resultaten från fältstudien. För detaljerade resultat hänvisas till respektive stu-dentarbete som ska finnas tillgängliga januari 2018.

    Radiopejling av märkta individer visade att huvuddelen av tiden spenderades under eller i närheten av gungflyn. En del aktivitet regi-strerades även ute på öppet vatten. Ett stort antal malar (ett hundratal) i storleksordningen 0,5–2 meter kunde lokaliseras och studeras i Kvarnsjön, Lillsjön och Hornsundssjön med hjälp av ARIS. ARIS vi-sade därmed stor potential för att användas som ett nytt verktyg för inventering av vuxna malar. Den absoluta majoriteten av malarna hit-tades under gungflyn. Ofta fanns många malar samlade på samma ställe. Som mest kunde ett 20-tal malar observeras längs en gungfly-sträcka på ca 30 meter.

    Ingen lek eller yngelproduktion kunde påvisas under reproduktions-säsongen år 2017, vare sig genom direkt observation av lek eller fynd av årsyngel. Malarnas beteende under gungflyn kunde framgångsrikt studeras med ARIS, men inget beteende som direkt kan kopplas till

    lek observerades. Ingen mal, oavsett storlek, fångades vid båtelfisket. Anledningen till malynglens frånvaro är ännu oklar. Det kan vara så att reproduktionen misslyckades detta år. Det kan också handla om bris-ter i inventeringsmetodiken. Klart är att det kvarstår många fråge-tecken kring malens reproduktion och arbetet med att räta ut dessa fortsätter.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 189.
    Johansson, Göran
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Gustafson, Arne
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Observationsfält på åkermark: Avrinning och växtnäringsförluster för det agrohydrologiska året 2001/02 samt en långtidsöversikt2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Samhället har såväl på ett nationellt plan som genom internationella överenskommelseruppställt klara miljömål för acceptabel inverkan på vattensystemen orsakade av bl. a. växtochanimalieproduktionen. Sektorsmål och åtgärdsprogram för reduktion av växtnäringsförlusterfrån jordbruksmark till vattensystemen har upprättats (Jordbruksverket, 2000).Genom miljöövervakning kontrolleras graden av måluppfyllelse, samtidigt som övervakningeninteragerar med forskningen. Observationsfält på åkermark är en metod för att följajordbrukets förändrade odlingsåtgärder och hur detta inverkar på kvalitén på det avrinnandevattnet från jordbruksmarken.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 190.
    Johansson, Göran
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Gustafson, Arne
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Observationsfält på åkermark: Avrinning och växtnäringsförluster för det agrohydrologiska året 2007/08 samt en långtidsöversikt2009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The objective of the programme "Observation fields on arable land" is to monitor the influence of agricultural cultivation on the quality of surface water and groundwater within selected fields. At present it consists of thirteen fields. These have measuring devices for registration of discharge and are parts of the farmer’s regular operations. The fields (4-34 ha) cover various soil types, and cropping and fertiliser regimes.

    In the agro-hydrological year 2007/08 eight fields had higher and five fields had lower precipitation compared to normal. Three fields had much higher discharge (157-163 %) compared to the long-term value. The concentrations of the major ions in the drainage and groundwater were in general representative in relation to the long-term values for all fields.

    The leaching of nitrogen and phosphorus were in general with some exceptions also representative in relation to actual cropping sequence and hydrological conditions. However at one field the leaching of nitrogen was much higher than the long-term value. The main reasons seem to be high mineral nitrogen level in the soil profile after ploughing of ley (March-07) followed by substantial summer discharge (June-July).

    Nitrate nitrogen in groundwater was at all sites lower than the limit value for the nitrate directive.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 191.
    Johansson, Göran
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Ulén, Barbro
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Observationsfält på åkermark: Avrinning och växtnäringsförluster för de agrohydrologiska åren 1999/00 och 2000/01 samt en långtidsöversikt2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Samhället har såväl på ett nationellt plan som genom internationella överenskommelseruppställt klara miljömål för acceptabel inverkan på vattensystemen orsakade av bl. a. växtochanimalieproduktionen. Sektorsmål och åtgärdsprogram för reduktion av växtnäringsförlusterfrån jordbruk har upprättats (Jordbruksverket, 2000). Genom miljöövervakning kontrollerasgraden av måluppfyllelse, samtidigt som övervakningen interagerar medforskningen. Observationsfält på åkermark är en metod för att följa jordbrukets förändradeodlingsåtgärder och hur detta inverkar på kvalitén på det avrinnande vattnet frånjordbruksmarken.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 192.
    Johansson, Maria
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Flykt, Anders
    Mittuniversitetet, Östersund.
    Hallgren, Lars
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Montgomery, Emily
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Frank, Jens
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Støen, Ole-Gunnar
    NINA, Norge.
    Informationsmöten baserade på psykologiska principer för att möta människors rädsla för björn2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ökande rovdjurspopulationer innebär att fler människor kommer att beröras av de stora rovdjurens närvaro. Detta skapar hos en del människor oro och rädsla. Rovdjursförvaltningen behöver hitta olika vägar för att svara på allmänhetens oro. Syftet med föreliggande projekt var att utvärdera hur informationsmöten utformade enligt psykologiska principer inverkar på allmänhetens rädsla för att möta björn i naturen.

    Nittiosju personer (18-81 år, medelålder 54 år, 75% kvinnor, 25% män) boende i områden med björn deltog i studien, varav 69 personer också deltog i en uppföljning. Fyra informationsmötena genomfördes i samarbete med Rovdjurscentret De5Stora i Järvsö. Deltagarna besvarade frågeformulär vid ankomsten till informationsmötet, direkt efter mötet samt sex månader senare. En mindre grupp deltagare genomförde experimentella uppgifter före och efter mötet. En utomstående observatör studerade föredragshållarnas meta-kommunikation under informationsmötena.

    Studien visar att det är relevant att bjuda in till informationsmöten när allmänheten uttrycker oro för att möta björn i skogen. Ett möte kan bidra till minskad självrapporterad rädsla bland människor som är motiverade att delta. Effekter kunde påvisas för möten med samma innehåll och upplägg, men med två olika erfarna föredragshållare med personlig erfarenhet av björnmöten. Effekten bestod för de flesta deltagarna över tid.

    Om information ska kunna minska rädslan är det centralt att informationens innehåll och interaktionen mellan föredragshållare och deltagare kan förändra tolkningen av vad ett eventuellt möte med björn innebär. Ett ensidigt fokus på att ge ökad faktakunskap är inadekvat. Valet av information bör utgå från en förståelse av psykologiska faktorer som är centrala för oro och rädsla såsom upplevd sårbarhet och social tillit samt lyhördhet för deltagarnas behov. Den sociala situationen under mötet bör karaktäriseras av en interaktion mellan föredragshållare och deltagare som skapar en tillitsfull och trygg stämning.

    Download full text (pdf)
    Informationsmöten baserade på psykologiska principer för att möta människors rädsla för björn.pdf
  • 193.
    Johnson, Richard K.
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Goedkoop, Willem
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Willén, Eva
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Larsson, Daniel
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Typanpassning av referenssjöar och vattendrag: Kritisk granskning av biologiska kvalitetsfaktorer med bedömningsgrunder2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I projektet har vi testat om de nationella och i viss mån regionala (beroende på tillgänglighet påkvalitetssäkrade biologiska data) referenssjöarna och referensvattendragen utgör "referenser" för denvattentyp de tillhör (enligt nordisk och svensk typologi) med avseende på kvalitetselementenbottenfauna, växtplankton och makrofyter.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 194.
    Johnsson, Holger
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Larsson, Martin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Brandt, Maja
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Pers, Lotta
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Rosberg, Jörgen
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Framtagning av nytt fosforberäkningssätt för beräkningssystem för diffus belastning, retention och tillförsel till havet för PLC5 rapporteringen 20072006Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 195.
    Jonason, Dennis
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Monitoring of butterflies within a landscape context2007Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Monitoring of butterflies is most often only directed towards the grassland fauna.

    Species associated with other vegetation types, as well as the impact of the surrounding landscape, often become neglected. The aim with this study was, in contrast, to perform a novel landscape-based monitoring method for butterflies in diverse vegetation types and more specifically (i) evaluate the impact of environmental variables on butterfly abundance, (ii) compare the distribution of butterflies in different vegetation types and (iii) analyse and improve the monitoring method. Eight randomly placed study sites (750 m x 750 m) located in south eastern Sweden were used. The vegetation composition inside the squares had been assessed using aerial photos. Tree cover had largest impact on butterfly abundance with a negative linear relationship between abundance and increasing tree cover. Clear-cuts were the vegetation type harbouring the overall highest abundance and diversity of butterflies. In semi-natural grasslands, where the nationally-based monitoring of butterflies in Sweden currently is being performed, only 42% of the species were found, indicating a bias directed towards only a part of the species pool.

    The novel kind of monitoring presented here, using a landscape context, can, if performed regularly, increase our knowledge of how structural changes at landscape level affect butterflies and thereby improve the conservation efforts.

    Keywords: conservation, semi-natural grasslands, landscape perspective, Lepidoptera, rarefaction, vegetation type.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 196.
    Jonasson, Dennis
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Monitoring of butterflies within a landscape context2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Monitoring of butterflies is most often only directed towards the grassland fauna.Species associated with other vegetation types, as well as the impact of the surroundinglandscape, often become neglected. The aim with this study was, in contrast, toperform a novel landscape-based monitoring method for butterflies in diversevegetation types and more specifically(i) evaluate the impact of environmental variables on butterfly abundance, (ii) comparethe distribution of butterflies in different vegetation types and (iii) analyse and improvethe monitoring method. Eight randomly placed study sites (750 m x 750 m) located insouth eastern Sweden were used. The vegetation composition inside the squares hadbeen assessed using aerial photos. Tree cover had largest impact on butterflyabundance with a negative linear relationship between abundance and increasing treecover. Clear-cuts were the vegetation type harbouring the overall highest abundanceand diversity of butterflies. In semi-natural grasslands, where the nationally-basedmonitoring of butterflies in Sweden currently is being performed, only 42% of thespecies were found, indicating a bias directed towards only a part of the species pool.The novel kind of monitoring presented here, using a landscape context, can, ifperformed regularly, increase our knowledge of how structural changes at landscapelevel affect butterflies and thereby improve the conservation efforts.Keywords: conservation, semi-natural grasslands, landscape perspective, Lepidoptera,rarefaction, vegetation type.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 197.
    Jonsson, Ove
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Berggren, Kristina
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Boström, Gustaf
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Gönczi, Mikaela
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Screening av bekämpningsmedel i dagvatten från bostadsområden: med fokus på glyfosat2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Endast ett fåtal kemiska bekämpningsmedel är idag godkända som växtskyddsmedel för privat användning (behörighetsklass 3) i t.ex. bostadsområden. Det finns en diskussion om att begränsa, alternativt förbjuda denna icke yrkesmässiga användning av växtskyddsmedel. Kunskapen om eventuella risker för den akvatiska miljön vid denna typ av användning är dock otillräcklig. I syfte att förbättra kunskapsläget har Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB), på uppdrag av Naturvårdsverket, under sommaren 2018 utfört en screeningstudie där 84 dagvattenprover från 24 olika lokaler i tätbebyggda områden analyserats.

    Ogräsmedlet glyfosat, som ingår som verksam substans i ett antal olika produkter, är den mest relevanta substansen att analysera i detta sammanhang då den har störst användning av de kemiska växtskyddsmedel som är tillåtna för privat användning (om man bortser från dem som bryts ner till naturligt förekommande ämnen, så som produkter baserade på t.ex. ättiksyra och järnsulfat). Ett större antal kemiska bekämpningsmedel får dock användas för privat bruk i biocider (t.ex. myrmedel) eller som tillsatsmedel, bl.a. i fasadfärger, för att bekämpa skadeinsekter, svampangrepp och påväxt av alger på trä och andra byggmaterial. Då många av dessa substanser även används som växtskyddsmedel inom jordbruket och därmed ingår i de analysmetoder som används inom den nationella miljöövervakningen kunde även förekomsten av dessa undersökas i några utvalda dagvattenprover.

    Tidsintegrerade prover samlades in i dagvattenbrunnar alternativt från dagvattenutlopp i diken/sjöar på olika platser i Stockholms och Skåne län samt i Uppsala och Göteborg. Av 84 prover som analyserats för glyfosat och dess nedbrytningsprodukt AMPA innehöll 56 st (67 %) glyfosat och 27 st (32 %) AMPA över detektionsgränserna på 0,01 respektive 0,02 μg/l. Högsta uppmätta halt av glyfosat var 4,1 μg/l och medelkoncentrationen beräknad på alla prover var 0,14 μg/l. Motsvarande siffror för AMPA var 0,30 och 0,025 μg/l. Dessa halter är således långt under bedömningsgrunden för glyfosat respektive riktvärdet för AMPA i ytvatten på 100 respektive 500 μg/l.

    De 20 prover som uppvisade högst halter av glyfosat analyserades även med det större analyspaketet där låga halter av ytterligare 28 substanser detekterades, med högst uppmätt halt för svampmedlet karbendazim på 0,1 μg/l (även nedbrytningsprodukt till tiofanatmetyl). Tre av substanserna, karbendazim, terbutylazin och terbutylazindesetyl tangerade i något prov sitt riktvärde för ytvatten (0,1; 0,02 respektive 0,02 μg/l).

    Studien visar att glyfosat och ett antal andra bekämpningsmedel kan läcka från privat användning i bostadsområden till omgivande vattenmiljöer. Troliga förklaringar är dels medveten användning i växtskydds- eller biocidsyfte men även, kanske mer omedvetet, i samband med användning av utomhusprodukter som t.ex. fasad- och fönsterfärger och beklädnadsmaterial för hus som exempelvis takpapp. Det finns även studier som visar att vissa bekämpningsmedel kan spridas från användning inom jordbruket via luft och nederbörd. Flest substanser hittades också i vattenprover från Skåne (upp till 23 olika i ett och samma prov), där det finns intensivt jordbruk i närområdet. För glyfosat fanns dock inget samband mellan de funna halterna och närheten till omgivande jordbruk så i detta fall verkar det troligt att den dominerande källan är privat användning.

    Vädret under studiens genomförande, maj-augusti 2018, var betydligt torrare och varmare än normalåret vilket kan ha minskat ogrästillväxten och därmed behovet av bekämpning med glyfosat.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 198.
    Jönsson, Mari
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Ruete, Alejandro
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Gunnarsson, Urban
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Dalarnas län.
    Kellner, Olle
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Snäll, Tord
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Övervakning av värdefulla skogsbiotoper: en utvärdering av extensivmetoden efter 10 år2015Report (Refereed)
    Abstract [sv]

    Mellan åren 2009-2011 genomfördes de första återinven­teringarna av de 19 nyckelbiotoper, 17 naturreservat och fyra äldre produktionsskogar i Dalarnas och Gävleborgs län som inventerades tio år tidigare 1998-2002 inom över­vakningsprogrammet ”Extensiv övervakning av biotopers innehåll med inriktning mot biologisk mångfald” (Exten­sivmetoden). I den här rappor­ten redovisas tillståndet vid återinventeringarna 2009- 2011 samt metodens effektivitet för övervakning och uppföljning av biologisk mångfald i dessa naturreservat, nyckelbiotoper och produktionsbestånd. Den ursprungliga tanken med Extensivmetoden är att inventeringarna ska upprepas vart tionde år för en viss grupp av objekt. Syftet här har varit att svara på (1) vilka förändringar som har skett för enskilda objekt samt en viss grupp av objekt för olika skogliga variabler, indikatorarter och vanliga ved­svampar, (2) hur små/stora genomsnittliga förändringar som kan avläsas med statistisk signifikans för enskilda objekt och en grupp av objekt och (3) vilka förändringar som har skett under 10-årsperioden i de skyddade områ­dena respektive nyckelbiotoperna jämfört med de äldre produktionsbestånden och ”vanlig” skogsmark baserat på riksskogstaxeringens data?

    Resultaten visade att mängden substrat, antalet fö­rekomster av indikatorarter och enskilda arter varierar mer än vad som kan förväntas av slumpen mellan olika grupper av inventeringsobjekt. Reservaten var generellt mer strukturellt mångfaldiga och artrika än produktionsbestånden, med mer lövträd, död ved av olika slag och fynd av indikatorarter per hektar. Nyckelbiotoper intog en mellanposition och hade lägre volym av död ved per hektar än naturreservaten. Medelfrekvensen indikatorar­ter och vanliga vedsvampar var i genomsnitt högre per hektar i naturreservat jämfört med nyckelbiotoper. Lägre medelfrekvenser av vanliga vedsvampar i nyckelbioto­perna kunde till stor del förklaras av en högre frekvens av fnöskticka F. fomentarius i reservaten.

    Ingen förändring kunde statistiskt säkerställas för någon av de studerade skogliga variablerna, artgrupperna eller arterna i reservaten eller nyckelbiotoperna efter 10 år. Artrikedomen av indikatorarter förblev också opåver­kad över tidsperioden. Detta betyder att både skyddade naturreservat och frivilligt avsatta nyckelbiotoper hade upprätthållit en mångfald av skogliga strukturer och arter under den angivna tidsperioden. Den här rapporten är därmed den första empiriska studien som visar att artrikedomen och frekvensen av skogliga indikatorarter och vanliga vedsvampar var oförändrad över tid inom både reservat och nyckelbiotoper. Det är dock viktigt att komma ihåg att styrkeanalyserna påvisade att storleken på förändringarna som kunde påvisas med en god statistisk styrka på ca 80 % varierade för den undersökta varia­beln och objektkategorin. Ett urval av 17 naturreservat var tillräckligt för att upptäcka relevanta förändringar på 25-35 % (motsvarande rödlistkategorin sårbar) av den ursprungliga genomsnittliga frekvensen av indikatorarter och vanliga vedsvampar, samt individuellt vanliga svam­par som fnöskticka och klibbticka, med 80 % statistisk styrka. Den statistiska styrkan för att upptäcka liknande förändringar från ett urval av 19 nyckelbiotoper var en­dast 20-40 %. Extensivmetoden hade en sämre precision och styrka för att följa upp förändringar för enskilda arter, speciellt för hänglavar i cirkelprovytor och mer ovanliga arter i bältessegment.

    Vår bedömning är att Extensivmetoden skulle kunna få en betydande roll för miljöövervakning av värdefulla skogsbiotoper i Sverige. Upprepbarheten är god och det finns i dagsläget väldigt få etablerade miljöövervakningsprogram i skyddsvärda skogar där upprepbarheten har utvärderats på ett liknande långsiktigt sätt. Bristen på långsiktiga övervakningsdata gör det svårt att bedöma Extensivmetodens effektivitet och betydelse i förhållande till annan miljöövervakning. En samordnad och jämförbar nationell och regional långsiktig miljöövervakning av miljökänsliga och viktiga artgrupper som lövträdslevande epifyter och vedlevande svampar saknas för olika skogs­biotoper, men är av stor betydelse för förståelsen av dessa biotopers naturvårdsnytta under framtida skötsel, förvalt­ning och klimat.

    Download full text (pdf)
    Övervakning av värdefulla skogsbiotoper
  • 199.
    Kahlert, Maria
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Blekinge län.
    Framtagande av gemensamt delprogram ”Kiselalger i vattendrag”: Underlag för utformning av övervakningsprogram och verifiering av kiselalgsindex2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    -

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 200.
    Kahlert, Maria
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Blekinge län.
    Jämförande test av kiselalgers och bottenfaunas lämplighet som indikatorer för närsaltshalt och surhet inom miljömålsuppföljningen2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Data från 321 enskilda vattendrag med information om vattenkemi, kiselalger och bottenfauna sammanställdes och analyserades för att jämföra kiselalgers och bottenfaunas lämplighet som indikatorer på närsaltshalt och surhet inom miljömålsuppföljningen. Vad gäller surhet gav kiselalgsindexet en mer precis och pålitlig överrensstämmelse med uppmätta pH-halter (både årsmedel och lägsta pH under året) än bottenfaunaindexen. Kiselalgsindexet hade även en lägre mellanårsvariation som var starkare kopplad till variationen i pH. Vi fann inga regionala skillnader i bedömningen av surhet med något av indexen. Vad gäller bedömningen av närsalter var skillnaderna mellan de jämförda indexen mindre men kiselalgerna svarade i allmänhet något bättre mot de uppmätta halterna av närsalter än bottenfaunaindexen. Vid en jämförelse av bedömning av ekologisk status för vattendrag som klassats med båda bedömningsgrunderna ger bottenfaunan i genomsnitt en högre status än kiselalgerna, särskilt i södra Sverige. Kiselalgernas bedömning av ekologisk status korrelerade bättre än bottenfaunan med statusklassning av näringsämnen (totalfosfor) i vattendrag . Vi konstaterar att skillnaderna i bedömning av ekologisk status med avseende på näring behöver undersökas vidare men att för miljömålsuppföljningens syfte att hitta en väl fungerande och kostnadseffektiv biologisk indikator på vattenkemiska variabler som surhet och närsaltshalt så verkar kiselalger bättre lämpade än bottenfauna.

    Download full text (pdf)
    fulltext
1234567 151 - 200 of 357
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf