Publications
Change search
Refine search result
123456 151 - 200 of 292
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 151.
    Mawdsley, Ingrid
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Skårman, Tina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hansson, Katarina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hytteborn, Julia
    Statistikmyndigheten SCB.
    Eriksson, Marie
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Linderholm, Linda
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Wihlke, Johan
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Oskarsson, Lina
    Miljödepartementet.
    YOUR RIGHT TO ENVIRONMENTAL INFORMATION: The Swedish PRTR2017Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In order to impact the environment around you, you have to have knowledge about the state of the environment. The Swedish PRTR provides information on the amount of pollutants that are released to the environment around you and throughout Sweden. You can use this information as support when you want to impact different actors in issues concerning the environment. In this way, you can contribute to reducing pollution of our environment.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 152.
    Modig, Lars
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Forsberg, Bertil
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Hagenbjörk-Gustafsson, Annika
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Järvholm, Bengt
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Levin, Jan-Olof
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Lindahl, Roger
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Rhén, Margaret
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Segerstedt, Bo
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Sundgren, Margit
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Sunesson, Anna-Lena
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Brorström-Lunden, Eva
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Cancerframkallande ämnen i tätortsluft: Exponering och halter i Umeå 20012002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Exponeringen för ett antal cancerframkallande ämnen undersöktes i ett slumpmässigt urval av allmänbefolkningen i Umeå, 2001. Den huvudsakliga studien genomfördes från slutet av september till mitten av oktober som personburna 7-dygns mätningar på totalt 60 personer, medan några av mätningarna genomfördes i januari 2002. Parallellt med de personburna mätningarna genomfördes även mätningar vid två stationära platser i Umeå, bibliotekstaket och E4:an. Mätningarna omfattade bensen, 1,3-butadien, formaldehyd, acetaldehyd, PAH (polyaromatiska kolväten) samt kvävedioxid (NO2). Mätningarna genomfördes med passiva provtagare med undantag för PAH där provtagningen genomfördes med hjälp av en pump. Resultatet från de personburna provtagningarna av bensen gav medianvärdet 1,5 μg/m3, vilket kan jämföras med resultatet från fjolårets studie i Göteborg (1μg/m3) och den av Institutet för miljömedicin (IMM) föreslagna lågrisknivån 1,3μg/m3. Exponeringen för bensen var signifikant associerad till tiden som deltagarna vistats inomhus, utomhus på arbetsplatsen, i rum med rökning samt om de var rökare. Det var marginell skillnad mellan medianhalten uppmätt vid E4:an och den personburna halten (1,6 μg/m3 och 1,5 μg/m3) medan halten på bibliotekstaket låg lägre (1,0 μg/m3). Medianvärdet för butadien var 0,4 μg/m3, vilket är samma som halten uppmätt vid E4:an men högre jämfört med halten på bibliotekstaket (0,12 μg/m3). Det var signifikant skillnad mellan rökare och icke-rökare (p=0,007), och tid som tillbringats i rum med rökning var signifikant förknippat med ökad exponering för butadien. Mätningar genomfördes för både formaldehyd och acetaldehyd, dock redovisas enbart resultaten för formaldehyd på grund av problem med provtagningen av acetaldehyd. Bland mätningarna som genomfördes personburet var medianhalten formaldehyd 15 μg/m3 vilket kan jämföras med resultaten från samma studie i Göteborg förra året (19 μg/m3). Resultatet ligger inom det intervall som angivit som lågrisknivå (IMM, 12-60 μg/m3). Halterna som uppmättes vid E4:an och Biblioteket var nästintill lika (3,5 μg/m3 och 3,0 μg/m3), dock var de betydligt lägre jämfört med den halt som uppmättes personburet. Bostadstyp (villa alt lägenhet), framstod som den enda variabeln som var signifikant associerad till den personburna halten formaldehyd. PAH-mätningarna genomfördes stationärt hemma hos 10 deltagare ur befolkningsurvalet, samt personburet och stationärt på 10 personer i anknytning till forskargruppen. Mediankoncentrationen av bens(a)pyren, mätt personburet, var 0,08 ng/m3 vilket är i nivå med resultaten från Göteborg. Halterna hemma hos personerna från befolkningsurvalet samt de med anknytning till kliniken var 0,17 respektive 0,07 ng/m3. De stationära utomhusmätningarna visade att halten vid E4:an var betydligt högre jämfört med halten på Bibliotekstaket (0,3 respektive 0,1 ng/m3). Kvävedioxid (NO2) mättes som ett lokalt tillägg i syfte att undersöka samband mellan NO2, som trafikindikator, och övriga ämnen. Median halten för mätningarna som gjordes personburet var 8 μg/m3 medan resultaten från de stationära mätningarna var betydligt högre. NO2 uppvisade ingen signifikant korrelation till övriga ämnen mätta personburet. Vidare sågs inga samband till vistelse i specifika miljöer.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 153.
    Moldanová, Jana
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Fridell, Erik
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Matthias, Volker
    Helmholtz Zentrum Geesthacht, Centre for Materials and Coastal Research, Germany.
    Hassellöv, Ida-Maja
    Executive, Universitet, Chalmers.
    Eriksson, Martin
    Executive, Universitet, Chalmers.
    Jalkanen, Jukka-Pekka
    Finnish Meteorological Institute.
    Tröeltzsch, Jeny
    Ecologic Institute, Germany.
    Quante, Markus
    Helmholtz Zentrum Geesthacht, Centre for Materials and Coastal Research, Germany.
    Johansson, Lasse
    Finnish Meteorological Institute.
    Majutenko, Ilja
    Marine Systems Institute, Tallinn University of Technology, Estonia.
    Karl, Matthias
    Helmholtz Zentrum Geesthacht, Centre for Materials and Coastal Research, Germany.
    Sigray, Peter
    Swedish Defence Research Agency, FOI, Sweden.
    Karasalo, Ilkka
    Swedish Defence Research Agency, FOI, Sweden.
    Peltonen, Heikki
    Executive, Forskningsinstitut, The Finnish Environment Institute, SYKE.
    Tang, Lin
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Magnusson, Kerstin
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jutterström, Sara
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Moldan, Filip
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ramacher, Martin
    Helmholtz Zentrum Geesthacht, Centre for Materials and Coastal Research, Germany.
    Aulinger, Armin
    Helmholtz Zentrum Geesthacht, Centre for Materials and Coastal Research, Germany.
    Ytreberg, Erik
    Executive, Universitet, Chalmers.
    Granhag, Lena
    Executive, Universitet, Chalmers.
    Uppstu, Andreas
    Finnish Meteorological Institute.
    Hasenheit, Marius
    Ecologic Institute, Germany.
    Raudsepp, Urmas
    Marine Systems Institute, Tallinn University of Technology, Estonia.
    Roth, Eva
    University of Southern Denmark, Department of Environmental and Business Economics, Denmark.
    Demirdjian, Benjamin
    Centre National de la Recherche Scientifique, Marseille Interdisciplinary Centre for Nanoscience, joint research unit UMR 7325, France.
    Piotrowicz, Jakub
    Maritime Institute in Gdansk, Poland.
    Information on completed BONUS SHEBA project2018Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    Information on completed BONUS SHEBA project.pdf
  • 154.
    Nerentorp, Michelle
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Giovanoulis, Georgios
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hansson, Katarina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Brorström-Lundén, Eva
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Atmospheric concentrations of organophosphates: At background stations in Sweden (Råö, Norunda) and Finland (Pallas)2019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Organophosphate esters (OPEs) are a group of chemicals that have been used for more than a century. OPEs are widely used as flame retardants, plasticizers, anti-foaming agents and as additives in lubricants and hydraulic fluids. The results of a screening assessment carried out by Umeå University in 2004 showed that OPEs can be found in for example air, deposition and snow, both near and far from emission sources. That the atmosphere is an important route of transportation for these substances has also been shown in later studies showing that several OPEs occur in Arctic air and biota. However, they have never been part of the regular environmental air monitoring program in Sweden.

    The aim of this study was to get an idea of the levels of OPEs in background air and the importance of air transportation of these chemicals in Sweden and northern Finland. Sample extracts from the regular environmental monitoring program of organic pollutants in air were used for the analyses and the results were evaluated in order to propose future measurement programs. The measured OPEs were TEP, TiBP, TnBP, TCEP, TCPP, TDCP, TBEP, TEHP, TPhP, EHDPP, ToCrP and TCrP mix. TCEP, TCPP and EHDPP were measured in the highest concentrations. Unfortunately, TPhP and TCrP mix were excluded from the results due to the detection of contamination from the polyurethane plugs used as adsorbents.

    To get an idea of the regional distribution, air samples were taken from the three stations, Råö at the Swedish west coast, Norunda at the east of Sweden and Pallas in northern Finland. Generally, the highest levels of OPEs were measured in Pallas and the lowest in Norunda. For TCEP and EHDPP, a geographical variation could be distinguished with highest concentrations in the north and lowest in the south. To get information about seasonal variations, sample extracts for the OPE-analyses were taken from the ordinary measurements for one year (2018), from January to December. Seasonal variations were observed for TCPP and TCEP at Råö, where higher levels were measured during the summer. In Pallas, the highest concentrations of some OPEs were instead detected in late summer. The measurements at Norunda did not show any clear seasonal variations.

    The results of the measurements in this study were compared with literature data, which showed good agreement levels as well as similar relationships among different OPEs. Production figures of different OPEs were difficult to find. Although, TEP, which is reported to be produced in large quantities, was not detected in high concentrations in air at any of the stations.

    Based on the results of this study, we conclude that the existing network of measurement stations, monitoring frequency, sampling and analysis procedures used within the environmental monitoring, can be used to measure organophosphates in air as well. However, the material used for the PUF adsorbent and the extraction method should be further evaluated to ensure the quality of the measurements.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 155.
    Nettelbladt, Anna
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Övervakning av luftföroreningar i Blekinge län: Resultat till och med september 20062007Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 156.
    Nettelbladt, Anna
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Övervakning av luftföroreningar i norra Sverige Resultat tom spetember 20062007Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 157.
    Nettelbladt, Anna
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Westling, Olle
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Akselsson, Cecilia
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Svensson, Annika
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hellsten, Sofie
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Luftföroreningar i skogliga provytor: Resultat till och med september 20052006Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 158.
    Nettelbladt, Anna
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Westling, Olle
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Akselsson, Cecilia
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Svensson, Annika
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hellsten, Sofie
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Luftföroreningar i skogliga provytor Resultat tom september 20052006Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 159.
    Nyström, Anna-Karin
    et al.
    SCB.
    Cooper, David
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Use of data from the EU emission trading scheme for reporting to EU Monitoring Mechanism, UNFCCC and CLRTAP2005Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In order to provide more accurate data for Sweden’s reporting to the EU Monitoring Mechanism, UNFCCC and CLRTAP, the potential of using emission trading data submitted by individual companies in a trading survey in 2004 has been investigated. In 2004 this work involved a quality check by comparing national Swedish data with data on fuel consumption and CO2 emissions reported in the trading survey on plant level for the yeas 1998-2004. In several cases, significant discrepancies were observed which warranted a closer investigation and an eventual revision of activity data and a few emission factors

    This present study covers an investigation of 46 plants with discrepancies in activity data and five plants with discrepancies in emission factors, discovered during the work in 2004. After consultation with the appropriate personnel at each company explanations to the observed differences were found. The results indicated a revision of the activity data, which have been performed for 35 plants. The investigation of emission factors also resulted in revision according to the table below. Previous CO2 factor used in submission 2005

    ton CO2/TJ

    New CO2 factor that will be used in submission 2006

    ton CO2/TJ

    Carbide furnace gas

    60

    145

    Refinery gas

    66.7

    59.3

    Petroleum coke

    103

    100

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 160.
    Olshammar, Mikael
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Persson, Tony
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Oneill, Courtney
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Djodjic, Faruk
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förbättrad beräkningsmetodik för retention av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom projektet Förbättrad beräkningsmetodik för retention av fosfor från enskilda avlopp har SMED utvärderat den teoretiska metodiken för att beräkna bruttobelastning av fosfor och kväve från enskilda avlopp genom mätningar i området Garns-Ekskogen i Vallentuna kommun. Vissa förfiningar av beräkningsmetodiken har också utvecklats och implementerats i projektet.

    Med dessa förbättringar kan konstateras att den teoretiska fosforbelastningen från enskilda avlopp ligger nära den som bestämts via beräkningar utgående från mätningar. Den teoretiska fosforbelastningen är 1-2 gånger så hög som den utifrån mätningar beräknade belastningen, vilket är rimligt med tanke på osäkerheten i mätningarna och i indata till de teoretiska beräkningarna. Bakgrundsbelastningen från omgivande skogsmark är enligt enkla läckageberäkningar låg jämfört med den från enskilda avlopp i detta område.

    För kväve gäller det omvända, då den teoretiska belastningen från enskilda avlopp är tre gånger lägre än den som kan beräknas utifrån mätningar, vilket är förklarligt då belastningen från andra källor för kväve är betydligt högre än för fosfor.

    Markretentionens bidrag till skillnaden mellan beräknad och genom mätningar framtagen belastning har inte kunna säkerställas pga den stora osäkerheten som finns kring reningsschabloner och andra felkällor. En grov uppskattning ger dock att markretentionen för fosfor från enskilda avlopp i projektområdet är runt 50%.

    SMEDs belastningsberäkningar för enskilda avlopp bör i första hand förbättras genom att den uppdaterade beräkningsmetodiken appliceras nationellt. Vad gäller belastningsdata är detta inget problem, då SCB redan har tillgång till denna statistik. För att förbättra belastningsstatistiken är det även nödvändigt att teknikuppgifterna för enskilda avlopp uppdateras och att i denna datainsamling reningsteknik för BDT- och WC-vatten separeras så att beräkningarna kan hantera både ”tvårörssystem” och fastigheter med enbart BDT-avlopp.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 161.
    Olshammar, Mikael
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Persson, Tony
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Oneill, Courtney
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Djodjic, Faruk
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förbättrad beräkningsmetodik för retention av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom projektet Förbättrad beräkningsmetodik för retention av fosfor från enskilda avlopp har

    SMED utvärderat den teoretiska metodiken för att beräkna bruttobelastning av fosfor och kväve

    från enskilda avlopp genom mätningar i området Garns-Ekskogen i Vallentuna kommun. Vissa

    förfiningar av beräkningsmetodiken har också utvecklats och implementerats i projektet.

    Med dessa förbättringar kan konstateras att den teoretiska fosforbelastningen från enskilda avlopp

    ligger nära den som bestämts via beräkningar utgående från mätningar. Den teoretiska

    fosforbelastningen är 1-2 gånger så hög som den utifrån mätningar beräknade belastningen, vilket

    är rimligt med tanke på osäkerheten i mätningarna och i indata till de teoretiska beräkningarna.

    Bakgrundsbelastningen från omgivande skogsmark är enligt enkla läckageberäkningar låg jämfört

    med den från enskilda avlopp i detta område.

    För kväve gäller det omvända, då den teoretiska belastningen från enskilda avlopp är tre gånger

    lägre än den som kan beräknas utifrån mätningar, vilket är förklarligt då belastningen från andra

    källor för kväve är betydligt högre än för fosfor.

    Markretentionens bidrag till skillnaden mellan beräknad och genom mätningar framtagen belastning

    har inte kunna säkerställas pga den stora osäkerheten som finns kring reningsschabloner och andra

    felkällor. En grov uppskattning ger dock att markretentionen för fosfor från enskilda avlopp i

    projektområdet är runt 50%.

    SMEDs belastningsberäkningar för enskilda avlopp bör i första hand förbättras genom att den

    uppdaterade beräkningsmetodiken appliceras nationellt. Vad gäller belastningsdata är detta inget

    problem, då SCB redan har tillgång till denna statistik. För att förbättra belastningsstatistiken är det

    även nödvändigt att teknikuppgifterna för enskilda avlopp uppdateras och att i denna datainsamling

    reningsteknik för BDT- och WC-vatten separeras så att beräkningarna kan hantera både

    ”tvårörssystem” och fastigheter med enbart BDT-avlopp.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 162.
    Olshammar, Mikael
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Persson, Tony
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Oneill, Courtney
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Djodjic, Faruk
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förbättrad beräkningsmetodikför retention av fosfor frånenskilda avloppSlutrapport2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Inom projektet Förbättrad beräkningsmetodik för retention av fosfor från enskilda avlopp har

    SMED utvärderat den teoretiska metodiken för att beräkna bruttobelastning av fosfor och kväve

    från enskilda avlopp genom mätningar i området Garns-Ekskogen i Vallentuna kommun. Vissa

    förfiningar av beräkningsmetodiken har också utvecklats och implementerats i projektet.

    Med dessa förbättringar kan konstateras att den teoretiska fosforbelastningen från enskilda avlopp

    ligger nära den som bestämts via beräkningar utgående från mätningar. Den teoretiska

    fosforbelastningen är 1-2 gånger så hög som den utifrån mätningar beräknade belastningen, vilket

    är rimligt med tanke på osäkerheten i mätningarna och i indata till de teoretiska beräkningarna.

    Bakgrundsbelastningen från omgivande skogsmark är enligt enkla läckageberäkningar låg jämfört

    med den från enskilda avlopp i detta område.

    För kväve gäller det omvända, då den teoretiska belastningen från enskilda avlopp är tre gånger

    lägre än den som kan beräknas utifrån mätningar, vilket är förklarligt då belastningen från andra

    källor för kväve är betydligt högre än för fosfor.

    Markretentionens bidrag till skillnaden mellan beräknad och genom mätningar framtagen belastning

    har inte kunna säkerställas pga den stora osäkerheten som finns kring reningsschabloner och andra

    felkällor. En grov uppskattning ger dock att markretentionen för fosfor från enskilda avlopp i

    projektområdet är runt 50%.

    SMEDs belastningsberäkningar för enskilda avlopp bör i första hand förbättras genom att den

    uppdaterade beräkningsmetodiken appliceras nationellt. Vad gäller belastningsdata är detta inget

    problem, då SCB redan har tillgång till denna statistik. För att förbättra belastningsstatistiken är det

    även nödvändigt att teknikuppgifterna för enskilda avlopp uppdateras och att i denna datainsamling

    reningsteknik för BDT- och WC-vatten separeras så att beräkningarna kan hantera både

    ”tvårörssystem” och fastigheter med enbart BDT-avlopp.

  • 163.
    Palm, Anna
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, Svenska Miljöinstitutet, IVL. Executive, Vattenvårdsförbund, Vänerns vattenvårdsförbund.
    Furusjö, Erik
    Executive, Forskningsinstitut, Svenska Miljöinstitutet, IVL.
    Rahmberg, Magnus
    Executive, Forskningsinstitut, Svenska Miljöinstitutet, IVL.
    Sternbeck, John
    Executive, Forskningsinstitut, Svenska Miljöinstitutet, IVL.
    Miljögifter i Vänern: Vilka ämnen bör vi undersöka och varför?2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En utvärdering har gjorts avseende Vänerns vattenvårdsförbundets miljöövervakningsprogram av miljögifter i fisk. De ämnen som regelbundet har mätts i abborre sedan 1996 är As, Cd, Cr, Cu, Ni, Pb, Zn, Hg, PCB samt DDT vid fyra lokaler (Torsö, Millesvik, Åsunda samt Köpmannebro) samt Hg i gädda vid en lokal. Dessutom har punktinsatser gjorts avseende vissa andra ämnen såsom dioxiner, pesticider samt vattendirektivets prioriterade ämnen. Trender har analyserats och visar på ökande halter av PCB, Ni, och DDT i abborre vid 1-2 stationer. I jämförelse med andra svenska lokaler uppvisar Vänern likartade eller lägre koncentrationer av Cd, Cr, Cu, Ni, Pb, Zn, samt DDT och något högre halter av As samt PCB. Halterna av PCB ligger långt under det uppsatta gränsvärdet. Vattendirektivets prioriterade ämnen i vänernfisk ligger i allmänhet under detektionsgränsen, eller under nivåer som kan betraktas som säkra för konsumtion. En analys har även gjorts avseende möjligheten att detektera trender förutsatt förändringar i programmet. Rekommendationer för framtida övervakning presenteras också.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 164.
    Palm, Anna
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sternbeck, John
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Remberger, Mikael
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kaj, Lennart
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Brorström-Lundén, Eva
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Screening av pentaklorfenol (PCP) i miljön2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Förekomsten av pentaklorfenol (PCP) i den svenska miljön har undersökts i syfte att få kunskap om betydande emission fortfarande sker av detta ämne som förbjöds nationellt år 1978. Potentiella nutida punktkällor har identifierats och mätningar har utförts i anslutning till dessa källor samt i bakgrundsområden. Mätningarna har omfattat luft, deposition, mark, vatten, sediment, slam och biota samt avgång från mark till luft. Mätningarna inkluderade även en metabolit till PCP: pentakloranisol (PCA). De uppmätta halterna av PCP i miljön är låga i jämförelse med internationellt uppsatta miljökvalitetskriterier. Högre halter har påvisats vid vissa av de potentiella punktkällorna, men även dessa ligger i allmänhet under generella riktvärden. Kvoten PCA/PCP varierar beroende på medium med högre andel PCA i luft medan PCP förekommer i högre halter i mark, sediment samt slam. De halter som uppmätts i miljön är så låga, att indirekt exponering för PCP från den yttre miljön kan anses ligga långt under publicerade säkerhetsnivåer.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 165.
    Palm Cousins, Anna
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Remberger, Mikael
    Kaj, Lennart
    Ekheden, Ylva
    Dusan, Brita
    Brorström-Lundén, Eva
    Results from the Swedish National Screening Programme 2006: Subreport 1: Phthalates2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    IVL har på uppdrag av Naturvårdsverket genomfört en screening av ftalater. De två substanser som ursprungligen ingick i studien var di-isononylftalat (DINP) och di-isodecylftalat (DIDP). Dessa är de två ftalater som är vanligast förekommande som mjukgörare i EU idag. De är högmolekylära och har relativ hög persistens och antas vara ganska orörliga i miljön. Som grupp hör dock inte ftalater till de mest långlivade kemikalierna. Vissa studier indikerar även carcinogena effekter av DINP, men det är inte helt klarlagt. Tillsammans med di-n-oktylftalat (DNOP) får DINP och DIDP inte förekomma i barnleksaker som kan stoppas i munnen i halter över 0.1 % (summan av de tre). Utöver DINP och DIDP inkluderades även di-(2-etyl)hexylftalat (DEHP) som jämförelsesubstans. Denna var tidigare den mest använda ftalaten men har till stor del ersatts av de två förstnämnda. Även adipaten di-(2-ethyl)hexyladipat (DEHA) inkluderades i mätningarna. Denna ingick i ett tidigare screeningprogram (Remberger et al., 2005) och är en mjukgörare som i många fall ersatt DEHP. I luftproverna analyserades ytterliggare fyra ftalater; di-etylftalat (DEP), di-iso-butylftalat (DIBP), di-n-butylftalat (DBP) samt butylbensylftalat (BBzP), då dessa ämnen tidigare bestämts i luftprover och analysmetoden fanns utvecklad. Det huvudsakliga syftet med föreliggande screeningstudie var att bestämma koncentrationer av ftalater i olika matriser i miljön, att belysa viktiga transportvägar samt att bedöma sannolikheten för pågående emissioner i Sverige. Ytterligare syften var att utreda förekomsten av atmosfärisk transport samt upptag i biota och i människor. En provtagningsstrategi utarbetades utifrån en kartläggning om möjliga källor. Utifrån denna valdes provplatser som representerade punktkällor, diffusa källor (reningsverk, urban miljö) samt bakgrundsområden. För att kartlägga mänsklig exponering insamlades livsmedel samt urinprover. Totalt bestämdes ftalater i 66 prover av luft, sediment, slam, fisk, livsmedel samt urin. 11 av dessa 66 prover utgjordes av regionala prover (10 slamprover samt ett sedimentprov) som skickats in från tre deltagande länsstyrelser. Urvalet av regionala prover baserades på olika strategier, de utgör antingen ett komplement till andra regionala övervakningsprogram, eller kommer ifrån lokala misstänkta punktkällor. De flesta regionala prover kom från kommunala reningsverk, med syfte att få en uppfattning om den diffusa belastningen i länet. DEHP var den substans som oftast detekterades. Iso-ftalaterna återfanns i samtliga slamprover, men de återfanns också i de flesta andra matriser med undantag för urin och biota. Mätningarna indikerar tydligt att iso-ftalater släpps ut i den svenska miljön idag. Låga halter av ftalater förekom generellt i prover insamlade i bakgrundsområdena varför långväga atmosfärisk transport av ftalater inte torde vara något stort problem. Halterna i luft av iso-ftalater är fortfarande i allmänhet något lägre än halterna av DEHP, med undantag av urban luft, där DIDP dominerar. Vad detta beror på är oklart, eftersom användningen av DIDP är cirka hälften så stor som användningen av DINP, och den är inte heller mer flyktig än DINP. Vi rekommenderar därför ytterligare mätningar av iso-ftalater i urban luft och möjligen i anslutning till punktkällor, för att vidare utreda frågan. I sediment och slam är nivåerna av DINP i samma storleksordning eller högre än DEHP. För sediment gäller detta även för DIDP, medan denna i slam motsvarar ca 50 % av uppmätta halter av DEHP. Upptag av iso-ftalater i biota tycks vara begränsat, då de ej återfunnits i fisk. Den relativa fördelningen av ftalathalter i miljön tycks reflektera konsumtionsmönstret för ca 5 år sedan – vilket indikerar en tidsförskjutning som kan förklaras av att stora mängder DEHP trots den minskade användningen fortfarande finns lagrade i teknosfären och ger upphov till sekundära emissioner. Monoestrar av iso-ftalater kunde inte detekteras i urin, vilket indikerar en låg human exponering. På grund av den relativt höga detektionsgränsen (50 μg/l) går det inte att jämföra denna exponering med exempelvis exponering för DEHP. Halterna av iso-ftalater i livsmedel är lägre än halterna av DEHP vilket tyder på lägre exponering genom föda. Det finns dock betydligt fler exponeringsvägar som kan vara av betydelse, exempelvis inandning av inomhusluft vilket inte ingick i denna undersökning. Eftersom det inte finns några bestämda risknivåer (PNEC-värden) och då toxicitetsdata gällande iso-ftalater är motsägelsefulla är det inte möjligt att göra någon riskbedömning avseende dessa ämnens förekomst i miljön.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 166.
    Paulrud, Susanne
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Fridell, Erik
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Stripple, Håkan
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gustafsson, Tomas
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Uppdatering av klimatrelaterade emissionsfaktorer2010Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 167.
    Paulrud, Susanne
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gustafsson, Tomas
    SCB.
    Emission factors and emissions from residential biomass combustion in Sweden2010Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Small scale biomass combustion can be a major source of air pollutants like emissions of greenhouse gases, acidifying pollutants, NMVOC, particulate matter, heavy metals, PAH and dioxins. On a yearly basis Sweden is obliged to report air emissions of these pollutants to different international bodies. Until submission 2005, covering data for 1990-2003, only one emission factor for each pollutant was used for the reporting of emissions from residential biomass combustion. The results from a closer examination by Statistics Sweden of existing national energy statistics for residential heating has enabled a disaggregation of the fuel consumption of biomass by fuel type (wood logs, pellets, wood chips), as well as by technology (boiler, stoves, and open firing places). This study aimed at improving the reporting of emissions from small- scale combustion of biomass by revising the emission factors for N2O, NOX, CO, NMVOC, SOX, NH3, total suspended particles (TSP, PM10, PM2.5, metals dioxins and PAH. Furthermore, the time series 1990-2004 for these emissions were updated. In this work the revised emissions factors were to a large extent based on results from the Swedish Energy Agency research program “Biofuel, Health and Environment”. In addition a literature review was carried out to collect data from other Swedish studies as well as relevant international studies. Results from several recent measurement studies, together with dissaggregation of emissions factors by technology and fuel type, lead to quite large differences between previously used emission factors and the revised emission factors presented In particular the new emission factors for NMVOC and particles are much lower, whereas the new emission factors for CO and dioxin are higher.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 168.
    Paulrud, Susanne
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kindbom, Karin
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Cooper, David
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gustafsson, Tomas
    SCB.
    Methane emissions from residential biomass2005Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Small scale biomass combustion can be a major source of air pollutants like hydrocarbons and particulate matters. Methane is one of the hydrocarbons emitted when burning biomass fuels and recent studies show that methane emissions from different kinds of residential biomass systems can vary significantly depending on type of combustion system and type of fuel. On a yearly basis Sweden is obligated to report air emissions of several pollutants to different international bodies. In previous reporting only one emission factor for methane is accounted for, including all technologies and all fuel types. This study aims to improve the reporting of methane emissions from small scale combustion of biomass by revising both activity data and emission factors. Further, the times series 1990-2003 for methane emission will be updated. New methane emission factors from small scale combustion of wood log, pellets and wood chips/sawdust was determined and an improved method was then used to calculate the emissions. In order to match the activity data categories, the emission factors were grouped by heating system category and fuel type. The result showed that methane emissions from wood log combustion are significantly higher compared to pellets combustion. However, significant variations in emission factors occur for specific combustion appliances and operation conditions. The recalculated time series for 1990- 2003 showed higher values of methane emissions due to desegregation of emission factors by combustion technology

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 169.
    Paulrud, Susanne
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kindbom, Karin
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Cooper, David
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gustafsson, Tomas
    Methane emissions from residential biomass combustion2005Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Small scale biomass combustion can be a major source of air pollutants like hydrocarbons and particulate matters. Methane is one of the hydrocarbons emitted when burning biomass fuels and recent studies show that methane emissions from different kinds of residential biomass systems can vary significantly depending on type of combustion system and type of fuel. On a yearly basis Sweden is obligated to report air emissions of several pollutants to different international bodies. In previous reporting only one emission factor for methane is accounted for, including all technologies and all fuel types. This study aims to improve the reporting of methane emissions from small scale combustion of biomass by revising both activity data and emission factors. Further, the times series 1990-2003 for methane emission will be updated. New methane emission factors from small scale combustion of wood log, pellets and wood chips/sawdust was determined and an improved method was then used to calculate the emissions. In order to match the activity data categories, the emission factors were grouped by heating system category and fuel type. The result showed that methane emissions from wood log combustion are significantly higher compared to pellets combustion. However, significant variations in emission factors occur for specific combustion appliances and operation conditions. The recalculated time series for 1990-2003 showed higher values of methane emissions due to desegregation of emission factors by combustion technology.

  • 170.
    Paulrud, Susanne
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kindbom, Karin
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gustafsson, Tomas
    SCB.
    Emission factors and emissions from residential biomass combustion in Sweden2010Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Small scale biomass combustion can be a major source of air pollutants like

    emissions of greenhouse gases, acidifying pollutants, NMVOC, particulate matter,

    heavy metals, PAH and dioxins.

    On a yearly basis Sweden is obliged to report air emissions of these pollutants

    to different international bodies. Until submission 2005, covering data for 1990-

    2003, only one emission factor for each pollutant was used for the reporting of

    emissions from residential biomass combustion. The results from a closer examination

    by Statistics Sweden of existing national energy statistics for residential heating

    has enabled a disaggregation of the fuel consumption of biomass by fuel type

    (wood logs, pellets, wood chips), as well as by technology (boiler, stoves, and open

    firing places). This study aimed at improving the reporting of emissions from

    small- scale combustion of biomass by revising the emission factors for N2O, NOX,

    CO, NMVOC, SOX, NH3, total suspended particles (TSP, PM10, PM2.5, metals,

    dioxins and PAH. Furthermore, the time series 1990-2004 for these emissions were

    updated.

    In this work the revised emissions factors were to a large extent based on results

    from the Swedish Energy Agency research program “Biofuel, Health and

    Environment”. In addition a literature review was carried out to collect data from

    other Swedish studies as well as relevant international studies.

    Results from several recent measurement studies, together with dissaggregation

    of emissions factors by technology and fuel type, lead to quite large differences

    between previously used emission factors and the revised emission factors presented.

    In particular the new emission factors for NMVOC and particles are much

    lower, whereas the new emission factors for CO and dioxin are higher.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 171.
    Paulrud, Susanne
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kindbom, Karin
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gustafsson, Tomas
    Emission factors and emissionsfrom residential biomasscombustion in Sweden2006Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Small scale biomass combustion can be a major source of air pollutants like

    emissions of greenhouse gases, acidifying pollutants, NMVOC, particulate matter,

    heavy metals, PAH and dioxins.

    On a yearly basis Sweden is obliged to report air emissions of these pollutants

    to different international bodies. Until submission 2005, covering data for 1990-

    2003, only one emission factor for each pollutant was used for the reporting of

    emissions from residential biomass combustion. The results from a closer examination

    by Statistics Sweden of existing national energy statistics for residential heating

    has enabled a disaggregation of the fuel consumption of biomass by fuel type

    (wood logs, pellets, wood chips), as well as by technology (boiler, stoves, and open

    firing places). This study aimed at improving the reporting of emissions from

    small- scale combustion of biomass by revising the emission factors for N

    2O, NOX,

    CO, NMVOC, SO

    X, NH3, total suspended particles (TSP, PM10, PM2.5, metals,

    dioxins and PAH. Furthermore, the time series 1990-2004 for these emissions were

    updated.

    In this work the revised emissions factors were to a large extent based on results

    from the Swedish Energy Agency research program “Biofuel, Health and

    Environment”. In addition a literature review was carried out to collect data from

    other Swedish studies as well as relevant international studies.

    Results from several recent measurement studies, together with dissaggregation

    of emissions factors by technology and fuel type, lead to quite large differences

    between previously used emission factors and the revised emission factors presented.

    In particular the new emission factors for NMVOC and particles are much

    lower, whereas the new emission factors for CO and dioxin are higher

  • 172.
    Paulrud, Susanne
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kindbom, Karin
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gustafsson, Tomas
    SCB.
    Methane emissions from residential biomass combustion2005Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Small scale biomass combustion can be a major source of air pollutants like hydrocarbons and particulate matters. Methane is one of the hydrocarbons emitted when burning biomass fuels and recent studies show that methane emissions from different kinds of residential biomass systems can vary significantly depending on type of combustion system and type of fuel. On a yearly basis Sweden is obligated to report air emissions of several pollutants to different international bodies. In previous reporting only one emission factor for methane is accounted for, including all technologies and all fuel types. This study aims to improve the reporting of methane emissions from small scale combustion of biomass by revising both activity data and emission factors. Further, the times series 1990-2003 for methane emission will be updated. New methane emission factors from small scale combustion of wood log, pellets and wood chips/sawdust was determined and an improved method was then used to calculate the emissions. In order to match the activity data categories, the emission factors were grouped by heating system category and fuel type. The result showed that methane emissions from wood log combustion are significantly higher compared to pellets combustion. However, significant variations in emission factors occur for specific combustion appliances and operation conditions. The recalculated time series for 1990-2003 showed higher values of methane emissions due to desegregation of emission factors by combustion technology.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 173.
    Persson, Karin
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Analys avseende utvärdering av luften i Sverige utifrån kraven i EU:s luftkvalitetsdirektiv2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Utvärderingen av luftkvaliteten ska, enligt luftkvalitetsdirektivet (2008/50/EG), ske inom fastställda zoner, som täcker in hela medlemslandets territorium. Luftkvaliteten inom varje zon ska klassificeras enligt särskilda utvärderingströsklar som, tillsammans med befolkningsmängd, styr omfattningen av kontrollen inom varje zon. Zonklassificeringen ska ses över minst vart femte år.

    I denna rapport redovisas en analys av luftkvalitetssituationen inom Sveriges sex zoner, en klassificering av zonerna utifrån utvärderingströsklarna, en kartläggning av vilka stationer som finns inom zonerna samt identifiering av hur många mätstationer som krävs för respektive zon enligt gällande direktiv för övervakning av luftkvalitet (2008/50/EG, 2004/107/EG). Utifrån detta presenteras också ett förslag på utvärderingsstrategier för de sex zonerna.

    År 2011 fastställdes nya bestämmelser (2011/850/EG) (Implementing Provisions on Reporting (IPR)) för rapportering av luftkvalitetsdata och information enligt direktiven (2008/50/EG, 2004/107/EG). IPR trädde i kraft 2014 och innebär avsevärt ökade rapporteringskrav för Sverige. Bland annat innebär de nya kraven att utvärderingsstrategierna för Sveriges sex zoner, enligt luftkvalitetsdirektivet, för det kommande året ska rapporteras tillsammans med detaljerade metadata för alla stationer som ingår i dessa strategier senast i december varje år.

    EU:s gränsvärden överskrids i Sverige för luftföroreningarna partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO2). Gränsvärdet för kolmonoxid (CO) har också överskridits under vissa år på grund av ett årligt bilevenemang i Stockholm, men generellt sett är halterna av CO i Sverige mycket låga. För övriga luftföroreningar förekommer främst halter under NUT, vilket innebär att luftkvalitetsövervakningen kan utföras genom objektiv skattning och/eller modellberäkningar.

    Enligt det framtagna förslaget på utvärderingsstrategier för rapportering till EU framgår att antalet befintliga stationer, med några undantag, räcker för att uppfylla de krav som ställs. För NO2 i zon 2 (Mellansverige) behövs dock ytterligare 3 stationer. I denna studie har emellertid ej tagits hänsyn till om modellberäkningar eller indikativa mätningar utförts, vilket kan medföra upp till 50 % reduktion av det antal mätstationer som krävs.

    Även kraven på fördelning mellan stationer i urban bakgrund och gaturum uppfylls för Sveriges rapportering i enlighet med förslag på utvärderingsstrategi. Däremot uppfylls inte kravet på fördelningen mellan PM10- och PM2.5 – stationer fullt ut. Kvoten mellan antalet mätstationer för PM10 och PM2.5 är enligt förslaget 2.7, jämfört med kravets 2.0, vilket innebär att antalet PM10-stationer som föreslås rapporteras är för många i förhållande till PM2.5. Generellt är det dock för halterna av PM10 det föreligger risk för överskridanden av EU-direktiv och utvärderingströsklar i Sverige, medan halterna av PM2.5 är låga. Därmed bedöms det relevant att antalet stationer för PM10 är något högre än för PM2.5 vid Sveriges rapportering till EU.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 174.
    Persson, Karin
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ferm, Martin
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sjöberg, Karin
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Utredning avseende indikatorer för luft2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En miljöindikator har som syfte att beskriva ett tillstånd i miljön, dels genom att beskriva

    en trendutveckling, dels genom att visa hur situationen är i förhållande till uppsatta

    miljömål/gällande miljökvalitetsnormer. För uppföljning av miljömålet Frisk luft behövs en

    vidareutveckling och förbättring av de indikatorer som används idag, dels till

    Naturvårdsverkets De Facto på nationell bas, dels till Länsstyrelsernas samverkansorgan

    avseende miljömålssystemet (RUS)(www.rus.lst.se) på läns- och kommunnivå. I

    föreliggande rapport, framtagen av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av

    Naturvårdsverket, görs en sammanställning av olika indikatorer, nationella och

    internationella samt en översyn av nuvarande indikatorer och datatillgång. Dessutom ges

    förslag på format för framtida indikatorer.

    Indikatorer är tänkta att kunna användas av en rad olika aktörer med olika kunskapsnivåer

    och olika intressen. Utgångspunkten och ambitionen har därför varit att eftersträva ett

    lagom antal indikatorer som ska vara relevanta, kunna illustrera trender, vara lätta att förstå och omfatta tillräckligt med underlagsdata för att vara trovärdiga.

    Sammanfattningsvis föreslås beräkningen av indikatorer främst baseras på:

    års- eller vinterhalvårsmedelvärden för trenduppföljning

    dygns- eller timmedelvärden för uppföljning av miljökvalitetsmål/-normer

    urbana bakgrundshalter för trender

    gaturumshalter för korttidsmedelvärden

    användning av samtliga tillgängliga mätdata, med avseende på såväl stationsantal

    som startår (förutsatt tillräckligt antal stationer)

    befolkningsviktade medelvärden

    regional uppföljning, baserad på zonindelning1

    I nedanstående tabell sammanfattas förslaget till framtida indikatorer för användning på

    nationell nivå. För den regionala redovisningen föreslås uppföljning med motsvarande

    indikatorer för respektive zon, med reservation för vissa luftföroreningar (svaveldioxid,

    bensen, benso(a)pyren) där dataunderlaget under vissa år kan vara alltför begränsat.

     

     

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 175.
    Persson, Karin
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Rehngren, Erika
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Halter av polycykliskaaromatiska kolväten (PAH)i Västra Götaland2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län har IVL Svenska Miljöinstitutet utfört

    analyser av halter i luft med avseende på polycykliska aromatiska kolväten (PAH) i 4

    kommuner i länet. Analyserna utfördes på PM

    10 – filter från Mariestad, Trollhättan, Borås

    och Färgelanda.

    De högsta halterna av PAH uppmättes i Färgelanda (1.8 ng/m

    3) för perioden december

    2002 – maj 2003 och de lägsta i Trollhättan under 2008 i såväl gaturum som urban

    bakgrund (0.5 ng/m

    3).

    För miljökvalitetsnormen för PAH används benso(a)pyren som indikator (SFS 2001:527).

    Den enda mätserie som fullt ut uppfyllde de mätkrav som föreligger enligt

    mätföreskrifterna till MKN (NFS 2007:7) finns för Borås under 2008, och där uppvisades

    en halt av B(a)P på 0.06 ng/m

    3. Det högsta uppmätta periodmedelvärdet uppmättes i

    Färgelanda 2002/03, 0.18 ng/m

    3.

    De i den här studien uppmätta halterna låg, under samtliga mätperioder och i de olika

    miljöerna, klart under MKN och det nationella delmålet, men i nivå med generationsmålet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 176.
    Phil Karlsson, Gunilla
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Akselsson, Cecilia
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Hellsten, Sofie
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tillståndet i skogsmiljön i Stockholms län: Resultat från Krondroppsnätet till och med 2016/172018Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 177.
    Phil Karlsson, Gunilla
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute. Swedish Environmental Protection Agency .
    Akselsson, Cecilia
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU. Swedish Environmental Protection Agency .
    Hellsten, Sofie
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute. Swedish Environmental Protection Agency .
    Karlsson, Per Erik
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute. Swedish Environmental Protection Agency .
    Tillståndet i skogsmiljön i Stockholms län Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 20152016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    μI denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i Stockholms län från perioden oktober 2014 till september 2015, vilka relateras till tidigare års mätningar. I Stockholms län görs mätningar av lufthalter vid två ytor, mätningar av nedfall med nederbörd över öppet fält och som krondropp samt mätningar i markvatten vid tre ytor. Dessutom mäts, genom separat finansiering av Länsstyrelsen i Stockholms län, lufthalter vid Svenska Högarna, beläget långt ut i Stockholms skärgård.

    Lufthalterna av SO2 vid Farstanäs, sydväst om Stockholm, var i mitten av 1990-talet höga, men har minskat signifikant sedan dess. Halterna ligger i nivå med motsvarande halter uppmätta utanför tätorter i Skåne och på västkusten. Lufthalterna av SO2 under sommaren 2015 vid Bergby, nordväst om Stockholm, låg på ungefär samma nivå som vid Farstanäs. Lufthalterna av SO2 vid Svenska Högarna var som sommarmedelvärde 2015 högre jämfört med både Bergby och Farstanäs, sannolikt beroende på utsläpp från fartygstrafiken. Även lufthalterna av NO2 vid Farstanäs har varit höga, högre jämfört med motsvarande halter uppmätta i Skåne och på västkusten. Som ett årsmedelvärde för de senaste tre åren var halten av NO2 vid Farstanäs fortfarande hög för att vara i bakgrundsmiljö, 4,5 μg/m3. Årsmedelhalten av NO2 låg något lägre vid Bergby jämfört med Farstanäs. Sommarmedelhalten av NO2 2015 vid Svenska Högarna var nästan lika hög som vid Bergby, återigen sannolikt beroende på inverkan från fartygsemissioner.

    Lufthalterna av NH3 låg under första hälften av 2000-talet vid både Bergby och Farstanäs runt 0,5 – 1,0 μg/m3. Under de följande 10 åren har halterna av NH3 tenderat att minska, men detta är statistiskt säkerställt endast för halterna vid Bergby vintertid.

    Svavelnedfallet i krondropp har minskat signifikant sedan mätstarten vid samtliga ytor i länet. Under de senaste ca fem åren har dock svavelnedfallet legat konstant. Mätningarna av markvattenkemin vid länets provytor visar på en relativt god försurningsstatus. pH i markvattnet är vid de flesta lokaler runt 5,0, den syraneutraliserande förmågan, ANC, är oftast positiv och halterna oorganiskt aluminium är oftast låga.

    Beräknade värden för totaldeposition av oorganiskt kväve till barrskog i länet uppgår till ca 5-7.5 kg N per hektar och år. Den kritiska belastningsgränsen för övergödande kväve för Sveriges barrskogar, 5 kg N per hektar och år, överskrids därför något i länet. I huvudsak har dock halterna av oorganiskt kväve i markvattnet varit relativt låga, vilket indikerar att kväveupplagringen i skogsmarken i Stockholms län inte nått den nivå där risken för läckage till markvattnet ökar.

    Den 13-14 oktober 2015 firade Krondroppsnätet 30 år. Under två dagars seminarium presenterades bl.a. hur Krondroppsnätet startade, hur det framtida skogsbruket kan se ut samt vilket behov det finns av miljöövervakning i skogen framöver. Dessutom presenterades Krondroppsnätets frågeställningar i ett internationellt perspektiv samt utifrån tre myndigheters olika ansvarsområden (Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Skogsstyrelsen). Under firandet skedde även en uppskattad exkursion till Krondroppsytan Timrilt. I samband med 30-årsjubileet presenterades en nyproducerad populärvetenskaplig temarapport, ”Krondroppsnätet 1985-2015 – tre decenniers övervakning av luftföroreningar och dess effekter på skogsmark”, som kan beställas från IVL.

    Gränsvärdena för hur mycket svavel som fartygsbränsle får innehålla skärptes den 1 januari 2015, från tidigare 1 procent till 0,1 procent svavel. Mätresultaten indikerar att beslutet att skärpa gränsvärdet för hur mycket svavel som fartygsbränsle får innehålla har gett resultat. Mätningar av lufthalter inom

    Krondroppsnätet och Luft- och Nederbördskemiska nätet (LNKN)1 visar att halterna av svaveldioxid vid två kustnära platser i sydöstra Sverige som medelvärde för 2015 (jan-dec) var cirka 30 % lägre jämfört med motsvarande medelvärde för de tre närmast föregående åren. För andra mätplatser inom Krondroppsnätet och LNKN i sydöstra Sverige, belägna längre inåt landet, syns inte motsvarande förändring. Detta tyder på att minskad svavelhalt i fartygsbränsle resulterat i lägre SO2-halter i luft i starkt trafikerade kustnära områden i sydöstra Sverige.

    Under 2015 initierades ett nytt sexårigt samarbetsprojekt som finns att läsa om på Krondroppsnätets webbplats: www.krondroppsnatet.ivl.se. Grundtanken är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastning av luftföroreningar och dess effekter på växtlighet, mark och vatten. 

    Mätningarna inom Luft- och Nederbördskemiska nätet genomförs av IVL inom ramen för den nationella miljöövervakningen, finansierad av NV.

    Konferensen Acid Rain hålls vart 5:e år och utgör ett forum för forskare och beslutsfattare att diskutera forskningsfrågor och policies relaterade till försurning och återhämtning. Vid konferensen 2015 presenterades resultat avseende återhämtning från försurning och kväveutlakning vid tre krondroppsytor som drabbats av klimatrelaterade händelser: havssaltepisoder, storm och insektsangrepp.

    Under 2015 utförde IVL tillsammans med Lunds universitet, på uppdrag av Länsstyrelsen i Norrbottens län, kartläggningar av kritisk belastning för aciditet och kväve för olika ekosystemtyper i Norrbottens län. Tre olika modeller användes: PROFILE, ForSAFE och MAGIC. Dessutom beräknades kritisk belastning för kväve baserat på empiriskt framtagna gränsvärden.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 178.
    Phil Karlsson, Gunilla
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Akselsson, Cecilia
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Karlsson, Per Erik
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tillståndet i skogsmiljön i Stockholms län: Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i Stockholms län från perioden oktober 2013 till september 2014, vilka relateras till tidigare års mätningar. I Stockholms län görs mätningar av nedfall med nederbörd över öppet fält vid fyra ytor, i krondropp vid fyra ytor och i markvatten vid sex ytor. Svavelnedfallet (utan havssalt) i krondroppet vid samtliga fyra krondroppsytor i länet har minskat signifikant sedan mätstarten. Under 2013/14 varierade svavelnedfallet mellan 1,3 - 3,1 kg per hektar och år. Den generella bedömningen av länets markvatten vid fem av de sex mätplatserna visar på en relativt god försurningsstatus. pH i markvattnet är vid de flesta lokaler runt 5,0, ANC är oftast positiv och halterna oorganiskt aluminium är oftast låga. Vid Gladö i länets södra del visar dock markvattenmätningarna på en försämrad försurningsstatus. Kvävenedfallet, som följs främst som nedfall på öppet fält på grund av interncirkulation i kronorna i skogsytorna, har varierat mellan 4 och 5 kg per hektar under 2013/14 vid länets lokaler. Det totala nedfallet till skog kan antas vara cirka 15 % högre i länet på grund av torrdepositionen till skogen. Den kritiska belastningsgränsen med avseende på övergödning till skog har satts till 5 kg per hektar och år. I dagsläget är det beräknade kvävenedfallet runt 5,5 kg per hektar och år vid två av länets mätlokaler och vid resterande två mätlokaler strax under belastningsgränsen. Den kritiska belastningen för kvävenedfall har tidigare överskridits under lång tid i Stockholms län, och vegetationen är sannolikt redan sedan länge påverkad. Nedfall av svavel och kväve samt markvattenkemi från Krondroppsnätet har använts till de fördjupade utvärderingarna av Bara naturlig försurning och Ingen övergödning som slutförs under 2015. Under 2014 utvärderades Skogsstyrelsens obsyte-program, då programmet avslutades under 2013. Inom obsyte-programmet, som startade 1984, har mätningar i träd och mark gjorts på hundratals ytor i Sverige. Merparten av Krondroppsnätets ytor utgör en delmängd av obsytorna. En slutsats från utvärderingen var att obsyte-programmets mätningar bör fortsätta på Krondroppsnätets ytor, då de två mätprogrammen ger unika möjligheter till studier av orsakssamband för hela kedjan från atmosfäriskt nedfall till tillstånd i träd och mark. 31 juli 2014 startade i Västmanland den största skogsbranden i modern tid i Sverige. Röken spreds över ett stort område, och vissa indikationer tyder på att NO2-halten i närområdet skulle kunna påverkats av branden. Mellan 31 augusti 2014 och 27 februari 2015 inträffade det största vulkanutbrottet på Island sedan 1783, vilket påverkat luftföroreningssituationen i Sverige. Vulkanutbrottet producerade svavelemissioner i nivå med hela Europas samlade svavelutsläpp. Mätningarna inom Krondroppsnätet visade att SO2-halterna, framförallt i norra Sverige, var kraftigt förhöjda under september 2014. Ytterligare utredning om påverkan från vulkanen i nedfallet i olika delar av Sverige kommer under 2015.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 179.
    Phil Karlsson, Gunilla
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Akselsson, Cecilia
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Karlsson, Per Erik
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hellsten, Sofia
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tillståndet i skogsmiljön i Stockholms län: Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 20132013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning:

    I denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i Stockholms län

    från perioden oktober 2012 till september 2013, vilka relateras till tidigare års mätningar.

    Vidare redovisas andra aktiviteter med anknytning till Krondroppsnätet.

    De senaste modellberäkningarna visar att ca 2 % av länets sjöar kan anses vara försurade 2010,

    på grund av mänsklig verksamhet.

    Mätningar inom länet visar att det atmosfäriska nedfallet av svavel under de senaste drygt 20

    åren har minskat i takt med Sveriges och Europas rapporterade utsläppsminskningar. De

    senaste åren har svavelnedfallet i länet varit lågt, och en bidragande orsak skulle kunna vara

    minskningen av svavelhalterna i fartygsbränsle runt 2006-2007. Försurningen orsakas inte bara

    av försurande nedfall utan även av kvävenedfall samt skogsbruk. Svavelnedfall har en direkt

    försurande effekt, medan kvävenedfall försurar först när skogsekosystemets förmåga att ta upp

    kväve överskrids, och det börjar läcka. Skogsbruket försurar genom bortförsel av buffringskapacitet

    vid skörd. Provtagning och analys av markvattnet tyder på att försurningsstatusen för

    skogsmarken i länet är god.

    Även utsläppen av oxiderat och reducerat kväve uppges ha minskat avsevärt under de senaste

    20 åren. Nedfallet av kväve med nederbörden visar dock inga tecken på att ha minskat i samma

    storleksordning under motsvarande period. Dock visar mätningarna av kvävenedfall på öppet

    fält i länet att kvävebelastningen i länet varit förhållandevis låg under de senaste åren. Kvävenedfallet

    innebär en upplagring av kväve i skogsmarken. I slutändan kan detta medföra att

    nitratkväve läcker ut till grundvatten och ytvatten. Markvattenmätningarna i länet visar att

    förhöjda halter av nitrat stundtals förekommer i länet vid ytorna med växande skog. Ett

    framtida högre kväveläckage från skogsmarken kan innebära negativa effekter både för övergödning

    och för försurning.

    Aspekter kring skogsbrukets försurande inverkan, kvävegödsling av skogsmark, fördjupad

    utvärdering av miljömålet samt EU:s luftvårdspolitik diskuteras också i rapporten.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 180.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Kronobergs län. Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute. Kronobergs luftvårdsförbund .
    Hellsten, Sofie
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute. Swedish Environmental Protection Agency.
    Akselsson, Cecilia
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Försurning och övergödning i Kronobergs län: Resultat från Krondroppsnätet till och med 2017/182019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Mätningar av atmosfäriskt nedfall och markvattenkemi har bedrivits inom Krondroppsnätet i Kronobergs län sedan 1996. Under det hydrologiska året 2017/18 gjordes mätningar på fyra platser i länet, från granskogen i Fälleshult i väster till tallskogen i Attsjö i öster.

    Lågt svavelnedfall men långsam återhämtning från försurning

    Försurning utgör fortsatt ett stort miljöproblem i Kronobergs län. Svavelnedfallet i länet har minskat kraftigt under de senaste drygt två decennierna, med mellan 78 och 93 %. Trots detta går återhämtningen från försurning i markvattnet i länets skogar långsamt, med stora variationer mellan de olika provytorna.Ett historiskt högt försurande nedfall under många år återspeglas i bestående surt markvatten, med pH runt eller under 5 och utan buffringskapacitet. Den syraneutraliserande förmågan (ANC) i markvattnet ligger kring eller under noll vid de tre provytorna i länet med långa mätserier. Vid två av provytorna förekommer förhöjda halter av toxiskt oorganiskt aluminium. Den återupptagna mätserien vid Fälleshult, i länets västra del, är ännu för kort för att ge ett tillräckligt bra underlag för en bedömning av försurningsläget.En analys av trenderna på samtliga mätplatser i södra Sverige visar att det finns många ytor utan signifikant återhämtning från försurning, och i de fall där återhämtning kan påvisas är den långsam. För att mark och vatten ska återhämta sig från försurning, och miljömålet Bara naturlig försurning ska uppnås, krävs fortsatt lågt svavelnedfall, att nedfallet av kväve inte överskrider vad skogen kan ta upp, och att skogsbrukets försurningspåverkan hålls på en låg nivå.

    Två diagram. Figurtext: Svavelnedfall som krondropp (till vänster) och syraneutraliserande förmåga (ANC) i markvattnet (till höger) vid två mätplatser i länet, tallskogen i Attsjö i länets östra del och i granskogen i Angelstad i länets västra del. Mätningarna vid Angelstad flyttades en kort sträcka 2013, vilket visas med olika symboler.

    Kvävenedfallet överskrider kritisk belastning

    Det totala nedfallet av oorganiskt kväve till barrskog i Kronobergs län har beräknats till mellan 6 och 10 kg per hektar för det hydrologiska året 2017/18, med högst nedfall i länets västra delar. Kvävenedfallet överskrider den kritiska belastningsgräns som har satts för barrskog i Sverige, 5 kg kväve per hektar och år. En analys över större geografiska områden visar att det totala kvävenedfallet till barrskog i sydvästra Sverige (dit Kronobergs län i detta fall räknas) minskade signifikant under perioden 2001–2017, med 26 %.

    Under februari och mars 2018 uppmättes ett ovanligt högt nedfall av oorganiskt kväve vid tallytan i Attsjö, strax öster om Växjö, på totalt 6 kg per hektar för dessa två månader. Orsaken till det höga nedfallet är oklar men eventuellt orsakades det av starkt förorenad luft från sydöstra Europa. Förhöjt nedfall av ammoniumkväve i krondropp under augusti 2018 indikerade att luftkvaliteten över Kronobergs län kan ha varit påverkad av sommarens skogsbränder.

    Det torra vädret medförde att markvatten endast kunde provtas vid ett fåtal tillfällen under 2018. Genomgående har dock halterna av nitrat i markvatten under de senaste åren varit mycket låga i ostörd växande skog i länet. Stormskador kan dock leda till tillfälliga perioder med ökade halter av nitrat i markvattnet och risk för utlakning till grund- och ytvatten. Att skogen mår bra och fortsätter ta upp kväve är viktigt, inte bara för miljökvalitetsmålen Levande skogar, Begränsad klimatpåverkan och Ingen övergödning, utan även för Bara naturlig försurning.

     

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 181.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Kronobergs län. Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute. Kronobergs luftvårdsförbund .
    Krondroppsnätet 1985-2015: Tre decennier med övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmark2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hur allt började...

    De första mätningarna av krondropp, det vill säga nederbörd som har passerat genom trädkronorna till marken, skedde för mer än hundra år sedan. Redan 1896 publicerade Eduard Hoppe i Wien en artikel om krondroppsmätningar. Men det skulle dröja ytterligare cirka 80 år innan krondroppsmätningar startades med syfte att övervaka försurningsproblemet i de svenska skogarna.

    Försurningsproblemet upptäcks

    1967 publicerade Svante Odén vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) den banbrytande artikeln Nederbördens försurning på Dagens Nyheters kultursida. Odén började intressera sig för ämnet efter att han kontaktats av Ulf Lundin, fiskerikonsulent i Uddevalla, som uppmärksammat sambandet mellan fiskdöd och lågt pH i sjöar. I artikeln visade Odén att nederbörden i Europa under de senaste 20 åren kraftigt försurats och att pH-värdet i nederbörden, särskilt i sydvästra Sverige, var mycket lägre än tidigare. Detta kopplade han ihop med långdistanstransport av svavel från Storbritannien och Centraleuropa. Odéns försurningshypotes grundades bland annat på Erik Erikssons och Carl-Gusaf Rossbys studier vid Stockholms universitet samt Hans Egnérs studier vid dåvarande Lantbrukshögskolan i Uppsala. Odéns artikel kom att påverka forskningsinriktningen vid många lärosäten i Sverige.

    Inspirerad av artikeln började Bengt Nihlgård vid Lunds universitet (LU) att koppla nederbördsstudier i skog till svavelnedfallet. Tillsammans startade Folke Anderson, LU/SLU, och Bengt Nihlgård "Barrskogsprojektet". Begränsningar i projektet gjorde dock att det endast lokaliserades till södra Norrland. Studierna av sur nederbörd och långdistanstransporterade partiklar i södra Norrland gav dock inte samma utslag som tidigare studier gjort i Skåne, då försurningsproblemet var relativt litet i södra Norrland.

    början av 1970-talet visade Göte Bertilsson, vid dåvarande Supra i Landskrona, genom lysimeterförsök i jordbruksgrödor att atmosfäriskt nedfall av svavel i form av gaser och partiklar, så kallad torrdeposition, påverkade försurningsgraden minst lika mycket som svavlet i nederbörden.

    Under 1970-talet handlade försurningsforskningen till stor del om tillståndet i sjöar och vattendrag. Detta berodde på att försurningen hade satt sina tydligaste spår i strömmande vatten och sjöar. Att den omgivande marken med buffringsförmåga och vegetation hade en avgörande inverkan för det avrinnande vattnet förbisågs ofta.

    Den första internationella försurningskonferensen arrangerades i USA 1975. Då presenterades resultat som visade att krondroppsmätningar gav goda kvantitativa uppskattningar av det totala nedfallet av olika ämnen till skog. Amerikansk forskning visade även på kvantitativa samband mellan nedfall och uttransport av svavel från ett avrinningsområde i New York State. Dessa resultat ledde till att mätningar av nedfall på öppet fält och som krondropp i skog började användas inom IVL Svenska Miljöinstitutets (IVL) omfattande studier i Gårdsjön, på västkusten, som startade 1979. Genom dessa mätningar kunde bidragen från både torr- och våtdeposition uppskattas. Forskningen i Gårdsjön, med insatser från bland annat Hans Hultberg, IVL, visade att det i de starkt försurade områdena fanns en god överensstämmelse mellan den totala depositionen uppmätt i krondroppet och den samlade avrinningen av svavel från små väldefinierade avrinningsområden.

    I början av 1980-talet startade IVL ytterligare mätningar av nedfall via nederbörd och krondropp samt bäckvattenkemi i fyra småländska avrinningsområden. Baserat på dessa mätningar, samt tidigare erfarenheter från mätningar vid Gårdsjön, konstaterades att det fanns ett behov av

    landsomfattande mätningar av totaldepositionen, då skillnaderna i torrdeposition mellan västkusten och Götalands centrala delar var mycket stora. Den nationella miljöövervakningen omfattade vid denna tidpunkt endast våtdeposition. Det krävdes dock larm om skogsdöd från Centraleuropa för att Krondroppsnätet skulle bli verklighet.

    I skuggan av skogsdöden – starten för skogliga observationsytor och Krondroppsnätet

    I början av 1980-talet fick försurningsproblematiken ett tydligt fokus mot skogsmark då man befarade att den skogsdöd som noterades i Centraleuropa även skulle drabba Sverige. Med skogen som en viktig hörnsten i den svenska ekonomin befarades en liknande utveckling i Sverige få förödande konsekvenser. Professor Bernhard Ulrich i Västtyskland varnade för att den pågående försurningen riskerade att leda till omfattande skador på skogen.

    I Sverige fick Skogsstyrelsen i uppdrag att följa skadeutvecklingen i skogen genom observationsytor. Samtidigt konstaterade flera länsstyrelser att denna övervakning var otillräcklig då den inte omfattade faktorer som kunde förklara försurningen. 1985 bildades Blekinge Luftvårdsförbund, med Camilla Odhnoff och Ulf Lettevall som starkt pådrivande för tillkomsten av förbundet. På uppdrag av Blekinge Luftvårdsförbund startade IVLs kontor i Aneboda i oktober samma år mätningar av nedfall och

    markvattenkemi vid 10 utvalda skogliga observationsytor i Blekinge. Syftet var att se om observerade skogsskador kunde förklaras av försurande nedfall och markvattnets sammansättning. 1986 startade Kronobergs län ett luftvårdsförbund, och Krondroppsnätets verksamhet växte undan för undan då allt fler län anslöt sig för att slutligen inkludera hela Sverige. Inom Krondroppsnätet byggdes databaser, rutiner för validering, utvärdering och utveckling, samtidigt som metodik och utrustning testades och utvecklades.

    Olle Westling, IVL, kom att få en avgörande betydelse för tillkomsten av skogsövervakningen i Blekinge och Kronobergs län, liksom för den vidare utvecklingen av Krondroppsnätet. Genom hans entusiasm och målmedvetenhet blev Krondroppsnätet basen för regional miljöövervakning med inriktning på luftföroreningarnas hot mot skogen och för luftvårdsarbetet i allmänhet.

    Genom åren har arbetet inom Krondroppsnätet både utvecklats och förändrats. Idag, 30 år efter starten, är det fortfarande ett väl fungerande, landsomfattande stationsnät som har sin bas i regional och nationell miljöövervakning och miljömålsuppföljning. Många frågor har besvarats, medan andra kvarstår. Klimatförändringar liksom ett förändrat skogsbruk innebär dessutom att nya frågor tillkommit.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 182.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute. Swedish Environmental Protection Agency .
    KRONDROPPSNÄTET (SWETHRO) Nedfall och effekter av luftföroreningar – för regional och nationell övervakning. (version för Kronobergs län): Förslag till Program 2015-20202014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    1 Krondroppsnätet – en sammanfattande beskrivning

    Krondroppsnätet startade 1985 i Blekinge, som ett svar på den oro som rådde kring frågan om skogsdöd i Europa, och med syfte att övervaka miljötillståndet i brukad skog. Verksamheten samordnades med Skogsstyrelsens s.k. observationsytor. Krondroppsnätet omfattade som mest flera hundra provytor, men i dagsläget finns ca 65 provytor fördelade över hela landet.

    Krondroppsnätet innefattar mätningar av nedfall till skog (krondropp), nedfall på närliggande yta på öppet fält, torrdeposition med strängprovtagare, markvattenkemi och lufthalter. Krondropp och markvattenkemi mäts på de flesta av ytorna, medan övriga mätningar sker på ett urval av ytorna. Resultaten från insamlade data analyseras i relation till effekter främst på tillstånd i mark, ytvatten, vegetation samt den brukade skogens långsiktiga näringstillstånd och hälsa. En del av resultaten används i arbetet med de svenska miljökvalitetsmålen, framför allt underlag "Bara Naturlig Försurning", "Ingen Övergödning" och Frisk Luft". Vidare relateras resultaten på regional nivå till modellresultat från det nationella miljömålsarbetet, bland annat med avseende på kritisk belastning, antropogent försurade sjöar och kväve-upplagring i skogmarken, för att ytterligare fördjupa underlaget för miljömålsuppföljningen.

    Krondroppsnätet har en länsvis förankring och drivs främst med regional finansiering från luftvårdsförbund, länsstyrelser och kommuner, men även enskilda företag. Naturvårdsverket bidrar även med viss finansiering, främst vad gäller mätningar av nederbörd och torrdeposition över öppet fält. Krondroppsnätet publicerar årliga rapporter, länsvis, regionalt eller nationellt samordnade. Rapporterna, mätdata och kartor finns tillgängliga på Krondroppsnätets webbplats, www.krondroppsnatet.ivl.se. Mätdata lämnas också till nationell datavärd (för närvarande IVL). Resultat från Krondroppsnätet används i stor utsträckning inom den länsvisa och den regionala miljöövervakningen, samt som underlag i åtgärdsplaner för kalkning.

    En styrka med Krondroppsnätets är att mätningar gjorts i många år och med god täckning över hela Sverige, vilket gör att detaljerade studier av variation i tid och rum kan göras. Krondroppsnätet har en stark koppling till den regionala och nationella miljöövervakningen, men är även starkt förankrad i forskningen. Genom att mätningarna inom Krondroppsnätet är nationellt samordnade och bedrivs med samma metoder överallt, kan mätningarna användas för att beskriva tidsutvecklingen vad gäller olika miljöindikatorer såväl regionalt som nationellt.

    Krondroppsnätets verksamhet spänner över stora tidsrymder, och har bland de längsta mät-serierna i hela Europa, vilket möjliggör studier av långsiktiga trender. Krondroppsnätets omfattande mätningar med en stor geografisk spridning i landet ger en bra överblick av nuläget och olika problemställningar i olika delar av landet. Data från Krondroppsnätet bidrar till modellutveckling, med målet att kunna prediktera den framtida utvecklingen, inte minst i perspektivet av pågående klimatförändringar som kan medföra stora förändringar vad gäller försurnings- och övergödningsproblematiken.

    2 Bakgrund

    Sveriges skogar täcker 56 % av Sveriges landareal, och mycket av avrinningen till sjöar och vattendrag härstammar från skogsmark. Nedfallet av försurande och övergödande ämnen från luften till skogsekosystemen i Sverige måste bedömas utifrån vad mark och vatten långsiktigt tål, samt utifrån orsakerna bakom nedfallet och de åtgärder som krävs för att motverka detta nedfall. Därför är det viktigt att följa upp effekter av luftföroreningar i skogslandskapet.

    Sedan 1990 har lufthalterna och nedfallet av svavel till den svenska skogen minskat kraftigt, i takt med minskningen av de samlade svavelutsläppen från Europa. Kväveemissionerna har däremot inte minskat i samma utsträckning, och på de flesta mätplatser har nedfallet av kväve inte minskat signifikant, varken i den svenska skogen eller i övriga Europa. Det pågår en återhämtning från försurning i markvattnet, men det går långsamt och effekterna på pH och den syraneutraliserande förmågan är i många fall ännu små eller obefintliga. Växtligheten i Sverige är påverkad av rådande kvävenedfall och halterna av nitratkväve i markvattnet har ibland varit förhöjda, framför allt i sydvästra Sverige. Problematiken med nedfall av för-surande och övergödande ämnen är därför långt ifrån löst.

    Krondroppsnätet driver en samordnad, länsvis miljöövervakning i brukad skog i hela Sverige, med målsättningen att resultaten skall vara direkt användbara inom den regionala miljö-övervakningen. Övervakningen är inriktad mot lufthalter, nedfall av försurande och över-gödande ämnen samt deras inverkan på markvattnets kvalitet. Resultaten från insamlade data analyseras i relation till påverkan främst på tillstånd i mark, ytvatten, vegetation samt den brukade skogens långsiktiga näringstillgång och hälsa. Samordning görs med skogliga observationer från bl.a. Skogsstyrelsens observationsytor. Mätmetoder utvecklas och förbättras kontinuerligt. Mätresultaten från Krondroppsnätet kan användas för att beskriva historiska förändringar och nuläge. Resultaten relateras även till modellresultat från det nationella miljömålsarbetet, bland annat med avseende på kritisk belastning, antropogent försurade sjöar och kväveupplagring i skogmarken, för att ytterligare fördjupa underlaget för miljömålsuppföljningen. Krondroppsnätet genererar regionala och nationella underlag till indikatorer för långsiktiga bedömningar inom den regionala miljömålsuppföljningen, främst med inriktning på miljömålet Bara Naturlig Försurning och indikatorerna nedfall av svavel och kväve. Resultaten från Krondroppsnätet skall vara direkt användbara inom den regionala miljöövervakningen.

    Krondroppsnätet avser att löpande producera långsiktiga regionala bedömningar av tillstånden hos skogsekosystemen i Sverige, främst med avseende på försurning, näringstillstånd samt övergödning. Dessa bedömningar kan användas för att motivera fortsatta höga krav på utsläppsminskningar från lokala och regionala verksamheter, såsom trafik och industri, men även för påtryckningar mot regering och riksdag att öka aktiviteterna vad gäller internatio-nella förhandlingar om begränsningar av långdistanstransporterade luftföroreningar. Resultaten kan även användas för att driva på utvecklingen när det gäller att få ner utsläppen från fartygstrafiken, såväl i hamnar som ute på öppet vatten.

    Krondroppsnätet är idag ett s.k. gemensamt delprogram. Genom de gemensamma del-programmen önskar Naturvårdsverket öka samverkan och samordning mellan nationell och regional miljöövervakning samt öka samverkan mellan olika aktörer. Inom programområde Luft finns hittills endast två gemensamma delprogram, varav Krondroppsnätet är det ena. Detta har medfört att i de prioriteringar som Naturvårdsverket gett ut inför framtagandet av de regionala miljöövervakningsplanerna för 2015-2020 är Krondroppsnätet högt prioriterat.

    Krondroppsnätet (http://www.krondroppsnatet.ivl.se) startade i Blekinge 1985. Genom åren har olika programperioder med olika fokus avlöst varandra. Inför Program 2007 (2007-2010) gjordes en omfattande revision av programmet med hjälp av representanter från länsstyrelser och luftvårdsförbund, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket samt IVL. Sedan 2007 har Krondroppsnätet främst finansierats av

    olika luftvårdsförbund och länsstyrelser, men även till viss del av Naturvårdsverket. Även olika företag och enskilda kommuner är med och finansierar.

    Inför den nu föreslagna programperioden 2015-2020 ger vi med detta förslag återigen alla medverkande luftvårdsförbund, länsstyrelser och Naturvårdsverket möjlighet att ge syn-punkter och kommentarer. Dessa synpunkter kommer att utgöra underlag för den slutliga utformningen av Program 2015.

    Krondroppsnätets styrgrupps förslag inför Program 2015 syftar till att optimera programmet utifrån aktuella frågeställningar och de rådande ekonomiska ramarna. I sin helhet anses antalet mätplatser inom programmet vara i underkant, så en besparing på bekostnad av antalet stationer är inte önskvärd, utan hellre då i form av något färre analysparametrar.

    En ambition inför Program 2015 är att ytterligare samordna resultaten mellan olika mätplatser oavsett länstillhörighet. Detta för att bäst beskriva olika områden i länen. Det finns även möjligheter att andra mätningar som bedrivs inom länet/regionen kan samredovisas med resultat från Krondroppsnätet, i de fall det är relevant.

    8 Förslag till Program 2015 (2015-2020)

    Förslaget till Program 2015 utgör en fortsättning på Program 2011 med några förändringar, främst motiverade utifrån ambitioner att hålla nere kostnaderna. Det nya programmet omfattar sammanfattningsvis främst följande förändringar:

     Under Program 2015 föreslås att analyser av alkalinitet (buffertkapacitet) i nederbörden över öppet fält, krondropp samt markvatten utgår. Vidare föreslås att analyser av TOC i krondropp och öppet fält utgår. I dagsläget är det de analyser som vi anser är minst viktiga. För många forskare har våra mätningar av TOC i öppet fält och krondropp varit mycket intressanta då det nästan inte mäts alls i Sverige, men inom Krondroppsnätet känner vi att vi kan avstå från att mäta dessa under en programperiod, då analyskostnaden för dem är relativt hög. Analyserna av TOC i markvatten föreslås däremot vara kvar. Brunifiering av sjöar och vattendrag, genom ökande halter av organiska ämnen, är ett problem som uppmärksammats mycket på senare tid, och orsakssambanden är inte helt klarlagda. Tidsserier av TOC i markvatten kan vara en viktig pusselbit när orsaks-sambanden studeras.

     Under programperioden 2011-2014 beräknades kommunvis deposition för svavel och kväve från SMHI:s "MATCH-Sverige"-modellsystem. Depositionsredovisning på lokal nivå hämtad från MATCH är förenligt med stora osäkerheter. Dessutom finns det en eftersläpning i modelldata som gör att det vissa år inte har varit möjligt att jämföra det senaste årets mätningar med de modellerade värdena för verifiering. På grund av kostnadsskäl, samt att vi bedömer att en modellberäknad kommundeposition är förenlig med stora osäkerheter, har vi valt att plocka bort den kommunvisa depositionen i detta förslag. Om osäkerheterna i modelleringen minskar framöver kan detta komma att ingå igen i nästa programperiod efter 2020. Vår ambition är att fortsätta samarbetet med SMHI för att försöka utreda detta vidare.

     I några län föreslås en flytt av lokaler men för de flesta länen föreslås inga större förändringar, varken vad gäller antal stationer eller val av plats. I bilaga 1-18 finns en detaljerad beskrivning av förslaget samt en kostnadsuppskattning för varje län.

    Download full text (pdf)
    Förslag krondroppsnätet 2015-2020 Kronoberg
  • 183.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Kronobergs län. Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute. Kronobergs luftvårdsförbund .
    Karlsson, Per Erik
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Akselsson, Cecilia
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Länsvis totalt nedfall av oorganiskt kväve och svavel till barrskog: 2001-20182019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Krondroppsnätet (SWETHRO) genomför mätningar i skog och på öppet fält vid ett stort antal mätplatser fördelade över hela landet. Här mäts lufthalter, våtdeposition, torrdeposition, krondropp och markvattenkemi. Ett stort antal ämnen och parametrar mäts, däribland svavel- och kväveföreningar, som har stor betydelse för försurnings- och övergödningsproblematiken. Krondroppsnätet koordineras och genomförs av IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Lunds universitet.

    Denna rapport utgör den tredje temarapporten inom programperioden 2015–2020 för Krondroppsnätet och presenterar totalt nedfall av oorganiskt kväve och svavel till barrskog för tidsperioden 2001 till 2018 för samtliga län som nu är medlemmar i Krondroppsnätet.

    Syftet med rapporten är att bidra till att belysa nedfalls-situationen i länen samt att ge underlag till den regionala miljömålsuppföljningen, främst för miljömålen Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Då ett syfte är att bidra till miljömålsarbetet presenteras data för kalenderår och inte för hydrologiskt år, då miljömålen följs upp på kalenderår.

    Kritisk belastning för kväve i barrskog och myrmark (5 kg/ha) har under perioden 2001–2018 överskridits i stort sett i alla län, förutom de fyra nordligaste länen: Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. Det totala kvävenedfallet till barrskog har dock minskat, vilket är statistiskt säkerställt, över perioden för alla län utom Skåne och Västerbottens län. Den totala procentuella minskningen av kvävenedfallet varierade mellan 26 % (Halland och Västernorrland) till 53 % (Stockholms län). Under de tre senaste åren överskreds den kritiska belastningen för barrskog och myrmark i hela Götaland, men inte i Norrland. I Svealand överskreds den kritiska belastningen enbart i Värmland.

    Nedfallet av svavel till barrskog har minskat kraftigt under perioden 2001 till 2018. Den statistiska analysen visade att det länsvisa nedfallet av svavel (utan bidrag från havssalt) sedan 2001 minskat statistiskt signifikant i samtliga undersökta län. Den totala procentuella minskningen av svavelnedfallet varierade mellan 50 % (Jämtlands län) till 87 % (Jönköpings län).

    Jämfört med kritisk belastning för kväve är kritisk belastning för svavel svårare att definiera eftersom den beror på nedfallet av både svavel och kväve samt även och skogsbrukets försurande påverkan. Under de senaste tre åren har det totala nedfallet av svavel till barrskog i Sverige, om man undantar de tre sydliga länen Skåne, Halland och Blekinge, generellt varit mycket lågt, under 1 kg per hektar och år. Detta innebär att svavelnedfallets bidrag till fortsatt försurning är mycket litet i stora delar av Sverige. Det särskilt låga svavelnedfallet under senare år beror sannolikt till stor del på minskningar av svavelhalten i fartygsbränsle, i kombination med låga nederbördsmängder. År 2014 påverkades svavelnedfallet över hela Sverige i stor utsträckning av de stora utsläpp av svaveldioxid som kom från ett vulkanutbrott på Island, vilket syns tydligt i mätningarna. De sydligaste delarna av Sverige påverkas sannolikt alltjämt från svavelutsläpp från de östra delarna av centrala Europa.

    Det minskande kväve- och svavelnedfallet under perioden 2001-2018 beror främst på att utsläppen, både i Sverige och från källor i Europa, har minskat som ett resultat av nationellt och internationellt luftvårdsarbete inom EU och FN:s Luftvårdskonvention (CLRTAP). De rapporterade utsläppen av oorganiskt kväve (NOx-N + NH3-N) från både EU-28 och separat från Sverige har under perioden 2001–2017 minskat med 28 %, medan de rapporterade utsläppen av oxiderat svavel från EU-28 under perioden 2001–2017 har minskat med 83 % och från enbart Sverige med 62 %.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 184.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Örebro län. Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tillståndet i skogsmiljön i Örebro län: Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i Örebro län från perioden oktober 2013 till september 2014, vilka relateras till tidigare års mätningar. I Örebro län görs mätningar av nedfall på öppet fält, nedfall i krondropp och kemi i markvatten på en granyta (Greckssundet) och en tallyta (Örlingen). Mätningarna startade 1996.

    Svavelnedfallet på provytorna i länet har minskat från cirka 5 kg per hektar 1996/97 till cirka 2 kg per hektar 2013/14.

    Markvattnet återhämtar sig endast mycket långsamt från försurning. Status i markvattnet visar på fortsatta betydande försurningsproblem för skogsmarken i länet. Relativt höga halter av svavel samt toxiskt oorganiskt aluminium i markvattnet förekommer vid båda mätlokalerna. Vidare är markvattnets syraneutraliserande förmåga (ANC) fortsatt runt noll eller negativ, och till och med minskande, samtidigt som pH är runt 5 vid båda lokalerna.

    Kvävenedfallet, som följs främst på öppet fält på grund av interncirkulation i kronorna i skogsytorna, har varierat mellan 3 och 10 kg N per hektar och år på länets ytor. Kvävenedfallet har minskat signifikant i nederbörden vid båda ytorna i länet och var under 2013/14 cirka 4 respektive 5 kg per hektar. Det totala nedfallet till skog kan antas vara något högre på grund av torrdepositionen till skogen. Den kritiska belastningen för kväve med avseende på övergödning till skog har satts till 5 kg per hektar och år och överskrids troligen i hela länet, möjligen undantaget tallskogar i länets norra delar. Även om kvävenedfallet till skogsmarken varit betydande genom åren har det sannolikt ännu inte resulterat i något betydande läckage av nitrat till markvattnet eller avrinningen. Förhöjda nitrathalter i markvattnet kan dock uppträda vid störningar, såsom avverkning, stormskador, insektsangrepp etc.

    Resultat för nedfall av svavel och kväve samt markvattenkemi från Krondroppsnätet har använts till de fördjupade utvärderingarna av Bara naturlig försurning och Ingen övergödning som slutförts under 2015.

    Under 2014 utvärderades Skogsstyrelsens program för observationsytor (obsytor), då programmet avslutades under 2013. Inom obsyte-programmet, som startade 1984, har mätningar i träd och mark gjorts på hundratals ytor i Sverige. Merparten av Krondroppsnätets ytor utgör en delmängd av obsytorna. En slutsats från utvärderingen var att obsyte-programmets mätningar bör fortsätta på Krondroppsnätets ytor, då de två mätprogrammen ger unika möjligheter till studier av orsakssamband för hela kedjan från nedfall till tillstånd i träd och mark.

    31 juli 2014 startade i Västmanland den största skogsbranden i modern tid i Sverige. Röken spreds över ett stort område och vissa indikationer tyder på att NO2-halterna i luft endast påverkades av branden i begränsad omfattning i närområdet.

    Mellan 31 augusti 2014 och 27 februari 2015 inträffade det största vulkanutbrottet på Island sedan 1783, vilket påverkade luftföroreningssituationen i Sverige. Vulkanutbrottet producerade svavelemissioner i nivå med hela Europas samlade svavelutsläpp. Mätningarna inom Krondroppsnätet visade att lufthalterna av SO2, framförallt i norra Sverige, var kraftigt förhöjda under september 2014. Ytterligare utredning om påverkan från vulkanen i nedfallet i olika delar av Sverige kommer att göras under 2015.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 185.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Kronobergs län. Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute. Kronobergs luftvårdsförbund .
    Akselsson, Cecilia
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Hellsten, Sofie
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute. Swedish Environmental Protection Agency.
    Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län: Resultat från Krondroppsnätet till och med 2016/172018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Nedfallet av svavel- och kväveföreningar i Kronobergs län har under lång tid överskridit vad skogsmarken samt sjöar och vattendrag tål. I slutet på 1980-talet var svavelnedfallet i länet mellan 10 och 40 kg per hektar och år. Sedan dess har svavelnedfallet minskat kraftigt. Numera ligger svavelnedfallet till skogen i länet på 1,1 kg per hektar och år (som medelvärde för de senaste tre åren). Svavelnedfallet i länet har minskat med mer än 90 % sedan 1990.Som ett resultat av det minskande svavelnedfallet har försurningstillståndet i skogsmarken i Kronobergs län förbättrats, mätt som den syraneutraliserande förmågan (ANC) i markvattnet. Det tar dock lång tid för skogsmarken att återhämta sig efter tidigare historisk försurnings-belastning. Hur mycket svavelnedfall skogsmarken tål i dagsläget beror på flera samverkande faktorer, såsom kvävenedfall och bortförsel av buffrande ämnen vid skogsavverkning. Svavelnedfallet i Kronobergs län har minskat kraftigt under åren och är nu relativt lågt, under 2 kg/ha och år sedan 2010. Detta har resulterat i en pågående återhämtning från försurning i skogsmarken.Det totala nedfallet av oorganiskt kväve till skogen i länet har beräknats till 7-12 kg kväve per hektar och år under det senaste hydrologiska året (2016/17). Kvävenedfallet minskar endast långsamt. Kvävenedfallet i länet överskrider de kritiska nivåer som antagits främst för att mot-verka förändringar av biodiversiteten för skog i Sverige, 10 kg kväve per hektar och år för lövskog och 5 kg kväve per hektar och år för barrskog. Om kvävenedfallet överstiger vad skogsekosystemet kan ta hand om finns det risk för att kväve läcker till bäckar och sjöar. I dagsläget är nitrathalterna i markvattnet ännu låga men det finns en risk för att skogsekosystemet bygger upp ett kväveförråd som kan börja läcka om nedfallet fortsätter vara högt framöver.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 186.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Akselsson, Cecilia
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Hellsten, Sofie
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Försurning och övergödning i Stockholms län: Resultat från Krondroppsnätet till och med 2017/182019Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 187.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Kronobergs län. Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute. Kronobergs luftvårdsförbund .
    Akselsson, Cecilia
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Hellsten, Sofie
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Krondroppsnätet i södra Sverige: Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön. Resultat till och med september 20162017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    I denna andra omgång av årsrapporter inom Krondroppsnätets Program 2015-2020 fokuserar vi på en analys av hur atmosfäriskt nedfall, och effekterna på markvattenkemi, av försurande och övergödande ämnen har förändrats under de senaste 19 åren. Vi redovisar denna analys såväl nationellt som för södra Sverige separat. Vi visar även resultaten för samtliga mätstationer i södra Sverige var för sig i Bilaga 1.

    De europeiska utsläppen till luft av svavel har minskat med nästan 90 % mellan 1990 och 2014. Motsvarande minskning för kväveoxider är drygt 50 %. Sverige har minskat sina utsläpp i ungefär samma omfattning. Mer problematiskt är det med ammoniak, där Europas utsläpp endast minskat 24 % och Sveriges utsläpp knappt förändrats alls. Lufthalterna av svavel- och kväveoxider på olika platser i Sverige har generellt minskat i samma utsträckning som rapporterade utsläppsminskningar, vilket utgör en värdefull bekräftelse av metodiken för svensk och europeisk utsläppsrapportering.

    De minskade svavelutsläppen i Europa har kraftigt reducerat svavelnedfallet i Sverige sedan slutet av 1980-talet. I de högst belastade sydvästra delarna av södra Sverige har nedfallet minskat från omkring 20 till under 4 kg per hektar och år. Under det hydrologiska året 2015/16 understeg svavelnedfallet 1 kg per hektar och år på flertalet mätplatser i Sverige. En bidragande orsak till den låga nivån på nedfallet 2015/16 var de låga nederbördsmängderna i stora delar av landet.

    Effekterna av det minskade svavelnedfallet syns även tydligt i minskade svavelhalter i markvattnet på 50 cm markdjup vid flertalet platser i Sverige, även om svavelprocesser i marken gör att minskningen ofta inte är lika kraftig som nedfallsminskningen.

    Markvattnet är dock fortfarande försurat på många platser, framför allt i stora delar av södra Sverige. Den syraneutraliserande förmågan, ANC, har varit negativ på flertalet platser under den senaste treårsperioden, och pH har varierat från mycket surt, mindre än 4.4, på flera av platserna i söder, till över 5.2 på några platser i de mellersta/norra delarna av södra Sverige. Ungefär hälften av mätplatserna i södra Sverige visar på en signifikant, men långsam, återhämtning från försurning. Den långsamma återhämtningen beror dels på frigörelse av tidigare i marken adsorberat svavel (svaveldesorption), dels på att vittringen, som är den process som motverkar försurningen, generellt är långsam i de relativt näringsfattiga moränmarker som finns i södra Sverige.

    Det samlade nedfallet av oorganiskt kväve (nitrat + ammonium), uppmätt som våtdeposition på öppet fält, har under perioden mellan 1996/97 och 2015/16 minskat statistiskt säkerställt vid 7 av 24 platser i Sverige. Av de 10 platserna i södra Sverige minskade våtdepositionen av kväve vid två av dessa. Beräknat totalt nedfall av oorganiskt kväve, som summan av torr- och våtdeposition till skogsmark, har för de tre senaste hydrologiska åren överskridit den kritiska belastningen för barrskog, 5 kg N/ha/år, i hela södra och drygt hälften av mellersta Sverige. Även den kritiska belastningen för lövskog, 10 kg N/ha/år, överskrids i stora delar av sydvästra Sverige, där lövskogsandelen är hög. Överskridanden kan leda till påverkan på markvegetationen i skogsekosystemen, samt risk för läckage av nitrat till yt- och grundvatten.

    Nitrat förekommer dock hittills sällan i markvattnet i ostörda skogsekosystem, förutom i de sydvästligaste delarna av Sverige. Som våra mätningar i södra Sverige inom Krondroppsnätet visat kan dock halterna av nitrat öka till ganska höga nivåer i markvattnet efter relativt begränsade stormskador.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 188.
    Pihl Karlsson,, Gunilla
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Akselsson, Cecilia
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Hellsten, Sofie
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län: Resultat från Krondroppsnätet till och med 2016/172018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Utsläpp av svavel och kväve i Europa under många decennier har orsakat försurning av mark och vatten i Sverige, och även bidragit till övergödningen. Blekinge tillhör den del av Sverige som tagit emot mest nedfall. Sveriges utsläpp av svavel har minskat med 84 % mellan 1990-2016 medan motsvarande minskning för nitrat- och ammoniumkväve har varit 53 % respektive 12 %. Inom Krondroppsnätet följs effekterna på nedfall och markvattenkemi upp. Svavelnedfallet till skog har minskat kraftigt i Blekinge, i enlighet med utsläppsminskningarna, från mellan 20 och 30 kg per hektar och år i mitten av 1980-talet, till 1-2 kg per hektar och år de senaste två åren. Dagens nivåer är avsevärt lägre än i Centraleuropa, där nedfallet också minskat kraftigt, men fortfarande uppgår till mer än 10 kg per hektar och år på vissa platser. Det totala nedfallet av kväve till skogsmark i Blekinge har beräknats till 6-10 kg per hektar för 2016/17, och nedfallet översteg därmed kritisk belastning av kväve för barrskog, 5 kg per hektar och år. Det förhöjda kvävenedfallet kan ha påverkat markvegetationen i länets skogar och har även ökat risken för kväveutlakning från skogsmark, vilket även kan bidra till försurningen. Markvattnet i Blekinge visar tydliga tecken på återhämtning från försurning. Den syraneutraliserande förmågan (ANC) har ökat signifikant på de tre aktiva ytorna med långa tidsserier (se figur). Ökningen går dock långsamt, och ANC är fortfarande oftast negativt. Vattnet som rinner av från skogsmarken bör ha ett positivt ANC för att bidra till buffringskapacitet i ytvattnet. Markvattnets pH visar generellt på hög till måttlig surhet enligt bedömningsgrunderna för markförsurning, och tidstrenderna är inte lika tydliga som för ANC. Ytterligare återhämtning krävs för att avrinnande vatten ska kunna förse ytvattnet med buffringskapacitet. Ingen av de fyra aktiva ytorna i länet uppvisar förhöjda nitratkvävehalter i markvattnet, men fram till mitten av 1990-talet fanns flera ytor med förhöjda halter. Mätningar på en avverkad yta, Kallgårdsmåla, har visat att avverkning i ett kvävebelastat område kan leda till mycket höga halter av nitratkväve i markvattnet under ungefär fem år. Ytan i Vång, som avverkades hösten 2016, hade förhöjda halter vid mätningen hösten 2017. Det är troligt att halten förhöjs ytterligare under 2018. De höga halterna efter avverkning, och det faktum att det har funnits flera platser med förhöjda nitratkvävehalter i markvattnet, visar att skogsmarken är nära kvävemättnad, och att det finns risk för förhöjd kväveutlakning framöver, framför allt efter störningar.

    Download full text (pdf)
    dataset
  • 189.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Akselsson, Cecilia
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet.
    Hellsten, Sofie
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län: Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 20132014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet

    i Blekinge län från perioden oktober 2012 till september 2013, vilka relateras till tidigare års

    mätningar. Vidare redovisas andra aktiviteter med anknytning till Krondroppsnätet.

    Uppdaterade modellberäkningar visar att ca 60 % av länets sjöar i nuläget kan anses vara

    försurade på grund av mänsklig verksamhet. Mätningar inom länet visar att det atmosfäriska

    nedfallet av svavel under de senaste drygt 20 åren har minskat i takt med Sveriges och Europas

    rapporterade utsläppsminskningar. Mätningarna isar även ett minskat svavelnedfall runt 2006-

    2007 vilket skulle kunna bero på att en minskning av svavelhalterna i fartygsbränsle skedde

    runt 2006-2007. Provtagning och analys av markvattnet visar på bestående försurningsproblem

    för skogsmarken i länet, men samtidigt syns tecken på återhämtning från försurningen. Trots

    att svavelnedfallet har minskat kraftigt i länet har det omfattande sura nedfallet under de

    senaste decennierna tömt marken på buffringskapacitet, och det tar lång tid innan den

    försurade marken återhämtar sig.

    Även utsläppen av oxiderat och reducerat kväve i Europa uppges ha minskat avsevärt under de

    senaste 20 åren. Nedfallet av kväve med nederbörden visar inga tecken på att ha minskat i

    samma omfattning under motsvarande period. Dock visar mätningarna av kvävenedfallet på

    öppet fält i länet att kvävebelastningen i länet är något lägre än tidigare, ca 7 kg N/ha/år de

    senaste fyra åren jämfört med 11 kg N/ha/år i slutet av 90 talet. Den kritiska belastningen för

    kvävenedfall, 5 kg N/ha/år, har sannolikt överskridits under lång tid i Blekinge län.

    Förhöjda halter av nitrat förekommer stundtals i markvattnet vid flertalet mätplatser i länet,

    dock fortfarande på relativt låga nivåer. Förhöjda nitrathalter i markvattnet i växande skog är

    vanligt i angränsande län och förekommer sannolikt också inom Blekinges gränser. Förhöjda

    nitrathalter i markvattnet medför negativa effekter både för övergödning och försurning.

    Aspekter kring skogsbrukets försurande inverkan, kvävegödsling av skogsmark, fördjupad

    utvärdering av miljömålet samt EU:s luftvårdspolitik diskuteras också i rapporten.

    Download full text (pdf)
    Tillståndet i skogsmiljön
  • 190.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Akselsson, Cecilia
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet.
    Hellsten, Sofie
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län: Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 20152016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i Blekinge län under

    perioden från oktober 2014 till september 2015, vilka relateras till tidigare års mätningar. Vidare

    beskrivs aktuella händelser under 2015 med anknytning till Krondroppsnätet.

    Det atmosfäriska nedfallet av svavel till skogen i Blekinge har minskat kraftigt, i takt med minskade

    svavelutsläpp i Sverige och från Europa. Sedan mätningarna inom Krondroppsnätet började 1985 har

    svavelnedfallet minskat kraftigt från cirka 20 till 3 – 4 kg S/ha och år. Under senare år tyder dock

    mätningarna på att minskningen avstannat. Det är tydligt att försurningspåverkan i länets

    markvatten minskat sedan mätstarten 1985 genom att halterna av svavel minskat, pH ökat, ANC ökat

    och halten oorganiskt aluminium minskat. Trots det positiva i att försurningstillståndet förbättrats är

    det ännu inte tillfredställande, och sedan några år tillbaka verkar återhämtningen ha avstannat. Det

    finns i markvattnet kvarstående betydande halter av oorganiskt aluminium, pH är i de flesta fall

    under 5 och ANC är negativt eller runt noll.

    Det går ännu inte att statistiskt fastställa att nedfallet av kväve i länet har förändrats sedan mätstart.

    Kvävenedfallet i nederbörden var 2014/15 ca 9 kg/ha/år. Det totala nedfallet till skog (inkl. våt- plus

    torrdeposition) för de två senaste åren beräknas variera från 10 till 15 kg per hektar med högst nedfall

    i de allra västligaste delarna av länet. Detta medför att den kritiska belastningsgränsen för kväve med

    avseende på övergödning till skog, som har satts till 5 kg per hektar och år, och som har överskridits

    de flesta år i länet, även överskreds 2014/15. Förhöjda nitrathalter i markvattnet förekommer dock

    relativt sällan i växande skog i Blekinge, vilket tyder på att skogarna i länet ännu inte nått

    kvävemättnad. När en granskog i länet avverkades år 2000 var dock halterna av nitrat i markvattnet

    kraftigt förhöjda under en period av ca 6 år.

    Den 13-14 oktober 2015 firade Krondroppsnätet 30 år. Under två dagars seminarium presenterades

    bl.a. hur Krondroppsnätet startade, hur det framtida skogsbruket kan se ut samt vilket behov det

    finns av miljöövervakning i skogen framöver. Vi hörde även föredrag om Krondroppsnätets

    frågeställningar i ett internationellt perspektiv samt utifrån tre myndigheters olika ansvarsområden

    (Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Skogsstyrelsen). Under firandet skedde även

    en uppskattad exkursion till Krondroppsytan Timrilt.

    I samband med 30-årsjubileet presenterades en nyproducerad populärvetenskaplig temarapport,

    ”Krondroppsnätet 1985-2015 – tre decenniers övervakning av luftföroreningar och dess effekter på

    skogsmark”, som kan beställas från IVL.

    Gränsvärdena för hur mycket svavel som fartygsbränsle får innehålla skärptes den 1 januari 2015,

    från tidigare 1 procent till 0,1 procent svavel. Beslutet att skärpa gränsvärdet ser ut att ha gett

    resultat. Mätningar av lufthalter inom Krondroppsnätet och Luft- och Nederbördskemiska nätet

    (LNKN) visar att halterna av svaveldioxid vid två kustnära platser i Östersjön som medelvärde för

    2015 (jan-dec) var cirka 30 % lägre jämfört med motsvarande medelvärde för de tre närmast

    föregående åren.

    Under 2015 initierades ett nytt sexårigt samarbetsprojekt som finns att läsa om på Krondroppsnätets

    webplats: www.krondroppsnatet.ivl.se. Grundtanken är att utifrån depositions-, markvatten- samt

    lufthaltsmätningar ge kunskap om belastning av luftföroreningar och dess effekter på växtlighet,

    mark och vatten.

    Konferensen Acid Rain hålls vart 5:e år och utgör ett forum för forskare och beslutsfattare att

    diskutera forskningsfrågor och policies relaterade till försurning- och återhämtning. Vid konferensen

    2015 presenterades återhämtning från försurning och kväveutlakning vid tre krondroppsytor som

    drabbats av klimatrelaterade händelser: havssaltepisoder, storm och insektsangrepp.

    Under 2015 utförde IVL tillsammans med Lunds universitet kartläggningar av kritisk belastning för

    aciditet och kväve för olika ekosystemtyper i Norrbottens län, på uppdrag av Länsstyrelsen i

    Norrbottens län. Tre olika modeller användes: PROFILE, ForSAFE och MAGIC. Dessutom

    beräknades kritisk belastning för kväve baserat på empiriskt framtagna gränsvärden.

    Download full text (pdf)
    Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län
  • 191.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Akselsson, Cecilia
    Hellsten, Sofie
    Karlsson, Per Erik
    Tillståndet i skogsmiljön i Kalmar län: Resultat från Krondroppsnätet t.om september 20152016Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i Kalmar län under perioden från oktober 2014 till september 2015, vilka relateras till tidigare års mätningar. Vidare beskrivs aktuella händelser under 2015 med anknytning till Krondroppsnätet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 192.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Akselsson, Cecilia
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet.
    Hellsten, Sofie
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Malm, Gunnar
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Övervakning av luftföroreningar i Blekinge län - mätningar och modellering: Hydrologiskt år: resultat t.o.m. september 2008. Kalenderår: resultat t.o.m. 20072009Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 193.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Akselsson, Cecilia
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet.
    Hellsten, Sofie
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Malm, Gunnar
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Övervakning av luftföroreningar i Blekinge län - mätningar och modellering: Hydrologiskt år: resultat t.o.m. september 2009Kalenderår: resultat t.o.m. 20082010Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 194.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Akselsson, Cecilia
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Hellsten, Sofie
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Malm, Gunnar
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Övervakning av luftföroreningar i norra Sverige och Dalarna –mätningar och modellering2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    På uppdrag av

    Länsstyrelserna i Dalarnas, Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och

    Norrbottens län samt Boliden Mineral

    mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet

    vid 17 platser i länen.

    Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder, och 2007

    initierades det fyraåriga samarbetsprojekt som råder idag. Målsättningen

    med Program 2007 är att

    utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastningen av

    luftföroreningar och deras effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras

    med fördjupade modellberäkningar på regional nivå som baseras på modellberäkningar på

    nationell nivå med hög geografisk upplösning. Denna rapport fokuserar på redovisning av

    mätresultat. Den modellansats som ingår rör kommunvis deposition.

    Svavelnedfallet har minskat signifikant i norra Sverige. Nedfallet är högst längs

    Norrlandskusten, med den högsta noteringen vid mätningarna 2008/09 i Holmsvatten, 3,2 kg

    per hektar och år, vilket är på samma nivå som många ytor i södra och mellersta Sverige. I

    inlandet är nedfallet lågt, oftast under 1 kg per hektar och år. Kvävenedfallet uppvisar ingen

    tydlig trend i tiden i någon del av Sverige. Nedfallet är avsevärt lägre i de nordliga länen än i

    söder, oftast mindre än 3 kg per hektar och år på öppet fält. Till skogen är nedfallet ännu lägre,

    vilket beror på ett upptag direkt i trädkronorna. Mätningarna i fjällen (öppet fält) visar att

    depositionen ofta är högre på hög höjd.

    I takt med att svavelnedfallet minskat har även halten sulfatsvavel i markvattnet minskat på

    flertalet ytor. Markvattenstatusen i länen är generellt god, med höga pH, högt ANC

    (syraneutralisenade förmåga) och låga halter oorganiskt aluminium. Dessa försurningsrelaterade

    parametrar har inte förändrats signifikant under mätperioden, vilket i de flesta fall kan förklaras

    av att ytorna inte varit nämnvärt försurade. Ett par ytor längs kusten uppvisar dock tydliga

    tecken på försurning, Bäcksjö som är den enda ytan med pH mindre än 5 och Holmsvatten,

    där pH är omkring 5. På dessa två ytor finns inga tecken på återhämtning från försurning under

    mätperioden. Kvävehalten i markvattnet har oftast varit mycket låg. På några ytor har mindre

    förhöjningar skett, till exempel i Storulvsjön har halten ammoniumkväve varit förhöjd vid ett

    flertal tillfällen av okänd anledning, och Holmsvatten har haft förhöjda halter av ammoniumoch

    nitratkväve efter störningar i samband med avverkning av närliggande skog och

    stormskador med efterföljande röjningsarbete.

    Förhöjda halter av mangan i nederbörden och

    markvattnet har uppmätts vid olika platser i norra Sverige under olika perioder, men orsakerna till

    detta är ännu inte kända.

    De

    lufthalter av SO2, NO2, NH3 och O3 som uppmätts vid lokaler i norra Sverige var alla mycket låga

    under 2008/09. Låga lufthalter av SO

    2, NO2, NH3 och O3 har även uppmätts vid övriga lokaler i Sv

    erige

    under det senaste året.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 195.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Akselsson, Cecilia
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hellsten, Sofie
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Malm, Gunnar
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Övervakning av luftföroreningar i Stockholms län - mätningar och modellering2009Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 196.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Akselsson, Cecilia
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet.
    Hellsten, Sofie
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kronnäs, Veronika
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge: Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 20112012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Blekinge läns Luftvårdsförbund mäter IVL Svenska Miljöinstitutet nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på fem platser i länet. Målet med Krondroppsnätet är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och deras effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar på regional nivå, som baseras på modellberäkningar på nationell nivå med hög geografisk upplösning. Denna rapport fokuserar på redovisning av mätresultat. Den modellansats som ingår rör kommunvis deposition och försurning av sjöar.

    Emissionerna av svavel i Europa har minskat med 82 % sedan 1990, vilket återspeglas i nedfall av svavel till skog och halter av svavel i markvattnet vid alla fem krondroppsytorna. Det kvarstår också ett betydande kvävenedfall som även det verkar försurande. Det sura nedfallet har dock minskat markens buffringskapacitet och det tar lång tid innan försurade marken återhämtar sig. Markvattnet vid de fem krondroppsytorna är eller har varit kraftigt försurat. Hela 60 % av sjöarna i länet har försurningsproblem (majoriteten av dessa kalkas). Sjöarna kan inte förväntas återhämta sig fullt ut förrän marken återhämtats. Emissionerna av kväve i Europa har inte minskat i samma takt som svavel, 47 % för kväveoxider och 25 % för ammoniak sedan 1990. Trots minskningen syns inte många tecken på minskad kvävebelastning i länet. Interncirkulationen i trädkronorna gör att det ej går att använda krondroppsdata på samma sätt som för svavel. För kvävenedfall på öppet fält syns inga trender. Nedfallet ligger långt över den kritiska belastningen på 5 kg per hektar och år som Sverige har antagit som skydd för vegetationen. Förhöjda nitrathalterna i markvattnet förekommer inte vid de fyra ytorna med växande skog inom länet, men är vanligt i angränsande län och förekommer säkerligen inom Blekinges gränser också. Där det förekommer innebär det negativa effekter både för övergödning och försurning.

    I takt med att nedfallet av svavel minskat och trycket på biomassauttag ur skogen ökat har skogsbrukets bidrag till försurningen ökat. I Blekinge län har skogsbrukets bidrag beräknats till mellan 40 och 70 % beroende på om enbart stam eller även grenar och toppar (GROT) och stubbar tas ut. Andelen är dock något överskattad eftersom kvävets bidrag till försurningen begränsats till försurningseffekten efter avverkning.

    Resultaten visar på vikten av att minskningen i svavelemissionerna fortsätter och att åtgärder vidtas för att avsevärt minska kväveemissionerna. Arbete med detta måste bedrivas på lokal och regional nivå såväl som nationellt och internationellt. Vidare är det viktigt att skogsbrukets försurningspåverkan inte ökar. Försurningen vid uttag av GROT kan motverkas genom näringskompensation

    Download full text (pdf)
    Tillståndet i skogsmiljön
  • 197.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Akselsson, Cecilia
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Hellsten, Sofie
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kronnäs, Veronika
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tillståndet i skogsmiljön i Stockholms län: Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 20112012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län mäter IVL Svenska Miljöinstitutet nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på sju platser i länet. Måletmed Krondroppsnätet är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och deras effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar på regional nivå som baseras på modellberäkningar på nationell nivå med hög geografisk upplösning. Denna rapport fokuserar på mätresultat i kombination med modellering av kommunvis deposition och av antropogent försurade sjöar.

    Svavelemissionerna i Europa har minskat med 82 % sedan 1990, vilket återspeglas i minskande nedfall av svavel till skog och minskande halter av svavel i markvattnet i Stockholms län. Det sura nedfallet har dock tömt marken på buffringskapacitet, och det tar lång tid innan marken återhämtar sig. pH i markvattnet vid mätlokalerna i Stockholms län har inte förändrat sig nämnvärt genom åren och pH ligger relativt högt vid de flesta platser. Halterna av oorganiskt aluminium i markvattnet ligger dock så högt att det finns risk för betydande skador på ekosystemet vid flera lokaler i länet. Det har skett en betydande återhämtning från försurning hos länets sjöar, och i dagsläget bedöms 2 % av länets sjöar vara fortsatt antropogent försurande.

    Kväveemissionerna i Europa har inte minskat i samma takt som svavel, 47 % för kväveoxider och 25 % för ammoniak sedan 1990. Minskningen syns på vissa håll i landet i lufthalterna. För kvävenedfall är det svårare att påvisa tydliga trender då interncirkulationen i trädkronorna av kväve gör att det ej går att använda krondroppsdata på samma sätt som för svavel. För kvävenedfall på öppet fält syns ingen signifikant minskning i Stockholms län. Om man till våtdepositionen lägger en uppskattad mängd torrdeposition samt det organiska kvävet i nedfallet överskrids den lägre gränsen i det kritiska belastningsintervallet 5-10 kg per hektar och år. En hög kvävebelastning kan leda till förändringar hos växtligheten så väl som till negativa effekter både för övergödningen och försurningen. I slutändan kan ett högt kvävenedfall medföra att nitrat läcker ut till grundvatten och rinnande ytvatten. Markvattenmätningarna i länet visar dock ännu inte på något generellt begynnande läckage av nitrat från skogsmarken i Stockholms län.

    I takt med att nedfallet av svavel minskat och trycket på biomassauttag ur skogen ökat har skogsbrukets bidrag till försurningen ökat. I Stockholms län har skogsbrukets bidrag beräknats till mellan 50 och 70 % beroende på om enbart stam eller även grenar, toppar (GROT) och stubbar tas ut. Andelen är dock något överskattad eftersom kvävets bidrag till försurningen begränsats till försurningseffekten efter avverkning.

    Resultaten visar att är viktigt att minskningen av svavelutsläppen fortsätter och att åtgärder vidtas för att minska kväveutsläppen. Arbete med detta måste göras i lokal och regional skala såväl som nationellt och internationellt. Vidare är det viktigt att skogsbrukets försurningspåverkan inte ökar. Försurningen vid uttag av GROT kan motverkas genom näringskompensation.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 198.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Akselsson, Cecilia
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet.
    Karlsson, Per Erik
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län: Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i Blekinge

    län under perioden från oktober 2013 till september 2014, vilka relateras till tidigare

    års mätningar. Vidare beskrivs aktuella händelser under 2014 med anknytning till

    Krondroppsnätet.

    Det atmosfäriska nedfallet av svavel till skogen i länet har minskat kraftigt, i takt med

    minskade svavelutsläpp i Sverige och från Europa. Sedan mätningarna inom

    Krondroppsnätet började 1986 har svavelnedfallet minskat 80-90 %, från cirka 20 till 2

    – 3 kg S/ha och år. Generellt har det under de senaste decennierna skett en

    återhämtning från försurning i markvattnet, där halterna av svavel och oorganiskt

    aluminium har minskat och pH och den syraneutraliserande förmågan (ANC) har ökat.

    Under de senaste 4-5 åren verkar dock återhämtningen ha avstannat.

    Försurningssituationen i markvattnet i länets skogar är överlag ännu

    otillfredsställande, med kvarstående betydande halter av oorganiskt aluminium, pH i

    de flesta fall under 5 och ett ANC som är negativt eller runt noll.

    Det går inte att statistiskt fastställa att nedfallet av kväve i länet har minskat. Det

    samlade kvävenedfallet ligger på ca 7-10 kg N/ha och år, vilket är klart över den kritiska

    belastningsgränsen för skogsmarken i Sverige, 5 kg N/ha och år. Förhöjda nitrathalter i

    markvattnet förekommer dock relativt sällan i växande skog, vilket tyder på att

    skogarna i Blekinge ännu inte nått kvävemättnad. När en granskog i länet avverkades

    år 2000 var dock halterna av nitrat i markvattnet kraftigt förhöjda under en period av

    ca 6 år.

    Resultat för nedfall av svavel och kväve samt markvattenkemi från Krondroppsnätet

    har använts till de fördjupade utvärderingarna av Bara naturlig försurning och Ingen

    övergödning som slutförts under 2015.

    Under 2014 utvärderades Skogsstyrelsens program för observationsytor (obsytor), då

    programmet avslutades under 2013. Inom obsyte-programmet, som startade 1984, har

    mätningar i träd och mark gjorts på hundratals ytor i Sverige. Merparten av

    Krondroppsnätets ytor utgör en delmängd av obsytorna. En slutsats från utvärderingen

    var att obsyte-programmets mätningar bör fortsätta på Krondroppsnätets ytor, då de

    två mätprogrammen ger unika möjligheter till studier av orsakssamband för hela

    kedjan från nedfall till tillstånd i träd och mark.

    31 juli 2014 startade i Västmanland den största skogsbranden i modern tid i Sverige.

    Röken spreds över ett stort område, och vissa indikationer tyder på att NO2-halterna i

    luft endast påverkades av branden i begränsad omfattning i närområdet.

    Mellan 31 augusti 2014 och 27 februari 2015 inträffade det största vulkanutbrottet på

    Island sedan 1783, vilket påverkade luftföroreningssituationen i Sverige.

    Vulkanutbrottet producerade svavelemissioner i nivå med hela Europas samlade

    svavelutsläpp. Mätningarna inom Krondroppsnätet visade att lufthalterna av SO2,

    framförallt i norra Sverige, var kraftigt förhöjda under september 2014. Ytterligare

    utredning om påverkan från vulkanen i nedfallet i olika delar av Sverige kommer under

    2015.

    Download full text (pdf)
    Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län
  • 199.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Kronobergs län. Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute. Kronobergs luftvårdsförbund .
    Akselsson, Cecilia
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Karlsson, Per Erik
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    I Kronobergs län görs mätningar i krondropp och markvatten på två granytor (Angelstad

    och Tagel) samt en tallyta (Attsjö). Alla mätningar startade 1996, men mätningarna vid

    två av ytorna har flyttats en kort sträcka sedan dess på grund av stormskador, Tagel

    (2007) och Angelstad (2013). För nedfall antas data före och efter flytt vara jämförbara

    Detta gäller dock inte för markvattenkemi, vilket innebär att inga trendanalyser för

    markvattenkemi har gjorts för Tagel. Nedfall på öppet fält mäts inom länet endast i

    Tagel.

    Svavelnedfallet (exklusive havssalt) på provytorna i länet har minskat från mellan 5 och 7

    kg per hektar och år 1996/97 till under 2 kg per hektar och år 2013/14. Kvävenedfallet,

    som följs främst på öppet fält på grund av interncirkulation i kronorna i skogsytorna, har

    varierat mellan 6 och 14 kg per hektar och år på länets enda yta på öppet fält, Tagel.

    Ingen tidstrend kan påvisas. Det totala nedfallet till skog kan antas vara något högre på

    grund av torrdepositionen till skogen. Den kritiska belastningen för kväve med avseende

    på övergödning till skog har satts till 5 kg per hektar och år och överskrids därmed.

    Det minskade svavelnedfallet återspeglas i minskande halter av svavel i markvattnet.

    Kvävehalterna i markvattnet har generellt varit mycket låga. Undantaget är i Angelstad

    där nitrathalterna, efter stormarna Gudrun 2005 och Per 2007, varit förhöjda. Angelstad

    är den enda yta i länet som visar på minskad försurning, med ökande pH och

    syraneutraliserande förmåga (ANC) och minskande halter oorganiskt aluminium.

    Förändringarna innan 2005 kan tillskrivas återhämtningen, medan förändringarna efter

    2005 är mer komplicerade att tolka, då stormeffekterna påverkat markvattenkemin i stor

    utsträckning. Surhetsgraden på ytorna har varierat mycket, med lägst pH i Angelstad,

    där pH efter flytten 2013 uppmätts till 4,4 - 4,5, och högst i Tagel, där pH oftast varit

    över 5.

    Nedfall av svavel och kväve samt markvattenkemi från Krondroppsnätet har använts till

    de fördjupade utvärderingarna av Bara naturlig försurning och Ingen övergödning som

    slutförs under 2015.

    Under 2014 utvärderades av Skogsstyrelsens obsyte-program, då programmet avslutades

    under 2013. Inom obsyte-programmet, som startade 1984, har mätningar i träd och

    mark gjorts på hundratals ytor i Sverige. Merparten av Krondroppsnätets ytor utgör en

    delmängd av obsytorna. En slutsats från utvärderingen var att obsyte-programmets

    mätningar bör fortsätta på Krondroppsnätets ytor, då de två mätprogrammen ger unika

    möjligheter till studier av orsakssamband för hela kedjan från atmosfäriskt nedfall till

    tillstånd i träd och mark.

    31 juli 2014 startade i Västmanland den största skogsbranden i modern tid i Sverige.

    Röken spreds över ett stort område, och vissa indikationer tyder på att NO2-halten i

    närområdet skulle kunna påverkats av branden.

    Mellan 31 augusti 2014 och 27 februari 2015 inträffade det största vulkanutbrottet på

    Island sedan 1783, vilket påverkat luftföroreningssituationen i Sverige. Vulkanutbrottet

    producerade svavelemissioner i nivå med hela Europas samlade svavelutsläpp.

    Mätningarna inom Krondroppsnätet visade att SO2-halterna, framförallt i norra Sverige,

    var kraftigt förhöjda under september 2014. Ytterligare utredning om påverkan från

    vulkanen i nedfallet i olika delar av Sverige kommer under 2015.

    Download full text (pdf)
    Tillståndet i skogsmiljön i kronobergs län tom september 2014
  • 200.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Kronobergs län. Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute. Kronobergs luftvårdsförbund .
    Akselsson, Cecilia
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Karlsson, Per Erik
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 20152016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    I Kronobergs län görs mätningar av krondropp och markvattenkemi på två granytor (Angelstad

    och Tagel) och en tallyta (Attsjö). I Tagel mäts även nedfall på öppet fält. Provytorna i Tagel och

    Angelstad har flyttats en kort bit under mätperioden, 2007 respektive 2013, till följd av

    stormskador efter stormarna Gudrun och Per. Trendanalyser för markvatten innefattar inte båda

    mätserierna, före och efter flytt, på dessa ytor, då markvattenkemin kan variera kraftigt på korta

    avstånd och resultaten därmed inte är direkt jämförbara.

    Svavelnedfallet har minskat signifikant på samtliga skogsytor i länet, och även på öppet fält i

    Tagel. Det minskade svavelnedfallet återspeglas i signifikant minskade halter av svavel i

    markvattnet i Angelstad och Attsjö. I Tagel är de båda mätserierna för korta för statistisk analys,

    men det finns tydliga tendenser till minskning av halterna under den första mätperioden (1996-

    2007). Tolkningen av trenderna för de försurningsrelaterade parametrarna i Angelstad och Tagel

    försvåras av att ytorna drabbats av stormar som påverkat markvattenkemin mycket. I Angelstad

    fanns dock tydliga tecken på återhämtning, med ökat pH och ANC samt minskade halter

    oorganiskt aluminium, innan stormen Gudrun 2005. Efter flytten av ytan i Angelstad har

    markvattnet varit avsevärt surare, och ytan tillhör nu de mest försurade i landet. Markvattnet från

    ytan innehåller mycket salt, och försurningen skulle därmed kunna vara orsakad av jonbyte till

    följd av salttillförsel. Källan till saltet är dock ännu okänd. Tagel är den yta som är minst försurad,

    med pH, ANC och halter av oorganiskt aluminium som är i nivå med mer nordostliga ytor. I Tagel

    är tidsserierna för korta för att dra några slutsatser om eventuella trender. I Attsjö finns inga

    tendenser till återhämtning.

    Kvävenedfallet med nederbörden på öppet fält i Tagel har varierat sedan mätstart, och det finns

    inga signifikanta trender. Under det senaste hydrologiska året har nedfallet på öppet fält varit ca 7

    kg/ha. Det totala nedfallet till skog (inkl. våt- och torrdeposition) för de två senaste åren har

    beräknats till mellan knappt 10 kg per hektar och år i nordost till över 15 kg i de västra delarna av

    länet. Detta innebär att den kritiska belastningsgränsen för kväve med avseende på övergödning

    till skog, som har satts till 5 kg per hektar och år, har överskridits. Kvävehalterna i markvattnet

    har generellt varit mycket låga, men i Angelstad ökade halten nitratkväve betydligt efter stormen

    Gudrun 2005, och var fortfarande förhöjd 2013 när mätutrustningen flyttades.

    Den 13-14 oktober 2015 firade Krondroppsnätet 30 år. Under två dagars seminarium

    presenterades bl.a. hur Krondroppsnätet startade, hur det framtida skogsbruket kan se ut samt

    vilket behov det finns av miljöövervakning i skogen framöver. Dessutom presenterades

    Krondroppsnätets frågeställningar i ett internationellt perspektiv samt utifrån tre myndigheters

    olika ansvarsområden (Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Skogsstyrelsen).

    Under firandet skedde även en uppskattad exkursion till Krondroppsytan Timrilt. I samband med

    30-årsjubileet presenterades en nyproducerad populärvetenskaplig temarapport,

    ”Krondroppsnätet 1985-2015 – tre decenniers övervakning av luftföroreningar och dess effekter

    på skogsmark”, som kan beställas från IVL.

    Gränsvärdena för hur mycket svavel som fartygsbränsle får innehålla skärptes den 1 januari 2015,

    från tidigare 1 procent till 0,1 procent svavel. Mätresultaten indikerar att beslutet att skärpa

    gränsvärdet för hur mycket svavel som fartygsbränsle får innehålla har gett resultat. Mätningar av

    lufthalter inom Krondroppsnätet och Luft- och Nederbördskemiska nätet (LNKN)1 visar att

    halterna av svaveldioxid vid två kustnära platser i Östersjön som medelvärde för 2015 (jan-dec)

    var cirka 30 % lägre jämfört med motsvarande medelvärde för de tre närmast föregående åren.

    Under 2015 initierades ett nytt sexårigt samarbetsprojekt som finns att läsa om på

    Krondroppsnätets webbplats: www.krondroppsnatet.ivl.se. Grundtanken är att utifrån

    depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastning av luftföroreningar

    och dess effekter på växtlighet, mark och vatten.

    Konferensen Acid Rain hålls vart 5:e år och utgör ett forum för forskare och beslutsfattare att

    diskutera forskningsfrågor och policies relaterade till försurning och återhämtning. Vid

    konferensen 2015 presenterades resultat avseende återhämtning från försurning och

    kväveutlakning vid tre krondroppsytor som drabbats av klimatrelaterade händelser:

    havssaltepisoder, storm och insektsangrepp.

    Under 2015 utförde IVL tillsammans med Lunds universitet, på uppdrag av Länsstyrelsen i

    Norrbottens län, kartläggningar av kritisk belastning för aciditet och kväve för olika

    ekosystemtyper i Norrbottens län. Tre olika modeller användes: PROFILE, ForSAFE och MAGIC.

    Dessutom beräknades kritisk belastning för kväve baserat på empiriskt framtagna gränsvärden.

    Download full text (pdf)
    Krondroppsnätet 2016 Kronoberg C160
123456 151 - 200 of 292
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf