Publications
Change search
Refine search result
1234 151 - 164 of 164
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 151.
    von Hofsten, Maria
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Vattenförvaltningsåtgärder för Gävleborgs länsstyrelse (VÅG): Länsstyrelsen Gävleborgs genomförandeplan enligt Vattenmyndighetens åtgärdsprogram 2016-2021, åtgärd 5Reviderade aktivitetsplaner 20192019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    VÅG, Vattenförvaltningsåtgärder för Gävleborgs länsstyrelse, är Länsstyrelsen Gävleborgs plan enligt åtgärd 5 i Vattenmyndighetens åtgärdsprogram. Enligt åtgärd 5 ska Länsstyrelserna årligen aktualisera sina åtgärdsplaner för att säkerställa att åtgärderna i planerna genomförs och följs upp. Detta dokument utgör 2019 års revidering av Länsstyrelsen Gävleborgs åtgärdsplan.De årliga uppföljningarna och revideringarna omfattar inte hela VÅG, utan fokuserar i första hand på aktivitetsplanerna. Här presenteras uppföljning av planerade aktiviteter samt reviderade aktivitetsplaner för respektive åtgärd. Bilagorna med prioriterade vatten revideras först 2020 och därefter vart tredje år.Under 2018 beslutades om tillägg till åtgärdsprogrammet för vissa miljögifter. Dessa tillägg beskrivs inom respektive berörd åtgärd i detta dokument.Denna reviderade version av VÅG har beslutats av länsledningen den 28 januari 2019.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 152.
    Wengström, Niklas
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Företag, EnviroPlanning AB.
    Gudmundson, Amanda
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Företag, EnviroPlanning AB.
    Andersson, Johan
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Företag, EnviroPlanning AB.
    Flodpärlmusslans status i Västra Götalands län: Inventering av 12 musselvattendrag 20192020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under sommaren 2019 har EnviroPlanning och Sportfiskarna, på uppdrag av Länsstyrelsen Västra Götalands län, inventerat flodpärlmussla i Bratteforsån, Gärebäcken, Hedån, Kolarebäcken, Kullabäcken, Lysjöån, Nordsjöbäcken (Önnarp), Roasjöbäcken, Solbergsån, Teåkersälven, Tidan mellan Strängseredssjön och Jogen och sträckan mellan Vållern och Brängen. Syftet med övervakningen är att följa status och trender för de ingående vattendragen med avseende på flodpärlmussla och jämföra resultaten med tidigare inventeringar.

    Download full text (pdf)
    Flodpärlmussla VG län 2020_04
  • 153.
    Wikars, Lars-Ove
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Vedskalbaggar i Hamra nationalpark. Gävleborgs län2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vedskalbaggar i Hamra nationalpark. Gävleborgs län

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 154.
    Winkler et al, Manuela
    Executive, Universitet.
    The rich sides of mountain summits – a pan-European view on aspect preferences of alpine plants2016In: Journal of Biogeography, ISSN 0305-0270, E-ISSN 1365-2699Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aim In the alpine life zone, plant diversity is strongly determined by localtopography and microclimate. We assessed the extent to which aspect and itsrelatedness to temperature affect plant species diversity, and the colonizationand disappearance of species on alpine summits on a pan-European scale.

    Location Mountain summits in Europe’s alpine life zone.

    Methods Vascular plant species and their percentage cover were recorded inpermanent plots in each cardinal direction on 123 summits in 32 regionsacross Europe. For a subset from 17 regions, resurvey data and 6-year soil temperatureseries were available. Differences in temperature sum and Shannonindex as well as species richness, colonization and disappearance of speciesamong cardinal directions were analysed using linear mixed-effects and generalisedmixed-effects models, respectively.

    Results Temperature sums were higher in east- and south-facing aspects thanin the north-facing ones, while the west-facing ones were intermediate; differenceswere smallest in northern Europe. The patterns of temperature sumsamong aspects were consistent among years. In temperate regions, thermal differenceswere reflected by plant diversity, whereas this relationship was weakeror absent on Mediterranean and boreal mountains. Colonization of species waspositively related to temperature on Mediterranean and temperate mountains,whereas disappearance of species was not related to temperature.

    Main conclusions Thermal differences caused by solar radiation determineplant species diversity on temperate mountains. Advantages for plants on easternslopes may result from the combined effects of a longer diurnal period ofradiation due to convection cloud effects in the afternoon and the shelteredposition against the prevailing westerly winds. In northern Europe, long summerdays and low sun angles can even out differences among aspects. On Mediterranean summits, summer drought may limit species numbers on thewarmer slopes. Warmer aspects support a higher number of colonization events. Hence, aspect can be a principal determinant of the pace of climateinduced migration processes.

  • 155.
    Wänstrand, Ingrid
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Fiskyngel och undervattensvegetation i Axmars naturreservat, Gävleborgs län2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Grunda havsvikar är i regel mycket viktiga reproduktions- och uppväxtmiljöer för fisk. Här

    finns det substrat för lek, skyddande växtlighet, föda för de snabbt växande fiskynglen, och i

    opåverkade områden, en lämplig uppväxtmiljö vad gäller fysikaliska och vattenkemiska

    betingelser. Grunt vatten i kombination med förhållandevis lång omsättningstid ger upphov

    till höga vattentemperaturer under vår och försommar vilket främjar fiskynglens tillväxt. Den

    förhöjda vattentemperaturen i trösklade grunda havsvikar anses vara en av två huvudfaktorer

    till varför de är så viktiga för fiskarnas reproduktion. Den andra huvudfaktorn anses vara

    bottenvegetationen vars positiva inverkan kan antas bero på flera olika faktorer. Förutom att

    utgöra leksubstrat och en skyddad miljö för fiskyngel finns stora delar av födan för fiskyngel i

    anknytning till växtligheten.

    Syftet med föreliggande studie var att utföra en noggrann inventering av 6-10 grunda

    havsvikar i Axmars naturreservat i Gävleborgs län. Målsättningen är att resultaten från

    undersökningen ska kunna ligga till grund för såväl miljöövervakning av grunda vikar som

    för skydd av värdefulla marina miljöer

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 156.
    Wörman, Anders
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. KTH, Kungliga Tekniska Högskolan.
    Dargahi, Bijan
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. KTH, Kungliga Tekniska Högskolan.
    Hydrodynamisk- hydrologisk analys av översvämningar nedströms om Näs kraftverk2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hydrodynamisk- hydrologisk analys av översvämingar nedströms om Näs kraftverk

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 157.
    Östman, Örjan
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Universitet, Uppsala University.
    Hävdens betydelse för mängden översvämningsmyggor i nedre Dalälvsområdet- del 22013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hävdens betydelse för mängden översvämningsmyggor i nedre Dalälvsområdet- del 2

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 158.
    Östman, Örjan
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Universitet, Uppsala University.
    Wengström, Åsa
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Universitet, Uppsala University.
    Hävdens betydelse för mängden översvämningsmyggor i nedre Dalälvsområdet2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hävdens betydelse för mängden översvämningsmyggor i nedre Dalälvsområdet

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 159.
    Flodpärlmusslan i Gävleborg: Delinventering: Kalkpåverkade vatten1997Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Av totalt 32 inventerade vattendrag gjordes fynd av flodpärlmussla i 19.16 av de 19 undersökta flodpärlmusselbestånden bedöms bestå av över 1 000 djur. I några av dessa finns troligen över 10 000 musslor. Tre bestånd består endast av några hundratals musslor.

    Nyrekrytering kunde konstateras i 12 av de19 bestånden. I de flesta fall påträffades dock endast mycket få små musslor. Tre av de undersökta musselbestånden har en mycket god nyrekrytering. Övriga musselbestånd har en nyrekrytering som antagligen inte tryggar beståndets fortbestånd.

    1993 inventerades Bollnäs kommun och 1995 Ljusdals kommun. Hittills har nu totalt 31 flodpårlmusselpopulationer med nyrekrytering påträffats och studerats i länet. Förutsättningarna för att hitta fler i Övriga delar av länet är ganska goda.

    Flodpärlmusslans fortsatta existens anses inte vara tryggad på sikt. Redan i dag har den försvunnit från stora delar av Sverige och övriga Europa. I Sverige är flodpärlmusslan numera fridlyst. I Norrland finns ännu en hel del musselbestånd kvar. Detta gör att Gävleborgs län, tillsammans med övriga Norrlands län, har ett särskilt ansvar för flodpärlmusslan. Den på började inventeringen av flodpärlmussla i länet bör därför fortsätta och särskilt värdefulla flodpärlmusselbestånd bör skyddas

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 160.
    Kalknings- och effektuppföljningsplan för Gävleborgs län 1993 - 20031998Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kalknings- och effektuppföljningsplan för Gävleborgs län 1993 - 2003

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 161.
    Naturreservatet Sävasjön: vegetationskartering och förslag till skötsel.1984Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Naturreservatet sävasjön, vegetationskartering och förslag till skötsel.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 162.
    Riksintressen i Gävleborgs län2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Riksintressen i Gävleborgs län

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 163.
    Utter i Värmland: Resultat från inventering av utter (Lutra lutra) i Värmlands län 2002-20132014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    År 2002 startade Länsstyrelsen Värmland upp inventering av utter (Lutra lutra) i

    länet. Inventeringen har sedan dess varit en del i länets regionala

    miljöövervakning. Anledningen till att utterinventeringen prioriterades inom

    miljöövervakningen var dels att uttern bedöms vara en bra miljöindikator och dels

    att uttern i sig var, och är så än idag, en hotad art, vilken i sig är viktig att

    övervaka. Genom utterinventeringen får man fram ett viktigt kunskapsunderlag

    som kan användas för att sätta in riktade åtgärder för att bevara uttern.

    Den här rapporten är en sammanställning och utvärdering av länets

    utterinventering under perioden 2002-2013. Inventeringen har främst genomförts

    genom barmarksinventering, vilken i grova drag innebär inventering av

    uttertecken (spillning och spår efter utter) på lämpliga ställen längs sjöar och

    vattendrag. Vissa år har det även utförts vinterspårning av utter. Huvudsyftet med

    barmarksinventeringen är att kartlägga förekomst och spridning av utter i länet,

    medan syftet med vinterspårningen i huvudsak att bekräfta om det sker föryngring

    av utter.

    Resultat från inventeringen visar att det har skett en tydlig ökning av utter i

    Värmland under perioden 2002-2013. Ökningen har skett i hela länet och utter

    finns nu i en stor del av länets sjöar och vattendrag. Inventeringen bekräftar även

    att det sker föryngring av utter inom länet. Förekomsten av uttertecken indikerar

    att delar av den Värmlandska utterpopulationen kommer från uttrar som har

    spridit sig hit från Norge.

    Under utterinventeringen samlas även data om förekomsten av mink i länet.

    Inventeringen visar att minktecken förekommer mer frekvent i länet jämfört med

    uttertecken, vilket tyder på att länets minkpopulation är större än

    utterpopulationen. Förekomsten av minktecken har varit förhållandevis stabil

    under inventeringsperioden. Sannolikheten att hitta utter- och minktecken på

    samma inventeringslokal har ökat i takt med att förekomsten av uttertecken ökar.

    Vi hittar inget stöd för att det råder mellanartskonkurrens mellan utter och mink i

    våra data, vi kan dock inte utesluta att sådan konkurrens förekommer.

    Länsstyrelsen bedömer att utterinventeringen är en viktig del i länets

    miljöövervakning och planerar att prioritera inventeringen även nästa

    miljöövervakningsperiod, 2015-2020. Det har kommit alarmerande signaler de

    senaste åren om att ny miljögifter, exempelvis flamskyddsmedel (PFOS), ökar i

    naturen. PFOS har visats orsaka reproduktionsstörningar hos mink, det finns

    därför risk för att vi kommer att få se en minskning av både utter och mink under

    kommande övervakningsperiod. Det är därför viktigt att övervakningen av utter

    fortsätter.

    Download full text (pdf)
    Utter i Värmland 2002-2013
  • 164.
    Värdefull natur i Bomhus: Natur- och kulturinventering Holmsundsskogen och Rudsjöområdet 19961996Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Holmsundsskogen och Rudsjöområdet

    Holmsundsskogen är ett skogsområde beläget mellan Bomhus kyrka och furuviksvägen. Tillsammans med Rudsjön är arealen ca 75 ha. SE karta sida 4.

    Efter stormfällningen 1954, då ca 5ha av den äldre skogen föll, har ingen egentlig avverkning skett. På stormfällningsytorna finns nu orörda ungskogar, i övrigt är skogen äldre, delvis mycket gammal.

    Kalkpåverkan är påtaglig med rik markflora och många krävande växter och ädla lövträd. En gång- och cykelväg anlagd på en värmekulvert skär igenom området i öst-västlig riktning. Här finns också en elbelyst motionsslinga och en naturstig, som hembygdsföreningen märkt ut med skyltar.

    Skötseln bör anpassas till de stora naturvärden och de fritidsaktiviteterna som finns inom området.

    Delen norr om kulvertvägen bör skötas för att förstärka befintliga naturvärden. Söder om kulvertvägen kan normala skogliga ingrepp utföras i undervisningssyfte. Områdets närhet och behov av undervisningsobjekt gör skogen lämplig som s k skolskog.

    Området runt Rudsjön har delvis en annan karaktär. Motionsslingan fortsätter här runt sjön. Delarna mellan Rudsjön och bebyggelsen har delvis parkkaraktär med äldre skog. Men här finns även alkärr och ren björkskog samt ett unikt mindre område med gamla grova vårtbjörkar.

    Sjön är mycket näringsrik och vid stranden och vattnet finns många krävande växter. Rudsjön är även en rik och känd fågelbiotop.

    Download full text (pdf)
    fulltext
1234 151 - 164 of 164
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf