Publications
Change search
Refine search result
1234 151 - 157 of 157
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 151.
    Östman, Örjan
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Universitet, Uppsala University.
    Wengström, Åsa
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Universitet, Uppsala University.
    Hävdens betydelse för mängden översvämningsmyggor i nedre Dalälvsområdet2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hävdens betydelse för mängden översvämningsmyggor i nedre Dalälvsområdet

  • 152.
    Flodpärlmusslan i Gävleborg: Delinventering: Kalkpåverkade vatten1997Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Av totalt 32 inventerade vattendrag gjordes fynd av flodpärlmussla i 19.16 av de 19 undersökta flodpärlmusselbestånden bedöms bestå av över 1 000 djur. I några av dessa finns troligen över 10 000 musslor. Tre bestånd består endast av några hundratals musslor.

    Nyrekrytering kunde konstateras i 12 av de19 bestånden. I de flesta fall påträffades dock endast mycket få små musslor. Tre av de undersökta musselbestånden har en mycket god nyrekrytering. Övriga musselbestånd har en nyrekrytering som antagligen inte tryggar beståndets fortbestånd.

    1993 inventerades Bollnäs kommun och 1995 Ljusdals kommun. Hittills har nu totalt 31 flodpårlmusselpopulationer med nyrekrytering påträffats och studerats i länet. Förutsättningarna för att hitta fler i Övriga delar av länet är ganska goda.

    Flodpärlmusslans fortsatta existens anses inte vara tryggad på sikt. Redan i dag har den försvunnit från stora delar av Sverige och övriga Europa. I Sverige är flodpärlmusslan numera fridlyst. I Norrland finns ännu en hel del musselbestånd kvar. Detta gör att Gävleborgs län, tillsammans med övriga Norrlands län, har ett särskilt ansvar för flodpärlmusslan. Den på började inventeringen av flodpärlmussla i länet bör därför fortsätta och särskilt värdefulla flodpärlmusselbestånd bör skyddas

  • 153.
    Kalknings- och effektuppföljningsplan för Gävleborgs län 1993 - 20031998Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kalknings- och effektuppföljningsplan för Gävleborgs län 1993 - 2003

  • 154.
    Naturreservatet Sävasjön: vegetationskartering och förslag till skötsel.1984Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Naturreservatet sävasjön, vegetationskartering och förslag till skötsel.

  • 155.
    Riksintressen i Gävleborgs län2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Riksintressen i Gävleborgs län

  • 156.
    Utter i Värmland: Resultat från inventering av utter (Lutra lutra) i Värmlands län 2002-20132014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    År 2002 startade Länsstyrelsen Värmland upp inventering av utter (Lutra lutra) i

    länet. Inventeringen har sedan dess varit en del i länets regionala

    miljöövervakning. Anledningen till att utterinventeringen prioriterades inom

    miljöövervakningen var dels att uttern bedöms vara en bra miljöindikator och dels

    att uttern i sig var, och är så än idag, en hotad art, vilken i sig är viktig att

    övervaka. Genom utterinventeringen får man fram ett viktigt kunskapsunderlag

    som kan användas för att sätta in riktade åtgärder för att bevara uttern.

    Den här rapporten är en sammanställning och utvärdering av länets

    utterinventering under perioden 2002-2013. Inventeringen har främst genomförts

    genom barmarksinventering, vilken i grova drag innebär inventering av

    uttertecken (spillning och spår efter utter) på lämpliga ställen längs sjöar och

    vattendrag. Vissa år har det även utförts vinterspårning av utter. Huvudsyftet med

    barmarksinventeringen är att kartlägga förekomst och spridning av utter i länet,

    medan syftet med vinterspårningen i huvudsak att bekräfta om det sker föryngring

    av utter.

    Resultat från inventeringen visar att det har skett en tydlig ökning av utter i

    Värmland under perioden 2002-2013. Ökningen har skett i hela länet och utter

    finns nu i en stor del av länets sjöar och vattendrag. Inventeringen bekräftar även

    att det sker föryngring av utter inom länet. Förekomsten av uttertecken indikerar

    att delar av den Värmlandska utterpopulationen kommer från uttrar som har

    spridit sig hit från Norge.

    Under utterinventeringen samlas även data om förekomsten av mink i länet.

    Inventeringen visar att minktecken förekommer mer frekvent i länet jämfört med

    uttertecken, vilket tyder på att länets minkpopulation är större än

    utterpopulationen. Förekomsten av minktecken har varit förhållandevis stabil

    under inventeringsperioden. Sannolikheten att hitta utter- och minktecken på

    samma inventeringslokal har ökat i takt med att förekomsten av uttertecken ökar.

    Vi hittar inget stöd för att det råder mellanartskonkurrens mellan utter och mink i

    våra data, vi kan dock inte utesluta att sådan konkurrens förekommer.

    Länsstyrelsen bedömer att utterinventeringen är en viktig del i länets

    miljöövervakning och planerar att prioritera inventeringen även nästa

    miljöövervakningsperiod, 2015-2020. Det har kommit alarmerande signaler de

    senaste åren om att ny miljögifter, exempelvis flamskyddsmedel (PFOS), ökar i

    naturen. PFOS har visats orsaka reproduktionsstörningar hos mink, det finns

    därför risk för att vi kommer att få se en minskning av både utter och mink under

    kommande övervakningsperiod. Det är därför viktigt att övervakningen av utter

    fortsätter.

  • 157.
    Värdefull natur i Bomhus: Natur- och kulturinventering Holmsundsskogen och Rudsjöområdet 19961996Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Holmsundsskogen och Rudsjöområdet

    Holmsundsskogen är ett skogsområde beläget mellan Bomhus kyrka och furuviksvägen. Tillsammans med Rudsjön är arealen ca 75 ha. SE karta sida 4.

    Efter stormfällningen 1954, då ca 5ha av den äldre skogen föll, har ingen egentlig avverkning skett. På stormfällningsytorna finns nu orörda ungskogar, i övrigt är skogen äldre, delvis mycket gammal.

    Kalkpåverkan är påtaglig med rik markflora och många krävande växter och ädla lövträd. En gång- och cykelväg anlagd på en värmekulvert skär igenom området i öst-västlig riktning. Här finns också en elbelyst motionsslinga och en naturstig, som hembygdsföreningen märkt ut med skyltar.

    Skötseln bör anpassas till de stora naturvärden och de fritidsaktiviteterna som finns inom området.

    Delen norr om kulvertvägen bör skötas för att förstärka befintliga naturvärden. Söder om kulvertvägen kan normala skogliga ingrepp utföras i undervisningssyfte. Områdets närhet och behov av undervisningsobjekt gör skogen lämplig som s k skolskog.

    Området runt Rudsjön har delvis en annan karaktär. Motionsslingan fortsätter här runt sjön. Delarna mellan Rudsjön och bebyggelsen har delvis parkkaraktär med äldre skog. Men här finns även alkärr och ren björkskog samt ett unikt mindre område med gamla grova vårtbjörkar.

    Sjön är mycket näringsrik och vid stranden och vattnet finns många krävande växter. Rudsjön är även en rik och känd fågelbiotop.

1234 151 - 157 of 157
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf