Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 101 - 150 av 345
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Esseen, Per-Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Glimskär, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ståhl, Göran
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, Sture
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    FIELD INSTRUCTION FOR THE NATIONAL INVENTORY OF THE LANDSCAPE IN SWEDEN NILS YEAR 20072007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 102.
    Esseen, Per-Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Glimskär, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ståhl, Göran
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, Sture
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    FÄLTINSTRUKTION FÖRNATIONELL INVENTERING AVLANDSKAPET I SVERIGENILSÅR 20092009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 103.
    Esseen, Per-Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Glimskär, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ståhl, Göran
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, Sture
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    FÄLTINSTRUKTIONFÖRNATIONELL INVENTERING AV LANDSKAPETI SVERIGENILSÅR 20032003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 104.
    Esseen, Per-Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Glimskär, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ståhl, Göran
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, Sture
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    FÄLTINSTRUKTIONFÖRNATIONELL INVENTERING AVLANDSKAPET I SVERIGENILSÅR 20042004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 105.
    Esseen, Per-Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Glimskär, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ståhl, Göran
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, Sture
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    FÄLTINSTRUKTIONFÖRNATIONELL INVENTERING AVLANDSKAPET I SVERIGENILSÅR 20052005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 106.
    Esseen, Per-Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Glimskär, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ståhl, Göran
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, Sture
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    FÄLTINSTRUKTIONFÖRNATIONELL INVENTERING AVLANDSKAPET I SVERIGENILSÅR 20062006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 107.
    Esseen, Per-Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Glimskär, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ståhl, Göran
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, Sture
    FÄLTINSTRUKTIONFÖRNATIONELL INVENTERING AVLANDSKAPET I SVERIGENILSÅR 20072007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 108.
    Esseen, Per‐Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Glimskär, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ståhl, Göran
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, Sture
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    FÄLTINSTRUKTIONFÖRNATIONELL INVENTERING AVLANDSKAPET I SVERIGENILSÅR 20082008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 109.
    Esseen, Per-Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Hylander, Kristoffer
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Lavkompendium för Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS)2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta kompendium har tagits fram för att användas inom Nationell Inventering av Landskapeti Sverige (NILS). Det primära syftet med kompendiet är att det ska användas sombestämnings- och referenslitteratur av fältpersonalen i samband med NILS fältinventering avprovytor (Esseen m fl 2004). I kompendiet ingår samtliga marklevande (19 arter ochartgrupper) och trädlevande (2 arter) lavar som inventeras i fält. I NILS inventeras främstvanligt förekommande lavar med viss tonvikt lagd på arter som finns i fjällen.NILS är ett rikstäckande miljöövervakningsprogram som finansieras av Naturvårdsverket.NILS ingår i programområde landskap. Syftet med NILS är att följa upp nationellamiljökvalitetsmål för olika naturtyper och att visa om genomförda miljöskyddsåtgärder ledertill önskade förbättringar eller inte.Arbetet har utförts vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet,och Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik, Sveriges lantbruksuniversitet,Umeå.

  • 110.
    Esseen, Per-Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Löfgren, Per
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Vegetationskartan över fjällen och Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS) som underlag för Natura 2000.2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vegetationskartan över de svenska fjällen ger en bra översiktlig bild över den storskaliga fördelningen av vegetationstyper inom fjällområdet. Den höga generaliseringsgraden i kartan medför dock att den karakteristiskt småskaliga variationen i fjällens vegetation döljs. Slutsatsen är att vegetationskartan är alltför generaliserad för att användas som underlag för att följa förändringar i vegetationen. Det är således tveksamt om vegetationskartan uppfyller kvalitetskraven för utgöra underlagsmaterial för basinventeringen inom Natura 2000.

    I rapporten visas att NILS har stor potential för att tillgodose informationsbehoven för Natura 2000 inom fjällområdet. För vanligt förekommande Natura 2000 habitat, bl a Fjällhedar och boreala hedar samt Nordisk fjällbjörkskog, bedöms NILS 1x1 km 2 rutor vara tillräckligt många för att ge ett godtagbart statistiskt underlag med avseende på tillstånd och förändringar i miljön. Den pågående datainsamlingen inom NILS bedöms kunna täcka merparten av informationsbehovet för vanliga vegetationstyper. I rapporten visas att NILS 5x5 km 2 rutor har stor potential för att följa tillståndet i sparsamt förekommande habitat, t ex kalkgräsmarker och rasbranter. Detta kan göras genom kompletterande flygbildstolkning och riktade fältinventeringar utöver vad som ingår i det ordinarie programmet. För sällsynt förekommande habitat behövs en förtätning av NILS stickprovsutlägg.

  • 111.
    Esseen, Per-Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Nilsson, Björn
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Allard, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Gardfjell, Hans
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Högström, Mats
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Landskapsdata från Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS). Flygbildstolkning av 1 km × 1 km rutan för år 20032007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I rapporten presenteras resultat från den detaljerade flygbildstolkningen för det första året (2003) i Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS). Resultaten är preliminära eftersom de endast baseras på 1-års data (av totalt 5). De tolkade rutorna är 1,1 km × 1,1 km stora medan resultaten redovisas för 1 km × 1 km rutor. Totalt 126 rutor ingår i materialet, varav 119 flygbildstolkats och 7 karttaxerats. Totalt har 13617 polygoner avgränsats och tolkats. Underlagsmaterialet är IR-färgbilder som fotograferats från 4 600 meters flyghöjd, vilket ger en ungefärlig bildskala av 1:30 000. Avgränsningen av polygoner och tolkningen av variabler har utförts i en digital fotogrammetrisk station. Nedan sammanfattas de viktigaste resultaten:

    1. I genomsnitt finns det 108 tolkade polygoner per NILS-ruta i landet. Antalet polygoner är 20% högre i södra Sverige (stratum 1-6) än i norra (stratum 7-10).
    2. De flesta polygonerna är små (76% är mindre än 1 ha). Medianarealen är 0,42 ha och medelarealen 1,12 ha. Medelarealen uppvisar liten variation mellan strata. Polygonarealen är lognormalt fördelad.
    3. I rapporten presenteras arealskattningar och medelfel för sex dominerande marktäcke-/markanvändningsklasser (Ägoslag) inom landarealen: anlagd mark, jordbruksmark, skogsmark, annan terrester mark nedan fjällen, våtmark nedan fjällen och fjäll.
    4. Arealskattningarna av Ägoslag visar en relativt god överensstämmelse med Riksskogstaxeringens data. Dock underskattas jordbruksarealen medan skogsmarken överskattas vilket beror på att 2003-års stickprov innehåller mer skog än genomsnittet.
    5. Medelfelet (uttryckt som variationskoefficient) för arealskattningarna av Ägoslag varierade mellan 3% (skogsmark) och 18% (anlagd mark) sett över hela landet. Medelfelen är större på landsdelsnivå (5-38%) och inom stratum.
    6. Polygonarealen för hopslagna polygoner av samma Ägoslag varierade mellan 0,6 ha för annan terrester mark nedan fjällen till 10,5 ha för skogsmark och 19,9 ha för fjäll. I jordbruksmark var polygonerna 4,5 ha i södra och 3,1 ha i norra Sverige.
    7. Ett exempel på system för klassificering av naturtyp i polygonerna har tagits fram med utgångspunkt från de tolkade variablerna enligt
    1. a posterioriprincipen. I systemet ingår totalt 63 olika naturtyper.
    2. Arealskattningar och medelfel har beräknats för alla naturtyper inom respektive stratum, landsdel och för hela landet. Medelfelen blir högre för de flesta naturtyper än för Ägoslag pga den finare indelningen. Med utgångspunkt från medelfelen i 2003-års data kan man förvänta sig medelfel för hela omdrevet (5-år) på runt 10% eller lägre för arealskattningar av vanliga naturtyper i hela landet, i vissa fall även på landsdelsnivå. För många av de mindre vanliga naturtyperna bedöms medelfelet ofta bli lägre än 20% för hela landet. En viktigt slutsats är att uppdelningen i antal naturtyper och deras detaljeringsgrad noga måste avvägas mot storleken på förväntade medelfel.
    3. Medelarealen för hopslagna polygoner av samma naturtyp varierar från 0,1 till 4,4 ha (åker) inom landarealen. Den finns en stor variation i polygonstorlek såväl inom som mellan naturtyper.
    4. I 2003-års data har totalt 30 av 50 olika markanvändningsklasser registrerats.

      Vanligaste klass var Skogsbruk, följd av Ingen synbar markanvändning,

      Markanvändning kan ej tolkas, Åker i växtföljden och Bete. Medelfelet var 4% för Skogsbruk för hela landet och högre för övriga typer av markanvändning.

  • 112.
    Flink, Henrik
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Mustamäki, Noora
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Adill, Anders
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Resultat från övervakningen av kustfisk, Asköfjärden (Egentliga Östersjön) 2005 - 20172018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Provfisket visar på ett relativt stabilt fisksamhälle i Asköfjärden under tidsperioden 2005–2017 sett till totalfångst, antalet arter i fångsten, och trofisk nivå (fördelningen av fisk med olika typer av födoval).

    Abborre var den vanligaste arten i fångsterna (45 procent) och mört den näst vanligaste (28 procent) beräknat över alla år. Andelen av båda dessa arter har minskat något över tid.

    Fångsterna av strömming, nors, skarpsill, sik och tånglake visar ökande trender, medan gös minskat under provfiskeperioden.

    Även om vattentemperaturen vid provfisketillfällena har varit stabil över tid, så är det främst varmvattenarter som minskat i fångsten och kallvattenarter som ökat.

    Två arter som finns på Artdatabankens rödlista har fångats i provfisket, nämligen torsk och lake.

    Diversiteten i provfiskefångsten i Asköfjärden varierar mycket mellan år och har ökat över tid. Det beror på en minskad dominans av abborre och en högre fångst av till exempel strömming, nors och sik under senare år.

    Fångsten av stora fiskar (större än 30 centimeter) var överlag låg, och fångsten av stor abborre (större än 25 centimeter) har varit ovanligt låg under 2016–2017.

    Fångsten av karpfiskar har endast varit större än fångsten av abborre vid fyra tillfällen, nämligen under 2005, 2008 och 2016–2017. En möjlig förklaring till denna skiftning under senare år är de allt lägre nivåerna av större rovfiskar.

    Förändringar av antalet karpfisk, abborre, rovfisk och storleken av abborre är indikatorer som används inom havsmiljödirektivet vid miljöstatusbedömning av kustfisksamhällen. Enligt den senaste bedömningen anses Asköfjärden nå upp till god miljöstatus för förekomsten av abborre, karpfisk och rovfisk. Storleken hos abborre bedöms vara låg och inte uppnå god miljöstatus enligt den senaste bedömningen (preliminär).

    Åldersanalys av abborrhonor visar att fångsten främst består av individer som är upp till fyra år gamla samt att medellängden hos ett-, två-, tre- och fyraåriga individer har ökat över tid. Det antyder att den minskade förekomsten av stor abborre i fångsten inte kan förklaras av en långsammare tillväxthastighet.

  • 113.
    Flink, Henrik
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Mustamäki, Noora
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Karlsson, Erik
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Yngwe, Rickard
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Faktablad - Resultat från övervakningen av kustfisk 2018:4: Lagnö (Egentliga Östersjön) 2002-20172018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]
    • Sedan provfiskets start har fångsten i Lagnö dominerats av abborre, följt av mört, strömming, nors och gärs. Från och med 205 har däremot fångsten av karpfiskar, främst mört, varit högre än fångsten av abborre. En trolig förklaring till detta är en ökande näringsstatus i området samt minskad förekomst av större rovfisk.
    • Strömming, nors, löja och tånglake visar ökande trender medan abborre och gädda visar minskande trender. Mört som minskade i antal mellan 2002-2009 ökar nu i fångsten och detta har lett till att totalfångsterna har ökat.
    • Antalet fångade arter per år visar en negativ trend över tid. Exempel på arter som tidigare fångats men som inte förekommit under senare år är gädda, id, braxen och gös. Trots detta ökar diversiteten i fångsten, vilket beror på att dominansen av abborre har minskat. 
    • Två arter som finns på Artdatabankens rödlista har fångats i provfisket, nämligen torsk och vimma. 
    • Fångsten av stora individer har minskat sedan provfiskets start, både för alla arter generellt (> 30 centimeter) och för abborre (> 25 centimeter) specifikt. År 2017 fångades endast 24 stora abborrar vilket är det lägsta antalet sedan provfisket inleddes 2002. Möjliga förklaringar till denna minskning av stor fisk kan vara ökat fisketryck, ökad naturlig dödlighet från till exempel säl och skarv tillsammans med hög exploatering av fiskens lek- och uppväxtområden.
    • Förändringar i förekomsten av karpfisk, abborre, rovfisk och storleken hos abborre är indikatorer som används inom havsmiljödirektivet vid miljöstatusbedömning av kustfisksamhällen. Enligt den senaste bedömningen anses Lagnö nå upp till god miljöstatus för abborre och rovfisk, men inte för karpfisk som anses vara för hög och storleken hos abborre som anses vara för liten (indikatorn storlek hos abborre är preliminär)
    • Den trofiska medelnivån är i Lagnö starkt kopplad till fångsten av abborre, den dominerande fiskarten av rovfiskar. År 2016 noterades den lägsta trofiska medelnivån hittills under provfisket.
    • Medellängden för 1- och 2-åriga abborrhonor har inte förändrats över tid däremot har medellängden på 3- och 4-åringar ökat något. Det antyder att den minskade förekomsten av stor abborre i fångsten inte kan förklaras av en långsammare tillväxthastighet. 
  • 114.
    Flink, Henrik
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Mustamäki, Noora
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Landfors, Fredrik
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Faktablad - Resultat från övervakningen av kustfisk 2018:5: Vaxholm (Egentliga Östersjön) 2016-20172018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]
    • Under 2017 fångades 59 fiskar per ansträngning (antal individer per nät och natt) fördelat på 13 arter. Mört var den vanligaste arten i fångsten (46%), följt av abborre, strömming, braxen och gärs. 
    • En jämförelse med de närliggande provfiskeområdena Lagnö och Asköfjärden visar att fisksamhället i Vaxholm 2016-2017 hade en likartad totalfångst, artsammansättning,n diversitet och trofisk medelnivå (fördelning av fisk med olika typer av födoval)
    • Fångsten av stora individer (> 30 centimeter) dominerades av braxen och abborre, men även individer av gös, sik, mört och gädda över 30 centimeter fångades. Under 2016 och 2017 fångades det betydligt fler stora individer i Vaxholm jämfört med motsvarande provfisken i Lagnö och Asköfjärden. Detta gäller även fångsterna av stor abborre (> 25 centimeter)
    • Den totala fångsten av karpfisk i Vaxholm 2017 var 27 individer per ansträngning vilket är högt jämfört med fångsten i Lagnö och Asköfjärden. Liknande förhållanden var tydligt även under provfisket 2016. De arter av karpfisk som fångats i Vaxholm är mört, braxen, löja, björkna och id.
    • I provfiskefångsten utgjorde abborre 98 procent av all rovfik. Förutom abborre förekom även rovfiskarna gös och gädda i fångsten.
    • Diversitetsindex och den trofiska medelnivån var låg men inom det förväntade spannet baserat på liknande provfisken längs svenska östkusten (Lagnö och Asköfjärden)
    • Åldersanalys från 2016 visar att abborrens tillväxt var lägre i Vaxholm jämfört med Lagnö och Asköfjärden.
    • Ett lågt siktdjup i kombination med stor fångst av mört antyder att Vaxholm är påverkat av hög näringsbelastning.
  • 115.
    Forsberg, Curt
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Grahn, Olle
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Poten, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Utredning rörande restaurering av Mårdängssjön. Vegetationsundersökningar 19701971Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vegetationsundersökningar har företagets i Mårdängssjön under augusti och september 1979 med syfte att ge underlag för ett ställningstagande till ifrågasatt vattenståndshöjning

  • 116.
    Fredman, Peter
    et al.
    Mittuniversitetet, ETOUR.
    Hedblom, Marcus
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Friluftsliv 2014: Nationell undersökning om svenska folkets friluftsvanor2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Här redovisas resultaten från en studie av svenskarnas friluftsvanor år 2014. Studien omfattar bland annat utövande av friluftsliv, deltagande i friluftsaktiviteter, värden för friluftslivet, tillgänglighet, upplevelser av buller, friluftslivet hos olika grupper, samt friluftslivets förändring över tid.

    Studien genomfördes som en nationell enkätundersökning. Enkäten utgör en viktig del i arbetet med uppföljning av friluftsliv i miljömålssystemet samt målen för friluftspolitiken (se Naturvårdsverket, 2014). Undersökningen genomfördes som en elektronisk panelundersökning (8410 intervjuer med personer bosatta i Sverige i åldersintervallet 16–84 år) och utfördes av Mittuniversitetet (i samarbete med undersökningsföretaget Norstat) på uppdrag av Naturvårdsverket.

    Riksdagen har beslutat om tio mål för att stärka möjligheterna till friluftsliv och av Sveriges 16 miljökvalitetsmål innehåller åtta mål om friluftslivet. En viktig del i uppföljningen av dessa mål är att mäta deltagandet i friluftsliv och fråga människor om deras upplevelser.

  • 117.
    Fredricsson, Malin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Brorström-Lundén, Eva
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Danielsson, Helena
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Hansson, Katarina
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Nerentorp, Michelle
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Potter, Annika
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Sjöberg, Karin
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Kreuger, Jenny
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Nanos, Therese
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Areskoug, Hans
    ACES.
    Kreici, Radovan
    ACES.
    Alpfjord Wylde, Helene
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Andersson, Camilla
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Andersson, Sandra
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Carlund, Thomas
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Josefsson, Weine
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Leung, Wing
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Nationell luftövervakning – Sakrapport med data från övervakning inom Programområde Luft t.o.m. 20172018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverket, Luftenheten, ansvarar för den nationella luftövervakningen i bakgrundsmiljö i Sverige. I rapporten redovisas resultat från verksamheten inom Programområde Luft avseende mätningar (genomförda av IVL, SU, SLU och SMHI) till och med 2017 och regionala modellberäkningar (utförda av SMHI) till och med 2016.

    För flertalet av de luftföroreningskomponenter som övervakas inom den nationella miljöövervakningen har det, sedan mätningarna startade för mellan 15 och 35 år sedan, generellt sett skett en avsevärd förbättring avseende såväl halter i luft som deposition i bakgrundsmiljö. Utvecklingen har dock varierat i något olika utsträckning beroende på komponenter och lokalisering i landet. Föroreningsbelastningen är oftast lägre ju längre norrut i landet man kommer.

    För de flesta ämnen som det finns miljökvalitetsnormer (MKN) respektive miljömål för ligger halterna i regional bakgrund avsevärt lägre än angivna gräns- och målvärden. Halterna av ozon överskrider dock i dagsläget MKN för hälsa.

  • 118.
    Fröberg, Mats
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Löfgren, Stefan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Förbättrad skattning av typhalterav N och P från skogs- ochmyrmark i södra Sverige införPLC6 – kan modeller baserade påkNN-data användas?2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inom PLC5 beräknades typhalterna för kväve (N) och fosfor (P) i avrinningen från skog i norra Sverige utgående från deras höjdberoende, medan de oorganiska fraktionerna hanterades som konstanter. För södra Sverige användes typhalter baserade på medianvärden uppmätta i ett antal vattendrag med skog och myr som dominerande markslag i avrinningsområdet. Den enda skogsskötselåtgärd som man tog hänsyn till var hyggen. För N baserades hyggestyphalterna på ett samband med Nnedfallet och uppmätta halter i markvatten i södra Sverige. I norra Sverige skattades hyggestyphalten genom att multiplicera skogstyphalten med faktorn 2. För fosfor multiplicerades på samma sätt skogstyphalten med en faktor för att erhålla en hyggestyphalt.

    Inom ramen för tre tidigare SMED-projekt (SMED rapport nr 52:2011, SMED rapport nr 100:2011, SMED rapport nr 109:2012) har halterna av kväve (N) och fosfor (P) i avrinningen från skogs- och myrmark studerats genom mätningar i bäckvatten vid utloppet av ca 200 slumpmässigt utvalda små avrinningsområden i Dalälven och sydvästra Sverige (Viskan, Ätran, Nissan och Lagan). I dessa tidigare projekt har skogstillståndet (tillväxt, biomassa, trädslag etc.) klassificerats genom analyser baserade på metoden Probilistic Classifier och data från satellitbilder och Riksskogsinventeringen (RIS). Modeller har därefter skapats för att skatta typhalterna för N och P. Dessa modellers förklaringsgrad var betydligt högre än de som användes inom PLC5. Mätdata från de slumpade vattendragen visade också att PLC5 typhalterna påtagligt underskattade halterna N och P i sydvästra Sverige. Inför PLC6 föreligger det därför ett behov att förbättra N och P typhalterna från skog och myr särskilt i södra Sverige.

    Skogstillståndet klassat med Probilistic Classifier metoden saknas för stora delar av landet, vilket innebär att förbättrade typhalter inte kan tas fram till PLC6 för dessa områden. I detta projekt har vi därför använt rikstäckande geografiska data från kNN-Sverige och Lantmäteriet för att beskriva skogstillståndet. kNN-Sverige är en annan metod för att karaktärisera skogstillståndet och även den baseras på satellitbilder och RIS-data.

    Med hjälp av dessa allmänt tillgängliga data över skogstillståndet har kväveoch fosforhalterna i avrinningen från skogs- och myrmark i södra Sverige, söder om Siljan, modellerats för fyra årstider. Validering av modellresultaten har därefter skett mot 22 vattendrag i södra Sverige som ingår i nationell och regional miljöövervakning samt Skogsstyrelsens skogsmarkskalkningsprojekt (SKOKAL).

    Resultaten av analyserna visar att data för skogstillståndet baserat på kNN inte tillför någon väsentlig information till modelleringen. De viktigaste förklarande variablerna var istället geografiska koordinater (nordlig och ostlig koordinat samt höjd över havet) och andelen skog och myr i avrinningsområdet.

    Baserat på modeller utan kNN-data som förklaringsvariabler visade sig modelleringen fungera relativt bra för total-N med R 2 mellan 0,22 och 0,46 för de slumpmässigt utvalda bäckarna i kalibreringsdatasetet och R 2 mellan 0,11 och 0,51 för de 17 bäckarna med data för total-N i testdatasetet. För total-P fungerade modelleringen sämre, med R 2 mellan 0,04 till 0,27 för kalibreringsdatasetet och förklaringsgrad nära noll för testdatasetet (22 bäckar). Med de nya modellerna skedde dock i många fall en viss överskattning av koncentrationerna av både kväve och fosfor i vattendragen i testdatasetet. Orsaken är sannolikt vattnets längre omsättningstid i de senare, vilket innebär större potential för retention av N och P.

    Baserat på modeller utan kNN-data som förklaringsvariabler beräknades nya N- och P-koncentrationer för PLC5-delavrinningsområden. I genomsnitt är de nya koncentrationsskattningarna högre än de som användes i PLC5, framför allt i låglänta områden i sydligaste Sverige. De nya typhalterna för N är bättre än de som användes i PLC5 och kan användas i södra Sverige (söder om Siljan) för PLC6. I sydost är N-typhalterna osäkra p.g.a. avsaknad av vattenkemisk data från slumpmässigt utvalda småbäckar. Där bör nya studier initieras för att verifiera modellernas giltighet. De modellerade typhalterna för P bör inte användas för PLC6 p.g.a. låg precision i skattningarna.

  • 119.
    Fröberg, Mats
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Löfgren, Stefan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Widén-Nilsson, Elin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Skattning av typhalter av totalkväve och organiskt kväve från skogs- och myrmark i södra Sverige inför PLC62016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Fröberg och Löfgren (20141) presenterades nya modeller för skattning av kväve (N) och fosfor (P) från skog och myrmark i södra Sverige. Modelleringen av fosfor visade sig inte vara framgångsrik, medan modelleringen av kväve gav en förbättrad skattning jämfört med PLC5. Det är därför önskvärt att använda dessa metoder för PLC6. I Fröberg och Löfgren (20141) användes dock fyra olika modeller för olika årstider, vilket inte är kompatibelt med beräkningsproceduren i PLC6. Därför presenteras här modeller för totalkväve (TotN) och organiskt kväve (OrgN), som kan användas under årets alla delar i södra Sverige.

    De resulterande typhalterna för skog och myr är i medeltal högre än typhalterna som användes i PLC5-rapporteringen. De nya typhalterna är också högre än oberoende vattenkemiska mätdata och skillnaden antas bero på att de oberoende mätningarna kommer från större områden med större areal vatten och därmed högre retention.

    Månadsfaktorer att användas tillsammans med årstyphalterna har tagits fram baserat på tidsserierna från de oberoende vattenkemiska mätstationerna.

    Oorganiskt kväve skulle kunna beräknas som differensen mellan totalkväve och organiskt kväve varje månad. Det kommer dock ibland ge negativa halter under sommarmånaderna. Detta utreds närmare i den uppföljande slutgiltiga rapporten om typhalterna för hela landet i PLC6 för skog, hygge, sankmark, fjäll och öppen mark (Widén-Nilsson m.fl., 20162). Slutsatsen därifrån är att TotN-halterna kan användas i PLC6 problemet med de negativa halterna av oorganiskt kväve gör att andra OrgN-halter behövs.

    Förutom typhalter för skog och myr har även hyggesläckagets beroende av skogsläckaget identifierats. Totalkväveläckaget från hyggen antas vara dubbelt så högt som skogsläckaget.

    1 Fröberg M, Löfgren S (2014) Förbättrad skattning av typhalter av N och P från skogs-och myrmark i södra Sverige inför PLC6–kan modeller baserade på kNN-data användas? SMED-rapport nr 141.

    2 Widén-Nilsson, Löfgren, S., Tengdelius Brunell, J. 2016. Typhalter för skog, hygge, sankmark, fjäll och öppen mark i PLC6 – Underlagsrapport till Pollution Load Compilation 6. Rapport Nr 188 2016.

  • 120.
    Fölster, Jens
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Nygren, Ingrid
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Segersten, Joel
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Sjöar och vattendrag i Västernorrland: Utvärdering av vattenkemidata från miljöövervakningen 1983-20112012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Resultat från tre decenniers miljöövervakning av vattenkemi i 10 sjöar och 13 vattendrag i Västernorrland har utvärderats. Utvärderingen omfattar beskrivningen av tillståndet utifrån de senaste tre åren och en trendanalys på tidsserierna. Vattenförekomsterna har också klassats med avseende på ekologisk status enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder.

    Resultaten visar generellt på hög eller god ekologisk status utifrån vattenkemin för samtliga sjöar och vattendrag som ingick i studien med undantag för Västersel som hade en halt av Totalfosfor som var mer än det dubbla referensvärdet enligt bedömningsgrunder.

    Ingen av sjöarna eller vattendragen klassades som försurade enligt bedömningsgrunder, men Viksbäcken klassas som försurningspåverkad genom en expertbedömning mot bakgrund av höga halter oorganiskt aluminium och att vattendraget bedöms varit försurat 1980 enligt bedömningsgrunder. Trenderna i surhetsrelaterade parametrar avspeglar delvis det minskande försurningstrycket, men att förändringarna under perioden är så små att de troligen inte lett till förändringar i artsammansättningen. De största statistiskt signifikanta pH-ökningarna är kring 0,2 enheter på 22 år.

    Ingen av sjöarna klassades som övergödda utifrån fosforhalten och bara ett vattendrag, Västersel, klassade som övergött enligt bedömningsgrunder. Medelhalten av tot-P var 45 μg/l jämfört med referensvärdet 12 μg/l.

    S. Bergsjön hade ett siktdjup som var strax under hälften av det beräknade referensvärdet och får därför bara måttlig status. De övriga sjöarna uppnår hög eller god status med avseende på siktdjup.

    I fyra sjöar med metallanalyser var halterna långt under gränsvärdena för Cd, Pb, Ni och Cr. För Cu och Zn däremot låg halterna nära eller på gränsvärden satta av Naturvårdsverket och för Zn i Valasjön till och med över. I vattendragen var halterna långt under gränsvärdena med undantag för Västersel där medelvärdet för Zn låg nära gränsvärdet. Man kan inte utesluta att de höga halterna är naturliga och t. ex. beror på lokal variation i berggrunden.

  • 121.
    Fölster, Jens
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö. SLU, institutionen för miljöanalys.
    Wilander, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Sjöinventeringen 2005: En synoptisk vattenkemisk unders av Sveriges sjöar2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hösten 2005 genomfördes en riksomfattande sjöinventering som omfattade 2782 sjöar. Sjöinventeringen hade 2005 ett mer riktat syfte att följa upp de två miljömålen”Bara naturlig försurning” och ”Ingen övergödning”. I undersökningen ingick 1653 sjöar som valts slumpvis bland okalkade sjöar i SMHI:s sjöregister. För detta användesett uppdaterat register över kalkade sjöar. Dessutom ingick 360 kalkade sjöar. Därutöveringick 99 utvalda eutrofa sjöar, 84 sjöar som provtagits i samtliga nationella sjöinventeringarsedan 1972 och för jämförelser även 50 sjöar inom programmet förtrendsjöar. Länsstyrelserna kompletterade undersökningen med egna medel vilketresulterade i 536 ytterligare sjöar. Endast vattenkemiska analyser ingick i undersökningen.Till skillnad från Riksinventeringarna 1995 och 2000 ingick även sjöarmindre än 4 ha i de nationellt utvalda sjöarna. För att beskriva tillståndet i samtligaSveriges okalkade och kalkade sjöar större än 1 ha användes 1974 sjöar.

  • 122.
    Förlin, Lars
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Sundelin, Brita
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Gorokhova, Elena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Magnusson, Marina
    Utförare miljöövervakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Bergkvist, Johanna
    Utförare miljöövervakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Parkkonen, Jari
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Liewenborg, Birgitta
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Franzén, Fredrik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Effektscreening – Biologisk effektövervakning i förorenade områden längs Sveriges kust 2017–20182019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Undersökningarna visar att samtliga metoder inklusive undersökningar av hälsotillståndet hos fisk, fortplantning och biomarkörer hos vitmärla, lysosomal membranstabilitet hos mussla och imposex hos snäckor med få undantag visade på tydliga effekter i de åtta undersökta och förorenade områdena längs Sveriges kuster. En jämförelse mellan de olika metoderna visar, med undantag för området i Uddevalla/Byfjorden, en tydlig påverkan i resterande undersökta områdena. I Byfjorden noterades mindre stressade musslor och endast låga stadier av imposex hos snäckor medan fiskhälsan kunde konstateras vara påverkad. Utöver Byfjorden gjordes undersökningar med mer än en av metoderna även i Sundsvallsfjärden, Norrsundet, Bråviken, Ronnebyåns mynning och Landskrona. I dessa områden visar jämförelsen mellan metoderna att samtliga indikerar en tydlig påverkan. Att samtliga metoder ger utslag beror sannolikt på att alla valda undersökningsområden har en mycket komplex och ganska påtaglig föroreningsbelastning vilket innebär att det kan förväntas att de flesta organismer som lever i dessa områden kan uppvisa effekter som kan härledas till påverkan av miljöstörande ämnen.

    I Sverige är den nationella effektbaserade miljöövervakningen i marin miljö väsentligen inriktad på att undersöka effekter av miljögifter i referensområden. Sådana områden karakteriseras av att de ska ligga på stort avstånd från större befolkningscentra och industrier, eller till exempel inte ligga nära stora flodmynningar. Resultaten från denna studie kompletterar den ordinarie miljöövervakningen i referensområden och visar med stor tydlighet att de undersökta områdena är källor för miljöstörande ämnen till vattenmiljön. Undersökningarna visar också att det är önskvärt att kontinuerlig biologisk effektövervakning kommer igång i något eller några påverkade områden inom ramen för den nationella miljöövervakningen för att parallellt följa förändringar i miljön nära eller en bit från påtagliga, mer eller mindre kontinuerliga föroreningskällor i vårt samhälle. Detta skulle också komplettera Sveriges internationella rapportering av miljödata genom att förutom att rapportera effektdata från referensområden även kunna rapportera data från påverkade/förorenade områden.

  • 123.
    Gallegos, Åsa
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Design and evaluation of a computer aided calibration program for visual estimation of vegetation cover2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Compared to the number of field inventory programs that monitor change in vegetation with visual cover estimations, very few studies have been conducted to show how accurate thistype of data is. In addition, no previous studies have determined whether efficient calibration of field observers can improve such data. This study concerns the design and evaluation of a computer program consisting of images of vegetation on which the true cover of vegetation has been digitally calculated. The calibration consists of estimation with immediate feedback of the true cover. The results show that even a short time of calibration greatly improves the estimations and can also drastically reduce the influence of different backgrounds, aggregation patterns and personnel experience.

  • 124.
    Gardfjell, Hans
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Hagner, Åsa
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Instruktion för Habitatinventering i NILS och MOTH, 20102010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 125.
    Gardfjell, Hans
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Hagner, Åsa
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Instruktion för Habitatinventering i NILS och MOTH, 20112011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 126.
    Gardfjell, Hans
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Hagner, Åsa
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Instruktion för Habitatinventering i NILS och MOTH, 20122012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 127.
    Gardfjell, Hans
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Hagner, Åsa
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Instruktion för Habitatinventering i NILS och MOTH, 20132013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 128.
    Glimskär, A
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Allard, A
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Högström, M
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Marklund, L
    Nilsson, B
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ringvall, A
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, S
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Småbiotopsuppföljning i NILS år 20072007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 129.
    Glimskär, A.
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Bergman, K.-O.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Cronvall, E.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Eriksson, Å.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Gallegos Torell, Å.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Lagerqvist, K.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ringvall, A.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sandring, S.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Wissman, J.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Svensson, J.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Uppföljning av kvalitetsförändringar i ängs- och betesmark via NILS år 20082008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta uppdrag är ett led i arbetet med att få fram tillförlitliga data om tillstånd och förändringar i kvalitet och hävd hos ängs- och betesmarker i det svenska odlingslandskapet. Ett av de kvantitativa delmålen för det nationella miljökvalitetsmålet ”Ett rikt odlingslandskap” lyder: ”Senast år 2010 ska samtliga ängs- och betesmarker bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Arealen hävdad ängsmark ska utökas med minst 5 000 hektar, och arealen hävdad betesmark av de mest hotade typerna ska utökas med minst 13 000 hektar till år 2010” (Miljödepartementet 2001). Detta projekt fokuserar således på naturvärdena, men kan också fungera som ett komplement till miljöstödsstatistiken vad gäller arealer av olika ängs- och betesmarkstyper.Som ett underlag används resultat från Ängs- och betesmarksinventeringen (Ä&B; Jordbruksverket 2005a, b) som genomfördes av Jordbruksverket i samarbete med länsstyrelserna under perioden 2002-2004 och har resulterat i en databas med avgränsning och beskrivning för huvuddelen av Sveriges skyddsvärda slåtter- och betesmarker, den så kallade TUVA-databasen.

  • 130.
    Glimskär, A.
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Bergman, K.-O.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Lagerqvist, K.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ringvall, A.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Wikberg, J.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, S.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Uppföljning av kvalitetsförändringar i ängs- och betesmark via NILS år 20062007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar resultat för ett antal indikatorer på kvalitet och skötsel i ett stickprov av ängs- och betesmarker i hela Sverige. Inventeringen och analyserna görs varje år från 2006 på uppdrag av Jordbruksverket, som underlag för bl.a. utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Som indikatorer har i första hand valts ett antal organismgrupper (fjärilar, humlor, kärlväxter, grova lövträd och epifytlavar), och dessutom beskrivs vegetationens struktur och sammansättning i provytor, som underlag för att ta fram strukturella indikatorer (t.ex. påverkan av gödsling och hävdintensitet/igenväxning). Urvalet bygger på förslag som tagits fram av Naturcentrum AB. De resultat som presenteras i denna rapport kommer från första årets inventering, vilket innefattar en femtedel av det totala stickprovet. Efter fem år får man alltså de mest tillförlitliga mängdskattningarna. Därefter återkommer man till samma objekt med samma intervall, vilket gör att man på ett tillförlitligt sätt kan analysera förändringar baserat på jämförelser mellan femårsperioder.Arbetet har utförts vid institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå, i samarbete med inst. för ekologi, SLU och avd. för biologi, IFM, Linköpings universitet. Uppdraget att inventera ängs- och betesmarker samordnas med fältarbetet i NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige), och metodiken är till stor del likartad, med en del tilläggsmoment. NILS är ett rikstäckande miljöövervakningsprogram som följer tillstånd och förändringar i det svenska landskapet och hur dessa påverkar förutsättningarna för den biologiska mångfalden. NILS finansieras av Naturvårdsverket, där NILS ingår i programområde Landskap. Ett viktigt syfte med NILS är att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen för olika naturtyper och fungera som underlag för att till exempel visa om genomförda miljövårdsåtgärder leder till önskade förbättringar på nationell nivå eller landsdelsnivå.

  • 131.
    Glimskär, A
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Wikberg, J
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Marklund, L
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Christensen, P
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Linjära landskapselement i NILS fältinventering 2003-20062007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar resultat för mängden av linjära landskapselement i olika naturtyper i det svenska landskapet. Resultaten baseras på den s.k. linjekorsningsinventeringen i fältarbetet inom det nationella miljöövervakningsprogrammet NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige). Analyserna har gjorts på uppdrag av Jordbruksverket, som underlag för bl.a. utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. För att beskriva landskapselementens läge i landskapet har olika befintliga kartskikt använts, och dessutom en klassificering som baseras på första årets flygbildstolkning i NILS. Eftersom det är första gången en sådan markslagsklassning görs, ingår som en del att jämföra de olika underlagens användbarhet för detta syfte.Arbetet har utförts vid institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå och institutionen för ekologi, SLU, Uppsala. NILS är ett rikstäckande miljöövervakningsprogram som följer tillstånd och förändringar i det svenska landskapet och hur dessa påverkar förutsättningarna för den biologiska mångfalden. NILS finansieras av Naturvårdsverket, där NILS ingår i programområde Landskap. Ett viktigt syfte med NILS är att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen för olika naturtyper och fungera som underlag för att till exempel visa om genomförda miljövårdsåtgärder leder till önskade förbättringar på nationell nivå eller landsdelsnivå.

  • 132.
    Glimskär, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Metoder för övervakning av biologisk mångfald: Sammanställning av utvecklings- och utvärderingsprojekt 1993-19992001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    De projekt som behandlas i denna rapport är av ganska olika karaktär. I vissa fall har en metod utvecklats av flera länsstyrelser i samarbete, för att sedan följas av ett flertal metodtester och vidareutvecklingar under påföljande år. I andra fall har projekten varit mer av engångskaraktär, utan någon tydlig fortsättning. De förstnämnda har i högre grad resulterat i färdiga undersökningstyper, som kan tillämpas i hela landet. Ett gott exempel är projektområdet 4.1., Skogsbiotopers innehåll (NB: benämningarna och indelningarna är mina egna). För kontinuitetens och den generella tillämpbarhetens skull verkar därför sådan samverkan mellan länsstyrelser, redan från projektets början, vara en god utgångspunkt. Detta bör också öka möjligheterna för de inblandade att skaffa sig god överblick över befintliga metoder, och lägga upp ett testprogram som också kan inkludera tidsmässig och rumslig variation, personberoende, utvecklande av statistiska testmetoder m.m. Andra intressanta exempel är sådana där det tillämpade miljöövervakningsprojektet har gjorts i samarbete mellan länsstyrelser och universitet. Sådana exempel är projekten inom 4.4., Skogsbruk och mossfloran, och 8.6., Vegetationsmätningar. Ett sådant tillvägagångssätt underlättar troligen att projektet innefattar både den tillämpbara bredd och det metodmässiga djup som behövs för en effektiv övervakningsmetod. En svårighet vid genomförandet av en sammanställning sådan som denna är att projekten sinsemellan är av mycket olika karaktär. Vissa projekt är utpräglade biotopövervakningsprojekt, där strukturer och substrat är i fokus, medan andra berör metoder som är generellt tillämpbara för en viss organismgrupp. Däremellan finns dock ett spektrum av olika tillvägagångssätt. Det bör därför redan i ett tidigt stadium göras klart på vilket sätt den metodik som utformas för att övervaka en viss organismgrupp är specifik för just den aktuella biotopen, och varför. Målet bör vara att finna så generella riktlinjer som möjligt, utan att för den skull förlora i detaljinformation. Detta bör förstås vägas mot vikten av kunna testa tidigare oprövade idéer, som inte passar in i de mest övergripande mallarna. Det pågående arbetet med Handboken för miljöövervakning bör leda till en ökad enhetlighet och effektivitet i arbetet med att ta fram gemensam metodik, om det görs i nära samarbete med de instanser (t.ex. länen) som utför den faktiska övervakningen och har de konkreta naturvårdsproblemen närmast till hands.

  • 133.
    Glimskär, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Årsrapport för Regional miljöövervakning via NILS, år 20112012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 134.
    Glimskär, Anders
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Örebro län. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Årsrapport för Regional miljöövervakning via NILS-programmet, år 20102011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 135.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Allard, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Högström, Mats
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Småbiotoper vid åkermark: Indikatorer och flygbildsbaserad uppföljning i NILS2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna rapport presenteras förslag till principer och tillvägagångssätt för att följa situationenför småbiotoper i det svenska jordbrukslandskapet i NILS (Nationell Inventering avLandskapet i Sverige). Uppdragsgivare är Jordbruksverket, som avser att använda detta somett underlag för att utforma uppföljningen kopplad till miljökvalitetsmålet Ett riktodlingslandskap, särskild delmål 2 om småbiotoper: ”Mängden småbiotoper skall bevaras iminst dagens omfattning i odlingslandskapet.” (Svenska miljömål – delmål ochåtgärdstrategier. Regeringens proposition 2000/01:130). I uppdraget betonas att ävenkvalitativa aspekter på småbiotoperna bör lyftas fram, med grund i miljökvalitetsmåletsformulering:”Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion ochlivsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden ochkulturmiljövärdena bevaras och stärks.”Projektets syfte har varit att föreslå och testa metoder för uppföljning av linjeobjekt,punktobjekt och kantzoner i och i anslutning till åkermark samt ange kostnader för sådanuppföljning baserat på data från NILS ordinarie flygbildstolkning.Arbetet har utförts vid institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik, Sverigeslantbruksuniversitet, Umeå och institutionen för naturvårdsbiologi, SLU, Uppsala. NILS är ettrikstäckande miljöövervakningsprogram som finansieras av Naturvårdsverket. NILS ingår iprogramområde landskap. Syftet med NILS är att följa upp nationella miljökvalitetsmål förolika naturtyper och att visa om genomförda miljöskyddsåtgärder leder till önskadeförbättringar på nationell nivå eller landsdelsnivå.

  • 136.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Allard, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Högström, Mats
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Marklund, L.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Wikberg, J.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Nilsson, B.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ringvall, A.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, S.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Småbiotopsuppföljning i NILS år 20062007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar resultat för mängden av småbiotoper vid åkermark i det svenska landskapet. Resultaten baseras på flygbildstolkningen inom det nationella miljöövervakningsprogrammet NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige). Analyserna görs på uppdrag av Jordbruksverket, som underlag för bl.a. utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Särskilda rutiner har tagits fram för att välja ut de småbiotoper som uppfyller de krav som Jordbruksverket har ställt upp, ur den befintliga databasen. Urvalet av småbiotoper är anpassat för att överensstämma med det urval av natur- och kulturmiljöer som ingår i det s.k. KULT-stödet (miljöersättning till lantbrukare) inom Miljö- och landsbygdsprogrammet.Arbetet har utförts vid institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå. NILS är ett rikstäckande miljöövervakningsprogram som följer tillstånd och förändringar i det svenska landskapet och hur dessa påverkar förutsättningarna för den biologiska mångfalden. NILS finansieras av Naturvårdsverket, där NILS ingår i programområde Landskap. Ett viktigt syfte med NILS är att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen för olika naturtyper och fungera som underlag för att till exempel visa om genomförda miljövårdsåtgärder leder till önskade förbättringar på nationell nivå eller landsdelsnivå.

  • 137.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Andersson, Per
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Pettersson, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Årsrapport för Regional miljöövervakning via NILS, år 20122012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 138.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Arit, Debora
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kindström, Merit
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Björkén, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lundin, Assar
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Uppföljning och statusbedömning för gräsmarks- och hällmarksnaturtyper 20182019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I rapporten beskrivs resultat från arbete med biogeografisk uppföljning av några gräsmarks- och hällmarksnaturtyper med sparsam eller aggregerad fördelning i landskapet, där vi använder kombinationen av flygbildstolkning och fältinventering för att effektivisera och styra datainsamlingen, utifrån statistiskt representativa stickprov av områden över hela landet eller naturtypernas hela utbredningsområde. För alvar, basiska hällmarker och karsthällmarker görs uppföljningen än så länge endast i ett förtätat stickprov på Öland och Gotland. Rapporten innehåller också ett utkast till hur en uppföjning av hällmarkstorräng kan utföras specifikt för skyddade områden. En metodstudie har gjorts för att testa kriterier för avgränsning av fukthedar, som är tänkt att användas för uppföljning i och utanför kända förekomster. Som underlag för Sveriges rapportering till EU för Artikel 17 i Art- och habitatdirektivet har ett antal slumpvis utvalda lövängar på Gotland och i övriga landet fältbesökts, och data har samlats in som underlag för bedömning av bevarandestatus, med fokus på hävdgynnade träd och fältskiktsvegetation. Slutligen har förslag till kriterier för bevarandestatus tagits fram för vanliga gräsmarksnaturtyper, som underlag för Artikel 17-rapporteringen, och därefter har statusen per naturtyp klassats baserat på data från Jordbruksverkets kvalitetsuppföljning i ängs- och betesmarker.

  • 139.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Arlt, Debora
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Grandin, Ulf
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kindström, Merit
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kindström, Sofia
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Wikberg, Sofie
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Resultat från regional miljöövervakning av småbiotoper, gräsmarker och myrar 2009–20142016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    ”Regional miljöövervakning i landskapsrutor” karterar och följer upp småbiotoper, gräsmarker och våtmarker inom tre så kallade gemensamma delprogram:

    • Småbiotoper i åkerlandskapet
    • Gräsmarkernas gröna infrastruktur
    • Vegetation och ingrepp i våtmarker

    I den här rapporten presenterar vi ett urval av resultat från det första inventeringsvarvet 2009-2014. Totalt har nio län i södra Sverige ingått i området som inventerats. Inför SLU:s arbete med analyserna har representanter från länsstyrelserna i samarbete med SLU, prioriterat vilka resultat för småbiotoper, gräsmarker och myrar som är mest angelägna att lyfta fram. SLU gjorde också en bedömning av vilka av länsstyrelsernas önskemål om analyser som var möjliga att tillgodose inom ramen för detta projekt. Huvuddelen av de resultat som presenteras i denna rapport baseras på data insamlade i fält. Underlaget för att styra fältinventeringen har varit polygonskikt framtagna genom flygbildstolkning i infraröda flygbilder.

  • 140.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Gunnarsson, Urban
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kindström, Merit
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Rygne, Helena
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Miljöövervakning av gräsmarkernas gröna infrastruktur: - ett utvecklingsprojekt inom regional miljöövervakning2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    År 2009 startade nio länsstyrelser miljöövervakning av gräsmarker och småbiotoper inom så kallade gemensamma delprogram med SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) som utförare. Övervakningen har utförts i ett stickprov inom 5x5 km stora landskapsrutor som även används av det nationella miljöövervakningsprogrammet NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige) och har därför fått arbetsnamnet ”LillNILS”. Övervakningen i LillNILS har anpassats efter länsstyrelsernas specifika frågor och behov. Datainsamlingen har också utökats i de naturtyper som ingår för att förbättra tillgången till data på regional nivå. Metodiken har utvecklats och utvärderats löpande, dels inom särskilda utvecklingsprojekt, dels i årsrapporter, se www.lillnils.se.

    Redan från början har vi velat inkludera fler gräsmarker än de allra finaste ängs- och betesmarkerna, eftersom även andra gräsmarker kan vara viktiga livsmiljöer för många arter samt bidrar till konnektiviteten mellan värdekärnor. Efter önskemål från länsstyrelserna finns nu också ett förslag till metodik och program för övervakning av ytterligare gräsmarkstyper, t.ex. vägslänter, åkerkanter, ledningsgator, gårdsmiljöer, strandängar och gräsklädda hyggen. Syftet är att än mer utföra övervakningen med ett landskapsperspektiv och att kunna följa gräsmarkernas gröna infrastruktur. Förslaget som presenteras i denna rapport kan tas i drift av länsstyrelserna från 2015, förhoppningsvis i samarbete med nationella myndigheter.

  • 141.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kinström, Merit
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lundin, Assar
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Björkén, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Nilsson, Björn
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Jonsson, Olle
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Inventering och utveckling för uppföljning av gräsmarks- och hällmarksnaturtyper 20172018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

     Rapporten beskriver resultat från biogeografisk uppföljning av några naturtyper med sparsam förekomst i landskapet. För hällmarkstorrängar (naturtyp 8230) visas resultat från tredje året av uppföljningen, som bland annat visar att en stor andel av hällmarkstorrängarna ligger utanför skyddade områden. För alvar, basiska berghällar och karsthällmark är 2017 det första året för ett förtätat stickprov på Öland och Gotland. Förutom variabler för artförekomst och vegetations­struktur ingår också beskrivning av vittringsmaterial och karstsprickor samt en särskild metodik för karstlevande snäckor. Svämängar har karterats i sin helhet längs Vindelälven, med ett stickprov av fältbesökta ytor. De kommande fem åren är planen att svämängar vid samtliga större vattendrag från Dalälven och norrut karteras. Förutom uppföljningen av dessa naturtyper, så har även utvecklingsinsatser gjorts för andra naturtyper, som underlag för framtida uppföljning. Ett mindre antal objekt av höglänta slåtterängar och slåtterängar i låglandet har inventerats, för att ge underlag för hur artsammansättningen kan ge stöd för en tillförlitlig klassning av slåtter- och betespräglade naturtyper. Första tester har gjorts för hur högörtängar och svämängar kan följas vid mindre vattendrag, men fler år behövs för att slutsatserna ska bli tydliga. Tester har också gjorts för hur Remiils miljöövervakning i gräsmarker kan bidra för vanliga gräsmarks­naturtyper, men en bra lösning förutsätter kraftigt förbättrad samordning mellan olika inventeringar.

  • 142.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Löfgren, Per
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ringvall, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Uppföljning av naturvärden i ängs- och betesmarker via NILS: Statistisk utvärdering och förslag till design2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport har som syfte att ge förslag till utformning av ett uppföljningssystem förnaturvärden i objekt som identifierats som skyddsvärda i Ängs- och betesmarksinventeringen(Jordbruksverket 2005a, b) samt göra en statistisk och kostnadsmässig utvärdering av olikadesignalternativ. Utgångspunkten har varit att uppföljningen ska ske i ett stickprov av objektsom så nära som möjligt ansluter till den metodik och de landskapsrutor som används i detnationella miljöövervakningsprogrammet NILS (Allard m.fl., 2003, Esseen m.fl., 2005). Avde åtta indikatorer som föreslagits av Naturcentrum (2004) har vi valt ut de fem som verkarmest lämpade för uppföljning i anslutning till NILS. Den metodik som föreslagits avNaturcentrum (2004) har följts så långt möjligt, men vissa modifieringar har gjorts för att görauppföljningen effektivare.

  • 143.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Ringvall, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Wissman, Jörgen
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Förslag till regional uppföljning av ängs- och betesmarker via NILS2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta projekt är att ta fram ett förslag till regional utökning av den ängs- och betesmarksuppföljning som redan har påbörjats på nationell nivå, i anslutning till det nationella miljöövervakningsprogrammet NILS. Resultaten ska kunna användas för uppföljning av bl.a. de regionala miljökvalitetsmålen på region- eller länsnivå, och samtidigt vara ett viktigt komplement till den nationella uppföljningen av ängs- och betesmarker.

    Baserat på statistiska analyser av data från 2006 års inventering av ängs- och betesmarker i NILS, föreslår vi en regional uppföljning som omfattar ca. 300 områden per region eller län i ett femårigt omdrev (60 per år). Med den metodik vi föreslår, motsvarar det en inventeringskostnad av cirka 400 tkr per år. Hur stor varje region ska vara beror på tillgängliga resurser och möjligheterna att samanalysera data från flera län med likartade förhållanden.

    Metodiken är en nedbantad version av NILS befintliga provytemetodik, med fokus på täckningsgradsbedömningar i provytor med 10 m radie och förekomst av indikativa arter av kärlväxter i ett antal småprovytor. Med halverad tidsåtgång per provyta jämfört med ordinarie NILS-metodik kan man till samma kostnad fördubbla antalet provytor per område, och det ger märkbart bättre möjligheter att påvisa förändringar för de variabler som finns kvar. Det är inte troligt att det ska gå att påvisa förändringar för enskilda kärlväxtarter, utom möjligtvis för de mest arttäta kalkgräsmarkerna i sydöstra Sverige. Även för grova ekar och andra ädellövträd verkar det vara svårt att utläsa förändringar på länsnivå med den noggrannhet som skulle behövas. Däremot blir resultaten relativt bra för träd- och busktäckning, gräsförna (graminidförna) och ett sammanvägd mått för artrikedom och frekvens för grupper av kärlväxter.

    För Norrlandslänen är det troligen helt nödvändigt att gå samman flera län, och helst utöka det sammanlagda stickprovet ytterligare. Det kan också vara bra att utöka artlistan med kärlväxter som är bra indikatorer i norra Sverige, och gärna lägga till asp grövre än 50 cm dbh i metodiken för grova träd.

    De urvalsprinciper vi föreslår för att välja områden till de regionala stickproven skiljer sig något från för det nationella stickprovet, men det finns goda möjligheter att kombinera de två skattningarna för att totalt sett få bättre resultat.

  • 144.
    Godin, Magnus
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Natur- och skötselplan för Grytberget i Hälsingland1993Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Natur- och skötselplan för Grytberget i Hälsingland. Grytberget äga av Korsnäs AB. För upprättande av denna plan har Korsnäs AB ställt personal till förfogande med bl a Erik Nyberg även Voxnadalens Naturskyddsförening har ställt upp med material från deras inventeringsrapporter.Planen är gjord inom/genom ett examensarbete av Magnus Godin.

  • 145.
    Goedkoop, Willem
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Kahlert, Maria
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Biologisk karaktärisering av bäckar i typområden jordbruksmark2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Projektet (kontraktnr. 222 0742) omfattar standardiserad provtagning av fastsittande kiselalger, bottenfauna och fisk (elfiske), taxonomiska analys och bedömning med nya bedömningsgrunderna för dessa kvalitetsfaktorer för vattendragen i typområden jordbruksmark (8 intensivområden). Även en bedömning av vattenkemi ingår i uppdraget. Syftet med uppdraget är att genom analys av påväxtalger, bottenfauna och fisksamhället och en bedömning med nya bedömningsgrunder för miljökvalitet göra en karaktärisering och analys av ekologisk status för vattendragen i typområden jordbruksmark (8 intensivområden).

  • 146.
    Goedkoop, Willem
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Kahlert, Maria
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Undersökning av pesticidorsakade effekter på bentiska organismsamhällen i jordbrukspåverkade vattendrag2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under 2015 och 2016 provtogs sammanlagt 32 respektive 13 vattendrag i jordbruksbygder med avseende pa

    ett antal biologiska variabler (pavaxtalger, meiofauna och makroskopisk bottenfauna) bottenfauna och med

    avseende pa oorganisk vattenkemi (narsalter, metaller, alkalinitet, m.m.). Proverna togs och analyserades av

    ackrediterad personal vid SLU. Backarna ingick i det screeninguppdrag som SLU fick av Naturvardsverket

    2015–2016, utom 4 som utgor del av det nationella miljoovervakningsprogrammet (M42, N34, O18, E21).

    Undersokningen en unik mojlighet att fa ett dataunderlag som innefattar bade kvantifieringar av exponeringen

    med bekampningsmedel (beraknat som toxiska enheter, ΣTU, med akuta EC50-varden) och den biologiska

    responsen hos olika organismgrupper i jordbrukspaverkade vattendrag.

    Generellt var det svart att koppla analyser av de biologiska samhallena till exponeringen med

    bekampningsmedel (ΣTU). Det beror framst pa att toppar med kraftiga fororeningar med bekampningsmedel

    noterades endast i enstaka fall. Analyserna visade att exponeringen for alger oftast overskred EU:s uniform

    principles, en regulatorisk koncentration for vilken inga effekter ska forekomma for enskilda substanser.

    Pavaxtalgerna har dock en kort generationstid och en snabb tillvaxt och torde visa en snabb aterhamtning efter

    en exponering.

    Analys av algssamhallena uppvisade en stor variation i biomassa och artsammansattning bland

    vattendragen. Tradformiga gronalger och tradformiga rodalger var vanligt forekommande, och kiselalger,

    framforallt arter som lever som enstaka celler, fanns pa alla lokaler. De flesta algtaxa ar typiska for naringsrika

    vattendrag och vatten med neutralt eller hogt pH. Forekomsten av rodalger tyder pa en mojlig begransning

    med ljus i vissa backar, och forekomsten av kiselalgstaxon Diadesmis contenta var. contenta tyder pa starka

    vattenstandsforandringar i andra. Den ekologiska statusklassningen med fastsittande kiselalger bekraftade att

    de flesta vattendrag var naringsrika, framforallt rika pa fosfor, samt att nagra aven var mattligt eller starkt

    paverkade av organiska, syretarande fororeningar. De flesta av vattendragen klassades som mattlig ekologisk

    status. Andelen deformerade kiselalgsskal overskred 1% pa en tredjedel av lokalerna vilket kan tyda pa en

    paverkan av miljogifter sasom metaller eller bekampningsmedel. Redundansanalys for kiselalger visade inte

    pa en signifikant paverkan fran herbiciderna. Daremot paverkades kiselalgernas artsammansattning signifikant

    av aluminium-, jarn- och kvavekoncentrationerna i vattnet.

    Bottenfaunadata visade att alla vattendrag utom O18 uppnar hog eller god ekologisk status nar

    bedomningen gors med ASPT. For SPEARpesticides-indexet lag samtliga varden utom fyra under 33, vilket i den

    vetenskapliga litteraturen anges som grans for god-mattlig status, utan att ha en formell sadan status i

    Tyskland. SPEARpesticides visar med andra ord en helt annan bild an ASPT som ingar i de svenska

    bedomningsgrunderna. Bade ASPT och SPEARpesticides visar dock, liksom i tidigare analyser, ett starkt

    statistiskt samband (R2 = 0,62). Det starka sambandet tyder pa att de bada indexen i stort satt mater samma

    paverkan, fast i olika skalor. Tidigare analyser har ocksa visat att bada indexen visar ett starkt samband med

    andelen jordbruksmark i vattendragens avrinningsomrade. Varken ASPT eller SPEARpesticides visar ett tydligt

    samband med den maximalt uppmatta ΣTUDaphnia under sasongen, vilket kan beror pa de generellt laga varden

    for ΣTUDaphnia.

    Redundansanalys visade att ΣTUDaphnia inte paverkade bottenfaunasamhallena signifikant. Daremot fann

    vi att meiofaunasamhallen i biofilmerna pa stenarna signifikant paverkades av ΣTUDaphnia. Resultatet kan bero

    pa att denna mindre fauna lever mer exponerat och att vissa bekampningsmedel kan ackumulera i biofilmerna.

    Nematodfaunan i biofilmerna visade pa nema-SPEAR-varden under gransen for god status i Kavlingean,

    Segea och M42. Atta vattendrag hade en sa pass rik nematodfauna med manga fororeningskansliga

    nematodarter att Nema-SPEAR indikerade hog ekologisk status.

    Analysen visar att vattendrag som erfar en stark jordbrukspaverkan och fysisk paverkan haller en

    overraskande god status med avseende pa pavaxtalger och bottenfauna. En kombination av hoga

    nasaltskoncentrationer, en god syresattning som foljd av stromforhallandena, samt en god tillgang till foda

    kan bidra till att vattendragen far en rik bottenfauna och forhallandevist hoga indexvarden. Aven det faktum

    att provtagning gors pa de sparsamma steniga bottnarna (dar mojligt) i de annars sand/lerbottendominerade

    vattendragen kan bidra till att de visar forhallandevis hog status.

  • 147.
    Graaf, Sarah
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Adielsson, Stina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kreuger, Jenny
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) Årssammanställning 20092010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 148.
    Graaf, Sarah
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Adielsson, Stina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kreuger, Jenny
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) Årssammanställning 20102011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 149.
    Grandin, Ulf
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Kravet på noggrannhet i vattendirektivet: Några exempel på beräkningar2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    All undersökning av ekologisk och kemisk status i ytvatten sker med hjälp av stickprov och efterföljandestatistisk bearbetning och analys av proven. Hur ett vatten förhåller sig i verkligheten är i praktiken omöjligt attundersöka eftersom detta skulle kräva en analys av varenda molekyl i det studerade vattnet. Vid allstickprovtagning föreligger en risk att stickprovet inte är representativt för den (statistiska) population somstickprovet omfattar. Vattendirektivet specificerar inte nivån på denna risk utan konstaterar endast attstickproven ska uppnå adekvat tillförlitlighet och noggrannhet. Den risk man är villig att ta att stickprovet inte ärrepresentativt är kopplad till provtagningens utförande och omfattning. Ju säkrare man vill vara desto meromfattande provtagning krävs.

  • 150.
    Grandin, Ulf
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö. SLU, institutionen för miljöanalys.
    Miljöövervakning för att studera effekter av en eventuell klimatförändring2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att ge kunskapsunderlag för anpassning av miljöövervakningen till uppgiften att följa upp arbetet med miljömålet Begränsad klimatpåverkan Rapporten kan sammanfattas i följande punkter: • Skogsbruket har idag inte någon strategi för att möta ett eventuellt förändrat klimat. • Med ett mildare klimat förväntas en ökad andel lövträd. I rapportern föreslås att Markinventeringen inom Riksinventeringen av Skog modifieras för att på ett tydligare sätt kunna upptäcka en ökning av ungplantor av lövträd. • För att kunna följa en eventuell höjning av trädgränsen föreslås att NILS- programmet utökar övervakningen av trädplantor ovan den nuvarande trädgränsen. • Övervakning av effekter som ökade skador på skogen till följd av storm, insekter, och allmän vitalitetsnedsättning täcks redan idag av Riksskogstaxeringen. • Koldioxidbegränsande åtgärder är en medveten strategi för att öka kolinbindning eller minska emission av växthusgaser. Övervakning av många koldioxidbegränsande åtgärder som kan vidtas inom skogsbruket täcks idag av Riksskogstaxeringen. • För att kunna upptäcka effekter av en klimatförändring i vatten och hos vattenorganismer är homogena tidsserier av yttersta vikt. • För plankton förväntas de största förändringarna av en klimatförändring under senvinter och tidig vår. Därför är det önskvärt att plankton provtas dels under isen, dels tidigare på våren än idag. • Fältmomenten inom övervakningen av bentiska makroevertebrater bedöms vara tillfredsställande. En önskan är att provtagningen i framtiden även omfattar sedimentprover. • Övervakningen av fisk bedöms i nuläget vara tillfredsställande, dock behövs en mer utvecklad och systematisk övervakning av vattentemperaturen. • Övervakningen av vattenkemiska variabler är i stort sett tillfredsställande vad gäller ytvatten. Undantaget är temperaturövervakningen som bedöms vara otillräcklig. Här förespråkas en övervakning med hjälp av automatiska temperaturloggar som placeras på olika djup. Provtagningen i djupare vatten är däremot inte tillräcklig. En djupare provtagning föreslås omfatta temperatur, syrgas, nitrat och fosfat.

1234567 101 - 150 av 345
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf