Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 101 - 108 av 108
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Wennberg, Maria
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Bergdahl, Ingvar A
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Ståhl, Tomas
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Persistenta organiska miljöföroreningars halter i plasma i relation till kostfaktorer av betydelse för diabetesrisk2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Flera studier har visat på samband mellan halter av persistenta organiska miljöföroreningar (POPar) och ökad risk för diabetes typ 2, men endast ett fåtal av studierna är prospektiva. Det är då osäkert om POPar orsakar diabetes eller om sjukdomen i sig påverkar halter av POPar. Det är rimligt att det totala intaget av POPar är relaterat till mängden mat man äter och därmed skulle ett stort matintag både kunna leda till ett högt BMI och höga halter av POPar. Syftet med studien var att ta reda på hur vikt och BMI samt kostfaktorer av betydelse för diabetesrisk är kopplade till halter av POPar. Kan de samband som setts mellan POPar och diabetesrisk förklaras av att halter av POPar är kopplade till någon/några av dessa faktorer? Korrelationer mellan olika POPar och kostfaktorer (energiintag, energiprocent protein, fett och kolhydrater) samt BMI, vikt och skattat energibehov beräknades hos 845 deltagare i Västerbottens hälsoundersökningar. Halter jämfördes också för de med högst respektive lägst fysisk aktivitet på arbetet, då en hög fysisk aktivitet rimligen bör medföra ett högre energiintag. Positiva korrelationer kunde ses mellan DDE, HCB, lågklorerade PCBer (PCB-118 och 138) och BMI respektive vikt samt skattat energibehov. Korrelationerna var starkare för män jämfört med för kvinnor. Korrelationer mellan vikt respektive BMI och högklorerade PCBer (PCB-156, 170 och 180) var negativa för kvinnor, medan inga sådana korrelationer

    kunde ses för män. För energiintag eller energiprocent av protein, fett, respektive kolhydrater kunde endast ett fåtal svaga korrelationer ses. Det fanns inte någon signifikant skillnad i POP-halter mellan de med högst respektive lägst nivå av fysisk aktivitet på arbetet. Fynden angående samband mellan POPar och BMI stämmer relativt väl överens med resultat från tidigare studier. Vi har försökt finna ut om POP-koncentrationer är ett mått på stort matintag. Det enda som tyder på att det skulle kunna vara så är korrelationerna med skattat energibehov. Däremot ger inte självrapporterat energiintag stöd för detta, och inte heller en jämförelse av personer med samma BMI men olika fysisk aktivitetsnivå. Därmed är det fortfarande oklart om det samband som setts mellan halter av POPar och diabetesrisk kan förklaras av ett högre energiintag eller högre intag av protein- eller fettrika livsmedel. Alltså kvarstår möjligheten att POPar orsakar en ökad diabetesrisk.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 102.
    Wennberg, Maria
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Lindh, Christian
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Bergdahl, Ingvar A
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin. Department of Biobank Research, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Organiska miljöföroreningar i urin hos unga i norra och södra Sverige2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det är viktigt att följa halter av miljöföroreningar hos människor, för riskvärdering och för att få kunskap om hur exponeringen kan minskas.

    Organiska miljöföroreningar (ftalat-metaboliter, bisfenol A, bisfenol F, triklosan, pesticiderna 3-PBA och TCP samt PAH-metaboliten 1-HP) analyserades i urin hos 204 unga i Skåne (gymnasieelever, år 2013) och hos 143 unga i MONICA-studien i norra Sverige (25-35 år, år 2014). Koncentrationer jämfördes statistiskt mellan studierna och kopplingar till levnadsvanor som efterfrågades i båda studierna undersöktes (rökning, fiskintag, intag av mat från konserver och typ av golv i sovrum). En kompletterande enkätstudie gjordes på deltagarna i MONICA-studien som uppgav att de hade plastgolv i sovrummet (n=65), för att utröna om golvvärme under plastgolv i sovrummet kan öka exponering av "plast-ftalaten" MBzP.

    De statistiskt säkerställda skillnader som uppdagades var att de unga i norr hade högre koncentration av de flesta ftalat-metaboliter och av pesticiden 3-PBA medan de unga i söder hade högre koncentration av triklosan.

    Ftalat-metaboliten MBzP kunde kopplas till att ha plastgolv i sovrummet i båda studiepopulationerna. Då endast fyra personer i MONICA-studien uppgav golvvärme under plastgolv och den gruppen inte hade anmärkningsvärt hög MBzP-koncentration i urin kan inte högre användning av golvvärme i norr vara förklaringen till högre koncentration av MBzP i norra Sverige.

    Skillnader i levnadsförhållanden av betydelse för exponering av miljöföroreningarna som beror på den åldersskillnad som fanns mellan studiepopulationerna i norr och söder, och inte undersöktes i den här studien, kan inte uteslutas. Framtida geografiska jämförelser av miljöföroreningar hos människor bör om möjligt göras på människor i samma åldersintervall

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 103.
    Wennberg, Maria
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Rentschler, Gerda
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Lundh, Thomas
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Löfmark, Lina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Stegmayr, Birgitta
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Bergdahl, Ingvar
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Skerfving, Staffan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Kadmium, bly och kvicksilver i blod samt kadmium och bly i urin hos unga och medelålders kvinnor i Skåne samt Norr- och Västerbotten: Slutrapport för projekt 215 0404 inom Nationella Miljöövervakningen2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sammanlagt 501 kvinnor i åldrarna 20-35 år (unga) och 50-60 år (medelålders) från Skåne (2006-07) samt Norr- och Västerbotten (2004) undersöktes med avseende på exponering för de toxiska metallerna kadmium (Cd), bly (Pb) och kvicksilver (Hg). Exponeringen bedömdes genom analys av halter i blod (B) och urin (U).

    258 kvinnor som aldrig rökt hade signifikant lägre B-Cd (P<0,001) och U-Cd (P<0,001) än de som någonsin rökt. Medelålders kvinnor hade signifikant högre B-Cd (P<0,001)och U-Cd (P<0,001) än de unga.

    B-Cd var högre hos kvinnorna i Skåne än i Norr- och Västerbotten, både bland de unga (median 0,20 mot 0,16 μg/L) och medelålders (0,36 mot 0,27 μg/L) kvinnorna. Bland icke-rökare var skillnaden signifikant (unga: 0,17 mot0,14; medelålders: 0,31 mot0,23 μg/L; P=0,001). U-Cd var också högre i Skåne och Norr- och Västerbotten (unga: 0,13 mot 0,11 μg/L; medelålders: 0,27 mot 0,22 μg/L; densitets-justerade värden). Skillnaden var signifikant bland icke-rökare (unga: 0,12 mot 0,10; medelålders: 0,20 mot 0,19 μg/L; P=0,019).

    Vid jämförelse med mätningar av 1999 hade de medelålders kvinnorna i Skåne inte sjunkit signifikant i B-Cd och U-Cd. Vid jämförelse med undersökningar av kvinnor i Norr- och Västerbotten 1990-99 hade Cd i erytrocyter inte heller sjunkit. Vad gäller B-Cd hos unga kvinnor hade ingen förändring skett i jämförelse med mätningar 2003-04 Västerbotten, antagligen inte heller i Skåne 2002-03.

    Det förefaller således som om exponeringen för Cd i den känsligaste delen av populationen inte visat någon gynnsam utveckling. Detta är betänkligt, eftersom de Cd-nivåer som uppmättes hos de medelålders kvinnorna i tidigare studier har visats ge risk för sub-kliniska, toxiska effekter på njurar och skelett.

    Medelålders kvinnor hade signifikant högre B-Pb (P<0,001) och U-Pb (P<0,001) än de unga. B-Pb var inte signifikant beroende av rökvanor, medan U-Pb var högre hos rökare.

    B-Pb skiljde sig mellan de medelålders kvinnorna i Skåne samt Norr- och Västerbotten (19 mot 15 μg/L; P=0,013), men inte mellan de unga kvinnorna (9,7 mot 10 μg/L). Även för U-Pb hade de medelålders kvinnorna i Skåne högre värden än de i Västerbotten (0,94 mot 0,83 μg/L; P=0,008), medan U-Pb inte skiljde sig signifikant för de unga kvinnorna (0,67 mot 0,62 μg/L).

    Vid jämförelse med mätningar av 1999 hade de medelålders kvinnorna i Skåne sjunkit signifikant i B-Pb och U-Pb. Vid jämförelse med undersökningar av kvinnor i Norr- och Västerbotten 1990-99 hade Pb i erytrocyter sjunkit. B-Pb hos unga kvinnor hade inte tydligt sjunkit jämfört med mätningar hos gravida i Skåne 2002-03 och Västerbotten 2003-04.

    Endast enstaka av de B-Pb som uppmättes hos kvinnorna har i tidigare studier visats ge risk för sub-kliniska, toxiska effekter på foster och blodtryck. Dessutom är, som sagt, exponeringen på väg nedåt.

    B-Hg var högre hos äldre än hos yngre (P<0,001).

    B-Hg skiljde sig inte signifikant mellan medelålders kvinnor i Skåne samt Norr- och Västerbotten (1,4 mot 1,5 μg/L), men unga kvinnor i Skåne hade signifikant lägre nivåer än de i Norr- och Västerbotten (0,54 mot 0,78 μg/L; P=0,006).

    Vid jämförelse med mätningar av 1990-90 synes kvinnorna i Norr- och Västerbotten inte ha sjunkit i Hg i erytrocyter, även om jämförelsen inte är lika säker som för Cd och Pb. Vid jämförelse av B-Hg hos unga kvinnor hade inte heller någon tydlig förändring skett i jämförelse med mätningar 2002-04 hos gravida i Skåne och Västerbotten.

    De B-Hg som uppmättes hos kvinnorna ligger under de som i tidigare studier visats ge risk för sub-kliniska, toxiska effekter på foster samt hjärtinfarkt.

    De aktuella resultaten bör ligga till grund för fortsatt uppföljning av förändringar över tid av exponering för toxiska metaller; särskilt viktigt är det att hålla Cd-exponeringen under övervakning. Resultaten kommer också att utgöra en del i den geografiska kartläggning, med samma metodik, av exponering i Europa och vissa andra delar av världen, som ingår i EU-projektet PHIME (Public health impact of long-term, low-level mixed elemen exposure in susceptible population strata), vilket koordineras från Lunds och Umeå Universitet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 104.
    Wennberg, Maria
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Ruuth, Anders
    Department of Obstetrics and Gynaecology, Sunderby Hospital, Luleå, Sweden.
    Andersson, Liselott
    Department of Obstetrics and Gynaecology, Sunderby Hospital, Luleå, Sweden, Obstetrics and Gynaecology, Department of Clinical Science, Umeå University, Umeå,.
    Bergdahl, Ingvar A.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin. Department of Biobank Research, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Mercury concentrations in pregnant women in circumpolar Sweden (Kiruna)2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    High exposure to mercury have been found in populations living in circumpolar areas, due to high consumption of sea food and accumulation of mercury closer to the north pole. The developing fetus is especially sensitive to effects of mercury. Exposure to mercury has previously been examined in pregnant women in Sweden, but not in pregnant women residing in Sweden north of the polar circle.

    In the years 2015-2016, mercury was measured in whole blood from 51 pregnant women living in the city of Kiruna in circumpolar Sweden, taking part in an international comparison between eight circumpolar countries. This report presents the Swedish results on mercury concentrations and associations with some exposure determinants. Also, compliance to dietary advice on fish consumption, appointed to fertile women, was examined.

    The median concentration of total-Hg in whole blood was 0.40 μg/L (min, max; <0.40, 1.88) among the 51 pregnant women in Kiruna. This is similar or lower compared to concentrations of mercury in pregnant women in other parts of Sweden. None of the women in the study had concentrations of mercury that are considered as dangerous.

    Mercury concentrations were associated with total fish consumption but not to consumption of predatory fish, known to be higher in mercury. All of the women in the study had knowledge about dietary advice on fish consumption. One woman exceeded the recommended consumption of predatory fish, limited due to risk of high mercury content, but this woman did not have high concentrations of mercury. While the vast majority of women thus followed the recommendations of not eating too much polluted fish, only 15 % of the women reported sufficient fish consumption to comply with the dietary advice (2-3 times/week).

    In conclusion, pregnant women in circumpolar Sweden have low exposure to mercury, and do not deviant from pregnant women in other parts of Sweden. Knowledge about dietary advice on fish consumption appointed to fertile women is very good. The public health concern though, is that pregnant women in circumpolar Sweden do not eat enough fish.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 105.
    Wikner, Johan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum.
    Miljöanalys av Rånefjärden 1997-20042005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vattenkvaliteten har under åren 1997–2004 undersökts

    vid tre stationer i Rånefjärdsområdet; Rånefjärden,

    Gussöfjärden och Fjuksöfjärden. Mätningarna utgör

    underlag för miljöövervakning av området, och

    skall användas för återkommande tillståndsbeskrivning.

    I rapporten föreslås modifi eringar i mätprogrammet,

    för att kunna uppnå en bättre och säkrare tillståndsbeskrivning

    och som en anpassning till Europeiska Unionens ramdirektiv

    för vatten. De föreslagna modifi eringarna omfattar

    fl er biologiska variabler, harmonisering med befi ntligt

    utsjöprogram, bättre rumslig täckning och val av mätperioder

    för anpassning till gällande bedömningsgrunder.

    Undersökningen visar att Rånefjärdsområdet är ett typiskt

    kustvattenområde i norra Bottenviken, starkt påverkat av

    sötvatten. Tillståndet avseende näringsnivå är enligt svenska

    bedömningsgrunder god i området. De höga halter av ammonium

    som förekommer är en naturlig karaktär för nordvästra

    Bottenviken, orsakat av älvburet löst organiskt material

    med en relativt hög kvävehalt. För kustvatten typiska nivåer

    för klorofyll-a, bakteriell syrekonsumtion och syrehalt stödjer

    också att produktiviteten i området ligger på förväntad nivå.

    Halten av de fl esta näringsämnen och nivån på planktonproduktionen

    är fl era gånger högre i det undersökta

    området än i norra Bottenvikens utsjö. Undantag utgör nitrat

    som visar något högre värden i utsjön, sannolikt som en

    konsekvens av bakteriell ammonifi ering och nitrifi kation.

    Det insamlade datamaterialet visar på få signifi kanta trender

    under 8-årsperioden, vilket tolkas som att näringssituationen

    varit stabil och endast varierat inom naturliga intervall. De enda

    signifi kanta trenderna som påvisats är en minskning av halten

    löst organiskt kol och humus i Gussö- och Fjuksöfjärden. Den

    minskade transporten av löst organiskt material från Råneälven

    är en möjlig förklaring till detta. Tidsseriernas förmåga

    att upptäcka förändringar motsvarade 0.3 till 15 % år

    -1 beroende

    på variabel, antaget 80% styrka och 10 år lång dataserie.

    Transporten av organiskt bundet fosfor från Råneälven

    har följaktligen också minskat under senare delen av perioden.

    Tillförseln av fosfor från älven visades styra halterna

    av både fosfat och totalfosfor i den mest kustnära

    fjärden. Råneälven har därmed en avgörande betydelse för

    regleringen av fosfor som begränsande ämne i Rånefjärden.

    Betydelsen av fosfor som begränsande ämne bekräftas i undersökningen

    genom snabbt sjunkande fosforhalter i en transekt

    från kust till utsjö. Halten av kväveföreningar minskar

    betydligt långsammare. Kvoten mellan kväve och fosfor är hög

    redan i kustbassängen, där kvoten stämmer väl överens med kvoten

    i Råneälvens vatten. Mot utsjön ökar värdena till över 100.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 106.
    Wikner, Johan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum.
    Vattenmassans biologi2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En tydlig förändring av djurplanktonsamhällets sammansättning kan visas för perioden 1994–2001. Hoppkräftor ökade i andel av den totala djurplanktonbiomassan både i Bottenvikens utsjö och Bottenhavets kustzonS1. Främst var det arten Limnocalanus macrurus som ökade i Bottenviken. I Bottenhavets kustzon ökade i stället släktena Acartia och Eurytemora.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 107.
    Wikner, Johan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum.
    Vattenmassans biologi2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En tydlig förändring av djurplanktonsamhällets sammansättning kanvisas för perioden 1994–2001. Hoppkräftor ökade i andel av den totaladjurplanktonbiomassan både i Bottenvikens utsjö och BottenhavetskustzonS1. Främst var det arten Limnocalanusmacrurus som ökade i Bottenviken. I Bottenhavets kustzonökade i stället släktena Acartia och Eurytemora.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 108.
    Ålander, Johan
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Gyllenhammar, Irina
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Halldin Ankarberg, Emma
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Fridén, Ulrika
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Cantillana, Tatiana
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Liljelind, Per
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Hjelt, Maria
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Levels of chlorinated naphthalenes in mother’s milk from first-time mothers in Uppsala, Sweden: results from year 2012 to 2017.2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in modersmjölk från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP), i studien POPUP (Persistent Organic Pollutants in Uppsala Primiparas). I följande rapport redovisas halterna av polyklorerade naftalener (PCN) i poolade bröstmjölksprover från 2012 till 2017, ett samlingsprov per år (n=6). Resultaten visar inte på någon statistiskt signifikant trend under tidsperioden. Adderas tidigare analyserad data av polyklorerade naftalener i bröstmjölk från förstföderskor i Uppsala under åren 1997 – 2011 (Haglund, Liljelind et al. 2014) till ovanstående data erhålles en statistiskt signifikant nedgång (p <0,001) för total PCN, med en halveringstid på 14 år.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
123 101 - 108 av 108
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf