Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Endre søk
Begrens søket
1234 101 - 150 of 157
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Meissner, Ylva
    et al.
    Medins Biologi.
    Sundberg, Irene
    Medins Biologi.
    Kiselalger i Gävleborgs län 20112011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kiselalger analyserades på nio vattendragslokaler i Gävleborgs län år 2011.Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, Som stöd till detta index har även andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstole-ranta (%PT) kiselalger beaktats.Samtliga av de nio undersökta lokalerna bedömdes ha hög status.Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattendraget tillhör och är framtaget fram-för allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.Två av vattendragen i Gävleborgs län, nämligen Älgängsån och Leån, klassades år 2011 som alkaliska, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör vara över 7,3. Av dessa låg Leån relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden.Fyra av vattendragen – Vrångån, Nyboån, Loån och Nianån – klassades år 2011 som nära neutrala, dvs. årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3. Av dessa låg Vrångån relativt nära gränsen mot alkaliska förhållanden.För Hångelån, Masksjöbäcken och Stenån motsvarade ACID-indexet måttligt sura för-hållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att pH-minimum är under 6,4. Stenån låg relativt nära gränsen mot sura förhållanden och artsammansättningen dominerades av Brachysira neoexilis tillsammans med släktet Eunotia.

  • 102.
    Meissner, Ylva
    et al.
    Medins Biologi.
    Sundberg, Irene
    Medins Biologi.
    Kiselalger i Gävleborgs län 20122012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kiselalger analyserades på 17 vattendragslokaler i Gävleborgs län år 2012.Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. Som stöd till detta index har även mängden näringskrävande (TDI) och andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats.Samtliga av de 17 undersökta lokalerna bedömdes ha hög status.Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattendraget tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.Tio av vattendragen – MÖ 570 Lövåsbäcken, MÖ 573 Grängsjöbäcken, X33-29 Mosjöån, MÖ 574 Enångersån, MÖ 572 Grottsjöbäcken, X33-43 Brinnaån, X33-48 Enån, MÖ 567 Källsjö-bäcken, Mö 569 Mjusbäcken och X33-50 Bodsjöån – klassades år 2012 som nära neutrala. X33-50 Bodsjöån, MÖ 567 Källsjöbäcken och MÖ 569 Mjusbäcken låg relativt nära gränsen mot måttligt surt.För MÖ 571 Ysbäcken, X33-32 Långsjöån, MÖ Bäckmoraån, X33-4 Uttertjärnsbäcken och X33-28 Kölsjöån motsvarade ACID-indexet måttligt sura förhållanden. MÖ 571 Ysbäcken låg relativt nära gränsen till nära neutralt och X33-28 Kölsjöån låg relativt nära gränsen mot surt.Två av vattendragen – Referens Hångelån och X33-41 Sorgboån- klassades år 2012 som sura. Referens Hångelån låg dock relativt nära gränsen mot måttligt sura förhållanden. Artsamman-sättningen i dessa lokaler dominerades av släktet Brachysira tillsammans med släktet Eunotia.

  • 103.
    Meissner, Ylva
    et al.
    Medins Biologi.
    Sundberg, Irene
    Medins Biologi.
    Kiselalger i Gävleborgs län 20132013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kiselalger analyserades på 9 vattendragslokaler i Gävleborgs län år 2013.Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. Som stöd till detta index har även mängden näringskrävande (TDI) och andelen förore-ningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats.Samtliga av de 9 undersökta lokalerna bedömdes ha hög status.Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattendraget tillhör och är framtaget fram-för allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.Lokal X33-25 Björsjöbäcken, klassades som alkalisk, vilket tyder på ett årsmedelvärde för pH över 7,3.Fyra av vattendragen – X33-33 Kilbobäcken, X33-49 Gådaån, X33-37 Nianån och X33-34 Djup-råbäcken – klassades år 2013 som nära neutrala, dvs. årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3.I referensvattnet Hångelån och X33-27 Murån motsvarade ACID-indexet måttligt sura förhållan-den, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att pH-minimum är under 6,4.Två av vattendragen – X33-42 Stråsjöbäcken och X33-26 Lillån – klassades år 2013 som mycket sura, vilket tyder på att årsmedelvärdet för pH är lägre än 5,5 och/eller att pH-minimum är under 4,8.

  • 104.
    Meissner, Ylva
    et al.
    Medins Biologi.
    Sundberg, Irene
    Medins Biologi.
    Kiselalger i Gävleborgs län 20142014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kiselalger analyserades på 10 vattendragslokaler i Gävleborgs län år 2014.Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Som stöd till detta index har även andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstole-ranta (%PT) kiselalger beaktats.Samtliga av de 10 undersökta lokalerna bedömdes ha hög status.Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattendraget tillhör och är framtaget fram-för allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.Alkaliska förhållanden rådde i lokal x33-01 Harsabäcken, x33-46 Lumpån och x33-05 Skyttån, dvs. årsmedelvärdet för pH bör vara över 7,3.Fem av lokalerna klassades som nära neutrala (årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3) år 2014, nämligen x33-29 Mosjöån, x-41 Enångersån, x33-09 Tansbäcken, x33-08 Sånghusån och x33-38 Nianån.Måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för pH mellan 5,9-6,5 och/eller pH-minimum under 6,4) konstaterades i x-8 Ref. Hångelån och x33-02 Häsboån.

  • 105.
    Meissner, Ylva
    et al.
    Medins Biologi.
    Sundberg, Irene
    Medins Biologi.
    Kiselalger i vattendrag i Gävleborgs län 20102010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kiselalger analyserades på 9 vattendragslokaler i Gävleborgs län år 2010. Undersök-ningen är en del av den regionala miljöövervakningen och syftar till att övervaka miljö-tillståndet i länets vattendrag samt utgöra underlagsmaterial för statusbedömning av vattenförekomster enligt vattendirektivet.Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Som stöd till detta index har även andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats.De flesta av lokalerna i undersökningen (8 st.) bedömdes tillhöra klass 1, hög status. Alla hade dessutom mycket höga (> 19,5) eller höga (> 19) värden på IPS-indexet.Lokalen i Hyttbäcken hamnade i klass 3, måttlig status. IPS-indexet låg i nedre delen av klassintervallet.Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattendraget tillhör och är framtaget fram-för allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.Fyra av lokaler klassades år 2010 som antingen alkaliska, dvs. årsmedelvärdet för pH bör ligga över 7,3, eller nära neutrala, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för pH mel-lan 6,5-7,3.Punkterna Getbäcken, Oppalaån, Öjungsån och Österhåcklan hamnade i måttligt sura förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att pH-minimum är under 6,4.X8-2010 Hångelån hamnade i sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för pH mellan 5,5-5,9 och/eller ett pH-minimum under 5,6. ACID-index låg dock relativt nära gränsen mot klassen måttligt surt.

  • 106.
    Meissner, Ylva
    et al.
    Medins Biologi.
    Sundberg, Irene
    Medins Biologi.
    Jarlman, Amelie
    Medins Biologi.
    Kiselalgsundersökning i vattendrag i Gävleborgs län 20082008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    IPS-indexet visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk föroreningi ett vattendrag. Nästan alla vattendragslokaler, som ingick i denna undersökning, bedömdestillhöra klass 1, hög status. Det var bara i Enångersån och Söderdalaån som IPS-värdet varlägre och vattendragen bedömdes tillhöra klass 2, god status.Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattendraget tillhör. ACID-index var högst iEnångersån och motsvarade surhetsklass 1, alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdetför pH bör vara minst 7,3. Sammanlagt fem lokaler bedömdes ha alkaliska förhållanden,nämligen Gråsjöbäcken, Brobäcken, Örvallsbäcken, Norralaån och Enångersån. Indexvärdetlåg dock relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden för tre av dessa; Gråsjöbäcken,Brobäcken och Örvallsbäcken.13 lokaler hamnade i klass 2, nära neutrala förhållanden (tyder på ett årsmedelvärde för pHmellan 6,5-7,3), nämligen Dalaån, Dånbäcken, Kölsjöån, Jättån, Lomsjöån, Laxbäcken, Långsnårsbäcken,Kolarsjöbäcken, Dalkarsbäcken, Mellanåsbäcken, Häsboån, Gnarpsån och Söderdalaån.I Gnarpsån låg indexvärdet mycket nära gränsen mot alkaliska förhållanden medanDalkarsbäcken och Häsboån låg nära gränsen mot måttligt sura förhållanden.På 12 lokaler motsvarade ACID-indexet måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdetför pH bör vara 5,9-6,5 och/eller att pH- minimum ligger under 6,4; Risbäcken,Tallsjöbäcken, Gäddtjärnsbäcken, Lobäcken, Svartbäcken, Kumsjöbäcken, Puckbäcken, V.Råbergsbäcken, Säverängsån, Abbortjärnsbäcken, Mössbobäcken och Kittebäcken. Av dessalåg Lobäcken i övre delen av indexintervallet, dvs. närmare gränsen mot nära neutrala förhållanden,medan Risbäcken, Svartbäcken och Mössbobäcken hade indexvärden relativt näragränsen mot sura förhållanden.Granmyrbäcken, Lampbäcken samt Håversjöbäcken klassades som sura, dvs. årsmedelvärdetför pH bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller pH-minimum under 5,6. Håversjöbäcken låg dock iövre delen av indexintervallet, dvs. närmare gränsen mot måttligt sura förhållanden.

  • 107.
    Melin, Sigurd
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. terra firma.
    Brandt, Anders
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. terra firma.
    Färnebofjärdens högvattentoppar- kan de kapas?2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Färnebofjärdens högvattentoppar- kan de kapas?

  • 108.
    Mossberg, Per
    Grönbo vattenkonsult.
    Bottenfauna i Lugneån. Holmsjön och Långsjön2001Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bottenfauna i Lugneån. Holmsjön och Långsjön

  • 109.
    Nilsson, Carin
    Medins Biologi.
    Bottenfauna i två tjärnar i det blivande naturreservatet Håmansmaren 20092009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Gävleborg har Medins Biologi AB analyserat bottenfauna-prover från två tjärnar i det blivande naturreservatet Håmansmaren. Analysen syftar till att beskriva naturvärdena med avseende på bottenfaunan.

  • 110.
    Nilsson, Carin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Biologi AB.
    Johansson, Jonatan
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Biologi.
    Christensson, Mikael
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Biologi.
    Bottenfauna i Gävleborgs län 2013 - Regional miljöövervakning och kalkeffektkontroll av nitton vattendrag2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Medins Biologi AB har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Gävleborgs län att utföra analyserav bottenfauna vid 19 lokaler i rinnande vatten (Tabell 1 och Figur 1). Provtagningenutfördes av personal från länsstyrelsen i Gävleborg samt Hudiksvalls kommun.Artbestämning samt utvärdering av resultaten gjordes av Medins Biologi. Det övergripandesyftet med undersökningarna var att undersökta och beskriva lokalernas bottenfaunasamt bedöma vilka miljöförhållanden nämnda djursamhällen speglar. Årets undersökningarkan även fungera som referenser till framtida undersökningar.Åtta av de provtagna lokalerna ingår i ett RMÖ- program (Regional Miljö Övervakning)som länsstyrelsen kallar ”Omdrevsvattendrag” (Tabell 1 och Figur 1). Programmet omfattarvissa utvalda vattendrag som planeras att provtas vid upprepade tillfällen. Programmetlöper över en sexårscykel där varje vattendrag provtas en gång per sexårsperiod.Bottenfaunan har inte undersökts tidigare vid dessa lokaler. Syftet är främst att geunderlag för statusklassning enligt Vattendirektivet. Hångelån (X8) är ett referensvattendragoch ingår i ett annat RMÖ-program som kallas ”Trendvattendrag”. Syftet meddetta program är att skapa tidserier och därmed kunna se om miljötillståndet i de utvaldavattendragen förändras. Hångelån undersöks årligen. De resterande tio vattendrageningår i kalkeffektuppföljningen (KEU). Syftet är främst att bedöma försurningens ochkalkningens effekter på bottenfaunan. Flera av dessa vattendrag har undersökts tidigare.

  • 111.
    Nordin, Hans
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Ageheim, Sofia
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Inventering av stora rovdjur i Gävleborgs län 2013-20142014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen ansvarar för att årliga rovdjursinventeringar genomförs i Gävleborgs län. Syftet är att

    övervaka rovdjursstammarnas storlek, utbredning, genetiska status och hur stammarna utvecklas

    över tiden.

     

    I den här rapporten redovisas resultaten från inventeringar av lodjur, varg och kungsörn, samt

    länsstyrelsens bedömning av förekomsten av björn och järv i Gävleborg under inventeringssäsongen

    2013/2014.

     

    Vid lodjursinventeringen 2013/2014 kvalitetssäkrades 15 familjegrupper, det vill säga 15 honor som

    fött ungar 2013. Lodjursstammen i Gävleborg kan därmed uppskattas till cirka 83 individer vintern

    2013/2014. Tre av familjegrupperna delades med angränsande län.

     

    Gävleborg berördes av åtta vargrevir vintern 2013/2014: Haverö/Prästskogen, Naggen, Kukumäki,

    Sjösveden, Korså, Lingbo, Åmot/Ockelbo och Glamsen. I tre av reviren – Kukumäki, Sjösveden och

    Korså – bekräftades att föryngring skett våren 2013. Utifrån inventeringsresultatet kan länets

    vargpopulation vintern 2013/2014 uppskattas till cirka 30 vargar.

     

    Ingen inventering av björn har genomförts denna säsong. Länsstyrelsen bedömer att björnstammens

    storlek och spridning i länet sannolikt överensstämmer med resultatet från 2012 års spillningsinventering.

     

    Björnstammen uppskattades då till cirka 380 individer i Gävleborgs län.

    Ingen riktad järvinventering har gjorts i länet de senaste åren, men järvspår dokumenteras av

    länsstyrelsen under lodjurs- och varginventeringen. Vintern 2013/2014 observerades järv och

    järvspår framför allt i länets nordliga och nordvästra delar.

     

    Vid inventeringen av kungsörn i Gävleborg 2013 konstaterades totalt 21 revir, varav 5 hade lyckade

    häckningar. Storleken på länets fasta kungsörnspopulation 2013 uppskattas till 50-60 individer.

     

    Inventeringarna av lo och varg utfördes av länsstyrelsens personal, medan kungsörn inventerades av

    Kungsörnsgruppen Gävleborg, på uppdrag av länsstyrelsen. Allmänhetens rapportering av

    rovdjursobservationer har varit till stor hjälp i arbetet med att göra så bra inventeringar som möjligt

    utifrån de resurser som finns.

  • 112.
    Nordvarg, Lennart
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Blåstång vid Gävleborgskusten 20022004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Blåstång vid Gävleborgskusten 2002

  • 113.
    Ojala, Maria
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Lidskog, Rolf
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Mygg och människor vid sjön Björken: Upplevelser av myggstiuationen och attityder till   bekämpningsåtgärder2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Mygg och människor vid sjön Björken: Upplevelser av myggstiuationen och attityder till   bekämpningsåtgärder

  • 114.
    Olsson, Anders
    et al.
    Skogshögskolan.
    Olofsson, Leif
    Skogshögskolan.
    Hemlingby friluftsområde Skötselplan1974Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under våren 1974 påbörjades detta arbete på uppdrag av Gävle kommun, fritidsnämnden. Syftet med arbetet är att efter ett grundläggande inventeringsarbete utforma en plan för Hemlingby friluftsområdes skötsel. Planen är anpassad till områdets karaktär av närströvområde, men även intressen av vetenskapligkulturell betydelse har beaktats.

    Hemlingbyanläggningen är av stor betydelse för motionsverksamheten i Gävle med ca 290000  besök per år. Anläggningen drivs av SKid- och friluftsfrämjandet. Det planlagda området omfattar ca 1 500 ha. Arbetet bygger på litteraturstudier, personkontakter och fältarbete. Området har indelats i skötselenheter med hjälp av flygbilder. Under fältarbetet har varje enhet beskrivits och skötselförslag upprättats.

    För att underlätta det praktiska handhavandet av planen har speciella målsättnings- och åtgärdsmallar konstruerats för skogsmark och impediment. Dessa har utnyttjats för flertalet skogsmarksenheter. Separata skötselförslag har gjorts för området närmast stigarna.

    Åtgärdsförslagen för jordbruksmarken gäller främst ett öppethållande av denna. För flera enheter har betning föreslagits.

    Arbetet har presenterats i fyra huvudavdelningar: inventering, analys, planläggning, kostnader.

    I inventeringsdelen har b1 a tagits upp anläggningens tillkomst och utveckling, organisation av driften och vissa data rörande friluftslivet. Vidare har här behandlats kulturhistoria, klimat, topografi, geologi, botanik, zoologi samt skogstillstånd. Av stort kulturhistoriskt intresse är de vikingagravar som finns i området.

    Analysdelen behandlar konflikter mellan ett rationellt ekonomiskt skogsbruk och friluftslivet. Möjligheterna att hålla jordbruksmarken öppen diskuteras, liksom frågor angående besökarantal, jakt m m.

    Inom området finns vissa slitagekänsliga hällpartier som bör skyddas. Orienteringar bör inte läggas över dessa. I övrigt torde inte slitaget vara något problem.

    Södra delen av inventeringsområdet består i stor utsträckning av dikade torvmarker, bevuxna med tät, homogen yngre skog. Dessa marker är mindre attraktiva ur friluftssynpunkt. Ett öppethållande av jordbruksmarken och motionsslingorna sker mest rationellt med användande av entransportabel flishugg.

    I planläggningsdelen ges skötselförslag för samtliga åtgärdsenheter.

    Kostnadsdelen omfattar b1 a kostnader för att hålla jordbruksmarken öppen. Ett par exempel på inoptimalförluster för skogsbruket presenteras.

     

    Gnejsgranit med stora fältspatsögon utgör den mest representerade bergarten i länt. Denna bergart uppträder i stora massiv. Ett bälte av kvartsit utgör berggrund vid gränsen till Västernorrland. I länets södra förekommer yngre granit, liksom i Orsa Finnmark i NW. Lågmetamorfa sedimentbergarter och massformiga, ibland skiffriga vulkanbergarter, S. K. Losgrönstenar finns inom samma område. Porfyrer sträcker sig in i flikar i detta område från Dalarna och Härjedalen. Jonisk sandsten finns Orsa Finnmark, liksom i Gävlesänkan i söder. Kambrosilurbergarter finns bara representerade som lösa block i de kvartära avlagringarna. Länets yngsta bergart är Dellenit, en andesit, som finns mellan Dellensjöarna i norr.

    Länets mest representerade jordart är, som i stort landet i övrigt, morän. Dess sammansättning är varierande, vad beträffar blockhalt och matrix. Normalblockig, sandig morän är vanligast. Moränens former är ofta i samstämmighet med den underliggande berggrundens former. Egenformer, i form av ändmoräner.m. ärsparsamt representerade. Isälvsavlagringarna är talrikt, i form av väl markerade åsryggar och deltan i HK-nivå. Under HK-nivå förekommer i åsarna ett antal sandfält med hittills ganska okänd genes. Svallmaterial förekommer ofta i de dalgångar,som i NW riktning drar inåt höglandet. Klapperfält omgärdar de höjder inom kustslätten, som har varit kraftigt exponerade, liksom öarna i det nuvarande kustbandet, Lera och främst mjäla utfyller de lägre liggande delarna av dalgångarna på kustslätten, liksom mindre områden längre in i landet. Mo blir rikligare representerad i sedimenten inom höglandet. Eoliska avlagringar är utbredda främst i södra delen av länet och i höglandet i nordväst. Sedimentslätterna är, med få undantag, torvfattiga.

    Isrörelsen har inom länet övergått från en i söder, kring Gävletrakten, mycket nordlig ritning till, kring Söderhamn, en tydlig avböjning mot NW och W. Räfflor vittnar om flera isrörelseriktningar, inalles tre , en första från WNW, en något senare från NW och en ung, främst representerad i kustzonen, från N och NE . Denna kuströrelse ställs i samband med en förmodad isoscillation i Gävletrakten.

    Den lokala undersökningen tillsammans med övriga resultat ger vid handen, att isen från en nordlig riktning i höjd med Söderhamn, ganska snabbt drar mot väster, samtidigt som iskanten dröjer i norra delen av länet. I höjd med kustslättens övergång i höglandet i W utjämnas denna rörelse, genom att recessionen hejdas i W av över HK uppdykande bergsområden. Isbrämet erhåller nu en jämnare linje i riktning SW-NE, och uppbrytningen tilltar krig kustöarna i NE. Isen ligger kvar i dalarna inåt, och i sprickor mellan bergshöjderna ansamlas stora material mängder. Isavsmältningen med dödisrester inom stora områden. Och med lateral dränering längs sprickor och tunnlar i dalsidorna.

  • 115.
    Olsson, Mats
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Rosendal, Elisabet
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Sandegren, Finn
    Svenska jägareförbundet.
    Utterinventering av delar av Ljusnans och Dalälvens avrinningsområden september 19841984Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Utterinventering av delar av Ljusnans och Dalälvens avrinningsområden september 1984

  • 116.
    Persson, Johan
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Fiskyngel och undervattensvegetation i Harkskärsviken, Gävleborg län2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Grunda havsvikar är i regel mycket viktiga reproduktions- och uppväxtmiljöer för fisk. Här

    finns det substrat för lek, skyddande växtlighet, föda för de snabbt växande fiskynglen och i

    opåverkade områden en lämplig uppväxtmiljö vad gäller fysikaliska och vattenkemiska

    betingelser. Grunt vatten i kombination med förhållandevis lång omsättningstid ger upphov

    till höga vattentemperaturer under vår och försommar vilket befrämjar fiskynglens tillväxt.

    Den förhöjda vattentemperaturen i trösklade grunda havsvikar anses vara en av två huvudfaktorer till varför de är så viktiga för fiskarnas reproduktion. Den andra huvudfaktorn anses vara bottenvegetationen vars positiva inverkan kan antas bero på flera olika faktorer. Förutom att utgöra leksubstrat och en skyddad miljö för fiskyngel finns stora delar av födan för fiskyngel i anknytning till växtligheten.

    Syftet med föreliggande studie var att utföra en noggrann inventering av 6-10 grunda

    havsvikar i Harkskärsfjärden i Gävleborgs län. Målsättningen är att resultaten från undersökningen ska ligga till grund för såväl miljöövervakning av grunda vikar som för skydd av värdefulla marina miljöer. Åtta vikar inventerades under perioden 26-31 juli 2003 med avseende på vattentemperatur, salthalt, siktdjup, djupförhållanden och påverkansgrad. Undervattensvegetationens artsammansättning och utbredning har karterats med dykare. Längs tvärgående transekter har en metallruta placerats på bottnen var 10:e meter där artförekomst, täckningsgrad samt djup noterats. Provtagningspunkter för fiskyngel, 10-13 per vik, valdes ut med utgångspunkt från djup- och vegetationsdata. Provtagningen skedde med sprängkapslar med 1 g krut, en standardiserad metod som är mycket lämpad i vegetationsrika områden. Vikarnas orördhet, den rikliga bottenvegetationen med ingen eller mycket liten grad av påväxt,och den stora fiskrikedomen (som framförallt noterats visuellt från båten samt under vegetationskarteringarna) gör att Harkskärsfjärdens grunda bottnar generellt bedöms ha

    mycket höga naturvärden. Av de undersökta delområdena bedöms följande ha mycket höga

    naturvärden: Halvfärdsrännan, viken syd S:t Olofs sten och Valviken. Ytterligare tre

    bedömdes ha höga till mycket höga naturvärden. Totalt 4 vikar (Halvfärdsrännan, viken syd

    S:t Olofs sten, sundet syd Halvfärdsrännan ochValviken) bedömdes vara av mycket stor

    betydelse som rekryteringslokaler för fisk.

  • 117.
    Persson, Johan
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Fiskyngel och undervattensvegetation i Långvind, Gävleborgs län2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Grunda havsvikar är i regel mycket viktiga reproduktions- och uppväxtmiljöer för fisk. Här

    finns det substrat för lek, skyddande växtlighet, föda för de snabbt växande fiskynglen och i

    opåverkade områden en lämplig uppväxtmiljö vad gäller fysikaliska och vattenkemiska

    betingelser. Grunt vatten i kombination med förhållandevis lång omsättningstid ger upphov

    till höga vattentemperaturer under vår och försommar vilket befrämjar fiskynglens tillväxt.

    Den förhöjda vattentemperaturen i trösklade grunda havsvikar anses vara en av två

    huvudfaktorer till varför de är så viktiga för fiskarnas reproduktion. Den andra huvudfaktorn

    anses vara bottenvegetationen vars positiva inverkan kan antas bero på flera olika faktorer.

    Förutom att utgöra leksubstrat och en skyddad miljö för fiskyngel finns stora delar av födan

    för fiskyngel i anknytning till växtligheten.

    Syftet med föreliggande studie var att utföra en noggrann inventering av 5-7 grunda havsvikar

    i Långvindsområdet i Gävleborgs län. Målsättningen är att resultaten från undersökningen ska

    ligga till grund för såväl miljöövervakning av grunda vikar som för skydd av värdefulla

    marina miljöer.

    Sex vikar inventerades under perioden 9-13 augusti 2002 med avseende på vattentemperatur,

    salthalt, siktdjup, djupförhållanden och påverkansgrad. Tre vattenprov per vik togs för analys

    av totalkväve- och totalfosforhalter. Undervattensvegetationens artsammansättning och utbredning

    har karterats med hjälp av snorkling och fridykning. Längs tvärgående transekter har

    en metallruta placerats på bottnen var 10:e meter i vilken artförekomst, täckningsgrad samt

    djup noterats. Provtagningspunkter för fiskyngel, 12 per vik, valdes ut med utgångspunkt från

    djup- och vegetationsdata. Provtagningen skedde med sprängkapslar med 1 g krut, en

    standardiserad metod som är mycket lämpad i vegetationsrika områden.

    Resultaten visar att i princip alla vikar karaktäriserades av höga, eller mycket höga naturvärden.

    Av dessa bedömdes Mellersta och Yttra Storhamn samt Mjölkviken även vara mycket

    viktiga rekryteringslokaler för varmvattenarter av fisk. I Fågelviken fångades anmärkningsvärt

    få fiskyngel. Trots detta borde viken vara en mycket bra rekryteringslokal för fisk.

    Mellanårsvariationerna borde studeras för att utröna detta.

  • 118.
    Persson, Lars
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Sandviksmoarna - Gröntjärn1976Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Föreliggande arbete gäller naturinventering vid Sandviksmoarna inom Ljusdals och Hudiksvalls kommuner. Fältarbetet har utförts i sep-okt 1975 och sammanställningen under vintern 1975-76.

    Uppdragsgivare har varit länsstyrelsen i Gävleborgs län och syftet med inventeringen att skapa underlag för ett säkerställande av området enligt naturvårdslagen. Området har klassificerats som objekt av riksintresse i programarbetet för den fysiska riksplaneringen.

    Målsättningen vid inventeringsarbetet har främst varit att ge en detaljerad sammanställning av områdets geologiska, geomorfologiska och hydrologiska förhållanden samt på grundval av detta ge förslag till åtgärder och lämplig form för säkerställande.

    Hydrologiavsnittet utgör inventeringens tyngdpunkt eftersom de geologiska förhållandena gör hydrologin ovanligt komplicerad och det främst är hydrologiska företeelser som har gjort området känt. Framställningen är inte, som det från början var tänkt, enbart beskrivande utan innehåller även tolkning av bildningsförlopp och olika samband. Det senare har tillkommit därför att en ren beskrivning inte är tillräcklig för att belysa området särart.

    Framställningen är uppdelad i inventeringsdel, förslagsdel, fotobilaga och kartbilagorna är främst ett komplement till inventeringsdelen och bilderna i fotobilagan är med för att illustrera olika detaljer av intresse inom området.

  • 119.
    Pär, Granström
    Umeå Universitet.
    Utbredning och tillstånd hos flodpärlmusslan i Bollnäs kommun 1993: Examensarbete (20 poäng)Matematisk Naturvetenskaplig linjePär Granström1993Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Utbredning och tillstånd hos flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera L) i Bollnäs kommun har undersökts under sommaren 1993. Totalt hittades 18 vattendrag med flodpärlmusslor varav sju  hade föryngrat sig under den senaste tioårsperioden. Förekomsten av musslor är i huvudsak koncentrerad till två relativt begränsade områden i kommunen.

    De vattenkemiska analyserna visade varken på några säkra skillnader mellan referensvattendrag och vattendrag med musslor eller för vattendrag med föryngring och vattendrag utan föryngring.

    Samtliga vattendrag i Bollnäs kommun ligger nedströms en sjö och oftast endast några hundra meter nedströms sjön. Flodpärlmussellokalerna karaktäriseras av närvaro av öring, förhållandevis tunn trädridå samt att andelen sten (20-200 mm) är relativt lägre än på referenslokalerna.

  • 120.
    Qvarfordt, Susanne
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Sveriges Vattenekologer AB.
    Marinbiologiska undersökningar i Axmar och Hilleviks- Trödjefjärden, 20082011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I augusti 2008 genomförde Sveriges Vattenekologer AB på uppdrag av Länsstyrelsen i

    Gävleborgs län inventeringar av bottensamhällen i Axmar och Hilleviks-Trödjefjärden.

    Uppdraget var en del av Länsstyrelsens arbete med marina naturmiljöer inom ramen för skydd

    av natur.

     

    Syftet med de marinbiologiska undersökningarna var att beskriva bottensamhällena i

    undersökningsområdena. För Hilleviks-Trödjefjärden skulle även en bedömning av marina

    naturvärden göras och sex vikar återbesökas för att kartera utbredningen av kransalgen

    rödsträfse (Chara tomentosa).

     

    Fältinventeringarna inkluderade linjetaxering och översiktliga transekter utförda av dykare.

    Linjetaxering och inventering av översiktliga transekter beskriver bottenvegetationens

    artsammansättning, täckningsgrad och djuputbredning. I samband med växtinventeringarna

    insamlades även kvantitativa ramprover för att beskriva den växtassocierade makrofaunans

    artsammansättning. De sex grunda vikarna inventerades med snorkling.

     

    Växtligheten på sandbanken i Axmar utgjordes främst av kransalger, men även kärlväxter och

    makroalger förekom. Sand var den dominerande bottentypen. Makroalgsamhällena på stenar

    och block inkluderade blåstång, både smal- och bredbålig variant. Generellt täckte

    växtligheten ca 50 % av bottnarna ned till 3-4 m djup även om kransalgerna kunde bilda

    heltäckande ängar. Under 4-5 m djup var sandbottnarna kala.

     

    På de hårda bottnarna i Axmars skärgård fanns relativt artrika makroalgsamhällen som dock

    dominerades av fintrådiga alger. Blåstång observerades som djupast på 6,9 m men endast

    enstaka eller spridda blåstångsruskor förekom, inte de kraftiga samhällen som bildar ett

    tångbälte. På sandbanken förklaras detta av brist på lämpligt substrat. På de tre transekterna i

    skärgården fanns hårdbotten tillgängligt, vilket tyder på en negativ påverkan i området,

    möjligtvis från pappersmassafabrikerna i Norrsundet och Vallvik. Andra inventeringar som

    gjorts i områden närmare både Norrsundet och Vallvik visar emellertid större djuputbredning

    och högre täckningsgrader av blåstång.

     

    Sammantaget bedömdes Hilleviks-Trödjefjärdens undersökningsområde ha ett mycket högt

    naturvärde. Området har varierande vågexponering och många olika bottentyper vilket skapar

    en omväxlande vegetation. Både makroalgsamhällena och kärlväxtsamhällena var generellt

    artrika och hade stor täckningsgrad. Blåstångens djuputbredning var stor (9 m) och den var

    bältesbildande även om det generellt rörde sig om relativt glesa samhällen (ca 50 %

    yttäckning). Området var relativt orört och oexploaterat. De grunda vegetationsklädda

    bottnarna inkluderade blåstångsbälten, frodiga kärlväxtsamhällen och täta kransalgsbestånd,

    vilka utgör viktiga habitat och födosöksområden för kräftdjur, snäckor, fiskar och sjöfåglar.

    Blåstång förekom framförallt i det mer vågexponerade delområdet A som också bedömdes ha

    mycket höga naturvärden. Även delområde C, som bland annat hade särskilt artrika

    växtsamhällen på mjuk- och sandbottnar bedömdes ha mycket höga naturvärden. De tre

    övriga delområdena B, D och E bedömdes ha höga naturvärden.

     

    Återbesöken i de sex grunda vikarna visade liknande utbredning av kransalgen rödsträfse

    jämfört med den senaste inventeringen år 2000. Rödsträfse förekom dessutom i den sjätte

    viken, där den inte tidigare observerats. Generellt observerades fler arter vid årets inventering

    än vad som beskrivits tidigare, vilket kan förklaras av att tidigare undersökningar delvis haft

    ett annat syfte.

  • 121.
    Qvarfordt, Susanne
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Sveriges Vattenekologer AB.
    Borgiel, Mikael
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Sveriges Vattenekologer AB.
    Marinbiologiska undersökningar i skärgården öster om Lindön 20092011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I september 2009 genomförde Sveriges Vattenekologer AB, på uppdrag av Länsstyrelsen i

    Gävleborgs län, en vegetationsinventering i skärgården öster om Lindön. I denna rapport

    presenteras resultaten av inventeringen samt en statistisk vegetationsmodellering baserad på

    denna inventering och en tidigare inventering gjord år 2005. I rapporten finns även

    kartprediktioner över sannolik vegetationsutbredning i området och en sammanfattade

    naturvärdesbedömning.

     

    Syftet med undersökningen var att kartlägga förekommande livsmiljöer, naturvärden och

    nuvarande miljöstatus. Fältundersökningen inkluderade en vegetationsinventering på fem

    dyktransekter.

     

    I vegetationsmodelleringen testades fyra prediktorsvariablers (vågexponering, substrat,

    lutning och djup) förmåga att förklara vegetationens utbredning i undersökningsområdet.

    Vågexponering och djup var de variabler som bidrog med mest till modellernas

    förklaringsgrad. Modelleringen gav mycket starka modeller (ROC-värde 0,85 - 1,0), vilket

    innebär att modellerna med hög sannolikhet kan prediktera förekomst av vegetation i

    området.

     

    I undersökningsområdet finns bottnar med olika vågexponering representerade, från stränder

    som är helt öppna mot havet till mycket skyddade nästan avsnörda vikar.

    Vegetationsinventeringen visade ett artrikt makroalgsamhälle.

     

    De observerade blåstångssamhällena var frodiga men hade, jämfört med andra områden längs

    länets kust, relativt liten djuputbredning. Områdets artrika kärlväxtsamhällen och

    blåstångsbälten utgör viktiga habitat och födosöksområden för kräftdjur, snäckor, fiskar och

    sjöfåglar.

     

    Miljöstatusen för området, baserad på beräknat index samt expertbedömningar delvis med

    stöd av Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, uppskattades som god. Sammantaget

    bedömdes undersökningsområdet ha ett högt naturvärde

  • 122.
    Qvarfordt, Susanne
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Sveriges Vattenekologer AB.
    Borgiel, Mikael
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Sveriges Vattenekologer AB.
    Marinbiologiska undersökningar vid Eskön, 20092011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I september 2009 genomförde Sveriges Vattenekologer AB, på uppdrag av Länsstyrelsen i

    Gävleborgs län, en vegetationsinventering i ett område norr om Eskön. I denna rapport

    presenteras resultaten av inventeringen och följande statistiska modelleringar samt

    kartprediktioner över sannolik vegetationsutbredning i området. I rapporten finns även en

    sammanfattade naturvärdesbedömning av undersökningsområdet.

     

    Syftet med undersökningen var att kartlägga förekommande livsmiljöer, naturvärden och

    nuvarande miljöstatus. Fältundersökningen inkluderade en vegetationsinventering på fem

    dyktransekter.

     

    I vegetationsmodelleringen testades fyra prediktorvariablers (vågexponering, substrat, lutning

    och djup) förmåga att förklara vegetationens utbredning i undersökningsområdet. Substrat var

    den variabel som bidrog med mest till modellernas förklaringsgrad. Modelleringen gav

    mycket starka modeller (ROC-värde 0,90 - 1,0), vilket innebär att modellerna med hög

    sannolikhet kan prediktera förekomst av vegetation i området.

     

    Vegetationsinventeringen visade ett artrikt makroalgsamhälle som inkluderade arter som

    förknippas med rena ytterskärgårdsområden. De observerade blåstångssamhällena var

    generellt frodiga även om tången på en lokal såg mycket sliten ut. Den troligaste orsaken till

    tångens dåliga kondition på lokalen bedömdes vara naturliga populationsdynamiska skäl –

    den dör av ålder.

     

    Undersökningsområdet är relativt vågexponerat även om mer skyddade bottnar också finns

    representerade. Områdets begränsade djup, tillsammans med vågexponering och bottnar

    dominerade av hårda substrat gynnar frodiga och artrika makroalgsamhällen. Kärlväxternas

    utbredning begränsas däremot av bottensubstrat och vågexponering. På lämpliga bottnar växte

    dock frodiga kärlväxtsamhällen.

     

    Vegetationens djuputbredning antydde att det generellt är bra ljusförhållanden på bottnarna.

    Detta tillsammans med områdets begränsade djup skapar goda förutsättningar för hög

    vegetationstäckning i området, vilket gör hela området till ett viktigt habitat och

    födosöksområde för kräftdjur, snäckor, fiskar och sjöfåglar.

     

    Miljöstatusen för området, baserad på expertbedömning delvis med stöd av Naturvårdsverkets

    bedömningsgrunder, uppskattades som hög. Sammantaget bedömdes undersökningsområdet

    ha ett mycket högt naturvärde

  • 123.
    Qvarfordt, Susanne
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Sveriges Vattenekologer AB.
    Borgiel, Mikael
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Sveriges Vattenekologer AB.
    Marinbiologiska undersökningar vid Orarna i Gävlebukten, 20092011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I september 2009 genomförde Sveriges Vattenekologer AB, på uppdrag av

    Länsstyrelsen i Gävleborgs län, en substratkartering samt en vegetationsinventering i

    ett område kring Orarna i Gävlebukten. I denna rapport presenteras resultaten av

    fältundersökningarna samt följande statistiska modelleringar med resulterande

    kartprediktioner över sannolik vegetationsutbredning i området. I rapporten finns

    även en sammanfattade naturvärdesbedömning av undersökningsområdet.

     

    Syftet med undersökningen var att kartlägga förekommande livsmiljöer, naturvärden

    och nuvarande miljöstatus. Fältundersökningen inkluderade en vegetationsinventering

    på åtta dyktransekter samt en substratkartering. Substratkarteringen visade att

    block är det dominerande bottensubstratet i större delen av undersökningsområdet.

    I vegetationsmodelleringen testades fyra prediktorvariablers (vågexponering,

    substrat, lutning och djup) förmåga att förklara vegetationens utbredning i

    undersökningsområdet. Djup och vågexponering var de variabler som bidrog med

    mest till modellernas förklaringsgrad. Vegetationsmodelleringen gav mycket starka

    modeller (ROC-värde 0,90 - 1,0), vilket innebär att modellerna med hög sannolikhet

    kan prediktera förekomst av vegetation i området.

     

    Vegetationsinventeringen visade att makroalgsamhällena bestod av förväntade arter

    men generellt förekom färre arter och lägre täckningsgrader på insidan av Orarna.

    Endast enstaka smalbåliga tångruskor observerades trots tillgång på lämpliga bottnar.

    Låg salthalt och hög sedimentpålagring kan emellertid förklara tångens frånvaro i de

    inre, västra delarna av undersökningsområdet. Utbredningen av tång i övriga området

    skulle kunna förklaras av periodvis låg salinitet.

     

    Även kärlväxtsamhället bestod av förväntade arter men hade något begränsad

    utbredning. De grunda bottnarna söder och öster om Orarna hyser emellertid

    sannolikt kärlväxtsamhällen (>25 % yttäckning) som utgör viktiga habitat och

    födosöksområden för kräftdjur, snäckor, fiskar och sjöfåglar.

     

    Mänsklig påverkan i form av bebyggelse och industrier var påtaglig i delar av

    området. En lägre salthalt i de inre, västra delarna av undersökningsområdet

    indikerar att området är mer eller mindre påverkat av sötvattentillförsel från land,

    vilket ofta innebär sämre ljusförhållanden och hög sedimentation.

     

    Miljöstatusen för området, baserad på expertbedömning delvis med stöd av

    Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, uppskattas som måttlig - god. Artsammansättning

    och utbredning kan till viss del förklaras av låg salinitet och om salthalten

    fluktuerar p.g.a. periodvis stor landavrinning skulle det kunna förklara mer. Något

    begränsad utbredning av framförallt kärlväxter drar emellertid ned betyget.

     

    Sammantaget bedömdes undersökningsområdet ha ett visst naturvärde. Området är

    ett relativt oexploaterat område i närheten av tättbebyggda områden vilket höjer

    naturvärdet. Vegetationen som bland annat inkluderar Vaucheria-mattor och

    kärlväxtsamhällen är viktiga habitat för smådjur och fisk.

  • 124.
    Qvarfordt, Susanne
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Sveriges vattenekologer AB.
    Borgiel, Micke
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Sveriges vattenekologer AB.
    Vegetationsklädda bottnar i Gävleborgs läns kustvatten - Trendövervakning 20142015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Övervakning av vegetationen på kustnära bottnar i Gävleborgs län sker vartannat år inom

    ett marint miljöövervakningsprogram. Årets inventering utfördes av Sveriges

    Vattenekologer AB och omfattade 21 dyktransekter, varav 17 har inventerats tidigare

    medan fyra transekter var nya.

     

    Vegetationsinventeringen utfördes av dykande marinbiologer under perioden 27 juli –

    1 augusti 2014. Inventeringen genomfördes enligt standardmetodiken för den nationella

    miljöövervakningen av vegetationsklädda bottnar på Svenska ostkusten. Resultaten

    utgjorde underlag för bedömning av ekologisk status baserat på vegetationens

    djuputbredning på transekterna.

     

    Bedömningen av ekologisk status gav generellt en hög status för bottenvegetationen längs

    länets kust. Av de 21 inventerade transekterna fick 18 hög status och två god status. En

    transekt, X16 på Tunaholmen utanför Hudiksvallsviken, bedömdes endast ha måttlig

    status. Växtsamhällena på transekten var artfattiga och tången hade liten utbredning.

    Tång förekom på samtliga inventerade transekter år 2014 men djuputbredningen

    varierade mellan transekterna. På ett fåtal transekter kan en liten tångutbredning förklaras

    av de fysiska faktorerna på lokalen men övriga verkar ha goda förutsättningar för fina

    tångsamhällen med stor djuputbredning. De fyra nya transekterna hade jämförelsevis stor

    djuputbredning av tång, med avseende på både maximal djuputbredning (djupaste planta)

    och tångbälte (minst 25 % yttäckning).

     

    Även tidigare år har tångutbredningen varierat mellan transekterna, men en jämförelse

    mellan år inom transekterna visar ett mönster som är gemensamt för merparten av

    transekterna. På de flesta transekterna syns en tydlig minskad djuputbredning år 2010

    och/eller 2012 följt av en ökning år 2014, eller redan år 2012. På nio av transekterna syns

    också en tydlig minskning i yttäckning efter år 2008. Positivt är dock att en återhämtning

    av både ökad djuputbredning och yttäckning kan anas på flera av transekterna under år

    2012/2014.

  • 125.
    Roos, Anna
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM. Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Jämtlands län.
    Miljögifter i utter från Jämtlands län: Analyser av klor- och bromorganiska föreningar, perfluorerade ämnen samt metaller 1970-20152016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas data över antalet undersökta uttrar, dödsorsaker samt resultat av miljögiftsanalyser i utter från Jämtlands län. Det gäller metallanalyser (muskel), klorerade ämnen som PCB, DDT, DDE, HCH och HCB i muskel, bromerade flamskyddsmedel (PBDE och HBCDD) i muskel samt perfluorerade ämnen (PFC) inklusive det omdiskuterade ämnet PFOS i lever. Miljöövervakningen vid Länsstyrelsen i Jämtlands län har stått för kostnaderna för de kemiska analyserna och rapporten är en uppdatering av den rapport som skrevs år 2005 [1].

    Uttern tillhör lagparagrafen Statens vilt (JL §25, JF §33,36). Påträffas en död utter ska det rapporteras till polisen, som skickar den till Naturhistoriska riksmuseet (NRM) i Stockholm. Om dödsorsaken är okänd skickas utter istället till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) i Uppsala, och efter obduktion till NRM. Antalet döda uttrar som skickats in till myndigheterna har ökat sedan 1990, även från Jämtlands län, något som indikerar en ökning av populationen. Inventeringar visar på samma positiva trend [2]. 86 uttrar som dött mellan 1972 och 2015 har skickats in från länet. Troligen har inte alla uttrar som dött 2015 (eller tidigare) ännu skickats till museet då rapporten skrevs (oktober, 2016), siffrorna kan därför komma att ändras något. Av de uttrar som skickats in till museet har 69 uttrar dött i trafiken (80%), två har bifångats i fiskeredskap och femton har dött av andra orsaker. Flera av dessa har svultit ihjäl, och några har funnits döda där trafik inte kan uteslutas. Trafikdödade uttrar har naturligtvis en större chans att bli inrapporterade till myndigheterna, och återspeglar inte de verkliga proportionerna av dödsorsaker hos utter. Generellt är de flesta uttrarna i god kondition, och en stor andel av de vuxna honorna visar tecken på reproduktion.

    Halterna av PCB och DDE, som är en trolig orsak till den tidigare populationsnedgången hos utter, har inte förändrats över tid i utter från länet insamlade mellan 1992-2014. Det är lite förvånansvärt eftersom dessa ämnen minskar i övrig biota från Sverige, men en förklaring kan vara att tidsserien börjar sent (1992) och att den största minskningen i skedde innan 1990-talets början efter förbuden som kom på 1970-talet samt att det är relativt få djur som analyserats från ett stort område. Fortfarande, på 2000-talet har enstaka uttrar halter av PCB som ger reproduktionsnedsättning hos mink [3] och halterna generellt är avsevärt mycket högre än t.ex. PBDE trots att PCB varit förbjudet sedan 1970-talet (det gäller inte bara i utter från Jämtland). Bromerade flamskyddmedel som har analyserats i 37 uttrar från 1992 och 2014 visar inte heller på någon trend, varken ökande eller minskande.

    Ingen av metallerna visade någon förändring i halt över tid i muskel (kadmium, total-kvicksilver, bly, selen och zink). I denna studie har den totala halten kvicksilver mätts i utter. Halterna av kvicksilver låg under det värde som visat sig ge toxiska effekter hos flodutter (Lontra canadensis) i laboratorieförsök. Femton av uttrarna från Jämtlands län har analyserats för både kvicksilver och selen. Selen binds till kvicksilver i levern och kan därmed göra kvicksilvret oskadligt. De binds 1:1 på molviktsbasis. Dock överskreds kvoten Hg:Se på molviktsbasis 1 i de flesta uttrarna (13 av 15 uttrar), det vill säga att det att det är ett överskott av kvicksilver i muskel hos uttrarna, jämfört med selen. Det är okänt vad det har för eventuella komplikationer, men halterna är låga i utter och djuren är i god kondition så antagligen har det ingen allvarlig negativ konsekvens vid dessa halter. Liknande höga halter kvicksilver jämfört med selen har setts i utter från andra områden i Sverige också [4,5]. Selen är ett viktigt essensiellt ämne som behövs till annat. Halterna av kadmium och bly är mycket låga i utter (muskel) från länet, ofta under detektionsgränsen.

    Nio uttrar från länet insamlade mellan 2005 och 2014 har analyserats för PFCs i lever. Det ämne som fanns i de högsta halterna var PFOS. Halterna varierade stort, mellan 81-1676 ng/g våtvikt (vv, medlevärde 462). Snittet för PFOS i utter från södra Sverige de senaste tio åren (2006-2015) var 1000 ng/g vv, och för utter i norra Sverige 313 ng/g vv [6]. I Jämtlands uttrar låg fem av nio uttrar 5

    över snittet för norra Sverige. Högst halt PFOS (1676 ng/g vv) hade en hane från 2012 som trafikdödades på E14 vid Gimån, i Bräcke kommun.

    Halterna av summa 7PFCA (PFOA+PFNA+PFDA+PFUnDA+PFDoDA+PFTrDA+PFTeDA) låg mellan 115-1073 ng/g vv i Jämtlands uttrar, med en medelhalt på 474 ng/g vv, dvs högre än för övriga landet (som är för de senaste tio åren 286 ng/g vv). Tre av uttrarna hade bland de högsta halterna av perfluorerade karboxylater (summa 7PFC) uppmätta i utter från hela Sverige. Högst halt 7PFC i hela Sverige (1037 ng/g vv) hade en utter från Hackås (år 2006), näst högst hade uttern som trafikdödades på E14 Gimån, i Bräcke kommun (986 ng/g vv år 2112). En tredje utter med höga halter kom från från Mörsil, år 2011 (760 ng/g vv).

  • 126.
    Rune, Carin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Uppsala universitet.
    Vegetationen på Orarnas stränder1968Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

             Gästrikland är ett gränsområde, därmellansvensk och nordsvensk vegetation möte. Här går också en floristisk gränsav hög rang, nämligen mellan det mellaneuropeiska och cirkumborealafloraområdet. Ett stort antal sydliga arter (minst30) har sin nordgräns iGävletrakten. Anhopningen av nordgränser här motsvaras ej av någon klimatgräns.Däremot torde den gynnsamma effekten av kalkhaltig morän från sydbottniskakamborsilurområdet spela en avgörande roll för sydliga arterna framträngande

  • 127.
    Rune, Sven
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Inventering och bedömning av landskapstyper och vegetationstyper huvudsakligen ur "vetenskaplig kulturell synpunkt" inom Lillsidan i Järvsö, Ljusdals kommun1971Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapport 1971:3 Inventering och bedömning av lanskapskapstyper och vegetationstyper huvudsakligen ur vetenskaplig kulturell synpunkt inom Lillsidan i Järvsö, Ljusdals kommun.

    I Samband med den markanvändningsplanering, som pågår i anslutning till omarrondering inom Lillsidan i Järvsö, har det ansetts nödvändigt att inventera och i stora drag prioritera olika områden ur naturvårdssynpunkt. Ljusdals kommun har därför uppdragit åt undertecknad att utföra inventering och bedömning av landskapstyper och vegetationstyper huvudsakligen ue ”vetenskaplig kulturell naturvårdssynpunkt” inom Lillsidan.

    I samråd med Länsstyrelsens naturvårdsenhet och lantmäteriets specialenhet nr 2 i Gävleborgs län har inventeringen begränsats till de områden, huvudsakligen omfattande älv-, sjö- och odlingslandskapet, som redovisas på bifogade karta.

    Fältarbete och sammanställning av inventeringsresultaten har utförts i oktober 1971. Avgränsning av delområden har gjorts på flygbilder i skala 1:20 000. Områdena har senare överförts till karta i samma skala. Flygbildernas områdesnummer har därvid bibehållits.                          ( Exempel   : Flygbild nr 1 täcker området söder om Säljestavågen - Bäcken- Klacken.  Delområdena får här numren 1:1, 1:2 osv.)

    Vid bedömningen karakteriseras en naturtyp genom att vegetationstypens lättast igenkännbara komponenter anges. I allmänhet är detta vissa kärlväxter. Det bör framhållas att det inte rör sig om en botanisk inventering, utan att det är naturtypens hela organismvärld (ekosystemet), som avses ingå i bedömningen. Möjligheter saknas emellertid att enkelt beskriva ekosystemet och man får därför nöja sig med att ange t ex Växtsamhälle eller dess ledarter.  

    Följande områden, som markerats med röd färg på kartan, har ett naturskyddsvärde av den art, att det är ett länsintresse att de skyddas:

    1. Älvlandskapet Säljestavågen- Järvsöbron
    2. Sannaåsen, Storholmen, Kossholmen
    3. Sydbranten på Mörkberget
  • 128. Rune, Sven
    Naturvårdsinventering inom Storsidan, Järvsö, utförd i oktober 1973 av lektor Sven Rune, Gävle.: Textbilagor och inventeringskartor1973Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den Naturvårdsinventering som här presenteras har utförts sammanlagt under 9 dagar i slutet av september och början av oktober 1973. Arbetet planlades i samråd med lantmäteriets specialenhet nr 2 i Gävleborgs län. Därvid begränsades området till att gälla bygden längs dalgångarna på Storsidan. Arbetet skulle utföras och redovisas som inventeringen inom Lillsidan, daterad 71-11-01. Vid fältarbetet har flygbilder i skala 1:20 000 använts. Avgränsningen av delområden har gjorts på dessa, men redovisningen har skett på karta i skal 1:50 000.

  • 129.
    Rådèn, R
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Palmkvist, J
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Marina kartering i Gävleborgs län 2017, Iggöhällan, Iggön, Iggösundet, Lövgrund, Anknäs och Lötviken2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Gävleborg har Medins Havs och Vattenkonsulter AB genomfört videokarteringar av havsbottnar belägna inom 6 utvalda delom-råden. Undersökningarna syftade till att framställa kartunderlag av bentiska bi-otoper och utifrån insamlade data identifiera skyddsvärda områden, biotoper och arter. Inom ett delområde (Iggösundet) genomfördes även en fördjupad studie av utbredningen av kransalger, detta som en uppföljning av 1994 års in-ventering i samma område. I delområde 1 (Iggöhällan) dominerade häll- och stenbottnar med fintrådiga alger medan finkorniga mer lättrörliga substrat som lera/silt och sand notera-des sparsamt. Huvuddelen av videostationerna klassificerades enligt Natura 2000 som ”Rev - med dominans av makroalgsvegetation” eller som ” Rev - Geogent rev 0–30 meter (berg/blocksubstrat)”. Området bedömdes som helhet representera förhöjda naturvärden. I delområde 2 (Iggön) hade habitaten vid majoriteten av de undersökta vi-deostationer karaktären av hårda bottensubstrat (block, sten och grus) med påväxt av fintrådiga alger. Huvuddelen av videopunkterna klassificerades enligt Natura 2000 som ”Rev - Med dominans av makroalgsvegetation”. Delar av om-rådena kring Iggön bedöms representera förhöjda naturvärden. Vid samtliga videostationer i delområde 3 (Iggösundet) påträffades habitat karaktäriserade av mjuka sediment bevuxna av fintrådiga alger och rotad vege-tation som dominerades av marina kärlväxter såsom ålnate, borstnate och slinga. På en transekt i den södra delen noterades höga tätheter av slangalger. Vid den separata mer ingående kransalgsundersökningen påträffades flera olika kransalger och andra kärlväxter men dock inga rödlistade. Bottentypen vid alla transekterna i området klassas som Natura 2000 typen ”Vikar och sund” med antingen dominans av marina kärlväxter eller dominans av makro-algsvegetation. Iggösundet bedöms hysa förhöjda naturvärden. I delområde 4 (Lövgrund) var bottnarna i området huvudsak hårda med vari-erande inslag av häll- och stenbottnar samt blandbottnar (block, sten, grus och sand). Inom samtliga substratskategorier var fintrådiga alger den vanligaste formen av vegetation. Huvuddelen av videostationerna klassificerades enligt Natura 2000 som ”Rev - med dominans av makroalgsvegetation” eller som ” Rev - Geogent rev 0-30 meter (berg/blocksubstrat)”. Området kring Lövgrund bedöms som helhet representera förhöjda naturvärden. Delområde 5. (Anknäs) består av en grund vik med ett maximalt djup på cirka 3 meter. I de innersta och mest skyddade delarna dominerade mjukbotten med marina kärlväxter såsom ålnate, höstlånke och korsandmat. Längre ut i vi-ken ökade inslaget av det hårda substratet i form av block och små sten och ve-getationen utgjordes framför allt av smal-/blåstång, borstnate och fintrådiga al-ger. Den allra innersta delen av viken klassas enligt Natura 200 som en ”Lagun Lagunartade vikar med ett smalt sund” vilken anses vara en ovanlig naturtyp.Den yttre delen klassas som ”Vikar och sund” med antingen dominans av ma-rina kärlväxter eller dominans av makroalgsvegetation. Vid en av de yttre tran-sekterna noterades även revbildande strukturer. Området kring Anknäs be-döms representera mycket förhöjda naturvärden. Delområde 6, Lötviken, dominerades av mjukbotten fri från vegetation eller med marina kärlväxter såsom ålnate, borstnate och slingväxter. Även fintrådiga alger dominerade på flera videostationer framför allt i de yttre delarna av viken. På de djupaste transekterna fanns ingen vegetation men vid ett fåtal av dessa stationer noterades mattor av lösliggande alger. Hela området klassas som Na-tura 2000 typen ”Vikar och sund” med antingen dominans av marina kärlväx-ter, dominans av makroalgsvegetation eller fri från vegetation. Vid ett fåtal transekterna längs södra sidan av viken noterades även revbildande strukturer. Delar av Lötviken bedöms representera förhöjda naturvärden. I syfte att skapa underlag för att modellera och prediktera utbredning av bioto-per, artkomplex och enskilda arter genomfördes en GAM-modellering. Som underlag till både modeller och prediktioner användes tre rumsliga miljövari-abler. Modelleringen indikerade att det finns utrymme för utveckling. Av de tre valda miljövariablerna (djup, salinitet och vågexponering) så visade sig djup vara tydligt kopplat till samtliga valda kategoriers förekomst. För de två övriga miljövariablerna var kopplingen ofta svagare. Överlag bedöms prediktionerna väl beskriva en potentiell utbredning av de valda kategorierna och de nu valda miljövariablerna är lämpliga att utgå ifrån även vid framtida modelleringar. För att erhålla en högre statistisk säkerhet behöver dock dataunderlaget utökas. Vid 2017 års vegetationskartering i Iggöviken påträffades totalt 23 olika taxa av vegetation. Vid samtliga undersökningar inklusive 2017, har rödsträfse varit den mest frekvent påträffade kransalgen i området. Sedan 1974 har dock arealerna med arten minskat men tycks vara relativt oförändrade sedan 1994. Vid årets studie noterades borststräfse inom förhållandevis stora ytor. Arten noterades 1974 men uteblev 1994. I likhet med borststräfse noterades även havsnajas vid inventeringarna 1974 och 2017 medan den inte påträffades 1994. Vid de två tillfällena då den hittats var förekomsten sparsam. Utöver ovan nämnda kransalger så påträffades vid 2017 års studie även havsrufse och lång-sträfse ingen av dessa båda arter är beskrivna i de föregående undersökning-arna. I likhet med studien 1994 så bredde mattbildande slangalger ut sig över stora delar av Iggövikens djupaste bottnar. Sammantaget visade 2017 års in-venteringar att Iggösundet fortsatt hyser värdefulla bestånd av ett flertal kran-salger.

  • 130.
    Rådèn, Robert
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Biologi AB.
    Johansson, Jonatan
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Biologi AB.
    Christensson, Mikael
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Biologi.
    Bottenfaunan i Gävleborgs län 2012 - En undersökning av bottenfaunan vid 17 lokaler i rinnande vatten2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Medins Biologi AB har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Gävleborgs län att utföra en analys av bottenfaunan vid 17 lokaler (Tabell 1 och Figur 1, Figur 2). Samtliga prov-punkter var lokaliserade i rinnande vatten. Provtagningen utfördes av personal från läns-styrelsen och Hudiksvalls kommun. Artbestämning samt utvärdering av resultaten ut-fördes av Medins Biologi AB.Åtta av de provtagna lokalerna ingår i ett RMÖ- program (Regional Miljö Övervakning) som länsstyrelsen kallar ”Omdrevsvattendrag” (Tabell 1 och Figur 2). Programmet om-fattar vissa utvalda vattendrag som planeras att provtas vid upprepade tillfällen. Pro-grammet löper över en sexårscykel där varje vattendrag provtas en gång per sexårsperi-od. Hångelån (X8) ingår i ett annat av RMÖ-programmen som kallas ”Trendvatten-drag”. Syftet med dessa projekt är att över tiden skapa tidserier och därmed kunna se om miljötillståndet i de utvalda vattendragen förändras.Den andra gruppen av provtagna lokaler ingår i ett MÖ- program (Miljöövervaknings-program) som syftar till att bringa klarhet i den höga dödlighet bland musslor som har noterats i Enångeråns avrinningsområde (Tabell 1 och Figur 1). Som referens till dessa lokaler används en lokal i Hångelån (X8), där ingen onormal musseldöd noterats.Det övergripande syftet med undersökningarna är att undersökta och beskriva lokalernas bottenfauna. Samt bedöma vilka miljöförhållanden nämnda djursamhällen speglar. Årets undersökningar kan även fungera som referenser till framtida undersökningar och användas för avstämning mot undersökningarna

  • 131.
    Rådén, Robert
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Biologi AB.
    Bottenfaunan i Gävleborgs län 2010 - En undersökning av 29 lokaler i rinnande vatten2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av länsstyrelsen i Gävleborgs län har Medins Biologi AB analyserat ochutvärderat bottenfaunaprover från 29 olika vattendrag. Proverna togs under sommarenoch hösten 2010. Fältarbetet utfördes av länsstyrelsen. Undersökningen omfattade niolokaler i länets återkommande regionala miljöövervakningsprogram och 20 lokaler ingåri kalkeffektuppföljngsprogrammet. Syftet är att övervaka miljötillståndet i länetsvattendrag samt utgöra underlagsmaterial för statusbedömning av vattenförekomsterenligt vattendirektivet. Resultaten kan också användas för avstämning mot miljömålen"Levande sjöar och vattendrag", "Ingen övergödning", "Bara naturlig försurning" och"Biologisk mångfald".

  • 132.
    Rönning, Göran
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Oldhammer, Bengt
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Tjäderns framtida möjligheter i Färnebofjärdens nationalpark: En inventering 2014-20162016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under åren 2014–2016 studerades tjädern och dess habitat i Färnebofjärdens nationalpark

    eftersom en alarmerande minskning av tjädern rapporterats vid en inventering åren 2009–2011

    (Holmstedt 2013).

    Orsakerna till minskningen analyseras och besvaras i denna rapport. Huvudorsaken till att

    tjädern har minskat beror på att den missgynnats av de skogliga förändringarna i kombination

    med hur omlandet skogsbrukas. Det finns fortfarande en tjäderpopulation i området men spelen

    är små och tynande med endast 1–2 tuppar.

    Fyra–fem nya lekplatser och några tidigare ej registrerade tjäderhabitat av bra kvalitet för tjäder

    upptäcktes. Detta gjordes redan hösten 2014 då vi tillämpade en delvis annan metodik än vad

    som användes av Holmstedt (2013). Den går ut på att identifiera dels lämpliga/gynnsamma tjäderbiotoper,

    dels olika typiska spår och spårtecken tjädern lämnar efter sig, exempelvis olika

    typer av tjäderspillning, små lätta dun, vingpennor från höna respektive tupp samt arttypiska

    tjäderbetade tallar (se Rönning och Oldhammer 2013, 2014). Allt detta kräver lång erfarenhet

    och mångåriga studier av skogshöns i fält.

    Punktvis summering av rapporten:

    1. Tjädern har minskat oroväckande i nationalparken och dess närhet på grund av tidigare

    avverkningar av olikåldriga naturskogar.

    2. Den skog som vuxit upp efter avverkningarna under 1960–1970-talen består till stor del av

    gran och det har starkt missgynnat tjädern.

    3. Igenväxningen av gran är inte bara omfattande utan går också snabbt. Särskilt gäller detta

    marker med god bonitet. Skogarna blir därmed tätare och med allt mindre blåbärsris, vilket

    är starkt negativt för tjäderpopulationen.

    4. Kvarvarande lämpliga tjäderhabitat har för liten areal vilket påverkar antalet tjädrar i negativ

    riktning.

    5. Absolut ingenting talar för en ökning av tjädern på senare tid. Lämpliga tjäderhabitat har

    försvunnit sedan 1970-talets fågeltaxeringar i området och fortsätter att minska.

    6. Områdena vid Alderbäcksrör med omnejd kommer förmodligen aldrig mer att få tjäder i

    samma omfattning som tidigare rapporterats, trots att detta var centrum för tjäderstammen

    i Tinäsområdet (Holmstedt 2013). Skogarna vid Öbymossen och Göksnäset har möjligen

    något bättre framtida förutsättningar för tjäder.

    7. Stig Holmstedts (2013) pessimistiska slutsatser i inventeringen 2009–2011 stämmer, även

    om vi hittat några nya lekplatser.

    8. De sju lekplatser vi inventerat i nationalparken har med ett undantag (Hanberget) få spelande

    tjädrar, 1–2 tuppar. De har en gång haft betydligt fler tjädrar och lekplatserna har

    därmed varit mer ytmässigt utbredda. Totalt registrerades 9 spelande tuppar.

     

    9. All kvarvarande skog på Hanberget måste skyddas. Lekplatsens tjädrar kommer till stor

    del från högklassiga tjäderhabitat i nationalparken men spelar utanför dess gränser. Detta

    är största kända lekplatsen och ett bra exempel på omlandets betydelse för nationalparken.

    10. Nuvarande skogsbruk i omlandet missgynnar starkt tjädern, kanske mest tydligt på västra

    sidan där hyggena är oroväckande stora. Det finns trots detta ändå flera intressanta tjäderhabitat

    i omlandet. De avverkas nu i rask takt.

    11. Bästa åtgärderna för att gynna tjädern är att ta särskild hänsyn i intilliggande tallmarker till

    nationalparken eftersom tjädrarna rör sig mellan nationalparken och omlandet. Omlandet

    borde snarast inventeras och landskapsplaneras med skötselinstruktioner för tjädern. Vi

    föreslår en skyddszon på minst 1 kilometer utanför nationalparksgränsen där modifierade

    brukningsmetoder används istället för hyggen så långt det är möjligt. Siffran en kilometer

    är kopplad till att varje tjäderlekspopulation omfattar minst 300 hektar om man utgår från

    leken som central punkt. Det motsvarar en kilometer från lekplatsens centrum.

    Tjädergömsle.

     

    Tjädergömsle användes ibland vid lekplatserna. Tupparna flyger in på lekplatsen under sen eftermiddag ellerkväll. Varje tupp sätter sig i ett träd i sitt spelrevir och man kan då räkna antalet tuppar. På stora spel måste inventerarna ligga på flera olika platser under flera nätter för att kunna bedöma antalet tuppar korrekt. Inventerarna måste därför vara på plats senast klockan 18:00, under hönveckan helst en timme tidigare. Vid sent kvällsbesök på spelplatsen är risken stor att tjädrarna skräms bort. Ibland inträffar kvällsspel och då kan tupparna förflytta sig flera gånger på lekplatsen och mellan olika träd. Den oerfarna dubbelräknar då vanligen antalet tjädrar. Med hönor på lekplatsen kan det bli ännu mer ”flygtrafik”. Tidigt på morgonen innan det ljusnat flyger tjädrarna ner på backen och spelar. Hanberget 2015.

     

     

  • 133.
    Sahlander, Gisela
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Högberg, Fred
    Vägverket.
    Ny E4 Enånger- Hudiksvall Naturinventering: Biologisk konskvensbeskrivning1994Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Detta arbete är en naturinventering av planerade sträckningen av den planerade sträckningen av ny E4 mellan Enånger och Hudiksvall och kommer att ingå som en del av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av området. Jag har av vägverket fått i uppdrag at undersöka tre alternativ för vägens sträckning: A, B och D. Denna undersökning har tre syften: TT bedöma de tänkta vägsträckningarnas inverkan på naturen i området, att visa Vägverket vilket alternativ som till sist kommer till utförande.

    Generellt bedömer jag att den landskapstyp som de föreslagna vägsträckningarna berör är vanligt förekommande i trakten. Alternativ B har jag förkastat då det skulle medföra att en biologisk intressant gransumpskog skulle ödeläggas. De två övriga alternativ är lika varandra vid första påseendet. Längs båda sträckningarna finns det värdefulla naturtyper. Vid en granskning fann jag dock att det längs vägsträcka A finns fler ”fasta” naturtyper, såsom bäckraviner, myrmarker, åkanter och hällmarker, d.v.s bestående strukturer i naturen. Dessa ” fasta” naturtyper skulle komma att förstöras av en ny väg. Slutsatsen blir att jag förordar alternativ D som ny E4 mellan Enånger och Hudiksvall. När det gäller valet av vägtyp tror jag att det inte har någon större betydelse för naturen vare sig det blir en motorväg eller en motortrafikled.

  • 134.
    Schreiber, Henrik
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Aquanalys.
    Fiskyngel i Långvind och Harkskär sommaren 20092010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Grunda havsvikar är i regel mycket viktiga reproduktions- och uppväxtmiljöer för

    fisk. Här finns det substrat för lek, skyddande växtlighet, föda för de snabbt växande

    fiskynglen och, i opåverkade områden, en lämplig uppväxtmiljö vad gäller fysikaliska

    och vattenkemiska betingelser. Grunt vatten i kombination med förhållandevis lång

    omsättningstid i skyddade vikar ger upphov till höga vattentemperaturer under vår

    och försommar vilket främjar fiskynglens tillväxt. Den höga vattentemperaturen i

    trösklade grunda havsvikar anses vara en av två huvudfaktorer till varför de är så

    viktiga för fiskarnas reproduktion. Den andra huvudfaktorn är bottenvegetationen vars

    positiva inverkan kan antas bero på flera olika faktorer. Förutom att utgöra leksubstrat

    och en skyddad miljö för fiskyngel finns stora delar av födan för fiskyngel i anknytning

    till växtligheten.

     

    Syftet med föreliggande studie var att utföra en inventering av fiskyngelförekomsten i

    sju grunda havsvikar i Gävleborgs län. Fiskyngelundersökningen gjordes under

    perioden 27-29 juli 2009. Samtidigt samlades även data in avseende vattentemperatur,

    grumlighet, salthalt, djupförhållanden och påverkansgrad. Provtagningspunkter för

    fiskyngel, 12-25 per vik beroende på vikens storlek, förlades på samma punkter som

    vid föregående yngelinventering i de vikar sådana gjorts tidigare. I två vikar, Fäbodviken

    och Norra Dragöspunsen slumpades provtagningspunkterna ut så att de fördelades

    jämnt över lokalerna eftersom dessa vikar ej vegetationskarterats tidigare.

    Provtagningen skedde med sprängkapslar med 1 g sprängämne som detonerar på ca

    0,5 meters djup enligt standard utarbetad av Fiskeriverket. Metoden innebär att fisken

    flyter upp till ytan och håvas in.

     

    Studierna sommaren 2009 visar på mycket låga yngeltätheter och eventuellt på rekryteringsskador i de fem vikar med störst kontakt med öppet hav. I de två avsnörda

    vikarna som undersökts för första gången (Fäbodviken och Norra Dragöspunsen) var

    däremot tätheterna av yngel höga och rekrytering av mört, abborre och gädda verkar

    fungera. Eftersom temperaturförhållanden och klimatmässiga förutsättningar torde

    vara ungefär desamma i samtliga vikar kan variationer hos dessa faktorer uteslutas

    som orsak till den låga rekryteringsframgången i vikar som står i kontakt med öppet

    hav.

     

    Rekryteringen av såväl gädda, abborre som cyprinider verkar ha försämrats i

    Långvindsvikarna under perioden 2002-2009. Samma trend visar Fiskeriverkets

    studier från Forsmarkstrakten i Uppsala län vilket pekar på att de rekryteringsproblem

    som ursprungligen observerades i Kalmarsund och södra Stockholms skärgård verkar

    sprida sig norrut. Det är därför av mycket stor betydelse att fiskrekryteringsstudierna

    fortsätter även kommande år i Gävleborgs län och helst även i angränsande län.

  • 135. Sers, Berit
    et al.
    Degerman, Erik
    Elfiske i Stockholms län 2002–2014: Utvärdering av elfiske i 25 kustmynnande vattendrag2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport presenterar och utvärderar resultaten från övervakning av fiskfaunan i 25 kustvattendrag i Stockholms län åren 2002-2014. Undersökningarna har bedrivits med elfiske på 2-6 lokaler i respektive vattendrag. Sju vattendrag har undersökts årligen och övriga med olika intervall under perioden. Syftet med undersökningarna är dels att övervaka bestånden av havsöring, men även övriga arter och därmed ge underlag för bedömning av biologisk mångfald och ekologisk status.

    Vattendragen är relativt små eftersom flertalet, 20 stycken, har ett avrinningsområde under 100 km2. Det motsvarar en vattendragsbredd av 3,5 m. Det största vattendraget, Skeboån i Norrtälje kommun, har ett avrinningsområde på 483 km2. Avrinningsområdena domineras i genomsnitt av skog (70,8 %), med måttlig andel jordbruksmark (15,3 %) och relativt stor andel tätort (7,2 %).

    Totalt 20 fiskarter fångades, ca 44 % av Sveriges fiskfauna i sötvatten. Vanligaste art var gädda som fångats i 92 % av vattendragen, därnäst öring (88 %), abborre (80 %) och mört (68 %). Stora och sjörika vattendrag hade fler arter. Arter som mört, benlöja, björkna och gers var vanliga i sjörika vattendrag, medan småspigg och storspigg förekom i små vattendrag utan sjöar. Ovanligaste arterna var braxen, gös, karp, ruda och vimma som vardera bara fångades i ett vattendrag. 

    Det totala antalet arter som fångats under perioden i vattendragen avtog logaritmiskt över tid. Det skulle i genomsnitt krävas 13 års undersökningar för att teoretiskt fånga ytterligare en art i vattendragen. Med andra ord har undersökningarna genomförts så att en god bild av fångstbara arter erhållits. Ett antal arter går dock inte att fånga med elfiske sommartid, t ex id.

    Tre av sex rödlistade fiskarter i sötvatten fångades, nämligen lake, vimma och ål. Den senare minskade signifikant i förekomst under perioden. Främmande arter var mycket ovanliga och utgjordes av regnbåge som fångades vid 0,5 % av elfisketillfällena, vilket är betydligt under genomsnittet för motsvarande vattendrag på övriga ostkusten.

    Biologisk mångfald är inte bara arter utan även miljöns habitat. Som ett mått på habitaten undersöktes mängden död ved i vattendragen samt hur de beskuggades av omgivande skog och buskar. I jämförelse med motsvarande vattendrag på ostkusten var mängden död ved och beskuggningen hög vilket bidrar till en god miljö.

    Den ekologiska statusen, ett mått på miljöns tillstånd, var hög eller åtminstone god i nio av vattendragen utgående från fiskdata. Statusen förbättrades dessutom svagt över tid. Ett antal vattendrag hade dock otillfredsställande (åtta vatten) eller dålig status (två vatten). Statusen var svår att skatta på grund av variationer i skattningen nära sjöar och lokaler inom en km från en sjö kanske bör undantas vid bedömningar med hjälp av fiskfaunan. I alla fall om öringbestånden på platsen är svaga.

    Förekomsten av öring i undersökta vattendrag hade inte förändrats under perioden. På lokaler med goda habitat, mycket död ved och med lägre andel sjöar i avrinningsområdet var förekomsten av öring högre. "Trout habitat score" (THS, ett mått på hur bra lokalens habitat är för öring) beräknades i en skala 0-12 där högre värden innebär bättre habitat. Både förekomst och täthet av öring följde THS. På lokaler med höga värden på THS (9 eller högre) undersöktes varför vissa lokaler ändock saknade öring. Den gemensamma faktorn var stor längd sjö i vattendraget nedströms på väg till havet. Det kan innebära att havsöring har svårt att vandra ned- och uppströms genom sjöar, troligen på grund av risken att råka ut för rovfisk som gädda, gös och stora abborrar. Resultatet innebär att man kan styra restaureringsåtgärder för öring till vattensystem med bra förutsättningar för arten.

    Tillväxten hos öringungar skilde starkt mellan vattendrag och var korrelerad till vattendragets näringsstatus. Storleken på årsungar kan därmed indirekt vara ett mått på näringsrikedomen.

    Tätheten av öring, dvs mängden per ytenhet, var i paritet med förväntade värden vid jämförelse med liknande vattendrag på ostkusten och runt hela Östersjön. Vid jämförelsen tas hänsyn till varje lokals bredd, habitatstatus och klimatiska förhållanden. Tio (nio beroende på analysmetod) av vattendragen hade goda/höga tätheter, sju (åtta) hade låga, tre mycket låga och fem extremt låga tätheter.

    Sammanfattningsvis är övervakningsprogrammet väl designat för att följa öringbestånden och övrig fiskfauna i de sju vattendrag som undersöks årligen. För övervakning av ekologisk status kan det krävas att vattendragens habitat karteras, så kallad biotopkartering, för att få ett mer representativt urval av lokaler som följs med längre intervall.

  • 136.
    Stegman, Bo
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. AB Miljöanalys.
    Tillståndet i skogsmark i Gävleborg: Utbytesaciditet, utbytbara baskatjoner och katjonbyteskapacitet1991Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Provtagning

    Samtliga provpunkter är förlagda efter en kraftledning. Provtagning har skett 10–25 m in skogen från skogsbrynet intill kraftledningsgatan.

    Utbytesaciditet och utbytbart aluminium

    Utbytesaciditet uppgick till mellan 5–60% av katjonbyteskapaciteten(CEC) på provatgningsdjupet0,0m. De flesta prover hade mellan 20–50% Utbytesaciditet A1 utgjorde mellan   0–10% av CEC i de flesta profilerna. På provatagningsdjupet 0,05–0,1 m var Utbytesaciditet mellan 35–95% av CEC. Utbytesaciditet var jämnt utspridd inom detta intervall. Utbytbart A1 stod för mellan drygt 5–35% av CEC.

    På provtagningsdjupet 0,2–1,0m Uppgick Utbytesaciditet till mellan 5–95%av CEC, med flertalet prover inom intervallet 50–80% Utbytbart A1 stod för mellan 0-drygt 40% av CEC.

    Flertalet prover fanns inom intervallet 10–40% A1.

    Katjonbyteskapacitet(CEC) och Utbytbara baskatjoner

    För provtagningsnivån 0,0m var CEC betydligt större än för övriga provtagningsnivåer. I genomsnitt 27,0 mekv/100g jord. CEC var i genomsnitt för provtagningsnivån 0,05-0,1m 6,5 mekv/100 g jord och för 0,2-1,0m 2,9 mekv/ g jord.

    Mängden utbytbara baskatjoner var i genomsnitt 17,4 mekv/100g jord för provtagningsnivån 00m, 1,3 mekv/100 g jord och 1,2mekv/100g jord för provtagningsnivåerna 0,05-0,1m respektive 0,2-1,0m.

    Utbytbart Na uppvisade jämnaste fördelningen bland proverna på samtliga provtagningsnivåer. K, Mg och Ca hade en betydligt större spridning. Ca uppvisade störst spridning.

    Basmättnadsgrad och PH

    Korrelationen mellan PH och Basmättnadsgrad var god på provtagningsnivå 0,0 m och 0,2-1,0 m, Nivån 0,05-0,1 m uppvisade ingen korrelation mellan PH och Basmättnadsgrad. För nivån 0,0m motsvarades ett givet PH- värde av en högre Basmättnadsgrad jämför med nivån 0,2-1,0 m djup.

  • 137.
    Ståhl, Peter
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Skyddsvärda myrar i Gävleborgs län1985Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är resultat av en översiktlig naturvårdsinventering av myrar som pågått 1981–1985. Rapporten har utarbetats för att i första hand tjäna som underlag i ärenden som rör våtmarkernas utnyttjande exv. skogsdikning och torvtäkt. Inventering har också syftat till att ge ökade kunskaper om länets natur som underlag för naturvårdsplanering och annan fysisk planering.

    Inventering omfattar samtliga myrar större än 50 ha samt ett urval mindre, huvudsakligen naturvårdsintressanta myrar.

    Stommen i inventeringen utgör flygbilstolkning som gett information om bl. a myrtyp, hydrologi och påverkan (skador). Denna information har kompletterats med fältkontroller och riktade inventeringar av flora och fågelfauna.

    Sammanlagt har information om geologi, hydrologi, flora och/eller fauna sammanställas för ca 860 myrar. Huvudelen av rapporten omfattar beskrivning av de 343 områden (362 myrar), som bedömts hysa särskilda naturvärden.

    Flera beskrivna lokaler har i några fall knutits samman till s k storområden.

    Här föreligger framträdande naturvärden och särskilt stort intresse av att bibehålla ett större område hydrologisk intakt och så fritt från störningar som möjligt. Hit hört t.ex. extremrikkärren söder om Trösken och Gebbarområdet.

    De beskrivna områdena har klassts i en tregradig skala där klass 1 utgör den högsta skyddsklassen.

  • 138.
    Sundberg, Irene
    et al.
    Medins Biologi.
    Meissner, Ylva
    Medins Biologi.
    Jarlman, Amelie
    Medins Biologi.
    Kiselalger i vattendrag i Gävleborgs län 20092009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kiselalger analyserades på 66 vattendragslokaler i Gävleborgs län år 2009. Undersökningenär ett led i karakteriseringsarbetet av vattendrag enligt EU:s ramdirektiv för vatten.Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS,som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening iett vattendrag. Som stöd till detta index har även andelarna näringskrävande (TDI) ochföroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats.De flesta av lokalerna i undersökningen (48 st.) bedömdes tillhöra klass 1, hög status.Många av dessa hade mycket höga (> 19,5) eller höga (> 19) värden på IPS-indexet.Ett par vattendrag – VDÖ809 Bäck vid Säljestavägen och VDÖ853 Hedåsbäcken – somhade indexvärden i den nedre delen av klassintervallet för hög status, kan sägas ligga iriskzonen för att hamna i god status.Tretton lokaler hamnade i klass 2, god status, Av dessa riskerar VDÖ889 Hornån, och iviss mån även VDÖ899 Bäck vid Hamrångefjärden, att hamna i klass, 3 måttlig status.Fem lokaler bedömdes tillhöra klass 3, måttlig status, nämligen VDÖ843 Vattendragtill Lönnängersfjärden, VDÖ875 Bäck vid Norrala, VDÖ896 Bäck vid Stenbäcken,VDÖ865 Igeltjärnsbäcken och VDÖ859 Bäck från Häckstatjärnen.Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattendraget tillhör och är framtaget framförallt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.Lokaler som klassades som antingen alkaliska, (medel-pH över 7,3) eller nära neutrala,(medel-pH 6,5-7,3) var 27 stycken år 2009. VDK13 Västerhocklan och VDK12 Vedaånhamnade nära gränsen mot måttligt surt.Klass 3, måttligt sura förhållanden (medel-pH 5,9-6,5 och/eller pH-minimum under6,4) konstaterades på 25 lokaler. Av dessa befann sig VDFK037 Sidsjöbäcken, VDK05Skyttån, VDFK049 Tranbergsbobäcken och VDÖ806 Holån, mycket nära eller näragränsen mot nära neutrala förhållanden, medan VDK10 Trödjeån-Norrmarksbäcken ochVDK15 Rävsjöbäcken låg närmast gränsen mot sura förhållanden.Åtta punkter hamnade i sura förhållanden (medel-pH 5,5-5,9 och/eller pH-minimumunder 5,6), nämligen VDFK036 Svartbäcken, VDÖ907 Fänjaån, VDÖ897 Bäck vidÖstby, VDFK042 Tenbäcken, VDÖ809 Bäck vid Säljestavägen, VDFK031 Bäck ovanförHålldammen, VDFK038 Långnäsån och VDFK032 Bäck till Stor-Rännsjön. De treförstnämnda låg dock mycket nära eller nära gränsen mot måttligt sura förhållanden.Surhetsindexet ACID visade mycket sura förhållanden (medel-pH mindre än 5,5och/eller pH-minimum under 4,8), för VDFK033 Gissebäcken, VDFK040 Flaxån,VDFK034 Gjusbäcken, VDFK046 Kolarviksbäcken, VDFK047 Hedtjärnsbäcken ochVDFK039 Måndagstjärnsbäcken.

  • 139.
    Thevenot, Hanna
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Biologi.
    Bottenfauna i Gävleborgs län 2016 - Regional miljöövervakning och kalkeffektuppföljning i 18 vattendrag2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I årets undersökning av bottenfauna ingick tio stycken lokaler i kalkeffektupp-följningen (KEU) samt åtta lokaler i ett RMÖ-program (regional miljöövervak-ning). Sammanfattningsvis visade resultatet från statusklassningen på opåver-kade förhållanden vad gäller surhet (måttligt surt-nära neutralt) med undantag av lokalen i Måndagstjärnsbäcken (BFF 3) som klassades som mycket sur. Ex-pertbedömningarna följde i de flesta fall inte statusklassningen. Bottenfaunan på de flesta undersökta lokalerna expertbedömdes vara opåverkade av försur-ning (måttligt surt till nära neutralt) men förhållandena på fem av lokalerna bedömdes som sura. Vidare visade statusklassningen med avseende på nä-ringsämnespåverkan på god till hög status på alla lokaler med undantag av Get-bäcken (X33-16) som klassades som måttlig. Vid expertbedömningen bedöm-des dock att näringsämnespåverkan inte var ett problemområde på någon av de undersökta lokalerna (god till hög status).På många av lokalerna var individtätheten låg och vissa grupper (t.ex. bäck-sländor) var artfattiga. Detta bedömdes främst bero på provtagningsperioden (juni/augusti) då många av sländorna kläckt ut. Dock kan i vissa fall de låga tätheterna även/endast bero på viss hydromorfologisk påverkan.Totalt påträffades två rödlistade och tre ovanliga arter. En liten individ av den rödlistade flodpärlmusslan Margaritifera margaritifera (kategori EN) notera-des i Gäddviksån (X33-22). Den rödlistade nattsländan Wormaldia occipitalis (kategori VU) påträffades på tre lokaler: Måndagstjärnsbäcken (BFF 3), Jönsån (BFK 13) och Hålldammsbäcken (GÄ49). På fyra lokaler bedömdes bottenfaua-nan ha mycket höga naturvärden (BFF 3, BFK 13, GÄ49 och X33-22).

  • 140.
    Thevenot, Hanna
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Havs- och vattenkonsulter AB.
    Bottenfauna i Gävleborgs län 2016: Regional miljöövervakning och kalkeffektsuppföljning i 18 vattendrag2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I årets undersökning av bottenfauna ingick tio stycken lokaler i kalkeffektupp-följningen (KEU) samt åtta lokaler i ett RMÖ-program (regional miljöövervak-ning). Sammanfattningsvis visade resultatet från statusklassningen på opåver-kade förhållanden vad gäller surhet (måttligt surt-nära neutralt) med undantag av lokalen i Måndagstjärnsbäcken (BFF 3) som klassades som mycket sur. Ex-pertbedömningarna följde i de flesta fall inte statusklassningen. Bottenfaunan på de flesta undersökta lokalerna expertbedömdes vara opåverkade av försur-ning (måttligt surt till nära neutralt) men förhållandena på fem av lokalerna bedömdes som sura. Vidare visade statusklassningen med avseende på nä-ringsämnespåverkan på god till hög status på alla lokaler med undantag av Get-bäcken (X33-16) som klassades som måttlig. Vid expertbedömningen bedöm-des dock att näringsämnespåverkan inte var ett problemområde på någon av de undersökta lokalerna (god till hög status).

    På många av lokalerna var individtätheten låg och vissa grupper (t.ex. bäck-sländor) var artfattiga. Detta bedömdes främst bero på provtagningsperioden (juni/augusti) då många av sländorna kläckt ut. Dock kan i vissa fall de låga tätheterna även/endast bero på viss hydromorfologisk påverkan.

    Totalt påträffades två rödlistade och tre ovanliga arter. En liten individ av den rödlistade flodpärlmusslan Margaritifera margaritifera (kategori EN) notera-des i Gäddviksån (X33-22). Den rödlistade nattsländan Wormaldia occipitalis (kategori VU) påträffades på tre lokaler: Måndagstjärnsbäcken (BFF 3), Jönsån (BFK 13) och Hålldammsbäcken (GÄ49). På fyra lokaler bedömdes bottenfaua-nan ha mycket höga naturvärden (BFF 3, BFK 13, GÄ49 och X33-22).

  • 141.
    Thevenot, Hanna
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Biologi AB.
    Bottenfauna i Gävleborgs län 2017 - Regional miljöövervakning och kalkeffektuppföljning i 13 vattendrag2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I årets undersökning av bottenfauna ingick fem stycken lokaler i kalkeffektupp-följningen (KEU) samt åtta lokaler i regional miljöövervakning (RMÖ). Sam-manfattningsvis visade resultatet från statusklassningen på tämligen opåver-kade förhållanden vad gäller surhet (måttligt surt-nära neutralt) med undantag av lokalen i Titjärnsbäcken (GÄ 53) som klassades som mycket sur. Expertbe-dömningarna följde i några fall inte statusklassningen. Bottenfaunan på de flesta undersökta lokalerna expertbedömdes vara opåverkade av försurning (måttligt surt till nära neutralt) men förhållandena på två lokaler i Halvstensån och Titjärnsbäcken (GÄ 52 och GÄ 53) bedömdes som sura. Vidare visade sta-tusklassningen med avseende på näringsämnespåverkan på god till hög status på alla lokaler. Även vid expertbedömningen bedömdes näringsämnespåverkan inte var ett problemområde på någon av de undersökta lokalerna (hög status).På många av lokalerna var individtätheten låg och vissa grupper (t.ex. bäck-sländor) var artfattiga. Detta bedömdes främst bero på provtagningsperioden (juni/augusti) då många av sländlarverna kläckt ut till sländor eller förekom-mer som ägg.Totalt påträffades fyra ovanliga arter, alla på lokaler inom undersökningen för RMÖ (X33-23, X33-39, X33-40, X33-47). På tre lokaler bedömdes bottenfaua-nan ha höga naturvärden (X33-23, X33-39 och X33-47). Notering av vad som kan vara den rödlistade cyanobakterien näcköra, Nostoc cf parmelioides gjor-des på lokalen i Älgängesån (X33-23). Fyndet är dock inte bekräftat.

  • 142.
    Thorfve, Stefan
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Elfiskeinventering i Gävleborgs län 1986-19871988Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Elfiskeinventering i Gävleborgs län 1986-1987

  • 143.
    Tytor, Simon
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Havs och Vattenkonsulter AB.
    Nilsson, Carin
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Havs och Vattenkonsulter AB.
    Bottenfauna i Gävleborgs län 2018 - Regional miljöövervakning och kalkeffektuppföljning vid 22 lokaler2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I årets undersökning av bottenfauna ingick fjorton lokaler i kalkeffektuppfölj-ningen (KEU) samt åtta lokaler i regional miljöövervakning (RMÖ). Samman-fattningsvis visade resultatet från statusklassningen på tämligen opåverkade förhållanden vad gäller surhet (måttligt surt-nära neutralt) med undantag av lokalen i Vrångån (BF 24) som klassades som sur. Expertbedömningarna följde i de flesta fall inte statusklassningen. Förhållandena bedömdes i flera fall som måttligt sura istället för nära neutrala. De flesta undersökta lokalerna expert-bedömdes som opåverkade av försurning (måttligt surt till nära neutralt) men förhållandena vid fyra lokaler i Vrångån, Rorån, Norrån och Sorgboån och (BF 24, BF 910, BF 913 och x33-41) bedömdes som sura. Vidare visade statusklass-ningen med avseende på näringsämnespåverkan på god till hög status på samt-liga lokaler med undantag av Sorgboån (x33-41) som klassades som måttlig. Vid expertbedömningen bedömdes statusen med avseende på näringsämnes-påverkan vara hög vid samtliga undersökta lokaler.På många av lokalerna var individtätheten låg och vissa grupper (t.ex. bäck-sländor) var artfattiga. Detta bedömdes främst bero på provtagningsperioden (maj/augusti) då många av sländlarverna kläckt ut till sländor eller förekom-mer som ägg.

  • 144.
    Vesslèn, Göran
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Bengtsson, Johanna
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Inventering  av blåtryffel (Chamonixia caespitosa) i Gävleborgs län 20082009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Blåtryffel är en underjordisk svamp som är ca 1-2 x 3-5 centimeter stor. Den är

    tillplattat rundad eller något oregelbunden formad. Systematiskt är den närmast

    släkt med sopparna. Fruktkroppen till svampen känns igen då den skiftar färg

    från vit till blå när den blottläggs.

    Blåtryffeln är klassad som starkt hotad (EN) i den nationella rödlistan. I Sverige

    är arten idag känd från 36 lokaler där skogen inte blivit avverkad. Totalt är

    svampen känd från strax över 50 lokaler i världen. Blåtryffeln bildar mykorrhiza

    med gran och ställer specifika krav på sin livsmiljö. Den hittas i äldre granskogs

    raviner

    med ytligt rörligt markvatten och som har permanent fuktig mark. Granskogen

    ska ha hög bonitet och lång obruten kontinuitet. I den näromliggande

    miljön ska det finnas gott om markbunden död ved samt välutvecklade barr- och

    mossmattor. Denna miljö kan påträffas i bäckraviner och bergsluttningar med

    ytligt rinnande källor. Närvaro av blåtryffel signalerar ett granekosystem vi inte

    har mycket kvar av vare sig i länet eller i landet: äldre ravingranskog med hög

    fuktighet. Den tål inga avverkningar som kan förändra luftfuktigheten på lokalen.

    I blåtryffelns livsmiljö finns ofta flera andra skyddsvärda arter. Blåtryffeln har

    tidigare eftersökts i länet med negativt resultat. Vid 2008 års inventering besöktes

    15 lokaler i Gävleborgs län. Blåtryffel påträffades på två lokaler i länet, båda

    fyndplatserna ligger väster om Ockelbo

  • 145.
    von Hofsten, Maria
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Vattenförvaltningsåtgärder för Gävleborgs länsstyrelse (VÅG): Länsstyrelsen Gävleborgs genomförandeplan enligt Vattenmyndighetens åtgärdsprogram 2016-2021, åtgärd 5Reviderade aktivitetsplaner 20192019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    VÅG, Vattenförvaltningsåtgärder för Gävleborgs länsstyrelse, är Länsstyrelsen Gävleborgs plan enligt åtgärd 5 i Vattenmyndighetens åtgärdsprogram. Enligt åtgärd 5 ska Länsstyrelserna årligen aktualisera sina åtgärdsplaner för att säkerställa att åtgärderna i planerna genomförs och följs upp. Detta dokument utgör 2019 års revidering av Länsstyrelsen Gävleborgs åtgärdsplan.De årliga uppföljningarna och revideringarna omfattar inte hela VÅG, utan fokuserar i första hand på aktivitetsplanerna. Här presenteras uppföljning av planerade aktiviteter samt reviderade aktivitetsplaner för respektive åtgärd. Bilagorna med prioriterade vatten revideras först 2020 och därefter vart tredje år.Under 2018 beslutades om tillägg till åtgärdsprogrammet för vissa miljögifter. Dessa tillägg beskrivs inom respektive berörd åtgärd i detta dokument.Denna reviderade version av VÅG har beslutats av länsledningen den 28 januari 2019.

  • 146.
    Wikars, Lars-Ove
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Vedskalbaggar i Hamra nationalpark. Gävleborgs län2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vedskalbaggar i Hamra nationalpark. Gävleborgs län

  • 147.
    Winkler et al, Manuela
    Utförare miljöövervakning, Universitet.
    The rich sides of mountain summits – a pan-European view on aspect preferences of alpine plants2016Inngår i: Journal of Biogeography, ISSN 0305-0270, E-ISSN 1365-2699Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim In the alpine life zone, plant diversity is strongly determined by localtopography and microclimate. We assessed the extent to which aspect and itsrelatedness to temperature affect plant species diversity, and the colonizationand disappearance of species on alpine summits on a pan-European scale.

    Location Mountain summits in Europe’s alpine life zone.

    Methods Vascular plant species and their percentage cover were recorded inpermanent plots in each cardinal direction on 123 summits in 32 regionsacross Europe. For a subset from 17 regions, resurvey data and 6-year soil temperatureseries were available. Differences in temperature sum and Shannonindex as well as species richness, colonization and disappearance of speciesamong cardinal directions were analysed using linear mixed-effects and generalisedmixed-effects models, respectively.

    Results Temperature sums were higher in east- and south-facing aspects thanin the north-facing ones, while the west-facing ones were intermediate; differenceswere smallest in northern Europe. The patterns of temperature sumsamong aspects were consistent among years. In temperate regions, thermal differenceswere reflected by plant diversity, whereas this relationship was weakeror absent on Mediterranean and boreal mountains. Colonization of species waspositively related to temperature on Mediterranean and temperate mountains,whereas disappearance of species was not related to temperature.

    Main conclusions Thermal differences caused by solar radiation determineplant species diversity on temperate mountains. Advantages for plants on easternslopes may result from the combined effects of a longer diurnal period ofradiation due to convection cloud effects in the afternoon and the shelteredposition against the prevailing westerly winds. In northern Europe, long summerdays and low sun angles can even out differences among aspects. On Mediterranean summits, summer drought may limit species numbers on thewarmer slopes. Warmer aspects support a higher number of colonization events. Hence, aspect can be a principal determinant of the pace of climateinduced migration processes.

  • 148.
    Wänstrand, Ingrid
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Fiskyngel och undervattensvegetation i Axmars naturreservat, Gävleborgs län2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Grunda havsvikar är i regel mycket viktiga reproduktions- och uppväxtmiljöer för fisk. Här

    finns det substrat för lek, skyddande växtlighet, föda för de snabbt växande fiskynglen, och i

    opåverkade områden, en lämplig uppväxtmiljö vad gäller fysikaliska och vattenkemiska

    betingelser. Grunt vatten i kombination med förhållandevis lång omsättningstid ger upphov

    till höga vattentemperaturer under vår och försommar vilket främjar fiskynglens tillväxt. Den

    förhöjda vattentemperaturen i trösklade grunda havsvikar anses vara en av två huvudfaktorer

    till varför de är så viktiga för fiskarnas reproduktion. Den andra huvudfaktorn anses vara

    bottenvegetationen vars positiva inverkan kan antas bero på flera olika faktorer. Förutom att

    utgöra leksubstrat och en skyddad miljö för fiskyngel finns stora delar av födan för fiskyngel i

    anknytning till växtligheten.

    Syftet med föreliggande studie var att utföra en noggrann inventering av 6-10 grunda

    havsvikar i Axmars naturreservat i Gävleborgs län. Målsättningen är att resultaten från

    undersökningen ska kunna ligga till grund för såväl miljöövervakning av grunda vikar som

    för skydd av värdefulla marina miljöer

  • 149.
    Wörman, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. KTH, Kungliga Tekniska Högskolan.
    Dargahi, Bijan
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. KTH, Kungliga Tekniska Högskolan.
    Hydrodynamisk- hydrologisk analys av översvämningar nedströms om Näs kraftverk2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Hydrodynamisk- hydrologisk analys av översvämingar nedströms om Näs kraftverk

  • 150.
    Östman, Örjan
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Utförare miljöövervakning, Universitet, Uppsala universitet.
    Hävdens betydelse för mängden översvämningsmyggor i nedre Dalälvsområdet- del 22013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Hävdens betydelse för mängden översvämningsmyggor i nedre Dalälvsområdet- del 2

1234 101 - 150 of 157
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf