Publications
Change search
Refine search result
123 101 - 114 of 114
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 101.
    Sundelin, Brita
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Eriksson, Ann-Kristin
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Håkansson, Eva
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Embryonal utveckling hos vitmärla i fyra sjöar,Vänern, Vättern, Vågsfjärden och Rogsjön1999Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Vitmärlans (

    Monoporeia affinis) embryonalutveckling studerades i fyra insjöar, Vänern,

    Vättern, Vågsfjärden innanför Höga Kusten och Rogsjön i Dalarna. Resultaten visar att

    undersökningstypen embryonal utveckling hos vitmärla går utmärkt att applicera i limniska

    ekosystem. Reproduktionsperioden följer i princip den i Östersjön och trots skillnader i latitud

    skiljer sig inte reproduktionsperioden vilket innebär att sjöar i hela Sverige kan jämföras vid

    samma tidpunkt på året.

    I de nordliga mindre sjöarna Rogsjön och Vågsfjärden, där isläggning i december försvårar

    provtagning i slutet av januari (den tid då embryoanalysen utförs i Östersjön) insamlades

    vitmärlor och sediment i november för inkubering i mikrokosmer fram till analysen i januari.

    Detta förfarande fungerade utmärkt.

    Resultaten indikerar att fekunditeten är generellt lägre i limniska ekosystem än i Östersjön.

    Vänern avviker från övriga sjöar med betydligt högre fekunditet på alla stationer och några

    stationer i södra Vättern uppvisade mycket låg fekunditet. Mer specifika studier krävs

    emellertid för att kunna fastställa om olika förutsättningar för tillväxt/fekunditet råder mellan

    brackvattenekosystem och limniska ekosystem

    Taggmärlan (

    Pallasea quadrispinosa) som förekommer i 3 av sjöarna (inga taggmärlor

    observerades i den individfattiga Rogsjön) uppvisar en likartad reproduktions-och livscykel

    samt en näst intill identisk embryonalutveckling, vilket innebär att vid effektövervakning i

    sjöar kan båda arterna studeras samtidigt.

    Av de fyra sjöar som ingick i studien är Rogsjön mindre lämpad, som representant för en

    opåverkad sjö, på grund av en hög frekvensen missbildade embryon, vilket antyder någon

    form av antropogen påverkan. Rogsjön uppvisade dessutom en mycket låg individtäthet av

    vitmärla, vilket innebär mycket stora ansträngningar i samband med insamlandet av djur.

    Vänern och Vättern kan inte heller betraktas som opåverkade referenssjöar men är på grund

    av sin storlek och riksintresse viktiga att övervaka med tanke på effekter av miljögifter.

    Mycket kraftiga reproduktionsskador observerades på de södra stationerna i Vättern, där 40-

    90 % av äggen var skadade. Outvecklade/obefruktade (odifferentierade) ägg utgjorde

    merparten av de skadade äggen. Förutom den höga andelen odifferentierade ägg uppvisade

    stationerna dessutom en mycket låg fekunditet (ägg per hona), vilket innebär en mycket låg

    produktion på dessa bottnar. Det fanns en positiv koppling mellan låg fekunditet och andel

    odifferentierade ägg. Orsaken till skadorna är emellertid oklara och kompletterande studier

    krävs för att utreda orsakssammanhang.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 102.
    Sundelin, Brita
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Eriksson Wiklund, Ann-Kristin
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Börjesson, Therese
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Vitmärlans embryonalutveckling2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vitmärlans embryoutveckling används som en effektvarabel för att detektera förekomsten av förorenade sediment. Exempelvis har andelen missbildade ägg hos vitmärla visat sig korrelera till exponering för olika miljögifter. Under perioden 1994–2000 minskade andelen missbildade embryon i Bottenhavet. Efter den dramatiska populationsnedgången som observerades 1999 har kurvan över missbildade embryon planat ut År 2004 var andelen missbildade embryon högre än tidigare år på de flesta stationer. Det är dock för tidigt att uttala sig om missbildade embryon är på väg att öka i Bottenhavet. Under hela perioden uppvisar kuststationerna utanför Norrbyn och utsjöstationen utanför Härnösand en högre andel missbildade embryon än de stationer som ligger längre ut från kusten utanför Örnsköldsvik.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 103.
    Sundin, Peter
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö. SLU, institutionen för miljöanalys.
    Kylin, Henrik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Söderström, Maria
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Asplund, Lillemor
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Alsberg, Tomas
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Fridström, Anders
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Strandell, Michael
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Mätning av organiska ämnen i sediment2000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Av 100 provtagna ytsediment har hittills 80 analyserats. De 20 sjöar som i denna studie tillsvidare har bortprioriterats ligger främst i södra Sverige och i områden där det finns flera närliggande sjöar av samma typ. Grunden för prioriteringen har varit att inte välja bort närliggande sjöar med liknande vattenkemi och morfometri eller sjöar som ingår i i olika intensivprogram inom miljöövervakningen. Detta för att få ett så bra underlag som möjligt för fortsatta studier på området. Ytsedimentproven analyserades med avseende på 19 polycykliska aromatiska kolväten (PAH), med högupplösande GC-MS (se Bilaga 2). Koncentrationerna av S16PAH varierade mellan 0.1 och 39 µg/g på torrviktsbas. Medelvärdet var 4.6 µg/g ts ± 1.3% RSD, medianvärdet var 2.2 µg/g ts. PAH-profilerna domineras av osubstituerade PAH med en förskjutning mot högre molekylvikter, dvs de indikerar en anrikning av högmolekylära pyrolytiskt bildade ämnen. Det relativt kraftiga inslaget av koronen gör det troligt att stoft från bilavgaser utgör en väsentliga källa. Perylen följer ej samma mönster som övriga PAH i denna undersökning, sannolikt beroende på att förekomsten av denna förening i sediment kan förklaras av naturliga källor. En tydlig geografisk trend med lägre halter i norr jämfört med söder, såväl på torrviktsbasis som på glödförlustbasis, kunde påvisas. Samtliga sjöar i undersökningen är att betrakta som bakgrundssjöar, utan kända lokala källor av de undersökta miljöföroreningarna. Vad gäller PAH utgör dock trafiken en diffus källa med regional spridning. Halterna av både sPCB och sDDT var ca 10 gånger högre i ytsediment från sjöar i de mest påverkade länen i södra Sverige än i sedimentprover från de minst påverkade delarna av norra Sverige (se Bilaga 1). Medelhalten av sPCB låg på 9,5 ng/g ts ± 62 % RSD i södra Sverige jämfört med 4,7 ng/g ts ± 121% RSD i norra Sverige. Mängden organiskt material mätt som glödförlust (Gf) verkade inte skilja mellan norra och södra Sverige. Därför utjämnade inte normering mot Gf nämnvärt de geografiska skillnaderna och inte heller de regionala skillnaderna. PCB profilerna varierade mycket ute i landet. Det fanns dock antydan till global fraktionering av de mest lättflyktiga kongenerna (CB-28 och CB-52) som ökade svagt från söder mot norr (som andel av sPCB). Detta gällde även hexaklorbensen (HCB), som har visat sig vara en relativt stabil omvandlingsprodukt av andra klorerade organiska föreningar. DDT-mönstret dominerades av p,p’-DDD och p,p’-DDE i de flesta av sjösedimenten. Endast i 7 av sjöarna kunde p,p’-DDT med säkerhet påvisas. I en av sjöarna dominerade p,p’-DDT vilket antydde en lokal och sentida källa.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 104.
    Svensson, Ola
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Raymond, Caroline
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Cederwall, Hans
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Gunnarsson, Jonas
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Askö-Landsortsområdet år 20102011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom det regionalt-nationellt samordnade miljöövervakningsprogrammet för bottenfauna och sedimentkvalité har 20 mjukbottenstationer i Asköområdet undersöks sedan år 2007. Stationerna ligger på djup mellan 9 och 60 meter. Denna rapport presenterar status för bottensamhället (BQI) inom Asköområdet år 2010 och jämför med programmets tidigare årliga undersökningar sedan 2007.

    Långtidsförändringar i området redovisas också för fyra av stationerna som undersökts årligen sedan 1970-talet inom tidigare miljöövervakningsprogram.

    Status för bottenfaunan bestäms med ett bottenkvalitets-index, BQI (Benthic Quality Index). I Asköområdet visar BQI en signifikant nedgång i status sedan 1970-talet. Detta beror främst på en minskning av vitmärlorna Monoporeia affinis och Pontoporeia femorata. Vitmärlorna är känsliga för låga syrehalter och har tilldelats ett högt känslighetsvärde i BQI-indexet. Deras nedgång följdes av en ökning av östersjömusslan Macoma balthica på de bottnar som tidigare dominerats av vitmärlor. Senare har den för Östersjön nya havsborstmasken Marenzelleria spp. tillkommit och förekommer nu på de flesta stationerna. Både Macoma och Marenzelleria har lägre känslighetsvärden än vitmärlorna och ger därmed området en lägre status än vid mätningarna under 1970- och början av 80-talet.

    År 2010 observerades det högsta BQI-värdet (BQI = 6.5) sedan det nya regionala programmet startades 2007, även om det fortfarande är lägre än på 1970-talet. Det höga BQI-värdet för 2010 beror på en viss återhämtning av vitmärlorna Monoporeia affinis och Pontoporeia affinis, samt att isopoden Jaera albifrons ökat i antal sedan 2009.

    En jämförelse av den biologiska mångfalden, uttryckt som antal taxa, visar en högre biodiversitet i år jämfört med 2009. Även den totala abundansen har ökat och visar de högsta värdena sedan programmets början 2007. Biomassan har också ökat jämfört med förra året, men är något lägre än 2008. Största skillnaden i biomassa beror på en ökning av blåmusslan Mytilus edulis, vilket troligtvis delvis beror på vintern 2009-2010 års kraftiga istäckning. Under hårda isvintrar kan isen skrapa loss tångruskor med associerade hårdbottenarter som sedan återfinns på de mjuka, djupare belägna, bottnarna.

    Sammantaget visar årets provtagning att miljötillståndet för mjuka bottnar förbättrats i Asköområdet jämfört med 2007-2009, även om den ekologiska statusen fortfarande ärbetydligt lägre än på 1970-talet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 105.
    Svensson, Ola
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Raymond, Caroline
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Gunnarsson, Jonas
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Cederwall, Hans
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Regional miljöövervakning av mjukbottenfaunai Askö-Landsortsområdet år 20112012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport redovisar resultaten av 2011 års undersökning av mjukbottenfaunan i Askö-Landsortsområdet. 20 stationer belägna på djup mellan 9 och 60 meter undersöks årligen avseende bottenfauna och sedimentkvalité. Undersökningen är en del av det regionalt-nationellt samordnade miljöövervakningsprogrammet som startade år 2007. Stationerna ingick mellan 1981 och 2006 i den nationella miljöövervakningen. Fyra av dem har besökts varje år sedan 1970-talet inom tidigare forskningsprojekt, och långtidsförändringar för dessa redovisas separat.

    Huvudfokus för undersökningen är statusbedömning av bottensamhället med hjälp av Benthic Quality Index (BQI). Statusen för Asköområdet har minskat signifikant sedan 1970-talet. Denna minskning beror huvudsakligen på ett skifte från ett bottensamhälle dominerat av vitmärlorna Monoporeia affinis och Pontoporeia femorata till ett dominerat av östersjömusslan Macoma balthica.

    Sedan mitten av 2000-talet förekommer nu också ett för Östersjön nytt släkte av havsbortmaskar Marenzelleria spp. Både östersjömusslan och den introducerade havsbortsmasken Marenzelleria spp. är tåligare mot låga syrehalter än vitmärlorna och har lägre känslighetsvärden i BQI-indexet. Detta ger området en lägre status än vid mätningarna under 1970- och början av 1980-talet.

    År 2011 beräknades BQI-värdet (20:e percentilen) för området till 5,8, en försämring sedan 2010 (20:e percentilen av BQI=6,8). Vid en jämförelse över längre tid har områdets BQI-värden minskat. Den nedåtgående trenden förefaller emellertid ha brutits och från 2001 kan en signifikant ökning av BQI observeras.

    Den biologiska mångfalden, uttryckt som antal taxa, följer samma mönster som BQI, med en uppgång sedan 2001. En del av förklaringen till den ökade biologiska mångfalden beror på förekomsten av havsborstmasken Marenzelleria spp. Uppmätta värden av bottenfaunans biomassa ligger nu på ungefär samma nivå som på 1980-talet, efter att under perioden 1996 till 2006 ha legat på en högre nivå.

    Sammanfattningsvis visar 2011 års undersökning att miljötillståndet för Asköområdets mjuka bottnar förbättrats sedan programmets början 2007, och att den ekologiska statusen har ökat signifikant sedan 2001.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 106.
    Wall-Reinius, Sandra
    et al.
    Mittuniversitetet.
    Ankre, Rosemarie
    Mittuniversitetet.
    Laven, Daniel
    Mittuniversitetet.
    Bodén, Bosse
    Mittuniversitetet.
    Dahlberg, Annika
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    BORTOM KONFLIKTER I FJÄLLEN: UTMANINGAR I MULTIFUNKTIONELLA LANDSKAP2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I forskningsprojektet Bortom konflikter i fjällen har fem forskare vid Mittuniversitetet och Stockholms universitet under åren 2013-2015 studerat intressemotsättningar i Jämtlandsfjällen och hur olika aktörer upplever utmaningar och möjligheter kring buller och tystnad, vindkraftsutbyggnad, myndigheternas samarbeten och naturvård.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 107.
    Walve, Jacob
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Rolff, Carl
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitets Östersjöcentrum.
    Tidlund, Annika
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitets Östersjöcentrum.
    Svealandskusten 20152015Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 108.
    Walve, Jakob
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Svealandskusten 2008: Svealands Kustvattenvårdsförbund sårsrapport 20082008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Svealands Kustvattenvårdsförbunds (SKVVFs) årsrapport

    för 2008 redovisas resultat från de karteringar

    av vattenkvalitet som utförs två gånger per år, i juli

    och augusti. Årets provtagningar var utökade med

    stöd av länsstyrelserna.

    Här redovisas också resultat från SKVVFs månatliga

    provtagningar i Ålands hav som nu har pågått sen

    slutet av 2002.

    Under 2008 har förslag till samordning av provtag

    ningar

    tagits fram för flera områden: Nyköping, Ny

    näshamn

    och Östhammar. Diskussioner pågår med

    berörda parter om detta. I Oxelösunds kustområde

    har provtagningar i SKVVFs regi påbörjats inom ett

    nytt samordnat program.

    I ett särskilt projekt har gamla data från Stockholm

    Vattens provtagningar 1968-1981 digitaliserats från

    pappersrapporter och lagts in i databas. Dessa data

    bearbetas för närvarande i samarbete med Stockholm

    Vatten.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 109.
    Walve, Jakob
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Executive, Vattenvårdsförbund, Svealands Kustvattenvårdsförbund, SKVVF.
    Rolff, Carl
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Executive, Vattenvårdsförbund, Svealands Kustvattenvårdsförbund, SKVVF.
    Svealandskusten 20172017Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 110.
    Walve, Jakob
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Vattenvårdsförbund, Svealands Kustvattenvårdsförbund, SKVVF. Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Rolff, Carl
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Vattenvårdsförbund, Svealands Kustvattenvårdsförbund, SKVVF.
    Svealandskusten 20182018Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 111.
    Walve, Jakob
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Uppsala län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Rolff, Carl
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Uppsala län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Svealandskusten 2019: Tillståndet i kustvattnet - resultat från förbundets mätprogram2019Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 112.
    Walve, Jakob
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö. Stockholms universitet; Svealands Kustvattenvårdsförbund.
    Sandberg, Maria
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitets Östersjöcentrum.
    Slutredovisning av projektet "Digitalisering av pelagialdata från Stockholm Vatten 1968-1981"2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Stockholm Vatten började sina provtagningar i Stockholms skärgård redan 1968 vilket har genererat ett stort värdefullt dataset. Data från 1982 och framåt finns digitalt i databaser hos Stockholm Vatten (SV), på Länssyrelsen i Stockholm (LstAB) och Svealands kustvattenvårdsförbund (SKVVF). Data mellan 1968-1981 fanns tidigare enbart i form av pappersrapporter, men har i och med detta projekt digitaliserats och finns nu inlagt i databas. Projektet har finansierats av Naturvårdsverket, Stockholm Vatten AB och Svealands kustvattenvårdsförbund.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 113.
    Widbom, Bertil
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    SAMHÄLLSSTRUKTUR OCH NATURLIGMELLANÅRSVARIATION HOS BENTISK MEIOFAUNA INORRA BOTTENVIKEN 1996 – 19982000Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 114.
    Yuan, Bo
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    de Wit, Cynthia
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Screening chlorinated paraffins in Swedish terrestrial birds and mammals (2012-2017)2018Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
123 101 - 114 of 114
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf