Publications
Change search
Refine search result
1234567 101 - 150 of 357
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 101.
    Esseen, Per-Anders
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Glimskär, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ståhl, Göran
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    FÄLTINSTRUKTION FÖR NATIONELL INVENTERING AV LANDSKAPET I SVERIGE NILS ÅR 20112011Report (Other academic)
  • 102.
    Esseen, Per-Anders
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Glimskär, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ståhl, Göran
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Linjära landskapselement i Sverige:skattningar från 2003 års NILS-data.2004Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 103.
    Esseen, Per-Anders
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Glimskär, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ståhl, Göran
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, Sture
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    FIELD INSTRUCTION FOR THE NATIONAL INVENTORY OF THE LANDSCAPE IN SWEDEN NILS YEAR 20072007Report (Other academic)
  • 104.
    Esseen, Per-Anders
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Glimskär, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ståhl, Göran
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, Sture
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    FÄLTINSTRUKTION FÖRNATIONELL INVENTERING AVLANDSKAPET I SVERIGENILSÅR 20092009Report (Other academic)
  • 105.
    Esseen, Per-Anders
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Glimskär, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ståhl, Göran
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, Sture
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    FÄLTINSTRUKTIONFÖRNATIONELL INVENTERING AV LANDSKAPETI SVERIGENILSÅR 20032003Report (Other academic)
  • 106.
    Esseen, Per-Anders
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Glimskär, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ståhl, Göran
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, Sture
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    FÄLTINSTRUKTIONFÖRNATIONELL INVENTERING AVLANDSKAPET I SVERIGENILSÅR 20042004Report (Other academic)
  • 107.
    Esseen, Per-Anders
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Glimskär, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ståhl, Göran
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, Sture
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    FÄLTINSTRUKTIONFÖRNATIONELL INVENTERING AVLANDSKAPET I SVERIGENILSÅR 20052005Report (Other academic)
  • 108.
    Esseen, Per-Anders
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Glimskär, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ståhl, Göran
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, Sture
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    FÄLTINSTRUKTIONFÖRNATIONELL INVENTERING AVLANDSKAPET I SVERIGENILSÅR 20062006Report (Other academic)
  • 109.
    Esseen, Per-Anders
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Glimskär, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ståhl, Göran
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, Sture
    FÄLTINSTRUKTIONFÖRNATIONELL INVENTERING AVLANDSKAPET I SVERIGENILSÅR 20072007Report (Other academic)
  • 110.
    Esseen, Per‐Anders
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Glimskär, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ståhl, Göran
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, Sture
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    FÄLTINSTRUKTIONFÖRNATIONELL INVENTERING AVLANDSKAPET I SVERIGENILSÅR 20082008Report (Other academic)
  • 111.
    Esseen, Per-Anders
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Hylander, Kristoffer
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Lavkompendium för Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS)2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detta kompendium har tagits fram för att användas inom Nationell Inventering av Landskapeti Sverige (NILS). Det primära syftet med kompendiet är att det ska användas sombestämnings- och referenslitteratur av fältpersonalen i samband med NILS fältinventering avprovytor (Esseen m fl 2004). I kompendiet ingår samtliga marklevande (19 arter ochartgrupper) och trädlevande (2 arter) lavar som inventeras i fält. I NILS inventeras främstvanligt förekommande lavar med viss tonvikt lagd på arter som finns i fjällen.NILS är ett rikstäckande miljöövervakningsprogram som finansieras av Naturvårdsverket.NILS ingår i programområde landskap. Syftet med NILS är att följa upp nationellamiljökvalitetsmål för olika naturtyper och att visa om genomförda miljöskyddsåtgärder ledertill önskade förbättringar eller inte.Arbetet har utförts vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet,och Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik, Sveriges lantbruksuniversitet,Umeå.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 112.
    Esseen, Per-Anders
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Löfgren, Per
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Vegetationskartan över fjällen och Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS) som underlag för Natura 2000.2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vegetationskartan över de svenska fjällen ger en bra översiktlig bild över den storskaliga fördelningen av vegetationstyper inom fjällområdet. Den höga generaliseringsgraden i kartan medför dock att den karakteristiskt småskaliga variationen i fjällens vegetation döljs. Slutsatsen är att vegetationskartan är alltför generaliserad för att användas som underlag för att följa förändringar i vegetationen. Det är således tveksamt om vegetationskartan uppfyller kvalitetskraven för utgöra underlagsmaterial för basinventeringen inom Natura 2000.

    I rapporten visas att NILS har stor potential för att tillgodose informationsbehoven för Natura 2000 inom fjällområdet. För vanligt förekommande Natura 2000 habitat, bl a Fjällhedar och boreala hedar samt Nordisk fjällbjörkskog, bedöms NILS 1x1 km 2 rutor vara tillräckligt många för att ge ett godtagbart statistiskt underlag med avseende på tillstånd och förändringar i miljön. Den pågående datainsamlingen inom NILS bedöms kunna täcka merparten av informationsbehovet för vanliga vegetationstyper. I rapporten visas att NILS 5x5 km 2 rutor har stor potential för att följa tillståndet i sparsamt förekommande habitat, t ex kalkgräsmarker och rasbranter. Detta kan göras genom kompletterande flygbildstolkning och riktade fältinventeringar utöver vad som ingår i det ordinarie programmet. För sällsynt förekommande habitat behövs en förtätning av NILS stickprovsutlägg.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 113.
    Esseen, Per-Anders
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Nilsson, Björn
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Allard, Anna
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Gardfjell, Hans
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Högström, Mats
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Landskapsdata från Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS). Flygbildstolkning av 1 km × 1 km rutan för år 20032007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I rapporten presenteras resultat från den detaljerade flygbildstolkningen för det första året (2003) i Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS). Resultaten är preliminära eftersom de endast baseras på 1-års data (av totalt 5). De tolkade rutorna är 1,1 km × 1,1 km stora medan resultaten redovisas för 1 km × 1 km rutor. Totalt 126 rutor ingår i materialet, varav 119 flygbildstolkats och 7 karttaxerats. Totalt har 13617 polygoner avgränsats och tolkats. Underlagsmaterialet är IR-färgbilder som fotograferats från 4 600 meters flyghöjd, vilket ger en ungefärlig bildskala av 1:30 000. Avgränsningen av polygoner och tolkningen av variabler har utförts i en digital fotogrammetrisk station. Nedan sammanfattas de viktigaste resultaten:

    1. I genomsnitt finns det 108 tolkade polygoner per NILS-ruta i landet. Antalet polygoner är 20% högre i södra Sverige (stratum 1-6) än i norra (stratum 7-10).
    2. De flesta polygonerna är små (76% är mindre än 1 ha). Medianarealen är 0,42 ha och medelarealen 1,12 ha. Medelarealen uppvisar liten variation mellan strata. Polygonarealen är lognormalt fördelad.
    3. I rapporten presenteras arealskattningar och medelfel för sex dominerande marktäcke-/markanvändningsklasser (Ägoslag) inom landarealen: anlagd mark, jordbruksmark, skogsmark, annan terrester mark nedan fjällen, våtmark nedan fjällen och fjäll.
    4. Arealskattningarna av Ägoslag visar en relativt god överensstämmelse med Riksskogstaxeringens data. Dock underskattas jordbruksarealen medan skogsmarken överskattas vilket beror på att 2003-års stickprov innehåller mer skog än genomsnittet.
    5. Medelfelet (uttryckt som variationskoefficient) för arealskattningarna av Ägoslag varierade mellan 3% (skogsmark) och 18% (anlagd mark) sett över hela landet. Medelfelen är större på landsdelsnivå (5-38%) och inom stratum.
    6. Polygonarealen för hopslagna polygoner av samma Ägoslag varierade mellan 0,6 ha för annan terrester mark nedan fjällen till 10,5 ha för skogsmark och 19,9 ha för fjäll. I jordbruksmark var polygonerna 4,5 ha i södra och 3,1 ha i norra Sverige.
    7. Ett exempel på system för klassificering av naturtyp i polygonerna har tagits fram med utgångspunkt från de tolkade variablerna enligt
    1. a posterioriprincipen. I systemet ingår totalt 63 olika naturtyper.
    2. Arealskattningar och medelfel har beräknats för alla naturtyper inom respektive stratum, landsdel och för hela landet. Medelfelen blir högre för de flesta naturtyper än för Ägoslag pga den finare indelningen. Med utgångspunkt från medelfelen i 2003-års data kan man förvänta sig medelfel för hela omdrevet (5-år) på runt 10% eller lägre för arealskattningar av vanliga naturtyper i hela landet, i vissa fall även på landsdelsnivå. För många av de mindre vanliga naturtyperna bedöms medelfelet ofta bli lägre än 20% för hela landet. En viktigt slutsats är att uppdelningen i antal naturtyper och deras detaljeringsgrad noga måste avvägas mot storleken på förväntade medelfel.
    3. Medelarealen för hopslagna polygoner av samma naturtyp varierar från 0,1 till 4,4 ha (åker) inom landarealen. Den finns en stor variation i polygonstorlek såväl inom som mellan naturtyper.
    4. I 2003-års data har totalt 30 av 50 olika markanvändningsklasser registrerats.

      Vanligaste klass var Skogsbruk, följd av Ingen synbar markanvändning,

      Markanvändning kan ej tolkas, Åker i växtföljden och Bete. Medelfelet var 4% för Skogsbruk för hela landet och högre för övriga typer av markanvändning.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 114.
    Flink, Henrik
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Landfors, Fredrik
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Faktablad- Resultat från övervakningen av kustfisk 2019:2: Vaxholm (Egentliga Östersjön) 2016-20182019Report (Other academic)
    Abstract [sv]
    • Under de tre år som provfisket i Vaxholm har pågått har fångstsammansättningen varit relativt konstant. 
    • Under 2018 fångades 75 fiskar per ansträngning (antal individer per nät och natt) fördelat på 12 arter. Totalfångsten var större än 2016 och 2017. Mört var den vanligaste arten i fångsten (50 procent), följt av abborre, strömming, braxen och gärs. 
    • Den totala fångsten av karpfisk i Vaxholm var stor, under 2018 fångades 44 individer per ansträngning vilket var högre än tidigare år. De arter av karpfisk som fångats i Vaxholm är mört, braxen, löja, björkna, id och sutare. 
    • Det fångades relativt många stora individer (> 30 centimeter) i Vaxholm och fångsten var något större 2018 än under de två tidigare åren. Av stora fiskar dominerar braxen och abborre, men även individer av gös, sik, mört och sutare över 30 centimeter fångades. 
    • I provfiskefångsten utgjorde abborre 98 procent av all rovfisk. Förutom abborre förekom även rovfisken gös i fångsten. Antalet abborrar såväl som antalet rovfiskar var fler under 2018 än tidigare år. 
    • Diversitetsindexet och den trofiska medelnivån har varit likartad under de tre år provfisket pågått, och är i nivå med närliggande provfiskeområden. 
    • Ett- till fyra-åriga abborrar var efter den varma sommaren 2018 större vid given ålder jämfört med tidigare år. 
    • Ett lågt siktdjup i kombination med den stora fångsten av karpfisk antyder att Vaxholm är påverkat av hög näringsbelastning.   
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 115.
    Flink, Henrik
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Mustamäki, Noora
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Adill, Anders
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Resultat från övervakningen av kustfisk, Asköfjärden (Egentliga Östersjön) 2005 - 20172018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Provfisket visar på ett relativt stabilt fisksamhälle i Asköfjärden under tidsperioden 2005–2017 sett till totalfångst, antalet arter i fångsten, och trofisk nivå (fördelningen av fisk med olika typer av födoval).

    Abborre var den vanligaste arten i fångsterna (45 procent) och mört den näst vanligaste (28 procent) beräknat över alla år. Andelen av båda dessa arter har minskat något över tid.

    Fångsterna av strömming, nors, skarpsill, sik och tånglake visar ökande trender, medan gös minskat under provfiskeperioden.

    Även om vattentemperaturen vid provfisketillfällena har varit stabil över tid, så är det främst varmvattenarter som minskat i fångsten och kallvattenarter som ökat.

    Två arter som finns på Artdatabankens rödlista har fångats i provfisket, nämligen torsk och lake.

    Diversiteten i provfiskefångsten i Asköfjärden varierar mycket mellan år och har ökat över tid. Det beror på en minskad dominans av abborre och en högre fångst av till exempel strömming, nors och sik under senare år.

    Fångsten av stora fiskar (större än 30 centimeter) var överlag låg, och fångsten av stor abborre (större än 25 centimeter) har varit ovanligt låg under 2016–2017.

    Fångsten av karpfiskar har endast varit större än fångsten av abborre vid fyra tillfällen, nämligen under 2005, 2008 och 2016–2017. En möjlig förklaring till denna skiftning under senare år är de allt lägre nivåerna av större rovfiskar.

    Förändringar av antalet karpfisk, abborre, rovfisk och storleken av abborre är indikatorer som används inom havsmiljödirektivet vid miljöstatusbedömning av kustfisksamhällen. Enligt den senaste bedömningen anses Asköfjärden nå upp till god miljöstatus för förekomsten av abborre, karpfisk och rovfisk. Storleken hos abborre bedöms vara låg och inte uppnå god miljöstatus enligt den senaste bedömningen (preliminär).

    Åldersanalys av abborrhonor visar att fångsten främst består av individer som är upp till fyra år gamla samt att medellängden hos ett-, två-, tre- och fyraåriga individer har ökat över tid. Det antyder att den minskade förekomsten av stor abborre i fångsten inte kan förklaras av en långsammare tillväxthastighet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 116.
    Flink, Henrik
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Mustamäki, Noora
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Karlsson, Erik
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Yngwe, Rickard
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Faktablad - Resultat från övervakningen av kustfisk 2018:4: Lagnö (Egentliga Östersjön) 2002-20172018Report (Other academic)
    Abstract [sv]
    • Sedan provfiskets start har fångsten i Lagnö dominerats av abborre, följt av mört, strömming, nors och gärs. Från och med 205 har däremot fångsten av karpfiskar, främst mört, varit högre än fångsten av abborre. En trolig förklaring till detta är en ökande näringsstatus i området samt minskad förekomst av större rovfisk.
    • Strömming, nors, löja och tånglake visar ökande trender medan abborre och gädda visar minskande trender. Mört som minskade i antal mellan 2002-2009 ökar nu i fångsten och detta har lett till att totalfångsterna har ökat.
    • Antalet fångade arter per år visar en negativ trend över tid. Exempel på arter som tidigare fångats men som inte förekommit under senare år är gädda, id, braxen och gös. Trots detta ökar diversiteten i fångsten, vilket beror på att dominansen av abborre har minskat. 
    • Två arter som finns på Artdatabankens rödlista har fångats i provfisket, nämligen torsk och vimma. 
    • Fångsten av stora individer har minskat sedan provfiskets start, både för alla arter generellt (> 30 centimeter) och för abborre (> 25 centimeter) specifikt. År 2017 fångades endast 24 stora abborrar vilket är det lägsta antalet sedan provfisket inleddes 2002. Möjliga förklaringar till denna minskning av stor fisk kan vara ökat fisketryck, ökad naturlig dödlighet från till exempel säl och skarv tillsammans med hög exploatering av fiskens lek- och uppväxtområden.
    • Förändringar i förekomsten av karpfisk, abborre, rovfisk och storleken hos abborre är indikatorer som används inom havsmiljödirektivet vid miljöstatusbedömning av kustfisksamhällen. Enligt den senaste bedömningen anses Lagnö nå upp till god miljöstatus för abborre och rovfisk, men inte för karpfisk som anses vara för hög och storleken hos abborre som anses vara för liten (indikatorn storlek hos abborre är preliminär)
    • Den trofiska medelnivån är i Lagnö starkt kopplad till fångsten av abborre, den dominerande fiskarten av rovfiskar. År 2016 noterades den lägsta trofiska medelnivån hittills under provfisket.
    • Medellängden för 1- och 2-åriga abborrhonor har inte förändrats över tid däremot har medellängden på 3- och 4-åringar ökat något. Det antyder att den minskade förekomsten av stor abborre i fångsten inte kan förklaras av en långsammare tillväxthastighet. 
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 117.
    Flink, Henrik
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Mustamäki, Noora
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Landfors, Fredrik
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Faktablad - Resultat från övervakningen av kustfisk 2018:5: Vaxholm (Egentliga Östersjön) 2016-20172018Report (Other academic)
    Abstract [sv]
    • Under 2017 fångades 59 fiskar per ansträngning (antal individer per nät och natt) fördelat på 13 arter. Mört var den vanligaste arten i fångsten (46%), följt av abborre, strömming, braxen och gärs. 
    • En jämförelse med de närliggande provfiskeområdena Lagnö och Asköfjärden visar att fisksamhället i Vaxholm 2016-2017 hade en likartad totalfångst, artsammansättning,n diversitet och trofisk medelnivå (fördelning av fisk med olika typer av födoval)
    • Fångsten av stora individer (> 30 centimeter) dominerades av braxen och abborre, men även individer av gös, sik, mört och gädda över 30 centimeter fångades. Under 2016 och 2017 fångades det betydligt fler stora individer i Vaxholm jämfört med motsvarande provfisken i Lagnö och Asköfjärden. Detta gäller även fångsterna av stor abborre (> 25 centimeter)
    • Den totala fångsten av karpfisk i Vaxholm 2017 var 27 individer per ansträngning vilket är högt jämfört med fångsten i Lagnö och Asköfjärden. Liknande förhållanden var tydligt även under provfisket 2016. De arter av karpfisk som fångats i Vaxholm är mört, braxen, löja, björkna och id.
    • I provfiskefångsten utgjorde abborre 98 procent av all rovfik. Förutom abborre förekom även rovfiskarna gös och gädda i fångsten.
    • Diversitetsindex och den trofiska medelnivån var låg men inom det förväntade spannet baserat på liknande provfisken längs svenska östkusten (Lagnö och Asköfjärden)
    • Åldersanalys från 2016 visar att abborrens tillväxt var lägre i Vaxholm jämfört med Lagnö och Asköfjärden.
    • Ett lågt siktdjup i kombination med stor fångst av mört antyder att Vaxholm är påverkat av hög näringsbelastning.
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 118.
    Flink, Henrik
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Yngwe, Rickard
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Blass, Martina
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Karlsson, Erik
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Faktablad – Resultat från övervakningen av kustfisk 2019:3: Lagnö (Egentliga Östersjön) 2002–20182019Report (Other academic)
    Abstract [sv]
    • Sedan provfiskets start, med undantag för 2015–2017 då mört dominerade, har fångsten i Lagnö dominerats av abborre, följt av mört, strömming, nors och gärs.
    • Under 2018 års provfiske utgjorde abborre hela 61 procent av fångsten och den stora fångsten bröt en tidigare nedåtgående trend för arten. 
    • Strömming, nors, löja och tånglake har ökat i fångsten medan gädda och gös har minskat. 
    • Antalet fångade arter per år har minskat över tid. Exempel på arter som tidigare fångats men som inte förekommit under senare år är gädda, id, braxen och gös. Däremot har den totala mängden fisk som fångats ökat över tid. 
    • Fångsten av stora individer har minskat sedan provfiskets start, både för alla arter generellt (> 30 centimeter) och för abborre (> 25 centimeter) specifikt. Möjliga förklaringar kan vara ett ökat fisketryck eller en ökad naturlig dödlighet från till exempel säl och skarv. 
    • Den trofiska medelnivån har minskat över tid och är i Lagnö starkt kopplat till fångsten av abborre, den dominerande arten av rovfisk, samt mört. 
    • Abborrens tillväxt har inte förändrats över tid. Det antyder att den minskade förekomsten av stor abborre i fångsten inte kan förklaras av en långsammare tillväxthastighet. 
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 119.
    Forsberg, Curt
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Grahn, Olle
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Poten, Anna
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Utredning rörande restaurering av Mårdängssjön. Vegetationsundersökningar 19701971Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vegetationsundersökningar har företagets i Mårdängssjön under augusti och september 1979 med syfte att ge underlag för ett ställningstagande till ifrågasatt vattenståndshöjning

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 120.
    Fredman, Peter
    et al.
    Mittuniversitetet, ETOUR.
    Hedblom, Marcus
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Friluftsliv 2014: Nationell undersökning om svenska folkets friluftsvanor2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Här redovisas resultaten från en studie av svenskarnas friluftsvanor år 2014. Studien omfattar bland annat utövande av friluftsliv, deltagande i friluftsaktiviteter, värden för friluftslivet, tillgänglighet, upplevelser av buller, friluftslivet hos olika grupper, samt friluftslivets förändring över tid.

    Studien genomfördes som en nationell enkätundersökning. Enkäten utgör en viktig del i arbetet med uppföljning av friluftsliv i miljömålssystemet samt målen för friluftspolitiken (se Naturvårdsverket, 2014). Undersökningen genomfördes som en elektronisk panelundersökning (8410 intervjuer med personer bosatta i Sverige i åldersintervallet 16–84 år) och utfördes av Mittuniversitetet (i samarbete med undersökningsföretaget Norstat) på uppdrag av Naturvårdsverket.

    Riksdagen har beslutat om tio mål för att stärka möjligheterna till friluftsliv och av Sveriges 16 miljökvalitetsmål innehåller åtta mål om friluftslivet. En viktig del i uppföljningen av dessa mål är att mäta deltagandet i friluftsliv och fråga människor om deras upplevelser.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 121.
    Fredricsson, Malin
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Brorström-Lundén, Eva
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hansson, Katarina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Nerentorp, Michelle
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Potter, Annika
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sjöberg, Karin
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kreuger, Jenny
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Nanos, Therese
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Areskoug, Hans
    ACES.
    Kreici, Radovan
    ACES.
    Alpfjord Wylde, Helene
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Andersson, Camilla
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Andersson, Sandra
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Carlund, Thomas
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Josefsson, Weine
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Leung, Wing
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Nationell luftövervakning – Sakrapport med data från övervakning inom Programområde Luft t.o.m. 20172018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverket, Luftenheten, ansvarar för den nationella luftövervakningen i bakgrundsmiljö i Sverige. I rapporten redovisas resultat från verksamheten inom Programområde Luft avseende mätningar (genomförda av IVL, SU, SLU och SMHI) till och med 2017 och regionala modellberäkningar (utförda av SMHI) till och med 2016.

    För flertalet av de luftföroreningskomponenter som övervakas inom den nationella miljöövervakningen har det, sedan mätningarna startade för mellan 15 och 35 år sedan, generellt sett skett en avsevärd förbättring avseende såväl halter i luft som deposition i bakgrundsmiljö. Utvecklingen har dock varierat i något olika utsträckning beroende på komponenter och lokalisering i landet. Föroreningsbelastningen är oftast lägre ju längre norrut i landet man kommer.

    För de flesta ämnen som det finns miljökvalitetsnormer (MKN) respektive miljömål för ligger halterna i regional bakgrund avsevärt lägre än angivna gräns- och målvärden. Halterna av ozon överskrider dock i dagsläget MKN för hälsa.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 122.
    Fröberg, Mats
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Löfgren, Stefan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Förbättrad skattning av typhalterav N och P från skogs- ochmyrmark i södra Sverige införPLC6 – kan modeller baserade påkNN-data användas?2014Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In PLC5, the type concentrations for nitrogen (N) and phosphorus (P) in discharge from forest land in northern Sweden were estimated from their relations to altitude, while the inorganic fractions were handled as constants. For southern Sweden, the type concentrations were based on median values obtained from measurements in a number of streams with forests and wetlands as dominating land cover in the catchment. The only forest operation taken into account was clear-felling. In southern Sweden, the N type concentration from clear-felling was based on the relation between N deposition and the N concentration in soil water. In northern Sweden the N type concentration was obtained by multiplying the forest type concentration with a factor of 2. For P, the type concentration from clearfelling was obtained in a similar way by multiplying the forest type concentration with a factor.

    In earlier SMED projects (SMED report no 52:2011, SMED report no 100:2011, SMED report no 109:2012), nitrogen and phosphorus concentrations in runoff from forest land and wetlands have been studied by measurements in stream water in about 200 randomly selected small forest and wetland dominated catchments. In these earlier projects forest status (increment, biomass, tree species etc. was classified by the Probabilistic Classifier method and data from satellite images and the national forest inventory (NFI). Thereafter, models have been created to estimate the N and P type concentrations. The explanatory power of these models was much higher compared with those used for PLC5. Additionally, the data from the randomly selected streams showed that the PLC5 type concentrations tangibly underestimated the N and P concentrations in southwest Sweden. For PLC6, there is a need of improved N and P type concentrations from forest land and wetland, especially in southern Sweden.

    Forest data based on the Probilistic Classifier method do not exist from large areas of Sweden, which implies that improved PLC6 type concentrations cannot be developed for these regions. In this project we have therefore used nationally covering geographic information from kNNSverige and Lantmäteriet to describe forest status. kNN-Sverige is another method for characterizing forest status and it is also based on satellite and NFI data.

    These publically available forest status data were used to model nitrogen and phosphorus concentrations in runoff from forest land and wetland in southern Sweden south of Lake Siljan during four seasons. The models were validated against independent data from 22 streams in southern Sweden. This data originate from national and regional monitoring and the Swedish Forest Agency forest soil liming project (SKOKAL).

    It was found that forest status based on kNN-data did not add any significant information to the models. The most important explanatory variables were instead geographic coordinates (longitude, latitude, altitude) and the proportion of forests and wetlands in the catchment.

    Based on models without kNN-data as explanatory variables, the modeling was relatively successful for total N with R2 between 0.22 and 0.46 for the randomly selected streams and R2 between 0.11 and 0.51 for the 17 streams with data on total-N in the test dataset. For total P modeling was less successful with R2 between 0.04 and 0.27 for the calibration dataset and R2 close to zero for the test dataset. For the strams in the test dataset, the new models overestimated the N and P concentrations in many cases. This may be explained by longer water residence time in these systems, which creates prerequisites for larger N and retention.

    Based on models without kNN-data as explanatory variables, calculations of new N and P type concentrations were made for the PLC5 sub-catchments. On average, the new estimates of concentrations are higher than those used in PLC5, especially in low elevation areas in southernmost Sweden. The new N concentrations are better than those used in PLC5 and can be used for southern Sweden (south of lake Siljan) in PLC6. In southeast, the modeled N concentrations are less certain due to lack of water chemical data from randomly selected streams. Such studies should be initiated in order to validate the model estimates. The modeled P concentrations should not be used for PLC6 due to low accuracy in the estimates.

  • 123.
    Fröberg, Mats
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Löfgren, Stefan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Widén-Nilsson, Elin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Skattning av typhalter av totalkväve och organiskt kväve från skogs- och myrmark i södra Sverige inför PLC62016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Fröberg och Löfgren (20141) presenterades nya modeller för skattning av kväve (N) och fosfor (P) från skog och myrmark i södra Sverige. Modelleringen av fosfor visade sig inte vara framgångsrik, medan modelleringen av kväve gav en förbättrad skattning jämfört med PLC5. Det är därför önskvärt att använda dessa metoder för PLC6. I Fröberg och Löfgren (20141) användes dock fyra olika modeller för olika årstider, vilket inte är kompatibelt med beräkningsproceduren i PLC6. Därför presenteras här modeller för totalkväve (TotN) och organiskt kväve (OrgN), som kan användas under årets alla delar i södra Sverige.

    De resulterande typhalterna för skog och myr är i medeltal högre än typhalterna som användes i PLC5-rapporteringen. De nya typhalterna är också högre än oberoende vattenkemiska mätdata och skillnaden antas bero på att de oberoende mätningarna kommer från större områden med större areal vatten och därmed högre retention.

    Månadsfaktorer att användas tillsammans med årstyphalterna har tagits fram baserat på tidsserierna från de oberoende vattenkemiska mätstationerna.

    Oorganiskt kväve skulle kunna beräknas som differensen mellan totalkväve och organiskt kväve varje månad. Det kommer dock ibland ge negativa halter under sommarmånaderna. Detta utreds närmare i den uppföljande slutgiltiga rapporten om typhalterna för hela landet i PLC6 för skog, hygge, sankmark, fjäll och öppen mark (Widén-Nilsson m.fl., 20162). Slutsatsen därifrån är att TotN-halterna kan användas i PLC6 problemet med de negativa halterna av oorganiskt kväve gör att andra OrgN-halter behövs.

    Förutom typhalter för skog och myr har även hyggesläckagets beroende av skogsläckaget identifierats. Totalkväveläckaget från hyggen antas vara dubbelt så högt som skogsläckaget.

    1 Fröberg M, Löfgren S (2014) Förbättrad skattning av typhalter av N och P från skogs-och myrmark i södra Sverige inför PLC6–kan modeller baserade på kNN-data användas? SMED-rapport nr 141.

    2 Widén-Nilsson, Löfgren, S., Tengdelius Brunell, J. 2016. Typhalter för skog, hygge, sankmark, fjäll och öppen mark i PLC6 – Underlagsrapport till Pollution Load Compilation 6. Rapport Nr 188 2016.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 124.
    Fölster, Jens
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Nygren, Ingrid
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Segersten, Joel
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Sjöar och vattendrag i Västernorrland: Utvärdering av vattenkemidata från miljöövervakningen 1983-20112012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Resultat från tre decenniers miljöövervakning av vattenkemi i 10 sjöar och 13 vattendrag i Västernorrland har utvärderats. Utvärderingen omfattar beskrivningen av tillståndet utifrån de senaste tre åren och en trendanalys på tidsserierna. Vattenförekomsterna har också klassats med avseende på ekologisk status enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder.

    Resultaten visar generellt på hög eller god ekologisk status utifrån vattenkemin för samtliga sjöar och vattendrag som ingick i studien med undantag för Västersel som hade en halt av Totalfosfor som var mer än det dubbla referensvärdet enligt bedömningsgrunder.

    Ingen av sjöarna eller vattendragen klassades som försurade enligt bedömningsgrunder, men Viksbäcken klassas som försurningspåverkad genom en expertbedömning mot bakgrund av höga halter oorganiskt aluminium och att vattendraget bedöms varit försurat 1980 enligt bedömningsgrunder. Trenderna i surhetsrelaterade parametrar avspeglar delvis det minskande försurningstrycket, men att förändringarna under perioden är så små att de troligen inte lett till förändringar i artsammansättningen. De största statistiskt signifikanta pH-ökningarna är kring 0,2 enheter på 22 år.

    Ingen av sjöarna klassades som övergödda utifrån fosforhalten och bara ett vattendrag, Västersel, klassade som övergött enligt bedömningsgrunder. Medelhalten av tot-P var 45 μg/l jämfört med referensvärdet 12 μg/l.

    S. Bergsjön hade ett siktdjup som var strax under hälften av det beräknade referensvärdet och får därför bara måttlig status. De övriga sjöarna uppnår hög eller god status med avseende på siktdjup.

    I fyra sjöar med metallanalyser var halterna långt under gränsvärdena för Cd, Pb, Ni och Cr. För Cu och Zn däremot låg halterna nära eller på gränsvärden satta av Naturvårdsverket och för Zn i Valasjön till och med över. I vattendragen var halterna långt under gränsvärdena med undantag för Västersel där medelvärdet för Zn låg nära gränsvärdet. Man kan inte utesluta att de höga halterna är naturliga och t. ex. beror på lokal variation i berggrunden.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 125.
    Fölster, Jens
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö. SLU, institutionen för miljöanalys.
    Wilander, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Sjöinventeringen 2005: En synoptisk vattenkemisk unders av Sveriges sjöar2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hösten 2005 genomfördes en riksomfattande sjöinventering som omfattade 2782 sjöar. Sjöinventeringen hade 2005 ett mer riktat syfte att följa upp de två miljömålen”Bara naturlig försurning” och ”Ingen övergödning”. I undersökningen ingick 1653 sjöar som valts slumpvis bland okalkade sjöar i SMHI:s sjöregister. För detta användesett uppdaterat register över kalkade sjöar. Dessutom ingick 360 kalkade sjöar. Därutöveringick 99 utvalda eutrofa sjöar, 84 sjöar som provtagits i samtliga nationella sjöinventeringarsedan 1972 och för jämförelser även 50 sjöar inom programmet förtrendsjöar. Länsstyrelserna kompletterade undersökningen med egna medel vilketresulterade i 536 ytterligare sjöar. Endast vattenkemiska analyser ingick i undersökningen.Till skillnad från Riksinventeringarna 1995 och 2000 ingick även sjöarmindre än 4 ha i de nationellt utvalda sjöarna. För att beskriva tillståndet i samtligaSveriges okalkade och kalkade sjöar större än 1 ha användes 1974 sjöar.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 126.
    Förlin, Lars
    et al.
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Sundelin, Brita
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Gorokhova, Elena
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Magnusson, Marina
    Executive, Företag, Marine Monitoring AB.
    Bergkvist, Johanna
    Executive, Företag, Marine Monitoring AB.
    Parkkonen, Jari
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Liewenborg, Birgitta
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Franzén, Fredrik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Effektscreening – Biologisk effektövervakning i förorenade områden längs Sveriges kust 2017–20182019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Undersökningarna visar att samtliga metoder inklusive undersökningar av hälsotillståndet hos fisk, fortplantning och biomarkörer hos vitmärla, lysosomal membranstabilitet hos mussla och imposex hos snäckor med få undantag visade på tydliga effekter i de åtta undersökta och förorenade områdena längs Sveriges kuster. En jämförelse mellan de olika metoderna visar, med undantag för området i Uddevalla/Byfjorden, en tydlig påverkan i resterande undersökta områdena. I Byfjorden noterades mindre stressade musslor och endast låga stadier av imposex hos snäckor medan fiskhälsan kunde konstateras vara påverkad. Utöver Byfjorden gjordes undersökningar med mer än en av metoderna även i Sundsvallsfjärden, Norrsundet, Bråviken, Ronnebyåns mynning och Landskrona. I dessa områden visar jämförelsen mellan metoderna att samtliga indikerar en tydlig påverkan. Att samtliga metoder ger utslag beror sannolikt på att alla valda undersökningsområden har en mycket komplex och ganska påtaglig föroreningsbelastning vilket innebär att det kan förväntas att de flesta organismer som lever i dessa områden kan uppvisa effekter som kan härledas till påverkan av miljöstörande ämnen.

    I Sverige är den nationella effektbaserade miljöövervakningen i marin miljö väsentligen inriktad på att undersöka effekter av miljögifter i referensområden. Sådana områden karakteriseras av att de ska ligga på stort avstånd från större befolkningscentra och industrier, eller till exempel inte ligga nära stora flodmynningar. Resultaten från denna studie kompletterar den ordinarie miljöövervakningen i referensområden och visar med stor tydlighet att de undersökta områdena är källor för miljöstörande ämnen till vattenmiljön. Undersökningarna visar också att det är önskvärt att kontinuerlig biologisk effektövervakning kommer igång i något eller några påverkade områden inom ramen för den nationella miljöövervakningen för att parallellt följa förändringar i miljön nära eller en bit från påtagliga, mer eller mindre kontinuerliga föroreningskällor i vårt samhälle. Detta skulle också komplettera Sveriges internationella rapportering av miljödata genom att förutom att rapportera effektdata från referensområden även kunna rapportera data från påverkade/förorenade områden.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 127.
    Gallegos, Åsa
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Design and evaluation of a computer aided calibration program for visual estimation of vegetation cover2005Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Compared to the number of field inventory programs that monitor change in vegetation with visual cover estimations, very few studies have been conducted to show how accurate thistype of data is. In addition, no previous studies have determined whether efficient calibration of field observers can improve such data. This study concerns the design and evaluation of a computer program consisting of images of vegetation on which the true cover of vegetation has been digitally calculated. The calibration consists of estimation with immediate feedback of the true cover. The results show that even a short time of calibration greatly improves the estimations and can also drastically reduce the influence of different backgrounds, aggregation patterns and personnel experience.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 128.
    Gardfjell, Hans
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Hagner, Åsa
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Instruktion för Habitatinventering i NILS och MOTH, 20102010Report (Other academic)
  • 129.
    Gardfjell, Hans
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Hagner, Åsa
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Instruktion för Habitatinventering i NILS och MOTH, 20112011Report (Other academic)
  • 130.
    Gardfjell, Hans
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Hagner, Åsa
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Instruktion för Habitatinventering i NILS och MOTH, 20122012Report (Other academic)
  • 131.
    Gardfjell, Hans
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Hagner, Åsa
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Instruktion för Habitatinventering i NILS och MOTH, 20132013Report (Other academic)
  • 132.
    Glimskär, A
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Allard, A
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Högström, M
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Marklund, L
    Nilsson, B
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ringvall, A
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, S
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Småbiotopsuppföljning i NILS år 20072007Report (Other academic)
  • 133.
    Glimskär, A.
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Bergman, K.-O.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Cronvall, E.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Eriksson, Å.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Gallegos Torell, Å.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Lagerqvist, K.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ringvall, A.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sandring, S.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Wissman, J.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Svensson, J.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Uppföljning av kvalitetsförändringar i ängs- och betesmark via NILS år 20082008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detta uppdrag är ett led i arbetet med att få fram tillförlitliga data om tillstånd och förändringar i kvalitet och hävd hos ängs- och betesmarker i det svenska odlingslandskapet. Ett av de kvantitativa delmålen för det nationella miljökvalitetsmålet ”Ett rikt odlingslandskap” lyder: ”Senast år 2010 ska samtliga ängs- och betesmarker bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Arealen hävdad ängsmark ska utökas med minst 5 000 hektar, och arealen hävdad betesmark av de mest hotade typerna ska utökas med minst 13 000 hektar till år 2010” (Miljödepartementet 2001). Detta projekt fokuserar således på naturvärdena, men kan också fungera som ett komplement till miljöstödsstatistiken vad gäller arealer av olika ängs- och betesmarkstyper.Som ett underlag används resultat från Ängs- och betesmarksinventeringen (Ä&B; Jordbruksverket 2005a, b) som genomfördes av Jordbruksverket i samarbete med länsstyrelserna under perioden 2002-2004 och har resulterat i en databas med avgränsning och beskrivning för huvuddelen av Sveriges skyddsvärda slåtter- och betesmarker, den så kallade TUVA-databasen.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 134.
    Glimskär, A.
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Bergman, K.-O.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Lagerqvist, K.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ringvall, A.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Wikberg, J.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, S.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Uppföljning av kvalitetsförändringar i ängs- och betesmark via NILS år 20062007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar resultat för ett antal indikatorer på kvalitet och skötsel i ett stickprov av ängs- och betesmarker i hela Sverige. Inventeringen och analyserna görs varje år från 2006 på uppdrag av Jordbruksverket, som underlag för bl.a. utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Som indikatorer har i första hand valts ett antal organismgrupper (fjärilar, humlor, kärlväxter, grova lövträd och epifytlavar), och dessutom beskrivs vegetationens struktur och sammansättning i provytor, som underlag för att ta fram strukturella indikatorer (t.ex. påverkan av gödsling och hävdintensitet/igenväxning). Urvalet bygger på förslag som tagits fram av Naturcentrum AB. De resultat som presenteras i denna rapport kommer från första årets inventering, vilket innefattar en femtedel av det totala stickprovet. Efter fem år får man alltså de mest tillförlitliga mängdskattningarna. Därefter återkommer man till samma objekt med samma intervall, vilket gör att man på ett tillförlitligt sätt kan analysera förändringar baserat på jämförelser mellan femårsperioder.Arbetet har utförts vid institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå, i samarbete med inst. för ekologi, SLU och avd. för biologi, IFM, Linköpings universitet. Uppdraget att inventera ängs- och betesmarker samordnas med fältarbetet i NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige), och metodiken är till stor del likartad, med en del tilläggsmoment. NILS är ett rikstäckande miljöövervakningsprogram som följer tillstånd och förändringar i det svenska landskapet och hur dessa påverkar förutsättningarna för den biologiska mångfalden. NILS finansieras av Naturvårdsverket, där NILS ingår i programområde Landskap. Ett viktigt syfte med NILS är att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen för olika naturtyper och fungera som underlag för att till exempel visa om genomförda miljövårdsåtgärder leder till önskade förbättringar på nationell nivå eller landsdelsnivå.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 135.
    Glimskär, A
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Wikberg, J
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Marklund, L
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Christensen, P
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Linjära landskapselement i NILS fältinventering 2003-20062007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar resultat för mängden av linjära landskapselement i olika naturtyper i det svenska landskapet. Resultaten baseras på den s.k. linjekorsningsinventeringen i fältarbetet inom det nationella miljöövervakningsprogrammet NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige). Analyserna har gjorts på uppdrag av Jordbruksverket, som underlag för bl.a. utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. För att beskriva landskapselementens läge i landskapet har olika befintliga kartskikt använts, och dessutom en klassificering som baseras på första årets flygbildstolkning i NILS. Eftersom det är första gången en sådan markslagsklassning görs, ingår som en del att jämföra de olika underlagens användbarhet för detta syfte.Arbetet har utförts vid institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå och institutionen för ekologi, SLU, Uppsala. NILS är ett rikstäckande miljöövervakningsprogram som följer tillstånd och förändringar i det svenska landskapet och hur dessa påverkar förutsättningarna för den biologiska mångfalden. NILS finansieras av Naturvårdsverket, där NILS ingår i programområde Landskap. Ett viktigt syfte med NILS är att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen för olika naturtyper och fungera som underlag för att till exempel visa om genomförda miljövårdsåtgärder leder till önskade förbättringar på nationell nivå eller landsdelsnivå.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 136.
    Glimskär, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Metoder för övervakning av biologisk mångfald: Sammanställning av utvecklings- och utvärderingsprojekt 1993-19992001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    De projekt som behandlas i denna rapport är av ganska olika karaktär. I vissa fall har en metod utvecklats av flera länsstyrelser i samarbete, för att sedan följas av ett flertal metodtester och vidareutvecklingar under påföljande år. I andra fall har projekten varit mer av engångskaraktär, utan någon tydlig fortsättning. De förstnämnda har i högre grad resulterat i färdiga undersökningstyper, som kan tillämpas i hela landet. Ett gott exempel är projektområdet 4.1., Skogsbiotopers innehåll (NB: benämningarna och indelningarna är mina egna). För kontinuitetens och den generella tillämpbarhetens skull verkar därför sådan samverkan mellan länsstyrelser, redan från projektets början, vara en god utgångspunkt. Detta bör också öka möjligheterna för de inblandade att skaffa sig god överblick över befintliga metoder, och lägga upp ett testprogram som också kan inkludera tidsmässig och rumslig variation, personberoende, utvecklande av statistiska testmetoder m.m. Andra intressanta exempel är sådana där det tillämpade miljöövervakningsprojektet har gjorts i samarbete mellan länsstyrelser och universitet. Sådana exempel är projekten inom 4.4., Skogsbruk och mossfloran, och 8.6., Vegetationsmätningar. Ett sådant tillvägagångssätt underlättar troligen att projektet innefattar både den tillämpbara bredd och det metodmässiga djup som behövs för en effektiv övervakningsmetod. En svårighet vid genomförandet av en sammanställning sådan som denna är att projekten sinsemellan är av mycket olika karaktär. Vissa projekt är utpräglade biotopövervakningsprojekt, där strukturer och substrat är i fokus, medan andra berör metoder som är generellt tillämpbara för en viss organismgrupp. Däremellan finns dock ett spektrum av olika tillvägagångssätt. Det bör därför redan i ett tidigt stadium göras klart på vilket sätt den metodik som utformas för att övervaka en viss organismgrupp är specifik för just den aktuella biotopen, och varför. Målet bör vara att finna så generella riktlinjer som möjligt, utan att för den skull förlora i detaljinformation. Detta bör förstås vägas mot vikten av kunna testa tidigare oprövade idéer, som inte passar in i de mest övergripande mallarna. Det pågående arbetet med Handboken för miljöövervakning bör leda till en ökad enhetlighet och effektivitet i arbetet med att ta fram gemensam metodik, om det görs i nära samarbete med de instanser (t.ex. länen) som utför den faktiska övervakningen och har de konkreta naturvårdsproblemen närmast till hands.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 137.
    Glimskär, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Årsrapport för Regional miljöövervakning via NILS, år 20112012Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 138.
    Glimskär, Anders
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Örebro län. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Årsrapport för Regional miljöövervakning via NILS-programmet, år 20102011Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 139.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Allard, Anna
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Högström, Mats
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Småbiotoper vid åkermark: Indikatorer och flygbildsbaserad uppföljning i NILS2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport presenteras förslag till principer och tillvägagångssätt för att följa situationenför småbiotoper i det svenska jordbrukslandskapet i NILS (Nationell Inventering avLandskapet i Sverige). Uppdragsgivare är Jordbruksverket, som avser att använda detta somett underlag för att utforma uppföljningen kopplad till miljökvalitetsmålet Ett riktodlingslandskap, särskild delmål 2 om småbiotoper: ”Mängden småbiotoper skall bevaras iminst dagens omfattning i odlingslandskapet.” (Svenska miljömål – delmål ochåtgärdstrategier. Regeringens proposition 2000/01:130). I uppdraget betonas att ävenkvalitativa aspekter på småbiotoperna bör lyftas fram, med grund i miljökvalitetsmåletsformulering:”Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion ochlivsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden ochkulturmiljövärdena bevaras och stärks.”Projektets syfte har varit att föreslå och testa metoder för uppföljning av linjeobjekt,punktobjekt och kantzoner i och i anslutning till åkermark samt ange kostnader för sådanuppföljning baserat på data från NILS ordinarie flygbildstolkning.Arbetet har utförts vid institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik, Sverigeslantbruksuniversitet, Umeå och institutionen för naturvårdsbiologi, SLU, Uppsala. NILS är ettrikstäckande miljöövervakningsprogram som finansieras av Naturvårdsverket. NILS ingår iprogramområde landskap. Syftet med NILS är att följa upp nationella miljökvalitetsmål förolika naturtyper och att visa om genomförda miljöskyddsåtgärder leder till önskadeförbättringar på nationell nivå eller landsdelsnivå.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 140.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Allard, Anna
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Högström, Mats
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Marklund, L.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Wikberg, J.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Nilsson, B.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ringvall, A.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, S.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Småbiotopsuppföljning i NILS år 20062007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar resultat för mängden av småbiotoper vid åkermark i det svenska landskapet. Resultaten baseras på flygbildstolkningen inom det nationella miljöövervakningsprogrammet NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige). Analyserna görs på uppdrag av Jordbruksverket, som underlag för bl.a. utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Särskilda rutiner har tagits fram för att välja ut de småbiotoper som uppfyller de krav som Jordbruksverket har ställt upp, ur den befintliga databasen. Urvalet av småbiotoper är anpassat för att överensstämma med det urval av natur- och kulturmiljöer som ingår i det s.k. KULT-stödet (miljöersättning till lantbrukare) inom Miljö- och landsbygdsprogrammet.Arbetet har utförts vid institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå. NILS är ett rikstäckande miljöövervakningsprogram som följer tillstånd och förändringar i det svenska landskapet och hur dessa påverkar förutsättningarna för den biologiska mångfalden. NILS finansieras av Naturvårdsverket, där NILS ingår i programområde Landskap. Ett viktigt syfte med NILS är att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen för olika naturtyper och fungera som underlag för att till exempel visa om genomförda miljövårdsåtgärder leder till önskade förbättringar på nationell nivå eller landsdelsnivå.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 141.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Andersson, Per
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Pettersson, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Årsrapport för Regional miljöövervakning via NILS, år 20122012Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 142.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Arit, Debora
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kindström, Merit
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Björkén, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Lundin, Assar
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Uppföljning och statusbedömning för gräsmarks- och hällmarksnaturtyper 20182019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I rapporten beskrivs resultat från arbete med biogeografisk uppföljning av några gräsmarks- och hällmarksnaturtyper med sparsam eller aggregerad fördelning i landskapet, där vi använder kombinationen av flygbildstolkning och fältinventering för att effektivisera och styra datainsamlingen, utifrån statistiskt representativa stickprov av områden över hela landet eller naturtypernas hela utbredningsområde. För alvar, basiska hällmarker och karsthällmarker görs uppföljningen än så länge endast i ett förtätat stickprov på Öland och Gotland. Rapporten innehåller också ett utkast till hur en uppföjning av hällmarkstorräng kan utföras specifikt för skyddade områden. En metodstudie har gjorts för att testa kriterier för avgränsning av fukthedar, som är tänkt att användas för uppföljning i och utanför kända förekomster. Som underlag för Sveriges rapportering till EU för Artikel 17 i Art- och habitatdirektivet har ett antal slumpvis utvalda lövängar på Gotland och i övriga landet fältbesökts, och data har samlats in som underlag för bedömning av bevarandestatus, med fokus på hävdgynnade träd och fältskiktsvegetation. Slutligen har förslag till kriterier för bevarandestatus tagits fram för vanliga gräsmarksnaturtyper, som underlag för Artikel 17-rapporteringen, och därefter har statusen per naturtyp klassats baserat på data från Jordbruksverkets kvalitetsuppföljning i ängs- och betesmarker.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 143.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Arlt, Debora
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Grandin, Ulf
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kindström, Merit
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kindström, Sofia
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Wikberg, Sofie
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Resultat från regional miljöövervakning av småbiotoper, gräsmarker och myrar 2009–20142016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    ”Regional miljöövervakning i landskapsrutor” karterar och följer upp småbiotoper, gräsmarker och våtmarker inom tre så kallade gemensamma delprogram:

    • Småbiotoper i åkerlandskapet
    • Gräsmarkernas gröna infrastruktur
    • Vegetation och ingrepp i våtmarker

    I den här rapporten presenterar vi ett urval av resultat från det första inventeringsvarvet 2009-2014. Totalt har nio län i södra Sverige ingått i området som inventerats. Inför SLU:s arbete med analyserna har representanter från länsstyrelserna i samarbete med SLU, prioriterat vilka resultat för småbiotoper, gräsmarker och myrar som är mest angelägna att lyfta fram. SLU gjorde också en bedömning av vilka av länsstyrelsernas önskemål om analyser som var möjliga att tillgodose inom ramen för detta projekt. Huvuddelen av de resultat som presenteras i denna rapport baseras på data insamlade i fält. Underlaget för att styra fältinventeringen har varit polygonskikt framtagna genom flygbildstolkning i infraröda flygbilder.

    Download full text (pdf)
    Rapport
  • 144.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Gunnarsson, Urban
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kindström, Merit
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Rygne, Helena
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Örebro län.
    Miljöövervakning av gräsmarkernas gröna infrastruktur: - ett utvecklingsprojekt inom regional miljöövervakning2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    År 2009 startade nio länsstyrelser miljöövervakning av gräsmarker och småbiotoper inom så kallade gemensamma delprogram med SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) som utförare. Övervakningen har utförts i ett stickprov inom 5x5 km stora landskapsrutor som även används av det nationella miljöövervakningsprogrammet NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige) och har därför fått arbetsnamnet ”LillNILS”. Övervakningen i LillNILS har anpassats efter länsstyrelsernas specifika frågor och behov. Datainsamlingen har också utökats i de naturtyper som ingår för att förbättra tillgången till data på regional nivå. Metodiken har utvecklats och utvärderats löpande, dels inom särskilda utvecklingsprojekt, dels i årsrapporter, se www.lillnils.se.

    Redan från början har vi velat inkludera fler gräsmarker än de allra finaste ängs- och betesmarkerna, eftersom även andra gräsmarker kan vara viktiga livsmiljöer för många arter samt bidrar till konnektiviteten mellan värdekärnor. Efter önskemål från länsstyrelserna finns nu också ett förslag till metodik och program för övervakning av ytterligare gräsmarkstyper, t.ex. vägslänter, åkerkanter, ledningsgator, gårdsmiljöer, strandängar och gräsklädda hyggen. Syftet är att än mer utföra övervakningen med ett landskapsperspektiv och att kunna följa gräsmarkernas gröna infrastruktur. Förslaget som presenteras i denna rapport kan tas i drift av länsstyrelserna från 2015, förhoppningsvis i samarbete med nationella myndigheter.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 145.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kindström, Merit
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Björkén, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Lundin, Assar
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Uppföljning av gräsmarks- och hällmarksnaturtyper 20192019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten presenterar resultat från två deluppdrag för gräsmarks- och hällmarksnaturtyper inom Artoch habitatdirektivet för år 2019. Det första innefattar resultat från löpande uppföljning för ett antal naturtyper där en riktad uppföljning finansieras specifikt inom detta uppdrag. Den andra delen innefattar naturtypsklassificering av provytor inom Remiil och kvalitets¬uppföljningen av ängs- och betesmarksobjekt.

    För hällmarkstorrängar är 2019 det femte året av löpande uppföljning, och årets resultat har en stor mängd karterad hällmarkstorräng jämfört med tidigare år. För kalkhällmarks¬naturtyper presenteras även de resultat för Öland som ursprungligen ingick i uppdraget 2018, eftersom vi då valde att senarelägga inventeringen på grund av den extremt torra sommaren. Uppföljningen av svämängar som 2017 gjordes längs Vindelälven och 2018 vid Nedre Dalälven, fortsatte under 2019 vid övriga Dalälven. Även 2018 och 2019 finansierades här ett tillägg till Remiils inventering av gräs¬marker inom det gemensamma delprogrammet ”Gräsmarkernas gröna infrastruktur”. År 2017 var andelen naturtypsklassade oväntat liten, men både 2018 och 2019 var den betydligt större och närmare det förväntade. Kvalitetsuppföljningen av ängs- och betesmarker påbörjades 2006 och kompletteras sedan 2008 med naturtypsklassning i provytorna. Metodiken och dataförvaltningen är nu helt samordnad med Remiil och de naturtyps¬uppdrag som redovisas i denna rapport

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 146.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kinström, Merit
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Lundin, Assar
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Björkén, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Nilsson, Björn
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Jonsson, Olle
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Östergötland.
    Inventering och utveckling för uppföljning av gräsmarks- och hällmarksnaturtyper 20172018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

     Rapporten beskriver resultat från biogeografisk uppföljning av några naturtyper med sparsam förekomst i landskapet. För hällmarkstorrängar (naturtyp 8230) visas resultat från tredje året av uppföljningen, som bland annat visar att en stor andel av hällmarkstorrängarna ligger utanför skyddade områden. För alvar, basiska berghällar och karsthällmark är 2017 det första året för ett förtätat stickprov på Öland och Gotland. Förutom variabler för artförekomst och vegetations­struktur ingår också beskrivning av vittringsmaterial och karstsprickor samt en särskild metodik för karstlevande snäckor. Svämängar har karterats i sin helhet längs Vindelälven, med ett stickprov av fältbesökta ytor. De kommande fem åren är planen att svämängar vid samtliga större vattendrag från Dalälven och norrut karteras. Förutom uppföljningen av dessa naturtyper, så har även utvecklingsinsatser gjorts för andra naturtyper, som underlag för framtida uppföljning. Ett mindre antal objekt av höglänta slåtterängar och slåtterängar i låglandet har inventerats, för att ge underlag för hur artsammansättningen kan ge stöd för en tillförlitlig klassning av slåtter- och betespräglade naturtyper. Första tester har gjorts för hur högörtängar och svämängar kan följas vid mindre vattendrag, men fler år behövs för att slutsatserna ska bli tydliga. Tester har också gjorts för hur Remiils miljöövervakning i gräsmarker kan bidra för vanliga gräsmarks­naturtyper, men en bra lösning förutsätter kraftigt förbättrad samordning mellan olika inventeringar.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 147.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Löfgren, Per
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ringvall, Anna
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Uppföljning av naturvärden i ängs- och betesmarker via NILS: Statistisk utvärdering och förslag till design2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport har som syfte att ge förslag till utformning av ett uppföljningssystem förnaturvärden i objekt som identifierats som skyddsvärda i Ängs- och betesmarksinventeringen(Jordbruksverket 2005a, b) samt göra en statistisk och kostnadsmässig utvärdering av olikadesignalternativ. Utgångspunkten har varit att uppföljningen ska ske i ett stickprov av objektsom så nära som möjligt ansluter till den metodik och de landskapsrutor som används i detnationella miljöövervakningsprogrammet NILS (Allard m.fl., 2003, Esseen m.fl., 2005). Avde åtta indikatorer som föreslagits av Naturcentrum (2004) har vi valt ut de fem som verkarmest lämpade för uppföljning i anslutning till NILS. Den metodik som föreslagits avNaturcentrum (2004) har följts så långt möjligt, men vissa modifieringar har gjorts för att görauppföljningen effektivare.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 148.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Ringvall, Anna
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Wissman, Jörgen
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förslag till regional uppföljning av ängs- och betesmarker via NILS2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta projekt är att ta fram ett förslag till regional utökning av den ängs- och betesmarksuppföljning som redan har påbörjats på nationell nivå, i anslutning till det nationella miljöövervakningsprogrammet NILS. Resultaten ska kunna användas för uppföljning av bl.a. de regionala miljökvalitetsmålen på region- eller länsnivå, och samtidigt vara ett viktigt komplement till den nationella uppföljningen av ängs- och betesmarker.

    Baserat på statistiska analyser av data från 2006 års inventering av ängs- och betesmarker i NILS, föreslår vi en regional uppföljning som omfattar ca. 300 områden per region eller län i ett femårigt omdrev (60 per år). Med den metodik vi föreslår, motsvarar det en inventeringskostnad av cirka 400 tkr per år. Hur stor varje region ska vara beror på tillgängliga resurser och möjligheterna att samanalysera data från flera län med likartade förhållanden.

    Metodiken är en nedbantad version av NILS befintliga provytemetodik, med fokus på täckningsgradsbedömningar i provytor med 10 m radie och förekomst av indikativa arter av kärlväxter i ett antal småprovytor. Med halverad tidsåtgång per provyta jämfört med ordinarie NILS-metodik kan man till samma kostnad fördubbla antalet provytor per område, och det ger märkbart bättre möjligheter att påvisa förändringar för de variabler som finns kvar. Det är inte troligt att det ska gå att påvisa förändringar för enskilda kärlväxtarter, utom möjligtvis för de mest arttäta kalkgräsmarkerna i sydöstra Sverige. Även för grova ekar och andra ädellövträd verkar det vara svårt att utläsa förändringar på länsnivå med den noggrannhet som skulle behövas. Däremot blir resultaten relativt bra för träd- och busktäckning, gräsförna (graminidförna) och ett sammanvägd mått för artrikedom och frekvens för grupper av kärlväxter.

    För Norrlandslänen är det troligen helt nödvändigt att gå samman flera län, och helst utöka det sammanlagda stickprovet ytterligare. Det kan också vara bra att utöka artlistan med kärlväxter som är bra indikatorer i norra Sverige, och gärna lägga till asp grövre än 50 cm dbh i metodiken för grova träd.

    De urvalsprinciper vi föreslår för att välja områden till de regionala stickproven skiljer sig något från för det nationella stickprovet, men det finns goda möjligheter att kombinera de två skattningarna för att totalt sett få bättre resultat.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 149.
    Glynn, Anders
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Gyllenhammar, Irina
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Lignell, Sanna
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Fridén, Ulrika
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Jämförelser av tidstrender av miljöföroreningarna PCBer, HCB, dioxiner, bromerade flamskyddsmedel och perfluorerade alkylsyror i biota och människa – vilka faktorer bidrar till skillnader?2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

      Naturvårdsverket har under flera decennier, inom den nationella miljöövervakningen, undersökt tidstrender av bioackumulerande/biomagnifierande organiska miljöföroreningar (persistent organic pollutants, POPs) i biota och människor, eftersom POPs kan utgöra hälsorisker för djur och människor. Ett viktigt syfte med detta monitoreringsprogram är att följa miljötillståndet i Sverige. Programmet används också för att följa upp resultat av de åtgärder som vidtagits nationellt och internationellt för att begränsa POP-förororeningen av miljön. I denna rapport undersöks tidstrender av POPs i människor från Sverige (modersmjölk och blodserum), sillgrisslor från Östersjön (ägg) och sill/strömming (muskel och lever) från svenska ost- och västkusten, och dessa trender kopplas samman med de viktigaste nationella/internationella åtgärderna (lagstiftning, råd/rekommendationer, frivilliga åtgärder, mm) som införts för att begränsa utsläppen i miljön. Syftet är att undersöka om det finns samband mellan åtgärder och förändringar av tidstrender i biota och människor. De studerade POPs omfattar industrikemikalierna polyklorerade bifenyler (PCB), de oavsiktligt bildade föroreningarna polyklorerade dibenso-para-dioxiner och dibensofuraner (PCDD/F), fungiciden hexaklorbensen (HCB), de bromerade flamskyddsmedlen (BFR) polybromerade difenyletrar (PBDE) och hexabromcyklododekan (HBCDD), och industrikemikalierna per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS).

    Resultaten visar att nationella/internationella förbud av produktion och användning av PCB och HCB relativt snabbt resulterade i minskande halter i alla studerade matriser. Liknande effekter observerades efter mer eller mindre frivilliga utfasningar av produktion och användning av vissa BFR och PFAS. Halterna av PCDD/F, som förekom som förorening i tekniska PCB-blandningar, minskade också efter att förbud mot PCB-produktion och användning infördes. Detta visar att eliminering av primära källor för utsläpp i miljön är en mycket effektiv åtgärd, som relativt snabbt leder till sjunkande halter i biota och människor även när det gäller så pass svårnedbrytbara substanser som de studerade POPs.

    När de flesta viktiga primära källorna har eliminerats finns det dock sekundära källor som kan vara mycket svårare, eller helt omöjliga, att eliminera. Detta illustreras av HCB, som för närvarande tycks öka i vissa delar av den svenska miljön. Det har föreslagits att detta fenomen till viss del beror på avdunstning av HCB från förorenad mark i områden som har haft en historiskt högre användning av fungiciden än i Sverige. När det avdunstade HCB med vindarna når Sverige sker en deposition på grund av ett kallare klimat. Diffusa primära källor för PCDD/F, som nu tycks dominera i Sverige, är också svåra att åtgärda, vilket kan förklara varför minskningen av halterna i flera av de studerade matriserna nu verkar gå långsammare än tidigare.

    Resultaten visar också att stegvis eliminering av produktion och användning av några få substanser i taget inom en grupp av POPs är ineffektivt ur miljömässig synvinkel. Detta exemplifieras av de studerade BFR och PFAS, som i motsats till PCB inte har reglerats gruppvis. Stegvisa åtgärder ger en mycket mer utdragen förbättringsprocess i miljön, där minskande halter av reglerade substanser motverkas av ökande halter av oreglerade substanser med liknande egenskaper. För att undvika denna, ur miljöns synvinkel, utdragna process bör ämnen med liknande egenskaper inom en POP-grupp regleras samtidigt.

    För vissa av de undersökta POPs har olika delar av den svenska miljön ”svarat” olika snabbt på vidtagna åtgärder. För tetra-pentaBDE vändes en ökning av halter till en minskning mer än 10 år tidigare i sillgrissla och strömming/sill än i modersmjölk. Även om det inte klart går att bevisa, så kan detta bero på att det vidtogs regionala åtgärder i ett tidigt skede som hade positiv effekt på utsläpp i Östersjön utan att nämnvärt påverka den svenska befolkningens exponering. Tidstrenderna i modersmjölk följde istället i hög grad förändringarna i världsproduktion av dessa PBDE.

    De retrospektiva studierna av BFR och PFAS trender visar att en oreglerad ökning av världsproduktion och -användning har resulterat i exponentiella ökningar av föroreningen av den svenska miljön. Det är därför av yttersta vikt att reglerande myndigheter/organisationer och industrin tillsammans anstränger sig att införa effektiva och snabba åtgärder på global nivå som minimerar risken för framtida miljöproblem orsakade av hittills ”okända” substansgrupper med POP-liknande egenskaper.

    Download full text (pdf)
    appendix 1
    Download full text (pdf)
    appendix 2
    Download full text (pdf)
    appendix 3
    Download full text (pdf)
    appendix 4
    Download full text (pdf)
    appendix 5
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 150.
    Glynn, Anders
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Nyström, Jennifer
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Benskin, Jonathan
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Plassmann, Merle
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Sandblom, Oskar
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Lignell, Sanna
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Gyllenhammar, Irina
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Lindroos, Anna Karin
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Ahrens, Lutz
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Koppling mellan halter av per- och polyfluorerade alkylsubstanser i dricksvatten och blodserum bland deltagarna i Riksmaten ungdom 2016-172020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den nationella matvaneundersökningen Riksmaten ungdom 2016-17 (RMU) användes för att studera sambandet mellan halter av per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i deltagarnas blodserum och dricksvatten (DV) som deltagarna druckit. Syftet var att undersöka om låggradigt PPFAS-förorenat DV (<10 ng/L av enskilda PFAS) kan vara en viktig källa för PFAS-exponering bland barn och ungdomar i Sverige (ålder 11-20 år). Denna kunskap är viktig för framtida riskbedömning och riskhantering av PFAS i DV. Halterna av redan välstuderade PFAS i serum från de 1097 deltagarna i RMU låg inom förväntade intervall. Vissa deltagare från Uppsala och Ronneby hade klart förhöjda halter av perfluorhexansulfonat (PFHxS) (Uppsala/Ronneby) och perfluoroktansulfonat (PFOS) (Ronneby) trots att de provtagits flera år efter att PFAS-förorening av DV åtgärdats på dessa orter. Detta beror på att PFHxS och PFOS försvinner mycket långsamt ur kroppen. Bland dåligt undersökta PFAS detekterades perfluorpentansulfonat (PFPeS), perfluorheptansulfonat (PFHpS), linjär metylperfluoroktansulfonamidättiksyra (lin MeFOSAA), 9-klorhexadekafluor-3-oxanon-1-sulfonsyra (9Cl-PF3ONS) och 6:2 1H,1H,2H,2H-perfluoroktansulfonat (6:2 FTSA) i en del deltagare. Halterna av PFAS i DV analyserades 2018 i prover från de 47 vattenverk (VV) som levererade DV till deltagarnas skolor och hem (2 prov per VV). Halterna var i allmänhet låga (<10 ng/L av enskilda PFAS). Inget prov överskred Livsmedelsverkets nuvarande åtgärdsgräns på 90 ng summa11PFAS/L. Förutom de 11 PFAS som ingår i åtgärdsgränsen detekterades perfluoroktansulfonamid (FOSA) i många DV-prover. Dessutom pekar resultaten på att PFPeS och PFHpS kan finnas som förorening i DV, eftersom deltagare från Uppsala och Ronneby hade förhöjda halter av dessa PFAS. Det finns många livsstilsfaktorer och demografiska faktorer som påverkar serum-halterna av PFAS. En statistisk analys av sambanden mellan serum- och DV-halter av PFAS (General Linear Model), där hänsyn togs till denna påverkan, visade att serumhalterna av PFHxS, PFOS, perfluoroktansyra (PFOA) och perfluornonansyra (PFNA) ökade med ökad halt i DV. Resultaten antyder att låggradigt PFAS-förorenat DV kan vara en viktig källa för barns och ungdomars exponering för vissa PFAS.

    Download full text (pdf)
    fulltext
1234567 101 - 150 of 357
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf