Publications
Change search
Refine search result
123 101 - 110 of 110
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 101.
    Olsson, Mats
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    de Wit, Cynthia
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Haglund, Peter
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Miljögifter i biota2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I en nyligen genomförd studie tycks halterna dioxiner i strömming (muskel)ha mer än fördubblats i Bottenhavet sedan slutet av 1970-talet–början av 1980-talet. I förra årets nummer av Bottniska viken påtalade vi den allvarliga situationen för fisket i Östersjön, då koncentrationerna av dioxiner inte minskade i våra havsområden. Bottenhavets yrkesfiskare står således inför svåra problem.

  • 102.
    Olsson, Mats
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Rosendal, Elisabet
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Sandegren, Finn
    Svenska jägareförbundet.
    Utterinventering av delar av Ljusnans och Dalälvens avrinningsområden september 19841984Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Utterinventering av delar av Ljusnans och Dalälvens avrinningsområden september 1984

  • 103.
    Persson, Gunnar
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Svensson, Jan-Erik
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Kvantitativa djurplanktonundersökningar i Sverige: När, var, hur och varför?2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under den taxonomiskt-faunistiska epoken inom zooplanktologin (1800- och början på 1900-talet) infångades planktondjuren oftast med planktonhåv och närvaron av olika taxa registrerades, ibland med en bedömning av mängden i relation till övriga taxa. Man samlade ingen information om i vilken täthet djuren förekom eller om deras biomassor. Även idag använder man ofta planktonhåv när man vill undersöka vilka organismer som finns i en sjö. Förutom en ren faunistisk beskrivning kan identifiering av "indikatorarter", "nyckelarter" eller liknande ev. föra vidare till en bedömning av olika störningar. Nästan alla typer av störningar påverkar dock även olika arters mängder och utbredning i vattnet. Det finns således fördelar med att ta prov som gör det möjligt att beskriva djurens mängdförhållanden i vattnet: en insikt som i och för sig är sekelgammal men som inte började tillämpas på allvar förrän på 1950-talet. Då påbörjades ett mindre antal undersökningar där zooplanktonmängderna i prov tagna med volymsbestämd vattenhämtare analyserades. Denna typ av verksamhet växte snabbt och hade sin kulmen under 1970- talets slut. Antalet olika sätt att få den eftersträvade informationen ökade också mycket markant. Rör, pump, håv med flödesmätare och "planktonfällor" kom till användning. Dessutom förflyttades intresset för kvantitativa mängduppgifter från individer per volymsenhet till biovolym eller biomassa per volymsenhet. Detta ledde till utveckling av olika metoder för beräkning av individvikter eller individvolymer Valet av olika metoder i de delmoment som en undersökning omfattar kan i stor utsträckning påverka resultatens användbarhet för olika syften. Vi poängterar här detta genom att i ovanligt hög utsträckning redovisa dessa detaljer, där uppgifter finns. I den del av rapporten som beskriver enskilda undersökningar anges förutom undersökningarnas omfattning och metodik även deras syften, placering i idéhistorien och resultat, allt i mycket kortfattad form. Referenser har placerats efter varje projektpresentation. I princip görs genomgången från norr till söder men ett försök har gjorts att hålla samman projekt med samma tema men i olika sjöar. Om flera olika projekt med allmän målsättning genomförts i samma sjöar vid olika tidpunkter har de hållits samman i vad vi kallar ett "projekt". Projektens nummer i den skriftliga genomgången är en ingång till motsvarande projekt i den digitala metadatabasen. Den detaljerade databasen har byggts upp för att beskriva vilka zooplanktonprovtagningar som gjorts i en given sjö ett givet år samt de metoder som använts. Den omfattar 1900 rader med data från ca 550 sjöar och ligger i .XLS - eller .TXT- format på CD-skiva. I vår framställning i text och metadatabas har vi betonat provens kvantitativa aspekter. Det finns därför anledning att notera att dessa analyser också ger en beskrivning av vilka taxa som finns i proven. Ibland har dock provvolymen varit alltför liten eller också har subsamplingen drivits alltför långt för att ge en säker beskrivning av den provtagna sjöns artsammansättning. Ibland har också artbestämning lämnats därhän för svåra grupper. Det svenska zooplanktomprojektets tankegångar framgår i en strategiskiss som även visar hur insamlingen bedrivits (figur 1). I den box som betecknar "artförekomst/kvantitet" har kvantitativa och kvalitativa data ("håvprovsdata") samlats. Eftersom vi i denna rapport bara behandlar kvantitativa data inkluderas inte merparten av museíproven som nästan uteslutande betecknas som "kvalitativa".

  • 104.
    Roos, Anna
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Fiskgjuse - Miljögiftsbelastning i ägg insamlade i Sverige2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom ramen för Projekt fiskgjuse har ägg från Sverige, framför allt södra Sverige, analyserats med avseende på klorerade, bromerade och fluorerade ämnen samt tungmetaller, metylkvicksilver och selen. Dessutom har äldre analysdata avseende kvicksilver datalags och inkorporerats i denna rapport.

    Resultat:

    Sju ägg som tidigare analyserats för Hg analyserades på nytt för att se om analysresultaten är jämförbara, vilket de var. Därmed kunde gamla och nya resultat avseende kvicksilver läggas ihop i en trendanalys. Halterna av kvicksilver i de analyserade äggen (n=211) har minskat med ca 2,1% årligen sedan 1960-talet. Halter överstigande 500 ng/g våtvikt (v.v.) i ägg kan förknippas med negativa effekter på reproduktionen hos vissa rovfåglar. Elva procent av äggen år 1964-1986 hade halter överskridande 500 ng/g v.v., men inget av de 20 ägg som analyserats från 2008-2013 överskred detta värde.

    Halterna av selen vs kvicksilver (n=29) på molviktsbasis visar på ett överskott av selen. En jämförelse mellan metylkvicksilver och totalkvicksilver visade att så gott som allt kvicksilver i äggen är av formen metylkvicksilver. Även halterna av koppar, zink och mangan har minskat i de analyserade äggen (mellan 0,9-2,2% årligen, n=29). Selen visade på en tendens till minskning, dock inte statistiskt signifikant.

    Samtliga analyserade pesticider har också minskat över tid, med ca 6-10% årligen (HCB, transnonaklordan, transklordan, cis-klordan, p,p´-DDE, p,p´-DDE och p,p´-DDD, n=60). Även 22 analyserade CB-kongener minskade i halt över tid, med mellan 3-8% årligen (n=60).

    De sex BDEs som fanns i mätbara halter i samtliga ägg (BDE-28, -47, -99, -100, -153, och -154) ökade i halt fram till 2001 och därefter sågs en minskning för tre av dem (BDE-47, -99 och -100). BDE-28, -153 och -154 har inte minskat i halt sedan 2001 (n=60). Trots en minskning av tre kongener sedan 2001 så är medelhalten ΣBDE i äggen från 2013 högre än de från början av tidsserien (1960-talet).

    Trettio ägg från 1997-2013 har analyserats för 16 perfluorerade/högfluorerade ämnen (PFAS) inom projektet: de perfluorerade karboxylsyrorna (PFCA) PFBA, PFPePA, PFHxA, PFHpA, PFOA, PFNA, PFDA, PFUnDA, PFDoDA, PFTrDA, PFTeDA, PFHxDA och PFOcDA samt de perfluorerade sulfonsyrorna (PFSA) PFHxS, PFOS och PFDS Nio föregångarämnen (s.k. prekursorer) analyserats, 5:3 FTCA, 6:2 FTUCA, 7:3 FTCA, 8:2 FTUCA, 10:2 FTUCA, N-MeFOSA, N-EtFOSA, N-MeFOSE och N-EtFOSE. Nästan alla ägg hade halter under detektionsgränsen avseende de kortkedjiga karboxylaterna PFBA, PFPePA, PFHxA, PFHpA, samt PFOA liksom samtliga prekursorer förutom 7:3 FTCA. PFOS var det mest dominerande ämnet, andelen PFOS vs PFAS var i snitt 72% (43-95%). Halterna PFOS låg mellan 12-632 ng/g v.v. Det finns rapport om att 100 ng PFOS/g ägg är den lägsta halt (LOEL) som ger negativ påverkan på häckningsresultatet hos höns. I denna studie hade 40% av fiskgjuseäggen från 2013 halter över 100 ng/g v.v. och fortsatt övervakning av dessa ämnen är önskvärt.

    Halterna av ΣPFCA visade på en tendens till ökning, dock inte statistiskt signifikant (p<0,08) medan ΣPFSA låg stabilt över tidsperioden 1997-2013 och fortsatt övervakning av dessa ämnen är önskvärt liksom PBDEs mf

  • 105.
    Roos, Anna
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Koncentrationer av klor- och bromorganiska föreningar samt kvicksilver i uttrar från Jämtland 1991-2004.2005Report (Other academic)
  • 106.
    Roos, Anna
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM. Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Jämtlands län.
    Miljögifter i utter från Jämtlands län: Analyser av klor- och bromorganiska föreningar, perfluorerade ämnen samt metaller 1970-20152016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas data över antalet undersökta uttrar, dödsorsaker samt resultat av miljögiftsanalyser i utter från Jämtlands län. Det gäller metallanalyser (muskel), klorerade ämnen som PCB, DDT, DDE, HCH och HCB i muskel, bromerade flamskyddsmedel (PBDE och HBCDD) i muskel samt perfluorerade ämnen (PFC) inklusive det omdiskuterade ämnet PFOS i lever. Miljöövervakningen vid Länsstyrelsen i Jämtlands län har stått för kostnaderna för de kemiska analyserna och rapporten är en uppdatering av den rapport som skrevs år 2005 [1].

    Uttern tillhör lagparagrafen Statens vilt (JL §25, JF §33,36). Påträffas en död utter ska det rapporteras till polisen, som skickar den till Naturhistoriska riksmuseet (NRM) i Stockholm. Om dödsorsaken är okänd skickas utter istället till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) i Uppsala, och efter obduktion till NRM. Antalet döda uttrar som skickats in till myndigheterna har ökat sedan 1990, även från Jämtlands län, något som indikerar en ökning av populationen. Inventeringar visar på samma positiva trend [2]. 86 uttrar som dött mellan 1972 och 2015 har skickats in från länet. Troligen har inte alla uttrar som dött 2015 (eller tidigare) ännu skickats till museet då rapporten skrevs (oktober, 2016), siffrorna kan därför komma att ändras något. Av de uttrar som skickats in till museet har 69 uttrar dött i trafiken (80%), två har bifångats i fiskeredskap och femton har dött av andra orsaker. Flera av dessa har svultit ihjäl, och några har funnits döda där trafik inte kan uteslutas. Trafikdödade uttrar har naturligtvis en större chans att bli inrapporterade till myndigheterna, och återspeglar inte de verkliga proportionerna av dödsorsaker hos utter. Generellt är de flesta uttrarna i god kondition, och en stor andel av de vuxna honorna visar tecken på reproduktion.

    Halterna av PCB och DDE, som är en trolig orsak till den tidigare populationsnedgången hos utter, har inte förändrats över tid i utter från länet insamlade mellan 1992-2014. Det är lite förvånansvärt eftersom dessa ämnen minskar i övrig biota från Sverige, men en förklaring kan vara att tidsserien börjar sent (1992) och att den största minskningen i skedde innan 1990-talets början efter förbuden som kom på 1970-talet samt att det är relativt få djur som analyserats från ett stort område. Fortfarande, på 2000-talet har enstaka uttrar halter av PCB som ger reproduktionsnedsättning hos mink [3] och halterna generellt är avsevärt mycket högre än t.ex. PBDE trots att PCB varit förbjudet sedan 1970-talet (det gäller inte bara i utter från Jämtland). Bromerade flamskyddmedel som har analyserats i 37 uttrar från 1992 och 2014 visar inte heller på någon trend, varken ökande eller minskande.

    Ingen av metallerna visade någon förändring i halt över tid i muskel (kadmium, total-kvicksilver, bly, selen och zink). I denna studie har den totala halten kvicksilver mätts i utter. Halterna av kvicksilver låg under det värde som visat sig ge toxiska effekter hos flodutter (Lontra canadensis) i laboratorieförsök. Femton av uttrarna från Jämtlands län har analyserats för både kvicksilver och selen. Selen binds till kvicksilver i levern och kan därmed göra kvicksilvret oskadligt. De binds 1:1 på molviktsbasis. Dock överskreds kvoten Hg:Se på molviktsbasis 1 i de flesta uttrarna (13 av 15 uttrar), det vill säga att det att det är ett överskott av kvicksilver i muskel hos uttrarna, jämfört med selen. Det är okänt vad det har för eventuella komplikationer, men halterna är låga i utter och djuren är i god kondition så antagligen har det ingen allvarlig negativ konsekvens vid dessa halter. Liknande höga halter kvicksilver jämfört med selen har setts i utter från andra områden i Sverige också [4,5]. Selen är ett viktigt essensiellt ämne som behövs till annat. Halterna av kadmium och bly är mycket låga i utter (muskel) från länet, ofta under detektionsgränsen.

    Nio uttrar från länet insamlade mellan 2005 och 2014 har analyserats för PFCs i lever. Det ämne som fanns i de högsta halterna var PFOS. Halterna varierade stort, mellan 81-1676 ng/g våtvikt (vv, medlevärde 462). Snittet för PFOS i utter från södra Sverige de senaste tio åren (2006-2015) var 1000 ng/g vv, och för utter i norra Sverige 313 ng/g vv [6]. I Jämtlands uttrar låg fem av nio uttrar 5

    över snittet för norra Sverige. Högst halt PFOS (1676 ng/g vv) hade en hane från 2012 som trafikdödades på E14 vid Gimån, i Bräcke kommun.

    Halterna av summa 7PFCA (PFOA+PFNA+PFDA+PFUnDA+PFDoDA+PFTrDA+PFTeDA) låg mellan 115-1073 ng/g vv i Jämtlands uttrar, med en medelhalt på 474 ng/g vv, dvs högre än för övriga landet (som är för de senaste tio åren 286 ng/g vv). Tre av uttrarna hade bland de högsta halterna av perfluorerade karboxylater (summa 7PFC) uppmätta i utter från hela Sverige. Högst halt 7PFC i hela Sverige (1037 ng/g vv) hade en utter från Hackås (år 2006), näst högst hade uttern som trafikdödades på E14 Gimån, i Bräcke kommun (986 ng/g vv år 2112). En tredje utter med höga halter kom från från Mörsil, år 2011 (760 ng/g vv).

  • 107.
    Roos, Anna
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bäcklin, Britt-Marie
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Ericson Jogsten, Ingrid
    Executive, Universitet, Örebro universitet.
    Wang, Thanh
    Executive, Universitet, Örebro universitet.
    Awad, Raed
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Benskin, Jonathan
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    POPs, PFAS and metals in ringed seals (Pusa hispida botnica) from the Baltic 1978-20152019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Twenty two pooled samples from 69 juvenile ringed seals collected between 1974 and 2015 were analyzed for PCB (22 congeners), pesticides, PFAS, metals and selenium. Most seals were bycaught in fishing gear.

     

    All CB congeners were above the detection limits. CB-138 and -153 accounted for ca 50% of ∑PCB. CB-180 and -101 stood for ca 10 % each. ∑PCB decreased over the study period with approximately -4.6% annually and since 2000 the mean concentrations (i.e. in pooled samples) were below 9 mg/kg in these juvenile seals, which is the lowest suggested threshold for onset of physiological effects in experimental marine mammal studies.

    sDDT decreased with a rate of ca -8.9% yearly. The proportion of p,p’DDE increased over time as p,p’DDT decreased. Chlordanes and nonachlor also decreased over time (-4.6%). Trans-nonachlor was the most predominating compound. Finally, mirex decreased over time at a rate of approximately -2.3% annually.

     

    Nine PBDE congeners were analyzed in blubber. The predominating BDE was BDE-47 (ca 70%) followed by BDE-99 and BDE-100. Most BDE congeners peaked during the 1990s.

     

    Eleven perfluorinated substances were analysed. PFHxA and PFHpA were below detection limits in all but three samples not included in the statistical analyses. All but FOSA showed increasing trends over the study period, with increasing rates of +5-9% annually. However, if only looking at the last 15 years the concentrations appear stable (i.e. not increasing or decreasing). FOSA showed decreasing rates over the full period as well as the last 15 years. PFOS was observed in the highest concentrations (range 9.4-400 ng/g ww) and was the predominant PFAS. PFNA was the predominant PFCA followed by PFDA and PFUnDA.

     

    Arsenic (As), cadmium (Cd), cobalt (Co), copper (Cu), (Cr), mercury (Hg), manganese (Mn), nickel (Ni), selenium (Se) and zinc (Zn) were analysed in seal liver. Cr was below detection limit in all samples but one, which was at detection limit. Ni was below detection limit in all samples. Only Co showed slight decreasing concentrations, the concentrations of the other metals were stable over time. However, concentrations of Pb were very low, and after 2000 below detection limit (<0.03 mg/kg ww), indicating decreasing concentrations. The relationship Hg vs Se on a molar basis showed no trend over time. Generally, the ratio was slightly below 1, but in five samples it did exceeded 1 (mean ratio was 0.9).

  • 108.
    Roos, Anna
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Haglund, Peter
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Polychlorinated dioxins, furans and dl-PCBs in ringed seals (Pusa hispida botnica) from the Baltic Sea 1978-20142015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Blubber tissue samples from in total 40 juvenile ringed seals from the Baltic Sea collected between 1978 and 2014 were analyzed for "dioxins"; polychlorinated dibenzo-p-dioxins, dibenzofurans (PCDD/PCDF) and dioxin-like PCBs (dl-PCB). Thirty-eight of the seals were bycaught in fishing gear and two were shot by mistake, taken for grey seals.

    Concentrations of PCDDs, PCDFs and dl-PCBs have decreased over the study period in ringed seals with only a few exceptions. The decrease was primarily seen until year 2000 while the concentrations have been stable the last 15 years with a few exceptions. Two dioxins (1,2,3,4,6,7,8-HpCDD and OCDD) and one furan (1,2,3,7,8-PeCDF) demonstrate increased levels the last 15 year of the study period while one furan decreases (1,2,3,7,8,9-HxCDF). OCDD demonstrates the highest increase rate with 15 % yearly increase the last 15 years.

    Concerning the dioxin-like PCBs, the four non-ortho, dl-PCBs demonstrate no trend the last 15 years. Four of the mono-ortho dl-PCBs continue to decrease until 2014 while the other four mono-ortho congeners show no statistically significant trends the last 15 years.

    It should however be stated that a limited number of seals have been analyzed with an average of one seal/year and more analyses are demanded in order to achieve more significant time trend results.

    Ringed seals show a low increase in population, approximately half of what is natural and reproductive impairment is still noted among ringed seals. If this has a connection to the concentrations of PCDD/F and dl-PCBs cannot be ruled out.

  • 109.
    Roos, Anna
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Loso, Katarina
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Fång, Johan
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Mätningar av läkemedelsrester i blod och urin från utter2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är den första delen av två i en pilotstudie om läkemedelsrester i utter. I den första delen ville vi undersöka om det gick att analysera rester av läkemedel i urin och blod från utter, samt att utvärdera vilken matris som är mest lämplig för ändamålet.

    Vi har analyserat 30 olika läkemedelsrester i blod och urin från 20 poolade prover som innehöll blod respektive urin från 33 uttrar. Samtliga läkemedel fanns i blod och/eller urinprover, dock inte i alla prov. Ett flertal ämnen låg under kvantificerbar nivå (<LOQ). Det innebär att man kan se att de finns i provet men pga "brus" inte kan kvantificera det.

    Det antidepressiva medlet Venlafaxin fanns i samtliga tio blodprover (0,24-2,0 ng/g färskvikt) men inte alls i urinproverna. Risperidone som används vid behandling av bl.a. schitzofreni fanns i mätbara halter i 7 av de 10 blodproven (4,3-250 ng/g färskvikt) och 7 av 10 urinprov (0,12-46 ng/g färskvikt).

    Högst antal läkemedelsrester i urinet hade en utter från Västervik (11 st + 4 st <LOQ). Den hade också mätbara halter från 7 olika läkemedelsrester i blodet (+ 4 st <LOQ).

    Det fanns fler mätbara läkemedel i urinproverna jämfört med blodproverna, med ett undantag (Venlafaxin). Dessvärre är urin begränsande, de flesta uttrar som inkommer till museet har tom eller nästan tom urinblåsa. Att blodprov ändå fungerar bra är positivt. Det är oftast möjligt att ta blod från uttrarna som skickas in och därför föreslår vi att man i fortsättningen analyserar blod, och urin bara i de fall där det är möjligt.

  • 110. Sandström, Olof
    et al.
    Larsson, Åke
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet.
    Andersson, Jan
    Appelberg, Magnus
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Ek, Helene
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet.
    Förlin, Lars
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet.
    Olsson, Mats
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Integrated fish monitoring in Sweden2003Report (Other academic)
123 101 - 110 of 110
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf