Publications
Change search
Refine search result
1234567 101 - 150 of 6698
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 101. Andersson, Anna
    Övervakning och uppföljning av utter (Lutra lutra) i Västerbottens län2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Från att ha varit försvunnen från många områden tycks uttern nu åter förekomma i största delen av Västerbottens län. Detta är mycket glädjande. De faktorer som en gång orsakade utterns tillbakagång verkar vara mindre betydelsefulla nu. Uttern är alltså en indikator på att tillståndet av artens livsmiljö, vattenmiljöer av olika slag, verkar ha förbättrats på senare år. Uttern är dock fortfarande sårbar. Det är därför uttern ingår i EU:s Natura 2000-system, och det är därför ett nationellt åtgärdsprogram för arten har tagits fram. Uttern upplevs av många som ett väldigt sympatiskt djur och betraktas ofta som indikator för, och trevlig del av, en stor biologisk mångfald. Uttern fungerar också som indikator för uppföljningen av miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Giftfri miljö, Biologisk mångfald och Bara naturlig försurning. Än återstår en lång väg att gå för att bevara uttern. Så måste vi ta fram ett övervaknings- och uppföljningsprogram för arten som gör det möjligt att bedöma dess status och hjälper oss att säkerställa utterns långsiktiga överlevnad i länet. Det föreliggande arbetet är första steget i denna strävan. Denna rapport har finansierats av Umeå universitet och Länsstyrelsen i Västerbotten länUnder 1960-1980-talet minskade utterpopulationen drastiskt i hela landet. Bland annat PCB och en intensiv jakt har angetts som troliga orsaker till utterns tillbakagång. På senare år har uttern börjat återhämta sig och sprida sig till sina ursprungliga biotoper i Västerbottens län. Då det både finns ett nationellt och internationellt intresse av att bevara uttern och dess livsmiljöer är det av yttersta vikt att noggrant övervaka återetableringar och beståndsutvecklingar. Då kunskapen om uttern i länet är begränsad ska denna kunskapssammanställning ligga till grund för Länsstyrelsens beslut om den regionala förvaltningen av utter. Genom informationsbrev och tidningsannonser samlades 175 rapporter in omfattande totalt 193 olika observationer. Utifrån rapporterna har en ungefärlig utbredning kunnat fastställas och uttern verkar vara spridd över hela länet med större täthet i vissa områden. Även ett antal föryngringar rapporterades från olika delar av länet. Utterns naturliga miljö skadas vid vattenregleringar. Vidare innebär en reglerad älv att uttern får svårare att söka föda vintertid då öppna forssträckor försvinner. Trots att uttern i dagsläget förekommer både i reglerade och oreglerade älvar är den mest förekommande i oreglerade vattensystem. Observationsrapporterna i kunskapssammanställningen antydde att det fanns fler uttrar vid den reglerade Umeälven jämfört med den oreglerade Vindelälven. Syftet med inventeringen var att undersöka huruvida rapporternas antydan stämde samt om det förekommer säsongsmässig förflyttning från bäck till älv. Sommarinventeringen i juli 2004 var resultatlös till följd av kraftigt regnande och höga vattenstånd. Vidare erhölls endast ett fåtal utterobservationer i form av spillning under vinterinventeringen i november 2004. Statistiska tester visade att det inte förelåg någon signifikant skillnad mellan älvarna. Undersökningen visar på de svårigheter som finns med de olika metoderna. De inkomna rapporterna återspeglar inte nödvändigtvis utterns täthet. Sommarinventeringar är besvärliga på grund av vattenflödets svängningar. Vidare är vinterinventeringar beroende av bra väder- och snöförhållanden.

  • 102.
    Andersson, Arne
    et al.
    Executive, Fågelstationer, Ottenby fågelstation. Sveriges Ornitologiska Förening.
    Lindström, Åke
    Executive, Fågelstationer, Ottenby fågelstation.
    Hasselquist, Dennis
    Executive, Fågelstationer, Ottenby fågelstation.
    Hedenström, Anders
    Executive, Fågelstationer, Ottenby fågelstation.
    Hjort, Christian
    Executive, Fågelstationer, Ottenby fågelstation.
    Jonzén, Niclas
    Executive, Fågelstationer, Ottenby fågelstation.
    Bengtsson, Daniel
    Executive, Fågelstationer, Ottenby fågelstation.
    Ottenby fågelstation: Årsrapport 19991999Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Decenniets, seklets och milleniets sista år blev ett år av stora förändringar vid Ottenby fågelstation. Deföregående tre-fyra åren hade präglats av mycket dålig ekonomi och därtill personalproblem. Under 1998blev situationen akut. Som ett första led i att förbättra situationen ombildades Ottenbykommittén (avSveriges Ornitologiska Förening satt att sköta fågelstationen) under hösten 1998. Den störstaförändringen blev sedan att Jan Pettersson, platschef sedan 1978, sades upp. Därtill kom uppsägning,pensionering, dödsfall (se nedan) och sedan tidigare överflyttade tjänster till OFAB, vilket innebar detatt den “fast” anställda personalstyrkan, som 1992 var 7 personer, reducerades till noll!Ottenbykommittén har nu fått en mycket mer aktiv roll i stationens arbete. Olika verksamhetsdelar haridentifierats och ledamöterna har getts olika ansvarsområden.Kommittén bestod under året av :Åke Lindström (ordförande)Christian Hjort (sekreterare, utlandsverksamheten)Dennis Kraft (ekonomi)Arne Andersson (datafrågor)Dennis Hasselquist (samordning av ansökningar)Anders Hedenström (forskningssamordnare)Niclas Jonzén (personal)Lars Lindell (SOF:s styrelse).Aktiviteterna inom dessa olika områden redovisas nedan och här skallbara de generella linjerna i arbetet läggas fram.Tvivelsutan förbättrades arbetsklimatet för den ideellt arbetandepersonalen på fågelstationen och glädjande nog var tillströmningen storav arbetsvilliga ungdomar. Stationen blev på många sätt öppnare, inteminst mot fågelskådarleden. Fler personer besökte stationen och pådetta sätt kan många fler känna sig delaktiga och trivas. Nackdelen äratt det rent praktiskt blir svårare att driva verksamheten med mångamänniskor närvarande och relativt stor omsättning på personer.Genom mycket hård åtstramning på utgiftssidan kunde ett förväntat rejält underskott i budgeten vändastill en liten vinst. Alla inblandade skall ha stor ära av detta eftersom både stora som små uppoffringarkrävts för att styra ekonomin rätt. Den lilla vinsten användes till att börja täcka det underskott somunder många år ackumulerats. Även om det nu känns som att vi har en god kontroll över den löpandeekonomin så måste vi på lång sikt hitta fler finansieringskällor till stationens verksamhet. Det är tillexempel mycket otillfredsställande att vi nu inte har någon heltidsanställd personal, något som på siktmåste lösas.Fågelstationens gamla dröm om att ha en egen filial söder om Sahara gick i uppfyllelse under 1999 meden månads försöksverksamhet i Nigeria under våren. Denna slog väl ut på alla sätt och verksamhetenskall nu intensifieras under 2000.Datahanteringen fick sig en rejäl skjuts framåt under året och kan vi bara snart förnya maskinparken finnsgrunden för en smidig och effektiv datahantering vid stationen. Detta kommer att underlätta bådeutåtriktad verksamhet (Internet) och eget analysarbete.Ottenby Försäljnings AB (OFAB), som drivit den affärsmässiga delen av stationens verksamhet sedan1995, fortsatte sin verksamhet parallellt med fågelstationens ideella verksamhet. Genom verksamheten iNaturum och restaurang Fågel Blå svarar OFAB för en viktig del av fågelstationens publika aktiviteter.Det är av stor vikt för framtiden att behålla och utveckla det goda samarbetet mellan fågelstationen ochOFAB.Figur 1. Åke LindströmFigur 2. Patrik Rhönnstad, platschef 1999Kontinuiteten i det praktiska arbetet på stationen blev naturligtvis något lidande av att den rutineradepersonalen försvunnit. Situationen hjälptes dock upp signifikant av att OFABs personal fanns på plats(Håkan och Annika Lundkvist, Gösta Friberg) samt att nye platschefen och många av de ideelltarbetande hade erfarenhet från tidigare år.

  • 103.
    Andersson, Berta
    et al.
    Executive, Vattenvårdsförbund, Mälarens vattenvårdsförbund. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Östlund, Mikael
    Executive, Vattenvårdsförbund, Mälarens vattenvårdsförbund. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Miljöövervakning i Mälaren 2000: Sammanfattning2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Mälarens vattenvårdsförbund har Institutionen förmiljöanalys, SLU utfört provtagning, analys och utvärdering av vatten iMälarens fjärdar och sund under år 2000. Biologiska, kemiska och vissafysikaliska förhållanden har undersökts. Denna broschyr är en sammanfattningav ”Miljövervakning av Mälarens fjärdar och sund 2000”.

  • 104. Andersson, Birgitta
    Fide prästäng-flora och vegetation under 55 år1994Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Genomgång av historisk och nuvarande vegetation i Fide prästänge på södra Gotland.

  • 105.
    Andersson, Birgitta
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Brink, Karin
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Nordfeldt, Sofi
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Regionalt miljöövervakningsprogram för Södermanlands län 2015-20202017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det övergripande målet för den svenska miljöpolitiken är att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Riksdagen har beslutat om 16 miljömål som beskriver vilka kvaliteter miljön ska ha för att detta ska vara uppfyllt. Miljöövervakningen är en av de viktigaste delarna av uppföljningen av miljökvalitetsmålen.

    Miljöövervakningen innebär att beskriva miljötillståndet i länet. Den ska ge svar på frågan hur det står till i miljön och hur miljön förändrar sig. Miljöövervakningen omfattar ett brett område från nedfall av luftföroreningar, arter i skogen, halter av näringsämnen i sjöar, fiskbestånd i havet, fåglar i olika miljöer till miljögifter i sediment.

    Processen med att ta fram detta program påbörjades 2013. Arbetet har utförts av Sofi Nordfeldt, Per Flodin och Karin Brink samt ansvariga för respektive delprogram. Genom möten med Naturvårdsverket och andra länsstyrelser har övervakningen kunnat samordnas med nationell miljöövervakning och med angränsande län. Ett exempel på samordning mellan länsstyrelsernas regionala miljöövervakning och den nationella är undersökningarna av bottenfauna i Östersjön, där resultaten kan jämföras med varandra och ge en bättre helhetsbild av tillståndet än var för sig. Ambitionen är att utveckla samarbeten inom programmet under den kommande programperioden med utgångspunkt från miljömålen.

    Länsstyrelsen i Södermanlands län har redovisat till Naturvårdsverket det Regionala miljöövervakningsprogrammet som ska gälla 2015-2020. Programmet innehåller detaljerad beskrivning av vilka delprogram som ska utföras respektive år.

  • 106.
    Andersson, Carin
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Övervakning av grundvatten i Jönköpings län 2005-20082010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Grundvattnet har stor betydelse för naturen eftersom det försörjer sjöar, vattendrag, våtmarker

    och källor med vatten. Det förser också många av länets invånare med dricksvatten.

    Det är därför nödvändigt att grundvattnet är av god kvalitet och att negativ miljöpåverkan

    motverkas. För att följa eventuella förändringar i grundvattnets kvalitet har Länsstyrelsen i

    Jönköpings län genomfört en undersökning i 25 vattentäkter och fem källor. Konduktivitet,

    pH, ammonium, nitrat, sulfat och klorid samt metaller analyserades i vattentäkterna och

    källorna. Dessutom analyserades råvatten för bekämpningsmedel och klorerade lösningsmedel

    vid några grundvattentäkter. För att kunna bedöma tillstånd och påverkan har Sveriges

    geologiska undersöknings föreskrifter om statusklassificering och miljökvalitetsnormer

    för grundvatten och Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för grundvatten använts. I

    denna rapport redovisas resultat från provtagningar i de 25 grundvattentäkterna 2005-2008.

    För att utläsa trender har även äldre resultat använts som underlag.

    Enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder anses alkaliniteten vara måttlig - mycket låg

    vid 70 % av vattentäkterna vilket kan innebära att alkaliniteten är otillräcklig för att i framtiden

    ge en stabil och acceptabel pH-nivå i områden med hög syradeposition. Nitrathalten

    visar en måttlig till stark påverkan i 76 % av vattentäkterna. Klorid-halterna bedöms som

    låga eller mycket låga i samtliga vattentäkter och källor.

    Sammanfattningen i tabell 2 visar medelvärden för de undersökta parametrarna i källorna

    och vattentäkterna bedömda efter SGUs föreskrifter. Ingen koncentration översteg riktvärdet

    för grundvatten vare sig i källorna eller i vattentäkterna. Ammonium-, klorid- och sulfathalterna

    översteg referensvärdet i ett fåtal av täkterna och ammoniumhalten översteg referensvärdet

    i två av källorna. Kvävehalten är i tabell 1 och 2 utryckt som nitrat, NO

    3, för

    att kunna jämföra med värdena i SGUs föreskrifter. Nitrathalten överskrider utgångspunkt

    för att vända trend vid fyra vattentäkter. Sju vattentäkter och en källa har kvävehalter över

    referensvärdet. Metallhalterna i vattentäkterna och källorna var generellt sett låga. 2,6-

    diklorbensamid (BAM) var det enda bekämpningsmedel som detekterades vid fem av vattentäkterna.

    Baserat på resultaten i denna rapport har fem vattentäkter otillfredsställande

    status (på grund av BAM), tre vattentäkter är ”at risk” (överstiger värdet för utgångspunkt

    för att vända trend, tabell 5) övriga har god status enligt vattendirektivet. Den tydligaste

    trenden som kunde påvisas var att nitrat- och sulfathalterna i vattentäkterna minskar (tabell 1).

    Tabell 1.

    Trendbedömning av konduktivitet (Kond), pH, Alkalinitet (Alk), ammonium (NH4N),

    nitrat, klorid och sulfat i vattentäkterna (VT).

    Kond

    mS/m

    pH Alk

    mg/l

    NH4N

    mg/l

    Nitrat

    mg/l

    Klorid

    mg/l

    Sulfat

    mg/l

    Antal VT där trend kan bedömmas 8 18 17 7 12 13 12

    Antal VT där ingen trend kan påvisas 6 12 13 7 5 10 6

    Antal VT där en ökande trend kan påvisas 0 3 3 0 1 0 0

    Antal VT där en minskade trend kan påvisas 2 3 1 0 6 3 6

    ÖVERVAKNING AV GRUNDVATTEN I JÖNKÖPINGS LÄN 2005-2008

    5

    Tabell 2.

    Medelvärden 2005-2008 för konduktivitet (kond), pH, alkalinitet (alk), ammonium (NH4), nitrat, klorid, sulfat, försurningsbelastning (förs.), arsenik (AS), kadmium (CD),

    kobolt (CO), krom (CR), kvicksilver (HG), nickel (NI), bly (PB) och zink (ZN). Gult = halten överstiger referensvärdet, orange = värdet överstiger utgångspunkt för att vända

    trend, rött = värdet överstiger riktvärdet för grundvatten. x = ej analyserat / halterna överstiger ej detektionsgränserna.

    *Baseras endast på en mätning. **Vid provtagningarna

    i Malmbäck (2 st 2008) uppmättes en hög koncentration av bly (15.4 μg/l ) och en låg koncentration (0.07 μg/l

    Vattentäkt Kond

    mS/m

    pH Alk

    mg/l

    NH4

    mg/l

    Nitrat

    mg/l

    Klorid

    mg/l

    Sulfat

    mg/l

    Förs. AS

    μg/l

    CD

    μg/l

    CO

    μg/l

    CU

    g/l

    HG

    μg/l

    NI

    μg/l

    PB

    μg/l

    ZN

    μg/l

    BAM

    μg/l

    Status vattentäkt

    Anneberg 22.9 6.95 63.3 0.005 9 16.00 15.00 3.3 0.15 0.011 0.03 4.5 0.001 0.8 0.1 10.3 0.33 Otillfredställande

    Baskarp X 6.78 X 0.050 0.3 5.30 6.50 X 0.15 0.003 0.004 0.7 0.001 0.1 0.1 6.1 x God

    Bor 8.1 6.3 22.0 0.035 2.2 7.8 7.20 1.2 0.11 0.040 1.13 7.7 0.026 4.8 0.3 24.4 x God

    Bottnaryd 8.3 6.20 23.5 0.010 2.0 5.60 8.10 1.2 0.08 0.002 0.01 0.9 0.001 0.3 0.1 5.1 x God

    Broaryd 24.5 7.93 89.0 0.005 24.8 9.48 8.38 4.8 0.04 0.034 0.03 3.9 0.001 1.0 0.1 4.1 x Risk

    Bäckshult 14.8 6.64 23.3 0.005 0.3 6.80 6.10 1.1 0.04 0.010 0.05 3.7 0.018 0.4 0.3 2.6 x God

    Furusjö X 6.35 X 0.010 3.3 6.00 7.60 X 0.16 0.036 0.03 7.6 0.001 0.2 0.4 10.3 x God

    Grimstorp 6.1 6.30 13.3 0.005 2.2 5.20 6.90 0.7 0.03 0.008 0.05 42.7 0.001 1.8 0.2 4.1 x God

    Hjältevad 6.7 6.50 20.0 0.005 0.3 4.57 7.37 1.1 0.09 0.008 0.04 5.9 0.002 0.2 0.1 4.8 x God

    Holsby 16.0 6.40 46.0 0.050 15 7.55 9.70 2.5 0.03 0.007 0.06 8.0 0.002 0.2 0.1 3.1 x God

    Horda X 5.69 5.4 0.005 7.5 7.2 11,00 0.2 0.04 0.044 1.41 5.0 0.026 2.9 0.2 11.5 x God

    Jularp 35.3 7.68 165.0 0.005 7 19.00 24.00 9.3 0.31 0.008 0.02 3.4 0.001 0.3 0.3 5.5 x God

    Korsberga 10.0 6.55 28.5 0.038 2.3 6.90 8.90 1.5 0.11 0.010 0.08 4.1 0.001 0.2 0.2 24.4 x God

    Landsbro 24.5 6.65 61.5 0.038 22 15.50 22.00 3.3 0.08 0.007 0.04 1.6 0.001 0.8 0.1 3.8 x Risk

    Lanna X 5.83 5.4 0.005 0.2 6.8 8.5 0.3 0.04 0.027 0.04 3.9 0.026 0.7 0.2 14.2 x God

    Lekeryd 19.8 6.60 60.6 0.010 5.3 15.50 13.00 3.0 0.18 0.002 0.01 2.5 0.001 1.3 0.2 3.2 x God

    Ljusseveka X 7.40 X 0.071 X 13.50 21.00 X 0.41 0.015 0.92 0.1 0.001 2.8 0.03 3.6 0.11 Otillfredställande

    Malmbäck 8.0 6.67 30.0 0.005 1.0 5.70 9.60 1.9 0.04 0.023 0.03 5.1 0.002 1.8 7.7** 32.8 0.45 Otillfredställande

    N.Unnaryd 15.3 6.05 27.5 0.010 30.5 6.10 11.00 1.5 0.52 0.011 0.01 2.7 0.001 0.7 0.1 5.2 x Risk

    Skede 20.0 6.55 51.0 0.050 16.5 15.50 9.00 2.7 0.11 0.018 0.14 7.9 0.003 1.2 0.7 9.6 x God

    Starhult 19.9 6.70 36.1 0.005 2.7 X X 1.9 0.09 0.003 0.02 1.4 0.002 0.4 0.8 5.3 x God

    Sunnerby 14.9 6.27 21.2 0.005 10 X X 1.1 0.11 0.039 0.14 9.1 0.002 0.5 1.2 21.2 x God

    Svenarum X 6.10 12.0 0.005 4.8 6.90 8.70 0.6 0.06 0.018 0.02 2.9 0.026 1.4 0.1 8.6 0.37 Otillfredställande

    Viebäck X X X X X X X X 0.11 0.008 0.19 15.7 0.002 1.07 0.4 6.3 x God

    Vireda 60.1* 7.70 207.5 0.008 23 22.00* 75.00* 10.8 0.20 0.049 0.02 3.5 0.001 0.7 0.1 2.4 0.76 Otillfredställande

    Glörje källa 23.66 7.7 127 0.064 0.79 7.37 6.70 6.7 1.14 0.001 0.10 0.1 0.001 0.1 0.01 1.2 x God

    Gränseryd 14.95 7.3 56.6 0.006 3.1 6.65 10.5 3.0 0.11 0.007 0.01 0.2 0.002 0.1 0.01 1.6 x God

    Skogshyltan 4.8 6.1 5.33 0.066 0.95 5.21 6.82 0.3 0.03 0.001 0.01 0.1 0.001 0.1 0.04 1.1 x God

    Sunneränga 17.35 7.4 65 0.023 4.8 7.3 13.35 3.5 0.23 0.005 0.01 0.3 0.002 0.1 0.005 1.4 x God

    Taberg 2 33.5 8.35 115.3 0.022 2.6 7.5 19.35 6.1 0.04 0.002 0.20 0.8 0.001 1.9 0.09 0.7 x God

    ÖVERVAKNING AV GRUNDVATTEN I JÖNKÖPINGS LÄN 2005-2008

    6

  • 107. Andersson, Daniel
    Naturvårdsbränning av Flistersjönäset - inventeringsrapport och resultatsammanställning2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den tredje augusti 1999 brändes i naturvårdssyfte ca 120 hektar ståndskog på Flistersjönäset. För att följa upp,dokumentera och utvärdera resultaten av branden genomfördes under juni 2000 en inventering av området.Rapportens syfte är att sammanställa, analysera och presentera data från inventeringen av brandfältet, för attåskådliggöra om branden åstadkommit önskvärda biologiska resultat. De företeelser som undersökts är främst;bildandet av bränd ved (levande och död), bildandet av döda eller skadade träd, brandpåverkan på fält- och bottenskiktsvegetation samt brandpåverkan på markens organiska skikt.Resultaten ligger väl i linje med vad som observerades vid bränningstillfället och visar att branden har tillskapatstora mängder bränd ved. Den största delen återfinns i lägre diameterklasser, eftersom de flesta träden i de huvudsakligen skiktade bestånden återfinns i dessa. Detta resultat gäller både stående träd och lågor. Branden haräven tillskapat stora mängder döda och skadade träd, framför allt i de lägsta diameterklasserna. Grövre träd har, med vissa undantag klarat branden utan skador.Både fält- och bottenskiktsvegetationens yttäckning har påverkats kraftigt. Däremot har markens organiska skiktoch därigenom även fältskiktsvegetationens rotsystem inte påverkats i någon större utsträckning. Brandpåverkansgraden varierar ganska kraftigt över området. Punktvis har vissa områden inte alls berörts avbranden medan andra påverkats betydligt mer än vad de generella resultaten gör gällande.På det hela taget kan man nog bedöma bränningen som lyckad ur ett naturvårdsperspektiv. Undantag från dettaär en något svag påverkan på markens organiska skikt till följd av en hög fukthalt vid bränningstillfället.

  • 108.
    Andersson, Elin
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Jämtlands län.
    Kempe, Göran
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Larsson, Artur
    Siira, Ulrika
    Executive, Myndigheter, Skogsstyrelsen.
    Uppföljning av biologisk mångfald meddata från Riksskogstaxeringen: Slutrapport, mars 20122012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport redovisar resultatet av ett samarbete mellan två projekt, dels ett projekt inom fortlöpande

    miljöanalys på SLU, lett av Artdatabanken, dels ett projekt som letts av Länsstyrelsen i Jämtland

    tillsammans med Artdatabanken och Skogsstyrelsen. Det senare drivs som ett så kallat miljömålsprojekt,

    med medel från Naturvårdsverket. I båda projekten är Riksskogstaxeringen en samarbetspartner.

    Grundtanken i båda projekten är att undersöka vilka parametrar i Riksinventeringen av skog (RIS) som

    bäst speglar tillståndet för biologisk mångfald.

    I ett första steg har arbetsgruppen valt ut ett antal parametrar som bör tas fram och undersökas. I ett andra

    steg har SLU tagit fram ett bakgrundsmaterial som diskuterats vidare inom gruppen. Därefter har gruppen

    tagit fram ett preliminärt förslag på vilka parametrar som kan vara lämpliga att prioritera för uppföljning

    av miljömålen. Förslaget har remitterats till forskare och myndigheter som kan tänkas ha intresse av

    innehållet och inkomna synpunkter har inarbetats i föreliggande slutrapport. Innehållet kan utgöra

    lämpligt bakgrundsmaterial om tillståndet i skogen, men också som indikatorer och andra mått som kan

    användas på olika sätt i uppföljning av biologisk mångfald.

    Övergripande kan det konstateras att RIS ger värdefull kunskap om främst utvecklingen av skogliga

    strukturer som trädens ålder, trädslag, beståndsålder och andra kvaliteter. Denna information kan bidra till

    att beskriva förutsättningarna för den biologiska mångfalden. Ett flertal av parametrarna har haft en

    positiv utveckling under miljömålsperioden. Det är däremot inte liktydigt med att utvecklingen för den

    biologiska mångfalden utvecklats i en positiv riktning. Detta på grund av att de nivåer som vi har att utgå

    från (1999) ofta ligger på en så låg nivå jämfört med många arters behov att det krävs kraftiga

    förändringar för att arterna ska kunna utvecklas i positiv riktning.

    Projektet har hitintills prioriterat drygt ett tjugotal skogliga parametrar för uppföljning av biologisk

    mångfald inom miljömålssystemet. Av de skogliga parametrarna har följande föreslagits få hög prioritet:

    Antal gamla träd över 121 år per kvadratkilometer, indelat i åldersklasser

    Areal gammal skog fördelad på skogstyper; tall, gran, barr (ädel, barrädel, barrlöv)

    Volym död ved av olika trädslag; tall, gran, löv

    Volym död ved av olika grovlek

    Areal ädellövskog indelad i åldersklasser

    Areal ädellövskog fördelat på olika klasser för mängden död ved

    De arter och spårtecken från inventeringen som särskilt uppmärksammats är:

    Hackmärken

    Vedsvamp

    Tickor

    Mjölkört

    Hänglavar; man- och skägglav

  • 109.
    Andersson, Henrik C
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Fisk i vattendrag och stora sjöar: Metoder för övervakning2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie syftade till en genomgång av befintliga elfiskeprogram i

    kustvattendrag i södra Sverige för att se om programmen kunde samordnas

    och optimeras. Genom en enkät till 11 länsstyrelser och 14 andra organisationer

    (kommuner, vattenvårdsförbund, fiskevårdsområden, Fiskeriverket

    m.fl.) erhölls uppgifter om 28 pågående elfiskeprogram från Uppsala till

    Hallands län, även tillrinnande vattendrag till Vättern inräknades.

    De flesta elfiskeprogram (96 %) förväntas pågå långsiktigt.

    De flesta program hade startats under 2000-talet, men några program

    hade pågått sedan 1980-talet.

    I hälften av de pågående elfiskeprogrammen elfiskades samtliga

    lokaler årligen.

    De pågående elfiskeprogrammen som hade ett renodlat syfte var

    främst de som genomfördes inom de samordnade recipientkontrollerna

    (10 program), medan resterande program oftast hade två

    eller flera syften.

    I majoriteten (79 %) av de pågående elfiskeprogrammen hade inga

    specifika mål satts upp för vare sig lokaler och vattendrag.

    I knappt hälften (46 %) av de pågående elfiskeprogrammen skedde

    en årlig utvärdering, följt av enbart redovisning av elfiskeresultaten

    (39 %).

    I drygt hälften av programmen hade även en samlad utvärdering

    gjorts och/eller var planerad.

    Genomgången av elfiskeresultat visade att:

    En lokal bör följas minst fem år för att få en bild av samtliga

    förekommande fiskarter.

    300-400 m2 samplad area kan sättas som en övre gräns vid elfiske för

    att fånga förekommande arter.

    En god statistisk precision i skattning av artantalet kan uppnås med

    4-6 lokaler per vattendrag och år.

    Med samplingen vartannat år istället för varje skulle hälften av de

    signifikanta förändringarna av artantalet ej detekterats, trots att

    samma tidsperiod undersökts.

    Det är viktigare att fiska vid samma vattennivå än att hålla provtagningsdatum

    exakt när avsikten är att bestämma öringtätheten.

    12

    En god precision i bestämning av öringtäthet kan uppnås med

    5 undersökta lokaler per vattendrag och år.

    Provtagning vartannat år jämfört med varje år gör att endast 60

    procent av trender i öringtäthet kan påvisas. Minskas samplingsfrekvensen

    till vart tredje år kan bara 25 procent av signifikanta

    förändringar beläggas statistiskt.

    Biologisk mångfald bör inte övervakas med diversitetsindex på

    grund av få arter, utan hellre med frekvensen av rödlistade resp.

    främmande arter. Exempel redovisas.

    Skattningen av ekologisk status kan påverkas av vattentemperaturen,

    avrinningsområdets storlek och vattenhastigheten.

    Rekommendationer för lokalval ges.

    Utgående från ovanstående resultat görs rekommendationer för hur elfiskeprogrammen

    kan optimeras för att passa multipla syften med god statistisk

    precision (avsnitt 4).

  • 110. Andersson, Henrik C
    Fiskar och fiskare i Stockholms län: läget år 20022003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det finns 53 licensierade yrkesfiskare i Stockholms län varav 5 är verksamma i Mälaren. Saltsjöfisket domineras av strömming och torsk medan fisket i Mälaren domineras av gös.I Mälaren har fisket efter siklöja minskat mycket drastiskt under senare år, från 150-200 ton under slutet av 1980-talet till 0,5-1 ton under början av 2000-talet. Merparten av yrkesfisket i Stockholms län bedrivs från små båtar, under 12 meter. Statistiken över yrkesfisket i Stockholms skärgård är ofullständig och endast 23 av de 48 licensieradefiskarena förekommer i den officiella statistiken. Fritidsfisket är omfattande i Stockholms län och ca 650 000 av länets invånare är intresserade av fiske. Fritidfisketsfångster är stora och de enkätundersökningar som genomförts av Fiskeriverket pekar mot att de överstiger yrkesfiskets av arter som gädda och abborre.Från och med 2002 ingår fisk i Länsstyrelsens regionala miljöövervakning och under augusti genomfördes ett provfiske i Stockholms skärgård och under hösten elfiskades 56 lokaler i 14 kustmynnande vattendrag. Utöver Länsstyrelsens provfiske genomförde Tyresö fiskeförening ett provfiske i Kalvfjärden i Tyresö kommun med länsstyrelsens hjälp. Provfiskefångsten vid Lagnö överensstämde med vad som är att förvänta i ett förhållandevis ostört nutida kustområde. Totalt fångades 18 fiskarter vilket var många i förhållande till andra provfiskade längs ostkusten. Fångsten av dominerades abborre både i vikt och antal. I Kalvfjärden var fångsten mindre, i förhållande till övriga områden, än vad som varförväntat. Det fångades även färre fiskarter än vad som var att förvänta och fångsten av karpfiskar var förhållandevis stor. Vid elfiskeunderökningen fångades totalt 13 arter i de undersökta vattendragen. Öring, abborre och gädda var de fiskarter som påträffades på flest lokaler. Flest fiskarter fångades i Bränningeån, Broströmmen, Loån, Skeboån och Moraån. De högsta tätheterna av fisk uppmättes i Igelbäcken, Kagghamraån, Moraån och Åvaån. I Igelbäcken utgjordes fångsten i huvudsak av grönling, i Kagghamraån och Moraån dominerades fångsten av stensimpa och öring medan den i Åvaån mestadels utgjordes av öring. Lite fisk fångades i Skeboån, Penningbyån och Skillebyån. Mycket öring påträffades i Bergshamraån, Hammerstaån,Kagghamraån och Åvaån. I vattendrag som Skillebyån och Penningbyån fångades oväntat få öringar. Kagghamraån har elfiskats kontinuerligt sedan 1994 och förekomstenav öring har ökat avsevärt genom olika typer av fiskevårdande åtgärder.

  • 111. Andersson, Henrik C
    et al.
    Östlund, Linda
    Sandström, Olof
    Fiskevårdsplan 2007 - 2010 för Stockholms län2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Fiskevårdsbehovet är stort i Stockholms län. Problemen med fiskbestånden täcker hela skalan från gäddans kraftiga beståndsnedgångar med kopplingar till storskaliga miljöproblem i Östersjön till utdikade sjöar och våtmarker iinlandet. Påverkan på länets vattendrag är omfattande. Det finns även stort behov att förbättra förvaltningen av de kommersiella fiskarterna i länet och därigenom skapa underlag för livskraftiga näringar baserade på fisk samtrekreation för länets invånare.Det statliga fiskevårdsbidraget kan omöjligt täcka dessa behov. Det är därför nödvändigt att samordna olika finansieringskällor och intressen. I fiskevårdsplanen finns en översiktlig beskrivning av målen för verksamheten samt strategier för att öka samordning och skapasynergieffekter mellan olika åtgärder. Länsstyrelsen har en ambition att Stockholms skärgård skall bli ett "särskilt fiskeområde" under den innevarande strukturmedelsperioden.För fiskevården inom ramen för det statliga fiskevårdsanslaget beräknas till ca 5,5 kronor miljoner per år. Statsbidraget utgör ca 2,3 miljoner per år. Kostnaderna för åtgärder i skärgården har inte specificerats för åren 2009 och 2010. Under 2007-2008 kommer det att genomföras en förstudie tillsammans med Fiskeriverket för att definiera detta behov på objektsnivå.Målgruppen för planen är centrala verk, kommuner, fiskets organisationer och enskilda. Förhoppningen är att det i det kommande fiskevårdsarbetet sker en ökad integrering av fiskevårdsarbetet med övriga mål för miljö- ochfiskeripolitiken samt den kommunala översiktsplaneringen.

  • 112.
    Andersson, Håkan
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Gaddsteklar och blomflugor i tio skogsområden i Västra Götalands län 20082010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    I samband med bestämningsarbetet av skalbaggar vid en inventering av tio ädellövskogsområden i

    Västra Götaland 2008, lades en del andra insekter undan för att eventuellt artbestämmas vid ett senare

    tillfälle.

    Alla gaddsteklar (här avses guldsteklar, bin och humlor, getingar, vägsteklar och rovsteklar) och

    blomflugor samt ytterligare några enstaka insekter artbestämdes i början av 2010. Sammanlagt

    artbestämdes 1 135 gaddsteklar, 141 blomflugor och fem övriga insekter. Antalet arter uppgick till 58

    gaddsteklar, 25 blomflugor och två övriga insekter. En rödlistad art påträffades samt en art som

    tidigare varit rödlistad. Två nya landskapsfynd för landskapet Bohuslän gjordes.

    De mest anmärkningsvärda fynden var den rödlistade skalbaggsstriten

    Issus muscaeiformis som

    påträffades i fyra exemplar i Gunnarsbo på Orust, samt rovstekeln

    Ectemnius sexcinctus som hittades i

    ett exemplar i Skottek utanför Ulricehamn.

  • 113. Andersson, Håkan
    Inventering av dyngbaggar i Örebro län 2008 - förekomst av streckdyngbagge Aphodius merdarius2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I månadsskiftet maj-juni 2008 inventerades dyngbaggar på 40 lokaler på uppdrag av Länsstyrelsen i Örebro län. Det viktigaste syftet med inventeringen var att ta reda på hur utbredd streckdyngbaggen Aphodius merdarius är i Örebro län. Ett annat syfte var att få bättre kännedom över vilka arter av dyngbaggar som förekommer i länet. Streckdyngbaggen är klassad som starkt hotad (EN) enligt den nationella rödlistan (Gärdenfors 2005). Arten ingår i åtgärdsprogrammet för dynglevande skalbaggar (Ljungberg 2007). Streckdyngbaggen är en art som är ganska starkt knuten till hästspillning, helst i torra, varma betesmarker. Efter 1950 har arten gått mycket snabbt tillbaka i Sverige och ansågs försvunnen från fastlandet. I slutet av 1990-talet och på 2000-talet har arten återfunnits på flera platser i södra Sverige, bl.a. på ca 20 lokaler i Stockholms län vid en inventering utförd av Calluna AB år 2007 (Andersson 2007). Vid denna inventering i Örebro län hittades streckdyngbaggen i sju av de 40 inventerade betesmarkerna. I något fall var dessutom streckdyngbaggen en av de dominerande arterna. Arten hittades främst i helt triviala kulturbeten utan några andra naturvärden. Alla fynden gjordes i den södra delen av länet och bara i hästspillning. Den främsta anledningen till att streckdyngbaggen minskade så snabbt efter 1950 var förändringar inom jordbruket, främst att hästen på allvar ersattes av traktorer. Skälet till att streckdyngbaggen åter igen verkar ha blivit vanligare beror på att hästar återigen blivit vanligare, t.ex. runt Stockholm där streckdyngbaggen verkar förekomma i ganska många hästbetesmarker. Förutom de sju nya lokalerna för streckdyngbagge var det intressantaste fyndet ett par exemplar av rakhorndyvel Onthophagus nuchicornis i Nydalen, Askersunds kommun. Denna art var inte funnen i Närke sedan 1930-talet. Nydalen var också inventeringens artrikaste lokal med tolv arter dynglevande skalbaggar.

  • 114. Andersson, Håkan
    Inventering av insekter i fem linddominerade lokaler i Västmanlands län 2006.2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vid inventeringen av de fem linddominerade lokalerna i Västmanland påträffades sammanlagt 20 rödlistade arter. Av dessa var två klassade i kategorin Starkt hotad (EN): mulmknäppare Elater ferrugineus och Synchita separanda (en barkbagge). Dessutom var tre arter klassade i kategorin Sårbar (VU): Quedius truncicola (en kortvinge), Eucnemis capucina (en halvknäppare) och trubbtandad lövknäppare Crepidoderus mutilatus. Övriga 15 arter var klassade i kategorin Missgynnad (NT). Sammanlagt gjordes elva nya landskapsfynd. Många av dessa fynd var arter som är ganska vanliga, låt vara att de i Västmanland befinner sig på gränsen av sitt utbredningsområde. Fyra av nyfynden är rödlistade, samtliga i kategorin Missgynnad (NT): sprängtickgnagare Dorcatoma substriata, Stephostethus alternans (en mögelbagge), brun vedborre Xyleborinus saxesenii samt hålträdklokrypare Anthrenochernes stellae. De mest intressanta fynden var mulmknäppare Elater ferrugineus i Sandholmarna, Strömsholm, kortvingen Quedius truncicola i Stensjöberget, Tidö samt barkbaggen Synchita separanda på Skutterön. Värt att notera är också att de sällsynta trubbtandad lövknäppare och halvknäpparen Eucnemis capucina hittades på tre lokaler vardera. Flest rödlistade arter påträffades i Stensjöberget (Tidö) med elva stycken. I Sandholmarna (Strömsholm), Fullerö och Skutterön påträffades åtta rödlistade arter och i Saxgarn fem stycken. Vid inventeringen påträffades två arter som finns med i åtgärdsprogrammet för hotade skalbaggar knutna till lind. Enfärgad brandsvampbagge Diplocoelus fagi hittades på tre platser (Fullerö, Saxgarn och Skutterön) medan Synchita separanda endast påträffades på Fullerö. Alla arter som är eller har varit rödlistade finns nämnda på följande sidor. Alla artbestämda arter finns listade i tabellerna.

  • 115. Andersson, Ingemar
    Inventering av flodpärlmusslan i Silletorpsån1990Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sommaren 1990 utförde jag en inventering, rörande förekomsten av flodpärlmusslor, i Silletorpsån. Målsättningen med undersökningen var främst att inventera kända muyssellokaler och jämföra resultaten med två tidigare utförda undersökningar (Björk 1962 och Persson 1981), för att därigenom försöka utröna i vilken utsträckning flodpärlmusslebeståndet påverkats de senaste 30 åren.

  • 116. Andersson, Jafet
    Övervakning av marknära ozon i Jönköpings län 2002-2004: resultat av mätningar med passiva ozonprovtagare under åren 2002-20042005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Marknära ozon mäts i Jönköpings län sedan 1993 i syfte att värdera länet gentemot gällande regler till skydd för vegetation och människors hälsa som kan ta skada vid höga halter. Denna rapport redovisar framför allt resultat under perioden 2002-2004. Under dessa år har mätningar utförts vid två stationer sommartid och två stationer året runt med hjälp av passiva provtagare med en månatlig exponeringstid.Gällande riktlinjer, konvention, EG direktiv, miljökvalitetsnormer samt miljömål specificerar gränsvärden baserat på timmedelvärden. Eftersom stora timvariationer i ozonkoncentration finns kan inte länets månatliga mätningar jämföras på ett tillfredställande sätt gentemot dessa.Länets ozonhalter fluktuerar i en regelbunden cykel på årsbasis och har varken ökat eller minskat signifikant under perioden 1996-2004. Typiska halter för sommar respektive vinterhalvår är 60-90 mikrogram per kubikmeter samt 20-60 mikrogram per kubikmeter mätt som månadsmedelvärde. Halten där risk finns för skada på människors hälsa (120 mikrogram per kubikmeter) överskrids sällan medan gränsvärdet för skada på växtlighet (80 mikrogram per kubikmeter) överskrids regelbundet speciellt under april-juni. Om den relativt konstanta flerårstrenden håller i sig blir det svårt att nå generationsmålet rörande marknära ozon. Länets stationer skiljer sig inte signifikant åt (p<0,001) utan visar istället på stor samstämmighet och därmed en övergripande länssituation snarare än lokal rumslig variation beträffande ozonhalter.Eftersom mätningarna i länet inte utförs med tillräcklig tidsupplösning för att kunna värderas gentemot gällande gränsvärden uppskattades länets förhållande till normerna beträffande människors hälsa samt vegetation med hjälp av den kontinuerligt ozonmätande stationen Norra Kvill som korrelerar mycket väl (R2 0,63-0,88) med samtliga länets stationer i fråga om månadsmedelhalter. Dessa beräkningar indikerar att länet med råge når de gränsvärden som ramdirektivet för luftkvalitet sätter mellan 2010-2020 beträffande skada på vegetation, men att det fortfarande är en bit kvar till att nå FN konventionen och miljökvalitetsnormen som börjar gälla 2020. Beträffande människors hälsa indikerar beräkningarna att länet erfar en trend av ökande antal dagar då den kritiska nivån där människors hälsa kan ta skada överskrids. Detta går i rakt motsatt riktning mot takdirektivet även fast gränserna satta i ramdirektivet inte nås ännu. Dessutom tycks ramdirektivets långtidsmål, miljökvalitetsnormen och miljömålet väldigt långt borta med den ökande trenden.Beträffande bidragande orsaker till bildandet av marknära ozon i länet observerades en svag korrelation mellan kvävedioxid och ozonhalt. Antalet soltimmar däremot visar på en variabel och komplicerad koppling till ozonhalt. Signifikanta korrelationer (p<0,05) observerades vid stationerna Bordsjö och Fagerhult där ozonhalt mäts året runt vilket tycks tyda på att solljuset är mer begränsande under vinterhalvåret än sommarhalvåret.

  • 117. Andersson, Jan
    Inventering av fisksamhällen vid Tromtö i Blekinge, augusti 20012001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Tromtö naturreservat i den västra delen av Karlskrona skärgård omfattar 12,4 km2, varav ca 70% utgörs av havsyta (figur 1). Provfisken genomfördes i augusti 2001, som en del av en större inventering av områdets marina växtoch djurliv. Fiskena utfördes av Fiskeriverkets Kustlaboratorium på uppdrag av länsstyrelsen i Blekinge län. Det undersökta området omfattade, förutom reservatets vattenområde, även angränsande vatten i öster mot Haglö och Skillingenäs samt i väster mot Almöhalvön. Det totala undersökningsområdet täckte 17-18 km2.

  • 118. Andersson, Jan
    et al.
    Franzén, Fredrik
    Kustfiskövervakning i de nationella referensområdena Kvädöfjärden och Torhamn2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Fisksamhället i referensområdet Kvädöfjärden i södra Östergötland har studerats sedan 1987 genom

    provfisken under sommaren. Den totala fiskbiomassan förändrades inte under perioden fram till och

    med 2005. En förändring av samhällets sammansättning speglas av en stigande andel rovlevande fiskar,

    i första hand abborre, och av ett ökande antal fiskarter i fångsten. En allt snabbare tillväxthastighet hos

    abborre förklaras till största delen av att havsvattnet blivit varmare över tiden. Ett resultat av denna

    utveckling är att abborren mot slutet av perioden har rekryterats till fisket vid en lägre ålder.

    Övervakningen av kustfisk utökades 2002 med ett kustområde vid Torhamn i sydöstra Blekinge. Provfiskena

    där dokumenterar ett samhälle dominerat av abborre och andra sötvattenarter. Abborrens

    åldersstruktur tyder på en normalt fungerande reproduktion i området. Låga tätheter av mer än tre år

    gamla abborrar har konstaterats, men har ännu inte kunnat förklaras. Tillväxten hos abborre var något

    snabbare än den i Kvädöfjärden.

    Beståndstäthet och reproduktionsförmåga hos tånglake har övervakats i Kvädöfjärden sedan 1994.

    Beståndet förändras inte signifikant över tiden, men en vikande tillväxthastighet har observerats hos

    honorna. Inga förändringar har dokumenterats avseende enskilda honors reproduktionspotential. De

    variabler som representerar hälsotillstånd hos yngel indikerar inte någon negativ påverkan på den

    lokala miljön och bedöms beskriva naturliga bakgrundsnivåer.

  • 119. Andersson, Jan
    et al.
    Ljunghager, Fredrik
    Samordnat regionalt nationellt kustfiskprogram i Egentliga Östersjön och Västerhavet2007Report (Other academic)
  • 120. Andersson, Jens
    et al.
    Jarlman, Amelie
    Kiselalger som surhetsindikator Försöksomgång 20072008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Biologiska provtagningar i form av bottenfaunaprovtagningar har genomförts inom kalkningsverksamhetens uppföljningsprogram under en lång rad år. Resultaten av dessa hjälper till vid bedömning av surhetsförhållanden och hur framgångsrik kalkningen varit, men ger också ofta motstridiga resultat. Överrensstämmelsen med uppmätta vattenkemiska värden är ibland dålig. En alternativ metodik, surhetsbedömning med hjälp av kiselalger finns dock framtagen. I en jämförelse, gjord av Cecilia Andrén, ITM, Stockholms universitet, mellan bottenfaunaprovtagning och kiselalgsprovtagning i ett annat projekt visade sig kiselalgerna i mycket högre grad korrespondera med hur vattenkemin sett ut. I Värmlands län har under 2007 ett test av metodiken med kiselalgsprovtagning genomförts på tio lokaler. Metodiken visade sig fungera lika bra, och i flera fall bättre än provtagning med hjälp av bottenfauna både i sjöar och vattendrag. Som försurningsindikator fungerar till synes kiselalger bättre än bottenfauna. Man förlorar dock vid en övergång till enbart kiselalgsprovtagning de extra data om sällsynta/rödlistade man får vid bottenfaunaprovtagningen

  • 121.
    Andersson, Johan
    Swedish Environmental Protection Agency. EnviroPlanning AB.
    Flodpärlmusslans status i Västra Götalands län: En inventering av sex av länets musselvattendrag 20172018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under hösten 2017 har EnviroPlanning inventerat flodpärlmusslor på uppdrag avLänsstyrelseni Västra Götalands län. Fem vattendrag inventerades medstatusbeskrivning och ett vattendrag inventerades med enkel statusbeskrivning som metod(figur 1).Årets inventeringar ger en ganska dyster bild av musselbestånden i de inventeradevattendragen,liksom de vattendrag som inventerades2016.I år, till skillnad frånförra året, hittades dock små musslor (mindre än 50 mm) som visar på föryngring itre av de sex vattendragen.För någravattendrag är tillståndet kritiskt. Ett av dessa är Gärån som har en av landets längsta tidsserier av inventeringar och denna tidsserie ser ut att kunna brytasdå flodpärlmusslorna håller på att dö ut i vattendraget. Det finns fler vattendrag därflodpärlmusselbeståndet minskar men dessa har ett större beståndså det kommertalängre tid för dessa att försvinna.Det finns dock ett vattendrag som sticker ut under de senaste två årens inventeringar och det är Sollumsån i Lilla Edets kommun, detta vattendrag har både ettstort antal av små musslor och ett bestånd som växer efter flera års tillbakagång. Pådetta vattendrag har det gjorts åtgärder för att gynna musslorna vilka behövs för attförhindra att flodpärlmusslan försvinner från Västra Götalands län.

  • 122.
    Andersson, Johan
    Swedish Environmental Protection Agency. Sportfiskarna.
    Hot mot flodpärlmusslan i Västra Götalands län: En undersökning i sju vattendrag med flodpärlmussla2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sportfiskarna har med stöd av VåGa medel undersökt hotfaktorer mot flod-pärlmusslan i Iglabäcken, Ljungaån, Nordån, Slereboån, Sävbäcken, Sörån och Teåkersälven. Resultaten visar att alla vattendrag är fysiskt påverkade, höga totalfosforhalter och höga färgtal. Glochidieförekomsten på öring var låg eller obefintlig i vattendragen vilket förmodligen beror på en hög vatten-temperatur och låg vattenföring vid infektionstillfället 2014. Glochidieun-dersökningen visar också att värdfisk och musslor inte uppehåller sig i samma område vilket är en nackdel för musslornas fortlevnad. En grävstu-die i Teåkersälven bekräftar att det inte förekommer någon föryngring i älven och att ca 20 % av populationen är nedgrävd. Prioriterade åtgärder för att gynna flodpärlmusslan i Västra Götalands län bör i första hand vara bio-topförbättrande åtgärder och fria vandringsvägar för musslornas värdfisk.

  • 123.
    Andersson, Jonny
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Skåne.
    von Barth, Peter
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Skåne.
    Månsson, Jenny
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Skåne.
    Broström, Anna
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Skåne.
    Skånska småvatten nu och då: En förändringsinventering med hjälp av flygbilder från 1940-, 1980- och 2000-talet2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Småvatten i form av dammar och våtmarker har en viktig funktion i både den

    terrestra och akvatiska miljön. Småvatten är en svacka eller hålighet som är

    vattenfylld året om. De främjar den biologiska mångfalden på landskaps och art

    nivå genom att utöka antalet småbiotoper och vara uppehållsplats och födoplats

    för många djur och växter. De fungerar även som buffert för flödesvariationer och

    som kväverenare i vattendrag, vilket minskar halten näringsämnen som når ut i

    havet och där bidrar till övergödning. De flesta antropogena småvattnen har sitt

    ursprung från 1800-talet och 1900-talets början, då näringsrik märgellera grävdes

    upp från åkrar och hålen på åkrar fylldes upp med nederbörd. I samband med

    jordbrukets effektivisering så jämnades många av dessa märgelhålor och antalet

    småvetten minskade avsevärt. Sedan mitten på 1980-talet har småvatten och

    våtmarker uppmärksammats i en rad olika miljöprojekt i Skåne.

    Syftet med det här projektet var att undersöka hur förekomsten av småvatten

    förändrats under de senaste 60 åren. Inventeringen gjordes med hjälp av

    flygfotografier från 1940-, 1980- och 2000-talet. Basen för studien är 30 stycken

    5*5 kilometers rutor slumpmässigt fördelade i Skåne. Analysen innebar att

    uppskatta antalet och totala arean småvatten i varje ruta. En indelning av skog och

    åker region gjordes för att studera regionsskillnader. En klassificering av

    omkringliggande marktyp utfördes för att se i vilken marktyp som främsta

    förändringarna skett samt i vilken storleksklass dessa förändringar inträffat.

    Projektet syftade även till att utarbeta en metodik för att kunna utföra en storskalig

    inventering av småvattenförändringar under en lång tidsperiod.

    Resultaten visar att metodiken för att genomföra en inventering av detta slag var

    tillfredsställande vad gäller area- och antalsförändringen, och grunddata för att

    vidare undersöka kvävereningspotential för småvatten saknas. Vidare har antalet

    småvatten nästan halverats mellan 1940-talet och 1980-talet för att därefter öka

    framtill 2000-talet. Förändringen är störst bland de minsta småvatten (0-0.1 ha)

    som minskar kraftigt i framförallt åkermark. Sedan 1980-talet har antalet

    medelsmå småvatten (0.1-1 ha) tillkommit i gräsmark. Medelantalet småvatten

    har minskat och därmed småbiotopstätheten och goda förutsättningar för växter

    och djur knutna till dessa att spridas och fortplanta sig i landskapet. Medelarean

    av småvatten med eller utan genomflöde har ökat sedan 1940-talet vilket skulle

    innebära att kvävereningspotentialen förbättrats. Dock har förmodligen

    kvävebelastningen ökat avsevärt under samma tid.

    För framtida studier om hydrologiska förändringar i Skåne bör grunddata för

    utbredning av vattendrag kompletteras och förbättras. Långtidsstudier kan med

    fördel sträcka sig längre tillbaka med hjälp av historiska kartor och

    palaeolimnologiska studier. Dessa studier skulle utföras i ett dräneringsområde

    istället för i slumpade inventerings rutor.

  • 124.
    Andersson, Karin
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Berglind, Sven-Åke
    Executive, Universitet, Uppsala University. Naturvårdsbiologi och genetik, EBC.
    Inventering av sandödla (Lacerta agilis) i Gävleborg: med notiser om andra hotade sandmarksarter2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En inventering av sandödla (Laverta agilis) utfördes i gävleborgs län under sommaren 2001, som ett led i naturvårdsverkets åtgärdsprogram för atrens bevarande i Sverige.Syftet var att fastställa atrens eventuella förekomst och hotstatus i länet.Inga sandödlor kunde påvisas, ej heller några särskilt troliga lokaler med eventuell förekomst. En orsak till att sandödlan sannolikt saknas i länet kan vara att storleken på de största flygsandområdena är mindre än i de närmast belägna nordliga länen med sandödla (Dalarna och Värmland).

  • 125. Andersson, Katarina
    Gruvvattenrening med hjälp av anrikningssand2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föreliggande examensarbete av Katarina Andersson är utfört på Kalmar Högskola och studerar hur en samtransport av anrikningssand och gruvvatten påverkar vattenkvaliteten ochvilken inblandning av sand i gruvvattnet som är lämpligast för att erhålla optimal fastläggning av metaller under den cirka 4 km långa pumpningen ut till sandmagasinet. Anrikningssandens förmåga att adsorbera metaller är av vital betydelse för att minimera metallinnehållet i detvatten som lämnar sanddeponin och bidrar i hög grad till en mindre miljöpåverkan till Vättern från pågående gruvverksamhet.Några av frågeställningarna som har studerats har varit vilken inblandning av sand är mest optimal och vilken uppehållstid som krävs för att uppnå en gruvvattenrening med avseende på metaller.Slutsatser:" Anrikningssanden från Zinkgruvan har en stor förmåga att fastlägga tungmetaller och är därmed väl lämpad att användas för rening av tungmetallhaltigt vatten. Vidsåväl labförsöken som fältförsöket uppnåddes en nästan hundraprocentig rening av vattnet med avseende på zink." Vid höga pH-värden är utfällning den dominerande fastläggningsmekanismen medan adsorption dominerar vid lägre pH-värden." Fastläggning av metaller är en relativt snabb process. Den allra största delen av fastläggningen sker inom den första timman." Fastläggningen ökar med stigande pH-värde. Vid pH 5 är sorptionen försumbar medan den vid pH-värden på 7 och däröver är mycket effektiv." Fastläggningen ökar med mängden sand, dock bara upp till en viss gräns. När denna gräns är nådd ligger fastläggningen kvar på samma procenttal och det hjälper inte att öka mängden sand ytterligare." Huruvida en anrikningssand är lämplig att användas för rening av tungmetallhaltigt vatten beror på dess mineralogiska sammansättning. Anrikningssanden frånZinkgruvan är högst lämpad för detta ändamål, till stora delar tack vare dess innehåll av kalcit som upprätthåller ett neutralt pH-värde i vatten/sandsystemet." Labförsöken och fältförsöket är behäftade med en del osäkerheter där den naturliga variationen utgör den största. Med hänsyn till denna osäkerhet är det inte de exakta halterna som är intressanta utan trenderna." Metallinnehållet i ackumulerad sand utgör en möjlig framtida miljörisk, speciellt om förhållandena i sandmagasinet ändras.

  • 126.
    Andersson, Lars
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI. SMHI (Sveriges meterologiska och hydrologiska institut); Stockholms universitet.
    Larsson, Ulf
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det senaste decenniets utveckling i egentliga Östersjön visar på kvarvarande luckor i vårkunskap om de mycket komplicerade biogeokemiska processer som reglerar vårahavsekosystem. Efter flera decenniers ökning av mängden näringsämnen i egentligaÖstersjöns ytvatten vände trenden i början av 1990-talet, då koncentrationerna av bådefosfor och kväve minskade under flera år. Men de senaste åren har koncentrationen avfosfor åter ökat snabbt och nått rekordnivåer, medan kväve fortsatt minska. Ingen avdessa förändringar kan kopplas till ändrad belastning från land, utan beror på variationer iinterna biogeokemiska processer med fluktuationer i tillgången på syre som en styrandefaktor. Syresituationen i egentliga Östersjöns djupvatten bestäms av balansen mellanbehovet av syre för att bryta ner det organiskt material som sedimenterar frånvattenmassan ovanför salthaltssprångskiktet och tillförseln av syre med det vatten somströmmar in genom Öresund och de danska sunden och blir Östersjöns djupvatten. Närsalthalten och därmed tätheten hos det inströmmande vattnet är tillräckligt hög jämförtmed befintligt bottenvatten rinner det inströmmande vattnet längs botten och lyfter uppdet syrefattiga bottenvattnet, annars sker inlagringen på en mellannivå. Stora inflöden avvatten med hög salthalt som förmår ersätta djupvattnet i hela egentliga Östersjön ärsällsynta. Däremot tillförs djupvattnet varje år stora mängder vatten som lagras ingrundare. Det senaste stora saltvatteninflödet skedde i januari 2003 och har nu medfört attdet finns syre i djupvattnet i hela egentliga Östersjön, utom i västra Gotlandsbassängen,medan syrefritt vatten med svavelväte fortfarande finns kvar strax under haloklinen. Närinflödet kom 2003 hade det gått ett decennium sedan de förra stora inflödena som skeddevintern 1993/94 och hösten 1994. Syresituationen förbättrades tillfälligt efter dessainflöden, men försämrades åter snabbt till den värsta sedan mätningar påbörjades på1890-talet.Inflödet av djupvatten till egentliga Östersjön styrs av vädret, varför tiden mellan storainflöden kan variera avsevärt. Följderna kan bli stora och långvariga (flera decennier)variationer i mängd och fördelning av näringsämnen i egentliga Östersjöns vattenmassa.Enkla antaganden om att förhållandena i ytvattnet direkt återspeglar belastningen påÖstersjön behöver modifieras och analysen av miljöövervakningsdata fördjupas. Modernforskning betonar, liksom Havsmiljökommissionen (SOU 2003:72), vikten av en ’adaptivförvaltning’ av havet där effekterna av insatta åtgärder kontinuerligt övervakas ochutvärderas. För detta behövs en fördjupad kunskap om hydrodynamiska ochbiogeokemiska processer, med utveckling av avancerade modeller för att kunna särskilja ivad mån observerade förändringar beror på mänskliga åtgärder eller på förändrat klimat.

  • 127. Andersson, Lars
    et al.
    Rafstedt, Thomas
    von Sydow, Ulf
    FJALLENS VEGETATION Norrbottens län: En översikt av Norrbottenfjällens vegetation baserad på vegetationskartering och naturvärdering1985Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vegetationen i vår svenska fjällvärld har beskrivits i fyra rapporter, en för vardera Kopparbergs, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Beskrivningarna grundar sig på en tioårig kartläggning där vegetationen presenterats på 22 kartor i skala 1:100 000.

    Förutom ett fjällekologiskt kapitel och en beskrivning av fjällens olika typer av vegetation innehåller böckerna en sammanställning av olika fjällområdens vegetation och flora. Den heltäckande kartläggningen har härvid legat till grund för en analys där ekologiska principer varit avgörande för avgränsningen av de olika fjällområdena.

  • 128. Andersson, Leif
    Inventering av naturförhållanden i Hene-Skultorps-området. Naturvärden och förslag till skydd.1998Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventering av naturförhållanden i Hene-Skultorps-området. Naturvärden och förslag till skydd.

  • 129. Andersson, Leif
    Lövskogsinventering i Herrljunga kommun1990Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Lövskogsinventering i Herrljunga kommun.

  • 130. Andersson, Leif
    Lövskogsinventering, Vårgårda kommun1983Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna inventering är gjord på uppdrag av miljövårdsenheten vid länsstyrelsen i Älvsborgs län. Flygbildstolkningen och fältarbetet har gjorts under våren och sommaren 1983. Sammanställningsarbetet har gjorts under sommaren och hösten samma år medan slutgiltig redigering gjorts först 1989. Syftet med arbetet har varit att lokalisera, avgränsa och bedöma naturvärdet hos lövskogsbestånd större än 2 ha i kommunen.

  • 131. Andersson, Leif
    et al.
    Appelqvist, Thomas
    Finsberg, Camilla
    Indikatorer förbiotoper iodlingslandskapet: – en förstudie med hjälp av densvenska rödlistan2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien var att utarbeta en metod, med vilken man skulle kunna bedöma

    hotstatus och trender för olika småmiljöer i odlingslandskapet. Tanken var att utgå från

    förändringar i hotstatus för

    arter för att därigenom få en bild av tillståndet för de biotoper i

    odlingslandskapet som arterna är knutna till. Studien bygger på svenska rödlistor från 1995,

    2000 och 2005.

    Tretton biotoper i odlingslandskapet valdes ut och rödlistade arter knutna till dessa

    registrerades. Information om arternas biotoptillhörighet hämtades från ArtDatabankens

    artfaktabas (BIUS). Arternas hotstatus för 1995, 2000 och 2005 användes och konverterades

    till numeriska värden. I möjligaste mån tog vi hänsyn till att bedömningskriterierna för 2005

    skiljer sig från tidigare år. Förändringar i arternas hotstatus över tiden användes sedan för att

    beräkna trendvärden för de olika biotoperna. Resultaten visar att för många biotoper är

    trenden negativ, dvs. arternas hotsituation har ökat. Värst ser det ut för torrängar, alvar och

    sandiga miljöer. För några få biotoper är trenden positiv. Det gäller buskrika marker och vissa

    vattenmiljöer.

    Metoden att bedöma trender för biotoper fungerar i princip. Det finns dock brister. En

    osäkerhet är att bedömningarna som ligger till grund för rödlistorna kan skilja mellan såväl

    enskilda arter som hela organismgrupper. Dessa problem minskar dock i betydelse eftersom

    förhållningssättet till de internationella rödlistekriterierna har blivit striktare samtidigt som

    kunskapen om arter och organismgrupper ständigt ökar. Nya rödlistor tas fram vart femte år.

    Redan 2010 torde förutsättningarna för att på ett tillförlitligt sätt kunna bedöma hotstatus och

    trender för odlingslandskapets många småbiotoper ha förbättrats påtagligt.

  • 132. Andersson, Leif
    et al.
    Carlsson, Rolf-Göran
    Fasth, Tomas
    Jacobsson, Stig
    Johansson, Kurt-Anders
    Inventering av violgubbe (Gomphus clavatus) och rödlistade fjälltaggsvampar (Sarcodon spp.) i Västmanlands län 2008.2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna inventering av violgubbe (Gomphus clavatus) och rödlistade fjälltaggsvampar (Sarcodon spp.) har utförts på uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanlands län. Syftet har varit att öka kunskapen om arternas förekomst i länet samt behovet av skydd och andra åtgärder på de olika lokalerna. Inventeringen har genomförts inom ramen för åtgärdsprogrammen (ÅGP) för bevarande av violgubbe och rödlistade fjälltaggsvampar. Inventeringen har genomförts under september 2008 av Leif Andersson, Kurt- Anders Johansson, Rolf-Göran Carlsson, Stig Jacobsson och Tomas Fasth. Alla kända lokaler för violgubbe och rödlistade fjälltaggsvampar besöktes. Även lokaler för arter med likartade miljökrav har besökts och områden kända för kalkrik berggrund. Under inventeringen har mycel för de eftersökta arterna noterats och koordinater för dessa tagits. Även andra svampar har noterats om än i olika omfattning. Totalt har ett hundratal lokaler besökts varav svampar har noterats på 80 lokaler. Säsongen var mycket god för fjälltaggsvampar, möjligen med undantag för brödtaggsvamp (Sarcodon versipellis). För violgubbe var säsongen något sämre. Totalt noterades violgubbe och/eller rödlistade fjälltaggsvampar på 17 lokaler. Av de 19 kända lokalerna för violgubbe noterades den på sex och en ny lokal upptäcktes. Tidigare var 20 lokaler kända för de olika rödlistade fjälltaggsvamparna varav återfynd gjordes på sex av dessa. Dessutom gjordes 14 nya fynd av rödlistade fjälltaggvampar. Nya för Västmanlands län är blåfotad taggsvamp (Sarcodon glaucopus), sammetstaggsvamp (Sarcodon martioflavus) och den ännu obeskrivna Sarcodon ”modestum”. Den goda svamptillgången 2008 gjorde att särskilt många rödlistade spindelskivlingar noterades. Flera arter är nya för Västmanlands län. Även andra nyfynd av rödlistade svampar för Västmanlands län gjordes t. ex. narrvaxskivlingen (Hygrophorus subviscifer) som noterades på två platser. Totalt gjordes 146 fynd av 42 rödlistade svampar inklusive violgubbe och rödlistade fjälltaggsvampar. Ett antal lokaler och områden har kristalliserats ut som särskilt intressanta för de eftersökta svamparna. I Sala kommun finns många värdefulla områden, särskilt nära tätorten, ofta i närheten av där gruvdrift bedrivits. Särskilt Snarpsätraskogen norr om staden samt områden söder och sydväst om staden hyste många hotade arter. Områdena söder om staden ingår i Salakalkens Natura 2000-område, men skogsnaturtyperna är i dagsläget inte anmälda som naturtyp. I Fagersta och Norberg finns också värdefulla stråk för violgubbe och rödlistade fjälltaggsvampar. Särskilt ska här framhållas Jättåsarna i Fagersta kommun. Flera områdena är inte utpekade som naturvärden eller nyckelbiotoper och saknar också formellt områdesskydd. Ett antal lokaler för de eftersökta svamparna finns i naturreservat och biotopskydd.

  • 133.
    Andersson, Lennart
    et al.
    Executive, Universitet, Örebro universitet.
    Westberg, Håkan
    Executive, Universitet, Örebro universitet.
    Bryngelsson, Ing Liss
    Executive, Universitet, Örebro universitet.
    Lundholm, Cecilia
    Executive, Universitet, Örebro universitet.
    Cancerframkallande ämnen i tätortsluft Lindesberg 2005/20062006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den allmänna befolkningens exponering för bensen, butadien, formaldehyd,

    kvävedioxid samt partiklar PM 2,5 i Lindesberg har studerats från oktober 2005

    till och med januari 2006. Totalt ingick 40 personer och 60 personburna mätningar

    (exponeringsmätningar) av olika cancerframkallande ämnen genomfördes i

    sjudygnsperioder. Ökat intresse för de partikulära luftföroreningarnas betydelse

    vid bland annat hjärt-kärlsjuklighet innebar att mätningar av partiklar PM 2,5

    genomfördes stationärt i hemmen under 2 dygn. Parallellt med exponeringsmätningarna

    genomfördes även bakgrundsmätningar av samtliga ämnen vid

    byggnaden där Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning är inhysta (Kungsgatan)

    och vid trafikerad gata på Räddningstjänstens tak (Kristinavägen) av samtliga

    ämnen med mätperiod totalt uppgående till fem veckor. Liknande studier i större

    tätorter har tidigare genomförts i Göteborg, Umeå, Stockholm och Malmö.

    Resultaten från undersökningarna i Lindesberg kan sammanfattas i följande tabell:

    Lufthalter för olika ämnen i Lindesbergs kommun hösten 2005

    Ämne Personburna mätningar Bakgrundsmätningar

    μg/m³

    Kristinavägen

    μg/m³

    Kungsgatan

    μg/m³

    Bensen

    1,6 0,4 0,4

    Butadien

    0,5 0,04 0,05

    Formaldehyd

    27 3 2

    Kvävedioxid

    6 10 7

    Partiklar PM 2,5

    9,3 9 9,7

    Vi har inte kunnat konstatera någon säkerställd påverkan på lufthalter av enskilda

    miljöfaktorer eller levnadsmönster. För enskilda individer sågs god korrelation

    mellan lufthalter vid olika mätomgångar. Skillnader i exponering kunde inte

    konstateras då rökvanor eller boendeform jämfördes, för pendlare sågs dock

    skillnader i bensen-, butadien- och kvävedioxidexponering.

    Korrelationen mellan exponeringsmätningar och bakgrundsmätningar var låg för

    samtliga ämnen utom för bensen, motsvarande samvariation mellan olika ämnen i

    enskilt prov erhölls endast för bensen och butadien.

    De uppmätta lufthalterna av olika ämnen i Lindesbergs kommun är väl i nivå med

    de olika nationella och internationella rikt- och gränsvärden som finns antagna.

  • 134.
    Andersson, Lennart
    et al.
    Executive, Universitet, Örebro universitet.
    Westberg, Håkan
    Executive, Universitet, Örebro universitet.
    Bryngelsson, Ing-Liss
    Executive, Universitet, Örebro universitet.
    Husby, Bente
    Executive, Universitet, Örebro universitet.
    Arvidsson, Helena
    Executive, Universitet, Örebro universitet.
    Cancerframkallande ämnen i tätortsluft Lindesberg 2010/20112010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom Naturvårdsverkets programområde

    Hälsorelaterad miljöövervakning

    (HÄMI), delprogram

    Luftförorening – exponeringsstudier ingår personburen

    mätning av vissa cancerframkallande och luftvägsirriterande ämnen i tätortsluft.

    De övriga orter som ingår i projektet är Göteborg, Umeå, Stockholm och Malmö.

    Lindesberg får här representera en

    mindre inlands kommun.

    Mätningarna genomförs för att försöka skatta allmänbefolkningens exponering för

    hälsoskadliga ämnen och samtliga orter har nu genomfört två mätomgångar från

    starten år 2000. De ämnen som ska mätas är bensen, butadien, formaldehyd,

    kvävedioxid, pratiklar PM 2,5 och benso(a)pyren.

    Lindesberg genomför inga egna mätningar av bakgrundshalter och vi har därför

    även vid denna mätomgång valt ut samma två platser som vid föregående mätning.

    Räddningstjänstens tak (Kristinavägen) som representerar en trafikerad central

    gata och Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning (Kungsgatan). De uppmätta

    lufthalterna är på samma låga nivåer som vid mätningen år 2005.

    Bakgrundhalterna i Lindesberg är i jämförelse med övriga orter lägre, vilket känns

    troligt då det rör sig om en mindre tätort.

    För de personburna mätningarna är nivåerna lika med eller i vissa fall något högre

    jämfört med de övriga orterna. Det uppmättes några höga bensen- och

    butadienhalter med det beror på en yrkesmässig exponering.

  • 135. Andersson, Linda
    Barmarksinventering av utter i Jönköpings, Kalmar, Kronobergs och Blekinge län 2007/20082011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Delar av Smålandslänen har inventerats ett flertal gånger sedan mitten av 1980-talet. En mer omfattande inventering av de tre länen gjordes emellertid år 2000, då även stora delar av Blekinge län undersöktes inom ramen för Projekt Utter i Sydöstra Sverige. Resultaten från inventeringen år 2000 visade att utterns kända kärnområden i de norra delarna av Jönköpings- och Kalmar län var intakta. Det fanns en viss antydan till etablering ut mot kusten. Fyra ”nya” områden kunde redovisas: 1) Helge å, Lagan och Årån, 2) Alsterån, Badebodaån och Snärjebäcken, 3) Vierydsån och Bräkneån samt 4) Silverån via Bruzaån till Eksjö. Hösten 2007 gjordes en återinventering av utvalda lokaler inom Jönköpings län och hösten 2008 gjordes liknande i Kalmar, Kronoberg och Blekinge län. I samband med inventeringarna undersöktes även behovet av utteranpassade faunapassager samt lämpliga lokaler för en fortsatt miljö-övervakning av utter i respektive län. Resultaten från inventeringarna 2007/2008 visar på en rejäl ökning av utterförekomst i samtliga län och att spridningen av utter förekommer förhållandevis jämt över länen. Det område som fortfarande saknar utter är de sydvästra delarna som främst omfattar Nissan med biflöden. De vattendrag som uppvisat störst positiv förändring sedan år 2000 är Lagan, Lyckebyån och Ronnebyån. I Lagan återfanns endast spår av utter på någon enstaka lokal år 2000 medan Lyckebyån och Ronnebyån helt saknade spår av utter. Förekomsten av mink i länen har fortsatt att minska men dock inte så dramatiskt som mellan 1991 och år 2000.

  • 136.
    Andersson, Magdalena
    Swedish Environmental Protection Agency. Naturcentrum AB.
    Flodpärlmussla i Västra Götalands län: Känd förekomst 20052006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götaland har Naturcentrum AB sammanställt en katalog medkänd förekomst av flodpärlmussla i vattendragen i Västra Götalands län. Sammanställningen kananvändas som underlag vid miljöövervakning och vid beslut om åtgärder gällande flodpärlmusslan. Varje vattendrag har ett eget faktablad med en karta, en kort beskrivning av området och kändauppgifter om flodpärlmussla. Vattendragen är indelade under respektive avrinningsområde. Medbefintliga uppgifter som underlag har vattendragens totala musselbestånd uppskattats och enbedömning av skyddsvärde, med avseende på flodpärlmusslor, har gjorts.Sammanlagt ingår 49 faktablad över vattendrag, inom 15 avrinningsområden. Flodpärlmusslor harunder de senaste åren konstaterats i 39 av vattendragen. Flertalet bestånd är små och saknarreproduktion. I elva av vattendragen har juvenila musslor hittats, men oftast rör det sig endast om ettfåtal och åtgärder krävs för att få livskraftiga bestånd.Bedömningen av skyddsvärde, med avseende på flodpärlmussla, är gjord efter en skala med fyragrader: Mycket högt skyddsvärde, högt skyddsvärde, skyddsvärde och inget skyddsvärde. Bedömningen är gjord i ett regionalt perspektiv. Antalet vattendrag som fick bedömningenmyckethögt skyddsvärdevar 12 stycken. De hyser stora musselbestånd och i nio av dem har små, juvenila,musslor hittats. Antalet vattendrag som fick bedömningenhögt skyddsvärde var 10 stycken. De hysermåttligt stora bestånd och i två av dem har juvenila musslor hittats. Det stora flertalet av vattendragen,25 stycken, fick bedömningenskyddsvärde. De hyser små bestånd, av vilka flera håller att dö ut, ochinga juvenila musslor har hittats. Slutligen fick två av vattendragen bedömningeninget skyddsvärde,med avseende på flodpärlmussla. De hyser inga flodpärlmusslor och förutsättningarna förflodpärlmusslor är dåliga.

  • 137.
    Andersson, Magnus
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. FORAN Sverige AB.
    Inventering av marksvamp i Gävleborgs kalkbarrskogar och sandtallskogar2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventering av marksvamp i Gävleborgs kalkbarrskogar och sandtallskogar

  • 138.
    Andersson, Magnus
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Skogsmiljöer  och arter i den utvidgade Hamra natioalpark- inventeringsrapport(RS)2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skogsmiljöer och arter i den utvidgade Hamra nationalpark- inventeringsrapport(RS)

  • 139.
    Andersson, Markus
    et al.
    Statistics Sweden.
    Eklund, Veronica
    Statistics Sweden.
    Gerner, Annika
    Statistics Sweden.
    Gustafsson, Tomas
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Quality assurance of calculations for "Reference approach"2012Report (Other academic)
  • 140.
    Andersson, Mathias H.
    et al.
    Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI..
    Andersson, Brodd Leif
    Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI..
    Pihl, Jörgen
    Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI..
    Persson, Leif KG
    Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI..
    Sigray, Peter
    Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI..
    Andersson, Sandra
    Marine Monitoring vid Kristineberg AB.
    Wikström, Andreas
    Marine Monitoring vid Kristineberg AB.
    Ahlsén, Jimmy
    Marine Monitoring vid Kristineberg AB.
    Hammar, Jonatan
    Marine Monitoring vid Kristineberg AB.
    Underlag för reglering av undervattensljud vid pålning2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vid anläggningsarbeten av broar, havsbaserad vindkraft och andra havsbaserade eller strandnära konstruktioner används ofta pålningsteknik för att få ner konstruktionen i botten.

    Studien har tagit fram ett vetenskapligt underlag om ljudet från pålning i havet och hur detta påverkar det marina livet. En rapport från kunskapsprogrammet Vindval. Projektområde: Marint liv.

    - - -

  • 141. Andersson, Mats
    Morskogasjön, vegetation och fågelliv1990Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Iventeringen av häckfågelfaunan resulterade i 22 arter häcakande våtmarksfåglar om totalt 63 par. Fyra arter utgjordes av simänder, sju arter av vadare, dessa båda grupper dominerade fågelfaunan och har vid Morskogasjöns höga parantal. Sammanfattningsvis kan man fastslå att Morskogasjön är en ypperlig fågelsjö och en mycket värdefull häcklokal för flera änder, vadare och andra våtmarksberoende arter.

  • 142. Andersson, Mats
    et al.
    Malmstigen, Jan-Erik
    Fågellivet i Lindesbergs sjöar1990Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas resultat från inventering av sjöfågenfaunan i Lindesbergs kommun. Inventeringen genomfördes 1987-1989 och sammanlagt besöktes 261 sjöar. Några av sjöarna har klar försämrat sin betydelse för fågellivet efter det att naturvårdsöversikten för Örebro län tillkom 1984. De sjöarna kan enligt bedömningen från denna inventering inte motiveras ha största värde i kommunen. Det fanns sammanlagt 55 stycken sjöar i kommunen som var fågeltomma (21%). Av dessa var nästan samtliga av storleksordningen 1 ha eller mindre. Över hälften var av rent dystrof karaktär.

  • 143. Andersson, Mattias
    Svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) i gotländska hamnar 20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under perioden 21 augusti – 30 september utfördes en översiktlig inventering av svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) i nio hamnar runt Gotland. De hamnområden som fiskades var: Kappelshamn, Strå hamn, Slite hamn, Herrviks hamn, Ronehamn, Klintehamn, Burgsviks hamn, Vändburgs hamn samt Visby hamn. Fisket bedrevs med två olika typer av kräftburar och ansträngningen i hamnarna varierade p.g.a. verksamhet och hamnarnas utformning. Av de nio hamnar som undersöktes kunde förekomst av svartmunnad smörbult påvisas i fem hamnar varav två av dessa var kända sedan tidigare. Dessa hamnar är Visby hamn, Klintehamn, Kappelshamn, Strå hamn och Slite hamn. Resultatet visar tydligt att den gemensamma nämnaren för de hamnar där svartmunnad smörbult förekommer är hamnar med flera anlöp av lastfartyg årligen. Hamnar utan förekomst av svartmunnad smörbult fungerar i huvudsak som fiske- och fritidsbåtshamnar.

  • 144. Andersson, Matts
    et al.
    Birath, Kristina
    Bratt, Margot
    Bransell, Erik
    Bylund, Sten-Ivan
    Farelius, Johanna
    Hammarqvist, Jarl
    Angelov, Elisabet Idar
    Johansson, Joakim
    Konsekvensbeskrivningarav styrmedel i strategin förEffektivare Energianvändningoch Transporter, EET2007Report (Other academic)
  • 145. Andersson, Matts
    et al.
    Birath, Kristina
    Bratt, Margot
    Bransell, Erik
    Bylund, Sten-Ivan
    Farelius, Johanna
    Hammarqvist, Jarl
    Idar Angelov, Elisabet
    Johansson, Joakim
    Konsekvensbeskrivning av styrmedeli strategin för EffektivareEnergianvändning och Transporter EET2007Report (Other academic)
  • 146. Andersson, Morgan
    Har laxen i Säveån passerat Hedefors? Utredning om huruvida fallet vid Hedefors har utgjort ett naturligt definitivt vandsingshinder2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Säveån hyser höga naturvärden och är till stora delar utpekad som ett så kallat Natura 2000 område. Natura 2000 är EU:s nätverk av värdefulla naturområden. I samband med att Sverige har pekat ut delar av Säveån som ett Natura 2000 område, har vi också åtagit oss ansvaret att bevara den unika laxstammen i Säveån för framtiden. Laxens utbredning i Säveån sträcker sig idag till Hedefors kraftverk i Lerums kommun (bilaga 1). Länsstyrelsens grundinställning och policy är att inte åtgärda så kallade definitiva naturliga vandringshinder. Därför är kärnfrågan i detta projekt om fallet i Hedefors utgör ett artificiellt eller naturligt vandringshinder för laxen?

  • 147.
    Andersson, Pia,
    SMHI (Sveriges meterologiska och hydrologiska institut).
    Drivers of Marine Acidification in the Seas Surrounding Sweden2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    It is of common consensus in the ocean acidification community that the increase of atmospheric CO2 is the main driving force of the downwards pH trends in the worlds oceans. In the stations surrounding Sweden, that is most probably the main underlying factor as well, however the rate of change differs from the oceanic rates and there are different rates of change at different depths and different seasons. To investigate further, four monitoring stations with long time series of pH data in the Kattegat and the Baltic Proper have been analysed both for trends and what the main drivers of the change of pH values for those stations could be. Besides a linear trend analysis, a non parametric trend analysis has been applied to the pH data sets. It appears that the carbonate system generally works in the surface layer where the biologic processes are most active, reducing or prohibiting the decline of pH in most of the evaluated stations. It also seems like the downward trends of pH in most of the remaining water masses are influenced and accelerated by oxygen deficiency and eutrophicated water masses. A multivariate analysis was then performed to see what or what combination of parameters influence the change of the pH values the most. The results from the analysis were either significant or not significant, indicating either more trustworthy or not as trustworthy results. A result showing high correlation for a parameter or a set of parameters that influence pH, in combination with being significant, was then an indication of a trustworthy result. Several parameters were included in this analysis, however some key parameters that perhaps influence the changes of the pH values the most may have been missed due to the lack of available data or knowledge or included in the analysis, but in a wrong way. What this study was able to do, was to use the available parameters at hand and make assumptions on how to prepare the data to be able to combine it with the pH data. The results can give an indication as to how much the parameters influence the pH values out of the included parameters, in the manner they were included.Of all the parameters included in the analysis, O2, O2 saturation, PO4 and DIN were the main parameters influencing the pH values. When looking at what single parameter influence pH the most or the least of the included parameters, a table was put together to display what parameters were ranked to be most important and then second most important and so on to the least important parameter. For all stations, all seasons and all depths, there was a slight tendency for the parameters chl-a, atmospheric CO2, North Atlantic Oscillation Index, precipitation pH, river pH and river alkalinity to be ranked the least important. DIN seemed to be more important at the surface layers than at the bottom layers. Salinity and alkalinity seemed to be more important in the bottom layers than in the surface layers. At all depths, O2, O2 saturation, PO4 and SiO4 seemed to be of higher importance. Another interesting feature was that O2 seemed to be of importance throughout all depths except for the 10-20 meters depth, probably due to high variability at that depth. SiO4 seemed to be more important at the Kattegat station than at the other stations. Chl-a did not seem to be important. Since biological activity should have a large impact on pH, chl-a as included in the analysis, was not a good choice as a representative of the biological activity. O2 and O2 saturation were very much influencing the pH patterns. Perhaps in the top layers, they were better representatives for the biological activity in this analysis. It is also interesting to see the lack of importance of the atmospheric CO2. However, when performing trend analysis, not many pH trends were present at the surface (probably due to the biological and of course chemical/physical processes), opening up for O2, O2 saturation and nutrients to be the dominant parameters. In the report, the monitoring need of acidification parameters from a modelling point of view was addressed. The model validation would be very much improved if the concentrations of organic matter could be validated. Today only measurements of total nitrogen and phosphorus and dissolved inorganic nutrients are available. Including standard observations of particulate organic matter (PON, POP and POC) as well as dissolved organic matter (DON, DOP and DOC) would much improve the possibility to further develop the biogeochemical models. Another recommendation is to do a separate investigation based on the results from the coupled oceanographic and biogeochemical model RCO-SCOBI to recommend possible new stations that are important and not yet covered by the present sampling strategy. To calculate and model the saturation state over depth of calcite and aragonite, of high importance for calcifying organisms, the ions CO32- and Ca2+ need to be determined. Either CO32- directly could be measured, or pCO2 and CT (total carbon) could be measured, calculating the desired ion. Further more, the ion Ca2+ could be directly measured, or if not the highest accuracy is needed, estimations could be made from Ca/salinity relationships.

  • 148.
    Andersson, Pia
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Håkansson, Bertil
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Håkansson, Johan
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Sahlsten, Elisabeth
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Havenhand, Jonathan
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.
    Thorndyke, Mike
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.
    Dupont, Sam
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.
    Marine Acidification: On effects and monitoring of marine acidification in the seas surrounding Sweden2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Surface waters in the world oceans have already experienced a pH reduction of about 0.1 units (OSPAR, 2006.) The trend indicates further decrease of pH and is most probably due to increased uptake of atmospheric CO2 and less buffering capacity of ocean waters. The trend is similar in the waters surrounding Sweden. RESEARCH NEEDS Since there is an alarming absence of information regarding the effects of near-future levels of ocean acidification on Swedish marine taxa, there is a clear research need on: • investigations of the effects of ocean acidification on the early life-history stages of key ecosystem-structuring species, and commercially important species of fish and shellfish • ecosystem-level mesocosm studies of the impacts of ocean acidification on Swedish marine systems • improved regional-scale modelling of acidification mechanisms in Swedish coastal waters • testable ecosystem-scale food-web models to articulate with regional acidification models • improved definition of chemical equilibrium constants between pH, AT and CO2 in low saline waters. ACTIONS TO IMPROVE MONITORING At present, pH and AT are monitored monthly at standard depths at 7 stations in Skagerrak, Kattegat and Baltic Proper within the national monitoring programme. Of these are 2 located in coastal waters (Halland and Småland; Type 5 and 9). We recommend that Sweden work to improve the status of pH and AT to be Core variables instead of Main variables in HELCOM COMBINE “High frequency Sampling” program taking into account the last 15 years negative trends in pH in waters surrounding Sweden as well as in the global oceans. We recommend that besides the standard para-meters monitored in the national monitoring program, pH, AT and DIC should be monitored. For completeness, primary production should also be monitored. Below are three monitoring recommendations, where the first is divided into a lowest level and a recommended level. 1. Lowest level: Within the national monitoring program, at least one station per open sea area and all costal stations measure acidification parameters on a monthly basis in the entire water column at standardized depths. The national and regional monitoring programmes should be upgraded in the Gulf of Bothnia so that pH and AT is monitored at standard depths at least monthly at one station each in the Bothnian Bay and Bothnian Sea. Also 2 coastal stations in the Gulf of Bothnia should be established. In addition, one coastal station should be established within Type 14 in the Baltic Proper. 1. Recommended level: the national monitoring program should have at least one station per open sea area and if the area is characterized by strong gradients or other features, there should be more than one station. Some of the stations in the regional monitoring programmes should be upgraded with acidification parameters, for a better geographical coverage. The acidification parameters should be measured on a monthly basis in the entire water column at standardized depths. 2. We recommend that an investigative monitoring is established by extending the parameters that are needed to firmly improve the chemical stability constants between pH, AT, DIC and pCO2 in low saline waters. This can be done by just extending the sampling program at selected monitoring stations. Sampling should cover a period of 2 to 3 years. 3. We recommend that direct water measurement of pCO2 for monitoring purposes should be assessed after the recommendation above is evaluated and that ongoing research projects on pCO2 measurements using ferryboxes are finalised. RECOGNISED PROBLEM AREAS • There are only few long time series of acidification parameters. The time period of measurements is rather short. • The geographical coverage of measurements is rather limited in the waters surrounding Sweden. • The chemical stability constants between pH, AT, DIC and pCO2 are not optimized in low saline waters. • pH budgets are difficult to calculate. • Models need to be improved in order to display present and future small and large scale scenarios. • Little is known of the biological, ecological and economical effects of the current and near future marine acidification. Further research is required.

  • 149. Andersson, Ragni
    et al.
    Bång, Magnus
    Frid, Göte
    Paulsson, Robert
    Minskade växtnäringsförlusteroch växthusgasutsläpp till 2016: – förslag till handlingsprogram för jordbruket2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Jordbruksverket har haft i uppdrag att ta fram ett förslag till handlingsprogram för

    minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp. Förslaget ska gälla perioden

    2011-2016, med utblick till 2020.

    Det här är första gången som Jordbruksverket presenterar ett samlat handlingsprogram

    för växtnäring och klimat. Utgångspunkten i arbetet har dels varit vad som utifrån

    dagens kunskap är tekniskt möjligt att göra på gårdsnivå, dels vår kunskap om vilka

    förändringar som låter sig styras av samhället med administrativa eller ekonomiska

    styrmedel. En annan avgörande utgångspunkt har varit att fokusera på åtgärder som kan

    vidtas i jordbruket utan att dagens produktionsinriktning och omfattning förändras.

  • 150. Andersson, Robert
    et al.
    Flodin, Peter
    Holmberg, Jörel
    Strategi för formellt skydd av skogsmark i Västra Götalands län2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Strategin anger mål, utgångspunkter och principer för Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens arbete med naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal.

1234567 101 - 150 of 6698
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf