Publications
Change search
Refine search result
123456 101 - 150 of 276
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 101.
    Hemström, Kristian
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Stenmarck, Åsa
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sörme, Louise
    SCB.
    Carlsson, Annica
    SCB.
    Kartläggning av flöden och upplagrade mängder av elektriska och elektroniska produkter i Sverige 20102012Report (Other academic)
    Abstract [en]

    WEEE, Waste Electrical and Electronic Equipment, is a growing waste category in Sweden and elsewhere in the world. It is also a waste category where deficient waste management may cause serious consequences for both human health and the environment. Deficiencies in collecting WEEE and in the waste management may also imply that valuable resources, such as metals, are lost.

    Enhanced knowledge of flows of electrical electronic equipment and WEEE is of particular importance for the work on the environmental quality objectives a non-toxic environment and a good built environment.

    The aim of this project has been to contribute to an improved knowledge of the flow of WEEE in Sweden. This in order to contribute to the Swedish Environ-mental Protection Agency, and other regulators, in their supervision and monitor-ing of the producer responsibility for electrical and electronic products. The spe-cific objectives have been:

    to illustrate and account for flows and accumulated amounts of electric and electronic equipment and WEEE with relevance for the producer responsi-bility of electrical and electronic equipment.

    to propose indicators for continuously follow the flows of WEEE

    contribute to future reporting of the amount of WEEE generated according to the Waste Statistics Regulation - this by illustrating alternative methods for data collection.

    The project was limited to a selected number of product categories within the pro-ducer responsibility for electrical and electronic products; 1. Large household ap-pliances; 2. Small household appliances; 3. IT and telecommunications equipment; 4. Consumer equipment (TV, audio and video equipment); 6. Electrical and elec-tronic tools, and 7. Toys, leisure and sports equipment. The selection was done primarily by the means of including consumer-related flows of electrical and elec-tronic equipment and electrical waste. By this are for example imports of already pre-treated WEEE, such as printed circuit boards imported for recycling in Sweden not included.

    The quantification of flows of WEEE was divided into three parts:

    Inflow into use in Sweden; Use (including amounts in accumulation); and Out-flows. Data was collected from a combination of sources such as: Databases at Statistics Sweden (data for import, export and production); contact representatives from industry (both in sales and management), and databases at the Environmental Protection Agency (so called EE and Battery Register and the statistics of trans-boundary shipment of waste). Data were collected primarily for 2010.

    The following can be said about flows of WEEE in Swede based on the report: 12

    The result show that the total net inflow (imports - exports + domestic production) of the product categories included were about 178 000 tonnes in 2010, c.f. Fig-ure S1. The inflows and waste volumes are largest for large household appliances such as fridge and freezers. A share of the electronics ends up in the waste from households. According to analysis of waste in bins and bags from a number of Swedish municipalities in all about 6000 tonnes, or 0.6 kg/capita and year. This is in the same magnitude as the total net inflow of product category 7. Toys, leisure and sports equipment that had an inflow of nearly 6000 tons in 2010.

    It is not possible to distinguish the export of used (working) electrical and elec-tronic products from export of new products produced in the statistics. This may have decreased the magnitude of the net inflow.

    Figure S1. Flow chart illustrating the net inflow (import - export + domestic extraction) and known quantities of waste flows, rounded numbers, 2010. Mainly based on data from trade statistics www.ssd.scb.se and data from Swedish collective take-back systems. Kerb-side refers to residential collection and B2B business-to-business collection (from busi-nesses).

    The electronics industry itself estimate that direct imports of electrical goods that are purchased by individuals of foreign companies (e.g. via the internet or abroad) is small. This is due to more uniform pricing at the global level.

    Kerbside collection (FNI-) and Business-to-business flows (B2B) are to some extent handled outside of the collective take-back systems. This for 13 1.Largehouseholdapp…107 kg/pers2. Small householdapp… 11kg/pers3. IT and telecom…15kg/pers4. Consumerequipment13 kg/pers10. Automaticdispensersnot included7. Toys, leisure and sports4kg/persTotal amountaccumulatedin use, about160 kg/capita,excl. WEEE category5, 8, 9 och 105 . Lightingequip… not included9. Monitoringand control…not included6. Electricaland electronic.8kg/pers8. Medical devicesnot included1024271331<1<11Accumulatedamountin useNet inflowKnownwasteflows

    example by the use of contracts for collection and recycling of waste and recycling between companies and real estate owners, businesses, shops, service centres, organisations etc. The size of this flow could not be esti-mated in the project.

    All pre-processing companies contacted expressed that they have informa-tion also about the magnitude of this flow, but, in most cases they choose not to provide this information to us because they constitute trade secrets. How-ever, the information could be submitted to the Swedish EPA.

    None of the asked municipalities expressed that thefts of WEEE is major problem at their recycling centres, but, however, theft of individual products is regularly occurring.

    Knowledge of the accumulated amounts can contribute to information about where to find future waste streams. The total accumulated amount of electri-cal and electronic equipment of those product categories included in this project is estimated to around 160 kg capita, or 1.5 million tonnes. There is an ongoing accumulation of electrical and electronic products of about 40 000 tonnes, or more than 4 kg/capita and year, Figure S2. The products ac-cumulated represent both a potential environmental hazard and an important resource stock.

    Figure S2. Total accumulated amount, net inflow and known flows to waste management, rounded numbers, 2010, tonnes. Based on data from www.ssd.scb.se and data from Swed-ish collective take-back systems.

    Those parts of the project that is based on registry data, such as withdrawals from statistical databases for calculating the net inflow, or data from the EE and Battery Register are considered repeatable with small efforts. In those cases individual companies have been contacted, the effort for a new study is the estimated to be the same as for this project. The quantification of flows partly confirmed data already 14

    available in EE and Battery Register on inflows. However, the mapping of flows and contacts taken in the project has contributed to a more coherent picture of what happens to WEEE in Sweden today.

    One specific aim of the project was also to assess whether the methodology and results can contribute to the future reporting according to the EU Waste Statistics Regulation. However, the proposed indicators and the data sources that have been used are not considered as possible for such a purpose. This since none of the data sources contains information on the amount of WEEE generated per industry. If such information were added to the EE and Battery Register it would enhance the data collection to some extent (it would probably still be some difficulty to trace the waste completely back to the source).

    The indicators proposed in the project focus on flows of waste in relation to what is put on the market. Data on the amount of electric and electronic equipment put on the market can be obtained from the net inflow presented in the report or the EE and Battery Register. For flows of specific products the net inflow provides the most detailed information. Collected quantities can be obtained from the system for collective collection for large groups of products. Indicators on Fridge and freezer, TV, video and audio, Cameras, toys and watches are easy to fill with data. In addi-tion, the project proposes to have an indicator tracking the amount of electronics in waste bins and bags from Swedish households.

  • 102.
    Ivarsson, Anna-Karin
    et al.
    SCB.
    Skårman, Tina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Energy Statistics versus Environmental Reports2003Report (Other academic)
  • 103.
    Jensen, Carl
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Stare, Malin
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Stenmarck, Åsa
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Dunsö, Olof
    SCB.
    Sörme, Louise
    SCB.
    Beräkningsmetod för uppföljning av etappmå-let om resurshushållning i livsmedelskedjan, bio-logisk återvinning2014Report (Other academic)
  • 104.
    Jensen, Carl
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Stenmarck, Åsa
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sörme, Louise
    SCB.
    Dunsö, Olof
    SCB.
    Matavfall 2010 från jord till bord2011Report (Other academic)
  • 105.
    Jerksjö, Martin
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Fridell, Erik
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gerner, Annika
    SCB.
    Eklund, Veronica
    SCB.
    Segersson, David
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Arbetsmaskiner: Långsiktig plan för uppdatering av bränsle-förbrukning och emissioner2010Report (Other academic)
  • 106.
    Kaj, Lennart
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Brorström-Lundén, Eva
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Results from the Swedish National Screening Programme 2010: Subreport 2. Fluorescent Whitening Agents2011Report (Other academic)
    Abstract [en]

    A screening study has been performed concerning Fluorescent whitening agents (FWA). The term refers to a large group of chemicals used to increase the apparent whiteness of textiles and paper. The screening included five substances abbreviated DSPB, DAS1, FB28, FB85 and DAS2. The instrumental analytical method used (LC-MS-MS) is not based on the fluorescent properties of the compounds, thus FWAs other than the specific compounds analysed for was not detected.

    The sampling programme was focused on diffuse emissions from urban areas reflected in samples from waste water treatment plants (WWTPs) and their receiving waters. Samples from potential industrial sources (effluent from paper and pulp industries) were also included. Emission from products was illustrated by analysing toilet paper.

    The concentration range of summed FWAs was 20 - 24 μg/l in three WWTP influents, 0.43 - 5.1 μg/l in nine WWTP effluents and 56 000 – 160 000 ng/g DW in nine WWTP sludges. DAS2, FB28 and, in some effluents, DAS1 was the dominating individual compounds. DAS2 is associated to paper applications rather than textile/detergent applications.

    The highest measured concentrations in surface water for DSPB, DAS1 and DAS2 were more than 600 times lower than the calculated "predicted no-effect concentration" (PNEC). Even without dilution the highest measured concentration in WWTP effluent was more than 50 times lower than the calculated PNECs. Thus there should be no risk for aquatic organisms due to those substances. For the remaining substances PNECs were not available.

    Highest concentration in sediment, 7 200 ng/g DW, dominated by DAS1, was found near the discharge point of a WWTP. Further away, 1 km and 20 km from the effluent point, in the main direction of flow, concentrations were considerably lower, 69 and 150 ng/g DW. Sediments from Lake Mälaren showed summed concentrations of 92 – 900 ng/g DW. Relevant PNECs for evaluation of risks for sediment dwelling organisms were not available.

    There is a general increase in the relative concentration of DAS1 from WWTP effluent via surface water to sediment.

    In one out of seven effluents from paper and pulp industries the concentration was considerably higher (ten times) than in the highest WWTP effluent.

    Analysis of FWAs extracted from toilet paper manufactured from recycled fibres (two different brands) showed that this may be a major source for FWAs in WWTP influents. The contribution

  • 107.
    Kaj, Lennart
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Dusan, Brita
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Screening av organiska miljögifter i fisk: HCBD och klorbensener2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hexaklorbutadien (HCBD), 1,2,4-triklorbensen och pentaklorbensen finns med på EUs vattendirektivs lista över prioriterade ämnen. Dessa ämnen samt övriga klorbensener förutom monoklorbensen har analyserats i fiskmuskelprov från 14 svenska bakgrundslokaler. Från varje lokal analyserades fem samlingsprover

  • 108.
    Kaj, Lennart
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ekheden, Ylva
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Dusan, Brita
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hansson, Katarina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Cousins Palm, Anna
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Remberger, Mikael
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Brorström-Lundén, Eva
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Schlabach, Martin
    Norsk institutt for luftforskning .
    Screening 2004 - uppföljningsprojekt: Analys av oktaklorstyren, flyktiga metylsiloxaner, vissa fenoler och endosulfan2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    • Oktaklorstyren samt penta- och hexaklorbensen har analyserats i strömming från 17 lokaler längs Norrlands- och Svealandskusten. Oktaklorstyren kunde påvisas i samtliga prov. Medianhalten var 7,4 ng/g fett i vårfångade prov och 1,6 ng/g fett i höstfångade prov. Halten är låg i förhållande till det gränsvärde för human konsumtion som finns i en av USAs delstater. • Flyktiga metylsiloxaner samt 4-nonylfenol, 4-t-oktylfenol, triclosan och bisfenol A har analyserats i in- och utgående vatten samt slam från Borlänge reningsverk. Transporterade mängder har beräknats. Av de analyserade ämnena var in- och utgående mängd störst för D5 (dekametylcyklopentasiloxan). Inkommande mängd D5 var 490 g/dygn, utgående 24 g/dygn med vatten och 49 g/dygn med rötslam. • Flyktiga metylsiloxaner har analyserats i förpackade livsmedel. Låga halter av cykliska siloxaner kunde påvisas i ett av tio prover. • Endosulfan har analyserats i luft- och depositionsprov från bakgrundsstationerna Råö och Pallas. Medelkoncentrationen i luft var högst under sommarhalvåret: 22 pg/m3 i Råö och 11 pg/m3 i Pallas. Deponerade mängder var också högst under sommarhalvåret: 1,0 ng/m2•dygn i Råö och 0,26 ng/m2•dygn i Pallas. • En översikt har gjorts över tidigare analyserade endosulfanhalter i svenska livsmedel. Antalet varor som innehöll halter av endosulfan över detektionsgränsen (0,01-0,04 mg/kg) har minskat under perioden 1995-2005 vilket speglar den minskade användningen i Europa. Efter år 2000 finns inga rapporter om endosulfan i svenskodlade grönsaker. Några gånger per år hittas importerad frukt och grönsaker med endosulfanhalter som vid stor konsumtion bedöms kunna ge barn akuta hälsoeffekter. Beräkningar av kroniskt intag visar att intaget i Sverige ligger på ca 1 % av "acceptabelt dagligt intag" dvs under risknivån för kroniska hälsoeffekter.

  • 109.
    Kaj, Lennart
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Palm Cousins, Ylva
    Andersson, Anna
    Jeanette, Remberger
    Mikael, Ekheden
    Dusan, Brita
    Strömberg, Katarina
    Brorström-Lundén, Eva
    Cato, Ingemar
    Results from the Swedish National Screening Programme 2004.: Subreport 2: Octachlorostyrene, Monochlorstyrenes and β-Bromostyrene2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Naturvårdsverket genomfört en sk screeningstudie av oktaklorstyren, monoklorstyrener samt β-bromstyren. Det huvudsakliga syftet med studien var att bestämma koncentrationen i ett stort antal matriser i den svenska miljön, att undersöka viktiga transportvägar samt att utröna om pågående emissioner kan tänkas förekomma i Sverige. Ett ytterligare syfte var att undersöka betydelsen av atmosfärisk transport samt upptag i biota. Oktaklorstyren emitteras och sprids huvudsakligen som oavsiktligt bildade biprodukt vid ett flertal olika industriella processer. Internationellt har klorstyrener även använts inom plastindustrin. Betabromstyren används internationellt som additiv i mat, tvål, tvättmedel samt kosmetika. Oktaklorstyren finns inte med på några internationella prioriteringslistor men har föreslagits som en ny kandidat till Stockholmskonventionen. Den klassas dessutom som ett s k utfasningsämne i Sverige. En nationell provtagningsstrategi utarbetades med syfte att bestämma förekomsten av oktaklorstyren och de närliggande ämnena i olika matriser i den svenska miljön. Provtagningsprogrammet baserads på identifierande möjliga utsläppskällor samt på ämnets egenskaper. Programmet inkluderade mätningar både i bakgrundsområden och nära potentiella punktkällor. Även mätningar av diffusa spridningsvägar i form av avloppssystem inkluderades. Utöver det nationella programmet deltog även nio länsstyrelser med prover från regionala program, som skickades till IVL för analys. Resultaten av mätningarna indikerar att oktaklorstyren finns i den svenska miljön, men i låga koncentrationer. Ämnet kunde endast detekteras i två matriser, luft från bakgrundsstationer samt fisk. Att den återfanns i luft från bakgrundsstationer tyder på att långväga transport förekommer, och förekomsten i strömming från bakgrundslokaler visar att oktaklorstyren är vitt spritt i Östersjön. De högsta halterna hittades i fisk från två potentiella punktkällor, vilket indikerar möjliga pågående utsläpp av oktaklorstyren till vatten. Koncentrationerna i luft låg vid dessa provplatser under detektionsgränsen, men en generell förekomst i luft kan inte uteslutas, då detektionsgränsen vid dessa platser var högre än de koncentrationer som uppmätts vid bakgrundsstationerna. Diffusa emissioner av oktaklorstyren via reningsverk tycks vara begränsade i Sverige, då oktaklorstyren ej kunde hittas i vare sig slam eller in- och utgående avloppsvatten. Eftersom oktaklorstyren är bioackumulerande, med en BCF på 100 000, kan biota anses vara en mer lämplig matris för att detektera pågående miljöbelastning av substansen än övriga matriser. Med hänsyn taget till ämnets svårnedbrytbarhet samt dess giftighet, liksom indikationerna om giftighet hos dess nedbrytningsprodukter, kan ytterligare mätningar i biota i Östersjön samt i närheten av stora industriområden ge värdefull information om huruvida oktaklorstyren i fisk är ett generellt förekommande problem. Mätningar i luft skulle även kunna ge information om trender relaterade till långväga transport, och möjligen om pågående utsläpp till luft. Sådana mätningar kräver dock låga detektionsgränser, varför det vore nödvändigt att använda s k högvolymsprovtagare.

  • 110.
    Karlsson, Magnus
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Malmaeus, Mikael
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jonsson, Per
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Rydin, Emil
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Sediment studies in the Stockholm archipelago 20082009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I takt med att larmrapporter om frekventa algblomningar, ökad utbredning av döda bottnar, minskande bestånd av rovfisk, förändringar i makrovegetationens sammansättning mm. under senare år duggat tätt har samhället börjat ställa krav på att åtgärder genomförs som väsentligt förbättrar miljöförhållandena i Östersjön. Ett av de mer påtagliga fenomen som kan kopplas till övergödning är den syrgasbrist som ibland uppstår längs bottnar där sedimenterande organiskt material ackumuleras och bryts ned. I många marina och limniska miljöer finns i de översta sedimentlagren längs mjukbottnar ett diversifierat och individrikt organismsamhälle. Om syrgasnivån varaktigt underskrider en kritisk nivå elimineras emellertid förutsättningarna för djurliv och det sker en succession mot bakterier som förmår leva under anaeroba förhållanden. Detta innebär att fisk och mobila bottenlevande djur lämnar området medan djur som saknar förmåga till längre förflyttningar slås ut. Ansträngda syrgasförhållanden längs bottnar har sedan lång tid tillbaka också ansetts kunna leda till en försämrad fastläggning av näringsämnet fosfor. Fosfor är ett av de näringsämnen som algerna behöver för sin tillväxt. Under ganska lång tid ansågs emellertid fosfors betydelse i Östersjön vara underordnad förekomsten av kväve, som också är ett essentiellt näringsämne för alla organismer. Senare års forskning har dock snarare pekat på motsatsen och den tidigare strategin att i första hand minska tillförseln av kväve är numer ersatt av en rekommendation att fokusera reningsåtgärderna mot fosfor. Vissa forskare anser också att det skulle vara önskvärt att på artificiell väg försöka syresätta Östersjöns bottenvatten och på så sätt öka fastläggningen av fosfor i sedimenten. Vid flera sedimentologiska undersökningar i Stockholms skärgård som genomfördes under 1990-talet förvånades man över att de påtagliga förbättringar av vattenkvaliteten som noterades i vattenmassan efter att förbättrad reningsteknik infördes under 1970-talet, resulterande i kraftigt minskad tillförsel av näringsämnen från Stockholm och Mälardalen, inte återspeglades i successivt förbättrade miljöförhållanden längs bottnarna. Tvärtom fann man att omfattande försämringar av bottenförhållandena skett under samma tidsepok som reningsverksutbyggnaden skett och att stora arealer av skärgårdens bottnar led av ansträngda syrgasförhållanden. I motsats till detta har dock regelbundna undersökningar av förekomsten av bottenlevande djur inom ramen för Stockholms stads recipient-kontrollprogram givit indikationer på en påtaglig förbättring av syrgasförhållandena i Stockholms innerskärgård under det senaste decenniet. Metodik I föreliggande studie har vi återupprepat provtagningar av sediment i flertalet av de fjärdar i Stockholms skärgård som undersöktes under 1990-talet. Vi har jämfört de resultat som erhållits från de nya undersökningarna med resultaten från undersökningarna på 1990-talet. I innerskärgården har vi också jämfört resultaten från sedimentundersökningarna med bottenfaunaundersökningar av samma områden utifrån recipientkontrollprogrammets data. Vidare har vi i fyra utvalda områden från inner-, mellan- och ytterskärgård studerat fosfors dynamik och förekomstformer i sedimenten. Förrådet av inert och rörlig fosfor har uppskattats och storleken på sedimentation, omsättning, läckage och begravning av olika fosforformer har beräknats.

  • 111.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Akselsson, Cecilia
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Kronnäs, Veronika
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hellsten, Sofie
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Mätningar och modellberäkningar inom Krondroppsnätet som underlag för nationell och regional miljömålsuppföljning2011Report (Other academic)
  • 112.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hellsten, Sofie
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ferm, Martin
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Akselsson, Cecilia
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hultberg, Hans
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Totaldeposition av kväve till skog2011Report (Other academic)
  • 113.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Jämtlands län. Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Persson, Karin
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Jämtlands län. Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Jämtlands län. Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Luftföroreningari Jämtlands län: Analys och lägesbeskrivning samtförslag till övervakningsprogram2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Jämtlands län har IVL Svenska Miljöinstitutet AB tagit fram förslag

    till revision av Miljöövervakningsprogram för Jämtlands län vad gäller de delar som omfattar

    övervakning av deposition av svavel, kväve och tungmetaller samt halter av luftföroreningar i

    bakgrundsmiljö och tätort. En genomgång har gjorts av nuläge och tidsutveckling vad gäller halter

    och deposition. Två olika förslag till förändringar av luftövervakningsprogrammet har utformats för

    vardera tätortsmiljö och bakgrundsmiljö i enlighet med ”Riktlinjer för regionala

    miljöövervakningsprogram 2009-2014” samt med utgångspunkt från de krav som ställs i

    miljökvalitetsnormerna (MKN) och i Naturvårdsverkets MIKSA-utredning.

    Klimatet förändras i Jämtlands län. Modelleringar förutsäger att nederbördsmängderna i länet

    kommer att öka med den största ökningen i länets fjälltrakter. Observationerna för de senaste 15

    åren visar en nederbördsökning främst för sommaren, medan det för övriga årstider varit

    oförändrat eller minskat. Totalt för året har dock nederbörden ökat i större delen av länet.

    Lufttemperaturerna kommer att öka i länets alla delar och under alla årstider. Resultaten av dessa

    klimatförändringar syns redan i länet i form av en tidigare start av växtsäsongen samt att

    trädgränsen i fjällen förflyttas mot högre höjder.

    Lufthalterna av svavel, nitrat- och ammoniumkväve samt sot i länet har sedan 1990 legat under 0,5

    μg/m

    3, vilket är lågt jämfört med södra Sverige. Halterna har dessutom för de flesta av

    komponenterna minskat över tiden. Undantag är sot och partikelbundet ammonium, som under

    perioden legat relativt konstant eller i fallet sot möjligen ökat på senare tid. Ozonförekomsten inom

    länet är bland de lägsta i landet. Trots detta har det målvärde som enligt MKN inte bör överskridas

    till 2010, överskridits under två av de totalt tre år som mätningar med ozoninstrument pågått inom

    länet. De målvärden som anges i generations-perspektivet inom miljökvalitetsmålet

    Frisk Luft

    överskrids varje år inom länet, i likhet med alla övriga mätplatser inom landet. Halterna av

    tungmetaller har inom länet mätts i luft under endast ett år. Dock är lufthalterna av tungmetaller i

    luften över Jämtland sannolikt långt under de nedre tröskelvärden som anges inom MKN.

    Nedfallet av svavel till skogsekosystemen uppmätt under trädens kronor (krondropp) eller över

    öppet fält, är i länet avsevärt lägre jämfört med södra Sverige. Svavelnedfallet över Jämtland

    minskar över tiden, i synnerhet vid platser i skogslandet och vid trädgränsen vid fjällnära platser.

    Nedfallet av kväve som krondropp och över öppet fält i länet är i storleksordning 5-10 gånger lägre

    jämfört med södra Sverige. Nedfallet av nitratkväve över Jämtland minskar över tiden i skogslandet

    och medelhöga fjällnära platser, medan nedfallet av ammoniumkväve ökar. Det årliga sammanlagda

    nedfallet av oorganiskt kväve i nederbörden på hög höjd uppgår till över 2 kg N per hektar, vilket

    skulle kunna ha en viktig växtekologisk betydelse i kombination med klimatförändringarna. Det kan

    inte uteslutas att kvävenedfallet på nuvarande nivå kan påverka känsliga växtsamhällen på hög höjd.

    Ovanligt höga lufthalter av sot och ammoniumkväve och ovanligt hög deposition av

    ammoniumkväve uppmättes vid olika platser runt om i Jämtlands län under senvåren och

    sommaren 2006. En analys visar att detta till mycket stor del orsakades av omfattande bränder i

    Ryssland och kringliggande länder under april och maj 2006. Långväga transporterade

    luftföroreningar kan således på ett betydande sätt påverka luftkvaliteten i Jämtlands län.

    Den nuvarande luftövervakningen i bakgrundsluften i Jämtlands län får i stort anses vara relativt väl

    utformad i relation till luftföroreningsproblematiken inom länet. Det regionala delmålet för

    Jämtlands län anger att minst 99 % av antalet sjöar och 95 % av sträckan i vattendragen skall vara

    opåverkade av försurning. Tillsammans med det faktum att det sura nedfallet överskrider kritisk

    belastning vid en viss andel av skogsmarken i Jämtland, motiverar detta en fortsatt övervakning av

    nedfallet av försurande ämnen i nederbörd och krondropp på nuvarande nivå. Även om nedfallet

    av kväve till växtekosystemen för närvarande ligger på låga nivåer, motiverar kvävets potentiellt

    stora betydelse för växtsamhällenas sammansättning en fortsatt övervakning av kvävenedfallet.

    Förekomsten av partiklar, PM

    10, i bakgrundsluften i länet är dock dåligt känd. Från och med 1

    januari, 2009 kommer Naturvårdsverket att starta upp mätningar av såväl PM

    2,5 och PM10 vid

    Bredkälen, vilket kommer att förbättra kännedomen om partiklarna i länets bakgrundsluft avsevärt.

    De längsta mätserierna avseende tätortsluft i länet är från mätningarna i Östersunds urbana

    bakgrund. Haltutvecklingen har, liksom i övriga landet, varit nedåtgående för såväl NO

    2, SO2 som

    bensen. Under 2007/08 var halten av NO

    2 10 μg/m3. För bensen var halten ca 1 μg/m3.

    Vinterhalvårsmedelvärdena för SO

    2 ligger under 1 μg/m3. Uppmätta halter av SO2 och NO2 i

    tätorter indikerar att det inte föreligger någon risk för överskridande av vare sig MKN eller övre

    utvärderingströskel (ÖUT) för årsmedelvärdet för dessa ämnen. Halter av PM

    10 i urban bakgrund

    under vinterhalvår har mätts i tre av länets kommuner under 2000-talet. Mätningarna indikerar att

    man på dessa platser ligger långt ifrån antalet tillåtna dygn som överskrider MKN, maximalt 10

    jämfört med tillåtna 35. ÖUT överskrids dock i Östersund redan under en sexmånaders period i

    urban bakgrund. Sannolikheten att Ragunda och Strömsund också överskrider ÖUT i urban

    bakgrund är stor.

    Den nuvarande luftövervakningen i tätorter i Jämtlands län är begränsad till mätningar under

    vinterhalvår i Östersunds urbana bakgrund. Mätningar i gaturum samt under helt kalenderår, vilket

    föreskrivs enligt MKN, saknas helt. Enligt MIKSA-förslaget krävs i ett län med Jämtlands

    invånarantal endast en kontinuerlig mätstation. Om man endast har en mätstation ska denna vara

    placerad i gaturum enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för

    utomhusluft. För att få en så heltäckande bild som möjligt över luftkvaliteten i tätorter i Jämtlands

    län föreslås utökade mätningar i de i länet förekommande typorterna ”större stad” och

    ”landsbygdstätort” såväl i gaturum som i urban bakgrund av främst

    NO2, PM10 och bensen.

    Vi redovisar två olika förslag till luftövervakningsprogram för bakgrundsluft samt två förslag till

    luftövervakningsprogram för tätorter. Programmen är i huvudsak avsedda att pågå under perioden

    2009-2014, men vissa delar kan behöva utvärderas under perioden. I rapporten redovisas två olika

    förslag på omfattningen av en regional luftövervakning i Jämtlands län vad gäller bakgrundsmiljö,

    en med ökad och en med minskad ambition jämfört med de mätningar som för närvarande bedrivs

    inom länet. Båda förslagen förutsätter att Naturvårdsverket under perioden fortsätter med sin

    luftövervakning i länet i sin nuvarande omfattning, inklusive utökade mätningar vid Bredkälen vad

    gäller partiklar och metaller. I förslaget med en ökad ambition för mätningar i bakgrundsmiljö

    föreslår vi att de kontinuerliga mätningarna av ozon med instrument utökas med ytterligare en plats

    som kan ge representativa mätningar för hög höjd i fjällvärlden. Vidare föreslår vi en utökning med

    depositionsmätningar över öppet fält i skogslandet inom Krondroppsnätet. För att förstå

    mekanismerna för kvävedeposition bl.a. med avseende på våt- och torrdeposition är det av stort

    värde att ha parallella mätningar av krondropp och mätningar över öppet fält vid samma plats. I

    förslaget med minskad ambition föreslår vi att mätningarna av krondropp och över öppet fält vid

    fjällnära platser inom Krondroppsnätet dras ner. För närvarande mäts krondropp på medelhög höjd

    vid tre platser medan mätningar över öppet fält bedrivs på två höjder vid vardera två platser. Vi

    föreslår att detta dras ner till mätningar av krondropp vid två platser på medelhög höjd samt en

    mätning över öppet fält på hög höjd. Att behålla en mätning av depositionen på hög höjd motiverar

    vi med att växtekosystemen på dessa höjder kan vara mycket känsliga för förändringar i

    kvävetillgången.

  • 114.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Jämtlands län. Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Jämtlands län. Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Depositionmätningar på hög höjd i Jämtlands län 20072008Report (Other academic)
  • 115.
    Kindbom, Karin
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Revision of Methodology and Estimated Emissions of Fluorinated Greenhouse Gases in Sweden2005Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In the year 2000 the first emission inventory of fluorinated greenhouse gases (HFCs, PFCs and SF6) was compiled for Sweden. During the following years additional information has become available, indicating that an update of the way of utilizing background data, and of the calculation methodology was necessary.

    Activity data used for calculating emissions from the categories stationary refrigeration (HFCs and PFCs) and electrical insulation (SF6) have been revised in cooperation with Product Register staff at the Swedish Chemicals Inspectorate. Furthermore, national calculation methodologies for emissions from semi-conductor manufacture and from foam blowing were studied in relation to the descriptions in IPCC Good Practice Guidance (2000). The result from these comparisons was that the methodology for calculating emissions from semi-conductor manufacture was revised according to the Tier 1 methodology given in IPCC Good Practice Guidance, while the national method for calculating emissions from foam blowing was retained.

    Due to improved information during the course of the work, revisions of emission calculations were also made for mobile air conditioning and for metered dose inhalers. Additionally, from the improved information on fluorinated substances followed that the reporting of potential emissions, where previously only 1995 to 2003 were covered, could be made complete for the whole time series, 1990-2004.

    The various improvements introduced into the calculations have together resulted in increased emissions estimates of fluorinated greenhouse gases in Sweden. The increases are substantial, approximately 30-40% in later years, calculated as CO2-equivalents. The largest single contributing factor to this increase in actual emissions is the use of the improved statistics from the Product Register as complementary input data for stationary refrigeration and air conditioning equipment.

    Even though several essential improvements were made during the course of the project, some issues remain to be solved. These especially apply to the circumstances concerning decommissioning of products. There are also still some uncertainties associated with the quantification of exported amounts of chemicals from Sweden

  • 116.
    Kindbom, Karin
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Boström, Curt-Åke
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Palm Cousins, Anna
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Skårman, Tina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sternbeck, John
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Fagerlund, Jörgen
    SCB.
    Gustafsson, Tomas
    SCB.
    Linder, Irene
    SCB.
    Emissions of particles, metals, dioxins and PAH in Sweden2004Report (Other academic)
  • 117.
    Kindbom, Karin
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Boström, Curt-Åke
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Skårman, Tina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gustafsson, Tomas
    SCB.
    Talonpoika, Marja
    SCB.
    Estimated emissions of NMVOC in Sweden 1988-20012004Report (Other academic)
  • 118.
    Kindbom, Karin
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Brorström-Lundén, Eva
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hansson, Katarina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Skårman, Tina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Munthe, John
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Update and improvement ofestimated air emissions of mercury, dioxin and HCB in Sweden - a pre-study2007Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In order to achieve a more accurate estimate of the Swedish emissions of mercury, dioxins and hexachlorobenzene (HCB) to air, a survey and update of the Swedish inventory is of great need. For mercury most sources are covered in the Swedish inventory, and further work should concentrate primarily on validating and, if needed, to update the emission factors used. The ongoing research focussing on mercury emissions and ambient concentrations provides a great opportunity to find new information useful for an update of the Swedish inventory on mercury. A more comprehensive estimate of the Swedish emissions of HCB and dioxins is necessary in order to obtain a more exact picture of the total emissions. The largest emission sources of dioxin in Sweden seem to be the metal industries and uncontrolled combustion, e.g. landfill fires. Other uncontrolled small scale combustion (backyard burning and residential heating) should be considered as prioritised in a new comprehensive emission inventory. The most important sources of emission of HCB to air today are probably the secondary iron and steel mills, uncontrolled small-scale combustion, such as landfills fires, backyard burning and residential heating, and some chemical industries. Generally, there are still a relatively limited number of studies and data concerning the emissions of HCB.

  • 119.
    Kindbom, Karin
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Fridell, Erik
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Paulrud, Susanne
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Prognoser för luftföroreningar för Naturvårdsverkets fördjupade miljömålsutvärdering: Dokumentation av antaganden för prognostiserade emiss-ionsfaktorer för stationär och mobil förbränning samt för emissioner från industriprocesser och lösningsmedelsan-vändning2007Report (Other academic)
  • 120.
    Kindbom, Karin
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Skårman, Tina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jernström, Mats
    SCB.
    Lidén, Maria
    SCB.
    Szudy, Mikael
    SCB.
    Wikström, Helene
    SCB.
    Karltun, Erik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Petersson, Hans
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Consequences for the Swedish Greenhouse Gas Inventory from using the 2006 IPCC Guidelines2010Report (Other academic)
  • 121.
    Kindbom, Karin
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Skårman, Tina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jernström, Mats
    SCB.
    Lidén, Maria
    SCB.
    Szudy, Mikael
    SCB.
    Wikström, Helene
    SCB.
    Karltun, Erik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Petersson, Hans
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Consequences for the Swedish Greenhouse Gas Inventory from using the 2006 IPCC Guidelines2010Report (Other academic)
  • 122.
    Kindbom, Karin
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Skårman, Tina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jernström, Mats
    Lidén, Maria
    Szudy, Mikael
    Wikström, Helene
    Karltun, Erik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Petersson, Hans
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Consequences for the SwedishGreenhouse Gas Inventory fromusing the 2006 IPCC Guidelines2009Report (Other academic)
  • 123.
    Kindbom, Karin
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jernström, Mats
    SCB.
    Lidén, Maria
    SCB.
    Karltun, Erik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Review and restructuring of the Swedish NIR and IIR: Suggestions for improvements2008Report (Other academic)
  • 124.
    Kindbom, Karin
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lidén, Maria
    SCB.
    Adolfsson, Rolf
    SCB.
    Tillämpning av Good Practice Guidance Förstudie2003Report (Other academic)
  • 125.
    Kindbom, Karin
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lövblad, Gun
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Brorström - Lunden, Eva
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Persson, Karin
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Luftkvaliten i Norbottens län - Ett underlag för utformandet av regionalt mätprogram1995Report (Other academic)
  • 126.
    Kindbom, Karin
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Svensson, Annika
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sjöberg, Karin
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Trends in air concentration and deposition at background monitoring sites in Sweden: Major inorganic compounds, heavy metals and ozone2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    This report describes concentrations in air of sulphur compounds, soot, nitrogen compounds andozone in Sweden between 1985-1998. Time trends of concentration in precipitation and depositionof sulphate, nitrate, ammonium, acidity, base cations and chloride in six different regions coveringSweden are evaluated during the period 1983-1998. Trends of heavy metals in precipitation havebeen analysed for the period 1983-1998 and the change in heavy metal concentration, 1975-1995, inmosses is described.Data used in the trend analyses originates from measurements performed at six Swedish EMEPstations and from approximately 25 stations within the national Precipitation Chemistry Network.Two different statistical methods, linear regression and the non-parametric Mann Kendall test, havebeen used to evaluate changes in annual mean values.

  • 127.
    Kindbom, Karin
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Svensson, Annika
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sjöberg, Karin
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Persson, Christer
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Nationell miljöövervakning av luft- och nederbördskemi 1997,1998 och 19992001Report (Other academic)
  • 128. Klein, Thomas
    et al.
    Karlsson, Per Erik
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Andersson, Stefan
    Engardt, Magnuz
    Sjöberg, Karin
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Assessing and improving the Swedish forecast and information capabilities for ground level ozone2011Report (Other academic)
  • 129.
    Kumlin, Anna-Sofia
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Nyström, Anna-Karin
    SCB.
    Improved Statistics on Process Emissions and Flaring2004Report (Other academic)
    Abstract [en]

    SMED was involved in two projects concerning the EU emission trading scheme1 in the years 2003 and 2004. During these projects deficits in data used by SMED to report emissions of CO2 to the EU Monitoring Mechanism and the UNFCCC were observed. Deficits include lack of activity data on the use of carbon-containing input materials within in the iron and steel industry and the production of light expanded clay aggregate (LECA). Deficits also include lack of activity data on the use of limestone and dolomite as well as flaring of excess gases, at a few plants from various industry sectors.

    1 EU Directive 2003/87/EC on establishing a scheme for greenhouse gas emission allowance trading within the Community and the amending Council Directive 96/61/EC

    2 Ministry of Industry, Employment and Communications, Sweden’s National Allocation Plan (2004-04-22), http://www.regeringen.se/content/1/c6/01/90/18/e9286dc2.pdf

    3 Revised IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories: Workbook 2.13.2

    Within this project new activity data have been collected. Emissions have been updated and completed on the basis of collected data and data from the inquiry sent to concerned companies in order to establish the Swedish national allocation plan (NAP) for the EU emission trading scheme2 (from here on referred to as "the inquiry for the Swedish NAP") in the winter of 2004.

    For the iron and steel sector emissions from stationary combustion (CRF/NFR 1A2a) and from processes (CRF 2C1) have been updated. Updated emissions in CRF 2C1 are a result of new activity data on the use of carbon-containing input materials, such as electrodes, coal and coke, that are used to reduce iron ore or optimise conditions in the smelt. These emissions are defined as process emissions in the IPCC Guidelines.3 In earlier submissions these emissions have only partly been included in CRF 2C1, some emissions were completely lacking and some were incorrectly reported in CRF/NFR 1A2a. The emissions that were incorrectly reported in CRF/NFR 1A2a have been updated and reallocated to CRF 2C1. Emissions in CRF 2C1 have been completed with data from eight additional plants. The whole time series has been updated in Submission 2005.

    The production of light expanded clay aggregate gives rise to process emissions of CO2 that have not been known nor reported in earlier submissions. Emissions arise from the use of limestone, clay and additives and amounted to 6,308 ton CO2 in 2003. The whole time series for CRF 2A7 has been updated in Submission 2005.

    The use of limestone and dolomite was found to be more extensive than what had been known for earlier submissions. New activity data on the use of limestone and dolomite has been collected from nine plants. The whole time series for CRF 2A3 has been updated. The results show higher emission levels, but the difference between 1990 and 2003 is smaller in Submission 2005 compared to Submission 2004.

    Flaring of excess gases was found to be more extensive than what had been known for earlier submissions. New activity data has been collected from nine plants: four refineries, three steel producers, one chemical industry and one pulp producer. Calculated emissions will be reported in CRF 1B in Submission 2005 to the EU Monitoring Mechanism, the UNFCCC and the CLRTAP.

  • 130.
    Larsson, Kristin
    et al.
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Jönsson, Bo AG
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Lindh, Christian H
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    de Wit, Cynthia
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Sellström, Ulla
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Magnér, Jörgen
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Berglund, Marika
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Tidstrender av kemiska ämnen i barns urin och utvärdering av förskoledamm som exponeringskälla2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I en tidsserie av kemiska ämnen i urin från fyraåriga barn i Stockholm samlades urinprov in 2015 från 113 barn och analyserades för ftalater, bisfenoler och bekämpningsmedel. Resultaten jämfördes med urinprov insamlade 1998-2000 från en jämförbar grupp fyraåringar. Halter av BPA och metaboliter till idag tillståndspliktiga ftalater var signifikant lägre i urinproven från 2015, medan halterna av metaboliter till en ftalat som fortfarande används i stor utsträckning (DiNP) var högre 2015.

    I studien utvärderades även förekomsten av ftalater, alternativa mjukgörare, bisfenoler, fosforbaserade och bromerade flamskyddsmedel i damm från förskolor, samt faktorer av betydelse för dammhalterna av dessa ämnen. Byggnadsår och förekomst av vissa produkter, som skummadrasser, elektronik och PVC-golv, samvarierade med halter av vissa mjukgörare och flamskyddsmedel i damm.

    Barns exponering för de undersökta ämnena via dammintag beräknades och jämfördes med hälsobaserade riktvärden. Exponeringen för de undersökta ämnena via damm i förskolan underskred i samtliga fall de hälsobaserade riktvärdena. Exponeringen via intag av damm på förskolan uppskattades motsvara 2-27% av barnens totala intag (baserat på urindata) av olika ftalater och BPA.

    Halter av mjukgörare och BPA i damm samvarierade inte med halter av motsvarande metaboliter i urin från förskolebarn, vilket talar för att andra källor än förskoledamm är viktigare för den totala exponeringen för dessa ämnen. Däremot observerades signifikanta korrelationer mellan vissa flamskyddsmedel i damm och handavstrykningsprov från förskolebarn, vilket reflekterar betydelsen av kemikalier i damm för hand-till-mun exponering

  • 131.
    Lennart;, Kaj
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Palm, Anna
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Screening av hexaklorbutadien (HCBD) i miljön2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För att få kunskap om i vilken omfattning hexaklorbutadien (HCBD) förekommer i svensk miljö har IVL Svenska Miljöinstitutet AB på uppdrag av Naturvårdsverket genomfört en screening. Mätningar har utförts i omgivningsluft, atmosfärisk deposition, reningsverksslam, sediment och blåmusslor vid bakgrundslokaler och på platser med tänkbart förhöjda halter. HCBD återfanns i samtliga luftprover i halter av samma storleksordning (median 0,16 ng/m3) och i atmosfärisk deposition men inte i de övriga matriserna. Som ett tilläggsuppdrag har de prover som valts ut och analyserats på HCBD även analyserats på klorbensener. Klorbensener, främst 1,4-diklorbensen, återfanns i samtliga luftprov (maximal halt 11 ng/m3 ) och i kommunalt reningsverksslam och sediment från Stockholm.

  • 132.
    Liljeberg, Marcus
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ejhed, Helene
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gustavsson, Hanna
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Johnsson, Holger
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Tengdelius-Brunell, Johanna
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Widén-Nilsson, Elin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Hantering av kopplingen mellan markanvändning, läckagekoefficienter och avrinning för PLC62013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Havs- och vattenmyndigheten har uppdragit åt SMED att beräkna näringsämnesbelastningen till Sveriges omgivande havsbassänger. Uppdraget utgör underlag till HELCOM-rapporteringen Pollution Load Compilation (PLC Periodical).

    Inom SMED sker en kontinuerlig utveckling av metoder och modeller för att förbättra kvalitén på dessa beräkningar. I denna rapport undersöks möjligheterna att kombinera tidigare framtagen metodik för att beräkna källfördelningen av kväve och fosfor med ny förbättrad beräkning av avrinning genom att utnyttja en redan kalibrerad högupplöst hydrologisk modell för Sverige, kallad S-HYPE.

    Den belastning som avses i denna rapport är det diffusa markläckaget som genereras av olika slags markanvändning, beräknat som en produkt av markanvändningsslag och specifik typhalt. S-HYPE har kalibrerats med en definition av markanvändning som skiljer sig från den markanvändning som använts tidigare. För att det ska vara möjligt att använda de typhalter som  tagits fram i tidigare beräkningar behöver de olika definitionerna av markanvändning relateras till varandra. För test och validering av den nya avrinningsberäkningen genom en anpassning av tidigare kalibrerad S-HYPE till SMED – HYPE bedöms skillnader i arealer hos markanvändningen ha en försumbar effekt. För en fullständig beräkning av närsaltsläckage behöver markanvändning däremot harmoniseras.

    Data om jordbrukets arealer tas i PLC-beräkningarna från jordbruksblocken och de stödsökta grödorna. I PLC6 ändras metodiken för jordbruksblock som saknar stödsökta grödor så att dessa beräknas som odefinierade grödor med läckaget för extensiv vall, istället för att de klassas som öppen mark som i PLC5. Om möjligt ska de konstaterade grödarealerna istället för de mer preliminära stödsökta arealerna användas

  • 133.
    Liljeberg, Marcus
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ejhed, Helene
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gustavsson, Hanna
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Johnsson, Holger
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Tengdelius-Brunell, Johanna
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Widén-Nilsson, Elin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Hantering av kopplingen mellan markanvändning, läckagekoefficienter och avrinning för PLC62013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Havs- och vattenmyndigheten har uppdragit åt SMED att beräkna

    näringsämnesbelastningen till Sveriges omgivande havsbassänger.

    Uppdraget utgör underlag till HELCOM-rapporteringen Pollution Load

    Compilation (PLC Periodical).

    Inom SMED sker en kontinuerlig utveckling av metoder och modeller för

    att förbättra kvalitén på dessa beräkningar. I denna rapport undersöks

    möjligheterna att kombinera tidigare framtagen metodik för att beräkna

    källfördelningen av kväve och fosfor med ny förbättrad beräkning av

    avrinning genom att utnyttja en redan kalibrerad högupplöst hydrologisk

    modell för Sverige, kallad S-HYPE.

    Den belastning som avses i denna rapport är det diffusa markläckaget som

    genereras av olika slags markanvändning, beräknat som en produkt av

    markanvändningsslag och specifik typhalt. S-HYPE har kalibrerats med en

    definition av markanvändning som skiljer sig från den markanvändning som

    använts tidigare. För att det ska vara möjligt att använda de typhalter som

    tagits fram i tidigare beräkningar behöver de olika definitionerna av

    markanvändning relateras till varandra. För test och validering av den nya

    avrinningsberäkningen genom en anpassning av tidigare kalibrerad S-HYPE

    till SMED – HYPE bedöms skillnader i arealer hos markanvändningen ha

    en försumbar effekt. För en fullständig beräkning av närsaltsläckage

    behöver markanvändning däremot harmoniseras.

    Data om jordbrukets arealer tas i PLC-beräkningarna från jordbruksblocken

    och de stödsökta grödorna. I PLC6 ändras metodiken för jordbruksblock

    som saknar stödsökta grödor så att dessa beräknas som odefinierade grödor

    med läckaget för extensiv vall, istället för att de klassas som öppen mark

    som i PLC5. Om möjligt ska de konstaterade grödarealerna istället för de

    mer preliminära stödsökta arealerna användas.

  • 134.
    Liljeberg, Marcus
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ejhed, Helene
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Nisell, Jakob
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förbättrad markanvändningsdata för beräkningar inom SMED Vatten2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektets huvudsyfte är att generera nya geografiska dataunderlag avseende markanvändning med bättre upplösning för beräkningar inom SMED Vatten och att undersöka konsekvenserna för kommande rapporteringar av att använda markanvändningsdata med högre rumslig- och tematisk upplösning.

    Underlaget till arbetet som genomförts i projektet är dels det tidigare markanvändningsunderlaget som använts inom SMED Vatten för beräkningar av belastningar till vatten tillsammans med ett nyframtaget underlag för markanvändningsdata som bygger på SMD (Svenska Marktäckedata). Båda markanvändningsdatabaserna relateras till den geografiska indelningen som utgörs av hydrologiskt beräknade delavrinningsområden. Underlaget har lästs in i geodatabaser där data relateras till varandra genom rumsliga beräkningar i ett geografiskt informationssystem.

    För klasserna skog och tätort överskattas arealen generellt i PLC5 data jämfört med SMD och för klasserna myr och vatten sker en underskattning av klassarealerna i PLC5 jämfört med SMD. Minsta arealskillnaden blir på klassen vatten som också uppvisar den minsta standardavvikelsen.

    Konsekvensen av att byta kartdatabas för beräkning av markanvändningsarealer är liten vid en total jämförelse mellan markanvändning i PLC5 beräkningarna jämfört med arealer hämtade ur SMD. Orsaken till detta är att arealerna hos de områden som står för en stor andel av bruttobelastningen är desamma i de båda underlagen. För enskilda delavrinningsområden kan förändringen vara stor.

    Beräkningstekniskt eller kostnadsmässigt finns det inga skäl att använda SMD som kartdatabas för att generera markanvändningsklassning för belastningsberäkningar i SMED Vatten. Det finns ingen anledning att byta ut den gamla klassningen med avseende på geografisk upplösning då förbättringen med att använda SMD är alltför marginell i jämförelse med andra osäkerheter och felkällor. Däremot är det troligt att belastningen kommer att förändras om lämpliga läckagehalter kan ansättas till fler klasser och den vägen öka noggrannheten i belastningen av kväve och fosfor.

  • 135.
    Liljeberg, Marcus
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ejhed, Helene
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Nisell, Jakob
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förbättrad markanvändningsdata för beräkningar inom SMED Vatten2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektets huvudsyfte är att generera nya geografiska dataunderlag avseende markanvändning

    med bättre upplösning för beräkningar inom SMED Vatten och att

    undersöka konsekvenserna för kommande rapporteringar av att använda markanvändningsdata

    med högre rumslig- och tematisk upplösning.

    Underlaget till arbetet som genomförts i projektet är dels det tidigare markanvändningsunderlaget

    som använts inom SMED Vatten för beräkningar av belastningar

    till vatten tillsammans med ett nyframtaget underlag för markanvändningsdata som

    bygger på SMD (Svenska Marktäckedata). Båda markanvändningsdatabaserna

    relateras till den geografiska indelningen som utgörs av hydrologiskt beräknade

    delavrinningsområden. Underlaget har lästs in i geodatabaser där data relateras till

    varandra genom rumsliga beräkningar i ett geografiskt informationssystem.

    För klasserna skog och tätort överskattas arealen generellt i PLC5 data jämfört med

    SMD och för klasserna myr och vatten sker en underskattning av klassarealerna i

    PLC5 jämfört med SMD. Minsta arealskillnaden blir på klassen vatten som också

    uppvisar den minsta standardavvikelsen.

    Konsekvensen av att byta kartdatabas för beräkning av markanvändningsarealer är

    liten vid en total jämförelse mellan markanvändning i PLC5 beräkningarna jämfört

    med arealer hämtade ur SMD. Orsaken till detta är att arealerna hos de områden

    som står för en stor andel av bruttobelastningen är desamma i de båda underlagen.

    För enskilda delavrinningsområden kan förändringen vara stor.

    Beräkningstekniskt eller kostnadsmässigt finns det inga skäl att använda SMD som

    kartdatabas för att generera markanvändningsklassning för belastningsberäkningar

    i SMED Vatten. Det finns ingen anledning att byta ut den gamla klassningen med

    avseende på geografisk upplösning då förbättringen med att använda SMD är alltför

    marginell i jämförelse med andra osäkerheter och felkällor. Däremot är det

    troligt att belastningen kommer att förändras om lämpliga läckagehalter kan ansättas

    till fler klasser och den vägen öka noggrannheten i belastningen av kväve och

    fosfor.

  • 136.
    Liljeberg, Marcus
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ejhed, Heléne
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gustavsson, Hanna
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Johnsson, Holger
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Tengdelius-Brunell, Johanna
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Widén-Nilsson, Elin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Hantering av kopplingen mellanmarkanvändning,läckagekoefficienter och avrinningför PLC62013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Havs- och vattenmyndigheten har uppdragit åt SMED att beräkna

    näringsämnesbelastningen till Sveriges omgivande havsbassänger.

    Uppdraget utgör underlag till HELCOM-rapporteringen

    Pollution Load

    Compilation (PLC Periodical).

    Inom SMED sker en kontinuerlig utveckling av metoder och modeller för

    att förbättra kvalitén på dessa beräkningar. I denna rapport undersöks

    möjligheterna att kombinera tidigare framtagen metodik för att beräkna

    källfördelningen av kväve och fosfor med ny förbättrad beräkning av

    avrinning genom att utnyttja en redan kalibrerad högupplöst hydrologisk

    modell för Sverige, kallad S-HYPE.

    Den belastning som avses i denna rapport är det diffusa markläckaget som

    genereras av olika slags markanvändning, beräknat som en produkt av

    markanvändningsslag och specifik typhalt. S-HYPE har kalibrerats med en

    definition av markanvändning som skiljer sig från den markanvändning som

    använts tidigare. För att det ska vara möjligt att använda de typhalter som

    tagits fram i tidigare beräkningar behöver de olika definitionerna av

    markanvändning relateras till varandra. För test och validering av den nya

    avrinningsberäkningen genom en anpassning av tidigare kalibrerad S-HYPE

    till SMED – HYPE bedöms skillnader i arealer hos markanvändningen ha

    en försumbar effekt. För en fullständig beräkning av närsaltsläckage

    behöver markanvändning däremot harmoniseras.

    Data om jordbrukets arealer tas i PLC-beräkningarna från jordbruksblocken

    och de stödsökta grödorna. I PLC6 ändras metodiken för jordbruksblock

    som saknar stödsökta grödor så att dessa beräknas som odefinierade grödor

    med läckaget för extensiv vall, istället för att de klassas som öppen mark

    som i PLC5. Om möjligt ska de konstaterade grödarealerna istället för de

    mer preliminära stödsökta arealerna användas.

    Tillkännagivanden

    I projektet har många personer vid Jordbruksverket ställt upp och svarat på

    frågor och levererat data. Det gäller bl.a. Ylva Olsson, Anders Forsberg och

    Irenè Ederam. På SGU har Jakob Nisell varit behjälplig med uppgifter

    rörande markklassningar.

  • 137.
    Liljeberg, Marcus
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ejhed, Heléne
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Nisell, Jakob
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förbättradmarkanvändningsdata förberäkningar inom SMEDVatten2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Projektets huvudsyfte är att generera nya geografiska dataunderlag avseende markanvändning

    med bättre upplösning för beräkningar inom SMED Vatten och att

    undersöka konsekvenserna för kommande rapporteringar av att använda markanvändningsdata

    med högre rumslig- och tematisk upplösning.

    Underlaget till arbetet som genomförts i projektet är dels det tidigare markanvändningsunderlaget

    som använts inom SMED Vatten för beräkningar av belastningar

    till vatten tillsammans med ett nyframtaget underlag för markanvändningsdata som

    bygger på SMD (Svenska Marktäckedata). Båda markanvändningsdatabaserna

    relateras till den geografiska indelningen som utgörs av hydrologiskt beräknade

    delavrinningsområden. Underlaget har lästs in i geodatabaser där data relateras till

    varandra genom rumsliga beräkningar i ett geografiskt informationssystem.

    För klasserna skog och tätort överskattas arealen generellt i PLC5 data jämfört med

    SMD och för klasserna myr och vatten sker en underskattning av klassarealerna i

    PLC5 jämfört med SMD. Minsta arealskillnaden blir på klassen vatten som också

    uppvisar den minsta standardavvikelsen.

    Konsekvensen av att byta kartdatabas för beräkning av markanvändningsarealer är

    liten vid en total jämförelse mellan markanvändning i PLC5 beräkningarna jämfört

    med arealer hämtade ur SMD. Orsaken till detta är att arealerna hos de områden

    som står för en stor andel av bruttobelastningen är desamma i de båda underlagen.

    För enskilda delavrinningsområden kan förändringen vara stor.

    Beräkningstekniskt eller kostnadsmässigt finns det inga skäl att använda SMD som

    kartdatabas för att generera markanvändningsklassning för belastningsberäkningar

    i SMED Vatten. Det finns ingen anledning att byta ut den gamla klassningen med

    avseende på geografisk upplösning då förbättringen med att använda SMD är alltför

    marginell i jämförelse med andra osäkerheter och felkällor. Däremot är det

    troligt att belastningen kommer att förändras om lämpliga läckagehalter kan ansättas

    till fler klasser och den vägen öka noggrannheten i belastningen av kväve och

    fosfor.

  • 138.
    Liljergren, Anna
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Övervakning av luftföroreningar i Blekinge län: Resultat till och med september 20042004Report (Other academic)
  • 139.
    Ljunggren Söderman, Maria
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Collin, Marie
    SCB.
    Stenmarck, Åsa
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Hans
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kazakova, Ludmila
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    ARAP – Utredning om samutnyttjande av data från Skatteverket2007Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Since the Swedish National Tax Board is the administrative unit for the tax on land-filling of waste and the tax on incineration of municipal waste, it holds data on Swedish landfills, incineration plants and amounts of treated waste. The purpose of this project is study the possibilities for using the National Tax Board data on landfills and incineration plants for reporting waste statistics according to the European Waste Statistics Regulation, WStatR.

    Our main conclusion is that using the National Tax Board data for reporting waste statistics according to WStatR is of limited interest.

    The National Tax Board data does not cover all waste landfilling which should be reported according to WStatR. It does not cover all waste incineration to be re-ported either.

    A general problem when using the National Tax Board data for reporting waste statistics is that the taxes, and waste data reported in order to calculate the tax, are available for enterprises. An enterprise may encompass several landfills or waste incineration plants. For the WStatR reporting, data are needed based on specific landfills or incineration plants.

    Data for landfilling of waste

    Regarding the data on the tax on land-filling of waste, our conclusion is primarily based on the following reasons:

    Landfills on which only waste excluded from the tax is landfilled are not included in the National Tax Board data.

    Primarily, the total amount of landfilled waste is reported in the National Tax Board data. Waste encompassed by the tax is reported as a total amount and there is no information on the distribution of waste types. However, waste excluded from the tax is reported in more detail, if it is landfilled on landfills where also waste encompassed by the tax is land-filled.

    The waste classification is not the same. The waste types excluded from the tax are reported based on a number of non-LoW-classified waste types. It is, however, possible to identify the corresponding EWC-Stat code.

    The National Tax Board data can be useful as a list of plant owners, but in order to use the list on a specific plant level, additional work is needed. 9

    When comparing the total amount of landfilled waste in Sweden, we have found large differences between the National Tax Board data and WStatR data. The dif-ference originates from waste landfilled at non-taxable landfills. Within the project scope we have not been able to identify all non-taxable landfills.

    Data on waste incineration

    Concerning the National Tax Board data on the tax on incineration of waste, we conclude that the list of companies encompassed by the tax can be somewhat use-ful as a complement to other sources when checking the scope of a waste survey.

    The waste incineration tax only includes certain municipal waste. In practice, al-most all incineration of household waste takes place at the plants included in the annual report of The Swedish Association of Waste Management (RVF). Conse-quently, checking the scope by using National Tax Board data is of limited impor-tance.

    If, in the future, the tax on incineration of waste is expanded to other waste types, the number of companies encompassed by the tax will increase and a larger part of the companies incinerating waste in Sweden will be included. The companies that would be added are, to a large extent, not included in the reports from RVF. The National Tax Board data would then become more useful for controlling the scope of a waste survey.

    The taxable waste include a large number of waste types which, according to WStatR, are not classified as household waste. Considerable amounts of these waste types is incinerated, compared to the incinerated amount of household waste. Thus, we conclude that, for the WStatR reporting, it is not possible to calculate the household waste incinerated based on National Tax Board data.

  • 140.
    Magnusson, Kerstin
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Norén, Fredrik
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Screening of microplastic particles in and down-stream a wastewater treatment plant2014Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This project aims at evaluating the role of waste water treatment plants (WWTPs) as entrance routes for microplastic particles to the marine environment, and is completed within the scope of the Swedish EPA screening programme 2014. Sampling was done at Långeviksverket in Lysekil, a relatively small WWTP with a load of 14 000 population equivalents (pe), and with effluent water being discharged into the sea. Analyses were performed on microplastic particles collected on a filter with a 300

    μm mesh size, both in the actual WWTP (incoming and effluent water, and sewage sludge) and in the recipient water. Background levels of microplastics were obtained by analysing seawater from a location not directly affected by the effluents from Långeviksverket. All the sampling was done during the course of one day.

    It is not obvious to give an exact definition of the size of the collected particles, e.g. plastic fibres with a diameter smaller than 300

    μm might either be caught on the filter or slip through it. Still, in this report the collected material is referred to as microplastics ≥300 μm, even though it would have been more accurate to define it as the microplastics collected on a 300 μm filter.

    WWTP incoming water was found to have a mean concentration of 15 000 microplastic particles ≥300 μm per m

    3, which resulted in an inflow of 3 200 000 microplastic particles per hour. More than 99 % of the particles were retained in the WWTP sludge and the concentration in effluent water was 1 770 microplastic particles per hour. The retention rate was affected by the shape of the particles, and plastic fibres were retained to a higher degree than particles of other shapes.

    The microplastic concentration in the recipient of the effluent tube was elevated compared to an area presumed to not be directly affected by the effluent; 1.1 - 1.8 plastic particles m

    -3 were found in the effluent plume compared to 0.45 m-3 in the reference area. Higher particle concentrations were found close to the mouth of the tube compared to 200 m downstream. No other plastic particles but plastic fibres were found in the recipient.

    The study demonstrates that the supply of microplastics from WWTP effluents to the marine environment may be substantial, but their relative importance in relation to other sources/entrance routes is difficult to estimate due to the general lack of quantitative studies.

  • 141.
    Magnér, Jörgen
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kaj, Lennart
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Brorström Lundén, Eva
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Results from the Swedish screening report 20122012Report (Other academic)
  • 142.
    Malmaeus, Mikael
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hansen, Karin
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lindblom, Erik
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Norén, Katja
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tegeback, Annika
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hasselström, Linus
    Enveco Miljöekonomi AB.
    Soutukorva, Åsa
    Enveco Miljöekonomi AB.
    Söderqvist, Tore
    Enveco Miljöekonomi AB.
    Ekosystemtjänster i miljökonsekvensbeskrivningar och samhällsekonomiska konsekvensanalyser2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ekosystemtjänster kan bidra till att synliggöra värden i naturen som människor är beroende av för sin överlevnad och sin välfärd. Att integrera ekosystemtjänster i miljökonsekvensbeskrivningar och samhällsekonomiska konsekvensanalyser kan bidra till bättre beslutsunderlag, att beslutsprocesser underlättas och att fler människor kan känna sig delaktiga i besluten. Genom att undersöka tre fallstudier – en gruvetablering, en vindkraftpark till havs och en kommunal översiktsplan – visas hur ekosystemtjänster påverkas av exploatering och infrastrutur, men också hur ett synliggörande av dessa ekosystemtjänster gör att bättre hänsyn kan tas till hur människans nyttjande av naturen påverkas av olika exploateringar och största möjliga samhällsnytta kan skapas.

    I rapporten undersöks både möjligheter och hinder, och vilka praktiska konsekvenser en integrering av ekosystemtjänster i beslutsprocesser skulle innebära. Studien visar på ett konkret sätt hur begreppet ekosystemtjänster kan komma till praktisk nytta.

  • 143.
    Modig, Lars
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Forsberg, Bertil
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Hagenbjörk-Gustafsson, Annika
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Järvholm, Bengt
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Levin, Jan-Olof
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Lindahl, Roger
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Rhén, Margaret
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Segerstedt, Bo
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Sundgren, Margit
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Sunesson, Anna-Lena
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Brorström-Lunden, Eva
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Cancerframkallande ämnen i tätortsluft: Exponering och halter i Umeå 20012002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Exponeringen för ett antal cancerframkallande ämnen undersöktes i ett slumpmässigt urval av allmänbefolkningen i Umeå, 2001. Den huvudsakliga studien genomfördes från slutet av september till mitten av oktober som personburna 7-dygns mätningar på totalt 60 personer, medan några av mätningarna genomfördes i januari 2002. Parallellt med de personburna mätningarna genomfördes även mätningar vid två stationära platser i Umeå, bibliotekstaket och E4:an. Mätningarna omfattade bensen, 1,3-butadien, formaldehyd, acetaldehyd, PAH (polyaromatiska kolväten) samt kvävedioxid (NO2). Mätningarna genomfördes med passiva provtagare med undantag för PAH där provtagningen genomfördes med hjälp av en pump. Resultatet från de personburna provtagningarna av bensen gav medianvärdet 1,5 μg/m3, vilket kan jämföras med resultatet från fjolårets studie i Göteborg (1μg/m3) och den av Institutet för miljömedicin (IMM) föreslagna lågrisknivån 1,3μg/m3. Exponeringen för bensen var signifikant associerad till tiden som deltagarna vistats inomhus, utomhus på arbetsplatsen, i rum med rökning samt om de var rökare. Det var marginell skillnad mellan medianhalten uppmätt vid E4:an och den personburna halten (1,6 μg/m3 och 1,5 μg/m3) medan halten på bibliotekstaket låg lägre (1,0 μg/m3). Medianvärdet för butadien var 0,4 μg/m3, vilket är samma som halten uppmätt vid E4:an men högre jämfört med halten på bibliotekstaket (0,12 μg/m3). Det var signifikant skillnad mellan rökare och icke-rökare (p=0,007), och tid som tillbringats i rum med rökning var signifikant förknippat med ökad exponering för butadien. Mätningar genomfördes för både formaldehyd och acetaldehyd, dock redovisas enbart resultaten för formaldehyd på grund av problem med provtagningen av acetaldehyd. Bland mätningarna som genomfördes personburet var medianhalten formaldehyd 15 μg/m3 vilket kan jämföras med resultaten från samma studie i Göteborg förra året (19 μg/m3). Resultatet ligger inom det intervall som angivit som lågrisknivå (IMM, 12-60 μg/m3). Halterna som uppmättes vid E4:an och Biblioteket var nästintill lika (3,5 μg/m3 och 3,0 μg/m3), dock var de betydligt lägre jämfört med den halt som uppmättes personburet. Bostadstyp (villa alt lägenhet), framstod som den enda variabeln som var signifikant associerad till den personburna halten formaldehyd. PAH-mätningarna genomfördes stationärt hemma hos 10 deltagare ur befolkningsurvalet, samt personburet och stationärt på 10 personer i anknytning till forskargruppen. Mediankoncentrationen av bens(a)pyren, mätt personburet, var 0,08 ng/m3 vilket är i nivå med resultaten från Göteborg. Halterna hemma hos personerna från befolkningsurvalet samt de med anknytning till kliniken var 0,17 respektive 0,07 ng/m3. De stationära utomhusmätningarna visade att halten vid E4:an var betydligt högre jämfört med halten på Bibliotekstaket (0,3 respektive 0,1 ng/m3). Kvävedioxid (NO2) mättes som ett lokalt tillägg i syfte att undersöka samband mellan NO2, som trafikindikator, och övriga ämnen. Median halten för mätningarna som gjordes personburet var 8 μg/m3 medan resultaten från de stationära mätningarna var betydligt högre. NO2 uppvisade ingen signifikant korrelation till övriga ämnen mätta personburet. Vidare sågs inga samband till vistelse i specifika miljöer.

  • 144.
    Moldanová, Jana
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Fridell, Erik
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Matthias, Volker
    Helmholtz Zentrum Geesthacht, Centre for Materials and Coastal Research, Germany.
    Hassellöv, Ida-Maja
    Executive, Universitet, Chalmers.
    Eriksson, Martin
    Executive, Universitet, Chalmers.
    Jalkanen, Jukka-Pekka
    Finnish Meteorological Institute.
    Tröeltzsch, Jeny
    Ecologic Institute, Germany.
    Quante, Markus
    Helmholtz Zentrum Geesthacht, Centre for Materials and Coastal Research, Germany.
    Johansson, Lasse
    Finnish Meteorological Institute.
    Majutenko, Ilja
    Marine Systems Institute, Tallinn University of Technology, Estonia.
    Karl, Matthias
    Helmholtz Zentrum Geesthacht, Centre for Materials and Coastal Research, Germany.
    Sigray, Peter
    Swedish Defence Research Agency, FOI, Sweden.
    Karasalo, Ilkka
    Swedish Defence Research Agency, FOI, Sweden.
    Peltonen, Heikki
    Executive, Forskningsinstitut, The Finnish Environment Institute, SYKE.
    Tang, Lin
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Magnusson, Kerstin
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jutterström, Sara
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Moldan, Filip
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ramacher, Martin
    Helmholtz Zentrum Geesthacht, Centre for Materials and Coastal Research, Germany.
    Aulinger, Armin
    Helmholtz Zentrum Geesthacht, Centre for Materials and Coastal Research, Germany.
    Ytreberg, Erik
    Executive, Universitet, Chalmers.
    Granhag, Lena
    Executive, Universitet, Chalmers.
    Uppstu, Andreas
    Finnish Meteorological Institute.
    Hasenheit, Marius
    Ecologic Institute, Germany.
    Raudsepp, Urmas
    Marine Systems Institute, Tallinn University of Technology, Estonia.
    Roth, Eva
    University of Southern Denmark, Department of Environmental and Business Economics, Denmark.
    Demirdjian, Benjamin
    Centre National de la Recherche Scientifique, Marseille Interdisciplinary Centre for Nanoscience, joint research unit UMR 7325, France.
    Piotrowicz, Jakub
    Maritime Institute in Gdansk, Poland.
    Information on completed BONUS SHEBA project2018Report (Other academic)
  • 145.
    Nettelbladt, Anna
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Övervakning av luftföroreningar i Blekinge län: Resultat till och med september 20062007Report (Other academic)
  • 146.
    Nettelbladt, Anna
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Övervakning av luftföroreningar i norra Sverige Resultat tom spetember 20062007Report (Other academic)
  • 147.
    Nettelbladt, Anna
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Westling, Olle
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Akselsson, Cecilia
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Svensson, Annika
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hellsten, Sofie
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Luftföroreningar i skogliga provytor: Resultat till och med september 20052006Report (Other academic)
  • 148.
    Nettelbladt, Anna
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Westling, Olle
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Akselsson, Cecilia
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Svensson, Annika
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hellsten, Sofie
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Luftföroreningar i skogliga provytor Resultat tom september 20052006Report (Other academic)
  • 149.
    Nyström, Anna-Karin
    et al.
    SCB.
    Cooper, David
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Use of data from the EU emission trading scheme for reporting to EU Monitoring Mechanism, UNFCCC and CLRTAP2005Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In order to provide more accurate data for Sweden’s reporting to the EU Monitoring Mechanism, UNFCCC and CLRTAP, the potential of using emission trading data submitted by individual companies in a trading survey in 2004 has been investigated. In 2004 this work involved a quality check by comparing national Swedish data with data on fuel consumption and CO2 emissions reported in the trading survey on plant level for the yeas 1998-2004. In several cases, significant discrepancies were observed which warranted a closer investigation and an eventual revision of activity data and a few emission factors

    This present study covers an investigation of 46 plants with discrepancies in activity data and five plants with discrepancies in emission factors, discovered during the work in 2004. After consultation with the appropriate personnel at each company explanations to the observed differences were found. The results indicated a revision of the activity data, which have been performed for 35 plants. The investigation of emission factors also resulted in revision according to the table below. Previous CO2 factor used in submission 2005

    ton CO2/TJ

    New CO2 factor that will be used in submission 2006

    ton CO2/TJ

    Carbide furnace gas

    60

    145

    Refinery gas

    66.7

    59.3

    Petroleum coke

    103

    100

  • 150.
    Olshammar, Mikael
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Persson, Tony
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Oneill, Courtney
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Djodjic, Faruk
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förbättrad beräkningsmetodik för retention av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom projektet Förbättrad beräkningsmetodik för retention av fosfor från enskilda avlopp har SMED utvärderat den teoretiska metodiken för att beräkna bruttobelastning av fosfor och kväve från enskilda avlopp genom mätningar i området Garns-Ekskogen i Vallentuna kommun. Vissa förfiningar av beräkningsmetodiken har också utvecklats och implementerats i projektet.

    Med dessa förbättringar kan konstateras att den teoretiska fosforbelastningen från enskilda avlopp ligger nära den som bestämts via beräkningar utgående från mätningar. Den teoretiska fosforbelastningen är 1-2 gånger så hög som den utifrån mätningar beräknade belastningen, vilket är rimligt med tanke på osäkerheten i mätningarna och i indata till de teoretiska beräkningarna. Bakgrundsbelastningen från omgivande skogsmark är enligt enkla läckageberäkningar låg jämfört med den från enskilda avlopp i detta område.

    För kväve gäller det omvända, då den teoretiska belastningen från enskilda avlopp är tre gånger lägre än den som kan beräknas utifrån mätningar, vilket är förklarligt då belastningen från andra källor för kväve är betydligt högre än för fosfor.

    Markretentionens bidrag till skillnaden mellan beräknad och genom mätningar framtagen belastning har inte kunna säkerställas pga den stora osäkerheten som finns kring reningsschabloner och andra felkällor. En grov uppskattning ger dock att markretentionen för fosfor från enskilda avlopp i projektområdet är runt 50%.

    SMEDs belastningsberäkningar för enskilda avlopp bör i första hand förbättras genom att den uppdaterade beräkningsmetodiken appliceras nationellt. Vad gäller belastningsdata är detta inget problem, då SCB redan har tillgång till denna statistik. För att förbättra belastningsstatistiken är det även nödvändigt att teknikuppgifterna för enskilda avlopp uppdateras och att i denna datainsamling reningsteknik för BDT- och WC-vatten separeras så att beräkningarna kan hantera både ”tvårörssystem” och fastigheter med enbart BDT-avlopp.

123456 101 - 150 of 276
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf