Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 31 av 31
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Lennart
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Westberg, Håkan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Bryngelsson, Ing Liss
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Lundholm, Cecilia
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Cancerframkallande ämnen i tätortsluft Lindesberg 2005/20062006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den allmänna befolkningens exponering för bensen, butadien, formaldehyd,

    kvävedioxid samt partiklar PM 2,5 i Lindesberg har studerats från oktober 2005

    till och med januari 2006. Totalt ingick 40 personer och 60 personburna mätningar

    (exponeringsmätningar) av olika cancerframkallande ämnen genomfördes i

    sjudygnsperioder. Ökat intresse för de partikulära luftföroreningarnas betydelse

    vid bland annat hjärt-kärlsjuklighet innebar att mätningar av partiklar PM 2,5

    genomfördes stationärt i hemmen under 2 dygn. Parallellt med exponeringsmätningarna

    genomfördes även bakgrundsmätningar av samtliga ämnen vid

    byggnaden där Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning är inhysta (Kungsgatan)

    och vid trafikerad gata på Räddningstjänstens tak (Kristinavägen) av samtliga

    ämnen med mätperiod totalt uppgående till fem veckor. Liknande studier i större

    tätorter har tidigare genomförts i Göteborg, Umeå, Stockholm och Malmö.

    Resultaten från undersökningarna i Lindesberg kan sammanfattas i följande tabell:

    Lufthalter för olika ämnen i Lindesbergs kommun hösten 2005

    Ämne Personburna mätningar Bakgrundsmätningar

    μg/m³

    Kristinavägen

    μg/m³

    Kungsgatan

    μg/m³

    Bensen

    1,6 0,4 0,4

    Butadien

    0,5 0,04 0,05

    Formaldehyd

    27 3 2

    Kvävedioxid

    6 10 7

    Partiklar PM 2,5

    9,3 9 9,7

    Vi har inte kunnat konstatera någon säkerställd påverkan på lufthalter av enskilda

    miljöfaktorer eller levnadsmönster. För enskilda individer sågs god korrelation

    mellan lufthalter vid olika mätomgångar. Skillnader i exponering kunde inte

    konstateras då rökvanor eller boendeform jämfördes, för pendlare sågs dock

    skillnader i bensen-, butadien- och kvävedioxidexponering.

    Korrelationen mellan exponeringsmätningar och bakgrundsmätningar var låg för

    samtliga ämnen utom för bensen, motsvarande samvariation mellan olika ämnen i

    enskilt prov erhölls endast för bensen och butadien.

    De uppmätta lufthalterna av olika ämnen i Lindesbergs kommun är väl i nivå med

    de olika nationella och internationella rikt- och gränsvärden som finns antagna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Andersson, Lennart
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Westberg, Håkan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Bryngelsson, Ing-Liss
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Husby, Bente
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Arvidsson, Helena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Cancerframkallande ämnen i tätortsluft Lindesberg 2010/20112010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inom Naturvårdsverkets programområde

    Hälsorelaterad miljöövervakning

    (HÄMI), delprogram

    Luftförorening – exponeringsstudier ingår personburen

    mätning av vissa cancerframkallande och luftvägsirriterande ämnen i tätortsluft.

    De övriga orter som ingår i projektet är Göteborg, Umeå, Stockholm och Malmö.

    Lindesberg får här representera en

    mindre inlands kommun.

    Mätningarna genomförs för att försöka skatta allmänbefolkningens exponering för

    hälsoskadliga ämnen och samtliga orter har nu genomfört två mätomgångar från

    starten år 2000. De ämnen som ska mätas är bensen, butadien, formaldehyd,

    kvävedioxid, pratiklar PM 2,5 och benso(a)pyren.

    Lindesberg genomför inga egna mätningar av bakgrundshalter och vi har därför

    även vid denna mätomgång valt ut samma två platser som vid föregående mätning.

    Räddningstjänstens tak (Kristinavägen) som representerar en trafikerad central

    gata och Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning (Kungsgatan). De uppmätta

    lufthalterna är på samma låga nivåer som vid mätningen år 2005.

    Bakgrundhalterna i Lindesberg är i jämförelse med övriga orter lägre, vilket känns

    troligt då det rör sig om en mindre tätort.

    För de personburna mätningarna är nivåerna lika med eller i vissa fall något högre

    jämfört med de övriga orterna. Det uppmättes några höga bensen- och

    butadienhalter med det beror på en yrkesmässig exponering.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Angelstam, Per
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Analys av skogarna i Dalarnas och Gävleborgs län: Prioriteringsstöd inför områdesskydd2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den svenska skogspolitiken innebär att biologiska mångfald ska bevaras, både i from av hållbara produktiva ekosystem och bevarande av livskraftiga populationer av alla förekommande arter. Givet en lång historia av intensivt nyttjande av skogarna för produktion av virke, och en konkurrens mellan arealer för produktion och naturvård, så är det angeläget att utveckla kostnadseffektiva och verksamma tekniker för strategisk och taktisk planering.

    Detta gäller såväl skydd av natur, men även skogsskötsel och återskapande av funktionella ekosystem.

    Som en praktisk tillämpning av utvecklingsarbetet inom forskningsprogrammet ” Fjärranalys för miljö” genomfördes under 2002 en regional bristanalys presenteras sedan en rumslig analys av var trakter av speciellt intresse för bevarande av av olika skogstyper ligger, i vilken grad är de skyddade och om de utgör fungerade nätverk av livsmiljöer för olika artar.

     Inledningsvis presenteras en metodik för regional bristanalys.

    I det andra avsnittet presenterar vi ett angreppssätt för att utvärdera funktionen av de arealer som det enligt den regionala bristanalysen är brist på. Detta baseras på kvalitativa och kvantitativa kunskaper om arter med olika landskapsekologiska krav som är specialiserade på olika skogstyper, och en kartering av olika skogstyper.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Aro, Rudolf
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Kärrman, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Yeung, Leo
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Lindh, Christian
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Jakobsson, Kristina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Screening of Poly- and Perfluoroalkyl Substances (PFASs) and Extractable Organic Fluorine (EOF) in the Blood of Highly Exposed People2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport redovisar resultaten från en studie angående förekomsten av poly- och perfluoroalkylsubstanser (PFAS) i helblodsprover hos människor som bor i Ronneby kommun. Totalt har 20 helblodsprover analyserats i studien. Totalt analyserades 63 PFAS-ämnen genom att använda både vätske- och superkritisk vätskekromatografi kopplad till masspektrometrisk detektion. Dessa resultat jämfördes sedan med de detekterade halterna av extraherbart organisk fluor (EOF) i en massbalans analys av fluor.

    PFAS profilen i blodproverna dominerades generellt av långkedjiga perfluoralkyl-sulfonsyror (PFSA med fler än sex fluorerade kol), vilket i genomsnitt stod för 97% av den totala PFAS-halten. Den näst mest framträdande PFAS klassen var långkedjiga perfluoroalkyl-karboxylsyror (PFCA med fler än sju fluorerade kol) som utgjorde ytterligare 2.6% av PFAS exponeringen. Den genomsnittliga summan av PFAS koncentrationerna var 346 ng/g (74.1 – 715 ng/g). Den genomsnittliga summan av EOF halten var 186 ng F/g, vilket innebar att 79% av EOF var identifierade ämnen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Engwall, Magnus
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Larsson, Maria
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM. 202100-1975.
    Bioanalys av organiska föroreningars biotillgänglighet: - tillämpning i sanerade massor2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Polycykliska aromatiska kolväten (PAHer) är relativt vanliga i förorenade områden, särskilt på gamla gasverktomter, bensinstationer och tidigare impregneringsanläggningar. På grund av deras toxicitet så är sanering av PAH-förorenade områden av hög prioritet. För att minska riskerna med PAH-förorenade jordar, både före och efter sanering, är det viktigt att åstadkomma en heltäckande riskbedömning och säker klassning av dessa jordmassor. De generella riktvärden för PAH-förorenad mark som används idag är i regel baserade på kemisk analys av 16 standard PAHer (PAH16), trots att det ofta förekommer 100-tals PAHer och PAHmetaboliter i jordarna. I detta projekt har vi genom att jämföra kemisk och biologisk analys (H4IIEluc) av ett flertal sanerade PAH-förorenade jordprover studerat om toxiciteten verkligen minskar i proportion till minskningen av PAHer i jordarna. H4IIE-luc är en mekanismspecifik bioanalys som detekterar alla ämnen som aktiverar Ahreceptorn, en av de två viktigaste mekanismerna bakom PAHers toxicitet. Jämförelsen av resultaten visade att den totala toxiciteten i de sanerade jordproverna inte gick att förklara med kemisk analys av PAH16 och att man därmed med dagens analysmetodik riskerar att missa toxikologiskt relevanta PAHer och andra liknande ämnen. Vidare kemiska identifieringsstudier samt bioanalytiska studier krävs för att ta reda på om dessa okända ämnen utgör en risk för människa eller miljö. Våra resultat visar på svagheten med kemisk analys av ett mindre antal ämnen som grundval för klassning av renade massor. Det är därför är rimligt att inkludera mekanismspecifika tester i riskbedömning och vid klassning av renade PAHförorenade jordar. Dels för att minimera riskerna som dessa jordar kan utgöra för människor och miljö, dels för att man med en större säkerhet och i större utsträckning skall kunna återanvända sanerade jordmassor. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Ericson, Ingrid;,
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    van Bavel, Bert
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Lindström, Gunilla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Screening av humanvävnad2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    To expand our monitoring focus and to make complementary additions to the POPs traditionally measured we undertook a POP screening study of human tissue representative for Swedish adults in 2007. Among the compounds assessed in this study are several classes of organohalogen contaminants, such as polychlorinated dibenzo-p-dioxins and furans (PCDD/Fs) and their brominated homologues (PBDD/Fs), polychlorinated biphenyls (PCBs) and their hydroxylated metabolites (OH-PCBs), polybrominated diphenyl ethers (PBDEs) and other bromine containing compounds, a number of organochlorine Stockholm Convention pesticides including toxaphene, and several recently identified perfluorinated chemicals (PFCs). The analytical techniques used were based on various GC and HPLC massspectrometry applications after clean-up and fractionation of blood and adipose tissue samples. The profile of the PCDD/F in 2007 is considered to be unchanged since the 90’s. The shift in congener profile from BDE #47, earlier being the dominant congener in human tissues, to BDE# 153 being dominant is confirmed in this study. Levels of PCBs are lower in this study group in relation to earlier fish consumers’ levels. Six individual PFCs were detected in the blood samples analysed. PFOS was detected at the highest concentration, with a geometric mean of 16 ng/ml, followed by PFOA, 2,4 ng/ml, PFHxS, PFNA, PFDA and PFUnDA were present at similar levels. There is a need to further investigate individual exposures to PFCs and identify high exposure groups. Brominated PBDFs were found in human adipose at concentrations of 0.27-2.24 pg/g, being the first results on a larger material of the general population in Sweden. The screening of a larger sample seize of human adipose tissue revealed several unknown, bromine containing POPs. Both smaller and larger bromine containing compounds besides the known BDEs were found. Positive identification of these compounds will require authentic standards and high resolution GC/MS analysis.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Ericson Jogsten, Ingrid
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Yeung, Leo
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Analysis of ultra-short chain perfluoroalkyl substances in Swedish environmental waters2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka huruvida ultrakorta perfluorerade alkylsubstanser (PFASs) förekommer i prov från svenska vatten. Dagens metoder för att analysera PFASs fokuserar på ämnen som har en kolkedja om minst fyra kol. I denna studie har ultrakorta perfluoralkylsulfonater analyserats, mer specifikt perfluorpropansulfonat (PFPrS, C3) och perfluoretansulfonat (PFEtS, C2), med hjälp av en ny separationsmetod som använder superkritisk vätskekromatografi kopplad till masspektrometrisk detektion.

    Totalt har 26 vattenprov analyserats omfattande grundvatten, ytvatten, regnvatten och snö. De olika provplatserna har varierat från civila och militära brandövningsplatser, vid en före detta anläggning för hårdkromplätering, omkring en anläggning för farligt avfall, samt bakgrundsprover i form av regnvatten, snö och ytvatten från en sjö. Med den nya metoden kunde de ultrakorta PFAS-ämnena PFPrS och PFEtS uppmätas i prover från svenska vatten för första gången. PFPrS kunde mätas i 22 av totalt 26 prov, och PFEtS kunde mätas i samtliga prov. Halterna för PFPrS varierade mellan 0.93 ng/l till 39 000 ng/l, medan koncentrationen för PFEtS varierade mellan 0.07 och 5 680 ng/l. De högsta halterna härstammar från brandövningsplatser inom ett militärt flygplatsområde. I dessa prover uppgår PFPrS till 6 respektive 10% av totalhalten PFAS, vilket pekar på vikten av att inkludera även ultrakorta PFAS i mätningar av PFAS i miljöprover.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Eriksson, Ulrika
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Kärrman, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Screening of PFASs in sludge and water from waste water treatment plants2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att studera bidraget från föregångarämnen till den totala halten av PFAS i slam och vatten från svenska reningsverk, som komplettering till tidigare studier av persistenta PFAS-grupper bestående av perfluorkarboxylsyror (PFCAs) och perfluorsulfonsyror (PFSAs). De föregångarämnen som ingick i denna studie var fluortelomersulfonsyror (FTSAs), polyfluorerade fosfatestrar (PAPs), perfluorfosfonater och perfluorfosfinater (PFPA, PFPiA), sulfonamider (FOSAs), sulfonamidetanoler (FOSEs) samt intermediärer (omättade fluorotelomersyror, FTUCAs) och stabila transformationsämnen (fluorotelomersyror, FTCAs).

    De reningsverk som ingått i studien är Gässlösa (Borås), Henriksdal (Stockholm) och Umeå. I denna rapport redovisas PFAS-halterna i slam från 2012, 2014 och 2015, och i filtrerat ingående och utgående vatten från 2015. Samtliga reningsverk påvisade förekomst av föregångarämnen i såväl slam som ingående vatten. I slamproverna var halterna av föregångarämnen och intermediärer högre än halterna av persistenta PFASs. Flera PFCAs, i synnerhet kortkedjade, visade högre halter i utgående vatten i förhållande till ingående vatten.

    Förekomst av föregångarämnen i ingående vatten och slam visar att nedbrytning i reningsverken kan vara en förklaring till de ökade halter av PFCAs som observerats i utgående vatten, i förhållande till ingående vatten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Fredriksson, Felicia
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Eriksson, Ulrika
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Kärrman, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Yeung, Leo
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    A Pilot Study of the Fluorinated Ingredient of Scotchgard Products and Their Levels in WWTP Sludge and Landfill Leachate from Sweden2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport innefattar en pilotstudie där två nyligen upptäckta polymerer med fluorerade sidokedjor studeras ur ett miljöperspektiv genom att undersöka deras förekomst och nivåer i svenska slam- och lakvattenprover. Syftet med denna studie var 1) att utveckla extraktions- och instrumentella metoder för analys av den aktiva ingrediensen i två Scotchgardprodukter (vilka benämns i denna rapport som Pre-2002 and Post-2002) i slam- och lakvatten från svenska reningsverk och deponier; 2) att utvärdera om Pre-2002 och Post-2002 kan förklara en del av halten oidentifierat organiskt fluor (OF) i slamprover som visats i vår tidigare screeningstudie; och 3) att genomföra en massbalansanalys av extraherbart OF (EOF) och Σ93PFAS inklusive Pre-2002 och Post-2002 i slam- och lakvattenprover för att bedöma delen av okänt EOF som potentiellt kan vara andra PFAS ämnen.

    I denna studie rapporteras koncentrationer av Pre-2002 och Post-2002, samt EOF för slamprover från fyra reningsverk (Bergkvara i Torås, Gässlösa i Borås, Henriksdal i Stockholm och Öhn i Umeå) insamlade under 2015, samt lakvattenprover från tre olika avfallsdeponier (Atleverket i Örebro, Hässleholm Kretsloppscenter i Hässleholm och Flishult i Vetlanda). En tidstrend av halterna Pre-2002 and Post-2002 mellan 2004 och 2016 (2005 och 2006 saknades) utfördes i slamprover från Gässlösa reningsverk. Detekterade koncentrationer av både Pre-2002 och Post-2002 hittades i alla slamprover (158-2618 ng/g d.w.). En minskning i koncentration av Pre-2002 kunde ses från 2004 till 2016 i slamprover från Gässlösa reningsverk, medan ingen trend för Post-2002 observerades. Halten av Pre-2002 and Post-2002 var högre än summan av de 83 PFAS-ämnen som analyserats i den tidigare screeningstudien. Inget tydligt samband kunde ses mellan antalet personer anslutna till reningsverket och halterna av oidentifierat EOF samt de detekterade polymererna med fluorerade sidokedjor. Nivåerna av EOF, Pre-2002, och Post-2002 visade sig vara relaterat främst till typ av industriell verksamhet i anslutning till reningsverket. Endast tre av fem lakvattenprover visade detekterbara koncentrationer av Pre-2002. Post-2002 detekterades inte alls i lakvatten. De låga nivåerna i lakvattenproverna kan förklaras av att Pre-2002 och Post-2002 starkt adsorberar till partiklar, vilket visats i andra studier. Detta ger ytterligare en inblick i hur dessa ämnen transporteras i miljön. Andelen av Pre-2002 och Post-2002 i både slam och lakvattenproverna är låg i förhållande till halten EOF, som fortfarande utgörs av en stor andel oidentifierat EOF. Den stora mängden okänt EOF kan därför ha sitt ursprung i andra icke- eller polymeriska PFAS-ämnen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Golovko, Oksana
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Fredriksson, Felicia
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Larsson, Pontus
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Yuen, Nim Tung Calista
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Yeung, Leo
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Kärrman, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Ahrens, Lutz
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Wiberg, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Spridning av mikroföroreningar och per- och polyfluoralkyl substanser (PFAS) till jordbruk vid bevattning med kommunalt avloppsvatten2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Återanvändning av avloppsvatten för jordbruksbevattning är ett sätt att minska efterfrågan på sötvatten, men det kan också introducera läkemedel, personliga hygienprodukter och andra kemikalier i jordbrukets ekosystem och livsmedelskedja. Syftet med denna studie var att mäta förekomsten av en rad potentiellt skadliga organiska mikroföroreningar (OMP), såsom läkemedel, personliga hygienprodukter, industrikemikalier, bekämpningsmedel och per- och polyfluoralkylsubstanser (PFAS) i avloppsvatten som används för bevattning och i den mottagande jordbruksmarken. Bevattningsvatten bestående av renat avloppsvatten vid två anläggningar på Gotland provtogs vid fyra tillfällen under juli och augusti 2021. Dessutom togs prover på jord och daggmaskar i september 2021 efter skörd från två åkrar bevattnade med avloppsvattnet samt från en åker som inte hade bevattnats alls. Potatis som fortfarande var i marken togs från ett av de bevattnade fälten.

    Ett brett spektrum av OMP-koncentrationer (ng/l till ug/l) hittades i bevattningsvattnet, och totalt upptäcktes 35 av 77 analyserade OMP. Totalt 19 av 24 olika PFAS detekterades i bevattningsvattnet i intervallet 0,1-1000 ng/l. Extraherbart organiskt fluor (EOF) och totala oxiderbara prekursorer (TOP) mättes även i vattenproverna. Intervallet för EOF var 366-507 ng/l och endast två av totalt åtta bevattningsvattenprover visade en liten ökning av perfluoroktansyra (PFOA) och perfluorhexansyra (PFHxA) efter oxidation.

    Ingen av OMP:erna i denna studie upptäcktes i något av jordproverna. Perfluoroktansulfonsyra (PFOS) hittades över detektionsgränsen i jord från båda bevattnade fälten (0,14-0,17 ng/ d.w.) men låg under detektionsgränsen i jord från referensplatsen. Perfluorbutansyra (PFBA) hittades i låga nivåer men över detektionsgränsen i ett av de bevattnade fälten (0,22 ng/g d.w.) och den närliggande referensplatsen (0,27 ng/g d.w.). EOF-analysen av jord resulterade inte i någon ytterligare information då detektionsgränsen var relativt hög (280 ng/g).

    Av 77 analyserade OMP:er hittades endast fem OMP:er (sotalol, oxazepam, metformin, etylparaben och venlafaxin) i daggmaskar i koncentrationsintervallet 8,4-160 ng/g d.w. Mellan fem och tio PFAS upptäcktes i daggmaskar från de två bevattnade fälten (19-35 ng/g d.w. för summan PFAS) och sju PFAS hittades i maskar från referensplatsen med en summakoncentration på 69 ng/g d.w. Endast två OMP-föreningar (6,6 ng/g d.w. för metformin och 340 ng/g d.w. för BAM) hittades i potatis som samlats in från en bevattnad åker, och ingen av de analyserade PFAS kunde detekteras.

    Den aktuella studien kunde bara upptäcka ett fåtal PFAS och andra OMP i jord och potatis från marken som bevattnats med avloppsvatten. Bioackumulering av fem OMP och upp till tio PFAS påvisades i daggmaskar på den bevattnade jordbruksmarken men även på referensplatsen. Således kunde ingen påverkan av avloppsvatten på marken eller daggmask påvisas. Detta var dock en begränsad studie och det kan inte uteslutas upptag av OMP till ätbara växter eller läckage till grundvatten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Hagberg, Jessika
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Lindström, Gunilla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    van Bavel, Bert
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    “Screening av PBDD/F i humana matriser”2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In a screening study during 2007-2008, also performed by MTM and commissioned by

    the Swedish EPA, the presence of polybrominated dibenzo-

    p furans (PBDFs) were

    detected in human adipose tissue from the Swedish population for the first time. In this

    study ten additional adipose samples were analysed for polybrominated dibenzo-

    p

    dioxins and furans, PBDD/Fs. In all samples, 2,3,7,8-TeBDF was present in levels

    ranging from 0.23 to 0.54 pg g

    -1 lipid and pentabrominated furans were present in nine

    out of ten samples. The levels of 2,3,7,8-TeBDF, 1,2,3,7,8- and 2,3,4,7,8-PeBDF were

    similar to those reported in the previous screening study [1].

    By lowering the detection limits by using larger injection volumes by employing the PTV

    injection technique, 2,3,7,8-TeBDD, 1,2,3,4,7,8-/1,2,3,6,7,8-HxBDD, 1,2,3,4,6,7,8-

    HpBDD, 1,2,3,4,7,8-HxBDF and 1,2,3,4,6,7,8-HpBDF were detected for the first time in

    human adipose tissue samples from Sweden. 2,3,7,8-TeBDD was detected in five out of

    ten samples in the range of 0.03-0.05 pg g

    -1 lipid. 2,3,7,8-TeBDD has been detected in

    samples with human origin earlier but not in samples from Sweden and levels of

    1,2,3,4,7,8-HxBDF has previously been detected in human milk samples from several

    countries, including Sweden. However, the detection of 1,2,3,4,7,8-/1,2,3,6,7,8-HxBDD,

    1,2,3,4,6,7,8-HpBDD and 1,2,3,4,6,7,8-HpBDF in human tissue is to our knowledge

    reported for the first time.

    To summarize, results from nineteen samples (the present and previous study)

    demonstrate the presence of brominated furans in the general Swedish population.

    Additionally, the individuals having the highest PBDD/F concentrations had also the

    highest levels of PCDD/Fs (pg TEQ g

    -1). This might support the general assumption that

    brominated and chlorinated dioxins have the same sources and exposure routes.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Helmfrid, Ingela
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Linköpings universitet, LiU.
    Flodin, Ulf
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Linköpings universitet, LiU.
    Lindell, Måns
    Utförare miljöövervakning, Vattenvårdsförbund.
    van Bavel, Bert
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Andersson, Ulla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Karlsson, Marie
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Miljögifter i blod hos högkonsumenter av Vätternfisk2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Blodprover från kvinnliga "Vätternfiskkonsumenter" har bestämts med avseende på halten av polyklorerade bifenyler (PCB), 1,1-diklor-2,2-bis(4-klordifenyl)etylen (DDE), Hexaklorben-sen (HCB), hexaklor cyklohexan (HCH), Polybromerade difenyletrar (PBDE) och kvicksilver (Hg). Gruppen bestod av 37 kvinnor som var fritidsfiskare eller fruar till fritids- eller yrkes-fiskare. Halterna jämfördes med kontroller och förutom analys av blodets halt av miljögifter kartlades också gruppens dietvanor med hjälp av en kostenkät.

    Resultaten visar att halterna av samtliga miljögifter med undantag av HCB var högre hos Vät-ternfiskkonsumenter än i kontrollgrupperna. Halten av PCB 153 (en variant av PCB) låg un-gefär i samma nivå (115-625 ng/g fett) som tidigare rapporterats hos fruar till fiskare på ost-kusten (151-463 ng/g fett) då personer i samma åldersgrupp jämförs (37-59 år). Vid jämförel-ser av medelvärden utan hänsyn till ålder, hade kvinnor som konsumerar fisk från Vättern högre halter (354 ng/g fett) än som har rapporterats i en studie av fruar till fiskare på ostkusten (160 ng/g fett). De höga halterna beror på att flertalet av deltagarna i denna studie är äldre och att blodets halt av PCB, DDE och HCB ökar med stigande ålder.

    Blodets medianhalter av den ingående varianten i flamskyddsmedel, BDE 47 var generellt låg men var något högre bland Vätternfiskkonsumenter jämfört med kontrollen (3,6 respekti-ve 2,9 ng/g fett). Fiskkonsumtion anses enligt tidigare studier vara en viktig orsak till att PBDEs som används som flamskyddsmedel samlas i kroppen.

    Medelvärdet av halten metylkvicksilver hos Vätternfiskkonsumenter var 9,4 μg/l vilket är 3-5 gånger högre än den hos kontrollgrupperna (2,6 μg/l respektive 1,6 μg/l). Förklaringen är sannolikt Vätternfiskkonsumenternas höga konsumtionen av både mager (abborre, gädda) och fet (lax, röding, öring) rovfisk under flera års tid. Samtliga Vätternfiskkonsumenter med halter över 19

    μg/l i blodet åt främst abborre och/eller lax, röding, öring 1-3 gånger vecka. Andra studier har tidigare visat att nervsystemet hos foster kan påverkas om mödrarna har kvicksil-verhalter över 10 μg/l och flera kvinnor i denna studie hade alltså halter som översteg detta värde.

    Även om halterna av främst PCB och metylkvicksilver i blodet hos Vätternfiskkonsumenter är höga är det inte motiverat att avråda äldre personer eller kvinnor som inte tänker skaffa fler barn att äta fet fisk. Tvärtom, nyttan med sådan fisk överväger. Den feta fisken innehåller Omega-3-fettsyror som minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Däremot indikerar fyn-den i denna undersökning att kvinnor i barnafödande ålder ej bör äta stora mängder av framför allt abborre och fet fisk från Vättern.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Helmfrid, Ingela
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Linköpings universitet, LiU.
    Wingren, Gun
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Linköpings universitet, LiU.
    Salihovic, Samira
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Linköpings universitet, LiU.
    van Bavel, Bert
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Berglund, Marika
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Exponering och kroppsbelastning av PCB och metaller hos befolkningen i ett historiskt kontaminerat samhälleRapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I ett förorenat område i Gusum, Valdemarsviks kommun i Östergötland har en epidemiologisk fall

    ‐kontrollstudie genomförts. Omgivningsmätningar i detta område har påvisat förhöjda halter av zink (Zn), koppar (Cu), bly (Pb) och kadmium (Cd) i jord, grönsaker, rotfrukter, bär och svamp. Mätningar i lokalt fångad gädda och abborre har påvisat förhöjda halter av PCB och även kvicksilver.

    Att äta grönsaker, frukt, bär, svamp och fisk från ett förorenat samhälle skulle kunna innebära ökad exponering för miljögifter jämfört med om man inte äter sådana livsmedel. Vid långvarig hög exponering för miljögifter ökar risken för hälsoeffekter. Risken för hälsoeffekter beror på vilka miljöföroreningar man exponeras för, hur mycket man får i sig av de olika ämnena och hur känslig man är som individ.

    Syftet med den här studien var att undersöka om: a) rapporterad konsumtion av lokala livsmedel samvarierar med uppmätta halter av PCB, bekämpningsmedel, bly, kadmium och kvicksilver i en befolkning boende i ett förorenat område, b) befolkningen i ett förorenat område är högre exponerade än befolkningsgrupper i andra områden, c) exponeringen skiljer sig mellan kvinnor och män, och d) individer med cancerdiagnos, som tidigare identifierats via ett nationellt register, skiljer sig från kontroller med avseende på uppmätta halter av miljöföroreningar.

    Individer med cancerdiagnos (n=36) och kontroller (n=59; högkonsumenter och lågkonsumenter av lokala livsmedel) som ingick i den tidigare fall

    ‐kontrollstudien tillfrågades om de ville lämna blod, urin och hår för analys av PCB, bekämpningsmedel, bly, kadmium och kvicksilver samt besvara en enkät om konsumtionsfrekvenser av livsmedel, livsstils‐ och exponeringsfaktorer.

    Faktorer som ålder, kön, rökvanor, yrke och cancerdiagnos utvärderades i relation till konsumtion av lokala livsmedel och uppmätta halter av miljöföroreningar i blod, urin och hår. Samband sågs mellan kadmiumhalt i urin och att vara aktiv rökare, konsument av svamp och vegetabilier från Gusum/Ringarums församling, ålder, metallarbete, att ha bott i Gusum i 5 år eller mer och att ha fått en cancerdiagnos. Blyhalt i blod samvarierade med rapporterad konsumtion av viltkött och kvicksilver i hår samvarierade med fiskkonsumtion, både Gusumfisk och annan fisk. PCB samvarierade med ålder, konsumtion av Gusumfisk och strömming, lantbruksarbete och cancerdiagnos. Även halter av bekämpningsmedel samvarierade med lantbruksarbete.

    Generellt hade män högre halt av PCB och bekämpningsmedlen transklordan, transnonaklordan än kvinnor och cancerfallen hade högre halt av PCB och bekämpningsmedlet HCB än kontrollerna. Det förekom ingen skillnad i metallhalt mellan män och kvinnor eller mellan cancerfall och kontroller.

    Resultaten tyder på att konsumtion av svamp och vegetabilier från Gu

    Gusumområdet bidrar till exponeringen för kadmium och att konsumtion av fisk från Gusumområdet bidrar till exponering för PCB och MeHg, men att faktorer som kön, ålder, rökning och yrke spelar stor roll för de uppmätta halterna. Exponering för bekämpningsmedel och kvicksilver kunde inte kopplas till konsumtion av föda från Gusum. Istället är det användning av bekämpningsmedel samt att ha arbetat inom lantbruk som bidrar till exponeringen för bekämpningsmedel och konsumtion av fisk generellt (och inte enbart fisk från Gusum) som bidrar till kvicksilverexponeringen. Uppmätta halter av miljöföroreningar i blod,

    urin och hår uppvisade stor variation mellan studiedeltagarna, men låg i nivå med vad som uppmätts hos andra grupper av befolkningen i samma åldersintervall.

    I den multivariata analysen sågs samvariation mellan cancerdiagnos och PCB i blod respektive kadmium i urin. I den här studien går det inte att uttala sig om orsaken till cancersjuklighet, dels för att provtagningen har utförts långt efter det att personer har fått sin cancerdiagnos, dels för att orsakerna till cancersjukdom oftast är många och till stor del okända. Materialet är också litet vilket

    ökar osäkerheten i analysen. Fortsatta studier av exponering och hälsorisker hos befolkning i kontaminerade områden planeras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Järnberg, Ulf
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Holmström, Katrin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    van Bavel, Bert
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Kärrman, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Perfluoroalkylated acids and related compounds (PFAS) in the Swedish environment2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    The perfluoroalkylated substances have gained increased attention among scientists and regulators during the last few years. In particular, perfluorooctane sulfonate (PFOS), perfluorooctanoic acid (PFOA) and similar perfluorinated alkylated acids are regarded as the most stable end products of various perfluoroalkylated substances and have been shown to be extremely stable, bioconcentrate and biomagnify and have several toxicological effects. The industrial chemistry of perfluoroalkylated substances is extremely diverse and includes almost all chemical functionalities from simple pure alkanes to complex co-polymers. Major usage of perfluoroalkylated products is related to polymeric compounds and the dominant release to the environment is from primary and secondary production plants which are lacking in the Nordic countries. The occurrence of elevated concentrations of perfluoroalkylated acids in Sweden is strongly related to urbanized areas and the most likely path into the aquatic environment is through sewage water, although atmospheric input is also possible via more volatile precursor compounds. Up to 40 times elevated concentrations were found in biota from urban areas compared to unpolluted areas. Lake Mälaren and lower parts of the river Helge å are examples of aqueous environments clearly contaminated by PFOS. One of several potential point sources in Sweden has been screened for PFOS. A firefighting training site was found to release PFOS to the local aqueous environment (wetland) where μg/l concentrations where found. Long chain (more than 8 C for sulfonates and 10 C or more for carboxylates) perfluoroalkylated acids are readily taken up by biota in aqueous environments and reach very high concentrations in predators at high trophic levels of aquatic food webs. Baltic guillemot egg showed an increasing trend in PFOS concentration from 20-30 ng/g by the end of sixties to more than 600 ng/g at present. Freshwater otter from various locations in Sweden showed concentrations similar to guillemot eggs and Baltic grey seal has extreme values up to ten times higher (21 μg/g sum of all acids 6-14 C, PFOS alone:11μg/g). Human exposure, as described by Swedish human blood levels, appears to be similar to most other countries. No extreme values were encountered which would indicate occupational exposure. An excessive consumption of freshwater fish may contribute to an increased exposure, but this could not be clearly verified. Occupational settings where exposure to precursor compounds can take place are present in Sweden and should be included in future studies. Industrial use of textile and leather impregnating formulations result in elevated concentrations of perfluorocarboylates in effluent water from sewage treatment plants. The relation between effluent and biota concentrations for an aquatic environment with this type of activity needs to be further described in particular for perfluoroalkyl carboxylates which are currently being discharged in Sweden. Exposure routes and distribution behavior are yet not completely described for many PFAS, in particular their precursors. Environmental levels, human levels and human exposure data are lacking for a wide variety of PFAS discussed in this report

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Karlsson, Therese
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.
    Kärrman, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Rotander, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Hassellöv, Martin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.
    Provtagningsmetoder för mikroplast >300 μm i ytvatten: En jämförelsestudie mellan pump och trål2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Mikroplast (MP) är en föroreningstyp som medför stora utmaningar för provtagning och analys. För att kunna förbättra framtida miljöövervakning så jämfördes här två vanliga metoder för provtagning av mikroplast >300 μm; mantatrål och pump. Sex provreplikat för vardera metod togs under vindstilla förhållanden på ett och samma område under en dag. Provtagningsvolymen för varje replikat var 20 m3 för pumpen och ca 60 m3 för trålen. Efterföljande analys gjordes med visuell bedömning av en och samma person där antropogena partiklar delades in i elva kategorier.

    I pumpproverna hittades mellan 0 och 8 MPs som i volym räknat gav ett medelvärde av 0,17 MP/m3. I trålproverna varierade antalet mellan 9 och 33 MP som i volym räknat gav en signifikant högre koncentration än i trålproverna med ett medelvärde av 0,32 MP/m3. Resultaten innebar även att för att uppnå en statistisk power på 60 % så skulle tio pumpreplikat behövas för att mäta skillnaden mellan det undersökta området och ett område utan mikroplast. För trålen skulle motsvarande kräva 2 replikat. Alternativt kan en större provvolym ge en ökad säkerhet i och med att fördelningsdata då närmar sig en normalfördelning. Variationerna i mätosäkerhet mellan metoderna bedöms framförallt vara relaterad till skillnad i provvolym och skulle också kunna kompenseras genom ökad pumpvolym, vilket skulle gå något snabbare jämfört med att göra fler replikat.

    Sammansättningen av MP varierade en del mellan replikaten men bestod främst av expanderad cellplast, filmer, filament, och fragment. I vartdera pumpprov var det i genomsnitt 1,3 filmer och 0,33 expanderade cellplastpartiklar medan trålen hade i genomsnitt 2,5 filmer och 9,2 expanderade cellplastpartiklar. Per volymenhet utgjorde filmer den största delen av MP i prover tagna med pump (40 %), medan cellplast dominerade i trålproverna (46 %). Cellplast tycks därmed provtas mer effektivt med trål vilket kan bero på att den flyter på det översta ytlagret som trålen provtar. Pumpen ligger något lägre i ytskiktet och jämförelsestudien indikerar att de båda provtagarna har en mer jämförbar provsammansättning för partiklar med en mer neutral flytkraft. I denna studie erhölls dock inte tillräckligt stort antal partiklar av olika plasttyper för att tillåta mer ingående statistiska jämförelser mellan provsammansättningarna.

    Sannolikheten för att få falska nollvärden ökar vid lägre partikelantal vilket börjar få en signifikant effekt under 5 partiklar per prov. Oavsett vilken metod som används är det viktigt att tillräckligt stor volym provtas för att besvara frågeställningar som skillnader mellan olika områden och skillnader mellan olika sorters plast.

    Bakgrund och syfte med rapporten

    Även om metoder för provtagning, extraktion och identifikation av mikroplast har utvecklats snabbt under senare år så återstår ännu flera utmaningar. Flertalet studier publicerar förekomst av mikroplast i sjöar och hav. En av de utmaningarna består i hur vi på ett representativt sätt ska kunna provta en förorening som är så pass heterogen, både till form och också utbredning. En annan frågeställning är huruvida det går att jämföra resultat från två olika provtagningsmetoder. Här jämför vi två metoder som ofta används för att provta mikroplast med storlek över 300 μm i ytvatten; en mantatrål och en pump. Under en dag (10 oktober 2017) togs 6 replikat per metod på samma plats i Gullmarsfjorden utanför Lysekil. Genom att räkna mikroplast och annat mikroskräp i proverna var syftet att undersöka skillnader mellan replikat och skillnader mellan metoderna.

    Jämförelsen har gjorts på uppdrag av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten som ett led i arbetet med att utveckla övervakning av mikroskräp.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Kärrman, Anna
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Davies, Jenna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Salihovic, Samira
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Lignell, Sanna
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    PFAAs in matched milk and serum from primipara women2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to assess the association between serum and milk levels of perfluoroalkyl acids (PFAAs) in humans. Individual milk and serum samples from fifty (50) primipara women in Uppsala, Sweden, were collected in 2004, 2007, 2009, and 2011. PFAAs were analysed in milk and serum using in-house validated methods and quality control protocols. PFOS, PFOA and PFHxS were detected in 98-100% of the milk and serum samples in the concentration order PFOS>PFHxS>PFOA. PFBuS, PFHpA, and PFDA were detected in 12-64% of the milk and serum samples. PFNA and PFUnDA were detected at high frequency but low levels in serum and were consequently less frequently detected in milk. PFOS and PFHxS showed a stronger correlation between serum and milk levels compared to PFOA. The regression slope with 95% confidence interval was calculated to assess the association between serum and milk levels. The level of PFOS in milk is 1.4 ± 0.25% of the corresponding maternal serum level. For PFHxS the interval is 1.4 ± 0.33% and for PFOA 2.6 ± 1.1%. The temporal trends (2004-2011) observed are similar in serum and milk.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Kärrman, Anna
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Ericson, Ingrid
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    van Bavel, Bert
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Lindström, Gunilla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Analysis and Occurrence of Perfluorinated Chemicals in Breast Milk and Serum from Swedish Women, 1996-20052006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Breast milk samples and blood serum collected from primipara women in Sweden during the period 1996 to 2004 were analyzed with the aim to study levels of perfluorinated chemicals (PFCs) and the concentration ratio between milk and blood. A total of five perfluorinated chemicals (PFCs) were detected in breast milk, of which perfluorooctanesulfonate (PFOS) and perfluorohexanesulfonate (PFHxS) were found most frequently. In addition, perfluorooctanesulfonamide (PFOSA), perfluorononanoic acid (PFNA) and perfluorooctanoic acid (PFOA) were detected. The highest mean concentration in individual milk samples was obtained for PFOS (0.172 ng/mL) followed by PFHxS (0.068 ng/mL) and PFOSA (0.012 ng/mL). The quantification of PFOA was hampered in most of the samples due to a high procedural blank contamination. A total of eight PFCs were detected in the serum samples. Breast milk levels in this study were on average 113 times lower compared to serum levels for PFOS, 57 times lower for PFHxS and 23 times lower for PFOSA. There was a strong association between increasing serum concentration and increasing milk concentration for PFOS and PFHxS. During the period 1996-2004, the levels in pooled breast milk samples were relatively constant with a slightly decreasing trend for the pools collected in years 2003-2004. Analysis of breast milk, consecutive sampled over a period of several days, did not indicate a decrease in levels with progression of lactation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Kärrman, Anna
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Ericson, Ingrid
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    van Bavel, Bert
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Lindström, Gunilla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    “Mätningar av PFOS i bröstmjölk och blod”2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Breast milk samples and blood serum collected from primipara women in Sweden during the

    period 1996 to 2004 were analyzed with the aim to study levels of perfluorinated chemicals

    (PFCs) and the concentration ratio between milk and blood.

    A total of five perfluorinated chemicals (PFCs) were detected in breast milk, of which

    perfluorooctanesulfonate (PFOS) and perfluorohexanesulfonate (PFHxS) were found most

    frequently. In addition, perfluorooctanesulfonamide (PFOSA), perfluorononanoic acid

    (PFNA) and perfluorooctanoic acid (PFOA) were detected. The highest mean concentration in

    individual milk samples was obtained for PFOS (0.172 ng/mL) followed by PFHxS (0.068

    ng/mL) and PFOSA (0.012 ng/mL). The quantification of PFOA was hampered in most of the

    samples due to a high procedural blank contamination. A total of eight PFCs were detected in

    the serum samples.

    Breast milk levels in this study were on average 113 times lower compared to serum levels for

    PFOS, 57 times lower for PFHxS and 23 times lower for PFOSA. There was a strong

    association between increasing serum concentration and increasing milk concentration for

    PFOS and PFHxS.

    During the period 1996-2004, the levels in pooled breast milk samples were relatively

    constant with a slightly decreasing trend for the pools collected in years 2003-2004.

    Analysis of breast milk, consecutive sampled over a period of several days, did not indicate a

    decrease in levels with progression of lactation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Kärrman, Anna
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Fredriksson, Felicia
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    N.T. Yuen, Calista
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    W.Y. Yeung, Leo
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Screening of per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS) in sediment and water close to paper industries2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Per- och polyfluoralkylsubstanser (PFAS) är en stor grupp antropogena föreningar med bred användning, till exempel vid tillverkning av fett- och vattenavvisande papper. Flera PFAS har visat sig utgöra en risk för miljön och människor på grund av deras persistens, rörlighet, toxicitet och bioackumulerande egenskaper. Pappersproduktionen i Sverige omfattar olika typer av produkter såsom kartong, flytande kartong, skrivpapper, säckpapper, hygienpapper, etcetera. Nuvarande och historisk användning av PFAS i svensk pappersindustri kopplat till utsläpp till miljön är inte känd. Syftet med denna studie var att bedöma om pappersindustrier kan vara en viktig punktkälla för PFAS i miljön genom analys av PFAS i sediment och vatten i närheten av pappersindustrier. Totalt ingick 60 sedimentprover från 13 platser i Sverige provtagna under tidsperioden 2015–2022, och åtta ytvattenprover från tre platser tagna 2021. Analysen omfattade totalt 68 PFAS (icke-polymerer) och extraherbart organiskt fluor (EOF). Resultaten visar ett stort koncentrationsområde i sediment nära pappersindustrier i Sverige, från under detektionsgränsen (LOD) till 1181 ng/g torrvikt. Antalet och typen av detekterade PFAS varierade också. De PFAS-klasser som hittades i högst koncentration i ytsediment var polyfluoralkylfosfatdiestrar (diPAP, max 819 ng/g), fluoroktansulfonamidättiksyra (FOSAA, max 137 ng/g) och ämnet N-etylperfluoroktansulfonamidfosfatdiester (diSAmPAP, max 134 ng/g d). Koncentrationerna för diSAmPAP är semi-kvantifierade då matris och isomerer störde kvantifieringen. En generell ökning av koncentrationerna med ökande sedimentdjup kunde ses och den maximala koncentrationen i sediment från olika djup nådde 1084 ng/g för diPAP, 65 ng/g för FOSAA och 682 ng/g för diSAmPAP. De klasserna som vanligtvis mäts i undersökningar, PFCA och PFSA, nådde maximalt 6 och 7 ng/g i ytsediment, och 11 och 6 ng/g i sedimentkärnor. EOF följde samma trend som PFAS-koncentrationerna, med några få undantag, och varierade mellan <LOD till 1301 ng/g. Ytvatten från tre platser visade detekterbara koncentrationer av PFCA, PFSA och FTSA upp till 0,05 ng/ml, men kunde inte kopplas tillNATIONELL MILJÖÖVERVAKNING PÅ UPPDRAG AV NATURVÅRDSVERKETÄRENDENNUMMERAVTALSNUMMERPROGRAMOMRÅDEDELPROGRAMNV-06307-20219-20-008MiljögiftsamordningScreening3pappersindustrierna i denna studie. Baserat på PFAS-analysen av sediment är åtta av de 13 platserna tydligt påverkade av punktkälla och fem kan klassificeras som lågkontaminerade (summa PFAS-68 <20 ng/g) även om påverkan från närliggande industrier inte helt kan uteslutas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Kärrman, Anna
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    van Bavel, Bert
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Hardell, Lennart
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Lindström, Gunilla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Järnberg, Ulf
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Perfluoroalkylated compounds in whole blood andplasma from the Swedish population2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The levels of five perfluoroalkylated (PFA) compounds, PFOS, PFOA, PFHxS, PFOSA and

    PFNA were determined in whole blood and plasma from 47 males and 36 females

    representing the Swedish population. The analytical method developed and used includes

    solid-phase extraction and liquid chromatography electrospray masspectrometry. PFOS was

    the PFA found at the highest concentration in whole blood (18.2 pg/ul) followed by PFOSA

    (4.1 pg/μl), PFOA (2.7 pg/μl), PFHxS (2.3 pg/μl) and PFNA (0.3 pg/μl). Besides the five

    compounds determined, we were able to detect PFHxA, PFDA, PFDS, PFUnDA, PFDoDA

    and PFTDA in some of the samples/at low concentrations, the only compound included in this

    study that we did not detect was PFBuS. This shows that the Swedish population are exposed

    for a large number of PFAs. The concentrations of PFOS and PFOA correspond to those

    found in USA. The correlation between PFOS and the other compounds was studied in order

    to find out if there is a common source of exposure. Only a very week correlation between

    PFOS and PFOA could be seen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Lindström, Gunilla
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Ericson, Ingrid
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    van Bavel, Bert
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Hagberg, Jessika
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Hardell, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Exposure of persistent organic pollutants (POPs) in relation to high fish consumption, part 3: 2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Individual levels of 33 PCBs (#28, #52, #47/48, #74, #66, #101, #99/113, #110, #118,

    #114/122, #105, #153, #138, #128/167, #156, #157, # 178, #182/187, #183, #174, #177,

    #172/192, #180/193, #170/190, #189, #202, # 194, #199, #196/203, #195, # 208, #207,

    #206), HCB, oxychlordane,

    p,p’-DDE and PBDE #47 were determined in 141 plasma

    samples (0.5-3 ml) from Swedish females with documented high consumption of fish.

    The analytical method used includes solid-phase extraction (SPE) and high resolution

    mass spectrometry (GC-HRMS EI SIM).

    Concentrations reported are given in pg/ml plasma and in ng/g plasma lipid (ppb). Lipid

    contents were determined enzymatically. For the sum of the 33 PCBs the average level,

    on lipid basis, was 340 ppb (range 1979-61 ppb), for PCB 153 the average was 81 ppb

    (range 460-13 ppb), HCB 41 ppb (range 143-12 ppb), oxychlordane 2.3 ppb (range 27-

    0.06), p,p-DDE 131 ppb (range 1114-7.3 ppb) and PBDE #47 had an average level of 2.5

    ppb (range 25-0.4 ppb). A reference sample confirms the method performance to have a

    SD of 13% for the total PCB.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Malmgren, Jan
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Gustafson, Daniel
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Journath Pettersson, Cecilia
    Rygne, Helena
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Grandin, Ulf
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Undersökningstyp: Inventering och övervakning av större vattensalamander (Triturus cristatus)2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den större vattensalamandern, Triturus cristatus, förekommer i Sverige i hela Göta- och Svealand utom på Gotland, samt sparsamt längs Norrlands kustland. Man finner arten främst i öppna kulturpräglade landskap men även i rena skogslandskap. Landhabitaten ska helst vara mogna skogsbestånd med lång kontinuitet och ha en komplex markstruktur som ger god tillgång till gömslen och platser för födosök. Tidigt på våren lämnar djuren sin övervintrings-plats på land för att söka sig till sin lekdamm. Under lekperioden är arten främst knuten till fiskfria, väl solexponerade småvatten med riklig vegetation. I skogslandskapet kan man dock finna arten i ganska sura och nästan helt vegetationslösa skogstjärnar och myrgölar. Vatten med alltför låga pH-värden tycks generellt undvikas. Då artens larver har en lång utvecklings-period bör vattensamlingen även vara permanent eller åtminstone hålla vatten under perioden mars-april till oktober-november. Kännedomen om artens förekomst och utbredning är fortfarande dålig i stora delar av landet, men man kan anta att den minskar i antal. Hoten mot större vattensalamander är främst landskapsförändringar av olika slag som påverkar dess land- och vattenhabitat. För långsiktigt livskraftiga populationer krävs dessutom att det finns fler populationer inom ett begränsat område med gynnsamma spridningsvägar emellan, s.k. metapopulationer. Detta är något som blivit sällsynt i många av våra landskap då det småskaliga mosaiklandskapet har fått ge vika för storskaligt jord- och skogsbruk. Dessutom är skogar med lång kontinuitet sällsynta och granplantering samt igenväxning på tidigare åker-, ängs- och betesmark har haft en skuggande och ibland försurande effekt på många småvatten. Utdikning, dränering och inplantering av fisk där fisk tidigare saknats är andra faktorer som bidragit till att småvatten lämpliga för större vattensalamander har isolerats eller förstörts. Större vattensalamander är rödlistad (klass NT/Missgynnad) i Sverige, EU och IUCN samt fridlyst i Sverige. Eftersom arten är upptagen i EU:s habitatdirektiv (92/43/EEG) och Bernkonventionens appendix II är alla länder inom EU förbundna att bevara inte bara arten, utan också dess habitat. I Sverige regleras artens skydd av Artskyddsförordningen (SFS 1998:179). För mer information om den större vattensalamanderns biologi och status, se Malmgren (2002) och Gustafson & Malmgren (2002).

  • 23.
    Persson, Josefin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Hagberg, Jessika
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Wang, Thanh
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    A survey of organic flame retardants and plasticizers in building materials on the Swedish market and their occurrence in indoor environments2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Idag är våra inomhusmiljöer fulla av syntetiska och industriella kemikalier på grund av deras användning i byggmaterial, inredning och konsumentprodukter. Dessa kemikalier kan klassas som flyktiga organiska föreningar (VOC:er) eller mindre flyktiga organiska föreningar (SVOC:er) efter deras kokpunkter och flyktighet. VOC:erna emitterar till inomhusmiljön från byggmaterial främst via förångningsprocesser medan SVOC:er kan emittera via förångningsprocesser, genom nötningsprocesser och även vid överföring via fysisk kontakt mellan byggmaterialet och andra material samt hud. Samband mellan exponering för vissa SVOCer och hälsoeffekter, som exempelvis allergier, kronisk astma och störning av det endokrina systemet, har påvisats hos människor. Syftet med denna rapport var att undersöka förekomsten av två grupper av SVOCer som används regelbundet i byggvaror, nämligen organiska flamskyddsmedel och mjukgörare. Omkring 300 flamskyddsmedel och mjukgörare valdes ut med hjälp av en litteraturstudie. För att undersöka om dessa ämnen används i byggmaterial som finns på den svenska marknaden användes materialdatabaserna SundaHus och Byggvarubedömningen.

    Omkring 2500 byggmaterial innehållande dessa flamskyddsmedel och mjukgörare identifierades i materialdatabaserna. Mjukgörare förekom främst i lim, tätningsprodukter, färg samt inomhusgolv medan flest flamskyddsmedel identifierades i olika belysningsprodukter, brandskyddsfärg och tätningsprodukter. Mer än hälften av flamskyddsmedlen och mjukgörarna i vår lista fanns inte registrerade i materialdatabaserna vilket kan bero på att de inte används eller att de enbart används i mindre utsträckning i svenska byggvaror.

    Idag finns stora kunskapsluckor om hur och i vilken omfattning som kemikalieemissioner från byggmaterial bidrar till vår totala exponering av farliga kemikalier. Framtida forskning som att kombinera fältemissionstester av byggmaterial med provtagning och analys av inomhusprover som damm från samma rum som byggmaterialen används i skulle kunna ge en utökad förståelse. En annan inriktning är att använda en så kallad förutsättningslös screeninganalys med hjälp av högupplösande masspektrometri och sammanlänka resultaten med kemiska tillsatsämnen i byggvaror som anges i olika databaser.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Roos, Anna
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bäcklin, Britt-Marie
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Ericson Jogsten, Ingrid
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Wang, Thanh
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Awad, Raed
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Benskin, Jonathan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    POPs, PFAS and metals in ringed seals (Pusa hispida botnica) from the Baltic 1978-20152019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Twenty two pooled samples from 69 juvenile ringed seals collected between 1974 and 2015 were analyzed for PCB (22 congeners), pesticides, PFAS, metals and selenium. Most seals were bycaught in fishing gear.

     

    All CB congeners were above the detection limits. CB-138 and -153 accounted for ca 50% of ∑PCB. CB-180 and -101 stood for ca 10 % each. ∑PCB decreased over the study period with approximately -4.6% annually and since 2000 the mean concentrations (i.e. in pooled samples) were below 9 mg/kg in these juvenile seals, which is the lowest suggested threshold for onset of physiological effects in experimental marine mammal studies.

    sDDT decreased with a rate of ca -8.9% yearly. The proportion of p,p’DDE increased over time as p,p’DDT decreased. Chlordanes and nonachlor also decreased over time (-4.6%). Trans-nonachlor was the most predominating compound. Finally, mirex decreased over time at a rate of approximately -2.3% annually.

     

    Nine PBDE congeners were analyzed in blubber. The predominating BDE was BDE-47 (ca 70%) followed by BDE-99 and BDE-100. Most BDE congeners peaked during the 1990s.

     

    Eleven perfluorinated substances were analysed. PFHxA and PFHpA were below detection limits in all but three samples not included in the statistical analyses. All but FOSA showed increasing trends over the study period, with increasing rates of +5-9% annually. However, if only looking at the last 15 years the concentrations appear stable (i.e. not increasing or decreasing). FOSA showed decreasing rates over the full period as well as the last 15 years. PFOS was observed in the highest concentrations (range 9.4-400 ng/g ww) and was the predominant PFAS. PFNA was the predominant PFCA followed by PFDA and PFUnDA.

     

    Arsenic (As), cadmium (Cd), cobalt (Co), copper (Cu), (Cr), mercury (Hg), manganese (Mn), nickel (Ni), selenium (Se) and zinc (Zn) were analysed in seal liver. Cr was below detection limit in all samples but one, which was at detection limit. Ni was below detection limit in all samples. Only Co showed slight decreasing concentrations, the concentrations of the other metals were stable over time. However, concentrations of Pb were very low, and after 2000 below detection limit (<0.03 mg/kg ww), indicating decreasing concentrations. The relationship Hg vs Se on a molar basis showed no trend over time. Generally, the ratio was slightly below 1, but in five samples it did exceeded 1 (mean ratio was 0.9).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Rotander, Anna
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Hjulström, Nathalie
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Bäckström, Mattias
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Kärrman, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Monitoring microplastics in Örebro, Sweden – Characterization of stormwater and wastewater2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Three to five replicate samples of surface water and treated wastewater were processed at seven locations in Örebro between September and November 2019. The levels of microplastics >300 µm, excluding fibers, in surface water varied between 0 - 15 MP/m' (0-10 µg/L), and 32-159 Mp/m' (2-20 µg/L) in treated wastewater. Örebro city contributed with more than 90% to the microplastics discharged into lake Hjälmaren via Svartån. Precipitation and flow varied <luring the sampling period, and high recordings were associated with both high and low concentrations of microplastics depending on the sampling location. Calculations of the yearly load of microplastics from treated wastewater and stormwater indicated that the STP contributed with up to four times more to the total load. However, it was recognized that the uncertainty in the data was high and that more samples were needed for a more solid conclusion.

     Visual characterization was performed to obtain a detailed level of classification to aid in identifying source contributions of microplastics. However, the relatively low number of microplastics, in combination with variations in levels and types of microplastics between the replicate samples, made it difficult to appoint and quantify sources. Primary microplastics in different colours and in the shape of spheres made up 4%, and non­spherical semitransparent primary microplastics made up 44%, of the total number of MP particles from the STP. Films made up a larger part of microplastics in stormwater recipients compared to in effluent from the STP, which were attributed to littering being an important source of this microplastic type. Artificial turfs were estimated to contribute with 3-7 % of the microplastics in stormwater in the form of green polyethylene straws. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Rotander, Anna
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Kärrman, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Microplastics in Södertälje: From Lake Mälaren to the Baltic Sea2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    3

    Svensk sammanfattning

    Trots att ett ökat antal studier de senaste åren slagit fast att betydande mängder mikroplaster kontinuerligt släpps ut i den marina miljön så finns det en utbredd okunskap vad gäller vilka källor som bidrar mest. Det finns således ett behov av att identifiera och karakterisera punktkällor för utsläpp av mikroplaster.

    Den här studien har genomförts i Södertälje och prover har tagits uppströms Södertälje i Mälaren och nedströms till Östersjön. Området är förutom befolkningen påverkat av olika typer av industrier. Södertäljeviken är väldefinierad och har få tillflöden förutom från avrinning från staden och industriområden. Syftet med studien är att studera källor och spridning av mikroplaster till havet genom att analysera hur Södertäljeområdet påverkar förekomst och typ av mikroplaster i ytvatten och sediment.

    Ytvatten provtogs i nio stycken lokaler i Södertäljeviken, inklusive två tillflöden, vid två tillfällen under hösten 2017. Vid sex av dessa lokaler och vid ett tillfälle togs även sedimentkärnor. Ytvatten provtags med en pump som sorterade in partiklarna i två fraktioner: >300 μm och 50-300 μm. Halterna mikroskräppartiklar (mikroplast, fibrer och övriga antropogena partiklar) var i samtliga ytvattenprover högre i 50-300 μm fraktionen med skillnader som varierade mellan ca en faktor 5 och faktor 160. Halterna mikroplaster >300 μm i ytvatten varierade mellan 0.1 och 1 partiklar/m3. Det relativt låga antalet mikroplaster i kombination med variationer mellan de två tidpunkterna i halter försvårar slutsatserna om punktkällor.

    De vanligaste polymererna visade sig vara polyeten och polypropen baserat på analys med infraröd spektroskopi. Hälften av partiklarna som testades kunde dock inte tillskrivas en polymertyp och hamnade i kategorin "oidentifierad polymer". Ett karakteristiskt format rött fragment återfanns i flera av ytvattenproverna och sedimentproverna och var sannolikt färgflagor efter t.ex. bottenfärg.

    Halterna i ytvatten är jämförbara med studier från Östersjön, Gullmarsfjorden och Nyköpingsåarna (Nyköpingsån, Kilaån, Svärtaån och Trosaån) men lägre jämfört med ytvatten i Göteborg (Mölndalsån, Kvillebäcken, Säveån, Lärjeån och Stora ån).

    Halten mikroplast i ytvatten ökade inte nämnvärt från bakgrundsnivån i referenspunkten i Mälaren till början av Södertäljeviken (Snäckviken) med industrier, båttrafik osv. samt till centrala Södertälje (Maren) där Mälaren möter Östersjön. Nedströms centrum kunde en viss ökning av ytvattenhalten urskiljas i lokalen Igelstaviken med sina större industrier och Södertälje hamn. Halten mikroplast minskade sedan nedströms och ut i Östersjön. Detta överensstämde med sedimentproverna, dock kan man i ytsedimentet se en ökning redan i Snäckviken.

    Resultaten tyder på att det finns punktkällor kopplade till lokalerna Igelstaviken och Torpaviken men deras betydelse för det totala utsläppet av MP från land är inte fastlagd. Både båttrafik, industrier, och värmeverk finns kopplade till lokalerna. Inga kända plasttillverkare finns i områdena och det bör därför utredas hur mycket mikroplast som släpps ut från övrig tillverkningsindustri. Sedimentresultaten visar på gradienter med ökande halt i Södertäljeviken fram till Igelsta och därefter en gradvis minskande halt nedströms. Halten mikroplast i sediment är högre i bakgrundslokalen i Östersjön jämfört med bakgrundslokalen i Mälaren vilket tyder på en påverkan från Södertälje. Fler sedimentprov behöver analyseras för att säkerställa skillnaden då variationen av mikroplast i sediment inte är känd.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Sandström, Ulf
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet. 202100-1975.
    Bibliometric evaluation of SEPA-funded large research programs 2003–20132014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverket inledde 2001–2002 en satsning på större forskningsprogram, vilka finansierades över en femårsperiod. I denna rapport utvärderas, med tonvikt på bibliometriska metoder, sju av de program som startades i slutfasen av denna programsatsning.Inledningsvis kan konstateras att en huvudsaklig effekt har varit att ge förutsättningar för ett 30-tal nya forskare att med sina avhandlingar bidra till forskningsområdets expansion. I takt med att ett antal av dessa flyttar till andra verksamheter i företag och myndigheter kommer samhällets absorptionsförmåga av ny kunskap inom området att förbättras. Publiceringar i vetenskapliga tidskrifter utgör navet för utvärderingen och de specifika metoder som tillämpas bygger på idén att normalisera antalet artiklar och antalet erhållna citeringar till jämförbara områden. Analysen har i första hand inriktats på de artiklar som forskarna själva, enligt sina slutrapporter (eller motsvarande), redovisat som resultat av programrelaterade aktiviteter. Utöver detta har analyser utförts dels på publiceringar som hänför sig till programandeltagarnas samtliga publiceringar under programperioden dels på de publiceringar som på motsvarande sätt indexerats i Google Scholar. Dessa båda senare undersökningar ger i huvudsak resultat som är något svagare än analysen på basis av egenrapporterade publiceringar.Noterbart är att påfallande få av de publiceringar som programmen uppger vara relaterade till Naturvårdsverkets finansiering har uppgett finansiären i sina tack och tillkännagivanden, dvs. funding acknowledgements. Vad gäller produktivitet, dvs. antalet producerade artiklar i relation till nordiska referensvärden, uppvisar programmen en nivå som ligger i paritet med eller högre än vad som kunde förväntas av forskare inom dessa områden. I klara verba betyder det att Naturvårdsverket fått förhållandevis god utväxling på insatta resurser. Med avseende på citeringsgrad – påverkan på internationella kolleger inom de vetenskapliga nätverken – har utfallet varit likaledes gott om vi ser till den generella nivån. Med en citeringsgrad som uppgår till närmare 50 procent över världsgenomsnittet har Naturvårdsverket finansierat starka forskargrupper även om intrycket dras ned av att tre av sju program har förhållandevis svaga prestationer. Tar vi forskningsprogrammen inrapporterade publikationer till utgångspunkt erhåller vi följande: Ett program uppnår en nivå som motsvarar högsta betyg, dvs. Outstanding. Ett annat program uppnår nivån Excellent och ytterligare två program får betyget Very Good. Vidare har två program en citeringsgrad som motsvarar betyget Good. Slutligen ges ett program, som till följd av låg aktivitet inte når tillfredsställande nivåer, betyget. Insufficient. Betygssättningen bygger på drygt trehundra svenska forskargrupper som varit inbegripna i olika finansieringsprogram för excellens och starka forskningsmiljöer (se nedan sid. 66–67). 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Thanh, Wang
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Linköpings universitet, LiU. Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Ayan Au, Musse
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Literature survey on the environmental contamination of liquid crystal monomers (LCMs) and a pilot study on their occurrence in sewage sludge from Sweden2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Liquid crystal displays (LCDs) are currently the predominant display technology in the market and utilized in various devices from small calculators to large flat-screen TVs. Liquid crystal monomers (LCMs) are essential components of LCDs and have been produced at a large scale since the 1980s. Concerns have arisen about the potential environmental release of LCMs, with recent studies detecting their presence in indoor dust, sediments, soils and even in humans. The large number of LCMs and their structural diversity poses challenges in chemical analysis. Furthermore, there are discrepancies in acronyms between different studies, which emphasize the need for a standardized nomenclature for reporting LCMs. Experimental data on physical-chemical properties, atmospheric lifetimes, and bioaccumulation potential highlight the potential persistent organic pollutant characteristics of many LCMs. LCMs can be released to the environment during manufacturing, product use, and recycling processes. Environmental monitoring of LCMs is in its early stages, with limited data available. Studies have reported LCM presence in indoor dust, outdoor environments, soil, sediment and biota, primarily from China. Human exposure has been suggested through occupational settings and there have been positive correlations between LCM levels in indoor dust and human breast milk. However, more studies are needed from other countries to assess whether LCMs have widespread global contamination. Within this current report, a pilot study was conducted with the aim to investigate occurrence of selected LCMs in sewage sludge. However, challenges during analytical method development with the sample extraction and pretreatment steps led to low recoveries of native LCMs, indicating the need for further method optimization. A clear conclusion can therefore not be made whether LCMs are present or not in Swedish sludge.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Wang, Thanh
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Dubocq, Florian
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Identification of organic contaminants in indoor dust by comprehensive target, suspect and nontarget screening analysis2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I norra Europa tillbringar vi mer än 90% av vår tid i olika inomhusmiljöer och kemikalier som avges från byggmaterial och produkter kan vara viktiga exponeringsvägar för människor som vistas i dessa miljöer. Många industriella kemikalier används som tillsatser och dessa är vanligtvis inte kemiskt bundna till materialet och kan därför avges i inomhusmiljön över tid eller under användning. Inomhusdamm har påvisats vara en bra indikator för polära och icke-polära organiska föroreningar i inomhusmiljön. I denna studie insamlades damm på ytor från olika inomhusmiljöer såsom bostäder, kontor, förskolor, tryckeri, möbelaffär och elektronikbutik. De insamlade inomhusdammproverna extraherades med ultraljudsextraktion utan provupprening för att minimera förlust av ämnen under provberedningsproceduren. Extraktet delades upp och analyserades med både vätskekromatograf kopplad till högupplösande masspektrometer (LC-HRMS) och gaskromatograf kopplad till HRMS (GC-HRMS). En omfattande analystrategi med riktad analys av ett antal förvalda ämnen, en så kallad suspect screening och förutsättningslös analys genomfördes, vilket resulterade i detektion av mer än 260 ämnen i inomhusdamm. Dessa inkluderar kemikalier som används som flamskyddsmedel, mjukgörare, flytkristallmonomerer (liquid crystal monomers, LCMs), aktiva ingredienser i läkemedel och personvårdsprodukter, desinfektionsmedel, färgämnen, högfluorerade ämnen, UV-stabilisatorer, bekämpningsmedel, doftämnen och växtmetaboliter. Potentiella riskerna som är förknippade med inomhusdammsexponering av många av dessa kemikalierna samt kombinationseffekter är inte välkända. Majoriteten av den kemiska sammansättningen i inomhusdammproverna är fortfaranade inte klarlagt och många häsloskadliga föroreningar som kan finnas i proven kan fortfarande inte identifieras. Studier rekommenderas för att identifera fler ämnen genom förbättrade analysmetoder eller förfina identifieringsflöden genom att till exempel utöka så kallade suspect list med fler högkvalitativa HRMS-spektra av ämnen som ännu inte finns tillgängliga.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Yeung, Leo
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Eriksson, Ulrika
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Kärrman, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Pilotstudie avseende oidentifierade poly- och perfluorerade alkylämnen i slam och avloppsvatten från reningsverk i Sverige2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att studera totalhalten av PFASs samt andelen okända, hittills ännu ej identifierade PFAS-ämnen i vatten och slam från svenska reningsverk genom att analysera totalt organiskt fluor (TOF) och kvantifierbara PFAS-ämnen. Studien syftar till att kartlägga omfattningen av kända och okända PFAS-ämnen, både dem som är i omlopp och används i produkter i samhället, och dem som släpps ut i miljön. Avloppsvatten (ingående och utgående) och slam provtogs under 2015 och 2016 vid tre olika reningsverk; Gässlösa (Borås), Henriksdal (Stockholm) och Öhn (Umeå). I denna rapport redovisas halter av TOF och PFAS-ämnen i slam från 2016 och ingående och utgående avloppsvatten från 2015 och 2016. Flera olika PFAS-klasser detekterades i slam och avloppsvatten; PFCAs, PFSAs, FTSAs, FTCAs, FTUCAs, FOSAs, FOSAAs, diPAPs, PFPAs och PFPiAs. De neutrala och/eller katjoniska PFAS-ämnena i ingående och utgående vatten var ej identiferbara, medan 79-95% av de anjoniska PFAS-ämnen var okända, ej identiferbara ämnen. I slamproverna ´var en betydande del (42-82%) okända ämnen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Yeung, Leo
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Eriksson, Ulrika
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Kärrman, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Tidstrend av oidentifierade poly- och perfluorerade alkylämnen i slam från reningsverk i Sverige2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var 1) att studera geografiska variationer i utsläpp av PFASs genom att mäta PFAS i slamprover från fyra olika reningsverk (Öhn - Umeå, Bergkvara - Torsås, Henriksdal – Stockholm och Gässlösa - Borås); 2) att utvärdera om slammet innehåller oidientifierade PFASs och i sådana fall kvantifiera mängden av dessa; 3) att studera hur profilen av PFAS-ämnen förändras över tid genom att mäta olika PFAS-ämnen i arkiverade slamprover från två reningsverk (Henriksdal och Gässlösa); och 4) att bestämma andelen oidentifierade PFAS genom att mäta totalhalten organiskt fluor (TOF) i de arkiverade proverna från Henriksdal och Gässlösa.

    I denna studie rapporteras halterna av TOF och PFAS i slamprover från de fyra ovan nämnda reningsverken insamlade under 2015; vidare rapporteras en tidstrendsstudie utförd för TOF och PFAS i slamprover från Henriksdal mellan 2004 och 2015. Ett flertal PFAS-klasser detekterades i proverna; PFCAs, PFSAs, FTSAs, FTCAs, diPAPs, FOSAs/FOSEs, diSAmPAP, FOSAAs, PFPAs och PFPiAs. Halterna av oidentifierade PFASs visade sig vara relaterade främst till typ av industriell verksamhet i anslutning till reningsverket, snarare än antalet personer anslutna till och storlek på reningsverken. Identifierade PFAS-halter utgjorde endast 5 - 11% av TOF i proverna insamlade under 2015, vilket indikerade att 89 - 95% av TOF var oidentifierade ämnen. Halten TOF i slamproverna från Gässlösa var uppskattningsvis 1.6 – 17.7 gånger högre än TOF i slamprover från Henriksdal motsvarande år. Andelen identifierade PFAS-halter i förhållande till TOF minskade från 21% under 2004 till 11% under 2015 i slamprover från Henriksdal, ökade halter av oidentiferade PFASs observerades också mellan 2012 och 2015.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1 - 31 av 31
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf