Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 43 av 43
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Garberg, Åsa
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län. Naturvårdsverket. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.
    Växtplankton i 7 sjöar i Örebro län 2015: Statusbedömning av miljötillståndet2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Växtplanktonanalyser har utförts av vattenprov från sju sjöar i Örebro län år 2015.

    Plankton svarar mycket snabbt på vattenkvalitetsförändringar eftersom deras generationstid är kort och olika arter gynnas vid olika miljöförhållande. Det gör det möjligt att upptäcka och bedöma olika miljöförändringar såsom övergödning och försurning.

    Expertbedömning visar att: Finnåkerssjön fick god status, Sällingsjön, Tisaren, Tysslingen och Östersjön fick måttlig status, Sottern fick otillfredsställande status, Lången fick dålig status.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Glimskär, Anders
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Örebro län. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Årsrapport för Regional miljöövervakning via NILS-programmet, år 20102011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Auffret, Alistair
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Bergman, Karl-Olof
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Linköpings universitet, LiU.
    Rygne, Helena
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Jansson, Nicklas
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Indikator för gräsmarkernas gröna infrastruktur2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Gunnarsson, Urban
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kindström, Merit
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Rygne, Helena
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Miljöövervakning av gräsmarkernas gröna infrastruktur: - ett utvecklingsprojekt inom regional miljöövervakning2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    År 2009 startade nio länsstyrelser miljöövervakning av gräsmarker och småbiotoper inom så kallade gemensamma delprogram med SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) som utförare. Övervakningen har utförts i ett stickprov inom 5x5 km stora landskapsrutor som även används av det nationella miljöövervakningsprogrammet NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige) och har därför fått arbetsnamnet ”LillNILS”. Övervakningen i LillNILS har anpassats efter länsstyrelsernas specifika frågor och behov. Datainsamlingen har också utökats i de naturtyper som ingår för att förbättra tillgången till data på regional nivå. Metodiken har utvecklats och utvärderats löpande, dels inom särskilda utvecklingsprojekt, dels i årsrapporter, se www.lillnils.se.

    Redan från början har vi velat inkludera fler gräsmarker än de allra finaste ängs- och betesmarkerna, eftersom även andra gräsmarker kan vara viktiga livsmiljöer för många arter samt bidrar till konnektiviteten mellan värdekärnor. Efter önskemål från länsstyrelserna finns nu också ett förslag till metodik och program för övervakning av ytterligare gräsmarkstyper, t.ex. vägslänter, åkerkanter, ledningsgator, gårdsmiljöer, strandängar och gräsklädda hyggen. Syftet är att än mer utföra övervakningen med ett landskapsperspektiv och att kunna följa gräsmarkernas gröna infrastruktur. Förslaget som presenteras i denna rapport kan tas i drift av länsstyrelserna från 2015, förhoppningsvis i samarbete med nationella myndigheter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Grahn, Pelle
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Fiskundersökningar i 11 vattendrag och 5 sjöar i Örebro län 2011: Statusbedömning av miljötillståndet2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar förekomst och reproduktion av fisk i 5 kalkade sjöar och 11 vattendrag

    (både kalkade och inte kalkade) i Örebro län. Förutom fisk undersöktes även

    bottenfaunan i 4 av vattendragen och kiselalger i 1 vattendrag. 5 av de undersökta

    vattendragen och 2 av de undersökta sjöarna berör s.k. vattenförekomster.

    Sex av vattendragen bedöms ha hög eller god status med hänsyn till fisksamhället. Två

    bedöms ha måttlig status, ett bedöms otillfredsställande och två bedöms ha dålig status.

    Mört fångades i de fem undersökta sjöarna.

    Fisk utgör en väsentlig del av sötvattnens ekosystem, varför det är viktigt att bedöma

    fisksamhällenas status och eventuella förändringar i dessa. Kunskapen om de enskilda

    fiskarternas livshistoria och miljökrav är oftast god, vilket innebär att fisksamhällenas

    struktur och funktion också utgör ett viktigt instrument för att bedöma om förändringar i

    miljön föreligger. Bottenfaunan är en annan viktig miljöindikator i sjöar och vattendrag.

    Utifrån bottenfaunan kan man bedöma t.ex. eventuell försurningspåverkan och påverkan

    genom tillförsel av näringsämnen, organiska ämnen eller metaller. De biologiska undersökningarna

    innebär även att man skapar referensdata för framtida kontrollverksamhet.

    Syftet med undersökningarna är att bedöma eventuell negativ inverkan på fiskbestånd

    på grund av försurning eller annan påverkan. Undersökningarna utgör också underlag

    för uppföljning av miljökvalitetsnormer för vattenförekomster som fastställdes december

    2009, miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag, de vatten som kalkats och

    förundersökningar inklusive uppföljning inom programmet Biologisk återställning i

    kalkade vatten. Flertalet av undersökningarna ingår i länets miljöövervakningsprogram,

    där respektive vattendrag generellt undersöks vart sjätte år.

    Mörtkontrollfiske

    Mört med storleken 10 cm eller mindre fångades i Gårdsjön, Hovmanstorpasjön,

    Lilla Högsjön och Simmelsjön. Av de 79, 3, 18 respektive 166 mörtarna som

    fångades var mer än 90 % mindre än 10 cm i Gårdsjön, Lilla Högsjön och

    Simmelsjön. I Hovmanstorpasjön var 1 av de 3 mörtarna mindre än 10 cm. I

    Hagasjön var de 2 mörtarna 12-12,5 cm.

    Bedömningen av fisksamhället har inte utförts enligt bedömningsgrunder i Naturvårdsverkets

    Handbok 2007:4 på grund av att provfiskena inte utförts enligt Undersökningstypen

    ”Provfiske i sjöar” (Naturvårdsverket, 2001).

    Status – Fisk i vattendrag

    Sex av vattendragen bedöms ha hög eller god status med hänsyn till fisksamhället.

    Två av vattendragen bedöms ha måttlig status. Ett av vattendragen bedöms ha

    otillfredsställande status. Två av vattendragen bedöms ha dålig status (tabell 2).

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Grahn, Pelle
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Fiskundersökningar i 14 vattendrag i Örebro län 2012.: Statusbedömning av miljötillståndet och sammanfattning av 91 elfisken 20122013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar förekomst och reproduktion av fisk i 14 vattendrag (både kalkade och inte kalkade) i Örebro län. Förutom fisk undersöktes även kiselalger i sju av vatten­dragen. Elva av de undersökta vattendragen berör s.k. vattenförekomster. Dessutom sammanfattas samtliga 91 elfiskeundersökningar som genomförts i länet under 2012.

    Åtta av de 14 undersökta vattendragen bedöms ha Hög eller God status med hänsyn till fisksamhället. Tre bedöms ha Måttlig status, tre bedöms ha Dålig status.

    Syftet med undersökningarna är att bedöma effekten av eventuella utförda kalknings- och fiskevårdsåtgärder, eventuell inverkan av försurning eller annan påverkan på fisk-bestånd. Undersökningarna utgör också underlag för uppföljning av miljökvalitets­normer för vattenförekomster som fastställdes december 2009, miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag, de vatten som kalkats och förundersökningar inklusive uppföljning inom programmet Biologisk återställning i kalkade vatten. Flertalet av undersökningarna ingår i länets miljöövervakningsprogram, där respektive vattendrag generellt undersöks vart sjätte år.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Grahn, Pelle
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Länsstyrelsens fiskundersökningar i 14 vattendrag och två sjöar i Örebro län 2016: Statusbedömning av miljötillståndet och sammanfattning av samtliga 80 elfisken i Örebro län 20162016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar förekomst, reproduktion och statusbedömning gällande fisk i 14 vattendrag (både kalkade och inte kalkade) och två kalkade sjöar i Örebro län. Dessutom sammanfattas samtliga 80 elfiskeundersökningar som berör 57 vattendrag som genomförts i länet och som bl.a. utförts av andra utförare än Länsstyrelsen under 2016.

    Två av de 14 undersökta vattendragen bedöms som Hög status med hänsyn till fisksamhället, sju som God, ett som Måttlig, ett som Otillfredsställande och tre som Dålig status. Mört fångades inte i de två undersökta sjöarna.

    Fisk utgör en väsentlig del av sötvattnens ekosystem, varför det är viktigt att bedöma fisksamhällenas status och eventuella förändringar i dessa. Kunskapen om de enskilda fiskarternas livshistoria och miljökrav är oftast god, vilket innebär att fisksamhällenas struktur och funktion också utgör ett viktigt instrument för att bedöma om förändringar i miljön föreligger. Undersökningarna innebär även att man skapar referensdata för framtida kontrollverksamhet.

    Syftet med undersökningarna är att bedöma effekten av eventuella utförda kalknings- och fiskevårdsåtgärder, eventuell inverkan av försurning eller annan påverkan på fiskbestånd. Undersökningarna utgör också underlag för uppföljning av miljökvalitetsnormer för vattenförekomster och underlag till framtida uppföljningar och miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Flertalet av undersökningarna ingår i länets miljöövervakningsprogram, där respektive vattendrag generellt undersöks vart sjätte år.

    Statusbedömning gällande fisk har utförts med hjälp av Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Grahn, Pelle
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Länsstyrelsens fiskundersökningar i 15 vattendrag och tre sjöar 2015: Statusbedömning av miljötillståndet och samman-fattning av alla 118 elfisken i Örebro län 20152016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Grahn, Pelle
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Länsstyrelsens fiskundersökningar i 17 vattendrag 2013.: Statusbedömning av miljötillståndet och sammanfattning av alla 82 elfisken i Örebro län 20132014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar förekomst och reproduktion av fisk i 17 vattendrag (både kalkade och inte kalkade) i Örebro län. 15 av de undersökta vatten­dragen berör s.k. vattenförekomster. Dessutom sammanfattas samtliga 82 elfiskeundersökningar som genomförts i länet som bl.a. utförts av andra utförare än Länsstyrelsen under 2013. 

    Elva av de 17 undersökta vattendragen bedöms nio som God status med hänsyn till fisksamhället, två som Måttlig och fyra bedöms som Otillfreds­ställande och två som Dålig status.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Grahn, Pelle
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Länsstyrelsens fiskundersökningar i 18 vattendrag och tre sjöar 2014.: Statusbedömning av miljötillståndet och sammanfattning av alla 84 elfisken i Örebro län 20142015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar förekomst och reproduktion av fisk i 18 vattendrag (både kalkade och inte kalkade) och två sjöar (båda kalkade) i Örebro län samt fiskinsamlingsresultat för senare analys av metaller och organiska miljögifter från Hjälmaren-Hemfjärden. 13 av de undersökta vattendragen och de tre sjöarna berör s.k. vattenförekomster. Dessutom sammanfattas samtliga 84 elfiskeundersökningar som genomförts i länet som bl.a. utförts av andra utförare än Länsstyrelsen under 2014.

    Åtta av de 18 undersökta vattendragen bedöms som Hög eller God status med hänsyn till fisksamhället, tre som Måttlig, en som Otillfredsställande och sex som Dålig status. Mört med storleken mindre än 10 cm fångades i de undersökta sjöarna.

    Fisk utgör en väsentlig del av sötvattnens ekosystem, varför det är viktigt att bedöma fisksamhällenas status och eventuella förändringar i dessa. Kunskapen om de enskilda fiskarternas livshistoria och miljökrav är oftast god, vilket innebär att fisksamhällenas struktur och funktion också utgör ett viktigt instrument för att bedöma om förändringar i miljön föreligger. Undersökningarna innebär även att man skapar referensdata för framtida kontrollverksamhet.

    Syftet med undersökningarna är att bedöma effekten av eventuella utförda kalknings- och fiskevårdsåtgärder, eventuell inverkan av försurning eller annan påverkan på fiskbestånd. Undersökningarna utgör också underlag för uppföljning av miljökvalitetsnormer för vattenförekomster som fastställdes december 2009 och underlag till framtida uppföljningar, miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag, de vatten som kalkats och förundersökningar inklusive uppföljning inom programmet Biologisk återställning i kalkade vatten. Flertalet av undersökningarna ingår i länets miljöövervakningsprogram, där respektive vattendrag generellt undersöks vart sjätte år.

    Syftet med undersökningen i Hjälmaren är fiskinsamling för senare analys av metaller och organiska miljögifter.

    Statusbedömning gällande fisk har utförts med hjälp av Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Grahn, Pelle
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Länsstyrelsens fiskundersökningar i fyra vattendrag och tre sjöar 2017: Statusbedömning av miljötillståndet och sammanfattning av samtliga 94 elfisken i Örebro län 20172017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar förekomst, reproduktion och statusbedömning gällande fisk i fyra vattendrag och tre sjöar i Örebro län (både kalkade och inte kalkade). Dessutom sammanfattas samtliga 94 elfiskeundersökningar som berör 57 vattendrag som genomförts i länet och som bl.a. utförts av andra utförare än Länsstyrelsen under 2017

    Ett av de fyra av Länsstyrelsens undersökta vattendrag bedöms som Hög status med hänsyn till fisksamhället, en som God status och två som Måttlig status. Två av de tre undersökta sjöarna bedöms som Måttlig status och en som Dålig status. Två av de tre undersökta sjöarna bedöms som Måttlig status med hänsyn till fisksamhället och ett som Dålig status.

    När det gäller samtliga 57 undersökta vattendrag så bedöms ett vattendrag som Hög status med hänsyn till fisksamhället, 15 som God, 20 som Måttlig, nio som Otillfredsställande och tolv som Dålig status.

    Syftet med undersökningarna är att bedöma effekten av eventuella utförda kalknings- och fiskevårdsåtgärder, eventuell inverkan av försurning eller annan påverkan på fiskbestånd. Undersökningarna utgör också underlag för uppföljning av miljökvalitetsnormer för vattenförekomster och underlag till framtida uppföljningar och miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Flertalet av undersökningarna ingår i länets miljöövervakningsprogram, där respektive vattendrag generellt undersöks vart sjätte år.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Grahn, Pelle
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Undersökningar i 17 grundvattenförekomster 2016: Resultat från undersökningar i 20 privata brunnar2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar resultat från vattenundersökningar i 20 enskilda brunnar, vilka är belägna i befintliga eller föreslagna grundvattenförekomster.

    Vatten från två av 20 undersökta brunnar har nitrithalt som överstiger riktvärdet för grundvatten. Resterande analyserade parametrar i samtliga brunnar har halter som understiger riktvärdet för grundvatten. Vatten från fyra av 20 undersökta brunnar har halter av olika parametrar som överstiger värdet för utgångspunkt för att vända trend (SGU, 2013b). De parametrar som noterats för detta är kvicksilver, nitrat och konduktivitet.

    Enligt Livsmedelsverkets riktvärden för dricksvatten bedöms två av 20 undersökta brunnar som tjänligt, 16 brunnar som tjänligt med anmärkning. Två brunnars dricksvatten bedöms som otjänligt båda p.g.a. förhöjd nitrathalt, vilket bl.a. resulterar att för de analyser som genomförts från övriga 18 brunnar bedömer vi att normal konsumtion av vattnet inte medför någon hälsorisk.

    Syftet har varit att undersöka vattenkvaliteten i förekomster som tidigare saknar eller har äldre analysdata och som ingår i länets miljöövervakningsprogram, ”Undersökningar i grundvattenförekomster”.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Grahn, Pelle
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Undersökningar i grundvattenförekomster 2015: Resultat från undersökningar i 17 privata brunnar2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar resultat från vattenundersökningar i 17 enskilda vattentäkter (brunnar), vilka är belägna i befintliga eller föreslagna grund-vattenförekomster.

    Två av 17 undersökta grundvattenförekomster har kloridhalt som över­stiger riktvärdet för grundvatten. Resterande analyserade parametrar i samtliga förekomster har halter som understiger riktvärdet för grund­vatten. Sex av 17 undersökta grundvattenförekomster har halter av olika parametrar som överstiger värdet för utgångspunkt för att vända trend. De parametrar som noterats för detta är konduktivitet, klorid, sulfat, nitrat, arsenik, kvicksilver och bly.

    Enligt Livsmedelsverkets riktvärden för dricksvatten bedöms fyra enskilda vattentäkter som tjänligt och resterande 13 vattentäkter som tjänligt med anmärkning. D.v.s. ingen av vattentäkterna har bedömts som otjänligt.

    För de analyser som genomförts från samtliga 17 prov bedömer vi att normal konsumtion av vattnet inte medför någon hälsorisk.

    Det primära syftet har varit att verifiera vattenkvaliteten i förekomster som tidigare saknar eller har äldre analysdata och som ingår i länets miljöövervakningsprogram, ”Undersökningar i grundvattenföre­komster”.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Grahn, Pelle
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Undersökningar i grundvattenförekomster 2016 och 2017: Resultat från undersökningar i brunnar, rör ochkällor2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar resultat från vattenundersökningar i 20 enskilda brunnar, elva grundvattenrör och två källor, vilka är belägna i 28 befint­liga eller föreslagna grundvattenförekomster i Örebro län. Undersök­ningarna från rören och källorna har genomförts 2016 av SGU och brunnarna 2017 av Länsstyrelsen i Örebro län. 

    Vatten från en av 20 undersökta brunnar (och även rör och källor) har sulfathalt som överstiger riktvärdet för grundvatten. Resterande analys­erade parametrar i samtliga brunnar, rör och källor har parameterhalter som understiger riktvärdet för grundvatten. Vatten från fyra av 20 under­sökta brunnar 2017 har halter av olika parametrar som överstiger värdet för utgångspunkt för att vända trend. De parametrar som noterats för detta är bly, klorid, konduktivitet och sulfat. 

    Enligt Livsmedelsverkets riktvärden för dricksvatten bedöms vatten från 2017 års undersökning från sex brunnar som Tjänligt och 14 brunnar som Tjänligt med anmärkning. För de analyser som genomförts från samtliga 20 prov bedömer vi att normal konsumtion av vattnet inte medför någon hälsorisk. 

    Syftet har varit att undersöka vattenkvaliteten i förekomster som tidigare saknar eller har äldre analysdata och som ingår i länets miljöövervak­ningsprogram, ”Undersökningar i grundvattenförekomster”.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Gustafson, Daniel
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Gustafson, Tomas
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Ljungkvist, Hans
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Karlsson, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Norberg, Gisela
    Naturvårdsverket.
    Skötselplan för Tivedens nationalpark2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tivedens nationalpark bildades 1983 och utvidgades 2017. Utvidgningen innebar att områden runt sjön Trehörningen och ett större skogsområde i öster införlivades i Tivedens nationalpark.

    Tivedens nationalpark är ett välbesökt område med ett väl utvecklat system av leder som i och med utvidgningen förbättrats ytterligare. Möjligheterna att ta emot den ökande mängden besökare har också förbättrats i och med att ytterligare en entré anlagts i den utvidgade delen vid Ösjönäs.

    Sedan nationalparken bildades 1983 har flera omfattande inventeringar genomförts. Ökad kunskap om områdets naturvärden, artförekomster, historik, kulturvärden och besökare har varit ett mycket värdefullt underlag vid framtagandet av denna skötselplan.

    Den största förändringen när det gäller förvaltningen av nationalparken är att brand åter införs i delar av Tivedens skogar.

    Enligt nationalparksförordningen ska nationalparker vårdas och förvaltas i enlighet med de syften för vilka de har bildats. Nationalparkens syfte och föreskrifter är styrande för förvaltningen. Skötselplanen anger närmare hur nationalparken ska vårdas och förvaltas. Skötselplanen är förvaltningens verktyg för att lyckas med sitt uppdrag att förvalta ett av Sveriges finaste naturområden, en av Sveriges nationalparker.

    Ansvariga för framtagandet av skötselplanen har varit Daniel Gustafson, Tomas Gustafson, Hans Ljungkvist och Elisabeth Karlsson på Länsstyrelsen i Örebro samt Gisela Norberg på Naturvårdsverket.

    Naturvårdsverket i juni 2017

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Holmström, Cecilia
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län. Naturvårdsverket. Ekologgruppen i Landskrona AB.
    Pröjts, Jan
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län. Naturvårdsverket. Ekologgruppen i Landskrona AB.
    Bottenfauna från sex sjöar och sju vattendrag i Örebro län 2017: Statusbedömning av miljötillståndet2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Örebro län har Ekologgruppen i Landskrona AB gjort bottenfaunaanalyser och sammanställt resultaten från 6 sjöar och 7 vattendragslokaler i länet som provtagits av Länsstyrelsen hösten 2017.

    I sjöarna har prov tagits både i profundalen och sublitoralen i fyra sjöar, vilket gör att totalt 10 sjölokaler undersökts. Bottenfaunan har statusklassats enligt bedömningsgrunderna i HaV HVMFS 2013:19. I sjöarna har endast statusklassning av näringspåverkan/ syrgasförhållanden gjorts. Bottenfaunan i vattendragen har statusklassats med avseende på ekologisk kvalitet, näringspåverkan, försurningspåverkan och sammanvägd ekologisk status. Statusklassningen har kompletterats med en expertbedömning, där hänsyn tagits till artsammansättning och andra index. En bedömning har också gjorts av lokalernas naturvärde.

    Statusen avseende försurningspåverkan var tillfredsställande/dålig i Koängsbäcken och måttlig i Örlaxbäcken. Övriga lokaler hade hög status, d.v.s. ingen eller obetydlig försurningspåverkan.

    Statusen avseende näringspåverkan var otillfredsställande i Bosjön, Sörsjön, Teen och Vedevågssjön och god i Rötjärnsbäcken och Timsälven. Övriga lokaler hade hög status, d.v.s. obetydlig näringspåverkan.

    Statusen avseende ekologisk kvalitet var hög vid samtliga vattendragslokaler utom i Timsälven som hade god status.

    Den sammanvägda ekologiska statusen var otillfredsställande/dålig vid en lokal (Koängsbäcken), måttlig vid en lokal (Örlaxbäcken), god vid två lokaler (Rötjärnsbäcken och Timsälven) samt hög vid tre lokaler (Dohnaforsån, Gränsjöälven och Långboån).

    Naturvärdet bedömdes vara högt i Koängsbäcken. Övriga lokaler hade allmänt naturvärde. Högst artantal (40 taxa) hade Dohnaforsån och lägst av vattendragen hade Timsälven (22 taxa). Södra Hörken var klart artrikast bland sjöarna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Holst, Inger
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Gylje Blank, Sofia
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Svensson, Mikael
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Dagfjärilar som omfattas av åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper: En statusrapport med erfarenheter och resultat från en serie möten under november 20202021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper (ÅGP) är en arbetsform inom naturvården för de arter och naturtyper som kräver särskilda, riktade insatser utöver generell hänsyn, lagkrav och områdesskydd. Naturvårdsverket påbörjade arbetet med ÅGP redan på 1990-talet men då i en relativt liten omfattning. År 2004 utvidgades arbetet och idag ansvarar Naturvårdsverket för 132 åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammen genomförs till största del av länsstyrelserna som genom samverkan med landskapets många aktörer identifierar och genomför åtgärder där de gör störst naturvårdsnytta.

    Naturvårdsverket har i dagsläget tio åtgärdsprogram för dagfjärilar. Till följd av den bekymmersamma situationen för de utpekade ÅGP-arterna, arrangerade Länsstyrelsen i Örebro tillsammans med SLU Artdatabanken en serie nationella möten med berörda län och forskare på uppdrag av Naturvårdsverket.

    De tio dagfjärilar som omfattas av ÅGP är: alkonblåvinge, asknätfjäril, dårgräsfjäril, fetörtsblåvinge, kronärtsblåvinge, mnemosynefjäril, svartfläckig blåvinge, veronikanätfjäril, violett guldvinge och väddnätfjäril. De har samtliga specifika krav på sin livsmiljö och i flera fall komplicerade livscykler. Den viktigaste orsaken till arternas tillbakagång är den förlust av livsmiljö som skett till följd av de storskaliga förändringar av brukande och markanvändning som helt förändrat landskapet i Sverige under de senaste 150 åren. De naturliga ängs- och betesmarker som hyser den rikaste fjärilsfaunan har minskat dramatiskt, och de kvarvarande fjärilsmarkerna ligger idag som små isolerade öar i landskapet. Minskningen av tillgänglig livsmiljö gör att populationerna krymper, vilket i sin tur riskerar att leda till genetisk utarmning med risk för inavelseffekter och och därmed ökar risken för att för att de ska försvinna till följd av slumpmässiga händelser.

    En sådan slumpmässig händelse var den mycket svåra torka som drog in över Sverige år 2018 och som troligen har bidragit till att två av våra dagfjärilsarter kan ha dött ut, varken veronikanätfjäril eller kronärtsblåvinge har kunnat återfinnas trots riktade inventeringar. Beståndet av mnemosynefjäril i Blekinge är nu mycket svagt och risken är överhängande att populationen försvinner.

    Utvecklingen ser dock lite olika ut för de olika arterna. För de sex arter som omfattas av art- och habitatdirektivet börjar det nu tack vare den biogeografiska uppföljningen finnas tillräckligt mycket data för att kunna analysera trenderna. När det gäller asknätfjäril, dårgräsfjäril, mnemosynefjäril och väddnätfjäril där man inom ÅGP arbetat femton år eller mer med riktade insatser ses tecken på en på en viss stabilisering på några av lokalerna under de senaste åren. Övervakningen av violett guldvinge uppvisar ingen trend under de sex år uppföljningen pågått. Det första åtgärdsprogrammet för violett guldvinge fastställdes år 2014 och arbetet har därför inte pågått lika länge. Arbetet med svartfläckig blåvinge har prioriterats ned på grund av brist på resurser då arten länge bedömdes ha stora och stabila populationer i Skåne, på Öland och på Gotland. Trenden för denna art har under senare år visat sig vara tydligt negativ.

    För att vända den negativa utvecklingen och upprätthålla de svagt positiva trenderna krävs omfattande åtgärder och ett långsiktigt arbete. 

    • I det fortsatta arbetet är det nödvändigt att restaurera och sköta tillräckligt stora arealer med lämpliga livsmiljöer. Samverkan med markägare, brukare och andra aktörer i landskapet är en grundförutsättning för att nå målet.
    • Målbilderna för arternas livsmiljöer måste utgå från hur ett område såg ut när arten hade en livskraftig förekomst. I många fall måste man återskapa förhållanden som rådde för flera decennier sedan.
    • Inom ÅGP-nätverket finns stor kunskap kring skötsel och man arbetar tillsammans med forskare för att optimera åtgärdsarbetet. Artbevarande är ett internationellt åtagande och internationellt erfarenhetsutbyte är en viktig pusselbit i åtgärdsarbetet.
    • I fjärilarnas landskap är värdena som regel knutna till någon form av hävd eller skötsel och utarmningen sker oftast gradvis och smygande.
    • Det är nödvändigt att skydda och trygga skötseln av ett nätverk av värdefulla blomrika marker.
    • Små populationer riskerar att drabbas av genetisk utarmning och förlust av evolutionär potential. I takt med att populationsstorlekerna minskar, så ökar risken för negativa effekter till följd av genetisk drift. Samtidigt ökar risken för inavelsdefekter och fixering av negativa genetiska anlag. När de enskilda populationerna blir allt mera isolerade minskar det genetiska utbytet för att till slut helt upphöra vilket gör dem än mera sårbara.
    • De senaste årens utveckling för dagfjärilar och många andra arter knutna till blomrika marker är så alarmerande att det behövs en riktad satsning på bevarandet av odlingslandskapets biologiska mångfald.
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Hårding, Ingrid
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Växtplankton i 5 sjöar i Örebro län 2013: Statusbedömning av miljötillståndet2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas resultat från provtagningar av växtplankton i fem sjöar i Örebro län. Provtagningarna utfördes under augusti 2013 i Lången, Sottern, Tisaren, Tysslingen och Vibysjön. Resultaten har använts som stöd vid bedömningar av vattendragens kemiska och ekologiska status.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Ingrid, Hårding
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län. Medins Havs och Vattenkonsulter AB.
    Undersökning av växtplankton i fem sjöar i Örebro län 20212021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I augusti 2021 utförde Länsstyrelsen i Örebro län växtplanktonprovtagning i fem sjöar i Örebro län. Sjöarna var Lången norra, Sottern, Sällingsjön, Tisaren och Vibysjön. Proven analyserades och utvärderades av Medins Havs och vattenkonsulter AB. Provtagning och analys utfördes enligt standardiserade metoder (Havs- och vattenmyndigheten 2016, SIS 2015a, SIS 2015b och SIS 2006) och utvärderingen följde Havs- och vattenmyndighetens föreskrift för statusklassificering (Havs- och vattenmyndigheten 2019).

    Enligt bedömningsgrunderna (Havs- och vattenmyndigheten 2019) klassificerades Sällingsjön till god status, Vibysjön till måttlig status och Lången, Sottern och Tisaren till dålig status. Statusen för Sottern och Tisaren höjdes till otillfredsställande i expertbedömningen, främst på grund av tidigare års lägre biomassor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Undersökning av växtplankton i fem sjöar i Örebro län 2021
  • 20.
    Iréne, Sundberg
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län. Medins Havs och Vattenkonsulter AB.
    Kiselalger i Örebro län 2021: En undersökning av sju vattendragslokaler inom regional miljöövervakning2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Medins Havs- och Vattenkonsulter AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Örebro utfört analys och utvärdering av kiselalger på sju vattendragslokaler 2021.

    För statusklassning med avseende på påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening användes kiselalgsindexet IPS. Stödparametrarna TDI (mängden näringskrävande arter) och %PT (andelen föroreningstoleranta arter) har beaktats vid bedömningen. För surhetsklassning användes ACID-index. Riskflaggning för att andra typer av påverkan, än de som IPS och ACID är utvecklade för att visa, gjordes med stödparametrarna missbildningsfrekvens, antal räknade taxa och diversitet. Förekomst av missbildningar kan tyda på någon miljögiftspåverkan (t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande).

    I god status hamnade Svartån-Kvistbro, Svartån-nedströms Teen och Lillån från Lunten. IPS-indexet i båda lokalerna i Svartån låg i den övre delen av klassintervallet medan det i Lillån låg i den nedre, dvs. sämre delen. Både i Svartån-Kvistbro och i Lillån tydde missbildningsanalysen på svag påverkan av miljögifter.

    Måttlig status konstaterades i Ralaån och Stenebäcken. Ralaån hade ett lägre IPS och ett högre %PT (andel föroreningstoleranta arter) än Stenebäcken.

    Sämst resultat visade Näsbygraven och Klockarbäcken där IPS-indexet hamnade i otillfredsställande status.

    Alla lokaler, utom Lillån från Lunten, bedömdes antigen ha alkaliska, eller nära neutrala förhållanden (expertbedömning av Stenebäcken).

    ACID-indexet hamnade i måttligt sura förhållanden i Lillån från Lunten, men värdet låg relativt nära gränsen mot nära neutralt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Kiselalger i Örebro län 2021
  • 21.
    Josefsson, Henrik
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Langvall, Ola
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Utvärdering av gemensamt delprogram Fenologi - Naturens kalender, 2015-20202021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är en utvärdering av den första programperioden 2015-2020 för det gemensamma delprogrammet Fenologi – Naturens kalender, program-område Landskap. Den ska fungera som ett underlag inför det fortsatta arbetet med delprogrammet under kommande programperiod för åren 2021-2026.Län som deltar i delprogrammet län ska genom att bygga upp ett länseget nätverk av ideella fenologiobservatörer i samarbete med Sveriges Lantbruks-universitet och Svenska fenologinätverket. I utvärderingen ser vi över del-tagande läns förmåga att leverera underlag till miljömålsindikatorn ”Växternas växtsäsong”, som används för att följa upp miljömålet ”Begränsad klimat-påverkan”. Vi redovisar även resultat från en webbenkät som skickats ut till landets fenologiväktare.Det är viktigt att under den nuvarande programperiod (2021-2026) fokusera på att:

    • Värva fler fenologiväktare inom deltagande län! Viktigt att alla län når upp till den uppskattade miniminivån på 6 rapportörer per län.
    • Öka antalet rapporter av indikatorns arter och faser för att höja kvalitén på underlaget.
    • Ge en löpande återkoppling till aktiva fenologiväktare, både från SLU:s nationella samordnare och från Länsstyrelsernas kontakt-personer.
    • Fortsätta pågående arbete med att flytta över datalagringen till Artdatabankens databaser.
    • Fastställa undersökningstypen.
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Karlsson, Chatarina
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län. Pelagia Nature & Environment AB.
    Kiselalger i nio vattendrag i Örebro län 2017: Statusbedömning av miljötillståndet2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under år 2017 undersöktes fastsittande kiselalger från nio vattendrag i Örebro län. Vattendragen var Arbogaån (Kungsvägen), Dohnafors­ån, Långboån, Ralaån, Stenebäcken, Sågån, Södra Aspaån, Tims­älven och Ullersättersbäcken.

    Proven analyserades av Pelagia Nature & Environment AB med hänseende till IPS och surhetsklass.

    Klassificeringen av IPS gav Hög status för Södra Aspaån, Sågån och Långbo­ån; God status för Stenebäcken, Arbogaån, Dohnaforsån och Timsälven samt Måttlig status för Ralaån och Ullersättersbäcken. Stödparametern TDI, för IPS, var förhöjt i Ralaån och Dohnaforsån, medan stödparametern %PT-värdet var förhöjt i Arbogaån och Timsälven.

    Klassificeringen av vattendragets surhet gav att Sågån, Långboån och Dohnaforsån uppvisade Nära neutrala förhållanden medan Södra Aspaån uppvisade Måttligt sura förhållanden och resterande lokaler Alkaliska för­hållanden.

    Fyra av lokalerna (Arbogaån, Ralaån, Stenebäcken och Ullersättersbäcken) har provtagits vid tidigare tillfällen. Arbogaån provtogs även 2010 och har visat God status vid båda tillfällena medan ACID gått från Måttligt surt till Alkaliskt. Lokalerna Ralaån och Stenebäcken har provtagits vid tre tillfällen (2010, 2016 och 2017), där Ralaån visat Måttlig status och Alkaliska förhållanden alla åren medan Stenebäcken gått från Måttlig till God status medan ACID pendlat mellan Måttligt surt till Alkaliskt. I Ullersättersbäcken uppvisades Måttlig status både år 2008 och 2017, medan ACID gått från Nära neutralt till Alkaliskt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Karlsson, Chatarina
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län. Pelagia Nature & Environment AB.
    Kiselalger i sju vattendrag i Örebro län 2018: Statusbedömning av miljötillståndet2018Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Nyligen utkom HVMFS 2018:17, ”Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om ändring i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten”. I HVMFS 2018:17 presenteras bl.a. att ”Kiselalger i sjöar och vattendrag ska klassificeras med hjälp av parametrarna IPS och ACID. IPS visar förekomst av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. ACID visar på surhet.” Det framgår även att ekologisk status, EK, bestäms av status för IPS eller ACID. I de fall både IPS och ACID har relevans med avseende på påverkan på vattenförekomsten vägs de samman enligt principen ”sämst styr”. Om IPS visar hög status och ACID visar god sätts dock status för kiselalger till hög.

    Den sammanvägda statusen baserat enbart på år 2018 gav Hög status för Kaggabäcken, Spettån, och Stora Hällsjön utflöde, God status för Arbogaån Löa och Kvarnsjöbäcken, Måttlig status för Torpabäcken norr samt Otill­fredsställande status för Spettån före Lill-Trysslingebäcken.

    Ytterligare två vattendrag, Davidstärnsbäcken och Skirasjöns utflöde, skulle ha undersökts. Någon undersökning kunde inte genomföras från dessa två vattendrag på grund av att de var torrlagda i slutet av augusti.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Karlsson, Chatarina
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län. Pelagia Nature & Environment AB.
    Kiselalger Örebro län 20192020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under år 2019 undersöktes bentiska kiselalger från sju lokaler i Örebro län. Vattendragen var Arbogaån, Davidstärnsbäcken, Gallabergsbäcken, Kråkån, Silksbäcken, Skirenån och Sävälven.

    Proven analyserades av Pelagia Nature & Environment AB med avseende på IPS och surhetsklass (ACID).

    Klassificeringen av IPS gav Hög status för Arbogaån, Davidstärnsbäcken, Kråkån, Silksbäcken, Skirenån och Sävälven samt God status för Gallabergsbäcken.

    Nedan visas status för kiselalger i de undersökta vattendragen vid 2019 års undersökning.

    • Lokal - TDI - %PT - Status (IPS)
    • Arbogaån Löa - 34,5 - 3,3 - Hög
    • Davidstärnsbäcken - 7,8 - 0,3 - Hög
    • Gallabergsbäcken - 44,7 - 6,8 - God
    • Kråkån292 mitt - 19,5 - 0,8 - Hög
    • Silksbäcken elfiske - 25,7 - 1,0 - Hög
    • Skirenån - 6,7 - 1,5 - Hög
    • Sävälven-Silkesdamm - 11,4 - "inget värde" - Hög

    Klassificeringen av lokalernas surhet gav att Arbogaån Löa, Gallabergsbäcken och Kråkån 292 mitt uppvisade Nära neutrala förhållanden, Sävälven-Silkesdamm Måttligt sura förhållanden, Davidstärnsbäcken och Skirenån Mycket sura förhållanden samt Silksbäcken elfiske Alkaliska förhållanden.

    Tre av lokalerna (Arbogaån Löa, Gallabergsbäcken och Sävälven-Silkesdamm) har provtagits vid tidigare tillfällen. Arbogaån Löa provtogs även 2018 och har gått från God till Hög status medan ACID vid båda tillfällena klassificerats som Nära neutralt. Gallabergsbäcken provtogs även 2008, 2010 och 2011 och har vid samtliga tillfällen uppvisat God status medan ACID varierat mellan Nära neutrala och Alkaliska förhållanden. Lokal Sävälven-Silkesdamm provtogs även 2002 och har vid båda tillfällena uppvisat Hög status och ACID klassificerats som Måttligt surt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Kiselalger Örebro län 2019
  • 25.
    Karlsson, Chatarina
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län. Pelagia Nature & Environment AB..
    Kiselalger Örebro Län 20202021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under år 2020 undersöktes bentiska kiselalger från sju lokaler i Örebro län. Vattendragen var Finnåkersån, Fräsebäcken, Grytsjöbäcken, Hundtjärnsbäcken, Skirasjön, Ässingeån och Äverstaån.

    Proven analyserades av Pelagia Nature & Environment AB med avseende på IPS och surhetsklass (ACID).

    Klassificeringen av IPS gav Hög status för lokalerna Finnåkersån 244, Fräsebäcken utlopp, Grytsjöbäcken 260mitt, Hundtjärnsbäcken elfiske och Skirasjön utlopp samt God status för lokalerna Ässingeån-Övre260 och Äverstaån.

    Nedan visas status för kiselalger i de undersökta vattendragen vid 2020 års undersökning.

    • Lokal - TDI - %PT - Status (IPS)
    • Finnåkersån 244 - 26,5 - 4,0 - Hög
    • Fräsebäcken utlopp 23,0 - (-) - Hög
    • Grytsjöbäcken 260mitt 18,2 - (-) - Hög
    • Hundtjärnsbäcken elfiske 17,6 - (-) - Hög
    • Skirasjön utlopp 18,5 - 6,5 - Hög
    • Ässingeån-Övre260 44,0 - 2,0 - God
    • Äverstaån 44,0 - 4,3 - God

    Klassificeringen av lokalernas surhet gav att Fräsebäcken utlopp, Ässingeån-Övre260 och Äverstaån uppvisade Nära neutrala förhållanden, medan Finnåkersån 244, Grytsjöbäcken 260mitt, Hundtjärnsbäcken elfiske, Skirasjön utlopp uppvisade Måttligt sura förhållanden.

    Tre av lokalerna (Finnåkersån 244, Ässingeån-Övre260 och Äverstaån) har provtagits vid tidigare tillfällen. Finnåkersån 244 provtogs även 2011 och har gått från God till Hög status medan ACID vid båda tillfällena legat på gränsen mellan Måttligt surt/Nära neutralt. Ässingeån- Övre260 provtogs även 2011 och har vid båda tillfällen uppvisat God status och ACID Nära neutrala förhållanden. Lokal Äverstaån provtogs även 2010 och 2016 och har gått från Måttlig till God status och ACID har vid samtliga tillfällen legat på gränsen Nära neutralt/Alkaliskt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Kiselalger Örebro Län 2020
  • 26.
    Karlsson, Chatarina
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län. Pelagia Nature & Environment AB.
    Växtplankton i fyra sjöar i Örebro län 2018: Statusbedömning av miljötillståndet2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen i Örebro län har 2018 undersökt växtplankton från fyra sjöar.

    Den sammanvägda statusen baserat enbart på år 2018 gav Hög status för Lilla Grängen (Hällefors kommun) och Saxen (Hällefors/Filipstads kommun), medan Storsjön (Askersunds kommun) och Östersjön (Asker­sunds/Laxå kommun) uppvisade God status. Den framtagna statusen överensstämmer i stort med den expertbedömning som utförts av Pelagia Nature & Environment AB. Reservation görs med hänseende till blom­ningen av Gonyostomum semen som noterades i Storsjön och som kan förändra förhållandena i en sjö.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Karlsson, Chatarina
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län. Pelagia Nature & Environment AB.
    Växtplankton i nio sjöar i Örebro län 2017: Statusbedömning av miljötillståndet2017Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Under år 2017 undersöktes växtplankton från nio sjöar i Örebro län. Sjöarna var Bosjön, Logsjön, Lången (Örebro kommun), Sottern, Sörsjön, Södra Hörken, Vedevågssjön, Västersjön (Degerfors kommun) och Åmmelången.

    Den sammanvägda statusen baserat enbart på år 2017 gav God status för Bo­sjön, Logsjön, Södra Hörken, Sörsjön, Vedevågssjön och Åmmelången. Lokalerna Lången, Sottern och Västersjön visade på Otillfredsställande status. Den framtagna statusen överensstämmer med den expertbedömning som utförts av Pelagia Nature & Environment AB.

    Enligt Havs- och vattenmyndighetens bedömningsgrunder (HVMFS 2013:19) ska statusen baseras på minst tre års underliggande data. Fyra lokaler uppfyllde detta kriterium. Dessa var Vedevågssjön och Sörsjön, som uppnådde God status, samt Sottern och Lången, som båda uppnådde Otillfredsställande status.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Karlsson, Chatarina
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län. Pelagia Nature & Environment AB..
    Växtplankton Örebro län 20202020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under år 2020 undersöktes växtplankton från sex sjöar i Örebro län. Sjöarna var Malmlången, Norrmogen, Sottern, St Lindessjön, Åsbosjön och Älvlången.

    Proven analyserades av Pelagia Nature & Environment AB med hänseende till arter och biomassa enligt Utermöhltekniken.

    Enligt Havs- och vattenmyndighetens bedömningsgrunder (HVMFS 2019:25) ska statusen baseras på minst tre års underliggande data under en sexårsperiod. Ingen av lokalerna i denna rapport har sedan de nya bedömningsgrunderna började gälla år 2019 undersökts och därför redovisas här enbart statusen för år 2020. Den sammanvägda statusen för 2020 gav Hög status för lokalerna Malmlången norr, Norrmogen öster och Älvlången norr, God status för St Lindessjön och Åsbosjön mitt samt Otillfredsställande status för lokal Sottern SSO. Den framtagna statusen överensstämmer i stort med den expertbedömning som utförts av Pelagia Nature & Environment AB. Reservation görs med hänseende till blomningen av Gonyostomum semen som noterades i Norrmogen och som kan förändra förhållandena i en sjö, samt till PTI och sammanvägd status i St Lindessjön, då inget indikatortal är framtaget för släktet Rhizosolenia vilken dominerande i detta prov.

    PTI, som visar på näringsförhållandena baserat på vilka växtplanktonsläkten som noterats, visade att proven i Malmlången, Norrmogen och Älvlången sett till biomassa dominerades av oligotrofa släkten medan lokal Sottern till biomassan dominerades av eutrofa släkten.

    Biomassan var, förutom i Sottern och St Lindessjön, låg och gav Hög status för Malmlången, Norrmogen och Älvlången samt God status för Åsbosjön. Lokal Sottern uppvisade Måttlig status och St Lindessjön Otillfredsställande status vad gällande biomassan.

    Andelen cyanobakterier var mycket hög i Sottern (58 % av totala biomassan) och relativt hög, 15 till 25 %, i sjöarna Malmlången, Norrmogen, St Lindessjön och Åsbosjön. För lokal Älvlången noterades drygt 5 % cyanobakterier.

    Nedan redovisas status för växtplankton och dess parametrar för år 2020. Inga klorofyllprov togs år 2020.

    • Lokal                           Status
    •    Biomassa - PTI - Sammanvägd status
    • Malmlången norr   Hög - Hög - Hög
    • Norrmogen öster   Hög - Hög - Hög
    • Sottern SSO         Måttlig - Dålig - Otillf.
    • St Lindessjön        Otillf. - Hög - God
    • Åsbosjön mitt        God - God - God
    • Älvlången norr       Hög - God - Hög

    Artantalet indikerade Hög status för lokalerna i Norrmogen, Sottern, St Lindessjön och Åsbosjön, God status för Malmlången samt Måttlig status för lokalen i Älvlången.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Växtplankton Örebro län 2020
  • 29.
    Kellner, Olle
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Norrbotten. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Dalarnas län. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Västmanlands län. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Uppsala län. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Skåne.
    Nilsson, Kristian
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Pilotkartering av påverkan på sötvattenstränder2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Strandområden är viktiga miljöer för många djur och växter, men de är även attraktiva för bebyggelse och friluftsliv. Det finns behov av att följa trender i strändernas exploateringsgrad för kommuner, län och hela landet. I denna rapport presenteras resultatet av en landstäckande kartering av inlandsstränders strandzon och av exploateringspåverkade ytor i strandzonen. Karteringsmetoden kan användas för att med ca fem års intervall följa upp exploatering av strandzonen på nationell, regional och lokal nivå. Metoden som använts går ut på att använda befintliga geografiska data och lägga samman dessa för att skapa en indikator som ger ett mått på hur stor arealandel av strandzonen som är exploaterad. Motsvarande kartering har även gjorts för havsstränder, vilket redovisas av Länsstyrelsen Norrbotten (Engdahl och Nilsson 2014).

     

    Karteringen redovisar kartor och arealer för stränder vid tre olika kategorier av sötvatten- sjöar, breda vattendrag och smala vattendrag. För varje vattenkategori finns 3 olika bredder på strandzoner – 30 meter bred, 100 meter bred respektive 300 meter bred. Sammanlagt får man alltså 3x3 = 9 olika kategorier strandzon. Inom strandzonerna karteras påverkansytor vid byggnader (50 m runt varje byggnad) och vägar (2,5 gånger vägbredden på varje sida). Andelen påverkad areal inom de olika strandzonskategorierna har beräknats kommunvis. Som en extra information har även påverkansytor av jordbruk (åker respektive betesmark) och skogsbruk (nya och gamla hyggen) karterats och arealandelarna beräknats.

     

    Karteringen var i stort sett framgångsrik, men det finns en del brister och förbättrings-möjligheter som redovisas i rapporten.

     

    Karteringen kompletterar Statistiska centralbyråns (SCB) redan pågående övervakning av bebyggelse vid stränder. I Länsstyrelsens exploateringsindikator ingår förutom byggnader även vägar. SCB mäter andelen exploaterad längd strandlinje, medan länsstyrelse-övervakningen mäter andelen exploaterad yta i strandzonen. En enkel statistisk jämförelse mellan de olika metodernas mått visar att korrelationen mellan de två måtten är god, men att SCB:s mått generellt sett ligger ca 1,5 gånger högre än länsstyrelse-övervakningens mått. SCB:s övervakning har möjlighet att använda mer detaljerade uppgifter om byggnaderna, men kan av sekretess-skäl inte redovisas annat än som siffror, på kommunnivå eller liknande. Länsstyrelse-övervakningen presenterar heltäckande kartor över resultatet, och det finns möjlighet att göra egna analyser av GIS-materialet. Det bör därför kunna få en bred användning inom uppföljning och planering

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Kindström, Merit
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Glimskär, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Rygne, Helena
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Uppföljning av vegetation och direkta ingrepp i myrar: - utvärdering av regional miljöövervakning 2009-2013 samt förslag till indikatorer2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    SLU har på uppdrag från Länsstyrelsen i Örebro län utvärderat den regionala miljöövervakningen av myrar i Mälardalen från 2009 till 2013. Utvärderingen har, tillsammans med ett storskaligt metodtest av flygbildstolkning av direkta ingrepp i myrar, lett fram till tre förslag på miljömålsindikatorer: (i) Längd linjära ingrepp, (ii) Area påverkad myr (iii) Storlek hos förändring orsakad av ingrepp.

    I projektet har vi även gjort jämförelser med andra inventeringar i myr som visar att den regionala miljöövervakningen på ett bra sätt kan komplettera den nationella satellitbaserade heltäckande övervakningen med mer detaljerade stickprovsbaserade data. De indikatorer som vi föreslår skulle också komplettera de sedan tidigare föreslagna indikatorerna för ”Area öppen myr”, som baseras på RIS-data, och ”Förändrad myr”, som baseras på den satellitbaserade övervakningens data.

    Med stöd av resultaten från detta projekt, kommer den regionala miljöövervakningen av våtmarker från och med 2015 även innefatta en noggrann flygbildsinventering. För de län i Syd- och Mellansverige som deltar i det regionala programmet, kommer det finnas stora möjligheter att använda de indikatorer som vi föreslår i projektet. För norrlandslänen med stor areal myr, finns möjligheter att använda samma indikatorer baserat på nationella data från RIS och NILS. Resultaten från metodtestet visar bland annat på en drygt 50%-ig ökning av linjära ingrepp mellan 1980-tal och 2010-tal i de karterade myrarna. Det understryker vikten av denna typ av uppföljning som underlag för styrmedel för att direkta ingrepp och diffus påverkan i våtmarkerna ska ske i minsta möjliga utsträckning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Malmgren, Jan
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Gustafson, Daniel
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Journath Pettersson, Cecilia
    Rygne, Helena
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Grandin, Ulf
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Undersökningstyp: Inventering och övervakning av större vattensalamander (Triturus cristatus)2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den större vattensalamandern, Triturus cristatus, förekommer i Sverige i hela Göta- och Svealand utom på Gotland, samt sparsamt längs Norrlands kustland. Man finner arten främst i öppna kulturpräglade landskap men även i rena skogslandskap. Landhabitaten ska helst vara mogna skogsbestånd med lång kontinuitet och ha en komplex markstruktur som ger god tillgång till gömslen och platser för födosök. Tidigt på våren lämnar djuren sin övervintrings-plats på land för att söka sig till sin lekdamm. Under lekperioden är arten främst knuten till fiskfria, väl solexponerade småvatten med riklig vegetation. I skogslandskapet kan man dock finna arten i ganska sura och nästan helt vegetationslösa skogstjärnar och myrgölar. Vatten med alltför låga pH-värden tycks generellt undvikas. Då artens larver har en lång utvecklings-period bör vattensamlingen även vara permanent eller åtminstone hålla vatten under perioden mars-april till oktober-november. Kännedomen om artens förekomst och utbredning är fortfarande dålig i stora delar av landet, men man kan anta att den minskar i antal. Hoten mot större vattensalamander är främst landskapsförändringar av olika slag som påverkar dess land- och vattenhabitat. För långsiktigt livskraftiga populationer krävs dessutom att det finns fler populationer inom ett begränsat område med gynnsamma spridningsvägar emellan, s.k. metapopulationer. Detta är något som blivit sällsynt i många av våra landskap då det småskaliga mosaiklandskapet har fått ge vika för storskaligt jord- och skogsbruk. Dessutom är skogar med lång kontinuitet sällsynta och granplantering samt igenväxning på tidigare åker-, ängs- och betesmark har haft en skuggande och ibland försurande effekt på många småvatten. Utdikning, dränering och inplantering av fisk där fisk tidigare saknats är andra faktorer som bidragit till att småvatten lämpliga för större vattensalamander har isolerats eller förstörts. Större vattensalamander är rödlistad (klass NT/Missgynnad) i Sverige, EU och IUCN samt fridlyst i Sverige. Eftersom arten är upptagen i EU:s habitatdirektiv (92/43/EEG) och Bernkonventionens appendix II är alla länder inom EU förbundna att bevara inte bara arten, utan också dess habitat. I Sverige regleras artens skydd av Artskyddsförordningen (SFS 1998:179). För mer information om den större vattensalamanderns biologi och status, se Malmgren (2002) och Gustafson & Malmgren (2002).

  • 32.
    Nilsson, Carin
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län. Naturvårdsverket. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.
    Bottenfaunaundersökning i fem vattendrag och en sjö i Örebro län 2015: Statusbedömning av miljötillståndet2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Undersökningar har utförts av bottenfauna från en sjöstrand och fem vattendrag i Örebro län 2015.

    Syftet med undersökningen var att utifrån bottenfaunan bedöma lokalernas status med avseende på surhet, näringsämnen eller annan påverkan samt erhålla information om bottenfaunans naturvärde.

    Resultatet av undersökningen visade på bra miljöförhållanden för bottenfaunan vid fyra (St Snesnaren, Långens utlopp-Laxå kommun, Järleån, & Lekhytteån) av de sex undersökta lokalerna. Vid en av lokalerna, Torksjöbäcken bedömdes bottenfaunan vara försurningspåverkad och enligt expertbedömning klassades förhållandena som sura (måttlig status). I Hammarsån bedömdes bottenfaunan vara påverkad av såväl näringsämnen som fysisk påverkan (kanalisering). Enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och expertbedömning klassades statusen där som måttlig med avseende på näringsämnen.

    I undersökningen påträffades inga rödlistade eller fridlysta arter men i tre av vattendragen påträffades arter som kan betecknas som ovanliga. Ingen av lokalerna erhöll några förhöjda naturvärden med avseende på artantal eller mångformighet (diversitet).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Nilsson, Johan
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Västmanlands län. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län. Nilssons Hjälmargös; Hjälmarens vattenvårdsförbund.
    Hjälmarens fågelskär 2015: Heltäckande inventering av kolonihäckande sjöfågel2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Rapport
  • 34.
    Nilsson, Johan
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Västmanlands län.
    Hjälmarens fågelskär 2021: Miljöövervakning av kolonihäckande sjöfågel2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    På uppdrag av länsstyrelserna i Södermanlands, Västmanlands och Örebro län samt Hjälmarens vattenvårdsförbund har den fjärde heltäckande inventeringen av kolonihäckande sjöfågel i Hjälmaren genomförts under våren och försommaren 2021. Tidigare heltäckande inventeringar gjordes 2015, 2017 och 2019.

    Sommaren 2021 höll Hjälmaren 91 skär med kolonier av sjöfågel vilket är i paritet med tidigare mätningar.

    Sjöns häckande individer av arten skrattmås räknades till 1430 vilket är mycket nära medelvärdet av de tre tidigare inventeringarna.

    Antal häckande individer av gråtrut har gått ner sedan toppnoteringen 2019. Tidigare har arten ökat i antal mellan varje inventeringsår. Antalet havstrutar är fortsatt konstant sedan 2015.

    Populationen av häckande fiskmås fortsätter att sjunka och är nu nere på en halvering jämfört med när inventeringarna började.

    Antalet häckande fisktärnor har ökat till 864 individer vilket är 53 % fler än genomsnittet av de tre tidigare inventeringsresultaten.

    Resultaten visar även att antalet häckande skarvar inte längre ökar, åtminstone inte i någon hög takt. Kolonierna flyttar sig däremot mellan olika holmar över tid.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Nilsson, Johan
    et al.
    Naturvårdsverket.
    Rygne, Helena
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Flodin, Per
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Hedenbo, Per
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Västmanlands län.
    Hjälmarens fågelskär 2019: Miljöövervakning av kolonihäckande sjöfågel2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av länsstyrelserna i Södermanlands, Västmanlands och Örebro län samt Hjälmarens vattenvårdsförbund har sex ornitologer genomfört den tredje heltäckande inventeringen av kolonihäckande sjöfågel i Hjälmaren under våren och sommaren 2019. Tidigare heltäckande inventeringar gjordes 2015 och 2017. Resultaten visar att gråtrut och skrattmås fortsätter att öka jämfört med 2015 medan fisktärna gått tillbaka något efter ökningen 2017. Fiskmås har minskat något men inte lika mycket som mellan 2015 och 2017. Beståndet av havstrut har varit relativt oförändrat sedan 2015. En slutsats efter den tredje inventeringsomgången är att vattenståndet i Hjälmaren har stor betydelse för fåglarnas förutsättningar att häcka på skären. En annan viktig förutsättning är trädfria skär för att undvika bopredatorer. Som exempel har Länsstyrelsens röjning av Stallgårn i naturreservatet Grundholmarna (Örebro län) lett till att skäret återkoloniserats med 150 häckande individer av fisktärna 2019 jämfört med nio häckande fisktärnor 2015. Någon ökning av häckande skarv har inte noterats. Skarvkolonierna tenderar att öka i storlek men minska i antal, troligen ett resultat av störning från bopredatorer (havsörn).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län. Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Tillståndet i skogsmiljön i Örebro län: Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 20142015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i Örebro län från perioden oktober 2013 till september 2014, vilka relateras till tidigare års mätningar. I Örebro län görs mätningar av nedfall på öppet fält, nedfall i krondropp och kemi i markvatten på en granyta (Greckssundet) och en tallyta (Örlingen). Mätningarna startade 1996.

    Svavelnedfallet på provytorna i länet har minskat från cirka 5 kg per hektar 1996/97 till cirka 2 kg per hektar 2013/14.

    Markvattnet återhämtar sig endast mycket långsamt från försurning. Status i markvattnet visar på fortsatta betydande försurningsproblem för skogsmarken i länet. Relativt höga halter av svavel samt toxiskt oorganiskt aluminium i markvattnet förekommer vid båda mätlokalerna. Vidare är markvattnets syraneutraliserande förmåga (ANC) fortsatt runt noll eller negativ, och till och med minskande, samtidigt som pH är runt 5 vid båda lokalerna.

    Kvävenedfallet, som följs främst på öppet fält på grund av interncirkulation i kronorna i skogsytorna, har varierat mellan 3 och 10 kg N per hektar och år på länets ytor. Kvävenedfallet har minskat signifikant i nederbörden vid båda ytorna i länet och var under 2013/14 cirka 4 respektive 5 kg per hektar. Det totala nedfallet till skog kan antas vara något högre på grund av torrdepositionen till skogen. Den kritiska belastningen för kväve med avseende på övergödning till skog har satts till 5 kg per hektar och år och överskrids troligen i hela länet, möjligen undantaget tallskogar i länets norra delar. Även om kvävenedfallet till skogsmarken varit betydande genom åren har det sannolikt ännu inte resulterat i något betydande läckage av nitrat till markvattnet eller avrinningen. Förhöjda nitrathalter i markvattnet kan dock uppträda vid störningar, såsom avverkning, stormskador, insektsangrepp etc.

    Resultat för nedfall av svavel och kväve samt markvattenkemi från Krondroppsnätet har använts till de fördjupade utvärderingarna av Bara naturlig försurning och Ingen övergödning som slutförts under 2015.

    Under 2014 utvärderades Skogsstyrelsens program för observationsytor (obsytor), då programmet avslutades under 2013. Inom obsyte-programmet, som startade 1984, har mätningar i träd och mark gjorts på hundratals ytor i Sverige. Merparten av Krondroppsnätets ytor utgör en delmängd av obsytorna. En slutsats från utvärderingen var att obsyte-programmets mätningar bör fortsätta på Krondroppsnätets ytor, då de två mätprogrammen ger unika möjligheter till studier av orsakssamband för hela kedjan från nedfall till tillstånd i träd och mark.

    31 juli 2014 startade i Västmanland den största skogsbranden i modern tid i Sverige. Röken spreds över ett stort område och vissa indikationer tyder på att NO2-halterna i luft endast påverkades av branden i begränsad omfattning i närområdet.

    Mellan 31 augusti 2014 och 27 februari 2015 inträffade det största vulkanutbrottet på Island sedan 1783, vilket påverkade luftföroreningssituationen i Sverige. Vulkanutbrottet producerade svavelemissioner i nivå med hela Europas samlade svavelutsläpp. Mätningarna inom Krondroppsnätet visade att lufthalterna av SO2, framförallt i norra Sverige, var kraftigt förhöjda under september 2014. Ytterligare utredning om påverkan från vulkanen i nedfallet i olika delar av Sverige kommer att göras under 2015.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Rygne, Helena
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Allard, Anna
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Glimskär, Anders
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Wretenberg, Johan
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Hedblom, Marcus
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Hur kan NILS användas inom regional miljöövervakning och miljömålsuppföljning – rapportering av ett utvecklingsprojekt inom den regionala miljöövervakningen 20072008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under 2007 har länsstyrelserna i Örebro, Stockholms, Värmlands, Västmanlands och Östergötlands län arbetat i samverkan med SLU, inst. för skoglig resurshushållning, med ett utvecklingsprojekt inom den regionala miljöövervakningen. Projektet har utrett hur NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige) kan användas inom regional miljöövervakning och miljömålsuppföljning för att väsentligt öka kunskapen om förutsättningar för biologisk mångfald samt på sikt visa hur förhållandena förändrar sig över tiden. Utgångspunkterna har varit att den regionala miljöövervakningens huvudsyfte är att ge ett underlag för uppföljning av de regionala miljömålen, samt att det borde ge ett mervärde och vara kostnadseffektivt att bygga vidare på ett befintligt nationellt stickprov.

    I första hand måste en regional miljöövervakning via NILS, utnyttja så mycket som möjligt av de metoder, resultat och organisation som den nationella miljöövervakningen byggt upp. Men för sparsamt förekommande objekt, kan den regionala miljöövervakningen ibland behöva ha helt andra metoder för att styra inventeringen till just de områden eller strukturer man behöver data för. En förutsättning för att övervakningen via NILS inte ska bli alltför kostsam, är därför att flera län går samman till enhetliga ”regioner” och beställer både datainsamlingen och analyserna tillsammans. 

    Länsstyrelserna i projektet har identifierat och prioriterat angelägna frågeställningar och utifrån det har följande förslag för övervakning via NILS, kompletterat med andra datakällor, tagits fram: 

    Jordbrukslandskapet 

    Gräsmarker (hävd / igenväxning mm)

    Småbiotoper / skyddsvärda träd (igenväxning mm)

    Åkrar (grödor / nedläggning / exploatering)

    Mångformighet Fragmentering / konnektivitet 

    Myrar

    Träd- och buskskikt, mossor, hydrologiska strukturer, typiska arter

    Exploatering

    Fragmentering / konnektivitet 

    Stränder

    Exploatering, markanvändning (avverkning, åkerbruk, bebyggelse)

    Vegetationsstruktur, markstörning i strandnära skogar

    Fragmentering / konnektivitet 

    Skog 

    Ovanliga lövskogstyper som inte fångas av RIS

    Strandnära skogar (se även under stränder)

    Fragmentering / konnektivitet 

    När det gäller flera av förslagen krävs fortfarande ett mer eller mindre omfattande utvecklingsarbete som kommer att utföras under 2008. Det slutliga metodpaketet ska vara flexibelt och lätt att tillämpa utifrån de behov som finns i olika regioner. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Rygne, Helena
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Glimskär, Anders
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Tullback Rosenström, Klara
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Wretenberg, Johan
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Terä, Karin
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Herrström, Anna
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Metodutveckling för regional miljöövervakning och miljömålsuppföljning via NILS, 20082009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under 2008 har länsstyrelserna i Örebro, Stockholms, Västmanlands, Södermanlands, Uppsala och Östergötlands län, arbetat i samverkan med SLU för att ta fram kostnadseffektiva samordnade metoder för regional övervakning via NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige). Arbetsnamnet för projektet är ”Lill-NILS”. 

    En viktig prioriteringsgrund för vilka naturtyper och variabler som ska ingå i ”LillNILS” har varit huruvida övervakningen skulle kunna bidra med resultat för att följa om de regionala miljömålen uppnås. En annan prioriteringsgrund är de medel som finns tillgängliga för den regionala miljöövervakningen. Länsstyrelserna i projektet har ansett att det för länsstyrelserna är mest angeläget att följa utvecklingen i jordbrukslandskapet och i myrar. När det gäller övervakning av skog däremot, anser man att det är Skogsstyrelsen som bär det största ansvaret. 

    Arbetet har nu resulterat i fyra så kallade gemensamma delprogram för regional övervakning av: 

     småbiotoper,

     gräsmarker,

     myrar och

     stränder. 

    Övervakning av småbiotoper, gräsmarker och myrar kommer att starta under hösten 2009 i flera län. Metodutvecklingsarbete för övervakning av exploatering och markanvändning vid stränder fortsätter under 2009. Eventuellt blir det möjligt att starta övervakning av stränder under 2010. I takt med att data samlas in inom det ordinarie NILS-programmet, Lill-NILS mm och metoder utvecklas, öppnas möjligheter för analyser av landskapsmönster som fragmentering och mångformighet. Detta är också något som länsstyrelserna är mycket intresserade av. 

    Bilaga 1-4 innehåller utkast till gemensamma delprogram för de olika övervakningsprogrammen. Bilaga 5-8 beskriver mer ingående hur övervakningen kommer att gå till eller vilket utvecklingsarbete som kvarstår för att komma i gång med övervakningen. För småbiotoper, gräsmarker och myrar finns även översiktliga tids- och kostnadsuppskattningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Rygne, Helena
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Grahn, Pelle
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Runnels, Karin
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Program för regional miljöövervakning i Örebro län 2015-20202014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten innehåller program för regional miljöövervakning i Örebro län under tidsperioden 2015-2020, som tagits fram med utgångspunkt från Naturvårdsverkets riktlinjer för regionala miljöövervakningsprogram.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Rygne (red), Helena
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Allard, Anna
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Glimskär, Anders
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Wretenberg, Johan
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Hedblom, Marcus
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Hur kan NILS användas inom regional miljöövervakning och miljömålsuppföljning?: - Rapportering av ett utvecklingsprojekt inom den regionala miljöövervakningen 20072008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under 2007 har länsstyrelserna i Örebro, Stockholms, Värmlands, Västmanlands och Östergötlands län arbetat i samverkan med SLU, inst. för skoglig resurshushållning, med ett utvecklingsprojekt inom den regionala miljöövervakningen. Projektet har utrett hur NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige) kan användas inom regional miljöövervakning och miljömålsuppföljning för att väsentligt öka kunskapen om förutsättningar för biologisk mångfald samt på sikt visa hur förhållandena förändrar sig över tiden. Utgångspunkterna har varit att den regionala miljöövervakningens huvudsyfte är att ge ett underlag för uppföljning av de regionala miljömålen, samt att det borde ge ett mervärde och vara kostnadseffektivt att bygga vidare på ett befintligt nationellt stickprov. 

    I första hand måste en regional miljöövervakning via NILS, utnyttja så mycket som möjligt av de metoder, resultat och organisation som den nationella miljöövervakningen byggt upp. Men för sparsamt förekommande objekt, kan den regionala miljöövervakningen ibland behöva ha helt andra metoder för att styra inventeringen till just de områden eller strukturer man behöver data för. En förutsättning för att övervakningen via NILS inte ska bli alltför kostsam, är därför att flera län går samman till enhetliga ”regioner” och beställer både datainsamlingen och analyserna tillsammans. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Rådén, Robert
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Christensson, Mikael
    Bottenfauna i Blackstaån, Långens utlopp och Sörbybäcken 2013: Statusbedömning av miljötillståndet2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas resultat från provtagningar av bottenfauna i Blackstaån, Långens utlopp och Sörbybäcken. Provtagningarna utfördes under september 2013. Syftet med undersökningen var att beskriva lokalernas bottenfaunasamhälle samt skapa ett underlag för att statusklassa vattendragen. Årets undersökning skall även kunna fungera som referens till eventuella framtida studier.

    Från utförd expertbedömning visar 2013 års resultat en God näringsstatus i Blackstaån, Måttlig näringsstatus i Långens utlopp och Otillfredsställande näringsstatus i Sörby­bäcken. Ingen försurningspåverkan bedömdes föreligga för något av de tre vatten­dragen. Beträffande expertbedömning av Hydromorfologisk påverkan visar Blackstaån och Långens utlopp Hög status och Sörbybäcken God status.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Sjöstrand, Per
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Inventering av nissöga i Örebro län 2004-20052005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kunskapen om fiskarten, nissögas (Cobitis taenia) utbredning i Örebro län har tidigare varit mycket bristfällig p.g.a. dess levnadssätt. Som nattaktiv är den under dagen nedgrävd i sand- eller dybotten. Detta kombinerat med att den är väldigt liten, som vuxen endast omkring 10 cm lång samt att den heller inte låter sig fångas med de vanliga fiskemetoderna gör att den varit mycket förbisedd.1998 tog Fiskeriverket i samarbete med Naturvårdsverket fram ett åtgärdsprogram för nissöga. I detta framhävs att kunskapen om artens utbredning är dåligt känd och inventeringar förordas. Länsstyrelsen i Örebro gav 2004 Per Sjöstrand, Jönköpings Fiskeribiologi, i uppdrag att inventera nissöga i sju utvalda sjöar och två vattendrag. 2005 utökades uppdraget med ytterligare nio sjöar och ett vattendrag. Som en del i en kartläggning av fiskförekomsterna i Vätterns strandzoner inventerade Länsstyrelsen i Jönköping 2004 Örebros del i Vättern efter bl.a. nissöga.Nissöga fångades i åtta av de sjutton sjöarna, i Svartån och Kvismare kanalsamt på fyra lokaler i Vättern. Flest nissögon fångades i Tisaren och Vättern. Den enda lokal med förekomst av nissöga i länet, som nämns i åtgärdsprogrammet, finns i Sottern. Även här återfanns arten.I rödlistan från 2000 klassades nissöga som missgynnad. I 2005 års upplaga av rödlistan har nissögat omvärderats och den klassas nu som livskraftig. Detta beror på ett avsevärt bättre kunskapsläge om artens utbredning tack vare riktade inventeringar som denna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Tytor, Simon
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län. Medins Havs och Vattenkonsulter AB.
    Bottenfauna i tio vattendrag i Örebro län 2018: Statusbedömning av miljötillståndet2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Örebro län har Medins Havs- och Vattenkonsulter analyserat och utvärderat resultatet från bottenfaunaprover från tio vattendrag i Örebro län. Provtagningen utfördes av Länsstyrelsen i Örebro län under oktober 2018. Syftet med undersökningen var att utifrån bottenfaunan bedöma lokalernas status med avseende på surhet, näringsämnen eller annan påverkan samt erhålla information om bottenfaunans naturvärde.

    Statusklassningen visade på opåverkade förhållanden vad gäller surhet på samtliga lokaler (nära neutralt) med undantag för Stora Hemsjöbäcken som klassades som måttligt sur. Sammanfattningsvis visade resultatet från expertbedömningarna att bottenfaunan på sju av de undersökta lokalerna var opåverkade av försurning (måttligt sura till nära neutrala förhållanden). På tre av lokalerna (Lilla och Stora Hällsjön utlopp, Stora Hemsjöbäcken och Svarthavsbäcken) expertbedömdes förhållandena som sura.

    Statusen med avseende på näringspåverkan klassades som måttlig till hög. Sannolikt har dock låga flöden i samband med den torra sommaren bidragit till en artfattigare bottenfauna, vilket resulterat i låga index. Statusen expertbedömdes som hög status på samtliga lokaler med undantag för Annebobäcken som bedömdes ha god status.

    Övriga vattendrag som undersöktes var Jonsbobäcken, Lugnsälven, Nyttorpsbäcken, Restaån utlopp, Stora Sörsjöbäcken och Testen utlopp.

    En bedömning av hydromorfologisk påverkan gjordes för varje lokal i samband med expertbedömningen. Vid flera lokaler bedömdes bottenfaunan vara påverkad av låga flöden och i några fall var det svårt att avgöra om reglering varit en faktor utöver sommarens extrema torka. Bottenfaunan bedömdes dock som opåverkad av hydromorfologisk påverkan på alla undersökta lokaler.

    Inga rödlistade eller ovanliga arter kunde observeras på någon av lokalerna och de uppfyllde inga övriga kriterier för att erhålla naturvärden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1 - 43 av 43
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf