Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 1 - 50 av 106
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Agneta
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum. Umeå universitet.
    Wikner, Johan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum.
    Vattenmassans biologi2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Förekomsten av kiselalger och dinoflagellater visar ingen generell uppgång eller nedgång vid någon av stationerna i Bottenviken, Örefjärden eller Bottenhavet under perioden 1991–2000. Växtplanktonhalterna visar dock på stor variation mellan år, vilket kan påverka andra organismer i ekosystemet.

  • 2.
    Andersson, Agneta
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum. Umeå universitet.
    Wikner, Johan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum.
    Vattenmassans biologi1999Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inga statistiskt säkerställda förändringar kan påvisas bland de biologiska variabler som speglar näringstillgången i vattenmassan i Bottniska viken. Både växtplanktonarter och syrekonsumtion som redovisas nedan är exempel på detta. Tillsammans med stabila tidsserier av syre och närsalter tyder resultaten på en jämn näringstillgång i Bottniska vikens utsjöbassänger under övervakningsperioden.

  • 3.
    Ask, Jenny
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Karlsson, Jan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Jansson, Mats
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Övervakning av produktion i fjällsjöar Förslag till övervakningsprogram med särskild inriktning på att följa klimatets inverkan på fjällsjöars produktivitet2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    I klara, grunda till medeldjupa, sjöar i svenska fjällen domineras ofta basproduktionen av bentiska alger. Den bentiska primärproduktionen utgör även den huvudsakliga basresursen för fisk via deras konsumtion av zoobenthos. I ett klimatförändringsperspektiv kan man anta att lufttemperaturen kommer att öka och därigenom även den terrestra produktionen. En ökad terrester produktion medför att inflöde av näringsämnen och kol till fjällsjöar kommer att öka. Ett ökat inflöde av kol och näring gynnar den pelagiska produktionen samtidigt som det missgynnar den bentiska produktionen genom försämrat ljusklimat. Eftersom fisk i fjällsjöar är starkt beroende av den bentiska produktionen missgynnas även fisken vid ett försämrat ljusklimat via dess negativa inverkan på bentisk produktion. Det har visats att fiskens biomassa och produktion är direkt kopplade till ljusklimatet i sjöar med naturligt låga näringshalter (0-30

    μg fosfor/L). Nästan alla fjällsjöar har näringshalter i detta intervall och kan därför antas ha en basproduktion och fiskproduktion som är ljusberoende. Vi visar här hur sambandet mellan ljusklimat och fiskproduktion kan användas i ett övervakningsprogram för sjöar i svenska fjällen.

     

  • 4.
    Assefa, Anteneh
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Tysklind, Mats
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Josefsson, Sarah
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
    Bignert, Anders
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Wiberg, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Sources of dioxins in Baltic Sea herring: A modelling study for identification of dioxin sources and quantification of their temporal and spatial impacts2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This study presents a step-by-step statistical analysis for tracing dioxins sources that have contributed to levels in Baltic herring during the last decades. The study is based on the concentrations of the 17 toxic (2,3,7,8-substituted) dioxin congeners in herring and sediment from the Baltic Sea, and it evaluates how the impacts of the sources may have changed during the studied periods, i.e. 1990–2009 in the Bothnian Bay, 1979–2009 in the Bothnian Sea and 1988–2009 in the Baltic Proper. The modelling technique used (PMF) extracted three dioxin patterns in herring that could be used to obtain source patterns after applying transformation factors. The transformed patterns were compared to real dioxin source patterns available through previous measurement and modelling studies. The identified sources included tetrachlorophenol (TCP), pentachlorophenol/atmospheric background (PCP/AB) and emissions from thermal activities.

    The results indicate that the thermal source type has been the major contributor of dioxins to Baltic herring during the pre-and post-2000 periods (72% and 59%, respectively). Its impact appears, however, to have declined by 19% in the Bothnian Bay, by 67% in the Bothnian Sea, and by 48% in the Baltic Proper (TEQ-basis). On the other hand, the relative importance of TCP and PCP/AB appear to have increased over time, from 1.4% and 1.5% to 19% and 6.6% in the Bothnian Bay, from 3.3% and 7.2% to 12% and 10% in the Bothnian Sea, and from 8.9% and <1% to 33% and 13% in the Baltic Proper. Comparisons using absolute values (pg TEQ g-1 lipid weight) indicate an increase of the TCP source by five times in the Bothnian Bay from the pre-2000 to the post-2000 period, a slight increase in the Bothnian Sea, and more than a doubling of the levels in the Baltic Proper. The agreement between the trends in the three sub-basins is a good indication for an increased impact of the TCP source during recent years (post-2000). Corresponding analysis for the PCP/AB source type, indicate slightly decreased TEQ levels from the PCP/AB source type in the Bothnian Sea (by ~50%), more than twice as high in the Bothnian Bay, and more than triplicated in the Baltic Proper. While the declining trends of the thermal source type encourages continuing management efforts for air emissions, the apparent increase of TCP and PCP/AB call for more attention to such sources in the Baltic Sea. As the use of technical products containing TCP and PCP have been banned/restricted since the 1970s and 1980s, more focus on contaminated sites may be required in the mitigation actions of such sources.

  • 5.
    Axe, Philip
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Bjerkebæk-Lindberg, Amund E.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum.
    Hydrografi/hydrokemi2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under den första halvan av året uppvisade ytvattnet i båda bassängerna temperaturer som låg under eller mycket under medelvärdet för jämförelseperioden 1991–2000. Ytvattnet i Bottenviken uppvisar en mycket liten mellanårsvariation, bl.a. eftersom det fryser vid ~ -0,3 ºC . Som ett resultat av den varma sommaren steg temperaturerna i båda bassängerna under juli och augusti. Efter detta höll sig temperaturerna i ytvattnet över det normala till slutet på september. Året avslutades med att temperaturerna i ytvattnet sjönk till jämförelseperiodens värden eller något lägre under årets sista två månader. Som mest var temperaturen i båda bassängernas ytvatten ~6ºC högre än medeltemperaturen för perioden och den lägsta temperaturen i ytvattnet var ~2ºC under medelvärdet. För djupvattnet tenderar temperaturen generellt att vara något mer konstant än i ytan. Årstidsvariationen i Bottenhavets djupvattnet motsvarade 0,8ºC (max.-min.). Motsvarande årstidsvariation för Bottenviken var ~2ºC. För Bottenhavet låg temperaturen ca en standardavvikelse lägre än medelvärdet för perioden under hela året. I Bottenviken, däremot, var temperaturen i djupvattnet generellt högre än medelvärdet för perioden. Variationen var större än i Bottenhavet, dock inte större än en standardavvikelse från medelvärdet för perioden.

  • 6.
    Bergdahl, Ingvar A
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Svensson, Mona
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Lundh, Thomas
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Metallmätningar hos gravida kvinnor i Västerbotten: Rapport till Miljöövervakningsenheten, Naturvårdsverketkontrakt nr 215 03052006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna studie har vi 2003-04 undersökt koncentrationerna av kvicksilver, kadmium

    och bly i blod från 96 gravida kvinnor i Västerbotten. För kvicksilver har vi även

    undersökt koncentrationen i hår. Västerbotten har tidvis haft ett betydande

    kvicksilvernedfall. Dessutom är fritidsfiske, inte minst i insjöar och mindre

    vattendrag, en vanlig hobby. Det finns därför skäl att undersöka om gravida kvinnor i

    Västerbotten har högre kvicksilvernivåer än i andra delar av Sverige.

    Drygt 40% av kvinnorna brukade äta insjöfisk och drygt en fjärdedel hade ätit

    insjöfisk senaste månaden. Detta är högre andelar än vad man sett på andra orter.

    Dock hade endast 3 kvinnor ätit sådana arter som Livsmedelsverket rekommenderar

    gravida att undvika. Kvicksilverkoncentrationen i blod var 0,02-3,5 (median: 0,6)

    μg/L. Det mesta var i organisk form (0,0-3,2; median: 0,5 μg/L). För kadmium var

    koncentrationen 0,04-2,5 (median: 0,14) μg/L och för bly 4-47 (median: 9) μg/L.

    Kvicksilverkoncentrationen i hår var 0,05-1,0 (median: 0,19) μg/g.

    De kvicksilverkoncentrationer vi fann var likvärdiga eller lägre än vad som tidigare

    uppmätts på andra orter i Sverige. Det är alltså inte så att gravida i Västerbotten har

    särskilt höga kvicksilverkoncentrationer, trots det kvicksilvernedfall som förekommit

    och den relativt höga konsumtionen av insjöfisk. Bly- och kadmiumkoncentrationerna

    är att betrakta som låga, vilket dock inte innebär att säkerhetsmarginalen till nivåer

    där effekter konstaterats är särskilt stor.

  • 7.
    Bignert, Anders
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM. Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM. Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Sundqvist, Kristina
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM. Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Wiberg, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU. Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Geografisk variation i koncentrationer av dioxiner och PCB i strömming från Bottniska viken och norra egentliga Östersjön2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under år 2004 insamlades och analyserades strömming från ett 30- tal lokaler, framför allt ifrån Bottenhavet men också från Bottenhavet och norra egentliga Östersjön.

    Huvudsyftet var att studera tillståndet med hänsyn till rådande gränsvärde (4 pg TCDD- ekvivaltenter/g färskvikt) samt att utröna huruvida det förekommer geografiska skillnader inom studieområdet

  • 8.
    Bignert, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Boalt, Elin
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Hedman, Jenny
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Johansson, Anna-Karin
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Miller, Aroha
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Berger, Urs
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Borg, Hans
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Eriksson, Ulla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Holm, Karin
    Nylund, Kerstin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Övervakning av metaller och organiska miljögifter i marin biota, 20112011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    The environmental toxicants examined in this report can be classified into five groups –

    heavy metals, chlorinated compounds, brominated flame retardants, polyaromatic

    hydrocarbons and perfluorinated compounds. Each of these contaminants has been

    examined from various sites for up to six different fish species, in blue mussels, and in

    guillemot eggs, for varying lengths of time. The following summary examines overall

    trends, spatial and temporal, for the five groups.

    Condition and Fat Content

    Condition and fat content in different species tended to follow the same pattern at the same

    sites, with a few exceptions. Most of the fish species generally displayed a decreasing trend

    in both condition and fat content at most sites examined. Exceptions to this were increases

    in fat content seen in herring (the last ten years) and cod at Fladen; an increase in condition

    for herring at Ängskärsklubb in spring; and in perch, a decrease in fat content at

    Kvädöfjärden but no trend in condition for the same site.

    Heavy Metals

    Due to a change in methods for metal analysis (not Hg) in 2004, values between 2003 and

    2007 should be interpreted with care. From 2009 metals are analyzed at ITM, Stockholm

    university.

    The longer time series in guillemot egg and spring-caught herring from the southern

    Bothnian Sea and southern Baltic Proper show significant decreases of mercury. The

    herring site in the southern Bothnain Sea indicates a local Hg-source. The rest of the time

    series show varying concentrations over the study period, and even increasing trends in e.g.

    cod muscle and blue mussels, but the concentrations are fairly low compared to measured

    concentrations in perch from fresh water and coastal sites. However, in most cases, these

    concentrations are above the newly suggested EU-target level of 20 ng/g wet weight.

    Lead is generally decreasing over the study period (in time series of sufficient length),

    supposedly due to the elimination of lead in gasoline. Elevated lead concentrations between

    2003 and 2007 (e.g. Harufjärden) should be viewed with caution (see above regarding

    change in analysis methods).

    Cadmium concentrations show varying non-linear trends over the monitored period. It is

    worth noting that despite several measures taken to reduce discharges of cadmium,

    generally the most recent concentrations are similar to concentrations measured 30 years

    ago in the longer time series.

    The reported nickel concentrations show no consistent decreasing trends. Some series begin

    with two elevated values that exert a strong leverage effect on the regression line and may

    give a false impression of decreasing trends. Chromium generally shows decreasing trends,

    possibly explained by a shift in analytical method. The essential trace metals, copper and

    zinc, show no consistent trends during the monitored period.

  • 9.
    Bignert, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faxneld, Suzanne
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Berger, Urs
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Borg, Hans
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Eriksson, Ulla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Holm, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Nylund, Kerstin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Övervakning av metaller och organiska miljögifter i marin biota, 20122012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The environmental toxicants examined in this report can be classified into five groups –

    heavy metals, chlorinated compounds, brominated flame retardants, polyaromatic

    hydrocarbons and perfluorinated compounds. Each of these contaminants has been

    examined from various sites for up to six different fish species, in blue mussels, and in

    guillemot eggs, for varying lengths of time. The following summary examines overall

    trends, spatial and temporal, for the five groups.

    Condition and Fat Content

    Condition and fat content in different species tended to follow the same pattern at the same

    sites, with a few exceptions. Most of the fish species generally displayed a decreasing trend

    in both condition and fat content at most sites examined. Exceptions to this were increases

    in fat content and condition factor seen in cod liver at both sites; an increase in condition

    for herring at Ängskärsklubb in spring; and in perch and eelpout, a decrease in fat content at

    Kvädöfjärden (perch) and Väderöarna (eelpout) but no trend in condition for the same site.

    Heavy Metals

    Due to a change in methods for metal analysis (not Hg) in 2004, values between 2003 and

    2007 should be interpreted with care. From 2009 metals are analyzed at ITM, Stockholm

    University.

    The longer time series in guillemot egg and spring-caught herring from the southern

    Bothnian Sea and southern Baltic Proper show significant decreases of mercury. The

    herring site in the southern Bothnain Sea indicates a local Hg-source. The rest of the time

    series show varying concentrations over the study period, and even increasing trends in e.g.

    cod muscle and eelpout muscle from Väderöarna, but the concentrations are fairly low

    compared to measured concentrations in perch from fresh water and coastal sites. However,

    in most cases, these concentrations are above the newly suggested EU-target level of 20

    ng/g wet weight.

    Lead is generally decreasing over the study period (in time series of sufficient length),

    supposedly due to the elimination of lead in gasoline. Elevated lead concentrations

    between 2003 and 2007 (e.g. Harufjärden) should be viewed with caution (see above

    regarding change in analysis methods).

    Cadmium concentrations show varying non-linear trends over the monitored period. It is

    worth noting that despite several measures taken to reduce discharges of cadmium,

    generally the most recent concentrations are similar to concentrations measured 30 years

    ago in the longer time series.

    The reported nickel concentrations show no consistent decreasing trends. Some series begin

    with two elevated values that exert a strong leverage effect on the regression line and may

    give a false impression of decreasing trends. Chromium generally shows decreasing trends,

    possibly explained by a shift in analytical method. The essential trace metals, copper and

    zinc, show no consistent trends during the monitored period.

  • 10.
    Bignert, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faxneld, Suzanne
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Vasileiou, Maria
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Fång, Johan
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Dahlgren, Henrik
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Kylberg, Eva
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Staveley Öhlund, Jill
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Jones, Douglas
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Stenström, Malin
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Berger, Urs
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Alsberg, Tomas
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Kärsrud, Anne-Sofie
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Sundbom, Marcus
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Holm, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Eriksson, Ulla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Egebäck, Anna-Lena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Kaj, Lennart
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota, 20152015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    De miljögifter som undersökts i denna rapport kan delas in i fem miljögiftsgrupper - tungmetaller, klorerade föreningar, bromerade flamskyddsmedel, polyaromatiska kolväten och perfluorerade föreningar. Var och en av dessa föroreningar har undersökts från olika lokaler i upp till sex olika fiskarter, samt i blåmussla och sillgrissleägg. Undersökningarna har pågått under varierande antal år. Följande sammanfattning undersöker övergripande trender, geografiska och tidsmässiga, för de fem grupperna.

    Kondition och fetthalt Kondition och fetthalten i de olika arterna tenderade att följa samma mönster i samma lokaler, med några få undantag. De flesta fiskarter visade generellt en minskande trend i både kondition och fetthalt i de flesta undersökta lokalerna med undantag för en ökning i kondition i torsklever från Fladen, abborrmuskel från Kvädöfjärden och sill från Ängskärsklubb (vår). Dessutom ses en ökning av fetthalt de senaste tio åren för sill från Ängskärsklubb (vår). Det fanns också några platser där inga log-linjära trender observerades.

    Tungmetaller På grund av en förändring i metoderna för metallanalys (inte kvicksilver) år 2004 bör värden mellan 2003 och 2007 tolkas med försiktighet. Från och med 2009 analyseras metaller vid ACES, Stockholms universitet. Generellt ses högre halter kvicksilver i Bottenviken, men också från en station i de norra delarna av Östersjön, jämfört med andra delar av den svenska kusten. Tidsserien visar varierande koncentrationer under studieperioden. De längre tidsserierna som finns för sillgrissleägg och vårfångad strömming från södra Bottenhavet och södra Östersjön visar signifikanta minskningar av kvicksilver. Å andra sidan, ökande koncentrationer ses i bl.a. torskmuskel, men halterna är relativt låga om man jämför med uppmätta halter i abborre från insjöar och kustnära platser. I de flesta fall ligger kvicksilverkoncentrationerna över EQSbiota på 20 ng /g våtvikt. Blyhalterna minskar generellt över tid (i tidsserier av tillräcklig längd), förmodligen på grund av avskaffandet av bly i bensin. De högsta halterna ses i södra delen av Östersjön. Förhöjda blyhalter mellan 2003 och 2007 (t.ex. Harufjärden) bör tolkas med försiktighet (se ovan om förändring i analysmetoder). Blyhalterna ligger under det föreslagna gränsvärdet vid alla lokaler.

    Kadmiumhalterna visar varierande icke-linjära trender under övervakningsperioden. Det är värt att notera att trots att flera åtgärder har vidtagits för att minska utsläppen av kadmium, så är generellt de senaste årens koncentrationer i samma storleksordning som koncentrationerna som uppmättes för 30 år. Kadmiumhalterna i strömming och abborre ligger alla under det föreslagna gränsvärdet på 160 μg/kg våtvikt.

    De rapporterade nickelkoncentrationerna visar inga konsekventa minskande trender. Vissa serier börjar med två förhöjda värden som utövar en stark hävstångseffekt på regressionslinjen och kan ge ett felaktigt intryck av minskande trender. Krom visar generellt minskande koncentrationer, detta kan möligen förklaras av en förändring i analysmetoden. Koppar och zink visar inga konsekventa trender under övervakningsperioden. Det är generellt högre koncentrationer av arsenik och silver längs västkusten jämfört med andra delar av den svenska kusten, men för silver har några stationer i Bottenhavet och Bottenviken jämförbara koncentrationer med västkuststationerna.

    Klorerade föreningar Generellt ses minskande koncentrationer för alla föreningar (DDTer, PCBer, HCHer och HCB) i alla undersökta arter, med några få undantag, till exempel ses ingen förändring i TCDD-ekvivalenter i strömmingsmuskel (utom vid Ängskärsklubb där mycket höga koncentrationer i början av provtagningsperioden sågs och även på västkuststationen Fladen). De lägre tidsserierna i sillgrissla visar också en markant minskning av TCDD-ekvivalenter från slutet av 1960-talet fram till omkring 1985 och därefter sker ingen förändring under många år, men under de senaste tio åren ses en minskning av koncentrationen. Halterna av DDE och CB-118 är för vissa arter och lokaler fortfarande över, respektive gränsväde. De klorerade föeningarna visar generellt högre koncentrationer i Bottenhavet och / eller Östersjön jämfört med Bottenviken och den svenska västkusten.

    Bromerade flamskyddsmedel Föhöjda nivår av HBCDD ses på lokaler från Egentliga Östersjön, medan de undersökta PBDE・erna visar högre koncentrationer i Bottenviken. Dessutom ses lägre koncentrationer av alla undersökta PBDE・er och HBCDD på den svenska västkusten jämfört med ostkusten. Tidsmässigt har signifikanta ökningar av BDE-47, -99 och -100 setts i sillgrissleägg sedan slutet av 1960-talet fram till böjan av 1990-talet och därefter har koncentrationerna börjat minska. Även koncentrationen av HBCDD i sillgrissleägg minskar under de senaste tio åren. För fisk och blåmussla minskade BDE-47, -99 och -153 på vissa lokaler medan ingen trend ses på andra platser. Koncentrationen av HBCDD i fisk och blåmussla visar inga tydliga trender. Koncentrationen av HBCDD ligger under EQSbiota på167 μg/kg våtvikt för alla fiskarter från alla lokaler medan koncentrationen av BDE-47 ligger över EQSbiota på 0,0085 ng/g våtvikt som är satt för summan av PBDE.

    PAH Endast blåmussla har undersökts för koncentrationer av PAH’er. Koncentration av ΣPAH var högre vid Kvädöfjärden i Egentliga Östersjön jämfört med lokalerna vid västkusten, men enskilda PAH’er visade varierande spatiala mönster. Acenaftalen har med tiden sällan hittats över detektionsgränsen. Signifikanta minskande halter observerades för ΣPAH, krysen, fluoranten och pyren vid Fjällbacka; för naftalen vid Kvädöfjärden; och för pyren vid Fladen. Alla tidsserier där koncentrationerna av olika PAHer jämfördes med gränsvärden, antingen OSPAR EAC, eller EU Miljökvalitetsnormer låg under gränsvärdet.

    PFASs PFHxS och PFOS visar ett liknande spatialt mönster, men koncentrationen av PFOS var ungefär 25 gånger högre än PFHxS. Fördelningen av PFOS är ganska homogen längs den svenska kusten men med något högre koncentrationer i Egentliga Östersjön. Halten av PFOS i sillgrissleägg är cirka 100-200 gånger högre än i strömminglever. En övergripande ökande koncentration av PFOS i sillgrissleägg har observerats under hela tidsperioden, men under de senaste tio åren ses istället en minskning. De längre strömmingstidsserierna från Harufjärden, Landsort och Utlängan visar ökande koncentrationer av PFOS och de flesta karboxylsyror. För FOSA, å andra sidan, ses minskande koncentrationer under de senaste tio åren.

    Organiska tennföreningar Majoriteten av de analyserade tennorganiska föreningarna uppvisade koncentrationer under LOQ. Men TBT och DPhT visade koncentrationer över LOQ vid alla lokaler och den högsta rapporterade halten i fisk från Örefjärden i norra delen av Bottenhavet.

  • 11.
    Bignert, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Greyerz, Erik
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bergek, Sture
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Säsongsvariation och geografisk variation i koncentrationer av dioxiner, dibensofuraner och dioxinlika PCB:er i strömming från Bottenhavet2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Säsongsvariation och geografisk variation i koncentrationer av dioxiner,

    dibensofuraner och dioxinlika PCB:er ,i strömming från Bottenhavet

  • 12.
    Bignert, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Asplund, Lillemor
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Eriksson, Ulla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Berger, Urs
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Övervakning av metaller och organiska miljögifter i marin biota, 20092009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    This report gives a summary of the monitoring activities within the national Swedish contaminant programme in marine biota. It is the result from the joint efforts of: the Department of Applied Environmental Science at Stockholm University (analyses of organochlorines), the Department of Environmental Assessment at Swedish University of Agricultural Sciences (analyses of heavy metals), Department of Chemistry at Umeå University (analyses of PCDD/PCDF) and the Department of Contaminant Research at the Swedish Museum of Natural History (co-ordination, sample collection administration, sample preparation, recording of biological variables, storage of frozen biological tissues in the Environmental Specimen Bank for retrospective studies, data preparation and statistical evaluation). The monitoring programme is financiated by the Environmental Protection Agency (EPA) in Sweden. The data of concern in this report represent the bioavailable part of the investigated contaminants i.e. the part that has virtually passed through the biological membranes and may cause toxic effects. The objectives of the monitoring program in marine biota could be summarised as follows:  to estimate the levels and the normal variation of various contaminants in marine biota from several representative sites, uninfluenced by local sources, along the Swedish coasts. The goal is to describe the general contaminant load and to supply reference values for regional and local monitoring programmes  to monitor long term time trends and to estimate the rate of found changes. quantified objective: to detect an annual change of 10% within a time period of 10 years with a power of 80% at a significance level of 5%.  to estimate the response in marine biota of measures taken to reduce the discharges of various contaminants quantified objective: to detect a 50% decrease within a time period of 10 years with a power of 80% at a significance level of 5%.  to detect incidents of regional influence or widespread incidents of ‘Chernobyl’-character and to act as watchdog monitoring to detect renewed usage of banned contaminants. quantified objective: to detect an increase of 200% a single year with a power of 80% at a significance level of 5%.  to indicate large scale spatial differences quantified objective: to detect differences of a factor 2 between sites with a power of 80% at a significance level of 5%.  to explore the development and regional differences of the composition and pattern of e.g. PCB’s, HCH’s, DDT’s, PCDD/F, PBDE/HBCD, PAH’s and PFC’s as well as the ratios between various contaminants.  the time series are also relevant for human consumption since important commercial fish species like herring and cod are sampled. A co-operation with the Swedish Food Administration is established. Sampling is also co-ordinated with SSI (Swedish Radiation Protection Authority) for analysing radionuclides in fish and blue mussels (HELCOM,1992).  all analysed, and a large number of additional specimens, of the annually systematically collected material are stored frozen in the Environmental Specimen Bank. This invaluable material enables future retrospective studies of contaminants impossible to analyse today as well as control analyses of suspected analytical errors.  although the programme is focused on contaminant concentration in biota, also the development of biological variables like e.g. condition factor (CF), liver somatic index (LSI) and fat content are monitored at all sites. At a few sites, integrated monitoring with fish physiology and population are running in co-operation with the University of Gothenburg and the Swedish Board of Fisheries.  experiences from the national programme with several time series of over 30 years can be used in the design of regional and local monitoring programmes.  the perfectly unique material of high quality and long time series is further used to explore relationships among biological variables and contaminant concentrations in various tissues; the effects of changes in sampling strategy, the estimates of variance components and the influence on the concept of power etc.  the accessibility of high quality data collected and analysed in a consistent manner is an indispensable prerequisite to evaluate the validity of hypothesis and models concerning the fate and distribution of various contaminants. It could furthermore be used as input of ‘real’ data in the ongoing model building activities concerning marine ecosystems in general and in the Baltic and North Sea environment in particular.  the contaminant programme in marine biota constitute an integrated part of the national monitoring activities in the marine environment as well as of the international programmes within ICES, OSPARCOM, HELCOM and EU. The present report displays the timeseries of analysed contaminants in biota and summarises the results from the statistical treatment. It does not in general give the background or explanations to significant changes found in the timeseries. Increasing concentrations thus, urge for intensified studies. Short comments are given for temporal trends as well as for spatial variation and, for some contaminants, differences in geometric mean concentration between various species caught at the same site. Sometimes notes of seasonal variation and differences in concentration between tissues in the same species are given. This information could say something about the relative appropriateness of the sampled matrix and be of help in designing monitoring programmes. In the temporal trend part, an extract of the relevant findings is summarised in the 'conclusion'-paragraph. It should be stressed though, that geographical differences may not reflect antropogenic influence but may be due to factors like productivity, temperature, salinity etc. The report is continuously updated. The date of the latest update is reported at the beginning of each chapter. The creation date of each figure is written in the lower left corner.

  • 13.
    Bignert, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Strandmark, Alma
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Asplund, Lillemor
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Eriksson, Ulla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Berger, Urs
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Wilander, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota, 20082008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report gives a summary of the monitoring activities within the national Swedish contaminant programme in marine biota. It is the result from the joint efforts of: the Department of Applied Environmental Science at Stockholm University (analyses of organochlorines), the Department of Environmental Assessment at Swedish University of Agricultural Sciences (analyses of heavy metals), Department of Chemistry at Umeå University (analyses of PCDD/PCDF) and the Department of Contaminant Research at the Swedish Museum of Natural History (co-ordination, sample collection administration, sample preparation, recording of biological variables, storage of frozen biological tissues in the Environmental Specimen Bank for retrospective studies, data preparation and statistical evaluation). The monitoring programme is financiated by the Environmental Protection Agency (EPA) in Sweden.The data of concern in this report represent the bioavailable part of the investigated contaminants i.e. the part that has virtually passed through the biological membranes and may cause toxic effects. The objectives of the monitoring program in marine biota could be summarised as follows:• to estimate the levels and the normal variation of various contaminants in marine biota from several representative sites, uninfluenced by local sources, along the Swedish coasts. The goal is to describe the general contaminant load and to supply reference values for regional and local monitoring programmes• to monitor long term time trends and to estimate the rate of found changes.quantified objective: to detect an annual change of 10% within a time period of 10 years with a power of 80% at a significance level of 5%.• to estimate the response in marine biota of measures taken to reduce the discharges of various contaminantsquantified objective: to detect a 50% decrease within a time period of 10 years with a power of 80% at a significance level of 5%.• to detect incidents of regional influence or widespread incidents of ‘Chernobyl’- character and to act as watchdog monitoring to detect renewed usage of banned contaminants.quantified objective: to detect an increase of 200% a single year with a power of 80% at a significance level of 5%.• to indicate large scale spatial differencesquantified objective: to detect differences of a factor 2 between sites with a power of 80% at a significance level of 5%.• to explore the development and regional differences of the composition and pattern of e.g. PCB’s, HCH’s and DDT’s as well as the ratios between various contaminants.• the time series are also relevant for human consumption since important commercial fish species like herring and cod are sampled. A co-operation with the Swedish Food Administration is established. Sampling is also co-ordinated with SSI (Swedish Radiation Protection Authority) for analysing radionuclides in fish and blue mussels (HELCOM, 1992).• all analysed, and a large number of additional specimens, of the annually systematically collected material are stored frozen in the Environmental Specimen Bank.. This invaluable4material enables future retrospective studies of contaminants impossible to analyse today as well as control analyses of suspected analytical errors.• although the programme is focused on contaminant concentration in biota, also the development of biological variables like e.g. condition factor (CF), liver somatic index (LSI) and fat content are monitored at all sites. At a few sites, integrated monitoring with fish physiology and population are running in co-operation with the University of Gothenburg and the Swedish Board of Fisheries.• experiences from the national programme with several time series of over 25 years can be used in the design of regional and local monitoring programmes.• the perfectly unique material of high quality and long time series is further used to explore relationships among biological variables and contaminant concentrations in various tissues; the effects of changes in sampling strategy, the estimates of variance components and the influence on the concept of power etc.• the accessibility of high quality data collected and analysed in a consistent manner is an indispensable prerequisite to evaluate the validity of hypothesis and models concerning the fate and distribution of various contaminants. It could furthermore be used as input of ‘real’ data in the ongoing model building activities concerning marine ecosystems in general and in the Baltic and North Sea environment in particular.• the contaminant programme in marine biota constitute an integrated part of the national monitoring activities in the marine environment as well as of the international programmes within ICES, OSPARCOM and HELCOM.The present report displays the timeseries of analysed contaminants in biota and summarises the results from the statistical treatment. It does not in general give the background or explanations to significant changes found in the timeseries. Increasing concentrations thus, urge for intensified studies.Short comments are given for temporal trends as well as for spatial variation and, for some contaminants, differences in geometric mean concentration between various species caught at the same site. Sometimes notes of seasonal variation and differences in concentration between tissues in the same species are given. This information could say something about the relative appropriateness of the sampled matrix and be of help in designing monitoring programmes. In the temporal trend part, an extract of the relevant findings is summarised in the 'conclusion'-paragraph. It should be stressed though, that geographical differences may not reflect antropogenic influence but may be due to factors like productivity, temperature, salinity etc.The report is continuously updated. The date of the latest update is reported at the beginning of each chapter. The creation date of each figure is written in the lower left corner.

  • 14.
    Bjerkebæk-Lindberg, Amund E.
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum.
    Gorringe, Patrick
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum.
    Hydrografi/hydrokemi2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under de första fyra månaderna var ytvattentemperaturen i både Bottenviken och Bottenhavet inom den normala variationen för jämförelseperioden 1991–2002. När sedan den onormalt varma sommaren inträffade steg temperaturen i ytvattnet kraftigt. Ökningen blev betydligt högre i Bottenhavet än i Bottenviken. I Bottenhavet var ytvattentemperaturen under sommarens varmaste period 6º högre än medeltemperaturenför den aktuella jämförelseperioden. De högsta temperaturerna uppnåddes under mitten och slutet av augusti månad i båda havsbassängerna. Även slutet av året blev onormalt, eftersom kylan kom tidigt. I ytvattnet blev det en mycket snabb avkylning i båda bassängerna, vilket visades i ytvattentemperaturerna för december, vilka var 1–2º under jämförelseperiodens medeltemperatur. Trots de onormala lufttemperaturerna under år 2002 stämmer ändå erna under år 2002 stämmer ändå medelvärdet för hela året väl överens med jämförelseperioden.

  • 15.
    Bjärstig, Therese
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Zachrisson, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Svensson, Johan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Thellbro, Camilla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Grön översiktsplanering i fjällen – Vilhelmina som exempel2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Resultaten från projektet visar på att bristande resurser – ekonomiska, personella och kunskapsmässiga – genomgående tycks vara ett problem för fjällkommunerna. Detta, tillsammans med omfattande sektorisering och stora områden med överlappande riksintressen, samt en urban norm i planeringsstödet, leder till lågt politiskt engagemang och driv i ÖP-processerna. Våra erfarenheter från projektet indikerar därför att det är viktigt att tidigt och kontinuerligt engagera och förankra den lokala politiken i planeringsarbetet. Vidare bekräftar erfarenheterna slutsatser från andra studier gällande att deltagandeprocesser måste få ta tid. Den fortsatta planeringsprocessen i Vilhelmina indikerar dock att tidigt deltagande genererat ett brett och konstruktivt engagemang under senare faser i planeringen samt bidragit till ett mindre omfattande behov av revideringar av planförslaget. Våra lärdomar och sätt att arbeta med deltagande planering i Vilhelmina kommun summeras och presenteras i en stegvis modell (se teorier och metod nedan) som andra fjäll- och/eller gles- och landsbygdskommuner kan utgåifrån och anpassa till sina specifika förutsättningar och målsättningar med sina deltagandeplaneringsprocesser.Generellt finns stora möjligheter att uttrycka skogslandskapets, älvlandskapets, det fjällnäraochfjällandskapets bevarande- och utvecklingsvärden genom kartläggningar, skattningar ochutvärderingar i förhållande till markanvändningsprioriteringar. Från projektet har förslag lagtstill teman och inriktning på grön infrastruktur och ekosystemtjänster i det planförslag som tagitsfram i Vilhelmina, men koncepten har inte kunnat inarbetas tillräckligt i planeringsprocessenför att de ska fungera som planeringsunderlag. Det saknas en grundläggande förståelse förbegreppens innebörd och potential. Det saknas även relevanta och användbara data i tillräckligprecision och upplösning. Båda begreppen ska tillämpas som beslutsstöd på detaljerad skalaoch samtidigt på övergripande skala för att vara funktionella över kommun- och länsgränser.Detta förutsätter konsensus i planarbetet och liknande förutsättningar i data och tillämpningmellan olika kommuner och länsstyrelser som inte finns i tillräckligt hög utsträckning idag.Vi ser att det finns mycket kvar att göra när det gäller det kommunala arbetet medöversiktsplanering, men genom att ifrågasätta dagens planeringsstruktur och formella krav påomfattning, och i viss mån även status, på planeringen samt utöka det nationella stödet haröversiktsplaneringen potential att i framtiden bli ett reellt verktyg för innovativ hållbarlandskapsplanering i fjällen.

  • 16.
    Brorström-Lundén, Eva
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Hansson, Katarina
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Lundin, Lisa
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Dioxins in atmospheric deposition: comparison of samplers2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Persistenta organiska föroreningar (POPs), som polyklorerade dibenso-p-dioxiner och polyklorerade dibenzofuraner (PCDDs / PCDFs) har stor potential för atmosfärisk långdistanstransport och deposition. Atmosfären är en viktig spridningsväg för dessa föroreningar till både vatten- och markområden. Det svenska nationella övervakningsprogrammet för organiska föroreningar i luft och nederbörd innehåller, förutom PCDDs / PCDFs, ett stort antal olika ämnen och ämnesgrupper vilka skiljer sig åt både i kemiska- och fysiska egenskaper, vilket inte bara påverkar transporten i atmosfären och deponeringsprocessen utan även provtagnings metodiken. Detta ställer stora krav på den depositionsprovtagare som ska användas inom ett övervakningsprogram och kompromisser är nödvändiga vid val av provtagartyp.

    Det övergripande syftet med denna studie är att jämföra två olika typer av depositionsprovtagare för provtagning av PCDDs / PCDFs. Dessa två, här kallade IVL-provtagaren och MONASprovtagaren, skiljer sig i storlek av provtagningsyta och dess material samt i val av adsorbenter och filter, vilket påverkar provtagnings effektiviten for olika ämnen. För att få en uppfattning om förekomsten av bromerade dioxiner/ furaner i deposition inkluderades även dessa i mätningarna. Provtagningen pågick under ett år med fyra provtagningsperioder med en provtagningstid av tre 3 månader. Med detta provtagningsprogram ges säsongsvariationen och en möjlighet att uppskatta den årliga depositionen

    De övergripande resultaten från studie visar att:

    • Det förekom skillnader i den uppmätta depositionen mellan de två provtagarna för olika provtagningstillfällen. En större mängd dioxiner/ furaner uppmättes med MONASp-rovtagaren vid tre av de fyra perioderna.

    .• Den årliga uppmätta depositionen av summan av PCDDs / PCDFsn var cirka 25% högre med MONAS-provtagaren jämfört med IVL-provtagaren.

    Resultaten från provtagningsjämförelsen för de två provtagarna gav en årlig skillnad på

    25% vilket skulle bedömas i förhållande till den givna analytiska osäkerheten som var +/- 29% för samtliga prov.

    Resultaten från denna studie ger i likhet med andra studier, när depositionsprovtagare med olika provtagningsegenskaper jämförts för olika POPs, skillnader i deposition med en variation mellan olika tillfällen (Brorström-Lundén, 1995). Uppsamlingseffektiviteten för olika provtagare skiljer sig inte bara mellan olika ämnen/ämnesgrupper utan beror också på faktorer som mängd, nederbörd, lufttemperatur och partikelhalter i luften. Valet av depositionsprovtagare som skall användas måste därför bero på syftet med mätningarna och resultaten ska diskuteras i förhållande till provtagningsmetoderna och även ställas i relation till andra mät- och analysfel.

  • 17.
    Eriksson, Ulrika
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Kärrman, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Screening of PFASs in sludge and water from waste water treatment plants2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att studera bidraget från föregångarämnen till den totala halten av PFAS i slam och vatten från svenska reningsverk, som komplettering till tidigare studier av persistenta PFAS-grupper bestående av perfluorkarboxylsyror (PFCAs) och perfluorsulfonsyror (PFSAs). De föregångarämnen som ingick i denna studie var fluortelomersulfonsyror (FTSAs), polyfluorerade fosfatestrar (PAPs), perfluorfosfonater och perfluorfosfinater (PFPA, PFPiA), sulfonamider (FOSAs), sulfonamidetanoler (FOSEs) samt intermediärer (omättade fluorotelomersyror, FTUCAs) och stabila transformationsämnen (fluorotelomersyror, FTCAs).

    De reningsverk som ingått i studien är Gässlösa (Borås), Henriksdal (Stockholm) och Umeå. I denna rapport redovisas PFAS-halterna i slam från 2012, 2014 och 2015, och i filtrerat ingående och utgående vatten från 2015. Samtliga reningsverk påvisade förekomst av föregångarämnen i såväl slam som ingående vatten. I slamproverna var halterna av föregångarämnen och intermediärer högre än halterna av persistenta PFASs. Flera PFCAs, i synnerhet kortkedjade, visade högre halter i utgående vatten i förhållande till ingående vatten.

    Förekomst av föregångarämnen i ingående vatten och slam visar att nedbrytning i reningsverken kan vara en förklaring till de ökade halter av PFCAs som observerats i utgående vatten, i förhållande till ingående vatten.

  • 18.
    Fick, Jerker
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Lindberg, Richard H.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Fång, Johan
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Magnér, Jörgen
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Kaj, Lennart
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Brorström-Lundén, Eva
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Screening 2014: Analysis of pharmaceuticals and hormones in samples from WWTPs and receiving waters2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En screeningundersökning av läkemedelssubstanser och hormoner har utförts. Urvalet av läkemedel i studien gjordes utifrån ekotoxikologiska kriterier, främst potens och potential att biokoncentrera. Detta urval komplementerades med några läkemedel som ingått i tidigare screeningundersökningar. Totalt 103 läkemedel analyserades i 25 prover i ett nationellt provprogram och 41 prover i ett regionalt program. Dessutom analyserades tre hormoner i 25 prover.

    Screeningundersökningen fokuserade på betydelsen av diffusa emissioner från tätbebyggda områden med betoning på utgående avloppsvatten från avloppsreningsverk (ARV) och recipienter till dessa. Biotaprover (abborre) ingick också.

    Med de två provprogrammen tagna tillsammans, detekterades 45 av de 103 läkemedlen i utgående vatten från åtminstone ett ARV, i koncentrationer upp till 8.8 μg/l. Mediankoncentrationen var 52 ng/l. Koffein hittades i högst halter följt av betablockeraren metoprolol (1.8 μg/l).

    I reningsverksslam hittades 31 substanser. Ciprofloxacin, ett antibiotikum, var ofta dominerande och fanns i alla slam i koncentrationsintervallet 800-1800 μg/Kg ts.

    Av läkemedlen uppmättes 44 i ytvatten (låga ng/L upp till 480 ng/l) och de uppmätta halterna jämfördes med kritiska miljökoncentrationer; dvs. den vattenkoncentration som förväntas orsaka en farmakologisk respons i fisk. Denna jämförelse visade att åtta av läkemedlen uppmättes i halter som sannolikt kan orsaka en farmakologisk respons i fisk som exponeras för detta vatten.

    I biotaproverna (muskel från abborre) detekterades 17 substanser i koncentrationer upp till 150 μg/Kg. De högsta koncentrationerna, som var i nivå med vad som uppmätts i likande studier, hittades i fisk från Kyrkviken, Arvika och Varnumsviken, Kristinehamn, båda från det regionala provprogrammet.

    Koncentrationen av hormoner i utgående vatten från avloppreningsverk var <0,12 -0,76 ng/l för β-estradiol, <0,23–25 ng/l för estrone and <0,38–23 ng/l för ethinyl estradiol.

    Resultatet av mätning av hormoner i galla från abborre kan tolkas som att påverkan från avloppsvatten gett upphov till högre halter.

    Hormonkoncentrationer i tre reningsverksslam var 2–7 ng/g ts för β-estradiol, 2–36 ng/g ts för estrone och 46–62 ng/g ts för ethinyl estradiol.

  • 19.
    Forsberg, Bertil
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Klimatförändring och hälsorelaterad miljöövervakning: Redovisning av utredningsuppdrag2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport om hur den hälsorelaterade miljöövervakningen (HÄMI) kan utvecklas med hänsyn till pågående klimat-förändring utgör redovisningen av ett utrednings-uppdrag inom HÄMI, där Britta Hedlund varit ansvarig vid Naturvårdsverket och Bertil Forsberg vid Umeå universitet genomfört utredningen. Inför rapportens slutförande har underlag och övervägande presenterats vid miljöövervakningens utförarmöte i Stockholm den 26 november 2008. I de miljöpolitiska propositionerna (Prop. 1990/91:90 & 1997/98:145) beskrivs regeringens krav på en effektiv miljöövervakning. Övervakningen ska: • beskriva tillståndet i miljön • bedöma hotbilder • lämna underlag för åtgärder • följa upp beslutade åtgärder • ge underlag för analys av olika utsläppskällors nationella och internationella miljöpåverkan Dessutom gäller att miljöövervakningen: • ska vara anpassad till kommande lagstiftning om miljö-kvalitetsnormer • ska inriktas mot uppföljning av de nationella miljö-kvalitetsmålen Inom miljöövervakningen har frågor ställts kring vad detta betyder med hänsyn till det varmare klimatets potentiella direkta och indirekta effekter på människors hälsa. Ska man inom miljöövervakningen bedöma hotbilder och lämna underlag för åtgärder så att klimatrelaterade miljöeffekter på människors hälsa kan överblickas och motverkas? Eller kan man vänta med aktiviteter inom ramen för miljöövervakningen och hänvisa till forskningsbehov eller specifika myndigheters kompetens och ansvar? Syftet med utredningen har varit att belysa potentiella hälsokonsekvenser av ett varmare klimat i Sverige, deras koppling till miljön och förändrade miljöförhållanden samt framförallt möjliga indikatorer för övervakning.

  • 20.
    Forsberg, Bertil
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Uppskattning av exponering för ozon.: Slutrapport från pilotstudie2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna pilotstudie var att genomföra en undersökning angående ozonexponering under "ozonsäsongen" (dvs maj-september) 2013 inne i skolor och utanför på skolgården samt i sovrummet hos skolbarn och i utomhus bostadens närhet. Pilotstudien ska ge vägledning angående kriterier och uppläggning vid mätning av ozon, samt leda till ett förslag till mätprogram för ozonexponering med fokus på ozonsäsongen och barns miljöer.

    För skolmätningen valdes 10 representativa skolor ut. Ozonprovtagare placerades öppet i två klassrum per skola, oftast på ca 2 m höjd, t ex ovanför en hylla. En provtagare placerades på en öppen plats på skolgården. Mätningarna pågick under samma veckolånga period inomhus och utomhus, alla skolmätningarna startades 13-14 maj. Vi en sköterska inbjöds skolbarn med astma att ingå i bostadsmätningarna", och 25 tackade efter att ha fått skriftlig information ja till att medverka i studien. Skolornas och bostädernas avgasbelastning har indikerats med en modellberäkning av lokalt trafikgenererad halt av NOx/NO2. På skolgårdarna var veckomedelhalten i genomsnitt 67,4 μg/m3. Det var stora skillnader i utomhushalten av ozon mellan mitten på maj då mätningarna på de 10 skolgårdarna utfördes, och i slutet av september då bostadsområdena studerades. I klassrummen varierade ozonhalten från 12,3 till 48,1 μg/m3, med ett medelvärde på 23.3 μg/m3. I barnens sovrum fanns nästan inget ozon alls. Medelvärdet var 2,1 μg/m3 och spridningen från 0,4 till 5,8 μg/m3. Det observerades inget samband mellan ozonhalten inomhus och utomhus, vilket torde bero på liten ventilation och att ozon är så reaktivt. Utifrån denna pilotstudie kan kostateras att mätningarna för att spegla den mest intressanta exponeringen för ozon bör ske under sommaren, vilket om skolbarn ska inkluderas förmodligen innebär att det vore lättast att göra studien under slutet av vårterminen.

  • 21.
    Forsberg, Bertil
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Eliasson, Mats
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Segerstedt, Bo
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Järvholm, Bengt
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Luftföroreningshalters relation till fibrinogenhalten i blod2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Som ett specialprojekt om hälsorelaterad miljöövervakning har studerats om hälsoundersökningsdata avseende fibrinogenhalt i blod kan användas som en indikator på luftföroreningspåverkan. Bakgrunden är att det under senare år har publicerats flera studier i vilka samband konstaterats mellan dygnets eller de senaste dygnens luftföroreningshalt (främst partiklar eller avgaskomponenter) och det dygnsvisa antalet dödsfall eller sjukhusinläggningar p g a hjärtsjukdom. Mekanismerna bakom effekterna är inte helt klarlagda, men mycket talar för att en mekanism kan vara kroppens inflammationssvar som inducerar förändringar i blodets koaguleringsbenägenhet. Fibrinogen är en av de viktigaste faktorerna bakom blodets viskositet. Ökad fibrinogenhalt i blodplasma har tidigare konstaterats dels i samband med en luftföroreningsepisod i Tyskland och när hälsoundersökningsdata från London korrelerats till kvävedioxidhalten dygnet innan blodprovet togs. I denna undersökning har vi använt data om fibrinogenhalten (g/l) i blodprover som tagits i den befolkningsbaserade MONICA-undersökningen i Norr- och Västerbotten under januari-april 1990 och 1994, och utifrån undersökningsdatum påfört individerna uppgifter om halten av ozon respektive sot samma och intilliggande dygn. För närmare 3400 personer vars blodprov kunnat sammankopplas med aktuell ozonhalt, konstaterar vi att fibrinogenhalten ökar med stigande ozonvärde. Sambandet är statistiskt säkerställt vid en analys med hänsyn till individfaktorer av betydelse för fibrinogenhalten. En ökning av ozonhalten med 50 μg/m3 (från 10:e till 90:e percentilen) leder till en i genomsnitt 3 % ökad fibrinogenhalt.

  • 22.
    Forsberg, Bertil
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Meister, Kadri
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Segerstedt, Bo
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Luftföroreningshalter och akutbesök för astma och andra luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg och Malmö 2001-20052008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna studie inom den hälsorelaterade miljöövervakningen har genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket för att belysa eventuella korttidseffekter av luftföroreningar på akutbesök för astma och andra sjukdomar i andningsorganen, vilka ofta medför ökad känslighet för luftföroreningar. Halternas samband med sjukhusinläggningar för andningsorganens sjukdomar har tidigare studerats inom miljöövervakningen. För att underlätta jämförelser har metodiken anpassats till dessa tidigare studier av sjukhusinläggningar, där betydelsen av halterna de två senaste dygnen beräknas. Övervakning av denna typ av direkta samband med halter i miljön är mindre känslig för trender och förändringar i diagnostik och vårdresurser än enklare epidemiologisk bevakning av antalet fall per år etc., eftersom totala antalet fall i sig kan påverkas av en rad olika typer av faktorer utan koppling till luftföroreningssituationen. Uppgifter om den skrivna befolkningens akutbesök under åren 2001 till och med 2005 för andningsorganens sjukdomar inklusive astma vid akutsjukhusen i StorStockholm (8 sjukhus), Göteborg och Mölndal respektive Malmö har inhämtats från Socialstyrelsens Patientregister. Uppgifterna från registret avser avidentifierade akutbesök med diagnoser dygn för dygn under perioden. Luftföroreningsdata i form av urbana bakgrundshalter har hämtats från Stockholm luft- och bulleranalys (SLB) vid miljöförvaltningen i Stockholm, Göteborgs miljöförvaltning respektive Malmö miljöförvaltning. Vi har studerat partikelhalten som PM10, avgashalten indikerad med kväveoxider (NOx) samt ozon. Tidsserieanalyserna har utförts med Poisson-regression. I dessa analyser tas hänsyn till tidstrender, årstidsmönster, influensaperioder, väderförhållanden, pollenhalt, veckodag, helgperioder mm. De inkluderade luftföroreningarna är ozon, kvävedioxid och partiklar. Alla luftföroreningsvariabler kan ses som indikatorer på olika typer av luftföroreningar, och har i kombinationer beaktats i de slutliga analyserna. Vi fann att sambanden inte skiljer sig signifikant mellan studieområdena varken beträffande effekterna för partikelhalten som PM10 eller för NOx, medan vi för ozon fann kraftigare effekter i Göteborg. När resultaten vägdes ihop för de tre studieområdena beräknas att antalet akutbesök för andningsorganen ökar med 1,4% (95% KI= 0,4-2,4%) per 10 μg/m3 PM10, medan akutbesök för astma ökar med 2,8% (95% KI= 1,8-3,7%). Motsvarande sammanvägda resultat för NOx visar en ökning av totala antalet akutbesök för andningsorganen med 0,5% (95% KI= 0,1-1,0%) per 10 μg/m3 och akutbesök för astma med 1,2% (95% KI= 0,4-2,1%). Eftersom föroreningssituationen som indikatorerna representerar kan förändras med tiden, bör analyserna upprepas med viss periodicitet.

  • 23.
    Forsberg, Bertil
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Modig, Lars
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Segerstedt, Bo
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Hälsokonsekvenser av partikulära luftföroreningar i 26 europeiska städer: Svenska resultat från APHEIS 32004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Stockholm och Göteborg ingår som svenska städer bland de 26 europeiska städer som ingår i APHEIS. Beräkningarna inom APHEIS 3 visar att en sänkning av den urbana bakgrundshalten av partiklar med 5 mikrogram per kubikmeter mätt som PM10 (eller 3,5 μg/m3 av dess finare fraktion PM2.5) på sikt bedöms minska antalet dödsfall med ungefär 2 %. Detta innebär per år cirka 80 dödsfall färre i Göteborg och cirka 220 i Stockholm. Mer än ¾ av dessa för tidiga dödsfall sker i hjärt-och lungsjukdomar, medan lungcancer svarar för en liten andel. Drygt ¼ av de tidigarelagda dödsfallen bedöms vara relaterade till partikelhalten under de senaste 40 dygnen, och skulle därför kunna påverkas tämligen omgående om partikelhalten minskades. Ungefär vart 7:e av dessa dödsfall beror av halten samma dag eller dagen innan. Tre fjärdedelar av dödsfallen som är tidigarelagda på grund av luften, tycks dock sammanhänga med längre tids exponering och kan huvudsakligen påverkas först på många års sikt. Luftföroreningarna får naturligtvis olika personers hälsa och livslängd att påverkas mer eller mindre, men de förtida dödsfall i Stockholm och Göteborg som skulle undvikas med 5 μg/m3 lägre långtidshalt av PM10 (eller 3,5 μg/m3 av PM2.5) beräknas motsvara en livslängdsförlust med i genomsnitt cirka 2,5 månader för städernas invånare. En haltminskning av diskuterad storlek kan åstadkommas såväl genom minskade utsläpp i vår omvärld, som genom lokala åtgärder mot främst trafikens avgaser, slitagepartiklar och damm. Storleken på de förväntade hälsovinsterna beror troligtvis även på hur partikelhalten minskas. Det är sannolikt så att en sänkt halt av avgaspartiklar har större betydelse räknat per μg/m3 än en sänkt halt på grund av andra källor. Det finns även andra luftföroreningar i städerna som är av betydelse bl.a. för dödligheten och som inte täcks av dessa beräkningar baserade på den urbana bakgrundshalten av PM10 och PM2.5. Inom APHEIS har även beräknats hur antalet akuta inläggningar på sjukhus skulle minska med sänkta partikelhalter. Dessa beräkningar har klara begränsningar. Här finns kunskap bara om hur antalet vårdfall beror av halterna de senaste två dagarna, vilket troligen leder till en stor underskattning av hur luftföroreningarna totalt påverkar antalet fall. Dessutom har de faktiska analyserna inom APHEIS 3 visat att den genomsnittliga effekt som partikelhalten i konsekvensberäkningarna för alla 26 städer antas ha på inläggningar för andningsorganens sjukdomar är mycket lägre än den verkliga effekt vi nu funnit i Stockholm och Göteborg. Detta är sannolikt inte ett slumpbetingat resultat, utan kan motivera att vi antar starkare effekter per haltökning vid beräkningar för svenska städer. Förklaringen kan finnas i såväl befolkningens känslighet och möjlighet att få vård, som i partiklarnas sammansättning och toxiska egenskaper.

  • 24.
    Forsberg, Bertil
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Segerstedt, Bo
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Akuta hälsoeffekter av luftföroreningar som indikator: en analys av möjligheterna att använda tidsserieanalyserbaserade på hälsoregister och haltmätningar2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Luftföroreningars snabbt uppkommande hälsoeffekter har påvisats även i Sverige genom

    analys av tidsserier bland annat hämtade från nationella hälsoregister. I en av Socialstyrelsen

    m.fl. utgiven rapport med titeln

    Förslag till indikatorer för uppföljning av hälsorelaterade

    miljökvalitetsmål

    framgår att det råder oklarhet i frågan om hur resultaten från

    registerbaserade tidsserieanalyser ska tolkas och kan användas. I rapporten föreslås

    följaktligen "att möjligheterna att använda tidsseriestudier som indikatorer utreds vidare".

    Utifrån egen lång erfarenhet av tidsserieanalyser, inledningsvis med paneldata och senare

    främst med registerdata har vi genomfört denna utredning för att belysa användningsmöjligheterna

    och informationens lämplighet för miljömålsuppföljning.

    Hälsoindikatorer vid miljömålsuppföljning ska spegla utvecklingen i relation till förändringar

    i befolkningens exponering för de aktuella miljöfaktorerna. Frekvensdata är inget lämpligt

    mått eftersom luftföroreningar bara förklarar en liten del av variationen i föreslagna

    frekvensmått. Det är heller inte lämpligt att som indikator använda mått på hur hög

    tidsvariation man har i frekvensdata i sig, eftersom man inte som i tidsseriestudierna ”rensar

    bort” variation i dygnsfrekvenser som beror på andra faktorer.

    Slutsatsen av vår genomgång är att en lämplig hälsoindikator för luftkvalitet är att med

    tidsserieteknik kvantifiera korttidssambanden mellan halter i luft och ohälsovariabler från

    register, vilket resulterar i exponerings-responssamband som kan användas för att kvantifiera

    antal fall per år som beror på korttidsexponering för luftföroreningar. Denna typ av

    beräkningar kan utifrån halt- och frekvensdata uppdateras lika ofta som nya haltdata redovisas

    (årligen), även om inte nya exponerings-responssamband beräknas lika ofta.

    Vi har inte funnit att överskattning av effekterna genom s.k. harvesting eller analystekniska

    problem utgör några argument mot användandet av resultat från tidsserieanalyser.

  • 25.
    Forsberg, Bertil
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Segerstedt, Bo
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Luftföroreningshalter och akutbesök för astma samt några andra luftvägssjukdomari Stockholm 1998-2002.2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna studie har genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket för att belysa eventuella

    korttidseffekter av luftföroreningar på akutbesök för astma och liknande tillstånd med ökad

    känslighet för luftföroreningar. Halternas samband med sjukhusinläggningar för andningsorganens

    sjukdomar har tidigare studerats inom miljöövervakningen. För att underlätta

    jämförelser har metodiken anpassats till dessa tidigare studier av sjukhusinläggningar, där

    betydelsen av halten de två senaste dygnen beräknas. Analyser av denna typ av miljösamband

    bedöms betydligt mindre känsliga för förändringar i diagnostik mm än övervakning av antalet

    fall i sig, vilket kan påverkas av en rad olika typer av faktorer utan koppling till miljön.

    Uppgifter om befolkningens akutbesök för astma, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)

    och akut luftrörskatarr vid 8 sjukhus i Stockholmsområdet dygn för dygn 1998-2002 har

    hämtats via landstinget. Luftföroreningsdata har hämtats från Stockholm luft- och bulleranalys

    (SLB) vid miljöförvaltningen i Stockholm. Analyserna har utförts med Poissonregression.

    I analyserna tas hänsyn till tidstrender, årstidsmönster, influensaperioder,

    väderförhållanden, pollenhalt, veckodag, helgperioder mm. De studerade luftföroreningarna

    är ozon, kvävedioxid och partiklar. Alla luftföroreningsvariabler kan ses som indikatorer på

    olika typer av luftföroreningar, och har samtidigt beaktats i de slutliga analyserna.

    Vi fann att antalet akutbesök för KOL ökar med ungefär 3 % och besöken för ospecificerad

    astma med cirka 2 % per 10

    μg/m3 ökning av dygnets maximala 8-timmarsmedelvärde av

    ozon. I den tidigare studien av sjukhusinläggningar för andningsorganen sågs en av antalet

    inläggningar för astma med drygt 4 % per 10

    μg/m3 ökning av ozonhalten. Denna studie tyder

    därmed på att den procentuella ökningen av antalet akutbesök för astma är ungefär hälften så

    stor jämfört med ökningen av antalet sjukhusinläggningar. Däremot är antalet akutbesök på

    sjukhus för ospecificerad astma i genomsnitt minst cirka fyra gånger fler per dygn än antalet

    astmainläggningar, varför antalet ozonrelaterade akutfall vid sjukhusen blir minst dubbelt så

    många som de ozonrelaterade inläggningarna.

    Något oväntat tycks höjda halten av partiklar mindre än 10 mikrometer (PM10) inte generellt

    öka antalet akutbesök för studerade diagnoser. För KOL noteras att från de lägsta halterna till

    halter som är drygt 40 % över de genomsnittliga, ungefär inom intervallet 5-23 μg/m3, ökar

    antalet akutbesök tydligt med stigande halt, varefter risken minskar vid högre halter. Troligen

    kan detta bero på att sammansättningen och toxiciteten hos partiklarna skiljer sig beroende på

    deras ursprung, och att flera olika exponerings-responssamband bygger upp det observerade.

  • 26.
    Forsberg, Bertil
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Segerstedt, Bo
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Luftföroreningshalter och sjukhusinläggningar för luftvägssjukdomar i Göteborg 1988-19962000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna studie har genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket för att belysa luftföroreningars eventuella akuta effekter på luftvägssjuka personer i Göteborgsområdet. För att underlätta internationella jämförelser har metodiken anpassats till ett pågående europeiskt projekt. Uppgifter om sjukhusinläggningar för luftvägsdiagnoser dygn för dygn 1988-1996 har hämtats från Patientregistret, luftföroreningsdata från Göteborgs miljöförvaltning och IVL samt meteorologiska data från SMHI. I studien har analyserats luftföroreningarnas betydelse för samtliga luftvägsinläggningar (i genomsnitt 6,6 per dygn), luftvägsinläggningar bland äldre (65 år och däröver) samt inläggningar för astma och kronisk obstruktiv luftvägssjukdom (KOL) bland äldre. I analyserna tas hänsyn till tidstrender, årstidsmönster, influensaperioder, väderförhållanden, veckodag, helgperioder mm. De studerade luftföroreningarna är ozon, kvävedioxid och tre olika mått på partiklar. Alla luftföroreningsvariabler kan ses som indikatorer på olika typer av luftföroreningar. För astma- och KOL-inläggningar är halten av fotokemiskt bildad ozon en signifikant (p<0,05) riskfaktor oavsett vilket partikelmått som används i modellen, och avgasindikatorn kvävedioxid har signifikant betydelse utom med sulfat som partikelmått, då effekten dock nästan är signifikant. För samtliga luftvägsinläggningar bland personer 65 år och äldre är partikelhalten en signifikant riskfaktor oavsett vilket partikelmått som används. Resultaten talar för att flera typer av luftföroreningar, såväl storskaliga som sulfat och ozon liksom lokalt genererade bilavgaser, har viss betydelse för luftvägsinläggningarna. Det totala antalet luftvägsinläggningar ökar enligt undersökningen med 3,7 % vid en haltökning från 25%- till 75%-ilen (percentilen) såväl för sulfatpartiklar som ”inandningsbara partiklar” (PM10), vilket för PM10 motsvarar 10 μg/m3 ökad halt. De akuta effekterna per μg/m3 ökad halt är i denna studie genomgående starkare än vad som vanligtvis rapporterats i tidigare studier från främst nordamerikanska städer, vilket talar för att det är viktigt med ytterligare undersökningar som beskriver svenska förhållanden.

  • 27.
    Forsberg, Bertil
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Segerstedt, Bo
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Luftföroreningshalter och sjukhusinläggningar för luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg 1997-1999.: projektrapport till Naturvårdsverket2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna studie har genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket för att belysa eventuella akuta

    effekter av luftföroreningar på antalet inläggningar för sjukdomar i andningsorganen. Studien

    omfattar befolkningen i fyra områden: StorStockholm, Göteborg/Mölndal, Malmö/Burlöv

    samt Helsingborg. För att underlätta internationella jämförelser har metodiken anpassats till

    det pågående europeiska projektet APHEA2, där betydelsen av halten de två senaste dygnen

    beräknas. Uppgifter om sjukhusinläggningar för luftvägsdiagnoser dygn för dygn 1997-1999

    har hämtats från Patientregistret, luftföroreningsdata från kommunernas miljöförvaltningar

    och meteorologiska data från SMHI. I studien har analyserats luftföroreningarnas effekter på

    antalet inläggningar för andningsorganen totalt i alla åldrar samt på inläggningar för astma

    oavsett ålder. I analyserna tas hänsyn till tidstrender, årstidsmönster, influensaperioder,

    väderförhållanden, veckodag, helgperioder mm. De studerade luftföroreningarna är ozon,

    kvävedioxid och partiklar. Alla luftföroreningsvariabler kan ses som indikatorer på olika typer

    av luftföroreningar, och har samtidigt beaktats i analyserna..

    För både samtliga inläggningar och för astmainläggningar är halten av ozon sammantaget för

    städerna en signifikant riskfaktor. En ökning av ozonhalten med 10

    mg/m3 medför nästan 2 %

    fler inläggningar för andningsorganen totalt och drygt 4 % fler inläggningar för astma. Dessa

    effekter är internationellt sett starka. Ökad halt av partiklar (PM10) leder i dessa städer till en

    ökning av antalet inlagda för andningsorganen, vilken dock inte är statistiskt säkerställd.

    Kvävedioxidhalten har en nära signifikant effekt på antalet inläggningar för astma i Göteborg.

    Sammantaget tyder resultaten på att begränsningen till tre år av data för flertalet av städerna

    kräver mycket kraftiga effekter för att dessa skall bli statistiskt säkerställda.

  • 28.
    Forsberg, Bertil
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Segerstedt, Bo
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Norrman, Eva
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Thomasson, Lissi
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Torén, Kjell
    Utförare miljöövervakning, Sahlgrenska universitetssjukhuset, arbets- och miljömedicin, Miljömedicinskt Centrum, VMC.
    Olin, Anna Carin
    Utförare miljöövervakning, Sahlgrenska universitetssjukhuset, arbets- och miljömedicin, Miljömedicinskt Centrum, VMC.
    Norbäck, Dan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Uppsala universitet.
    Jansson, Christer
    Akuta luftvägsbesvär hos vuxna astmatiker i relation till luftföroreningshalter2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 29.
    Forsberg, Bertil
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Sjöberg, Karin
    Quantification of deaths attributed to air pollution in Sweden using estimated population exposure to nitrogen dioxide as indicator2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 30.
    Gunnarsson, Urban
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Uppsala universitet.
    Kempe, Göran
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Kellner, Olle
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Mer träd på myrarna: igenväxning de senaste 20 åren2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    I Riksskogstaxeringens landsomfattande inventeringar följs trädförekomstens

    utveckling i permanenta provytor, bl.a. på myr. I denna studie använder vi oss av

    Riksskogstaxeringens data för att undersöka om träd på myrar har ökat under den

    senaste 20-årsperioden från 1980-talet (1983-87) till 2000-talet (2003-07). Utifrån

    studien kan vi dra följande slutsatser:

    Den stående trädvolymen på myrar har för hela Sverige ökat med 75 % och mer

    än fördubblats i sydöstra Sverige under den studerade 20-årsperioden.

    Arealen trädklädd myr (med stamvolym > 25 m3 per ha) har ökat med 55 % under

    perioden.

    Igenväxningen är extra stor i S och SÖ Sverige.

    Myrar med höga naturvärden i Våtmarksinventeringen (VMI klass 1 objekt) har

    större andel öppen myr än lägre klassade myrar.

    Myrar med diken i direkt anslutning har större trädvolym än myrar utan diken och

    diken påskyndar igenväxningsprocessen.

    En lämplig miljöindikator för Regionalt UppföljningsSystem (RUS) i våtmarker

    skulle kunna vara att följa arealutvecklingen av öppen myr (utan träd) och glest

    trädbevuxen myr (stamvolym upp till 25 m

    3 per ha). Båda arealerna bör

    fortsättningsvis inte minska alltför kraftigt.

  • 31.
    Gustafsson, Malin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Forsberg, Bertil
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Orru, Hans
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Åström, Stefan
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Haben, Tekie
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Sjöberg, Karin
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Quantification of population exposure to NO2, PM2.5 and PM10 and estimated health impacts in Sweden 20102014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Befolkningens exponeringen både för partiklar (PM) och kvävedioxid (NO2) har minskat mellan 2005, då den föregående beräkningen genomfördes, och 2010. Knappt 10 % av Sveriges befolkning utsätts för bakgrundshalter av PM10 (partiklar mindre än 10 μm) högre än 20 μg/m3 i den allmänna utomhusluften. Denna halt motsvarar miljömålet för år 2010, men nivån skall även klaras i mer belastade områden såsom gaturum. För mindre partiklar (PM2,5, partiklar mindre än 2,5 μm) visar motsvarande jämförelse med miljömålet (12 μg/m3 för år 2010) på att knappt 15 % av landets invånare exponeras för halter över denna nivå.

    Om man utgår från att PM2.5 har samma farlighet oavsett ursprung så uppskattar vi att cirka 3 500 förtida dödsfall årligen inträffar i Sverige på grund av den totala exponeringen. Troligtvis är det inte tillräckligt att göra beräkningar utifrån den totala halten, eftersom partiklar av olika ursprung tycks ha olika farlighet. Med separata bedömningar för olika källor till PM uppskattar vi att det årligen rör sig om cirka 3 000 förtida dödsfall från partiklar som inte genererats lokalt. Förbränningspartiklar från vedeldning uppskattas orsaka ytterligare drygt 1 000 förtida dödsfall per år. Utöver dessa dödsfall uppskattar vi, utifrån exponeringen för NO2, att lokalt genererade avgaser leder till ytterligare minst 1 300 förtida dödsfall per år, samt vägdamm till ytterligare drygt 200 dödsfall orsakade av kortvarig exponering. Sammanfattningsvis kan antalet förtida dödsfall uppskattas till cirka 5 500 per år på grund av dessa exponeringar, när beräkningarna tar hänsyn till olika exponering-responsvärden för olika källor.

    De samhällsekonomiska kostnaderna (välfärdsförluster) relaterade till exponering för luftföroreningar mätt som NO2 beräknades både för effekter över 5 μg/m3 och utan tröskel. Resultaten tyder på att de hälsoeffekterna, relaterade till årsmedelhalten av NO2, kan värderas till mellan 7 och 25 miljarder kronor under 2010, beroende på om en tröskel på över 5 μg μg/m3 ingår eller ej.

    Resultaten från vår studie visar att negativa hälsoeffekter relaterade till förorenad luft med höga nivåer av PM kan värderas till årliga samhällsekonomiska kostnader (välfärdsförluster) på ca 35 miljarder svenska kronor under 2010. Ungefär 6,5 av dessa 35 miljarder utgörs av produktivitetsförluster i samhället. Detta motsvarar en förlust i antalet arbets- och studiedagar motsvarande drygt 0,3 % av den totala mängden arbets- och studiedagar under 2010.

  • 32.
    Gustafsson, Malin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Lindén, Jenny
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Tang, Lin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Forsberg, Bertil
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Orru, Hans
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Åström, Stefan
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Sjöberg, Karin
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Quantification of population exposure to NO2, PM2.5 and PM10 and estimated health impacts2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Halterna av luftföroreningar i svenska städer är bland de lägsta i Europa. Trots detta överskrider föroreningshalterna i gaturum, särskilt kvävedioxid (NO2) och partiklar (PM10 och PM2.5), i vissa fall de miljökvalitetsnormer (MKN) för människors hälsa som gäller för utomhusluft.

    På uppdrag av Naturvårdsverket har IVL Svenska Miljöinstitutet och Yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet kvantifierat den svenska befolkningens exponering för halter i luft av NO2, PM2,5 och PM10 för år 2015, beräknat som årsmedelkoncentrationer. Även de samhällsekonomiska konsekvenserna av de uppskattade hälsoeffekterna har beräknats.

    För att kunna applicera kända dos-responsfunktioner för bedömning av hälsoeffekter från exponering för luftföroreningar har vi i den här studien fokuserat på halter i urban och regional bakgrundsmiljö. Halter i gaturum inkluderas inte. Resultaten visar att halter av de undersökta föroreningarna i bakgrundsluft år 2015 generellt var låga, med halter långt under respektive MKN i större delen av landet. Föroreningskoncentrationerna i bakgrundsluft låg också långt under preciseringarna i miljökvalitetsmålet Frisk Luft för alla undersökta föroreningar, med undantag för en liten sträckning längs den svenska västkusten och Skåne, där partikelkoncentrationerna låg på samma nivå som miljökvalitetsmålet. Det bör noteras att PM2.5-halterna kan vara något överskattade i kustområdena på grund av havssalt, vilket kan påverka den PM2.5/PM10-kvot som används för att beräkna PM2.5 i denna studie.

    Nästan hela den svenska befolkningen exponerades för koncentrationer under MKN, med 97 %, 78 % och 77 % utsatta för koncentrationer även under miljökvalitetsmålets preciseringar för NO2, PM10 och PM2.5. Exponeringen för de högst koncentrationerna sker i de mest centrala delarna av våra största städer.

    8

    Jämförelse med bedömningen 2010 visar en svag ökning i medelexponeringen för NO2 och PM för Sveriges befolkning. För NO2 fann vi även en svag ökning av andelen av befolkningen som exponerades för halter över miljökvalitetsmålets preciseringar. För PM noterade vi istället en minskning på upp till 5 % av andelen av befolkningen som exponerades för halter över miljökvalitetsmålets preciseringar. Partiklar visar en trend mot lägre halter, vilket innebär en minskning i exponering för de högsta halterna, samtidigt som exponeringen för halter strax under miljömålets precisering ökar. Den något ökande medelexponeringen för PM kan förklaras med att befolkningen växer och urbaniseringstrenden medför att fler utsätts för de relativt höga halterna i städernas centrum. Medan lokala källor har begränsat inflytande på de minsta partklarna, bidrar de med huvuddelen av NO2, speciellt i städer. Den något högre exponeringen för NO2 är därmed främst kopplad till en ökning av lokala källor, som till exempel mer trafikarbete och fler dieselfordon. Detta, i kombination med urbaniseringen, medför en ökning i antal människor exponerade för de högre halterna i städernas centrala delar.

    Förhöjd dödlighet är oftast det viktigaste ohälsomåttet. Vi uppskattar att omkring 3600 dödsfall per år kan tillskrivas exponeringen för den regionala bakgrundshalten (långdistanstransport) av PM2.5. I genomsnitt motsvarar varje dödsfall en förlust av drygt 11 levnadsår. Den totala exponeringen för PM2.5 i Sverige beräknades nyligen i en EU-rapport leda till strax över 3700 dödsfall per år om riskökningen är lika för alla källor och haltbidrag. Vi antar att lokalt genererade partiklar (vägdamm, vedrök och avgaspartiklar) har olika effekt per haltökning på dödligheten, men har problem att finna specifika samband som publicerats. Avsaknaden är ännu mer tydlig beträffande effekterna på sjuklighet. Medvetna om osäkerhetsfaktorerna uppskattar vi att exponeringen för partiklar från vedeldning ger upphov till över 900 dödsfall per år, men i detta fall är exponeringsuppskattningen särskilt osäker. Utifrån exponerings-responssambandet i en svensk studie beräknas vägdamm ligga bakom 215 dödsfall per år. Vi tror att effekten på dödligheten till följd av lokalt genererade fordonsavgaser bäst beräknas med exponerings-responsfunktionen för inomstadsvariationen i kvävedioxid, vilken också kan inkludera effekter av kvävedioxid i sig. Vi uppskattar att bilavgaserna leder till cirka 2850 dödsfall per år, men alternativa riskfunktioner skulle resultera i 15-30% lägre skattningar.

    Det totalt beräknade årliga antalet dödsfall till följd av luftföroreningarna uppskattas till 7600 för 2015. Den betydande ökningen jämfört med beräkningen för 2010 förklaras inte främst av ökad exponering, utan beror på att antaganden om relationerna mellan exponering och ökad dödlighet har reviderats. Ifall vi i tidigare rapport för 2010 hade antagit att hela det lokala tillskottet av NO2 påverkar mortaliteten utan någon tröskel, så hade antalet beräknade dödsfall relaterade till NO2 blivit nästa lika högt som för 2015.

    Hälsoeffekter från förhöjda halter av NO2 och PM2.5 kan med konservativa bedömningar skattas orsaka samhällsekonomiska kostnader på ca 56 miljarder svenska kronor år 2015. Enbart produktivitetsförluster från sjukfrånvaro kan uppskattas orsaka samhällsekonomiska kostnader på ca 0,4 % av BNP i Sverige.

  • 33.
    Hagenbjörk Gustafsson, Annika
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Jämförande mätning av ozon utomhus med Ogawa diffusionsprovtagare och referensmetoden UV-fotometri2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 34.
    Hagenbjörk Gustafsson, Annika
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Utvärdering av Ogawa diffusionsprovtagare för mätning av NO2 och NOx i inomhusmiljö, samt jämförelse mellan två diffusionsprovtagare för mätning av NO22012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Hagenbjörk-Gustafsson, Annika
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Modig, Lars
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Forsberg, Bertil
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Cancerframkallande ämnen i tätortsluft: Personlig exponering och bakgrundsmätningar i Umeå 20072008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Allmänbefolkningens exponering för några cancerframkallande luftföroreningar undersöktes i

    Umeå under perioden 15 oktober till 18 december 2007. Studien som är en del i

    Naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning, genomfördes som personburna 7-

    dygnsmätningar på 40 slumpvis utvalda personer boende i Umeå tätort. Mätningen

    upprepades på 20 personer. Under samma period gjordes stationära mätningar på två platser

    (bibliotekstaket och E4) i centrala Umeå. De personburna och stationära mätningarna

    omfattade bensen, 1,3-butadien, formaldehyd och kvävedioxid och utfördes med

    diffusionsprovtagare. Inomhus hos 20 personer gjordes även 2-dygnsmätningar av partiklar

    (PM

    2.5) och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) parallellt med mätningar vid den urbana

    bakgrundsstationen (bibliotekstaket).

    Deltagarfrekvensen var 81 %, deltagarna tillbringade i medeltal 89 % av mätveckan inomhus.

    Tre av deltagarna var rökare och övriga deltagare hade begränsad exponeringstid för passiv

    rökning. En deltagare hade yrkesmässig exponering för de undersökta ämnena.

    Det fanns en signifikant korrelation mellan halter av bensen och 1,3-butadien uppmätt

    personburet, men för övriga ämnen sågs ingen korrelation. Rökning och boendeform hade

    ingen påverkan på exponeringen. Vid jämförelse med 2001 års mätning i Umeå har personlig

    exponering för bensen och 1,3-butadien minskat signifikant, medan exponeringen ökat för

    kvävedioxid.

    Vid E4 fanns ett signifikant samband mellan bensen och 1,3-butadienhalter som inte

    noterades vid bibliotekstaket. Bensenhalterna ligger i nivå med 2001 års mätning vid

    utomhusstationerna, medan kvävedioxidhalterna minskat, om än inte signifikant. Vid

    bibliotekstaket har 1,3-butadien- och formaldehydhalterna minskat signifikant.

    För bensen och kvävedioxid var korrelationen hög och signifikant mellan den personliga

    medelexponeringen för varje mätvecka och halter mätt stationärt. Motsvarande korrelation för

    formaldehyd och 1,3-butadien var låg.

    På grund av låga halter PM

    2.5 och PAH vid inomhusmätningarna beslutades hösten 2008 att

    en upprepad mätning i vardagsrum hos de fem individer som hade lägst halt partiklar skulle

    genomföras. Partikelhalterna (PM

    2.5) var högre (median = 4,1 μg/m3) vid den upprepade

    mätningen i jämförelse med den första mätomgången. Medianhalten bens(a)pyren var vid den

    upprepade mätningen 36 pg/m

    3, och även för övriga partikulära PAH var halterna högre.

  • 36.
    Hagenbjörk-Gustafsson, Annika
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Modig, Lars
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Forsberg, Bertil
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Hälsorelaterad miljöövervakning. Cancerframkallande ämnen i tätortsluft. Personlig exponering och bakgrundsmätningar i Umeå 20132014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att kartlägga allmänbefolkningens exponering via luften för vissa cancerframkallande ämnen (bensen, 1,3-butadien, formaldehyd) och kvävedioxid .

    Undersökningen genomfördes i centrala Umeå under hösten 2013, och inkluderade totalt 40 slumpvis utvalda personer i åldrarna 20-50 år. Deltagarna fick bära provtagare för bensen, 1,3-butadien, formaldehyd och kvävedioxid under en vecka, och mätningarna upprepades sedan på hälften av deltagarna. I samband med de personburna mätningarna fick deltagarna även besvara en enkät och föra dagbok över hur mycket tid de vistats i olika miljöer. Utöver de personburna mätningarna genomfördes även stationära veckomätningar av motsvarande ämnen utomhus på två platser (en gatustation och en urban bakgrundsstation) i centrala Umeå.

    Vid den urbana bakgrundsstationen genomfördes även mätningar av fina partiklar (PM 2.5) under två dygn parallellt med motsvarande mätningar hemma hos 20 av deltagarna. PM 2.5 filtren analyserades även för polycykliska aromatiska kolväten.

    Deltagarfrekvensen var 66%, och av de 40 deltagarna var 22 kvinnor och 18 män. Medelåldern var 35 år, endast 2 personer angav att de rökte och majoriteten bodde i lägenhet (68%). Största delen av tiden tillbringade deltagarna inomhus (90%) och endast en mindre del (ca 5%) i trafikerade miljöer.

    Resultaten av mätningarna presenteras i tabellen nedan. Den personliga medianhalten för bensen var något över den föreslagna lågrisknivån (1,3 μg/m 3) men något lägre jämfört med motsvarande mätningar i Umeå från 2001. Halten 1,3-butadien var lägre jämfört med tidigare mätomgångar och i nederkant av det intervall som utgör lågrisknivå (0,2-1,0 μg/m 3). Det fanns en signifikant korrelation mellan den personliga exponeringen för bensen och 1,3-butadien (rs=0.50, p=<0.01). Deltagare som bodde i villa hade högre formaldehydhalt jämfört med de som bodde i lägenhet. Medianhalten var något lägre jämfört med mätningarna 2001 och i samma storleksordning som vid mätningarna 2007. Medianhalten kvävedioxid var även den något högre jämfört med motsvarande halt uppmätt 2001 (8 μg/m 3), men i storleksordning som halten från mätningarna 2007 (11 μg/m 3). Ingen signifikant skillnad i halter kunde påvisas mellan män och kvinnor.

    De stationära mätningarna genomfördes vid kommunens urbana bakgrundsstation (bibliotekstaket) samt vid gatustationen Västra Esplanaden som veckomätningar, samt hemma hos 20 deltagare under två dygn (PM 2.5 och PAH). Medianhalt av bensen vid gatustationen 6 var lägre jämfört med tidigare år (1,6 μg/m 3 2001, 1,5 μg/m3 2007) medan halten uppmätt i urban bakgrund var något högre än tidigare år. För 1,3-butadien var halten vid gatustationen lägre jämfört med föregående år och lägre än motsvarande halt i urban bakgrund.

    Kvävedioxidhalten vid gatustationen låg i medeltal över 40 μg/m 3 vilket är den rådande miljökvalitetsnormen för årsmedelhalten (SFS 2010:477). Formaldehyd uppvisade ungefär samma mönster som vid tidigare mätningar med jämförbara halter i gatunivå och urban bakgrund. Median halten var högre än 2007.

    PM 2.5 mättes utomhus i urban bakgrund samt hemma hos 20 av deltagarna under två dygn. Medianvärdet för inomhusmätningarna av PM 2.5 var högre än motsvarande halt vidmätningarna 2007 (1,9 μg/m 3), medan medianhalten utomhus var lägre än vid 2007 års mätning. PM 2,5 filtren analyserades även på sitt innehåll av polycykliska kolväten, som i tabellen representeras av bens(a)pyren, och resultaten visade på betydligt högre halter i luften utomhus jämfört med inomhus. Halterna understiger väl den lågrisknivå som fastställts av institutet för miljömedicin (IMM) och Världshälsoorganisationen (WHO) på 100 pg/m 3. Man bör dock beakta att halterna inte inkluderar partiklar större än 2,5 μm i diameter.

     

     

  • 37.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Analys av bisfenolanaloger i slam och vatten från reningsverk2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta uppdrag är att analysera bisfenolanaloger dvs. ersättningsämnen till bisfenol A i slam och utgående vatten från reningsverk. Bisfenol A används framför allt vid framställning av polykarbonat och epoxiplaster, men även som s.k. hårdgörare i andra plaster. Bisfenoler är kända för deras hormonstörande effekt och man vet att människor kontinuerligt exponeras för Bisfenol A (BPA). Det är sedan 2011 förbjudet att inom EU tillverka, importera eller sälja nappflaskor som innehåller Bisfenol A (BPA) varför detta ämne håller på att fasas ut.

    Femton bisfenoler analyserades i slam och utgående vatten från nio svenska reningsverk samt i inkommande vatten från tre av dessa.

    Bisfenol A förekom i högst halter i utgående vatten, följt av Bisfenol F och Bisfenol S samt Bisfenol AF, Bisfenol M, Bisfenol G och Bisfenol B. De uppmätta halterna överensstämde väl med andra liknande studier från Europa. Den största skillnaden var att vi detekterade Bisfenol M och Bisfenol G, vilka inte rapporterats tidigare.

    Som förväntat innehöll inkommande vatten generellt mer bisfenoler än det utgående vattnet. Ett försök gjordes att räkna fram reningseffektivitet för de tre reningsverk där både inkommande och utgående vatten provtagits. Reningseffektiviteten var mellan 73% och 100% för de ämnen som förekom i högst halt (Bisfenol A och Bisfenol S) i de tre reningsverken samt för Bisfenol F, Bisfenol AF, Bisfenol M, Bisfenol G och Bisfenol B i ett reningsverk med hög industriell beslastning.

    Bisfenol A, Bisfenol S, Bisfenol F, Bisfenol AF återfanns i samtliga slamprover. Bisfenol C detekterades i slam från ett reningsverk. Övriga bisfenoler kunde inte detekteras i något av slamproven. De uppmätta halterna överensstämde väl med andra liknande studier från Tyskland, Korea, Kina och USA. Möjligen var halterna av Bisfenol A och Bisfenol S i det svenska slammet något högre än i slam från Kina.

    I dagsläget mäts bara Bisfenol A i den reguljära årliga övervakningen av föroreningar i slam och utgående vatten från svenska reningsverk. I och med att halterna av Bisfenol S och Bisfenol F ligger i samma haltområde som Bisfenol A bör det övervägas om även dessa ska inkluderas i mätprogrammet.

  • 38.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Analys av organofosfater (OP) i slam och utgående vatten från avloppsreningsverk samt av utvärderings- och kartläggnings-behov gällande OP2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Nästan alla undersökta organofosfater (OP) kunde detekteras i slam från reningsverk. De relativa halter av de olika OP föreningarna var snarlika vilket tyder på en bred användning i samhället.De flesta av de undersökta OP föreningarna innehåller fenyl-estrar och tillhör gruppen aryl-fosfater. Trifenylfosfat (TPP) ingår i den årliga övervakningen av slam. Det är därför intressant att jämföra halterna av de undersökta OP föreningarna med halterna av TPP. Halterna av flera av de nu undersökta aryl-fosfaterna är jämförbara eller högre än halterna av TPP i slam från reningsverk. Två av de undersöka aryl-fosfaterna förekommer i ca. 10 gånger högre halter än TPP, 2-ethylhexyldifenylfosfat (EHDPP) och Tris(isopropylphenyl) fosfat (TiPP), medans medelhalterna av difenylkresylfosfat (DpCP, trikresylfosfat (TCP), trixylylfosfat (TXP) och Irgafos 168 oxid är nära medelhalten av TPP. Medelhalterna av de två difosfaterna RDP och BDP samt tri-iso-butyl fosfat var lägre än TPP (4% till 25% av TPP) och medelhalterna av de fyra butyl-aryl fosfaterna samt isodecyldifenylfosfat (iDdPP) var betydligt lägre än TPP (0.4% till 0.9%).Betydligt färre OP detekterades i utgående vatten vilket delvis kan förklaras av den låga vattenlösligheten hos stora organfosfater. De mest vattenlösliga föreningarna, tri-iso-butyl-fosfat (TiBP) och trifenylfosfat (TPP), dominerade såleds i utgående vatten. Medelhalten av TiBP och TPP var liknande i utgående vatten, 14 ng/L respektive 22 ng/L. Sex av de studerade OP förekom i ungefär 10 gånger lägre halter (dibutylfosfat, EHDPP, dPCP, TCP, iDdPP och TXP) och två OP förekom i ungefär 100 gånger lägre halter (butyldiphenylfosfat och tert-butyl-difenylfosfat). Övriga OP förekom under detektionsgränsen eller kvantifieringsgränsen.Riskkvoter mellan uppmätta halter och lägst rapporterade effektnivåer (från vetenskaplig litteratur) beräknades. Inget värde översteg 1 (signifikant risk) men ett antal värden återfanns i intervallet 0,1 till 1. Riskkvoterna var högst för trikresylfosfat, trifenylfosfat och tris(iso-propyl-fenyl)fosfat.

  • 39.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Miljöövervakning av utgående vatten & slam från svenska avloppsreningsverk: Resultat från år 2012 och 2013 och en sammanfattning av slamresultaten för åren 2004-20132015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    svenska avloppsreningsverk (ARV); Stockholm (Henriksdal), Göteborg (Ryaverket), Umeå (Ön), Borås (Gässlösa), Eslöv (Ellinge), Alingsås (Nolhaga), Bollebygd, Borlänge och Bergkvara (Torsås) har undersökts. Följande ämnen/ämnesgrupper har ingått i studien (fr.o.m. 2004): antibiotika (fluorokinoloner), bromerade difenyletrar, klorparaffiner, fluorerade ämnen, fosfatestrar, ftalater, butylhydroxytoluen, klorbensener, klorfenoler, triclosan, organotennföreningar, metylsiloxaner, metaller samt klorerade dibenso-p-dioxiner, dibensofuraner och bifenyler. Dessutom ingår även fr.o.m. 2010: myskämnen, NSAID´s, bisfenol A och nonyl- och oktylfenoler.

    Graferna i denna rapport redovisar slamhalterna för perioden 2004-2013 och utgående vattenhalter för år 2013. Bollebygd reningsverk ingick inte i den nationella miljöövervakningen under 2004 och Floda reningsverk har fr.o.m. 2010 ersatts av Borlänge reningsverk och Bergkvara reningsverk.

    Liksom tidigare år så är slamhalterna generellt lika såväl mellan reningsverk som över tid. Med andra ord är mellanårsvariationen generellt lika stor som variationen mellan olika reningsverk. Det finns dock några avvikelser. Slam från Gässlösa ARV har generellt flera fluorerade ämnen än övriga reningsverk samt högre halter av perfluoroktansyra (PFOA) och Di-iso-decylftalat (DIDP).

    En nyligen genomförd tidstrendanalys (Olofsson, Bignert & Haglund, 2012) visade på signifikant minskande halter över tid (2004-2010) för kobolt, antibiotikat norfloxacin, triklosan, mono- och dibutyltenn, fluorkemikalien PFOSA, 1,2,4-triklorbensen, flamskyddskemikalierna PBDE-154 och PBDE-183 samt högklorerade dioxiner och furaner (heptaCDD, OCDD, 1,2,3,4,6,7,8-hepta-CDF och OCDF). Samma studie fann signifikant ökande trender för linjära metylsiloxaner (MDM, MD2M och MD3M), 1,4-diklorbensen och flamskyddskemikalien deca-BDE. Det fanns även indikationer på minskande trender för antibiotikat ciprofloxacin, PBDE-99, fluorämnet PFDoDA, 2,3,7,8-tetraklordibensofuran (TCDF) och klorparaffiner (MCCP) samt ökande trender för två organofosfater (TDCPP och TBEP).

    Sentida data för 2011-2013 visar på fortsatt minskande trender för samtliga ämnen med statistiskt signifikanta tidstrender, förutom för triclosan och OCDD för vilka haltminskningen planat ut. Det finns även tydliga tecken på minskande halter av två antibiotika (ciprofloxacin och ofloxacin), två flamskyddskemikalier (PBDE-47 och PBDE-99) och två mjukgörare (DEHP och DIDP).

    Halterna av linjära metylsiloxaner fortsätter att öka. Däremot verkar halterna av några av de ämnen som tidigare visat ökande trender plana ut (1,4-diklorbensen) eller till och med vänt nedåt (deca-BDE). Det senare verkar även gälla för flera dioxin-lika PCB (ex. PCB118, PCB126 och PCB169). Däremot verkar halterna av två organofosfater (TCPP och TDCPP) öka. Dessa ersätter i många tekniska applikationer PBDE (vilka minskar i halt).

  • 40.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Miljöövervakning av utgående vatten & slam från svenska avloppsreningsverk: Resultat från år 2014 och en sammanfattning av slamresultaten för åren 2004‐20142014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Förekomsten av organiska substanser i utgående vatten (fr.o.m. 2011) och/eller slam från nio

    svenska avloppsreningsverk (ARV); Stockholm (Henriksdal), Göteborg (Ryaverket), Umeå (Ön),

    Borås (Gässlösa), Eslöv (Ellinge), Alingsås (Nolhaga), Bollebygd, Borlänge och Bergkvara (Torsås)

    har undersökts. Följande ämnen/ämnesgrupper har ingått i studien (fr.o.m. 2004): antibiotika

    (fluorokinoloner), bromerade difenyletrar, klorparaffiner, fluorerade ämnen, fosfatestrar,

    ftalater, butylhydroxytoluen, klorbensener, klorfenoler, triclosan, organotennföreningar,

    metylsiloxaner, metaller samt klorerade dibenso‐p‐dioxiner, dibensofuraner och bifenyler.

    Dessutom ingår även fr.o.m. 2010: myskämnen, NSAID´s, bisfenol A och nonyl‐ och oktylfenoler.

    Graferna i denna rapport redovisar slamhalterna för perioden 2004‐2014 och utgående

    vattenhalter för år 2014. Bollebygd reningsverk ingick inte i den nationella miljöövervakningen

    under 2004 och Floda reningsverk har fr.o.m. 2010 ersatts av Borlänge reningsverk och

    Bergkvara reningsverk.

    Liksom tidigare år så är slamhalterna generellt lika såväl mellan reningsverk som över tid. Med

    andra ord är mellanårsvariationen generellt lika stor som variationen mellan olika reningsverk.

    Det finns dock några avvikelser. Slam från Gässlösa ARV har generellt flera fluorerade ämnen än

    övriga reningsverk samt högre halter av perfluoroktansyra (PFOA) och Di‐iso‐decylftalat (DIDP).

    En nyligen genomförd tidstrendanalys (Olofsson, Bignert & Haglund, 2012) visade på signifikant

    minskande halter över tid (2004‐2010) för kobolt, antibiotikat norfloxacin, triklosan, mono‐ och

    dibutyltenn, fluorkemikalien PFOSA, 1,2,4‐triklorbensen, flamskyddskemikalierna PBDE‐154 och

    PBDE‐183 samt högklorerade dioxiner och furaner (heptaCDD, OCDD, 1,2,3,4,6,7,8‐hepta‐CDF

    och OCDF). Samma studie fann signifikant ökande trender för linjära metylsiloxaner (MDM,

    MD2M och MD3M), 1,4‐diklorbensen och flamskyddskemikalien deca‐BDE. Det fanns även

    indikationer på minskande trender för antibiotikat ciprofloxacin, PBDE‐99, fluorämnet PFDoDA,

    2,3,7,8‐tetraklordibensofuran (TCDF) och klorparaffiner (MCCP) samt ökande trender för två

    organofosfater (TDCPP och TBEP).

    Sentida data för 2011‐2014 visar på fortsatt minskande trender för samtliga ämnen med

    statistiskt signifikanta tidstrender, förutom för triclosan och OCDD för vilka haltminskningen

    planat ut. Det finns även tydliga tecken på minskande halter av två antibiotika (ciprofloxacin och

    ofloxacin), två flamskyddskemikalier (PBDE‐47 och PBDE‐99), en mjukgörare (DEHP), en

    klorbensen (HCB) och en klorparaffin (LCCP).

    Halterna av linjära metylsiloxaner fortsätter att öka. Det gör också halterna av två organofosfater

    (TCPP och TDCPP). Dessa ersätter i många tekniska applikationer PBDE (vilka minskar i halt).

    Däremot verkar halterna av några av de ämnen som tidigare visat ökande trender plana ut eller

    till och med vänt nedåt. Det senare verkar även gälla för 1,4‐diklorbensen, deca‐BDE och flera

    dioxin‐lika PCB (ex. PCB118, PCB126 och PCB169).

  • 41.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Miljöövervakning av utgående vatten & slam från svenska avloppsreningsverk: Resultat från år 2015 och en sammanfattning av slamresultaten för åren 2004‐20152017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Förekomsten av organiska substanser i utgående vatten (fr.o.m. 2011) och/eller slam från niosvenska avloppsreningsverk (ARV); Stockholm (Henriksdal), Göteborg (Ryaverket), Umeå (Ön),Borås (Gässlösa), Eslöv (Ellinge), Alingsås (Nolhaga), Bollebygd, Borlänge och Bergkvara (Torsås)har undersökts. Följande ämnen/ämnesgrupper har ingått i studien (fr.o.m. 2004): antibiotika(fluorokinoloner), bromerade difenyletrar, klorparaffiner, fluorerade ämnen, fosfatestrar,ftalater, butylhydroxytoluen, klorbensener, klorfenoler, triclosan, organotennföreningar,metylsiloxaner, metaller samt klorerade dibenso‐p‐dioxiner, dibensofuraner och bifenyler.Dessutom ingår även fr.o.m. 2010: myskämnen, NSAID´s, bisfenol A och nonyl‐ och oktylfenoler.Graferna i denna rapport redovisar slamhalterna för perioden 2004‐2015 och utgåendevattenhalter för år 2015. Bollebygd reningsverk ingick inte i den nationella miljöövervakningenunder 2004 och Floda reningsverk har fr.o.m. 2010 ersatts av Borlänge reningsverk ochBergkvara reningsverk.Liksom tidigare år så är slamhalterna generellt lika såväl mellan reningsverk som över tid. Medandra ord är mellanårsvariationen generellt lika stor som variationen mellan olika reningsverk.Det finns dock några avvikelser. Slam från Gässlösa ARV har generellt flera fluorerade ämnen änövriga reningsverk samt högre halter av perfluoroktansyra (PFOA) och Di‐iso‐decylftalat (DIDP).En nyligen genomförd tidstrendanalys (Olofsson, Bignert & Haglund, 2012) visade på signifikantminskande halter över tid (2004‐2010) för kobolt, antibiotikat norfloxacin, triklosan, mono‐ ochdibutyltenn, fluorkemikalien PFOSA, 1,2,4‐triklorbensen, flamskyddskemikalierna PBDE‐154 ochPBDE‐183 samt högklorerade dioxiner och furaner (heptaCDD, OCDD, 1,2,3,4,6,7,8‐hepta‐CDFoch OCDF). Samma studie fann signifikant ökande trender för linjära metylsiloxaner (MDM,MD2M och MD3M), 1,4‐diklorbensen och flamskyddskemikalien deca‐BDE. Det fanns ävenindikationer på minskande trender för antibiotikat ciprofloxacin, PBDE‐99, fluorämnet PFDoDA,2,3,7,8‐tetraklordibensofuran (TCDF) och klorparaffiner (MCCP) samt ökande trender för tvåorganofosfater (TDCPP och TBEP).Sentida data för 2011‐2015 visar på fortsatt minskande trender för samtliga ämnen medstatistiskt signifikanta tidstrender, förutom för triclosan och OCDD för vilka haltminskningenplanat ut. Det finns även tydliga tecken på minskande halter av två antibiotika (ciprofloxacin ochofloxacin), två flamskyddskemikalier (PBDE‐47 och PBDE‐99), en mjukgörare (DEHP), enklorbensen (HCB) och en klorparaffin (LCCP).Halterna av linjära metylsiloxaner fortsätter att öka. Det gör också halterna av två organofosfater(TCPP och TDCPP). Dessa ersätter i många tekniska applikationer PBDE (vilka minskar i halt).Däremot verkar halterna av några av de ämnen som tidigare visat ökande trender plana ut ellertill och med vänt nedåt. Det senare verkar även gälla för 1,4‐diklorbensen, deca‐BDE och fleradioxin‐lika PCB (ex. PCB118, PCB126 och PCB169).

  • 42.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Miljöövervakning av utgående vatten & slam från svenska avloppsreningsverk: Resultat från år 2016-2017och en sammanfattning av slamresultaten för åren 2004-20172019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Förekomsten av organiska substanser i utgående vatten (fr.o.m. 2011) och/eller slam från nio svenska avloppsreningsverk (ARV); Stockholm (Henriksdal), Göteborg (Ryaverket), Umeå (Ön), Borås (Gässlösa), Eslöv (Ellinge), Alingsås (Nolhaga), Bollebygd, Borlänge och Bergkvara (Torsås) har undersökts. Följande ämnen/ämnesgrupper har ingått i studien (fr.o.m. 2004): antibiotika (fluorokinoloner), bromerade difenyletrar, klorparaffiner, fluorerade ämnen, fosfatestrar, ftalater, butylhydroxytoluen, klorbensener, klorfenoler, triclosan, organotennföreningar, metylsiloxaner, metaller samt klorerade dibenso-p-dioxiner, dibensofuraner och bifenyler. Dessutom ingår även fr.o.m. 2010: myskämnen, NSAID´s, bisfenol A och nonyl- och oktylfenoler.Graferna i denna rapport redovisar slamhalterna för perioden 2004-2017 och utgående vattenhalter för år 2016 och 2017. Bollebygd reningsverk ingick inte i den nationella miljöövervakningen under 2004 och Floda reningsverk har fr.o.m. 2010 ersatts av Borlänge reningsverk och Bergkvara reningsverk.Liksom tidigare år så är slamhalterna generellt lika såväl mellan reningsverk som över tid. Med andra ord är mellanårsvariationen generellt lika stor som variationen mellan olika reningsverk. Det finns dock några avvikelser. Slam från Gässlösa ARV har generellt flera fluorerade ämnen än övriga reningsverk samt högre halter av perfluoroktansyra (PFOA) och Di-iso-decylftalat (DIDP).En tidstrendanalys från 2012 visade på signifikant minskande halter över tid (2004-2010) för kobolt, antibiotikat norfloxacin, triklosan, mono- och dibutyltenn, fluorkemikalien PFOSA, 1,2,4-triklorbensen, flamskyddskemikalierna PBDE-154 och PBDE-183 samt högklorerade dioxiner och dibensofuraner (Olofsson, Bignert, Haglund; 2012). Samma studie fann signifikant ökande trender för linjära metylsiloxaner (MDM, MD2M och MD3M), 1,4-diklorbensen och flamskyddskemikalien deca-BDE. Det fanns även indikationer på minskande trender för antibiotikat ciprofloxacin, PBDE-99, fluorämnet PFDoDA, 2,3,7,8-tetraklordibensofuran (TCDF) och mellankedjiga klorparaffiner (MCCP) samt ökande trender för två organofosfater (TDCPP och TBEP).Sentida data för 2011-2017 indikerar fortsatt minskande trender för samtliga ämnen med statistiskt signifikanta tidstrender, förutom för mono- och dibutyltenn för vilka haltminskningen planat ut. Det finns även tydliga tecken på minskande halter av två antibiotika (ciprofloxacin och ofloxacin), två flamskyddskemikalier (PBDE-47 och PBDE-99), en mjukgörare (DEHP), hexaklorbensen (HCB) och långkedjiga klorparaffiner (LCCP).Halterna av linjära metylsiloxaner fortsätter att öka. Ökar gör också halterna av två organofosfater (tributylfosfat och tricresylfosfat). Däremot verkar halterna av några av de ämnen som tidigare visat ökande trender plana ut eller till och med vänt nedåt. Det senare verkar även gälla för ex. 1,4-diklorbensen, deca-BDE, TDCPP, TBEP och flera dioxin-lika PCB (ex. PCB 118, 126 och 169). När data finns tillgängligt för 2018 vore det värdefullt att upprepa den noggranna statistiska analys som gjordes 2012 för att få en klar bild över haltförändringarna av samtliga analyserade ämnen under senaste 15 åren.

  • 43.
    Haglund, Peter,
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Retrospektiv studie av klorerade dibensotiofener i strömming från Ängskärsklubb2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    PCDBT är av intresse eftersom de har stora likheter med polyklorerade dibenso-p-dioxineroch dibensofuraner (PCDD/F) vilka ofta benämns ”dioxiner”, se Figur 1. Båda är planakloraromatiska ämnen och PCDBT misstänks därför vara persistenta, bioaccumulerandeämnen med dioxinlika biologiska effekter.

  • 44.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Test av sparade slamprov från provbank: Jämförelse med resultat från år 2005, 2007 och 20112015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Förekomsten av utvalda organiska substanser i arkiverat (provbankat) slam från tre svenska avloppsreningsverk (ARV); Stockholm (Henriksdal), Borås (Gässlösa) och Bollebygd har undersökts. Proven spreds över den tidsperiod (2004-2013) som prover bankats från de tre reningsverken (2005, 2007 och 2011) och följande ämnen/ämnesgrupper undersöktes antibiotika (fluorokinoloner), bromerade difenyletrar (PBDE), fosfatestrar, ftalater, triclosan, metylsiloxaner samt klorerade dibenso-

    p-dioxiner och dibensofuraner (PCDD/F) och bifenyler (PCB). Halterna jämfördes med de halter som tidigare uppmätts vid analys av färskt slam.

    De flesta föreningarna verkar vara stabila i slam. Det fanns indikationer på nedbrytning av två antibiotika, Ciprofloxacin och Norfloxacin, två PBDE, BDE47 och BDE99 samt möjligen PCB77. Halterna av dessa var lägre i bankat material från 2005 och 2007 än tidigare rapporterats för färskt material.

    Genomgående lägre halterav ftalater detekterades i bankat slam från alla tre reningsverken jämfört med tidigare analyser av färskt material, men för DEHP kunde man inte se någon effekt av hur länge slammet lagrats vilket är svårförklarat. Om det sker nedbrytning i slam vid lagring borde halterna minska med ökande lagringstid.

    En möjlighet är heterogenicitet i slamproverna. Prov för analys av färskt slam tas av praktiska skäl ut innan frystorkning. Det innebär att de tidigare och senare analyserna utförts på olika delprov av respektive slam. Även om det våta slammet homogeniseras väl innan delning är det troligen ändå inte lika homogent som det frystorkade materialet.

    En annan möjlig konsekvens av detta förfarande är att föroreningar, främst ftalater, i det bankade slammet möjligen kunnat degraderats till något högre grad än det delprov som tagits för direkt analys. Frystorkningen kan ta flera dagar, speciellt om vattenhalten är hög.

  • 45.
    Haglund,, Peter
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Kaj, Lennart
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Brorström Lundén, Eva
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Analysis of new brominated flame retardants in human serum and background air2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Naturvårdsverket har en screeningstudie av utvalda “nya” bromerade

    flamskyddsmedel (BFR) genomförts. Studien bygger på en tidigare studie inkluderande de

    flesta av flamskyddsmedlen "Screening av Emerging bromerade flamskyddsmedel och

    polybromerade dibensofuraner". I denna studie kunde många ämnen inte detekteras,

    möjligen på grund av låga koncentrationer i förhållande till de instrumentella

    detekteringsgränserna.

    I den aktuella studien har en känsligare masspektrometrisk teknik gaskromatografi -

    högupplöst masspektrometri (GC-HRMS) använts för att förbättra detektionsfrekvensen.

    Dessutom har ytterligare fem nya BFR inkluderats, baserat på en nyligen publicerad rapport

    från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet.

    Det övergripande målet för denna screeningundersökning var att bestämma halterna av de

    utvalda nya bromerade flamskyddsmedlen samt en grupp välkända flamskyddsmedel

    (polybromerade difenyletrar, PBDE) i luft från bakgrundsområden och i humant serum,

    vilket bör ge en bättre bild av den globala långväga lufttransporten samt en uppfattning av

    graden av människors exponering.

    De flesta av de nya flamskyddsmedlen påträffades i samtliga luftprover. Medelkoncentrationen

    av flera nya flamskyddsmedel (TBECH, HBB, BEH-TEBP, BTBPE,

    DBDPE och Dechloran Plus) var relativt höga, mellan 10 % och 60 % av koncentrationen

    av dekabromdifenyleter (BDE-209), den PBDE som uppmättes i högst halt.

    De genomsnittliga koncentrationerna av de bromerade fenolerna var i allmänhet högre än

    den för BDE-209. Koncentrationen av monobromfenoler och 2,4-dibromfenol var minst

    en storleksordning större än den för BDE-209, medan koncentrationen av 2,4,6-

    tribromfenol var fyra gånger högre.

    Halterna av de nya flamskyddsmedlen, de bromerade fenolerna och PBDE var alla

    förhöjda under sommarperioden i Pallas i norra Finland, vilket visar på dess potential för

    atmosfärisk långväga spridning och att denna ökar med ökande temperatur.

    De bromerade fenolerna visade också en tidstrend i luft från Råö på den svenska

    västkusten, med förhöjda halter under sommar och höst, eventuellt kopplade till ökad

    naturlig marin produktion och ökade emissioner av dessa föreningar under denna period.

    Tre nya BFR detekterades i humant blod (sera). Bis(2,4,6-tribromfenoxy)etan (BTBPE)

    hittades i alla prover och med en genomsnittskoncentration högre än den för BDE-209.

    Pentabrometylbensen (PBEB) och 2-etylhexyl 2,3,4,5-tetrabrombensoat (EH-TBB) hittades

    i ungefär hälften av proverna.

    De bromerade fenolerna påträffades också i sera och deras koncentrationer var mycket

    högre än den för BDE-209. 2,4,6-tribromfenol förekom i högst halt, troligen på grund av

    hög stabilitet mot metabolisk omvandling.

  • 46.
    Haglund, Peter
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Liljelind, Per
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Bergek, Sture
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Screening av dioxiner och dioxinlika ämnen i bröstmjölk, fet fisk och annan mat2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att studera människans exponering för polybromerade dibenso-

    p-dioxiner och dibensofuraner (PBDD/F), polyklorerade naftalener (PCN) och polyklorerade dibenso-tiofener (PCDT) och avgöra i vilken mån denna exponering kan hänföras till föda. Ett annat syfte var att undersöka om den sammanlagda belastningen av denna typ av ämnen har ökat eller minskat över tid. Dessutom skulle en uppskattning göras av hur stor andel av dioxinreceptoraktiviteten som kan förklaras av PBDD/F, PCN, PCDT samt polyklorerade dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner (PCDD/F) och dioxinlika PCBer.

    Förekomsten av dessa ämnen har undersökts i bröstmjölk insamlad mellan 1997 och 2011, ett antal individuella bröstmjölksprover (för att få en bättre uppfattning om den individuella haltvariationen), matkorgsprover samt vildfångad respektive odlad fisk. Halterna har sedan jämförts med motsvarande för PCDD/F och dioxinlika PCBer. De senare består av PCBer som har ett klor i de sk. orto-positionerna (mono-orto PCB; mo-PCB) eller saknar klor i dessa positioner (non-orto PCB; no-PCB). Den totala dioxinlika toxiciteten (TEQ) beräknades sedan teoretiskt och jämfördes med uppmätta värden från en biotest (DR CALUX).

    Totalhalten av PCN var relativt hög i modersmjölk, ca 10% av totalhalten av de dioxinlika PCB (dl-PCB). PBDD/F detekterades bara i något enstaka modersmjölksprov och PCDT detekterades inte alls. Vidare var halterna av PCN i princip konstanta över studieperioden (1997-2011) medan dioxinlika PCB och PCDD/F minskade över tid.

    PCDD/F stod för den största andelen av TEQ (ca 55%) följt av no-PCB (ca 40%) och mo-PCB (3,9 – 5,6%) och PCN (1,2 – 3,0%). PBDD/F återfanns bara över detektionsgränsen i ett prov från 2010 (1,6% av TEQ).

    TEQ-värden från CALUX-testet stämde mycket väl överens med TEQ-värden beräknade från resultat från kemiska analyser, vilket kan tolkas som att PCDD/F, no-PCB, mo-PCB och PCN bidrar mest till CALUX-TEQ responsen och att övriga dioxin-lika ämnen i proverna står för ett litet bidrag.

    Den individuella variationen var liknande för samtliga föroreningsgrupper. Totalhalterna av PCN varierade 6,7 gånger (relativ standardavvikelse, RSD 38%), dl-PCB varierade 4,8 gånger (RSD 51%), och PCDD/F varierade 3,1 gånger (RSD 40%).

    Total- och TEQ-halterna av de dioxinlika ämnena i fet vildfångad fisk följde samma mönster som mjölkproverna med högst halt av dl-PCB följt av PCN, PCDD/F, PBDD/F och PCDT. PBDD/F kunde dock kvantifieras i fler prover (4 av 11) och högst halt, 0,18 pg TEQ/g, uppmättes i sill från Västkusten (vilket motsvarar 14% av total-TEQ). Bidraget från PCN var relativt konstant på ca. 1,5%.

    Fiskdelen av matkorgen innehöll mest föroreningar följt av kött- och mejeriprodukter samt ägg. De ämnesgrupper som dominerade var dl-PCB och PCN. Dioxinlika PCB förekom i högre halter i fisk medan PCN förekom i högre halter i övriga varugrupper. Något oväntat påträffades PBDD/F i kött- och mejeriprodukter (från ICA) men inte i fisk/fiskprodukter. PBDD/F bidrog med 20% till total-TEQ i kött/köttprodukter och med 6,5% i mejeriprodukter (från en av två leverantörer). Bidragen från PCN var relativt konstant på 1% till 2,5%, dvs ungefär som det för mo-PCB (0,5-4,4%).

  • 47.
    Haglund, Peter
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Lundin, Lisa
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Liljelind, Per
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Hjelt, Maria
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Renberg, Mikael
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Kaj, Lennart
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Alsberg, Tomas
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Hazardous compounds released from textiles and the associated load they place on Swedish sewage treatment plants2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hushållens bidrag av tvättvatten från textiltvätt till de kommunala avloppsreningsverken uppskattas till ca 2% av det totala volymflödet. Registerdata över kemikalier som används vid tillverkning av textilier/kläder samt analyser av tvättvatten visar att textilfibrer, mikroplastfibrer och många miljöstörande ämnen når våra reningsverk via textiltvätt. Dessa fibrer och kemiska ämnen kan bidra till förorening av avloppsreningsslam som används för gödsling av åkermark eller av vattenmiljö nedströms reningsverken.

    Ett av Sveriges miljömål är En Giftfri Miljö och dess delmål innefattar bl.a. information om farliga ämnen i varor (Ds 2012:23). Textilier är en av de varugrupper som Miljömålberedningen föreslagit (SOU 2012:38) bli föremål för ett regeringsuppdrag avseende innehåll av farliga ämnen och riskbegränsande åtgärder samt frivillig miljömärkning. I det svenska miljömålsystemet ingår också generationsmål om att materialkretsloppen skall vara så fria från farliga ämnen som möjligt och att våra konsumtionsmönster av varor ska ge så små hälso- och miljöproblem som möjligt även i varornas tillverkningsländer utanför Sverige. Generationsmålet innebär att svensk politik behöver ta hänsyn till den miljö- och hälsopåverkan som svensk konsumtion orsakar i andra länder. EU:s ramdirektiv för avfall (2008/96/EG) har vidare slagit fast en avfallshierarki som sätter återanvändning av uttjänta varor, t. ex. kläder, före materialåtervinning av avfall.

    Syfte

    Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning som vattentvätt av fem klädtyper (t-tröjor av bomull med plasttryck, bomullsjeans, arbetsbyxor, fleecetröjor samt allvädersjackor) bidrar till förekomsten av miljögifter i slam samt i utgående vatten från representativt utvalda svenska reningsverk.

    Utförande

    Kläder av fem olika klädtyper, enligt specifikation från naturvårdsverket (baserat på en tidigare studie av Swerea) köptes in från affärer i Umeå under januari 2014. Det var 8 st t-tröjor av bomull med plasttryck, 3 st bomullsjeans, 2 st arbetsbyxor, 8 st fleecetröjor samt 3 st allvädersjackor.

    Kläderna tvättades i en vanlig tvättmaskin 2 gånger efter varandra utan att torka mellan och allt tvättvatten samlades upp. Delprov av tvättvattnet togs ut och analyserades för 126 utvalda ämnena på tre olika laboratorier (Miljökemiska Laboratoriet, Umeå Universitet, Svenska Miljöinstitutet (IVL) och Stockholms Universitet (ACES)). Ämnena var processkemikalier såsom pentaklorfenol, och triklosan, funktionskemikalier såsom ftalater och organofosfater samt oönskade kemikalier såsom dioxiner, klorfenoler och klorbensener.

    2

    Resultat

    Studien visar på att det mängdmässigt främst är funktionskemikalier som släpper från kläderna vid tvätt. Det här var väntat då dessa kemikalier är avsiktligt och oftast inte kemiskt bundet till tyget. Processkemikalier avges i mindre mängd och oönskade kemikalier såsom till exempel klorerade fenoler och bensener hittades i väldigt små mängder i tvättvattnet oavsett vilken typ av klädesplagg som tvättats. Vare sig processkemikalierna eller de oönskade kemikalierna borde finnas i plaggen och därför var det väntat att dessa kemikalier inte skulle hittas i samma utsträckning som funktionskemikalierna.

    Om man ser till detektionsfrekvensen, d.v.s. hur ofta de ämnen som ingår i en ämnesklass påträffas, blir bilden delvis en annan. Mer än 75% av de funktionskemikalier (38 av 50), ca 50% av funktionskemikalierna (26 av 49) och ca. 30% av processkemikalierna (8 av 27) detekterades i tvättvattenproverna.

    T-tröjor och skaljackorna var de klädtyper som avgav störst mängd kemikalier per kg 47 mg/kg (0.005% w/w) för t-tröjor följt av 23 mg/kg (0.002% w/w) för skaljackor. Jeans, arbetsbyxor och fleecetröjor släppte mycket mindre mängd kemikalier 0.001, 0.001 and 0.0005% vid tvätt till tvättvattnet.

    De fem klädtyperna släppte alla bisfenol AF, organofosfater, ftalater, formaldehyd, bromerade och klorerade fenoler samt klorerade bensener till tvättvattnet vid de två första tvättarna. Några föreningar som inte kunde detekteras i tvättvattnet var 4 stycken siloxaner, 9 stycken olika aniliner och majoriteten av de 17 dioxinerna och furanerna som ingick i studien.

    T-tröjor släppte mer textilfibrer (0,85 mg/kg) jämfört med de andra klädtyperna. De andra klädtyperna släppte betydlig mindre fibrer vid tvätt: jeans 0,46 mg/kg, skaljackor 0,02 mg/kg, arbetsbyxor 0,07 mg/kg och fleecetröjor 0,1 mg/kg.

    Diskussion

    Om man tar hänsyn till den årliga användningsvolymen av de olika klädestyperna avger t-tröjorna den största mängden kemikalier (469 kg funktionella kemikalier, 0,5 kg processkemikalier och 0,07 kg oönskade kemikalier) vid de två första tvättarna av plaggen. Arbetsbyxor var den klädestyp som släppte minst kemikalier (30 kg funktionella kemikalier, 7 kg processkemikalier och 0,9 g oönskade kemikalier).

    Ftalater och organofosfater frigjordes i stora mängder från kläderna (302 kg och 7,6 kg) och bidrar med 50% respektive 5% vardera till vad som återfinns i utgående vatten och slam från avloppsreningsverken. Klorfenoler och perfluorerade ämnen frigjordes i betydligt mindre mängder (430 g och 300 g) men bidrar i teorin med mer (167% respektive 223%) än vad som återfinns i utgåendevatten och slam från avloppsreningsverken för respektive grupp, vilket är orealistiskt. Brister i dataunderlaget eller degradering av föroreningar i reningsprocessen kan vara möjliga orsaker till överskattningen. Det är dock klart att tvätt av kläder ger ett betydande bidrag till vad som återfinns i reningsverksvatten och slam.

    3

    Slutsatser

    Kemikalier som är förbjudna enligt t ex Reach ska naturligtvis inte förekomma i kläder. Trots det så hittas de ändå ibland vid inspektion. Det är ett stort problem eftersom kemikalierna fortfarande kan vara lagliga att använda i visa länder. Exempelvis är det förbjudet att använda arylaminer inom EU, ändå återfinner vi en av dessa 4,4'-diaminodiphenylmethane i tvättvatten från alla typer av kläder i denna studie. Idag sker produktion av kläder över hela världen och det är svårt att få information om vilka kemikalier som har använts för ett visst plagg. Denna spårbarhet skulle behöva förbättras.

    I den här studien har vi hittat 72 av 126 föreningar, alla icke-naturliga föreningar, i tvättvattnet. De föreningar som frigjordes i störst mängder till tvättvattnet i den här studien var BPS, ftalater (DBP, BBP, DEHP, DINP, DIDP), DINCH, organofosfater (TPP, TCEP, TCPP, TEHP, TBEP) och formaldehyd. Med hänsyn taget till nettotillförseln av nya kläder kommer den mängden kemikalier på årlig basis som avges från nya kläder som tvättas de två första gångerna att vara betydande.

    Även om en del av de föreningar som avges från kläderna kommer att brytas ner under behandlingen av avloppsvattnet i avloppsreningsverken så kommer många av dem att hamna i det utgående vattnet eller i slammet. Dessa kommer hamna i recipienten eller där slam används för att tillföra näringsämnen.

    Fortsatt arbete

    För att få en ännu bättre bild av hur mycket kemikalier som frigörs från kläder vid tvätt skulle det vara intressant att studera fler klädtyper. Det skulle också vara av intresse att analysera kläderna i sig för att kunna avgöra hur stor andel av det som finns i kläderna som avges vid tvätt, men också vad som finns kvar i kläderna när de så småningom blir textilavfall.

    Slutligen skulle det vara intressant att genom så kallad "non-target analysis" av både kläder och tvättvatten få veta vilka andra föreningar som förekommer i både kläder och tvättvatten. Rätt använt skulle "non-target anaysis" kunna fånga upp ett brett spektrum av kemikalier och ge en "totalbild" av substansflödet från textilier, via tvättvatten och reningsverk, till olika recipienter.

  • 48.
    Haglund, Peter
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Marklund, Anneli
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Organofosfater i svensk miljö: Ett screeninguppdrag från Naturvårdsverket2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Naturvårdsverkets screeningprojekt har femton organofosfater (OP) analyserats i prov från inom- och utomhusmiljöer. Tio av dessa OP dominerade den svenska importen av organofosfater 1999 och åtta är listade som högvolymkemikalier i EU. OP används bl.a som flamskydd, mjukgörare och tillsatser i oljeprodukter. Damm- och luftprov från olika boende- och arbetsmiljöer studerades, liksom avstrykningsprov från datorer och insidan av vindrutan på fordon. Åtta av de analyserade ämnena återfanns i samtliga dammprover. Tri(2-butoxyetyl)fosfat (TBEP)dominerade i nästan alla prov med halter mellan 0,014 och 5,3 g/kg damm, följt av tri(2-kloroetyl)fosfat (TCEP), tri(2-kloroisopropyl)fosfat (TCPP) och tri(1,3-dikloropropyl)fosfat (TDCPP). Totalhalten av OP i luft varierade mellan 37 och 950 ng/m3 och dominerades av klorerade OP (TCEP och TCPP) med halter mellan 0,4 och 730 ng/m3. Trifenylfosfat (TPP) dominerade i avstrykningsprov från datorer (4,0 μg/m2) och TPP,TDCPP, TCEP och TCPP i avstrykningsprov från vindrutor. De relativa halterna av olika OP varierade mellan provplatserna, men generellt så avspeglade de byggnadsmatrial, möbler och produkter använda inom lokalen. Möjliga källor till OP i inomhusmiljö är bl.a. bonvax, PVC-golv, möbelstoppning och plastprodukter. Analyser av snöprov tagna på en flygplats och på olika avstånd från en vägkorsning samt av oljeprodukter, bakgrundsluft och depositionsprov indikerade att OP sprids från både direkta och diffusa källor samt genomgår långväga lufttransport. Fordonstrafik verkar utgöra en källa till OP i den yttre miljön. Den totala halten OP minskade med ökat avstånd från vägkorsningen och dessutom detekterades TPP och tri(etylhexyl)fosfat (TEHP) i spillolja från bilar och lastbilar. Höga halter av tributylfosfat (TBP), tricresylfosfat (TCP) och TPP återfanns i snöprov från flygplatsen och visades främst komma från hydraul- och smörjoljeprodukter som används till flygplan. Prover från reningsverk tyder på att OP har en bred användning i samhället. Halterna i både in- och utgående vatten samt slam ligger i stort sett på samma nivå oavsett storlek på reningsverket och antal anslutna personekvivalenter. Analyserna visade även att de klorerade substanserna tenderar att passera hela reningsverket utan att avskiljas, men de påträffas även i slam. Icke-klorerade OP avskiljs i högre grad från det ingående vattnet, exempelvis minskar TBP med ca. 80 %. Budgetberäkningar indikerar att ca. 10 % av den omsatta mängden (enligt Kemikalieinspektionens register) OP når reningsverken och ca. 5 % passerar dem och når recipienten. För att bedöma exponering och eventuell koppling mellan halten organofosfater i luft och halten organofosfater i blod- och urinprov från människa kommer denna studie att kompletteras med exponeringsmätningar med personburna luftprovtagare samt blod och urinprov från personer som arbetar i några av de redan provtagna miljöerna.

  • 49.
    Haglund, Peter
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Olofsson, Ulrika
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Miljöövervakning av slam: Redovisning av resultat från 2004 och 2005 års provtagningar2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Förekomsten av organiska antropogena substanser i slam från sju (åtta) svenska avloppsreningsverk; Stockholm, Göteborg, Umeå, Borås, Eslöv, Alingsås, Floda och Bollebygd, har undersökts. Följande ämnen/ämnesgrupper har ingått i studien: antibiotika (fluorokinoloner), ftalater, butylhydroxytoluen, klorfenoler, triclosan, organotenn-föreningar, metaller, perfluoroalkylsubstanser, polyklorodibenso-p-dioxiner och -dibensofuraner, polyklorbifenyler, organofosfater, klorbensener och polybromerade difenyletrar. Fluorokinolonerna norfloxacin och ciprofloxacin påvisades i relativt höga halter (ca 5 mg/kg TS) i alla reningsverk och ofloxacin förekom i något lägre halter eller under detektionsgränsen, vilket korrelerar väl med förskriven massa inom human medicin i Sverige. Ftalaterna: di-(2-etylhexyl)ftalat, di-iso-decylftalat och di-iso-nonylftalat samt butylhydroxytoluen förekom i detekterbara halter (10-220 mg/kg TS och ca 1,5 mg/kg TS, respektive) i alla reningsverk. Övriga ftalater var under detektionsgränsen. Klorfenoler som förekom i detekterbara halter i vissa reningsverk var; 2-monoklorfenol, 2,6-diklorfenol och 2,4 + 2,5-diklorfenol. Triclosan påvisades i relativt höga halter (ca 4 mg/kg TS) i alla reningsverk. De tre butyltennföreningarna; monobutyltenn, dibutyltenn och tributyltenn påvisades i alla reningsverk, med monobutyltenn och dibutyltenn i betydligt högre halter (ca 200 ng Sn/g TS) än tributyltenn (ca 10 ng Sn/g TS). De tre fenyltennföreningarna förekom i halter under eller nära detektionsgränsen. Av de metaller som har analyserats så uppmättes koppar och zink i de högsta halterna och kadmium och kvicksilver i de lägsta halterna i alla reningsverk. Fem perfluorerade ämnen; perfluoroktansyra, perfluorooktansulfonat, perfluoroktan-sulfonamid, perfluordekansulfonat och telomer 8:2 sulfonat, påvisades i alla reningsverk år 2004. I Gässlösa reningsverk förekom 93 % av de 15 substanserna i detekterbara halter. För år 2005 kunde mer än hälften av de 11 stycken analyserade perfluorerade ämnena detekteras i alla reningsverk, där samtliga påvisades i Gässlösa reningsverk. Generellt uppmättes de högsta halterna av dessa substanser i Gässlösa reningsverk, vilket förmodligen beror på att reningsverket processar avloppsvatten från textilindustrin. Oktaklordibenso-p-dioxiner och -dibensofuraner återfanns i samtliga reningsverk i signifikant högre halter än övriga polyklorodibenso-p-dioxiner och -dibensofuraner. Polyklorereade bifenyler # 105, 118 och 156 förekom i alla reningsverk. Tre av de fyra dioxinlika plana polyklorbifenylerna, # 77, 126 och 169, påvisades i stort sett i alla reningsverk, där # 77 detekterades i signifikant högre halter. Gässlösa reningsverk hade de högsta halterna av de detekterade klorbensenerna, där 1,2-diklorbensen återfanns i högst halt. De högklorerade bensenerna, penta- och hexaklorbensen, påvisades i alla reningsverk. Sammanfattningsvis kan sägas att klorbensener i slam förekommer i låga ng/g-området. Halterna av organofosfater i slam förekom i ng/g-området, där tris(2-kloroisopropyl) fosfat och trifenylfosfat var de dominerande substanserna. DecaBDE, som tillhör gruppen polybromerade difenyletrar, är ett av de bromerade flamskyddsmedel som har använts mest och förekom även i de högsta halterna i det analyserade slammet (ca 25 μg/g TS) och i alla reningsverk.

  • 50.
    Haglund, Peter
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Olofsson, Ulrika
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Miljöövervakning av slam: Redovisning av resultat från 2007 års provtagning2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna fortsättning på tidigare års miljöövervakning av slam redovisar kortfattade resultat av 2007 års provtagning. Kompletterande information om reningsverken, föreningar, provtagning och analys återfinns i rapporten Miljöövervakning av slam, Redovisning av resultat från 2004-2006 års provtagningar [1].

    Förekomsten av organiska substanser i slam från åtta svenska avloppsreningsverk; Stockholm (Henriksdal), Göteborg (Ryaverket), Umeå (Öhn), Borås (Gässlösa), Eslöv (Ellinge), Alingsås (Nolhaga), Floda och Bollebygd, har undersökts. Följande ämnen/ämnesgrupper har ingått i studien: antibiotika (fluorokinoloner), bromerade difenyletrar, klorparaffiner, fluorerade ämnen, fosfatestrar, ftalater, butylhydroxytoluen, klorbensener, klorfenoler, triclosan, klorerade dibenso-p-dioxiner, -dibensofuraner och bifenyler och metaller.

    Generellt är slamhalterna lika såväl mellan reningsverk som över tid. Längre tidsserier kommer att behövas innan några statistiskt säkra trender kan beläggas.

123 1 - 50 av 106
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf