Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Endre søk
Begrens søket
1 - 9 of 9
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Carlsson, Tomas
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Naturinventering av Holmarna inom Ljusdals kommun1976Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Föreliggande arbete gäller naturinventering av Holmarna inom Ljusdal kommun.

    Uppdragsgivare har varit länsstyrelsen i Gävleborgs län.

    Målsättningen vid inventeringen har varit att undersöka Holmarnas flora och fauna samt att ge förslag till området skötsel.

    Fältarbetet har utförts under maj-juni 1976 och sammanställningen gjordes under juli-september 1976.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2. Dahlgren, Kristin
    et al.
    Dimming, Anna
    Råberg, Sonja
    Algblomning vad är det?2016Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    När växtplankton förekommer i stor mängd talar man om algblomning. Vattnet grumlas, ändrar färg och algerna bildar ofta ett lager på vattenytan. Lagrets tjocklek varierar beroende på hur kraftigt algerna blommar. Algmassan kan vara giftig och därför bör du undvika att bada under tiden som algblomningen pågår. Potentiellt giftiga alger kan också tas upp och lagras i blåmusslor vilket kan vara en hälsorisk främst på västkusten.

    Fulltekst (pdf)
    Algblomning vad är det?
  • 3. Dahlgren, Kristin
    et al.
    Dimming, Anna
    Råberg, Sonja
    Informationscentralerna för kustvatten: Varför finns informationscentralerna?2016Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    INformationscentralerna för kustvatten
  • 4.
    Eriksson, Marie
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Skåne.
    Jarlman, Amelie
    Kiselalgsundersökning i vattendrag och sjöar i Skåne 20182019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Eriksson, Marie
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Skåne.
    Jarlman, Amelie
    Kiselalgsundersökning i vattendrag och sjöar i Skåne 20192019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Länsstyrelsen Skåne har kiselalger år 2019 undersökts på 38 lokaler, varav åtta stycken inom regional miljöövervakning – tidsserier/screening, fyra inom uppföljning UC4LIFE, 13 inom ramen för 1:11-anslaget Åtgärder för havs- och vat-tenmiljö samt 13 inom kalkeffektuppföljning (5 sjöar och 8 vattendrag). På miljöövervakningslokalerna 2019 visade kiselalgsundersökningarna i Rössjö-holmsån vid Munka-Ljungby (Si26M), Klingstorpabäcken vid Färingtofta (Si60M) och Hovdalaån vid Hovdala slott (Si51M) klass 1, hög status. I både Klingstorpabäcken och Hovdalaån låg indexvärdet i den nedre (sämre) delen av klassintervallet. Vramsån vid Årröd (Si46M), Tommarpsån MÖV-lokal musslor (Si92M) och Bråån vid Röva-rekulan (Si29M) hamnade i klass 2, god status. De två sistnämnda låg relativt nära respektive nära gränsen mot klass 3, måttlig status. Bråån SO Åkarp (Si76M) och Bråån vid Pärup (Si145M) hade IPS-värden som motsvarar klass 3, måttlig status. An-delen föroreningstoleranta former (%PT) var i båda fallen betydande och mängden näringskrävande former mycket stor. I Klingavälsån, både uppströms åtgärd UC4LIFE (Si97M) och nedströms åtgärd (Si98M), motsvarade IPS-indexet år 2019 klass 3, måttlig status. På uppströmslokalen låg indexvärdet relativt nära gränsen mot klass 2, god status, medan nedströmslokalen hade ett något lägre (sämre) indexvärde. Fyleån uppströms åtgärd (Si96M) hamnade 2019 i klass 2, god status, men indexvärdet ligger mycket nära gränsen mot klass 3, måttlig status. I Fyleån nedströms åtgärd (Si93M) visade kiselalgerna klass 3, måttlig status, men IPS-värdet låg nära gränsen mot god status. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var relativt stor på nedströmslokalen, vilket stärker klassningen måttlig status.  Snällerödån vid N. Rörum (Si157M), Snällerödsån uppströms inflödet i Rönne å (Si158M), Skärån vid Bonnarp (Si159M), Skärån vid Järbäck (Si160M), Klövabäcken vid Klövamölla (Si161M) samt Hunserödsbäcken vid Ällekärr (Si163M) hade 2019 IPS-index som motsvarar klass 1, hög status. Samtliga ligger dock i den nedre (sämre) delen av klassintervallet. Klövabäcken vid Älgahult (Si162M), Hallabäcken vid Skaf-tarp (Si164M), Hallabäcken uppströms inflödet i Vege å (Si165M) och Skavebäck vid Skave (Si166M) hamnade i klass 2, god status, men samtliga (framför allt Hallabäcken uppströms inflödet i Vege å) låg mer eller mindre nära gränsen mot klass 3, måttlig status. Brandstorpsbäcken (Görslövsån; Si108M) hade 2019 ett IPS-index som mots-varar klass 3, måttlig status. Vattendragslokalerna med de sämsta resultaten var Ska-vebäck, i biflöde nedströms Kullabygdens Handelsträdgård AB (Si146M), som till-hörde klass 4, otillfredsställande status (i den sämre delen av klassintervallet) samt Hasslarpsån vid Skavebäck-källa (Si147M) som bedömdes ligga i klass 5, dålig status. I Skavebäck noterades en mycket stor andel (42 %) och i Hasslarpsån en anmärknings-värt stor andel (ca 84 %) föroreningstoleranta kiselalger (%PT).  Alla de 13 undersökta vattendragen/sjöarna inom kalkeffektuppföljningen 2019 tillhörde klass 1, hög status.  I stort sett alla punkterna inom miljöövervakning – screening, uppföljning UC4LIFE och 1:11-anslaget, Åtgärder för havs- och vattenmiljö, hade 2019 ACID-värden som motsvarar alkaliska (årsmedelvärdet för pH över 7,3) eller nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för pH 6,5-7,3), vilket innebär att ingen surhetspåverkan föreligger. Endast i Snällerödsån vid N. Rörum (Si157M) och i Klövabäcken vid Klövamölla (Si161M) noterades måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för pH 5,9-6,5 och/el-ler pH-minimum under 6,4). Båda indexvärdena låg dock mer eller mindre nära grän-sen mot nära neutrala förhållanden. I kalkeffektuppföljningen visade ACID-indexet i Vilshultsån (Si118M) alkaliska förhållanden (årsmedel-pH över 7,3). Här var både antalet räknade taxa och diversi-teten mycket låga, beroende på att artkomplexet Achnanthidium minutissimum group II utgjorde 95 % av kiselalgssamhället. Detta medför en riskflaggning av lokalen och pekar på att någon form av störning föreligger. Kättebodabäcken (Si73M) hade nära neutrala förhållanden (årsmedel-pH 6,5-7,3). Surhetsindexet ACID motsvarade måttligt sura förhållanden (årsmedel-pH 5,9-6,5 och/eller pH-minimum under 6,4) i Hjärtasjön (Si152M), Enegylet (Si151M), Bodarpa sjö (Si155M), Norra Smedsjön (Si153M), Kilingaån (Si156M), Sandören (Si154M), Rönnebodaån nedre (Si122M) och Simontorpsån nedre (Si82M). Indexvärdet i de tre förstnämnda sjöarna låg mer eller mindre nära gränsen mot nära neutrala förhållanden, medan Simontorpsån ham-nade relativt nära sura förhållanden. Ekeshultsån (Si71M), Krusån (Si69M) och Lillån (Si54M) hade ACID-index som visar sura förhållanden (årsmedel-pH 5,4-5,9 och/el-ler pH-minimum under 5,6). En klassning av sammanvägd status för påväxt har gjorts utifrån statusklassningen av IPS-indexet och surhetsklassningen av ACID-indexet (figur 1). I samtliga vattendrag med alkaliska eller nära neutrala förhållanden är sammanvägd status för påväxt den-samma som statusklassningen utifrån IPS.  I Snällerödsån vid N. Rörum (Si157M), Klövabäcken vid Klövamölla (Si161M), Enegylet (Si151M), Hjärtasjön (Si152M), Norra Smedsjön (Si153M), Sandören (Si154M), Bodarpa sjö (Si155M), Rönnebodaån nedre (Si122M), Kilingaån (Si156M) och Simontorpsån nedre (Si82M), som hade hög IPS-status och måttligt sura förhål-landen, blir den sammanvägda statusen för påväxt hög. Ekeshultsån (Si71M), Krusån (Si69M) och Lillån (Si54M), som hade hög IPS-status och sura förhållanden, får också en sammanvägd status för påväxt som är hög. När andelen missbildade kiselalgsskal är 2 % eller större görs en riskflaggning av lo-kalen. I Hasslarpsån Skavebäck-källa (Si147M) påträffades 4,4 % missbildade skal, vil-ket motsvarar en stark påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller någon liknande förorening. En betydande påverkan (2-4 % missbildade skal) noterades  på åtta loka-ler, nämligen Bråån Rövarekulan (Si29M); 3,5 %), Bråån Pärup (Si145M), Klinga-välsån uppströms åtgärd (Si97M), Klingavälsån nedströms åtgärd (Si98M), Skärån vid Järbäck (Si160M), Skavebäck vid Skave (Si166M), Brandstorpsbäcken (Si108M) och Snällerödsån vid N. Rörum (Si157M). De sju sistnämnda hade mellan 2,0-2,6 % miss-bildade skal, dvs. de låg i den bättre delen av klassintervallet betydande påverkan (2-4 %).  Av de övriga 29 undersökta lokalerna visade missbildningsfrekvensen en svag på-verkansgrad (1-2 %) på 15 lokaler, medan de resterande 14 hade under 1 % missbil-dade skal (försumbar påverkan).

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Eriksson, Marie
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Skåne.
    Jarlman, Amelie
    Kiselalgsundersökning i vattendrag som mynnar i Finjasjön, 2018-09-28.: Delredovisning av resultatinom Finjasjöprojektet.2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Eriksson, Marie
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Skåne.
    Jarlman, Amelie
    Kiselalgsundersökning i vattendrag som mynnar i Finjasjön, 2019-09-162019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Länsstyrelsen har kiselalger år 2019 undersökts på tio lokaler i vatten-drag som mynnar i Finjasjön.  Hogabäcken (F-P4) hade 2019 ett IPS-index som motsvarar klass 1, hög status, men indexvärdet låg nära gränsen mot klass 2, god status. I Hovdalaån (F-P2b), Matterödsån (Målebökebäcken; F-P3), Svartevadsbäcken uppströms pumpstation (F-P5cH), Svartevadsbäcken nedströms pumpstation (F-P5c) och Mjölkalångaån (F-P5) motsvarade kiselalgsindexet IPS klass 2, god status. Av dessa låg Hovdalaån i närheten av gränsen mot klass 3, måttlig status. Andelen förore-ningstoleranta kiselalger (%PT) var mycket liten, liten eller endast svagt förhöjd på dessa lokalerna och mängden näringskrävande former (TDI) var måttligt stor. Maglekärrsbäcken nedströms Magle våtmark (F-P8u) och Tormestorpsån (F-P1a2) hamnade i klass 3, måttlig status. Indexvärdet i Tormestorpsån låg nära klass 2, god status, men eftersom mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var stor och an-delen föroreningstoleranta former (%PT) måttligt stor bör klassningen måttlig status stämma.  I Sötekärrsbäcken (F-P18) och Maglekärrsbäcken uppströms Finjasjön (F-P8) var IPS-värdena låga och visade klass 4, otillfredsställande status. Andelen föroreningsto-leranta kiselalger (%PT) var stor respektive mycket stor. De flesta lokalerna i denna undersökning hade år 2019 värden på surhetsindexet ACID som motsvarar alkaliska (årsmedelvärde för pH över 7,3) eller nära neutrala förhål-landen (årsmedelvärde för pH 6,5-7,3), vilket innebär att ingen surhetspåverkan fö-religger. I Sötekärrsbäcken (F-P18) och Mjölkalångaån (F-P5) visade ACID-indexen mått-ligt sura förhållanden (årsmedelvärde för pH mellan 5,9-6,5 och/eller pH-minimum under 6,4). Sötekärrsbäcken expertbedömdes dock till nära neutrala förhållanden, bl.a. eftersom indexvärdet låg mycket nära klassgränsen. I Mjölkalångaån låg ACID-värdet relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. En sammanvägd klassning av statusklassningen utifrån IPS-indexet och surhetsklass-ningen utifrån ACID-indexet har gjorts. På de åtta lokaler, som hade alkaliska eller nära neutrala förhållanden, blir den sammanvägda klassningen densamma som status-klassningen utifrån IPS (se ovan). Detsamma gäller för Sötekärrsbäcken och Mjölka-långaån, vilka trots relativt låga ACID-värden har expertbedömts till att inte vara för-surningspåverkade. I Maglekärrsbäcken uppströms Finjasjön (F-P8) påträffades 2,4 % missbildade skal och i Tormestorpsån (F-P1a2) samt Svartevadsbäcken uppströms pumpstation (F-P5cH) noterades 2,2 %. Detta bör motsvara en betydande påverkan (2-4 %) av be-kämpningsmedel, metaller eller någon liknande förorening och innebär en riskflagg-ning av dessa lokaler. I alla tre fallen ligger dock andelen nära gränsen mot svag på-verkan (1-2 %; ingen riskflaggning).  Sötekärrsbäcken (F-P18) och Matterödsån (Målebökebäcken; F-P3) hade en liten mängd missbildade skal – 1,5 respektive 1,2 % – vilket pekar på en svag påverkan, medan övriga lokaler hade under 1 % missbildade skal (försumbar påverkan).

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Green, Martin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Lindström, Åke
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Häckande fåglar i Värmlands län: Trender för arter samt miljöindikatorer baserade på standardrutter och nattrutter2020Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Systemet med systematiskt utlagda standardrutter utgör ryggraden i den generella nationella och regionala miljöövervakningen av fåglar. I Värmlands län återfinns 34 av landets 716 standardrutter (knappt 5 %). I denna rapport redovisas utvecklingen för länets generella fågelfauna under perioden 1998–2019, även om vi också redovisar trender för perioderna 2002–2019 och 2010–2019. Den förstnämnda perioden är den längsta möjliga som vi kan beräkna trender för. Trenderna från 2002 och framåt täcker den period när vi har bättre årlig regional täckning generellt i landet. Den avslutande perioden täcker de senaste tio åren och används för att visa hur det går just nu, eller snarare hur det har gått i det allra senaste.

    Under 2010-talet har täckningen av länets standardrutter varit mycket god och motsvarande 62–100 % (medel 81 %) av de regionala rutterna har inventerats årligen. Detta är en lämplig fortsatt ambitionsnivå för att kunna ha en god övervakning av länets allmänna fåglar. Den goda täckningen av länet är helt beroende av att Länsstyrelsen och Naturvårdsverket finansierar fältinsatserna. Ungefär hälften av den årliga inventeringsinsatsen i länet bekostas av Länsstyrelsen och den andra hälften direkt av centrala anslag från Naturvårdsverket.

    Med startår 1998 är det 79 arter som setts näst intill årligen (minst 20 av 22 år) på länets standardrutter. Av dessa ökade 19 arter (24 %) och minskade 15 arter (19 %) säkert i antal. 25 arter (32 %) uppvisade stabila bestånd och för 20 arter (25 %) var utvecklingen osäker. Sett enbart till trendernas riktning, oavsett statistisk säkerhet, var det en övervikt (61 %) för arter med positiv trendriktning.

    Från 2002 är det 87 arter som bokförts på Värmlands standardrutter under nästan alla år (minst 16 av 18 år). Från detta startår var det övergripande mönstret mera negativt; bara sex arter (7 %) ökade medan 15 (17 %) minskade säkert i antal. 25 arter (29 %) hade stabila bestånd och för 41 arter (47 %) var utvecklingen osäker. Om vi enbart ser till trendriktningarna, oavsett statistisk säkerhet, var det under denna period en övervikt (62 %) för negativa trendriktningar, vilket förstärker bilden av ett mer negativt mönster från 2002–2019 än 1998–2019.

    De senaste tio åren (2010–2019) har 105 arter setts nära nog årligen (minst åtta av tio år) på standardrutterna i Värmlands län. Under denna korta period har pendeln svängt tillbaka åt det positiva hållet igen. I korttidsperspektivet är det 19 arter (18 %) som uppvisar säkra ökningar och blott två arter (2 %) med säkra minskningar. Sex arter (6 %) har haft stabila bestånd de senaste tio åren och för 78 arter (74 %) är beståndsutvecklingen osäker under denna period. Här måste en komma ihåg att den korta tidsperioden gör det svårare att få fram statistiskt säkra resultat. Därmed är det ofrånkomligt att andelen osäkra resultat är hög. Återigen var det nu en övervikt (64 %) av positiva trendriktningar om vi bortser från statistisk säkerhet och enbart tittar på själva riktningarna. Sedan 2011 har 17 olika nattrutter inventerats i Värmlands län, men det är enbart de fyra senaste åren, 2016–2019, som ett högre antal nattrutter har inventerats årligen. Detta tack vare Länsstyrelsens engagemang med att hitta lokala inventerare till länets nattrutter. Under dessa år har 12–16 rutter (medel 14) inventerats per år. Det är därför för denna väldigt korta period som vi redovisar lite mer detaljerade nattruttsresultat. Baserat på nattruttsdata presenterar vi utvecklingen för 33 utvalda fågel- och elva däggdjursarter som noterats på rutterna under minst två av de senaste fyra åren. Här ingår exempelvis sju olika ugglearter. Inga djupare slutsatser ska såklart dras från en så kort period som enbart fyra år, men vi kan konstatera att fyra ugglearter har bokförts årligen i länet. Dessa är katt-, slag-, horn- och pärluggla. För kattuggla är Värmlands län ett av de som hittills uppvisat de högsta noterade antalen per rutt. Vi kan också konstatera 2017 av allt att döma var ett gott gnagarår med goda registrerade uggleantal. En annan intressant nattaktiv fågelart är nattskärran, och precis som i landet i stort förefaller det gå bra för den arten i Värmland just nu. Flertalet bokförda däggdjursarter uppvisar positiva mönster på länets nattrutter under de senaste fyra åren.

    Indikatorer, gemensamma trender för grupper av fåglar, visar generellt sett på få statistiskt säkra förändringar i Värmlands län under perioden 2002–2019. I skogen finns tecken på en positiv utveckling, mest så under de allra senaste tio åren, men utan statistisk säkerhet. Mest positiv är till synes utvecklingen för fågelarter knutna till äldre skog. Även om statistiskt säkra resultat saknas så antyder mönstren i Värmlands län en betydligt mer positiv regional utveckling än den som finns för landet som helhet.

    Indikatorerna för odlingslandskapet visar på säkra minskningar över hela perioden 2002–2019, precis som i landet i stort. De senaste tio åren finns inga säkra förändringar, men dock små tecken på en regional uppgång. Dessa tecken är klart starkare i Värmlands län än i Sverige totalt sett.

    När det gäller våtmarker uppvisar de regionala indikatorerna tydligt positiva mönster som dock inte är statistiskt säkerställda. Tydligast positiva är trenderna under de senaste tio åren. Utvecklingen i Värmlands län är till synes mer positiv än den i hela Sverige. För sjöar och vattendrag har läget varit stabilt sett över hela perioden 2002–2019. Ett svagt positivt mönster finns för de senaste tio åren. I hela Sverige finns en säker ökning i korttidsperspektivet.

    De två indikatorerna som kopplar till biologisk mångfald i stort ger delvis lite olika utfall för Värmlands län, även om skillnaderna egentligen inte är så stora. En ena visar på en säker minskning över hela perioden 2002–2019, vilken den andra inte gör. Bakom detta finns för båda ett negativt mönster för hela perioden och ett lite positivt sådant för de senaste tio åren. På en generell nivå stämmer detta med hur det ser upp på nationell nivå. Där finns en statistiskt säker minskning för hela perioden men en lika säker ökning de senaste tio åren.

    Indikatorn som kopplar till effekterna av klimatförändring visar att det värmländska fågelsamhället har blivit ”varmare” under de senaste 18 åren. Detta innebär arter med varmare utbredningsområden relativt sett har haft en mer positiv utveckling än arter med kallare utbredningsområden. Med andra ord kan vi redan nu se att den värmländska fågelfaunan förändrats i takt med ett allt varmare klimat.

  • 9.
    Biotopvårdsmanual för flodkräfta: En vägledning till hur man på ett enkelt sätt skapar bra miljöer för ett fiskbart bestånd med flodkräftor2015Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Inledning

    Hur kan fångster och tätheter mellan olika sjöar och

    vattendrag skilja sig så markant åt och vad är skillnaden

    mellan bra och dåliga kräftsjöar? Vad gör en

    sjö till en bra kräftsjö? Tillgången och kvalitén på

    lämplig livsmiljö, är helt avgörande för hur många

    kräftor som kan produceras. Ju fler kvadratmeter med

    lämplig miljö desto fler kräftor och därmed ett bättre

    kräftfiske. I en optimal miljö för flodkräftor finns det

    gott om lämplig föda, god tillgång på hårdbottnar med

    rikligt med gömslen, god vattenkemi och det bör inte

    finnas sjukdomar eller fiender.

    Att ett flodkräftbestånd med åren har blivit ”klent” beror

    vanligen på att livsmiljön förändrats och inte av att

    flodkräftorna är av ”dålig kvalité”. Flodkräftans livsmiljöer

    kan under många år ha försämrats t.ex. av utdikning

    av skog- och jordbruksmarker och övergödning mm.

    som bidragit till kraftig igenslamning av lämpliga livsmiljöer.

    Fiskar, fåglar, mink och andra rovdjur påverkar

    bestånden om skyddsmöjligheterna för kräftor minskar.

    En metod för att återskapa tidigare bra flodkräftbestånd

    är att återställa flodkräftans livsnödvändiga

    miljöer genom biotopvård. På enkla sätt kan man

    förbättra de faktorer som är positiva för flodkräftan

    och därmed minska möjliga hot. Denna beskrivande

    manual skall förhoppningsvis ge en ökande förståelse

    av flodkräftans känslighet mot miljöförändringar samt

    att fiskerättsägare ska bli mer aktiva i att utveckla sina

    egna kräftbestånd genom att skapa gynnsamma miljöer

    för flodkräftor. På så sätt kan man påverka sitt eget

    kräftfiske. Kostnaderna är oftast inte höga men arbetet

    kräver engagemang, muskelkraft och ansträngning.

    Faktorer som påverkar ett bestånd negativt, är t.ex.

    försurning, övergödning, reglering av sjöar och vattendrag,

    miljögifter och inte minst kräftpest. Dessa

    faktorer behandlas inte manualen men är viktiga

    att ha i åtanke när man bevarar och utvecklar sitt

    bestånd med flodkräfta.

    Fulltekst (pdf)
    Biotopvårdsmanual flodkräfta
1 - 9 of 9
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf