Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Endre søk
Begrens søket
12 1 - 50 of 82
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahlen, Ingemar
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Skydd av biotoper för bevarande av vitryggig hackspett i nedre Dalälven1976Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den vitryggiga hackspetten Dendrocopos leucotos, som ursprungligen förekommit över nästan hela landet, har under de senaste hundra åren blivit allt sällsyntare och finns nu, förutom i några spridda förekomster av enstaka par eller ensamma fåglar, i landet endast kvar med en fast population i nedre Dalälvsområdet mellan Avesta och Älvkarleby.

    De hotade hackspettarterna har sedan 1974 varit föremål för ekologisk forskning och inventeringsarbete. I bilagda ”information om projekt hackspettars ekologi” 1976-01-18 redovisas projektets syfte och kortfattad redogörelse för arbetet under 1975 ges. Hänvisning kan också göras till tidskriften Vår Fågelvärlds första nummer 1976 där resultat av 1973 års riksinventering av gråspett och vitryggig hackspett redovisas.

  • 2.
    Andersson, Magnus
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. FORAN Sverige AB.
    Inventering av marksvamp i Gävleborgs kalkbarrskogar och sandtallskogar2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inventering av marksvamp i Gävleborgs kalkbarrskogar och sandtallskogar

  • 3.
    Andersson, Magnus
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Skogsmiljöer  och arter i den utvidgade Hamra natioalpark- inventeringsrapport(RS)2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Skogsmiljöer och arter i den utvidgade Hamra nationalpark- inventeringsrapport(RS)

  • 4.
    Andersson, Sandra
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Lövgren, Olof
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Inventering av vegetationsklädda bottnar i Silviksfjärden och Norbergsfjärden 20092011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Arbetet med förorenade områden är ett led i arbetet med att uppnå miljömålet ”Giftfri

    miljö”. Inventering av förorenade områden utgör ett prioriteringsunderlag inför det fortsatta

    arbetet med att undersöka och vid behov åtgärda förorenade områden. Miljöproblematiken i

    samband med tjärfabriker består generellt i att tjära och tjärämnen har släppts ut i

    närliggande vattendrag. Tjäran kan sedan ligga kvar i sediment under väldigt lång tid. Runt

    fabrikerna finns ofta kolrester i marken som kan innehålla polycykliska aromatiska kolväten

    (PAH).

     

    Inventeringen av tjärfabriker har huvudsakligen pågått under 2008 och 2009. Områdena har

    riskklassats i enlighet med Naturvårdsverkets ”Metodik för inventering av förorenade

    områden” (MIFO). Totalt har 36 tjärfabriker identifierats, varav 33 har riskklassats med

    följande resultat:

     

    Riskklass 1 (mycket stor risk)                                         0 områden

    Riskklass 2 (stor risk)                                                      12 områden

    Riskklass 3 (måttlig risk)                                                  11 områden

    Riskklass 4 (liten/ingen risk)                                            10 områden

    Därutöver har ytterligare sju områden där det förekommit tjärtillverkning, men även kan ha

    förekommit annan verksamhet, inventerats och riskklassats sedan tidigare. Resultatet av

    detta arbete är ett av skälen till att branschen tjärtillverkning prioriterats för inventering i

    länet:

    Riskklass 1 (mycket stor risk)                                           2 områden

    Riskklass 2 (stor risk)                                                        3 områden

    Riskklass 3 (måttlig risk)                                                   2 områden

    Riskklass 4 (liten/ingen risk)                                                 -

    Flest inventerade tjärfabriker finns i Ovanåkers kommun. Här återfinns Räkåfors tjärfabrik i

    riskklass 2 som finns med bland de 30 högst prioriterade förorenade områdena i länet.

     

    Arbetet har också visat att det funnits ytterligare ca 40 namngivna tjärfabriker i länet. Det

    har dock inte varit möjligt att lokalisera dessa geografiskt.

     

    En viktig del vid inventeringen av tjärfabriker har varit fältbesöken. I fält bedömdes bland

    annat förekomsten av synliga föroreningar, troliga utsläppspunkter och förorenade sediment

    där det varit möjligt. Vid platsbesöken har stickspjut använts för att se hur det ser ut under

    markytan. För att kunna göra en riskbedömning enligt MIFO uppskattades bland annat

    markens genomsläpplighet, avståndet till skyddsobjekt som recipienter, bostäder och

    vattentäkter.

  • 5.
    Björkbäck, Folke
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Preliminär förteckning över skyddsvärda myrar i X,Y och Z län1970Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    FÖRTECKNING ÖVER SÄRSKILT SKYDDSVÄRDA MYRAR I GÄVLEBORGE LÄN.

    HEDESUNDA LANDSKOMMUN

    1. Jordbärsmyren ……………sid 1 VALBO LANDSKOMMUN.
    2. Molnviksmuren (inkl. Rock mur…sid 4
    3. Myrar vid Trösken ………………sid 6 HAMRÅNGE LANDSKOMMUN.
    4. Axmar högmosse……………sid 7 NORRALA_ENÅNGERS LANDSKOMMUNER.
    5. Myr vid SKåssan ………………...sid9ALFTA LANDSKOMMUN.
    6. Stormyren SV om Grannäsen …sid10 LOS LANDSKOMMUN.
    7. Stormyren och LÅNGTJÄRNSMYREN. .sid 11RAMSJÖ LANDSKOMMUN.
    8. Kallmyran……………sid 12 HARMÅNGER -GNARPS LANDSKOMMUN.
    9. MYRAR vid Hårtefjärden………sid 13.
  • 6.
    Bråkenhielm, Sven
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Uppsala universitet.
    Ivantjärnshedens vegetation1974Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapportsyftar till att ge en kort beskrivning av vegetationen inom försöksområdetIvantjärnsheden, Jädraås. Tonvikten läggs på vegetationens förändringar frånkalyta till moget bestånd. Målet är att ge en grundläggande beskrivning av hedensvegetation. En ravin finns inom området. Då ravinens vegetation indikerar eneutrofigradient tvärs över mitten av området behandlas den relativ utförligt

  • 7.
    Carlsson, Bengt-Göran
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Jämtlands län. Limo Natur.
    Klimatövervakning på Åreskutan: En jämförande studie av vegetationens sammansättning vid två inventeringstillfällen med fem års intervall (2006 och 2011). FjällNILS-projektet (Vegetation)2011Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Åreskutans vegetation ovanför subalpin zon har inom samma provytor studerats vid två tillfällen med

    5 års mellanrum (2006 och 2011) med hjälp av en inventeringsmetodik som är hämtad och utvecklad

    från NILS‐projektet. En jämförelse mellan åren visar att fältskiktets täckning totalt sett minskade

    något framförallt beroende på ett omfattande sorkbete 2011. Gräsväxterna minskade i fem av de sex

    undersökta transekterna, medan en svag ökning skedde i en transekt (C). Sorkbetets betydelse för

    nedgången 2011 visas av en kraftig ökning av förna detta år. På provytor med karg vegetation, som

    visar få eller inga tecken på sorkbete, har istället gräs‐ och ljungväxter ökat mellan åren.

    Genomgående för alla transekter är en tydlig ökning av dvärgviden. Denna ökning blir speciellt tydlig

    i provytor ovanför 1100 meter över havet. Fältskiktets täckning minskade generellt mellan åren i ytor

    under 1100 meter, men ökade ovanför denna nivå. I bottenskiktet minskade andelen övriga mossor,

    speciellt på låg höjd, troligen som en följd av att mossorna överlagrats av förna från sorkbetade

    växter. På karga ytor med svagt utvecklat fältskikt, och därmed lite påverkat av sorkbete, har

    mossorna istället ökat sin täckning mellan åren. Busklavarna minskade tydligt i alla transekter och

    speciellt i provytor under 1250 meter över havet. Antalet provytor med trädförekomst ökade med

    två ytor (4%) mellan åren. Gran tillkom i en yta 2011 jämfört med 2006, medan glasbjörk försvann

    från en yta under samma period. Totalt sett hittades fler kärlväxtarter 2011 än 2006 i alla transekter

    (lika antal i en transekt) och i alla höjdintervall. Den vanligaste arten 2006 var kråkbär, medan

    styvstarr var vanligast 2011.

    Vid bearbetningen av data från de båda åren har det framgått hur svårt det är för inventeraren att

    hålla samma bedömningsnivå för täckningsgrad vid olika inventeringstillfällen separerade i tid. Detta

    medför svårigheter att utvärdera eventuella skillnader mellan olika år. I rapportern föreslås att

    täckningsgradsbedömningar utesluts för fält‐ och bottenskikt i de större, och därmed mer

    svårbedömda provytorna (10m‐ytorna), vid framtida inventeringar. Istället föreslås att antalet

    småytor utökas eftersom dessa är mer lättbedömda och där det också kommer att finnas ett bra

    bildmaterial som gör det möjligt att verifiera täckningsgradsbedömningar bakåt i tiden, åtminstone

    gäller detta för fältskiktet.

  • 8.
    Carlsson, Bengt-Göran
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Jämtlands län. Limo Natur.
    Övervakning av fjällvegetation på Hundshögen: Förändringar mellan åren 2007 och 20122013Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att studera vegetationens utveckling i höjdgradienter ovanför subalpin zon på Hundshögen (1 372 meter över havet) i Jämtland, för att se eventuella klimatrelaterade effekter på floran. Från fjällets topp utplacerades 49 provytor fördelade i fem transekter i ett stjärnsystem med 250 meters mellanrum mellan provytorna. De permanent markerade provytorna inventerades vid två tillfällen med fem års mellanrum (2007 och 2012). Fältskiktets totala täckningsgrad skilde sig obetydligt mellan åren, men förändringar hade skett i några av dess komponenter.

    Graminidernas täckning visade en tydligt minskande trend mellan åren, till skillnad från ljungväxterna, framförallt kråkbär, och dvärgvide som ökade sin täckning. Förändringarna kan i första hand relateras till en mycket omfattande sorktopp under åren 2010–2011. I bottenskiktet ökade andelen förna/humus mellan åren, medan mossor och busklavar minskade något, framförallt beroende på en överlagring av förna. I buskskiktet har dvärgbjörk och enbuskar spritt sig till nya ytor under femårsperioden, i synnerhet för dvärgbjörk har spridningen skett i dess övre utbredningsområde.

    För träden (glasbjörk och tall) har det skett en markant nyetablering av plantor i höga lägen. Plantor av glasbjörk hittades 2012 på drygt 300 meter högre höjd än 2007, tall saknades helt i provytorna 2007. Den biologiska mångfalden har ökat, fler arter har tillkommit, än de som försvunnit under perioden.

    Flera av de befintliga arterna 2007 har spridit sig till nya provytor 2012. Några arter visar en negativ trend till exempel lopplummer och axfryle. Framförallt förändringar i busk- och trädskikt, samt förändringar i biologisk mångfald, bör kunna relateras till de pågående klimatförändringarna som leder till en förlängd växtsäsong.

  • 9.
    Carlsson, Tomas
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Naturinventering av Holmarna inom Ljusdals kommun1976Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Föreliggande arbete gäller naturinventering av Holmarna inom Ljusdal kommun.

    Uppdragsgivare har varit länsstyrelsen i Gävleborgs län.

    Målsättningen vid inventeringen har varit att undersöka Holmarnas flora och fauna samt att ge förslag till området skötsel.

    Fältarbetet har utförts under maj-juni 1976 och sammanställningen gjordes under juli-september 1976.

  • 10.
    Delin, Anders
    Naturskyddsföreningen i Gävleborgs län, Bollnäs Fågelklubb,Bollnäs naturskyddsförenining, .
    Grossjöberget - utmarksskog med stora naturskogskvaliteer1991Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Grossjöberget är ett 3,8 kvadratkilometer stort område med stora naturskogskvalitteer i Arbrå sockens gränstrakter mot Rengsjö och Enånger. Berget är inte brant, reser sig bara 100 m över Grossjöns yta, som ligger 223 över havet, och är nästan hell täckt av grovblocklig morän. Marken tillhörde bönderna i flästa, huvuddelen i form av en allmänning. Större delen förvärvades 1972 av korsnäs& Marma. Området har berörts av avverkningar i flera omgånga, men genom sitt läge längst bort från byn har det ändå fått behålla jämförelsevis mycket skog. Det har nu ett sammsnhängande skogtäcke med hög ålder, stora mängder död ved och stor andel löv.

  • 11.
    Delin, Anders
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Gävleborg Botaniska sällskap.
    Naturvärden vid VOXNAN: Från Klucksjön till Vallhaga1988Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen gav ifebruari 1984 Gävleborgs Botaniska Sällskap i uppdrag att inventera den 12 millånga outbyggda delen av VOXNAN mellan klucksjön och Vallhagaforsens kraftverk.Inventeringen skulle omfatta naturvärdena i stort, och framför allt debotaniska. Inventeringen utfördes under maj-september av fyrauniversitetsstuderande i botanik och åtta medlemmar i sällskapet, under ledningav Anders Delin. Denna rapport redogör för resultaten.

  • 12. Edlund, Jonas
    Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Östergötlands skärgård 2015.2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar resultaten från transektinventeringar av undervattensvegetation på bottnar i Östergötland skärgård 2015. Inventeringen utgör det nionde året i det regionala miljöövervakningsprogrammet för grunda vegetationsklädda havsbottnar. Inventeringen har utförts av Jonas Edlund (Litoralis naturvårdskonsult) och Eva Siljeholm (Zostera) på uppdrag av Länsstyrelsen Östergötland. Arbetet har finansierats av Länsstyrelsen med stöd av Motala ströms vattenvårdsförbund.

    Övervakningsprogrammet består av elva stationer. Varje station utgörs i sin tur av tre transekter. Under 2015 inventerades fem stationer, det vill säga femton transekter. Två av stationerna är referenser som besöks årligen medan resterande inventeras vart tredje år. Följande stationer inventerades detta år:

    • Bråvikens kustvatten (västra delen)
    • Trännöfjärden
    • Kärrfjärden (referensstation)
    • Hesselöfjärden (referensstation)
    • Yttre Valdemarsviken

    Inventeringen följer den nationella metoden för miljöövervakning av undervattensvegetation på ostkustens grunda bottnar. Metoden innebär att transekterna dykinventeras från den djupaste punkten upp till ytan vid strandkanten. Maxdjupen i 2015 års transekter har varit mellan 9,5 och 23,5 meter och längden från 26 till 105 meter.

    För varje station har ekologisk status beräknats. Klassningen bygger på djuputbredningen hos ett antal referensarter, bland annat blåstång, ishavstofs, kräkel och rödblad. Utifrån de största djupen arterna hittas på inom respektive transekt beräknas ett EK-värde, varifrån stationens ekologiska status bestäms. Resultaten visar att fyra av stationerna har en hög ekologisk status och en station har en god ekologisk status (se tabell 1). De inventerade stationerna bibehåller den status de hade när de senast inventerades.

    Bland referensarterna är blåstång den art som varierat mest under övervakningsprogrammets nio år. Under de första åren, från 2007 till 2011, ökade tången sin utbredning. Ökningen var tydligast när det gäller artens yttäckning (se figur 1), men sågs även hos blåstångsbältets nedre gräns. I många transekter ökade även blåstångens maxdjup. Med start 2011 började omfattande betningsskador observeras i flertalet transekter, ett mönster som fanns kvar till 2014. Vid årets inventering observerades betningsskador, men i betydligt minde omfattning än under de senaste åren. Omfattande betningsskador noterades bara i två av de inventerade transekterna, båda i Kärrfjärden.

    Under samma period som betningsskadorna observerats har blåstångsamhället påtagligt förändrats. Förändringarna har främst bestått i en minskad sammanlagd yttäckning och en grundare djupgräns för tångsbältet. I många fall har även växtdjupet för de djupast växande plantorna förskjutits uppåt. Årets inventering har visat att tången fortsatt att minska i transekterna i Bråvikens kustvatten, Trännöfjärden, Kärrfjärden och Yttre Valdemarsviken. I Hesselöfjärdens transekter har dock en återkolonisation av tidigare bevuxna ytor noterats under de senaste två åren.

    Blåstångens tydliga mönster med minskad utbredning sedan cirka 2011 syns inte bland övriga referensarter. Detta stärker hypotesen att blåstångens minskning inte är kopplad till ett försämrat ljusklimat, utan hänger samman med betningsskadorna.

    Totalt påträffades 27 makrofytarter. Av dessa var 4 grönalger, 7 brunalger, 7 rödalger, 2 kransalger och 7 kärlväxter. Grönalgerna grönslick och tarmalg, brunalgerna ishavstofs och brunslick samt rödalgerna fjäderslick och kräkel påträffades i samtliga transekter. Den rödlistade fisken tånglake (NT) observerades i 2 transekter (E 06 och E 14).

  • 13.
    Elmhag, Janne
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län. Adoxa Naturvård.
    Inventering av kärlväxter i Södermanlands län: 10 naturbetesmarker i 20182019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Adoxa Naturvård har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Sörmland att genomföra kärlväxtinventeringar i 30 stycken sörmländska betesmarker. Arbetet ska utföras under åren 2016, 2018 och 2020. Den här rapporten avser 2018-års inventering av 10 betesmarker.

  • 14.
    Ericson, Gunnar
    et al.
    Lantbrukshögskolan.
    Lundin, Lars
    Lantbrukshögskolan.
    Kungsbergets naturreservat1973Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Enligt uppdraget från Sandvikens kommun skall detta arbete omfatta: ”en sammanställning av klimatologiska topografiska, geologiska, zoologiska, botaniska och kulturella data och på grundval av detta skall planeringen ge förslag till skötselplan grundad på naturvårdsmässiga principer.”

  • 15.
    Eriksson, Lars
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gotlands län.
    Lundin, Lars
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Översiktlig naturinventering av Orarna med arkipelag, Gävle kommun1976Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Orarna med omkringliggande övärld har sådana kvaliteter från naturvetenskaplig synpunkt, att området bedöms vara av riksintresse från den naturvetenskapliga naturvårdens synpunkt.

    Det gäller följande:

    1) stränder

    2) kärrvegetationen

    3) Havtornsnåren

    4) Ädellövskogen

    5) Barrskogsvegetationen, i de kustnära områdena.

  • 16.
    Florén, Karl
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. AquaBiota Water Research.
    Hansson, Peter
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Kustfilm Nord AB.
    Skoglund, Stefan
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. AquaBiota Water Research.
    Vegetationsklädda bottnar i Gävleborgs läns kustvatten - Trendövervakning 20162017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sedan år 2002 inventeras bottenvegetationen på ett antal dyktransekter längs Gävleborgs läns kust inom den regionala miljöövervakningen, programområde Kust och Hav. Syftet med programmet är att beskriva makrovegetationens artsammansättning, djuputbredning och långsiktiga förändringar. Undersökningen är en del av länsstyrelsens uppdrag att följa miljötillståndet i länet. Resultaten kan användas för miljömålsuppföljning, inom vattenförvaltning och havsplanering, samt som referensdata för verksamheters kontrollprogram. Tång (Fucus spp.), stora fleråriga brunalger som skapar en skogsliknande miljö på hårdbottnar i havet, ges särskilt fokus i miljöövervakningen. Tången är en nyckelart som skapar viktiga livsmiljöer för smådjur och många fiskar, vilka finner mat och skydd i tångskogarna. De fungerar även som uppväxtplatser för fiskyngel.

    2016 års inventering utfördes under augusti månad av AquaBiota Water Research och Peter Hansson vid Kustfilm Nord AB och omfattade totalt 19 transekter längs länets kust. Resultaten visar att länets inventeringslokaler har god eller hög status. Samtidigt har en generell minskning av uppskattad yttäckning och djuputbredning av tång skett sedan 2014, om än inte statistiskt säkerställd. Minskningen i både yttäckning och djuputbredning kan bero av populationsdynamik där en minskning av tångutbredning är naturlig i samband med generationsväxlingar. Det går dock inte att utesluta antropogen påverkan i form av ökad näringsbelastning eller mer indirekt påverkan orsakade av rubbningar i ekosystemet. Möjligen kan minskningen kopplas till storskaliga förändringar som sker ute i havet då den negativa utvecklingen var begränsad till länets södra del i anslutning till utsjömiljö. Tångens utbredning i övriga delar av länet var i princip oförändrad sedan 2014. Positivt är dock att en viss återhämtning pågår, då en föryngring av tången noterades på de flesta lokaler.

  • 17.
    Färlin, Johan
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Vegetationsförändringar inom våtmarker med höga naturvärden 2008: Kontroll i ortofoton och kartmaterial av en förändringsanalys baserad på satellitbilder2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Som en del av den regionala miljöövervakningen i Gävleborgs län genomfördes i början av 2000-talet en satellitbildsstudie av möjliga vegetationsförändringar i våtmarker1. Även många våtmarker med höga naturvärden visade indikation på vegetationsförändringar. I denna rapport redovisas vilka vegetationsförändringar som skett i våtmarker med högsta naturvärde, klass 1 enligt Våtmarksinventeringen (VMI), och i våtmarker skyddade i reservat eller nationalpark. Rapporten kompletterar en rapport från 2007 som undersökte ett mindre stickprov av våtmarker med höga naturvärden2. Undersökningarna 2007 gjordes med hjälp av flygbilder och fältbesök, medan 2008 års undersökning nästan bara använde flygbilder. Rapporten innehåller statistik från både 2007 och 2008 års undersökningar, och objektsvisa kartor och bedömningar av alla objekt från 2008 års undersökning.Av totalt 220 VMI klass 1 objekt i länet hade 8 objekt (4 %) större vegetations-förändring och 34 objekt (15 %) lokal vegetationsförändring. För 11 objekt (5 %) visade satellitbildsstudien en indikation på vegetationsförändring men flygbilden visade ingen förändring.Av totalt 104 våtmarker i skyddade områden hade bara 2 större vegetationsförändring och 13 lokal vegetationsförändring.Större delen av förändringarna kunde förklaras av mänsklig aktivitet (diken, skogsbruk etc.) eller succession efter upphörd mänsklig aktivitet (upphörd hävd, återväxt efter tidigare avverkning av träd). Gamla eller nya diken låg bakom hälften av de större vegetationsförändringarna och en tredjedel av de lokala, medan upphörd hävd låg bakom ungefär en tredjedel av förändringarna. För 40 % av de förändrade ytorna är förändringen som skett de senaste 20 åren en del av en långsiktig omvandling från öppen myr till mer trädklädd.1 Länsstyrelsen

  • 18. Gustafsson, Anna
    Inventering av vattenväxter i åtta sjöar i Stockholms län 2013: Garnsviken, Albysjön, Viren, Stora och Lilla Skogssjön, Muskan, Fjättersjön samt Mälaren-Skarven2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport redovisar resultat från inventering av vattenväxter i Garnsviken, Albysjön, Viren, Stora och Lilla Skogssjön, Muskan, Fjättersjön och Mälaren-Skarven, samtliga i Stockholms län. Av dessa sjöar har Garnsviken, Albysjön och Viren undersökts årligen sedan 2010 respektive 2009. Det huvudsakliga syftet med inventeringen var att fastställa sjöarnas ekologiska status med avseende på vattenväxter. Inventeringen utfördes av Naturvatten i Roslagen AB på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län.

    Sammantaget påträffades 57 vattenväxtarter vid inventeringen, undantaget övervattensvegetation. Artrikedomen var högst i Viren med 33 arter och lägst i Muskan där endast nio arter noterades. Viren utmärkte sig även genom sin ovanligt rika mossflora (nio arter). En enda rödlistad art hittades, nämligen kransalgen uddslinke (Nitella mucronata) som förekom i Garnsvikens södra del.

    Baserat på förekommande vattenväxter bedömdes Stora Skogssjön och Fjättersjön ha god ekologisk status och övriga sex sjöar ha måttlig status. Viren låg på gränsen mot god status. Bedömning till denna klass motiveras av förekomst av spjutmossa, men motsägs av att den mer näringskrävande vattenaloen påträffades i sjön. Mälaren-Skarven låg på gränsen mototillfredsställande/dålig status. Ingen av de arter som noterades i detta stora vattenområde motiverade dock någon ändring av klassningen.

  • 19.
    Hagelin, Anna
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Stickmyggor  vid sjön Björken- uppföljning av skötselåtgärdernas effekter efter sex år2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Stickmyggor  vid sjön Björken- uppföljning av skötselåtgärdernas effkter effter sex år

  • 20.
    Hake, Mikael
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Svensk naturförvaltning AB.
    Övervakning av fiskgjusepopulationen i Färnebofjärdens nationalpark 1998-20092010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Övervakning av fiskgjusepopulationen i färnebofjärdens Nationalpark 1998-2009

  • 21.
    Hallstan, Simon
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Grandin, Ulf
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Analyser av resultat från övervakningsprogram fjällvegetation - vägledning samt analys av Åreskutans vegetation 2006-2017.2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport utgör rapportering av ett projekt med syfte att utföra olika analyser

    av vegetationsdata på Åreskutan, från det regionala miljöövervakningsprogrammet

    Fjällvegetation, och beskriva metodiken så analyserna kan upprepas

    när mer data finns tillgängligt för Åreskutan, och för andra fjäll inom övervakningsprogrammet.

    Projektet har utförts av SLU på uppdrag av Länsstyrelsen i

    Jämtlands län, enligt överenskommelse med diarienummer 502-6782-2017 och

    med Tomas Bergström som länsstyrelsens kontaktperson.

  • 22.
    Hannerz, Mats
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    KORPÅSEN: flora och markanvändning1985Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Korpåsens by och Laxbo hemman uppstod under 1700-talet som en av alla de finnbosättningar som blommade upp i Hälsingland från år 1600 och framåt. Byn var under 1800-talet ett livligt centrum för skogsbyggden och hade som mest 24 gårdar med 170 personer, vilket var större än t o m Halssela kyrkby. Byn avfolkades i snabb takt under 40- och 50-Talet, och 1965 flyttade den sista fast befolkningen. De flesta gårdarna är i dag rivna, men fortfarande används fem gårdar som fritidsbostäder. 1979 öppnades jordbruket på Lamsås och Laxbo genom Göran Sandells försorg.

    Jordbruket har bestått av vall-, havre- och kornodlingar på mindre stenrensade och utjämnade tegar och mellan dem har hackslåtter med lie bedrivits. Byn har varit avgränsad mot skogen med en gemensam gärdsgård och innanför denna har tidigare all mark utnyttjats för hötäkt. Slåtterängen mellan åkertegarna har beskrivits av Halden (1955) som löväng. Jordbruket har fortgått på detta sätt ända fram till nedläggningen på 50- och 60-talet, om än i avtagande skala.

    Det småskaliga jordbruket och de lokalt mycket varierande förhållandena i lutning, blockighet, översilning etc har gjort att området i dag är en mosaik av igenväxningen på slåtterängarna har gått mycket snabbt och i detta ligger det största hotet mot Korpåsens flora och leende landskap. Större delen av åkertegarna är dock fortflora öppna även om de som ligger på Iggesunds Bruks marker är i genplanterade med gran.

    Marken är kraftigt diabaspåverkad, och detta tillsammans med söderläget samt den för växttäcket positiva markanvändningen har gjort att flora i området är mycket rik och kan uppvisa ett flertal för Hälsingland ovanligare arter.

    I lunderna finns en rik flora av näringskrävande arter som kransrams, skogsvicker, vårärt, trolldruva, blåsippa, ormbär, tvåblad, grönkulla och tibast. På fuktängar och ikär återfinns som kung-Karls spria, kärrspria, gräsull, kärrull, tagelsäv, brudsporre, myggblomster, ängsnycklar och starrarter som Carex heleonastes, C. diandra och C. capillaris. I bäckar och vid källor växer fjälldunört, källdunört, storgröe, lundstjärnblomma, strutbräken, källört och starrarterna Carex media, C. disperma och C. loliaceae. Åkrarns flora domineras i dag av daggkåpearter och skogsnäva. På torrare partier på ängarna kan man finns brudsporre, fältgentiana, vanlig låsbräken, höstlåbräken, fältarv och blåsuga.

  • 23.
    Hansen, Jens
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Sammanställning av rikkärrsinventering i Gävleborgs län 2007-20092010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rikkärrsinventeringen i Gävleborg pågick 2007 – 2009 och metodiken följer Instruktion för inventering av rikkärr av Sebastian Sundberg. Fältinventeringarna utfördes av Anna Froster, 2007 och Jens Hansen, 2009.

     

    Under somrarna besöktes totalt 116 objekt och 185 delobjekt som klassades som rikkärr. 65 procent av dessa fanns inom objekt som var beskrivna i Våtmarksinventeringen (VMI). Det finns dock ytterliga objekt som inte kunde besökas på grund av tids- och resursbrist.

     

    Totalt noterades 79 rikkärrsindikerande arter, varav 41 kärlväxter och 38 mossor. 7 rödlistade

    arter och 3 arter under habitatdirektivet påträffades.

    En del rikkärr är stora, ända upp till 20 ha, men den genomsnittliga storleken är dock mellan 1

    och 2 ha. Meridianvärdet är 0,88 ha, vilket talar om att det finns många små rikkärr.

    Rikkärren har generellt höga naturvärden och vid inventeringen angavs 47 delobjekt (26 procent) inom klass 1-objekt och 96 delobjekt (52 procent) inom klass 2-objekt. 49 procent är

    topogena kärr och i övrigt ingår många rikkärr i komplexa strukturer.

     

    Det finns ett mycket stort behov för åtgärder som röjning, bete och slåtter för att restaurera och bevara rikkärren med sina speciella arter. 58 procent av delobjekten är i stort eller akut behov av åtgärder och det gäller framförallt slåtter som bedömdes som nödvändig inom totalt 91 procent av rikkärren. 14 procent av objekten var i behov av dämning.

     

    Det bedrivs i nuläget endast slåtter inom ett inventerat rikkärr; och det är viktigt att hävden upptas på många håll för att restaurera och bevara rikkärrmiljöarna.

     

    Det är önskvärt att all tillgänglig information om rikkärr inom Gävleborgs län samlas. Utöver

    de inventerade objekten finns t ex. 74 objekt som inte prioriterades för fältbesök eftersom de var relativt välkända beträffande arter.

  • 24. Hansen, Jens Ejvind
    Naturvårdsprogram för ängs- och hagmarksområden inom Ljusdals kommun1993Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    De naturliga fodermarkerna, äng och hage, är några av de artrikaste naturtyperna i vårt land.

    I dessa kulturskapade miljöer samlas organismer från många andra naturtyper. På grund av omläggning och avreglering av jordbruket håller de nu på att försvinna. Vinterfodret från ängen och sommarbetet i hagen har ersatts av annat eller djuren har försvunnit.

    Inom Ljusdals kommun är arealen nu kring 2% av vad den var 1927.

    Som underlag för naturvårdsprogrammet ligger en genomgång av befintligt material om ängs och hagmarker och odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. Vidare har muntliga uppgifter spelat en stor roll. Fältarbetet ägde rum under sommaren 1993 och bestod i inventering, dokumentation med fotografering, samt beskrivning av ca 80 objekt.

  • 25.
    Hanson, Peter
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Kustfilm Nord AB.
    Vegetationsklädda bottnar i Gävleborgs läns kustvatten - Trendövervakning 20102011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sedan 2002 har 19 lokaler, med främst hårda bottensubstrat, inventerats vart annat år längs

    Gävleborgskusten. Samtliga påträffade arters täckningsgrad och djuputbredning har noterats vid inventeringarna. Särskild vikt har lagts vid förekomsterna av blåstång, Fucus vesiculosus, och smaltång, Fucus radicans. Undersökningarna har bekostats med medel från regional

    miljöövervakning.

     

    Vid samtliga lokaler söder om Norrsundet har täckningsgrad och djuputbredning av fucus minskat kraftigt sedan 2008. Vid lokalerna Eggegrund och Norrskär har fucusbestånden kollapsat helt, och inga skott som tyder på nyetablering kunde upptäckas. Vid Skommarrevet och Igghällan har täckningsgraden sjunkit från 100% till 50% och vid Hålöklubb från 75% till endast 5%. Vid dessa lokaler kunde dock en ibland riklig nyetablering i de grundare avsnitten noteras. Lokalerna från Kusökalv och norrut hade endast små trendvariationer i både positiv och negativ riktning, liksom under tidigare år.

     

    De kraftiga förändringarna vid de södra lokalerna gör att det finns behov av att göra en fördjupad utvärdering för att analysera tänkbara mekanismer och orsaker.

     

    I denna rapport redovisas också tre lokaler i vart och ett av vattenområdena Hudiksvallsfjärden, Midsommarfjärden och Söderhamnsfjärden. Syftet med inventeringen av dessa var att verifiera den ekologiska statusen i de tre vattenområdena. Här har inga profilinventeringar gjorts tidigare. Fjärdarna kännetecknas enligt följande:

     

    •  Söderhamnsfjärden: Litet siktdjup, få arter och liten djuputbredning. Miljötillstånd vid lokalerna: klass 4 – 5 dvs. kraftig påverkan-utslaget samhälle.
    •  Midsommarfjärden: Förhållandevis hög täckningsgrad och djuputbredning av fucus, samt stort antal arter. Miljötillstånd vid lokalerna: klass 2 – 3, dvs något påverkad-tydligt påverkad.
    • Hudiksvallsfjärden: Tydlig sötvattenpåverkan med många fanerogamer. Stor del instabila bottensubstrat vilket försvårar etablering för fleråriga arter. Miljötillstånd vid lokalerna: klass 3 – 4, dvs. tydligt påverkad-kraftig påverkan.
  • 26.
    Hansson, Peter
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Nordvarg, Lennart
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Wänstrand, Ingrid
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Blåstång vid Gävleborgskusten 20042005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Blåstång vid Gävleborgskusten 2004

  • 27.
    Hoffsten, Per-Ola
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU. Bollnäs kommun.
    Galvån: Ett riksintresseområde för naturvården, X 1051992Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]
    • Riksintresset
    • Rikedom av forsar och strömmar i kombination med vattendragets storlek utgör en ovanlig och därför värdefull miljö.
    • Området utgör även en värdefull biotop för sårbart djurliv bl. a utter, nedströmsvandrande insjööring.
    • Översvämningsbetingade våtmarksmiljöer med rik flora, bl. a Kung Karls spira, intressant strandflora invid sidofåror, samt en unik svampflora invid biflödet Nybobäcken.
  • 28.
    Jacobson, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Artdatabanken- SLU.
    Bjelke, Ulf
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Artdatabanken- SLU.
    Sandström, Jonas
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Artdatabanken- SLU.
    Konsekvenserna av hävd på biologiska värden vid nedre Dalälven2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Konsekvenserna av hävd på biologiska värden vid nedre  Dalälven 

  • 29. Johansson, Gustav
    Makrofytinventering i Albysjön och Garnsviken, Stockholms län, 20122013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas resultaten från inventeringar av undervattensvegetation i Albysjön, Tyresö kommun, och Garnsviken, Österåkers kommun i början av september 2012. I rapporten ingår även ekologisk statusklassning baserat på resultaten från inventeringarna. Inventeringarna följde metodbeskrivningen i Naturvårdsverkets handledning för makrofyter i sjöar och utfördes av Hydrophyta Ekologikonsult på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län.

    Totalt 28 taxa av undervattensvegetation räknades in för de två sjöarna. Garnsviken hade 28 taxa och Albysjön 19. Två för Garnsviken tidigare oupptäckta arter, sjönäckmossa och smal vattenpest, påträffades under inventeringen. De båda rödlistade arterna uddslinke och bandnate, som upptäcktes 2008 respektive 2011 kunde åter konstateras i Garnsviken. Sammanlagt har nu 28 taxa påträffats i Albysjön och 33 i Garnsviken.

    Både Albysjön och Garnsviken bedömdes ha måttlig ekologisk status baserat på resultatet från inventeringarna. Båda sjöarna låg också nära gränsen mot otillfredsställande status men inga arter motiverade en förändring av bedömningarna.

  • 30.
    Johansson, Ulf
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Fiskbestånden i Gavleån och Testeboån: Utvärdering av inventeringsfiske 2012-20132013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inventeringsfiske med strömöversiktsnät utfördes i vattendragen Gavleån (MQ 21 m3/s) och

    Testeboån (MQ 11,7 m3/s) från Juni till Oktober 2012 samt Februari till September 2013.

    Fisket utfördes som en del inom projektet återställande av fiskvandring i Gästrikland. Totalt

    gjordes i Gavleån 337 nätansträngningar på åtta olika lokaler och i Testeboån 103

    nätansträngningar på sex lokaler. Näten sattes från båt eller med hjälp av vadning, från 7 m

    till 0,3 m djup. Under fisket fångades 18 arter och totalt 5680 individer. Av det totala antalet

    arter som fångades under inventeringen fångades arterna vimma, nors, sutare, gös, id samt

    sarv endast i Gavleån ocht arterna harr och lax endast i Testeboån

  • 31.
    Jonsson, Fredrik
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Inventering av liten aspgelélav i lövrika skogar i norra Hälsingland 2009: Collema curtisporum, VU2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I 2009 har man valt ut två så kallade pilottrakter, där man ska testa arbetsmetodiken. I pilottrakterna,

    som ligger i norra delarna av Hälsingland, vill man identifiera områden som är viktiga för de

    hotade arter som ingår i åtgärdsprogrammet. Bland de arter som ingår i åtgärdsprogrammet för

    hotade arter på asp i Norrland finns liten aspgelélav Collema curtisporum som är rödlistad i

    hotkategorin VU, sårbar. Denna rapport redovisar resultatet av en inventering av liten aspgelélav

    i de två pilottrakterna

  • 32.
    Jonsson, Fredrik
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Jämtlands län.
    Nordin, Ulrika
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Jämtlands län.
    Övervakning av fjällvegetation på Anjeskutan: Förändringar mellan åren 2008 och 20132014Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Fjället Anjeskutan i Jämtland har övervakats med fem års mellanrum, år 2008 och år 2013, med avseende på fjällvegetationen och resultaten presenteras i denna rapport. Metodiken går i korthet ut på att provytor i sex transekter i olika riktningar med utgångspunkt från fjällets topp inventeras där variabler inom bottenskikt, fältskikt, buskskikt och trädskikt noteras. Metoden är hämtad och utvecklad från NILS-projektet.

    Resultaten visar att inom bottenskiktet har busklavarna minskat lite, i övrigt är har inga stora förändringarna skett. Fältskiktet visar på en svag ökning. Det är främst graminiderna som har ökat något medan örterna uppvisar en svag minskning. Ljungväxterna har också ökat ytterst lite. Dvärgvide har ökat i de flesta transekter och höjdintervall. Antalet provytor med buskar var detsamma båda åren. Träd har bara noterats i fyra provytor år 2008 och tre provytor år 2013. Det enda trädslaget som har påträffats i provytorna är glasbjörk.

    Totalt antal kärlväxter som påträffades var 97 arter år 2008 och 105 arter år 2013. En svag ökning av antalet arter har skett i alla transekter. Den vanligaste kärlväxtarten på Anjeskutan var dvärgvide år 2013 och styvstarr år 2008. Styvstarr var också den vanligaste graminiden vid båda inventeringstillfällena. Den vanligaste ljungväxten var kråkbär och den vanligaste örten var fjällnoppa, båda åren. Några arter som har ökat kraftigt var fjälltåtel, fjällven, ripstarr och dvärgdunört. Den art som minskat mest är slidstarr.

  • 33.
    Jonsson, Fredrik
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Jämtlands län.
    Nordin, Ulrika
    Övervakning av fjällvegetation på Buarkantjahke: Förändringar mellan åren 2010 och 20162017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Fjället Buarkantjahke i Jämtlands län har övervakats med sex års mellanrum, år 2010 och år 2016, med avseende på fjällvegetationen och resultaten presenteras i denna rapport. Metodiken går i korthet ut på att provytor i sex transekter i olika riktningar med utgångspunkt från fjällets topp inventeras där variabler inom bottenskikt, fältskikt, buskskikt och trädskikt noteras. Metoden är delvis hämtad och utvecklad från NILS-projektet.

    Jämförelser mellan åren 2010 och 2016 visar på små skillnader för de flesta variabler. Störst förändringar i bottenskiktet uppvisar renlavarna, som har minskat från 5,1 procent täckningsgrad till 2,8 procent. För övriga dominerande variabler i bottenskiktet var förändringarna mycket små. Fältskiktet uppvisar små skillnader. I buskskiktet kan en ökning av dvärgvidets täckningsgrad konstateras, från till 4,7 till 7,4 procent (gäller diffus täckning i 10-metersprovytorna).

  • 34.
    Jonsson, Fredrik
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Jämtlands län. Naturvårdsverket.
    Nordin, Ulrika
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Jämtlands län.
    Övervakning av fjällvegetation på Lill-Skarven: Förändringar mellan åren 2009 och 20142015Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Fjället Lillskarven i Härjedalen i Jämtlands län har övervakats med fem års mellanrum, år 2009 och år 2014, med avseende på fjällvegetationen och resultaten presenteras i denna rapport. Metodiken går i korthet ut på att provytor i sex transekter i olika riktningar med utgångspunkt från fjällets topp inventeras där variabler inom bottenskikt, fältskikt, buskskikt och trädskikt noteras. Metoden är delvis hämtad och utvecklad från NILS-projektet.

    Resultatet för bottenskiktet visar att täckningsgraden av mossor har ökat med 17 procent och andelen humus/torv minskat med 24 procent. Förändringarna är likartade i alla transekterna utom i A som visar motsatt resultat. Täckningsgraden av busklavar har minskat något medan andelen sten, block och häll är relativt lika mellan åren.

    Fältskiktet har ökat i samtliga transekter. Den grupp som ökat mest i täckningsgrad är ljungväxter följt av graminider, medan örterna har minskat något. Den största procentuella ökningen har skett närmast toppen.

    Det totala antalet arter som påträffades i 10-metersprovytorna var 182 arter år 2009 och 196 arter år 2014. Det motsvarar en ökning med 14 procent. Ökningar i artantal har skett i samtliga transekter. Den vanligaste artgruppen år 2014 var örter med 97 arter. De vanligaste kärlväxtarterna på Lill-Skarven år 2014 var lappljung och kråkbär, som påträffades i samtliga 60 provytor.

    Alla de fyra trädslag som påträffades, gran, tall, glasbjörk och rönn, har ökat i höjdled.

  • 35.
    Jonsson, Mats
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Tjurved.
    Inventering inför dikesrestaurering på Svartåmyran,Hamra Nationalpark 20092009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inventering inför dikesrestaurering på Svartåmyran,Hamra Nationalpark 2009

  • 36.
    Kellner, Olle
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Kempe, Göran
    Institutionen för skoglig resurshushållning, Umeå.
    Mer träd på myrana: Igenväxning de senaste 20 åren2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Mer träd på myrana igenväxning de senaste 20 åren

  • 37.
    Kihlström, Leif
    Svenska Naturskyddsföreningar, Sandviken.
    Naturinventering vid Körsjön1973Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Köröns flora är unik. Endast på mycket få specifika platser i Norrland kan man påträffa med likande sammansättning av arter.

    Flera arter förekommer ej på annan plats i kommunen och en del arter har märkliga nordliga utposter inom landet.

    Körön som är områdets, ur botanisk synpunkt, intressantaste plats har bl.a. Sveriges tredje nordligaste spontana bestånd av ek (Querqus robur).

  • 38.
    Larsson, Peder
    et al.
    Uppdragsgivare:Gävle kommun, utförare Pelagia Milkjökonsult AB.
    Uppman, Mats
    Uppdragsgivare:Gävle kommun, utförare Pelagia Milkjökonsult AB.
    Undersökning av bottenfauna i två vattendrag i Gävle kommun 20122012Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 39.
    Larsson, Per
    et al.
    Larsons Natur.
    Bergström, Tomas
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Jämtlands län. Naturvårdsverket.
    Etablering av ett GLORIA-område i Jämtlands län: Långstiktig övervakning av kärlväxtfloran på fjälltoppar2011Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 40.
    Lindberg, Kristin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Lindberg, Tom
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Wikberg, Tommy
    Naturinventering av Örängesnäset i Njutånger1976Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under 7 dagar i månaderna juni och juli 1976 hade undertecknade i uppdrag att genomföra en naturinventering av Örängesnäset. Syftet var att närmare undersöka förekomsten av skyddsvärda naturavsnitt och beskriva dessa.

  • 41.
    Lindberg, Kristin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Lindberg, Tom
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Wikberg, Tommy
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Vegetationskartering längs sträckan Oslättsfors-Prästholmarna vid Testeboån1976Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport redovisa resultatet av en undersökning som bedrevs under fem dagar i början av juli 1976. Syftet var att framställa över vegetationens samansättning och fördelning med kommentarer till ur botanisk synpunkt värdefulla partier utefter rubricerade åsträcka.

  • 42.
    Lindberg, Tom
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Wikberg, Tommy
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Naturinventering Nordanstigs kommun1975Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inventeringens målsättning kan sammanfattas i följande punkter:

    1-Registrering av redan kände naturområden som kan komma att bli föremål för naturvårdande åtgärder.

    2-Uppspårande av eventuella nya sådana områden.

    3-Kontroller i fält av noterade objekt och översiktlig beskrivning av dessa.

    4-Gradering av objekten enligt SNV: ´´Råd och anvisningar för naturinventering och naturvårdsplanering ´´. Graderingen leder fram till en klassning i riks -, läns- och lokalintresse för varje objekt.   

  • 43.
    Lindberg, Tom
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Wikberg, Tommy
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Översiktlig naturinventering utförd år 1975 av Ljusdals kommun1975Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inventeringens målsättning kan sammanfattas i följande punkter:

     1) Registrerings av redan kända naturområden som kan komma att bli föremål för naturvårdande åtgärder.

    2) Uppspårande av eventuella nya sådana områden.

    3) kontroller i fäll av noterade objekt och översiktlig beskrivning dessa.

    4) Gardering av objekten enligt SNV: ”Råd och anvisningar för naturinventering och naturvårdsplanering”. Graderingen leder fram till en klassificering i riks-, läns och lokalintresse för varje objekt.

  • 44.
    Linder, Per
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Ängratörn: En skogsbiologisk inventering1992Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Skogarna längs Ängratörns västsida uppvisar överlag en mycket låg grad av kulturpåverkan, vilket gör dem mycket intressanta i naturvårdssammanhang. 1900-talet har sannolika varit ett av de, till dags dato, ”lugnast” århundradena för dessa skogar.

    Tidigare har området varit strat påverkat av återkommande skogsbränder. Under 1500-talet och fram till mitten av 1800-talet förekom bränder ungefär vart sextionde år. Kring 1850 började den uppblomstrande sågverksindustrin kasta sina Iystna blickar på området. Skogar, mycket hårt exploaterade under slutet av 1800-talet. Därefter har dock den skogliga aktiviteten på den enskilt ägda marken varit mycket låg. Tack vare dessa skiftens avlägsna belägenhet i förhållande till hemskiftet, har få huggningsingrepp gjorts.

    Skogens värde ligger i den största delen naturliga utvecklingen som fått råda efter den senaste branden och 1800-talets dimensionsavverkningar. Den har medfört att det dels finns ett stort inslag av lövträd, dels att stamantal och virkesvolym antar höga värden. På många håll är skogen så pass översluten att många träd självdör och faller omkull eller bildar torrakor. Dessa träd ger  upphov till viktiga livsmiljöer för lavar, mossor och insekter. Indirekt gynnar ett sådana miljöer är något som det i degens välskötta skogar råder stor brist på, och som många organismer är helt beroende av. Eftersom den negativa inställningen till lövträd varit mycket utbredd inom skogsbruket, är det i första hand djur och växter som är knutna till död lövved eller gamla lövträd, som är hotade i dag. Den nordliga anistickan, som påträffades i områden som Ängratörns skogar är därför mycket värdefulla för alla de arter som hotas av skogsbruket.

    I tidigare utredningar har hela området klassats som länsintresse ur geologisk, botanisk och landskapsmässig synvinkel.

  • 45.
    Lindhagen, Amelie
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Ekologigruppen AB.
    Regional strategi för naturvårdsbränning i skyddade områden Gävleborgs län: Gävleborgs län2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen har som ett led i arbetet att upprätta gynnsam bevarandestatus

    för brandpräglade naturtyper och arter utarbetat denna strategi för naturvårdsbränning

    i skyddade områden. Skogsbränder är en naturlig ekologisk

    process som haft stor inverkan på skogens utformning. Brandhistoriska

    studier visar på att bränder varit ett återkommande störningsmoment i

    skoglandskapet. I dag brinner bara ca 0,01 % av den skogsareal som brann

    årligen historiskt sett. Många av skogens arter har anpassat sig efter den

    naturliga brandstörningen och de strukturer som skapas av branden, såsom

    solöppna tallskogar, god tillgång på bränd död ved, bränd mark och stora

    mängder lövträd. När branden uteblir växer de brandpräglade tallskogarna

    igen och blir allt mer grandominerade. Många brandgynnade arter får svårt

    att överleva i denna miljö.

    Brandhistoriska studier i Gävleborgs län visar på att de brunnit i genomsnitt med

    40 års mellanrum i skogarna med ett möjligt undantag i Orsa finnmarks myrrika

    landskap. Där kan ett något längre brandintervall skönjas med ca 70 år mellan

    bränderna. De täta brandintervallen indikerar att bränderna troligtvis var ganska

    lågintensiva och lämnade stora delar av trädskiktet intakt.

    Ett 50-tal rödlistade brandgynnade arter har återfunnits i Gävleborgs län sedan

    1980. Tre områden som utmärker sig som speciellt viktiga för brandgynnade

    insekter är Orsa Finnmark, Norra Hälsingland och ett mindre område kring järnvägsträckan

    Storvik-Hofors. Andra brandgynnade miljöer värda att omnämna är

    länets många mosippelokaler och lövbränneområden. Nedre Dalälven utmärker

    sig då detta område är av nationell betydelse för bevarande av den vitryggiga

    hackspetten som gynnas av stora mängder löv och bränd död ved.

    Länsstyrelsen har i och med denna strategi delat in skyddade områden utifrån

    deras förutsättningar för naturvårdbränning. För att optimera nyttan med naturvårdsbränningar

    har tio bränningslandskap pekats ut. En geografisk koncentration

    av bränningarna ökar chansen för brandgynnade insekter att sprida sig

    mellan de olika bränningsobjekten. Men även för andra hotade arter knutna till

    brandpräglad skog är det troligen nödvändigt att skapa tillräckligt mycket av deras

    livsmiljö, tillräckligt ofta, inom ett begränsat område. Bränningslandskapen

    har pekats ut där det finns tydliga koncentrationer av skyddade områden som

    lämpar sig för naturvårdsbränning. Fynduppgifter om brandgynnade arter liksom

    trakter med rik sentida bränningskontinuitet har också i viss mån påverkat

    deras placering och avgränsning.

    För varje bränningslandskap bör brandplaner utarbetas där enskilda bränningsområden

    beskrivs samt en önskvärd bränningsordning utformas. Intervallen

    mellan bränderna och rotationsmönstret bör anpassas dels efter den historiska

    brandhistoriken i landskapet men också efter de biologiska målsättningar man

    har med naturvårdsbränningarna.

    Vid planering av bränningar i bränningslandskapen bör en dialog ske med

    de övriga bränningsaktörerna (främst de stora skogsbolagen) för att få en

    lämplig spridning av bränningarna i tid och rum. Ett samarbete mellan Länsstyrelsen,

    Skogsstyrelsen och de större skogsbolagen bör inledas där man för

    en fortlöpande dialog kring bränningslandskapens utbredning och brandrotation

    inom dessa.

    Naturvårdsbränning är en högriskverksamhet och skall därför utföras med

    största aktsamhet efter mycket noggrann planering. En god kommunikation

    med kommunens räddningstjänst, andra berörda kommunala nämnder samt

    Länsstyrelsens interna beredskapsfunktioner är ett måste, liksom en tydlig

    dialog med allmänheten och kringliggande markägare. I bränningsstrategin

    anges riktlinjer för hur planering, utförande och uppföljning av naturvårdsbränning

    skall ske.

  • 46.
    Länsstyrelsen Gävleborg, Länsstyrelsen Gävleborg
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Bedöming av förutsättningar för användning av gasoldrivna myggfällor i bekämpning av   övervämningsmyggor i nedre Dalälvsområdet2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bedöming  av förutsättningar för användning av gasoldrivna myggfällor i bekämpning av   övervämningsmyggor i nedre Dalälvsområdet

  • 47.
    Länsstyrelsen Gävleborg, Länsstyrelsen Gävleborg
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Brandplan för Färnebofjärdens nationalpark: Mål och prioriteringar vid naturvårdsbränning2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Brandplan för färnebofjärdens nationalpark. Brandplan för färnebofjärdens nationalpark

  • 48.
    Länsstyrelsen i Gävleborgs län,
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Naturvårdsplan för Ljusdals kommun1991Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsplan för Ljusdals kommun 1991.

  • 49.
    Marklund, Einar
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Västmanlands län. Botaniska Föreningen i Västmanlands län.
    Eriksson, Bo
    Botaniska Föreningen i Västmanlands län.
    Floraväkteriet i Västmanlands län 20162016Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 50.
    Marklund, Einar
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Västmanlands län. Botaniska Föreningen i Västmanlands län.
    Eriksson, Bo
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Västmanlands län. Botaniska Föreningen i Västmanlands län.
    Floraväkteriet i Västmanlands län 20172017Rapport (Annet vitenskapelig)
12 1 - 50 of 82
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf