Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 12 av 12
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Häggbom, Jannica
    et al.
    Naturvårdsverket.
    Kinning, Lina
    Energimyndigheten.
    Johborg, Carl-Martin
    Energimyndigheten.
    Schillander, Per
    Trafikverket.
    Arnfalk, Peter
    Trafikverket.
    Samuelsson Hedlund, Selene
    Trafikverket.
    Willén, Agnes
    Statistika CentralByrån.
    Fryksmark, Emma
    Naturvårdsverket.
    Miljöledning i staten 2016: En redovisning2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För verksamhetsåret 2016 har samtliga 185 myndigheter som omfattas avförordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter2redovisat tillNaturvårdsverket. Sammanlagt innebär det att miljöledning genomsyrar verksamheter av mycket olika slag.

    Utmärkande i redovisning av 2016 års miljöledningsarbete är ökningen av ställda miljökrav i samband med upphandlingar hos myndigheterna. Totala upphandlingsvärdet var ca 76 miljarder kronor var av 58 miljarder med miljökrav, vilket motsvarar 76 procent. Detta är en ökning med 16 procentenheter jämfört med 2015.

    Lagefterlevnaden är god bland myndigheterna. Majoriteten redovisar alla uppgifter enligt bilagan till miljöledningsförordningen och visar att miljöledning spelar en viktig roll i miljöarbetet. Det finns ändå behov av fortsatt arbete med att öka datakvaliteten och fullständigheten i rapporteringen.

    Under 2016 har ytterligare två myndigheter certifierat sin verksamhet vilket innebär att sammanlagt 42 myndigheter har redovisat att deras verksamhet helt eller delvis är certifierade enligt ISO 14001 eller annat tredjepartsgranskat system.

    Omkring 80 myndigheter har redovisat mål för både sin direkta och indirekta miljöpåverkan och inkluderat mål för miljökrav i upphandling, endast 9 myndigheter har inte redovisat några mål för år 2016. Ungefär en tredjedel av de myndigheter som får ha ett förenklat miljöledningssystem har ändå satt mål för den indirekta miljöpåverkan. Många goda exempel finns på tydliga målstrukturer och åtgärder för att bidra till positiv miljöpåverkan via sin verksamhetsutövning bland redovisningarna.

    Vi har valt att särskilt lyfta fram länsstyrelserna i årets redovisning mot bakgrund av deras centrala roll i miljöarbetet på regional nivå. Fokus ligger på åtgärdsarbetet men även länsstyrelsegemensam statistik har tagits fram.

    Länsstyrelsernas indirekta positiva påverkan är omfattande, bl.a. via de regionala åtgärdsprogrammen för att nå miljökvalitetsmålen samt tillsyn, prövning, områdesskydd och ekonomisk stödgivning. Dessutom genomför länsstyrelserna riktadeinformationsinsatser samt håller utbildningar och rådgivningar till kommuner, näringsliv och organisationer i länet.

    Allt fler myndigheter rapporterar in sin användning av resfria möten. Det senaste året har det skett en ökning från i snitt 6 till 11 resfria möten per anställd och år. Vid en jämförelse mellan antal resfria möten och antalet resor ser man att myndigheterna i snitt reser dubbelt så ofta som man har ett resfritt möte. Bland de myndigheter som deltagit under flera år i REMM-projektet har man i snitt något fler resfria möten än resor. REMM-myndigheterna har minskat sinakoldioxidutsläpp från resande med 23 procent under en femårsperiod, vilket kan jämföras med en minskning på 4 procent bland de övriga myndigheterna.

    Totala utsläppen av koldioxid från resor och transporter var ca 372 000 ton 2016,en minskning med ca 2 600 ton, vilket motsvarar 520 varv runt jorden med bil3. Utsläpp från flyg, bil och buss visar en viss minskning jämfört med år 2015.

    Myndigheternas sammanlagda redovisade energianvändning från verksamhetsel, fastighetsel, värme och kyla är ca 2,7 TWh, dvs. i princip oförändrat sedan år 2015. Hälften av myndigheterna anger att de har minskat energianvändningen, vilket inte syns i statistiken. 49 myndigheter har redovisat att de har 100 procent förnybar energi, 124 stycken att de helt eller delvis ställer krav på produktionsspecificerad förnybar el och 42 stycken att de helt eller delvis sitter i miljöklassade byggnader.

    Medelvärdet i rankingen är 14 poäng, samma som år 2015, men medianvärdet har ökat med en poäng. 20 myndigheter har höjt och 16 myndigheter har sänkt sin samlade poäng. Drygt hälften av myndigheter med någon form av certifiering, ligger mellan 18 och 22 poäng. Resultatet visar att 34 myndigheter har höga poängvärden för samtliga kriterier (mål, åtgärder och måluppfyllelse).

    Slutsatsen är att myndigheternas systematiska miljöledningsarbete även i år har utvecklats och förbättrats. Detta är väl i överenstämmelse med miljöledningsförordningens syfte som är att skapa förutsättningar för ett integrerat miljöarbete i myndigheternas verksamhet där miljöfrågorna blir ett naturligt inslag i det dagliga arbetet, såväl i det strategiska som i det operativa arbetet. Att myndigheternas koldioxidutsläpp endast har minskat något och energianvändningen ligger kvar på samma nivå som 2015 visar att ett fortsatt aktivt åtgärdsarbete behövs.

    Myndigheterna bedriver ett omfattande åtgärdsarbete för att bidra till att nationella och internationella miljömål ska nås. Detta arbete rapporteras, utvärderas och redovisas i flera olika sammanhang. Vi ser att det finns samordningsvinster, både gällande resurser och kvalitet, av att samordna och samutnyttja dessa olika underlag, både inom myndigheterna inför redovisningarna och nationellt i samband med olika typer av utvärderingar. Dessutom finns behov av att se över och samordna redovisningskraven.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    von Oelreich, Kristina
    et al.
    Naturvårdsverket.
    Häggbom, Jannica
    Naturvårdsverket.
    Vägledning för miljöledning i staten2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Målgrupp för vägledningen är de myndigheter som omfattas av kraven i förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Dessa myndigheter ska införa och utveckla ett miljöledningssystem. Vägledningen beskriver vilka krav som ställs på ett miljöledningssystem enligt förordningen och hur de kan införas i praktiken. Vägledningen utgår från vad som anses vara best practice på miljöledningsområdetutifrån kraven i den internationella standarden ISO 14001:2015 och EMAS. Fokus ligger på att ge stöd vid förvaltning och utveckling av ett befintligt miljöledningssystem men kan även användas vid inrättandet av ett miljöledningssystem för första gången.

    Vägledningen beskriver syftet med miljöledningssystem och ger en samlad bild av miljöledningssystemets ingående delar och hur det kan integreras i myndighetens verksamhet samt tillämpas för att hantera indirekt miljöpåverkan, tjänsteresor och transporter, energianvändning samt miljökrav i upphandling.

    Miljöledningssystemet ska säkerställa att ett systematiskt miljöarbete integreras i myndighetens verksamhet så att miljöfrågorna beaktas vid genomförandet av myndighetens uppdrag. Syftet är att minska verksamhetens negativa och öka dess positiva miljöpåverkan. Myndighetens miljöledningssystem ska vara en del av ledningssystemet som beskriver hur man planerar, genomför och följer upp sin verksamhet och därmed leda till ständig förbättring. Ledningens betydelse i miljöledningsarbetet lyfts fram. Miljöledningssystemet är ett av ledningens verktyg för att styra verksamhetens miljöpåverkan. I vägledningen ges  xempel på bl.a. styrande dokument och åtgärder för att minska den negativa och öka den positiva miljöpåverkan. Miljöarbetet ska bidra till att generationsmålet, de nationella miljökvalitetsmålen och FN:s globala mål för hållbar utveckling nås.

    Myndigheter ska inom ramen för miljöledningssystemet hantera verksamhetens indirekta och direkta miljöpåverkan, inklusive upphandling. Det innebär att den ska analyseras och värderas i miljöutredningen. För verksamhetens betydande miljöpåverkan ska miljömål och åtgärder fastställas, följas upp och redovisas. Miljöledningssystemet skapar förutsättningar för ett arbete med ständiga förbättringar. Vägledningen har stort fokus på integreringen av miljö i den löpande verksamheten eftersom myndigheter via sin verksamhetsutövning ofta har stora möjligheter att påverka miljön positivt. Myndigheter har även möjlighet att ställa miljökrav i samband med upphandlingar och avrop och därmed styra produktionen av varor och tjänster mot hållbara alternativ. Ett viktigt styrmedel för staten.

    En del i uppföljningen av miljöledningsarbetet innebär att myndigheterna årligen ska redovisa en miljöledningsrapport, i samband med att årsredovisningen lämnas in till det departement i Regeringskansliet myndigheten tillhör. Uppföljningen av miljöledningsarbetet för föregående verksamhetsår ska även redovisas till Naturvårdsverket.

    Efter en kort bakgrund handlar de inledande kapitlen, 3 – 5, om miljöledningssystem inom staten, miljöledningssystemets syfte och ingående delar samt integrering av miljöledningsarbetet i myndighetens verksamhet. I kapitel 6 – 9 beskrivs huvudstegen i miljöledningssystemet för områdena indirekt miljöpåverkan, tjänsteresor och transporter, energianvändning, miljökrav i upphandling. Rapporten avslutas med ett kapitel om uppföljning och redovisning. Vägledningens sista kapitel tar kort upp redovisningen enligt 20 § i miljöledningsförordningen och bilagan till förordningen. Naturvårdsverket sammanställer myndigheternas rapporter i en redovisning som lämnas till regeringen i april varje år.

    Denna vägledning kompletteras med stödjande information på Naturvårdsverkets hemsida.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Miljöledning i staten 2014: En redovisning2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Statliga myndigheter ska utveckla miljöledningssystem och årligen rapportera sina resultat till regeringen och Naturvårdsverket, enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Sammanställningen för år 2014 visar bland annat:

    1. Statliga myndigheter släppte ut 397 000 ton koldioxid från resor och transporter, vilket motsvarar cirka två procent av Sveriges samlade utsläpp från transportsektorn.
    2. Den sammanlagda energianvändningen från statliga myndigheter var 3 TWh vilket motsvarar energianvändningen i drygt 160 000 småhus.
    3. Myndigheterna gjorde upphandlingar för sammanlagt 72 miljarder kronor och i 67 procent av dessa upphandlingar ställdes miljökrav.

    Naturvårdsverket har i uppdrag att stödja de statliga myndigheterna i deras miljöledningsarbete och göra en sammanställning av de redovisade resultaten.

    En mindre justering/uppdatering av pdf gjord 2015-07-01.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Miljöledning i staten 2015: En redovisning2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Statliga myndigheter ska utveckla miljöledningssystem och årligen rapportera sina resultat till regeringen och Naturvårdsverket, enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

    Sammanställningen för år 2015 visar bland annat:

    • Statliga myndigheter släppte ut 375 000 ton koldioxid från resor och transporter, vilket motsvarar cirka två procent av Sveriges samlade utsläpp från transportsektorn. Minskningen från2014 motsvarar 4 600 varv runt jorden med bil.
    • Den sammanlagda energianvändningen från statliga myndigheter var cirka 2,7 TWh, en minskning med ungefär 217 GWh från 2014. Minskningen motsvarar effekten av i storleksordningen 4 500 fotbollsplaner täckta med solpaneler.
    • Myndigheterna gjorde upphandlingar för sammanlagt 79 miljarder kronor och i 60 procent av dessa upphandlingar ställdes miljökrav. Naturvårdsverket har i uppdrag att stödja de statliga myndigheterna i deras miljöledningsarbete och göra en sammanställning av de redovisade resultaten.

    Naturvårdsverket har i uppdrag att stödja de statliga myndigheterna i deras miljöledningsarbete och göra en sammanställning av de redovisade resultaten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Miljöledning i staten 2015: En redovisning2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För verksamhetsåret 2015 har samtliga 186 myndigheter som omfattas av miljöledningsförordningen redovisat till Naturvårdsverket. I årets redovisning har vi valt att lyfta fram hur myndigheter på ett systematiskt sätt har integrerat miljöledningsarbetet i verksamheten och deras åtgärdsinriktade arbete för att bidra till att de miljöpolitiska målen uppnås. Myndigheternas inrapporterade uppgifter redovisas också för första gången per departement.

    I år har vi särskilt granskat redovisningen av vilka åtgärder myndigheterna har vidtagit för att ge de anställda den kunskap de behöver för att ta miljöhänsyn i arbetet. De flesta myndigheterna har information om miljöledning på sitt intranät och även som en del i introduktionsutbildningen av nyanställda. Olika åtgärder för att höja ledningen och medarbetarnas kompetens på miljöområdet är vanliga.

    Naturvårdsverket har i år utvecklat rankingsystemet och den poängbedömning som görs av myndigheternas miljöledningsredovisningar. Rankingsystemet bygger som tidigare på de krav som ställs i förordningen avseende ett systematiskt miljöledningssystem. Arton myndigheter delar högsta placeringen i årets ranking.

    Myndigheternas placering i rankingen visar tydligt att de myndigheter som är registrerade enligt EMAS eller certifierade enligt ISO 14001 eller annat tredjepartsgranskat system har erhållit höga totalpoäng vilket tyder på ett mer systematiskt miljöarbete än de myndigheter som inte har ett tredjepartgranskat system. Under 2015 har 40 myndigheter redovisat att deras verksamhet helt eller delvis är miljöcertifierade enligt ett tredjepartgranskat system.

    Högsta medelvärdet erhåller myndigheter tillhörande Miljö- och energidepartementet och Näringsdepartementet. Andelen myndigheter med höga poängvärden för samtliga kriterier (mål, åtgärder och måluppfyllelse) är högst inom Miljö- och energidepartementet.

    Under 2015 har 52 myndigheter uppdaterat sina miljöutredningar vilket motsvarar 28 % av alla rapporterande myndigheter. 34 myndigheter har uppdaterat sin miljöutredning 2010 eller tidigare. Enligt miljöledningsförordningen får 38 myndigheter ha ett förenklat miljöledningssystem d.v.s. det är tillräckligt att miljöledningssystemet avser verksamhetens direkta miljöpåverkan. Omkring tio av dessa myndigheter har ändå redovisat mål för indirekta miljöpåverkan och för upphandling.

    Av de 187 myndigheterna som har redovisat till Naturvårdsverket är det endast tre myndigheter som redovisat att högsta ledningen inte har antagit en miljöpolicy för sin verksamhet. Av de myndigheter som rapporterar enligt miljöledningsförordningen är 24 stycken även miljömålsmyndigheter. En tredjedel av dem har uttryckt i miljöpolicyn att de verkar för att bidra till att nå generationsmålet och de nationella miljökvalitetsmålen.

    Bland de myndigheter som i stor utsträckning har miljö i sitt uppdrag genomförs åtgärder på miljöområdet i samverkan med andra aktörer. Det sker genom

     rådgivning och dialog,

     bidragshantering,

     genomförande av övervaknings- respektive åtgärdsprogram,

     tillsyns- och tillståndsverksamhet,

     föreskriftsarbete och åtgärder inom områdesskydd.

    Universitet och högskolor och anger i sina redovisningar att åtgärder vidtas bl.a. inom utbildning och forskning, samverkan med olika intressenter och publicering av rapporter och vetenskapliga artiklar. Museerna beaktar miljöfrågorna i utställningar och genom ett ökat utbud av hållbara produkter i museibutikerna.

    Det som sticker ut i redovisningen för 2015 är att flera myndigheter tar ett nytt helhetsgrepp kring s.k. Gröna kontor och förbättrad sin kemikaliehantering.

    Totala utsläppen av koldioxid från resor och transporter har minskat under 2015 jämfört med 2014 med knappt 23 000 ton. Samtliga trafikslag, utom buss, visar en viss minskning. Maskiner och längre flygresor är de största posterna följt av bilresor. De myndigheter som tillhör Näringsdepartementet står för de största totala utsläppen av koldioxid 2015, drygt 180 000 ton koldioxid. I Näringsdepartementet ingår flera myndigheter som i sin kärnverksamhet använder maskiner och andra fordon med stora utsläpp.

    Myndigheternas sammanlagda redovisade energianvändning från verksamhetsel, fastighetsel, värme och kyla är ca 2,7 TWh, vilket är en minskning med ungefär 217 GWh sedan år 2014. Av de 97 myndigheter som svarade på frågan om de har en strategi för sitt energiarbete svarade 41 % att de har det, vilket är en ökning med 4 % från förra året. Totalt anger 99 myndigheter att de minskat sin energianvändning genom samarbete med sina fastighetsägare. Av myndigheterna redovisar 113 stycken att de helt eller delvis ställer krav på produktionsspecificerad förnybar el, men siffran kan i själva verket vara högre.

    Totala upphandlingsvärdet var ca 79 miljarder kronor 2015 var av 48 miljarder med miljökrav. Antalet upphandlingar där myndigheter anger att de ställt krav enligt förordningen om energieffektiva inköp (2014:480) uppgår till 64 stycken.

    Slutsatsen är att myndigheternas systematiska miljöledningsarbete även i år har utvecklats och förbättrats. Detta är väl i överenstämmelse med miljöledningsförordningens syfte som är att skapa förutsättningar för ett integrerat miljöarbete i myndigheternas verksamhet där miljöfrågorna blir ett naturligt inslag i det dagliga arbetet, såväl i det strategiska som i det operativa arbetet.

    Myndigheternas koldioxidutsläpp och energianvändning minskar, vilket visar att vidtagna åtgärder börjar få effekt. För att denna trend ska fortsätta föreslår Naturvårdsverket och Energimyndigheten en rad förbättringar, vilka redovisas under kapitlet Förslag till förbättringar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Miljöledning i staten 2017: En redovisning2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Statliga myndigheter ska utveckla miljöledningssystem och årligen rapportera sina resultat till regeringen och Naturvårdsverket, enligt Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

    Sammanställningen för år 2017 visar bland annat:

    • 20 års miljöledningsarbete visar på positiva långsiktiga trender såsom minskade koldioxidutsläpp från transporter, större andel upphandlingar med miljökrav och minskad energianvändning. Man har även sett en ökad medvetenhet om verksamhetens miljöpåverkan och mer ordning och reda. 

    • Jämfört med år 2016 har energianvändningen hos myndigheterna fortsatt minska. Myndigheternas sammanlagda redovisade energianvändning var 2,66 TWh.

    • De sammanlagda utsläppen från koldioxid från myndigheternas tjänsteresor och transporter har ökat marginellt jämfört med år 2016. Myndigheternas resor och transporter genererade 380 000 ton koldioxid år 2017. Antalet digitala möten ökade.

    • I årets redovisning har nästan samtliga myndigheter redovisat att de har ställt miljökrav vid någon av sina upphandlingar. År 2017 ställde myndigheterna miljökrav i cirka 74 procent av det totala upphandlingsvärdet. 

    Naturvårdsverket har i uppdrag att stödja de statliga myndigheterna i deras miljöledningsarbete och göra en sammanställning av de redovisade resultaten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Miljöledning i staten 2017: redovisade uppgifter från myndigheter2018Dataset
    Abstract [sv]

    Statliga myndigheter ska utveckla miljöledningssystem och årligen rapportera sina resultat till regeringen och Naturvårdsverket, enligt Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

    Filen innehåller uppgifter redovisade av de statliga myndigheterna. Uppgifterna för verksamhetsåret 2017 är rapporterade till Naturvårdsverket enligt förordningens bilaga den 22 februari 2018.

    Naturvårdsverket har i uppdrag att stödja de statliga myndigheterna i deras miljöledningsarbete och göra en sammanställning av de redovisade resultaten.

    Ladda ner fulltext (xlsx)
    Miljöledning i staten 2017 redovisade uppgifter
  • 8.
    Miljöledning i staten 2018: En redovisning2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Statliga myndigheter ska ha miljöledningssystem och årligen redovisa miljöledningsarbetet

    till regeringen och Naturvårdsverket enligt förordning (2009:907)

    om miljöledning i statliga myndigheter.

    Sammanfattningen för år 2018:

    • Uppföljningen av myndigheternas efterlevnad av miljöledningsförordningen

    visar att den överlag är god men behöver stärkas. Naturvårdsverket

    redovisar också sina slutsatser i syfte att vägleda myndigheterna i det

    fortsatta förbättringsarbetet.

    • Under 2018 har de samlade koldioxidutsläppen från tjänsteresor och

    transporter ökat något och uppgår till 410 000 ton. Användningen av

    digitala möten för att ersätta tjänsteresor ökar och leder till minskade

    utsläpp.

    • Den totala redovisade energianvändningen har ökat något senaste året.

    Antalet myndigheter som producerar egen el visar en positiv trend.

    • Sedan 2016 har det totala upphandlingsvärdet minskat med 20 procent till

    60 miljarder kronor år 2018. Även andelen med miljökrav har minskat något.

    • Två grupper har analyserats närmare; miljömålsmyndigheter med ett

    särskilt ansvar i miljömålssystemet och små myndigheter med mindre

    än 100 årsarbetskrafter.

    • Naturvårdsverket lyfter även fram förslag till regeringen för att minska

    myndigheternas utsläpp av koldioxid från tjänsteresor samt tydliggöra

    myndigheters möjligheter att klimatkompensera.

    Naturvårdsverket har i uppdrag att stödja de statliga myndigheterna i deras

    miljöledningsarbete och varje år lämna en sammanfattning av myndigheternas

    årliga redovisningar till regeringen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Miljöledning i staten 2018: redovisade uppgifter från myndigheter2019Dataset
    Abstract [sv]

    Statliga myndigheter ska utveckla miljöledningssystem och årligen rapportera sina resultat till regeringen och Naturvårdsverket, enligt Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

    Filen innehåller uppgifter redovisade av de statliga myndigheterna. Uppgifterna för verksamhetsåret 2018 är rapporterade till Naturvårdsverket enligt förordningens bilaga den 22 februari 2019. 187 myndigheter omfattas av förordningen, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd ingår liksom tidigare år i Socialstyrelsens redovisning och två myndigheter under Kulturdepartementet (Stiftelsen Nordiska museet och Tekniska museet) har redovisat frivilligt. Sammanlagt har 188 redovisningar inkommit till Naturvårdsverket.

    Naturvårdsverket har i uppdrag att stödja de statliga myndigheterna i deras miljöledningsarbete och göra en sammanställning av de redovisade resultaten.

    Ladda ner fulltext (xlsx)
    Miljöledning i staten 2018 redovisade uppgifter
  • 10.
    Miljöledning i staten 2019: En redovisning2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Statliga myndigheter ska ha miljöledningssystem och årligen redovisa

    miljöledningsarbetet till regeringen och Naturvårdsverket enligt förordning

    (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Naturvårdsverket

    har i uppdrag att stödja de statliga myndigheterna i deras miljöledningsarbete

    och varje år lämna en sammanfattning av myndigheternas

    redovisningar till regeringen.

    Det viktigaste i redovisningen för år 2019:

    • Uppföljningen av myndigheternas efterlevnad av miljöledningsförordningen

    visar att tio procent av myndigheterna inte har uppdaterat sina

    miljöutredningar.

    • Under 2019 har de samlade koldioxidutsläppen från tjänsteresor och

    transporter samt maskiner och övriga fordon minskat och uppgår

    till 365 000 ton, den lägsta nivån sedan år 2011. Myndigheterna blir

    bättre på att ersätta tjänsteresor med digitala möten.

    • Den totala redovisade energianvändningen är oförändrad sedan 2018.

    Antalet myndigheter som ställer krav på produktionsspecificerad

    förnybar el fortsätter att öka.

    • Sedan 2018 har det totala upphandlingsvärdet ökat med 30 miljarder

    och uppgår till 87 miljarder kronor år 2019. Även andelen upphandlingar

    med miljökrav har ökat.

    • En lägesbild har tagits fram för några delar i miljöledningsarbetet som

    nämns i det regeringsuppdrag Naturvårdsverket fått om att se över

    miljöledningsförordningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Miljöledning i staten 2019: redovisade uppgifter från myndigheter2020Dataset
    Abstract [sv]

    Statliga myndigheter ska utveckla miljöledningssystem och årligen rapportera sina resultat till regeringen och Naturvårdsverket, enligt Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

    Filen innehåller uppgifter redovisade av de statliga myndigheterna. Uppgifterna för verksamhetsåret 2019 är rapporterade till Naturvårdsverket enligt förordningens bilaga senast den 21 februari 2020. 187 myndigheter omfattas av förordningen, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd ingår liksom tidigare år i Socialstyrelsens redovisning och två myndigheter under Kulturdepartementet (Stiftelsen Nordiska museet och Tekniska museet) har redovisat frivilligt. Sammanlagt har 188 redovisningar inkommit till Naturvårdsverket.

    Naturvårdsverket har i uppdrag att stödja de statliga myndigheterna i deras miljöledningsarbete och göra en sammanställning av de redovisade resultaten.

    Ladda ner fulltext (xlsx)
    Resultat miljöledning i staten 2019
  • 12.
    Miljöutredning 2010: Länsstyrelsens direkta och indirekta miljöpåverkan2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Som ett led i strävandena att uppnå en hållbar utveckling har regeringen beslutat att alla statliga myndigheter ska införa miljöledningssystem och att staten på detta sätt bör vara ett föredöme i miljöarbetet. Länsstyrelsen i Gotlands län fick tillsammans med andra statliga myndigheter 1999 ett uppdrag från regeringen (Regeringsbeslut 13, M1999/5037/Kn) att införa ett miljöledningssystem. Kravet slogs 2009 fast i Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

     

    En miljöutredning är en nulägesanalys av en verksamhets miljöpåverkan och en viktig grund i ett miljöledningssystem. Utredningen är ett internt dokument som riktar sig till alla som deltar i Länsstyrelsens miljöarbete. 2004 gjordes en omfattande miljöutredning av Länsstyrelsens verksamhet. Sedan dess har drygt fem år gått och verksamheten har minskats och flyttat till nya lokaler. Därför görs nu denna nya utredning som bygger på utredningen från 2004.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1 - 12 av 12
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf