Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Endre søk
Begrens søket
1 - 7 of 7
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Elin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Jämtlands län.
    Kempe, Göran
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Larsson, Artur
    Siira, Ulrika
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Skogsstyrelsen.
    Uppföljning av biologisk mångfald meddata från Riksskogstaxeringen: Slutrapport, mars 20122012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport redovisar resultatet av ett samarbete mellan två projekt, dels ett projekt inom fortlöpande

    miljöanalys på SLU, lett av Artdatabanken, dels ett projekt som letts av Länsstyrelsen i Jämtland

    tillsammans med Artdatabanken och Skogsstyrelsen. Det senare drivs som ett så kallat miljömålsprojekt,

    med medel från Naturvårdsverket. I båda projekten är Riksskogstaxeringen en samarbetspartner.

    Grundtanken i båda projekten är att undersöka vilka parametrar i Riksinventeringen av skog (RIS) som

    bäst speglar tillståndet för biologisk mångfald.

    I ett första steg har arbetsgruppen valt ut ett antal parametrar som bör tas fram och undersökas. I ett andra

    steg har SLU tagit fram ett bakgrundsmaterial som diskuterats vidare inom gruppen. Därefter har gruppen

    tagit fram ett preliminärt förslag på vilka parametrar som kan vara lämpliga att prioritera för uppföljning

    av miljömålen. Förslaget har remitterats till forskare och myndigheter som kan tänkas ha intresse av

    innehållet och inkomna synpunkter har inarbetats i föreliggande slutrapport. Innehållet kan utgöra

    lämpligt bakgrundsmaterial om tillståndet i skogen, men också som indikatorer och andra mått som kan

    användas på olika sätt i uppföljning av biologisk mångfald.

    Övergripande kan det konstateras att RIS ger värdefull kunskap om främst utvecklingen av skogliga

    strukturer som trädens ålder, trädslag, beståndsålder och andra kvaliteter. Denna information kan bidra till

    att beskriva förutsättningarna för den biologiska mångfalden. Ett flertal av parametrarna har haft en

    positiv utveckling under miljömålsperioden. Det är däremot inte liktydigt med att utvecklingen för den

    biologiska mångfalden utvecklats i en positiv riktning. Detta på grund av att de nivåer som vi har att utgå

    från (1999) ofta ligger på en så låg nivå jämfört med många arters behov att det krävs kraftiga

    förändringar för att arterna ska kunna utvecklas i positiv riktning.

    Projektet har hitintills prioriterat drygt ett tjugotal skogliga parametrar för uppföljning av biologisk

    mångfald inom miljömålssystemet. Av de skogliga parametrarna har följande föreslagits få hög prioritet:

    Antal gamla träd över 121 år per kvadratkilometer, indelat i åldersklasser

    Areal gammal skog fördelad på skogstyper; tall, gran, barr (ädel, barrädel, barrlöv)

    Volym död ved av olika trädslag; tall, gran, löv

    Volym död ved av olika grovlek

    Areal ädellövskog indelad i åldersklasser

    Areal ädellövskog fördelat på olika klasser för mängden död ved

    De arter och spårtecken från inventeringen som särskilt uppmärksammats är:

    Hackmärken

    Vedsvamp

    Tickor

    Mjölkört

    Hänglavar; man- och skägglav

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Bilén, Anna-Karin
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Blekinge län.
    Hertzman, Jenny
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Blekinge län. Naturvårdsverket.
    Karlström, Samuel
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Blekinge län.
    Fröberg, Ann-Sofie
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Blekinge län. Naturvårdsverket.
    Johnsson, Roger
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Blekinge län.
    Andreasson, Fredrik
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Blekinge län. Naturvårdsverket.
    Antonsson, Anna
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Blekinge län. Naturvårdsverket.
    Marcusson, Georg
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Blekinge län. Naturvårdsverket.
    Lindahl, Ulf
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Blekinge län. Naturvårdsverket.
    Stenholm Asp, Therese
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Blekinge län.
    Larsson, Maria
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Blekinge län. Naturvårdsverket.
    Widgren, Åke
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Blekinge län.
    Holswilder, Johannes
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Skogsstyrelsen. Naturvårdsverket.
    Strand, Maria
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Blekinge län.
    Martinsson, Anna
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Blekinge län.
    Lydänge, Annika
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Blekinge län. Naturvårdsverket.
    Miljökvalitetsmålen 2017: Årlig uppföljning av miljömålen i Blekinge2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Trots miljöarbetet varit framgångsrikt inom många områden är nuvarande styrmedel och åtgärder inte tillräckliga. Inte något av de miljömål som bedöms på regional nivå kommer att uppnås till år 2020. För Frisk luft är utvecklingen i miljön positiv. För övriga mål bedöms utvecklingen vara neutral eller negativ. Minskad biologisk mångfald påverkar tillsammans med klimatförändringar, övergödning och miljögifter många av de ekosystemtjänster som vi är beroende av för mänsklig välfärd och en hållbar samhällsutveckling. Obalans mellan den tätbefolkade kusten och den glesbyggda landsbygden är en utmaning i länet. Byggandet vid kusten ställer krav på en hänsynsfull bebyggelseutveckling som tydligt beaktar miljökvalitetsmålen. De mål som rör biologisk mångfald och bevarande av kulturmiljö följer en neutral eller negativ trend. I odlingslandskapet leder färre lantbrukare och brist på betesdjur till igenväxning av hagmarker. Livsmiljöer försvinner och arter får det svårare att överleva. Lagring av flisvirke sommartid utgör ett hot, främst mot insekter. För att god ekologisk status ska uppnås i vattendragen behövs ny vattenlagstiftning och mer resurser för tillsyn. I Blekinges kustvatten är övergödning ett stort miljöproblem och det krävs kraftfulla åtgärder för att minska näringsläckaget. Arbetet med vattenförsörjningsplaner behöver fortsätta för att trygga framtida dricksvattenförsörjning. De senaste årens fynd av PFAS i dricksvatten visar på vikten av att skydda vattentäkter, genomföra riskbedömningar och undersöka förekomst av föroreningar. Internationella överenskommelser om kemikalier och minskade utsläpp till luft och vatten är nödvändigt för att uppnå uppsatta mål. Dessutom behövs en omställning till ett samhälle som baseras på förnybar energi. För att skapa en hållbar framtid måste vi förändra vår livsstil och vår attityd till konsumtion. Åtgärder såsom kommunala insatser för en giftfri förskola och att ställa miljökrav vid upphandling är steg i rätt riktning. Det pågår alltså insatser som förbättrar tillståndet i miljön, men det går för långsamt. Det krävs mer resurser och modiga politiska beslut för att möjliggöra en hållbar framtid, den framtid som vi är skyldiga våra barn!

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Bilén, Anna-Karin
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Blekinge län.
    Hertzman, Jenny
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Blekinge län. Naturvårdsverket.
    Näslund, Cecilia
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Blekinge län.
    Fröberg, Ann-Sofie
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Blekinge län. Naturvårdsverket.
    Johansson, Roger
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Blekinge län.
    Andreasson, Fredrik
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Blekinge län. Naturvårdsverket.
    Antonsson, Anna
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Blekinge län.
    Marcusson, Georg
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Blekinge län. Naturvårdsverket.
    Milvert, Gunnar
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Blekinge län.
    Stenholm Asp, Therese
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Blekinge län. Naturvårdsverket.
    Larsson, Maria
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Blekinge län.
    Lindahl, Ulf
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Blekinge län. Naturvårdsverket.
    Widgren, Åke
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Blekinge län.
    Nilsson, Bengt
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Skogsstyrelsen. Naturvårdsverket.
    Strand, Maria
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Blekinge län.
    Egnér, Yvonne
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Blekinge län. Naturvårdsverket.
    Lydänge, Annika
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Blekinge län.
    Miljökvalitetsmålen 2016: Årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I Blekinge bedöms inte något miljökvalitetsmål vara möjligt att nå till år 2020. För att kunna lämna över ett hållbart samhälle till nästa generation krävs förebyggande arbete, ef􆙥􆭴􆥶􆄠􇍴􇥲􆵥􆑥􆰠􆽣􆠠􆙬􆕲􂃥􇑧􎑲􆑥r. Ambitionerna måste öka och miljöfrågorna prioriteras högre på den politiska agendan.De mål som rör biologisk mångfald och bevarande av kulturmiljö följer enneutral eller negativ trend. I odlingslandskapet leder färre lantbrukare ochbrist på betesdjur till igenväxning av hagmarker. Livsmiljöer försvinner och􆅲􇑥􇈠􆛥􇈠􆑥􇐠􇍶􎕲􆅲􆔠􆅴􇐠􏙶􆕲􆱥􇙡􂸠􄱡􆝲􆥮􆜠􆅶􂁦􆱩􇍶􆥲􆭥􂁳􆽭􆵡􇉴􆥤􂁵􇑧􏙲􂁥􇑴􂁨􆽴,främst möte insekter.För att god ekologisk status ska uppnås i vattendragen behövs ny vattenlagstiftning och mer resurser för tillsyn. I Blekinges kustvatten är övergödning ett stort miljöproblem och det krävs kraftfulla åtgärder för att minska näringsläckaget. Arbetet med vattenförsörjningsplaner behöver fortsätta för att trygga framtida dricksvattenförsörjning. De senaste årens fynd av PFAS i dricksvatten visar på vikten av att skydda vattentäkter, genomföra riskbedömningar och undersöka förekomst av föroreningar.Obalans mellan den tätbefolkade kusten och den glesbyggda landsbygden är en utmaning i länet. Byggandet vid kusten ställer krav på en hänsynsfull bebyggelseutveckling som tydligt beaktar miljökvalitetsmålen.Internationella överenskommelser om kemikalier och minskade utsläpp till luft och vatten är nödvändigt för att uppnå uppsatta mål. Dessutom behövs en omställning till ett samhälle som baseras på förnybar energi. För att skapa en hållbar framtid måste vi förändra vår livsstil och vår attityd till konsumtion. Lokala och regionala åtgärder såsom arbete för en giftfri förskola och minskade utsläpp av mikroplaster är steg i rätt riktning.Minskad biologisk mångfald påverkar tillsammans med klimatförändringar, övergödning och miljögifter många av de ekosystemtjänster som vi är beroende av för mänsklig välfärd och en hållbar samhällsutveckling. Det pågår insatser som förbättrar tillståndet i miljön, men det går för långsamt. Det krävs mer resurser och modiga politiska beslut för att möjliggöra en hållbar framtid, den framtid som vi är skyldiga våra barn!

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Bredberg, Anna
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Jonsson, Gunilla
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Eklund, Åsa
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Andersson, Camilla
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Skogsstyrelsen.
    Gävleborgs miljömål och åtgärdsprogram 2014-20202014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Gävleborgs miljömål och åtgärdsprogram 2014-2020

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 5. Grahn, Jonas
    et al.
    Andersson, Åsa
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Skogsstyrelsen.
    Åtgärdsprogram för vitryggig hackspett 2017–2021: (Dendrocopos leucotos)2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vitryggig hackspett Dendrocopus leucotos är en av Sveriges mest hotadefågelarter med mycket få individer. Den är rödlistad som Akut hotad (CR) och har varit så sedan 1970-talet, och är något av en symbolart för naturvård i skogen. Den förekom till början av 1900-talet som häckfågel över större delen av landet, men under senare årtionden har de flesta häckningarna skett i ett bälte från Dalsland–Värmland till området kring Dalälven i Uppland och Gästrikland. Arten är beroende av lövrika skogar med stor mängd död lövved, där den födosöker på framför allt större insektslarver. Dess minskning beror på en motsvarande minskning av lövrika skogar med lämpliga, naturliga strukturer. Förr fanns den i successioner efter skogsbränder eller i tidvis översvämmade skogar, miljöer som är nästan helt borta i Sverige. Idag finns de bästa miljöerna ofta i igenväxande före detta betes- och slåttermarker och i kantzonen mellan skogs- och jordbrukslandskap. Det finns ett stort restaureringsbehov av den typen av skogar, som ofta hyser många andra rödlistade arter.

    Både ideella organisationer, skogsbolag och myndigheter har sedan 1980- talet arbetat med att bevara vitryggig hackspett. Ett första åtgärdsprogram togs fram 2005. Eftersom åtgärderna inte kunnat vända den negativa trenden föreslås i det här åtgärdsprogrammet att arbetet under åren 2017–2021 koncentreras till fem så kallade fokustrakter: Forsmark, Dalälven, Fagersta,Klarälven, SydvästraVärmland–östraDalsland. I dessa fokustrakter ska skyddoch skötsel av habitat med mål att skapa optimala häckningsmiljöer, tillsammans med utsättningar av ungar uppfödda i fångenskap, göra att häckande bestånd etablerar sig. Viktiga skötselinsatser är borthuggning av gran och ska-pande av död lövved, tillsammans med naturvårdsbränning och återställning av hydrologi. Skogsbolagens arbete med lövskog och lövskogsrestaurering är särskilt viktigt för vitryggig hackspett.

    Förutom i de fem fokustrakterna ska rådgivning och dialog med skogsbruket ske inom ytterligare åtta värdetrakter, som också bedöms ha stora möjligheter att hysa häckande vitryggig hackspett på sikt.

    Under början av programperioden ska en sårbarhetsanalys och en landskapsanalys göras, och denna kan leda till justeringar av arbetet i värdetrakterna.

    De åtgärder som förutsätts finansieras av Skogsstyrelsen och Natur vårdsverkets medel för genomförande av åtgärdsprogrammet beräknas totalt uppgå till 28 000 000 respektive 5 350 000 kr under programmets giltighetsperiod 2017–2021. Då tillkommer medel för områdesskydd som finansieras inom Natur vårds verkets ordinarie budget för länsstyrelserna, medel för skötsel i skyddade områden med mera. En förutsättning för åtgärdsprogrammet är också åtgärder av skogsbrukets aktörer, t.ex. frivilliga avsättningar, naturvårdande skötsel och hänsyn vid skogsbruksåtgärder.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6. Ringblom, Helena
    et al.
    Berlin, Gudrun
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Skåne.
    Pettersson, Thomas
    Naturvårdsverket.
    Wennerblom, Tord
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Åberg, Johan
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Skogsstyrelsen.
    Kometprogrammet 2010-2014: Slutredovisning av regeringsuppdrag om att påbörja ett samverkansprogram med markägare med kompletterande metoder för skydd av natur2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    1 Sammanfattning

    Denna rapport utgör slutredovisningen av regeringsuppdraget.

    1.1 Kometprogrammet

    Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen Skåne har haft i uppdrag av regeringen att genomföra verksamhet med kompletterande metoder för skydd av natur i fem större geografiska områden. Uppdraget skulle bidra till att öka användningen av naturvårdsavtal och markägarnas intresse av att bidra till naturvården skulle tas tillvara. Uppdraget har bedrivits i projektform med en nationell projektarbetsgrupp, en styrgrupp och en referensgrupp, samt i nära samverkan med regionala myndigheter och med intresseorganisationer. Verksamheten inleddes i maj 2010 i fem områden, s.k. kometområden.

    Verksamheten gick i korthet ut på att genom bred information samla in markägares intresse för formellt skydd av skog. Inom kometområdena bedrev de regionala myndigheterna ingen uppsökande verksamhet utan skyddsarbetet byggde på markägarnas intresseanmälningar. Sedan tidigare pågående ärenden, liksom akuta hot mot skogsbiologiska värdekärnor, hanterades dock av myndigheterna på vanligt sätt i de fem kometområdena. Det strategiska arbetssättet enligt Nationell strategi för formellt skydd av skog tillämpades därmed inte i alla delar

    1.2 Resultat

    1.2.1 Måluppfyllelse Levande skogar

    Till och med den 31 mars 2014 skyddades totalt 292 områden om sammanlagt 1 130 hektar produktiv skogsmark inom ramen för Kometprogrammet; 138 biotopskyddsområden, 123 naturvårdsavtal och 31 avtal inför bildande av naturreservat. Genomsnittsarealen på de skyddade områdena inom kometområdena var lägre än utanför. Skyddsvärdet i form av värdegruppsplacering var något lägre på de skyddade områdena inom Kometprogrammet jämfört med utanför.

    1.2.2 Användningen av naturvårdsavtal

    Användningen av naturvårdsavtal ökade inom kometområdena jämfört med landet i övrigt, men den genomsnittliga arealen som skyddades genom naturvårdsavtal i kometområdena var lägre än i övriga landet.

    1.2.3 Tillvaratagande av markägarnas intresse för naturvården

    Totalt inkom 802 intresseanmälningar under projektperioden. Det innebär att cirka två % av markägarna i kometområdena lämnade in en intresseanmälan. Cirka 83 % av de bedömda intresseanmälningarna utgjordes till någon del av en skogsbiologisk värdekärna. Av dessa var i sin tur en tredjedel områden som inte var registrerade som nyckelbiotop eller objekt med naturvärde sedan tidigare. När det gäller markägarnas önskemål om skyddsform i programmet tillmötesgicks dessa önskemål i hög utsträckning. I den mån man kände till Kometprogrammet fick projektet i många avseenden ett positivt rykte vad gäller samverkan mellan markägare och myndigheter. Flera av referensgruppens organisationer vittnade om att mottagandet av Kometprogrammet som arbetssätt uppskattades av markägare i kometområdena, liksom av deras företrädare.

    1.2.4 Kostnader

    Kostnaderna för Kometprogrammet sammantaget 2010-2014 uppgick till drygt 30 miljoner kronor i administrativa kostnader och drygt 77 miljoner kronor i ersättningar till markägare. Det motsvarar en administrativ kostnad1 på ca 27 000 kr/ha och en genomsnittlig ersättning till markägare på drygt 68 000 kr/ha.

    1.3 Slutsatser

    Sammantaget kan det konstateras att Kometprogrammet under projektperioden utvecklats positivt i flera avseenden. Måluppfyllelsen beträffande areal formellt skyddad skog ökade, användningen av naturvårdsavtal ökade, samverkan på olika nivåer utvecklades och de administrativa kostnaderna minskade. Samtidigt blev Kometprogrammets bidrag till måluppfyllelsen låg jämfört med utanför, naturvårdsavtalens kvalitet både i form av areal och i form av skyddsvärde var lägre än utanför. Samverkan och information inom Kometprogrammet kunde ha utvecklats betydligt mer, i synnerhet som tre av fyra markägare vid programmets avslut fortfarande inte kände till programmet. De administrativa kostnaderna inom Kometprogrammet var höga jämfört med ordinarie arbete med formellt skydd av skog i övriga landet.

    Verksamheten med Kometprogrammet pågick i drygt fyra år och mycket behöver utvecklas ytterligare innan denna kompletterande metod kan komma att på ett väsentligt sätt bidra till måluppfyllelsen, en ökad användning av naturvårdsavtal och till rimliga kostnader. Samtidigt har Kometprogrammet bidragit till mycket positiva effekter såsom ett förbättrat samarbete såväl mellan myndigheter som mellan myndigheter och markägarnas organisationer. Aktiv medverkan från skogsbrukets aktörer med informationsinsatser har visat sig vara en förutsättning för en fortsatt framgångrik verksamhet och till en rimlig kostnad för myndigheterna. Skogsbrukets aktörer har även visat ett starkt engagemang för Kometprogrammet. Det har också visat sig att enskilda markägares intresse för naturvård har stimulerats och sedan tidigare oregistrerade naturvärden har fångats upp. Detta är erfarenheter som bör tas till vara i det fortsatta arbetet med formellt skydd av skog.

    1.4 Fortsatt arbete med formellt skydd av skog

    Vi föreslår att en kompletterande arbetsmetod för formellt skydd av skog med underlättade möjligheter till markägarinitiativ införs i hela landet fr.o.m. 2015. Arbetsmetoden tillämpas vid sidan av andra redskap i bevarandearbetet som innebär arbete med områdesskydd som bygger på initiativ från myndigheterna, vilket ligger helt i linje med de förväntningar som regeringen har uttryckt2.

    Samtidigt kan vi konstatera att regeringen i vårbudgeten3inte har aviserat någonförstärkning av anslagen. Införandet av arbetssättet och upplägget av arbetet med formellt skydd av skog får därför anpassas dels efter de resurser som berörda myndigheter har att disponera, dels efter hur mycket som skogsägarnas företrädare kan engagera sig. Vi bedömer därför att anslagen behöver förstärkas, dels mot bakgrund av ovanstående, dels mot bakgrund av att det redan nu finns en lång ”kö” av fastighetsägare i hela landet där överenskommelser om ersättning i praktiken är färdiga men medel saknas för att träffa slutliga överenskommelser.

    En uppskattning, baserat på Kometprogrammet, av kostnader för införandet av arbetsmetoden under de första tre åren redovisas. Uppskattningen landar på 116 miljoner kronor sammanlagt för åren 2015-2017. Efter initiala uppstartskostnader år 2015, bedöms den administrativa merkostnaden för arbetsmetoden uppgå till drygt 30 miljoner kronor per år.

    Konsekvenserna av ett införande inom ramen för befintliga resurser diskuteras i rapporten. Såväl myndighetsanslagen som anslagen för ersättning till markägare bedöms redan idag vara otillräckliga, både i förhållande till det höga intresset hos markägare för formellt skydd av skog och till måluppfyllelsen Levande skogar.Införandet av arbetsmetoden med dess merkostnader bedöms således bl.a. innebära att ”kön” av markägare som väntar på ersättning kommer att växa ytterligare.

    Huvuddragen i de ställningstaganden som vi redovisade till regeringen i februari 2014 återges i avsnitt 7. Ytterligare tre månaders verksamhet i Kometprogrammet, dvs. från 1 januari 2014 till och med den 31 mars 2014, har ytterligare bekräftat grunden för de ställningstaganden som redovisades då.

    Anvisningarna för det fortsatta arbetet med att införa det kompletterande arbetssättet i hela landet behandlas inte i detalj i denna slutredovisning. Det är en fråga som behöver behandlas vidare så att erfarenheterna från Kometprogrammet tillvaratas, bl.a. med hänsyn till rådande finansiella omständigheter. Anvisningarna avses att utarbetas av myndigheterna under hösten 2014, i dialog med länsstyrelserna, skogsbrukets företrädare och miljöorganisationer.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Svedlund, Lennart
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Skogsstyrelsen.
    Siira, Ulrika
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Skogsstyrelsen.
    Markägarenkäten: Skogsstyrelsens delrapport för undersökningarna omprocessen för formellt skydd 2005-20082010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Markägarenkäten

    1 är ett något förenklande namn för en verksamhet som bedrivits

    av Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket under några år. Med hjälp av kvalitativa

    undersökningar i form av intervjuer och fokusgrupper, liksom med kvantitativa

    enkätundersökningar, har ett kontrakterat företag hämtat in, sammanställt och

    rapporterat om markägares syn på processerna inom formellt skydd av skog. Det

    är tre olika juridiska skyddsinstrument som har ingått: naturreservat bildade av

    länsstyrelserna och biotopskyddsområden och naturvårdsavtal bildade av Skogsstyrelsen.

    Markägarenkäten initierades av Skogsstyrelsen, och planering och faktaöverblickar

    påbörjades under 2007. I januari 2008 lämnades två uppdrag från regeringen

    till Naturvårdsverket respektive Skogsstyrelsen, vilket gav ramarna för den

    verksamhet som sedan har genomförts.

    Det är viktigt att notera att det utöver resultat och summeringar som har gjorts

    från undersökningarna, finns ett förhållandevis fylligt sidomaterial som tillgång

    efter det genomförda arbetet. Denna information kan vara värdefull i andra sammanhang

    än i frågor om formellt skydd, eller när det handlar om Markägarenkäten

    i sig själv. Se vidare om detta i kapitlet som tar upp undersökningsresultaten.

    Upplägget av verksamheten och genomförandet av undersökningarna har i allt

    väsentligt löpt på väl enligt planering. De två undersökningsomgångar som totalt

    har genomförts har gett underlag som är till nytta för inblandade aktörer och

    kan utvecklas vidare.

    Mycket av vunna erfarenheter betonar området kommunikation

    Undersökningsresultaten och analyserna av dem ger både positiva och negativa

    omdömen för Skogsstyrelsen att ta till sig och arbeta vidare med. Myndigheten får

    ett ganska bra betyg, men det finns viktiga områden med förbättringspotential. De

    förbättringar som bör övervägas finns framförallt inom arbetet med biotopskydd.

    Det är viktigt att notera att det här märks en viss trendförsämring i omdömena

    under de fyra år som undersökts. Även om just detta resultat inte är statistiskt signifikant

    bör det beaktas i myndighetens fortsatta arbete.

    Den kursiverade texten i kapitlet med analyser och förbättringsförslag (s. 18-25)

    visar i kort form de förbättringsförslag delrapporten lämnar för arbetet med biotopskyddsområden

    och naturvårdsavtal.

    Även i kapitlet som utvärderar hela

    MEK-verksamheten finns motsvarande kursiverad text med slutsatser och förslag.

    Mycket av det viktigaste, kan summeras som önskade förbättringar inom området

    kommunikation, information och relation

    . I grunden handlar det inom verksam-

    1

    Några använda förkortningar i delrapporten:

    MEK: Markägarenkäten

    BS: biotopskyddsområde, verksamhet inom biotopskydd

    NVA: naturvårdsavtal,verksamhet inom naturvårdsavtal

    2

    heten med formellt skydd om att skapa och upprätthålla relationer under såväl

    lätta som svåra omständigheter. Det är framförallt kapitlet med analyser och förbättringsförslag

    här i delrapporten som tar upp dessa frågor.

    Delrapportgruppen ser i vissa enkätresultat en

    positiv potential till en utvecklad

    samverkan

    mellan staten, markägare och eventuellt andra aktörer, när det handlar

    om biotopskyddsområdena och naturvårdsavtalen. Det gäller bl.a. enkätfrågor om

    att vara med i skötselarbete, stolthet över att ha ett skyddat område på sin mark

    respektive vilka mål markägaren ser som viktiga med sitt skogsägande och skogsbruk.

    Denna positiva potential bör uppmärksammas och analyseras.

    Fortsatt arbete med Markägarenkäten

    Referensgruppen för Markägarenkäten (se närmast följande kapitel) betonade vid

    sitt möte i januari 2010 att det är viktigt att undersökningarna löper på under fler

    år. Ifall det skulle finnas någon svaghet i frågeupplägget eller i enskilda frågor så

    är detta av mindre vikt – det viktigaste är nu att systematiskt hålla fast vid upplägg

    och frågor och samla material från fler år som har rätt jämförbarhet och ger en

    längre tidsserie. Delrapportgruppen delar den uppfattningen.

    Skogsstyrelsen har ambitionen att fortsätta undersökningarna under verksamhetsåret

    2010. Förhoppningsvis kan framförallt enkäterna för det formella skyddet

    under 2009 genomföras, och eventuellt ytterligare någon kompletterande aktivitet.

    3

1 - 7 of 7
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf