Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Endre søk
Begrens søket
12 1 - 50 of 90
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahlcrona, Eva
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Företag, Metria AB.
    Johansson, Thomas
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Lännstyrelsen Kalmar län.
    Ädellövskogskartering med satellitdata i Kalmar län: Test av operativ metod2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Ädellövskogar är ofta skyddsvärda skogar med avseende på biologisk mångfald,kulturmiljövärden och sociala värden. Kännedomen om ädellövskogens läge,skogstyp, areal, hur pass värdefull ädellövskogen är samt trender/förändringar avoch inom ädellövskog är idag bristfälliga. Denna studie är inriktad på att ta framett underlag för att avgränsa var ädellövskogen finns genom en heltäckande,aktuell och homogen kartering baserat på satellitdata.Målet är att med aktuell satellitdata identifiera och avgränsa ädellövskog inom enstörre region i Kalmar län med en operativ metod tillämpbar för hela ädellövskogsområdeti Sverige. Karteringen skall resultera i klasserna ”säker”ädellövskog/-hagmark (enligt skogsvårdslagen) och potentiell ädellövskog/-hagmark.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Andersson, Karin
    et al.
    SIK AB, Institutet för Livsmedel och Bioteknik/Akzo Nobel, Technology & Engineering, Sustainable Development .
    Alm, Johan
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Angervall, Thomas
    SIK AB, Institutet för Livsmedel och Bioteknik.
    Johansson, Joakim
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Sternbeck, John
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Ziegler, Friederike
    SIK AB, Institutet för Livsmedel och Bioteknik .
    Miljöprestanda och samhällsekonomi för saneringsmetoder2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Förord

    Ett av riksdagens miljömål är Giftfri miljö, och i detta mål ingår att efterbehandla och sanera förorenade områden. Brist på kunskap om risker med förorenade områden och hur de bör hanteras har identifierats som hinder för ett effektivt saneringsarbete. Naturvårdsverket har därför initierat kunskapsprogrammet Hållbar Sanering.Föreliggande rapport redovisar projektet ”Miljöprestanda och samhällsekonomi för saneringsmetoder” som genomförts inom Hållbar sanering. Följande personer har ingått i den projektgrupp som genomfört projektet och skrivit rapporten: Karin Andersson, SIK AB, Institutet för Livsmedel och Bioteknik/Akzo Nobel, Technology & Engineering, Sustainable Development, Johan Alm, WSP Environmental, Thomas Angervall, SIK AB, Institutet för Livsmedel och Bioteknik, Joakim Johansson, WSP Analys & Strategi, John Sternbeck, WSP Environmental samt Friederike Ziegler, SIK AB, Institutet för Livsmedel och Bioteknik.Följande personer har ingått i projektets referensgrupp: Jonny Bergman, Soilrem - Envirotech AB, Marcus Carlsson Reich, Naturvårdsverket, HenrikEkman, EkoTec AB, Tomas Ekvall, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Per Johansson, WSP Environmental samt Sverker Molander, Chalmers. Författarna riktar ett stort tack till referensgruppen! Stort tack också till SPIMFAB för tillgång till haltdata i förorenad jord! Kontaktperson för Hållbar Sanering har varit Knut Per Hasund, Sveriges Lantbruksuniversitet. Naturvårdsverket har inte tagit ställning till innehållet i rapporten. Författarna svarar ensamma för innehåll, slutsatser och eventuella rekommendationer. 

    Naturvårdsverket februari 2008  

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Andersson, Mathias H
    et al.
    Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
    Andersson, Brodd Leif
    Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
    Pihl, Jörgen
    Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
    Persson, Leif KG
    Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
    Sigray, Peter
    Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
    Andersson, Sandra
    Utförare miljöövervakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Wikström, Andreas
    Utförare miljöövervakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Ahlsén, Jimmy
    Utförare miljöövervakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Hammar, Jonatan
    Utförare miljöövervakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    A framework for regulating underwater noise during pile driving2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Pile driving is a common technique used during the construction of bridges, offshore wind power, and underwater infrastructure or shoreline structures. It is the process by which a foundation, beam or pole is hammered or vibrated down into the bottom, which can generate extremely loud noise that propagates throughout the surrounding water and sediment. The noise can reach such high levels that marine animals are at risk of disturbance, injury or even death.

    Sweden currently lacks established thresholds stating the level at which underwater noise potentially disturbs or injures marine animals. Hence, there are no guidance values for allowable underwater noise levels from noiseproducing activities to avoid serious environmental impacts. Several countries in Europe have defined thresholds for when underwater noise can result in severe negative environmental impacts as well as standards for measuring, analysing and reporting underwater noise levels.

    The purpose of this study is to review the scientific literature on underwater noise from pile driving and its effects on marine life. The study aims to define the noise levels that can cause injury and other negative effects and, on this basis, recommend noise levels that can be used to establish guidance values for regulating underwater noise for Swedish waters and species. The study presents examples of the factors that contribute to sound propagation in Swedish waters and how this influences the noise level from a pile strike as a function of distance at four study areas along the Swedish coast. Additionally, the study contains a thorough technical description of pile driving activities, basic underwater acoustics and noise effects on marine animals. These effects (injury and behavioral, e.g., flight, but not subtle effects) are demonstrated on representative species such as the harbour porpoise (Phocoena phocoena), Atlantic cod (Gadus morhua), Atlantic herring (Clupea harengus) and on fish larvae and eggs. The study’s authors look atthe original sources of information that other countries base their guidelines and thresholds on, so the recommendations follow scientifically determined levels rather than values that have been rounded off or otherwise altered.

    The study presents sound levels in three different units, each with different biological relevance to the effects caused by a pile driving activity. None of the sound levels have been frequency weighted for a specific species, as this method is not yet fully established. The first unit used is the sound pressure level SPL(peak), which is the maximum overpressure or underpressure of the noise pulse generated by the pile strike. This unit has a high relevance for behavioural effects. The sound exposure level, SEL, is the calculated energy level over a period of time and expresses the energy of the entire sound pulse. SEL is the unit most related to hearing impairing effects. SEL(ss) is the value for a single strike while SEL(cum) is the cumulative value of a determined number of pulses over a period of time. 

    The review revealed that for Atlantic cod and Atlantic herring there are currently no studies that can be used to determine a species’ specific threshold value for injury, but studies show that loud noise can affect both species negatively. Because of this, the recommended noise levels for injury are based mainly on studies on other species exposed to pile driving noise in laboratory environments, supported by studies conducting large-scale experiments in tanks and oceans. The levels at which fish are at risk of death or sustaining serious injury to internal organs is SPL 207 dB re 1 μPa, SEL(ss) 174 dB re 1 μPa2s and SEL(cum) 204 dB re 1 μPa2s. Note that for injury in fish, the cumulative sound exposure level has higher relevance than the single-strike level as the cited studies found injuries after a certain time period of exposure. The thresholds for fish larvae and eggs are based on the fact that no negative effects were observed at exposures of up to SPL(peak) 217 dB re 1 μPa, SEL(ss) 187 dB re 1 μPa2s and SEL(cum) 207 dB re 1 μPa2s. However, there are relatively few studies on early life stages of fish. 

    There are more species-specific studies on harbour porpoises regarding noise than there are for Atlantic cod and Atlantic herring. Nonetheless, only a few can be used to determine thresholds that will lead to injury or negative behavioural effects. The levels at which there is a risk of a temporary impact on hearing, i.e. temporary threshold shift (TTS), for the harbour porpoises is SPL(peak) 194 dB re 1 μPa, SEL(ss) 164 dB re 1 μPa2s and SEL(cum) 175 dB re 1 μPa2s. When it comes to TTS, the cumulative sound exposure level, SEL(cum), is of primary importance. However, this unit is dependent on a specific time and number of pulses. For permanent threshold shift (PTS), the level is set to SPL(peak) 200 dB re 1 μPa, SEL(ss) 179 dB re 1 μPa2s and SEL(cum) 190 dB re 1 μPa2s. The recommended level should be revised as new relevant studies are conducted.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Arnér, Marie
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Forsberg, Jenny
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Taaler, Maja
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Forsgren, Anna
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Screeninguppdrag inom nationell miljöövervakning: Screening av: Bisfenol A 2,2´,6,6´-tetra-butyl-4,4´-metendifenol Bis(4-klorfenyl) sulfon2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Naturvårdsverket har förekomsten av bisfenol A (BPA), bis(4-klorfenyl)sulfon (BCPS) och 2,2’6,6’-tetra-butyl-4,4’-metendifenol (tetrabutyldifenol) undersökts i slam, spill-vatten/dagvatten, råvatten, luft, fisk (abborre) och sediment. Provtagningarna har utförts i tolv län i Sverige. BPA och BCPS används främst i tillverkningen av polymerer vilka är vanliga i konsumentprodukter. Tetrabutyldifenol används i tillverkningen av plaster, oljor och hartser. Samtliga ämnen är högvolymskemikalier. BPA är klassificerat som irriterande, men de övriga ämnena inte är klassificerade. Det finns dock studier som visar på att BPA med stor sannolikhet hormonstörande och att BCPS ackumuleras i näringskedjan. Denna screeningundersökning visar att BPA förekommer väl utspritt i samtliga provtagna matriser och provpunkter. Tetrabutyldifenol och BCPS påträffas i mer enstaka fall. Generellt sett förekommer studerade ämnen i låga halter. Det är dock relativt stora variationer i halter inom samtliga matriser. De förhöjda halterna i vissa prov speglar troligen lokal påverkan, till exempel utsläpp från tillverkningsindustri. Halterna bedöms dock inte avvika från tidigare studier. I fisk påträffades ämnena endast i fåtal exemplar. Det går inte att fastställa något samband mellan halter i fisk och sediment. I ett flertal prov från råvattentäkter har BPA påvisats i låga nivåer. Någon signifikant skillnad har inte kunnat påvisas mellan olika områden, platser eller matriser. En rekommendation är att bisfenol A studeras vidare i råvatten och i in- och utgående avloppsreningsvatten.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Asplund,, Johan
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Lundgren, Fredrik
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Brorson, Torbjörn
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Vem kan man lita på?: Att kommunicera risker i samband med förorenade områden2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Samhällets kostnader för att sanera förorenad mark har ökat under senare år. Markundersökningar och saneringsprojekt kan sträcka sig över längre tidsperioder och skapa oro hos närboende och andra berörda. Effektiv och trovärdig kommunikation om riskerna är därför en viktig komponent i ett efterbehandlingsprojekt. WSP Environmental har på uppdrag av Naturvårdsverket (Hållbar sanering) gjort en litteraturgenomgång kring riskkommunikation med inriktning på förorenad mark, samt sammanställt erfarenheter från fem svenska fallstudier där kommunikationsfrågorna varit viktiga. Rapporten avslutas med råd och kommentarer till hur projektledningar och myndigheter kan hantera riskkommunikationen så att sannolikheten att det uppstår konflikter minskar. Projektet genomfördes under 2005-2006. Litteraturgenomgången visade att kommunikationskonflikter kring riskerna i ett saneringsprojekt är vanliga och kan röra fakta, tillit och värderingar. Både budbäraren och mottagaren har stor betydelse för hur situationen utvecklas och ”experterna” har inte tolkningsföreträde vad det gäller riskuppfattningen. Det gäller därför att tänka sig in i hur de olika intressenterna kan reagera och anpassa kommunikationen efter detta. Det gäller också för kommunikatören att vara flexibel och beredd på att ta hand om frågor och reaktioner som dyker upp från oväntat håll. De fem fallstudierna bekräftade att riskkommunikationen är viktig och att en väl genomförd kommunikationsinsats minskar friktionen mellan de olika aktörerna. Slentrianmässig eller dåligt samordnad kommunikation åstadkommer motsatsen. Fallstudierna visade också att massmedia kan ha en viktig roll som informatör men också påverka allmänhetens riskuppfattning. En intressant iakttagelse i några av studierna var att det var en oplanerad eller oväntad händelse som åstadkom kommunikationskonflikten. Finns det redan i början av projektet ett svagt förtroende för auktoriteterna (konsulter och myndigheter) kan en dålig kommunikationsinsats ytterligare försvaga tilliten. En utomstående expert kan bidra till ökad tillit genom att förmedla sin syn på riskerna. Följande komponenter identifierades som särskilt viktiga i samband med riskkommunikation kring förorenade områden: • Goda förberedelser, exempelvis genom att identifiera målgrupperna, planera kommunikationsinsatserna och tänka sig in i vad som kan skapa konflikter. • Att skapa en öppen och transparent process där dialogen mellan olika aktörer lyfts fram och betraktas som viktig. • Att inse att kunskap och rationalitet är olika begrepp. Enskilda personers riskuppfattning baseras på en blandning av tekniska, psykologiska, sociologiska, kulturella men även ekonomiska överväganden. • Att en genomtänkt kommunikationsplan ger bra förutsättningar för att kommunikationsfrågorna ges rätt prioritet i efterbehandlingsprojektet. När allmänheten och massmedia ringer ner telefonen är det ofta för sent för att åstadkomma en väl avvägd kommunikationsinsats. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Bergström, Fredrik
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Processerna för formellt skydd av skog– en uppföljning av markägarnas synpunkter under 20082010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    WSP Analys & Strategi har haft i uppdrag att genomföra en uppföljning av hur

    markägare ser på processerna kring formellt skydd av skog. Uppföljningen är en

    del i en löpande uppföljning som omfattar tre skyddsprocesser – biotopskyddsområden,

    naturvårdsavtal samt naturreservat.

    Uppföljningen har genomförts med hjälp av en enkätundersökning riktad till de

    markägare som träffat överenskommelser eller tecknat avtal med myndigheterna

    om formellt skydd av skog under 2008. Flertalet av de frågor som ställdes i enkäten

    fanns också med i en studie som genomfördes för åren 2005–2007 vilket

    har möjliggjort vissa jämförelser över tiden.

    De markägare som svarat på enkäterna har en liknande ålders- och könsfördelning

    för alla tre skyddsformerna. När det gäller de processer de genomgått för

    att det formella skogsskyddet ska komma till stånd på deras mark, så är det inte

    alla markägare som själva deltar eller har insyn i dessa processer. För 20-30

    procent av de enskilda markägarna är det någon annan som skött kontakterna

    med myndigheterna i frågan.

    De markägare som deltagit i processerna är i varierande utsträckning nöjda respektive

    missnöjda hur myndigheterna agerat.

    I denna undersökning uppger sex

    av tio markägare som fått ett biotopskyddsområde inrättat på sin mark att de

    överlag är nöjda med Skogstyrelsens agerande under processen. Bland markägare

    med naturvårdsavtal är motsvarande andel bortemot nio av tio. Av de

    markägare som fått ett naturreservat bildat på sin mark säger sig lite drygt hälften

    överlag vara nöjda med hur länsstyrelsen agerat i processen i stort.

    För såväl naturvårdsavtal som naturreservat är detta en ökning i andelen markägare

    som säger sig vara nöjda med myndigheternas agerande i processerna

    jämfört med tidigare år. För biotopskyddsområden däremot går det inte att påvisa

    någon förändring.

    För alla tre skyddsformerna går det att identifiera samband mellan andelen

    markägare som överlag är nöjda med myndigheternas agerande i processen och

    hur markägarna upplever olika aspekter av processerna. Genomgående är andelen

    markägare som överlag är nöjda med processen som helhet högre bland:

    􀁸

    Markägare med kortare processer (även om en kort p

    process i sig inte

    alltid är att föredra).

    􀁸

    Markägare som upplever att de fått tydlig information om områdets naturvärden,

    varför området behöver skyddas samt hur den fortsatta processen

    ser ut.

    􀁸

    Markägare som upplever att de fått ett gott bemötande och träffat kompetent

    personal.

    􀁸

    Markägare som upplever att de fått lämna synpunkter, känt sig delaktiga

    och upplevt att det skett ett samråd.

    􀁸

    Markägare som är nöjda med ersättning/förhandlingsresultat och säger

    sig uppfatta den värdering som gjorts av deras mark som objektiv och

    opartisk.

    Resultatet kan tolkas som att myndigheternas rutiner och agerande i åtminstone

    två av processerna har förbättrats på ett sätt som gör att markägarna upplever att

    myndigheternas agerande överlag i processerna förbättrats under perioden.

    Men, det kan också vara andra faktorer som påverkar hur markägarna väljer att

    svara, som t.ex. regelförändringar, ändrade marknadspriser och skillnader i den

    rådande samhällsdebatten mellan olika undersökningstillfällen.

    Man kan också konstatera att även om fler markägare överlag är nöjda med

    myndigheternas agerande under processerna finns det en stor förbättringspotential

    när det gäller flera av de moment som ingår. Inte minst gäller det de moment

    som rör information, kommunikation och bemötande.

  • 7.
    Blomqvist, Mats
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Företag, Hafok AB.
    Olsson, Per
    Utförare miljöövervakning, Företag, Toxicon AB.
    Översyn av det nationella marina övervakningsprogrammet för vegetationsklädda bottnar2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Bocké, Alice
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Brunlöf, Anna
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Carlsson, Karin
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Farelius, Johanna
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Westberg, Åsa
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Öman, Andreas
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Utvärdering av återvinning av CFC i byggisoleringsmaterial2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Mycket har gjorts när det gäller tydligare regler och information kring hur avfallet ska

    omhändertas men det som brister är den praktiska hanteringen vid rivning av byggnader.

    En huvudorsak är att det är svårt att identifiera CFC vid rivning samt att det är dyrt att

    transportera och destruera stora rivningsmassor. Det finns dessutom endast ett fåtal

    anläggningar i Sverige som har möjlighet att ta hand om byggmaterial innehållande CFC.

    Eftersom varje omhändertaget kilo CFC är mycket värt (i form av minskat behov av

    kostnader för klimatanpassning samt kostnader för skador från ett tunt ozonskikt) ser vi

    att det finns ett värde i att arbeta för en lösning som gör att insamlingen kommer igång så

    fort som möjligt.

    Utifrån IVL:s rapport (2012) uppskattas 8 ton CFC från isolermaterial lämnas in till

    destruktion per år och att över 72 ton CFC från isoleringsmaterial inte lämnas in på

    miljöriktig avfallshantering per år. WSP:s bedömning är att uppskattningarna i tidigare

    studier är rimliga

    42, men att mängden CFC som lämnas in till destruktion tyvärr är

    överskattad.

    En kunskapshöjning i branschen om i vilka typer av material CFC förekommer, hur man

    identifierar det och vilka skador det orsakar, är grundläggande förutsättningar för en

    bättre hantering av dessa material.

    Beställare av rivningsarbeten har en viktig funktion i hur CFC-haltigt material hanteras.

    Juridiskt är det byggherren/fastighetsägarens ansvar att ta reda på om FA, däribland CFC,

    kommer att uppstå vid en rivning och se till att detta omhändertas på ett korrekt sätt. Det

    finns redan idag ekonomiska drivkrafter vid fragmenterings- och

    förbränningsanläggningarna som skulle kunna användas om bara kunskapsnivån hos

    berörda aktörer var högre. Viljan att göra rätt ska dessutom inte underskattas. Vår

    bedömning är att en kommunikationssatsning riktad till främst beställarledet skulle med

    relativt små medel kunna ge en ganska stor effekt. Ökad kunskap hos fastighetsägare om

    att CFC använts i fler applikationer än köldmedier kan bidra till en ökad förståelse för

    högre avfallskostnader. Det offentliga kan ha en stor roll att spela när det gäller

    kravställningar vid ombyggnation av allmännyttan, bland annat i miljonprogrammen.

    Vasakronan, Jernhusen och liknande aktörer är också viktiga att nå inför stora

    ombyggnader av kontorslokaler för att betona vikten av fungerande rutiner för rätt

    omhändertagande av CFC vid ombyggnation. Genom sin storlek kan allmännyttan bli en

    viktig aktör för att öka volymerna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Carlsson, Karin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Berglund, Lars
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Ericsson, Eva
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Kyllingstad, Helena
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Pädam, Sirje
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Tornberg, Patrik
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Styrning av bebyggelseutveckling: Förtätning och utglesning2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det finns ett brett spektrum av styrmedel kopplat till samhällsplanering och kommunal fysisk planering som har betydelse i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet. I denna studie har vi kartlagt 43 olika styrmedel för att styra bebyggelseplaneringen kopplat till förtätning respektive utglesning och studerat konsekvenserna i förhållande till markanvändning, resurseffektivitet, grön infrastruktur och utsläpp till luft/klimatfaktorer. Utöver detta har intervjuer med praktiker inom kommun, länsstyrelser och näringsliv som berörs av dessa styrmedel genomförts. Syfte med intervjuerna har varit att få en ökad förståelse för hur styrmedlen fungerar i praktiken samt vilka behov av förändringar det finns i dagens uppsättning styrmedel, enskilt och samlat. Resultatet från kartläggningen och intervjuerna har sedan analyserats utifrån hinder och möjligheter som påverkar möjligheterna att styra i riktning mot miljökvalitetsmålen.

    Det är känt att ett styrmedels effektivitet bestäms av hur nära styrningen är till källan av problemet och om det är ett absolut eller ett avvägningsstyrmedel. För att förstå hur effektiva och verkningsfulla styrmedel ska utformas behöver man analysera de bakomliggande orsakerna som styr utvecklingen. Många drivkrafter påverkar förutsättningarna för att uppnå miljökvalitetsmålen och hur olika aktörer väljer att prioritera frågorna kommer att ha betydelse för den framtida utvecklingen. För att förstå varför dagens styrmedel inte uppfyller behoven för att nå miljökvalitetsmålen räcker det inte att bara titta på styrmedel som verkar i syfte att nå miljökvalitetsmålen. Styrmedel som motverkar målen är lika viktiga att analysera för att kunna bedöma vilka förändringar av styrmedel som är lämpliga. Ett exempel är reavinstbeskattningen som i dagsläget förhindrar ett effektivt utnyttjande av befintligt bostadsbestånd.

    Genom plan- och bygglagen och miljöbalken i kombination med andra styrmedel har kommunen en bred verktygslåda, vilken om den används på rätt sätt, ger möjlighet att styra utvecklingen. Analysen i denna rapport visar att drivkrafterna i bebyggelseutvecklingen inte i tillräcklig mån påverkas av dagens styrmedel. För att i planprocessen bättre förstå hur de bakomliggande drivkrafterna påverkar miljökvalitetsmålen behöver kommunen bättre beskriva omvärldsfaktorerna och förstå sin egen roll i sammanhanget. Detta resonemang talar för att det egentligen inte finns något behov av införande av nya styrmedel utan snarare ett behov av att stärka nuvarande styrmedel. Med stöd av innehållet i denna rapport lämnar vi tre förbättringsförslag som kan utvecklas vidare i myndigheternas arbete med strategier och handlingsplaner för miljömålen. Förbättringsförslagen är; en översyn av miljömålsuppföljningen, stärkt kunskap om miljömålens förhållande till andra sektorer riktat till lokala och regionala beslutsfattare samt förslag om stärkt vägledning för att hantera målkonflikter dels inbördes mellan miljömålen men också målkonflikter kopplat till olika samhällsmål.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Dickson, Crispin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Företag, Sweco, Sweco Environment AB.
    Thorén, Johanna
    Utförare miljöövervakning, Företag, Sweco, Sweco Environment AB.
    Kartläggning av antalet överexponerade för buller2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Naturvårdsverket, med stöd av svensk miljöövervakning, har antalet bullerutsatta från väg, spår och flygtrafik i Sverige år 2011 kartlagts.

    Indata från nationella vägdatabasen, trafikverket, socialstyrelsen och Swedavia har använts tillsammans med statistik från SCB samt kartläggningar enligt EU-parlamentets direktiv 2002/49/EG (END), för att beräkna och sammanställa antalet bullerexponerade från de olika trafikslagen.

    Resultaten från sammanställningen har sedan använts för att beräkna den samhällsekonomiska kostnaden av buller utifrån "Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5"

    Ljudnivåerna anges i decibel dB, som är det mått på ljudstyrkan som används i de flesta beskrivningar vad gäller bullerexponering i samhället. I de flesta fallen så anges dB(A) vilket betyder att man har räknar ner de frekvensområden där örat är mindre känsligt.

    Bullerexponeringen har utgått från 45 dB(A) ekvivalent och 70 dB(A) maximal ljudnivå för väg, 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå får spår samt 55 dB(A) FBN för flyg.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Ek, Helene
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Förlin, Lars
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Sandström, Olof
    Utförare miljöövervakning, Företag, Skärgårdsutveckling SKUTAB AB.
    Larsson, Åke
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Appelberg, Magnus
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Bignert, Anders
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Olsson, Mats
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Integrated fish monitoring in Sweden2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    The purpose of this report is to present a review and an evaluation of thestrategy of integrated fish monitoring included in the Swedish national marinemonitoring programme. As a background to the review an assessment is madeof some of the long-term changes observed in monitoring.The project is financed by the Environment Protection Agency (Contract no.212 0326) and the Faculty of Science, Göteborg University. The project leader isProf. Åke Larsson. Dr Olof Sandström, Skärgårdsutveckling SKUTAB AB, is contractedas external reviewer of the programme. Subproject leaders and participantsin the programme have contributed with results and comments on thepaper.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Eriksson, Mikael
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Kvernes, Eva
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Arnér, Marie
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Polybromerade difenyletrar i fisk och sediment2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    WSP Environmental har på uppdrag av Naturvårdsverket, undersökt förekomsten av polybromeradedifenyletrar (PBDE) i prover från fisk (abborre) och sediment från tio referenssjöarsom ingår i miljöövervakningen i Sverige. I fisk påträffades endast låga halter av BDE-47(tetraBDE) och BDE-99 (pentaBDE) i tre sjöar i nivåer precis över kvantifieringsgränsen (1ng/g TS eller ca 30 ng/g fettvikt). I sediment påträffades inga halter av PBDE. I uppdragethar även PBDE-data från andra nationella och internationella undersökningar sammanställts.Resultaten visar att bakgrundshalterna av bromerade difenyletrar är låga i undersökta referenssjöar,vilket tyder på en begränsad belastning inom referensområdena. Föroreningshalternaligger i nivå med nationell och internationella undersökningar av opåverkade områden.De senaste decennierna har en tydlig ökning av bromerade flamskyddsmedel i miljön observeratsfrämst nära de industrier där flamskyddsmedel hanteras, men också i biota långt ifrånutsläppskällorna. Två sådana uppmärksammade exempel är upptäckter av PBDE:er i ägghos pilgrimsfalk och bröstmjölk hos svenska kvinnor.Den variant av bromerade flamskyddsmedel som studerats i den här undersökningen ärPBDE:er, polybromerade difenyletrar. De har en molekylär struktur som är mycket lik PCBoch man befarar att skadeeffekterna av PBDE:er är desamma som har noterats för PCB, t exstörningar i sköldkörtelhormonnivåerna. Ett antal undersökningar där musfoster och nyföddamöss matades med PBDE:er visade att lågbromerade PBDE:er inverkar negativt påfrämst motorik, beteende och inlärning. Idag är det ännu inte klarlagt huruvida högbromeradePBDE:er ger liknande effekter och/eller om de metaboliseras till lågbromerade PBDE:er.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Eriksson, Mikael
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Kvernes, Eva
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Arnér, Marie
    Polybromerade difenyletrar i fisk och sediment: Redovisning från nationell miljöövervakning 20022003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    WSP Environmental har på uppdrag av Naturvårdsverket, undersökt förekomsten av polybromerade

    difenyletrar (PBDE) i prover från fisk (abborre) och sediment från tio referenssjöar

    som ingår i miljöövervakningen i Sverige. I fisk påträffades endast låga halter av BDE-47

    (tetraBDE) och BDE-99 (pentaBDE) i tre sjöar i nivåer precis över kvantifieringsgränsen (1

    ng/g TS eller ca 30 ng/g fettvikt). I sediment påträffades inga halter av PBDE. I uppdraget

    har även PBDE-data från andra nationella och internationella undersökningar sammanställts.

    Resultaten visar att bakgrundshalterna av bromerade difenyletrar är låga i undersökta referenssjöar,

    vilket tyder på en begränsad belastning inom referensområdena. Föroreningshalterna

    ligger i nivå med nationell och internationella undersökningar av opåverkade områden.

    De senaste decennierna har en tydlig ökning av bromerade flamskyddsmedel i miljön observerats

    främst nära de industrier där flamskyddsmedel hanteras, men också i biota långt ifrån

    utsläppskällorna. Två sådana uppmärksammade exempel är upptäckter av PBDE:er i ägg

    hos pilgrimsfalk och bröstmjölk hos svenska kvinnor.

    Den variant av bromerade flamskyddsmedel som studerats i den här undersökningen är

    PBDE:er, polybromerade difenyletrar. De har en molekylär struktur som är mycket lik PCB

    och man befarar att skadeeffekterna av PBDE:er är desamma som har noterats för PCB, t ex

    störningar i sköldkörtelhormonnivåerna. Ett antal undersökningar där musfoster och nyfödda

    möss matades med PBDE:er visade att lågbromerade PBDE:er inverkar negativt på

    främst motorik, beteende och inlärning. Idag är det ännu inte klarlagt huruvida högbromerade

    PBDE:er ger liknande effekter och/eller om de metaboliseras till lågbromerade PBDE:er.

    Fulltekst (pdf)
    Polybromerade difenyletrari fisk och sediment
    Fulltekst (pdf)
    Bilaga 1a
    Fulltekst (pdf)
    Bilaga 2c
    Fulltekst (pdf)
    Bilaga 2a
    Fulltekst (pdf)
    Bilaga 1b
    Download (pdf)
    Bilaga 2b
  • 14.
    Faith-Ell, Charlotta
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Halling, John
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Baheram, Elina
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP. 202100-1975.
    Miljöhänsyn i detaljplanering: En studie av tillämpningen av bedömningar av betydande miljöpåverkan av detaljplaner i svenska kommuner2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    WSP har fått i uppdrag av Naturvårdsverket att genomföra en studie av miljöhänsyn i detaljplaneringen. Syftet med studien har varit att belysa hur en del av det rättsliga styrmedlet miljöbedömning, infört i Miljöbalken (SFS 1998:808) och MKB-förordningen (SFS 1998:905), används i svensk förvaltning. Studien har även syftat till att ge underlag till förslag på vilka sätt man kan stärka tillämpningen av de rättsliga styrmedlen inom samhällsplaneringen för att uppnå de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen och generationsmålet. I studien har vi försökt belysa och kartlägga hur en del av det rättsliga styrmedlet miljöbedömning används i svensk förvaltning med utgångspunkt från proceduren för behovsbedömning av detaljplaner. Studien ger en indikation om att verkningsgraden hos miljöbedömningar som styrmedel är lägre än vad som var den ursprungliga intentionen. Slutsatserna av studien kan sammanfattas med att:• kommunerna följer i mycket liten utsträckning bestämmelserna i MKBförordningen inklusive förordningens bilaga 4 vid bedömningar av betydande miljöpåverkan, • det finns vägledning från olika aktörer, men den är inte koordinerad i alla delar, • de studerade kommunerna använder i högre utsträckning Boverkets handbok och SKL:s checklistor än Naturvårdsverkets handbok, • beroende på vilka sökord som används vid sökningar på internet är Naturvårdsverkets handbok och allmänna råd inte lätta att hitta, • det är oftast personer med planbakgrund som genomför behovsbedömningarna i kommunerna, miljökompetens tillfrågas sällan i samband med bedömningarna av betydande miljöpåverkan,• det går inte att urskilja någon tydlig geografisk skillnad i kvaliteten av behovsbedömningar, • behovsbedömningarnas kvalitet beror i första hand på kunskapen och inställningen hos den enskilde som gör bedömningen. Ur diskussionerna och slutsatserna ovan har följande rekommendationer formulerats för att skapa förutsättningar för bättre behovsbedömningar: • det behöver arbetas fram konkreta och verksamhetsanpassade förklaringar av kriterierna i bilaga 4 (dessa finns idag i Naturvårdsverkets handbok och allmänna råd men behöver utvecklas vidare), • en standardiserad checklista som uppfyller alla bestämmelser och ”best practice” inom området behöver utarbetas (det finns idag en checklista i Naturvårdsverkets handbok men den behöver kompletteras med en genomgång av planernas karaktäristiska egenskaper), • naturvårdsverkets handbok och webbsida om miljöbedömning på internet behöver taggas med relevanta sökord,  naturvårdsverket behöver se över andra sätt att öka träffarna på handboken genom diskussioner med ägarna av de större sökmotorerna (till exempel Google och Bing) för att de ska prioritera sökningar som kopplar till handboken, • en utbildning om bedömning av betydande miljöpåverkan av detaljplaner riktad till planhandläggare på kommunerna men även konsulter som arbetar med att ta fram underlag och bedömningar bör utarbetas,• det fortsatta arbetet med att utveckla miljöbedömning som styrmedel behöver koordineras med Boverket, SKL och länsstyrelserna för att ge en bred förståelse för verktyget och samtidigt eliminera risken för dubbelstandarder.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Forssén, Mikael
    Utförare miljöövervakning, Företag.
    Bottenfauna i Kalmar län: Biologisk uppföljning i kalkade vatten 20182018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Kalmar har Medins Havs och Vattenkonsulter AB under oktober 2018 genomfört bottenfaunaundersökningar på sex lokaler i rinnande vatten i Kalmar län. Syftet med undersökningen var att utifrån bot-tenfaunan följa upp effekten av den kalkning som genomförts i vattendragen. Lokalernas status bedömdes med avseende på surhet, föroreningar eller annan påverkan samt erhålla information om bottenfaunans naturvärde.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Förlin, Lars
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Sundelin, Brita
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Gorokhova, Elena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Magnusson, Marina
    Utförare miljöövervakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Bergkvist, Johanna
    Utförare miljöövervakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Parkkonen, Jari
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Liewenborg, Birgitta
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Franzén, Fredrik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Effektscreening – Biologisk effektövervakning i förorenade områden längs Sveriges kust 2017–20182019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Undersökningarna visar att samtliga metoder inklusive undersökningar av hälsotillståndet hos fisk, fortplantning och biomarkörer hos vitmärla, lysosomal membranstabilitet hos mussla och imposex hos snäckor med få undantag visade på tydliga effekter i de åtta undersökta och förorenade områdena längs Sveriges kuster. En jämförelse mellan de olika metoderna visar, med undantag för området i Uddevalla/Byfjorden, en tydlig påverkan i resterande undersökta områdena. I Byfjorden noterades mindre stressade musslor och endast låga stadier av imposex hos snäckor medan fiskhälsan kunde konstateras vara påverkad. Utöver Byfjorden gjordes undersökningar med mer än en av metoderna även i Sundsvallsfjärden, Norrsundet, Bråviken, Ronnebyåns mynning och Landskrona. I dessa områden visar jämförelsen mellan metoderna att samtliga indikerar en tydlig påverkan. Att samtliga metoder ger utslag beror sannolikt på att alla valda undersökningsområden har en mycket komplex och ganska påtaglig föroreningsbelastning vilket innebär att det kan förväntas att de flesta organismer som lever i dessa områden kan uppvisa effekter som kan härledas till påverkan av miljöstörande ämnen.

    I Sverige är den nationella effektbaserade miljöövervakningen i marin miljö väsentligen inriktad på att undersöka effekter av miljögifter i referensområden. Sådana områden karakteriseras av att de ska ligga på stort avstånd från större befolkningscentra och industrier, eller till exempel inte ligga nära stora flodmynningar. Resultaten från denna studie kompletterar den ordinarie miljöövervakningen i referensområden och visar med stor tydlighet att de undersökta områdena är källor för miljöstörande ämnen till vattenmiljön. Undersökningarna visar också att det är önskvärt att kontinuerlig biologisk effektövervakning kommer igång i något eller några påverkade områden inom ramen för den nationella miljöövervakningen för att parallellt följa förändringar i miljön nära eller en bit från påtagliga, mer eller mindre kontinuerliga föroreningskällor i vårt samhälle. Detta skulle också komplettera Sveriges internationella rapportering av miljödata genom att förutom att rapportera effektdata från referensområden även kunna rapportera data från påverkade/förorenade områden.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Hahn, Niklas
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Företag. Brockmann Geomatics Sweden AB.
    Wester, Kjell
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Företag. Brockmann Geomatics Sweden AB.
    Satellitbaserad övervakning av våtmarker: Slutrapport sydöstra Sverige2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En satellitbaserad metodik för att identifiera snabba vegetationsförändringar i våtmarker har använts för att hitta områden med förändringsindikation. Undersökningsområdet, sydöstra Sverige, består av Gotlands, Kalmar, Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands och Östergötlands län. Projektet drivs inom ramen för den nationella miljöövervakningen och är tänkt att genomföras enligt ett löpande schema över landet fördelat på olika undersökningsområden.

    Under perioden 2015-2016 utfördes "Satellitbaserad övervakning av våtmarker" i sydöstra Sverige. Den satellitbaserade övervakningen är utformad för att upptäcka markanvändningsrelaterade förändringar i öppna myrar i form av ökad biomassa/igenväxning. Till förändringsanalysen för en tidsperiod används två set av satellitdata, ett från en äldre tidpunkt "1999" (satellitdata främst från 1999 men även från 1997) och ett från en senare tidpunkt "2009" (satellitdata främst från 2009 men även från 2007 och 2010).

    Förändrade områden delas in i två förändringsklasser; potentiell och säker förändringsindikation med en minsta karteringsenhet på 0,5 ha. Förändringsklasserna ger en direkt indikation på styrkan och omfattningen av förändringen. Förändringsklassningen redovisas även som förändringskartor: andel säker förändringsindikation per analyserad öppen myr presenterade inom olika områdes- eller regionindelningar. Exempel på intressanta områdesindelningar som redovisas är indexrutor 10km och delavrinningsområden.

    Undersökningsområdet, d.v.s. "Öppen myr"-mask med undantag för fjällen, omfattar totalt ca 90 100 ha. Det analyserbara området, d.v.s. undersökningsområdet med undantag för moln m.m., motsvarar ca 90 % av det totala undersökningsområdet. Av det totala analyserbara området visade 1 180 ha (1,46 %) säker förändringsindikation och 850 ha (1,06 %) potentiell förändringsindikation.

    Utvärderingen, som utfördes med hjälp av flygbildstolkning och fältbesök, visar att överensstämmelsen för de 141 slumpmässigt valda förändringsindikationsytorna ligger minst på 64 % och max på 91 %. Motsvarande överensstämmelse för de 47 slumpmässigt valda referensytorna ligger minst på 60 % och max på 85 %.

    I utvärderingen dokumenteras alla ingrepp/orsaker som syns i ytorna och inom en 500 meter buffertzon. De ingrepp/orsaker som bedömdes vara mest relevanta för respektive utvärderingsyta fördelade sig enligt följande: Dikning (41 %), Vattennivåfluktuationer (16 %), Annan orsak (12 %), Sjösänkning (11 %) och torvtäkt (6 %).

    Viktiga användningsområden är till exempel vid uppföljningen av skyddade områden och för att visa på skillnader mellan olika våtmarkstyper. Områden med stor andel förändring kan också vara ett underlag inför restaureringar av våtmarker.

    Fulltekst (pdf)
    Satellitbaserad övervakning av våtmarker - Slutrapport sydöstra Sverige
  • 18.
    Hansson Reuter, Malin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Företag, Goodpoint AB.
    Silfwerbrand, Gabriella
    Utförare miljöövervakning, Företag, Goodpoint AB.
    Rosenberg, Caroline
    Utförare miljöövervakning, Företag, Goodpoint AB.
    Miljöledning som verktyg för en hållbar plastanvändning: Att planera, genomföra, följa upp och förbättra arbete för en hållbar plastanvändning2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Plast har många goda egenskaper. Samtidigt innebär dagens produktion och användning av plast stora utmaningar.

    Vill du bidra till att plast kan användas på ett mer hållbart sätt i er verksamhet? Och få hjälp i arbetet med att exempelvis utreda miljöpåverkan, sätta mål, och identifiera åtgärder och indikatorer för uppföljning? Då hoppas vi att den här rapporten ska vara användbar för dig.

    Rapporten är upplagd utifrån den process och de delsteg som används i miljöledningsarbete i statliga myndigheter – planera, genomföra, följa upp och förbättra.

    Rapporten är också skriven för att vara användbar för dig som jobbar med exempelvis miljöledning/miljöstrategiska frågor i kommuner eller med annat relaterat arbete inom framförallt offentlig verksamhet. Både för dig som just ska komma igång med att kartlägga er plastanvändning och dig som vill ta nästa steg och ytterligare förbättra ert arbete för en hållbar plastanvändning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Helmersdotter Eriksson, Annelie
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Företag, Sweco, Sweco Eurofutures AB.
    Burman, Markus
    Utförare miljöövervakning, Företag, Sweco, Sweco Eurofutures AB.
    Utfasningen av ozonnedbrytande ämnen – en arbetsmodell att använda sig av?2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sammanfattningsvis visar arbetet med utfasning av ozonuttunnande ämnena i Sverige på följande policyrelevanta lärdomar:

    1. Kunskapens betydelse samt behovet av en grundläggande vetenskapsbaserad programteori (bild av relationen mellan insats och förväntad effekt) i miljöpolitiska processer.

    2.Vikten av tydlighet (ibland med hjälp av lagstiftning) och om möjligt god framförhållning och planering i alla led.

    3. Styrkan i att arbeta med en kombination av mjuka och hårda styrmedel och utifrån stark ömsesidig kommunikationen och anpassningsförmåga. Hur arbetet görs är ibland nästan lika viktigt som vad som genomförs. Behovet av att verkligen se de möjligheter som verktygslågan av styrmedel möjliggör är också av betydelse. Nära kopplat till det är att utifrån grundanalyser besluta om tillbörliga styrmedel utifrån varje område och situation.

    4.Förmågan att involvera berörda parter i arbetet och att ta tillvara dessas kunskaper och därmed också säkra legitimiteten för processen. Behovet att ta till sig och tillgodogöra sig ett område kunskapsmässigt relativt snabbt, men också att skapa fördelar undervägs för de som berörs.

    5. Behovet av och styrkan i ett gott samspel mellan olika nivåer i samhällsorganisationen - internationell, nationell, regional och lokal nivå.

    6. Möjligheten att kombinera det nationella arbetet med det internationella och att det kan bli en styrka när insatserna tydligt kan kopplas samman med internationella överenskommelser och/eller ett globalt problem.

    7. Att konsumentmakten ibland kan vara trubbigare än opinionen. Processen visar också tydligt på medias viktiga roll i förändringsprocesser och hur medierna kan driva aktörer framför sig.

    8. Avslutningsvis visar processen tydligt på politik och förvaltnings gemensamma förmåga att driva miljöpolitiska processer med framgång är en styrka.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Jacobson, Conny
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Företag, Metria AB. Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Norbotten.
    Jönsson, Camilla
    Utförare miljöövervakning, Företag, Metria AB. Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Norbotten.
    Aapamyrar: Förändringsstudie i Norrbottens län2002Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Våtmarker täcker stora ytor i Sverige. Det finns ett behov av att kunna följavåtmarkernas tillstånd, dels generellt över landet men även för särskilt utpekadeområden, t.ex. områden som ingår i EUs nätverk Natura 2000. Denna rapport villbelysa satellitdatas roll för uppföljning av våtmarker.Målen är att:· Studera hur små linjära objekt som syns i satellitdata· Testa metoder som kan detektera om en våtmark utsätts för fysiska ingrepp /hydrologisk påverkan· Resonera kring förutsättningarna för operativ satellitövervakning avvåtmarker

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 21.
    Johansson, Matilda
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Företag, Sweco, Sweco Environment AB.
    Törneman, Niklas
    Utförare miljöövervakning, Företag, Sweco, Sweco Environment AB.
    van Praagh, Martijn
    Utförare miljöövervakning, Företag, Sweco, Sweco Environment AB.
    Screening av askorKlorerade och bromerade dioxiner och furaner samt metaller i askor från förbränning av biobränslen och avfall2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Screeningen har innefattat analyser av metaller samt klorerade och bromerade dioxiner och furaner i 25 askprov från förbränning av avfall och biobränslen. Både flyg- och bottenaskor har ingått i undersökningen.

    Provtagning av askor har skett inom ramen för detta projekt samt kompletterats med prov från tidigare undersökning av kritiska metaller i avfallsaskor (Johansson m.fl., 2013). Resultaten visar att halterna av metaller och klorerade dioxiner och furaner huvudsakligen var i nivå med vad som redovisats i tidigare undersökningar. Bromerade dioxiner och furaner kunde påvisas i samtliga prov. Vid utvärdering av resultat har samma toxikologiska ekvivalensfaktor (TEF) används för bromerade dioxiner och furaner som för motsvarande klorerad kongen. Bromerade dioxiner och furaner ger i de flesta prov ett litet bidrag till den totala toxiciteten för dioxiner och furaner, räknat som WHO TEQ. Slutligen föreslås askor inte som lämplig matris för löpande miljöövervakning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Jonsson, Lina
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Nelander, Lif
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Konsekvensanalys av halverad trängselskatt och infrastrukturavgift för elbilar2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport analyserar ett förslag om differentiering av trängselskatten samt infrastrukturavgiften som innebär en halvering av skatten/avgiften för elfordon inklusive bränslecellsfordon. Utgångspunkten är att skatten eller avgiften ska höjas för fordon med förbränningsmotor i den utsträckning att intäkterna bibehålls. I beräkningarna har vi utgått från att den differentierade trängselskatten införs 2021 och ligger fast under tre år till och med 2023. I slutet av perioden utvärderas utfallet och avgiftsstorleken för övriga fordon och kan justeras utifrån bland annat utfallet för hur många elfordon som då förväntas trafikera betalsnitten underkommande treårsperiod.

    Det analyserade förslaget om differentierad trängselskatt och infrastrukturavgift syftar till att öka andelen elbilar både via nybilsförsäljning och genom att begagnade elbilar stannar i Sverige. Fler elbilar kan minska växthusgasutsläppen samt förbättra miljön i det största tätorterna med avseende på luftkvalitet och buller. Eftersom kostnaden per passage är som högst för trängselskatten i Stockholm är det också där som en nedsättning kan ge störst effekter. För en bilist som dagligen gör två passager i Stockholms trängselskattesystem kan en halvering av trängselskatten ge en besparing på 6 000–10 000 kronor per år. För Göteborgs trängselskatt samt infrastrukturavgiften i Sundsvall och Motala är beloppen avsevärt lägre och i synnerhet i Motala och Sundsvall har differentieringen närmast en symbolisk effekt. Sett till den svenska fordonsflottan kan förslaget därför inte få mer än marginell påverkan. För de individer som reser mycket i Stockholms innerstad, de ca 26 000 fordon som gör mer än 400 passager per år, kan dock incitamentet ha betydelse. Incitamentet från halverad trängselskatt innebär för dessa bilister en kostnadsminskning vid övergång till eldrift som motsvarar ungefär halva den ekonomiska stimulans som ges via bonus-malus. Fördelen med en differentiering av trängselskatten jämfört med t ex bonus-malus är att den gynnar även köparna av begagnade elbilar. Idag sker en omfattande export av nyare begagnade elbilar. Det är svårt att bedöma i vilken utsträckning som förslaget kommer att minska exporten eftersom utvecklingen av exporten även beror på valutakursförändringar och andra länders styrmedel. Den ökning av betalningsviljan för begagnade elbilar som differentieringen ger är dock relativt liten jämfört med den prisskillnad mellan Norge och Sverige som uppstår på grund av den norska momsbefrielsen. För att hindra exporten av elbilar och laddhybrider är det också mer träffsäkert att direkt förändra bonus-malus systemet. Ökad attraktivitet för elbilar i främst Stockholm men till viss del även i Göteborg kommer att öka betalningsviljan för elbilar i dessa städer. I vilken utsträckning den ökade betalningsviljan räcker för att minska exporten är osäkert men den ökade betalningsviljan kan också leda till en omflyttning av begagnade elbilar inom landet.

    Ökad andel eldrift innebär minskade utsläpp av avgaser och lägre bullernivåer. Eftersom nyttan av dessa lokala emissioner beror på hur många individer som påverkas har eldrift särskilt stora fördelar i tätbebyggda områden. Eftersom fordonsflottan av förbränningsmotorbilar förnyas år från år och kraven på avgasemissioner skärpts under en lång tid sjunker de genomsnittliga utsläppen över tiden. Detta innebär att de positiva hälsoeffekterna som uppstår från ökad eldrift är större idag än vad de kommer att vara om några år. I synnerhet skulle eldrift hos tunga fordon få positiva hälsoeffekter eftersom en stor del av dagens avgasemissioner kommer från tunga fordon.

    Att nyttan av minskade avgasutsläpp och lägre buller är som störst i en tätbebyggd stadsmiljö kan motivera incitament för elbilar i storstäderna som är starkare än motsvarande incitament i resten av Sverige. Detta motverkas dock av att eldrift är förknippat med låga körkostnader och därmed kan leda till ett större trafikarbete med elbilar. Det är framför allt i just storstädernas centrala delar som ökat trafikarbete ger upphov till trängsel och försämrad tillgänglighet. Det är alltså just på de platser där differentieringen ger störst incitament till eldrift som också trängselproblemen riskerar att bli som störst. På landsbygden och i mindre städer leder ökat trafikarbete inte på samma sätt till trängselproblem. Ur ett tillgänglighetsperspektiv kan snarare elbilarnas låga körkostnader ge störst nyttor på landsbygden. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det också viktigt att uppmärksamma att trängselskatten bland annat syftar till att låta trafikanterna bära kostnaden av den trängsel de orsakar för att därigenom få dem att ta hänsyn till denna kostnad i sitt val av när och hur mycket de kör. När trängselskatten differentieras (utöver vad som kan motiveras av skillnader i buller och luftföroreningar) uppstår effekten att viss trafik möter en högre trängselskatt än vad som vore motiverat ur trängselsynpunkt medan annan trafik möter en för låg trängselskatt i förhållande till den trängsel de orsakar. Denna undanträngning av trafik respektive stimulans av trafik ger samhällsekonomiska kostnader även om effekterna tar ut varandra sett till trängseln i gaturummet.

    Förslaget har också andra fördelningseffekter. Elbilar är generellt relativt dyra bilar, både genom att utbudet av begagnade elbilar är mycket begränsat och genom att bilarna även nya är dyrare än motsvarande bilar med förbränningsmotor. Detta gör att ett förslag som premierar elbilsägare riskerar att gynna framför allt personer med goda ekonomiska förutsättningar. Detta gäller i ännu högre grad dagens styrmedel bonus-malus och nedsättningen av förmånsvärdet eftersom de i praktiken enbart påverkar gruppen som köper nya bilar. En differentierad trängselskatt har bättre förutsättningar att även ge stimulanser till personer med lägre inkomster eftersom den stimulerar även köpare av begagnade bilar men har trots det en tyngdpunkt mot att gynna mer välbeställda bilister. Nedsättningen för elbilar kommer att finansieras genom högre trängselskatt för de bilister som använder bilar med förbränningsmotor, dvs individer med i genomsnitt lägre inkomster än elbilsägarna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Jönsson, K. Ingemar
    et al.
    Högskolan Kristianstad.
    Widenfalk, Lina A.
    Greensway AB.
    Bergström, Lena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Elofsson, Katarina
    Aarhus University.
    Alkan Olsson, Johanna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Öckinger, Erik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Karlsson, Mikael
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Uppsala universitet.
    Hanson, Helena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Cole, Scott
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Josefsson, Jonas
    Greensway AB.
    Josefsson, Henrik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Uppsala universitet.
    Ekologisk kompensationsom verktygi miljömålsarbetet: Syntes från en forskningssatsning2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport utgör en syntes av de sju projekt som finansierades inomNaturvårdsverketsoch Havs- och vattenmyndighetens forskningssatsning inomområdet ekologisk kompensation som pågick 2018–2021. Syntesprojektet har utgåttdels från slutrapporterna från de enskilda projekten, dels från myndigheternasuttryckta önskemål om belysning av vissa specifika aspekter inom tillämpningen avekologisk kompensation. Rapporten täcker därför inte in alla resultat och slutsatserfrån forskningsprojekten utan har inriktat sig på följande teman: (i) etiska argumentkring ekologisk kompensation, (ii) förutsättningarna för lagstyrd och frivilligkompensation,(iii) modeller för beräkning av miljöskador och kompensationseffekter,och (iv) uppföljning och utvärdering av kompensationsåtgärder.

    Tillämpningen av ekologisk kompensation har idag en relativt begränsad omfattning,men skulle kunna utvecklas till ett mer använt styrmedel. I rapporten pekas dockpå en rad aspekter som behöver åtgärdas och utvecklas för att ekologisk kompensationska bidra till att förlusterna av biologisk mångfald och ekosystemtjänster stoppas ellervänds till en nettouppbyggnad av miljövärden. Syntesprojektet resulterade i en radolika förslag riktade till berörda myndigheter som förväntas vara avgörande förekologisk kompensation som styrmedel. Dessa summeras kortfattat nedan:

    Lagstiftning och nationell policy

    • Skadelindringshierarkin bör få ett starkt lagstöd och kopplingen mellan hierarkinoch principen om tvådelad prövningen bör klargöras
    • Målet med ekologisk kompensation bör formuleras och uttryckas i lagstiftningoch nationella policydokument
    • Lagstiftning bör tas fram gällande regler för när ekologisk kompensation inteska tillämpas utan exploatering i stället helt ska undvikas
    • Utredning behövs kring om ett mål om nettovinst vid ekologisk kompensationbör formuleras i miljöbalken, respektive om det ska uttryckas tydligare som endel av de svenska miljökvalitetsmålen
    • Krav på systematisk uppföljning bör ingå som standard för alla kompensationsåtgärderbaserade på beslut utifrån miljöbalken
    • Nationella riktlinjer bör utvecklas för uppföljning och utvärdering av ekologiskkompensation, och dessa bör även förtydliga vem som bär ansvaret för att utföraoch bekosta dessa

    Utveckling av kompensationspooler

    • Ytterligare utredning bör göras kring förutsättningarna för att införa kompensationspooleri privat och offentlig regi, bland annat gällande ansvar samt socialaoch samhällsekonomiska effekter

    Frivillig kompensation: kommunal och näringsliv

    • Nationellt gemensamma riktlinjer och utökad vägledning för frivillig kompensationbör utvecklas för att klargörai. hur berörda aktörer kan och bör organisera arbetet med frivillig kompensationii. hur målet med kompensationen bör definieras och i samband med det hureffekterna av införda kompensationsåtgärder bör följas upp
    • Tydligare stöd och riktlinjer bör utvecklas för vad som bör ingå i översiktsplaner,detaljplaner, grönplaner och naturvårdsplaner för att kunna skapa ett konsistent,transparent och mer strategiskt kommunalt arbete med kompensation, somockså går att följa upp och utvärdera

    Beräkning och bedömning

    • Policydokument och riktlinjer bör upprättas för att styra handlingsutrymmet vadgäller naturtypisk, rumslig och tidsmässig flexibilitet inom ekologisk kompensation
    • Nationella riktlinjer bör av försiktighetsskäl förorda och rekommendera konkretamultiplikatorer för hantering av osäkerhet, även kopplat till samhällsekonomiskaaspekter
    • Förslag bör tas fram på hur det går att förbättra möjligheterna att tillämpa ettlandskapsperspektiv vid genomförande av ekologisk kompensation
    • Beräkningsmodeller som inkluderar samhällsekonomiska, sociala och ekologiskaperspektiv bör utvecklas vidare, och dessa bör även beakta juridiska aspekter
    • Nationella riktlinjer bör utvecklas för vilka typer av mått på miljöegenskaper somföreträdesvis kan tillämpas i beräkningen av omfattningen av ekologisk kompensation,samt i vilka fall som enklare specifika schablonvärden kan användas

    Delaktighet

    • Deltagandeprocesser bör utvecklas som främjar inkludering av berörda samhällsgrupperi beslutsfattande kring ekologisk kompensation

    Kunskap, uppföljning och utvärdering

    • Riktlinjer bör utvecklas för hur data från initierade och genomförda kompensationsprojektska sammanställas och tillgängliggöras, samt en nationell databas tas framför att stödja detta
    • En nationell geografisk databas bör tas fram för dokumentation av implementeradekompensationsområden för långsiktig uppföljning
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Ljungberg, Peter
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Blekinge län. Utförare miljöövervakning, Företag, Toxicon AB.
    Nätprovfiske i Valjeviken: Undersökningar 2015 för Länsstyrelsen i Blekinge Län2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Föreliggande undersökning i Valjeviken visar på ett fisksamhälle dominerat av mört och abborre. Provfisket får dock ses som en översiktsbild av fisksamhället, framför allt då endast enstaka stationer provfiskats tidigare inom området. I jämförelse med andra provfiskade områden i Blekinge indikerar den föreliggande undersökningen att Valjeviken har hög produktivitet men samtidigt en hög medelvikt på fisken. Den stora andelen mört i Valjeviken kan tänkas ha negativa effekter på näringsbalansen genom främst grumling och resuspendering. Samtidigt verkar en stor del av näringsämnena vara bundna ivegetation, då bottnarna i Valjeviken till stora delar är täckta av vegetation. En stor andel abborre tillsammans med hög medelstorlek visar att arten därmed troligen är en viktig rovfisk i området och indikerar att näringsämnena även kan vara bundet i fiskbiomassa. Det är även troligt att mängden rovfisk är större än vad som påvisades, då förekomsten av gädda troligtvis är större än vad som registrerades. Gäddan har visat på en god rekrytering i området samtidigt som metoden med översiktsnät ej är representativ vid provtagning av gädda. Sammantaget är Valjeviken ett gynnsamt område för mersötvattensdominerande arter som just gädda och abborre, då området hyser god tillgång på bytesfisk för de större individerna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Loh, Carina
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Företag, EnviroPlanning AB.
    Andersson Ovuka, Mira
    Utförare miljöövervakning, Företag, EnviroPlanning AB.
    Litteraturstudie av prioriterade ämnen: Information om prioriterade ämnen listade i bilaga 10 till ramdirektivet för vatten2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverket arbetar med att implementera Ramdirektivet för vatten i Sverige. Som ett led i detta arbete har Naturvårdsverket givit EnviroPlanning i uppdrag att ta fram information kring vissa av de prioriterade ämnen som listas i Europaparlamentets och rådets beslut nr 2455/2001/EG, bilaga 10 till ramdirektivet för vatten. EnviroPlanning har för de av Naturvårdsverket utvalda ämnena eftersökt och ställt samman information om toxikologiska och ekotoxikologiska data, användning, förekomst i människa och miljö samt spridning och omvandling i naturen. Informationen finns sammanställd i denna rapport, tillsammans med en diskussion kring ämnenas/ämnesgruppernas fortsatta förekomst i vår omgivningsmiljö. Utifrån insamlad information har en bedömning gjorts av respektive ämne med indelning i tre grupper; grupp 1: ämnen som behöver övervakas och utredas vidare, grupp2: svårbedömda ämnen – vidare utredning behövs i brist på kunskap, grupp 3: ämnen som tillsvidare bedöms vara ett litet problem i Sverige.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 26.
    Loh, Carina
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Företag, EnviroPlanning AB.
    Johansson, Viveca
    Utförare miljöövervakning, Företag, EnviroPlanning AB.
    Ivarsson, Per
    Utförare miljöövervakning, Företag, EnviroPlanning AB.
    Utredning av ämnen inför screening 2004: Adipater, akrylnitril, oktaklorstyren med flera, limonen, siloxaner, mirex, klorerade naftalener, endosulfan, isocyanater2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverket genomför screeningundersökningar avseende förekomst av olika ämnen i miljön. Undersökningar har genomförts för ett flertal ämnen och man avser under 2004 genomföra screnningundersökning för adipater, limonen, endosulfan, siloxaner, oktaklorstyren och andra klorerade styrener, mirex, klorerade naftalener samt eventuellt isocyanater och akrylnitril. Inför screeningundersökningen har Naturvårdsverket gett EnviroPlanning AB i uppdrag att samla in och sammanställa data om de olika ämnena. Sammanställningen har resulterat i förslag till matriser för provtagning av ämnena/ämnesgrupperna och förslag till hur bestämningar av ämnena kan göras vid samanalyser på laboratorium. Nedan följer en kort sammanfattning om varje ämne, ämnesgrupp och förslag till matriser för analys. Adipater har en liten mobilitet i jord, är inte flyktiga och har en snabb nedbrytning bedöms att långväga transport inte är sannolik. De uppför sig emellertid som ftalater och kan finnas i luft vid närliggande utsläppskälla. Matriser som är relevanta att genomföra provtagning i är; jord, sediment, yt- och grundvatten, lakvatten från deponier avloppsvatten, kommunalt och industriellt från plastindustri, slam från reningsverk samt i luft nära utsläppskälla. Akrylnitril är ett reaktivt ämne, varför långdistansspridning inte bedöms trolig. Akrylnitrils förekomst i miljön bedöms därmed främst härröra från dels industriella punktutsläpp, dels diffus spridning i tätortsmiljö via bland annat bilavgaser. Följande matriser bedöms som lämpliga för undersökning om förekomst av akrylnitril; jord, sediment, yt- och grundvatten, avloppsvatten, kommunalt och industriellt från plastindustri, slam från reningsverk, tätortsluft. Klorerade och bromerade styrener bildas genom förbränning i närvaro av klor och brom. Punktkällor kan därmed vara utsläpp från sopförbränningsanläggningar, smältverk och gjuterier. Klorerade och bromerade styrener är svårnedbrytbara ämnen som binds till partiklar både i vatten och i luft, varför det även är möjligt att förekomsten av klorerade och bromerade styrener kan härröra från långväga källor. Följande matriser bedöms vara relevanta för provtagning; ytjord, våt- och torrdeposition, sediment i närheten av sopförbränningsanläggningar smältverk och gjuterier, yt- och grundvatten, avloppsvatten, slam från reningsverk, lakvatten från deponier, luft vid smältverk och sopförbränning, fisk eller annan biota i närheten av smältverk eller gjuterier Spridningen av limonen bedöms ske dels genom diffus spridning från konsumentprodukter, dels från punktkällor vid tillverkning. Följande matriser bedöms vara relevanta för provtagning; sediment i närheten av sopförbränningsanläggningar smältverk och gjuterier, yt- och grundvatten, avloppsvatten från kommunala och industriella reningsverk, slam från reningsverk samt luft vid punktutsläpp antingen vid avfettningsanläggningar där limonen används eller vid träbearbetningsindustri. Siloxaner som grupp bedöms kunna spridas i miljön dels genom diffus spridning från konsumentprodukter, dels via punktkällor där ämnena tillverkas eller hanteras. Punktkällor kan vara plastindustri eller plastbearbetningsindustri, mekaniska industri där siloxaner finns i kyl- och skärvätskor. I syfte att utreda ämnenas förekomst i miljön, rekommenderas mätningar i följande matriser; sediment, slam från reningsverk, avloppsvatten, kommunalt och industriellt vid misstänkt punktkälla samt luft vid punktkälla. Eftersom mirex är ett ämne som inte används längre i Sverige finns inga inhemska punktkällor. Mirex är svårnedbrytbart och sprids långväga genom partiklar i luften som förs till marken via torr- och våtdeposition. Mirex sprids även via partiklar i vatten, som förs med strömmar innan sedimentering sker. Följande matriser bedöms vara lämpliga för undersökning av förekomst av mirex; ytjord, våt- och torrdeposition, sediment, grundvatten samt biota. Det ingen nyregistrerad användning av klorerade naftalener i Sverige. Klorerade naftalener har ingått isoleringskablar och andra skyddshöljen. Klorerade naftalener i omgivningsmiljön kan även härröra från långväga transport, via spridning med partiklar i luft och vatten. Följande matriser bedöms därför lämpliga för undersökning om förekomst av klorerade naftalener; ytjord, våt- och torrdeposition, ytvatten, deponier, lakvatten från deponier samt biota. Endosulfan används inte i Sverige, men används fortfarande i många länder som insekticid/acaricid inom jordbruket. Därigenom förs det till Sverige bland annat genom importerade livsmedel och genom långväga atmosfärisk transport. Endosulfan förekommer i formerna alfa- och beta-endosulfan. Nedbrytningsprodukten utgörs främst av endosulfansulfat, som i tidigare undersökningar detekterats i högre halter än ursprungsämnet endosulfan. I syfte att utreda ämnets förekomst i omgivningsmiljön bedöms mätningar av endosulfan och endosulfansulfat i matriserna; sediment, fisk, kommunala komposter för hushållsavfall, eftersom det kan finnas importerade grönsaker, ytvatten, ytjord samt våt- och torrdeposition. Främst är isocyanaterna ett arbetsmiljöproblem. Isocyanater är reaktiva och nedbrytning sker snabbt. De kan spridas till luft vid från industrier som använder isocyanatmonomerer i tillverkningen. Tillämplig matris för att mäta förekomst av isocyanater i miljön bedöms vara luft vid punktkällor.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 27.
    Lundberg, Christian
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Nilsson, Tina
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Norrbotten.
    Exploatering av stränder 2013 - 20182018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Strandområden är viktiga miljöer för många djur och växter, men de är även attraktiva för bebyggelse och friluftsliv. Det finns behov av att följa trender i strändernas exploateringsgrad för kommuner, län och i hela landet. I denna rapport presenteras en landstäckande kartering av exploatering i strandzonen. Karteringen följer upp exploatering av strandzonen på nationell, länsoch kommunnivå med cirka fem års intervall.Metoden som använts går ut på att använda befintliga geografiska data och lägga samman dessa för att skapa en indikator som ger ett mått på hur stor arealandel av strandzonen som är exploaterad. Motsvarande karteringar har utförts 2013 för kust- och havsöstränder samt för sötvattenstränder, vilket har redovisats av Länsstyrelsen Norrbotten (Engdahl A & Nilsson T, 2014) och Länsstyrelsen Gävleborg (Kellner O, 2016).Karteringen redovisar ytor och statistik för stränder vid två olika kategorier av havsvatten (fastlandskust och havsöar) samt tre olika kategorier av sötvatten (sjöar, breda vattendrag och smala vattendrag). För varje vattenkategori/strandtyp finns tre olika bredder på strandzoner, 30 meter, 100 meter respektive 300 meter.Inom strandzonerna karteras påverkansytor vid byggnader, vägar och järnvägar med hjälp av buffertzoner. Andelen påverkad areal inom de olika strandzonskategorierna har beräknats länsoch kommunvis.Då metoden justerats sedan 2013 vad gäller underlagsdata för strandtyperna så ingår analyser av strandexploatering för både 2018 och 2013 i denna studie. Resultatet av analyserna för 2018 och 2013 visar en liten ökning i strandexploatering. De största exploateringsökningarna återfinns inom fastlandskustzonen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Magnusson, Marina
    Utförare miljöövervakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentsprofiler (SPI) 20092010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Västra Götaland och Bohuskustens Vattenvårdsförbund har provtagningar utförts 2009 för att bedöma bottenmiljön med hjälp av fotografering av sedimentprofiler i fjordarna Gullmarn, Koljöfjorden och Havstensfjord i Skagerrak och i områdena Laholmsbukten och Skälderviken i Kattegatt, samt i Öresund. Provtagningarna utförs enligt en generell undersökningsmodell för områdesövervakning. Inga storskaliga förändringar i bottenmiljön har kunnat observeras i Västerhavet sedan provtagningarna startade 2001. Generellt har bottenmiljön under 2009 en god till måttlig status i hela Kattegatt/Öresund enligt EU:s Vattendirektiv. I Skagerrak varierade bottenmiljön dock kraftigt beroende på område, med hög status av bottenmiljön i Gullmarn, och mellan måttlig till god status i Havstensfjord. På flera platser i Koljöfjorden saknades makroskopiskt liv och bottens miljöstatus klassas som dålig.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 29.
    Magnusson, Marina
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Hammar, Jonatan
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Miljögifter och miljögiftseffekter i blåmussla: Miljöövervakning i Västra Götalands län 20142015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Magnusson, Marina
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Rosenberg, Rutger
    Utförare miljöövervakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Bottenmiljön i Kattegatt  Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad av sedimentprofiler2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Magnusson, Marina
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Rosenberg, Rutger
    Utförare miljöövervakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 20052005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Naturvårdsverket, Länsstyrelseni Västra Götaland och Bohuskustens Vattenvårdsförbundhar provtagningar utförts 2005 för attbedöma bottenmiljön med hjälp av fotograferingav sedimentprofiler i fjordarna Gullmarn, Koljöfjordenoch Havstensfjord i Skagerrak, i områdenaLaholmsbukten och Skälderviken i Kattegatt, samti Öresund. Provtagningarna utförs enligt en generellundersökningsmodell för områdesövervakning.Inga storskaliga förändringar i bottenmiljön harkunnat observeras i Västerhavet sedan provtagningarnastartade 2001. Generellt har bottenmiljönunder 2005 en god till måttlig status i hela Kattegatt/Öresund enligt EU:s Vattendirektiv. I Skagerrakvarierade bottenmiljön dock kraftigt beroende påområde, med hög till god status av bottenmiljöni Gullmarn, och mellan dålig till hög status iHavstensfjord och Koljöfjorden. I norra delen avHavstensfjord samt på flera platser i Koljöfjordensaknades makroskopiskt liv.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 32.
    Magnusson, Marina
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Rosenberg, Rutger
    Utförare miljöövervakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Utvärdering av samordnat marint miljöövervakningsprogram för bottenfauna i Västerhavet 2002-2004: Preliminär rapport2002Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    FörordDetta är en preliminär rapport, så tillvida att frågan”Vilken storlek av statistiskt säkerställdförändring kan observeras av systemet?” ej ärbesvarad ännu. Komplettering på denna fråga ochinlämning av en fullständig rapport sker efter konsultationmed Mats Lindegarth, vilket beräknas skei januari - februari 2006. Svaret på denna fråga kanäven leda till vissa ändringar av svar på en del av deövriga frågorna.SammanfattningSyftet med detta uppdrag var att utvärderaprestandan för det samordnade marina miljöövervakningsprogrammetför bottenfauna i Västerhavetför perioden 2002-2004. Övervakningsprogrammethar till uppgift att i första hand kunna redovisa tillståndoch effekter av övergödning och i andra handredovisa förändringar i den biologiska mångfalden.Analysen omfattar samtliga bottenfaunadata (bottenhugg+ SPI) i Kattegatt och Skagerrak för dennaperioden. Arbetet inriktas mot att besvara sju frågeställningardär resultaten från de två metoderna sålångt det går bedöms var för sig och i kombinationsamt ställs i relation till de nya bedömningsgrundernaför marin bottenfauna för att värdera kvaliténi bottenmiljön.Utvärderingen visar att signifikanta förändringarhar kunnat påvisas vid flera tillfällen och påolika rumsliga skalor, från station- till bassängnivåvilket tyder på att denna modell för miljöövervakningfungerar bra. Vidare sker undersökning avbottenfauna i mer än 30% av vattenförekomsternalängs Västkusten och miljöövervakningsprogrammetfår anses ha en så god täckning av kusten att vattendirektivetskrav på regionala miljöbedömningari vattenförekomster/grupper av vattenförekomsteroch typer av vattenförekomster i kustzonen uppfylls.Det bör även nämnas att framtagandet av denya bedömningsgrunderna dvs miljökvalitetsindexetBQI bygger på arter observerade längs helavästkusten där Skagerrak, Kattegatt och Öresund harsetts som en enhet, endast indelat i över och underhaloklinen, dvs ingen indelning efter vattentypereller vattenförekomst.Då det huvudsakliga syftet med programmet äratt upptäcka effekter av eutrofiering är det avvikt att kunna särskilja eutrofiering från den naturligavariationen vilket är problematiskt. Centralt äratt analys av data sker över en längre tidsperiod därman inte enbart analyserar variationen över hela

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 33.
    Magnusson, Marina
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Samuelsson, Per-Olof
    Stenungsunds kommun.
    TBT-forskning ger bättre hantering av förorenade sediment2012Inngår i: Havet, ISSN 1654-6741, , s. 6s. 89-94Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Norin, Helena
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Företag, EnviroPlanning AB.
    Oskarsson, Hanna
    Utförare miljöövervakning, Företag, EnviroPlanning AB.
    Brodin, Malin
    Utförare miljöövervakning, Företag, EnviroPlanning AB.
    Halling, Maja
    Utförare miljöövervakning, Företag, EnviroPlanning AB.
    Sallermo, Rickard
    Ensucon AB.
    Control of Substances of Very High Concern in Recycling: Review of techniques for detection, quantification and removal2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Chemical substances, including substances hazardous to the environment and/or human health, can enter recycling processes through articles and mixtures which become waste. Some substances have such hazardous properties that they should, as far as possible, be phased out. Of special interest are Substances of Very High Concern (SVHCs), as defined in REACH, as well as cadmium, mercury and lead. Once in the recycling process, there is a possibility that hazardous substances, including SVHCs, end up in the recycled material, and hence recirculated into new products.

    The aim of this report is to provide an accessible review of techniques that can be used to control SVHCs in recycling processes. This includes techniques that can detect, quantify and/or remove hazardous substances in any of the different steps during a recycling process. The review is intended to provide information in a clear and comprehensible manner and to be easily accessible for work regarding instruments and actions for phasing out SVHC in recycling processes.

    Literature and interview studies were performed to investigate available and coming techniques. A large number of different possible techniques of interest for the study were initially identified. Of these, a certain number were selected, primarily based on their applicability with regard to the set requirements (i.e. to detect, quantify and/or remove hazardous substances and SVHCs), as well as the frequency with which the techniques were mentioned in the literature and in interviews. Hence, techniques that were only mentioned briefly or by single references were generally not selected for further investigation. The results from the study are presented as technical summaries, in Appendix 1.

    The review showed that there are a number of available techniques that perform control of different hazardous substances, although sometimes as a valuable side effect from sorting material streams into more homogeneous fractions. Mechanical recycling is the predominant type of recycling today, although several initiatives are developing techniques for chemical recycling. It was, however, difficult to evaluate the potential of the chemical recycling techniques with regard to control of SVHCs.

    Other aspects revealed during the interviews include difficulties with regard to limited markets for recycled materials, a need for policy action regarding stricter regulations and lower limit values for SVHCs and other hazardous substances in articles and mixtures, as well as a need for testing standards with recommendations for continuous measurements with SVHC-specific techniques.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Noring, Maria
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Wallström, Jenny
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Chicote, Tomas
    Naturvårdsverket.
    Zehaie, Ficre
    Naturvårdsverket.
    Samhällsekonomiska analyser inom miljömålsarbetet: En kartläggning av analyser 2008–20192020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten redovisar resultatet av en kartläggning av samhällsekonomiska analyser inom myndigheternas miljömålsarbete 2018-2019 och innebär en komplettering av tidigare kartläggningar. Syftet är dels att ge en översikt av vilka olika typer av samhällsekonomiska analyser som myndigheter gör, dels att göra en bedömning om de inkluderar en problemanalys i enlighet med Naturvårdsverkets handledning i samhällsekonomisk konsekvensanalys (2019).

    Insamling av analyser som publicerats under 2018 och 2019 har skett genom kontaktpersoner på myndigheterna och genom sökningar på respektive myndighets hemsida. Urvalet baseras på de myndigheter som har ansvar i miljömålssystemet. Kartläggningen adderar analyser från år 2018 och 2019 till kartläggningen som påbörjades år 2008 och som även presenteras här. Kategoriseringen av analyserna utgår från Naturvårdsverkets handledning om konsekvensanalys (Naturvårdsverket 2019) där miljöpolitiken kan beskrivas som en följd av åtgärder eller styrmedel. Åtgärder är konkreta förändringar för att förbättra miljön som kalkning av sjöar och styrmedel är indirekta sätt att förmå aktörer på marknaden att vidta åtgärder för att förbättra miljön. Utifrån detta kan samhällsekonomiska analyser delas in i åtgärds- och styrmedelsanalyser. Åtgärdsanalyser betonar åtgärder för att förbättra miljön medan styrmedelsanalyser betonar de spelregler som behövs för att skapa drivkrafter och incitament för att förbättra miljön.

    Av de insamlade analyserna är styrmedelsanalys den vanligaste huvudkategorin av samhällsekonomiska analyser som myndigheterna har genomfört. Mängden styrmedelsanalyser har ökat markant sedan kartläggningen började. Det görs fler analyser som berör förslag till nya styrmedel eller ändringar av befintliga styrmedel (ex ante) än utvärderingar av redan införda styrmedel (ex post).

    Knappt hälften av ex ante-analyserna har en problemanalys, dvs. att miljöproblemet och dess orsaker beskrivs och analyseras. En tredjedel av ex anteanalyserna har delvis en problemanalys och resten saknar helt problemanalys. I de rapporter som har en problemanalys beskrivs miljöproblemet från ett naturvetenskapligt perspektiv samt ett samhällsvetenskapligt perspektiv. De rapporter som delvis har en problembeskrivning saknar vissa delar av problembeskrivningen eller gör den väldigt kortfattat. Några rapporter saknar helt en problemanalys trots att åtgärds- och styrmedelsförslag ges.

    Av de rapporter som har en problemanalys finns oftast en tydlig koppling till de förslag på styrmedel och åtgärder som ges. I lite mindre än hälften av rapporterna utreds dock ett från början givet lösningsförslag. Detta gör att det är svårt att veta om kopplingen mellan problemanalys och förslag är konstruerad i efterhand eller om problemanalysen faktiskt har påverkat förslagets utformning. Detta kan vara ett problem eftersom det kan finnas effektivare eller kostnadseffektivare alternativ som inte undersöks. I några av rapporterna är det tydligt att Naturvårdsverkets handledning för samhällsekonomiska konsekvensanalyser har följts. Detta gäller främst de analyser som har gjorts under Fördjupad utvärdering av miljömålen.

    Naturvårdsverkets utvecklingsarbete av samhällsekonomiska analyser påbörjades för flera år sedan och i februari 2019 publicerades en handledning. Detta arbete ser ut att ha fått visst genomslag. Att så många styrmedelsanalyser saknar eller har bristfälliga problemanalyser visar dock att det finns ett fortsatt behov av att utveckla myndigheternas analyskompetens. Ett annat utvecklingsområde är att öka antalet utvärderingar av befintliga styrmedel, det vill säga ex-post analyser.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Norrman, Jenny
    et al.
    Statens Geotekniska Institut.
    Back, Pär-Erik
    Utförare miljöövervakning, Företag, Sweco.
    Engelke, Fredric
    Statens Geotekniska Institut.
    Sego, Landon
    Pacific Northwest National Laboratory .
    Wik, Ola
    Statens Geotekniska Institut.
    Provtagningsstrategier för förorenad jord2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    För en långsiktigt hållbar hantering av förorenade områden är det viktigt att efterbehandlingsåtgärder sätts in där de verkligen behövs. Bedömningen av var och i vilken utsträckning sanering är nödvändig baseras till stor del på resultaten av provtagningar. Eftersom en provtagning innehåller flera typer av osäkerheter kan felaktiga bedömningar göras om dessa osäkerheter inte hanteras korrekt. Syftet med det projekt som redovisas i föreliggande rapport har varit att utveckla och beskriva en arbetsmetodik som kan användas för planering av provtagning av förorenad jord. Den föreslagna arbetsmetodiken utgår från att de frågeställningar man vill besvara med provtagningen styr hur provtagningen bör utformas. Ett annat viktigt syfte med projektet har varit att lyfta fram statistiska metoder som kan användas i planeringen för att hantera de stora osäkerheter som finns vid provtagning av förorenad jord. Rapporten är indelad i tre huvudsakliga delar: huvudrapport, exempelsamling och ett antal teoretiska beskrivningar i bilagor. Huvudrapporten är inriktad på att kortfattat beskriva den föreslagna metodiken för att planera provtagningar. Metodiken innehåller följande sex generella moment: (1) Definiera provtagningens syfte, (2) Bestäm hur förhandskunskap ska hanteras, (3) Definiera rumsliga och tidsmässiga avgränsningar, (4) Bestäm provtagningsskala och typ av prov, (5) Välj angreppssätt och (6) Bestäm antal prov och placering. De tre olika angreppssätt som beskrivs är: (i) sannolikhetsbaserat angreppssätt, (ii) bedömningsbaserat angreppssätt och (iii) sökbaserat angreppssätt. Både ett sannolikhetsbaserat och ett sökbaserat angreppssätt tillåter att man ställer krav på säkerhet i resultaten för att beräkna antalet prov. Alla angreppssätt har det gemensamt att en noggrann konceptuell modell är grunden för en lyckad provtagningsstrategi. Det som framförallt är nytt för det sannolikhetsbaserade angreppssättet är att det ges praktiska metoder för att beräkna antalet prover som behövs ör att uppnå givna krav på säkerhet i resultaten, både för normal- och lognormalfördelad data. Det introduceras grafer i rapporten som kan användas dels för att dimensionera antalet prover utifrån ställda krav på säkerhet, men också för att avläsa vilken säkerhet man kan förvänta sig med ett givet antal prover, dvs. en låst budget. För ett bedömningsbaserat angreppssätt betonas vikten av att sätta upp en hypotes för hur föroreningen ser ut samt att på förhand definiera hur data bör tolkas beroende på analyssvar. För ett sökbaserat angreppssätt betonas vikten av att använda sig att kompletterande metoder för att antalet prover skall bli rimligt. Metodiken skall inte ses som en enkel kedja av steg som man successivt arbetar sig igenom utan ett iterativt arbetssätt rekommenderas där man går tillbaka en eller flera gånger och ser över och eventuellt reviderar de antaganden och skattningar som gjorts. Metodiken riktar sig främst mot ”traditionella projekt”, dvs. projekt där man planerar sin provtagning på kontoret, etablerar sig i fält och samlar in data för att därefter återvända till kontoret för att utvärdera och analyserad data. Detta är fortfarande det vanligaste sättet att arbeta och syftet med föreliggande arbete är att skapa en struktur för att planera den här typen av traditionella projekt, där man tydligt definierar syftet med provtagningen och vad man vill uppnå. Metodiken kan vara en grund för konsulten att kommunicera krav på säkerhet med beställare och tillsynsmyndigheter. Ett antal alternativa strategier att utforma provtagningen som inte fångas av den föreslagna metodiken gås också igenom. Datavärdesanalys, där man väger kostnader och nyttor, finns beskrivet med ett enkelt exempel. Även ett mer dynamiskt arbetssätt (TRIAD) med analys av insamlade prover direkt i fält gås igenom, tillsammans med korta beskrivningar av dynamiska strategier som är lämpliga vid ett sådant arbetssätt. Så kallade beviskedjor är ytterligare en strategi som även berörs kortfattat. I exempelsamlingen beskrivs tillämpning av metodiken som beskrivits i huvudrapporten för fem delområden relativt kortfattat. Exemplen som beskrivs är: (A) avgränsning av förorening från en dieselcistern ovan mark, (B) avgränsning och uppskattning av mängd vid en impregneringsanläggning, (C) uppskattning av medelhalt i en gammal upplagsyta, (D) sökning efter nedgrävt impregneringssalt, och (E) uppskattning av medelhalt i ett fyllnadsområde. Exempelsamlingen kan vara ett stöd för att tillämpa metodiken. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Olofsson, Håkan
    Utförare miljöövervakning, Företag, Alcontrol AB. Naturvårdsverket. ALcontrol AB.
    Åsnen 2008: Tillstånd, status och förändringar 1971-20082009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Mörrumsåns vattenvårdsförbund, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Växjö kommun, Alvesta kommun och Tingsryds kommun har ALcontrol AB utfört utökade undersökningar i två delar av sjön Åsnen (västra Åsnen – Julöfjorden och östra Åsnen – Kalvsviksfjorden) under perioden maj till oktober 2008. Det övergripande målet med projektet har varit att öka kunskapen om de limnologiska förhållandena i sjön samt att med utgångspunkt från befintligt bakgrundsmaterial, i kombination med resultat från de utökade undersökningarna 2008, utvärdera hur vattenkvaliteten utvecklats i sjön de senaste decennierna.

    Eftersom Åsnen är mycket varierande och egentligen består av ett antal olika delbassänger och eftersom Mörrumsåns huvudfåra framför allt berör Åsnens västra delhar de olika delarna av Åsnen genom åren påverkats i olika grad av förändrade belastningsförhållanden. Undersökningarnai maj till oktober 2008 visade dock på förhållandevis likartad vattenkvalitet i västra och östra Åsnen. 

    Resultaten från undersökningarna maj till oktober 2008 i kombination med tidigare års analysresultat indikerar att vattenkvaliteten i Åsnen har förändrats, särskilt sedan mitten av 1990-talet, och att de tydligaste förändringarna skett i Åsnens östra del. Bedömningarna baseras framför allt på analysresultat från den samordnade recipientkontrollen (vattenkemi 1972-2008).

    Även vattenkemiska analysresultat från sjöinventeringarna 1971, 1977, 1982, 1987 och 1993 (Länsstyrelsen i Kronobergs län) samt nätprovfisken utförda av Åsnens fiskevårdsområdesförening, och som finns registrerade i Fiskeriverketsdatabas, har beaktats. Bedömningarna blir dock till viss del osäkra (ej statistiskt signifikanta) eftersom analysunderlaget från Åsnens östra och västra del är mycket begränsat.

    De senaste åren har analysresultaten från Åsnen visat enviss positiv tendens. Bl.a. har fosforhalterna och färgtalen vid Åsnens utlopp minskat något sedan toppnoteringarna i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. För att följa Åsnens utveckling framöver krävs dock en mer omfattande provtagningsstrategi än vad som gäller enligt nuvarande recipientkontrollprogram. Parallellt med att Åsnens status följs upp är det också viktigt att åtgärder vidtas så att riskerna för en ytterligare negativ utveckling av näringsstatusen i sjön minimeras.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Pyk, Filippa
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Vujicic, Sanja
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Goda exempel hållbara textilier inom kommuner och regioner i Sverige2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverket har gett WSP i uppdrag att ta fram goda exempel på projekt som kommuner, regioner och länsstyrelser genomfört i syfte att öka konsumenters medvetenhet kring hållbarhet och textilier. Naturvårdsverket ska sedan sprida dessa exempel till andra kommuner. Målet var att presentera 30 goda exempel. WSP presenterar i rapporten 33 exempel. Genom den sökning som WSP gjort på Sveriges kommuners hemsidor kan det konstateras att många kommuner har information på sin hemsida om återvinnings- och insamlingsplatser för textilier. Textilinsamling görs ofta i samarbete med ideella organisationer så som Human Bridge och Röda korset.

    Vidare kan det konstateras att det är vanligare att kommuner driver textilprojekt än att regioner gör det. Bör dock nämnas att Västra Götalandregionen ligger långt fram när det gäller hållbara textilier. Bland annat har de tagit fram ett utvecklingsprogram där målsättningen är att bli en innovativ cirkulär arena för textil- och möbelbranschen. WSP har hittat en länsstyrelse, länsstyrelsen i Kalmar län, som arbetar aktivt med textilier. Utöver projekt genomförda av regioner, kommuner och länsstyrelser presenteras i rapporten tre exempel på projekt som genomförts av kommunala bolag: två projekt av Eskilstuna Energi och Miljö (återbruksgallerian ReTuna och textilsorteringssystemet Rosa påsen) samt kampanjen ”Köp inte skräp” genomfört av SYSAV (som ansvarar för den regionala avfallshanteringen och återvinningen i Skåne). Sannolikt finns det fler bra exempel på projekt genomförda av kommunala bolag, men som inte tagits med i denna rapport. Projekt med tema hållbarhet och textilier inkluderar ofta ett antal olika typer av aktiviteter, till exempel klädbyte, föreläsning och workshop. Ett exempel är Falun kommuns återkommande kampanj ”Helt sjukt”. År 2013 var kampanjens fokus på textilier. Det anordnades en klädbytardag och ett antal föreläsningar. Under kampanjperioden visades även en reklam/informationsfilm på biografen i Falun om mängden vatten som krävs för att tillverka en t-shirt. Ett annat exempel är ”Den Cirkulära Garderoben” som drivs av länsstyrelsen i Kalmar län. Projektets syfte är att inspirera till en hållbar konsumtion av textilier genom föreläsningar, events och workshops. ”Den Cirkulära Garderoben” samarbetar med kommuner i länet. Av de projekt och initiativ WSP hittat har majoriteten funnits i södra Sverige. Ungefär hälften av projekten har avslutats och hälften är pågående. På sidan 13 presenteras en karta med de projekt som inkluderats i genomgången av goda exempel.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Pädam, Sirje
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Balian, Daniel
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Uppenberg, Stefan
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Wadström, Eva
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Klimatneutral betong genom kravställning: Hinder och möjligheter2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sverige har ett långsiktigt klimatmål om att nettoutsläppen av växthusgaser till atmosfären ska vara noll senast år 2045. Bygg- och anläggningssektorn står för åtta procent av Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser. Byggandet har en betydande påverkan på utsläppen i flera andra sektorer däribland cement och betong.

    WSP har haft i uppdrag av Naturvårdsverket att belysa hinder för att klimatförbättrad och klimatneutral betong erbjuds på marknaden. Av särskilt intresse har varit att undersöka hinder och möjliga lösningar för att få till transformativa förändringar på systemnivå snarare än åtgärder för inkrementella förbättringar på projektnivå. Detta i syfte att möjliggöra klimatneutral betong. Då teknikerna för klimatneutral betong fortfarande genomgår pilotförsök är det även av intresse att studera vilka tidsramar som är troliga utifrån materialleverantörernas förutsättningar att få teknikerna på plats.

    Genom intervjuer med branschaktörer, insamling av information från tidigare och pågående forskningsprojekt samt litteraturstudier har uppdraget sökt svar på ett antal frågor.

    Hur kan krav driva på utvecklingen av klimatneutral betong?

    Leverantörer av betong och bindemedelstillverkare har långsiktiga mål som styrsav fler omständigheter än krav i projekt. I intervjuer har exempelvis faktorer sombranschens färdplan och Sveriges Klimatlag lyfts som exempel.

    Tidigare studier har kommit fram till att klimatkrav haft en begränsad påverkan på materialleverantörer. Under arbetets gång har det emellertid framkommit att branschen inom en snar framtid kommer att leverera betong som innehåller 20–30 procent alternativa bindemedel, vilket gäller all betong.

    Samtidigt som klimatförbättrad betong inom en snar framtid kommer att täcka hela marknaden dröjer det fortfarande innan klimatneutral betong blir tillgänglig. Alternativa bindemedel tillsammans med exempelvis övergång till alternativa bränslen i cementugnarna och optimerade betongrecept bedöms kunna bidra till att göra det möjligt att minska utsläppen från betong med cirka 40 procent. Ska det vara möjligt att komma längre räcker det inte med kravställning i projekt.

    Vad är viktigt för att komma längre?

    För att komma längre kommer det att krävas klimatneutral betong och den kan bara åstadkommas genom att avskilja och lagra koldioxid genom CCS-teknik. CCS är en förkortning av Carbon Capture and Storage. Det finns flera CCS-tekniker, som kan avskilja koldioxidutsläpp i olika hög grad och som skiljer sig i teknisk mognad. Den CCS-teknik som är mogen för storskalig introduktion fångar in 50 procent av utsläppen av koldioxid. Den första fullskaleanläggningen beräknas stå färdig 2024 i Brevik i Norge. Förverkligande av en motsvarande anläggning i Sverige är i hög grad beroende av möjligheter till finansiering. För en anläggning som investerar i dagens CCS-teknik går det inte bara att bygga på med framtida bättre CCS-teknik. Högre upptag förutsätter andra processer, vilket kräver stora nyinvesteringar. Tekniker för att nå högre upptag har testats på pilotnivå, men är inte mogna än. För att de ska kunna introduceras till 2045 behövs fortsatt arbete med att utveckla dem. Tidsperspektivet för när framtida CCS-teknikerna blir tillgängliga är till stor del kopplad till investeringsvilja och möjligheter till finansiering.

    Behovet av alternativa bindemedel kommer att kvarstå även när CCS introducerats, dels för att minska utsläppen av koldioxid från användningen av bindemedel, dels därför att man över tid behöver minska mängderna koldioxid som behöver lagras. Därutöver används alternativa bindemedel av många andra skäl än för att minska utsläpp av växthusgaser. De behövs för funktionella ändamål och är för vissa miljöer nödvändiga för att klara beständighetskrav.

    Behovet att använda alternativa bindemedel kommer vara fortsatt stort i framtiden och det kan uppstå brist på dem. Det är därför viktigt att se över möjligheterna att använda ytterligare andra material. För att säkra tillgången behöver man arbeta på bred front. Standarder som styr byggande och tekniska specifikationer behöver omarbetas för att förbereda för andra alternativa bindemedel än slagg och flygaska. Användning av kalcinerade leror kommer att kräva att det finns brytning av dem. Idag ses utdragna tillståndsprövningar som hinder.

    Vilka möjligheter finns för att driva på utvecklingen?

    Ett hinder för CCS som har uppmärksammats är att tillgången till kapital är begränsad. Inrättande av en Grön omställningsfond redan innan CCS finns, har förts fram som lösning. Den gröna omställningsfornden innebär att köpare av cement och betong förbinder sig att betala ett påslag som samlas i en fond som kan användas för att exempelvis låna ut till cementindustri.

    Gröna obligationer och Omställningsobligationer har nämnts som andra möjligheter, men här har basindustrin en nackdel eftersom kreditgivare är känsliga för risken för ”greenwash”. För att komma i fråga för gröna obligationer och krediter, behöver cement- och betongindustrin kunna kommunicera att den är viktig för såväl samhällets som närliggande branschers omställning och klimatanpassning - och göra det på ett sätt som är trovärdigt, förståeligt och relevant för finanssektorn. Bank- och finanssektorn vill idag se stor transparens i ESG-frågor (Environmental, Social, Governance). Eftersom CCS innebär en stor investering med lång avskrivningstid på minst 10 år, behöver obligationerna ha motsvarande löptid, men 10 år är betydligt längre än för andra lån som finansieras av obligationer. Genom den långa tidsperioden finns en osäkerhet som eventuellt skulle kunna täckas av en statlig garanti.

    För att komma ifråga för lån behöver det även finnas säkerhet om den framtida efterfrågan på den dyrare produkten. De räkneexempel som tagits fram antyder att efterfrågan i enstaka projekt inte räcker långt. I intervjuerna har det uttryckts att om de stora offentliga aktörerna, exempelvis Trafikverket, Boverket och de tre-fyra största kommunerna skulle efterfråga klimatneutral betong kan det räcka. Ett sätt att få till en offentlig efterfrågan kan vara att konkretisera skrivningarna i LOU så att de i större grad liknar de norska och därmed föreskriver att offentliga aktörer alltid ska välja klimatbästa alternativ. Tydligare krav kan också bidra till att minska risken för koldioxidläckage genom att det blir svårare att runda regelverk för cement- och betongköpare som importerar billigare, icke-klimatförbättrad, cement istället för klimatneutral. 

    Något som är osäkert är framtiden för lagringsmöjligheterna i utvecklingen av CCS i Sverige. Som det ser ut i dagsläget finns det inga planer på att upprätta nationella lagringsfaciliteter, tanken är istället att allt ska skeppas till Norge. Att koldioxiden måste exporteras är en osäkerhet. Om branschen inte kan vara helt säker på att man kommer att kunna göra sig av med koldioxiden efter avskiljning minskar investeringsviljan.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Pädam, Sirje
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Carlsson, Karin
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Ericsson, Eva
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Kyllingstad, Helena
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Tornberg, Patrik
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP. 202100-1975.
    Hållbar mobilitet och miljöhänsyni transportplanering: En studie kopplad till fokusområdet Hållbara städer2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det finns en stor mängd styrmedel som kan kopplas till hållbar mobilitet och planering av transportsystemet och som har betydelse i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet. De styrmedel som analyseras i rapporten baseras på tidigare kartläggningar. Utöver detta har fallstudier genomförts av den regionala planeringen. Regionala strategidokument och planer har studerats och intervjuer har genomförts med ansvariga för de regionala utvecklingsstrategierna i tre län. Insamlat underlag har sedan analyserats utifrån hinder och möjligheter att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Analyserna har gjorts utifrån ett miljömålsövergripande perspektiv inom dimensionerna resursutnyttjande, luftutsläpp/klimatfaktorer och gröna samband i landskapet.Det finns ett stort antal styrmedel som styr transportsystemet i önskvärd riktning avseende hållbar mobilitet och miljövänlig transportplanering. Samtidigt finns styrmedel för vilka det på förhand inte med säkerhet går att säga något om riktningen i förhållande till miljökvalitetsmålen. Detta beror på att den lagstiftning som styr planeringen i många fall är avvägningsstyrmedel. Avvägningen inom samhällsplaneringen har till syfte att väga intressen mot varandra och vara underlag för det demokratiska beslutsfattandet. Parallellt med de styrmedel som styr planeringen, styrs transportplaneringen av en komplex målstruktur som inte ger någon tydlig riktning. Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Detta mål har ett antal prioriterade områden som delas in i funktionsmål och hänsynsmål. Funktionsmålet handlar primärt om att skapa god tillgänglighet för människor och gods. Hänsynsmålet delas i ett antal delar som behandlar mål rörande ökad säkerhet, minskad miljöpåverkan och bidrag till förbättrad och hälsa. Om inte målkonflikter är identifierade och utklarade eller om inte anvisningar finns för principer för hantering av dem, är det svårt att målstyra genom en flermålsstruktur. Ett svar på frågan om vilka mekanismer som är avgörande för utvecklingen kan vara att det finns målkonflikter mellan de mål som planeringen har att ta hänsyn till och att dessa inte hanteras på ett transparent sätt. Dessutom saknas i många sammanhang metoder och processer för att hantera målkonflikter. En möjlig förändring kan vara en tydligare målstyrning för att säkerställa att utvecklingen inte sker på bekostnad av miljömålen. En planering där målstyrningen stärks innebär dock inte att man kan bortse från målkonflikter.Samhällets strukturer, bland annat lokalisering och utformning av bebyggelse och transportinfrastruktur, utgör viktiga grundläggande förutsättningar för hur transporterna, efterfrågan på att resa och fördelningen på transportmedel och färdsätt utvecklas. Tät funktionsblandad bebyggelse innebär större potential för gång, cykel och kollektivtrafik. Täta städer kan dock ge upphov till andra målkonflikter som gör att det blir svårt att få genomslag för en kraftig styrning i denna riktning. Utöver detta finns en mängd styrmedel som syftar till att förändra beteendet mot en mer hållbar mobilitet. Ekonomiska styrmedel har konstaterad effekt, men i den omfattning de används idag räcker de inte till för att nå miljömålen. Vissa mål, exempelvis buller och lokala luftföroreningar, kan påverkas genom lokala åtgärder i form av dubbdäcksförbud, trafikregleringar och miljözoner. Så kallade mobility management åtgärder används för att förändra människors beteenden när alternativa resmöjligheter finns. För att öka kommuners möjligheter att styra transportsystemet föreslås fortsatt utredning av kommunal parkeringsskatt och avtal om maxtak för transportintensiva verksamheter. De regionala utvecklingsstrategierna och programmen utgår från hållbar utveckling och arbetet med att ta fram dem följer de riktlinjer som finns i Förordning (2007:713) om regionalt tillväxtarbete. I arbetet med att ta fram strategin integrerar regionen den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling, men regionerna gör det på olika sätt och de har olika syn på hur den miljömässiga dimensionen ska hanteras. Gemensamt är dock att det inte tas fram alternativa målbilder eller utvecklingsscenarier, utan prioriteringarna mellan målen görs i diskussion och samråd under processen. Utöver detta saknas miljöbedömningar och behovsbedömningar, dock med undantag för Stockholms läns regionala utvecklingsplan som styrs av en annan lagstiftning. Arbetet med den miljömässiga dimensionen vid framtagande av de regionala utvecklingsstrategierna behöver stärkas. Det kan göras genom att komplettera Förordning (2007:713) om regionalt tillväxtarbete med hänvisningar till miljökvalitetsmålen och till lagstiftningen om miljöbedömningar.Det har i andra sammanhang förts fram förslag om att sammanföra länstransportplanerna med de regionala utvecklingsstrategierna och att göra tilldelning av medel beroende av om planen bidrar till uppsatta nationella mål om transportsnål samhällsplanering. Samtidigt som det finns behov av att knyta medel till måluppfyllelse finns det en risk för att transportfrågorna skulle komma att dominera de regionala utvecklingsstrategierna och att övriga områden blir underordnade, vilket i sin tur kan försvåra hanteringen av målkonflikter. Förslaget tjänar på en grundlig genomlysning och framtagande av förslag på hur de nämnda problemen kan hanteras. Med stöd av innehållet i denna rapport har vi identifierat behov av fördjupade studier. En sådan studie skulle behöva handla om metoder och processer för att tydliggöra målkonflikter och hantera dem, och hur dessa kan implementeras i planeringen. Vidare finns det behov av att ta fram konkreta delmål för miljövänlig och transportsnål planering och att lyfta fram goda exempel. Dessutom vore det värdefullt att ta fram ny kunskap om transportplaneringens effekter genom att studera vilken betydelse myndighetsprioriterade respektive politiskt prioriterade infrastrukturobjekt har i förhållande till miljökvalitetsmålen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Pädam, Sirje
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Malmström, Calle
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Noring, Maria
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Pyk, Filippa
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Wallström, Jenny
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Effekter av Klimatklivet: Utvärdering år 20202021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Klimatklivet är ett investeringsstöd till lokala klimatinvesteringar. De investerade medlen ska ge största möjliga klimatnytta och det huvudsakliga syftet med Klimatklivet är att varaktigt minska växthusgasutsläppen. Naturvårdsverket prövar ansökningar och beslutar om stöd samt har i uppgift att följa upp och utvärdera stödet. Naturvårdsverket har gett WSP i uppdrag att utvärdera effekterna av Klimatklivet under perioden 2016–2018.Syftet med utvärderingen är att:

    • utvärdera additionella effekter av Klimatklivet
    • analysera Klimatklivets effekter på dynamisk effektivitet
    • analysera Klimatklivets effekter på övriga miljömål och
    • bedöma Klimatklivets konkurrenseffekter.

    Att utvärdera additionella effekter innebär att undersöka om Klimatklivet har gett mer utsläppsminskning av växthusgaser än vad som hade skett utan Klimatklivet. Dynamisk effektivitet uppstår om Klimatklivets åtgärder ger effekter som över tid genererar kostnadseffektivitet. Analysen handlar om att utreda om Klimatklivet bidragit till att liknande åtgärder kan genomföras till en lägre kostnad i framtiden. Analysen av effekter på övriga miljömål undersöker vilka effekter Klimatklivets åtgärder ger på andra miljömål än ”Begränsad klimatpåverkan”. Frågeställningen i Klimatklivets konkurrenseffekter är om investeringsstödet hämmat konkurrensen.Särskilt fokus i utvärderingen är att undersöka i vilken mån Klimatklivet bidragit till additionella effekter, det vill säga bidragit till mer utsläppsminskningar än utan Klimatklivet. Andra frågor i utvärderingen av additionalitet har varit om det faktiska utfallet av investeringen är lika stor som i ansökan och om utsläppsminskningarna i slutrapporterna skiljer sig från uppgifterna i ansökan samt om Klimatklivet tidigarelägger investeringar.Den slutsats som kan dras av granskningen av realiserade utsläppsminskningar i slutrapporter är att utsläppsreduktionen sällan avviker från uppgifterna i ansökan. Cirka 94 procent anger samma utsläppsreduktion i slutrapporten som i ansökan. Där avvikelser förekommer jämfört med ansökan kan avvikelsen avse en utsläppsreduktion som antingen är större eller mindre än den i ansökan. Kompletterande enkätsvar visar att andelen som anger att åtgärden motsvarar den i ansökan är 84 procent. Resultatet av granskningen av realiserade utsläppsminskningar bekräftar att uppgifterna i ansökningarna sällan avviker från senare bedömningar och att i avsaknad av mätdata är ansökningarna det bästa tillgängliga underlaget för kvantifiering av additionella effekter.Utvärderingen av additionalitet har utgått från frågan om stödet har varit avgörande för att den beviljade åtgärden har genomförts. För att undersöka vad som hade hänt utan Klimatklivet har tre grupper av aktörer valts ut för informationsinsamling: de som har beviljats stöd, de som har sökt stöd men fått avslag och övriga aktörer som utan stöd genomför investeringar som liknar de åtgärder som får finansiering av Klimatklivet. 

    Utsläppsminskningarna som uppskattats av Naturvårdsverket baserat på ansökningarna är 1,1 miljoner ton växthusgaser (CO2-e) per år för åtgärder som beviljades mellan 2016 och 2018. I utvärderingen av additionella effekter är frågeställningen hur stor del av utsläppsminskningarna som har skett på grund av Klimatklivet. Kvantifieringen av de additionella effekterna för beviljade åtgärder baseras på en enkätstudie. Resultatet indikerar en total additionalitet på cirka 82 procent av de uppskattade utsläppsminskningarna av växthusgaser har varit additionella i den meningen att de inte hade realiserats utan Klimatklivet. I kvantifieringen kan cirka 72 procent av utsläppsminskningarna tillskrivas full additionalitet. Delvis additionalitet på grund av att åtgärderna genomförts i mindre omfattning uppskattats bidra med cirka 10 procent. Motsvarande beräkning för avslagna åtgärder ger en sammanlagd additionalitet på cirka 65 procent av de uppskattade utsläppsminskningarna. Vid beräkningen av additionella effekter skiljer sig andelen beroende på om de beviljade eller de avslagna ansökningarna används vid kvantifieringen. Skälen till att grunda uppskattningen av additionell effekt på beviljade åtgärder är att generaliserbarheten från enkätundersökningen är större för beviljade åtgärder eftersom svarsfrekvensen är högre. Ett annat är att det inte går att utesluta att det finns skillnader mellan beviljade och avslagna åtgärder som kan innebära att resultatet för avslagna inte direkt kan föras över till beviljade. Slutsatsen som kan dras är att åtminstone 65 procent av utsläppsminskningarna är additionella, men sannolikt är de större.Klimatklivet tidigarelägger genomförandet av åtgärder, men den tidsmässiga additionaliteten har inte kvantifierats. I enkäten framkommer att nära 60 procent av respondenterna bedömer att Klimatklivet tidigarelagt åtgärden. De flesta anger att tidigareläggningen är mellan 6 månader och 2 år. Endast en liten andel anger att åtgärden har tidigarelagts med 5 år eller mer. Åtgärder med kortast tidigareläggning gäller laddstationer för elfordon.Dynamisk effektivitet uppstår när en åtgärd ger upphov till effekter vilka över tid genererar högre kostnadseffektivitet. Till exempel kan genomförandet av en åtgärd bidra till att framtida åtgärder av samma typ kan genomföras till en lägre kostnad, varpå utsläppsminskningen per investeringskrona stiger. Tre effekter som är viktiga för dynamisk effektivitet har studerats. Det är läreffekter, nätverkseffekter och exponeringseffekter.Med läreffekter menas den process där de verksamma aktörerna i produktionskedjan av en produkt tillskansar sig erfarenheter under produktionen, vilket gör att de kan sänka produktionskostnaderna. En nätverkseffekt uppstår när nyttan av att äga en produkt ökar med antalet personer som använder produkten.Exponeringseffekter uppkommer genom informationsspridning om en innovation och är en viktig aspekt för att uppnå teknikspridning. I analysen av dynamisk effektivitet har åtgärder med koppling till flytande biogas studerats.Åtgärderna inom flytande biogas har inte varit verksamma länge nog för att läreffekter ska kunna observeras även om aktörerna på marknaden menar att läreffekter sannolikt har uppstått på marknaden för flytande biogas.De intervjuade aktörerna menar att det finns en nätverkseffekt på marknaden för flytande biogas. Det är en rimlig slutsats eftersom tre sammanlänkade åtgärder genomförts parallellt. Fler tankställen gör det mer attraktivt att införskaffa ett gasdrivet fordon och producera mer biogas. Fler gasdrivna fordon gör det mer attraktivt att anlägga fler tankställen. Att Klimatklivet understött indirekta nätverkseffekter är dock svårt att belägga empiriskt, men att påverkan sannolikt skett stärks genom den befintliga litteraturen. Exponeringen för de olika åtgärderna inom flytande biogas har varit hög. Klimatklivet har sannolikt bidragit till exponeringseffekter när det gäller flytande biogas.Bedömningen av Klimatklivets effekter på andra miljökvalitetsmål visar att åtgärder kopplade till biogas och laddinfrastruktur ger positiva effekter på många miljömål. Samma åtgärder uppvisar få eller inga negativa effekter. Påverkan på miljökvalitetsmålen beror på omfattning och vilka försöktighetsåtgärder som vidtas, där anläggning för produktion av biodrivmedel kan ha viss negativ inverkan på miljömålet Levande skogar om åtgärden skulle leda till ökat uttag av skogsråvara. Laddinfrastruktur kan försämra förutsättningarna för att nå En giftfri miljö och Storslagen fjällmiljö. Det senare gäller om åtgärden skulle innebära att gruvbrytningen ökar i fjällnära miljö. Åtgärderna avfallsanläggningar för ökad återvinning m.m. bidrar positivt till En giftfri miljö och En god bebyggd miljö. Åtgärder kopplade till energikonvertering och fjärrvärme kan ge antingen positiva eller negativa effekter på miljömålen, beroende på vilken typ av energikonvertering som genomförs. Undantaget är tillvaratagande av spillvärme som har en positiv inverkan på ett stort antal miljökvalitetsmål. Sammantaget bedöms klimatklivet ha haft en positiv inverkan på miljökvalitetsmålen.För sju typåtgärder har det varit möjligt att kvantifiera övriga miljöeffekter i förhållande till reduktionen av växthusgaser. Det gäller typåtgärderna anläggning för produktion av biogas, tankstation biogas, inköp tunga fordon och fyra typer av laddinfrastruktur. Störst effekt på kväveoxidutsläpp och lättflyktiga organiska föreningar och kolväten har anläggningar för biogasproduktion haft följt av tankstationer för biogas, på grund av att de beviljats mer stöd. Laddinfrastruktur minskar kväveoxidutsläppen i mindre utsträckning, men i relation till växthusgasreduktionen är minskningen hög.Analysen av konkurrenseffekter har undersökt om Klimatklivet har påverkat marknaden i form av antal företag, om det lett till inträdeshinder på marknaden, om företagens konkurrensförmåga har påverkats, om stödet lett till att offentliga aktörer konkurrerar med privata aktörer och om det är lönsamt att söka stöd från Klimatklivet.På marknaden för biogas har Klimatklivet inte medfört ökade hinder för att ta sig in på marknaden för nya företag. Däremot har stöden möjligen medfört att vissa barriärer har sänkts när det gäller till exempel produktion av flytande biogas som är lättare att transportera. Det är dock svårt att dra en tydlig slutsats om hur Klimatklivet påverkat aktörernas möjlighet att konkurrera. För att göra det behövs mer ingående information om utvecklingen på den danska marknaden som delar av den svenska marknaden är starkt integrerad med.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Rosenberg, Rutger
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Nilsson, Hans C
    Utförare miljöövervakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 20042009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Naturvårdsverket, Länsstyrelseni Västra Götaland och Bohuskustens Vattenvårdsförbundhar provtagningar utförts 2004 för attbedöma bottenmiljön med hjälp av fotograferingav sedimentprofiler i fjordarna Gullmarn, Koljöfjordenoch Havstensfjord i Skagerrak, i områdenaLaholmsbukten och Skälderviken i Kattegatt, samti Öresund. Provtagningarna utförs enligt en generellundersökningsmodell för områdesövervakning.Inga storskaliga förändringar i bottenmiljön harkunnat observeras i Västerhavet sedan provtagningarnastartade 2001. Generellt har bottenmiljönunder 2004 en god till måttlig status i hela Kattegatt/Öresund enligt EU:s Vattendirektiv. I Skagerrakvarierade bottenmiljön dock kraftigt beroende påområde, med hög till god status av bottenmiljöni Gullmarn, och mellan dålig till hög status iHavstensfjord och Koljöfjorden. I norra delen avHavstensfjord samt på flera platser i Koljöfjordensaknades makroskopiskt liv.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 43.
    Rosén, Lars
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Företag, Sweco, Sweco Eurofutures AB.
    Törneman, Niklas
    Utförare miljöövervakning, Företag, Sweco, Sweco Eurofutures AB.
    Kinell, Gerda
    Utförare miljöövervakning, Företag, Sweco, Sweco Eurofutures AB.
    Söderqvist, Tore
    Utförare miljöövervakning, Företag, Sweco, Sweco Eurofutures AB.
    Soutukorva, Åsa
    Utförare miljöövervakning, Företag, Sweco, Sweco Eurofutures AB.
    Forssman, Ingela
    Utförare miljöövervakning, Företag, Sweco, Sweco Eurofutures AB.
    Thureson, Claes
    Utförare miljöövervakning, Företag, Sweco, Sweco Eurofutures AB. 202100-1975.
    Utvärdering av efterbehandling av förorenade områden2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverket bedömer att det i Sverige finns ca 1 300 allvarligt förorenade områden (riskklass 1) och 13 000 områden i risklass 2 (områden med potentiellt stora risker). Flertalet av dessa saknar ansvariga verksamhetsutövare och regeringen har gett i uppdrag till Naturvårdsverket att förvalta ett statligt anslag för sanering av dessa områden. I dagsläget har ett 100-tal objekt sanerats med stöd av det statliga anslaget. För närvarande saneras 48 objekt med stöd av statligt anslag. Naturvårdsverket vill nu utvärdera det statligt finansierade arbetet med efterbehandling av förorenade områden (EBH) för att få en god bild av genomförda åtgärder och deras miljönytta, samhällsekonomiska effekter samt övriga sociala effekter i samhället. Naturvårdsverket vill också utvärdera huruvida det statligt finansierade efterbehandlingsarbetet kan förbättras. Utvärderingens huvudsakliga syften är att:  Beskriva genomförda statligt finansierade EBH-åtgärders miljö- och hälsonytta.  Beskriva goda exempel inom EBH-området, både när det gäller tekniklösningar och arbetsformer.  Identifiera och så långt möjligt kvantifiera effekterna av det statligt finansierade EBH-arbetet i samhället, när det gäller till exempel samhällsnytta, spridning av föroreningar, möjlig ny markanvändning, sysselsättning, effekter på friluftsliv och lokalt näringsliv. Även långsiktiga, potentiella och indirekta effekter ska belysas.  Belysa hur efterbehandlingsarbetet stödjer uppfyllandet av de nationella miljömålen. Utvärderingen har baserats på studier av tio utvalda EBH-projekt. Urvalet av projekt har gjorts utifrån en uppsättning kriterier för att identifiera projekt med olika förutsättningar och karaktär, så som fördelning över landet, storlek och val av saneringsmetod. Syftet har varit att erhålla en uppsättning projekt som, så långt möjligt, är representativa för det statligt finansierade EBH-arbetet hittills. De utvalda projekten är: BT Kemi (norra området) – avslutades 2009  EKA Bengtsfors – avslutades 2010  Hagforstvätten – studerad fas avslutades 2004 Hanssons såg – avslutat 2005 Hälleforsnäs bruk – avslutat 2006 Köpmanholmen – avslutades 2009 F.d. kemtvätten i Lerum – studerad fas avslutades 2002 Robertsfors gamla impregneringsanläggning – avslutades 2007 Skomakaren 1, Växjö – avslutat 2009 Örserumsviken – avslutat  Utvärdering av efterbehandling av förorenade områden 8Utvärderingen av de tio projekten har delats in i tre delområden: 1. Miljö- och hälsomässiga effekter 2. Goda exempel med avseende på teknikval och organisation 3. Effekter i samhället Effekter på människors hälsa och miljön har gjorts med avseende på minskade risker för exponering av föroreningar på platsen, minskad spridning av föroreningar, sammanlagd reduktion av ett antal för samhället prioriterade ämnen samt emisioner vid EBH-åtgärdernas genomförande. Miljö- och hälsoeffekter har kvantifierats så långt möjligt. För varje studieprojekt har använda saneringstekniker och det organisatoriska genomförandet sammanfattats och utvärderats. Exempel på egenskaper som utvärderats är val av efterbehandlingsteknik, teknikens innovationsgrad, projektstruktur och upphandling. Utifrån denna utvärdering beskrivs tekniska och organisatoriska ”goda exempel”. Effekterna i samhället har delats in i sociala effekter och samhällsekonomiska effekter. De samhällsekonomiska effekterna har utvärderats med hjälp av kostnadsnyttoanalys (ibland även benämnd samhällsekonomisk konsekvensanalys). Härvid har kvantifiering av kostnader och nyttor genomförts där så varit möjligt. I de fall kvantifiering inte varit möjligt har kostnads- och nyttoeffekter bedömts kvalitativt. Underlaget för kvantifieringar av ekonomiska effekter har varit begränsat, vilket innebär att de kvalitativa bedömningarna dominerar. De kvantitativa resultaten från kostnads-nyttoanalyserna ska därför tolkas med försiktighet. Den sociala analysen kompletterar den samhällsekonomiska analysen och har omfattat bedömning av EBH-åtgärdernas effekter på arbetstillfällen, lokalt näringsliv, kulturmiljö, rekreation, rättvisa, upplevda hälsoeffekter och markanvändning. Underlagsmaterialet vid utvärderingarna har i huvudsak utgjorts av huvudstudier eller motsvarande, projektrapporter samt intervjuer med representanter för projekten. Underlagsmaterialet i dessa rapporter har för flera objekt varit begränsat. Detta har inneburit att effekterna i vissa avseenden har varit svåra att analysera och att resultaten är förknippade med osäkerheter. Eftersom endast tio projekt kunnat studeras inom ramen för denna utredning blir också graden av representativitet i de övergripande slutsatser som dras i utvärderingen osäker.  Baserat på det underlag och de resultat som tagits fram inom de tre delområdena har en hållbarhetsanalys utförs för vart och ett av de tio utvalda studieprojekten. Hållbarhetsanalysen omfattar utvärderingar i de tre hållbarhetsdimensionerna - miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet.  Utvärdering av efterbehandling av förorenade områden 9Därefter har en analys gjorts av hur EBH-arbetet bidrar till uppfyllelse av Sveriges miljömål. Slutligen redovisas, baserat på utvärderingens resultat, förslag och rekommendationer inför det fortsatta statligt finansierade EBH-arbetet i Sverige. Arbetet har granskats av en referensgrupp med representanter från länsstyrelser, kommun och högskola samt SGI och SGU. Också Naturvårdsverkets miljöekonomer och deltagande organisationer i de tio studieprojekten har lämnat synpunkter på utvärderingen. Utvärderingens huvudsakliga slutsatser är: De miljömässiga effekterna av EBH-åtgärderna är övervägande positiva. Mark, grundvatten, ytvatten och sediment får överlag en förbättrad situation till följd av att källföroreningar åtgärdas, antingen genom borttagning av föroreningar eller genom spridningsförhindrande åtgärder. Åtgärderna har gett upphov till en förbättrad miljökvalitet för såväl markområden som närliggande recipienter. Insatserna har medfört att flera prioriterade föroreningstyper åtgärdats vid dessa platser som i internationella och nationella konventioner och lagar/direktiv identifierats som oönskade. Genom den förbättrade miljökvaliteten har efterbehandlade markområden också fått ökad potential för flera olika former av ny och förbättrad markanvändning. Efterfrågan på den efterbehandlade marken är emellertid begränsad vid de studerade projekten eftersom dessa, liksom flertalet bidragsprojekt, i huvudsak är belägna i glesbygd. Det finns en tydlig bild att åtgärderna åstadkommer övervägande positiva miljöeffekter i jord, grundvatten, ytvatten och sediment. Åttärderna har å andra sidan åstadkommit negativa effekter för luftmiljön och med avseende på förbrukning av naturresurser och produktion av avfall. De studerade EBH-åtgärderna har medfört övervägande positiva lokala sociala effekter. Särskilt upplevs förbättrad lokal markanvändning, rekreation, hälsa, rättvisa och andra lokala sociala effekter, så som etablering av handel och arbetstillfällen, som positiva. EBH-åtgärderna har medfört en minskad oro och olägenhet för människor i närområdena till de förorenade platserna vilket kan ses som en positiv hälsoeffekt. De faktiska effekterna på människors hälsa är dock osäkra men sannolikt begränsade på grund av att få människor exponeras för föroreningarna vid flertalet av de studerade platserna. Detta har medfört att hälsonyttorna i termer av sparade liv blivit mycket kostsamma. De beräknade kostnaderna för sparade människoliv är avsevärt högre än vad som rapporteras för andra sektorer i samhället. Det är här viktigt att påpeka att åtgärder krävdes vid de studerade projekten eftersom riskerna för miljö och/eller hälsa befanns vara oacceptabla. Detta är något som fastslagits i riskvärderingarna inom projekten.  Utvärdering av efterbehandling av förorenade områden 10 Den genomförda utvärderingen visar emellertid att andra åtgärder med mindre miljöbelastning och lägre kostnader hade varit önskvärda i flera fall ur ett hållbarhets- och samhällsekonomiskt perspektiv. Exempelvis bör åtgärder som behandlar föroreningar på plats eller som genom sortering minskar de mängder föroreningar och jordmassor som behöver transporteras och deponeras utvärderas och övervägas i högre utsträckning. Den genomförda utvärderingen visar att de projekt där alternativa lösningar använts också uppvisar en högre grad av hållbarhet. Goda exempel på teknik och metoder i efterbehandlingsarbetet skulle kunna tillämpas mera brett och medföra en ökad grad av hållbarhet i EBH-arbetet. Även den samhällsekonomiska analysen har konstaterat positiva effekter på miljö och hälsa till följd av saneringen. Samhällsekonomisk lönsamhet förutsätter dock att nyttorna överstiger kostnaderna för det undersökta projektet. För de studerade EBH-projekten har det i de flesta fall funnits mycket liten eller ingen efterfrågan på den sanerade marken. Det har inte heller funnits några boende på dessa områden. Därför är nyttorna i detta perspektiv sannolikt relativt små. Givet dagens situation på fastighetsmarknaden är det därför troligt att flertalet av de studerade EBH-projekten inte är samhällsekonomiskt lönsamma. Denna bedömning är dock behäftad med osäkerhet eftersom så få kostnads- och nyttoposter varit möjliga att kvantifiera. Vid tolkningen av den samhällsekonomiska utvärderingen måste den skala som de ekonomiska effekterna studeras på noga beaktas. I denna analys har nationella effekter och resultat varit fokus. Det är naturligt eftersom de studerade objekten är finansierade av statliga medel. Dock har detta en viktig implikation när det gäller fördelningen av kostnader och nyttor. Kostnaderna utfaller på en nationell nivå eftersom efterbehandlingsobjekten är statligt finansierade med hjälp av skattemedel. Nyttorna faller däremot till största delen ut på en lokal eller regional skala men är relativt begränsade på ett nationellt plan. Det är möjligt att resultaten av den samhällsekonomiska lönsamheten hade blivit annorlunda om skalan för den ekonomiska analysen hade varit på regional eller lokal nivå, dvs. om skalan för ”samhället” hade begränsats till t.ex. en region eller en kommun. Ramarna för den samhällsekonomiska lönsamheten implicerar vikten av den sociala hållbarhetsbedömningen. Den sociala analysen är ett viktigt komplement eftersom exempelvis effekter på den lokala ekonomin såsom sysselsättningseffekter av EBH-insatserna reflekteras här. Underlaget för att bedöma samhällsekonomiska och sociala effekter till följd av EBH-åtgärder är idag mycket begränsat. För att möjliggöra väl underbyggda bedömningar av sociala och samhällsekonomiska effekter av EBH-åtgärder måste utredningsmaterialet, som idag fokuserar på miljö och hälsoeffekter, teknisk utformning samt kostnader för åtgärder (dock inte inkluderat miljö- och hälsokostnader) kompletteras. Det är viktigt att påpeka att resultatet av den samhällsekonomiska analysen (och i viss mån den miljö- och hälsomässiga analysen) inte nödvändigtvis  Utvärdering av efterbehandling av förorenade områden 11innebär att EBH-insatser ska prioriteras ner i glesbygdsområden där efterfrågan på mark och exponeringen för människor är begränsad. Sanering av dessa objekt kan i många fall vara nödvändiga p.g.a. allvarlig risk för miljö och hälsa. Utvärderingen visar istället att det finns mycket goda skäl att noga fundera över hur dessa EBH-åtgärder genomförs och med vilken ambitionsnivå för att bättre balansera åtgärdernas kostnader mot dess nyttor i samhället. I de genomgångna projekten har övergripande lärdomar angående användningen av alternativa EBH-metoder framkommit. Flera av projekten har haft relativt höga ambitioner och har också varit föremål för studiebesök samtidigt som ett visst samarbete har skett med universitet och högskolor. Graden av innovation i de studerade åtgärderna måste dock generellt betecknas som låg. De flesta EBH-åtgärder har bestått av grävsaneringar med deponering av förorenade massor på annan plats. EBH- insatserna har en viktig funktion att fylla i miljömålsarbetet för att uppnå miljömålen Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, God bebyggd miljö och Hav i balans samt Levande kust och skärgård. Åtgärderna leder till att belastningen på miljö och i viss mån hälsa minskar. Som ett resultat av hur EBH-arbetet genomförts hittills i Sverige finns emellertid en konflikt mellan olika miljömål, exempelvis mellan Giftfri miljö å ena sidan och Frisk luft och Begränsad klimatpåverkan å andra sidan. Detta eftersom omfattande grävsaneringar med transporter medför emissioner av växthusgaser, försurande ämnen och hälsofarliga partiklar. Sammantaget visar den genomförda utvärderingen övervägande positiva effekter av det statligt finansierade EBH-arbetet. Dock skulle saneringarna delvis kunna bedrivas mera hållbart och mera samhällsekonomiskt försvarbart. För att uppnå detta bör underlaget för prioritering av bidragsfinansierade EBH-åtgärder förbättras. I utredningsfaserna behöver därmed mera ingående och strukturerade analyser göras av samhällsekonomisk lönsamhet, sociala effekter och hållbarhet för olika åtgärdsalternativ. Mer ändamålsenliga utvärderingsmetoder måste därmed utvecklas och anpassas för relevant bedömning av dessa faktorer i EBH-projekt. För att möjliggöra sådana bedömningar behöver den s.k. riskvärderingen (vilket är en del av de utredningar som alltid görs enligt Naturvådsverkets vägledningsmaterial inför en sanering) inkludera en integrerad bedömning av miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. Riskvärdering behöver också i högre grad integreras med åtgärdsutredning. I utredningsfaserna behöver mer ingående och strukturerade analyser göras av samhällsekonomisk lönsamhet och hållbarhet för olika åtgärdsalternativ. Detta är i linje med hur EBH-sektorn utvecklas internationellt och det är endast så ett mera heltäckande prioriteringsunderlag kan tas fram för en sund hushållning med samhällets begränsade resurser. Utvärdering av efterbehandling av förorenade områden 12 En mera mångfacetterad riskvärdering, enligt ovan, skulle sannolikt medföra en bredare palett av teknik- och organisationslösningar än idag. Eftersom underlaget för EBH-åtgärder idag, åtminstone till stor del, inte omfattar samhällsekonomiska och sociala effekter riskerar också urvalet av EBH-metoder som används i praktiken att bli mera begränsat om inte dessa aspekter vägs in. En ökad helhetssyn skulle därmed sannolikt innebära en minskad dominans av grävsaneringar till förmån för alternativa åtgärdslösningar. Sammanfattningsvis rekommenderar vi en fortsatt finansiering av saneringsåtgärder. Viktiga lärdomar av denna utredning är att EBH-arbetet har en viktig funktion att fylla i miljömålsarbetet. EBH-åtgärderna leder till att belastningen på miljö och i viss mån hälsa vid de åtgärdade platserna minskar. Utvärderingen visar också att EBH-åtgärder medför i huvudsak positiva lokala sociala effekter. Genomgången visar emellertid att EBH-arbetet skulle kunna bedrivas mera hållbart och mera samhällsekonomiskt försvarbart. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Rydell, Jens
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Ottvall, Richard
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Pettersson, Stefan
    Utförare miljöövervakning, Företag, EnviroPlanning AB.
    Green, Martin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    The effects of wind power on birds and bats: an updated synthesis report 20172017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    1. Since the previous report on the impact from wind power on birds and bats was published in 2011, much new and important information have appeared both internationally and in Sweden. The present report is a summary of the international research in this area in recent years, and also of the Swedish post-construction surveys made until 2015. This report is hence an update of the previous (2011) report.

    2. With respect to birds, the results of new research largely confirm the conclusions from the previous report. For bats, however, new results show that wind power is a larger problem than we realized five years ago, but, on the other hand, new mitigation methods have recently been developed and tested, so that the problem can now be handled more efficiently.

    3. Wind power facilities are generally a larger problem for bats than for birds. This is because more bats are being killed, and also because the mortality is concentrated to a few species of bats, which therefore may be affected seriously. At the same time, wind power facilities can also be a problem for certain kinds of birds, some of which may be affected negatively at the population level. Common for birds and bats that risk being negatively affected at the population level is that they have low reproductive potential, and therefore may have difficulties compensating for increased mortality.

    4. The fatality rate of birds at wind turbines remain at 5–10 birds per turbine and year on average, even after several and more detailed surveys that have been conducted recently. The location of the turbine is often an important determinant of the fatality rate. While most turbines kill few birds, others may kill up to 60 birds per year. So far there is only one study from Sweden that has been executed in sufficient detail to allow estimation of annual fatality rates. This study was conducted at Näsudden on the island of Gotland, a coastal site very rich in birds, and show, as expected, fatality rates much higher than average. Regarding fatality rates of birds and bats at marine wind farms, no new evidence-based knowledge have been presented since the previous report.

    5. Bird mortality at wind turbines generally increases with the size of the turbines. However, in relation to installed effect and produced electricity the mortality declines with increased turbine size. As fewer new, large plants replace old, small ones, the total mortality per wind farm can be lowered at the same time as the electricity production increases. This was the case at Näsudden when the old turbines were replaced by new ones. If a similar effect also is achieved for bats has not been investigated.

    6. All kinds of birds can be killed at wind turbines. Also, birds are probably killed at all sites where modern wind turbines are being used. Most fatalities are small songbirds. Raptors, gulls and game birds are killed at higher rates than expected based on their population sizes. Relatively few swan, geese and cranes are killed at wind turbines, probably because these birds show strong avoidance behaviours. Relatively few birds are killed while in flight during migration. Generally, mortality is higher for birds that stay in an area over longer periods such as during breeding, wintering or at stopovers during migration.

    7. Estimates of fatality rates for bats at wind turbines presented in 2011 were much too low. New research from Europe and North America suggest that on average a wind turbine kills 10–15 bats per year, in some cases up to 100 or more. We still have no comparable estimates from Sweden, but an ongoing study from a site in Halland suggests that the fatality rate is about 5 bats per turbine and year at that site.

    8. Mortality of bats at wind turbines is limited to a few species that move and feed in the open air above the tree-canopies. We call them high-risk species. The consideration of bats at wind turbines should focus on them. The noctule, the parti-colored bat and in the north also the northern bat are those that we believe are in most need of concern, but the soprano-, common and Nathusius’ pipistrelles as well as the rarer Leisler’s bat and serotine are also high-risk species and thus potentially affected. Remaining species are rarely or never killed at wind turbines.

    9. There have been some recent attempts to investigate if the mortality caused by wind turbines has negative population effects on bird species. In USA it was found that present wind farms probably do not affect any national population of songbirds. Similar results were obtained for Canada, but in this case the results applied to all breeding birds. No such broad studies have been made in Europe, but estimates have been made for species considered as particularly vulnerable. In northern Germany, with particularly many wind farms in operation, it is believed that the populations of red kites and common buzzards are already being affected negatively and this may perhaps apply to the white-tailed eagle as well.

    10. We still have no estimates of population sizes for bats in Sweden or internationally and therefore we cannot evaluate if and how the increased mortality from wind turbines affects bat populations. However, there are concerns from North America and Europe that serious negative effects on bat populations of certain species already have occurred.

    11. Recent results from studies on the impact of wind turbines on habitats, avoidance and disturbance of birds confirm the pattern from the previous report. There is large variation among different species, areas and habitats and general conclusions are difficult to draw. Nevertheless, avoidance behaviour is usually less obvious during the breeding season compared to the rest of the year. During the breeding season avoidance is usually obvious only within a few 100 m, the greatest distances are found among waders. During other parts of the year, it is birds that live in flocks and certain marine birds that show the greatest avoidance distances. Nothing new has appeared regarding habituation of birds to wind turbines and there is still considerable variation between different studies. There are some recent studies suggesting that the distance and habitat between the turbines affect the degree of avoidance behaviour and disturbance. Marine wind farms are avoided by most marine birds, but some species (cormorants and gulls) are attracted to the turbines, probably because the towers provide resting sites or access to food. Long-term studies of avoidance and disturbance are still lacking.

    12. Impact on the habitats, avoidance behaviour and disturbance has not been investigated with respect to bats so far and may generally be less of a problem for bats than for birds. It is nevertheless obvious that drastic physical changes of the habitat will have effects also on bats, one way or another. On the contrary, it is clear that bats are attracted to wind turbines and that they search for them actively, in contrast to birds, which means that the problem usually requires different solutions for the two groups of animals.

    13. Measures to minimize negative impact on birds are still mostly focused on avoiding building wind turbines in places that are rich in birds, particularly sites with high numbers of birds during breeding, wintering and stopovers during migration. Areas around specific occurrences and breeding sites of birds belonging to species or groups of species that have turned out to be particularly vulnerable to negative impact from wind turbines should be avoided. One such example is the larger raptors. Maintaining buffer zones, areas within which wind turbines should not be built, is a way to reduce the risks in such cases. In this report we review the current use of protection zones for birds and provide new suggestions for their future application. We discuss how we can achieve new and more scientifically based protection zones, particularly for our eagles. We appreciate that protection zones is a useful way to reduce the risks for some birds, but at the same time we emphasize that that this method cannot eliminate the risks entirely.

    14. Although we consider buffer zones as an effective and practically useful way to reduce negative impact on particular birds, we and many other scientists are realising that this method may not always be sufficient for the protection and formation of viable populations of the species in question. To achieve such goals, planning at a larger scale may be necessary, where areas with the lowest risks of negative environmental impacts are designated suitable for e.g. establishment of wind farms. We believe that this would increase the efficiency of the planning and handling processes during wind turbine establishment and also facilitate the protection of both birds and bats, in comparison with current practices. This would also ensure that sufficiently large areas with relatively low risks are maintained for long-term conservation of (bird and bat) populations.

    15. Once the turbines are built the available mitigation options are few when it comes to protection of birds. To mitigate by temporary halting the turbines during periods of high risk, as employed for bats, is a less useful method for birds. For birds there is no clear and general relationship between prevailing conditions on one hand, and the mortality risk on the other, which is in sharp contrast to the situation for bats. Although there are some cases from other countries where wind turbines have been halted to protect birds, this method do not seem to be useful in Sweden, as far as we can see. However, there is a promising development of various technical monitoring solutions that aim to keep bird fatalities at a very low level. As far as we know, no such system is yet fully developed and operational, but this is probably only a matter of time. Finally we also have the option of using compensation measures at a different site, a method that may help minimize the total effect on a population. It has barely been used in Sweden so far, but is more common internationally.

    16. The most important measure for protection of bats at wind farms is to adjust the operation of turbines according to the occurrence of certain high risk species. This should be done by halting the rotors during periods when bat activity at rotor height is most frequent. Halting the rotors is a feasible method where noctules, parti-colored bats and serotines, and, particularly in the north, northern bats occur. This measure is expected to inhibit 60–90% of the potential fatalities.

    17. To evaluate if mitigation at a particular site is feasible and decide how it should be applied locally, activity of the high risk species at rotor height should be measured continuously over longer periods, preferably during three seasons. Alternatively, searches for dead bats can be made, but this is quite complicated and requires more work. In some cases it may be more efficient to use a general mitigation scheme based on general knowledge about potentially dangerous situations, without spending resources and time to investigate bat activity. This option can be worth considering particularly in cases where it is clear already from the start that mitigation will be necessary.

    18. How often halting the rotors will be required at a site depends primarily on the weather, and is hard to predict. A rough estimate for southern Sweden suggests that turbines need to be stopped during about 10 nights on average per year. Most likely mitigation will be required less frequently in the north.

    19. Post-construction surveys so far made in Sweden have not contributed much new and useful data on how birds and bats are affected by wind farming. Unfortunately, most of them have not been up to expected standards and have not been able to answer even the most basic and relevant questions. A common impression is that it has been more important to do something, no matter why and how, rather than focussing on what has actually been achieved. There are certainly exceptions. A few programs have been carefully planned and well executed and have contributed with significant and important results that will be well used. This applies to birds and bats alike. There is every reason to reconsider the system of post-construction surveys as used at present in Sweden, so that future programs can contribute with useful information about local conditions and also can be used together with results from other programs to investigate broader patterns. Particularly for bats but sometimes also for birds, well designed programs are needed for efficient mitigation so that the negative impact on the fauna can be minimized.

    20. We present guidelines on how surveys should be made and standardized to provide the best possible foundation for decisions and at the same time be cost-effective. Standardization of the methodology is important if the results are to be useful also in a broader context, although this is usually not the primary objective of the surveys. A national standard consisting of common guidelines for how surveys and measures should be employed with respect to methods and equipment is needed.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Rydell, Jens
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Ottvall, Richard
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Pettersson, Stefan
    Utförare miljöövervakning, Företag, EnviroPlanning AB.
    Green, Martin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss: Uppdaterad syntesrapport 20172017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    1. Sedan den första syntesrapporten om vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss publicerades 2011 har en hel del ny och viktig kunskap tagits fram både internationellt och i Sverige. Den här rapporten är en sammanställning av internationell forskning under senare år samt av de svenska kontroll- och uppföljningsprogram som genomförts fram till 2015/2016. Rapporten är en uppdatering av den tidigare syntesrapporten.

    2. Nya resultat befäster i stort sett slutsatserna från den första syntesrapporten 2011 när det gäller fåglar. När det gäller fladdermöss visar ny kunskap å ena sidan att vindkraften är ett större problem än vad vi trodde för fem år sedan. Å andra sidan har nya metoder för att begränsa skadorna hunnit utvecklas och testas så att vi nu kan hantera problemet bättre.

    3. Vindkraft är generellt sett ett större problem för fladdermöss än för fåglar. Detta beror dels på att fler fladdermöss dödas, men också på att dödligheten koncentreras till några få arter som därmed riskerar att påverkas kraftigt. Samtidigt kan vindkraft också innebära problem för, och populationspåverkan på, vissa typer av fåglar. Gemensamt för de fåglar och fladdermöss där det finns risk för negativ påverkan på populationsstorlekar är att de har låg reproduktionspotential, vilket innebär att de kan förväntas få svårt att kompensera för en kraftigt ökad dödlighet.

    4. Genomsnittsvärden för antalet dödade fåglar per vindkraftverk och år ligger även efter nya och mer detaljerade undersökningar kvar på mellan fem och tio per kraftverk och år. Vindkraftverkens läge har ofta betydelse för hur många fåglar som dödas. Medan vissa verk dödar mycket få fåglar, kan andra orsaka upp till ca 60 fåglars död per år. Än så länge finns endast en enda svensk studie som genomförts så pass noggrant att det går att beräkna den årliga dödligheten. Denna gjordes vid Näsudden på Gotland, ett mycket fågelrikt område, och visar inte helt oväntat på en dödlighet som ligger klart högre än i medelfallet. Miljön där vindkraftverken står är av betydelse för hur många fåglar som dödas och allra högst dödlighet har funnits i anslutning till våta miljöer, såsom vid Näsudden. Det har inte kommit någon ny faktabaserad kunskap om dödligheten vid marina vindkraftverk, vare sig för fåglar eller för fladdermöss.

    5. Fågeldödligheten ökar med verkens storlek, ett resultat som visats internationellt och som stöds av studierna på Näsudden. Sett i förhållande till installerad effekt och producerad mängd el minskar dock dödligheten med ökande verksstorlek. Då det dessutom behövs färre nya, stora verk jämfört med gamla, små verk för att producera samma mängd el kan man minska den totala dödligheten per anläggning samtidigt som elproduktionen ökas. Detta blev fallet vid Näsudden när man bytte ut äldre verk mot nya. Om effekten blir densamma när det gäller fladdermöss har inte undersökts.

    6. Alla typer av flygande fåglar kan dödas vid vindkraftverk, inga är immuna. Fågeldödlighet förekommer också vid alla platser där vindkraftverk av de typer vi använder idag finns. Det finns sannolikt inga platser där dödlighet aldrig förekommer. De allra flesta fåglar som dödas av vindkraftverk är vanliga småfåglar. Rovfåglar, måsar, trutar och hönsfåglar dödas i högre omfattning än förväntat i förhållande till populationsstorlekarna. Förhållandevis få svanar, gäss och tranor förolyckas, troligen eftersom dessa grupper uppvisar starka undvikandebeteenden. Relativt få fåglar förolyckas under aktiv flyttningsflykt. Dödligheten är generellt högre för fåglar som vistas i ett område under längre tid såsom under häckning, övervintring eller rastning under flyttningstid.

    7. De siffror på dödlighet av fladdermöss vid vindkraftverk som presenterades 2011 var för låga. Nya undersökningar i Europa och Nordamerika har visat att i genomsnitt dödar varje vindkraftverk 10–15 fladdermöss per år. Vi har fortfarande inga jämförbara siffror från Sverige, men preliminära resultat från en vindpark i Halland visar på fem dödsfall per kraftverk och år på den platsen.

    8. Dödlighet av fladdermöss vid vindkraftverk är nästan helt begränsad till arter som rör sig och jagar i fria luften över trädtoppshöjd. Dessa arter kallar vi högriskarter. Hänsyn till fladdermöss vid vindkraftverk skall fokuseras till dessa arter. Större brunfladdermus, gråskimlig fladdermus och i norr kanske även nordfladdermus bedömer vi vara i störst behov av hänsyn. Men även dvärg-, syd- och trollpipistrell samt de sällsynta arterna mindre brunfladdermus och sydfladdermus är högriskarter och riskerar därmed att påverkas negativt. De övriga svenska fladdermusarterna dödas sällan eller aldrig vid vindkraftverk.

    9. Under senare tid har det gjorts ett antal ansatser till att analysera om dödligheten orsakad av vindkraftverk påverkar populationsstorlekar för fåglar. I Nordamerika fann man att dagens befintliga vindkraftverk sannolikt inte påverkar storleken på något av kontinentens småfågelbestånd. Liknande resultat hittade man specifikt för Kanada, men då för samtliga häckande fågelarter. I Europa har man inte gjort några lika övergripande analyser, men istället specifikt analyserat arter som bedöms vara särskilt utsatta. I norra Tyskland bedöms att redan i dag är dödligheten vid vindkraftverk så hög totalt sett, med väldigt många vindkraftverk i drift, att den påverkar antalet röda glador och ormvråkar negativt. Sannolikt gäller detta även för antalet havsörnar.

    10. Det finns fortfarande inga mått på storleken på fladdermuspopulationer, vare sig inom Sverige eller internationellt, och därför kan man inte göra några tillförlitliga beräkningar av hur vindkraftdödligheten påverkar bestånden. Det finns farhågor både från Nordamerika och från Europa om att kraftig negativ påverkan på populationsstorlekarna av ett antal fladdermusarter på grund av vindkraftorsakad dödlighet redan kan ha skett.

    11. Sentida resultat om påverkan på livsmiljö, undvikande och störning från vindkraftverk på fåglar visar på samma mönster som vi angav i den förra syntesrapporten. Det är stor variation mellan olika arter, olika områden och olika miljöer. Generella slutsatser är svåra att dra, men allmänt sett förefaller undvikande vara lägre under häckningstid än under övriga delar av året. När undvikande under häckning förekommer rör det sig i regel om avstånd på upp till några 100 m. Vadare uppvisar de största undvikandeavstånden under häckningstid. Under andra delar av året är det fåglar som lever i flockar samt en del marina fåglar som visar de allra största undvikandeavstånden. Inget direkt nytt har framkommit när det gäller om fåglar vänjer sig vid vindkraftverk eller inte. Även på den punkten varierar resultaten mellan olika studier. Några senare undersökningar antyder att avstånd mellan verk samt miljön mellan verk påverkar graden av undvikande och störning. Vid marina parker är det fortsatt så att flertalet marina fåglar visats undvika dessa. Ett mindre antal arter (skarvar och måsfåglar) attraheras till vindparker, sannolikt eftersom dessa erbjuder viloplatser och kanske även förbättrade födosöksmöjligheter. Långtidsstudier av påverkan på livsmiljö, undvikande och störning från vindkraftverk på fåglar saknas i stort.

    12. Påverkan på livsmiljö, undvikandebeteende och störningar har inte avhandlats i några studier av fladdermöss så här långt och har sannolikt betydligt mindre betydelse för denna djurgrupp än för fåglar. Samtidigt är det självklart att en rent fysisk förändring av livsmiljön påverkar även fladdermöss på något sätt. Å andra sidan har man visat att fladdermöss attraheras till vindkraftverk och söker upp dem aktivt. Detta är en stor och viktig skillnad jämfört med fåglar och gör att problemet måste hanteras på ett annat sätt.

    13. Åtgärder för att minska negativ påverkan på fåglar från vindkraft handlar fortfarande i första hand om att undvika att bygga vindkraftverk på särskilt fågelrika platser, speciellt sådana som används under häckning, övervintring eller rastning under flyttningen. Det handlar också om närområden kring förekomster, häcknings- eller boplatser av arter och grupper av fåglar som visats löpa högre risker för negativ påverkan från vindkraft. Exempel på sådana är större rovfåglar. Så kallade skyddsavstånd, zoner där inga vindkraftverk bör byggas, är ett sätt att minska riskerna i sådana fall. Vi går i denna rapport igenom tidigare föreslagna skyddsavstånd, ger nya förslag på sådana, samt diskuterar på vilket sätt och med vilken faktabakgrund man skulle kunna komma fram till mer vetenskapligt grundade skyddsavstånd, särskilt för våra örnar. Vår utgångspunkt här är att skyddszoner är ett bra sätt att minska risker, men samtidigt ska man vara medveten om att det inte är och aldrig har varit avsikten att skyddszonerna ska eller kan ta bort riskerna helt och hållet.

    14. Samtidigt som vi anser att skyddsavstånd är ett verkningsfullt och praktiskt användbart redskap för att minska risker för negativ påverkan på vissa typer av fåglar, lyfter vi och ett ökande antal forskare också frågan om att detta kanske inte är tillräckligt för att bevara eller skapa livskraftiga bestånd av de arter vi vill ha. För att nå sådana mål menar vi att det krävs en mycket mer storskalig planering där man från centralt håll pekar ut de områden där en utbyggnad av exempelvis vindkraft ger så liten negativ miljöpåverkan som möjligt. Vi menar att detta skulle kunna leda till en smidigare hantering av ansökningsärenden för vindkraft, samtidigt som det skulle gagna fågelskyddet, i jämförelse med dagens hantering av ärende för ärende. Ett sådant förfarande innebär samtidigt att tillräckligt stora ytor med en relativt sett riskfri miljö förblir oexploaterade, och relativt sett riskfria för de bestånd vi vill ha. För att kunna genomföra detta krävs att samhället gemensamt sätter upp målnivåer för olika fågel- och fladdermusarter.

    15. När verken väl står på plats finns i dagsläget ett mer begränsat antal åtgärder att ta till när det gäller fåglar. Att på samma sätt som för fladdermöss anpassa driften för att minska risker är av allt att döma betydligt svårare för fåglar. Detta beror på att det inte finns lika klara, tydliga och generella kopplingar mellan olika omvärldsfaktorer och fågeldödlighet vid vindkraftverk, som det finns för fladdermöss. Tillfällig avstängning i riskabla situationer har använts på några platser i världen även för fåglar, men är inte direkt användbart i svenska förhållanden såvitt vi kan bedöma. Här finns stora förhoppningar på tekniska lösningar som ska kunna förhindra olyckor, eller i alla fall minska antalet olyckor till en mycket låg nivå. En lovande utveckling sker på detta område, men såvitt vi kan bedöma finns det idag inga färdiga och fullt ut fungerande system som visats kunna utföra det som eftersträvas. Med största sannolikhet är detta dock något som kommer i framtiden, frågan är endast när det kan bli praktiskt möjligt. Till sist har vi även möjligheten att genomföra kompensationsåtgärder på annan plats, för att se till att den totala påverkan blir så låg som möjligt. Detta har så här långt knappt använts alls i Sverige, men är mer vanligt internationellt.

    16. Den viktigaste åtgärden för att skydda fladdermöss vid vindkraftverk är att se till att kraftverkens drift anpassas till förekomst av högriskarterna, där sådana förekommer. Detta sker bäst genom att låta vindkraftverken stå stilla under de tider och väderförhållanden då aktivitet av fladdermöss i rotorhöjd är mest frekvent. Tillfällig avstängning under förhållanden med störst risker kan förväntas hindra 60–90% av de olyckor som annars skulle ha inträffat.

    17. För bedömning av om tillfällig avstängning är lämplig i en specifik vindpark och hur den skall anpassas lokalt bör man mäta aktivitet av högriskarterna i rotorhöjd under längre sammanhängande perioder, helst under tre säsonger med kraftverken i drift. Alternativt görs eftersök av döda fladdermöss, men detta är dyrare och mer arbetskrävande. Man kan även driva verken med tillfällig avstängning i risksituationer redan från början, utan att först behöva undersöka aktiviteten av fladdermöss i rotorhöjd. Detta kan vara en billigare och snabbare metod i vissa lägen, särskilt där man redan på förhand kan säga att avstängningsrutiner kommer att behövas.

    18. Hur ofta tillfällig avstängning kommer att behöva användas på en viss plats beror i första hand på vädret och är därför mycket svårt att förutsäga. En grov och preliminär bedömning för södra Sverige antyder att det kommer att behövas under ett tiotal nätter per år i genomsnitt. Behovet kommer antagligen att vara lägre i norr.

    19. Hittills avrapporterade svenska kontroll- och uppföljningsprogram har inte bidragit med särskilt mycket ny och användbar kunskap om hur svensk vindkraft påverkar fåglar och fladdermöss. Tyvärr har huvuddelen inte utförts så att de ens har kunnat besvara de allra enklaste frågorna som ställts. Ett genomgående intryck är att det många gånger har varit viktigare att genomföra något (oavsett vad det är), än vad man faktiskthar genomfört. Några undantag finns givetvis i form av mycket väl utförda program som genererat användbara resultat, för båda djurgrupperna. Det finns stor anledning att se över hela systemet med kontroll- och uppföljningsprogram så att dessa framöver kan bidra med kunskap i första hand kring de lokala förhållandena på den plats de genomförs, men också så att resultaten tillsammans med resultat från flera platser kan användas för att analysera mer generella mönster. Särskilt för fladdermössen, men ibland också för fåglar, behövs även väl genomtänkta kontrollprogram för att anpassa drift och minimera riskerna för negativ påverkan.

    20. Vi presenterar riktlinjer för hur inventeringar, kontroll- och uppföljningsprogram bör utföras och standardiseras för att ge bästa möjliga beslutsunderlag och samtidigt vara så kostnadseffektiva som möjligt. Standardisering av metodiken är viktig om resultaten skall kunna användas i ett större perspektiv, även om detta inte är den primära avsikten med kontrollprogram. Det bör tas fram en nationell standard i form av gemensamt beslutade riktlinjer för hur program och åtgärder skall genomföras med avseende på metodik och utrustning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Sandsten, Håkan
    Utförare miljöövervakning, Företag.
    Makrofyter i Hornssjön, Kogaren, Stora och Lilla Sinnern: Inventering i Kalmar län2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen i Kalmar län har gett Calluna i uppdrag att inventera makrofyter (vattenväxter) i fyra sjöar. Uppdraget är ett led i den regionala miljöövervakningen och omfattade Hornssjön,Kogaren, Stora och Lilla Sinnern.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Simonsson, Bengt
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Uppskattning av antalet exponerade för väg, tåg och flygtrafikbuller överstigande ekvivalentljudnivå 55 dBA2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna utredning är enligt vår bedömning den första i sitt slag där man med hjälp av

    ett omfattande geografiskt databasunderlag gör en rikstäckande analys av antal boende

    utsatta för buller från väg-, tåg- och flygtrafik.

    En kartläggning av hur många i Sverige som år 2006 exponerades för buller överstigande

    55dBA ekvivalent ljudnivå vid bostad har genomförts.

    Vägtrafik

    Antalet utsatta för vägtrafikbuller över 55 dBA har beräknats till ca 1,73 milj. människor

    år 2006. Vid en beräkning för år 2000 var motsvarande siffra ca 1,34 milj.

    Förändringen påverkas av befolkningsförändringar samt trafikförändringar. Befolkningsökning

    var ca 3 % mellan 2000 och 2006.

    Total trafikförändring i hela vägnätet var ca 10 % för personbilstrafik och närmare

    30 % för tung trafik mellan år 2000 och 2006. Befolkningsökningen tillsammans

    med trafikförändringen är det som påverkar slutresultatet.

    Tidigare utredning redovisade ca 1,46 milj. människor år 2000. Dock var metoden

    då helt annorlunda och betydligt mer manuell.

    Åtgärder för de värst utsatta (> 65 dB(A)) som Vägverket och flera kommuner prioriterar

    i sin handlingsplan är ofta koncentrerade till fönster och fasadåtgärder vilket

    inte påverkar utomhusnivåerna.

    I detta fall har analys även genomförts för maximal ljudnivå. Antalet utsatta för vägtrafikbuller

    över maximal ljudnivå 70 dBA har beräknats till ca 2,48 milj. människor

    år 2000 och ca 2,56 milj. år 2006. Här är skillnaden mycket marginell. Detta beror

    på att trafikflödet inte påverkar den maximala ljudnivån

    Tågtrafik

    Antalet utsatta för tågtrafikbuller över 55 dBA har beräknats till ca 225 000 människor

    år 2006. Här finns ingen analys för år 2000 och uppskattningen har inte gjorts

    tidigare inom programområdet hälsorelaterad miljöövervakning.

    Flygtrafik

    Antalet utsatta för flygbuller över 55 dBA har beräknats till ca 13 000 människor år

    2004-2006. Här finns ingen analys för år 2000 och uppskattningen har inte gjorts

    tidigare inom programområdet hälsorelaterad miljöövervakning.

    Samhällsekonomiska kostnader av trafikbullerstörning i boendemiljö,

    2000 och 2006

    De samhällsekonomiska kostnaderna av bullerexponering från de tre trafikslagen

    har beräknats och redovisas i sin helhet i bilaga 4. Syftet är att ge en

    tydligare uppfattning om hur stora samhällskostnader buller innebär utifrån

    aktuella och samlade data.

    Den samhällsekonomiska kostnaden av bullerstörning från vägtrafiken,

    55 dBA och uppåt, har med hjälp av ASEK-gruppens rekommenderade kalkylvärden

    för buller värderats till 1,45 mdr kr för år 2000 och till knappt 2,1

    mdr kr för år 2006, prisnivå 2006. Ökningen var utan konkurrens störst i

    storstäderna följt av förortskommunerna. För järnvägstrafiken uppskattas

    kostnaderna till drygt 100 mkr och för flygtrafiken till knappt 30 mkr.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Sternbeck, John
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Screening of bisphenol A in fish from Swedish waters2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bisphenol A (BPA) is a high volume chemical with potential to interact with hormone systems in humans and wildlife. Previous studies in both Sweden and elsewhere have demonstrated the presence of BPA in freshwaters as well as in the marine environment, mostly in surface waters and sediments. In order to strengthen the knowledge on the environmental occurrence of BPA in Sweden, a study was undertaken where BPA was analysed in fish from background lakes, urban lakes, coastal sites and the marine environment. In total 23 samples were analysed. Bisphenol A was detected in most samples in the range of <0.24 to 4.7 ng/g ww in muscle. Liver from cod caught outside Gotland displayed concentrations in the range <0.24-1.77 ng/g ww. There were no pronounced differences in concentrations between different species or when urban sites were compared to background sites. With respect to possible risks for toxicological effects on fish or their consumers (e.g. humans), the concentrations are regarded as low.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 49.
    Sternbeck, John
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Allmyr, Mats
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Österås, Ann Helén
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Screening of platinum group elements and silver in the Swedish environment2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inom ramen för nationell miljöövervakning har en screeningundersökning genomförts avseende metallerna platina, palladium, rhodium och silver. Andra metaller såsom cerium och koppar ingick också i studien. Undersökningen syftade främst till:

    - Att beskriva förekomsten av platina, palladium, rhodium och silver i bakgrundsområden och i urbana områden i Sverige, genom analys av sediment, ytvatten, dagvatten, avloppsvatten, slam och fisk.

    - Att bedöma om halterna av dessa metaller är förhöjda i urbana miljöer relativt bakgrundsområden.

    - Att översiktligt bedöma om halterna förändrats under de senaste årtiondena.

    - Att bedöma human exponering

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Sternbeck, John
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Aquilonius, Karin
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Josefsson, Katarina
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Marelius, Fredrick
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Petsonk, Andrew
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Björinger, Per
    Envipro.
    Strategi för miljöriskbedömning av förorenade sediment2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Förord 

    Ett av riksdagens miljömål är Giftfri miljö, och i detta mål ingår att efterbehandla och sanera förorenade områden. Brist på kunskap om risker med förorenade områden och hur de bör hanteras har identifierats som hinder för ett effektivt saneringsarbete. Naturvårdsverket har därför initierat kunskapsprogrammet Hållbar Sanering. Föreliggande rapport redovisar projektet ”Strategi för miljöriskbedömning av förorenade sediment” som har genomförts inom Hållbar Sanering. Rapporten beskriver en generell strategi för att bedöma miljörisker från förorenade sediment. Denna strategi kan användas för olika föroreningstyper i sjöar, vattendrag och kustmiljöer. Arbetet är baserat på en omfattande litteraturgenomgång samt en norsk och ett antal svenska fallstudier. I rapporten redovisas även en övergripande beskrivning av metallers och organiska miljögifters uppträdande och spridning i sediment, exempel på riskfaktorer som är viktiga för att kunna bedöma spridning och exponering av förorenade sediment, en översiktlig genomgång av undersökningsmetoder som kan användas i en riskbedömning, samt exempel på hur den generella strategin kan tillämpas i några fiktiva men vanliga föroreningssituationer. Arbetet har utförts av konsultföretaget WSP Environmental, i samarbete med Envipro Miljöteknik. Rapporten har författats av John Sternbeck, Andrew Petsonk, Karin Aquilonius, Katarina Josefsson och Fredrick Marelius, samtliga vid WSP Environmental samt Per Björinger vid Envipro. Arbetet har följts upp av en referensgrupp bestående av Mark Elert (Kemakta Konsult AB), Carl Rolff (Länsstyrelsen i Stockholms län) och Tommy Hammar (Länsstyrelsen i Kalmar län) samt Cajsa Wahlberg (Stockholm Vatten, första delen av projektet), och Bertil Engdahl (Miljöförvaltningen i Stockholms Stad, andra delen av projektet). Kontaktperson för Hållbar Sanering har varit Ivars Neretnieks på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Naturvårdsverket har inte tagit ställning till innehållet i rapporten. Författarna svarar ensamma för innehåll, slutsatser och eventuella rekommendationer. 

    Naturvårdsverket november 2008 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
12 1 - 50 of 90
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf