Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Endre søk
Begrens søket
1 - 9 of 9
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bergström, Lena
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kautsky, Lena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Malm, Torleif
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitets Östersjöcentrum.
    Ohlsson, Hans
    wpd Offshore Stockholm AB.
    Wahlberg, Magnus
    Fjord & Balt, Denmark.
    Rosenberg, Rutger
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitets Östersjöcentrum.
    The effects of wind power on marine life: A Synthesis2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    As in many other countries, an expansion of wind power is expected in Sweden during the coming decades. The expansion is driven by rising prices on electricity and the need for an increased production of renewable energy. Since wind conditions at sea are good and relatively constant, several offshore wind farms are planned in Swedish waters. Offshore wind power with a total effect of about 2500 MW has been granted permission and an additional 5500 MW are being planned for. Examples of granted projects are Storgrundet with an effect of 265 MW, Stora Middelgrund with an effect of 860 MW and Kårehamn with an effect of 48 MW. The largest offshore wind farm in Sweden today is Lillgrund in Öresund, with its 48 turbines with an installed effect of 110 MW.

    Prior to this expected expansion, it is important to investigate the environmental impact of offshore wind power, and how possible negative effects can be minimized. This synopsis about the impact of wind power on the marine life in Swedish waters is based on more than 600 studies, most of which are scientific articles, but also reports by companies and authorities.

    Habitats and species in Swedish marine areas

    Swedish marine areas are characterized by a unique salinity gradient that varies from marine conditions in Skagerrak to almost limnic environments in the Gulf of Bothnia. There are also vast differences between areas in terms of environmental factors such as insolation, temperature and wave exposure. This entails variation in species composition, dominance by different populations and structural differences in plant and animal communities. Therefore, this synopsis provides environment descriptions of three widely separated marine areas: the Swedish West Coast (Kattegat and Skagerrak), the Baltic Proper and the Gulf of Bothnia (Bothnian Sea and Bothnian Bay). The main focus is on occurrence of species and communities within the depth interval that is of interest for establishing offshore wind power in Sweden.

    Offshore wind power

    There are mainly two types of foundation structures used in Sweden today: gravity-based foundations and monopile foundations. These are also the most commercially viable. Offshore wind farm projects affect the environment in different ways during installation, operation and decommissioning. The installation phase is assessed as having the largest impact on the environment, since high noise levels and sediment dispersal can affect marine organisms. A wind farm during operation can cause barrier effects as well as changes in the natural environment. The decommissioning phase can again enhance noise levels and lead to sediment dispersal in the wind park and its adjacent area. 

    Effects on marine organisms and communities 

    Since marine environmental conditions vary between different locations as well as over time, it is difficult to make universal assessments of the effects of offshore wind power. This increases the importance of well-designed pilot studies and monitoring programs of the local environment. Also, location-specific surveys minimize the risk that costly measures to reduce negative impact are used when they are not needed. In general, installation and decommissioning of offshore wind farms should be planned so that sensitive reproductive periods for marine species are avoided. Particular consideration might also be needed for constructions in important growth and spawning areas for fish and marine mammals, or specific environments, such as offshore banks with high natural values. Below is a list of the effects that, according to existing knowledge and accessible literature, might affect marine organisms and communities. Each effect has been assessed after how long, and to what scale, it affects the marine life in the wind farm area.

    Acoustic disturbances during the installation

    As monopile foundations are being driven into the sea floor, a lot of noise is generated that spreads in the water. Cod and herring can potentially perceive noise from pile driving at a distance of 80 kilometres, experiencing physical damage and death at just a few meters from the place of installation. For all types of work involving noise, flight reactions in fish are expected within a distance of about one kilometre from the source. The greatest risk of significant harm to fish populations exists if the installation overlaps with important recruitment areas for threatened or weak populations. Among the marine mammals, porpoises have proved to get both impaired hearing and behavioural disturbances from noise associated with pile driving. There are no studies indicating any long-term negative effects on any of the seal species occurring in Swedish waters. It is not possible to draw any general conclusions of the effects on invertebrates from pile driving noise, since the group is too large and diverse. The few studies that exist, however, show that oysters are relatively sensitive, whilst mussels are not affected at all. The effects of high noise levels can be reduced by, for example, successively increasing the power and thus the noise during piling, so that larger animals such as fish, seal and porpoises are intimidated at an early stage and leave the construction area well before high noise levels are reached.

    Sediment dispersal

    Dredging work during the construction of gravitational foundations, and laying of cables between the wind turbines and land, can cause sediment from the bottom to whirl up and disperse in the water mass. The amount of sediment dispersed depends on the type of sediment, water currents and which dredging method is being used. Increased concentrations of sediment in the water affect mainly fish fry and larval stages negatively. Invertebrates are often adapted to re-suspension of sediment, since it occurs naturally in their environment. The sediment dispersal at the construction of a wind farm is often confined to a short period. The effects are also relatively small due to the fact that the bottom sediment is usually coarse-grained. The overall assessment is therefore that sediment dispersal is a limited problem for most animal and plant communities, but specific consideration should be taken and fish recruitment periods should be avoided.

    Introduction of a new habitat

    The foundations of wind turbines can function as artificial reefs and attract many fish species, particularly around gravitational foundations which have a structurally complex erosion protection. At first there is often a redistribution of fish from nearby areas to the wind park foundations, but over time an actual increased fish production within the park is possible, as long as the park is large enough and the fishing pressure is low. The structure of the erosion protection can bring local positive effects for crustaceans such as lobster and crab, by functioning as shelter as well as increasing their foraging area. One example of a species that seems to increase locally around foundation structures on the Swedish West Coast and the Baltic Proper is the blue mussel. Which species that will dominate depends on the salinity in the area. There are no studies showing that foundation structures will facilitate the distribution of new species to Swedish marine areas. One reason for this might be that the total amount of hard bottom surface formed by the foundations and their structures is relatively small compared to natural hard bottoms.

    Turbine noise and boat traffic

    Maintenance work on the wind turbines causes a certain increase in boat traffic in the area of an operating wind farm. Also, different parts of the turbines generate noise during operation that spreads through the water. The reactions of fish on noise from turbines and boat engines vary, but study results indicate that the effect on most fish species from noise produced in a wind farm is low. There are, however, no studies on long-term effects of stress due to an increased noise level or effects of noise disturbance on fish spawning behaviour. Porpoises especially, but to some extent also seals, are sensitive to noise disturbance. Today there are no studies showing negative effects from the operational sounds from a wind farm on populations of marine mammals. The noise of both strong winds and engines from ships often exceeds the underwater noise generated by operating wind farms.

    Electromagnetic fields

    The electric cables leading from a wind turbine generates a magnetic field that decreases with distance from the cable. The expected effect on most fish species is low, but since the effect is ongoing throughout the entire operational stage, the risk should be considered in areas that are important to migrating fish species. No studies have been found that show how electromagnetic fields affect marine mammals. The few studies that have been found on invertebrates indicate that the electromagnetic fields around common transmission cables have no effect on either reproduction or survival.

    Exclusion of birds

    Most birds do not avoid wind farm areas. An exception is several common diving ducks that avoid flying or swimming within wind farms and keep a safe distance of at least 500 meters to a turbine tower. The most common food for these species in the Baltic Sea is blue mussels. Areas within the Swedish economic zone where a large-scale expansion of wind power would have the greatest effect on the ducks, and thereby indirectly affect the benthic community, are the offshore banks in the central Baltic Proper, mainly Hoburg Bank and Northern Midsjö Bank, where two thirds of the oldsquaw populations in Europe overwinters. The level of impact will depend on the total area of the park, and the distance between the turbine towers. Large-scale studies are needed in order to assess if the effect might lead to substantial changes for the benthic community.

    Gaps of knowledge

    The basis of this synopsis is research results from studies concerning single wind turbines or small wind farms, which in many cases is enough to assess the effects that can be expected on different groups of marine organisms. However, there is a lack of knowledge on how the large-scale wind power development will affect marine ecosystems in the long term. Since it is impossible to extrapolate this knowledge based on a single wind turbine or wind farm, further studies are needed where changes in larger parks are followed over long periods of time. Identified effects should also be weighed and put in relation to other human activities, as well as to today’s need of increasing the use of renewable energy and reduce environmental pollution. Since a largescale expansion of wind power is expected along the coasts of many countries around the Baltic Sea and in the North Sea, there is a need for a coordinated international research program, for example an interdisciplinary EU-project.

    Fulltekst (pdf)
    The effects of wind power on marine life
  • 2.
    Eriksson Wiklund, Ann-Kristin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitets Östersjöcentrum. Stockholms universitets marina forskningscentrum (SMF).
    Sundelin, Brita
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitets Östersjöcentrum.
    Stockholm förorenade bottnar - vad händer om de syresätts?2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bottensedimenten i vattnen runt Stockholm är kraftigtförorenade av både metaller och organiska miljögifter.Syrebrist råder på en stor del av bottnarna, vilket innebäratt djur är sparsamt förekommande och att arter känsligaför syrebrist helt saknas inom stora områden.Under sådana dåliga syreförhållanden är metallernabundna som svårlösliga sulfider och tas inte upp av delevande organismer som eventuellt finns. Detta harskapat oro för vad som händer om vi lyckas förbättra syreförhållandenaoch djuren kommer åter. Kommer metallernadå att frigöras ur sedimenten och komma ut i detlevande kretsloppet igen? Och vad händer med de organiskamiljögifterna? Våra resultat visar att syresättningav sedimenten inte ökar riskerna.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Hajdu, Susanna
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitets Östersjöcentrum. Stockholms universitets marina forskningscentrum (SMF).
    Larsson, Ulf
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitets Östersjöcentrum.
    Walwe, Jakob
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitets Östersjöcentrum.
    Östersjöns blågrönalger: Viktiga kvävekällor2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Blågrönalger, eller cyanobakterier som de egentligenheter, har en unik förmåga att omvandla luftens kvävgastill mer användbar form. Genom denna process tillför dekväve i form av näring, både till sig själva och till restenav ekosystemet. Denna förmåga är förstås otroligt viktig,men ställer också till problem i våra redan övergöddavatten. Därför försöker man nu genom intensiva studierta reda på mer om hur blågrönalger fungerar och hurmycket kväve som tillförs av dessa organismer.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Helander, Björn
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitets Östersjöcentrum. Stockholms Marina Forskningscentrum.
    Havsörnarna - finns nu längs hela Östersjökusten2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Havsörnarna vid Östersjökusten har övervakats sedan1964 och började återhämta sig från fortplantningsstörningarnaunder 80-talet. Det finns dock tydliga tecken påatt vi fortfarande ligger nära gränsvärdena för en påverkanfrån miljögifter. Expansionen av det svenska havsörnsbeståndetfortskrider trots det sakta men säkert, ochkan för närvarande skattas till minst 350 revirhållandepar i hela landet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Helander, Björn
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitets Östersjöcentrum. Stockholms universitets marina forskningscentrum (SMF).
    Karlsson, Olle
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitets Östersjöcentrum.
    Gråsäl - brist på is gav god räkning2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den varma våren och bristen på is gjorde att ovanligtmånga gråsälar låg på bådorna under de två veckor dåsälarna i Östersjön räknades. Nästan 5500 sälar räknadeslängs den svenska kusten, och i Östersjön som helheträknades mer än 13000 stycken. Årets räkning gav såledesen ovanligt god bild av gråsälsbeståndet, men ärvansklig att jämföra med tidigare år, då många av sälarnapå isen inte räknats alls.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Kautsky, Hans
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitets Östersjöcentrum. Stockholms Marina Forskningscentrum.
    Gotland - nytt område i övervakningen2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sedan 1993 har en årlig miljöövervakning av de vegetationsklädda bottnarna i Asköområdet skett. Från år 2000 ingår även fem lokaler på Gotland i det nationella programmet. Syftet med dessa är att de ska spegla ett område som är relativt opåverkat av kustutflöden, motsvarande det fria vattnets utsjölokaler.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Walve, Jacob
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Rolff, Carl
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitets Östersjöcentrum.
    Tidlund, Annika
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitets Östersjöcentrum.
    Svealandskusten 20152015Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Walve, Jakob
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö. Stockholms universitet; Svealands Kustvattenvårdsförbund.
    Sandberg, Maria
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitets Östersjöcentrum.
    Slutredovisning av projektet "Digitalisering av pelagialdata från Stockholm Vatten 1968-1981"2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Stockholm Vatten började sina provtagningar i Stockholms skärgård redan 1968 vilket har genererat ett stort värdefullt dataset. Data från 1982 och framåt finns digitalt i databaser hos Stockholm Vatten (SV), på Länssyrelsen i Stockholm (LstAB) och Svealands kustvattenvårdsförbund (SKVVF). Data mellan 1968-1981 fanns tidigare enbart i form av pappersrapporter, men har i och med detta projekt digitaliserats och finns nu inlagt i databas. Projektet har finansierats av Naturvårdsverket, Stockholm Vatten AB och Svealands kustvattenvårdsförbund.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Wikström, Sofia A.
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitets Östersjöcentrum.
    Almqvist, Gustaf
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitets Östersjöcentrum.
    Bryhn, Andreas
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Valman, Matilda
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, Stockholms Resilienscentrum.
    Blenckner, Thorsten
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, Stockholms Resilienscentrum.
    Bodin, Örjan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, Stockholms Resilienscentrum.
    Österblom, Henrik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, Stockholms Resilienscentrum.
    Nilsson, Annika
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Uppsala universitet.
    Ekosystemansatsen – praktiska erfarenheter från svensk havs- och vattenförvaltning2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten sammanfattar resultaten från forskningsprojektet ”Ekosystemansatsen – praktiska erfarenheter och nästa steg”. Projektet har undersökt erfarenheter av det praktiska införandet av ekosystembaserad havs-, vatten och fiskförvaltning i Sverige, utifrån publicerad litteratur och intervjuer med nyckelpersoner i Sverige, Tyskland, Norge och USA. Sammanställningen visar att Sverige tagit flera steg mot en mer ekosystembaserad förvaltning, men pekar också på svårigheter. En viktig erfarenhet är att ekosystembaserad förvaltning ställer höga krav på samverkan och kommunikation mellan aktörer och att en stabil och tillräcklig finansiering är en viktig förutsättning. Det finns behov av en tydligare styrning och uppföljning från centrala myndigheter, en mer långsiktig finansiering och tydligare processer för kunskapsutbyte mellan olika aktörer.

    Det finns även ett behov av att kartlägga bristande överensstämmelse mellan olika sektorslagstiftningar och olika samhällsmål och att diskutera målkonflikter på nationell nivå. Implementeringen av åtgärdsprogram och planer behöver stärkas genom att berörda aktörer ges ett tydligt ansvar för att förvaltningsmål uppfylls och för en ambitiös uppföljning av framsteg mot målen. Det vore också önskvärt att vidareutveckla indikatorer för ekosystembaserad förvaltning som kvantitativt mäter framstegen mot dess principer.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1 - 9 of 9
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf