Genom standardiserad fångst och ringmärkning av småfåglar vid Falsterbo Fågelstation har beståndsväxlingar kunnat följas sedan 1980. Denna rapport redovisar ringmärkningssiffror för 2014 och sätter in dem i den långsiktiga övervakningen av fågelarternas beståndssvängningar. Rapporten fokuserar på småfåglar som övervintrar i tropikerna, då det har visat sig att många av dem har minskat kraftigt.

Data för 24 arter redovisas och av dem är endast två (svarthätta och törnsångare) statistiskt säkerställda som ökande under perioden 1980–2014. Elva arter visar ingen statistiskt säker förändring åt någotdera hållet, medan elva arter har signifikanta negativa trender. Bland dessa är ladusvala, näktergal, stenskvätta, trädgårdssångare, lövsångare och svartvit flugsnappare. Ett tydligt mönster med kraftig nedgång kring 1990 kan ses.

Ser man till trenderna för de senaste 18 åren visar ingen art signifikant minskning. Flertalet kurvor planar ut och i för fem arter ses signifikanta ökningar ses (backsvala, gräshoppsångare, härmsångare, törnsångare och grönsångare), dock på en låg nivå (p<0,05).

Antalet ringmärkta fåglar under hösten 2014 låg överlag under 30-årsmedelvärdet (1980–2009) för respektive art. För några arter noterades en ovanligt hög andel äldre fåglar och tidigare bortflyttning. Sannolikt var häckningsutfallet under 2014 mindre gott, åtminstone i de norra delarna av Sverige, där det var extremt låga junitemperaturer i år.

Man beräknar att den europeiska fågelfaunan har blivit 421 miljoner individer fattigare sedan 1980. Det är främst små och vanliga arter som har minskat. Detta får inte samma uppmärksamhet i naturvårdsarbetet som sällsynta arter får. Att vanliga arter minskar kan dock innebära mycket större konsekvenser för ekosystemen. För att verkligen värna om biologisk mångfald krävs alltså åtgärder för att övervaka och skydda både ovanliga och vanliga arter. Det gör man bäst genom att skydda biotoper.

Ringmärkningen vid Falsterbo Fågelstation syftar bl.a. till att genom stan-dardiserade metoder följa långsiktiga trender i fågelpopulationerna. I denna rapport redogörs för populationsförändringar under tiden 1980–2019 (40 år) hos 24 tättingarter, som övervintrar söder om ekvatorn.Endast två arter (törnsångare och svarthätta) har en signifikant positiv trend sett till alla 40 åren. Nio arter har signifikanta negativa trender under samma period. Viss förbättring under de senaste 20 åren ses bl.a. för kärrsång-are, ärtsångare och grönsångare medan t.ex. stenskvätta, trädgårdssångare, lövsångare och svartvit flugsnappare ligger kvar på mycket låg nivå.Sammanfattningsvis visar trender och kvantitativa förändringar att de stora minskningarna, som ägde rum särskilt under tiden kring 1990 och några år framåt hos flera arter, inte har fortsatt i samma takt. Några arter ligger kvar på en låg nivå och ytterst få visar på någon signifikant ökning. Det finns en gene-rell tendens till ökning omkring 2008–2011. Därefter ses en lika generell ten-dens till minskning, särskilt under de allra senaste 3–4 åren – det bådar inte gott.Minskad födotillgång till insekter, extremväderförhållanden, ett intensivt jordbruk med användande av pesticider, dagens skogsbruk med avverkningar året om (alltså även under häckningstiden), förändringar i klimatet på över-vintringsområdena och illegal fågeljakt i Medelhavsområdet är faktorer som negativt påverkat dessa tropikflyttande insektätande fåglar.

BAKGRUND De standardiserade höst räk ning ar nai Na tur vårds ver kets regi påbörjades hösten1973 som en del i deras fågelmonitoring. Frånoch med 2001 ansvarar undertecknad för dessaräk ning ar. Från detta år påbörjas räkningarnaden 1 au gus ti (i stället för 11 augusti), främstför att er hål la en mer fullständig täckning avrov få gel sträck et. Vidare artbestäms lommar,fi sk/sil ver tär nor, och korsnäbbar, vilket ej skettti di ga re. I mån av tid åldersbestämdes storkar,sång sva nar, prutgäss, rovfåglar, vissa vadare,labbar, dvärg mås, silltrut och tärnor för atterhålla ett mått på årets ungproduktion.Åren 1986-2000 har höststräcket av rov fåg laröver halvön specialstuderats (Kjellén 2001 ochtidigare). Räkningarna har då skett på sam masett som höstarna 2001-2002. En jäm fö rel semellan denna serie och de standardiseraderäk ning ar na visar en signifi kant korrelationför samt li ga rovfåglar. Jag har därför valt att räkna upp de standardiserade siffrorna från1973-1985 med den genomsnittliga skillnadenunder femtonårsserien 1986-2000. Mer detaljerbe träf fan de omräkning av siffror för olika arterpre sen te ras av Kjellén (2002).

Räkningar i Naturvårdsverkets regi bedrevs mellan 1 augusti och 20 november. Den övervägandemajoriteten av arterna räknades medan åldern bestämdes för rovfåglar och vissa andra grupper.Jämfört med tidigare år bokfördes en genomsnittlig totalsumma. Flertalet rovfåglar räknades i relativthöga antal och ungfågelsandelen var rekordhög. Positivt var även att fl era tropikfl yttare uppträddemer talrikt än på många år Allmänt gynnades sträcket av dominerande västvindar och generelltverkar häckningen ha gått förhållandevis bra. En relativt dålig frö- och fruktsättning gjordeatt många invasionsarter var i rörelse.

Räkningar i Naturvårdsverkets regi bedrevs mellan 1 augusti och 20 november. Den övervägandemajoriteten av arterna räknades medan åldern bestämdes för rovfåglar och vissa andra grupper.Dominerande västvindar är en av anledningarna till den förhållandevis höga totalsumman. Flerarovfåglar räknades i relativt höga antal och för några minskande arter verkar trenden snarast havänt. Ungfågelsandelen var återigen rekordhög. Positivt var även att några tropikflyttare uppträddemer talrikt än på många år. Dessutom sträckte flertalet finkfåglar i rekordhöga antal. De flestainvasionsarter uppträddedäremot i måttliga antal, men sidensvansen sträckte i ej tidigare skådademängder.

Räkningar i Naturvårdsverkets regi bedrevs mellan 1 augusti och 20 november. Den övervägandemajoriteten av arterna räknades medan åldern bestämdes för rovfåglar och vissa andra grupper.Dominerande västvindar och god ungproduktion ligger sannolikt bakom den förhållandevis högatotalsumman. Flertalet rovfåglar räknades i relativt höga antal trots att ungfågelsandelen endastvar genomsnittlig. Uppgången fortsätter för flertalet ökande arter medan det finns indikationer påatt trenden vänt för en del fågelarter som minskat långsiktigt. Slående var den totala avsaknadenav invasionsarter.

Räkningar i Naturvårdsverkets regi bedrevs mellan 1 augusti och 20 november. Den övervägandemajoriteten av arterna räknades medan åldern bestämdes för rovfåglar och vissa andra grupper.Totalsumman ligger något över genomsnittet. Uppgången fortsätter för flertalet ökande artermedan det finns indikationer på att trenden vänt för en del fågelarter som minskat långsiktigt. Endel tropikflyttande rovfåglar var relativt fåtaliga medan fjällvråken uppvisade det bästa resultatetsedan 1982. Medan tropikflyttande tättingar var relativt talrika räknades många senhöstflyttare ilåga antal efter en kall inledning på oktober. Bland invasionsarter märktes blåmes, grönsiska ochkorsnäbbar.

Räkningar i Naturvårdsverkets regi bedrevs mellan 1 augusti och 20 november. Den övervägande majoriteten av arterna räknades medan åldern bestämdes för rovfåglar och vissa andra grupper. Sammantaget en bra säsong där totalsumman ligger väl över genomsnittet. Uppgången fortsätter för flertalet långsiktigt ökande arter medan listan med signifikant minskande arter sakta krymper något. Även om den genomsnittliga ungfågelsandelen låg något under medel uppträdde flertalet rovfåglar talrikt, med exempelvis nya rekordnoteringar för röd glada och sparvhök. Lågtryckspassager i augusti gav höga antal av adulta vadare och tärnor. Flera tropikflyttande tättingar räknades i relativt höga antal och den milda senhösten borgade för goda siffror för flertalet kortflyttare. Bland invasionsarterna registrerades måttliga rörelser av främst större hackspett, sidensvans, stjärtmes, blåmes, nötkråka och gråsiska.