Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Endre søk
Begrens søket
1 - 16 of 16
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Lars
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI. SMHI (Sveriges meterologiska och hydrologiska institut); Stockholms universitet.
    Larsson, Ulf
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det senaste decenniets utveckling i egentliga Östersjön visar på kvarvarande luckor i vårkunskap om de mycket komplicerade biogeokemiska processer som reglerar vårahavsekosystem. Efter flera decenniers ökning av mängden näringsämnen i egentligaÖstersjöns ytvatten vände trenden i början av 1990-talet, då koncentrationerna av bådefosfor och kväve minskade under flera år. Men de senaste åren har koncentrationen avfosfor åter ökat snabbt och nått rekordnivåer, medan kväve fortsatt minska. Ingen avdessa förändringar kan kopplas till ändrad belastning från land, utan beror på variationer iinterna biogeokemiska processer med fluktuationer i tillgången på syre som en styrandefaktor. Syresituationen i egentliga Östersjöns djupvatten bestäms av balansen mellanbehovet av syre för att bryta ner det organiskt material som sedimenterar frånvattenmassan ovanför salthaltssprångskiktet och tillförseln av syre med det vatten somströmmar in genom Öresund och de danska sunden och blir Östersjöns djupvatten. Närsalthalten och därmed tätheten hos det inströmmande vattnet är tillräckligt hög jämförtmed befintligt bottenvatten rinner det inströmmande vattnet längs botten och lyfter uppdet syrefattiga bottenvattnet, annars sker inlagringen på en mellannivå. Stora inflöden avvatten med hög salthalt som förmår ersätta djupvattnet i hela egentliga Östersjön ärsällsynta. Däremot tillförs djupvattnet varje år stora mängder vatten som lagras ingrundare. Det senaste stora saltvatteninflödet skedde i januari 2003 och har nu medfört attdet finns syre i djupvattnet i hela egentliga Östersjön, utom i västra Gotlandsbassängen,medan syrefritt vatten med svavelväte fortfarande finns kvar strax under haloklinen. Närinflödet kom 2003 hade det gått ett decennium sedan de förra stora inflödena som skeddevintern 1993/94 och hösten 1994. Syresituationen förbättrades tillfälligt efter dessainflöden, men försämrades åter snabbt till den värsta sedan mätningar påbörjades på1890-talet.Inflödet av djupvatten till egentliga Östersjön styrs av vädret, varför tiden mellan storainflöden kan variera avsevärt. Följderna kan bli stora och långvariga (flera decennier)variationer i mängd och fördelning av näringsämnen i egentliga Östersjöns vattenmassa.Enkla antaganden om att förhållandena i ytvattnet direkt återspeglar belastningen påÖstersjön behöver modifieras och analysen av miljöövervakningsdata fördjupas. Modernforskning betonar, liksom Havsmiljökommissionen (SOU 2003:72), vikten av en ’adaptivförvaltning’ av havet där effekterna av insatta åtgärder kontinuerligt övervakas ochutvärderas. För detta behövs en fördjupad kunskap om hydrodynamiska ochbiogeokemiska processer, med utveckling av avancerade modeller för att kunna särskilja ivad mån observerade förändringar beror på mänskliga åtgärder eller på förändrat klimat.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Bergström, Lena
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kautsky, Lena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Malm, Torleif
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitets Östersjöcentrum.
    Ohlsson, Hans
    wpd Offshore Stockholm AB.
    Wahlberg, Magnus
    Fjord & Balt, Denmark.
    Rosenberg, Rutger
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitets Östersjöcentrum.
    The effects of wind power on marine life: A Synthesis2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    As in many other countries, an expansion of wind power is expected in Sweden during the coming decades. The expansion is driven by rising prices on electricity and the need for an increased production of renewable energy. Since wind conditions at sea are good and relatively constant, several offshore wind farms are planned in Swedish waters. Offshore wind power with a total effect of about 2500 MW has been granted permission and an additional 5500 MW are being planned for. Examples of granted projects are Storgrundet with an effect of 265 MW, Stora Middelgrund with an effect of 860 MW and Kårehamn with an effect of 48 MW. The largest offshore wind farm in Sweden today is Lillgrund in Öresund, with its 48 turbines with an installed effect of 110 MW.

    Prior to this expected expansion, it is important to investigate the environmental impact of offshore wind power, and how possible negative effects can be minimized. This synopsis about the impact of wind power on the marine life in Swedish waters is based on more than 600 studies, most of which are scientific articles, but also reports by companies and authorities.

    Habitats and species in Swedish marine areas

    Swedish marine areas are characterized by a unique salinity gradient that varies from marine conditions in Skagerrak to almost limnic environments in the Gulf of Bothnia. There are also vast differences between areas in terms of environmental factors such as insolation, temperature and wave exposure. This entails variation in species composition, dominance by different populations and structural differences in plant and animal communities. Therefore, this synopsis provides environment descriptions of three widely separated marine areas: the Swedish West Coast (Kattegat and Skagerrak), the Baltic Proper and the Gulf of Bothnia (Bothnian Sea and Bothnian Bay). The main focus is on occurrence of species and communities within the depth interval that is of interest for establishing offshore wind power in Sweden.

    Offshore wind power

    There are mainly two types of foundation structures used in Sweden today: gravity-based foundations and monopile foundations. These are also the most commercially viable. Offshore wind farm projects affect the environment in different ways during installation, operation and decommissioning. The installation phase is assessed as having the largest impact on the environment, since high noise levels and sediment dispersal can affect marine organisms. A wind farm during operation can cause barrier effects as well as changes in the natural environment. The decommissioning phase can again enhance noise levels and lead to sediment dispersal in the wind park and its adjacent area. 

    Effects on marine organisms and communities 

    Since marine environmental conditions vary between different locations as well as over time, it is difficult to make universal assessments of the effects of offshore wind power. This increases the importance of well-designed pilot studies and monitoring programs of the local environment. Also, location-specific surveys minimize the risk that costly measures to reduce negative impact are used when they are not needed. In general, installation and decommissioning of offshore wind farms should be planned so that sensitive reproductive periods for marine species are avoided. Particular consideration might also be needed for constructions in important growth and spawning areas for fish and marine mammals, or specific environments, such as offshore banks with high natural values. Below is a list of the effects that, according to existing knowledge and accessible literature, might affect marine organisms and communities. Each effect has been assessed after how long, and to what scale, it affects the marine life in the wind farm area.

    Acoustic disturbances during the installation

    As monopile foundations are being driven into the sea floor, a lot of noise is generated that spreads in the water. Cod and herring can potentially perceive noise from pile driving at a distance of 80 kilometres, experiencing physical damage and death at just a few meters from the place of installation. For all types of work involving noise, flight reactions in fish are expected within a distance of about one kilometre from the source. The greatest risk of significant harm to fish populations exists if the installation overlaps with important recruitment areas for threatened or weak populations. Among the marine mammals, porpoises have proved to get both impaired hearing and behavioural disturbances from noise associated with pile driving. There are no studies indicating any long-term negative effects on any of the seal species occurring in Swedish waters. It is not possible to draw any general conclusions of the effects on invertebrates from pile driving noise, since the group is too large and diverse. The few studies that exist, however, show that oysters are relatively sensitive, whilst mussels are not affected at all. The effects of high noise levels can be reduced by, for example, successively increasing the power and thus the noise during piling, so that larger animals such as fish, seal and porpoises are intimidated at an early stage and leave the construction area well before high noise levels are reached.

    Sediment dispersal

    Dredging work during the construction of gravitational foundations, and laying of cables between the wind turbines and land, can cause sediment from the bottom to whirl up and disperse in the water mass. The amount of sediment dispersed depends on the type of sediment, water currents and which dredging method is being used. Increased concentrations of sediment in the water affect mainly fish fry and larval stages negatively. Invertebrates are often adapted to re-suspension of sediment, since it occurs naturally in their environment. The sediment dispersal at the construction of a wind farm is often confined to a short period. The effects are also relatively small due to the fact that the bottom sediment is usually coarse-grained. The overall assessment is therefore that sediment dispersal is a limited problem for most animal and plant communities, but specific consideration should be taken and fish recruitment periods should be avoided.

    Introduction of a new habitat

    The foundations of wind turbines can function as artificial reefs and attract many fish species, particularly around gravitational foundations which have a structurally complex erosion protection. At first there is often a redistribution of fish from nearby areas to the wind park foundations, but over time an actual increased fish production within the park is possible, as long as the park is large enough and the fishing pressure is low. The structure of the erosion protection can bring local positive effects for crustaceans such as lobster and crab, by functioning as shelter as well as increasing their foraging area. One example of a species that seems to increase locally around foundation structures on the Swedish West Coast and the Baltic Proper is the blue mussel. Which species that will dominate depends on the salinity in the area. There are no studies showing that foundation structures will facilitate the distribution of new species to Swedish marine areas. One reason for this might be that the total amount of hard bottom surface formed by the foundations and their structures is relatively small compared to natural hard bottoms.

    Turbine noise and boat traffic

    Maintenance work on the wind turbines causes a certain increase in boat traffic in the area of an operating wind farm. Also, different parts of the turbines generate noise during operation that spreads through the water. The reactions of fish on noise from turbines and boat engines vary, but study results indicate that the effect on most fish species from noise produced in a wind farm is low. There are, however, no studies on long-term effects of stress due to an increased noise level or effects of noise disturbance on fish spawning behaviour. Porpoises especially, but to some extent also seals, are sensitive to noise disturbance. Today there are no studies showing negative effects from the operational sounds from a wind farm on populations of marine mammals. The noise of both strong winds and engines from ships often exceeds the underwater noise generated by operating wind farms.

    Electromagnetic fields

    The electric cables leading from a wind turbine generates a magnetic field that decreases with distance from the cable. The expected effect on most fish species is low, but since the effect is ongoing throughout the entire operational stage, the risk should be considered in areas that are important to migrating fish species. No studies have been found that show how electromagnetic fields affect marine mammals. The few studies that have been found on invertebrates indicate that the electromagnetic fields around common transmission cables have no effect on either reproduction or survival.

    Exclusion of birds

    Most birds do not avoid wind farm areas. An exception is several common diving ducks that avoid flying or swimming within wind farms and keep a safe distance of at least 500 meters to a turbine tower. The most common food for these species in the Baltic Sea is blue mussels. Areas within the Swedish economic zone where a large-scale expansion of wind power would have the greatest effect on the ducks, and thereby indirectly affect the benthic community, are the offshore banks in the central Baltic Proper, mainly Hoburg Bank and Northern Midsjö Bank, where two thirds of the oldsquaw populations in Europe overwinters. The level of impact will depend on the total area of the park, and the distance between the turbine towers. Large-scale studies are needed in order to assess if the effect might lead to substantial changes for the benthic community.

    Gaps of knowledge

    The basis of this synopsis is research results from studies concerning single wind turbines or small wind farms, which in many cases is enough to assess the effects that can be expected on different groups of marine organisms. However, there is a lack of knowledge on how the large-scale wind power development will affect marine ecosystems in the long term. Since it is impossible to extrapolate this knowledge based on a single wind turbine or wind farm, further studies are needed where changes in larger parks are followed over long periods of time. Identified effects should also be weighed and put in relation to other human activities, as well as to today’s need of increasing the use of renewable energy and reduce environmental pollution. Since a largescale expansion of wind power is expected along the coasts of many countries around the Baltic Sea and in the North Sea, there is a need for a coordinated international research program, for example an interdisciplinary EU-project.

    Fulltekst (pdf)
    The effects of wind power on marine life
  • 3.
    Cederwall, Hans
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Makrofauna mjukbotten, trend- och områdesövervakning, egentliga Östersjön2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vid årets provtagning kunde effekterna av saltvatteninbrottet under hösten 2002 och vintern 2003 märkas på att fauna nu åter fanns på station BY 5 (Bornholmsdjupet, 90 m).Huvudsakligen bestod faunan av havsborstmasken Harmothoe sarsi som fanns i en täthet av 28 ind/m2. Enstaka individ av havsborstmaskarna Polydora ciliata, Aricidea jeffreysi och Capitella capitata hittades också.Inga positiva effekter av saltvatteninbrottet kunde märkas i de övriga bassängerna. Tvärtom var situationen extremt dålig i såväl Västra Gotlandsbassängen som i Norra Centralbassängen. På stationerna utanför Stockholms skärgård saknades nu fauna till och med på stationer med djup runt 75 m.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Karlsson, Agnes
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Jämförelser av olika kväveisotop-baserade metoder för att bestämma födovävsposition i torsk: betydelse för miljögiftsövervakning2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kväveisotoper (δ15N) kan ge information om var i födoväven en organism befinner sig. Detta eftersom den tyngre kväveisotopen anrikas likt miljögifter upp i födoväven. Inom miljögiftsövervakningen kan information om födovävsposition hjälpa till att förklara variationer i miljögiftshalter mellan år som inte nödvändigtvis reflekterar förändringar i belastningen. Födovävsposition används även i statusbedömningar av miljögiftshalter som baseras på miljökvalitetsnormer. Beräkningar av födovävsposition kan dock göras på flera sätt med hjälp av δ15N. Det vanligaste är bulk-analyser av δ15N från muskelvävnad i fisk som sedan normaliseras mot samma mätningar i en baslinjeorganism, vanligtvis blåmussla. En nyare metod är att analysera δ15N i enskilda aminosyror som extraheras från muskelvävnad i organismen av intresse, t.ex fisk och då behövs inte en baslinejorganism vilket är praktiskt eftersom dessa inte alltid är tillgängliga från samma plats och tid som fisken provtagits från. Det finns slutligen olika sätt att beräkna födovävsposition enligt aminosyrametoden beroende på vilka aminosyror som används. Denna studie jämför de estimat av födovävsposition som beräknas utifrån bulk-metoden med olika beräkningsvarianter av aminosyra-metoden (olika aminosyror som ingår) och jämför trenderna över tid. Metoderna skiljer sig i både absoluta värden och trender över tid och samtliga aminosyrametoder visar på ökningar över tid som inte nödvändigtvis reflekterar en reell ökning av födovävspositionen. Bulk-metoden underskattar istället födovävsposition jämfört med vad som är ekologiskt förväntat, men visar inte på ökning över tid. En av aminosyra-metoderna rekommenderas då de absoluta värdena är närmast födovävsposition 4 som är förväntat för torsk i denna storlek men anledningar till en ökning över tid behöver utredas vidare.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Karlsson, Agnes
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Ek, Caroline
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faxneld, Suzanne
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Pütz Winkens, Kerstin
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Temporala och spatiala trender i föreslagna baslinjeorganismer för implementering av stabila isotoper i miljögiftsövervakningen2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The report summarises the long-term changes in the stable isotope composition of Blue mussels (Mytilus edulis) from Kvädöfjärden (1981-2017) and the spatial variation in the isotope composition in Blue mussels and the Baltic clam, Limecola balthica (syn. Macoma balthica), from 14 stations throughout the Baltic Proper (coast and offshore stations) and the west coast of Sweden.

    Time series and the spatial variability of analysed isotopes in Blue mussels and the Baltic clam are presented.

    The δ13C values were rather stable over time and the year-to-year variation corresponds well to observations in the Askö area, suggesting the two reference stations are rather similar regarding ultimate carbon sources. However, the pattern for δ15N increased over time in Kvädöfjärden (although not during the last 25 years). The difference in δ15N between years in Kvädöfjärden was sometimes equivalent to one trophic level (i.e. a trophic shift of 3.4 per mill).

    Spatial comparisons of the isotope composition in mussels revealed large differences (equivalent to the trophic shift) among stations and between species, highlighting the need for site-specific isotope baselines when normalizing contaminant data to a specific trophic position according to the WFD (Water Framework Directive).

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Kautsky, Hans
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Qvarfordt, Susanne
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Intentionen var att pröva om enkla observationer av lekmän kunde komplettera kunskap om den naturliga variationen mellan år och rekrytering av arter längs våra kuster. Arbetet ses främst som stöd för nationell och regional miljöövervakning i de olika havsbassängerna.På ett initiativ av besättning från Sjöfartsverkets fartyg skissades ett program där de i farlederna årligt utbytta prickarna och bojar som tillsågs dokumenterades enligt ett enkelt, förtryckt protokoll. Färgen på påväxtalger, samt förekomsten av några vanliga djur (blåmussla, havstulpan och nässeldjur) samt deras läge på pricken/bojen kryssade i. Begränsad fotodokumentation samt insamling av prov skedde fr.a. det sista året.Inom projektet har ett protokoll framtagits för Östersjökusten samt ett för Västkusten (bilagor). Även en enkel bestämningsbok för de absolut vanligaste arterna gjordes (bilaga).Rapporter har inkommit och artiklar har skrivits i Östersjö xx (www.smf.su.se).Anmärkningsvärda resultat är bl.a. att havstulpaner observerades på prickar i Kalix skärgård, vilket är det nordligaste fyndet av denna nyinvandrade art och att den nu finns i hela Östersjön. Ett år då blåmusslornas längd noterades sågs en vacker korrelation med avtagande storlek norrut i Östersjön. På prickarna syns en tydlig gradient av arter från norr till söder.Råprotokoll och digitala fotografier finns arkiverade på Systemekologiska institutionen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Qvarfordt, Susanne
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Kautsky, Hans
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Södermanlands skärgård, år 20102012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Återbesök av sex miljöövervakningslokaler år 2010 visade endast små förändringar i bottenvegetationen sedan år 2003. På tre transekter kunde en trend mot minskad djuputbredning anas då djuputbredningen varit större de tidigare åren, framförallt år 2003. Ett inventeringsår (år 2007) avviker en del från de övriga, vilket dock troligtvis förklaras av att inventeringen gjordes av andra utförare.

    Länsstyrelsen i Södermanland har under några år kompletterat det nationella miljöövervakningsprogrammet av vegetationsklädda bottnar i Askö-Hartsöområdet med regionalt finansierade lokaler i Trosaområdet, Tvären och väster om Stendörren. Den kompletterande miljöövervakningen har inkluderat sex lokaler som inventerats år 2003, 2004, 2005 och 2007. Denna rapport redovisar resultaten från 2010 års återbesök av dessa sex lokaler samt inventering av tre nya miljöövervakningslokaler. De nio kompletterande lokalerna har placerats i innerskärgården eftersom det nationella programmets lokaler främst återfinns i mellan- och ytterskärgården.

    Inventeringen utfördes under perioden 6-13 september år 2010 och inkluderade vegetationsinventering på nio dyktransekter enligt standardmetodiken för den nationella miljöövervakningen av vegetationsklädda bottnar på Svenska ostkusten.

    Resultaten jämfördes med tidigare år och med andra transekter inventerade i närområdet under år 2010. Det gjordes även en bedömning av transekternas ekologiska status enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder.

    De nio inventerade transekterna är typiska exempel på vågskyddade lokaler i innerskärgården. Transekternas hårdbottnar slutade generellt redan på ett par meters djup, varefter sand- eller mjukbottnar tog vid. Det innebar att makroalgernas djuputbredning ofta var mer eller mindre substratbegränsad.

    Dominerande arter i växtsamhällena var algerna grönslick (Cladophora glomerata), blåstång (Fucus vesiculosus) och brunslick (Ectocarpus/Pylaiella).

    Blåstångsbältet var ofta kraftigt (> 50 % yttäckning) men hade relativt liten utbredning. Blåstångsbältet sträckte sig ned till ca 3 m djup varefter spridda ruskor förekom ned till 4-5 m djup. Övriga fleråriga alger förekom generellt endast sparsamt på transekterna. På mjuk- och sandbottnar växte ett kärlväxtsamhälle dominerat av borstnate (Potamogeton pectinatus) men även slinga (Myriophyllum sp) och ålnate (Potamogeton perfoliatus) var vanliga arter.

    Jämförelser av vegetationens, blåstångens och kärlväxternas djuputbredning med transekter i närområdet visade generellt att miljöövervakningslokalerna återspeglar förhållandena i innerskärgården. I Trosaområdet hade de två miljöövervakningslokalerna dock mindre utbredning av blåstång och kärlväxter än en närliggande transekt inventerad under 2010.

    Jämförelser mellan år på de sex lokaler som inventerats tidigare visade att inga stora förändringar i djuputbredning och yttäckning har skett. I de flesta fall kan variationen mellan år förklaras av naturlig mellanårsvariation i arternas förekomst.

    På tre transekter kan emellertid en trend mot minskad djuputbredning anas då djuputbredningen varit större de tidigare åren, framförallt år 2003.

    Bedömningen av ekologisk status enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder indikerade generellt hög status för området. Två transekter bedömdes ha hög status, tre god - hög status och en god. De två transekterna utanför Trosa bedömdes endast ha god - måttlig status, en bedömning som stöds av observationer av både större djuputbredning och artrikedom på en närliggande transekt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Qvarfordt, Susanne
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Wallin, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Kautsky, Hans
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Södermanlands skärgård 20132015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    Vegetationsklädda bottnar Södermanlands skärgård
  • 9.
    Raymond, Caroline
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Svensson, Ola
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Cederwall, Hans
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Gunnarsson, Jonas
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Miljöövervakning av mjukbottenfauna i Stockholms skärgård 20102011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Systemekologiska Institutionen vid Stockholms Universitet utför årligen, på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län, insamling och taxonomisk bestämning av bottenfauna inom det nationellt ‐regionalt samordnade miljöövervakningsprogrammet för bottenfauna i Egentliga Östersjön. I Stockholms skärgård undersöks tre områden avseende mjukbottenfauna för att bedöma miljöstatus. De tre områdena är uppdelade i två regionala kustområden som ingår i Länsstyrelsens övervakning (varav ett inomskärsområde i Svartlögafjärden och ett område lite längre ut vid Kobbfjärden), samt ett utsjöområde vid Svenska Björn som ingår i det nationella programmet för Naturvårdsverket. I denna rapport redovisas förändringen mellan och inom dessa områden under åren 2007 till 2010. Syftet med programmet är att påvisa långsiktiga och storskaliga förändringar av referensområden i Egentliga Östersjön som en effekt av främst övergödning och syrebrist i bottenvattnet samt att undersöka den biologiska mångfalden på mjukbottnarna.

    År 2010 visade samtliga undersökta områden inom Stockholms skärgård "god status". Klusterområdet Svartlögafjärden har haft en stabil god status sedan mätningarna började 2007. De två andra klustren har haft en mer varierande status och visade en kraftig nedgång 2008. BQIvärdena (bentiskt kvalitetsindex) nådde då endast "måttlig status" eller nära gränsvärdet till denna status (BQI=4). Sedan 2008 syns en positiv trendutveckling och tillstånden klassas nu återigen med god status vid både Kobbfjärden och vid Svenska Björn. Förbättringen av BQI från 2008 till 2010 beror främst på att taxa med högt BQI ‐värde (känsliga mot främst syrebrist) har ökat i abundans. Framförallt gäller detta vitmärlan Monoporeia affinis som har ökat i båda områdena. I Kobbfjärden har det även skett en ökning av skorven Saduria entomon, och i Svenska Björn en ökning av havsborstmasken Bylgides sarsi.

    Den totala individtätheten och biomassan har ökat i Svartlögafjärden från tidigare relativt konstanta värden. De två andra klusterområdena har däremot uppvisat mer varierade värden. I Kobbfjärden har det i år skett en liten minskning i individtäthet men uppgång i biomassa. Inom Svenska Björn har det skett en uppgång i individtäthet (vilket är ett trendbrott) men däremot uppvisar biomassan liknande värden som förra året. Den biologiska mångfalden visade även den en ökning för Svartlögafjärden med nära en tredjedel fler taxa år 2010 (20) jämfört med 2009 (13). Ökningen i antal taxa beror dels på fler leddjur (Arthropoda), dels på tillkomsten av slemmaskar (Nemertea) vilka inte påträffats inom Stockholms klusterområden tidigare i denna undersökning. De övriga två områdena visar inte på någon större skillnad i totalt antal funna taxa.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Sandberg, Henrik
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Isabell-Shen, Dandan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Broman, Elias
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Ahmed, Mohammed
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Holovachov, Oleksandr
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nascimento, Francisco
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    NEMOte BARCODing: Förbättrad miljöövervakning av Östersjöns bentiska ekosystem2024Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Förändringar av ekosystem och hot mot biologisk mångfald, samt de på denna mångfald vilande ekosystemtjänsterna, har skapat ett behov av mer robusta och kostnadseffektiva miljöövervakningsmetoder. Projektet NEMOte BARCODing har undersökt om de frilevande nematoderna kan hjälpa oss att fylla detta behov. Metastreckkodning (metabarcoding på engelska), en av de moderna DNA-metoderna, har möjliggjort att meiofauna-organismer som nematoder effektiv kan provtas. Nematoderna är en av de mest mångfaldshaltiga organismgrupperna i världen, och de har visat sig vara bra indikatorer på ekosystems hälsa och förändringar i miljön. I Östersjön, där traditionellt enbart större organismer, makrofauna, har använts, kan nematoderna tillföra värdefull information. Då antal makrofauna-arter i Östersjön är lågt har bedömningar av ekosystemhälsa baserat på makrofauna mindre upp­lösning än bedömningar baserat på de mer mångfaldiga och abundanta nematod-samhället. 

    Det finns dock hinder för DNA-streckkodning ska för att övervaka nematoder i Östersjön: 1. Bristande täckning av nematod-arter i nuvarande referensdatabaser. 2. Bristande kunskap om streckkodningsmetoders förmåga att kvantifiera nematod-samhället och återspegla samhällskompositionen i miljöerna som provtas. Och 3. Bristen på verktyg för att bedöma ekosystemhälsa och ekologiska status från data över nematod-samhället. NEMOte BARCODing har bidragit till att överkomma dessa brister och därigenom till att möjliggöra miljöövervakning av Östersjöns nematoder. 

    I Arbetspaktet 1 förbättrade NEMOte BARCODing existerande referensdatabaser genom att ladda upp referenssekvenser av 18S och 28S rRNA-markörgenerna för 110 av Östersjöns nematod-arter. I Arbetspaket 2 utvärderades sekvenseringsmetoders lämplighet för miljöövervakning. 18S-streckkodning med TAReuk primerparen fungerade bäst av de testade metoderna, gav en god bild av nematod-samhället, och rekommenderas därav för nematod-övervakning i Östersjön. I Arbetspaket 3 har NEMOte BARCODing utvecklat ett verktyg för statusklassning med nematod-data, Nematod-BQI (BQInem), med utgångspunkt i det BQI som används inom svensk miljöövervakning. Andra potentiella verktyg för nematod-övervakning utforskades även och en karta ritades för Nematod-BQI:s framtida utvecklingen, med potentiell inkludering av fler meiofauna-grupper som ett alternativ. 

    Slutligen så förslogs ett pilotprogram för streckkodningsbaserad nematod-övervakning, med rekommenderade metoder, provtagningsupplägg och status klassningsverktyg (BQInem). De frilevande nematoderna kan säga oss mycket om ekosystemens hälsa och arbetet inom NEMOte BARCODing har förhoppningsvis bidragit till att denna information förmedlas.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Svensson, Ola
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Raymond, Caroline
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Cederwall, Hans
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Gunnarsson, Jonas
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Askö-Landsortsområdet år 20102011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inom det regionalt-nationellt samordnade miljöövervakningsprogrammet för bottenfauna och sedimentkvalité har 20 mjukbottenstationer i Asköområdet undersöks sedan år 2007. Stationerna ligger på djup mellan 9 och 60 meter. Denna rapport presenterar status för bottensamhället (BQI) inom Asköområdet år 2010 och jämför med programmets tidigare årliga undersökningar sedan 2007.

    Långtidsförändringar i området redovisas också för fyra av stationerna som undersökts årligen sedan 1970-talet inom tidigare miljöövervakningsprogram.

    Status för bottenfaunan bestäms med ett bottenkvalitets-index, BQI (Benthic Quality Index). I Asköområdet visar BQI en signifikant nedgång i status sedan 1970-talet. Detta beror främst på en minskning av vitmärlorna Monoporeia affinis och Pontoporeia femorata. Vitmärlorna är känsliga för låga syrehalter och har tilldelats ett högt känslighetsvärde i BQI-indexet. Deras nedgång följdes av en ökning av östersjömusslan Macoma balthica på de bottnar som tidigare dominerats av vitmärlor. Senare har den för Östersjön nya havsborstmasken Marenzelleria spp. tillkommit och förekommer nu på de flesta stationerna. Både Macoma och Marenzelleria har lägre känslighetsvärden än vitmärlorna och ger därmed området en lägre status än vid mätningarna under 1970- och början av 80-talet.

    År 2010 observerades det högsta BQI-värdet (BQI = 6.5) sedan det nya regionala programmet startades 2007, även om det fortfarande är lägre än på 1970-talet. Det höga BQI-värdet för 2010 beror på en viss återhämtning av vitmärlorna Monoporeia affinis och Pontoporeia affinis, samt att isopoden Jaera albifrons ökat i antal sedan 2009.

    En jämförelse av den biologiska mångfalden, uttryckt som antal taxa, visar en högre biodiversitet i år jämfört med 2009. Även den totala abundansen har ökat och visar de högsta värdena sedan programmets början 2007. Biomassan har också ökat jämfört med förra året, men är något lägre än 2008. Största skillnaden i biomassa beror på en ökning av blåmusslan Mytilus edulis, vilket troligtvis delvis beror på vintern 2009-2010 års kraftiga istäckning. Under hårda isvintrar kan isen skrapa loss tångruskor med associerade hårdbottenarter som sedan återfinns på de mjuka, djupare belägna, bottnarna.

    Sammantaget visar årets provtagning att miljötillståndet för mjuka bottnar förbättrats i Asköområdet jämfört med 2007-2009, även om den ekologiska statusen fortfarande ärbetydligt lägre än på 1970-talet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Svensson, Ola
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Raymond, Caroline
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Gunnarsson, Jonas
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Cederwall, Hans
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Regional miljöövervakning av mjukbottenfaunai Askö-Landsortsområdet år 20112012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport redovisar resultaten av 2011 års undersökning av mjukbottenfaunan i Askö-Landsortsområdet. 20 stationer belägna på djup mellan 9 och 60 meter undersöks årligen avseende bottenfauna och sedimentkvalité. Undersökningen är en del av det regionalt-nationellt samordnade miljöövervakningsprogrammet som startade år 2007. Stationerna ingick mellan 1981 och 2006 i den nationella miljöövervakningen. Fyra av dem har besökts varje år sedan 1970-talet inom tidigare forskningsprojekt, och långtidsförändringar för dessa redovisas separat.

    Huvudfokus för undersökningen är statusbedömning av bottensamhället med hjälp av Benthic Quality Index (BQI). Statusen för Asköområdet har minskat signifikant sedan 1970-talet. Denna minskning beror huvudsakligen på ett skifte från ett bottensamhälle dominerat av vitmärlorna Monoporeia affinis och Pontoporeia femorata till ett dominerat av östersjömusslan Macoma balthica.

    Sedan mitten av 2000-talet förekommer nu också ett för Östersjön nytt släkte av havsbortmaskar Marenzelleria spp. Både östersjömusslan och den introducerade havsbortsmasken Marenzelleria spp. är tåligare mot låga syrehalter än vitmärlorna och har lägre känslighetsvärden i BQI-indexet. Detta ger området en lägre status än vid mätningarna under 1970- och början av 1980-talet.

    År 2011 beräknades BQI-värdet (20:e percentilen) för området till 5,8, en försämring sedan 2010 (20:e percentilen av BQI=6,8). Vid en jämförelse över längre tid har områdets BQI-värden minskat. Den nedåtgående trenden förefaller emellertid ha brutits och från 2001 kan en signifikant ökning av BQI observeras.

    Den biologiska mångfalden, uttryckt som antal taxa, följer samma mönster som BQI, med en uppgång sedan 2001. En del av förklaringen till den ökade biologiska mångfalden beror på förekomsten av havsborstmasken Marenzelleria spp. Uppmätta värden av bottenfaunans biomassa ligger nu på ungefär samma nivå som på 1980-talet, efter att under perioden 1996 till 2006 ha legat på en högre nivå.

    Sammanfattningsvis visar 2011 års undersökning att miljötillståndet för Asköområdets mjuka bottnar förbättrats sedan programmets början 2007, och att den ekologiska statusen har ökat signifikant sedan 2001.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Walve, Jacob
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Rolff, Carl
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitets Östersjöcentrum.
    Tidlund, Annika
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitets Östersjöcentrum.
    Svealandskusten 20152015Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Walve, Jakob
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Utförare miljöövervakning, Vattenvårdsförbund, Svealands Kustvattenvårdsförbund, SKVVF.
    Rolff, Carl
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Utförare miljöövervakning, Vattenvårdsförbund, Svealands Kustvattenvårdsförbund, SKVVF.
    Svealandskusten 20172017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Walve, Jakob
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Vattenvårdsförbund, Svealands Kustvattenvårdsförbund, SKVVF. Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Rolff, Carl
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Vattenvårdsförbund, Svealands Kustvattenvårdsförbund, SKVVF.
    Svealandskusten 20182018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Walve, Jakob
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Uppsala län. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län. Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Rolff, Carl
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Uppsala län. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län. Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Svealandskusten 2019: Tillståndet i kustvattnet - resultat från förbundets mätprogram2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1 - 16 of 16
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf