Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 16 av 16
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Engwall, Magnus
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Larsson, Maria
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM. 202100-1975.
    Bioanalys av organiska föroreningars biotillgänglighet: - tillämpning i sanerade massor2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Polycykliska aromatiska kolväten (PAHer) är relativt vanliga i förorenade områden, särskilt på gamla gasverktomter, bensinstationer och tidigare impregneringsanläggningar. På grund av deras toxicitet så är sanering av PAH-förorenade områden av hög prioritet. För att minska riskerna med PAH-förorenade jordar, både före och efter sanering, är det viktigt att åstadkomma en heltäckande riskbedömning och säker klassning av dessa jordmassor. De generella riktvärden för PAH-förorenad mark som används idag är i regel baserade på kemisk analys av 16 standard PAHer (PAH16), trots att det ofta förekommer 100-tals PAHer och PAHmetaboliter i jordarna. I detta projekt har vi genom att jämföra kemisk och biologisk analys (H4IIEluc) av ett flertal sanerade PAH-förorenade jordprover studerat om toxiciteten verkligen minskar i proportion till minskningen av PAHer i jordarna. H4IIE-luc är en mekanismspecifik bioanalys som detekterar alla ämnen som aktiverar Ahreceptorn, en av de två viktigaste mekanismerna bakom PAHers toxicitet. Jämförelsen av resultaten visade att den totala toxiciteten i de sanerade jordproverna inte gick att förklara med kemisk analys av PAH16 och att man därmed med dagens analysmetodik riskerar att missa toxikologiskt relevanta PAHer och andra liknande ämnen. Vidare kemiska identifieringsstudier samt bioanalytiska studier krävs för att ta reda på om dessa okända ämnen utgör en risk för människa eller miljö. Våra resultat visar på svagheten med kemisk analys av ett mindre antal ämnen som grundval för klassning av renade massor. Det är därför är rimligt att inkludera mekanismspecifika tester i riskbedömning och vid klassning av renade PAHförorenade jordar. Dels för att minimera riskerna som dessa jordar kan utgöra för människor och miljö, dels för att man med en större säkerhet och i större utsträckning skall kunna återanvända sanerade jordmassor. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Ericson, Ingrid;,
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    van Bavel, Bert
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Lindström, Gunilla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Screening av humanvävnad2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    To expand our monitoring focus and to make complementary additions to the POPs traditionally measured we undertook a POP screening study of human tissue representative for Swedish adults in 2007. Among the compounds assessed in this study are several classes of organohalogen contaminants, such as polychlorinated dibenzo-p-dioxins and furans (PCDD/Fs) and their brominated homologues (PBDD/Fs), polychlorinated biphenyls (PCBs) and their hydroxylated metabolites (OH-PCBs), polybrominated diphenyl ethers (PBDEs) and other bromine containing compounds, a number of organochlorine Stockholm Convention pesticides including toxaphene, and several recently identified perfluorinated chemicals (PFCs). The analytical techniques used were based on various GC and HPLC massspectrometry applications after clean-up and fractionation of blood and adipose tissue samples. The profile of the PCDD/F in 2007 is considered to be unchanged since the 90’s. The shift in congener profile from BDE #47, earlier being the dominant congener in human tissues, to BDE# 153 being dominant is confirmed in this study. Levels of PCBs are lower in this study group in relation to earlier fish consumers’ levels. Six individual PFCs were detected in the blood samples analysed. PFOS was detected at the highest concentration, with a geometric mean of 16 ng/ml, followed by PFOA, 2,4 ng/ml, PFHxS, PFNA, PFDA and PFUnDA were present at similar levels. There is a need to further investigate individual exposures to PFCs and identify high exposure groups. Brominated PBDFs were found in human adipose at concentrations of 0.27-2.24 pg/g, being the first results on a larger material of the general population in Sweden. The screening of a larger sample seize of human adipose tissue revealed several unknown, bromine containing POPs. Both smaller and larger bromine containing compounds besides the known BDEs were found. Positive identification of these compounds will require authentic standards and high resolution GC/MS analysis.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Ericson Jogsten, Ingrid
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Yeung, Leo
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Analysis of ultra-short chain perfluoroalkyl substances in Swedish environmental waters2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka huruvida ultrakorta perfluorerade alkylsubstanser (PFASs) förekommer i prov från svenska vatten. Dagens metoder för att analysera PFASs fokuserar på ämnen som har en kolkedja om minst fyra kol. I denna studie har ultrakorta perfluoralkylsulfonater analyserats, mer specifikt perfluorpropansulfonat (PFPrS, C3) och perfluoretansulfonat (PFEtS, C2), med hjälp av en ny separationsmetod som använder superkritisk vätskekromatografi kopplad till masspektrometrisk detektion.

    Totalt har 26 vattenprov analyserats omfattande grundvatten, ytvatten, regnvatten och snö. De olika provplatserna har varierat från civila och militära brandövningsplatser, vid en före detta anläggning för hårdkromplätering, omkring en anläggning för farligt avfall, samt bakgrundsprover i form av regnvatten, snö och ytvatten från en sjö. Med den nya metoden kunde de ultrakorta PFAS-ämnena PFPrS och PFEtS uppmätas i prover från svenska vatten för första gången. PFPrS kunde mätas i 22 av totalt 26 prov, och PFEtS kunde mätas i samtliga prov. Halterna för PFPrS varierade mellan 0.93 ng/l till 39 000 ng/l, medan koncentrationen för PFEtS varierade mellan 0.07 och 5 680 ng/l. De högsta halterna härstammar från brandövningsplatser inom ett militärt flygplatsområde. I dessa prover uppgår PFPrS till 6 respektive 10% av totalhalten PFAS, vilket pekar på vikten av att inkludera även ultrakorta PFAS i mätningar av PFAS i miljöprover.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Eriksson, Ulrika
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Kärrman, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Screening of PFASs in sludge and water from waste water treatment plants2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att studera bidraget från föregångarämnen till den totala halten av PFAS i slam och vatten från svenska reningsverk, som komplettering till tidigare studier av persistenta PFAS-grupper bestående av perfluorkarboxylsyror (PFCAs) och perfluorsulfonsyror (PFSAs). De föregångarämnen som ingick i denna studie var fluortelomersulfonsyror (FTSAs), polyfluorerade fosfatestrar (PAPs), perfluorfosfonater och perfluorfosfinater (PFPA, PFPiA), sulfonamider (FOSAs), sulfonamidetanoler (FOSEs) samt intermediärer (omättade fluorotelomersyror, FTUCAs) och stabila transformationsämnen (fluorotelomersyror, FTCAs).

    De reningsverk som ingått i studien är Gässlösa (Borås), Henriksdal (Stockholm) och Umeå. I denna rapport redovisas PFAS-halterna i slam från 2012, 2014 och 2015, och i filtrerat ingående och utgående vatten från 2015. Samtliga reningsverk påvisade förekomst av föregångarämnen i såväl slam som ingående vatten. I slamproverna var halterna av föregångarämnen och intermediärer högre än halterna av persistenta PFASs. Flera PFCAs, i synnerhet kortkedjade, visade högre halter i utgående vatten i förhållande till ingående vatten.

    Förekomst av föregångarämnen i ingående vatten och slam visar att nedbrytning i reningsverken kan vara en förklaring till de ökade halter av PFCAs som observerats i utgående vatten, i förhållande till ingående vatten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Golovko, Oksana
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Fredriksson, Felicia
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Larsson, Pontus
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Yuen, Nim Tung Calista
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Yeung, Leo
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Kärrman, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Ahrens, Lutz
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Wiberg, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Spridning av mikroföroreningar och per- och polyfluoralkyl substanser (PFAS) till jordbruk vid bevattning med kommunalt avloppsvatten2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Återanvändning av avloppsvatten för jordbruksbevattning är ett sätt att minska efterfrågan på sötvatten, men det kan också introducera läkemedel, personliga hygienprodukter och andra kemikalier i jordbrukets ekosystem och livsmedelskedja. Syftet med denna studie var att mäta förekomsten av en rad potentiellt skadliga organiska mikroföroreningar (OMP), såsom läkemedel, personliga hygienprodukter, industrikemikalier, bekämpningsmedel och per- och polyfluoralkylsubstanser (PFAS) i avloppsvatten som används för bevattning och i den mottagande jordbruksmarken. Bevattningsvatten bestående av renat avloppsvatten vid två anläggningar på Gotland provtogs vid fyra tillfällen under juli och augusti 2021. Dessutom togs prover på jord och daggmaskar i september 2021 efter skörd från två åkrar bevattnade med avloppsvattnet samt från en åker som inte hade bevattnats alls. Potatis som fortfarande var i marken togs från ett av de bevattnade fälten.

    Ett brett spektrum av OMP-koncentrationer (ng/l till ug/l) hittades i bevattningsvattnet, och totalt upptäcktes 35 av 77 analyserade OMP. Totalt 19 av 24 olika PFAS detekterades i bevattningsvattnet i intervallet 0,1-1000 ng/l. Extraherbart organiskt fluor (EOF) och totala oxiderbara prekursorer (TOP) mättes även i vattenproverna. Intervallet för EOF var 366-507 ng/l och endast två av totalt åtta bevattningsvattenprover visade en liten ökning av perfluoroktansyra (PFOA) och perfluorhexansyra (PFHxA) efter oxidation.

    Ingen av OMP:erna i denna studie upptäcktes i något av jordproverna. Perfluoroktansulfonsyra (PFOS) hittades över detektionsgränsen i jord från båda bevattnade fälten (0,14-0,17 ng/ d.w.) men låg under detektionsgränsen i jord från referensplatsen. Perfluorbutansyra (PFBA) hittades i låga nivåer men över detektionsgränsen i ett av de bevattnade fälten (0,22 ng/g d.w.) och den närliggande referensplatsen (0,27 ng/g d.w.). EOF-analysen av jord resulterade inte i någon ytterligare information då detektionsgränsen var relativt hög (280 ng/g).

    Av 77 analyserade OMP:er hittades endast fem OMP:er (sotalol, oxazepam, metformin, etylparaben och venlafaxin) i daggmaskar i koncentrationsintervallet 8,4-160 ng/g d.w. Mellan fem och tio PFAS upptäcktes i daggmaskar från de två bevattnade fälten (19-35 ng/g d.w. för summan PFAS) och sju PFAS hittades i maskar från referensplatsen med en summakoncentration på 69 ng/g d.w. Endast två OMP-föreningar (6,6 ng/g d.w. för metformin och 340 ng/g d.w. för BAM) hittades i potatis som samlats in från en bevattnad åker, och ingen av de analyserade PFAS kunde detekteras.

    Den aktuella studien kunde bara upptäcka ett fåtal PFAS och andra OMP i jord och potatis från marken som bevattnats med avloppsvatten. Bioackumulering av fem OMP och upp till tio PFAS påvisades i daggmaskar på den bevattnade jordbruksmarken men även på referensplatsen. Således kunde ingen påverkan av avloppsvatten på marken eller daggmask påvisas. Detta var dock en begränsad studie och det kan inte uteslutas upptag av OMP till ätbara växter eller läckage till grundvatten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Hagberg, Jessica
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Kärrman, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Bjurlid, Filip
    Arbets- och miljömedicin, Region Örebro län.
    Spädbarns exponering för miljögifter2024Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I den här studien har spädbarns exponering för miljögifter vid födseln och under det första levnadsåret undersökts genom att analysera PCB, pesticider, dioxiner, PBDE och PFAS i navelsträngsblod, och matchade prover av bröstmjölk och serum från mammor och deras spädbarn vid tre tidpunkter under spädbarnens första levnadsår. I studien deltog tio mammor och deras nyfödda barn. Resultaten tyder på att PFOA överförs till foster via placentan i högre omfattning än andra PFAS och miljögifter. Halterna av miljögifter i bröstmjölk var generellt lägre 6 månader efter förlossningen jämfört med 3 månader efter. Statistiskt signifikant lägre koncentrationer påvisades endast för pesticider (∑Pest). Mammornas serumkoncentrationer uppvisade för de flesta ämnen en något sjunkande trend under de två efterföljande provtagningstillfällena. För spädbarnen var trenden motsatt och starkare. Då skillnader mellan spädbarnens och mammornas serumkoncentrationer undersöktes, kunde statistiskt signifikant högre koncentrationer av PFHpS, PFOA, PFNA, PCB-74, -118, -138, -153, -156, -157, -170, -180 och p,p’-DDE påvisas i spädbarnens serum vid ett eller flera provtagningstillfällen. Störst skillnad i serumkoncentration påvisades för PFOA, där spädbarnen vid 12 månaders ålder hade 6,7 gånger högre halter än mammorna. För PFUnDA var spädbarnens serumkoncentrationer statistiskt signifikant lägre än mammornas vid provtagningen 6 månader efter förlossningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Hagberg, Jessika
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Lindström, Gunilla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    van Bavel, Bert
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    “Screening av PBDD/F i humana matriser”2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In a screening study during 2007-2008, also performed by MTM and commissioned by

    the Swedish EPA, the presence of polybrominated dibenzo-

    p furans (PBDFs) were

    detected in human adipose tissue from the Swedish population for the first time. In this

    study ten additional adipose samples were analysed for polybrominated dibenzo-

    p

    dioxins and furans, PBDD/Fs. In all samples, 2,3,7,8-TeBDF was present in levels

    ranging from 0.23 to 0.54 pg g

    -1 lipid and pentabrominated furans were present in nine

    out of ten samples. The levels of 2,3,7,8-TeBDF, 1,2,3,7,8- and 2,3,4,7,8-PeBDF were

    similar to those reported in the previous screening study [1].

    By lowering the detection limits by using larger injection volumes by employing the PTV

    injection technique, 2,3,7,8-TeBDD, 1,2,3,4,7,8-/1,2,3,6,7,8-HxBDD, 1,2,3,4,6,7,8-

    HpBDD, 1,2,3,4,7,8-HxBDF and 1,2,3,4,6,7,8-HpBDF were detected for the first time in

    human adipose tissue samples from Sweden. 2,3,7,8-TeBDD was detected in five out of

    ten samples in the range of 0.03-0.05 pg g

    -1 lipid. 2,3,7,8-TeBDD has been detected in

    samples with human origin earlier but not in samples from Sweden and levels of

    1,2,3,4,7,8-HxBDF has previously been detected in human milk samples from several

    countries, including Sweden. However, the detection of 1,2,3,4,7,8-/1,2,3,6,7,8-HxBDD,

    1,2,3,4,6,7,8-HpBDD and 1,2,3,4,6,7,8-HpBDF in human tissue is to our knowledge

    reported for the first time.

    To summarize, results from nineteen samples (the present and previous study)

    demonstrate the presence of brominated furans in the general Swedish population.

    Additionally, the individuals having the highest PBDD/F concentrations had also the

    highest levels of PCDD/Fs (pg TEQ g

    -1). This might support the general assumption that

    brominated and chlorinated dioxins have the same sources and exposure routes.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Järnberg, Ulf
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Holmström, Katrin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    van Bavel, Bert
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Kärrman, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Perfluoroalkylated acids and related compounds (PFAS) in the Swedish environment2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    The perfluoroalkylated substances have gained increased attention among scientists and regulators during the last few years. In particular, perfluorooctane sulfonate (PFOS), perfluorooctanoic acid (PFOA) and similar perfluorinated alkylated acids are regarded as the most stable end products of various perfluoroalkylated substances and have been shown to be extremely stable, bioconcentrate and biomagnify and have several toxicological effects. The industrial chemistry of perfluoroalkylated substances is extremely diverse and includes almost all chemical functionalities from simple pure alkanes to complex co-polymers. Major usage of perfluoroalkylated products is related to polymeric compounds and the dominant release to the environment is from primary and secondary production plants which are lacking in the Nordic countries. The occurrence of elevated concentrations of perfluoroalkylated acids in Sweden is strongly related to urbanized areas and the most likely path into the aquatic environment is through sewage water, although atmospheric input is also possible via more volatile precursor compounds. Up to 40 times elevated concentrations were found in biota from urban areas compared to unpolluted areas. Lake Mälaren and lower parts of the river Helge å are examples of aqueous environments clearly contaminated by PFOS. One of several potential point sources in Sweden has been screened for PFOS. A firefighting training site was found to release PFOS to the local aqueous environment (wetland) where μg/l concentrations where found. Long chain (more than 8 C for sulfonates and 10 C or more for carboxylates) perfluoroalkylated acids are readily taken up by biota in aqueous environments and reach very high concentrations in predators at high trophic levels of aquatic food webs. Baltic guillemot egg showed an increasing trend in PFOS concentration from 20-30 ng/g by the end of sixties to more than 600 ng/g at present. Freshwater otter from various locations in Sweden showed concentrations similar to guillemot eggs and Baltic grey seal has extreme values up to ten times higher (21 μg/g sum of all acids 6-14 C, PFOS alone:11μg/g). Human exposure, as described by Swedish human blood levels, appears to be similar to most other countries. No extreme values were encountered which would indicate occupational exposure. An excessive consumption of freshwater fish may contribute to an increased exposure, but this could not be clearly verified. Occupational settings where exposure to precursor compounds can take place are present in Sweden and should be included in future studies. Industrial use of textile and leather impregnating formulations result in elevated concentrations of perfluorocarboylates in effluent water from sewage treatment plants. The relation between effluent and biota concentrations for an aquatic environment with this type of activity needs to be further described in particular for perfluoroalkyl carboxylates which are currently being discharged in Sweden. Exposure routes and distribution behavior are yet not completely described for many PFAS, in particular their precursors. Environmental levels, human levels and human exposure data are lacking for a wide variety of PFAS discussed in this report

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Karlsson, Therese
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.
    Kärrman, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Rotander, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Hassellöv, Martin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.
    Provtagningsmetoder för mikroplast >300 μm i ytvatten: En jämförelsestudie mellan pump och trål2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Mikroplast (MP) är en föroreningstyp som medför stora utmaningar för provtagning och analys. För att kunna förbättra framtida miljöövervakning så jämfördes här två vanliga metoder för provtagning av mikroplast >300 μm; mantatrål och pump. Sex provreplikat för vardera metod togs under vindstilla förhållanden på ett och samma område under en dag. Provtagningsvolymen för varje replikat var 20 m3 för pumpen och ca 60 m3 för trålen. Efterföljande analys gjordes med visuell bedömning av en och samma person där antropogena partiklar delades in i elva kategorier.

    I pumpproverna hittades mellan 0 och 8 MPs som i volym räknat gav ett medelvärde av 0,17 MP/m3. I trålproverna varierade antalet mellan 9 och 33 MP som i volym räknat gav en signifikant högre koncentration än i trålproverna med ett medelvärde av 0,32 MP/m3. Resultaten innebar även att för att uppnå en statistisk power på 60 % så skulle tio pumpreplikat behövas för att mäta skillnaden mellan det undersökta området och ett område utan mikroplast. För trålen skulle motsvarande kräva 2 replikat. Alternativt kan en större provvolym ge en ökad säkerhet i och med att fördelningsdata då närmar sig en normalfördelning. Variationerna i mätosäkerhet mellan metoderna bedöms framförallt vara relaterad till skillnad i provvolym och skulle också kunna kompenseras genom ökad pumpvolym, vilket skulle gå något snabbare jämfört med att göra fler replikat.

    Sammansättningen av MP varierade en del mellan replikaten men bestod främst av expanderad cellplast, filmer, filament, och fragment. I vartdera pumpprov var det i genomsnitt 1,3 filmer och 0,33 expanderade cellplastpartiklar medan trålen hade i genomsnitt 2,5 filmer och 9,2 expanderade cellplastpartiklar. Per volymenhet utgjorde filmer den största delen av MP i prover tagna med pump (40 %), medan cellplast dominerade i trålproverna (46 %). Cellplast tycks därmed provtas mer effektivt med trål vilket kan bero på att den flyter på det översta ytlagret som trålen provtar. Pumpen ligger något lägre i ytskiktet och jämförelsestudien indikerar att de båda provtagarna har en mer jämförbar provsammansättning för partiklar med en mer neutral flytkraft. I denna studie erhölls dock inte tillräckligt stort antal partiklar av olika plasttyper för att tillåta mer ingående statistiska jämförelser mellan provsammansättningarna.

    Sannolikheten för att få falska nollvärden ökar vid lägre partikelantal vilket börjar få en signifikant effekt under 5 partiklar per prov. Oavsett vilken metod som används är det viktigt att tillräckligt stor volym provtas för att besvara frågeställningar som skillnader mellan olika områden och skillnader mellan olika sorters plast.

    Bakgrund och syfte med rapporten

    Även om metoder för provtagning, extraktion och identifikation av mikroplast har utvecklats snabbt under senare år så återstår ännu flera utmaningar. Flertalet studier publicerar förekomst av mikroplast i sjöar och hav. En av de utmaningarna består i hur vi på ett representativt sätt ska kunna provta en förorening som är så pass heterogen, både till form och också utbredning. En annan frågeställning är huruvida det går att jämföra resultat från två olika provtagningsmetoder. Här jämför vi två metoder som ofta används för att provta mikroplast med storlek över 300 μm i ytvatten; en mantatrål och en pump. Under en dag (10 oktober 2017) togs 6 replikat per metod på samma plats i Gullmarsfjorden utanför Lysekil. Genom att räkna mikroplast och annat mikroskräp i proverna var syftet att undersöka skillnader mellan replikat och skillnader mellan metoderna.

    Jämförelsen har gjorts på uppdrag av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten som ett led i arbetet med att utveckla övervakning av mikroskräp.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Kärrman, Anna
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Davies, Jenna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Salihovic, Samira
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Lignell, Sanna
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    PFAAs in matched milk and serum from primipara women2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to assess the association between serum and milk levels of perfluoroalkyl acids (PFAAs) in humans. Individual milk and serum samples from fifty (50) primipara women in Uppsala, Sweden, were collected in 2004, 2007, 2009, and 2011. PFAAs were analysed in milk and serum using in-house validated methods and quality control protocols. PFOS, PFOA and PFHxS were detected in 98-100% of the milk and serum samples in the concentration order PFOS>PFHxS>PFOA. PFBuS, PFHpA, and PFDA were detected in 12-64% of the milk and serum samples. PFNA and PFUnDA were detected at high frequency but low levels in serum and were consequently less frequently detected in milk. PFOS and PFHxS showed a stronger correlation between serum and milk levels compared to PFOA. The regression slope with 95% confidence interval was calculated to assess the association between serum and milk levels. The level of PFOS in milk is 1.4 ± 0.25% of the corresponding maternal serum level. For PFHxS the interval is 1.4 ± 0.33% and for PFOA 2.6 ± 1.1%. The temporal trends (2004-2011) observed are similar in serum and milk.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Kärrman, Anna
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Ericson, Ingrid
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    van Bavel, Bert
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Lindström, Gunilla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Analysis and Occurrence of Perfluorinated Chemicals in Breast Milk and Serum from Swedish Women, 1996-20052006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Breast milk samples and blood serum collected from primipara women in Sweden during the period 1996 to 2004 were analyzed with the aim to study levels of perfluorinated chemicals (PFCs) and the concentration ratio between milk and blood. A total of five perfluorinated chemicals (PFCs) were detected in breast milk, of which perfluorooctanesulfonate (PFOS) and perfluorohexanesulfonate (PFHxS) were found most frequently. In addition, perfluorooctanesulfonamide (PFOSA), perfluorononanoic acid (PFNA) and perfluorooctanoic acid (PFOA) were detected. The highest mean concentration in individual milk samples was obtained for PFOS (0.172 ng/mL) followed by PFHxS (0.068 ng/mL) and PFOSA (0.012 ng/mL). The quantification of PFOA was hampered in most of the samples due to a high procedural blank contamination. A total of eight PFCs were detected in the serum samples. Breast milk levels in this study were on average 113 times lower compared to serum levels for PFOS, 57 times lower for PFHxS and 23 times lower for PFOSA. There was a strong association between increasing serum concentration and increasing milk concentration for PFOS and PFHxS. During the period 1996-2004, the levels in pooled breast milk samples were relatively constant with a slightly decreasing trend for the pools collected in years 2003-2004. Analysis of breast milk, consecutive sampled over a period of several days, did not indicate a decrease in levels with progression of lactation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Kärrman, Anna
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Ericson, Ingrid
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    van Bavel, Bert
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Lindström, Gunilla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    “Mätningar av PFOS i bröstmjölk och blod”2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Breast milk samples and blood serum collected from primipara women in Sweden during the

    period 1996 to 2004 were analyzed with the aim to study levels of perfluorinated chemicals

    (PFCs) and the concentration ratio between milk and blood.

    A total of five perfluorinated chemicals (PFCs) were detected in breast milk, of which

    perfluorooctanesulfonate (PFOS) and perfluorohexanesulfonate (PFHxS) were found most

    frequently. In addition, perfluorooctanesulfonamide (PFOSA), perfluorononanoic acid

    (PFNA) and perfluorooctanoic acid (PFOA) were detected. The highest mean concentration in

    individual milk samples was obtained for PFOS (0.172 ng/mL) followed by PFHxS (0.068

    ng/mL) and PFOSA (0.012 ng/mL). The quantification of PFOA was hampered in most of the

    samples due to a high procedural blank contamination. A total of eight PFCs were detected in

    the serum samples.

    Breast milk levels in this study were on average 113 times lower compared to serum levels for

    PFOS, 57 times lower for PFHxS and 23 times lower for PFOSA. There was a strong

    association between increasing serum concentration and increasing milk concentration for

    PFOS and PFHxS.

    During the period 1996-2004, the levels in pooled breast milk samples were relatively

    constant with a slightly decreasing trend for the pools collected in years 2003-2004.

    Analysis of breast milk, consecutive sampled over a period of several days, did not indicate a

    decrease in levels with progression of lactation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Kärrman, Anna
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Fredriksson, Felicia
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    N.T. Yuen, Calista
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    W.Y. Yeung, Leo
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Screening of per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS) in sediment and water close to paper industries2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Per- och polyfluoralkylsubstanser (PFAS) är en stor grupp antropogena föreningar med bred användning, till exempel vid tillverkning av fett- och vattenavvisande papper. Flera PFAS har visat sig utgöra en risk för miljön och människor på grund av deras persistens, rörlighet, toxicitet och bioackumulerande egenskaper. Pappersproduktionen i Sverige omfattar olika typer av produkter såsom kartong, flytande kartong, skrivpapper, säckpapper, hygienpapper, etcetera. Nuvarande och historisk användning av PFAS i svensk pappersindustri kopplat till utsläpp till miljön är inte känd. Syftet med denna studie var att bedöma om pappersindustrier kan vara en viktig punktkälla för PFAS i miljön genom analys av PFAS i sediment och vatten i närheten av pappersindustrier. Totalt ingick 60 sedimentprover från 13 platser i Sverige provtagna under tidsperioden 2015–2022, och åtta ytvattenprover från tre platser tagna 2021. Analysen omfattade totalt 68 PFAS (icke-polymerer) och extraherbart organiskt fluor (EOF). Resultaten visar ett stort koncentrationsområde i sediment nära pappersindustrier i Sverige, från under detektionsgränsen (LOD) till 1181 ng/g torrvikt. Antalet och typen av detekterade PFAS varierade också. De PFAS-klasser som hittades i högst koncentration i ytsediment var polyfluoralkylfosfatdiestrar (diPAP, max 819 ng/g), fluoroktansulfonamidättiksyra (FOSAA, max 137 ng/g) och ämnet N-etylperfluoroktansulfonamidfosfatdiester (diSAmPAP, max 134 ng/g d). Koncentrationerna för diSAmPAP är semi-kvantifierade då matris och isomerer störde kvantifieringen. En generell ökning av koncentrationerna med ökande sedimentdjup kunde ses och den maximala koncentrationen i sediment från olika djup nådde 1084 ng/g för diPAP, 65 ng/g för FOSAA och 682 ng/g för diSAmPAP. De klasserna som vanligtvis mäts i undersökningar, PFCA och PFSA, nådde maximalt 6 och 7 ng/g i ytsediment, och 11 och 6 ng/g i sedimentkärnor. EOF följde samma trend som PFAS-koncentrationerna, med några få undantag, och varierade mellan <LOD till 1301 ng/g. Ytvatten från tre platser visade detekterbara koncentrationer av PFCA, PFSA och FTSA upp till 0,05 ng/ml, men kunde inte kopplas tillNATIONELL MILJÖÖVERVAKNING PÅ UPPDRAG AV NATURVÅRDSVERKETÄRENDENNUMMERAVTALSNUMMERPROGRAMOMRÅDEDELPROGRAMNV-06307-20219-20-008MiljögiftsamordningScreening3pappersindustrierna i denna studie. Baserat på PFAS-analysen av sediment är åtta av de 13 platserna tydligt påverkade av punktkälla och fem kan klassificeras som lågkontaminerade (summa PFAS-68 <20 ng/g) även om påverkan från närliggande industrier inte helt kan uteslutas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Rotander, Anna
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Kärrman, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Microplastics in Södertälje: From Lake Mälaren to the Baltic Sea2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    3

    Svensk sammanfattning

    Trots att ett ökat antal studier de senaste åren slagit fast att betydande mängder mikroplaster kontinuerligt släpps ut i den marina miljön så finns det en utbredd okunskap vad gäller vilka källor som bidrar mest. Det finns således ett behov av att identifiera och karakterisera punktkällor för utsläpp av mikroplaster.

    Den här studien har genomförts i Södertälje och prover har tagits uppströms Södertälje i Mälaren och nedströms till Östersjön. Området är förutom befolkningen påverkat av olika typer av industrier. Södertäljeviken är väldefinierad och har få tillflöden förutom från avrinning från staden och industriområden. Syftet med studien är att studera källor och spridning av mikroplaster till havet genom att analysera hur Södertäljeområdet påverkar förekomst och typ av mikroplaster i ytvatten och sediment.

    Ytvatten provtogs i nio stycken lokaler i Södertäljeviken, inklusive två tillflöden, vid två tillfällen under hösten 2017. Vid sex av dessa lokaler och vid ett tillfälle togs även sedimentkärnor. Ytvatten provtags med en pump som sorterade in partiklarna i två fraktioner: >300 μm och 50-300 μm. Halterna mikroskräppartiklar (mikroplast, fibrer och övriga antropogena partiklar) var i samtliga ytvattenprover högre i 50-300 μm fraktionen med skillnader som varierade mellan ca en faktor 5 och faktor 160. Halterna mikroplaster >300 μm i ytvatten varierade mellan 0.1 och 1 partiklar/m3. Det relativt låga antalet mikroplaster i kombination med variationer mellan de två tidpunkterna i halter försvårar slutsatserna om punktkällor.

    De vanligaste polymererna visade sig vara polyeten och polypropen baserat på analys med infraröd spektroskopi. Hälften av partiklarna som testades kunde dock inte tillskrivas en polymertyp och hamnade i kategorin "oidentifierad polymer". Ett karakteristiskt format rött fragment återfanns i flera av ytvattenproverna och sedimentproverna och var sannolikt färgflagor efter t.ex. bottenfärg.

    Halterna i ytvatten är jämförbara med studier från Östersjön, Gullmarsfjorden och Nyköpingsåarna (Nyköpingsån, Kilaån, Svärtaån och Trosaån) men lägre jämfört med ytvatten i Göteborg (Mölndalsån, Kvillebäcken, Säveån, Lärjeån och Stora ån).

    Halten mikroplast i ytvatten ökade inte nämnvärt från bakgrundsnivån i referenspunkten i Mälaren till början av Södertäljeviken (Snäckviken) med industrier, båttrafik osv. samt till centrala Södertälje (Maren) där Mälaren möter Östersjön. Nedströms centrum kunde en viss ökning av ytvattenhalten urskiljas i lokalen Igelstaviken med sina större industrier och Södertälje hamn. Halten mikroplast minskade sedan nedströms och ut i Östersjön. Detta överensstämde med sedimentproverna, dock kan man i ytsedimentet se en ökning redan i Snäckviken.

    Resultaten tyder på att det finns punktkällor kopplade till lokalerna Igelstaviken och Torpaviken men deras betydelse för det totala utsläppet av MP från land är inte fastlagd. Både båttrafik, industrier, och värmeverk finns kopplade till lokalerna. Inga kända plasttillverkare finns i områdena och det bör därför utredas hur mycket mikroplast som släpps ut från övrig tillverkningsindustri. Sedimentresultaten visar på gradienter med ökande halt i Södertäljeviken fram till Igelsta och därefter en gradvis minskande halt nedströms. Halten mikroplast i sediment är högre i bakgrundslokalen i Östersjön jämfört med bakgrundslokalen i Mälaren vilket tyder på en påverkan från Södertälje. Fler sedimentprov behöver analyseras för att säkerställa skillnaden då variationen av mikroplast i sediment inte är känd.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Thanh, Wang
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Linköpings universitet, LiU. Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Ayan Au, Musse
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Literature survey on the environmental contamination of liquid crystal monomers (LCMs) and a pilot study on their occurrence in sewage sludge from Sweden2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Liquid crystal displays (LCDs) are currently the predominant display technology in the market and utilized in various devices from small calculators to large flat-screen TVs. Liquid crystal monomers (LCMs) are essential components of LCDs and have been produced at a large scale since the 1980s. Concerns have arisen about the potential environmental release of LCMs, with recent studies detecting their presence in indoor dust, sediments, soils and even in humans. The large number of LCMs and their structural diversity poses challenges in chemical analysis. Furthermore, there are discrepancies in acronyms between different studies, which emphasize the need for a standardized nomenclature for reporting LCMs. Experimental data on physical-chemical properties, atmospheric lifetimes, and bioaccumulation potential highlight the potential persistent organic pollutant characteristics of many LCMs. LCMs can be released to the environment during manufacturing, product use, and recycling processes. Environmental monitoring of LCMs is in its early stages, with limited data available. Studies have reported LCM presence in indoor dust, outdoor environments, soil, sediment and biota, primarily from China. Human exposure has been suggested through occupational settings and there have been positive correlations between LCM levels in indoor dust and human breast milk. However, more studies are needed from other countries to assess whether LCMs have widespread global contamination. Within this current report, a pilot study was conducted with the aim to investigate occurrence of selected LCMs in sewage sludge. However, challenges during analytical method development with the sample extraction and pretreatment steps led to low recoveries of native LCMs, indicating the need for further method optimization. A clear conclusion can therefore not be made whether LCMs are present or not in Swedish sludge.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Yeung, Leo
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Eriksson, Ulrika
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Kärrman, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Pilotstudie avseende oidentifierade poly- och perfluorerade alkylämnen i slam och avloppsvatten från reningsverk i Sverige2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att studera totalhalten av PFASs samt andelen okända, hittills ännu ej identifierade PFAS-ämnen i vatten och slam från svenska reningsverk genom att analysera totalt organiskt fluor (TOF) och kvantifierbara PFAS-ämnen. Studien syftar till att kartlägga omfattningen av kända och okända PFAS-ämnen, både dem som är i omlopp och används i produkter i samhället, och dem som släpps ut i miljön. Avloppsvatten (ingående och utgående) och slam provtogs under 2015 och 2016 vid tre olika reningsverk; Gässlösa (Borås), Henriksdal (Stockholm) och Öhn (Umeå). I denna rapport redovisas halter av TOF och PFAS-ämnen i slam från 2016 och ingående och utgående avloppsvatten från 2015 och 2016. Flera olika PFAS-klasser detekterades i slam och avloppsvatten; PFCAs, PFSAs, FTSAs, FTCAs, FTUCAs, FOSAs, FOSAAs, diPAPs, PFPAs och PFPiAs. De neutrala och/eller katjoniska PFAS-ämnena i ingående och utgående vatten var ej identiferbara, medan 79-95% av de anjoniska PFAS-ämnen var okända, ej identiferbara ämnen. I slamproverna ´var en betydande del (42-82%) okända ämnen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1 - 16 av 16
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf