Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 35 av 35
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bignert, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faxneld, Suzanne
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Vasileiou, Maria
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Fång, Johan
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Dahlgren, Henrik
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Kylberg, Eva
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Staveley Öhlund, Jill
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Jones, Douglas
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Stenström, Malin
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Berger, Urs
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Alsberg, Tomas
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Kärsrud, Anne-Sofie
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Sundbom, Marcus
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Holm, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Eriksson, Ulla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Egebäck, Anna-Lena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Kaj, Lennart
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota, 20152015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    De miljögifter som undersökts i denna rapport kan delas in i fem miljögiftsgrupper - tungmetaller, klorerade föreningar, bromerade flamskyddsmedel, polyaromatiska kolväten och perfluorerade föreningar. Var och en av dessa föroreningar har undersökts från olika lokaler i upp till sex olika fiskarter, samt i blåmussla och sillgrissleägg. Undersökningarna har pågått under varierande antal år. Följande sammanfattning undersöker övergripande trender, geografiska och tidsmässiga, för de fem grupperna.

    Kondition och fetthalt Kondition och fetthalten i de olika arterna tenderade att följa samma mönster i samma lokaler, med några få undantag. De flesta fiskarter visade generellt en minskande trend i både kondition och fetthalt i de flesta undersökta lokalerna med undantag för en ökning i kondition i torsklever från Fladen, abborrmuskel från Kvädöfjärden och sill från Ängskärsklubb (vår). Dessutom ses en ökning av fetthalt de senaste tio åren för sill från Ängskärsklubb (vår). Det fanns också några platser där inga log-linjära trender observerades.

    Tungmetaller På grund av en förändring i metoderna för metallanalys (inte kvicksilver) år 2004 bör värden mellan 2003 och 2007 tolkas med försiktighet. Från och med 2009 analyseras metaller vid ACES, Stockholms universitet. Generellt ses högre halter kvicksilver i Bottenviken, men också från en station i de norra delarna av Östersjön, jämfört med andra delar av den svenska kusten. Tidsserien visar varierande koncentrationer under studieperioden. De längre tidsserierna som finns för sillgrissleägg och vårfångad strömming från södra Bottenhavet och södra Östersjön visar signifikanta minskningar av kvicksilver. Å andra sidan, ökande koncentrationer ses i bl.a. torskmuskel, men halterna är relativt låga om man jämför med uppmätta halter i abborre från insjöar och kustnära platser. I de flesta fall ligger kvicksilverkoncentrationerna över EQSbiota på 20 ng /g våtvikt. Blyhalterna minskar generellt över tid (i tidsserier av tillräcklig längd), förmodligen på grund av avskaffandet av bly i bensin. De högsta halterna ses i södra delen av Östersjön. Förhöjda blyhalter mellan 2003 och 2007 (t.ex. Harufjärden) bör tolkas med försiktighet (se ovan om förändring i analysmetoder). Blyhalterna ligger under det föreslagna gränsvärdet vid alla lokaler.

    Kadmiumhalterna visar varierande icke-linjära trender under övervakningsperioden. Det är värt att notera att trots att flera åtgärder har vidtagits för att minska utsläppen av kadmium, så är generellt de senaste årens koncentrationer i samma storleksordning som koncentrationerna som uppmättes för 30 år. Kadmiumhalterna i strömming och abborre ligger alla under det föreslagna gränsvärdet på 160 μg/kg våtvikt.

    De rapporterade nickelkoncentrationerna visar inga konsekventa minskande trender. Vissa serier börjar med två förhöjda värden som utövar en stark hävstångseffekt på regressionslinjen och kan ge ett felaktigt intryck av minskande trender. Krom visar generellt minskande koncentrationer, detta kan möligen förklaras av en förändring i analysmetoden. Koppar och zink visar inga konsekventa trender under övervakningsperioden. Det är generellt högre koncentrationer av arsenik och silver längs västkusten jämfört med andra delar av den svenska kusten, men för silver har några stationer i Bottenhavet och Bottenviken jämförbara koncentrationer med västkuststationerna.

    Klorerade föreningar Generellt ses minskande koncentrationer för alla föreningar (DDTer, PCBer, HCHer och HCB) i alla undersökta arter, med några få undantag, till exempel ses ingen förändring i TCDD-ekvivalenter i strömmingsmuskel (utom vid Ängskärsklubb där mycket höga koncentrationer i början av provtagningsperioden sågs och även på västkuststationen Fladen). De lägre tidsserierna i sillgrissla visar också en markant minskning av TCDD-ekvivalenter från slutet av 1960-talet fram till omkring 1985 och därefter sker ingen förändring under många år, men under de senaste tio åren ses en minskning av koncentrationen. Halterna av DDE och CB-118 är för vissa arter och lokaler fortfarande över, respektive gränsväde. De klorerade föeningarna visar generellt högre koncentrationer i Bottenhavet och / eller Östersjön jämfört med Bottenviken och den svenska västkusten.

    Bromerade flamskyddsmedel Föhöjda nivår av HBCDD ses på lokaler från Egentliga Östersjön, medan de undersökta PBDE・erna visar högre koncentrationer i Bottenviken. Dessutom ses lägre koncentrationer av alla undersökta PBDE・er och HBCDD på den svenska västkusten jämfört med ostkusten. Tidsmässigt har signifikanta ökningar av BDE-47, -99 och -100 setts i sillgrissleägg sedan slutet av 1960-talet fram till böjan av 1990-talet och därefter har koncentrationerna börjat minska. Även koncentrationen av HBCDD i sillgrissleägg minskar under de senaste tio åren. För fisk och blåmussla minskade BDE-47, -99 och -153 på vissa lokaler medan ingen trend ses på andra platser. Koncentrationen av HBCDD i fisk och blåmussla visar inga tydliga trender. Koncentrationen av HBCDD ligger under EQSbiota på167 μg/kg våtvikt för alla fiskarter från alla lokaler medan koncentrationen av BDE-47 ligger över EQSbiota på 0,0085 ng/g våtvikt som är satt för summan av PBDE.

    PAH Endast blåmussla har undersökts för koncentrationer av PAH’er. Koncentration av ΣPAH var högre vid Kvädöfjärden i Egentliga Östersjön jämfört med lokalerna vid västkusten, men enskilda PAH’er visade varierande spatiala mönster. Acenaftalen har med tiden sällan hittats över detektionsgränsen. Signifikanta minskande halter observerades för ΣPAH, krysen, fluoranten och pyren vid Fjällbacka; för naftalen vid Kvädöfjärden; och för pyren vid Fladen. Alla tidsserier där koncentrationerna av olika PAHer jämfördes med gränsvärden, antingen OSPAR EAC, eller EU Miljökvalitetsnormer låg under gränsvärdet.

    PFASs PFHxS och PFOS visar ett liknande spatialt mönster, men koncentrationen av PFOS var ungefär 25 gånger högre än PFHxS. Fördelningen av PFOS är ganska homogen längs den svenska kusten men med något högre koncentrationer i Egentliga Östersjön. Halten av PFOS i sillgrissleägg är cirka 100-200 gånger högre än i strömminglever. En övergripande ökande koncentration av PFOS i sillgrissleägg har observerats under hela tidsperioden, men under de senaste tio åren ses istället en minskning. De längre strömmingstidsserierna från Harufjärden, Landsort och Utlängan visar ökande koncentrationer av PFOS och de flesta karboxylsyror. För FOSA, å andra sidan, ses minskande koncentrationer under de senaste tio åren.

    Organiska tennföreningar Majoriteten av de analyserade tennorganiska föreningarna uppvisade koncentrationer under LOQ. Men TBT och DPhT visade koncentrationer över LOQ vid alla lokaler och den högsta rapporterade halten i fisk från Örefjärden i norra delen av Bottenhavet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Bignert, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Greyerz, Erik
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bergek, Sture
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Säsongsvariation och geografisk variation i koncentrationer av dioxiner, dibensofuraner och dioxinlika PCB:er i strömming från Bottenhavet2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Säsongsvariation och geografisk variation i koncentrationer av dioxiner,

    dibensofuraner och dioxinlika PCB:er ,i strömming från Bottenhavet

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Bignert, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Asplund, Lillemor
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Eriksson, Ulla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Berger, Urs
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Övervakning av metaller och organiska miljögifter i marin biota, 20092009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    This report gives a summary of the monitoring activities within the national Swedish contaminant programme in marine biota. It is the result from the joint efforts of: the Department of Applied Environmental Science at Stockholm University (analyses of organochlorines), the Department of Environmental Assessment at Swedish University of Agricultural Sciences (analyses of heavy metals), Department of Chemistry at Umeå University (analyses of PCDD/PCDF) and the Department of Contaminant Research at the Swedish Museum of Natural History (co-ordination, sample collection administration, sample preparation, recording of biological variables, storage of frozen biological tissues in the Environmental Specimen Bank for retrospective studies, data preparation and statistical evaluation). The monitoring programme is financiated by the Environmental Protection Agency (EPA) in Sweden. The data of concern in this report represent the bioavailable part of the investigated contaminants i.e. the part that has virtually passed through the biological membranes and may cause toxic effects. The objectives of the monitoring program in marine biota could be summarised as follows:  to estimate the levels and the normal variation of various contaminants in marine biota from several representative sites, uninfluenced by local sources, along the Swedish coasts. The goal is to describe the general contaminant load and to supply reference values for regional and local monitoring programmes  to monitor long term time trends and to estimate the rate of found changes. quantified objective: to detect an annual change of 10% within a time period of 10 years with a power of 80% at a significance level of 5%.  to estimate the response in marine biota of measures taken to reduce the discharges of various contaminants quantified objective: to detect a 50% decrease within a time period of 10 years with a power of 80% at a significance level of 5%.  to detect incidents of regional influence or widespread incidents of ‘Chernobyl’-character and to act as watchdog monitoring to detect renewed usage of banned contaminants. quantified objective: to detect an increase of 200% a single year with a power of 80% at a significance level of 5%.  to indicate large scale spatial differences quantified objective: to detect differences of a factor 2 between sites with a power of 80% at a significance level of 5%.  to explore the development and regional differences of the composition and pattern of e.g. PCB’s, HCH’s, DDT’s, PCDD/F, PBDE/HBCD, PAH’s and PFC’s as well as the ratios between various contaminants.  the time series are also relevant for human consumption since important commercial fish species like herring and cod are sampled. A co-operation with the Swedish Food Administration is established. Sampling is also co-ordinated with SSI (Swedish Radiation Protection Authority) for analysing radionuclides in fish and blue mussels (HELCOM,1992).  all analysed, and a large number of additional specimens, of the annually systematically collected material are stored frozen in the Environmental Specimen Bank. This invaluable material enables future retrospective studies of contaminants impossible to analyse today as well as control analyses of suspected analytical errors.  although the programme is focused on contaminant concentration in biota, also the development of biological variables like e.g. condition factor (CF), liver somatic index (LSI) and fat content are monitored at all sites. At a few sites, integrated monitoring with fish physiology and population are running in co-operation with the University of Gothenburg and the Swedish Board of Fisheries.  experiences from the national programme with several time series of over 30 years can be used in the design of regional and local monitoring programmes.  the perfectly unique material of high quality and long time series is further used to explore relationships among biological variables and contaminant concentrations in various tissues; the effects of changes in sampling strategy, the estimates of variance components and the influence on the concept of power etc.  the accessibility of high quality data collected and analysed in a consistent manner is an indispensable prerequisite to evaluate the validity of hypothesis and models concerning the fate and distribution of various contaminants. It could furthermore be used as input of ‘real’ data in the ongoing model building activities concerning marine ecosystems in general and in the Baltic and North Sea environment in particular.  the contaminant programme in marine biota constitute an integrated part of the national monitoring activities in the marine environment as well as of the international programmes within ICES, OSPARCOM, HELCOM and EU. The present report displays the timeseries of analysed contaminants in biota and summarises the results from the statistical treatment. It does not in general give the background or explanations to significant changes found in the timeseries. Increasing concentrations thus, urge for intensified studies. Short comments are given for temporal trends as well as for spatial variation and, for some contaminants, differences in geometric mean concentration between various species caught at the same site. Sometimes notes of seasonal variation and differences in concentration between tissues in the same species are given. This information could say something about the relative appropriateness of the sampled matrix and be of help in designing monitoring programmes. In the temporal trend part, an extract of the relevant findings is summarised in the 'conclusion'-paragraph. It should be stressed though, that geographical differences may not reflect antropogenic influence but may be due to factors like productivity, temperature, salinity etc. The report is continuously updated. The date of the latest update is reported at the beginning of each chapter. The creation date of each figure is written in the lower left corner.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Bignert, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Strandmark, Alma
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Asplund, Lillemor
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Eriksson, Ulla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Berger, Urs
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Wilander, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota, 20082008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report gives a summary of the monitoring activities within the national Swedish contaminant programme in marine biota. It is the result from the joint efforts of: the Department of Applied Environmental Science at Stockholm University (analyses of organochlorines), the Department of Environmental Assessment at Swedish University of Agricultural Sciences (analyses of heavy metals), Department of Chemistry at Umeå University (analyses of PCDD/PCDF) and the Department of Contaminant Research at the Swedish Museum of Natural History (co-ordination, sample collection administration, sample preparation, recording of biological variables, storage of frozen biological tissues in the Environmental Specimen Bank for retrospective studies, data preparation and statistical evaluation). The monitoring programme is financiated by the Environmental Protection Agency (EPA) in Sweden.The data of concern in this report represent the bioavailable part of the investigated contaminants i.e. the part that has virtually passed through the biological membranes and may cause toxic effects. The objectives of the monitoring program in marine biota could be summarised as follows:• to estimate the levels and the normal variation of various contaminants in marine biota from several representative sites, uninfluenced by local sources, along the Swedish coasts. The goal is to describe the general contaminant load and to supply reference values for regional and local monitoring programmes• to monitor long term time trends and to estimate the rate of found changes.quantified objective: to detect an annual change of 10% within a time period of 10 years with a power of 80% at a significance level of 5%.• to estimate the response in marine biota of measures taken to reduce the discharges of various contaminantsquantified objective: to detect a 50% decrease within a time period of 10 years with a power of 80% at a significance level of 5%.• to detect incidents of regional influence or widespread incidents of ‘Chernobyl’- character and to act as watchdog monitoring to detect renewed usage of banned contaminants.quantified objective: to detect an increase of 200% a single year with a power of 80% at a significance level of 5%.• to indicate large scale spatial differencesquantified objective: to detect differences of a factor 2 between sites with a power of 80% at a significance level of 5%.• to explore the development and regional differences of the composition and pattern of e.g. PCB’s, HCH’s and DDT’s as well as the ratios between various contaminants.• the time series are also relevant for human consumption since important commercial fish species like herring and cod are sampled. A co-operation with the Swedish Food Administration is established. Sampling is also co-ordinated with SSI (Swedish Radiation Protection Authority) for analysing radionuclides in fish and blue mussels (HELCOM, 1992).• all analysed, and a large number of additional specimens, of the annually systematically collected material are stored frozen in the Environmental Specimen Bank.. This invaluable4material enables future retrospective studies of contaminants impossible to analyse today as well as control analyses of suspected analytical errors.• although the programme is focused on contaminant concentration in biota, also the development of biological variables like e.g. condition factor (CF), liver somatic index (LSI) and fat content are monitored at all sites. At a few sites, integrated monitoring with fish physiology and population are running in co-operation with the University of Gothenburg and the Swedish Board of Fisheries.• experiences from the national programme with several time series of over 25 years can be used in the design of regional and local monitoring programmes.• the perfectly unique material of high quality and long time series is further used to explore relationships among biological variables and contaminant concentrations in various tissues; the effects of changes in sampling strategy, the estimates of variance components and the influence on the concept of power etc.• the accessibility of high quality data collected and analysed in a consistent manner is an indispensable prerequisite to evaluate the validity of hypothesis and models concerning the fate and distribution of various contaminants. It could furthermore be used as input of ‘real’ data in the ongoing model building activities concerning marine ecosystems in general and in the Baltic and North Sea environment in particular.• the contaminant programme in marine biota constitute an integrated part of the national monitoring activities in the marine environment as well as of the international programmes within ICES, OSPARCOM and HELCOM.The present report displays the timeseries of analysed contaminants in biota and summarises the results from the statistical treatment. It does not in general give the background or explanations to significant changes found in the timeseries. Increasing concentrations thus, urge for intensified studies.Short comments are given for temporal trends as well as for spatial variation and, for some contaminants, differences in geometric mean concentration between various species caught at the same site. Sometimes notes of seasonal variation and differences in concentration between tissues in the same species are given. This information could say something about the relative appropriateness of the sampled matrix and be of help in designing monitoring programmes. In the temporal trend part, an extract of the relevant findings is summarised in the 'conclusion'-paragraph. It should be stressed though, that geographical differences may not reflect antropogenic influence but may be due to factors like productivity, temperature, salinity etc.The report is continuously updated. The date of the latest update is reported at the beginning of each chapter. The creation date of each figure is written in the lower left corner.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Eriksson, Ulrika
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Kärrman, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Screening of PFASs in sludge and water from waste water treatment plants2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att studera bidraget från föregångarämnen till den totala halten av PFAS i slam och vatten från svenska reningsverk, som komplettering till tidigare studier av persistenta PFAS-grupper bestående av perfluorkarboxylsyror (PFCAs) och perfluorsulfonsyror (PFSAs). De föregångarämnen som ingick i denna studie var fluortelomersulfonsyror (FTSAs), polyfluorerade fosfatestrar (PAPs), perfluorfosfonater och perfluorfosfinater (PFPA, PFPiA), sulfonamider (FOSAs), sulfonamidetanoler (FOSEs) samt intermediärer (omättade fluorotelomersyror, FTUCAs) och stabila transformationsämnen (fluorotelomersyror, FTCAs).

    De reningsverk som ingått i studien är Gässlösa (Borås), Henriksdal (Stockholm) och Umeå. I denna rapport redovisas PFAS-halterna i slam från 2012, 2014 och 2015, och i filtrerat ingående och utgående vatten från 2015. Samtliga reningsverk påvisade förekomst av föregångarämnen i såväl slam som ingående vatten. I slamproverna var halterna av föregångarämnen och intermediärer högre än halterna av persistenta PFASs. Flera PFCAs, i synnerhet kortkedjade, visade högre halter i utgående vatten i förhållande till ingående vatten.

    Förekomst av föregångarämnen i ingående vatten och slam visar att nedbrytning i reningsverken kan vara en förklaring till de ökade halter av PFCAs som observerats i utgående vatten, i förhållande till ingående vatten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Forsberg, Bertil
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Eliasson, Mats
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Segerstedt, Bo
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Järvholm, Bengt
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Luftföroreningshalters relation till fibrinogenhalten i blod2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Som ett specialprojekt om hälsorelaterad miljöövervakning har studerats om hälsoundersökningsdata avseende fibrinogenhalt i blod kan användas som en indikator på luftföroreningspåverkan. Bakgrunden är att det under senare år har publicerats flera studier i vilka samband konstaterats mellan dygnets eller de senaste dygnens luftföroreningshalt (främst partiklar eller avgaskomponenter) och det dygnsvisa antalet dödsfall eller sjukhusinläggningar p g a hjärtsjukdom. Mekanismerna bakom effekterna är inte helt klarlagda, men mycket talar för att en mekanism kan vara kroppens inflammationssvar som inducerar förändringar i blodets koaguleringsbenägenhet. Fibrinogen är en av de viktigaste faktorerna bakom blodets viskositet. Ökad fibrinogenhalt i blodplasma har tidigare konstaterats dels i samband med en luftföroreningsepisod i Tyskland och när hälsoundersökningsdata från London korrelerats till kvävedioxidhalten dygnet innan blodprovet togs. I denna undersökning har vi använt data om fibrinogenhalten (g/l) i blodprover som tagits i den befolkningsbaserade MONICA-undersökningen i Norr- och Västerbotten under januari-april 1990 och 1994, och utifrån undersökningsdatum påfört individerna uppgifter om halten av ozon respektive sot samma och intilliggande dygn. För närmare 3400 personer vars blodprov kunnat sammankopplas med aktuell ozonhalt, konstaterar vi att fibrinogenhalten ökar med stigande ozonvärde. Sambandet är statistiskt säkerställt vid en analys med hänsyn till individfaktorer av betydelse för fibrinogenhalten. En ökning av ozonhalten med 50 μg/m3 (från 10:e till 90:e percentilen) leder till en i genomsnitt 3 % ökad fibrinogenhalt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Analys av organofosfater (OP) i slam och utgående vatten från avloppsreningsverk samt av utvärderings- och kartläggnings-behov gällande OP2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Nästan alla undersökta organofosfater (OP) kunde detekteras i slam från reningsverk. De relativa halter av de olika OP föreningarna var snarlika vilket tyder på en bred användning i samhället.De flesta av de undersökta OP föreningarna innehåller fenyl-estrar och tillhör gruppen aryl-fosfater. Trifenylfosfat (TPP) ingår i den årliga övervakningen av slam. Det är därför intressant att jämföra halterna av de undersökta OP föreningarna med halterna av TPP. Halterna av flera av de nu undersökta aryl-fosfaterna är jämförbara eller högre än halterna av TPP i slam från reningsverk. Två av de undersöka aryl-fosfaterna förekommer i ca. 10 gånger högre halter än TPP, 2-ethylhexyldifenylfosfat (EHDPP) och Tris(isopropylphenyl) fosfat (TiPP), medans medelhalterna av difenylkresylfosfat (DpCP, trikresylfosfat (TCP), trixylylfosfat (TXP) och Irgafos 168 oxid är nära medelhalten av TPP. Medelhalterna av de två difosfaterna RDP och BDP samt tri-iso-butyl fosfat var lägre än TPP (4% till 25% av TPP) och medelhalterna av de fyra butyl-aryl fosfaterna samt isodecyldifenylfosfat (iDdPP) var betydligt lägre än TPP (0.4% till 0.9%).Betydligt färre OP detekterades i utgående vatten vilket delvis kan förklaras av den låga vattenlösligheten hos stora organfosfater. De mest vattenlösliga föreningarna, tri-iso-butyl-fosfat (TiBP) och trifenylfosfat (TPP), dominerade såleds i utgående vatten. Medelhalten av TiBP och TPP var liknande i utgående vatten, 14 ng/L respektive 22 ng/L. Sex av de studerade OP förekom i ungefär 10 gånger lägre halter (dibutylfosfat, EHDPP, dPCP, TCP, iDdPP och TXP) och två OP förekom i ungefär 100 gånger lägre halter (butyldiphenylfosfat och tert-butyl-difenylfosfat). Övriga OP förekom under detektionsgränsen eller kvantifieringsgränsen.Riskkvoter mellan uppmätta halter och lägst rapporterade effektnivåer (från vetenskaplig litteratur) beräknades. Inget värde översteg 1 (signifikant risk) men ett antal värden återfanns i intervallet 0,1 till 1. Riskkvoterna var högst för trikresylfosfat, trifenylfosfat och tris(iso-propyl-fenyl)fosfat.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Haglund, Peter
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Miljöövervakning av utgående vatten & slam från svenska avloppsreningsverk: Resultat från år 2011 och en sammanfattning av slamresultaten för åren 2004‐20112013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Förekomsten av organiska substanser i utgående vatten (fr.o.m. 2011) och/eller slam från nio svenska avloppsreningsverk (ARV); Stockholm (Henriksdal), Göteborg (Ryaverket), Umeå (Ön), Borås (Gässlösa), Eslöv (Ellinge), Alingsås (Nolhaga), Bollebygd, Borlänge och Bergkvara (Torsås) har undersökts. Följande ämnen/ämnesgrupper har ingått i studien (fr.o.m. 2004): antibiotika(fluorokinoloner), bromerade difenyletrar, klorparaffiner, fluorerade ämnen, fosfatestrar,ftalater, butylhydroxytoluen, klorbensener, klorfenoler, triclosan, organotenn-föreningar, metylsiloxaner, metaller samt klorerade dibenso‐p‐dioxiner, dibensofuraner och bifenyler. Dessutom ingår även fr.o.m. 2010: myskämnen, NSAID´s, bisfenol A och nonyl‐  och oktylfenoler. Graferna i denna rapport redovisar slamhalterna för perioden 2004‐2011 och utgående vattenhalter för år 2011. Bollebygd reningsverk ingick inte i den nationella miljöövervakningen under 2004 och Floda reningsverk har fr.o.m. 2010 ersatts av Borlänge reningsverk och Bergkvara reningsverk. Liksom tidigare år så är slamhalterna generellt lika såväl mellan reningsverk som över tid. Med andra ord är mellanårs-variationen generellt lika stor som variationen mellan olika reningsverk. Det finns dock några avvikelser, halterna av antibiotikat norfloxacin i slam visar en minskande tidstrend. Minskningen kan möjligen förklaras av en minskad förskrivning under senare år (886000 dagliga doser år 2006, 633000 doser 2007, 372000 doser 2008, 190000 doser 2009,137000 2010). Vidare innehåller slam från Umeå ARV mer di‐(2‐etylhexyl) ftalat (DEHP) och ofta även mer di‐iso‐nonylftalat (DINP) än övriga reningsverk. Dessa ämnen har liknande teknisk användning. Slutligen innehåller slam från Gässlösa ARV generellt flera fluorerade ämnen än övriga reningsverk och även högre halter av perfluoroktansyra (PFOA).   

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Miljöövervakning av utgående vatten & slam från svenska avloppsreningsverk: Resultat från år 2012 och 2013 och en sammanfattning av slamresultaten för åren 2004-20132015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    svenska avloppsreningsverk (ARV); Stockholm (Henriksdal), Göteborg (Ryaverket), Umeå (Ön), Borås (Gässlösa), Eslöv (Ellinge), Alingsås (Nolhaga), Bollebygd, Borlänge och Bergkvara (Torsås) har undersökts. Följande ämnen/ämnesgrupper har ingått i studien (fr.o.m. 2004): antibiotika (fluorokinoloner), bromerade difenyletrar, klorparaffiner, fluorerade ämnen, fosfatestrar, ftalater, butylhydroxytoluen, klorbensener, klorfenoler, triclosan, organotennföreningar, metylsiloxaner, metaller samt klorerade dibenso-p-dioxiner, dibensofuraner och bifenyler. Dessutom ingår även fr.o.m. 2010: myskämnen, NSAID´s, bisfenol A och nonyl- och oktylfenoler.

    Graferna i denna rapport redovisar slamhalterna för perioden 2004-2013 och utgående vattenhalter för år 2013. Bollebygd reningsverk ingick inte i den nationella miljöövervakningen under 2004 och Floda reningsverk har fr.o.m. 2010 ersatts av Borlänge reningsverk och Bergkvara reningsverk.

    Liksom tidigare år så är slamhalterna generellt lika såväl mellan reningsverk som över tid. Med andra ord är mellanårsvariationen generellt lika stor som variationen mellan olika reningsverk. Det finns dock några avvikelser. Slam från Gässlösa ARV har generellt flera fluorerade ämnen än övriga reningsverk samt högre halter av perfluoroktansyra (PFOA) och Di-iso-decylftalat (DIDP).

    En nyligen genomförd tidstrendanalys (Olofsson, Bignert & Haglund, 2012) visade på signifikant minskande halter över tid (2004-2010) för kobolt, antibiotikat norfloxacin, triklosan, mono- och dibutyltenn, fluorkemikalien PFOSA, 1,2,4-triklorbensen, flamskyddskemikalierna PBDE-154 och PBDE-183 samt högklorerade dioxiner och furaner (heptaCDD, OCDD, 1,2,3,4,6,7,8-hepta-CDF och OCDF). Samma studie fann signifikant ökande trender för linjära metylsiloxaner (MDM, MD2M och MD3M), 1,4-diklorbensen och flamskyddskemikalien deca-BDE. Det fanns även indikationer på minskande trender för antibiotikat ciprofloxacin, PBDE-99, fluorämnet PFDoDA, 2,3,7,8-tetraklordibensofuran (TCDF) och klorparaffiner (MCCP) samt ökande trender för två organofosfater (TDCPP och TBEP).

    Sentida data för 2011-2013 visar på fortsatt minskande trender för samtliga ämnen med statistiskt signifikanta tidstrender, förutom för triclosan och OCDD för vilka haltminskningen planat ut. Det finns även tydliga tecken på minskande halter av två antibiotika (ciprofloxacin och ofloxacin), två flamskyddskemikalier (PBDE-47 och PBDE-99) och två mjukgörare (DEHP och DIDP).

    Halterna av linjära metylsiloxaner fortsätter att öka. Däremot verkar halterna av några av de ämnen som tidigare visat ökande trender plana ut (1,4-diklorbensen) eller till och med vänt nedåt (deca-BDE). Det senare verkar även gälla för flera dioxin-lika PCB (ex. PCB118, PCB126 och PCB169). Däremot verkar halterna av två organofosfater (TCPP och TDCPP) öka. Dessa ersätter i många tekniska applikationer PBDE (vilka minskar i halt).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Miljöövervakning av utgående vatten & slam från svenska avloppsreningsverk: Resultat från år 2014 och en sammanfattning av slamresultaten för åren 2004‐20142014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Förekomsten av organiska substanser i utgående vatten (fr.o.m. 2011) och/eller slam från nio

    svenska avloppsreningsverk (ARV); Stockholm (Henriksdal), Göteborg (Ryaverket), Umeå (Ön),

    Borås (Gässlösa), Eslöv (Ellinge), Alingsås (Nolhaga), Bollebygd, Borlänge och Bergkvara (Torsås)

    har undersökts. Följande ämnen/ämnesgrupper har ingått i studien (fr.o.m. 2004): antibiotika

    (fluorokinoloner), bromerade difenyletrar, klorparaffiner, fluorerade ämnen, fosfatestrar,

    ftalater, butylhydroxytoluen, klorbensener, klorfenoler, triclosan, organotennföreningar,

    metylsiloxaner, metaller samt klorerade dibenso‐p‐dioxiner, dibensofuraner och bifenyler.

    Dessutom ingår även fr.o.m. 2010: myskämnen, NSAID´s, bisfenol A och nonyl‐ och oktylfenoler.

    Graferna i denna rapport redovisar slamhalterna för perioden 2004‐2014 och utgående

    vattenhalter för år 2014. Bollebygd reningsverk ingick inte i den nationella miljöövervakningen

    under 2004 och Floda reningsverk har fr.o.m. 2010 ersatts av Borlänge reningsverk och

    Bergkvara reningsverk.

    Liksom tidigare år så är slamhalterna generellt lika såväl mellan reningsverk som över tid. Med

    andra ord är mellanårsvariationen generellt lika stor som variationen mellan olika reningsverk.

    Det finns dock några avvikelser. Slam från Gässlösa ARV har generellt flera fluorerade ämnen än

    övriga reningsverk samt högre halter av perfluoroktansyra (PFOA) och Di‐iso‐decylftalat (DIDP).

    En nyligen genomförd tidstrendanalys (Olofsson, Bignert & Haglund, 2012) visade på signifikant

    minskande halter över tid (2004‐2010) för kobolt, antibiotikat norfloxacin, triklosan, mono‐ och

    dibutyltenn, fluorkemikalien PFOSA, 1,2,4‐triklorbensen, flamskyddskemikalierna PBDE‐154 och

    PBDE‐183 samt högklorerade dioxiner och furaner (heptaCDD, OCDD, 1,2,3,4,6,7,8‐hepta‐CDF

    och OCDF). Samma studie fann signifikant ökande trender för linjära metylsiloxaner (MDM,

    MD2M och MD3M), 1,4‐diklorbensen och flamskyddskemikalien deca‐BDE. Det fanns även

    indikationer på minskande trender för antibiotikat ciprofloxacin, PBDE‐99, fluorämnet PFDoDA,

    2,3,7,8‐tetraklordibensofuran (TCDF) och klorparaffiner (MCCP) samt ökande trender för två

    organofosfater (TDCPP och TBEP).

    Sentida data för 2011‐2014 visar på fortsatt minskande trender för samtliga ämnen med

    statistiskt signifikanta tidstrender, förutom för triclosan och OCDD för vilka haltminskningen

    planat ut. Det finns även tydliga tecken på minskande halter av två antibiotika (ciprofloxacin och

    ofloxacin), två flamskyddskemikalier (PBDE‐47 och PBDE‐99), en mjukgörare (DEHP), en

    klorbensen (HCB) och en klorparaffin (LCCP).

    Halterna av linjära metylsiloxaner fortsätter att öka. Det gör också halterna av två organofosfater

    (TCPP och TDCPP). Dessa ersätter i många tekniska applikationer PBDE (vilka minskar i halt).

    Däremot verkar halterna av några av de ämnen som tidigare visat ökande trender plana ut eller

    till och med vänt nedåt. Det senare verkar även gälla för 1,4‐diklorbensen, deca‐BDE och flera

    dioxin‐lika PCB (ex. PCB118, PCB126 och PCB169).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Miljöövervakning av utgående vatten & slam från svenska avloppsreningsverk: Resultat från år 2015 och en sammanfattning av slamresultaten för åren 2004‐20152017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Förekomsten av organiska substanser i utgående vatten (fr.o.m. 2011) och/eller slam från niosvenska avloppsreningsverk (ARV); Stockholm (Henriksdal), Göteborg (Ryaverket), Umeå (Ön),Borås (Gässlösa), Eslöv (Ellinge), Alingsås (Nolhaga), Bollebygd, Borlänge och Bergkvara (Torsås)har undersökts. Följande ämnen/ämnesgrupper har ingått i studien (fr.o.m. 2004): antibiotika(fluorokinoloner), bromerade difenyletrar, klorparaffiner, fluorerade ämnen, fosfatestrar,ftalater, butylhydroxytoluen, klorbensener, klorfenoler, triclosan, organotennföreningar,metylsiloxaner, metaller samt klorerade dibenso‐p‐dioxiner, dibensofuraner och bifenyler.Dessutom ingår även fr.o.m. 2010: myskämnen, NSAID´s, bisfenol A och nonyl‐ och oktylfenoler.Graferna i denna rapport redovisar slamhalterna för perioden 2004‐2015 och utgåendevattenhalter för år 2015. Bollebygd reningsverk ingick inte i den nationella miljöövervakningenunder 2004 och Floda reningsverk har fr.o.m. 2010 ersatts av Borlänge reningsverk ochBergkvara reningsverk.Liksom tidigare år så är slamhalterna generellt lika såväl mellan reningsverk som över tid. Medandra ord är mellanårsvariationen generellt lika stor som variationen mellan olika reningsverk.Det finns dock några avvikelser. Slam från Gässlösa ARV har generellt flera fluorerade ämnen änövriga reningsverk samt högre halter av perfluoroktansyra (PFOA) och Di‐iso‐decylftalat (DIDP).En nyligen genomförd tidstrendanalys (Olofsson, Bignert & Haglund, 2012) visade på signifikantminskande halter över tid (2004‐2010) för kobolt, antibiotikat norfloxacin, triklosan, mono‐ ochdibutyltenn, fluorkemikalien PFOSA, 1,2,4‐triklorbensen, flamskyddskemikalierna PBDE‐154 ochPBDE‐183 samt högklorerade dioxiner och furaner (heptaCDD, OCDD, 1,2,3,4,6,7,8‐hepta‐CDFoch OCDF). Samma studie fann signifikant ökande trender för linjära metylsiloxaner (MDM,MD2M och MD3M), 1,4‐diklorbensen och flamskyddskemikalien deca‐BDE. Det fanns ävenindikationer på minskande trender för antibiotikat ciprofloxacin, PBDE‐99, fluorämnet PFDoDA,2,3,7,8‐tetraklordibensofuran (TCDF) och klorparaffiner (MCCP) samt ökande trender för tvåorganofosfater (TDCPP och TBEP).Sentida data för 2011‐2015 visar på fortsatt minskande trender för samtliga ämnen medstatistiskt signifikanta tidstrender, förutom för triclosan och OCDD för vilka haltminskningenplanat ut. Det finns även tydliga tecken på minskande halter av två antibiotika (ciprofloxacin ochofloxacin), två flamskyddskemikalier (PBDE‐47 och PBDE‐99), en mjukgörare (DEHP), enklorbensen (HCB) och en klorparaffin (LCCP).Halterna av linjära metylsiloxaner fortsätter att öka. Det gör också halterna av två organofosfater(TCPP och TDCPP). Dessa ersätter i många tekniska applikationer PBDE (vilka minskar i halt).Däremot verkar halterna av några av de ämnen som tidigare visat ökande trender plana ut ellertill och med vänt nedåt. Det senare verkar även gälla för 1,4‐diklorbensen, deca‐BDE och fleradioxin‐lika PCB (ex. PCB118, PCB126 och PCB169).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Miljöövervakning av utgående vatten & slam från svenska avloppsreningsverk: Resultat från år 2016-2017 och en sammanfattning av slamresultaten för åren 2004-20172019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Förekomsten av organiska substanser i utgående vatten (fr.o.m. 2011) och/eller slam från nio svenska avloppsreningsverk (ARV); Stockholm (Henriksdal), Göteborg (Ryaverket), Umeå (Ön), Borås (Gässlösa), Eslöv (Ellinge), Alingsås (Nolhaga), Bollebygd, Borlänge och Bergkvara (Torsås) har undersökts. Följande ämnen/ämnesgrupper har ingått i studien (fr.o.m. 2004): antibiotika (fluorokinoloner), bromerade difenyletrar, klorparaffiner, fluorerade ämnen, fosfatestrar, ftalater, butylhydroxytoluen, klorbensener, klorfenoler, triclosan, organotennföreningar, metylsiloxaner, metaller samt klorerade dibenso-p-dioxiner, dibensofuraner och bifenyler. Dessutom ingår även fr.o.m. 2010: myskämnen, NSAID´s, bisfenol A och nonyl- och oktylfenoler.Graferna i denna rapport redovisar slamhalterna för perioden 2004-2017 och utgående vattenhalter för år 2016 och 2017. Bollebygd reningsverk ingick inte i den nationella miljöövervakningen under 2004 och Floda reningsverk har fr.o.m. 2010 ersatts av Borlänge reningsverk och Bergkvara reningsverk.Liksom tidigare år så är slamhalterna generellt lika såväl mellan reningsverk som över tid. Med andra ord är mellanårsvariationen generellt lika stor som variationen mellan olika reningsverk. Det finns dock några avvikelser. Slam från Gässlösa ARV har generellt flera fluorerade ämnen än övriga reningsverk samt högre halter av perfluoroktansyra (PFOA) och Di-iso-decylftalat (DIDP).En tidstrendanalys från 2012 visade på signifikant minskande halter över tid (2004-2010) för kobolt, antibiotikat norfloxacin, triklosan, mono- och dibutyltenn, fluorkemikalien PFOSA, 1,2,4-triklorbensen, flamskyddskemikalierna PBDE-154 och PBDE-183 samt högklorerade dioxiner och dibensofuraner (Olofsson, Bignert, Haglund; 2012). Samma studie fann signifikant ökande trender för linjära metylsiloxaner (MDM, MD2M och MD3M), 1,4-diklorbensen och flamskyddskemikalien deca-BDE. Det fanns även indikationer på minskande trender för antibiotikat ciprofloxacin, PBDE-99, fluorämnet PFDoDA, 2,3,7,8-tetraklordibensofuran (TCDF) och mellankedjiga klorparaffiner (MCCP) samt ökande trender för två organofosfater (TDCPP och TBEP).Sentida data för 2011-2017 indikerar fortsatt minskande trender för samtliga ämnen med statistiskt signifikanta tidstrender, förutom för mono- och dibutyltenn för vilka haltminskningen planat ut. Det finns även tydliga tecken på minskande halter av två antibiotika (ciprofloxacin och ofloxacin), två flamskyddskemikalier (PBDE-47 och PBDE-99), en mjukgörare (DEHP), hexaklorbensen (HCB) och långkedjiga klorparaffiner (LCCP).Halterna av linjära metylsiloxaner fortsätter att öka. Ökar gör också halterna av två organofosfater (tributylfosfat och tricresylfosfat). Däremot verkar halterna av några av de ämnen som tidigare visat ökande trender plana ut eller till och med vänt nedåt. Det senare verkar även gälla för ex. 1,4-diklorbensen, deca-BDE, TDCPP, TBEP och flera dioxin-lika PCB (ex. PCB 118, 126 och 169). När data finns tillgängligt för 2018 vore det värdefullt att upprepa den noggranna statistiska analys som gjordes 2012 för att få en klar bild över haltförändringarna av samtliga analyserade ämnen under senaste 15 åren.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Screening of new flame retardants in biota2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Förekomsten av nya flamskyddsmedel undersöktes i både marina (musslor, tånglake, strömming, sillgrissla, gråsäl, tumlare och havsörn) och limniska ekosystem (abborre och utter). Totalt studerades drygt 50 prover. Organofosfater (OP), dekloran plus (DP) och närbesläktade ämnen (mirex, dekloran 602 och dekloran 603) detekterades frekvent, tetrachlorobisfenol-A (TCBPA) detekterades i två prover (abborre) och pentabromtoluen och 2,3,5,6-tetrabromo-p-xylen detekterades inte i något prov.Det är stora skillnader i förekomst av OP, dekloraner (inklusive Mirex) och bromerade difenyl etrar (BDE, referensämnen) i arter vid basen och toppen av näringsvävarna. OP är de klart dominerande föroreningarna vid basen (musslor och fiskar). De utgör också en stor andel (ca 75%) av de detekterade föreningarna i sillgrisslor och uttrar. Däremot står BDE och dekloraner för en stor andel (cirka 3/4) av föroreningarna i tumlare och gråsäl och dominerar (ca 90 %) i havsörn. Detta indikerar att OP är mindre beständiga än BFR, medan mirex och de andra dekloranerna har liknande persistens som BFR.Föroreningsprofilerna för OP:er är likartade i de flesta arter, med undantag för gråsäl, tumlare och tånglake. Tri(1-klor-2-propyl) fosfat (TClPP) är i allmänhet den vanligaste OP:n, följt av butylfosfater och 2-etylhexyl difenylfosfat. Gråsäl och tumlare innehöll enbart klorerade OP (TClPP och tri(2-kloretyl) fosfat). Föroreningsprofilerna för OP i tånglake varierade kraftig mellan och inom provplatser. Bland dekloranerna dominerar två föreningar, mirex och dekloran 602, i marina toppkonsumenter. De förekom i lägre halter vid basen på födoväven och där påvisades även dekloran plus i liknande halt.Totalhalten av de tre studerade grupperna (OP, dekloraner och BFR) i de mest förorenade proverna är mycket lika, runt 1 μg/g fett, men det är stora haltskillnader mellan olika arter. OP förekommer i liknande koncentrationer i arter vid basen och på toppen av födovävarna. Sålunda verkar inte OP biomagnifiera. De råder sannolikt ett jämviktstillstånd som kännetecknas av ett relativt högt upptag och en lika hög eller högre (tumlare och gråsäl) metabolisk nedbrytning. Däremot finns det mycket som tyder på att dekloran 602 och mirex biomagnifierar och gör så i liknande utsträckning som BFR. Halterna av båda föroreningsklasserna är cirka 10 gånger högre i däggdjur och sillgrissla än i musslor och fisk och minst 10 gånger högre i havsörn än i däggdjur och sillgrissla. TCBPA hittades i två av fyra prover av abborre, men inte i något av de tolv undersökta utterproverna, vilket tyder på att den inte biomagnifierar.Proverna av sillgrissla täcker en tidsperiod på mer än 30 år, vilket möjliggör tidstrendanalys. Samtliga ämnesklasser uppvisar tidstrender och samtliga uppvisar minskande halter under senare år. Emellertid har aromatiska OP varit i stadig nedgång under hela perioden, medan koncentrationerna av klorerade OP och alkylerade OP först ökade, nådde en topp runt år 2000 och sedan minskade. Liknande haltprofiler observeras för mirex, dekloran 602 och dekloran 603, men dessa nådde en topp omkring 2005-2010. Koncentrationerna av Dechlorane Plus minskar långsamt men stadigt med tiden. Tidstrenderna för BDE skiljer sig mellan BDE:er med olika bromeringsgrad. De mindre bromerade ämnena minskar snabbt i halt med tid, medan dess att medelbromerade ämnen minskar relativt långsamt och högbromerade ökar något med tiden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Test av sparade slamprov från provbank: Jämförelse med resultat från år 2005, 2007 och 20112015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Förekomsten av utvalda organiska substanser i arkiverat (provbankat) slam från tre svenska avloppsreningsverk (ARV); Stockholm (Henriksdal), Borås (Gässlösa) och Bollebygd har undersökts. Proven spreds över den tidsperiod (2004-2013) som prover bankats från de tre reningsverken (2005, 2007 och 2011) och följande ämnen/ämnesgrupper undersöktes antibiotika (fluorokinoloner), bromerade difenyletrar (PBDE), fosfatestrar, ftalater, triclosan, metylsiloxaner samt klorerade dibenso-

    p-dioxiner och dibensofuraner (PCDD/F) och bifenyler (PCB). Halterna jämfördes med de halter som tidigare uppmätts vid analys av färskt slam.

    De flesta föreningarna verkar vara stabila i slam. Det fanns indikationer på nedbrytning av två antibiotika, Ciprofloxacin och Norfloxacin, två PBDE, BDE47 och BDE99 samt möjligen PCB77. Halterna av dessa var lägre i bankat material från 2005 och 2007 än tidigare rapporterats för färskt material.

    Genomgående lägre halterav ftalater detekterades i bankat slam från alla tre reningsverken jämfört med tidigare analyser av färskt material, men för DEHP kunde man inte se någon effekt av hur länge slammet lagrats vilket är svårförklarat. Om det sker nedbrytning i slam vid lagring borde halterna minska med ökande lagringstid.

    En möjlighet är heterogenicitet i slamproverna. Prov för analys av färskt slam tas av praktiska skäl ut innan frystorkning. Det innebär att de tidigare och senare analyserna utförts på olika delprov av respektive slam. Även om det våta slammet homogeniseras väl innan delning är det troligen ändå inte lika homogent som det frystorkade materialet.

    En annan möjlig konsekvens av detta förfarande är att föroreningar, främst ftalater, i det bankade slammet möjligen kunnat degraderats till något högre grad än det delprov som tagits för direkt analys. Frystorkningen kan ta flera dagar, speciellt om vattenhalten är hög.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Haglund, Peter
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Marklund, Anneli
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Organofosfater i svensk miljö: Ett screeninguppdrag från Naturvårdsverket2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Naturvårdsverkets screeningprojekt har femton organofosfater (OP) analyserats i prov från inom- och utomhusmiljöer. Tio av dessa OP dominerade den svenska importen av organofosfater 1999 och åtta är listade som högvolymkemikalier i EU. OP används bl.a som flamskydd, mjukgörare och tillsatser i oljeprodukter. Damm- och luftprov från olika boende- och arbetsmiljöer studerades, liksom avstrykningsprov från datorer och insidan av vindrutan på fordon. Åtta av de analyserade ämnena återfanns i samtliga dammprover. Tri(2-butoxyetyl)fosfat (TBEP)dominerade i nästan alla prov med halter mellan 0,014 och 5,3 g/kg damm, följt av tri(2-kloroetyl)fosfat (TCEP), tri(2-kloroisopropyl)fosfat (TCPP) och tri(1,3-dikloropropyl)fosfat (TDCPP). Totalhalten av OP i luft varierade mellan 37 och 950 ng/m3 och dominerades av klorerade OP (TCEP och TCPP) med halter mellan 0,4 och 730 ng/m3. Trifenylfosfat (TPP) dominerade i avstrykningsprov från datorer (4,0 μg/m2) och TPP,TDCPP, TCEP och TCPP i avstrykningsprov från vindrutor. De relativa halterna av olika OP varierade mellan provplatserna, men generellt så avspeglade de byggnadsmatrial, möbler och produkter använda inom lokalen. Möjliga källor till OP i inomhusmiljö är bl.a. bonvax, PVC-golv, möbelstoppning och plastprodukter. Analyser av snöprov tagna på en flygplats och på olika avstånd från en vägkorsning samt av oljeprodukter, bakgrundsluft och depositionsprov indikerade att OP sprids från både direkta och diffusa källor samt genomgår långväga lufttransport. Fordonstrafik verkar utgöra en källa till OP i den yttre miljön. Den totala halten OP minskade med ökat avstånd från vägkorsningen och dessutom detekterades TPP och tri(etylhexyl)fosfat (TEHP) i spillolja från bilar och lastbilar. Höga halter av tributylfosfat (TBP), tricresylfosfat (TCP) och TPP återfanns i snöprov från flygplatsen och visades främst komma från hydraul- och smörjoljeprodukter som används till flygplan. Prover från reningsverk tyder på att OP har en bred användning i samhället. Halterna i både in- och utgående vatten samt slam ligger i stort sett på samma nivå oavsett storlek på reningsverket och antal anslutna personekvivalenter. Analyserna visade även att de klorerade substanserna tenderar att passera hela reningsverket utan att avskiljas, men de påträffas även i slam. Icke-klorerade OP avskiljs i högre grad från det ingående vattnet, exempelvis minskar TBP med ca. 80 %. Budgetberäkningar indikerar att ca. 10 % av den omsatta mängden (enligt Kemikalieinspektionens register) OP når reningsverken och ca. 5 % passerar dem och når recipienten. För att bedöma exponering och eventuell koppling mellan halten organofosfater i luft och halten organofosfater i blod- och urinprov från människa kommer denna studie att kompletteras med exponeringsmätningar med personburna luftprovtagare samt blod och urinprov från personer som arbetar i några av de redan provtagna miljöerna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Haglund, Peter
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Olofsson, Ulrika
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Miljöövervakning av slam: Redovisning av resultat från 2004, 2005 och 2006 års provtagningar2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Förekomsten av organiska substanser i slam från sju (åtta) svenska avloppsreningsverk; Stockholm (Henriksdal), Göteborg (Ryaverket), Umeå (Öhn), Borås (Gässlösa), Eslöv (Ellinge), Alingsås (Nolhaga), Floda och Bollebygd, har undersökts. Följande ämnen/ämnesgrupper har ingått i studien: antibiotika (fluorokinoloner), bromerade difenyletrar, klorparaffiner, fluorerade ämnen, fosfatestrar, ftalater, butylhydroxytoluen, klorbensener, klorfenoler, triclosan, klorerade dibenso-p-dioxiner, -dibensofuraner och bifenyler, metaller och organotennföreningar. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Haglund, Peter
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Olofsson, Ulrika
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Miljöövervakning av slam: Redovisning av resultat från 2004 och 2005 års provtagningar2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Förekomsten av organiska antropogena substanser i slam från sju (åtta) svenska avloppsreningsverk; Stockholm, Göteborg, Umeå, Borås, Eslöv, Alingsås, Floda och Bollebygd, har undersökts. Följande ämnen/ämnesgrupper har ingått i studien: antibiotika (fluorokinoloner), ftalater, butylhydroxytoluen, klorfenoler, triclosan, organotenn-föreningar, metaller, perfluoroalkylsubstanser, polyklorodibenso-p-dioxiner och -dibensofuraner, polyklorbifenyler, organofosfater, klorbensener och polybromerade difenyletrar. Fluorokinolonerna norfloxacin och ciprofloxacin påvisades i relativt höga halter (ca 5 mg/kg TS) i alla reningsverk och ofloxacin förekom i något lägre halter eller under detektionsgränsen, vilket korrelerar väl med förskriven massa inom human medicin i Sverige. Ftalaterna: di-(2-etylhexyl)ftalat, di-iso-decylftalat och di-iso-nonylftalat samt butylhydroxytoluen förekom i detekterbara halter (10-220 mg/kg TS och ca 1,5 mg/kg TS, respektive) i alla reningsverk. Övriga ftalater var under detektionsgränsen. Klorfenoler som förekom i detekterbara halter i vissa reningsverk var; 2-monoklorfenol, 2,6-diklorfenol och 2,4 + 2,5-diklorfenol. Triclosan påvisades i relativt höga halter (ca 4 mg/kg TS) i alla reningsverk. De tre butyltennföreningarna; monobutyltenn, dibutyltenn och tributyltenn påvisades i alla reningsverk, med monobutyltenn och dibutyltenn i betydligt högre halter (ca 200 ng Sn/g TS) än tributyltenn (ca 10 ng Sn/g TS). De tre fenyltennföreningarna förekom i halter under eller nära detektionsgränsen. Av de metaller som har analyserats så uppmättes koppar och zink i de högsta halterna och kadmium och kvicksilver i de lägsta halterna i alla reningsverk. Fem perfluorerade ämnen; perfluoroktansyra, perfluorooktansulfonat, perfluoroktan-sulfonamid, perfluordekansulfonat och telomer 8:2 sulfonat, påvisades i alla reningsverk år 2004. I Gässlösa reningsverk förekom 93 % av de 15 substanserna i detekterbara halter. För år 2005 kunde mer än hälften av de 11 stycken analyserade perfluorerade ämnena detekteras i alla reningsverk, där samtliga påvisades i Gässlösa reningsverk. Generellt uppmättes de högsta halterna av dessa substanser i Gässlösa reningsverk, vilket förmodligen beror på att reningsverket processar avloppsvatten från textilindustrin. Oktaklordibenso-p-dioxiner och -dibensofuraner återfanns i samtliga reningsverk i signifikant högre halter än övriga polyklorodibenso-p-dioxiner och -dibensofuraner. Polyklorereade bifenyler # 105, 118 och 156 förekom i alla reningsverk. Tre av de fyra dioxinlika plana polyklorbifenylerna, # 77, 126 och 169, påvisades i stort sett i alla reningsverk, där # 77 detekterades i signifikant högre halter. Gässlösa reningsverk hade de högsta halterna av de detekterade klorbensenerna, där 1,2-diklorbensen återfanns i högst halt. De högklorerade bensenerna, penta- och hexaklorbensen, påvisades i alla reningsverk. Sammanfattningsvis kan sägas att klorbensener i slam förekommer i låga ng/g-området. Halterna av organofosfater i slam förekom i ng/g-området, där tris(2-kloroisopropyl) fosfat och trifenylfosfat var de dominerande substanserna. DecaBDE, som tillhör gruppen polybromerade difenyletrar, är ett av de bromerade flamskyddsmedel som har använts mest och förekom även i de högsta halterna i det analyserade slammet (ca 25 μg/g TS) och i alla reningsverk.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Haglund, Peter
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Olofsson, Ulrika
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Miljöövervakning av slam: Redovisning av resultat från 2007 års provtagning2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna fortsättning på tidigare års miljöövervakning av slam redovisar kortfattade resultat av 2007 års provtagning. Kompletterande information om reningsverken, föreningar, provtagning och analys återfinns i rapporten Miljöövervakning av slam, Redovisning av resultat från 2004-2006 års provtagningar [1].

    Förekomsten av organiska substanser i slam från åtta svenska avloppsreningsverk; Stockholm (Henriksdal), Göteborg (Ryaverket), Umeå (Öhn), Borås (Gässlösa), Eslöv (Ellinge), Alingsås (Nolhaga), Floda och Bollebygd, har undersökts. Följande ämnen/ämnesgrupper har ingått i studien: antibiotika (fluorokinoloner), bromerade difenyletrar, klorparaffiner, fluorerade ämnen, fosfatestrar, ftalater, butylhydroxytoluen, klorbensener, klorfenoler, triclosan, klorerade dibenso-p-dioxiner, -dibensofuraner och bifenyler och metaller.

    Generellt är slamhalterna lika såväl mellan reningsverk som över tid. Längre tidsserier kommer att behövas innan några statistiskt säkra trender kan beläggas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Haglund, Peter
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Olofsson, Ulrika
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Miljöövervakning av slam: Redovisning av resultat från 2008 års provtagning (inklusive en sammanfattning av åren 2004-2008)2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna fortsättning på tidigare års miljöövervakning av slam redovisar kortfattade resultat av 2008 års provtagning. Kompletterande information om reningsverken, föreningar, provtagning och analys återfinns i rapporten Miljöövervakning av slam, Redovisning av resultat från 2004-2006 års provtagningar [1]. Förekomsten av organiska substanser i slam från åtta svenska avloppsreningsverk (ARV); Stockholm (Henriksdal), Göteborg (Ryaverket), Umeå (Öhn), Borås (Gässlösa), Eslöv (Ellinge), Alingsås (Nolhaga), Floda och Bollebygd, har undersökts. Följande ämnen/ämnesgrupper har ingått i studien: bromerade difenyletrar, klorparaffiner, fluorerade ämnen, fosfatestrar, ftalater, butylhydroxytoluen, klorbensener, klorfenoler, triclosan, organotennföreningar, siloxaner, metaller samt klorerade dibenso-p-dioxiner, dibensofuraner och bifenyler. I graferna till denna rapport visas halterna för perioden 2004-2008. Slam från Bollebygd analyserades dock inte under 2004. Liksom tidigare år så är slamhalterna generellt lika såväl mellan reningsverk som över tid. Med andra ord är mellanårsvariationen är generellt lika stor som variationen mellan olika reningsverk. Det finns dock några avvikelser. Slam från Umeå ARV ser ut att innehålla mer DEHP och ofta även mer di-isodecyl ftalat än övriga reningsverk. Dessa ämnen har liknande teknisk användning. Vidare innehåller slam från Gässlösa ARV generellt flera olika fluorerade ämnen än övriga reningsverk och även högre halter av PFOA.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 20.
    Haglund, Peter
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Olofsson, Ulrika
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Miljöövervakning av slam: Redovisning av resultat från 2009 års provtagning (inklusive en sammanfattning av åren 2004-2009)2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna fortsättning på tidigare års miljöövervakning av slam redovisar kortfattade resultat av 2009 års provtagning. Kompletterande information om reningsverken, föreningar, provtagning och analys återfinns i rapporten Miljöövervakning av slam, Redovisning av resultat från 2004-2006 års provtagningar [1]. Förekomsten av organiska substanser i slam från åtta svenska avloppsreningsverk (ARV); Stockholm (Henriksdal), Göteborg (Ryaverket), Umeå (Öhn), Borås (Gässlösa), Eslöv (Ellinge), Alingsås (Nolhaga), Floda och Bollebygd, har undersökts. Följande ämnen/ämnesgrupper har ingått i studien: antibiotika (fluorokinoloner), bromerade difenyletrar, klorparaffiner, fluorerade ämnen, fosfatestrar, ftalater, butylhydroxytoluen, klorbensener, klorfenoler, triclosan, organotennföreningar, siloxaner, metaller samt klorerade dibenso-p-dioxiner, dibensofuraner och bifenyler. I graferna till denna rapport visas halterna för perioden 2004-2009. Slam från Bollebygd analyserades dock inte under 2004. Liksom tidigare år så är slamhalterna generellt lika såväl mellan reningsverk som över tid. Med andra ord är mellanårsvariationen generellt lika stor som variationen mellan olika reningsverk. Det finns dock några avvikelser, halterna av antibiotikat norfloxacin visar en minskande tidstrend. Minskningen kan möjligen förklaras av en minskad förskrivning under senare år (886000 dagliga doser år 2006, 633000 doser 2007, 372000 doser 2008, 190000 doser 2009). Vidare innehåller slam från Umeå ARV innehåller mer di-(2-etylhexyl)ftalat (DEHP) och ofta även mer di-iso-nonylftalat (DINP) än övriga reningsverk. Dessa ämnen har liknande teknisk användning. Slutligen innehåller slam från Gässlösa ARV flera fluorerade ämnen än övriga reningsverk och högre halter av perfluoroktansyra (PFOA). 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Haglund, Peter
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Olofsson, Ulrika
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Miljöövervakning av utgående vatten & slam från svenska avloppsreningsverk: Resultat från år 2010 och en sammanfattning av slamresultaten för åren 2004-20102012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Förekomsten av organiska substanser i utgående vatten (fr.o.m. 2010) och/eller slam från niosvenska avloppsreningsverk (ARV); Stockholm (Henriksdal), Göteborg (Ryaverket), Umeå (Ön), Borås (Gässlösa), Eslöv (Ellinge), Alingsås (Nolhaga), Bollebygd, Borlänge och Bergkvara (Torsås) har undersökts. Följande ämnen/ämnesgrupper har ingått i studien (fr.o.m. 2004): antibiotika (fluorokinoloner), bromerade difenyletrar, klorparaffiner, fluorerade ämnen, fosfatestrar, ftalater, butylhydroxytoluen, klorbensener, klorfenoler, triclosan, organotennföreningar, metylsiloxaner, metaller samt klorerade dibenso-p-dioxiner, dibensofuraner och bifenyler. Dessutom ingår även fr.o.m. 2010: myskämnen, NSAID´s, bisfenol A och nonyl- och oktylfenoler. Graferna i denna rapport redovisar slamhalterna för perioden 2004-2010 och utgående vattenhalter för år 2010. Bollebygd reningsverk ingick inte i den nationella miljöövervakningen under 2004 och Floda reningsverk har fr.o.m. 2010 ersatts av Borlänge reningsverk och Bergkvara reningsverk. Liksom tidigare år så är slamhalterna generellt lika såväl mellan reningsverk som över tid. Med andra ord är mellanårs-variationen generellt lika stor som variationen mellan olika reningsverk. Det finns dock några avvikelser, halterna av antibiotikat norfloxacin i slam visar en minskande tidstrend. Minskningen kan möjligen förklaras av en minskad förskrivning under senare år (886000 dagliga doser år 2006, 633000 doser 2007, 372000 doser 2008, 190000 doser 2009, 137000 2010). Vidare innehåller slam från Umeå ARV mer di-(2-etylhexyl) ftalat (DEHP) och ofta även mer di-iso-nonylftalat (DINP) än övriga reningsverk. Dessa ämnen har liknande teknisk användning. Slutligen innehåller slam från Gässlösa ARV generellt flera fluorerade ämnen än övriga reningsverk och även högre halter av perfluoroktansyra (PFOA). 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Haglund, Peter
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Veenaas, Cathrin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Non-target screening and digital archiving of abiotic samples2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna rapport beskrivs resultatet av ett doktorandprojekt vid Umeå universitet som initierats och finansierats av Naturvårdsverket. Inom detta projekt utvecklades innovativa metoder för att skapa och använda digitala arkiv för miljörelaterade prover, såsom biologisk vävnad, sediment och rötslam. Digitala arkiv skiljer sig från traditionella miljöprovbanker genom att resultat från analys av miljöprover fryses digitalt, istället för att fysiska prover placeras i frys.

    För att testa detta nya koncept utvecklades nya metoder för omfattande kemisk analys av slam från avloppsreningsverk. Avloppsslam är spännande för att det kan ge en integrerad bild av vilka kemikalier som används i samhället. Slam används också bland annat till gödsling av åkermark vilket kan leda till spridning av farliga kemikalier till miljön och därmed exponering av olika organismer, inklusive människa.

    De nyutvecklade metoderna möjliggör analys och efterföljande identifiering av miljöföreningar med vitt skilda kemiska egenskaper. De inkluderar icke-specifik provberedning och omfattande analys av avloppsslam med gaskromatografi (GC) respektive vätskekromatografi (LC) kopplat till högupplösande masspektrometri. För beredning av prover för GC-analys utvecklades två olika metoder för extraktion av föroreningar och eliminering av potentiellt störande ämnen, exempelvis fett och humus. Likaså optimerades extraktionstekniker för LC-analys. Genom att komplettera de båda metoderna för GC-analys med en för LC-analys kan miljöföroreningar med varierande stabilitet, storlek och polaritet analyseras. Det utvecklades även ett robust retentionindexsystem för tvådimensionell gaskromatografi (GC×GC) baserat på relativ retention i förhållande till polyetylenglykoler, liksom metoder för att beräkna retentionstider och index. Bäst resultat uppnåddes med en multivariat prediktion med hjälp av molekylära deskriptorer. Tillsammans underlättar dessa verktyg identifiering av nya potentiella miljögifter.

    Analys av tidstrender användes för att prioritera bland detekterade föroreningar, till exempel för att finna föroreningar som ökar i halt med tiden. Tusentals föroreningar med statistiskt säker-ställda tidstrender upptäcktes och flera hundra av dem kunde ges en preliminär identitet. Föroreningar med starkt ökande trender inkluderade exempelvis kemikalier med UV-blockerande egenskaper som används i solskyddsmedel. Slutligen presenteras nuvarande status och utsikter för framtida användning av digitala arkiv. Lämpliga rutiner för digital arkivering diskuteras och det ges rekommendationer för varje steg, från insamling av prover, genom instrumentanalys till lagring av slutdata. Förhoppningen är att digitala arkiv framöver helt eller delvis kan ersätta miljöprovbanker för miljögiftsstudier och därmed undvika problem såsom begränsad tillgång till material, nedbrytning eller kontamination under lagring.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Hagmar, Lars
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Wallin, Ewa
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Tysklind, Mats
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Sjöström, Anna Kitti
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Vessby, Bengt
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Uppsala universitet.
    Jönsson, Bo AG
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Rylander, Lars
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Tidstrender för halter av persistenta klororganiska miljögifter i blod hos vuxna svenska män i relation till konsumtion av fet östersjöfisk2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det har skett en signifikant genomsnittlig minskning med 34 till 55 % av serumhalterna av CB-153, p,p´-DDE och HCB under perioden 1991 till 2001 bland 39 medelålders svenska män, varav en del med hög konsumtion av fet östersjöfisk. Detta kunde inte förklaras med förändrad fiskkonsumtion över tiden. Däremot förklarade en ökad kroppsvikt en del av minskningen, genom en ”utspädningseffekt” (större distributionsvolym). Det är sannolikt att en minskad förorening av animaliska livsmedel med dessa POPs under senare år bidragit till de sjunkande halterna i serum. I motsats till resultaten för CB-153, p,p´-DDE och HCB förelåg det inte någon signifikant tidstrend för TEQ för PCDD eller PCDF I serum bland 26 medelålders svenska män, trots en längre uppföljningsperiod (1987 till 2002). För enskilda PCDD/F kongeners noterades såväl minskningar som ökningar över tiden. Resultaten ger vid handen att dioxinbelastningen varit oförändrad under den senaste 15 års perioden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 24.
    Johansson, Magnus
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Lindberg, Richard
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Wennberg, Patrik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Tysklind, Mats
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Screening av antibiotika i avloppsvatten, slam och fisk under 2002/20032003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tretton olika antibiotika har undersökts i en screeningstudie i Sverige under 2002/2003. Avloppsvatten, slam och fiskprover har ingått i denna studie. Provtagningar har genomförts vid två tillfällen och fem reningsverk av olika karaktärer. Kemiska analysmetoder har utvecklats och validerats för samtliga dessa matriser. För första gången har intern standard metoden (struktur analoger) utnyttjats fullt ut för bestämningar av antibiotika i miljöprover. Resultaten visar att penicilliner och cefalosporiner har korta halveringstider. Enstaka substanser av dessa grupper har detekterats i 50 % av alla avloppsvattenprover och då endast i undantagsfall i utgående vatten. Fluorokinoloner, trimetoprim och doxycyklin har detekterats i samtliga avloppsvattenprover (20 av 20). I slam förekommer främst fluorokinoloner och doxycyklin. Fluorokinolonerna förekommer i relativt höga halter (summa fluorokinoloner ~6.5 mg kg-1 TS). Detta kan utgöra en risk om detta material sprids ut i miljön men mer kunskap krävs om dessa substansers mobilitet och toxicitet för att göra denna bedömning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 25.
    Knekta, Eva
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen. Kemikalieinspektionen; Umeå universitet.
    Fischer, Stellan
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Kemikalieinspektionen.
    Hur nyttja data från produktregistret för identifiering av kandidater till monitoringprogrammet: En förstudie2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Miljöövervakning är en viktig del i arbetet för att nå det svenska miljökvalitetsmålet ”giftfri miljö”. Inom miljöövervakningen studeras resthalter av ett flertal ämnen i exempelvis luftdeposition, biota, reningsverk, jord och vatten. Fördelning i miljön styrs förutom av inneboende kemikalieegenskaper, såsom tex. vattenlöslighet och persistens, även av kemikaliehanteringen. Kemikalieinspektionens register över svenska kemiska produkter (produktregistret) är en viktig källa till kemikaliehantering (72 000 produkter, 14 500 olika ämnen). Denna studie har haft till syfte att belysa om hanteringsdata i produktregistret kan användas för att identifiera högemitterande kemikalier samt till vilka recipienter dessa emitteras. Arbetet har lags upp som en förstudie där olika metoder har prövats. Inledningsvis analyserades och strukturerades funktioner och användningsområden (”branscher”) i produktregistret med hjälp av multivariat dataanalys. Framtagna modeller gav en god överblick av produktregistret och kan även användas för att screena efter prioriterade ämnen. En översiktlig genomgång av tillgängliga miljöövervakningsuppgifter kopplades till profiler i produktregistret. Utifrån detta valdes 12 kemikalier ut (Triclosan, dietylhexylftalat, dibutylftalat, kromsalter, glyfosat, tributylfosfat, tributyltennoxid, nonylfenol, limonen, hexabromocyclododecan och pentabromodifenyler) som modellsubstanser för fortsatta studier. Substanserna representerar olika användningsområden och ett brett spektra kemisk-fysikaliska egenskaper. En styrka i produktregistermaterialet är att data finns lagrat för ett antal år tillbaks i tiden. Tidstrender i kvantitet och användningsmönster kan användas som tidiga varningstecken på ökad spriding. För att få ett mått på en kemikalies hanteringsdrivna emissionsbenägenhet utarbetades ett ”spridningsindex” utifrån hanteringsdata. Principen för indexet är att för ett ämne räkna fram ett emissionsbidrag för alla kemiska produkter där ämnet förekommer. Dessa kvantitetsviktas och summeras till ett övergripande spridningsindex. Emissionen har differentierats till olika miljöer här kallad primärrecipienter. Dessa är ytvatten, jord, luft, reningsverk samt människa. Ämneshalter i inkommande avloppsvatten samt i slam i reningsverk användes för validering av spridningsindex för primärrecipienten ”reningsverk”. Resultatet visar att tidstrender baserade på spridningsindex verkar överensstämma med uppmätta trender i slam. Ingen koppling erhölls mellan spridningsindex och uppmätta halter av olika ämnen i inkommande avloppsvatten. Spridningsindex användes även i kombination med multimedia fugacitetsberäkningar för att uppskatta den vidare spridningen till mera perifera närmiljöer, här kallad sekundärrecipienter. Fugacitetsberäkningarna utfördes för DEHP, dibutylftalat, triclosan, och HBCD och byggde på en modell som skattar den procentuella fördelningen mellan luft, vatten, jord och sediment. Den beräknade fördelningen i sekundärrecipienter jämfördes med motsvarande fördelning som den ser ut i miljöövervakningsdata. Resultatet visade på en god överensstämmelse. Som kontroll gjordes även beräkningar där emissionsfördelningen antogs vara lika stor till resp. primärrecipient. Dessa visade på en sämre överensstämmelse vilket indikerar att användning av spridningsindex ökar prognosförmågan. En vidare utveckling av emission-uppskattningar kan ge unika möjligheter att nyttja hanteringsdata i produktregistret vid miljöövervakning Validering av emissionsuppskattningarna med hjälp av tillgängliga miljöövervakningsdata visade på svårigheter att hitta lämpligt data. Mycket data berör ämnen som inte återfinns i registret så som avvecklade ämnen och nedbrytningsprodukter. Ett annat problem var att tillgänglig dokumentation sällan räckte för att kunna definiera vilken typ av recipient som de representerar. Förstudien identifierade ett antal rekommendationer: (1) Multivariattekniken kan förbättras (2) Vidareutveckla rutiner tidstrendanalys i produktregistret (3) Förändra typ av data som anmäls till registret (4) Optimera gjorda emissionuppskattningar (5) Omarbeta spridningsindex så att de närmar sig en verklig kvantitet (6) Utveckla multimedia fugacitetsmodellen m.a.p. svensk geografi samt joniserbara ämnen/metaller (7) Standardisering av analyser och sammanställning av miljöövervakningsdata (8) För att skapa en heltäckande bild av kemikalieflödet i samhället borde kopplingarna med läkemedel, kosmetika och varor bättre styrkas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 26.
    Lundstedt, Staffan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Sources and levels of PBDD/Fs in the Swedish environment2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten handlar om bromerade dioxiner (PBDD/F); hur de bildas och sprids och vad detta

    leder till iform av halter i miljön. Rapporten har ett fokus på Sverige, men innefattar en grundlig

    genomgång av studier och data från hela världen. Rapporten innehåller även en preliminär

    uppskattning av den totala mängden PBDD/F som finns gömd och potentiellt kan emitteras från

    material och produkter i det svenska samhället. Vidare innefattar rapporten en diskussion angående

    hur dessa emissioner kan minimeras.

    PBDD/F är en grupp oavsiktligt bildade föroreningar som är analoga med de mer välkända klorerade

    dioxinerna (PCDD/F), men som innehåller brom istället för klor. Det finns också blandade brom‐klor

    dioxiner (PBCDD/Fs), även om dessa bara behandlas översiktligt i denna rapport. På grund av sina

    strukturella likheter delar PBDD/Fs, PCDD/Fs och PBCDD/Fs många egenskaper med varandra, vilket

    inkluderar låg vattenlöslighet och flyktighet samt lång halveringstid. Detta betyder att PBDD/Fs i

    miljön i stor utsträckning kommer att vara bundna till partiklar, samt att dom kommer att stanna där

    en lång tid framåt, vanligtvis många år. Likheterna inbegriper även giftigheten, som generellt är

    mycket hög för dioxiner, och i enlighet med rådande rekommendationer kan därför de toxiska

    ekvivalensfaktorerna (TEFs) som utvecklats för PCDD/Fs också användas för PBDD/Fs.

    I likhet med PCDD/Fs kan PBDD/Fs bildas i all typer förbränningsprocesser förutsatt att brom finns

    närvarande i någon form, vilket idag oftast är fallet. Brominnehållet i material, sopor och bränsle har

    ökat drastiskt sedan de bromerade flamskyddsmedlena (BFRs) började användas på 1970‐talet. I

    förbränningsprocesser bildas PBDD/Fs antingen från fria grundämnen, dvs kol, väte och brom, eller

    genom sammanslagning av små molekyler, s.k. prekursors. Medan den första ”de novo”‐bildningsvägen

    många gånger dominerar för PCDD/Fs, så verkar den senare prekursor ‐bildningsvägen vara

    viktigare för PBDD/Fs. Detta beror på att många BFRs, och särskilt de polybromerade difenyletrarna

    (PBDEs), utgör mycket långt gångna prekursorer till PBDD/Fs och framförallt då till polybromerade

    dibensofuraner (PBDFs). Till följd av detta bildas framförallt PBDFs i de flesta förbränningsprocesser,

    och utbytena ökar vid dåliga förbränningsförhållanden när mängden av prekursorer ökar.

    PBDD/Fs kan också bildas när BFR innehållande material och tekniska BFR‐blandningar utsätts för

    mer försiktaga temperaturhöjningar. Detta betyder i praktiken att PBDD/Fs bildas redan när BFR

    blandningarna produceras, och att PBDD/F innehållet sedan stadigt ökar när BFR blandningen

    blandas i polymerer, när polymeren förädlas till material och produkter, samt när produkten

    återvinns eller destrueras. PBDD/Fs kan dessutom även bildas genom fotolytisk omvandlig av BFRs,

    vilket exempelvis kan inträffa när BFR innehållande produkter exponeras för solljus. Gemensamt för

    alla dessa processer är att omvandlingen av PBDEs till PBDFs är den överlägset dominerande

    bildningsvägen, och att denna kommer att överskugga alla andra bildningsvägar så fort PBDEs finns

    närvarande. Dock har det nyligen blivit känt att PBDD/Fs, och i det här fallet huvudsakligen

    polybromerade dibenso‐p‐dioxiner (PBDDs), kan bildas naturligt i vissa havsmiljöer via biologiska och

    fotolytiska processer.

    PBDD/F‐emissionerna från förbränningsprocesser är en kombination av ett frisläppande av PBDD/Fmolekyler

    som fanns med i materialet redan från början och ett bildande av nya PBDD/F‐molekyler

    under själva förbränningen. Båda dessa processer gynnas av dåliga förbränningsbetingelser, vilka är

    mer framträdande vid öppen, okontrollerad eldning jämfört med kontrollerad förbränning i

    Sources and levels of PBDD/Fs in the Swedish environment

    8

    storskaliga anläggningar. Till följd av detta uppmäts oftast relativt låga utsläppsnivåer från

    förbränningsanläggningar, medan utsläppen från öppna eldar och olycksbränder kan vara extremt

    stora. Utsläppsmängderna beror dock även på bränslet och dess innehåll av BFRs. Högre PBDD/F

    utsläpp har därför uppmäts från förbrännings‐anläggningar för industriavfall (IWI) och farligt avfall

    (HWI) samt från metallurgiska processer som använder elektronikavfall (e‐avfall) som en av sina

    råvaror, jämfört med anläggningar för hushålls‐avfall (MSWI). Extremt höga PBDD/F utsläpp har

    också uppmätts i samband med öppen eldning av e‐avfall, vilket utförs som en metallåtervinningsmetod

    i vissa u‐länder, och som också kan förekomma vid olycksbränder i återvinningsanläggningar

    för e‐avfall till exempel.

    Relativt stora utsläpp av PBDD/Fs har också konstaterats kring produktionsanläggningar för BFRs och

    anläggningar som använder BFRs för att flamskydda produkter, även om inga sådana data finns för

    svenska anläggningar. Dock har höga PBDD/F‐halter uppmätts i tekniska PBDE‐blandningar och

    material behandlade med PBDEs, både i Sverige och andra länder. Dessa föroreningar utgör en miljöoch

    hälsofara när materialen används liksom när dom senare kasseras och återvinns. PBDD/Fs kan,

    liksom PBDEs, således emitteras under hela materialets livscykel. Inte minst materialåtervinningen

    kan leda till stora utsläpp av PBDD/Fs, och då framförallt när e‐avfall återvinns under okontrollerade

    former. Stora emissioner har dock även uppmätts i kontrollerade återvinningsanläggningar, och då

    framförallt i det damm som frigörs när e‐avfall demonteras. Detta kan, om inte annat, leda till höga

    exponeringar för personalen som jobbar i anläggningarna.

    Som ett resultat av det stora antalet källor för PBDD/Fs återfinns idag dessa föroreningar i princip

    överallt i miljön. PBDD/Fs har således återfunnits i luft, jord, sediment, avloppsvatten, slam, olika djur

    och växter, mat och djurfoder, inomhusdamm och människor. I luft är PBDD/F‐halterna oftast lägre

    än PCDD/F‐halterna, men i vissa stads‐ och industrimiljöer är bilden den omvända. De högsta

    PBDD/F‐halterna i luft har återfunnits utanför återvinningsanläggningar för e‐avfall samt på platser

    där okontrollerad återvinning av e‐avfall sker. Halterna är oftast korrelerade med PBDE‐halterna, och

    PBDD/F‐profilerna domineras av PBDFs. För Sverige ligger halterna för stadsluft något lägre än

    motsvarande data från asiatiska städer, men i landsbygden verkar lufthalterna vara mer lika. I Sverige

    är halterna uppmätta i stadsluft faktiskt inte så mycket högre än de uppmätta i landsbygdsluft.

    För jord uppmäts generellt de högsta PBDD/F‐halterna på platser där e‐avfall återvinns under

    okontrollerade former. Men faktum är att likartade halter har uppmätts intill en svensk

    återvinningsindustri som utsatts för brand. Bortsett från dessa ”hot‐spots”, uppmäts generellt högre

    PBDD/F‐halter i stadsmiljö jämfört med landsbygd och jordbruksområden. I likhet med luften

    domineras PBDD/F‐profilerna i jord vanligtvis av PBDFs och halterna är oftast väl korrelerade med

    PBDE‐halterna. Detta bekräftar att föroreningarna härstammar från samma källa. Sjösediment

    uppvisar ungefär samma mönster som jord med högre PBDD/F‐halter i stadsmiljö och områden med

    PBDE påverkan. Föroreningsprofilen domineras av PBDFs. I marina sediment kan dock bilden se

    annorlunda ut med extremt höga PBDD‐nivåer. Detta ses huvudsakligen i grunda, kustnära miljöer

    med hög biologisk aktivitet och effektiv solinträngning och beror på naturlig bildning av företrädesvis

    PBDDs i dessa miljöer.

    När det gäller biologiskt material, mat och djurfoder återfinns oftast de högsta PBDD/F‐halterna i

    fettrika prover, som t.ex. fet fisk, musslor, ägg, lever och djurfett. Dock verkar halterna i fisk och

    skaldjur också vara starkt påverkade av förekomsten av lokala källor i de områden där de levt och

    Sources and levels of PBDD/Fs in the Swedish environment

    9

    fångats, och i det sammanhanget verkar de naturliga källorna ge upphov till störst variationer. Vissa

    fisk‐ och musselpopulationer längs den svenska kusten har således setts innehålla extrema halter av

    PBDDs. Lokala källor relaterade till PBDE kan dock också ge upphov till förhöjda PBDD/F‐halter i

    marina arter, vilket kan resultera i blandade PBDD/F‐profiler i vissa miljöer och arter. Bortsett från

    dessa lokalt påverkade fiskar och musslor så uppvisar marina arter generellt lägre PBDD/F‐halter än

    PCDD/F‐halter. Dock bidrar ändå ger PBDD/Fs med en betydandel del av den totala dioxin‐lika

    toxiciteten. Detta är allvarligt med tanke på att många av dessa arter, i alla fall i våra svenska hav,

    redan innehåller andra dioxin‐lika ämnen i mängder nära de acceptabla gränserna.

    I inomhusmiljö har förekomsten av PBDD/Fs huvudsakligen undersökts i damm. Halterna varierar

    avsevärt vilket antas hänga ihop med mängden PBDE‐innehållande material som finns närvarande i

    lokalerna. Dock har detta samband inte alltid varit så lätt att urskilja. Generellt uppmäts något högre

    halter i allmänna lokaler, som t.ex. hotell och kontor, än i bostadshus, vilket är i linje med teorin.

    Men de högsta PBDD/F‐halterna som har rapporterats för damm har faktiskt uppmätts i ett

    bostadshus. I detta hus, i USA, var halterna till och med högre än de som uppmätts i golvdammet

    från en verkstad i ett område för okontrollerad återvinning av e‐avfall i Kina. PBDD/F‐halterna i

    inomhusdamm uppvisar ändå vanligtvis en tydlig korrelation med PBDE‐halterna, vilket tyder på att

    föroreningarna har samma källa. PBDD/F‐profilerna domineras oftast också av PBDFs. Vidare är

    PBDD/F‐halterna i damm oftast högre än PCDD/F‐halterna, och bidraget till den total dioxin‐lika

    toxiciteten är också betydande. Halterna som uppmätts i damm från svenska inomhusmiljöer ligger

    på liknande nivåer som i andra länder.

    När det gäller prover från människa har PBDD/Fs undersökts i bröstmjölk, fettvävnad och blod. I

    bröstmjölk har liknande halter uppmätts över hela världen, även när man inkluderar mammor från

    återvinningsplatser för e‐avfall i Vietnam samt mammor från USA, vilka har betydligt högre PBDEhalter

    i sin mjölk. Detta i kombination med att PBDF‐profilerna i bröstmjölk skiljer sig ganska mycket

    från profilerna i inomhusdamm antyder att upptaget och metabolismen av PBDD/Fs i människa är

    delvis selektivt. PBDD/F‐nivåerna i bröstmjölk är dock generellt lägre än PCDD/F‐nivåerna och

    bidraget till den total dioxin‐lika toxiciteten ser än så länge ut att vara gansk lågt. PBDD/Fs har även

    undersökts i fettvävnad från människor i Sverige och Japan. Generellt verkar halterna vara något

    lägre i Sverige, men föroreningarna har ändå återfunnits i samtliga prover som analyserats vilket

    bekräftar deras utbredda spridning. PBDD/F‐profilerna i fettvävnadsproverna var överlag lik dom i

    bröstmjölksproverna vilket stödjer teorin om ett selektivt upptag och metabolism. Dock verkar

    PBDD/Fs ge ett större bidrag till den total dioxin‐lika toxiciteten i fettvävnaden jämfört med i

    bröstmjölken . Slutligen har PBDD/Fs återfunnits i relativt höga halter i blod från två brandmän i San

    Francisco.

    Datat som sammanfattas i denna rapport talar för att huvuddelen av de PBDD/Fs vi exponeras för,

    bortsett från de naturligt bildade PBDDs, har sitt ursprung i alla BFR‐behandlade material vi har i vår

    omgivning, och framförallt då alla PBDE innehållande material. Enligt dom uppskattningar som gjorts

    i rapporten innehåller sådana material och produkter flera ton PBDD/Fs bara i Sverige. Till detta

    tillför vi också några hundra kilo varje år genom de varor vi importerar från andra länder. Detta

    innefattar framförallt elektrisk och elektronisk utrustning (EEE), fordon och byggmaterial. Samtidigt

    avlägsnas ständigt BFR‐innehållande material från samhället när de har blivit uttjänta. När detta sker

    kan materialen antingen återvinnas, destrueras eller deponeras.

    Sources and levels of PBDD/Fs in the Swedish environment

    10

    I Sverige förbränns det mesta BFR‐innehållande materialet nuförtiden, men en del kan också läggas

    på deponi. T.ex. kan ibland den lätta fraktionen från fragmenterade bilar (SLF) läggas på deponi då

    denna är mer komplicerad att bränna. Uppskattningsvis hamnar upp till 0.5 ton PBDD/Fs på svenska

    deponier varje år och totalt innehåller dessa deponier troligtvis flera ton PBDD/Fs sedan tidigare. I

    avfallsfraktionen som går till förbränning sker en effektiv destruktion av PBDD/Fs, i alla fall om man

    ser till vad som kommer ut från skorstenen och vad som hamnar i flygaskan. Dock kan bottenaskan

    fortfarande innehålla relativt höga halter PBDD/F vilket antyder att alla PBDD/Fs i det ursprungliga

    avfallet ändå inte förstörs, och att en viss nybildning av PBDD/F också kan ske. Uppskattningsvis finns

    det närmare 6 kg PBDD/Fs i de bottenaskor som genereras vid svenska sopförbränningsanläggningar

    varje år.

    Förutom alla de PBDD/Fs som är gömda i produkter, material och avfall i vårt samhälle, finns det en

    ännu större mängd PBDD/Fs som inte ännu bildats i alla BFRs (och framförallt PBDEs) som återfinns i

    samma och liknande produkter, material och avfall. Om alla dessa material, som ett värsta scenario,

    skulle utsättas för någon typ av dålig förbränning skulle uppskattningsvis ytterligare 200 ton PBDD/Fs

    kunna bildas och emitteras. För att helt elimnera denna risk måste dessa material avlägsnas från

    samhället och därefter destrueras. Här ska man dock komma ihåg att emissionsrisken många gånger

    ökar när material rivs bort från sin ursprungliga funktion samt när de återvinns och destrueras.

    En av de viktigaste faktorerna för att minimera PBDD/F‐emissionerna vid hanteringen av BFRinnehållande

    avfall är att effektivt och med hög noggranhet kunna identifera och separera det BFRinnehållande

    materialet från icke BFR‐innehållandematerial så att varje fraktion kan behandlas på

    tillbörligt sätt. Det finns flear spektroskopiska tekniker som kan användas för detta ändamål och även

    tekniker baserade på skillnader i densitet och elektrostatiska egenskaper. Ingen av dessa tekniker kan

    dock ensamt klara av att separera ut allt BFR‐innehållande material, utan kombinationer av metoder

    måste användas. Trots detta uppnås aldrig en 100%‐ig separation utan vanligtvis hamnar runt 5% i fel

    fraktion. På grund av detta ska återvunnet plastmaterial aldrig användas i känsliga produkter såsom

    leksaker och hushållsartiklar, och när det gäller den BFR‐innehållande fraktionen så ska denna inte

    återvinnas alls. Den kan möjligen användas till att göra baskemikalier (som brom) och bränsle till

    industrin, men annars bör den destrueras.

    Destruktion av BFR‐innehållande material görs företrädesvis i godkända förbränningsanläggningar.

    Inblandningen av BFR‐material i övrigt avfall/bränsle skall dock hållas lågt (<5%) för att hålla ner

    mängden PBDD/F‐prekursorer och korrosiv HBr i ugnen och förbränningsgaserna. Anläggningarna

    måste också ha ett väl utvecklat reningssytem för rökgaserna och en plan för hur askorna (inte minst

    bottenaskorna) ska tas om hand på ett säkert sätt. PBDD/F‐innehållande material kan även

    destrueras med hjälp av andra högtemperaturprocesser som t.ex. brännugnar för cement och

    metallsmältverk. Det är dock viktigt att dessa har samma krav på rökgasrening och askhantering för

    att undvika stora utsläpp härifrån. Om dessa krav uppfylls kan metallsmältverk med fördel användas

    för destruktion av metallinnehållande BFR‐avfall, t.ex. kretskort, då detta gör att metallerna kan

    återvinnas.

    En alternativ sätt att ta hand om BFR‐innehållande material är att genom extraktion eller pyrolys

    först avskilja bromet eller de intakta BFR‐ämnena från basmaterialet varefter detta kan återvinnas

    eller behandlas som ett ett BFR‐fritt material. Bromet kan i sin tur tas om hand och återanvändas i

    Sources and levels of PBDD/Fs in the Swedish environment

    11

    industrin. Ett antal sådana här processer har utvecklats för BFR‐innehållande plaster, men ingen har

    än så länge använts i stor skala.

    Det absolut sista alternativet för BFR‐innehållande avfall, liksom för annat organiskt avfall, är

    deponering. Detta ska egentligen endast användas i undantagsfall, men om det ändå av någon

    anledning måste användas så måste det göras under mycket kontrollerade former för att undvika

    läckage, emission och exponering av människor och djur. Deponin måste också skyddas från

    olycksbränder samt vara anpassad för att upprätthålla en hög säkerhet även om klimat och

    omgivning förändras. De mer kortsiktiga riskerna ovan, t.ex. läckage‐ och brandrisk, bör också

    beaktas vid tillfällig lagring av BFR‐innehållande material, t.ex. i väntan på annan behandling. I sådana

    situationer skulle det också vara lämpligt med en begränsning angående hur mycket BFR

    innehållande material/avfall som får lagras på samma plats för att minska skadorna om t.ex. en brand

    ändå skulle inträffa.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Nyberg, Elisabeth
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faxneld, Suzanne
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Eriksson, Ulla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Egebäck, Anna-Lena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Holm, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Sundborn, Marcus
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Berger, Urs
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Sakrapport Övervakning av metaller och organiska miljögifter i limnisk biota, 2013 2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The environmental contaminants examined in this report can be classified into four groups – trace metals, chlorinated compounds, brominated flame retardants and perfluoroalkyl substances. Each of these contaminants has been examined in pike, perch and Arctic char from 32 lakes geographically spread from the north to the south of Sweden. The following summary examines overall trends, spatial and temporal, for the four groups.

    Fat Content, Age and Length

    Pike and perch displayed a decreasing trend in fat content at 50 % of the sites examined. An increasing trend in fat content could be seen for Arctic char from Lake Tjulträsk. The age of the perch sampled within the programme was somewhat lower in the most southern and south eastern parts of Sweden, whereas the length of the perch was homogenous in all lakes sampled.

    Trace Metals

    No general temporal trend could be observed for mercury in the freshwater environment. However, in all lakes and species, except Arctic char from Abiskojaure, these concentrations are above the suggested EU-target level of 20 ng/g wet weight.

    Lead is generally decreasing over the study period (in time series of sufficient length), supposedly due to the elimination of lead in gasoline. In all lakes, Pb concentration is below the suggested EU-target level of 1.0 ug/g wet weight. This result has to be interpreted carefully as the recalculation between levels of lead in whole-body and liver is based on only one study.

    Cadmium concentrations show no consistent trends over the monitored period. It is worth noting that despite several measures taken to reduce discharges of cadmium, the most recent concentrations in Arctic char and pike are similar to concentrations measured 30 years ago in the longer time series. In a majority of the lakes, Cd concentration in perch is above the suggested EU target level of 0.16 ug/g wet weight. This result has to be interpreted carefully as the recalculation between levels of cadmium in whole-body and liver is based on only one study.

    Nickel concentrations showed a general increasing trend in perch. Chromium concentrations showed a general decreasing trend in all matrices during the monitoring period,

    but this decrease is most probably caused by the change of method for chromium analysis in 2004.

    The concentrations of Zinc in perch liver are consistent in all lakes monitored. The concentrations are decreasing significantly at a majority of the perch sampling sites and in pike from Lake Storvindeln.

    No general temporal trend were observed for copper, arsenic, silver, aluminium, tin, and bismuth concentrations in fish liver during the monitoring period.

    22

    Chlorinated Compounds

    Generally, a decreasing trend was observed for all compounds (DDT’s, PCB’s, HCH’s, HCB and PCDD/PCDF) in all species examined (with a few exceptions).

    The chlorinated compounds generally show a somewhat higher concentration in the southern parts of Sweden than in the north.

    CB-153 concentration is below the suggested target level of 1.6 ug/g lipid weight in all species and areas, while the target level for CB-118 of 0.024 ug/g lipid weight is exceeded in perch from Lake Fysingen and Lake Krankesjön. For DDE the concentration is below the suggested target level of 0.005 ug/g wet weight for all species and areas. sHCH is below the suggested target level of 0.026 ug/g wet weight for all species and areas. HCB is below the suggested target level of 0.010 ug/g wet weight for all species and areas. TCDD-eqvivalents is below the suggested target level of 3.5 pg WHO05-TEQ/g wet weight for all species and areas.

    Brominated Flame Retardants

    No general linear trend is observed during the whole monitoring period for the BDEs. However the concentrations of BDEs in Lake Bolmen increased from the start of the monitoring period until the late 80s to the mid 90s and appear to have decreased since then. The lower brominated flame retardants (BDE-47, BDE-99 and BDE-100) peaked earlier than the higher (BDE-153 and BDE-154).

    In all areas, BDE-47 is above the suggested target level of 0.0085 ng/g wet weight for all species.

    The concentration of HBCDD is under LOQ in a majority of the freshwater samples.

    PFASs

    PFNA, PFDA, and PFUnDA all show significantly increasing concentrations in Arctic char liver from Lake Abiskojaure. PFDA, PFUnDA, PFDoDA, and PFTrDA show increasing trends in perch liver from Lake Skärgölen

    . A decreasing trend in PFOS is also indicated for perch in Lake Skärgölen for the last ten years.

    In about 40 % of the perch lakes, PFOS concentrations in liver are above the suggested target level for PFOS in

    whole fish (9.1 ng/g wet weight). This result has to be interpreted with caution since no recalculation for the results from the liver analysis has been made, especially since liver in most cases contains higher concentrations of PFASs than muscle tissue.

    Priority substances 2007 and 2010

    For four of the five priority substances - DEHP, HCBD, pentachlorobenzene, and organotin compounds – all or most values were below LOQ in the years examined. The chloroalkane SCCP did have values above LOQ, however, no consistent spatial variation was seen. The highest concentrations of SCCP (approximately 30 ng/g wet weight) were found in Lake Stor-Backsjön in Jämtland County and in Lake Fiolen in Kronobergs County. No statistical difference in concentration of SCCP between year 2007 and 2010 was found.

    Information about the lakes sampled within the programme can be seen in Appendix 1.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Nyberg, Elisabeth
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faxneld, Suzanne
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Fång, Johan
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Vasileiou, Maria
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Berger, Urs
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Eriksson, Ulla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Holm, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Egebäck, Anna-Lena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Sundbom, Marcus
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Sakrapport Övervakning av metaller och organiska miljögifter i limnisk biota, 2014 2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The report summarises the monitoring activities within the National Swedish Contaminant Programme for freshwater biota. Each monitored contaminant has been examined in pike, perch and Arctic char from 32 lakes from the north to the south in Sweden.

    No general trend could be seen for mercury, and all samples, except Arctic char from Abiskojaure, were above the EU target level. Lead was generally decreasing. Nickel showed a general upward trend in perch. An increase, or indication of an increase, was seen for chromium during the last ten years. Zinc concentrations were decreasing in a majority of the perch samples and in pike from Lake Storvindeln. No general trend was observed for copper, arsenic, silver, aluminum, tin, bismuth, and cadmium.

    In general, downward trends were seen for; PCBs, HCHs, DDT, DDE and PCDD/Fs in all species (with a few exceptions). The chlorinated compounds generally show a somewhat higher concentration in the southern parts of Sweden. Most chlorinated compounds were below the suggested target levels.

    No general trend was seen during the monitoring period for PBDEs. Concentrations of PBDEs in Lake Bolmen increased from the 60s and peaked in the late 80s to mid-90s and have subsequently decreased. The concentration of HBCDD was under LOQ in a majority of the samples.

    A majority of the perfluorinated compounds showed an increase in concentration in perch, except PFOS and FOSA. Higher concentrations of perfluorinated compounds can in general be seen in the southern part of Sweden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Olsson, Mats
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    de Wit, Cynthia
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Dioxiner i Östersjöns fisk: ett hot mot svenskt fiske2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Livsmedelsverket har i två rapporter under 2000-talethävdat att halterna av dioxiner i fet Östersjöfisk minskaroch att svenskarnas intag av detta giftiga ämne minskatdrastiskt. Vi menar att slutsatserna i dessa rapporter baserarsig på undermåliga data, och att informationen ärvilseledande eller direkt felaktig. Tillförlitliga miljöövervakningsdatavisar att dioxinhalterna ligger kvar påsamma nivå sedan mitten av 1980-talet och dessutomsannolikt kommer att öka.Livsmedelsverkets långtgående och lugnande slutsatserfår stora konsekvenser för miljöarbetet, östersjöfisketoch alla konsumenter. Istället måste Livsmedelsverketgenom saklig och korrekt information påskynda och stödjaandra myndigheters arbete med att rensa upp i gamladeponier och pågående utsläpp

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 30.
    Olsson, Mats
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    de Wit, Cynthia
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Bignert, Anders
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Miljögifter i biota2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I en nyligen genomförd studie tycks halterna dioxiner i strömming (muskel)ha mer än fördubblats i Bottenhavet sedan slutet av 1970-talet–början av 1980-talet. I förra årets nummer av Bottniska viken påtalade vi den allvarliga situationen för fisket i Östersjön, då koncentrationerna av dioxiner inte minskade i våra havsområden. Bottenhavets yrkesfiskare står således inför svåra problem.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 31.
    Roos, Anna
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Polychlorinated dioxins, furans and dl-PCBs in ringed seals (Pusa hispida botnica) from the Baltic Sea 1978-20142015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Blubber tissue samples from in total 40 juvenile ringed seals from the Baltic Sea collected between 1978 and 2014 were analyzed for "dioxins"; polychlorinated dibenzo-p-dioxins, dibenzofurans (PCDD/PCDF) and dioxin-like PCBs (dl-PCB). Thirty-eight of the seals were bycaught in fishing gear and two were shot by mistake, taken for grey seals.

    Concentrations of PCDDs, PCDFs and dl-PCBs have decreased over the study period in ringed seals with only a few exceptions. The decrease was primarily seen until year 2000 while the concentrations have been stable the last 15 years with a few exceptions. Two dioxins (1,2,3,4,6,7,8-HpCDD and OCDD) and one furan (1,2,3,7,8-PeCDF) demonstrate increased levels the last 15 year of the study period while one furan decreases (1,2,3,7,8,9-HxCDF). OCDD demonstrates the highest increase rate with 15 % yearly increase the last 15 years.

    Concerning the dioxin-like PCBs, the four non-ortho, dl-PCBs demonstrate no trend the last 15 years. Four of the mono-ortho dl-PCBs continue to decrease until 2014 while the other four mono-ortho congeners show no statistically significant trends the last 15 years.

    It should however be stated that a limited number of seals have been analyzed with an average of one seal/year and more analyses are demanded in order to achieve more significant time trend results.

    Ringed seals show a low increase in population, approximately half of what is natural and reproductive impairment is still noted among ringed seals. If this has a connection to the concentrations of PCDD/F and dl-PCBs cannot be ruled out.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Sundkvist, Anneli
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Organofosfatestrar i humanmjölk och fisk från svenska sjöar och kustnära områden: Ett screeningprojekt från Naturvårdsverket2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Användningen av fosforbaserade flamskyddsmedel och mjukgörare av typen organofosfatestrar (OP) ökar i samhället. Halter och fördelningsmönster av 11 st OP, varav en del har visat sig vara giftiga för bl.a. vattenlevande organismer, har kartlagts i bröstmjölk samt i fisk och musslor från svenska sjöar och kustområden. En del av miljöproverna samlades in i närheten av potentiella källor till OP men de flesta samlades in från bakgrundslokaler. Tris-2-kloro-iso-propylfosfat (TCPP) och trifenylfosfat dominerade i biota medan TCPP och tributylfosfat dominerade i mjölkproven. Koncentrationer och fördelningsmönster av OP var mycket likartade i biota från bakgrundslokaler, vilket tyder på att OP spridits från diffusa källor. Däremot märktes tydliga skillnader i både halter och fördelning av OP i proven som tagits nära källor. Fisk från Märstaån, som får dagvatten från Arlanda flygplats, uppvisade höga halter av OP som ingår i hydrauloljor för flygplan. Fisk provtagen nedströms reningsverk hade betydligt högre halter än fisk från bakgrundslokaler av tris(2-butoxyetyl)fosfat (TBEP), en av de mest vanligt förekommande OP i utgående vatten från reningsverk. Likaså återfanns den klorerade OP tris(1,3-dikloro-2-propyl)fosfat endast i fiskarna som provtagits nedströms reningsverk. Inga distinkta skillnader kunde upptäckas i halter och fördelning av OP i mjölk från kvinnor som bor i olika städer. Däremot var halten av TBEP högre i mjölk insamlad för tio år sedan jämfört med nyligen insamlad mjölk. När det gäller humanexponering för OP verkar exponering via fisk och, för spädbarn, bröst-mjölk vara av liten betydelse jämfört med andra potentiella exponeringsvägar som t.ex luft och damm.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 33.
    Tesfalidet, Solomon
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Screening of organotin compounds in the Swedish Environment2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    De ekotoxikologiska effekterna av organotennföreningar (OTC), i huvudsak tributyltenn (TBT) och trifenyltenn (TBT) men också deras mono- och di-substituerade dealkyleringsprodukter är väl dokumenterade. Idag är utsläpp av TBT från skeppsbåttenfärgerna känt för att vara en fara för marina miljöer och användandet har förbjudits i många länder, inklusive Sverige. En rad olika analysmetoder har använts för att utvärdera hur föreningarna är fördelade i miljön, samt för att kontrollera om utsläpp fortfarande förekommer efter införandet av restriktioner. Gaskromatografi kopplad till ”Inductively Coupled Plasma Mass Spectrometry” GC-ICP-MS är en av de kraftfullaste analysteknikerna som finns idag. Tidigare studier om miljöefekter av tennbaserade skeppsbotten-färger har visat att det finns ansenliga mängder av framförallt tributylten, i blåmussla och sediment, i svensk miljö. I den här studien har vi använt GC-ICP-MS för att undersöka förekomsten av både fenyltenn och butyltenn föreningar. En metod baserad på species-specifik isotoputspäddning (SSID-GC-ICP-MS) har utvecklats genom att använda isotop anrikade organoten föreningar som vi syntetiserade från anrikade 116Sn och 124Sn tenn metaller. Biologiska prover (blåmussla, strömming lax och snäckor), sediment, slam, vatten från reningsverk (både utgående och inkommande vatten) och småbåtshamnar, har tagits från olika delar i landet och analyserats. Koncentration av organotennföreningar i de prover som analyserades var generellt sett lägre än det som rapporterades 1987. Koncentrationen av, till exempel, TBT i vattenproverna från Fiskebäckskilsvik är mycket lägre nu (0.1-0.6 ng Sn/L) jämfört med det som rapporterades 1987 (260-410 ng Sn/L). Haltminskningen av organotennföreningar i mussel proverna, tagna från samma plats, var också avsevärt. TBT koncentrationen ligger mellan 17 och 364 ng Sn/g mot det som raporterades 1987 (1000-18000 ng Sn/g ). Högre halter av organotennföreningar har vi funnit i månadsslam från vattenreningsanläggningen i Loudden (Stockholm) där monobutyltenn (MBT), dibutyltenn (DBT) och TBT koncentrationerna bestämdes vara 39, 692, respektive 32 ng Sn/g. Halterna av organotennföreningarna i sediment varierade med sedimentdepositionsdjupet och de högsta halterna av till exempel TBT påträffades mellan sedimentsnittarna 1-3 cm och 39-50 cm. Literaturstudie över relevanta artiklar har genomförts. Mer än 140 referenser har samlats och förts in i ett referensprogram (Idealist) och de är presenterade i en separat data fil.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 34.
    Tysklind, Mats
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Dioxiner: vår tids största miljöhot2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bland det stora antalet kemikalier som dagenssamhälle avsiktligt eller oavsiktligt produceraråterfinns grupper av klorerade organiskamiljögifter. Dessa har beskrivits som en av vårtids större miljöhot med effekter på bl.a.reproduktion och immunsystem. Dioxiner ärkanske de mest undersökta av dessa ämnen,men trots detta saknas mycket kunskap omdioxiner och liknande ämnens kemiska ochbiologiska egenskaper.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 35.
    Åberg, Annika
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Wiberg, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Hanberg, Annika
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI.
    Tysklind, Mats
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen. 202100-1975.
    Hälsoriskbedömning av exponering relaterad till dioxinförorenad mark2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning I två projekt som har finansierats av kunskapsprogrammet Hållbar Sanering har en kombinerad spridnings- och exponeringsmodell (CalTOX) utvärderats som ett verktyg för riskbedömning av dioxinförorenad mark. Modellens styrka jämfört med liknande modeller är dels att den inkluderar livsmedelsbaserade exponeringsvägar, dels att den kan hantera både bakgrundshalter i luft i kombination med förhöjda halter i marken samt att den är anpassad för att beskriva förändringar över tiden (dynamiska situationer). En initial utvärdering av modellen gjordes med ett generellt bakgrundscenario där modellresultaten jämfördes mot svenska mätdata. I en andra fas utvärderades modellen i ett platsspecifikt förorenad markscenario, där analyser av fältprover på ett dioxinförorenat område utgjorde basen för att kunna avgöra modellens användbarhet ur riskbedömningssynpunkt. De övergripande erfarenheterna som erhållits då CalTOX har tillämpats för beräkningar av dioxinhalter i olika delar av miljön har sammanställts i tabell A och B. Syftet med sammanställningarna är att ge en vägledning av förväntade resultat från modellen samt att visa på hur omständigheter i både modelleringen och utvärderingen som kan leda till avvikelser. Som grund för utvärderingen användes uppmätta halter i miljöprover som ”sanna” värden. En avvikelse på 1-4 gånger mellan uppmätta och beräknade halter betraktades som bra, 5-9 gånger som godkänd och >10 som tveksam. Eftersom avvikelserna mellan beräknade och uppmätta halter varierade för olika kongener var den slutliga bedömningen ändå något subjektiv. Vid slutbedömningen vägdes även exponeringens betydelse in. Dessutom bedömdes en överskattning lindrigare än en underskattning eftersom den senare leder till en underskattad exponeringsrisk. I tabell A återfinns utvärderingen av Bakgrundsscenariot, d.v.s. det scenario som förutsatte svenska bakgrundsnivåer och som är utvärderat med hjälp av analysdata från typiska svenska bakgrundsbelastade prover. Eftersom mätdata för både luft och mark utgjorde ingångsvärden till bakgrundsscenariot har modellresultat för dessa medier ej inkluderats i tabell A. De övergripande erfarenheterna som gjorts då CalTOX tillämpades för ett förorenad markscenario har sammanställts i tabell B. Sediment, ytvatten och fisk uteslöts från utvärderingen eftersom det detaljkunskap om det akvatiska systemet saknades för den specifika platsen. Utvärderingen av CalTOX har visat att verktyget är användbart för att bedöma spridningen av dioxiner till omgivande miljö, både i syfte att återspegla en bakgrundssituation och en situation med förorenad mark. Med hjälp av modellberäkningar har bidraget från flera olika exponeringsvägar jämförts i olika scenarier med ökande koncentration av dioxiner i marken. De exponeringsvägar som uppenbart kan ge en ett väsentligt bidrag till en ökad yttre exponering om marken är förorenad är; • intag av jord • intag av ägg • intag av mjölk • intag av kött • intag av ovanjordiska växter 8HÅLLBAR SANERING Rapport 5929 - Hälsoriskbedömning av exponering relaterad till dioxinförorenad mark • intag av underjordiska växter • hudkontakt med jord Tabell A. Sammanfattning av övergripande erfarenheter från modellberäkningar som erhölls då CalTOX tillämpades på ett bakgrundsscenario. Som grund för utvärderingen användes uppmätta halter i miljöprover som ”sanna” värden. En avvikelse på 1-4 gånger mellan uppmätta och beräknade halter betraktades som bra, 5-9 gånger som godkänd och >10 som tveksam. Tabellen bör endast betraktas som en vägledning av förväntat resultat från en modellering. För förklaring and kommentarer till fotnoter, se kapitel 6.1. Ovanjordiska Underjordiska Ytvatten Grundvatten Sediment växtdelar växtdelar a b Överensstämmelse Bra Godkänd Tveksamc d Bra EA Risk för överskattning xdRisk för underskattning xa xb xc xdKött Mjölk Ägg Fisk e e Överensstämmelse Bra Bra Tveksamf g GodkändRisk för överskattning xe xe xfRisk för underskattning xe xe xf xgTabell B Sammanfattning av övergripande erfarenheter från modellberäkningar som erhölls då CalTOX tillämpades på förorenad markscenario. Som grund för utvärderingen användes platsspecifika uppmätta halter som ”sanna” värden. En avvikelse på 1-4 gånger mellan uppmätta och beräknade halter betraktades som bra, 5-9 gånger som godkänd och >10 som tveksam. Tabellen bör endast betraktas som en vägledning av förväntat resultat från en modellering. Överensstämmelsen är en sammanvägd bedömning av avvikelser mellan modellscenariot/ verkligheten och konsekvenser av avvikelserna. Avvikelser som ger en viss (om än rimlig) säkerhetsmarginal i t.ex. exponeringsberäkningarna har bedömts som godkända. För förklaring och kommentarer till fotnoter, se kapitel 6.1. Ovanjordiska Underjordiska Luft Ytvatten Grundvatten växtdelar växtdelar a Överensstämmelse Godkänd EA Godkändb c d Godkänd GodkändRisk för överskattning xa xb xcRisk för underskattning xdKött Mjölk Ägg f e Överensstämmelse EA Bra TveksamfRisk för överskattning xe xfRisk för underskattning xfFigur A sammanfattar kritiska exponeringsvägar vid olika grad av dioxinförorenad jord identifierade med CalTOX. Intag av animaliska livsmedel (t.ex. kött, mjölk och ägg) som producerats på förorenad mark står sannolikt för de största potentiella exponeringsriskerna eftersom fettinnehållet i dessa produkter bidrar till att dioxiner ackumuleras i dessa produkter. Redan vid låga markkoncentrationer kan livsmedlen kontamineras i relativt hög utsträckning. Områden som förorenats diffust eller som har fläckvis förhöjda halter kan därför utgöra en större risk än ett begränsat hot-spot område där ringa aktivitet pågår. Förorenade objekt med nära läge till betesmarker eller äggproduktion bör således ges hög prioritet vid miljöutredningar. Sannolikt är det spridning av förorenade jordpartiklar till betesväxters bladytor samt direkt intag av förorenad jord vid betning som bidrar till att djuren exponeras. Förhöjda halter av dioxiner i luft och växter (utan jordpartiklar) bidrar i lägre utsträckning. 9HÅLLBAR SANERING Rapport 5929 - Hälsoriskbedömning av exponering relaterad till dioxinförorenad mark 10 100 1000ng TEQ/kg TS i jord Intag av kött/mjölk/ägg Intag av jord Intag av rotfrukter/grönsaker Inhalering av utomhusluft Hudkontakt jord Intag av grundvatten Figur A. Kritiska exponeringsvägar vid olika grad av dioxinförorenad jord identifierade med CalTOX modellering. Antaganden av tillgänglighet: 3 % för hudkontakt, 50 % för intag av jord, samt 100 % för övriga exponeringsvägar. Utöver att fettfraktionen bidrar till att ackumulera dioxiner i mjölk, kött, ägg och andra animaliska livsmedel bidrar den också till att öka tillgängligheten av dioxinerna i magtarmkanalen. Intag av föroreningar via en fettfraktion, t.ex. genom att äta animalisk föda, resulterar i ett större upptag av föroreningarna jämfört med om intaget sker via intag av förorenade partiklar (t.ex. damm eller jord). Intag av jord kan ge ett väsentligt bidrag om markkoncentrationerna är höga. Då jord är den bärande matrisen bör dock hänsyn tas till den lägre tillgängligheten för upptag jämfört med andra matriser (t.ex. livsmedel). Vid bakgrundskoncentrationer i miljön ger intag av jord inget väsentligt bidrag till exponeringen. Exponeringsrisker vid intag av bär och grönsaker från ett förorenat område beror på damm och jord som fastnar på ytorna. Rotupptag och upptag av gasfas från luften är av mindre betydelse. Risker genom intag av bär och grönsaker kan därmed minskas genom att skölja produkterna. Vissa rotfrukter, som morötter, kan ta upp dioxiner i relativt hög utsträckning medan andra rotfrukter, som potatis, tar upp betydligt mindre. Eftersom dioxinerna framförallt anrikas i skalen kan exponeringsriskerna minskas betydligt om produkterna skalas.  Hudkontakt kan ge ett väsentligt bidrag till exponeringen om markkoncentrationen är hög. Hur ofta och hur länge man exponeras via hudkontakt samt den hudyta som utsätts för exponeringen är dock avgörande för denna exponeringsvägs betydelse. Hänsyn måste också tas till den markant lägre tillgängligheten för absorbering genom huden då jord är den bärande matrisen. I de generaliserade scenarier som använts befanns inhalering utomhus och intag vatten ej utgöra väsentliga exponeringsvägar. Inhalering torde dock kunna utgöra en exponeringsrisk i byggnader som innehåller förorenat damm och partiklar, t.ex. vid renoveringsarbete i kontaminerade lokaler. 10HÅLLBAR SANERING Rapport 5929 - Hälsoriskbedömning av exponering relaterad till dioxinförorenad mark Erfarenheterna från detta projekt visar att bidraget från en exponeringsväg kan variera kraftigt från situation till situation och att bidraget är starkt beroende av de olika antaganden som görs när exponeringen modelleras. För att få en bra uppfattning om vilka risker som är styrande bör dessa givetvis motsvara den verkliga situationen så långt det är möjligt. Fördelen med att modellera exponeringsriskerna i CalTOX är att varje given situation kan bedömas utifrån en helhet och man kan tydliggöra vilka spridnings- och upptagsvägar som kan bidra till en väsentlig påverkan på omgivningen. För varje exponeringsväg är det möjligt att se vilket medium (t.ex. luft, jord, grundvatten, etc.) som bidrar mest till exponeringsdosen. Detta innebär att en situation där risker för förhöjd exponering föreligger kan detaljstuderas. Eftersom bakgrundshalter kan inkluderas i form av t.ex. luftemissioner och markkoncentrationer, kan bidraget från bakgrundsexponeringen inkluderas i varje scenario, vilket underlättar bedömningen av hälsoriskerna. Sammanvägd risk för dioxinexponering vid en given markkoncentration beror på kongensammansättningen eftersom biotillgänglighet, persistens och toxicitet varierar från kongen till kongen. Därför rekommenderas en kongenspecifik bedömning ända från markförekomst fram till humanexponering. I den modell som används på rekommendation av Naturvårdsverket (den s.k. svenska modellen) görs enbart en bedömning av det totala TEQ-värdet, vilket innebär att de kongenspecifika riskerna förbises. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1 - 35 av 35
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf