Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 40 av 40
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Adolfsson-Erici, Margaretha
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM. Stockholms Universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM).
    Alsberg, Tomas
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Breitholtz, Magnus
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Ek, Caroline
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Eriksson Wiklund, Ann-Kristin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Minten, Johanna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Undersökning av det syntetiska sötningsmedlet sukralos med avseende på eventuella ekotoxikologiska effekter2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Två släkten av kräftdjur: Nitocra spinipes och Gammarus oceanicus resp zaddachiexponerades för sukralos i ekotoxikologiskt relevanta koncentrationer i kroniska tester. Viarbetade utifrån följande hypoteser: skalömsning hos kräftdjur störs av höga halter sukralos iomgivande vatten samt att sukralos inte biokoncentreras i exponerade organismer.Långtidsexponering resulterade i högre dödlighet hos juvenila gammarider. Sukralos syntesinte påverka skalömsningstiden för de adulta honorna i ett pre-copula experiment. Inga teckenpå biokoncentrering kunde märkas. Exponeringen av Nitocra resulterade i att de djur somexponerats för de lägre koncentrationerna av sukralos var längre jämfört med kontrolldjurenmedan för individer exponerade för de högre koncentrationerna minskade längden medökande sukraloskoncentration. De kortaste individerna återfanns i den positiva kontrollen ochhade exponerats för 50 μg/L lindan. RNA-innehållet varierade mellan exponeringarna och denvar lägst i 500μg/L och högst i 5000 μg/L exponeringen Vi fann däremot inget signifikantsamband mellan RNA-innehåll och tillväxthastighet hos Nitocra. Detta kan möjligen vara eneffekt av sukralosexponering, eftersom linjära responser från tidigare experiment har noterats.Inga skillnader avseende medelutvecklingstiden var signifikanta. Renat avloppsvatten frånHenriksalsverken innehöll relativt höga koncentrationer sukralos liksom ytvatten från trereningsverksrecipienter.

  • 2.
    Alsberg, Tomas
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Egebäck, Anna-Lena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Kärsrud, Anne-Sofie
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Strandell, Michael
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Karlsson, Hans
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Sakrapport för undersökningen organiska miljögifter i luft och nederbörd Aspvreten inom delprogrammet organiska miljögifter i luft och nederbörd inom programområde luft2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Asplund, Lillemor
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Egebäck, Anna-Lena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Eriksson, Ulla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Haglund, Malin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Winberg, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Screening av Tetrabrombisfenol A2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tetrabrombisfenol A (TBBPA), CAS nr 79-94-7, är ett flamskyddsmedel med stor användning. Till största delen används det som reaktivt flamskyddsmedel, dvs. TBBPA binds in kemiskt i polymera material. Allt binds dock inte in utan en mindre del kan läcka ut från den flamskyddade produkten (Sellström och Jansson, 1995). En viss användning av TBBPA som additivt flamskyddsmedel förekommer också (KemI, 2000). TBBPA är det flamskyddsmedel som omsätts mest i Sverige, 2001 omsattes 203 ton vilket kan jämföras med 58 ton för hexabromcyklododekan (HBCD). Användningen av HBCD ökade medan användningen av TBBPA minskade enligt KEMI (KemI, 2003, 4/03 ). TBBPA används främst vid tillverkning av flamskyddad epoxy- och polykarbonatplast men även i omättad polyester (WHO/IPCS, 1995). Epoxyplast som flamskyddats med TBBPA används huvudsakligen i kretskort. TBBPA används också i plastinkapslingar av elektroniska komponenter, i kåpor och i höljen till elektrisk utrustning.

  • 4.
    Asplund, Lillemor
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Nylund, Kerstin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Studie av Okta- Nona- DekaBDE inom den marina miljöövervakningen2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen har varit att undersöka förekomst av högbromerade difenyletrari sill, musslor och sillgrissleägg från Östersjön och sill och musslor från västerhavet.

    Orsak till valet av ämne: Polybromerade difenyletrar (PBDE) används som flamskyddsmedel. Polybromerade difenyletrar utgör huvudkomponenter i tre tekniska produkter med mellan 4 och 10 bromatomer per molekyl: pentaBDE (som främst innehåller tetra- penta- och hexaBDE), oktaBDE (främst hexa-, hepta- och oktaBDE) och decaBDE (innehåller förutom decaBDE även små mängder okta- och nonaBDE). Vid bromering av difenyletrar kan teoretiskt 209 olika föreningar bildas (sk. kongener). Dessa numreras efter ökande bromeringsgrad. Till de lågbromerade hör: BDE47 BDE99, BDE100, BDE153 och BDE154 och till de högbromerade räknas oktaBDE: BDE-196, BDE-197, BDE-203, BDE-205 och nonaBDE: BDE-206, BDE-207 och dekaBDE: BDE-209. Under de senaste årtiondena har det skett en förskjutning i tillvekning och användning av BDE mot högrebromerad BDE. Allmänt är PBDE strukturellt lik PCB och befaras därför ha liknande skadeeffekter. PBDE har också visat sig inverka negativt på motorik, beteende och inlärning hos möss och råttor efter exponering i tidiga livsstadier (Viberg et al., 2007). Lågbromerad PBDE (BDE47 BDE99, BDE100, BDE153 och BDE154) analyseras årligen (sedan 2000) inom det marina miljöövervakningsprogrammet, däremot analyseras inte högbromerad PBDE, vilket är bakgrunden till den aktuella undersökningen. Ämnets användning:Flamskyddsmedel används för att förhindra uppkomst av brand. Polybromerade difenyletrar (PBDE) används som additiva flamskyddsmedel i bl.a. plast, textilier och elektronik och har visat sig vara allmänt spridda i miljön. Det finns ingen tillverkning av PBDE i Sverige och all användning av penta- och oktaprodukten är förbjudna inom EU, sedan 2004, men importeras fortfarande i varor. När det gäller decaBDE infördes i Sverige, restriktioner för användning i textiler, möbler och kablar 2007, men decaBDE får fortfarande andvändas i elektronik. Huvudsakliga källor och typ av spridning: Källorna är huvudsakligen produkter och varor. PBDE sprids till största delen genom diffus spridning. Undersökningens huvudsakliga syfte: Syftet med undersökningen har varit att undersöka förekomst av högbromerade difenyletrar i sill, musslor och sillgrissleägg från Östersjön och sill och musslor från västerhavet.

  • 5.
    Asplund, Lillemor
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Nylund, Kerstin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Studie av Okta- Nona-DekaBDE inom denmarinamiljöövervakningen: Utvärdering av utförd studie av oktadekaBDEi marin miljö, enligt kontraktnr212 0716.2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Berger, Urs
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Egebäck, Anna-Lena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    McLachlan, Michael
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Sellström, Ulla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Utveckling av en analysmetod för perflourerade syror i luft2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Bignert, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Asplund, Lillemor
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Wilander, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota, 20042004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report gives a summary of the monitoring activities within the national Swedishcontaminant programme in marine biota. It is the result from the joint efforts of: theInstitute of Applied Environmental Research at Stockholm University (analyses oforganochlorines), the Centre for Environmental Monitoring at the University of Agriculture(analyses of heavy metals) and the Contaminant Research Group at the Swedish Museumof Natural History (co-ordination, sample collection administration, sample preparation,recording of biological variables, minor additional analyses of organochlorines, storage offrozen biological tissues in the Environmental Specimen Bank for retrospective studies,data preparation and statistical evaluation). The monitoring programme is financiated bythe Environmental Protection Agency in Sweden.The data of concern in this report represent the bioavailable part of the investigatedcontaminants i.e. the part that has virtually passed through the biological membranes andmay cause biological effects. The objectives of the monitoring program in marine biotacould be summarised as follows:• to estimate the levels and the normal variation of various contaminants in marine biotafrom several representative sites, uninfluenced by local sources, along the Swedish coasts.The goal is to describe the general contaminant status and to serve as reference values forregional and local monitoring programmes• to monitor long term time trends and to estimate the rate of found changes.quantified objective: to detect an annual change of 10% within a time period of 10 years with a power of 80%at a significance level of 5%.• to estimate the response in marine biota of measures taken to reduce the discharges ofvarious contaminantsquantified objective: to detect a 50% decrease within a time period of 10 years with a power of 80% at asignificance level of 5%.• to detect incidents of regional influence or widespread incidents of ‘Chernobyl’-character and to act as watchdog monitoring to detect renewed usage of bannedcontaminants.quantified objective: to detect an increase of 200% a single year with a power of 80% at a significance levelof 5%.• to indicate large scale spatial differencesquantified objective: to detect differences of a factor 2 between sites with a power of 80% at a significancelevel of 5%.• to explore the development and regional differences of the composition and pattern ofe.g. PCB’s, HCH’s and DDT’s as well as the ratios between various contaminants.• the time series are also relevant for human consumption since important commercial fishspecies like herring and cod are sampled. A co-operation with the Swedish FoodAdministration is established. Sampling is also co-ordinated with SSI (Swedish RadiationProtection Authority) for analysing radionuclides in fish and blue mussels (HELCOM,1992).• all analysed, and a large number of additional specimens, of the annually systematicallycollected material are stored frozen in the Environmental Specimen Bank.. This invaluable4material enables future retrospective studies of contaminants impossible to analyse today aswell as control analyses of suspected analytical errors.• although the programme is focused on contaminant concentration in biota, also thedevelopment of biological variables like e.g. condition factor, liver somatic index (LSI) andfat content are monitored at all sites. At some few sites, integrated monitoring with fishphysiology and population are running in co-operation with the Swedish Fishery Board.• experiences from the national program with several time series of over 20 years can beused in the design of regional and local monitoring programmes.• the perfectly unique material of high quality, long time series is further used to explorerelationships among biological variables and contaminants concentrations in varioustissues; the effects of changes in sampling strategy, the estimates of variance componentsand the influence on the concept of power etc.• the accessibility of high quality data collected and analysed in a consistent manner is anindispensable prerequisite to evaluate the validity of hypothesis and models concerning thefate and distribution of various contaminants. It could furthermore be used as input of ‘real’data in the ongoing model building activities concerning marine ecosystems in general andin the Baltic and North Sea environment in particular.• the contaminant programme in marine biota constitute an integrated part of the nationalmonitoring activities in the marine environment as well as of the international programmeswithin ICES, OSPARCOM and HELCOM.The present report displays the timeseries of analysed contaminants in biota andsummarises the results from the statistical treatment. It does not in general give thebackground or explanations to significant changes found in the timeseries. Increasingconcentrations thus, urge for intensified studies.Short comments are given for temporal trends as well as for spatial variation and, for somecontaminants, differences in geometric mean concentration between various species caughtat the same site. Sometimes notes of seasonal variation and differences in concentrationbetween tissues in the same species are given. This information could say something aboutthe relative appropriateness of the sampled matrix and be of help in designing monitoringprogrammes. In the temporal trend part, an extract of the relevant findings is summarised inthe 'conclusion'-paragraph. It should be stressed though, that geographical differences maynot reflect antropogenic influence but may be due to factors like productivity, temperature,salinity etc.The report is continuously updated. The date of the latest update is reported at thebeginning of each chapter. The creation date of each figure is written in the lower leftcorner.

  • 8.
    Bignert, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Asplund, Lillemor
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Eriksson, Ulla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Berger, Urs
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Övervakning av metaller och organiska miljögifter i marin biota, 20092009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    This report gives a summary of the monitoring activities within the national Swedish contaminant programme in marine biota. It is the result from the joint efforts of: the Department of Applied Environmental Science at Stockholm University (analyses of organochlorines), the Department of Environmental Assessment at Swedish University of Agricultural Sciences (analyses of heavy metals), Department of Chemistry at Umeå University (analyses of PCDD/PCDF) and the Department of Contaminant Research at the Swedish Museum of Natural History (co-ordination, sample collection administration, sample preparation, recording of biological variables, storage of frozen biological tissues in the Environmental Specimen Bank for retrospective studies, data preparation and statistical evaluation). The monitoring programme is financiated by the Environmental Protection Agency (EPA) in Sweden. The data of concern in this report represent the bioavailable part of the investigated contaminants i.e. the part that has virtually passed through the biological membranes and may cause toxic effects. The objectives of the monitoring program in marine biota could be summarised as follows:  to estimate the levels and the normal variation of various contaminants in marine biota from several representative sites, uninfluenced by local sources, along the Swedish coasts. The goal is to describe the general contaminant load and to supply reference values for regional and local monitoring programmes  to monitor long term time trends and to estimate the rate of found changes. quantified objective: to detect an annual change of 10% within a time period of 10 years with a power of 80% at a significance level of 5%.  to estimate the response in marine biota of measures taken to reduce the discharges of various contaminants quantified objective: to detect a 50% decrease within a time period of 10 years with a power of 80% at a significance level of 5%.  to detect incidents of regional influence or widespread incidents of ‘Chernobyl’-character and to act as watchdog monitoring to detect renewed usage of banned contaminants. quantified objective: to detect an increase of 200% a single year with a power of 80% at a significance level of 5%.  to indicate large scale spatial differences quantified objective: to detect differences of a factor 2 between sites with a power of 80% at a significance level of 5%.  to explore the development and regional differences of the composition and pattern of e.g. PCB’s, HCH’s, DDT’s, PCDD/F, PBDE/HBCD, PAH’s and PFC’s as well as the ratios between various contaminants.  the time series are also relevant for human consumption since important commercial fish species like herring and cod are sampled. A co-operation with the Swedish Food Administration is established. Sampling is also co-ordinated with SSI (Swedish Radiation Protection Authority) for analysing radionuclides in fish and blue mussels (HELCOM,1992).  all analysed, and a large number of additional specimens, of the annually systematically collected material are stored frozen in the Environmental Specimen Bank. This invaluable material enables future retrospective studies of contaminants impossible to analyse today as well as control analyses of suspected analytical errors.  although the programme is focused on contaminant concentration in biota, also the development of biological variables like e.g. condition factor (CF), liver somatic index (LSI) and fat content are monitored at all sites. At a few sites, integrated monitoring with fish physiology and population are running in co-operation with the University of Gothenburg and the Swedish Board of Fisheries.  experiences from the national programme with several time series of over 30 years can be used in the design of regional and local monitoring programmes.  the perfectly unique material of high quality and long time series is further used to explore relationships among biological variables and contaminant concentrations in various tissues; the effects of changes in sampling strategy, the estimates of variance components and the influence on the concept of power etc.  the accessibility of high quality data collected and analysed in a consistent manner is an indispensable prerequisite to evaluate the validity of hypothesis and models concerning the fate and distribution of various contaminants. It could furthermore be used as input of ‘real’ data in the ongoing model building activities concerning marine ecosystems in general and in the Baltic and North Sea environment in particular.  the contaminant programme in marine biota constitute an integrated part of the national monitoring activities in the marine environment as well as of the international programmes within ICES, OSPARCOM, HELCOM and EU. The present report displays the timeseries of analysed contaminants in biota and summarises the results from the statistical treatment. It does not in general give the background or explanations to significant changes found in the timeseries. Increasing concentrations thus, urge for intensified studies. Short comments are given for temporal trends as well as for spatial variation and, for some contaminants, differences in geometric mean concentration between various species caught at the same site. Sometimes notes of seasonal variation and differences in concentration between tissues in the same species are given. This information could say something about the relative appropriateness of the sampled matrix and be of help in designing monitoring programmes. In the temporal trend part, an extract of the relevant findings is summarised in the 'conclusion'-paragraph. It should be stressed though, that geographical differences may not reflect antropogenic influence but may be due to factors like productivity, temperature, salinity etc. The report is continuously updated. The date of the latest update is reported at the beginning of each chapter. The creation date of each figure is written in the lower left corner.

  • 9.
    Bignert, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Strandmark, Alma
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Asplund, Lillemor
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Eriksson, Ulla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Berger, Urs
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Wilander, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota, 20082008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report gives a summary of the monitoring activities within the national Swedish contaminant programme in marine biota. It is the result from the joint efforts of: the Department of Applied Environmental Science at Stockholm University (analyses of organochlorines), the Department of Environmental Assessment at Swedish University of Agricultural Sciences (analyses of heavy metals), Department of Chemistry at Umeå University (analyses of PCDD/PCDF) and the Department of Contaminant Research at the Swedish Museum of Natural History (co-ordination, sample collection administration, sample preparation, recording of biological variables, storage of frozen biological tissues in the Environmental Specimen Bank for retrospective studies, data preparation and statistical evaluation). The monitoring programme is financiated by the Environmental Protection Agency (EPA) in Sweden.The data of concern in this report represent the bioavailable part of the investigated contaminants i.e. the part that has virtually passed through the biological membranes and may cause toxic effects. The objectives of the monitoring program in marine biota could be summarised as follows:• to estimate the levels and the normal variation of various contaminants in marine biota from several representative sites, uninfluenced by local sources, along the Swedish coasts. The goal is to describe the general contaminant load and to supply reference values for regional and local monitoring programmes• to monitor long term time trends and to estimate the rate of found changes.quantified objective: to detect an annual change of 10% within a time period of 10 years with a power of 80% at a significance level of 5%.• to estimate the response in marine biota of measures taken to reduce the discharges of various contaminantsquantified objective: to detect a 50% decrease within a time period of 10 years with a power of 80% at a significance level of 5%.• to detect incidents of regional influence or widespread incidents of ‘Chernobyl’- character and to act as watchdog monitoring to detect renewed usage of banned contaminants.quantified objective: to detect an increase of 200% a single year with a power of 80% at a significance level of 5%.• to indicate large scale spatial differencesquantified objective: to detect differences of a factor 2 between sites with a power of 80% at a significance level of 5%.• to explore the development and regional differences of the composition and pattern of e.g. PCB’s, HCH’s and DDT’s as well as the ratios between various contaminants.• the time series are also relevant for human consumption since important commercial fish species like herring and cod are sampled. A co-operation with the Swedish Food Administration is established. Sampling is also co-ordinated with SSI (Swedish Radiation Protection Authority) for analysing radionuclides in fish and blue mussels (HELCOM, 1992).• all analysed, and a large number of additional specimens, of the annually systematically collected material are stored frozen in the Environmental Specimen Bank.. This invaluable4material enables future retrospective studies of contaminants impossible to analyse today as well as control analyses of suspected analytical errors.• although the programme is focused on contaminant concentration in biota, also the development of biological variables like e.g. condition factor (CF), liver somatic index (LSI) and fat content are monitored at all sites. At a few sites, integrated monitoring with fish physiology and population are running in co-operation with the University of Gothenburg and the Swedish Board of Fisheries.• experiences from the national programme with several time series of over 25 years can be used in the design of regional and local monitoring programmes.• the perfectly unique material of high quality and long time series is further used to explore relationships among biological variables and contaminant concentrations in various tissues; the effects of changes in sampling strategy, the estimates of variance components and the influence on the concept of power etc.• the accessibility of high quality data collected and analysed in a consistent manner is an indispensable prerequisite to evaluate the validity of hypothesis and models concerning the fate and distribution of various contaminants. It could furthermore be used as input of ‘real’ data in the ongoing model building activities concerning marine ecosystems in general and in the Baltic and North Sea environment in particular.• the contaminant programme in marine biota constitute an integrated part of the national monitoring activities in the marine environment as well as of the international programmes within ICES, OSPARCOM and HELCOM.The present report displays the timeseries of analysed contaminants in biota and summarises the results from the statistical treatment. It does not in general give the background or explanations to significant changes found in the timeseries. Increasing concentrations thus, urge for intensified studies.Short comments are given for temporal trends as well as for spatial variation and, for some contaminants, differences in geometric mean concentration between various species caught at the same site. Sometimes notes of seasonal variation and differences in concentration between tissues in the same species are given. This information could say something about the relative appropriateness of the sampled matrix and be of help in designing monitoring programmes. In the temporal trend part, an extract of the relevant findings is summarised in the 'conclusion'-paragraph. It should be stressed though, that geographical differences may not reflect antropogenic influence but may be due to factors like productivity, temperature, salinity etc.The report is continuously updated. The date of the latest update is reported at the beginning of each chapter. The creation date of each figure is written in the lower left corner.

  • 10.
    Bignert, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Asplund, Lillemor
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Eriksson, Ulla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Wilander, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota, 20062006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report gives a summary of the monitoring activities within the national Swedishcontaminant programme in marine biota. It is the result from the joint efforts of: theInstitute of Applied Environmental Research at Stockholm University (analyses oforganochlorines), the Centre for Environmental Monitoring at the University of Agriculture(analyses of heavy metals) and the Contaminant Research Group at the Swedish Museumof Natural History (co-ordination, sample collection administration, sample preparation,recording of biological variables, minor additional analyses of organochlorines, storage offrozen biological tissues in the Environmental Specimen Bank for retrospective studies,data preparation and statistical evaluation). The monitoring programme is financiated by theEnvironmental Protection Agency (EPA) in Sweden.The data of concern in this report represent the bioavailable part of the investigatedcontaminants i.e. the part that has virtually passed through the biological membranes andmay cause biological effects. The objectives of the monitoring program in marine biotacould be summarised as follows:• to estimate the levels and the normal variation of various contaminants in marine biotafrom several representative sites, uninfluenced by local sources, along the Swedish coasts.The goal is to describe the general contaminant status and to supply reference values forregional and local monitoring programmes• to monitor long term time trends and to estimate the rate of found changes.quantified objective: to detect an annual change of 10% within a time period of 10 years with a power of 80%at a significance level of 5%.• to estimate the response in marine biota of measures taken to reduce the discharges ofvarious contaminantsquantified objective: to detect a 50% decrease within a time period of 10 years with a power of 80% at asignificance level of 5%.• to detect incidents of regional influence or widespread incidents of ‘Chernobyl’-character and to act as watchdog monitoring to detect renewed usage of bannedcontaminants.quantified objective: to detect an increase of 200% a single year with a power of 80% at a significance level of5%.• to indicate large scale spatial differencesquantified objective: to detect differences of a factor 2 between sites with a power of 80% at a significancelevel of 5%.• to explore the development and regional differences of the composition and pattern ofe.g. PCB’s, HCH’s and DDT’s as well as the ratios between various contaminants.• the time series are also relevant for human consumption since important commercial fishspecies like herring and cod are sampled. A co-operation with the Swedish FoodAdministration is established. Sampling is also co-ordinated with SSI (Swedish RadiationProtection Authority) for analysing radionuclides in fish and blue mussels (HELCOM,1992).• all analysed, and a large number of additional specimens, of the annually systematicallycollected material are stored frozen in the Environmental Specimen Bank.. This invaluable5material enables future retrospective studies of contaminants impossible to analyse today aswell as control analyses of suspected analytical errors.• although the programme is focused on contaminant concentration in biota, also thedevelopment of biological variables like e.g. condition factor (CF), liver somatic index(LSI) and fat content are monitored at all sites. At a few sites, integrated monitoring withfish physiology and population are running in co-operation with the University ofGothenburg and the Swedish Fishery Board.• experiences from the national program with several time series of over 25 years can beused in the design of regional and local monitoring programmes.• the perfectly unique material of high qualityand long time series is further used to explorerelationships among biological variables and contaminants concentrations in varioustissues; the effects of changes in sampling strategy, the estimates of variance componentsand the influence on the concept of power etc.• the accessibility of high quality data collected and analysed in a consistent manner is anindispensable prerequisite to evaluate the validity of hypothesis and models concerning thefate and distribution of various contaminants. It could furthermore be used as input of ‘real’data in the ongoing model building activities concerning marine ecosystems in general andin the Baltic and North Sea environment in particular.• the contaminant programme in marine biota constitute an integrated part of the nationalmonitoring activities in the marine environment as well as of the international programmeswithin ICES, OSPARCOM and HELCOM.The present report displays the timeseries of analysed contaminants in biota andsummarises the results from the statistical treatment. It does not in general give thebackground or explanations to significant changes found in the timeseries. Increasingconcentrations thus, urge for intensified studies.Short comments are given for temporal trends as well as for spatial variation and, for somecontaminants, differences in geometric mean concentration between various species caughtat the same site. Sometimes notes of seasonal variation and differences in concentrationbetween tissues in the same species are given. This information could say something aboutthe relative appropriateness of the sampled matrix and be of help in designing monitoringprogrammes. In the temporal trend part, an extract of the relevant findings is summarised inthe 'conclusion'-paragraph. It should be stressed though, that geographical differences maynot reflect antropogenic influence but may be due to factors like productivity, temperature,salinity etc.The report is continuously updated. The date of the latest update is reported at the beginningof each chapter. The creation date of each figure is written in the lower left corner.

  • 11.
    Borg, Hans
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Holm, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Comparative determinations of metals in fish: An interlaboratory trial2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The Institute of Applied Environmental Research (ITM) in Sweden was assigned by theSwedish Environmental Protection Agency, Naturvårdsverket (NV), to organize a projectwith the purpose to compare results of analyses from different laboratories regarding metals infish liver and mercury in fish muscle. The analyses should be made on samples from perchfrom one of the national monitoring program lakes in southern Sweden, and the invitedlaboratories should primarily be laboratories that are potential performers in the program. TheContaminant Research Group at the Swedish Museum of Natural History was at the sametime assigned to organize a similar project, regarding organic pollutants in fish muscle.

  • 12.
    Darnerud, Per Ola
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Björklund, Justina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    de Wit, Cynthia
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Lignell, Sanna
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Glynn, Anders
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    PBDE, HBCD och PCB i inomhusdamm och i bröstmjölk från förstföderskor i Uppsala 20082010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Glynn, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Benskin, Jon
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Gyllenhammar, Irina
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Cantillana, Tatiana
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Sandblom, Oskar
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Temporal trends of perfluoroalkyl substances (PFAS) in individual serum samples from first-time mothers in Uppsala 1996-20162017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in blodprover från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). Poly- och perfluorerade alkylsyror (PFAS) är en sådan substansgrupp. I vårt projekt undersöks hur exponering för PFAS har förändrats sedan stora förändringar i produktion av kemikalierna skedde runt millennieskiftet. I följande rapport redovisas tidstrenderna av perfluorerade alkylsyror (PFAA) och perfluoroktansulfonamid (FOSA) i blodserum insamlade 3 veckor efter förlossningen 1996-2016, baserat på kemisk analys av enskilda prover från deltagarna. PFBS, PFHxS, PFNA, PFDA, PFUnDA och PFTrDA ökade under studieperioden, med en uppskattad fördubblingstid på mellan 12 och 32 år. Efter justering för faktorer som kan tänkas påverka trenderna ökade fördubblingstiden för PFHxS från 16 år till 24 år. Den ökande trenden av PFBS och PFHxS beror med stor sannolikhet på den förorening av dricksvatten i Uppsala stad som pågått under lång tid. En uppdelning av deltagarna efter hur länge de bott i Uppsala stad resulterade i kortare fördubblingstider för de som bott i Uppsala de senaste åren jämfört med de som inte bott i staden. De kvinnor som bott i Uppsala hade också 40 % högre halter av PFHxS. PFOS, PFHpA och PFOA sjönk med justerade halveringstider på mellan 8 till 24 år under studieperioden. Resultaten visar att utfasning av PFOS och PFOA har resulterat i minskande exponering i befolkningen. Kvinnor med högst utbildning (mer än 3 år efter gymnasiet) hade 10-60 % högre PFAA-halter än kvinnor med lägst utbildning (gymnasieskola). Störst skillnad observerades för PFBS och PFHxS som till viss del sannolikt beror på att kvinnor med högst utbildning i högre grad bott i Uppsala stad än kvinnor med lägst utbildning och därigenom fått högre exponering via dricksvattnet. Serumhalterna av flera av de långkedjiga karboxylsyrorna minskade med 1-4 % per enhetsökning av BMI, vilket antyder att överviktiga kvinnor hade något lägre halter av dessa PFAA än kvinnor med lågt BMI

  • 14.
    Glynn, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Berger, Urs
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Bignert, Anders
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Ullah, Shahid
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Lignell, Sanna
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Darnerud, Per Ola
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Perfluorerade organiska ämnen i serum från förstföderskor i Uppsala – tidstrend 1996-20102011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Glynn, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Berger, Urs
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Lignell, Sanna
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Darnerud, Per Ola
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Perfluorerade organiska ämnen i blod under graviditet och amning2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I ett utvecklingsprojekt inom Naturvårdsverkets Hälsorelaterade Miljöövervakning

    undersöktes om resultat från endast en blodprovtagning under graviditeten eller

    amningsperioden kan ge en korrekt bild av mammans och fostrets kroppsbelastning av

    miljöföroreningarna perfluoroktan sulfonat (PFOS), perfluoroktanoat (PFOA) och

    perfluorononanoat (PFNA). Resultaten visade en god korrelation mellan halter av PFOS och

    PFOA i navelsträngsblod och halter i blodserumprover tagna från modern i tidig och sen

    graviditet, samt 3 veckor och 3 månader efter förlossningen. För PFnA låg halterna i

    navelsträngsblod under kvantifieringsgränsen, men korrelationerna mellan halter uppmätta

    hos mamman vid olika tillfällen var relativt starka. Detta innebär att det räcker med endast en

    provtagning under graviditeten eller efter förlossningen för att få en god uppskattning av

    mammans och fostrets kroppsbelastning PFOS och PFOA, och sannolikt också PFnA.

  • 16.
    Gyllenhammar, Irina
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Berger, Urs
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Sundström, Maria
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Lignell, Sanna
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Darnerud, Per Ola
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Kotova, Natalia
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Glynn, Anders
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Perfluoroalkyl acids in serum from nursing women living in an area in Sweden with drinking water contamination2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under perioden 1996 till 2011 har Livsmedelsverket samlat in blodserum från förstföderskor i Uppsala län. Ett av syftena med studierna är att undersöka hur halterna av vissa persistenta organiska miljögifter (POP) förändras med tiden. I denna rapport utvärderas blodserumnivåer för 14 perfluoroalkylsyror; (PFAA) varav tio perfluoroalkylkarboxylsyror (PFCA), fyra perfluoroalkansulfonsyror (PFSA) och perfluorooktansulfonamiden FOSA , från prover tagna 1996-1999 och 2008-2011 (n=297). Syftet med studien var att utvärdera om det finns signifikanta skillnader i blodnivåer av PFAA mellan kvinnor som bor inom olika områden i Uppsala stad, för att därigenom försöka bedöma om dricksvattenexponering påverkar nivåerna av PFAA i blod. Undersökningar av PFAA i grundvattenbrunnar och dricksvatten i Uppsala har tidigare visat att kontaminerat vatten främst distribuerats till de södra delarna av Uppsala. Kontaminerade brunnar har nu tagits ur produktion. Högre blodnivåer av perflurohexansulfonsyra (PFHxS) och perfluorbutansulfonsyra (PFBS) hittades i främst det södra området av Uppsala, både 1996-1999 (ej PFBS) och 2008-2011, vilket tyder på att konsumtion av dricksvatten är en viktig källa för exponering. Halterna av PFHxS var i allmänhet högre i Uppsala stad 2008-2011 än 1996-1999, men ej bland deltagare boende utanför Uppsala. Liknande resultat sågs för PFBS, vilket antyder att kontaminerat dricksvatten ligger bakom de ökande blodhalter av substanserna som tidigare observerats i Uppsala. Vi såg också samband mellan fiskkonsumtion och ökade nivåer av PFOS från kvinnor 2008-2011, vilket indikerar att fiskkonsumtion som exponeringskälla har ökat i betydelse sen 1990-talet.

  • 17.
    Gyllenhammar, Irina
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Glynn, Anders
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Benskin, Jonathan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Sandblom, Oskar
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Bignert, Anders
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Lignell, Sanna
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Temporal trends of poly- and perfluoroalkyl substances (PFASs) in pooled serum samples from first-time mothers in Uppsala 1997-20162017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in prover från förstföderskor i Uppsala (POPUP-studien) för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POPar). I följande rapport redovisas halterna av poly- och perfluorerade ämnen (PFAS) i blodserum insamlade 3 veckor efter förlossningen 1997- 2016. Prover från ungefär 30 kvinnor per år delades upp i 3 samlingsprover per provtagningsår (9-10 prover per samlingsprov). Nya resultat från 2015 och 2016 är hopslagna med tidigare publicerade data från POPUP där samma analysmetod och laboratorium har använts. Halten av långkedjiga karboxylsyror (8-12 kol) ökade med runt 3 % per år. För PFNA, PFDA och PFUnDA sågs ett trendbrott runt 2004 och därefter ses ingen trend. För PFDoDA sågs ett liknande trendbrott runt 2011. PFTrDA hade inget trendbrott utan halterna har ökat hela tiden under studieperioden. Det är viktigt att följa upp resultaten för de långkedjiga karboxylsyrorna för att se att halterna planar ut och börjar minska. Tillverkningen av sulfonsyran PFOS och liknande substanser i världen upphörde i stort sett runt 2002. Detta har resulterat i sjunkande halter av substansen (ca 8 % per år). Även prekursorer till PFOS visar en nedåtgående trend som också är snabbare än för PFOS, 17-26 % per år. Halterna av andra prekursorer låg i allmänhet under kvantifieringsgränserna, även om de i vassa fall var mätbara. Tillverkningen av en karboxylsyra kallad PFOA har minskat, men inte ännu fasats ut helt, och minskningen av denna substans i kvinnornas blod går därför långsammare (ca 3 % per år). Befolkningen i Uppsala utsattes fram till 2012 för förhöjda halter av den mycket bioackumulerbara sulfonsyran PFHxS i dricksvattnet. Detta har resulterat i ökade blodhalter hos förstföderskor under studieperioden (ca 5 % per år). Ett trendrott sågs också 2011och därefter ses ingen trend. Detta antyder att de åtgärder som sattes in för att rena vattnet i Uppsala 2012 satte stopp för den ökade trenden av PFHxS. Även här krävs en dock en uppföljning framöver för att säkerställa att den minskade exponeringen från dricksvatten efter 2012 verkligen har resulterat i sänkta blodhalter av PFHxS och hur snabbt det går.

  • 18.
    Hanberg, Annika
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Högberg, Johan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Berglund, Marika
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Bensryd, Inger
    University Hospital of Lund.
    Skerfving, Staffan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Remberger, Mikael
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Calafat, Antonia
    Division of Laboratory Sciences, National Centre for Environmental Health, Atlanta.
    Appelgren, Malin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Filipsson Falk, Agneta
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Jansson, Bo
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Håkansson, Helen
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Phthalates and their metabolites in human breast milk, blood and urine as measures for monitoring exposure in human risk groups2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För att undersöka halter av ftalater i svenskar och vilken matris som bäst lämpar sig för hälsorelaterad miljöövervakning har ftalater och ftalatmetaboliter analyserats i en grupp kvinnor som nyligen fött barn. I samband med förlossning på Universitetssjukhuset i Lund tillfrågades förstföderskor om medverkan och 42 kvinnor kom att ingå i studien. När barnet var 2-3 veckor gammalt pumpade mamman ut 50 mL bröstmjölk. Blod- och urinprov togs en vecka senare. Omfattande förändringar av standardmetoder för provtagning av mjölk och blod gjordes för att minimera risken för kontaminering av proverna. För mjölkprovtagningen användes en specialkonstruerad manuell pump av polykarbonat med ftalatfri packning. Blodprov togs med hjälp av endast kanyl och provrör (eftersom propparna i vaccutainrör innehåller ftalater). Proverna förvarades i värmebehandlade glasbehållare och fosforsyra tillsattes för att motverka metabolism av ftalater i mjölk- och blodprover. Analyserna av bröstmjölk visade värden nära eller under detektionsgränsen (LOD) för flertalet ftalater eller deras metaboliter. Även i blod och serum var nivåerna vanligtvis nära eller under LOD. I urin analyserades endast metaboliter och dessa kunde kvantifieras i 53-100 % av proverna. Nivåerna av ftalatmetaboliter i urin hos de svenska kvinnorna var i paritet med nivåerna hos en allmänbefolkning i USA och Tyskland. Några klara korrelationer mellan nivåer i t ex urin och bröstmjölk respektive blod påvisades inte. Resultaten av studien anger att för närvarande är analys av ftalatmetaboliter i urin den mest framkomliga vägen för skattning av ftalatexponering hos människa. Provtagning och analys av mjölk och blod innebar betydligt större svårigheter. Framför allt framstår risken för kontaminering vid provtagning som betydande och en stor del av ftalaterna och dess metaboliter uppvisade låga halter, vid eller under LOD. Dessutom kan ftalater brytas ned i blod och mjölk. I flertalet internationella publicerade studier av ftalatexponering används urinmetabolit-analyser som ett mått på exponering för ftalater. I en nyligen publicerad amerikansk studie av ett 80-tal nyfödda pojkar sågs ett samband mellan kort ano-genitalt avstånd och nivåer av ftalatmetaboliter i urin hos deras mammor under graviditeten. Den amerikanska studien behöver bekräftas, men metaboliterna var desamma som i vår studie och en jämförelse visar att mediannivåerna var lägre för vissa men högre för andra metaboliter. Vår studie indikerar att svenska kvinnor i fertil ålder inte sällan exponeras för ftalater i nivåer som satts i samband med fosterpåverkan.

  • 19.
    Hansson, H.C.
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Johansson, C.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    PM10 och sot i Sverige2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sot har mätts i omgivningsluften under lång tid främst i tätortsluft för kartläggning avluftföroreningar. Sot användes i början som ett samlingsbegrepp på partikuläraluftföroreningar, på grund av problem med partikelnedfall och nedsmutsning av byggnaderförknippat med sotpartiklar från uppvärmning, industri och trafik. Svärtning av filteranvändes då som mått på totala partiklarhalten i omgivningsluften. Denna metodutvecklades under början av 60-talet till en OECD standard som benämndes Black Smoke(BS). Sot mätt enligt denna metod, nedan kallat sot (BS), är alltså egentligen inte ett mått påsothalten utan partikelhalten (masskoncentrationen). Eftersom partiklarnas optiskaegenskaper varierar med källa och ålder på partiklarna varierar relationen mellan svärtningoch partikelhalt kraftigt. Därmed måste man ta jämförelser av de faktiska halterna överlängre tidsperioder och mellan platser med stor försiktighet även om analysmetoden varitdensamma. I de jämförande studier som finns i Europa varierar fraktionen sot(BS) / PM10mellan 0.3 till 1.5. Fraktionen sot(BS)/PM2.5 är i regel högre och har för t. ex. Atenbestämts till upp till 2.5 under vissa förhållanden.

  • 20.
    Helander, Björn
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Borg, Hans
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Rapportering från projekt om undersökning om metylkvicksilver i prover av lever njure och muskel från havsörn2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Undersökningen omfattar analys av metylkvicksilver (Me-Hg) i lever, njure och muskel

    från ett urval av 75 individer från en tidigare undersökning som omfattade bland annat

    analys av totalkvicksilver (tot-Hg) vid ITM. En stor andel (18 %) av individerna i den

    tidigare undersökningen uppvisar koncentrationer av tot-Hg i njure som överstiger

    allmänt vedertagna letalkoncentrationer hos rovfåglar, där dock huvuddelen av

    totalkvicksilvret antas utgöra Me-Hg. Det primära syftet med denna studie är att kartlägga

    kartlägga hur stor andel av tot-Hg i havsörnarna som är Me-Hg, för att kunna bedöma

    omfattningen av kvicksilverförgiftning som eventull dödsorsak. Ett annat syfte är att

    studera förhållandet mellan koncentrationer i olika organ, som underlag i övervakningen.

    Analyserna av Me-Hg i den föreliggande undersökningen utfördes av IVL Svenska

    Miljöinstitutet som uppdrag.

    Undersökningen visar att det finns en klar tendens till en genomsnittligt högre belastning

    med kvicksilver hos äldre havsörnsindivider. Tydligast framträder detta för tot-Hg i njure.

    Bland unga individer (1-2 år) finns en stor spridning från lägsta till medelhöga nivåer.

    Koncentrationer i det lägsta registret minskar med ökande ålder och bilden av en

    förskjutning mot högre halter förstärks bland de få riktigt gamla individerna i materialet.

    Jämförelser av koncentrationerna av Me-Hg och tot-Hg visar tydliga skillnader mellan

    olika organ. Nivåerna av Me-Hg är ungefär dubbelt så höga i lever och njure som i

    muskel. I muskel ligger nivåerna av tot-Hg och Me-Hg nära varandra, medan tot-Hg i

    lever och njure är ca fyra respektive 10 gånger högre än i muskel. Andelen Me-Hg av tot-

    Hg skiljer sig alltså avsevärt mellan organ i materialet. I njure är andelen i snitt mindre än

    20 %, i lever nära 50 % och i muskel nära 100 %, men med vissa skevheter i

    fördelningarna.

    Gemensamt är att vid höga belastningar med tot-Hg är andelen Me-Hg lägre. Detta är

    särskilt tydligt i njure, det organ som uppvisar de i särklass högsta koncentrationerna av

    tot-Hg. Ingen av de 21 individer i materialet som har nivåer av tot-Hg i njure som

    överskrider det vedertagna letalgränsvärdet visar sig ha så stor andel Me-Hg att letala

    effekter kan styrkas. Detta trots att koncentrationerna av tot-Hg i njure hos flertalet av

    dessa individer var mångdubbelt (upp till >10 gånger) högre än det vedertagna

    gränsvärdet. Resultaten visar tydligt på behovet av specifik analys av Me-Hg vid

    utvärderingar av kvicksilverförgiftning hos vilt

  • 21.
    Jakobsson, Kristina
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Athanasiadou, Maria
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Christiansson, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Athanassiadis, Ioannis
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Bergman, Åke
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Hagmar, Lars
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Polybrominated diphenyl ethers (PBDEs) in serum from swedish men 1988-2002: A longitudinal study2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Polybrominated diphenyl ethers (PBDEs) have been extensively used as additive flame retardants since the 1970s. Their concentrations have been reported to increase with time both in humans and in wildlife from all environmental compartments. Retrospective time-trend studies conducted using environmental samples originating from the Swedish environment showed a peak in environmental levels in the mid-1980’s, after which environmental concentrations decreased or remained unchanged. In Swedish human breast milk, the concentrations of low-medium brominated diphenyl ethers redoubled every 5 years until the late 1990s; thereafter a decrease has been indicated, at least for BDE-475. However, there is yet no information on human time trends for hepta-, octa-, nona- and deca-BDEs, neither in Sweden or elsewhere. Further, no longitudinal studies on individual basis have yet been reported. In 1991 men with a high dietary intake of fish from the Baltic Sea, 12–20 meals/month, had considerably higher BDE-47 levels than men with negligible consumption of fish. These men were resampled in 2001. Time trends for PCB and DDE have been reported elsewhere. Here, we report data on time trends for PBDEs in these men.

  • 22.
    Jansson, Bo
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Tennorganiska föreningar i svensk miljö - behöver vi ytterligare kunskaper?2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tenn är en av de metaller som kan kemiskt binda organiska byggstenar till sig. Metallen ärfyrvärd och många av dess organiska föreningar har tre kolkedjor och bildar en katjon somförenas med en motjon. En av de vanligaste föreningarna är t ex tributyltennklorid. Många avdessa ämnen har biocid verkan och har på grund av detta kommit att utnyttjas i mångasammanhang, som t ex i färg för båtskrov för att förhindra påväxt (antifouling-färger) sedan1960-talet. Det var också denna användning som gjorde att de negativa effekterna av dessaämnen i miljön kom att uppmärksammas (Blaber, 1970). I den debatt som nu pågår avseendehormonliknande föreningar har de tennorganiska föreningarna en viktig plats och det gör attdet just nu händer mycket kring dessa föreningar.

  • 23.
    Johansson, Christer
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Hansson, H C
    PM 10 och sot i Sverige2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Järnberg, Ulf
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Holmström, Katrin
    Bignert, Anders
    Hjelmberg, Mats
    Odsjö, Tjelvar
    Retrospektiva studier av perfluoralkylsulfonsyror i den svenska miljön - Andra och avslutande året av screeningundersökningen: Slutrapport2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Högfluorerade organiska ämnen har på senare tid uppmärksammats internationellt som potentiellt miljöstörande ämnen. Deras kemiska och biologiska persistens medför att de är mycket långlivade i miljön. Perfluoralkylsulfonsyror och perfluoralkylkarboxylsyror innefattar ett flertal isomera föreningar med mellan 4 och 12 kol i strukturen. De förekommer dels som rena ämnen i produkter, men även som delstrukturer i derivat och polymera produkter. Några ämnen, perfluorooktansyra (PFOA) och perfluoroktansulfonsyra (PFOS) har också visats innebära toxikologiska risker genom deras leverskadande och reproduktionsstörande egenskaper. Ämnena bioackumulerar och biomagnifierar och återfinns i kraftigt förhöjda koncentrationer hos toppkonsumenter som t.ex. säl och rovfågel, samt i blod från människa. Sammantaget med deras produktionsvolymer och spridda användningsområden har detta gett anledning att undersöka spridningen av dessa ämnen i den svenska urbana miljön. På grund av det mångsidiga användningsområdet av perfluoralkylsyror som derivat och i polymer form är användningen svår att kartlägga. Några användningsområden som identifierats i Sverige är ytbehandling, industriell textil- och läderbehandling, skumsläckningsmedel samt konsumentprodukter för textil och lädervård. Användningen av PFOS-baserade produkter har troligen minskat kraftigt sedan 2002 efter att den största tillverkaren 3M frivilligt dragit ned produktionen. ITM påbörjade 2001 ett undersökningsprogram på uppdrag av Naturvårdsverket för att kartlägga användning och spridning av PFOS och PFOA i Sverige. Det har visat sig att PFOS finns spritt i måttliga koncentrationer i den urbana miljön, men även återfinns i låga halter i biota i prover från opåverkade miljöer. PFOA däremot kunde ej påvisas i mätbara halter i något biologiskt prov. Som en följd av dessa resultat beslutade Naturvårdsverket om en fortsatt studie av tidsutvecklingen av dessa typer av ämnen i den svenska miljön. Denna rapport beskriver resultaten av den andra delen av screeningprojektet och innefattar data på biologisk spridning för PFOS i gädda, abborre och sillgrissleägg och en tidstrend för PFOS i sillgrissleägg. Undersökningen ger ett underlag för vidare monitorering av halter av PFOS och liknande substanser i Sverige.

  • 25.
    Järnberg, Ulf
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Holmström, Katrin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    van Bavel, Bert
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Kärrman, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Perfluoroalkylated acids and related compounds (PFAS) in the Swedish environment2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    The perfluoroalkylated substances have gained increased attention among scientists and regulators during the last few years. In particular, perfluorooctane sulfonate (PFOS), perfluorooctanoic acid (PFOA) and similar perfluorinated alkylated acids are regarded as the most stable end products of various perfluoroalkylated substances and have been shown to be extremely stable, bioconcentrate and biomagnify and have several toxicological effects. The industrial chemistry of perfluoroalkylated substances is extremely diverse and includes almost all chemical functionalities from simple pure alkanes to complex co-polymers. Major usage of perfluoroalkylated products is related to polymeric compounds and the dominant release to the environment is from primary and secondary production plants which are lacking in the Nordic countries. The occurrence of elevated concentrations of perfluoroalkylated acids in Sweden is strongly related to urbanized areas and the most likely path into the aquatic environment is through sewage water, although atmospheric input is also possible via more volatile precursor compounds. Up to 40 times elevated concentrations were found in biota from urban areas compared to unpolluted areas. Lake Mälaren and lower parts of the river Helge å are examples of aqueous environments clearly contaminated by PFOS. One of several potential point sources in Sweden has been screened for PFOS. A firefighting training site was found to release PFOS to the local aqueous environment (wetland) where μg/l concentrations where found. Long chain (more than 8 C for sulfonates and 10 C or more for carboxylates) perfluoroalkylated acids are readily taken up by biota in aqueous environments and reach very high concentrations in predators at high trophic levels of aquatic food webs. Baltic guillemot egg showed an increasing trend in PFOS concentration from 20-30 ng/g by the end of sixties to more than 600 ng/g at present. Freshwater otter from various locations in Sweden showed concentrations similar to guillemot eggs and Baltic grey seal has extreme values up to ten times higher (21 μg/g sum of all acids 6-14 C, PFOS alone:11μg/g). Human exposure, as described by Swedish human blood levels, appears to be similar to most other countries. No extreme values were encountered which would indicate occupational exposure. An excessive consumption of freshwater fish may contribute to an increased exposure, but this could not be clearly verified. Occupational settings where exposure to precursor compounds can take place are present in Sweden and should be included in future studies. Industrial use of textile and leather impregnating formulations result in elevated concentrations of perfluorocarboylates in effluent water from sewage treatment plants. The relation between effluent and biota concentrations for an aquatic environment with this type of activity needs to be further described in particular for perfluoroalkyl carboxylates which are currently being discharged in Sweden. Exposure routes and distribution behavior are yet not completely described for many PFAS, in particular their precursors. Environmental levels, human levels and human exposure data are lacking for a wide variety of PFAS discussed in this report

  • 26.
    Jönsson, Bo AG
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Axmon, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Rignell-Hydbom, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Hovander, Lotta
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Bergman, Åke
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Tidstrender för och halter av persistenta klorerade och bromerade organiska miljögifter i serum hos unga svenska män: Resultat från den andra uppföljningsundersökningen år 20062008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I en undersökning år 2006 av 200 mönstrande män (medianålder 18 år) var medianvärdet 34 och 62 ng/g blodfett för 2,2’,4,4’,5,5’-hexaklorobifenyl (CB-153) respektive p,p’- diklordifenyldikloreten (p,p´-DDE) i serum. Detta kan jämföras med att i motsvarande undersökningar av mönstrande, som gjordes år 2000 (omfattande 304 personer med medianålder 18 år) samt 2004 (omfattande 200 personer med medianålder 18 år) var medianvärdet 65 och 19 ng/g blodfett för CB-153. I motsvarande analyser av p,p´-DDE var medianvärdet 88 och mindre än kvantifieringsgränsen (<LOQ) ng/g blodfett. Mellan åren 2000 och 2006 minskade alltså medianhalterna av CB-153 och p,p’-DDE med 47 respektive 29%. Mellan åren 2004 och 2006 fanns det dock i stället en ökning av halten CB-153 med 76 %. För p,p’-DDE var medianhalten år 2004 <LOQ varför en beräkning av ökningen inte kan göras. Dock finns samma tendens till ökning genom att andelen personer som låg under kvantifieringsgränsen har minskat från 67,5 % till 7 % mellan 2004 och 2006. I ett slumpmässigt urval av 59 prover analyserades sju bromerade POPar. Medianhalten för bromerade difenyletern (BDE)-47 var 1,32 ng/g blodfett, för BDE-99 0,38 ng/g blodfett, för BDE-100 0,28 ng/g blodfett, för BDE-153 2,50 ng/g blodfett, för BDE-154 0,04 ng/g blodfett samt för BDE-209 0,07 ng/g blodfett. Samtliga analyser för hexabromcyklododekan (HBCDD) var <LOQ. Liksom i den tidigare tvärsnittsundersökningen av mönstrande var Body Mass Index (BMI) svagt negativt korrelerat med de klorerade POP-markörerna. För de bromerade ämnena fanns framför allt en negativ korrelation med intag av skinka. Sammanfattningsvis har det skett en minskning av serumhalterna av CB-153 och p,p’- DDE hos unga män födda 1988 jämfört med de födda 1982. Hos män födda 1988 verkar dock halterna ha ökat jämfört med de födda 1986. Det finns ingen enkel förklaring till dessa resultat. Fortsatta tvärsnittstudier av mönstrande unga män kan ge svar på detta. I dessa studier bör även de bromerade ämnena inkluderas.

  • 27.
    Nyberg, Elisabeth
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Aune, Marie
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Awad, Raed
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Benskin, Jon
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Bergh, Arpi
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Bignert, Anders
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Dahlgren, Henrik
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    de Wit, Cynthia
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Egebäck, Anna-Lena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Ek, Caroline
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Eriksson, Ulla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Kruså, Martin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Näslund, Matilda
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Sallsten, Gerd
    Utförare miljöövervakning, Sahlgrenska universitetssjukhuset, arbets- och miljömedicin, Miljömedicinskt Centrum, VMC.
    Monitoring of POPs in human milk from Stockholm and Gothenburg, 1972-2015: Updated version – 2017-09-012017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Dr. Koidu Norén, vid Karolinska Institutet, initierade övervakning av human hälsa i Sverige när hon började samla in och analysera organiska föroreningar i modersmjölk från Stockholmsområdet redan 1967. Sedan 1972 har de prover som samlats in lagrats frusna för retrospektiv analys av miljöföroreningar. År 1997 överfördes denna mjölksamling till miljöprovbanken vid Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm som då även tog över ansvaret för insamlingen i Stockholmsområdet, via Modersmjölkcentralen på Södersjukhuset. Modersmjölk har även samlats in i Göteborg sedan 2007 via Modersmjölkcentralen/Arbets- och miljömedicinska institutionen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

    I denna rapport sammanfattas den nationella övervakning av modersmjölk med avseende på persistenta organiska miljögifter, som utförts sedan 1972 från Stockholm och Göteborg och som finansierats av Naturvårdsverket. Syftet med studien kan sammanfattas enligt följande: • Undersöka halter av klorerade ämnen (PCBer, DDTer, HCHer, HCB, dioxiner och furaner), bromerade flamskyddsmedel (PBDEer, HBCDD och DBE-DBCH) samt perfluorerade ämnen (PFASs) i modersmjölk från Stockholm och Göteborg.

    • Utvärdera långsiktiga tidstrender i Stockholm (1972-2014) och Göteborg (2007-2015).

    • Undersöka skillnader i mönster av samansättningen av de övervakade ämnena mellan Stockholm och Göteborg. • Undersöka om variationen på individnivå gällande PFASs skiljer sig mellan Stockholm och Göteborg 2012. Fetthalt Modersmjölk från Stockholm uppvisade generellt en uppåtgående trend i fetthalt under hela övervakningsperioden (1972-2014), även om en nedåtgående trend observerades under den senaste tioårsperioden. En förändring av analysmetod 2011 kan emellertid ha påverkat utvecklingen under den senaste tioårsperioden. En ökning i fetthalt indikerades i modersmjölk från Göteborg (2007-2015). Fetthalten var något högre i modersmjölk från Göteborg 2015 jämfört med modermjölk från Stockholm 2014 (4.0 respektive 3.4 %). Fetthalter som rapporterats i andra studier är ligger i nivå med de fetthalter som rapporterats i denna studie.

    PCBer Halterna av samtliga kongener som uppmätts, d.v.s. CB-180, CB-153, CB-138 och CB-118 minskade över tid (7-11 % per år) i modersmjölk från både Stockholm och Göteborg, med undantag för CB-28 för vilken ingen trend kunde detekteras. De minskande halterna över tid stämmer väl överens med temporala trender som rapporterats i modersmjölk från Uppsala (7 % per år) (1996-2012) samt i japansk modersmjölk (7.5 % per år). Koncentrationerna av de uppmätta kongenerna var jämförbara mellan Stockholm och Göteborg och låg även på liknande nivåer som i modersmjölk från Uppsala. I jämförelse med andra europeiska länder var koncentrationerna av CB-153 (som är den kongenern som generellt sett förekommer i 8

    högst halter i modersmjölk) lägre än i övriga Europa. Inga signifikanta skillnader detekterades gällande PCB-kongenermönster mellan Stockholm och Göteborg.

    DDTer, HCHer och HCB Koncentrationerna av DDE, DDT och HCB i modersmjölk från Stockholm (1972-2014) minskade över hela övervakningsperioden (7-11 % per år) vilket även halterna av DDE och DDT i modersmjölk från Göteborg (2007-2015) gjort under den senaste tioårsperioden (7 och 12 % per år). Tidstrender för DDE i modersmjölk från Uppsala (1996-2012) och Japan uppvisar minskande halter i samma storleksordning (7.4 och 9.1 % per år). Även halterna av HCB i modersmjölk från Uppsala minskar (5.9 % per år). Koncentrationerna av DDE, DDT samt β-HCH var något högre i Stockholm än i Göteborg, medan HCB halterna var något högre i modersmjölk från Göteborg. Koncentrationerna av DDE, HCB och β-HCH låg i nivå med koncentrationer uppmätta i modersmjölk från Uppsala, men låg i det lägre spannet av koncentrationer rapporterade från andra europeiska länder. Ingen signifikant skillnad i mönster observerades för DDE-, DDT-, HCB- och β-HCH i modersmjölk mellan Stockholm och Göteborg. PCDDer/PCDFer och dl-PCBer Koncentrationerna av ΣPCDDer, ΣPCDFer, Σdl-PCBer och ΣPCDDer + PCDFer + dl-PCBer i modersmjölk från Stockholm (1972-2014) och Göteborg (2007-2015) minskade sett över hela övervakningsperioden (5.6-6.5 % per år). Under den senaste tioårsperioden har dock inga signifikanta minskningar observerats i modersmjölk från Stockholm. En tänkbar förklaring till detta skulle kunna vara att det skett ett byte i analyslaboratorium 2012 vilket kan ha påverkat möjligheten att upptäcka trender. Halterna i modersmjölk från Uppsala (1996-2012) minskade i samma storleksordning som i Stockholm och Göteborg sett över hela tidsperioden. Koncentrationerna av ΣPCDDer, ΣPCDFer, Σdl-PCBer och ΣPCDDer + PCDFer + dl-PCBer var jämförbara mellan Stockholm och Göteborg och även jämförbara med koncentrationer uppmätta i modersmjölk från Uppsala. I jämförelse med andra europeiska länder låg de i det lägre spannet. Ingen signifikant skillnad i mönster observerades för ΣPCDDer, ΣPCDFer, Σdl-PCBer mellan Stockholm och Göteborg. PBDEer och HBCDD Koncentrationerna av BDE-47, BDE-99 och BDE-100 i modersmjölk från Göteborg minskade 2007-2015 (18-21 % per år). I kontrast till detta observerades inga signifikanta log-linjära tidstrender i modersmjölk från Stockholm, varken över hela tidsperioden eller under den senaste tioårsperioden. Dock var koncentrationerna av BDE-47, BDE-99 och BDE-100 i de två proven från 2013 (Stockholm) avsevärt högre än koncentrationerna omkringliggande år vilket påverkar möjligheten att upptäcka trender under den senaste tioårsperioden. Bytet av analyslaboratorium 2010 kan också ha påverkat möjligheten att detektera trender. Den minskning av BDE koncentrationer som rapporterats i modersmjölk från Göteborg i denna studie är i samma storleksordning som den förändring som rapporterats i modersmjölk från Uppsala (1996-2012) (5-10 % per år). Koncentrationerna av samtliga bromerade flamskyddsmedel rapporterade här (d.v.s. BDE-28, BDE-47, BDE-99, BDE-100, BDE-153 och HBCDD) var högre i Stockholm än i Göteborg. Koncentrationer uppmätta i modersmjölk från Uppsala var högre än i Göteborg men lägre än i Stockholm, med undantag för HBCDD där halterna i Uppsalamjölken även var högre än i Stockholmsmjölken. I jämförelse med andra europeiska länder låg halterna av BDE-47 i Stockholmsmjölken i jämförbar nivå, medan HBCDD halterna i modersmjölk från både Stockholm och Göteborg låg lägre. Det fanns ingen signifikant skillnad i mönstret för BDE-47, BDE-99, BDE-100, BDE-153 och HBCDD mellan Stockholm och Göteborg. 9

    PFAS Koncentrationerna av PFDA, PFHxS, PFNA, PFTriDA och PFUDA i modersmjölk från Stockholm ökade signifikant under hela övervakningsperioden (1972-2014), medan PFOA-koncentrationerna minskade. Koncentrationen av PFNA och PFDA ökade även i blodprover från ammande kvinnor i Uppsala (1996-2010). I modersmjölk från Göteborg upptäcktes signifikanta nedåtgående trender (2007-2015) för PFDoDA, PFHxS och PFOA, och det var även fallet för PFOS i Stockholm under den senaste tioårsperioden. Inga generella skillnader i koncentration observerades mellan Stockholm and Göteborg. I jämförelse med modersmjölk från andra länder över hela världen var halterna av PFOS och PFOA jämförbara, men i det lägre spannet, vilket även var fallet i jämförelse med koncentrationer i modersmjölk från Uppsala (2004). Ingen signifikant skillnad i mönster observerades för PFOA, PFOS, PFNA, PFDA, PFUDA och PFTriDA mellan Stockholm och Göteborg. Den individuella variationen 2012 var störst för PFTeDA i modersmjölk från både Stockholm och Göteborg. PFOA, PFUA och PFNA uppvisade den lägsta individuella variationen. FOSA uppvisade en signifikant skillnad i individuell variation mellan modersmjölk från Stockholm och Göteborg, vilket skulle kunna indikera en skillnad i kontaminering. Dock uppmättes det ingen signifikant skillnad för kvarvarande PFAS.

  • 28.
    Nyberg, Elisabeth
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faxneld, Suzanne
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Eriksson, Ulla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Egebäck, Anna-Lena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Holm, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Sundbom, Marcus
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Benskin, Jon
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Övervakning av metaller och organiska miljögifter i limnisk biota, 20152015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The report summarises the monitoring activities within the National Swedish Contaminant Programme for freshwater biota. Each monitored contaminant has been examined in pike, perch or Arctic char from 32 lakes from the north to the south in Sweden.

    No general trend could be seen for mercury, and all samples, except Arctic char from Abiskojaure, were above the EU target level. Lead was generally decreasing. Nickel showed a general upward trend in perch. An increase, or indication of an increase, was seen for chromium during the last ten years. Zinc concentrations were decreasing in a majority of the perch samples and in pike from Lake Storvindeln.

    No general trend was observed for copper, arsenic, silver, aluminum, tin, bismuth, and cadmium.

    In general, downward trends were seen for; PCBs, HCHs, DDT, DDE and PCDD/Fs in all species (with a few exceptions). The chlorinated compounds generally show a somewhat higher concentration in the southern parts of Sweden. Most chlorinated compounds were below the suggested target levels.

    No general trend was seen during the monitoring period for PBDEs. Concentrations of PBDEs in Lake Bolmen increased from the 60s and peaked in the late 80s to mid-90s and have subsequently decreased. The concentration of HBCDD was under LOQ in a majority of the samples.

    Several of the perfluorinated carboxylate compounds showed an increase in concentration in perch, while PFOS and FOSA decreased. Higher concentrations of perfluorinated compounds can in general be seen in the southern part of Sweden. In all lakes, PFOS is below the target level for all species.

  • 29.
    Nyberg, Elisabeth
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faxneld, Suzanne
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Eriksson, Ulla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Egebäck, Anna-Lena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Holm, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Sundborn, Marcus
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Berger, Urs
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Sakrapport Övervakning av metaller och organiska miljögifter i limnisk biota, 2013 2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The environmental contaminants examined in this report can be classified into four groups – trace metals, chlorinated compounds, brominated flame retardants and perfluoroalkyl substances. Each of these contaminants has been examined in pike, perch and Arctic char from 32 lakes geographically spread from the north to the south of Sweden. The following summary examines overall trends, spatial and temporal, for the four groups.

    Fat Content, Age and Length

    Pike and perch displayed a decreasing trend in fat content at 50 % of the sites examined. An increasing trend in fat content could be seen for Arctic char from Lake Tjulträsk. The age of the perch sampled within the programme was somewhat lower in the most southern and south eastern parts of Sweden, whereas the length of the perch was homogenous in all lakes sampled.

    Trace Metals

    No general temporal trend could be observed for mercury in the freshwater environment. However, in all lakes and species, except Arctic char from Abiskojaure, these concentrations are above the suggested EU-target level of 20 ng/g wet weight.

    Lead is generally decreasing over the study period (in time series of sufficient length), supposedly due to the elimination of lead in gasoline. In all lakes, Pb concentration is below the suggested EU-target level of 1.0 ug/g wet weight. This result has to be interpreted carefully as the recalculation between levels of lead in whole-body and liver is based on only one study.

    Cadmium concentrations show no consistent trends over the monitored period. It is worth noting that despite several measures taken to reduce discharges of cadmium, the most recent concentrations in Arctic char and pike are similar to concentrations measured 30 years ago in the longer time series. In a majority of the lakes, Cd concentration in perch is above the suggested EU target level of 0.16 ug/g wet weight. This result has to be interpreted carefully as the recalculation between levels of cadmium in whole-body and liver is based on only one study.

    Nickel concentrations showed a general increasing trend in perch. Chromium concentrations showed a general decreasing trend in all matrices during the monitoring period,

    but this decrease is most probably caused by the change of method for chromium analysis in 2004.

    The concentrations of Zinc in perch liver are consistent in all lakes monitored. The concentrations are decreasing significantly at a majority of the perch sampling sites and in pike from Lake Storvindeln.

    No general temporal trend were observed for copper, arsenic, silver, aluminium, tin, and bismuth concentrations in fish liver during the monitoring period.

    22

    Chlorinated Compounds

    Generally, a decreasing trend was observed for all compounds (DDT’s, PCB’s, HCH’s, HCB and PCDD/PCDF) in all species examined (with a few exceptions).

    The chlorinated compounds generally show a somewhat higher concentration in the southern parts of Sweden than in the north.

    CB-153 concentration is below the suggested target level of 1.6 ug/g lipid weight in all species and areas, while the target level for CB-118 of 0.024 ug/g lipid weight is exceeded in perch from Lake Fysingen and Lake Krankesjön. For DDE the concentration is below the suggested target level of 0.005 ug/g wet weight for all species and areas. sHCH is below the suggested target level of 0.026 ug/g wet weight for all species and areas. HCB is below the suggested target level of 0.010 ug/g wet weight for all species and areas. TCDD-eqvivalents is below the suggested target level of 3.5 pg WHO05-TEQ/g wet weight for all species and areas.

    Brominated Flame Retardants

    No general linear trend is observed during the whole monitoring period for the BDEs. However the concentrations of BDEs in Lake Bolmen increased from the start of the monitoring period until the late 80s to the mid 90s and appear to have decreased since then. The lower brominated flame retardants (BDE-47, BDE-99 and BDE-100) peaked earlier than the higher (BDE-153 and BDE-154).

    In all areas, BDE-47 is above the suggested target level of 0.0085 ng/g wet weight for all species.

    The concentration of HBCDD is under LOQ in a majority of the freshwater samples.

    PFASs

    PFNA, PFDA, and PFUnDA all show significantly increasing concentrations in Arctic char liver from Lake Abiskojaure. PFDA, PFUnDA, PFDoDA, and PFTrDA show increasing trends in perch liver from Lake Skärgölen

    . A decreasing trend in PFOS is also indicated for perch in Lake Skärgölen for the last ten years.

    In about 40 % of the perch lakes, PFOS concentrations in liver are above the suggested target level for PFOS in

    whole fish (9.1 ng/g wet weight). This result has to be interpreted with caution since no recalculation for the results from the liver analysis has been made, especially since liver in most cases contains higher concentrations of PFASs than muscle tissue.

    Priority substances 2007 and 2010

    For four of the five priority substances - DEHP, HCBD, pentachlorobenzene, and organotin compounds – all or most values were below LOQ in the years examined. The chloroalkane SCCP did have values above LOQ, however, no consistent spatial variation was seen. The highest concentrations of SCCP (approximately 30 ng/g wet weight) were found in Lake Stor-Backsjön in Jämtland County and in Lake Fiolen in Kronobergs County. No statistical difference in concentration of SCCP between year 2007 and 2010 was found.

    Information about the lakes sampled within the programme can be seen in Appendix 1.

  • 30.
    Nyberg, Elisabeth
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faxneld, Suzanne
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Fång, Johan
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Vasileiou, Maria
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Berger, Urs
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Eriksson, Ulla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Holm, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Egebäck, Anna-Lena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Sundbom, Marcus
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Sakrapport Övervakning av metaller och organiska miljögifter i limnisk biota, 2014 2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The report summarises the monitoring activities within the National Swedish Contaminant Programme for freshwater biota. Each monitored contaminant has been examined in pike, perch and Arctic char from 32 lakes from the north to the south in Sweden.

    No general trend could be seen for mercury, and all samples, except Arctic char from Abiskojaure, were above the EU target level. Lead was generally decreasing. Nickel showed a general upward trend in perch. An increase, or indication of an increase, was seen for chromium during the last ten years. Zinc concentrations were decreasing in a majority of the perch samples and in pike from Lake Storvindeln. No general trend was observed for copper, arsenic, silver, aluminum, tin, bismuth, and cadmium.

    In general, downward trends were seen for; PCBs, HCHs, DDT, DDE and PCDD/Fs in all species (with a few exceptions). The chlorinated compounds generally show a somewhat higher concentration in the southern parts of Sweden. Most chlorinated compounds were below the suggested target levels.

    No general trend was seen during the monitoring period for PBDEs. Concentrations of PBDEs in Lake Bolmen increased from the 60s and peaked in the late 80s to mid-90s and have subsequently decreased. The concentration of HBCDD was under LOQ in a majority of the samples.

    A majority of the perfluorinated compounds showed an increase in concentration in perch, except PFOS and FOSA. Higher concentrations of perfluorinated compounds can in general be seen in the southern part of Sweden.

  • 31.
    Olsson, Mats
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    de Wit, Cynthia
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Dioxiner i Östersjöns fisk: ett hot mot svenskt fiske2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Livsmedelsverket har i två rapporter under 2000-talethävdat att halterna av dioxiner i fet Östersjöfisk minskaroch att svenskarnas intag av detta giftiga ämne minskatdrastiskt. Vi menar att slutsatserna i dessa rapporter baserarsig på undermåliga data, och att informationen ärvilseledande eller direkt felaktig. Tillförlitliga miljöövervakningsdatavisar att dioxinhalterna ligger kvar påsamma nivå sedan mitten av 1980-talet och dessutomsannolikt kommer att öka.Livsmedelsverkets långtgående och lugnande slutsatserfår stora konsekvenser för miljöarbetet, östersjöfisketoch alla konsumenter. Istället måste Livsmedelsverketgenom saklig och korrekt information påskynda och stödjaandra myndigheters arbete med att rensa upp i gamladeponier och pågående utsläpp

  • 32.
    Olsson, Mats
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    de Wit, Cynthia
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Bignert, Anders
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Miljögifter i biota2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I en nyligen genomförd studie tycks halterna dioxiner i strömming (muskel)ha mer än fördubblats i Bottenhavet sedan slutet av 1970-talet–början av 1980-talet. I förra årets nummer av Bottniska viken påtalade vi den allvarliga situationen för fisket i Östersjön, då koncentrationerna av dioxiner inte minskade i våra havsområden. Bottenhavets yrkesfiskare står således inför svåra problem.

  • 33.
    Reutgard, Martin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Sundelin, Brita
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Bedömningsgrunder för missbildade embryon hos vitmärlan (Monoporeia affinis)2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 34.
    Reutgard, Martin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Sundelin, Brita
    Wiklund Eriksson,
    Sammanställning av regionala recipientstudier där vitmärlans reproduktion och embryonalutveckling använts som effektvariabel2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inom den nationella miljöövervakningens program för hav och kust registreras effekter av långsiktiga förändringar i Bottniska vikens och Egentliga Östersjöns miljö på embryon av två arter vitmärla (Monoporeia affinis och Pontoporeia fermorata). Syftet med miljöövervakningen är dels att följa storskaliga effekter på bassängnivå med avseende på effekter av förorenade sediment, dels att områdena ska fungera som referenser för regionala studier. Målsättningen med denna rapport är att med hjälp av resultat från regionala studier och miljöövervakningen utvärdera hur vitmärlans reproduktion och embryonalutveckling fungerar som miljöindikator för Östersjön, samt att utvärdera hur representativa den nationella övervakningens områden är för sina respektive havsbassänger. Föreliggande rapport sammanställer och utvärderar resultat från totalt 11 stycken regionala recipientstudier där vitmärlans reproduktion och embryonalutveckling har använts som effektvariabel. Rapporten inkluderar även en studie där tångmärlan (Gammarus sp. ) har använts som testorganism. Studierna sträcker sig från Piteå i norr till Kalmar sund i söder och har genomförts sedan 1978 fram till 2006. Förutom att redovisa enskilda studiers resultat försöker rapporten även ge generella och statistiskt försvarbara svar kring den aktuella undersökningstypen genom att syntetisera de tidigare studiernas resultat i en metaanalys. Resultatet av metaanalysen visar att variabeln missbildade embryon besitter flera viktiga karakteristika för en miljöindikator. Missbildningar uppkommer allmänt i undersökta recipienterna, trots vitt skilda föroreningssituationer, vilket antyder att denna variabel fungerar som en generell miljögiftsindikator för Bottniska viken och Egentliga Östersjön. Sammanställningen visar att andelen missbildade embryon ökar med ökad föroreningsgrad. En regressionsanalys påvisar ett tydligt samband mellan avståndet från föroreningskälla och andelen missbildade embryon. Metaanalysen visar att variabeln missbildade embryon kan detektera signifikanta effekter på stationer med relativt låg föroreningsgrad (20-31 km från utsläppskällan), vilket indikerar att variabeln är mycket känslig. Sammanställningen visar att andelen missbildade embryon ger ett entydigt resultat vilket är viktigt i tolkningen och för beslut om eventuella åtgärder. Regionala referensstationer visar generellt sett en högre andel missbildade embryon både i Bottniska viken och i Egentliga Östersjön jämfört med de nationella övervakningsstationerna. Sannolikt kan detta förklaras med att de regionala referensstationerna ofta ligger närmre kusten och är därför i högre grad påverkade av antropogen verksamhet, och i vissa studier även den aktuella punktkällan. För att en miljöindikator ska kunna användas i bedömningen av miljötillståndet och upptäcka förändringar orsakad av mänsklig påverkan är det väsentligt att ha kunskap om naturliga referens- och bakgrundsvärden. Analysen visar att de data som produceras inom den nationella miljöövervakningen utgör ett mycket viktigt underlag för referens- och bakgrundsvärden som annars är svåra att fastställa i mer begränsade regionala studier. Eftersom sammanställningen visar att de nationella provtagningsstationerna uppvisar en lägre grad av embryomissbildningar i både Bottniska viken och Egentliga Östersjön konkluderar vi att de nationella provtagningspunkterna är representativa referensvärden för respektive havsbassäng.

  • 35.
    Ricklund, Niklas
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Kierkegaard, Amelie
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    McLachlan, Michael
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Screening of decabromodiphenyl ethane (dbdpe) in lake sediment, marine sediment and peregrine falcon (Falco peregrinus) eggs2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Dbdpe has been produced and used for more than 20 years (Umweltbundesamt, 2001). Presumably there have been considerable emissions to the environment. Nevertheless, few scientific studies have been conducted on the environmental behaviour of dbdpe since its introduction to the market. The main objective of this report is therefore to contribute to scientific understanding of the environmental behaviour and occurrence of dbdpe. The work will help to clarify whether dbdpe poses a threat to human health and wildlife. This report is built upon three studies. The first is a screening study of dbdpe in sediments from remote Swedish lakes. The objective of that screening survey was to determine whether dbdpe is present in Swedish lake sediments, and thereby available to the organisms dwelling there. Furthermore, the presence of dbdpe in remote lakes would indicate that long range atmospheric transport and deposition of dbdpe had occurred, because the remote lakes are not expected to have any point sources of BFRs. In the second study, marine sediments along a transect from Stockholm Harbour to the outer archipelago were analyzed for dbdpe. Wastewater treatment plants in Stockholm had been shown to emit dbdpe to Stockholm Harbour. The primary objective of this study was to determine if the marine benthic ecosystem outside Stockholm is exposed to dbdpe, and if so, how far out in the archipelago this exposure reaches. In the third study, Peregrine falcon eggs were analyzed for dbdpe. The eggs of this top predatory bird were hypothesized to be early indicators of dbdpe in Swedish wildlife, since they previously have been shown to accumulate high levels of decaBDE. A comparison of dbdpe and decaBDE concentrations in Peregrine falcon eggs would give information about the relative bioaccumulation potential of these two chemicals.

  • 36.
    Sjöberg, Karin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Brorström-Lundén, Eva
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Danielsson, Helena
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Hansson, Katarina
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Wängberg, Ingvar
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Potter, Annika
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Kreuger, Jenny
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lindström, Bodil
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Areskoug, Hans
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Alpfjord, Heléne
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Andersson, Camilla
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Sakrapport 2013: Data från övervakning inom Programområde Luft t.o.m. år 20132014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverket, Enheten för luft och klimat, ansvarar för den nationella övervakningen av luftens och nederbördens kvalitet i bakgrundsmiljö. I rapporten redovisas resultat från verksamheten inom Programområde Luft avseende mätningar (genomförda av IVL, ITM och SLU) till och med 2013 och modellberäkningar (utförda av SMHI) till och med 2012.

    För flertalet av de luftföroreningskomponenter som övervakas inom den nationella miljöövervakningen har det, sedan mätningarna startade för mellan 10 och 30 år sedan, generellt skett en avsevärd förbättring avseende såväl halter i luft som deposition i bakgrundsmiljö. Utvecklingen har dock varierat i något olika utsträckning beroende på komponenter och lokalisering i landet. Föroreningsbelastningen är oftast lägre ju längre norrut man kommer.

    För de flesta ämnen som det finns miljökvalitetsnormer (MKN) respektive miljömål för ligger halterna avsevärt lägre än angivna gräns- och målvärden. Halterna av ozon överskrider i dagsläget MKN för hälsa. För såväl marknära ozon, partiklar (i form av PM 2.5) och bensen (i urban bakgrund) finns risk för haltnivåer som överstiger miljömålens preciseringar.

    Försurande och övergödande ämnen

    Luft

    En jämförelse mellan uppmätta halter i luft av SO2-S på 1980-talet och 2000-talet visar att den årliga medelhalten har minskat med cirka 90 % på EMEP-stationerna. När man jämför de svenska regionerna blir det tydligt att koncentrationen under 2000-talet var högst i Götaland-kust och Skåne samt Svealand-Stockholmsregionen och lägst i de västra delarna av norra Sverige. Årliga medelkoncentrationer av SO4-S i luft, uppmätta på EMEP-stationerna, har minskat med 65-70 % från 1980-talet till 2000-talet.

    En jämförelse mellan uppmätta halter i luft av NO2-N på 1980-talet och 2000-talet visar att de årliga medelkoncentrationerna vid EMEP-stationerna har minskat med 40 % i södra Sverige (Vavihill och Rörvik/Råö) och med 70 % i de västra delarna av norra Sverige (Bredkälen). Halterna i Bredkälen har dock varit låga (< 1 μg m-3) under hela perioden, med undantag för 2003.

    Jämförelsen mellan svenska regioner visar att halterna under 2000-talet varit högst i Svealand-Stockholmsregionen och lägst i de västra delarna av norra Sverige. Årliga medelkoncentrationer av NO3-N i luft, mätta vid EMEP-stationerna under 1986-2013, visar en tendens till att ha minskat något i södra Sverige (Vavihill). Mätningarna på övriga stationer uppvisar ingen märkbar trend. För NH4-N-koncentrationen i luft har årsmedelvärdet minskat med 30-35 % under motsvarande tidsperiod vid stationerna i södra Sverige (Vavihill och Rörvik/Råö).

    Halter i luft av Cl, Na, Mg, Ca och K har mätts vid EMEP-stationerna under 2009-2013. Generellt har årsmedelhalterna varit högst vid Råö (Hallands län) och lägst vid Bredkälen (Jämtlands län).

    Modelleringen av lufthalter utförs genom att kombinera observationer och modelldata till en kartläggning där mätningar respektive modeller kompletterar varandra i syfte att uppnå ett förbättrat kunskapsläge. Med hjälp av modellering kan föroreningshalterna i Sverige dessutom delas upp i halter orsakade av svenska emissioner och halter orsakade av emissioner utanför Sverige.

    Modelleringen visar att för reducerat kväve i luft varierar totalhalten för 2012 mellan som högst 1,7 μg N m-3 i söder och som lägst 0,09 μg N m-3 i nordligaste Sverige. För oxiderat kväve ses de högsta koncentrationerna i storstadsregionerna och varierar mellan 0,07 och 2,6 μg N m -3 över Sverige. För svaveldioxid varierar koncentrationen i luft mellan 0,03 och 1,9 μg S m-3 över Sverige, med högst värden vid storstäderna och Norrlandskusten. Över svenska landområden står Sveriges bidrag till totalhalterna år 2012 för 42 % för SO2, 39 % för NO2 och 35 % för NHx enligt modellering.

    Nederbörd och deposition

    Depositionen för flertalet ämnen var relativt låg under 2013 vilket främst kan förklaras av den låga nederbördsmängden.

    Uppmätta halter av olika ämnen i nederbörd över öppet fält består till största delen av våtdeposition, men i södra Sverige kan torrdepositionen uppgå till 40 % av den samlade depositionen. Ju längre norrut i Sverige desto lägre andel torrdeposition. Den statistiska analysen för nedfall med nederbörden (våtdepositionen) har koncentrerats till 2000-2013 uppdelat på tre olika områden i Sverige. De lokaler som ingått i analysen i de olika områdena är de lokaler som har full datatäckning under samtliga år. Ingen representativitets-aspekt för vilka lokaler som representerar de olika områdena har ingått i analysen.

    När det gäller nederbördsmängderna syns ingen statistiskt säkerställd trend i något område i Sverige. Våtdepositionen av svavel har minskat med 49-62 % under perioden 2000-2013 för alla tre områdena i Sverige. Mest har svaveldepositionen minskat i sydvästra Sverige och minst i norra Sverige där belastningen varit lägst. Vätejondepositionen, som kan användas som ett mått på den försurande belastningen, har även den minskat i samtliga områden sedan år 2000.

    Våtdepositionen av oorganiskt kväve (nitrat + ammoniumkväve) har under perioden 2000-2013 minskat signifikant i alla tre områdena i Sverige. Mest har depositionen av oorganiskt kväve minskat i sydöstra Sverige (30 %) och minst i norra Sverige (25 %). För enbart ammoniumkväve finns ingen statistiskt säkerställd förändring för något av de tre områdena. Nitratkväve däremot har minskat med 40 % i sydvästra Sverige och med 33 % i sydöstra Sverige sedan år 2000. I norra Sverige finns inga statistiskt säkerställda förändringar för nitratkväve. Man bör dock betänka att det endast är vid ett fåtal av de enskilda stationerna i de olika områdena som minskningen i våtdepositionen är statistiskt säkerställd, om man undantar nitratdepositionen i sydvästra Sverige som minskat vid 5 av 6 mätstationer.

    Modellering utförs genom att kombinera observationer och modelldata till en kartläggning där mätningar och modeller kompletterar varandra, i syfte att uppnå förbättrad kunskap. Mängden totaldeposition (våt och torr) till olika marktyper har också beräknats med modellsystemet och redovisas i denna rapport. Modelleringen visar att våtdepositionens andel av totaldepositionen är det största bidraget, t.ex. år 2012 för svavel (havssalt ingår ej) 73 %, för NHX 77 % och för NOY 80 %.

    Modelleringen visar att oxiderat kväve har högst totaldeposition i sydvästra Sverige och lägst i norra Norrland. För 2012 varierar totaldepositionen mellan 40 och 650 mg N m

    -2. Liknande mönster syns för reducerat kväve, där totaldepositionen varierar mellan 35 och 620 mg N m-2 under 2012. För svavel (exklusive havssalt) varierar totaldepositionen mellan 80 och 670 mg S m-2. Högst är depositionen i södra Sverige och längs Norrlandskusten, och lägst i Norrlands inland. Under 2012 orsakade de svenska emissionerna i genomsnitt 9 % av totaldepositionen för svavel (exklusive havssalt) över Sveriges landyta. Motsvarande siffra för oxiderat och reducerat kväve var 7 % respektive 17 %.

    Tungmetaller

    Halterna av tungmetaller i luft och nederbörd är, med viss reservation för kvicksilver, lägre i Sverige än i många andra jämförbara EU-länder, främst till följd av vår nordliga position och våra förhållandevis låga inhemska emissioner. Årsmedelvärden av bly, nickel, kadmium och arsenik i luft i södra Sverige är som högst en faktor 10 gånger lägre än de tröskelvärden som anges i EU:s direktiv om halter i luft

    (2004/107/EG; 2008/50/EG) . Eftersom kvicksilver huvudsakligen uppträder som en gas, med lång uppehållstid i atmosfären, har metallen ett delvis annorlunda spridningsmönster än övriga tungmetaller. Numera är halterna av kvicksilver i luft och nederbörd i södra Sverige och i stora delar av Europa ungefär lika höga.

    Organiska miljögifter

    Halterna av PCB och klorerade pesticider i bakgrundsluft har generellt minskat sedan mätningarna startade 1996, men minskningen har klingat av och halterna under de senaste åren ligger i samma nivå.

    Under perioden 2009 till 2013 har halterna i luft av PAH, PCB och DDT varit högre i södra Sverige jämfört med norra Finland, medan α-HCH och klordaner har varit i samma nivå, vilket också gäller för depositionen.

    Pesticiderna aldrin, heptaklor, diuron, atrazin och isoproturon, vilka mäts på Råö, har endast kunnat detekteras i enstaka luft- och depositionsprover. Endosulfan (α-, β-endosulfan, endosulfan-sulfat) förekommer i samtliga luft- och depositionsprover från både Råö och Pallas.

    Sedan starten av mätningarna har BDE (47, 99, 100) i luft och deposition vid Pallas minskat för att nu ligga i samma storleksordning som vid Råö och Aspvreten. BDE-209 och HBCDD har endast detekterats vid enstaka tillfällen.

    Under 2009-2012 uppmättes vid de flesta tillfällen högre halter dioxiner/furaner i luften på svenska västkusten jämfört med östkusten, medan halten av klorparaffiner (SCCP) var högre på Aspvreten.

    Dessa mätningar, vars syfte är följa upp halter i luft och deposition av organiska miljögifter, visar att åtgärder som förbud mot användning, medför att halter i luft och deposition långsiktigt minskar. PCB förekommer dock fortfarande i luft vid svenska bakgrundsområden trots att användning för länge sedan stoppats. Minskningen av PCB-halterna går långsamt, vilket visar att det i samhället och i ekosystem har lagrats upp PCB. Vad gäller t.ex. PBDE syns en tydlig nedgång av halterna, vilket visar effekten av att dessa kemikalier har förbjudits inom EU.

    Växtskyddsmedel (pesticider)

    Högre halter och fler substanser av växtskyddsmedel påträffades i nederbörd från Vavihill i sydligaste Sverige jämfört med nederbörd från Aspvreten som ligger längre åt nordost (strax söder om Stockholm). Skillnaden mellan lokalerna beror på att Vavihill ligger betydligt närmare stora jordbruksområden, både i Sverige och på kontinenten, jämfört med Aspvreten. Under maj-juni påträffades generellt flest substanser, men i relativt lägre halter jämfört med under oktober, då högst halter uppmättes i nederbörden. För båda platserna gällde att knappt hälften av de substanser som oftast påträffades i nederbörden inte har varit godkända för användning i Sverige under de åren undersökningen pågått. Dock uppvisar halterna av vissa förbjudna substanser, främst atrazin, en tydligt avtagande trend till följd av att de förbjudits inom EU. Av de i Sverige godkända substanserna var det ogräsmedlet prosulfokarb som oftast påträffades, och i högst halter. Denna substans har en mycket omfattande användning även i våra grannländer och är ganska flyktig. Den samlade depositionen av pesticider vid Vavihill har i medeltal varierat mellan 100 och 650 mg ha -1, mån-1 (10-65 μg m-2, mån-1). Vid Aspvreten ligger depositionen ca en tiopotens lägre. I luftprov från Vavihill påträffas i stor utsträckning samma substanser som i neder

    Flyktiga organiska ämnen (VOC)

    Halterna för de flesta VOC:er är högst under november till mars, d.v.s. under den kallaste tiden av året. Orsakerna till årstidsvariationen är sannolikt att utsläppen från olika typer av förbränning är större under den kallare tiden av året, men även att blandningsskiktet i den lägre delen av atmosfären är lägre under vintermånaderna. Ingen årstidsspecifik variation av fördelningen mellan mer eller mindre flyktiga VOC påvisades för 2009-2013, de mest volatila ämnena stod för den största andelen under alla årstider.

    MKN för bensen är 5 μg m

    -3 som ett aritmetiskt årsmedelvärde som inte skall överskridas. Med ledning av 60 veckomätningar av bensen vid bakgrundsstationen Råö och 30 veckomedel av uppmätta bensenhalter i urban bakgrundsluft i Göteborg, i taknivå, överskreds sannolikt inte MKN på dessa platser under 2009-2013.

    För 1,3-butadien och bensen finns preciseringar till de nationella miljömålen som för butadien är 0.2 μg m

    -3 och för bensen 1 μg m-3 som årsmedelvärden. Medelhalter från drygt 5000 timmedelvärden under 2009-2013, i urban bakgrundsluft i Göteborg, var för 1,3-butadien < 0.1 μg m-3 och för bensen 0.9 μg m-3 , vilket indikerar att det finns risk att miljömålet för bensen överskrids på årsbas.

    Partiklar

    Halten av PM

    10 i den regionala bakgrunden är ungefär 15 μg m-3 i södra Sverige (Vavihill och Råö), ungefär 8 i Mellansverige (Aspvreten) och 3 i norra Sverige (Bredkälen). Halten av PM2.5 i den regionala bakgrunden är 7 -9 μg m-3 i södra Sverige (årsmedelvärde, Vavihill), 5 – 7 μg m-3 i mellersta Sverige (Råö och Aspvreten) och cirka 2 i norra delen av landet (Bredkälen). Den urbana bakgrundshalten av PM2.5 är i södra Sverige (Burlöv, Stockholm) i samma storleksordning som i den regionala bakgrunden, medan nivån är något högre i tätort än på landsbygd i norra Sverige (ca 4 μg m-3 i Umeå). Den genomsnittliga exponeringsindikatorn visar att Sverige uppnår de krav som EU ställt på en acceptabel exponeringsnivå. I Burlöv överskreds dock miljömålet (högst 3 dygn > 25 μg m-3) både 2012 (11 dygn) och 2013 (8 dygn).

    Vid Aspvreten i Mellansverige, där mätningar av PM10 har pågått sedan 1990 har halten sjunkit från nästan 20 till 7 μg m-3 idag. Vid Vavihill i Skåne, där mätningarna startade 2000, och Råö i Göteborgstrakten (mätstart 2007) finns ingen tydlig trend.

    PM2.5 vid Aspvreten har sedan 1998 sjunkit från 11- 12 till cirka 6 μg m-3 idag. Det är framförallt under perioden 2000 – 2005 som halten sjunkit, därefter verkar minskningen avstannat. Trenden på de övriga stationerna överensstämmer väl med den vid Aspvreten.

    Halten av sot, mätt som organiskt kol (OC) i PM10-fraktionen, är i södra och mellersta delen av Sverige (Vavihill och Aspvreten) ungefär 1,5 μg m-3, utan någon tydlig årstidsvariation. Halten av elementärt kol (månadsmedelvärden) är cirka 0,2 – 0,5 μg m-3 under vintern och 0,1 – 0,2 under sommarhalvåret. Mätningar har gjorts sedan april 2008. Inga mätningar görs i norra Sverige.

    Sot har mätts med en indirekt metod som ’black smoke’ (BS) på flera bakgrundsstationer sedan början av 1980-talet. Sedan dess har halten i södra Sverige minskat från 4 - 7 till cirka 1,5 μg m-³ idag. I norra Sverige (Bredkälen) var halten cirka 1,5 μg m-3 under 1980-talet och är under 1 μg m-³ idag. Det mesta av minskningen skedde under 1980-talet och början av 1990-talet. En orsak till att ingen minskning kan ses därefter kan vara att halterna ofta är under mätmetodens detektionsgräns.

    Marknära ozon

    Halten av ozon styrs i stor utsträckning av de meteorologiska förutsättningarna, och för medelbelastningen av ozon finns det varken någon tydlig tidsmässig trend eller någon geografisk gradient över landet. Antalet höghaltstillfällen är dock betydligt fler i södra än i norra Sverige, vilket återspeglas i såväl 8-timmarsmedelvärdet (MKN för hälsa) som AOT40 (MKN för växtlighet). Under åren 2012 och 2013 uppmättes inga timmedelhalter över informationsnivån (180 μg m-3). Däremot överskreds såväl miljömålet för timme (80 μg m-3) som MKN för 8-timmarsmedelvärdet (120 μg m-3) vid flera av mätstationerna under dessa år.

     

     

     

  • 37.
    Sjöberg, Karin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Hansson, H-C
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Kreuger, Jenny
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Brorström Lundin, Eva
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Brodin, Yngve
    Johnsson, Anna
    Rapportering av utvärderingsprojekten metaller partiklar pesticider och organiska ämnen i luft inom programområdet LUFT2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 38.
    Sjöberg, Karin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, Svenska Miljöinstitutet, IVL. Stockholms universitet.
    Hansson, H-C
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Kreuger, Jenny
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Brorström-Lundin, Eva
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, Svenska Miljöinstitutet, IVL.
    Metaller, partiklar, pesticider och organiska ämnen i luft inom programområde LUFT2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under den senaste 10 års perioden har det framkommit att luftföroreningar har en relativt stor inverkan på folkhälsan. Åtgärder för att minska utsläpp och spridning av miljögifter i form av pesticider, persistenta organiska föreningar och metaller behöver intensifieras. Partiklar har en stark direkt inverkan på hälsan och dessutom har de troligen en stor betydelse för det regionala klimatet. Från detta har behovet av mätningar ökad, dels genom direkt krav från EU och olika internationella organisationer som EMEP vilket ingår under konventionen för gränsöverskridande luftföroreningar LRTAP. Det behövs därmed en revidering av det svenska miljöövervakningsprogrammet för luft för att möta kraven från EU och andra internationella organ, men även för att bättre beskriva tillståndet i Sverige vad gäller hälsopåverkande föreningar eller komponenter som sprids med luften. Det gäller även att kunna möta den utmaning som ett förändrat klimat utgör, dels genom att en förändring av klimatet påverkar direkt spridningen av dessa komponenter i luft, vatten och mark, och dels genom att luftföroreningar som partiklar, sot och ozon påverkar det lokala klimatet, dvs ger temperatur och nederbördsförändringar.

  • 39.
    Sundelin, Brita
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Eriksson Wiklund, Ann-Kristin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Börjesson, Therese
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Vitmärlans embryonalutveckling2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vitmärlans embryoutveckling används som en effektvarabel för att detektera förekomsten av förorenade sediment. Exempelvis har andelen missbildade ägg hos vitmärla visat sig korrelera till exponering för olika miljögifter. Under perioden 1994–2000 minskade andelen missbildade embryon i Bottenhavet. Efter den dramatiska populationsnedgången som observerades 1999 har kurvan över missbildade embryon planat ut År 2004 var andelen missbildade embryon högre än tidigare år på de flesta stationer. Det är dock för tidigt att uttala sig om missbildade embryon är på väg att öka i Bottenhavet. Under hela perioden uppvisar kuststationerna utanför Norrbyn och utsjöstationen utanför Härnösand en högre andel missbildade embryon än de stationer som ligger längre ut från kusten utanför Örnsköldsvik.

  • 40.
    Sundin, Peter
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö. SLU, institutionen för miljöanalys.
    Kylin, Henrik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Söderström, Maria
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Asplund, Lillemor
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Alsberg, Tomas
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Fridström, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Strandell, Michael
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Mätning av organiska ämnen i sediment2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Av 100 provtagna ytsediment har hittills 80 analyserats. De 20 sjöar som i denna studie tillsvidare har bortprioriterats ligger främst i södra Sverige och i områden där det finns flera närliggande sjöar av samma typ. Grunden för prioriteringen har varit att inte välja bort närliggande sjöar med liknande vattenkemi och morfometri eller sjöar som ingår i i olika intensivprogram inom miljöövervakningen. Detta för att få ett så bra underlag som möjligt för fortsatta studier på området. Ytsedimentproven analyserades med avseende på 19 polycykliska aromatiska kolväten (PAH), med högupplösande GC-MS (se Bilaga 2). Koncentrationerna av S16PAH varierade mellan 0.1 och 39 µg/g på torrviktsbas. Medelvärdet var 4.6 µg/g ts ± 1.3% RSD, medianvärdet var 2.2 µg/g ts. PAH-profilerna domineras av osubstituerade PAH med en förskjutning mot högre molekylvikter, dvs de indikerar en anrikning av högmolekylära pyrolytiskt bildade ämnen. Det relativt kraftiga inslaget av koronen gör det troligt att stoft från bilavgaser utgör en väsentliga källa. Perylen följer ej samma mönster som övriga PAH i denna undersökning, sannolikt beroende på att förekomsten av denna förening i sediment kan förklaras av naturliga källor. En tydlig geografisk trend med lägre halter i norr jämfört med söder, såväl på torrviktsbasis som på glödförlustbasis, kunde påvisas. Samtliga sjöar i undersökningen är att betrakta som bakgrundssjöar, utan kända lokala källor av de undersökta miljöföroreningarna. Vad gäller PAH utgör dock trafiken en diffus källa med regional spridning. Halterna av både sPCB och sDDT var ca 10 gånger högre i ytsediment från sjöar i de mest påverkade länen i södra Sverige än i sedimentprover från de minst påverkade delarna av norra Sverige (se Bilaga 1). Medelhalten av sPCB låg på 9,5 ng/g ts ± 62 % RSD i södra Sverige jämfört med 4,7 ng/g ts ± 121% RSD i norra Sverige. Mängden organiskt material mätt som glödförlust (Gf) verkade inte skilja mellan norra och södra Sverige. Därför utjämnade inte normering mot Gf nämnvärt de geografiska skillnaderna och inte heller de regionala skillnaderna. PCB profilerna varierade mycket ute i landet. Det fanns dock antydan till global fraktionering av de mest lättflyktiga kongenerna (CB-28 och CB-52) som ökade svagt från söder mot norr (som andel av sPCB). Detta gällde även hexaklorbensen (HCB), som har visat sig vara en relativt stabil omvandlingsprodukt av andra klorerade organiska föreningar. DDT-mönstret dominerades av p,p’-DDD och p,p’-DDE i de flesta av sjösedimenten. Endast i 7 av sjöarna kunde p,p’-DDT med säkerhet påvisas. I en av sjöarna dominerade p,p’-DDT vilket antydde en lokal och sentida källa.

1 - 40 av 40
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf